NSD-helg 17-10

20
Livet som ung mamma LÖRDAG Koll på höstens hetaste frisyrer 17/10 2009 Följ med på en resa till sagornas Marocko Tema: Allt färre gör abort

description

NSDs helgbilaga 17-10

Transcript of NSD-helg 17-10

Page 1: NSD-helg 17-10

Livet som ung mamma

LÖRDAG

Koll på höstenshetaste frisyrer

17/10 2009

Följ med på en resa

till sagornasMarocko

Tema: Allt färre gör abort

Page 2: NSD-helg 17-10

NSD HELG •2 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

POSTADRESS971 83 Luleå

REDAKTÖRERPeter Lindvall

[email protected]örn Engström

[email protected]

GRAFISK FORMErja Persson, Norrbottens Media AB

ANSVARIG UTGIVARELena Olofsson

TRYCKTryck i Norrbotten AB

[email protected]

[DET HÄNDER I HELGEN ]

4-6 Tema: abortTonårsaborterna i Norrbotten är många – men de blir färre. NSD Helg har undersökt ett tabubelagt ämne och pratat med läkare, abortrådgivare och ungdomar.

8 ModeEfter en sommar med blekare hår är det nu färg som gäller för höstens frisyrer. Det konstaterar NSD:s Anna Holmberg efter ett besök på en av Luleås salonger.

9 HälsaLotta Nilsson rapporterar vidar om sin kamp för att leva ett hälsosammare liv. Tjejvasan är en ny utmaning som hon antagit.

10-11 LivfulltSofia Flygel, 21, Gammelstad, berättar om sitt liv som ensamstående mamma med dottern Tindra.

Den bilsemestrande barnfamiljens veder-mödor är ämnet för dagen i Lina Norberg Juusos krönika.

12-13 Mat och dryckSvensk köttfärs lämpar sig till så mycket mer än bara svensk husmanskost. Vad sägs om indiska lammbullar eller italienska färsbiffar med mozzarella?Vinexperten Sune Liljevall har denna vecka tagit sig an Systembolagets nya ölsorter.

14-15 ResorMarocko kan locka den historiskt intresse-rade. Provinshuvudstaden Marrakech bjuder på gamla anor blandat med modernare och mera hektiskt storstadsliv.

16-19 Kryss & tävlingarSysselsättning för hela familjen med barn-kryss, två vuxenkryss, mystiska personen och frågeleken.

Björn Engström

[email protected]

[ innehåll ]

Helgen tillbringar jag helst tillsammans med min familj. Det innefattar man, barn, syskon och deras fa-miljer samt vår hund och katt.

n Robinsonaktuella Paolo Ro-berto fortsätter på den inslagna matvägen med förkärlek till pastan och Italien. Här varvas matrecept med personliga berättelser om vänner i Paolo Robertos liv. En snygg kokbok, något annat kan man inte säga. Mycket av maten är grillat, men det finns gott om läckerheter även för dem som vill tillaga maten i köket, utan grillen. Spaghetti med tomat och sardellsås är galet god. Och enkel för den som inte är en mäster-kock. Men man får inte vara rädd för fett om man vill avnjuta Paolo Robertos favorittomatsås.

500 g spagettiTomatsås12 sardeller500 g cocktail- eller körsbärsto-mater1/2 dl olivolja50 g smör3 hela vitlöksklyftor2 små hela torkade chili (pepe-roncino)125 g urkärnade svarta oliver1, 5 tsk kapris2 msk finhackad persiljaev. salt.

Finhacka sardellerna. Skölj och skär tomaterna i halvor. Värm

olivoljan i en rejäl kastrull, tillsätt smör och låt smälta. Lägg i sardeller, vitlöksklyftor, och chili i kastrullen och låt fräsa försiktigt i ca fem minuter. Ta upp chilin efter 2-3 minuter.Tillsätt tomater, oliver och kapris och låt såsen puttra på svag värme i ca 20 minuter. Rör om då och då, men var försiktig så att så många tomater som möjligt får behålla sin form. Smaka av och salta om behövs. Ta upp vitlöks-klyftorna.Koka spagetti al dente i lättsaltat vatten. Låt rinna av i durkslag. Rör ner pastan i kastrullen med

tomatsås och blanda väl. Serva pastan rykande het toppad med finhackad persilja.Ur boken: Mina gästers mat – grill-menyer från Skinnarviksberget av Paolo Roberto.

Pyssel i helgen: Laga PAolo Robertos favorittomatsås

Omsalagsbilden: Sofia Flygel med dot-tern Tindra. fOTO: jOnAs LinDsKÖLD

Lördag 17 oktobern Näsflöjten, Luleå.En satirisk operakomedi.Orkester: Norrbotten NEO.Tonsättare: Fredrik Österling. Librettist: Magnus Lindman.Dirigent/musikaliskt ansvarig Petter Sundkvist. Plats: Norrbottensteatern. Tid: 19.00.

n Findus flyttar ut, Luleå. Sven Nordqvists barnboksserie om gubben Pettson och hans busiga katt Findus har blivit en kritikerhyllad teaterförställning på Norrbot-tensteatern.Från 4 årMedverkande: Mats Pontén och Martin SundbomPlats: Norrbottensteatern. Tid: Klockan 13 och klockan 15.

n Pablo Francisco, Luleå. Den amerikanske ståuppkomikern Pablo Fran-cisco, känd för sina imitationer och ljudeffekter, gästspelar i Luleå.Plats: Kulturens hus. Tid: 20.00.

söndag 18 oktobern Sverige och förintelsen – Fransson skottar snö, Boden. En utställning som handlar om Sveriges roll i förhållande till förintelsen. Många visste vad som försiggick, men de flesta teg, var likgiltiga eller prioriterade helt enkelt att arbeta med andra frågor. Besökarna får en möjlighet att själva fundera över det arv den lämnat efter sig och dess betydelse för framtiden.Plats: Försvarsmuseum i Boden. Öppet 11-16. Vernissage 13.00 med sång av Bodenkören Chorisma och öppningstal av landshövdingen Per-Ola Eriksson.Fri entré på museet hela dagen.

n Musikalkonsert, Luleå.Luleå orkesterförening med Karin Paulin och Romeo Musicals ger en konsert.Plats: Kulturens hus, stora salen. Tid: 18.00.

Den amerikanske komikern Pablo Fran-cisco uppträder i Luleå. fOTO: scAnpix

Lisbeth Salomonsson, abortrådgivare i Kiruna, om en bra helg. Mer om henne på sidorna 4-6.

Ett tidevarvmed många svåra valLivet ter sig mer och mer som ett hasardspel.

4 Rörlig eller fast ränta?4 Binda elpriset eller chansa på

att det sjunker?4 Välja pensionsfond eller låta

myndigheten göra det?4 VaccineRa sig mot sVin-

infLuensa eLLeR inte?Den sistnämnda frågan är het.

Pandemi är ett ord som ger as-sociatoner till spanska sjukan och massdöd. Klart att det skrämmer och klart att domedagsprofeterna vädrar morgonluft, precis som under fågelinfluensans dagar.

nu är det ju alltid lättare att i ef-terhand tala om vilka åtgärder som hade varit de rätta. Än vet vi inte vad det blir av svininfluensan. men om man försökt lyssna till expertisen så har det väl egentligen aldrig sagts något annat än att det handlar om en rätt ordinär influensa, kanske med lindrigare symptom är normalt.

när jag skriver detta är det senaste budet att man får vänta på vaccine-ring till månadsskiftet november/de-cember om man inte tillhör någon riskgrupp.

Då kan jag skjuta upp beslutet ännu en tid. innan dess har jag kan-ske blivit smittad och då vet jag inte om det längre är lönt att ta någon spruta.

Jag tänker i alla fall inte oroa mig. man kan nämligen bli sjuk av oro också.

trevlig helg!

Page 3: NSD-helg 17-10

NSD HELG • 3 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

Jag personligen tar det inte så hårt men jag lider med alla som älskar fotboll. Men jag kan inte sluta att förundras över att spelarna alltid är så snygga i håret vad gör de när de går in för att snacka taktik i halvtid?

JA ! Gällivare får chansen, det gör mig så glad. Om jag vann en miljon skulle jag spara pengar åt min son och bli fadder till många fadderbarn. För resten av pengarna skulle fa-miljen resa. K2 hade varit det första resmålet, sedan Västindien och en sväng till Alaska för grym snowboardåkning.

Hertha Müller i all  ära – Vem skulle du vilja ge Nobelpriset  i litteratur?

Hur hårt tar du  Sveriges miss  i VM-kvalet   i fotboll?

Postkodpengar regnade över Gällivare – vad skulle du göra om du vann en miljon?

Tawni O’Dell, den amerikanska arbetarförfat-taren med det stora håret. Hennes intensiva bok ”Kära syster” svepte med mig från första bladet. Den skildrar det hårda livet i det lilla gruvsamhället Jolly Mount.

Oj, ja, herregud, jag avundas verkligen inte akademin. Läsupplevelser är otroligt subjek-tiva så jag förstår inte ens hur man ska gå till väga. Men fick jag bestämma skulle jag pro-vocera med ”fulkulturella” James Ellroy. Även om jag tycker att det är lite pinsam slagsida mot västerländsk litteratur i vinnarlistan.

Deppade i fem minuter efter Danmarksmat-chen sen glömde jag bort det.

Skulle inte kunna vinna så mycket pengar eftersom jag aldrig spelar. Men om en miljon trillade ner från himlen skulle jag nog hämta ut en splitterny skoter att leka med till vårvintern.

Det sabbar en hel del av VM, exakt hur mycket minns vi ju knappt då vi varit bort-skämda med att gå vidare. Surt också för Zlatan att inte få vara med när han är som absolut bäst. Känns som ett underbetyg att landslaget inte lyckats få ut mer av honom i den gulblå dressen. Kan Messi bli svensk?

Jag tycker att Astrid Lindgren som har betytt så mycket för barn i generationer borde få priset. Men tyvärr lever inte Astrid och jag vill att den som får priset ska kunna glädjas åt det så mitt andra val blir Barbro Lindgren. Loranga, Mazarin och Dartanjang är sjukt roliga böcker fortfarande.

Jag skulle amortera så att banken började grina. Men först skulle jag köpa en Leica M9 med en fast 21 mm glugg och plåta kontoutdraget liggande i höstlöven innan jag packade in barna, fru, farmor och bror och flög till Hotell Delano i Miami för två veckors frozen-drinkar och poolbad.

- panelen

PETRA LUNDMARKBD pop-profil,Luleå

RoNNy oLoVSSoNvd Vinter, Luleå.

JESSICA RoSENGRENFöräldraledig NSD-journalist, Luleå. 

q q Tänd ett ljus.Eller flera.Låt oktober glittra och blänka.

[ webba ]

www.unicef.seUnicef har en webbutik och där kan man bland annat hittar ljus-staken Barbro i vit keramik. Två behållare för värmeljus i en stake. Verket kostar 225 kronor. Samti-digt som du handlar bidrar du till att stödja Unicef som jobbar för barns rättigheter.

n En anledning till trötthet kan naturligtvis vara sömnbrist. Ett tips för så kallad god sömnhygien är att gå och lägga sig samma tid på kvällen och stiga upp samma tid på morgonen vardag som helg, plus eller minus en timme. Krop-pen älskar rutiner. Se till att inte dricka thé, kaffe och cola för sent på kvällen och ha sovrummet som arbetsfri zon. Sov gott!

Bli piggare på 4 veckor (del 2)

[ Veckans tips]

www.hemmahostindra.se”Njut av nuet det går inte i repris” står det på kubljusstaken för 56 kronor. En sanning väl värld att ljusa upp.

www.ljusboden.seVill du ta in snön till var-dagsrummet. Det finns snöbollsljus för den som inte kan få nog av vitt. 37 kronor styck hos ljusboden. se

www.ljusmannen.seVill du ha lyx så satsa på hand-stöpta ljus. Ljusmannen sålde först bara sina ljus till restauranger i Göteborg och Stockholm, men efterfrågan på ljus som inte skulle rinna och ha lång brinntid fanns även bland vanliga Svenssons och nu kan man köpta karaktäriska ljus via nätet.

KOM IHÅG!Gillar du att planera och göra livet till en fest kan du börja förbereda ett Halloween-party. Om två veckor är det dags. Leta recept på en läskig tårta och grön bål. Spöka ut en gammal hatt med fjädrar.

Page 4: NSD-helg 17-10

NSD HELG •4 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

[ tema/abort ]

Tonårsaborterna i Norrbotten minskar med hela åtta procent.

Det är välkomna siffror eftersom länet tillhör dem med flest tonårsaborter i Sverige.

– Jag hoppas att den trenden håller i sig. Man gråter inombords när det kommer en fjortonårig flicka till mottagningen för att göra abort, säger Anna Pohjanen, länschef för kvinnosjukvården i Norrbotten och överläkare.

Helg undersöker ämnet abort – ett tabubelagt område.

TExT: LINA NORBERG JUUSO

Tonårsaborterna minskar i länetFörsta halvåret 2009 gjorde 3 565 tonår-

ingar abort i Sverige. Det är en minsk-ning med åtta procent jämfört med i fjol och glädjande siffror enligt Anna Pohjanen, läns-chef för kvinnosjukvården i Norrbotten.

– Vi har alltid legat högt vad gäller tonårsa-borter i Norrbotten, därför är det glädjande att minskningen sker även här, säger hon.

Norrbotten ligger på sjätte plats av 24 lands-ting och storkommuner. I siffor blir det 25,9 tonårsaborter per tusen flickor första halvåret 2009.

Rikssnittet är omkring 22,9 aborter per 1 000 tonårstjejer.

– Vi har en minskning från 29,1 per tusen tonåringar. Jag har ingen direkt förklaring till de höga sifforna, men det viktiga är ju att man förstärker informationen till ungdomar och har bra ungdomsmottagningar.

Anna Pohjanen anser att det är mycket vik-tigt att få ner antalet tonårsaborter.

– En abort är något man inte önskar någon kvinna, men allra helst inte en tonåring som är inne i ett skört skeende av livet och ska forma sitt vuxna liv, säger hon.

– Man gråter verkligen inombords när det kommer en fjortonårig flicka till mottagningen för att göra en abort. Det känns lite lättare om pojkvännen också är fjorton, då är det så att säga lagbrott åt båda hållen.

Anna Pohjanen hoppas att abortsiffrorna bland unga kommer att pressas ned yt-

terligare efter att ha ökat stadigt sedan 1997. – Vi hade flera år debatt i media där man

skrev om p-pillers skadliga effekter och risken för blodpropp. Det kan ha påverkat. Men det som inte kom fram då är att om man har an-lag för blodpropp är risken vid graviditet tio gånger högre än om man äter p-piller, säger Anna Pohjanen.

– Kanske är minskningen av aborter nu en

P-piller. ”Som förälder ska man så tidigt som möjligt börja prata om vikten av att skydda sig,” säger Anna Pohjanen, överläkare och länschef för kvinnosjukvården i Norrbotten. FOTO: LiNA NORBERG JuuSO

Aborter i Norrbotten ➤ I Norrbotten görs det årligen ca

750-800 aborter, majoriteten av dem är tidiga (före vecka 12).

➤ Fram till och med vecka 9+0 kan man göra medicinsk abort – det görs i Norrbotten i 75-80 procent av fallen. Resten väljer att göra en kirurgisk abort (skrapning). Båda metoderna är lika effektiva men medicinsk abort är lite skonsam-mare – inga instrument i livmo-dern och ingen sövning behövs.

➤ Mellan veckorna 9 och 12 görs kirurgisk abort, i Norrbotten görs den som regel i en kort narkos.

➤ Alla kvinnor som söker abort eller önskar rådgivning kring abort är välkomna till kvinnoklinker utan remiss.

➤ Vid läkarbesöket görs en gyne-kologisk undersökning och ett ultraljud för att bestämma gravi-ditetslängden. Man får möjlighet till kuratorkontakt och boka tid för abort.

Genomförda aborter➤ 1997 gjordes cirka 18,5 aborter

per 1 000 kvinnor. 2003 var den siffran cirka 20 per 1 000 kvinnor.

➤ Antalet aborter under perioden januari till juni 2009 minskade i jämförelse med samma tidspe-riod 2008, från 21,3 aborter per 1 000 kvinnor 2008 till 20,8 för 2009. Andelen tonåringar som gjorde abort minskade med 8 procent jämfört med samma period 2008 och under första halvåret 2009 gjorde 3 565 tonår-ingar abort.

➤ 1997 var genomförda tonårsa-borter cirka 18 per 1 000 kvinnor. 2003 var samma siffra cirka 25.

➤ Vanligast är aborter i åldersgrup-pen 20–24 år.

[ FAKTA ]

Page 5: NSD-helg 17-10

NSD HELG • 5 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

Tonårsaborterna minskar i länet

Anna Pohjanen om aborträtten:Anna Pohjanen poängterar att strävan att pressa ner abortantalet aldrig får konkur-rera med rätten till fri abort.– Det är viktigt att värna om aborträtt, vem vet vilka politiska vindar som kan blåsa inom EU och ute världen? De länder som inte har legal abort har fortfarande många aborter, men där sker aborterna illegalt. Och en illegal abort är alltid en osäker abort.Anna Pohjanen tycker att det debatteras alldeles för lite att fler kvinnor dör i gravid-relaterade åkommor, där komplikationer efter illegal abort står för hälften, i världen än i Hiv/Aids och malaria tillsammans.

signal om att acceptansen mot preventivme-del ökar.

Anna Pohjanen trycker på vikten av sam-tal hemma med barnen om sexualitet och hur man använder preventivmedel.

– Som förälder ska man så tidigt som möj-ligt börja prata om vikten att skydda sig. Man ska veta att debutåldern för sex också sjunker och då kan det vara bra att förklara för sina barn att man inte måste ha så bråt-tom. Det är bra om knoppen hänger med kroppen.

Även aborten bland kvinnor som pas-serat tonåringen har minskat något

på riksplan, två procent ned jämfört med 2008 enligt rikssnittet. För Norrbottens del har det dock skett en marginell ökning av aborter bland kvinnor.

– En myt är att vissa kvinnor använder abort som preventivmedel. Det händer re-

lativt sällan. Men upp till fyrtio procent av dem som gör abort har gjort mer än en. Of-tast en i tonåren och en senare i livet när

man redan fått barn, men inte orkar med fler barn.

Lisbeth Salomonsson är en av länets kuratorer som erbjuder rådgivning

vid abort till tonåringar och kvinnor. Hon har arbetat som abortrådgivare sedan det blev lagligt med abort 1975.

– Jag har sett att ett samtal med någon som inte är känslomässigt inblandad, som har kunskap och erfarenhet kan vara till hjälp i det svåra beslutet, säger hon.

Lisbeth Salomonsson har ingen aning om hur många gravida kvinnor hon har sam-talat med under årens lopp. Det var länge sedan hon förde någon sådan statistik. Hon följer inte heller något mönster eller någon manual inför mötena med kvinnorna som är osäkra på huruvida de vill fullfölja sin graviditet eller inte.

– Helst vill jag inte veta något om patien-

ten innan heller. Utan jag kommer som jag är, med min eventuella kunskap och mitt bagage. Där är hon med sina erfarenheter och vi möts.

Och det är många upprivna känslor som kommer fram i samtal med Lis-

beth Salomonsson. Många kvinnor mår då-ligt på ett eller annat sätt över att vara ofri-villigt gravid.

– Det är ingen som är glad över att man eventuellt ska göra en abort, det är ju ing-enting man har planerat för. Men livet är så, att allt inte går att planera.

Hennes roll är främst att lyssna och bolla frågeställningar eller tankar. En annan vik-tig del är att ställa frågor, även jobbiga så-dana om kvinnas livssituation som kan vara en viktig pusselbit inför vägvalet.

P-piller. ”Som förälder ska man så tidigt som möjligt börja prata om vikten av att skydda sig,” säger Anna Pohjanen, överläkare och länschef för kvinnosjukvården i Norrbotten. FOTO: LiNA NORBERG JuuSO

Anna Pohjanen gläds åt att tonårsaborterna minskar i Norrbotten.FOTO: GÖRAN STRÖM

Det finns mängder av preventivmedel att välja bland. Från vänster: P-plåster, sedan två typer och spiraler och sist p-stav.

Fortsättning på nästa sida ➤ ➤ ➤

Page 6: NSD-helg 17-10

[ tema/abort ]

Sanne Kansa 16 år, Kiruna– Jag har ingen aning om varför aborter minskar, men det känns som att fler väljer att föda barn istället för att göra abort. Man kanske tycker att det känns fel med abort.

– Jag hade inte kunnat ha det här arbe-tet om jag var emot aborter, men visst vill man få ner abortantalet. Det är så klart inte önskvärt att bli gravid om man inte vill vara det.

Lisbeth Salomonsson pekar på den rätt nyvunna friheten att kunna be-

stämma över möjligheten att bli gravid och önskar att fler tog till vara på det.

– Vi har möjligheten att styra över att inte få barn, det finns till exempel p-pil-ler, spiral. Har man inte skyddat sig finns dagen efter piller och de kan man ta många timmar efter samlaget. Så det finns tid, sä-ger hon.

– Men sen kommer den mänskliga fak-torn in och det är ju så att vara människa, allt blir inte som planerat. Allt går inte att styra, säger hon.

I bland kommer hon i kontakt med kvin-nor som gjort flera aborter.

– Visst kanske man kan fundera på var-för hon inte skyddat sig efter att hon redan har gjort en abort, men sen när man sät-ter sig ner och pratar är det kanske inte så konstigt ändå att det blev som det blev, säger hon.

– Det finns olika skäl till varför man gör abort. Man kanske gjorde abort för att det inte var bra med mannen, men sedan för-

ändrades relationen och man blev gravid igen. Då kanske relationen återigen blev ohållbar.

Lisbeth Salomonsson brukar också infor-mera om olika preventivmedel under abor-trådgivningen och påpeka att man kan bli gravid igen efter en abort.

– Förr pekade en forskning på att unga kvinnor efter en abort ville testa om de fortfarande kunde bli gravida, och så blev de gravida igen. Så jag brukar säga att kroppen har inget straffsystem, du blir förmodligen gravid efter en abort om man inte skyddar sig efteråt.

Abortlagen➤ Svensk abortlag ger alla kvinnor

som är svenska medborgare eller permanent bosatta i landet rätt till fri abort upp till 18 fullgångna graviditetsveckor. Alla kvinnor erbjuds kuratorskontakt i samband med att de söker för avbrytande av graviditet.

➤ Abort får endast utföras på allmänna sjukhus eller på annan sjukvårdsinrättning som Social-styrelsen godkänt. Tillstånd från Socialstyrelsen krävs om gravidite-ten är längre än 18 veckor eller om man vistas i Sverige tillfälligt och önskar göra abort här. Ansökan till Socialstyrelsen görs av gynekolog och kurator på Kvinnokliniken efter samtal med kvinnan.

Fakta. www.nll.se

Abortutredningenav Anders Milton Förslag från abortutredningen till socialdeparte-mentet på hur man ska förebygga oönskade gravidi-teter:

➤ Skolan ska bidra genom att ge ungdomar kunskaper och förståel-se för att skydda sig eller partnern från att bli oönskat gravid.

➤ För att förbättra sex- och samlev-nadsundervisningen i skolan före-slår arbetsgruppen att målen i sex och samlevnad uttrycks tydligare.

➤ För att öka tillgången till preventiv-medelsrådgivning för ungdomar, unga vuxna och vuxna föreslås en utbyggnad av ungdomsmottag-ningarna och sex- och samlev-nadsmottagningarna.

➤ Hormonella preventivmedel före-slås subventioneras upp till 25 år med en maximal egenavgift på 200 kronor per år och akut-p-piller vid inköp på apotek.

➤ Arbetsgruppen föreslår också att personidentitet bör ingå i de upp-gifter som landstingen rapporterar till Socialstyrelsen om aborter. Det har i media kallats för abortregister. Syftet är att förbättra det förebyg-gande arbetet, men också för att möjliggöra utvärdering av kvalitet och resultat inom abortverksam-heten.

Linnea Isaksson, 17 år Kiruna– Det känns som om att fler börjar använda kondom, man hör det på snacket. Vi har fått information om könssjukdomar och så från skolskö-terskan. Det är verkligen bra.

Josefin Fjordell, 16 år, Kiruna– En abort är att ta bort ett liv, men om man ska göra det eller inte beror ju på. Vissa kanske inte är mogna för att ta hand om ett barn.

Lars Alataalo, 18 år, Kiruna– Jag tror man skulle kunna få ner aborter ännu mer om man hade sexualundervisning mycket mer på högstadiet. Vi hade två lektioner i åttan, sen var det över och lärarna ville inte prata mer sex överhuvudtaget. Jag tycker man borde ha någon form av information varje år i högstadiet och få in en attityd att det inte är fel att försöka få tag på kondomer.

Hanna Kardefeldt17 år, Kiruna– Alla vet ju hur man blir gravid, men det kan väl glömmas bort i stundens hetta. Men vi har fått mer information om p-medel i skolan och det är jättebra. Då tänker man efter lite mer, ingen vill ju bli gravid eller få sjukdo-mar. Man borde prata mer om att det inte ska vara pinsamt att köpa kondomer på Konsum. Föräldrar borde våga prata mer med sina barn och göra det innan det är försent.

[ FAKTA ]

”Man gråter verkligen inombords när det kommer en fjortonårig flicka till

mottagningen för att göra en abort”

Lisbeth Salomonsson är inte rädd för att ställa frågor när kvinnor kommer till henne för abortrådgivning. FOTO: LiNA NORBERG JuuSO

Ungdomar funderar över graviditet och abort

6 NSD HELG • LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

Page 7: NSD-helg 17-10

Erbjudanden fördig som Vip-kund.Nyttja förmånerna som trogen prenumerant.

Låt barnen busa i Nimbys Värld!

Med Vip 335 kr/pers.

Med Vip 695 kr/natt för 2 i två-bäddsrum. 2 nätter för 1.295 kr

Med Vip 50 kr/barn

Med Vip 70 kr/vuxen

Med Vip 2.000 kr/pers.

Med Vip från 895 kr/pers.

Med Vip 50 kr/barn

Page 8: NSD-helg 17-10

NSD HELG •8 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

[ mode ]

Dags för årets klipp? NSD Helg har besökt salongen Killer-queen för att ta reda på vad som gäller i höst.

– Våga sätta färg i håret, det behövs efter sommarens ljusa toner, säger frisören Lisa Liljedahl. TExT: ANNA HoLmbErG FOTO: bENGt-ÅkE PErSSoN

Inne på Killerqueen råder full aktivitet när NSD kommer på besök. Frisörerna

Lisa Liljedahl, Anna Enqvist Larsson och Jannice Tiger har alla tre mycket olika fri-syrer.

– Allt fungerar i höst, säger Anna Enqvist

Larsson om de tre olika stilarna.– Sedan så säger alla märken olika saker

om vad som är inne, säger Lisa Liljedahl och berättar att det naturliga är på väg bort och färger på väg in. Det är även inne att färga små slingor i håret som inte skriker utan smälter in i håret.

– Förut var det mer ett raka och pottigare frisyrer, men nu är det ok att stöka till håret, säger Lisa Liljedahl.

Anna Enqvist Larsson håller med och slår ett slag för volym i håret.

– Fixad kaos och stora hår, samt utsläppt är mina favoriter i höst.

När det gäller män är det välklippta och flikiga frisyrer som gäller, men Lisa Liljedahl tror att trenden med synthfrisyrer som var inne på 80-talet är på väg tillbaka.

– Jag har varit i London och där hade jät-temånga killar sådana frisyrer så jag tror att det kommer hit nästa år.

När det gäller produkter är ”pulvret” som ger volym fortfarande populärt, men även torrschampoo och torrspray kommer stort.

– Produkter som gör att det går fort att fixa håret är alltid populärt. Enkla och lätta fri-syrer att fixa till är också inne, säger Anna Enqvist Larsson.

vÅGA färGALisa Liljedahl, Anna Enqvist Larsson och Jannice tiger. Alla med tre olika frisyrer som följer höstens mode.

Dust it eller ”pulvret” som ger volym i håret är fortfarande en storsäljare.

om man vill behålla sitt färgade hår utan att be-höva behandla det finns speciella inpackningar för att behålla färgen.

Jannice tiger har valt att lägga in små lila slingor i luggen för att få en annorlunda effekt.

Lisa Liljedahl spår att framtidens trend för män kommer vara synthfrisyrer som var inne på 80-talet.

...när 80-talets synthfrisyrer gör comebackDepeche mode på 80-talet med de klassiska synthfrisyrerna.

Page 9: NSD-helg 17-10

NSD HELG • 9 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

[ hälsa ]

Telefon 020-59 59 59 | Plusgiro 901986-0 | cancerfonden.se/rosabandet

Rosa toarulle i sexpack

Införandet av antiöstrogenbehandling

Kombinationen av olika typer av cytostatika

Varje år i oktober står de plötsligt där i butikshyllorna – de rosa varorna. Anledningen till att de står där är enkel: bröstcancerforskningen behöver pengar. Och så länge forskningen behöver pengar, behövs de rosa varorna. För i slutändan kan pengarna från just allt det där rosa rädda liv. I slutändan

kan en toarulle faktiskt vara en avgörande del av ett forskningsgenombrott. Läs mer om forskningen och kampanjen på cancerfonden.se/rosabandet

Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?

Avgörande genombrott imodern bröstcancerforskning

LOTTA

[email protected]

”Stanna människa, snälla, snälla, snälla...Men hör du inte vad jag säger, STANNA!”

Hjärnan larmar och jag svarar med att trycka mp3-hörlurarna ännu djupare in i öronen.

Det har varit ett stort steg att komma över:

Att nonchalera hjärnans desperata rop som alltid kommer när pulsen stiger, andfåddheten tilltar, tungan känns som en kotte i munnen, det pulserar i hjärnan och hjärtat dunkar i hela kroppen.

Jag fortsätter jogga, jag vet att jag kom-mer över tröskeln snart och då går det lättare igen.

Jag nynnar med i ”Eye of the Tiger” (det bor ingen stor sångfågel i mig, inte ens när jag inte joggar samtidigt som jag sjunger, så det är nog bra att jag joggar i skogen) och även om jag inte känner mig som Rocky så känner jag mig stark.

”Är det där verkligen hälsosamt” undrar en kompis ömsom roat ömsom oroat när jag berättar om känslan.

Känslan av att forcera det som hittills varit jag – det vill säga att stanna när det blir för jobbigt.

Jag har aldrig tidigare, inte ens i min ungdom när jag spelade bollsporter som innefattade mycket springande, fortsatt jogga/springa när hjärnan larmat att jag ska stanna.

Jag har aldrig haft bra kondition.”Det är mycket hälsosamt” svarar jag

leende, jag känner ju utdelning av mitt slit vecka för vecka.

Inte lika fort och inte lika tydligt som

jag skulle vilja (tålamod är inte min pa-radgren), men ändå framsteg.

Min viktigaste lärdom hittills är att rela-tera utveckling till MIN tidigare form.

Snart 39 år gammal var det hög tid att bli min egen bästa vän, och det innebar att ge mig själv bästa tänkbara förutsätt-ningar att lyckas med mitt hälsoprojekt.

Jag hade inte kunnat hitta en större utmaning än anmälan till Tjejvasan, ett initiativ av kollegan E.

Det enda jag alltid haft svårare för är simning; jag kan, men jag är hopplöst dålig på att simma.

Jag flyter som en kork när jag ska dyka och sjunker som en sten när jag ska simma.

”Om du kan staka så kommer Tjejva-san att gå utmärkt” är tipset jag fått från flera håll och sålunda är armövningar vid sidan av konditionsträningen prioriterade på gymmet nu och de kommande fyra månaderna.

Dessutom: Ta hjälp för att utveckla en vettig skidteknik, den är nu lite...

hejsansvejsan.”Tre mil på fyra timmar (maxtiden i

Tjejvasan) klarar du väl” konstaterade en bekant redan förra vintern.

Ja, enligt min egen högst ovetenskapliga test förra vintern – då jag åkte Metträsk-rundan som är 15 kilometer på under två timmar inkluderat att jag stannade ett tio-tal gånger och gned bort klister från mina skidor, ringde skidvallaren och skällde, förra kollegan G och berättade hur härlig rundan är, ”Marris” för att beklaga mig över klisterfiaskot och stannade för att lyssna på fågelkvitter och dricka juice en handfull gånger – så klarar jag det.

”Så där kan du inte träna, du kan inte stanna för att ringa en massa människor eller för att lyssna på fågelkvitter” konsta-terade maken – duktig skidåkare – förnuf-tigt när jag kom hem och berättade om min sköna Metträsk-runda.

Maken är av annan motionstyp; han är idrottskillen som alltid har motionerat, han kan springa långt och länge och för flera sekler sedan lärde han sig att nonchalera hjärnans desperata rop, han tar tid och utmanar sig själv i att bli snab-bare.

Han kan ha 180 i puls och inte ens nudda vid tanken på att stanna, jag över-väger att ringa ambulans (nåja...).

Han är en tävlingsmänniska, jag är inte det (åtminstone inte i sport och spel eftersom det inte är på riktigt).

”Hur lång tid tog det i dag” undrar han när jag kommer in från kvällsjoggen och jag bara ler och han vet.

Jag mäter inte tiden, jag mäter: 1. att jag joggar om möjligt hela

sträckan 2. att det känns bra 3. att jag blir bättre.Vad spelar det för roll om jag joggar fem

kilometer på 22, 28 eller 33 minuter?

”Jag är inte som du, jag måste inte vinna” säger jag och numera har mannen vant sig vid mina – kanhända oortodoxa metoder – för att blir en sportigare typ.

Jag ska göra allt jag kan för att klara utmaningen med stort T men jag använ-der gärna alla timmar som står till buds.

Särskilt om det innebär att jag kan njuta av fågelkvit-ter under tiden...

Tjejvasan mIn hITTIlls sTörsTa uTmanIng

Page 10: NSD-helg 17-10

NSD HELG •10 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

[ livfullt ]

Sofia Flygel är 21 år och arbetslös.Hon är också ensamstående mamma åt

tvååriga Tindra.Pengarna får hon via socialkontoret och

försäkringskassan.– Tindra har fått ärva mycket kläder från

när jag var barn, säger hon.TExT: LINA NORBERG JUUSO FOTO: JONAS LINDSköLD

Sofia Flygel bor i en välstädad trea i Gammelstad. Överallt i lägenheten

finns rosa inredningsdetaljer. Foton på två-åriga dottern Tindra pryder några väggar och på kylskåpet hänger rabattkuponger till matbutiken. Sofia Flygel flyttade från Haparanda för att gå estetprogrammet i Luleå efter att ha avslutat grundskolan. Hon ville absolut bort från hemkommu-nen. Tre år senare tog hon studenten, hade en pojkvän och blev gravid. Babyn i magen var välkommen av både Sofia och den bli-vande pappan. Sofia möttes av gratulatio-ner från omgivningen.

– Min mamma blev jätteglad och mina syskon också, säger hon och gör sig redo för att hämta Tindra med vagn från förskolan som ligger på gångavstånd från lägenheten.

Sofia berättar på väg mot förskolan att hon inte ser några direkta nackdelar med att vara ung mamma. Både graviditet och förlossning gick bra. Babytiden var natur-

ligtvis en stor omställning, men Sofia minns att det mest var mysigt att bli mamma. Idag har hon all ork att ge åt Tindra.

– Tindra är mitt allt. Hon är det bästa som hänt mig.

I dag har hon delad vårdnad om dot-tern. Livet blev med andra ord inte

exakt som Sofia tänkt sig. Varannan vecka lever hon heltid som mamma, varannan vecka bor Tindra hos pappan. Sofia kan inte riktigt förklara varför det blev separa-tion från före detta pojkvännen. Hon ryck-er lite på axlarna.

– Vi växte väl ifrån varandra. Jag ville klara mig själv.

De veckor Sofia inte har dottern passar hon på att umgås med barnlösa vänner och få en skärva från ungdomslivet.

– Många kompisar försvann när jag blev gravid och när Tindra föddes. Man kan inte träffas som förr. Det var såklart tråkigt, men nu när Tindra är större har det blivit lättare

att träffa vänner igen.Men även under Sofias barnfria veckor

ligger Tindra i fokus. Sofia berättar att hon oftast även då hämtar dottern på förskolan vid 14.00-tiden så att Tindra ska slippa långa dagar där. Tindras pappa kommer ef-ter sitt jobb och hämtar Tindra från Sofia. Det fungerar bra, berättar Sofia. Hon och Tindras pappa har en god relation.

När Sofia hämtat Tindra från förskolan

får flickan en banan i vagnen och lite vat-ten från en nappflaska som mellanmål. När Tindra sedan vill gå själv är det helt OK för Sofia.

– Vi stressar nästan aldrig.Tindra går i sin egen takt och när hon

stannar upp för att titta på något efter vä-gen väntar Sofia tålmodigt utan tjat. Efter förskolan blir det ofta ett besök i lekparken och sedan kommer Sofias syster förbi för att laga middag tillsammans med Sofia.

– Det är roligare att äta tillsammans och så blir det billigare. Man behöver inte köpa alla ingredienser själv.

Sofia vill naturligtvis träffa någon ny kärlek i framtiden, men det är inget

hon aktivt söker idag. Hon går sällan ut på krogen, utan helgkvällarna spenderas hemma i soffan tillsammans med sin sys-ter. Ofta tittar de på någon film. Utelivet har hon inget behov av, men även om det skulle locka säger Sofia att pengarna från

”TINDRA äR mITTALLT”

I dag har Sofia delad vårdnad om dottern Tindra. Livet blev inte exakt som Sofia tänkt sig.

Sofia FlygelÅlder: 21 år

Familj: Dotter Tindra, två år.

Bor: Hyrestrea i Gammelstad

Gör: Arbetssökande

[ FAKTA ]

Ensamma mamman Sofia Flygel, 21:

Page 11: NSD-helg 17-10

NSD HELG • 11 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

LINA

[email protected]

Det är nu länge sedan det var sommar, men ändå. Jag tänker på bilse-mestern med barnen där bak. Mil efter mil i sommar-Sverige och så mat-stopp. Ofta hade vi med oss en klassisk kylbag med smörgåsar och vatten och yoghurt och frukt och kaffe i termos. Så där alldeles svenne-banan-härligt. När vi inte hade kylbagen, då stannade vi på den där amerikanska hamburgerkedjan som alla pk-människor säger sig hata – men alla ändå äter på. För man vet vad man får, det är billigt och går snabbt. Toalet-terna är alltid rena med toapapper och pumptvål och personalen har rena kläder.

Några gånger tänkte vi att vi skulle gynna de lokala restaurangerna, de lokala vägkrogarna. Ni vet, det lilla mot det stora kommersiella. Det är en fin tanke, det är det verkligen. Robin Hood mot USA.

Men ursäkta mig; vad svårt det var. Två barn där bak, kom ihåg det. Och barnen är hungriga. Vi irrar runt inne i centrum i lilla staden för att hitta någonstans att äta, när vi väl hittar en liten lokal restaurang så måste vi leta parkeringsplats. Man blir alldeles svettig. Den här trippen kan med otur ta en timme.

Men ska man gynna det lilla mot det stora så måste man ju vara beredd att ta i lite extra som konsument. Sen kommer man in på restaurangen och det är inga människor där. Inga kunder och inte heller någon perso-nal (!). På en lapp står det att lunchen startar klockan 11.30 (klockan är 11.00) och att maten kostar 79 kronor styck.

Jag surnar till. 79 spänn och ingen personal och ingen lunch klockan 11.00.

Vi går ut och letar vidare efter någonstans att äta.

När vi hittar en annan liten lokalrestaurang är alla nöjda och glada tills man får vänta jättelänge på maten. Sen går vi in på toaletten och då blir jag pissur. Inget toalettpapper, överfull toakorg och jag vågar inte tänka på hur många urinfläckar som ligger på golvet. Ingen pumptvål, utan en handtvål som är sprucken och alldeles grå i springorna.

Handfatet är skitäckligt, bokstavligt alltså. Man får kissa snabbt och hålla andan och försöka att inte röra vid någonting för då anfaller bakte-rierna.

Alltså: Här är vi på en restaurang som är folktom förutom vi fyra. Här får vi vänta på enkel vägkrogsmat orimligt länge och toaletterna är skitiga. Varför? Kan man inte städa toaletterna på morgonen när det inte är folk? Är det ett orimligt krav som kund att få kissa rent?

Jag tänker alltså här: Skitig toa är lika med skitigt kök.Skitiga kök vill jag aldrig mer besöka. Jag vill inte äta bajs. Jag vill äta

mat.

Kära vägkrogar och lokala restauranger som nästa sommar vill konkur-rera mot den stora hamburgerkedjan, här kommer några tips:

1: Ha alltid ren toalett. Alltid! Det ska dofta nyponros när man gör sitt besök. Toapapper, pumptvål och servetter eller handtork.

2: Var supertrevlig mot kunderna och försök få maten snabbt på bordet. Hasa inte fötterna efter dig.

3: Eftersom du måste ta mer betalt för maten än den stora amerikanska jätten, bjud på något extra. Som tända ljus på borden, ritpapper åt barnen eller extra god service.

4: Se till att du har parkeringar som är lätta att hitta, annars är risken att vi kör förbi.

5: Sen ska du som jobbar se fräsch ut. Ha rena kläder! Och av med smycken, ha fast ditt långa hår (kära tonåringar, det är så här: Oavsett hur coola ni tycker dreads är, så tänker vi vuxna bara att det är sunk).

Man tycker punkt 1 till 5 borde vara bas-kunskaper, men icke. Det är min bestämda uppfattning efter mil efter mil i sommar-Sverige. Fixar ni inte 1-5 vinner amerikan-ska hamburgerkedjan. Sorry.

JAg vIll KISSA renT 

min mormors historia (Forum).Kvinnor för två generationer levde helt olika liv än kvinnor idag. Men det finns ändå beröringspunkter. Som till exempel missfall, graviditet, förlossning. Det röda blodet är rött oavsett i vilken tid man lever.Tolv kända kvinnor (bland annat Katarian Mazetti, Zinat

Pirzadeh och Åsa Linderborg) skriver berörande, roligt, insiktsfullt om sina mormödrar. Själv fastnade jag för Emmas Hambergs text om kvinnokamp när mannen i huset blir sjuk och kräver omvårdnad. Kvinnokraft har funnits i alla tider.

Lina listar:1 Pumptvål2 Toalettpapper3 Tömda toapapperskorgar

[ veckans tips ]

socialkontoret inte räcker till några utsväv-ningar. Alla pengar går till Tindra. Efter att hyran är betald har Sofia mellan 2 000 och 3 000 kronor kvar att köpa mat, hygienar tiklar och kläder för. Det gäller att planera noga så att pengarna ska räcka månaden ut.

–Tindra har fått ärva mycket kläder från när jag och mina syskon var små och jag kö-per nästan aldrig något till mig själv, säger hon och visar en rosa tröja som numera är Tindras, men Sofia alltså själv haft på sig som barn.

– Visst längtar jag efter mer pengar, det hade varit roligt att kunna göra mer med Tindra. Barnsaker.

Sofia tror inte att Tindra lider av hennes dåliga ekonomi. Tindra har ju allt hon

behöver säger Sofia; mat och kärlek.– Jag vill ha ett jobb, helst i en klädbutik.

men det är svårt eftersom att jag inte jobbat eller har rätt utbildning. Det är inte så lätt.

1 Ta det lugnt, inte stressa. Ta

saker som dom kommer.

2 Ta emot hjälp och var inte rädd

för att be om hjälp heller.

3 Ta vara på tiden och njut .

3TIpS TIll 

enSAmSTående FöräldrAr

SoFIAS

I dag har Sofia delad vårdnad om dottern Tindra. Livet blev inte exakt som Sofia tänkt sig.

Page 12: NSD-helg 17-10

De indiska lammköttbullarna kryddas med bland annat koriander, vitlök och så curry förstås.

NSD HELG •12 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

[ mat]

Ta med den utmärkta svenska köttfärsen på en resa till helt nya miljöer. Låt lammfärsen dimpa ner i ett ångande indiskt kök och förvandlas till härligt doftande köttbullar. Eller ge nötfärsen en thailändsk kryddning innan den for-mas till avlånga köttbullar som rullas i sesamfrön.TExT Och fOTO: DaN StraNDqviSt

Låt köttfärSEN fara ocH fLyGaIndiska lamm-köttbullarFör 4 personer

600 g lammfärs2 vitlöksklyftor1 tsk curry1 tsk garam masala1/2 kruka färsk koriander2 äggsalt och pepparrapsoljaTill såsen:2 gula lökar1 bit purjolök1 vitlöksklyfta1 röd paprika1 tsk curry1/2 kruka färsk koriander100 g rostade cashewnötter2 dl kokbar yoghurtAtt äta till:rispapadums (indiskt bröd som kan köpas färdigt att lägga i pannan)blandad sallad

1. Blanda lammfärs med riven vitlök, curry, hackad kori-ander, garam masala och ägg. Färsen kryddas lätt med salt och peppar innan den formas till ganska stora köttbullar. Stek köttbullarna i olja. Trilla runt dem i pan-nan så de får stekyta runt om. Lyft över till ugnsfast form och efterstek köttbul-larna i 175 graders ugn.

2. Skala och skär den gula löken i klyftor, purjolöken i strimlor och paprikan i bitar. Hacka vitlök och koriander. Lägg allt i stekpannan, gärna i samma fett som köttbullarna stekts i, och rör runt. Lägg i cashewnöt-ter, krydda med curry och blanda i yoghurt. Låt allt koka samman.

3. Blanda köttbullar och sås. Servera med ris, sallad och papadums, ett tunt indiskt bröd som kan köpas färdigt att lägga i pannan.

Köttfärs kan vara räddningen när fantasin är obefintlig och allt slutar

med en köttfärssås och spaghetti. Inget fel i det, men när man ändå håller på går det lika fort att laga något som får smak-lökarna att dansa av glädje. Gillar man kryddig mat är köttfärs en tacksam rå-vara att smaksätta. Den tål nästan vil-ken kryddning som helst. Själv brukar jag ta ut svängarna rejält när andan fal-ler på. Ett paket lammfärs, som tack och lov finns i de flesta butiker numer, kryd-das gärna åt det indiska hållet med curry, riven vitlök och hackad färsk koriander. Färsen formas till ganska stora köttbul-lar som steks i olja. För att frigöra pannan brukar jag lyfta över köttbullarna till en ugnsfast form som åker in i ugnen för ef-terstekning. Sedan åker lök av olika slag, paprika, cashewnötter och mer curry i pannan för att avslutas med ett par deci-liter kokbar yoghurt. Snacka om dofter.

Köttfärs har den fördelen att man kan unna sig lyxen att experimentera

utan att det slutar med tom hushållskas-sa. När man hittat sin kryddning är det bara att memorera och sedan är maten till nästa fest med vänner och bekanta klar, åtminstone i tanken. Att bjuda köttfärs till fest är absolut rätt förutsatt att alla kring bordet äter kött. Det var förr, om ens då, som man måste duka fram dyra köttbitar och andra märkvärdigheter så fort det kom folk. Ofta började det med massor av oro som förbyttes i besvikelse när alla dyra ingredienser inte smakade som man tänkt sig. Med köttfärs kan du träna i smyg på familjen och sedan över-raska med färsrätter från alla världens hörn när det är fest.

köttfärs spelar en viktig roll i vår matlagning. i dag finns färs från olika djur att välja på.

köttfärs tål rejäl kryddning. Leta gärna spännande smaker i buti-ker som specialiserat sig på mat från främmande kulturer.

köttfärs är ett känsligt livsmedel. Helst nymald och alltid väl kyld fram till tillagningen är a och o.

Page 13: NSD-helg 17-10

NSD HELG • 13 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

[ öl ]

Oktober är en viktig vinmånad på Systemet. Men även en viktig ölmånad. För precis som för vinerna så ska månadens ölnyheter finnas att köpa under ett år. Säljer de bra, ja då kan de erövra en ordinarie plats i bolagets hyllor.

TExT Och fOTO: SuNE LiLjEvaLL TT SpEKTRA

Satsa på skotsk lager

Goda ölnyheter. 15 nya öl introduceras på Systemet i oktober och finns kvar i åtmins-tone ett år.

Nya öl på Systemet i oktoberfyND - bästa köpBrewdog 77 Lager, Skottland (1500) 33 cl 13,90 krComenius, Tjeckien (1685) 33 cl 15,50 krSlottskällans Red Ale, Sverige (1450) 33 cl 17,70 kr

Bra köP - mycket för pengarnaKönig Pilsener, Tyskland (1516) 33 cl 9,90 krBreznak, Tjeckien (1611) 33 cl 10,30 krCarlsberg Export, Danmark (1435) 50 cl 15,90 krTwisted Thistle IPA, Skottland (1513) 35,5 cl 15,50 krEinbecker Ur-Bock Hell, Tyskland (1534) 33 cl 15,90 kr

PriSvärt Three Towns Premium Lager, Sverige (1425) 50 cl 13,90 krHarboe Guldøl, Danmark (1213) 33 cl 13,90 krLa Trappe Witte Trappist, Holland (1573) 33 cl 13,90 krSchlösser Alt, Tyskland (1551) 33 cl 14,90 krZeitgeist Black Lager, Skottland (1578) 33 cl 14,90 kr1698 Strong Ale, England (1698) 33 cl 15,40 krSierra Nevada Torpedo Extra, USA (11528) 35 cl 24,90 kr

Många av höstens nya öl skulle kunna bli storsäljare. Min person-liga favorit är ännu en gång en öl från det lilla egensinniga skotska bryggeriet Brewdog. Denna gång har man skapat en helt enastå-ende lager som sopar banan med det mesta i stor-stark-träsket, och till ett mycket bra pris. Brewdog 77 Lager bjuder på en aromatisk, närmast fruktig, vörtig smak med en härlig humlebeska.

Två tjecker uppfyller också kraven på bra lageröl i den klas-siska pilsnerskolan, där Comenius är den lite fylligare och starkare varianten.

Lättdrucken och välgjord med endast försynt beska är Carlsberg Export i PET-flaska, klart intres-

santare än opersonliga Three Towns Premium Lager.

Uppsalabryggeriet Gam-la Slottskällan har fått till en riktigt god, knäckig, rostad och påtagligt besk Red Ale av ypperlig glass och smakrikedom, trots relativt låg alkoholhalt (5 procent).

Rejält alkoholeldigt, glycerolfett men lite väl malörtslikt och brutalt humlebeskt är amerikanska Sierra Nevada Torpedo Ex-tra IPA. En mindre krävande - snällare om man så vill - IPA (India Pale Ale) erbjuder skotska Twisted Thistle IPA.

Låt köttfärSEN fara ocH fLyGa

Italienska färsbiffar med mozzarellaFör 4 personer

500 g köttfärs, helst blandfärs1 ägg1 msk fransk matlagningssenap1 vitlöksklyfta1 tsk timjan1 tsk rosmarin1 msk koncentrerad kalvfond1 tsk salt1 kryddmått svartpepparsmör och olivolja till stekningen125 g mozzarella (1 påse)Till såsen:500 g passerade tomater1 1/2 msk koncentrerad kalvfond1 tsk timjan1 tsk rosmarinsalt och vitpepparev. lite maizena till avredning

1. Blanda färsen med ägg, kryddor, pressad vitlök, kalvfond och senap. Forma åtta jämnstora, gan-ska tunna färsbiffar på arbetsbänken.

2. Skär mozzarellan i tunna skivor. Fördela ski-vorna över biffarna, men lägg inte ost ända ut till kanten. Täck över osten med de fyra biffar som återstår och tryck till kanterna så biffarna försluts.

3. Stek biffarna i medelvarm panna i lika delar smör och olivolja.

4. Värm en förpackning passerade tomater i kastrull. Smaksätt med örter, kalvfond, salt och vitpeppar. Om man vill kan såsen redas av med maizena löst i lite vatten, men det är inte nödvändigt. Rester av såsen kan användas som pizzasås eller frysas ned i väntan på nästa köttfärssås.

Thaiköttbullar med kokos och jordnötterFör 4 personer

500 g fläskfärs2 msk vetemjöl2 msk röd currypasta (innehåller alla kryddor som behövs)2-3 msk rapsolja till stekningTill såsen:1 msk röd currypasta3 dl kokosmjölk1 tsk fisksås (finns på hyllan för exotisk mat, ersätter salt)4 msk jordnötssmör med bitar av nöt-terna kvar1 tsk strösocker

1. Blanda färs med hälften av vete-mjölet och röd currypasta. Forma stora köttbullar. Rulla köttbullarna i resterande vetemjöl och stek dem i olja. Håll köttbullarna i rullning så de får fin stekyta runt om. Det är särskilt viktigt den första minuten. Efterstek på lägre värme.

2. Ta upp köttbullarna och klicka i en matsked currypasta i pannan. Låt kryddan dra på mycket låg värme ett par minuter. Tillsätt kokosmjölk, fisksås, jordnötssmör och socker. Rör om och låt allt bli varmt men inte mer. Slå såsen över köttbullarna och servera med ris och blandad sallad.

(TT Spektra)

Asiatiska köttbullarFör 4 personer

1. Blanda köttfärs med färskriven ingefära, finhackad chili, det rivna skalet från en tvättad limefrukt och hackad kori-ander. Dela limefrukten och pressa saften i färsen. Krydda med fisksås (ersätter salt) och knäck i ägget.

2. Blanda färsen och forma avlånga köttbullar. Vänd köttbul-larna i sesamfrö och stek dem med olja i medelvarm panna.

3. Ta upp och håll köttbullarna varma. Torka ur och hetta upp pannan. Snabbstek wokgrönsakerna. Lägg upp grönsakerna som grund och köttbullarna ovanpå. Ringla över färdig teriyakisås och servera ris och lime till.

500 g nötfärs1 msk färskriven ingefära1/2 tsk mycket finhackad chili1 lime1/2 kruka färsk koriander1 ägg1 tsk fisksås2-3 msk sesamfrönrapsoljaAtt äta till:1 påse wokgrönsaker1 1/2 dl teriyakisåsmer lime

asiatiska köttbullar kryddas med ingefära, koriander, lime och chili. innan stekning rullas de i sesamfrön.

Page 14: NSD-helg 17-10

NSD HELG •14 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

[ resor ]

I Marocko lever historia och nutid sida vid sida. Marrakech bjuder på gamla anor med hektiskt storstads-liv.

I Atlasbergen ligger en av Afrikas få vintersportorter medan kusten lockar med semesterlugn och havs-bad.TExT Och fOTO: ANNA-KAriN FLoréN TT SpEKTRA

HiStoriA ocH NutiD SiDA viD SiDAMarrakech är som en modern tusen

och en natt-saga. Bland de rödrosa stenhusen i gamla stan åker mopeder och bilar kors och tvärs på de smala gatorna och stadsborna skyndar för att hinna med dagens ärenden. Många män är klädda i djalaba, en fotsida rock med huva, och i öppna butiker sitter hantverkare och ar-betar. Om det inte hade varit för kvinnor i kortkort, franska bistros och trendiga res-tauranger, skulle staden verka ålderdom-lig.

Det är mixen som gör Marrakech så spän-nande. Den äldsta delen av staden, medi-nan, började uppföras på 1100-talet som en knutpunkt för handeln. Kamelkarava-nerna passerade Marrakech på sin väg från Timbuktu i Mali till städerna vid Atlant-kusten. Här möttes, och möts fortfarande, berber, tuareger, araber och européer - alla sätter sin prägel på staden.

Dar Moha är en riad, ett traditionellt ara-biskt hus med innergård, som tillhört mo-dedesignern Pierre Balmain. Numer finns här en exklusiv restaurang som serverar marockansk mat. Borden är placerade runt innergårdens mosaikbeklädda pool och vackert dukade med marockanskt mång-färgat porslin. Lugnet ger ett behagligt av-brott från stadens trafikbrus.

Till förrätt serveras vegetariska smårät-ter. Till huvudrätt blir det tajine, en lamm-gryta som är landets nationalrätt. Det dof-

tar fantastiskt av kanel, koriander, dadlar och russin. Maten är mild och smakrik och serveras med ett robust lokalt rött vin.

Mätt och belåten är man redo för Marra-kechs marknad - soukerna. Traditionell medicin, kryddor, lädervaror och koppar-varor, de olika varorna har var sin souk. ”Madame, kom och titta på våra fina va-ror”, ropar försäljare som är ivriga att locka till sig turister. Här gäller det att veta vad man vill. För att inte hela reskassan ska gå till impulsköp bestämmer jag mig för att satsa på ett par skinntofflor och kommer ut med tre par för 150 kronor.

Det gyllengula eftermiddagsljuset blir svagare. Vilse i grändernas trängsel måste jag fråga mig fram till Djemaa el Fna, tor-get som är stadens hjärta. Hit kommer Marrakechborna på kvällarna för att titta på eldslukare, ormtjusare, akrobater och historieberättare. En kvinna som sitter på marken erbjuder sig att berätta om min framtid. Det är ett myller av människor som pratar, skrattar och flirtar, som hämtat ur tusen och en natt.

Runt Marrakech avtecknar sig Atlas-bergens snöklädda toppar på över

4 000 meter. Många europeiska turister söker sig till Atlasbergen för att vandra, men för min del får det bli en dagsutflykt till Oukaimedena, en av Afrikas få vinter-sportorter.

Vägen går igenom berberbyar som ser ut att vara slumpmässigt uppbyggda i det alpliknande landskapet. På husfasader och murar hänger berbermattor i rött, gult och blått som färgsprakande marknadsföring till passerande turister.

I liftkön stojar några barn som verkar uppskatta backarna. Själv nöjer jag mig med att njuta av utsikten och en kopp te på ett av de enkla fjällhotellen innan det är dags att vända tillbaka.

Efter några dagar i Marrakech längtar jag efter avkoppling. Det är bara 17

mil till kuststaden Essaouira. Bussen går genom ett varierat landskap av olivlundar och byar för att efter en resa på drygt tre timmar parkera bara några meter från ha-vet.

Staden är en före detta hippiekoloni och samlingsplats för konstnärer. Med sina vitkalkade hus och blå fönsterluckor på-minner Essaouira om semesterorterna vid Medelhavet. Några turister sitter på uteser-veringarna, men det är ingen trängsel och inget hålligång. De flesta verkar vara på jakt efter samma sak som jag, semesterlunk och havsbad. Det blir en perfekt avslutning på veckan.

Paviljongen Menara, ligger i ena änden av Marrakech stora park med samma namn. i parken promenerar barnfamiljer bland apelsin-, citron-, och olivodlingarna och ungdomar samlas för att spela trummor och sjunga.

Berberbyarna i Atlasbergen byggs i sten och växer fram till synes slumpmäs-sigt längs bergssidorna.

En flicka tittar ut genom ett fönster i Essaoira.

På murar och husfasader hänger färgsprakande berbermattor. De kan vara vävda eller hand knutna och är en viktig inkomstkälla för byarnas kvinnor.

Page 15: NSD-helg 17-10

NSD HELG • 15 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

HiStoriA ocH NutiD SiDA viD SiDAFakta/Marocko Resa ditReguljärt med Air France, via Paris och Casablanca, eller SAS via Bryssel från 6 000 kronor. Temaresor har rundresor från 12 598 kronor för tio dagar. Ving och Apollo har charterresor till Marrakech under ok-tober-april, från 5 050 kronor en vecka i dubbelrum.

BoDet charmigaste boendet är riad, traditionella ma-rockanska hem som omvandlats till små personliga hotell: www.lamaisonarabe.com, cirka 1 500 kr/natt. Kenzi Menara är ett nybyggt femstjärnigt hotell, 900 kronor/natt www.kenzi-marrakech.com. Eller bo trestjärnigt från cirka 400 kronor/natt.

KommunikationerMellan Marrakech och Essaoira finns en bussför-bindelse. Vägarna är bra och att hyra bil är ett bra alternativ, från 500 kronor per dag. Annars är tåg ett utmärkt sätt att ta sig runt. De är moderna och bil-jettpriserna låga. Lokalt tar du dig billigast runt med ”petit taxi”, vill du inte dela med andra är det ”grand taxi” som gäller.

ValutaMarockanska dirham (MAD) 100 kronor = 110 dir-ham. Det är förbjudet att föra in och ut dirham ur Ma-rocko. Man kan växla svenska pengar på banker och växlingskontor. Det finns bankomater och på många platser accepteras kortbetalning. Visa, Mastercard och Eurocard fungerar bäst.

PrisnivåCirka två tredjedelar av svenska priser.

Mat och dryckLunch från 50 kronor, tvårättersmiddag från 140 kronor. Arabiskt möter Medelhavet. Nordafrika är känt för couscousrätter, tajine (grytor) med lamm, kycklingrätter och spännande smaker som dadlar, fikon, granatäpplen, russin, koriander, nötter, kanel.

ShoppingSatsa på hantverk och inredning. Berbermattor, lädervaror och metallföremål finns i olika utförande och prisklasser. Shoppingen är som roligast i de vindlande gångarna i Medinan, glöm för all del inte att pruta!

KlimatHöst och vår är vädret behagligt i Marrakech. I okto-ber är medeltemperaturen 28 grader. Men kvällarna kan bli kyliga med cirka 10 grader. I juli är medeltem-peraturen i Marrakech 38 grader.

TuristsäsongDet är vintersäsongen som gäller. Undvik sommaren, de är för varma.

ResenärerDe flesta svenska turisterna är semesterfirare som åker till turistorterna Agadir och Essaouira vid Atlant-kusten. Till Marrakech reser främst fransmän. Den äventyrlige kan vandra i Atlasbergen eller följa med en kamelkaravan genom Sahara.InvånareCirka 35 miljoner i landet, i Marrakech cirka 2 miljo-ner.

SpråkArabiska (officiellt språk), franska och berberspråk.

InternetFinns på internetcaféer och hotell, kan dock kosta upp mot 5 euro/timmen.

VisumSvenska medborgare behöver inte visum för vistelser kortare än tre månader.

Mer infowww.ilove-marrakesh.com, www.morocco.com, www.visitmorocco.com.

Bakom kvinnorna syns Koutou-biamoskéns minaret.

Kryddor sprider väldoft i soukerna.

På murar och husfasader hänger färgsprakande berbermattor. De kan vara vävda eller hand knutna och är en viktig inkomstkälla för byarnas kvinnor.

Page 16: NSD-helg 17-10

NSD HELG •16 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

[ MYSTISKA PERSONEN ]Vår Profil hette Edmund. Han var

en man som hann få vara med om både det ena och det andra.

Under flera år av sitt liv var han ute och reste i världen. Det mesta av den ti-den arbetade han som sjöman.

Det är inte roligt att segla med för-skjutning i lasten. Edmund har berättat om en sådan färd med s/s Ionopolis.

Fartyget var destinerat till Argentina. Lasten bestod av seminolaträd från Flo-rida. Den låg 26 fot hög uppe på däcket, som ett ”gungade plankberg”.

Det gick bra till Västindien. Men där körde Ionopolis rakt in i en cyklon.

Rodret slets sönder. Livbåtarna kros-sades som äggskal. Besättningen käm-pade förtvivlat med att hugga av surr-ningarna. De lyckades till slut. Men tre man dödades då plankmassorna rasade ut i havet.

Vi vet inte hur mycket av det här som är självupplevt. Vi vet inte heller om det var Edmund som beordrades ner i en bottentank fylld med brännolja, för att resa en tilltäppt ledning. Han har skild-rat den här episoden i en av sina böcker. Ledningen hade proppats igen av en död råtta.

Vår Profil hade en svår barndom. Hans föräldrar drev en diverse-

handel i en gammal jägmästarvilla. Rö-relsen gick dåligt. Edmunds pappa var

en orolig ande med ett förflutet som får-klippare på Tasmanien och passade inte som affärsman. Han dog när vår Profil var liten.

Edmunds mamma var också en orolig själ. Hon övergav vår Profil och hans fem syskor och emigrerade till USA. Det skedde 1910 då vår Profil var sex år gammal.

Edmund kom aldrig över detta svek. En del litteraturvetare tror att hans rast-lösa resande ut i världen närmast skall ses som ett sökande efter den försvunna modern.

Vår Profil kom lyckligtvis hem till slut. Han fick problem med sina lungor och orkade inte fortsätta sitt arbetsamma slit som sjöman.

På sommaren 1927 kom han till Stockholm. Där bodde han i ett

tält som han hade sytt själv. Vår Profil var smutsig och uthungrad. På dagarna gick han omkring med det ihoprullade tältet under armen och försökte sälja dikter till tidningarna i Klara.

Han behövde en kvinna som tog hand om honom. Våren 1928 träffade han Helga Johansson. Hon var änka och fjorton år äldre än han.

Edmund och Helga blev ett par. De gifte sig 1929

och slog sig ner i Helgas torp några mil söder om Stockholm. Deras äktenskap kom att vara i drygt tio år. Men det blev långt ifrån problemfritt. Både Edmund och Helga var mycket speciella perso-ner.

Den 6 juni var Edmund ute och plock-ade potatis i närheten av Helgas torp.

Plötsligt bröt han upp och gick däri-från iklädd sin blå overall och med 44 kronor på fickan. Han bara försvann.

Helga blev naturligtvis orolig. Efter tio dagar lät hon efterlysa vår Profil i radio. Då blev hans försvinnande offentligt.

Det visade sig att han rest runt i Sveri-ge och bott hos bekanta. Han hade varit i Halmstad, Göteborg och Vänersborg. Därifrån for han vidare upp till Trond-heim.

Vår Profil hade skrivit manuskrip-tet till en bok, som kom att få ti-

teln ”Nässlorna blommar”. Det låg kvar

i Helgas torp. Hon hotade att först för-störa manuskriptet och sedan ta livet av sig om han inte kom hem igen.

Edmund föll till föga. Han återvände hem. Helga hade grävt ner hans manus-kript i marken. De gick ut i skogen till-sammans och grävde upp det igen.

Äktenskapet med Helga varade bara några år till. År 1939 sprack det defini-tivt. Året därpå gick vår Profil med som frivillig i det finska vinterkriget.

Hans tid som soldat blev kort. Kriget tog slut och vår Profil återgick till sitt författarskap.

År 1942 gifte han om sig med en kvin-na som hette Ingrid. Och sju år därefter blev han invald i Svenska akademien.

Den 12 augusti 1953 sprängde Sov-jetunionen en vätebomb. Kort därpå såg vår Profil en osedvanligt tydlig bild av Andromedagalaxen i sitt teleskop.

Detta blev upptakten till en ny bok om ett rymdskepp som hette Aniara. Boken består av 103 sånger. Vår Profil låg på en soffa och dikterade de 29 första sång-erna för Ingrid på 14 dagar.

Diktverket bidrog till att vår Profil fick nobelpriset i litteratur 1974. Det fick han dock också mycket kritik för – eftersom han satt med i Svenska akademien och så att säga gav nobelpriset till sig själv.

Vem var han?

Mystiska personen är:����������������������������������������������������������������������������������������������������

Namn:���������������������������������������������������������������������������������������

Adress:�������������������������������������������������������������������������������������

Postadress:�����������������������������������������������������������������������������

Vi�behöver�er�lösning�onsdag�eftermiddag�

NSD, 971 83 LuleåMärk�kuvertet�”Mystiska�personen”��De�två�först�öppnade�rätta�lösningarna��belönas�med�två�Trisslotter�var�

[ BARN-KRYSSET ]Fyll�i�krysset�och�skicka�det�till�oss�så�vi�har�det�senast�onsdag�eftermid-dag�nästa�vecka�De�två�först�öppnade�rätta��lösningarna�belönas�med�en�ung-domsbok�från�Wahlströms�

Förra�lördagensvinnare�var:

Sandra BlomqvistHaparanda

Agnes HäggmanBoden

Namn:��������������������������������������������������������������������������������������������

Adress:������������������������������������������������������������������������������������������

Postadress:����������������������������������������������������������������������������������

Ålder:���������������������������

Skicka�kupongen�till

NSD, 971 83 LuleåMärk�kuvertet�”Barn-krysset”

Förra veckansMystiska person

Allan EdwallFöddes i Krokom i Jämt-land den 25 augusti 1924. Folkkär skåde-spelare. Främst känd genom rollen som Emils pappa i filmerna

om Emil i Lönneberga. Död i Stockholm den 7

februari 1997.

Förra�lördagens�vinnare:

Britt-Marie HonkamaaÖvertorneå

Maj-Britt NorbäckKiruna

Page 17: NSD-helg 17-10

NSD HELG • 17 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

[ ETT HUNDLIV ]

ETT LANDLand i öster

KEMIEtt grundämne

FILMSkådis i ropet

MUSIKEn rockgrupp

TEATERMångsidig artist

NÖJENöjesprofil

SCEN & TVBitskunderhållare

SPORTEn fotbollsstjärna

HISTORIAEn svensk kung

EN STADEn mellansvenskstad

Det minst reaktiva grund -ämnet bland halogenerna.

Ickemetalliskt grundämnesom används inom denorganisk-kemiska industrinför framställning av läke -medel, samt inom den foto-grafiska industrin.

En radioaktiv isotop av ämnethar haft stor medicinskanvändning.

Tillsätts vårt bordssalt för attvi ska undvika bristsjukdomar.

Hos däggdjuren ingår detframför allt i sköldkörtelnshormon, tyroxin.

Utkämpade 1904-05 ett krigmed Japan som gjorde attjapanerna blev den starkastemakten i Ostasien.

Här finns världens djupastesötvattensjö.

Längst i öster delar denväldiga halvön KamtjatkaBerings hav från Ochotskahavet.

Här finns floderna Lena ochOb som mynnar i Norraishavet.

Här är Vladimir Putin premiär-minister.

Spelade Pirelli mot JohnnyDepp i filmen om den blod-törstige barberaren SweeneyTodd.

Slog igenom med sin figur AliG som han först gjorde i tv,där flera av hans andra karak-tärer finns med, och sedan påfilm.

Det ryktas att han ska görafilm med Eurovisionschlagernsom grund. SkådespelarenGustav Hammarsten spelarmot honom i hans senastefilm.

Driver med våra fördomar,som i senaste filmen Brüno.

Kanske mest känd för sinfigur Borat, från Kazakstan.

Under senaste konsertturnénhar stor uppmärksamhetriktats mot den burmesiskafrihetskämpen Aung San SuuKyi.

Har givit ut skivorna Boy ochThe Joshua tree.

Spelade på Ullevi i augustifrån en gigantisk scen. Hargjort låtarna One samt Withor without You.

Med låtar som Sunday bloodysunday och och I still haven’tfound what I’m looking for hargruppen blivit bland de störs-ta i världen.

Sångaren Bono liksom övrigabandet kommer från Dublin,Irland.

Född 1970. Blev 2004 ut-sedd till Årets folkbildare avABF:s tidning Fönstret. Harspelat Hamlets Ofelia i regi avLars Norén på Riksteatern.

Turnerar i höst med dansarenAnna Vnuk, där hon gör sinföreställning Undercover ochAnna Vnuk sin Hårdare snab-bare.

Spelar och sjunger i punk-ska-bandet Vagina Grande. På filmhar hon setts i Klaus Härösuppmärksammade Den nyamänniskan.

Har beskrivit uppväxten meden alkoholiserad pappa ochsina egna misstag i tonåren, i föreställningen och bokenBergsprängardottern somexploderade.

Förutom skådespeleriet upp-märksammad för sitt politiskaengagemang. Spelade Hanna i Jösses flickor - Återkomstenpå Stockholms stadsteaterhäromåret.

Pappa Tomas, som också harartistnamnet Bäjkån, vargitarrist i Nynningen. LeddeSommartoppen i i SverigesRadios P3 1994-1999.

Programledare på SVT:s ung-domsredaktion i Växjö, till-sammans med Pernilla Måns-son och Per Dahlberg. Leddeprogrammen PM och Pickup.

Har mest jobbat på de privatatv- och radiokanalerna.Bekant från Pokerfejs ochSilikon.

Ledde tv-programmet Kör -slaget förra året.

Har lett Äntligen morgon medAdam Alsing på Mix Megapol.

Har legat på Svensktoppenmed Gamla faster Aina.

Aktuell i höst på turné medsitt gamla Piteåband Euske-feurat.

Häromåret turnerade hanmed humorshowen Livsfarligledning med bla Zinat Pirza-deh och Stefan Sundströmoch senast med egna showenRum för rasande.

Har gjort tv-serierna Lid i nattoch Bondånger. Betecknar sigsom pessimistkonsult.

Blev först rikskänd i stå upp-serien Släng dig i brunnen i SVT och har kommenteratnyheter i Snacka om nyheter.

Hans debut som skådespelareskedde i Min andra familj.Som fotbollsspelare lade hanav ganska ung. Några år tillhade nog fansen velat sehonom.

Han är inte engelsman, menvar ändå stjärna på OldTrafford och var med ochvann ligan 1993,1994 och1996. Trots det ratades hanfrån sitt eget landslag.

Engelsk mästare med Leeds1992. Har spelat i Auxerre,Martigues, Marseille,Bordeaux, Montpellier ochNimes, där blev han franskmästare 1991.

Utsågs nyligen till Manches-ter Uniteds mest populäraspelare genom tiderna, förebland andra Bobby Charlton.

Känd för sitt heta tempera-ment. Sparkade ned en provo-cerande motståndare 1995och blev avstängd i sju måna-der.

Son till lantgreven Karl avHessen i Tyskland. Deltog i desvenska fälttågen mot Norgeunder Karl XII.

Dog av kallbrand 1751 ochhade inga barn som kundeärva kronan.

Gift med Karl XII:s syster. Kung under den så kalladefrihetstiden då det kungligaenväldet avskaffades.

Valdes 1720 till kung efterUlrika Eleonoras abdikation.

I Folkarebygden strax österom staden finns Tolvmans-gården i Karlbo där författa-ren Erik-Axel Karlfeldt föddes.

Under åren 1644-1831präglades här så gott som alla Sveriges kopparmynt.

Finansfamiljen Johnson hargenom järnverket påverkatstadens utveckling.

På Masarnas hemmaarenakörde förre speedwaystjärnanTony Rickardsson.

Kalle Jularbo har skrivit enmelodi om bruset i stadensfors.

HÄR ÄR DE RÄTTA SVAREN: KEMI - Jod, ETT LAND - Ryssland, FILM - Sasha Baron Cohen, MUSIK - U2, TEATER - Lo Kauppi, NÖJE - Gry Forsell, SCEN & TV - Ronny Eriksson, SPORT - EricCantona, HISTORIA - Fredrik I, EN STAD - Avesta.

[ FRÅGELEKEN ]

Page 18: NSD-helg 17-10

NSD HELG •18 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

[ LöRDAGSKRYSS  2 ][ LöRDAGSKRYSS  1 ]

Förra lördagens vinnare var:GunvorLarsson

Kalix

GunillaLandström

Gällivare

Vi vill ha er lösning senast onsdag eftermiddag.

NSD, 971 83 Luleå.Märk kuvertet lördagskryss 1. Två vinnare belönas med två trisslotter var.

Namn: ......................................................................................................

Adress: .....................................................................................................

Postnr:............................ Ort:....................................................................

Förra lördagens vinnare var:

GunBrittNordmark

Boden

GudrunSegerlund

Luleå

Vi vill ha er lösning senast onsdag eftermiddag.

NSD, 971 83 Luleå.Märk kuvertet lördagskryss 2. Två vinnare belönas med två trisslotter var.

Namn: ......................................................................................................

Adress: .....................................................................................................

Postnr:............................ Ort:....................................................................

Page 19: NSD-helg 17-10

NSD HELG • 19 LÖRDAG 17 OKTOBER 2009

[ LöRDAGSKRYSS  2 ][ LöRDAGSKRYSS  1 ]

Förra lördagens vinnare var:GunvorLarsson

Kalix

GunillaLandström

Gällivare

Vi vill ha er lösning senast onsdag eftermiddag.

NSD, 971 83 Luleå.Märk kuvertet lördagskryss 1. Två vinnare belönas med två trisslotter var.

Namn: ......................................................................................................

Adress: .....................................................................................................

Postnr:............................ Ort:....................................................................

Förra lördagens vinnare var:

GunBrittNordmark

Boden

GudrunSegerlund

Luleå

Vi vill ha er lösning senast onsdag eftermiddag.

NSD, 971 83 Luleå.Märk kuvertet lördagskryss 2. Två vinnare belönas med två trisslotter var.

Namn: ......................................................................................................

Adress: .....................................................................................................

Postnr:............................ Ort:....................................................................

Page 20: NSD-helg 17-10

[ BILDEN ]REDAKTIONEN I LULEÅ 0920-263 000 FAX 0920-263 039 E-POST [email protected]

WWW.NSD.SE

Boksynt av PÄR BÄCKSTRÖM

Denna performance under Bok- och bildmässan i Luleå förra helgen drog till sig besökarnas blickar. Johannes Blomqvist är mannen bakom verket.