Navet  i  skolornas  utvecklingsarbete      -­‐  Systema6skt  Kvalitetsarbete  

Skolinspek6onens  årsrapport    

Skolans  kvalitetsarbete  avgörande  för  alla  elevers  rä>  6ll  god  

utbildning  Skolinspek6onens  årsrapport    

     

I  stort  se>  alla  granskade  kommuner  brister  i  det  systema6ska  kvalitetsarbetet.    

•  Det  handlar  om  go>  skolledarskap  och  en  långsik6g  skolutveckling  genom  a>  utbildningen  är  baserad  på  vad  forskning  och  beprövad  erfarenhet  har  visat  är  framgångsfaktorer  för  elevers  lärande.  

 •  ODa  leder  analysen  6ll  a>  skolan  behöver  pröva  nya  arbetssä>  och  lämna  de  gamla  invanda  sä>en  a>  tänka  och  arbeta.    

             Skolinspek6onens  årsrapport    

Skolverkets  allmänna  råd  med  kommentarer  om      

Systema6skt  kvalitetsarbete    -­‐  för  skolväsendet    

med  fokus  på  elevhälsa        Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd      

Varför  systema6skt  kvalitetsarbete?    

•  Synliggöra  kvalitet  och  likvärdighet.    

•  Iden6fiera  utvecklingsområden  för  ökad  måluppfyllelse.    

•  Skapa  delak6ghet  och  dialog  om  måluppfyllelse,  utvecklingsbehov  och  åtgärder.  

För  aD  veta  Var  är  vi?  -­‐  måste  vi  följa  upp  resultaten  och  göra  en  nulägesbeskrivning.    För  aD  veta  Vart  ska  vi?  -­‐  måste  vi  jämföra,  tolka,  analysera  och  bedöma  utvecklingsbehoven.  För  aD  veta  Hur  gör  vi?  -­‐  måste  ha  en  dokumenterad  planering.    För  aD  veta  Hur  blev  det?  -­‐  måste  vi  genomföra  det  vi  planerat,  följa  upp  och  dokumentera  vårt  arbete.  

 

Varför  systema6skt  kvalitetsarbete?    

Styrning  och  ledning  av  kvalitetsarbetet  

Huvudman,  rektor  och  förskolechef  ansvarar  för:  

ü  Kunskap  och  kompetens  

ü  Ru6ner  och  strukturer  

ü  Stöd  och  resurser  

ü  Medverkan  och  delak6ghet    

Hur  ska  kvalitetsarbetet  bedrivas?  

Systema6skt  och  kon6nuerligt    

I  olika  faser  

Med  allas  medverkan  

 Framgångsfaktorer  i  undervisningen  

 

Ø  Inkluderande arbetssätt Ø  Öppet och tillåtande lärandeklimat Ø  Formativ bedömning Ø  Kollegialt lärande Ø  Pedagogiskt ledarskap

     

Stöd- och utvecklingsenheten

 Skollagen  –  LGR  11  

 •  Elevhälsoplan  -­‐syDe    •  Stöd-­‐  och  utvecklings  enhetens  vision  och  ledord    •  Stöd-­‐  och  utvecklingsenhetens  arbetsuppgiDer    •  Inkludering    •  Anpassningar  

Elevhälsoplan  -­‐  SyDe    

•  Skapa  gemensamma  ru6ner  och  synliggöra  den  röda  tråden  i  Kungälvs  kommun  för  a>  följa  barnets/elevens  utveckling.    

•  Tidigt  ge  alla  våra  barn/elever  en  god  och  posi6v  start  i  den  livslånga  lärprocessen,  visa  exempel  på  hur  man  arbetar  förebyggande.    

•  Tidigt  upptäcka  och  följa  barn/elever  som  behöver  stöd  för  a>  kunna  utveckla  sin  fulla  kapacitet.    

•  Säkerställa  så  a>  alla  barn/elever  oavse>  var  de  bor  i  kommunen  ska  få  sina  behov  6llgodosedda.    

•  Se  6ll  a>  mål  och  visioner  blir  trovärdiga  genom  dialog  på  enheterna  som  leder  fram  6ll  en  fördjupad  förståelse  av  vårt  uppdrag.  Planen  ska  vara  e>  levande  dokument.      

Elevhälsoplan  -­‐  innehåll  Inledning  SyDe  Vision  En  lärande  miljö  Målsä>ning  Målgrupp  Värdegrund  Ansvar      Arbetsgång  Arbetslaget  Uppmärksamma  Kartlägga  Analys  Åtgärdsprogram  Utvärdera      Elevhälsan      Insatser  Insats  från  Stödenheten,  Insats  från  Skoldatateket        Beslut      Sekretess      PUL  och  Skola        Skyddade  personuppgiDer      Kränkande  behandling      Modersmålsstöd,  Modersmålsundervisning,    Studiehandledning  och  Svenska  som  andraspråk      Skolbibliotek      Bilagor  

Vision  och  Ledord  

Alla  barn  och  ungdomar  i  Kungälv  ska  u=från  sina  förutsä@ningar  få  e@  väl  fungerande  liv  med  kunskap  och  tro  på  sig  själva  och  fram=den.  

 •  Förebyggande  arbete  •  Samverkan  •  Trygghet      •  Utveckling    

ArbetsuppgiDer  •  Vara  stödorganisa6on  6ll  övrig  skolorganisa6on,  delta  i  

elevhälsa,  utbilda,  handleda,  kartlägga.  •  Stärka  pedagogers  professionalism  i  deras  arbete  med  barn  i  

behov  av  särskilt  stöd.  •  Öka  pedagogers  trygghet  i  sin  yrkesroll.  •  Arbeta  förebyggande  och  hälsofrämjande  samt  utbildande.  •  Utveckla  helheten.  •  All6d  fokus  på  a>  arbeta  både  på  skol-­‐  grupp-­‐  och  individnivå.  •  Utveckla  arbetet  med  anpassningar  för  barn/elever  vid  

övergångar.  Stödja,  handleda  •  Utveckla  samverkan  med  andra  aktörer  i  och  utanför  kommunen    •  Utveckla  arbetsformer  och  kompetenser  (mobila,  coaching,  

handledning,  Disa,  Tolerans,  rePULSE,  Jesper  Juul,  dialogbaserat  arbetssä>)  

•  Kvalitetsutveckla  genom  systema6skt  kvalitetsarbete.  •  Möjlighet  a>  kraDsamla  vid  akuta  händelser  

Anpassningar  -­‐  skolnivå  •  Resursfördelning  eDer  behov.  Gruppstorlek/antal  vuxna/lokaler.  

•  Gemensam,  schemalagd  planerings6d  för  lagen.  •  Bemötande  från  personal  –  monolog  eller  dialog  •  Anpassning  av  schemat  (t  ex  fördelning  av  prak6skt  este6ska  ämnen  på  olika  dagar)  

•  Undersök  behovet  av  fortbildning.  •  Undersök  behovet  av  handledning.  •  Organiserad  läxhjälp.  •  Miljön  i  klassrum/korridor    

Anpassningar  –  gruppnivå  (lärandemiljö)  •  Tydlig  struktur  i  klassrummet  inklusive  start  och  avslut.  •  Tydlig  tavelstruktur,  inte  för  mycket  informa6on  på  tavlan  sam6digt.  •  Dagens/lek6onens  planering  på  tavlan.  •  Skriven  instruk6on  på  tavlan,  dator  eller  individuellt.  •  Muntliga  instruk6oner:  en  i  taget.  •  Korta  genomgångar.  Hur  länge  orkar  elevgruppen  lyssna?  •  Genomtänkt  placering  av  eleven/elever  i  klassrummet.  Var/med  vem  funkar  det  

bäst  a>  si>a  och  arbeta?  •  Lärarstyrda  grupperingar.    •  Schema:  När  lägger  vi  olika  ämnen,  hur  långa  lek6oner  kan  vi  ha  i  ämnet/

arbetsområdet?  Kan  vi  arbeta  tema6skt?  Bemanning?  •  Tydliga  mål  för  lek6onen/undervisningen.  Tänk  igenom  upplägget,  variera  

arbetsuppgiDer,  lägg  in  rörelse,  paus  eller  någon  annan  uppgiD  som  ger  energi.  •  Undervisande  lärare  anpassar  stoff  såsom  mindre  mängd,  förenklade  uppgiDer,  

lä>läst/förstorad  text,  läxa  mm.  •  Varierande  arbetssä>,  olika  material.  Hur?  Vad?  •  Hjälpmedel  i  bänken/klassrummet  (bilder  som  stöd,  miniräknare,  tabeller,  

tallinjer,  läslinjal,  dator…).  Tillgång  är  bra  för  alla  i  klassen!  •  Jobba  med  gruppklimat  för  a>  stärka  gruppkänsla  och  självkänsla.  •  Utmanas/möjliggörs  elevernas  delak6ghet  i  undervisningen?    

Anpassningar  -­‐  individnivå  •  Förberedelse  inför  nya  moment.  Elev  får  kort  introduk6on  vad  nästa  arbetsområde  handlar  om  före  

genomgång  i  stora  gruppen.  Hjälper  eleven  a>  hålla  fokus  vid  genomgång  i  stor  grupp.  •  Enskilda  instruk6oner  (extra  tydliga/förenklade)  eDer  allmänna  genomgångar.  •  Anteckningsstöd:  Få  kopierade  anteckningar  (lärarens/kamrats  )  eller  spela  in  på  digitala  hjälpmedel  ,  

för  a>  spara  energi  6ll  annat  och  kunna  fokusera  på  den  informa6on  som  ges  i  stunden  för  skrivandet.  

•  Dubbla  läroböcker  i  …………………………..(finns  både  i  hem  och  skola)  •  Tydlig  struktur  på  elevens  arbetsplats.  Mappar  och  schema  i  olika  färger  för  olika  ämnen.  •  Individuellt  schema  för  dagen  på/i  bänken.    •  Prata  med  eleven/ta  hjälp  av  eleven  för  a>  hi>a  lösningar.  •  Stöd  a>  sä>a  igång  och  avsluta  arbete.    •  Extra  tät  feedback  på  elevens  arbete  under  lek6on.    •  Extra  genomtänkt  förhållningssä>  gentemot  eleven  som  samtliga  inblandade  pedagoger  följer.  •  Lägga  in  egna  korta  samtal  med  eleven  i  jämna  intervaller  för  a>  ge  posi6v  feedback/coacha.  •  Enskilda  samtal  med  stöd  av  seriesamtal  eller  sociala  berä>elser/planering  av  veckans  arbete.  •  Påminnelse  om  läxor.  Hur?  •  Läxhjälp  på  skolan:  dag___________    6d___________  •  Informa6on  mellan  skolan  och  hemmet  genom  veckobrev,  kontaktbok,  mail,  telefon,  sms.  Hur?  När?  

Ansvar?_____________________________________  •  Regelbundna  avstämningar  med  vårdnadshavare.  När?  Ansvar?    

Anpassningar  -­‐  raster  

•  Före  rast  påminner  man  om  vad  eleven  kan  tänka  på/göra,  samt  följa  upp  eDeråt.  

•  Tydlig  gräns  mellan  rast  och  lek6on.  •  Steget  före  som  pedagog  (möta  i  korridoren,  i  dörren  när  eleverna  kommer).      

•  Förskjutning  av  rast/extra  rast.  •  Gå  6digare  för  a>  duscha.  •  Vuxenstöd  på  rasten.  

Spänningsfält  Frustra6on  kan  skapa  mo6va6on  –  vill  förstå  det  man  inte  förstår    Nuläge  -­‐  förändringsresan  -­‐  önskeläge  Vad  vill  vi  uppnå?  Vilka  faktorer  kan  bidra  6ll  a>  vi  lyckas?    Hur  hanterar  du/ni  spänningsfält?  

 Systema6skt  och  kon6nuerligt  kvalitetsarbete  

ska  DOKUMENTERAS    •  Nyfikenhetsfråga?  

                         Hur  ska  vi  dokumentera/kartlägga?                              Hur  många  har  varit  involverade,  hur  har  vi  genomfört  kartläggningen,  med  vad,  i  vilka  situa6oner,  när,  hur  länge?                              (observa6on,  loggbok,  test,  intervju  m.m.)      •  Följa  upp/kartlägga  -­‐  (var  är  vi?)  verksamhet,  ålder  på  barn                        Vilka  underlag  har  vi?  Vad  visar  de?  Vad  saknar  vi  informa6on  om?  Vad  har  vi  se>?  Skriv  så  värderingsfri>  som  möjligt,  en  beskrivning  av  det  ni                            se>,  resultat,  måluppfyllelse?      •  Analysera  och  bedöma  utvecklingsbehov    -­‐  (vart  ska  vi?)  Dialog  och  reflek6on,  bedöma  utvecklingsbehov,  vad  vill  vi  uppnå?                          Så  här  förstår  vi  det  vi  se>  i  kartläggningen  och  den  här  nya  kunskapen  har  vi  6llfört  i  analysen.  Det  här  är  vi  förvånade  över  och  de>a  visste  vi  redan.                          Gemensamt  iden6fiera  och  prioritera  genom  a>  jämföra,  tolka  och  problema6sera.      •  Mål    -­‐  (utvärderingsbart)  koppla  6ll  Lgr11                        I  målformuleringen  skriver  ni  vart  ni  vill  när  ni  tänker  a>  den  här  planen  är  ”klar”.      •  Planera  och  Genomföra  insatserna    -­‐  (hur  gör  vi?)  vad  man  bör  göra  i  vardagen                          Vad  ska  lärarna  göra?  Vad  ska  eleverna  göra?                          Vilka  åtgärder  ska  göra  a>  målet  uppnås?                            Åtgärd  1                          Vem  är  ansvarig?                          Vilka  ska  vara  med?                            När  ska  åtgärden  senast  vara  genomförd?                          Vem  ska  man  rapportera  6ll?                          Etc.  så  många  åtgärder  man  tänker  sig  a>  genomföra      •  Utvärdera/Följa  upp                        Någon  sammanfa>ande  kommentar  om  hur  utvärdering  ska  göras,  av  vem,  när  och  något  om  vad  man  tänker  sig  göra  eDer  a>  den  här  planen  tar  slut.                        Vad  berä>ar/säger  eleverna?  Vad  lärde  sig  eleverna?                        Hur  går  vi  vidare?    

Nyfikenhetsfrågor?  •  Är  visionen  levande?  •  Hur  arbetar  vi  med  ledorden,  vår  policy?  •  Märker  enheterna  vår  vision  och  ledorden?  •  Är  alla  bekanta  med  Elevhälsoplanen      •  Vad  kan  vi  erbjuda?  •  Hur  vill  vi  bidra  6ll  utveckling?  •  Arbeta  förebyggande/arbeta  u6från  uppdrag  är  det  motsägelsefullt?  •  Hur  kan  e>  förebyggande  arbete  se  ut?      •  Vad  behöver  barnen  i  Kungälvs  kommun?  •  Vad  är  en  ”skola  för  alla”?  •  Hur  arbetar  vi  med  inkluderingstanken?  •  Vilket  synsä>  ska  genomsyra  stöd-­‐  och  utvecklingsenhetens  arbete?  •  Vad  behöver  pedagogerna  i  kommunen?  •  Hur  blir  vi  tydliga  6ll  kommunens  innevånare  om  vad/hur  vi  arbetar?  •  Hur  kan  dialogen  med  rektorerna  se  ut?  •  Får  rektorerna  det  de  ber  om?  •  Vilka  nätverk  finns  idag/behövs  fler?  

 Systema6skt  kvalitetsarbete  

6  förskolor,  15  avdelningar  i  Kungälv    

A@  se  vardagen  med  andra  ögon!  

SyDe  och  bakgrund    

förskollärare  ska  få  möjlighet  a>  utveckla  den  pedagogiska  verksamheten  genom  a>  medvetet  använda  jämställdhet,  språk  och  kommunika6on  för  a>  skapa  förutsä>ningar  för  alla  barns,  både  flickors  och  pojkars,  lärande  och  utveckling    

 

•  Hur  ska  jag  bli  medvetna  om  vad  och  hur  jag  gör?  

•  Sambandet  rela6on  och  kommunika6on?    •  När  är  det  jämställt?    •  Vara  medveten  om  mina  personliga  värderingar.    •  Hur  ser  vi  på  barns  delatagande  och  inflytande?      •  Vilken  atmosfär  gynnar  barns  lärande?    •  Pågående  didak6sk  reflek6on!  

•  Hur  organiserar  vi  verksamheten  så  a>  det  systema6ska  kvalitetsarbetet  blir  en  del  av  vardagen?  

 •  Är  vi  hjälpta  av  en  mall  för  vårt  tänkande?    •  Har  vi  en  röd  tråd  i  utvecklingsarbetet?    •  Skiljer  vi  tydligt  på  kartläggning  och  analys?    •  Hur  vet  vi  a>  barnen  känner  sig  delak6ga  och  har  inflytande  i  görandet?    

 •  Är  vårt  mål  utvärderingsbart?  

Frågor  a>  ställa  sig  

•  Varför  utvärderar  vi  just  det  här?  •  Vilken  kunskap  söker  vi?  •  Vem  gör  utvärderingen?  •  Vilken  metod  används?  •  Hur  används  den?  •  Vilka  värderingar  och  teore6ska  perspek6v  finns  i  utvärderingen?  

 Svaren  påverkar  resultatet!  

SYSTEMATISKT  OCH  KONTINUERLIGT  KVALITETSARBETE    ska  DOKUMENTERAS  •  Nyfikenhetsfråga?            Vad/Hur  ska  vi  dokumentera?            (observa6on,  loggbok,  film,  ECERS,  BRUK,  enkät,  intervju  m.m.)    •  Följa  upp/kartlägga          (var  är  vi,  vad  ser  vi?)  resultat,  måluppfyllelse    •  Analysera  och  bedöma  utvecklingsbehov          (vart  ska  vi?)  bedöma  utvecklingsbehov    •  Mål            (utvärderingsbart)  koppla  6ll  Lpfö    •  Planera  och  Genomföra  insatserna          (hur  gör  vi?)  vad  man  bör  göra  i  vardagen    •  Utvärdera/Följa  upp  

Skolan?  •  Hur  vet  läraren  a>  undervisningen  främjar  elevens  lärande?  

 •  Hur  vet  läraren  vad  eleven  lärt  sig  i  förhållande  6ll  det  man  arbetar  med?  

 •  Kommunika6on  och  rela6on  •  Lärandemiljö  -­‐  Atmosfär  •  Ämneskunskaper  -­‐  innehåll  •  Social-­‐  och  personlig  utveckling    LGR  11,  forskning  och  väl  beprövad  erfarenhet      

”Kungälvsmodellen  –  Språkutveckling”  

1 år 16 år

Förskole-­‐  klass  

Åk  2      Åk  3   Åk 6 Åk 9

Prövning av alla elevers språkutveckling i förskoleklass

Nationella prov

Förskola  

TRAS används som analysschema för att utveckla verksamheten i förskolan

Nationella prov

Nationella prov

Färdigheter som bedöms på hösten i åk 2

- Läsförståelse och Läshastighet

Språket lyfter , Språket på väg och God läsutveckling används som analysschema från förskoleklass till åk 9

Röda tråden

Grundskola

En  gemensam  plakorm  Språket  i  alla  ämnen  för  alla  elever  

•  Hur  organiserar  vi  lärandemiljön?    •  Hur  gör  erfarna              -­‐  tänkare,  lyssnare,  läsare,  skrivare,  ”samtalare”?    •  Hur  utmanar  vi  elevers  krea6vitet          -­‐  styrkor,  brist  i  kunskap,  mo6va6on?    •  Ledorden            -­‐  anpassning  av  text,  elevnära  text,  rörlighet  i  text  

HANDLINGSPLAN  God  språk-­‐,  läs-­‐  och  skrivutveckling  

Förebygga  –  Upptäcka  -­‐  Möta    

             Förskolan  –  årskurs  9  

 Systema6skt  kvalitetsarbete  på  skol-­‐,  grupp-­‐  och  individnivå  (Hjulet  och  mallen)  

Skolplanen  –  vad  kan  vara  gemensamt  för  alla?      •  God  undervisning  i  vardagen  -­‐  Handlingsplanen    •  Nya  språket  lyDer,  Språket  på  väg  (ml  –  åk  9)  •  Läslyktan/Skrivlampan  –  strategier/tex>yper  ämnesövergripande  (ml  –  åk  9)    •  Språket  i  alla  ämnen  –  Cirkelmodellen  (ml  –  åk  9)  •  Informa6on  6ll  föräldrar  (ml  –  åk  9)  •  Tydlighet  6ll  eleverna,  metakogni6on  (ml  –  åk  9)  

Fkl  –  Bornholmsmodellen,  Kartläggning  Åk  1  Kartläggning,  analys  +  intensivfokus,  material?,  uppföljning  vt  åk  1,  Åk  2  Kartläggning,  test  oktober  analys  +  intensivfokus,  material?,  uppföljning  vt  åk  2,    Åk  3  Kartläggning,  analys  +  intensivfokus,  material?,  NP  åk  3  -­‐  analys  Åk  4  Kartläggning,  analys  +  intensivfokus,  material?,  uppföljning  Åk  5  Kartläggning,  analys  +  intensivfokus,  material?,  uppföljning  Åk  6  Kartläggning,  analys  +  intensivfokus,  material?,  NP  åk  6  –  analys  Åk  7  Kartläggning,  analys  +  intensivfokus,  material?,  uppföljning  Åk  8  Kartläggning,  analys  +  intensivfokus,  material?,  uppföljning  Åk  9  Kartläggning,  analys  +  intensivfokus,  material?,  uppföljning,  NP  åk  9  -­‐  analys  

Ledstänger  •  Ledstänger  är  6ll  för  a>  hålla  sig  i  när  det  blir  svajigt  i  arbetet.  

•  Ledstängernas  uppgiD  är  a>  hjälpa  6ll  a>  lyDa  fram  det  bästa  hos  människor.  

•  Det  finns  inget  så  kraDfullt  som  en  idé  i  huvudet  på  en  människa.  

Vilka  ledstänger  har  vi?  Hur  upprä>håller  vi  dem  vid  akuta  skenande  elevhälsoärenden?  

       

E@  uppdrag  på  individnivå  Kim      

Följa  upp  och  kartlägga  Lyssna  in,  observera,  intervjua,  organisa6on?,  kunskapsbehov?,  utvecklingsbehov,  starka  sidor/brister,  NP,  kartläggningar    •  Ledningen  –  värdegrunds  tanke,  modell  •  Lärandemiljön  –  delak6ghet  •  Läraren  –  ledare,  förebild,  kunskap  •  Vuxenstöd  –  auten6skt  vilja,  kunskap  •  Arbetslaget  –  stöd,  reflek6on,  omorganisera  •  Organisa6on  –  schema,  resurser  •  Eleven  –  starka  sidor/brister  •  Föräldrarna  –  det  goda  samtalet,  dela  bilder  •  Klasskamrater  –  lyssna  in    •  Klassens  föräldrar  –  lyssna  in  •  All  personal  skolan  –  lyssna  in,  gemensamt  mål  •  Stöd-­‐  och  utvecklingsenheten  –  vilka  professioner?  

Kartläggning/Analys    

 – Hur  stö>ar  vi  utveckling?  – Vad  ”kostar”  det,  är  det  värt  det?  – Vad  vidmakthåller  beteendet?  – Vilken  ny>a  har  personalen/eleven  av  si>  beteende?    

Utmaning  

 •  Vad  behöver  Kim  för  a>  förstå  och  fungera  i  vardagen?  

•  Vad  behöver  skolan  för  a>  förstå  och  fungera  i  vardagen?  

Analysera  och  bedöma  utvecklingsbehov  

•  Ledningen  –  vacklar,  fostra,  utreda,  förstår,  gräns  •  Lärandemiljön  –  ej  delak6ghet  •  Läraren  –  fostrar,  sliter,  provocerad,  besviken  •  Vuxenstöd  –  vacklar,  spli>rad,  önskar  expert  •  Arbetslaget  –  fostrar,  sliter,  provocerade,  nega6vt  stöd  •  Organisa6on  –  schema,  resurser,  för  många  vuxna  •  Eleven  –  testar  nya  vuxna,  vet  ej  hur,  utmanar,  provocerar  •  Föräldrarna  –  sliter,  oro,  ber  om  stöd  •  Klasskamrater  –  oro,  påverkas  av  oroliga/otydliga  vuxna  •  Klassens  föräldrar  –  oro  •  ”All”  personal  skolan  –  gå>  för  långt,  någon  annanstans  Utvecklingsbehov  på  alla  nivåer    Psykolog,  Specialpedagog,    ev  Kurator,  andra  professioner    

Mål  –  LGR  11  normer  och  värden  •  Alla  ska  känna  sig  delak6ga  och  trygga  •  Kim  ska  stanna  på  skolan    Alla  som  arbetar  i  skolan  ska  •  visa  respekt  för  den  enskilda  individen  och  i  det  vardagliga  arbetet  

utgå  från  e9  demokra:skt  förhållningssä9  Rektors  ansvar  •  undervisningen  och  elevhälsans  verksamhet  uQormas  så  aD  

eleverna  får  det  särskilda  stöd  och  den  hjälp  de  behöver,  Läraren  ska  •  :llsammans  med  eleverna  utveckla  regler  för  arbetet  och  

samvaron  i  den  egna  gruppen,  och  •  samarbeta  med  hemmen  i  elevernas  fostran  och  klargöra  skolans  

normer  och  regler  som  en  grund  för  arbetet  och  för  samarbete.    

Planera/göra  •  Ledningen  –  handledning,  utbildning,  stöd  (P/S)  •  Lärandemiljön  –  värdegrund,  ledaregenskaper  (P/S)  •  Läraren  –  handledning  (P/S)  •  Vuxenstöd  –  handledning,  kunskap  om  ALSUP,  (P/S)  •  Arbetslaget  –  handledning,  utbildning,  (P/S)  •  Organisa6on  –  schema,  resurser,  för  många  vuxna  (S)  •  Eleven  –  lyssna  in,  stöd  i  a>  inte  fälla  kommentarer,  hur  (P/V),  utredning  (P),  möjlighet  a>  gå  undan  (V)  

•  Föräldrarna  –  regelbundna  samtal/stöd  (P/S)  •  Klasskamrater  –  lyssna  in,  förklara,  likheter/olikheter  (L/S)  •  Klassens  föräldrar  –  lyssna  in,  tydliggöra  uppdraget,  likheter/olikheter(L/S)  

•  All  personal  –  uppdraget  ?,  handledning,  utbildning,  Greene  (P/S)  

 

Utvärdera  

•  Vad  kan  vi  göra  bä>re?  •  Helt  paket  -­‐  nödvändigt  •  Gick  bra,  lät  6den  gå,  sämre  igen  

Utvärdera  

Hur ovanliga kan lösningar vara

i en skola för alla?  

Hur ovanliga som helst så länge vi har elevens/elevernas bästa

för ögonen!  

 Hur  roligt  och  spännande  kan  e@    systema=skt  kvalitetsarbete  bli?