Nya nationella riktlinjer för KOL

Dagens Medicin Symposium 2014-10-22

Kjell Larsson IMM

Karolinska Institutet Stockholm

Fakta om KOL

KOL är en folksjukdom

KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste dödsorsak

Tidig upptäckt och korrekta åtgärder stoppar ett stort lidande

Tidig upptäckt och korrekta åtgärder ger enorma besparingar

KOL måste därför ha hög prioritet

65%

1%

36%

16%

14%

16%

22%

20%

0%

4%

16%

28%

2%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Kardiovaskulär sjukdom

Psykosociala problem

Psykiatriska diagnoser

Hjärtsvikt

Dyspné

Hosta

Luftvägsinfektion

Astma

Svår astma

Bronkit

Diabetes

Smärta

Lungcancer

Andel av individerna med KOL som har diagnosen som huvud-/bidiagnosnågon gång under 2008-2010

Andel av individerna i kontrollgruppen i totalbefolkningen som hardiagnosen som huvud-/bidiagnos någon gång under 2008-2010

Sveréus et al Rapport SLL In press

Samsjuklighet vid KOL Stockholms län 2008-2010

COPD: N=29 445 Control: N=147 225

Dödsorsaker i Sverige 2012

Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2012

Procent

KOL Vi kan göra skillnad

• Vi vet att vårdteamets insatser minskar lidande och sparar pengar

– Astma/KOL-sköterskor

– Sjukgymnaster

– Spirometri

• Tidig diagnostik och behandling hejdar sjukdomsförloppet

• Tidig diagnostik och åtgärder utgör ofta skillnaden mellan ett aktivt pensionärsliv och ett liv med kronisk andningssvikt och kontinuerlig oxygenbehandling

Exacerbationer Primärvårdcentraler med respektive utan astma/KOL-sköterska

8 202 primärvårdcentraler I varje grupp efter propensity score matching

27%

26%

-1%

32%

37%

Difference

0,36

0,18

0,82

0,38

0,71

0,58

0,26

0,81

0,52

0,98

0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20

Number of hospitalizations

Emergency room visits

Oral steroids

Antibiotics

Exacerbations

Yearly rate Centers without asthma/COPD nurse

Centers with asthma/COPD nurse

Lisspers et al Prim Care Respir J 2012; 21: A1-A35

2013 utförde 2,2 % av listade patienter spiroemetri

45%

16%

26%

3%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Andel med minst en genomgången spirometri i någonvårdform 2005-2010

Andel med minst en genomgången spirometri ihusläkarverksamhet 2011-2012

N = 24 267

KOL-patienter som genomgått spirometri i Stockholms län

Sveréus et al Rapport SLL In press

48%

4%

9%

13%

11%

8%

7%

16%

11%

18%

17%

16%

12%

10%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Inget efterföljande hus-läkarbesök 2011-2012

90+ dagar

31-90 dagar

15-30 dagar

8-14 dagar

4-7 dagar

Besök inom 1-3 dagar

Besök för individer som överlever till 31 december 2012

Besök för individer som avlider före 31 december 2012

39 298

9 716

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

Totalt antal besök påakutmottagning 2011-2012 för individer som

överlever

Totalt antal besök påakutmottagning 2011-2012 för individer som

avlider

Hur snabbt följs dessa upp i husläkar-verksamheten?

Uppföljning hos husläkare efter besök på akutmottagning för akut exacerbation vid KOL

Närmare hälften (45 %) av patienterna har inget återbesök inom en månad efter besök på akutmottagningen på grund av en akut exacerbation

KOL, stadium 3-4,

heterogent emfysem Ventilbehandling

KOL, stadium 3-4 Årlig uppföljning med

spirometri

KOL, långverkande

bronkdilaterare, otillräcklig

effekt

Tillägg av teofyllin

Tillstånd Åtgärd

Exempel på ”tillstånd – åtgärdspar” i Socialstyrelsens riktlinjearbete

Luftvägssymtom,

nytillkomna, utan

tidigare behandling

Dynamisk spirometri med reversibilitetstest

med b2-stimulerare

Dynamisk spirometri med reversibilitetstest

med kombination av b2-stimulerare och

antikolinergikum

Rökare och före detta

rökare, misstanke om

KOL

Mätning av FEV1/VCmax (bäst av forcerad och

långsam vitalkapacitet) efter bronkdilatation

för diagnos av KOL

Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation

för diagnos av KOL

Tillstånd Åtgärd

Exempel på ”tillstånd – åtgärdspar” i Socialstyrelsens riktlinjearbete

Socialstyrelsens riktlinjer 2015 KOL-frågor av speciellt intresse

• Screeningundersökningar av lungfunktion med förenklad lungfunktionstest

• Hur ska vi utföra spirometrier?

• Hur ofta ska uppföljning ske?

• Vad ska underökas vid återbesök?

• Användnings av standardiserade frågeformulär

• Test av fysisk kapacitet

• Reversibilitetstest för att förutsäga behandlingseffekt av bronkdilaterare