RenaRum 5/2011

RenaRumNr 5-2011

Månadens tema:

PLASTINDUSTRI& MäTTEkNIk

-Formsprutning och montering i renrum-2k formsprutning i miljö enligt ISO k 8-Projektavdelning som tar ditt projekt i mål-ISO 13485 certifierad-Eget verktygsmakeri sedan 20 år-E-post: sales@frohe.se www.frohe.se

Sverige: Tyresö, 08-55659989 Polen: Wroclaw

-86°C frysar-150°C frysarLabfrysar

CO2-InkubatorerMultigasinkubatorer

LAF-BänkarRenluftsbänkar

SkakinkubatorerKylinkubatorer

CentrifugerKylcentrifuger

LabRum Klimat LabSpeed

BlodkylskåpMedicinkylskåpLabkylskåp

Mikroskopi

VäxtodlingskammareKlimatskåpKlimatrum

www.LabRumKlimat.com

LabRum Klimat

LabRum Klimat Ab, Industrivägen 7, 171 48 SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50. mail@LabRumKlimat.comLabRum Klimat Ab, MALMÖ / LUND / GÖTEBORG Tel: 08- 50 55 78 50. malmo@LabRumKlimat.com

LabRum Klimat LabShake

3RenaRum 5/2011

Branschtidningen RenaRum ingår som en del i nätverket RentForum. RentForum är en samlingspunkt för alla som arbetar med renhet och hygien. RentForum påtar sig inget ansvar för fullständigheten i dokumentet eller för direkt eller indirekt skada av vad slag det må vara, som grundar sig på detta dokument. Materialet får inte mångfaldigas utan RentForum´s medgivande.

CHEFREDAKTÖR OCHANSVARIG UTGIVARE:Matts Ramstorpmatts@rentforum.netMobil: 0708 - 13 05 65

GRAFISK FORM OCH LAYOUT:Linda Clarin, www.lime.nu

ANNONSER:Binh Tanbinh@rentforum.net0708 – 25 44 77

ADMINISTRATION:Camilla Dahlcamilla@rentforum.netMobil: 0708-51 97 89Adress:RentForum AB,Norrbäcksgatan 19,216 24 MalmöTelefon: 040 - 13 82 50Fax: 040 - 13 72 50

Fästingappen är här! sid 7

Spaghetti, tacos och pannkakor är favoriterna sid 10

Liten väska kan spåra tidig HIV-smitta sid 12

Nyheter i korthet sid 14–17

Tema: Plastindustri sid 18–21

Tema: Mätteknik sid 22–25

Nyheter i korthet sid 26–31

Månadens produkt: Renrum sid 32

Nya trender inom livsmedelsanalyser sid 34

INNEHÅLL

RenaRum 5/2011

RenaRumNr 4-2011

Månadens tema:

plastindustri

& mätteknik

-Formsprutning och montering i renrum

-2k formsprutning i miljö enligt ISO k 8

-Projektavdelning som tar ditt projekt i mål

-ISO 13485 certifierad

-Eget verktygsmakeri sedan 20 år

-E-post: sales@frohe.se www.frohe.se

Sverige: Tyresö, 08-55659989 Polen: Wroclaw

NR 5

28

16

-86°C frysar-150°C frysarLabfrysar

CO2-InkubatorerMultigasinkubatorer

LAF-BänkarRenluftsbänkar

SkakinkubatorerKylinkubatorer

CentrifugerKylcentrifuger

LabRum Klimat LabSpeed

BlodkylskåpMedicinkylskåpLabkylskåp

Mikroskopi

VäxtodlingskammareKlimatskåpKlimatrum

www.LabRumKlimat.com

LabRum Klimat

LabRum Klimat Ab, Industrivägen 7, 171 48 SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50. mail@LabRumKlimat.comLabRum Klimat Ab, MALMÖ / LUND / GÖTEBORG Tel: 08- 50 55 78 50. malmo@LabRumKlimat.com

LabRum Klimat LabShake

Införande av underställ som förfilter under renrumsdräkten gör underverk i

renhetsklassade rum/ytor/lokaler.

Kontakta oss gärna för mer information:

Berendsen Textil Service ABkundservice.nykoping@berendsen.se

0155 - 20 96 00www.berendsen.se

Det blir renare med ett extra förfilter.

Det blir renare med ett extra förfilter.

Vi erbjuder en helhetslösning!Från entrén till hjärtat i verksamheten - renrummet

Som experter på rengöring vet vi vad som krävs för att nå ett riktigt rent resultat. Därför erbjuder vi på Vileda Professional en hel-hetslösning - hela vägen från entrén till hjärtat av er verksamhet. Vi hjälper er att hålla ovälkomna ”besökare” borta.

Det blir skillnad. Det lovar vi.

www.vileda.comHelping you make a difference.

Untitled-1 1 2011-01-10 10:54:51

Renrumsteknik - Grundkurs27 - 28 september, Stockholm

29 - 30 november, Malmö

Målgrupp Specialanpassad kurs för läkemedels- och medical device industrin, sjukhus inklusive vävnadsinrättningar etc

Kursavgift SEK 8.500:- (ex moms) inkluderande kursmaterial, intyg, luncher och kaffe

Anmälan Kontakta Camilla Dahl, BioTekPro AB Norrbäcksgatan 19, S-216 24 Malmö, Sverige Fax: 040 - 13 72 50, e-post: camilla@biotekpro.se www.biotekpro.se

5RenaRum 5/2011

LEDARE

är jag skriver detta, har jag precis läst Aftonbladet (19 maj). I en av artiklarna står det att jorden ska gå

under på lördag! Visserligen har den som räknat fram detta datum, räknat fel vid tidigare tillfälle, men usch så hemskt om inte alla de som anmält sig till Nordic Hygiene Expo kommer att få se utställningen! Å andra sidan så slipper jag gå till tandläkaren i nästa vecka. Inget ont som inte har något gott med sig!

Nordic Hygiene ExpoVi håller tummarna att han räknat fel igen och ser fram emot denna dag på Malmö Arena. 38 utställare på plats, och en himla massa besökare. Jag har tappat räkningen totalt. I nästa nummer kommer jag förhoppningsvis att skriva om alla de riktigt stora nyheterna och om hur besökare och utställare upplevde mässan.

Lösgodis – Gott eller …Jag tror att många med mig tycker att lösgodis är gott, men att det sätt på vilket det hanteras i butikerna lämnar lite i övrigt att önska. Vuxna smakar av det, till och med vår förre stats-minister togs med ”fi ngrarna i sylt burken”. Jag har till och med sett barn som tror att det är julafton med allt detta godis, som utan föräldrarnas vetskap proppat i sig massor. En mamma tog godis ur barnets mun och lade till-baka det i lådan!!

Nu har det kommit en lösning. Man kan handla lösgodis i butik och vara säker på att ingen annan

har varit i kontakt med de goda bitarna. Sam tidigt kan alla nötallergiker andas ut! Ingen risk för ”korskontaminering” med sådant som innehåller nötter! När kommer samma utveckling för t ex torkade tomater i olja, oliver och annat tilltugg, som alla står och slevar ur?

Månadens tema – Plastindustrin och mätteknikDetta nummer av RenaRum behandlar två viktiga delar, dels plastindustrin som levererar viktiga komponenter till bland annat medical device-industrin, dels mätteknik för att veta hur rent det egentligen är och om vi klarar de gränsvärden som är uppsatta. Det fi nns idag riktigt bra gränsvärden för renhet inom den läkemedelsproducerande industrin, men inom t ex livsmedelsindustrin är det vanskligt att reda ut begreppen. Hur ska man på bästa sätt överföra renhetskraven på produkterna till renhetskrav vad gäller t ex ventilationsluft.

Det är tur att det fi nns saker kvar att utveckla och förfi na - fast om jorden går under på lördag

spelar det ju ingen roll!

Må väl!Matts

Hoppas att någon läser detta…N

Fukt - temperatur - CO2 - andra parametrar

www.vaisala.com/lifescience-hitech Tel: 08 7509420

Ta reda på mer! Se vår webbdemo om Vaisala Veriteq - det kontinuerliga övervakningssystemetwww.vaisala.se/cms

MäTning, Övervakning och valideringi konTrollerade MiljÖer

Rent Rum Direkt!

Höjer luftkvaliteten, luftcirkulation i befintliga rum <10 cfu/m3 air, partiklar UFP <3 nanometer.

Ultrafina partiklar elimineras!

Ultraren inomhusluft utan kostsam ombyggnad!

Genano® 310 Luftreningsteknikär certifierad av Finska läke-medelsverket utan restriktioner.

www.genano.se

Genano® 310 Medical

0703-770773lars.hansson@genano.se

7RenaRum 5/2011

Under de senaste åren har antalet riskområden för fäs-tingöverförd hjärnhinnein-flammation, TBE, ökat. Idag finns ingen medicin som botar TBE, men det finns vac-cin som skyddar. Nu lanserar Baxter en fästingapplikation, ”Fästingguiden”, för iPhone och Android-telefoner.

e främsta riskområ-dena för TBE-smitta är skärgårdarna

och kusterna vid Stockholm, Södermanland och Uppland samt områden kring Mälarens östra och mellersta delar. Men TBE har även upptäckts vid Östersjö-kusten från Kalmar, Blekinge och Österlen, Vätterns och Vänerns

kuster,

Fästingappen är här!

västkusten mellan Göteborg och Strömstad samt Fårö, Gotska Sandön och Karlsöarna på Got-land.

– Det kan bli ett fästingår i år med tanke på att fästingarna har varit skyddade under vinterns tjocka snötäcke, dock beror den fortsatta utvecklingen på hur vädret blir under vår och som-mar. Antalet fall av TBE mins-kade förra året, sannolikt bero-ende på den torra period vi hade i slutet av juni och under juli.

FästingguidenTrots det upptäcktes enstaka fall i nya områden där TBE-smitta inte förekommit tidigare, säger Rolf Gustafson, medicinsk direk-tör på Baxter. Dessa områden återfinns i Örebro län, Dalarnas län och Bollnästrakten.

Från och med idag finns appli-kationen, Fästingguiden, tillgäng-

lig med all viktig information om TBE och vaccination.

Fästingguiden visar riskområden för TBE och hittar via GPS till den närmaste vaccinatören. Det finns även en påminnelsefunktion, för hela familjen, som håller reda på när det är dags för nästa vaccina-tionsdos.

Vem bör vaccinera sig?• Fast- och sommarboende i riskområden.• Personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk.• Resenärer som skall vistas i skog och mark på Åland, i Balti-kum eller i särskilda riskområden i Centraleuropa eller Östeuropa.

Symtom vid TBEDen som blir smittad av TBE-virus kan efter 1-2 veckor få influensaliknande symtom, som lindrig feber och värk i huvud och kropp. Besvären varar upp till en vecka. Efter det känner man sig frisk och får då livs-lång immunitet. Hos ungefär en tredjedel av dem som smittats sprids viruset vidare till hjärna

D

8 RenaRum 4/2011

och hjärnhinnor. Efter ca en vecka blir man sjuk igen med hög feber, huvudvärk, nackstyvhet, illamående och påverkat allmän-tillstånd. Man behöver då sjuk-husvård. Diagnosen ställs genom blodprov och undersökning av ryggmärgsvätskan.

VaccinetDet vaccin som används är FSME-IMMUN®, ett beprövat TBE-vaccin som getts i över 100 miljoner doser i Europa. Vid normal vaccinering ges två doser med 1 till 3 månaders mellan-rum. I fästingsäsong kan de ges med två veckors mellanrum och ger då skydd upp till ett år. En tredje dos kan ges mellan 5-12 månader efter andra dosen. För att behålla skyddet krävs sedan

en påfyllnadsdos vart tredje till femte år beroende på ålder.

Så plockar du en fästingEn fästing som bitit sig fast bör så snabbt som möjligt plockas bort. Det gör man genom att ta tag i fästingen så nära huden som

möjligt. Fästingen ska därefter försiktigt dras rakt ut. Undvik att klämma på eller smörja in fästing-ens kropp då detta kan underlätta smittoöverföring. Tvätta sedan rent såret med tvål och vatten eller desinfektionsvätska. ••Källa: Baxter

Den 25:e maj 2011 delas Swe-denBIO Award ut för femte året i rad. Med detta pris vill Sweden-BIO uppmärksamma framstå-ende företag och ledare inom Life Science industrin.

Det är viktigt med föredömen och framgångsexempel genom bolag som kan bidra till ett ökat intresse för branschen och som kan visa upp exempel på ”pre-stationer och framgångar utöver det normala” inom Life Science industrin under det gångna året. Detta är industrins eget presti-gefyllda pris och SwedenBIO’s arbetsgrupper har deltagit i nomineringsprocessen.

De nominerade bolagen 2011 är: Phadia – producerar och mark-nadsför immundiagnostiska

Nominerade till SwedenBIO Award 2011

analyser inom området allergi och autoimmunitet. Phadia är världs-ledande inom området allergi-diagnostik. 98 % av Phadias produkter exporteras till 3 000 laboratorier i 50 länder. Sju av tio allergitester som utförs på labora-torier i världen är från Phadia.

Gyros – ett plattformsbolag som utvecklar och producerar automatiserade immunoassays.

Bolaget har under 2010 tagit fart med stark utveckling av försäljning och byggt upp en stark kundbas. Gyros har haft en speciellt stark utveckling på den amerikanska marknaden och dess produkt Gyrolab fi nns på fl ertalet av de stora läkemedels- och bioteknikbolagen.

Vitrolife – utvecklar och produ-cerar avancerade produkter och

system för preparering, odling och förvaring av humana celler, vävnader och organ. Vitrolife är, trots den globala ekonomiska nedgången, ett bolag som växer fi nansiellt på internationell nivå och bolaget har under det senaste året stärkt sin marknadsposition.

Den slutliga vinnaren av Swe-denBIO Award 2011 utses av SwedenBIO’s styrelse och kom-mer att offentliggöras i samband med SwedenBIO’s årsmöte c:a kl. 16.40 den 25:e maj, 2011, på Kungliga Ingenjörsvetenskapsa-kademien (IVA) i Stockholm. Pri-set delas i år ut av Peter Honeth, statssekreterare åt utbildningsmi-nister och vice statsminister Jan Björklund. ••

Källa: SwedenBIO

9RenaRum 5/2011

Nu kommer det stora nyheter för alla butiker med lösgodisför-säljning och alla godisälskare. Det Arvikabaserade företaget Click Candy har nämligen utvecklat en unik automat, avsedd enbart för godisförsälj-ning. Automaten premiärvisades på den stora godis- och konfek-tyrmässan i Köln och intresset var succéartat. Med sig hem till Arvika har Click Candy en stor mängd förfrågningar från företag från i stort sett hela världen.

Det började med en fundering från Frida Gunstad, en av delä-garna i Click Candy. Parallellt med sina universitetsstudier job-bar hon extra i en livsmedelsbutik och det var då hon på riktigt uppmärksammade dagens hante-ring av lösgodis. Den måste gå att göra fräschare och trevligare, var hennes tanke.

Hon bollade tanken vidare och snart växte idén om en godisauto-mat fram på ritbordet. Innovatö-rer och entreprenörer engagerades i projektet och nu är resultatet klart. En mönsterskyddad och patentsökt automat som erbjuder kunderna att köpa lösgodis på ett nytt, fräscht och hygieniskt sätt.

Ett hygieniskt sättKunderna erbjuds samma utbud av godis som idag. Den stora skill-

Hygienisk lösgodishantering

naden är att godiset är separat förpackat och opåverkat av den yttre miljön. Det gör givet-vis att hygiennivån blir mycket hög. Det blir också tryggare för t ex nötallergiker, eftersom godiset lagras separat och ingenting blandas.

– Eftersom automaten jobbar enligt principen ”först in, först ut”, innebär det att inget godis blir kvar i behållarna länge, säger Mikael Gunstad, en av innovatörerna bakom automaten. Det innebär också att godiset inte kletar ihop och inget sockerlager bildas i behållarna.

Den kraftigt ökade hygiennivån är naturligtvis den stora fördelen med automaterna. Allt godis lig-ger skyddat och exponeras först i samband med försäljning. Det här har också gjort att intresset från utlandet varit stort. I många länder är traditionell lösgodisför-säljning förbjuden, just på grund av hygienriskerna.

Succé på mässaClick Candy är nyss hemkomna från ISM i Köln, världen största mässa för konfektyr och godis. Att intresset för automaten var stort, kan Thomas Andersson från Click Candy intyga.

– Jag är helt överväldigad av responsen, säger han. Vårt

mål var att visa upp oss för svenska företag på mässan, men intresset från utlandet var över-raskande stort. Stora, välkända företag har besökt oss och varit mycket intresserade av vår auto-mat. Vi hade kunnat teckna order på hur många maskiner som helst om vi velat. Men vi är i startfasen så det är nu det stora jobbet sätter igång, fortsätter han.

Världspremiär i ArvikaDe första automaterna går nu i drift på ICA Kvantum i Arvika. En lansering som alla inblandade sett fram emot länge.

– Det ska bli riktigt roligt att vara först i världen med de här godisautomaterna, säger Roger Hansson, ICA-handlare i Arvika. Jag är mycket nyfi ken på hur våra kunder kommer att ta emot nyhe-ten. Men efter vad jag sett så här långt, är jag övertygad om att det blir succé, avslutar han. ••

Källa: Click Candy

NYHETER

I KORTHET

10 RenaRum 5/2011

Spaghetti, tacos och pannkakor är favoriterna

11RenaRum 5/2011

Lantmännens senaste undersökning bland svenska skolbarn i åldrarna 7-15 år visar att spaghetti med köttfärssås, tacos och pannkakor är barnens favoriträtter. Det barnen önskar mer av i skolan är först och främst nybakat bröd. Andra önskemål är mer färsk frukt och större utbud av både drycker och salladsbuffé. Bara vartannat barn önskar att det serveras efterrätt i samband med skollunchen.

Spaghetti, tacos och pannkakor är favoriterna

ndersökningen visar också att bland de rätter som serveras i

skolan idag är de tre tydliga favo-riterna spaghetti med köttfärssås, tacos och pannkakor. Även rätter som stekt fisk, olika soppor, kycklingrätter och pastarätter anges som några av favoriterna i skolmatsalen. Vad som är något förvånande är att långt ner på favoritlistan kommer exempel-vis pizza som bara fyra procent anger som favorit och hambur-gare som sex procent av skolbar-nen har som favoriträtt.

”Tacos är en av barnens abso-luta favoriträtter i skolan, då kan de välja det de tycker är gott och själva bestämma hur mycket de ska äta. Valfrihet är viktigt för barnen, något jag märker tydligt på mina besök ute i svenska skolor och skolkök”, säger Kurt Weid, köksmästare på Lantmännen.

8 av 10 skolbarn vill kunna välja44 procent av barnen uppger att de vanligtvis har mer än en rätt att välja på, något som i viss mån påverkar hur nöjd barnen är med skolmaten som serveras. 82 procent tycker det är viktigt att kunna välja på fler rätter och

ungefär lika många, 8 av 10, tycker det är viktigt att det finns ett vegetariskt alternativ.

Medbestämmande skapar nöjda skolelever54 procent av de tillfrågade barnen är nöjda med skolmaten medan 25 procent är missnöjda. Ju yngre man är desto nöjdare är

man och mest nöjda är skolelever i Stockholmsområdet. Under-sökningen visar att det finns ett samband mellan nöjdhet och medbestämmande och bland dem som är nöjda får över hälften ibland vara med och bestämma om skolmaten, medan motsva-rande andel bland de missnöjda är 30 procent.

U

Fa

kta Barnens topplista:

1. Spaghetti med köttfärssås 13 procent

2. Tacos 13 procent

3. Pannkakor 11 procent

Det svenska barn allra helst vill ha till sin skolmats-lunch är nybakat bröd.

Barnens önskelista (flera svar möjliga):

1. Nybakat bröd 84 procent

2. Färsk frukt 75 procent

3. Många olika drycker 61 procent

4. Efterrätt 55 procent

5. Större salladsutbud 47 procent

6. Vet ej 2 procent

12 RenaRum 5/2011

Världens tuffaste granskare av läkemedel och nya analytiska tekniker, det amerikanska lä-kemedelsverket FDA, har fått upp ögonen för det lilla lunda-företaget CapSenze som på ett tidigt stadium kan spåra HIV-virus i blodet. I botten finns en teknik för att mäta extremt låga koncentrationer av gifter, virus eller andra ämnen i vätskor. I höst kom-mer den amerikanska myndig-heten att testa och utvärdera metoden tillsammans med forskare från Lund.

och med att vi pas-serat den första granskningen har vi

klarat den tuffaste biten. Gillar de test resultaten, lär det bli ett

Liten väska kan spåra tidig HIV-smitta

slut giltigt godkännande om två till tre år. Ett godkännande från FDA är i praktiken en förut-sättning för att få tillgång till en internationell marknad”, berät-tar Martin Hedström, forskare i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola, och delägare.

Med dagens metoder går det att fastställa om någon har HIV eller inte först efter ett par

Fa

kta

DETTA kAN TEkNIkEN ANVäNDAS TILL:

Möjligheten att hitta virus och andra infektiösa substanser inom klinisk diagnostik är egentligen bara en av flera möjliga til-lämpningar. Med en analys-metod som kan spåra lika låga koncentrationer som en upplöst sockerbit i Öst-ersjön finns så klart flera! Martin Hedström pekar på ytterligare tre:

- Bioterror: att kunna övervaka och spåra gifter i exempelvis vattentäkter (vattentorn etc.)- Miljöföroreningar: exem-pelvis går det på ett enkelt och billigt sätt att ta reda på om brunnsvatten är förore-nat med kolera- Säkrare läkemedelsproduk-tion: CapSenze teknik kan minska risken för att bioba-serade läkemedel orsakar oönskade biverkningar på grund av föroreningar som kan förekomma i låga halter.

–I

Foto: kristina Lindgårde

13RenaRum 5/2011

Mediabevakningen

AstraZeneca ska utbilda unga

Ny marknadsplats för biotekniktjänster

Staten bör ingripa mot fetman

Det säger bara click i godisautomaten

Gas gör köttet segt

Svensk teknik snabbspårar hiv

Fästingappen varnar för TBE-områden

Säkerhetsbrister på barnsjukhus

Tre nominerade till branschpris

kTH-student vinnare i Cleantech Challenge

High tech answer to hospital infections

300 000 svenskar i stor studie

Farliga ämnen läcker från leksaker

Mindre antibiotika i kött

Brand måste släckas miljövänligt

Världsunik operation utförd i Sverige

Höna blir kassako

Medstop laddar för apotekskrig

4 Dangerous Myths About

Hand Washing

Contact lens wearers often non-compliant

Pacemakern flyttar utomlands

How to stay safe while in a hospital

Plast tar kål på bakterier

Vi bevakar ett stort antal tidskrifter för att hjälpa Dig att vara uppdaterad.Följande nyheter finns nu på RentForum:

månader. Men med denna teknik går det att spåra sjukdomen redan efter två veckor. Medan dagens metoder som främst mäter antikroppar, kan Cap-Senze mäta extremt låga halter av virusmarkörproteinet p24, som sitter på virusets yta och frisläpps i blodbanan.

Analysutrustningen ska framöver bli tillräckligt billig för att kunna köpas in av sjukhus i tredje världen.

”Tanken är att vår apparat, som idag är en prototyp i storlek av en skokartong, ska kunna användas i Afrika, Asien och i andra fattiga områden där HIV och AIDS har stor spridning. Går det att hitta sjukdomen tidigt kan man dämpa sprid-ningen”, förklarar Martin Hed-ström, som arbetat med teknik-utvecklingen de senaste tio åren.

Förstärka signalerBolagets andre delägare, som också kan beskrivas som dess fader, är Bo Mattiasson, profes-sor i bioteknik vid LTH. Under flera år har han byggt biosensorer av olika slag och redan för sjut-ton år sedan började han skissa på det som senare skulle utgöra grunden för CapSenze. Han utgick från en så kallad kapacitiv sensorteknik. Den här tekniken avger biokemiska signaler och dessa lyckades Bo Mattiasson förstärka och omvandla till elek-triska signaler.

”Den första tiden ägnade vi oss mest åt kemibiten. Det gick ganska trögt i några år. Men senare knöt vi till oss experter inom elektrovetenskap. Tillsam-mans utvecklade vi tekniken och förbättrade den sammanlagda känsligheten och kalibreringen

avsevärt”, berättar Martin Hed-ström, som menar att projektet är ett bra exempel på tvärveten-skapligt samarbete.

ForskningsprojektI praktiken är företaget fort-farande ett forskningsprojekt. Det är också ett vid ”sidan-av” projekt som Martin Hedström arbetar med på fritiden, när han inte forskar med annat och hand-leder doktorander. CapSenze fick 2010 års hedersomnämnande när PriceWaterhouseCoopers, Lunds kommun och Lunds Universitet delade ut innovationspriset. Sedan två år ingår även Joakim Larsson i bolaget. Det är mycket tack vare hans kompetens på elektronik-sidan som gjort CapSenze till ett kommersiellt bolag. ••

Källa: LTH

14 RenaRum 5/2011

Den som råkar ut för segt nötkött kan ha valt fel köttbit i fel sorts förpackning. I dag pake-teras skivat nötkött och nötfärs oftast i en gasblandning med hög syrgashalt. Syret ger köttet en vacker, klarröd färg, men sam-tidigt avstannar mörningen och köttet kan bli segt. Det visar Åsa Lagerstedt Norström från SLU i en avhandling om hur förpackningstekniken påver-kar nötköttets kvalitet.

I svenska livsmedelsbutiker är skivat nötkött och nötfärs vanligen centralpaketerat i så kallad modifi erad atmosfär, vil-ket innebär en gasblandning med 80 procent syre och 20 procent koldioxid. Syrgasen ger köttet en stabil, vacker, klarröd färg som de fl esta konsumenter ser som ett tecken på att köttet är färskt och av bra kvalitet, och det är också därför livsmedelskedjorna väljer just denna gasblandning. Tillsatsen av koldioxid hämmar bakterietillväxt och ger köttet än längre hållbarhet än om det hade förpackats i ett tråg svept i plastfolie.

OxiderarÅsa Lagerstedt Norström från SLU har i sitt doktorsarbete jämfört kvaliteten på nötkött

Skenet bedrar i köttdisken

som förvarats i olika typer av förpackningar. Hennes slutsats är att konsumenter som är ute efter en god middag inte ska välja det klarröda köttet i förpackningar med hög syrgashalt, av fl era skäl. Den höga syrgashalten gör att köttets proteiner lättare kan oxidera, vilket ger ett segare kött. Dessutom minskar E-vitaminhal-ten och det fi nns en ökad risk att köttet börjar smaka lite härsket, eftersom även fettet kan oxideras av syrgasen.

Ett annat stort problem är att den klarröda färgen hos nötkött som förpackats i hög syrgashalt

gör att köttet ser färdiglagat ut vid en lägre temperatur. Köttet ser genomstekt ut vid ca 55°C istället för vid 70°C, som är den temperatur som behövs för att bakterier ska dö. Detta är särskilt viktigt vid tillagning av köttfärs. Om man inte mäter temperaturen, utan bara utgår från om färsen ser genomstekt ut, kan resultatet till exempel bli köttfärsbiffar som inte är helt genomstekta, vilket är en möjlig hälsorisk för konsumen-ter. Denna risk gäller även skivat nötkött – köttet kan se välstekt ut även om det steks till en lägre temperaturer än 70°C.

NYHETER

I KORTHET

I en vakuumförpackning, eller en skin pack*, har luften sugits ut ur förpackningen och utan syre ser köttet purpurrött ut. En stor fördel med olika typer av vakuumförpackningar är å andra sidan att mörningsprocessen fort-sätter under lagringstiden.

”I våra försök har vi visat att vakuumförpackat nötkött är mörare och smakar bättre än nötkött som förpackats i en gasblandning med mycket syrgas. Dessutom förlorar det mindre vätska och har en längre håll-barhet”, säger Åsa Lagerstedt Norström. ”Helst ska köttet ha lite insprängt fett, så kallad marmorering. Det ger god smak och det blir lättare att lyckas med tillagningen”.

Förståelse viktigtEnligt Åsa Lagerstedt Norström är det viktigt att handeln och konsumenterna förstår att det inte bara är färgen som avgör hur köttet smakar, utan även hur köttet förpackas. Hon menar att det skivade nötkött som handeln erbjuder i dag inte är optimalt, och att mer vakuumförpackat kött skulle kunna minska mats-vinnet samtidigt som konsumen-terna får ett godare kött.

Ett alternativ är att livsmedels-branschen gemensamt bestäm-mer sig för att gå över till en gasblandning utan syrgas, vilket man har gjort i Norge.

”Norska köttförpackningar innehåller kvävgas och koldioxid. Det gör att köttet ser purpurrött ut snarare än klarrött, men man får ett par dagars extra hållbarhet och ett mörare kött”, berättar Åsa Lagerstedt Norström. ••

* ”Skin pack” är en ny typ av vakuum-förpackning. Köttet läggs på en bricka varefter ett plastlock krymps över

köttet.

Källa: SLU

Bavarian Nordic har netop indsendt ansøgning om mar-kedsgodkendelse af koppevac-cinen IMVAMUNE® i Canada. De canadiske sundhedsmyn-digheder har selv opfordret Bavarian Nordic til at søge god-kendelsen - og vejen er nu banet for at IMVAMUNE® opnår den første markedsgodkendelse i noget land.

”Det er en milepæl i lan-ceringen af IMVAMUNE®. Det er den første registrerings-ansøgning i selskabet historie, og såfremt canadierne som ventet giver den endelig god-kendelse, så vil det lette vejen for IMVAMUNE® i andre lande også. Det første skridt er altid det sværeste - og det tager vi nu,” siger administrerende direktør i Bavarian Nordic Anders Hedegaard.

Samarbejdet med de cana-diske sundhedsmyndighe-der, Health Canada, om leverance og godkendelse af IMVAMUNE® har stået på siden efteråret 2009, og den endelige godkendelsesproce-dure, som nu er sat i gang, tager

Dansk koppevaccine på vej til Canada

normalt et års tid. Såfremt det går som forventet, vil Canada blive det første land i verden, hvor IMVAMUNE® kan anvendes til vaccination af den almindelige befolkning.

”Canadierne har i forve-jen indkøbt 20.000 doser IMVAMUNE® til landets militær. De har set, at vi har et bedre produkt end de gammel-dags vacciner mod kopper, som er behæftet med rigtig mange bivirkninger. Nu tager de skrid-tet fuldt ud og opfordrer os til at søge egentlig markedsgod-kendelse, så også almindelige borgere kan vaccineres med den mest moderne vaccine. Det ser vi som en blåstempling af vores produkt”, siger Anders Hedegaard.

IMVAMUNE® udvikles i et samarbejde mellem Bavarian Nordic og de amerikanske myn-digheder, som har placeret en ordre på foreløbig 20 mio. doser til det amerikanske bioterrorbe-redskab. Leverancerne til USA blev påbegyndt i 2010. ••

Källa: Bavarian Nordic

15RenaRum 5/2011

16 RenaRum 5/2011

Ett vanligt läkemedel mot benskörhet kan orsaka benbrott. Sambandet fastställs i en studie ledd av linköpingsforskaren Per Aspenberg. Den publiceras nu i New England Journal of Medicine.

Bisfosfonater är läkemedel som minskar risken för benskörhet, osteoporos, och som har använts kliniskt sedan 1990-talet. Bisfos-fonaterna inaktiverar de celler som bryter ner ben och förhin-drar därmed frakturer på grund av benskörhet. Misstankar har dock funnits länge att bisfosfo-nater kan orsaka en annan typ av benbrott, utmattningsbrott, genom att de också förhindrar en naturlig bennedbrytning: Benet kan inte bytas ut och vissa typer av sprickor i benet läks inte naturligt. De första fallbeskriv-ningarna kom 2007.

Internationell debattDessa misstankar bekräftas nu av Per Aspenberg, professor i ortopedi vid Linköpings univer-sitet, och hans medarbetare. De har gjort en nationell studie på kvinnor äldre än 55 år. Bland 12 777 kvinnor med lårbensbrott hit-tade de 59 med utmattningsbrott. Av dessa 59 kvinnor hade en stor majoritet, 78 procent, medicine-rats med bisfosfonater, medan motsvarande andel i befolkningen

Läkemedel mot benskörhet kan orsaka benbrott

som helhet bara var 5 procent.”En internationell debatt pågår

om just dessa biverkningar av bifosfonater”, säger Per Aspen-berg. Med den här studien torde den debatten vara avgjord. Sam-bandet är så starkt att vi vågar tala om ett orsakssamband.

Men studien visar också att ris-ken för utmattningsbrott snabbt avtar när man slutar medicinera med bisfosfonater. Efter ett år utan medicin har risken minskat med 70 procent.

”Det kan tala för att man bör använda bisfosfonater som dose-ras sällan och att man bör sluta efter några års behandlingstid”, säger Per Aspenberg.

Han betonar dock att bisfosfo-naternas goda egenskaper vida överstiger de dåliga.

”Bisfosfonaternas huvudsak-liga effekt kravstår: De minskar kraftigt risken för frakturer vid osteoporos. Även om det nu fastställda sambandet är starkt handlar det om en mycket liten grupp och en liten total risk”.

”Bisfosfonaterna förebyg-ger många fl er benbrott än de orsakar. Alla läkemedel har biverkningar, det måste man vara medveten om. Det viktiga är att man bara använder läkemedel när man behöver dem och att de inte ges till friska människor”.

Liknande resultatStudien presenteras i en artikel i New England Journal of Medicine, en av de högst ran-kade vetenskapliga tidskrifterna, där bara en handfull svenskar årligen får chansen att publi-cera sig.

”Vi gjorde en liknande studie i mindre skala 2008 där vi fi ck liknande resultat”, berättar Per Aspenberg. Den presenterade vi i Acta Ortopaedica, en mindre känd tidskrift. Men den fi ck inget genomslag.

Läkemedelsindustrin har hittills förnekat att bisfosfonater skulle kunna ha dessa biverkningar. I USA pågår fl era skade-ståndsprocesser som kan komma att påverkas av de nu redovisade forsknings-rönen. ••

Källa: Linköpings universitet

NYHETER

I KORTHET

17RenaRum 5/2011

Årets mottagare av BIO-X har presenterat förslag till innovatio-ner som radikalt kan förbättra patienters vardag och möjligheten att erbjuda bättre vård, samt för-bättra förutsättningar att använda patientprover i forskning och utveckling. Totalt tre projekt har utsetts. Ett av projekten syftar till att ta fram ett snabbt test för vård-centraler och akutmottagningar som kan minska onödig antibiotik-användning. BIO-X är ett program som fyller tomrummet mellan akademisk forskning och industri-ell produktutveckling. Årets tema är diagnostik.

BIO-X efterlyser idéer från forskarsamhället som kan till-fredsställa uttryckta behov eller lösa problem inom exempelvis sjukvård, läkemedelsutveckling och diagnostik. Samtliga utvalda BIO-X-projekt ska nu vidareut-vecklas tillsammans med sjukvård och/eller företag som visat intresse för att vara med i utvecklings-arbetet. Därmed kan teoretiska forskningsresultat få en praktisk tillämpning som är till nytta både för den enskilda människan och för samhället i stort.

Tidig diagnos av bakteriella infektionerOnödig användning av antibio-

tika hotar att slå ut antibiotika som läkemedel. Den metod som används idag för att identifi era bakteriella infektioner är inte tillräckligt exakt. Professor Per Venge och hans forskargrupp vid Uppsala universitet har funnit en markör i blodet (HNL) som med hög känslighet och säkerhet skiljer den bakteriella infektio-nen från infektion orsakad av virus. Projektet får processtöd och fi nansiering med upp till två miljoner kronor under två år.

Skräddarsydd cellgifts-behandling vid bröstcancerRätt dosering vid cellgiftsbehand-ling avgör hur effektiv cancer-behandlingen blir. Idag bestäms dosen utifrån patientens kropps-yta. En metod – som ursprung-ligen tagits fram för att mäta skadliga kemikalier i människan – ska nu användas för att mäta effekten hos den enskilda patien-ten av ett cellgiftsläkemedel (cyklofosfamid) som används vid bröstcancer. En individanpassad dosering har potential att rädda liv och avsevärt minska förekom-sten av biverkningar orsakade av för hög dos. Per Rydberg, doktor i miljökemi vid Stockholms universitet, leder forskningsgrup-pen som kommer att arbeta inom

ramen för Karolinska Institutet, bl a i samarbete med professor Jonas Bergh, verksam vid Karo-linska Institutet och Radiumhem-met. Projektet får processtöd och fi nansiering med upp till två miljoner kronor under två år.

Effektivare uttag av DNA ur biobanksproverPatientprover är en viktig resurs som måste hanteras säkert och effektivt för att ge underlag till så många studier som möjligt. Docent Tobias Sjöblom vid Upp-sala universitet ska, tillsammans med sin forskargrupp, utveckla en metod för att automatisera framtagandet av DNA och RNA från prover, och får BIO-X pro-cesstöd och fi nansiering med upp till 0,5 miljoner kronor under ett år för att verifi era att metoden fungerar och är användbar i bio-banker, i första hand i Europa.

BIO-X skapar nu förutsätt-ningar för en utvecklingsfas genom planering och fi nansiering av projekten, nätverkskontakter och kontinuerlig uppföljning av desamma. Målet för varje projekt är att utveckla ett proof-of-con-cept, d v s bevisa att ett produkt-koncept håller i praktiken. ••

Källa: Uppsala Bio

Årets BIO-X -mottagare

NYHETERI KORTHET

18 RenaRum 5/2011

PlastindustriTema

Plastbearbetning

Av Matts Ramstorp

Plastindustrin är enormt stor. De allra fl esta produkter som fi nns idag innehåller detaljer av plast eller så är de packade i en förpack-ning som är uppbyggd av plast. Vad man kanske inte alltid tänker på är att en hel del plastdetaljer ingår i känsliga och i vissa fall också enormt väsentliga delar i olika medicintekniska produkter. Dessa produkter ingår i allt större utsträckning i system för behandling av patienter på sjukhus och i hemmiljö.

last är en mycket ung produkt, som endast funnits sedan mitten av 1900-talet. I början kom plasten till stor

användning i hushållen, dels på grund av dess låga vikt och dels på grund av att den var täm-ligen billig för konsumenten. Därefter började en utveckling med aldrig tidigare skådad hastig-het. Man utvecklade plaster som fi ck allt bättre egenskaper och utvecklingen har lett fram till att många av de delar som tidigare tillverkades av metall, glas och trä, idag kan bytas ut mot plast-material. Dagens bilar är ett tydligt exempel, där endast de delar som i stort behövs för den meka-niska stabiliteten tillverkas av metall, alla andra delar är tillverkade av plast.

Ny teknik ger bättre hygienUtvecklingen inom sjukvården och den medicin-

tekniska industrin har i allt högre utsträckning följt utvecklingen inom plastindustrin. Förr i tiden var alla injektionssprutor och kanyler tillverkade av återanvändbara material, som metall och glas. Tidigare använda kanyler dis-kades, kontrollerades och slipades till om de var

P

19RenaRum 5/2011

Fa

kta

1

Plastbearbetning

trubbiga, innan de autoklaverades för att använ-das på en ny patient.

Genom plastens och plastindustrins inträdande kunde man börja tillverka engångsartiklar för samma ändamål. Jag tror inte att vi idag skulle känna det särdeles tryggt om man kom med en

injektionsspruta av den äldre sorten då man stod inför att bli vaccinerad!

Utvecklingen inom plasttekniken har också lett fram till möjligheten att tillverka allt mindre slangar och övriga detaljer för sjukvården och med en fantastisk precision.

ClassMaximum concentration limits (particles/m3 of air)

(for particles equal to and larger than the sizes shown below)

0.1 µm 0.2 µm 0.3 µm 0.5 µm 1 µm 5 µm

ISO 1 10 2

ISO 2 100 24 10 4

ISO 3 1 000 237 102 35 8

ISO 4 10 000 2 370 1 020 352 83

ISO 5 100 000 23 700 10 200 3 520 832 29

ISO 6 1 000 000 237 000 102 000 35 200 8 320 293

ISO 7 352 000 83 200 2 930

ISO 8 3 520 000 832 000 29 300

ISO 9 35 200 000 8 320 000 293 000

Renrumsklassificering enligt ISO 14644-1

20 RenaRum 5/2011

Fakta 2Plast är en stor grupp syntetiska eller halv-syntetiska material, som används inom allt från hela produkter till förpackningar. Plast är uppbyggt av en eller flera polymerer samt olika typer av tillsatser. Jämfört med andra material som metall, glas och trä, är plasterna relativt unga. Plasten fick sitt stora genombrott under mitten av 1900-talet. Ordet plast kommer från grekiskans plastikos, som betyder lämp-ligt för gjutning eller plastos som betyder gjuten.

Miniatyrisering och kompatibilitetI mångt och mycket har plastmaterial och tekniker för att bearbeta dessa också lett till möjligheten att göra komponenter i allt mindre storlek. Idag finns en uppsjö av plastdetaljer som sitter i utrustningar, som via ett kirurgiskt ingrepp placerats inuti människokroppen. Av naturliga anledningar måste de material som används vid tillverkningen av dessa komponen-ter vara samstämmiga med kroppen och alla de reaktioner som sker i denna. I vissa fall ska dessa komponenter dessutom sluta att fungera och brytas ned av kroppen efter en viss tidsrymd. Allt för att man ska undvika alltför många kirurgiska ingrepp på patienten.

Plasten har revolutionerat vårt liv och leverne!De olika delar som jag nämnt i denna artikel syftar mycket på plasten och dess användning i samband med sjuk- och hälsovård. Vi får inte glömma hur plasten dessutom revolutionerat alla de andra delarna av våra liv, inte minst ur förpackningssynpunkt. Idag är det ytterst sällan som man finner glasflaskor som för-packning till drycker. De flesta har ersatts av plastflaskor, som idag inte är flergångs utan av engångstyp. Genom pantningssystemet blir det

möjligt att tillvarata plast-råvaran för att tillverka nya förpackningar i ett antal cykler.

Renhetskrav på plastindustrinNaturligtvis ställs krav på alla de plastföre-tag som tillverkar detaljer som ska monteras samman till en medicinteknisk produkt eller som ska placeras i någon form av produkt som

21RenaRum 5/2011

ska användas för att behandla en patient. Den medicintekniska industrin arbetar vanligtvis inte med de renhetskrav som man finner i den Europeiska GMP:n. De renhetskrav som dessa normalt arbetar med är de som återfinns i den idag gällande renrumsstandarden ISO 14644 ”Cleanrooms and Associated Controlled Envi-ronments”. ISO 14644 baserar sina renhetskrav på koncentrationen av antalet partiklar som finns suspenderade i den omgivande luften.

Medicintekniska produkter som ska komma i kontakt med patientens inre, t ex blodomlopp, eller som på annat sätt kan påverka patien-tens liv och leverne, ska vara sterilt. Begreppet steril definieras som ”total frånvaro av levande organismer” och innebär för medicintekniska produkter att de ska steriliseras i sin förpack-ning innan de levereras ut till användning.

Steriliseringen måste fungera!Även om den medicintekniska industrin, och därmed också i viss mån den plasttillverkande industrin, enbart arbetar i förhållande till ISO 14644, som egentligen bara baseras på den omgi-vande luftens renhet med avseende på partiklar, så finns mikrobiologiska krav. Dessa mikrobio-logiska krav anges vanligtvis som ”bioburden”, som enkelt uttryckt innebär att man anger det maximalt tillåtna antalet mikroorganismer i form av CFU, Colony Forming Units, hos den färdiga

produkten innan sterilisering. Anledningen till att man måste ha kontroll över bioburden är att man inte kan ha alltför mycket mikroorganismer på produkten för då riskerar man att steriliserings-processen inte fungerar och att produkten inte blir steril under steriliseringen. ••

Fa

kta

3

Bearbetning av plast är den process som formar plastråvaran till den färdiga produkten. Det finns fyra huvudmetoder för att bearbeta plast:

• Strängsprutning, kallas också extrudering• Formsprutning• Formpressning• Gjutning

Strängsprutning sker genom att man låter en mer eller mindre lättflytande och varm plast passera genom ett munstycke, varefter plasten kyls ner och då bildar den önskade formen. Processen är kontinuerlig och används vid tillverkning av slangar, rör, skivor och fibrer.Formsprutning liknar till en viss del strängsprut-ning, men med den skillnaden att den varma plastråvaran sprutas in i en kall form. Efter det att den smälta plasten kylts ned och stelnat, öppnas formen för att frigöra den formade produktenFormpressning sker genom att man tar en mer eller mindre tjock plastfilm, värmer upp denna så att den blir mjukare och för in den i ett verktyg som pressar ett djupare mönster i filmen. Efter avsvalning kan de utpressade delarna skäras från varandra till enstaka föremål. Exempel på form-pressade detaljer är tråg och boxar för livsmedel, medicintekniska produkter etc.Vid gjutning häller man den varma och flytande plasten ned i en gjutform. Efter avsvalning har plasten stelnat till önskad form.

22 RenaRum 5/2011

MätteknikTema

23RenaRum 5/2011

Vad är egentligen rent? När man talar om renhet måste detta klart definieras och man måste också finna sätt att mäta om det är tillräckligt rent. Renhet för gemene man tolkas vanligtvis som den renhet som vi har i vårt privatliv, d v s i vår hemmiljö. Denna renhetsnivå är vanligtvis inte tillräcklig i industriella sammanhang eller på sjukhus och laboratorier, vilket i sin tur leder till att det inte enbart är tillräckligt att allt ser för ögat ren ut. Hur kan man då mäta renhet på ett högre plan?

et generella kravet ute i våra verk-samheter är att vi vill mäta någon parameter som är kopplad till renhet

och (eller) hygien och vi vill gärna få ett svar så snabbt som möjligt. En del parametrar ger ett direkt svar på frågan om hur rent det är och en del andra ger indirekta svar. Att mäta mikroor-ganismer på det traditionella sättet, då man odlar fram agarplattorna efter att dessa samlats upp, är en tidskrävande teknik. Det tar en till flera dagar innan man får svar och detta svar är ett historiskt dokument som visar på hur det de facto såg ut då provet togs. I en del fall är detta tillvägagångssätt helt acceptabelt, men i vissa fall vill man ha ett snabbt svar på hur rent det är.

Av Matts Ramstorp

D

Att mäta är att veta!

PartikelmätningAtt mäta partiklar kan anses vara en indirekt metod för att ha kontroll över hur den mikro-biologiska renheten ser ut. Visserligen räknar en partikelräknare alla typer av partiklar, levande såväl som de som är i form av mikroorganismer. Man kan alltså säga att partikelräkning i t ex luft kan anses som en indirekt metod för att avgöra hur rent det egentligen är. Att mäta partiklar med en partikelräknare är en snabb metod, som ofta ger ett svar inom 30 – 60 sekunder, vilket gör att man kan använda denna typ av instrument som ett snabbvarningssystem för att bedöma om vi befinner oss inom eller utanför de gränser som vi kan tolerera.

Mätning av mikroorganismerAtt mäta mikroorganismer på det traditionella sättet innebär att man låter mikroorganismer fångas upp på ett agarmedium, vanligtvis i eller på en steril agarplatta. Mikroorganismer kräver egentligen tre saker för att de ska trivas – de behöver föda, fukt och en viss temperatur. Agarplattan uppfyller två av dessa krav då den innehåller föda och fukt. Efter det att agarplat-tan exponerats med mikroorganismer placeras den i en termostatstyrd inkubator, som håller den temperatur vid vilken organismerna kan föröka sig. Då organismerna förökat sig tillräckligt mycket kommer de att bilda för ögat fullt synliga kolonier, vilka räknas och anges som antal CFU, som är en förkortning av Colony Forming Units.

24 RenaRum 5/2011

Olika verksamheter – Olika kravOavsett var man arbetar – läkemedel, medi-cal device, livsmedel, sjukhus e t c - så finns krav på renhet i produkt och det som man hanterar. Om man bortser från läkemedels-industrin och alla andra som arbetar i myn-dighetsstyrda renrumsmiljöer, så är det inte alltid så enkelt att överföra renhetskraven på en produkt till de hygieniska krav som ställs på omgivningen. Med andra ord – det är inte alltid enkelt att överföra renhetskraven från produkten till hur ren den omgivande luften ska vara.

Som hjälp och stöd finns en hel del doku-mentation som man kan ta del av, bl a den Europeiska GMP:n, speciellt Volume 4 med titeln ”EudraLex - Volume 4 Good Manufac-turing Practice (GMP) Guidelines”, Annex 1 med titeln ”Manufacture of Sterile Medicinal Products” har tabeller med renhetskrav, både vad gäller partiklar och mikroorganismer.

Om man nu inte arbetar sterilt?Vilka krav ska jag ställa om jag inte arbetar med steriltillverkning och inte är verksam inom den läkemedelstillverkande industrin? Ett dokument som allt fler börjar snegla mot är ”Hygiejnisk monitorering i ikke-steril lægemiddelproduktion” som publicerats av den danska organisationen Industrifarmaceut-foreningen. Visserligen kommer dokumentet från den läkemedelstillverkande industrin, men det är även användbart inom andra icke-läke-medelsrelaterade verksamheter.

I detta dokument finns gränsvärden för partik-lar mätta med en partikelräknare, mikroorga-nismer mätta med en aktiv luftprovtagare, samt gränsvärden för ytor mätta med kontaktplattor.

Dessutom beskriver dokumentet hur ofta man bör mäta och var, d v s hur nära man bör utföra sina mätningar.

Resultatet ska spegla verkligheten!Förutom att den metod som används för att

MetodGränsvärde

”at rest”Gränsvärde ”operational”

Gränsvärde efter rengöring

Mätpunkt Frekvens

Partikelmätning i luft Antal partiklar per m3

< 20 000 ≥ 5 µm

Individuellt Inte relevant

Vid kritiska punkter Antal mätpunkter

beror på storlek och klassificering av lokal

1 – 2 ggr/år

Mikroorganismer i luft CFU/m3 Inte relevant

< 500 för mikrobiologiskt okänsliga produkter

< 200 för mikrobiologiskt känsliga produkter

Inte relevantSå nära processen

som möjligt1 – 4 ggr/år

Mikrobiologisk ytenhet CFU/55mm platta

Inte relevant Inte relevant< 50 som

genomsnittIndividuellt 1 – 2 ggr/år

IFF:s rekommendationer för icke-steril läkemedelsproduktion

25RenaRum 5/2011

utföra mätningarna måste vara tillräckligt effek-tiv, så är det också viktigt att genomföra mät-ningen så att verkligheten speglas på ett korrekt sätt. Det är med andra ord viktigt att mätning-arna utförs så nära den allra mest kritiska delen av en hantering. Det tjänar inget till att mäta 1 – 2 meter bort från ett kritiskt område utan man ska komma så nära som möjligt. Normalt säger man att man ska mäta inom cirka 30 cen-timeter från det kritiska området om detta inte stör processen eller hanteringen.

Hur ofta ska man mäta?Ett enkelt svar på denna fråga är att man bör mäta så ofta att man har en bra bild över den totala renheten i en process. En del företag mäter renhet och hygien en till två gånger per år. Personligen tycker jag att detta analysförfarande inte alls speglar hur ren verksamheten är. Det gäller för alla som arbetar med krav på renhet och hygien att bestämma vad som ska analyse-ras, hur frekvent detta ska göras och av vem, för att få en tillräckligt bra kontroll och styrning av renheten i processerna.Att mäta är att veta! ••

Specialister på rengöring av renrum

www.josaclean.com

26 RenaRum 5/2011

Bioteknikföretaget BioReal i Gustavsberg har precis fått ett nytt renrum färdigbyggt av Ven-tilator Renrum. BioReal är ett forskningsbaserat bioteknikfö-retag med stor kompetens inom produktion av mikro alger och naturligt astaxanthin. Astaxan-thin är en antioxidant som har positiva hälsoeffekter på både människor och djur. Renrummet byggdes för att BioReal skulle kunna kontrollera alla steg i tillverkningsprocessen för kost-tillskottet.

Säkerställer”Renrummet, som Ventilator byggde, ger oss stora fördelar:

Nyckelfärdigt renrum

ger bioteknikföretaget BioReal konkurrensfördelar

vi säkerställer kvalitén på pro-dukten, hanteringen, förkortar leveranstiden till våra kunder och får dessutom ner tillverknings-kostnaderna. Renrummet ingår i vår nya pastöriseringsanlägg-ning. Den gör att vi säkerställer våra hygien- och livsmedelskrav vi har på vår produkt. I renrum-met hanteras den pastöriserade produkten, den siktas till önskad partikelstorlek och förpackas därefter under vakuum. Vi är väldigt nöjda med renrummet. Vi valde Ventilator Renrum därför att de hade kompetensen och kunde erbjuda oss en helhetslös-ning. En professionell partner”, säger Elisabeth Marjeta, proces-singenjör, BioReal AB

HelhetsgreppVentilator byggde renrummet som en total funktionsentrepre-nad, där samtliga discipliner ingick, och överlämnade projek-tet som en nyckelfärdig produkt. Det nya renrummet hjälper BioReal att bibehålla hög kva-litet och säkerhet på produkten genom hela processen.

”Vi tog ett helhetsgrepp där allt

FaktaVENTILATOR

Ventilator, som ingår i före-tagsgruppen Energivärden, har tillsammans ca 150 anställda och omsätter ca 350 Mkr. Ventilator har spjutspetskompetens inom renrumsteknologi med egen teknikenhet och egen stab av anställda montörer.

ingick från projektering, kyla, el, ventilation, styr och regler till handledning. Slutresultatet var ett nyckelfärdigt renrum. Det gick snabbt och enkelt trots att själva projektet genomfördes i en äldre industribyggnad. Vi litar till vår mångåriga erfarenhet av att ha byggt så många renrum åt bl a bioteknikföretag”, säger Bernt Karlsson, enhetschef, Ventilator Renrum. ••

Bernt karlsson, enhetschef, Ventilator Renrum.

Nyckelfärdigt

NYHETER

I KORTHET

Frohe AB har vunnit en affär som innehåller 17 plastdetaljer. Frohe har som en konsekvens av projektet bland annat ökat kapaciteten i form av tillverk-ning i 2k-formsprutning i miljö enligt ISO klass 8. Detta görs i modulära produktionsceller med övertryck, hepafi lter och sexaxliga robotar. Dessutom har man nyanställt medarbetare vid deras produktionsanläggningar i Tyresö och Wroclaw Polen.

Affären innebär en försäljnings-ökning med fem procent för 2011 och lika mycket under 2012.

StrategiÅke Timmerman är försäljnings- och marknadsansvarig på Frohe AB. Han säger att projektet, som

Första Hjälpen projekt ledde till investeringar i 2k-formsprutor och nyanställningar

tillsammans bildar ett vägghängt skåp, är strategiskt viktig, och visar att Frohe har en projekt-avdelning som tar kundernas projekt i mål.

Frohe gruppen ägs av bröderna Klas och Mårten Samuelsson sedan 1991. Bolagen har fl er än 80 anställda och omsätter cirka 90 miljoner kronor. ••

NYHETER

I KORTHET

27RenaRum 5/2011

28 RenaRum 5/2011

Den senaste pandemin med H1N1/09 virus (den nya infl u-ensan) har återigen påmint oss om att nya infl uensavirus kan dyka upp när som helst och att dess ursprung kan vara svårt att förutse. Goran Orozovi� har i sin avhandling ”Resistance to neu-raminidase inhibitorsin infl uenza A virus isolated from mallards” studerat förekomst av resis-tensmutationer mot antivirala läkemedel hos infl uensa A virus.

Eftersom det tar tid att pro-ducera vaccin mot ett nytt pandemiskt virus, blir antivirala läkemedel riktade mot virusets

Övervakningssystem är betydelsefullt för att motarbeta

fågelinfl uensaytproteiner M2 (adamantaner) och neuraminidas (Relenza® /zanamivir samt Tamifl u®/osel-tamivir) det enda som fi nns att tillgå. Resistens mot adamanta-ner har utvecklats väldigt snabbt varför zanamivir och oseltamivir återstår som den enda speci-fi ka åtgärden mot pandemisk infl uensa. På senare tid har forskningen dock visat att det också fi nns oseltamivir-resistenta varianter av det humana säsongs-infl uensaviruset H1N1.

ResistensmutationerGoran Orozovi� har i sin

avhandling undersökt om resis-tensmutationer mot de antivi-rala medel kan hittas i proteinet neuraminidas hos fågelinfl u-ensa. Han har analyserat RNA-sekvenser från virus isolerade i Ottenby på Öland och från NCBI databas. Omkring 2 pro-cent av NCBI-sekvenserna och 6 procent av sekvenserna från Ottenby visade sig innehålla resistensmutationer. Analyser visade att ett H12N3 mutantvi-rus var fullständigt resistent mot de antivirala läkemedlen. Det är första gången som ett lågpatogent aviärt infl uensa-

NYHETER

I KORTHET

29RenaRum 5/2011

virus, som är resistent mot både zanamivir och oseltamivir, har rapporterats i en vetenskaplig studie.

”Det är av yttersta betydelse att fortsätta med så kallad influensaövervakning när det gäller aviär influensa hos vilda fåglar”, menar Goran Orozović. ”Fågelinfluensa-viruset förändras konstant och sådana förändringar kan vara farliga för människor. Övervak-ningsprogrammen underrättar myndigheterna om cirkulerande fågelinfluensavirus i syfte att motarbeta sjukdomen. Det är också angeläget ta fram flera nya läkemedel mot influensavi-rus och att utveckla teknologier för snabbare och effektivare produktion av influensavaccin”, avslutar han.

Anledning till oroOrozovićs arbete visade också att större användning av anti-virala läkemedel kan innebära ökade koncentrationer av dessa substanser i miljön och möjli-gen deras ackumulering i vilda fåglar. Därför finns det oro för att antiviralresistenta subtyper av influensavirus kan bli fler i vilda fåglar och att de skulle kunna överföras till människor som nya pandemiska subtyper.

Avhandlingen ”Resistance to neuraminidase inhibitorsin influenza A virus isolated from mallards” försvarades den 8 april 2011 på Linnéuniversi-tetet i Kalmar. Opponent var professor Sigvard Olofsson, Göteborgs universitet. ••

Källa: Linnéuniversitetet

tlf. +45 4045 1609 - fax +45 3217 2000

Fnugfri renrumsklude til ISO klasse 3 til 8.

- bestil brochuren på info@laboren.dk

Totalleverandør til renrum-, sterilrum og esd-miljø

-2k formsprutning-Montering i renrum-Automatstationer-Projektavdelning-ISO 13485 certifierad-Eget verktygsmakeri

08-55 65 99 89 - www.frohe.se - sales@frohe.se

Precisionen är hela skillnaden.Vissa kan det, andra inte alls. Vi kan och vet hur man lyckas med att driva våra kunders projekt i mål. Vi vet och kan hur en plastdetalj ska utformas och tillverkas för att fungera tillsammans med andra komponenter. Vi lyckas i projekt efter projekt. Det beror på att alla våra medarbetare delar din uppfattning att det krävs precision i allt vi gör.

30 RenaRum 5/2011

En stark ökning av anmäl-ningar enligt Lex Maria, kro-niska överbeläggningar, osäkra system för bedömningar på akutmottagningarna och patien-ter som slussas runt i vårdkedjan. Svensk sjukvård kan bli bättre, visar Socialstyrelsens tillsynsrap-port för 2010.

”De allra fl esta vårdepisoder avlöper väl men missöden och felbehandlingar inträffar i alltför många fall”, säger Carina Fors-berg, enhetschef vid Socialstyrel-sens tillsynsavdelning.

PatientsäkerhetstänkandeI fjol gjorde vården totalt 2 051 anmälningar enligt Lex Maria. Det är en ökning med nästan 21 procent sedan 2008 och nästan en fördubbling sedan 2005. Ökningen speglar förmodligen ett ökat patientsäkerhetstän-kande, men det kan också fi nnas andra förklaringar som felaktig hantering av läkemedel, fragmen-tering av vården och överbelägg-ningar. Personal vid fl era sjukhus vittnar om att platsbrist är mer eller mindre ett normaltillstånd.

”Vi har sett fl era exempel på att brister i tillgången på platser har varit så omfattande att de

har inneburit allvarliga risker för patienterna”, säger Carina Forsberg.

Långa utredningarDe fl esta anmälningar som kom-mer till Socialstyrelsen speglar bristen på helhetsansvar inom vården. Patienter hänvisas runt och möter gång på gång nya läkare. Tidigare journalanteck-ningar fi nns inte till hands eller blir inte lästa. Utredningar kan dra ut på tiden när provsvar blir liggande eller när kallelser inte skickas.

”Samverkan i vårdkedjan brister ofta. NAP, ”någon annans patient”, verkar ha blivit ett begrepp på sina håll”, säger Carina Forsberg.

FelbedömningarNästan alla landets 74 akutmot-tagningar använder i dag sys-tem för att sortera patienterna utifrån hur snabbt de behöver tas omhand - så kallad triage - detta trots att den vetenskapliga basen för triagesystemen är bristfällig. Metoderna tillämpas inte alltid på ett patientsäkert sätt, vilket har lett till att patienter har blivit felbedömda och fått vänta för

Kraftig ökning av anmälningar om

fel i vården

länge, enligt rapporten. Tillsynsrapporten för 2010

omfattar vård, omsorg samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Vård och omsorg om äldre, om barn och unga och om personer med psykisk ohälsa ägnas särskilda kapitel, liksom exempelvis sam-hällets insatser vid missbruk och beroende. ••

Källa: Socialstyrelsen

Fa

kta

Triage är ett arbets-sätt för att sortera och prioritera patien-ter med hänsyn till anamnes, symtom och olika parametrar som andning, puls och kroppstempera-tur. Syftet med triage är att behandla de allra mest allvarliga och brådskande fal-len först. Begreppet triage uppkom under Napoleonkrigen och kommer från franskans trier – att sortera.

Carina Forsberg

NYHETER

I KORTHET

Livsmedelsverket har gjort en undersökning av vissa kosttillskott inköpta på internet och funnit stora brister. Som konsument är det lätt att bli lurad eftersom det är vanligt med felaktig märkning och felaktiga påståenden om effekter som saknar vetenskaplig grund. I vissa fall kan kosttillskotten vara direkt hälsofarliga på grund av innehållet i kombination med felaktig information.

”Av det vi sett i vår undersök-ning verkar det som att internet-försäljning av kosttillskott i stor utsträckning är oseriös. Antingen struntar försäljarna i att ta sitt ansvar eller så saknar de kompe-tens att göra det. Som konsument är det nästan omöjligt att veta vad det är man köper och risken att bli lurad, eller till och med skadad, är stor”, säger Inger Andersson, gene-raldirektör på Livsmedelsverket.

MärkningskravLivsmedelsverket har genom-fört en studie av 43 kosttillskott inköpta från åtta svenskspråkiga

webbsidor för att se, dels hur väl kosttillskotten uppfyller märk-ningskraven för livsmedel, och dels hur vanligt det är att ämnen med kända biverkningar ingår. Undersökningen inriktades på ett urval av kosttillskott med påståenden om viktminskning eller prestationshöjande egenska-per samt enstaka produkter med förväntat smärtlindrande eller potenshöjande verkan.• Bara 2 av 43 förpacknings texter uppfyllde de granskade märkningskraven• I 30 av de 43 granskade produkterna ingick växter eller växtextrakt som kan innehålla hälsofarliga substanser• Substanser som kan ge biverkningar påvisades i 28 produkter• 19 av de 43 granskade produkterna saknade svensk märkning• Hälsopåståenden förekom på 18 av de 24 produkt- förpackningarna med svensk

märkning. Många av påståendena saknar vetenskaplig grund• 8 av produkterna skulle vid en prövning kunna klassificeras som läkemedel

Allvarliga brister”Från Livsmedelsverkets sida ser vi mycket allvarligt på dessa brister. Vi har kontaktat kommu-nerna där de aktuella företagen ligger för att de ska kunna agera med vårt stöd. Läkemedelsverket agerar i de fall där produkter kan klassificeras som läkemedel”, säger Inger Andersson på Livs-medelsverket. ••

Källa: Livsmedelsverket

31RenaRum 5/2011

Bantningspiller på internet

– inget att lita på

Inger Andersson,

general direktör på Livsmedelsverket.

32 RenaRum 5/2011

Må

na

den

s p

rod

uk

t

tt renrum är en kontrollerad lokal, som enligt den standard som gäller idag (ISO 14644-1) defi nieras som:

Ett rum i vilket koncentrationen av partiklar styrs, och som är byggt och används på ett sådant sätt att man minimerar införsel, bildande samt kvarhållande av partiklar i rummet. Det kan också fi nnas behov av att styra andra parametrar, som temperatur, luftfuktighet och tryck.

Vad är det som gör att ett rum blir ett renrum? Det är viktigt att man bygger rummet med material och utformning som gör att rummet blir enkelt att rengöra och enkelt att hålla rent så lång tid som man behöver använda rummet. Därefter gäller det att hantera alla de olika former av föroreningar som eventuellt tas in i rummet och som bildas under driften, t ex föroreningar som kommer från personalen, råvaror och halvfabrikat samt från maskiner och utrustningar.

Ventilationen är viktig i ett renrum. Alla de föro-reningar som tas in eller som bildas i ett renrum måste transporteras bort av den tillförda ventila-tionsluften. Ventilationsluftens renhet och hur ofta man byter ut den totala luftvolymen spelar en stor roll. Ju renar renrum desto större betydelse kom-mer också luftens rörelsemönster att ha.

Då man strävar efter att skapa en ren miljö, antingen för att skydda produkten, processen eller personalen, är det av största vikt att man också mäter hur rent det är. Att mäta är att veta! Om man inte mäter, eller inte mäter tillräckligt frek-vent, så är risken stor att renrummet inte håller rätt renhet, vilket kan få katastrofala konsekvenser för kvaliteten på det som hanteras.

Det enklaste att mäta i ett renrum är partikelkon-centrationen i den omgivande luften. Detta görs med partikelräknare. En partikelräknare skiljer inte på om den räknade partikeln är död eller levande, dvs om den är en mikroorganism. Om det fi nns krav även på mikrobiologisk renhet måste man också mäta dessa. Mikrobiologisk kontroll av luft görs på två sätt, antingen via passiv och (eller) aktiv luftprovtagning. Ytors mikrobiologiska ren-het analyseras med kontaktplattor alternativt via svab-teknik.

Vilka gränsvärden ska man då använda? För partikelräkning av luft kan man använda sig av ISO-standarden. Om man betraktar mikroorganis-mer som en fara kan man med fördel använda de gränsvärden som fi nns i den Europeiska GMP:n, Volym 4, Annex 1. Sammanfattningar av dessa båda dokument fi nns på www.rentforum.se. ••

RenrumE

33RenaRum 5/2011

Dina leverantörer

Camfil Svenska ABWille Wilkenstel.08-60 30 802wille.wilkens@camfil.se www.camfil.se

YIT Sverige ABTomas Hörman tel.0706-18 80 52 tomas.horman@yit.sewww.yit.se

Ventilator ABBernt S Karlsson tel.0709-71 14 54 bernt.karlsson@ventilator.sewww.ventilator.se

LabRum KlimatTommy Tärnsten tel.08-50 55 78 00 tommy.tarnsten@labrum.sewww.labrum.se

CRC Clean Room Control ABNils-Johan Björklund tel.018-246460 nils-johan@cr-control.secr-control.se

Octanorm Nordic ABBjörn Pettersson tel.08-6216524 bjorn.pettersson@octanorm.sewww.octanorm.se

Vita Verita ABMagnus Kumbrant tel.08-58 46 06 40 magnus@vitaverita.com www.vitaverita.com

GenanoLars Hansson tel.0703-77 07 73lars.hansson@genano.sewww.genano.se

Kojair Tech OyLars Lundberg tel.0171-46 05 02070-590 40 05www.kojair.com

34 RenaRum 5/2011

ya snabbmetoder och behovet av förbättrad kvalitetsstyrning gör

att analyser och mätningar flyttar ut i produktionen och så kal-lade processmetoder utvecklas. Skillnaden mellan labbmetoder och processmetoder är att de förstnämnda behöver specialut-bildad personal, laboratorium och utrustning, medan de sist-nämnda är enkla och ger snabba resultat om värdena ligger inom gränsvärdet och om inte så kan åtgärder vidtas omedelbart. Det är som att köra bil och hela tiden styra och parera så att vi inte åker i diket.

När det gäller livsmedelssäker-het är det viktigt att lyfta blicken från provtagning och enskilda mätvärden till att se helheten och hur arbetet med hygien och säkerhet ska ske i företaget. Alla företag har olika förutsättningar, därför är det nödvändigt att sitta ner och gå igenom hur företaget arbetar idag och på vilket sätt analyserna används i företaget.

Analyser skapar värdeJag har sett exempel på där prover tas utan att de analyseras och får ibland frågan från en del personer vad provtagningen ska vara bra för. Kontaktvägarna mellan produktion och kvalitets-arbete måste bli mycket bättre,

Nya trender inom livsmedelsanalyser

och företagen behöver förstå att analyser är med och skapar mervärde i produktionen. Därför blir jag förvånad och frågande när jag upptäcker att nästan alla företag har en budget för pro-duktion och en annan för labb.

Det är viktigt att vi synliggör modern analysteknik och hur den, med rätt användning, kan

effektivisera produktionen. Det är inte bara en fråga om enskilda företag och livsmedelssäkerhet utan har även ett vidare perspek-tiv genom att stärka företagens konkurrenskraft.

Analysera företagetLedningen måste förstå att det som ser ut som en ökad kostnad

N

35RenaRum 5/2011

för ett labb kan vara en total besparing och effektivisering för företaget. Företagsledningen, som ofta måste fatta besluten, behöver också stöd med att hålla sig uppdaterade med nya meto-der och regelverk.

ProcesstyrningVi skiljer på processmetoder och labbmetoder, beroende på var de har sin främsta tillämpning.

Processmetoderna är sådana som används direkt i produktionen och kan användas till proces-styrning. Exempel på sådana produkter är metoder för att mäta allergener, mykotoxiner, indikatororganismer och rena patogener.

En annan processmetod är SystemSURE Plus, en snabbme-tod för att mäta rengöring genom analys av ATP, cellernas ener-gibärande ämne och indikator på biologiskt liv. Med den kan man snabbt svabba en yta efter rengöring och på 15 sekunder få ett direkt avläsningsbart värde på om rengöringen varit tillräcklig.

En annan processmetod är en sticka för att snabbt få reda på

förekomst av oönskade ämnen i mycket små koncentrationer, exempelvis mykotoxiner i spann-mål och allergener i alla tänkbara livsmedel.

Effektivisering på labbInom området labbmetoder går

utvecklingen snabbt och meto-der som tidigare krävde förbe-handling kan idag göras på tio timmar. Ett sådant exempel är salmonella-analyser, där pro-verna efter anrikning analyseras med Realtids-PCR. Inom PCR har utvecklingen gått snabbt och det finns utrustningar med hög noggrannhet som är både enkla att hantera och har ett överkom-ligt pris.

En annan typ av produkter, som innebär effektivisering på labb, är cromogena plattor som är mycket lättavlästa och kan förvaras i rumstemperatur i upp till ett år innan användning. Dessa färdiga plattor besparar personalen tidsödande arbete och ger dessutom snabbare svar. Det finns bland annat plattor för totalantal, tarmbakterier, E. coli, B. cereus och jäst och mögel.

Processtyrande analyserDen utveckling som jag ser fram-för mig är att kvalitetsstyrningen kommer att ske i allt högre grad ute i produktionen. Labbet flyttar ut i produktionen, de enskilda processansvariga blir också ansvariga för kvaliteten, vilket ställer högre krav på kunskap om kvalitetssäkring hos operatörer. Produktionen kommer, med de nya metoderna, att styras mot definierade kvalitets och hygien-parametrar.

Labbens roll kommer också att ändras och arbeta mer med utveckling, och på sikt kommer de att integreras mer i process och utveckling. De kommer dock att ha kvar uppgiften att bekräfta rutiner med mer långsamma referensmetoder som stöd för snabbmetoderna. ••

Av Jan-Erik Carlsson,

FOOD DIAGNOSTICS AB

Göteborgsgänget som arbetar med modern analysteknik.

36 RenaRum 5/2011

Vi är med -- är du?

AB NinolabADDvise Lab Solutions ABAirsonett ABA/S Hartfelt & CoBerendsen Textil Service ABBergmanLabora ABbioMérieux Sweden ABBioTekPro ABBorago ABBrookhaven Instruments ABCamfil Svenska ABChemical Instruments ABCRC Clean Room Control AB De Forenede Dampvaskerier A/S Domnick Hunter ABDrivdon ABEcolab ABEnergoRetea Installationskonsult ABEsgard Inc. ABFiltac ABFLAB

Food Diagnostics ABFood Hygiene ABFristads ABFrohe AB Genano® Luftreningsteknik / LH Euroservice ABGentus ABJOSA Clean ABkBM Miljöprodukter ABkemwell ABkojair Tech Oy SverigeL & T Hygienutveckling ABLaboRen ApsLabRum klimat ABLindpro ABLRG Systems ABMiclev ABMikrolab Stockholm ABNordic Biolabs AB Octanorm Nordic ABOptiHyg AB

Oxoid AB, ThermoFisher ScientificParticle Measuring Systems NordicPharmacleanPolymed Hygienic ABProjektengagemang Energi & klimatanalys ABRenrumsteknik Nordic ABResema ABSamhall RenrumServiceföretaget PIMA ABSolveco ABSterisol ABVaisala OyVentilator RenrumVileda Professional VitaVerita ABVWR International ABYIT Sverige AB Cleanroom

I nästa nummerär temat:

Läkemedel

I nästa nummer är

månadens produkt:

Partikelräknare

Specialister på luftteknisk kontroll, service och underhåll

Tre anledningar att välja Vita Verita

1. KTH/CTCB-certifierade tekniker professional level 2. Kvalitetssäkrade enligt ISO 9001:20083. Miljömedveten partner, ISO 14001:2004

Vill du veta mer ring: 08-584 606 40 eller besök vår hemsida www.vitaverita.com

Specialister på luftteknisk kontroll, service och underhållSpecialister på luftteknisk kontroll, service och underhållSpecialister på luftteknisk kontroll, service och underhållSpecialister på luftteknisk kontroll, service och underhållSpecialister på luftteknisk kontroll, service och underhållSpecialister på luftteknisk kontroll, service och underhållSpecialister på luftteknisk kontroll, service och underhållSpecialister på luftteknisk kontroll, service och underhållSpecialister på luftteknisk kontroll, service och underhållSpecialister på luftteknisk kontroll, service och underhållSpecialister på luftteknisk kontroll, service och underhållSpecialister på luftteknisk kontroll, service och underhåll

Tre anledningar att välja Vita VeritaTre anledningar att välja Vita VeritaTre anledningar att välja Vita VeritaTre anledningar att välja Vita VeritaTre anledningar att välja Vita Verita

KTH/CTCB-certifierade tekniker professional level KTH/CTCB-certifierade tekniker professional level KTH/CTCB-certifierade tekniker professional level Kvalitetssäkrade enligt ISO 9001:2008Kvalitetssäkrade enligt ISO 9001:2008Kvalitetssäkrade enligt ISO 9001:2008Kvalitetssäkrade enligt ISO 9001:2008Miljömedveten partner, ISO 14001:2004 Miljömedveten partner, ISO 14001:2004

Vill du veta mer ring: 08-584 606 40 eller besök vår hemsida www.vitaverita.comVill du veta mer ring: 08-584 606 40 eller besök vår hemsida www.vitaverita.com

Tre anledningar att välja Vita VeritaTre anledningar att välja Vita VeritaTre anledningar att välja Vita VeritaTre anledningar att välja Vita Verita

1.1. KTH/CTCB-certifierade tekniker professional level KTH/CTCB-certifierade tekniker professional level KTH/CTCB-certifierade tekniker professional level 2.2. Kvalitetssäkrade enligt ISO 9001:2008Kvalitetssäkrade enligt ISO 9001:2008Kvalitetssäkrade enligt ISO 9001:20083.3. Miljömedveten partner, ISO 14001:2004 Miljömedveten partner, ISO 14001:2004 Miljömedveten partner, ISO 14001:2004 Miljömedveten partner, ISO 14001:2004

Vill du veta mer ring: 08-584 606 40 eller besök vår hemsida www.vitaverita.comVill du veta mer ring: 08-584 606 40 eller besök vår hemsida www.vitaverita.comVill du veta mer ring: 08-584 606 40 eller besök vår hemsida www.vitaverita.com Vill du veta mer ring: 08-584 606 40 eller besök vår hemsida www.vitaverita.com Vill du veta mer ring: 08-584 606 40 eller besök vår hemsida www.vitaverita.comVill du veta mer ring: 08-584 606 40 eller besök vår hemsida www.vitaverita.com Vill du veta mer ring: 08-584 606 40 eller besök vår hemsida www.vitaverita.comVill du veta mer ring: 08-584 606 40 eller besök vår hemsida www.vitaverita.com Vill du veta mer ring: 08-584 606 40 eller besök vår hemsida www.vitaverita.com

Kojair_RenaRum_5-2011.fh11 13.5.2011 14:55 Page 1