Mottagande och etablering av nyanlända...

Mottagande och etablering av nyanlända 2014 – Enkätundersökning riktad till Sveriges

samtliga kommuner

3

Mottagande och etablering

av nyanlända 2014 – Enkätundersökning riktad till Sveriges

samtliga kommuner

Meddelande nr 2015:09

4

Meddelande nummer 2015:09

Referens Lucie Riad, integrationsansvarig, Länsstyrelsen i Södermanlands län. Nina Lindgren, integrationsutvecklare, Länsstyrelsen i Jönköpings län. April 2015.

Kontaktpersoner Hedyah Faghir, integrationshandläggare, Länsstyrelsen i Västerbotten telefon 010-225 43 15, e-post [email protected]

Jakob Lindahl, analytiker, Länsstyrelsen i Västra Götaland telefon 010-224 45 11, e-post [email protected]

Lucie Riad, integrationsansvarig, Länsstyrelsen i Södermanlands län telefon 010-223 42 11, e-post [email protected]

Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping

Fotografier Smålandsbilder

ISSN 1101-9425

ISRN LSTY-F-M—15/09--SE

Länsstyrelsen i Jönköpings län 2015

mailto:[email protected]

Mottagande och etablering av nyanlända 2014

5

Innehållsförteckning

Länsstyrelsens uppföljning ....................................................................................................... 7 En länsstyrelsegemensam enkät till landets kommuner ............................................................................. 7

Enkätens innehåll och utformning .................................................................................................................. 7

Datainsamling .................................................................................................................................................... 7

Svarsfrekvens ...................................................................................................................................................... 8

Resultatens giltighet .......................................................................................................................................... 8

Länsstyrelsens användning av resultaten...................................................................................................... 8

Rapportens disposition ..................................................................................................................................... 8

Överenskommelser om mottagande av nyanlända och ensamkommande barn ........ 10

Enkätresultat ........................................................................................................................... 11 Lokal samverkan .............................................................................................................................................. 11

Lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen (LÖK) ................................................................ 11

Samverkansformer mellan kommunen och Arbetsförmedlingen ................................................... 11

Samverkan med andra aktörer .............................................................................................................. 12

Hinder för samverkan ................................................................................................................................ 12

Erfarenhet av insatser i mottagandet av nyanlända ......................................................................... 12

Samordningens betydelse för de nyanlända ...................................................................................... 12

Mottagandet av ensamkommande barn .................................................................................................. 14

Erfarenhet av mottagandet inom olika insatsområden ..................................................................... 14

Familjehem, utslussningsboenden, gode män och särskilt förordnad vårdnadshavare ............ 14

Samverkan med andra aktörer .............................................................................................................. 15

Hinder för samverkan ................................................................................................................................ 15

Bosättning och bostäder ............................................................................................................................... 16

Dialog och samordning med andra aktörer ........................................................................................ 16

Hinder för bosättning ................................................................................................................................ 17

Kommunernas stöd till nyanlända gällande boende i annan kommun ......................................... 17

Utbildning och skola........................................................................................................................................ 18

Kommuners anordnande av Sfi- utbildning .......................................................................................... 18

Utbud av Sfi- utbildningar och undervisningsformer ........................................................................... 18

Väntetid för att påbörja Sfi ...................................................................................................................... 19

Fritid och föreningsliv ...................................................................................................................................... 20

Introduktion till föreningslivet ................................................................................................................... 20

Samarbete med ideella sektorn ............................................................................................................. 20

Arbete ............................................................................................................................................................... 22

Hälsa .................................................................................................................................................................. 23

Hälsokommunikation ................................................................................................................................ 23

Information från Arbetsförmedlingen .................................................................................................... 24

Samverkan om individer med nedsatt prestationsförmåga ............................................................. 24

Regional samverkan ....................................................................................................................................... 25

Nyanlända .................................................................................................................................................. 25

Ensamkommande barn............................................................................................................................ 25

Regional överenskommelse .................................................................................................................... 25

Behov av stärkt regional samverkan ...................................................................................................... 25


6

Länsstyrelsens arbete ...................................................................................................................................... 26 Nytta för kommunerna ............................................................................................................................. 26 Behovet framöver ..................................................................................................................................... 26

Diagram över enkätresultaten .............................................................................................. 27

Bilaga 1: Länsstyrelsernas integrationsuppdrag år 2014

Bilaga 2: Enkäten

Bilaga 3: Figurer B1-B3


7

Länsstyrelsens uppföljning Länsstyrelsen har i uppdrag att följa upp den regionala organiseringen och genomförandet av insatser för nyanlända på lokal och regional nivå1. På detta sätt kan Länsstyrelsen förse regeringen med information från samtliga delar av landet. I fokus för uppdraget ligger re-formen för etablering av nyanlända.

En länsstyrelsegemensam enkät till landets

kommuner Under 2014 har en arbetsgrupp bestående av representanter från fyra av Sveriges länsstyrel-ser2

för tredje året i rad genomfört en bred enkätundersökning riktad till Sveriges 290 kommuner. Arbetet har skett i dialog med landets samtliga länsstyrelser.

Enkätens innehåll och utformning Undersökningen syftar till en bred kartläggning av mottagandet och etableringen av nyan-lända inom ramen för etableringsreformen samt mottagandet av ensamkommande barn. Avsikten är att variera inriktningen något varje år, dock utan att gå miste om jämförbarhet-en. Därför finns inte samtliga frågor med varje år. Enkäten innehåller frågor om lokal och regional samverkan och samordning, kapacitet och beredskap för mottagande av nyanlända och ensamkommande barn, kvalitet i mottagandet samt etableringsinsatser. Därutöver ingår ett par avslutande frågor om länsstyrelsernas ar-bete. Svarsalternativen i enstaka frågor har formulerats om, vilket innebär att de inte är fullt jäm-förbara med frågor från tidigare år. Där så är fallet är det angivet. Enkäten innehöll sammanlagt 40 frågor, flertalet utformade med delfrågor. Frågorna är av såväl objektivt kartläggande som subjektivt utvärderande karaktär. En del frågor gäller före-komsten av olika insatser och förhållanden, medan andra gäller kommunens bedömningar, erfarenheter och uppfattningar. Enkätfrågorna var i första hand utformade med fasta svarsal-ternativ, men även öppna frågor ingick liksom möjligheten att kommentera enskilda svar.

Datainsamling Undersökningen genomfördes via en webbaserad enkät. Respektive länsstyrelse avgjorde vem enkäten skulle sändas till. Enkäten gick därför till antingen kommunens e-post-

1 Länsstyrelsens uppdrag återges i bilaga 1. 2 Hedyah Faghir, Västerbottens län, Linda Jönsson, Skåne län, Jakob Lindahl, Västra Götalands län samt Lucie Riad, Söder-

manlands län.


8

brevlåda, kommunchefen eller en specifik tjänsteman i kommunen med ansvar för motta-gandet av nyanlända inklusive ensamkommande barn Enkätsvaren inkom under perioden 16 oktober – 25 november. Påminnelser gjordes både via enkätverktyget och genom mejl/personliga samtal.

Svarsfrekvens Enkäten besvarades av 239 av Sveriges 290 kommuner, motsvarande 82 procents svarsfre-kvens. Per län varierade svarsfrekvensen mellan 0 och 100 procent.3

Resultatens giltighet Resultaten beskriver kommunernas bild av arbetet med mottagande och etablering av nyan-lända. Andra aktörer – och målgruppen nyanlända själva – kan naturligtvis ha en annan bild av verkligheten. Svaren kan påverkas av vem/vilka inom varje enskild kommun som besva-rat enkäten. Det gäller i första hand frågor som rör uppfattningar och bedömningar. Vid jämförelser med fjolårets resultat kan vissa förändringar i frågornas ordning eller utform-ning påverka svaren (se ovan). Tolkningen av resultaten bör inriktas på övergripande mönster och variationer i resultaten av olika delfrågor. Materialet ska ses som ett diskussionsunderlag och inte som en objektiv beskrivning av faktaförhållanden; det gäller särskilt frågor om uppfattningar och bedöm-ningar.

Länsstyrelsens användning av resultaten Länsstyrelsen använder materialet som ett komplement till den information och statistik som inhämtas på andra vägar. Resultaten tjänar dels som underlag för prioriteringar av in-satser, dels som en utgångspunkt för dialog med kommunerna och andra berörda aktörer inom integrationsområdet.

Rapportens disposition Föreliggande rapport beskriver huvudresultaten av enkätfrågorna för landets kommuner som helhet. Beskrivningen baseras på ett bildmaterial, som presenteras samlat efter be-skrivningen av resultaten (se diagram 1- 32b, sidorna 28 och framåt). Texten refererar lö-pande till de diagram som beskrivningen baseras på. Resultatbeskrivningen och bildmateri-alet följer i princip enkätens innehållsstruktur (se bilaga 2): (A) Lokal samverkan (B) Mottagandet av ensamkommande barn (C) Bosättning & bostäder (D) Utbildning & skola

3 Stockholms län: 85%, Uppsala län: 63%, Södermanlands län : 100%, Östergötlands län: 69%, Jönköpings län: 85%, Kronobergs

län: 75%, Kalmar län: 75%, Blekinge län: 20%, Skåne län: 82%, Hallands län: 83%, Västra Götalands län: 82%, Värmlands län:

75%, Örebro län: 100%, Västmanlands län: 90%, Dalarnas län: 93%, Gävleborgs län: 100%, Västernorrlands län: 43%, Jämtlands

län: 88%, Västerbottens län: 100%, Norrbottens län: 93%, Gotlands län: 0%


9

(E) Fritid & föreningsliv (F) Arbete (G) Hälsa (H) Regional samverkan (I) Länsstyrelsens insatser Rapporten är framtagen gemensamt av representanterna i länsstyrelsernas nationella ar-betsgrupp för uppföljning4. Fördjupande analyser av enkätmaterialet görs inom ramen för varje enskild länsstyrelses uppföljningsarbete.

4 Se not 2.


10

Överenskommelser om mottagande av

nyanlända och ensamkommande barn

Av Sveriges 290 kommuner hade 278 en överenskommelse om mottagande av nyanlända under år 2014 att jämföra med år 2013 då 276 kommuner hade en sådan (tabell 1). 288 kommuner hade en överenskommelse om att specifikt ta emot ensamkommande barn år 2014. Motsvarande siffra för år 2013 var 251. Överenskommelserna om nyanlända motsvarade år 2014 totalt 23 614 platser i landet, varav 8 321 avser anvisningsbara platser, dvs bostäder som kommunerna förbinder sig att tillhandahålla åt nyanlända. Platserna i överenskommelserna har ökat från år till år. År 2013 fanns 21 769 platser, varav 7 602 anvisningsbara tillgängliga i landet och året innan 16 028 varav 5 879 anvisningsbara. Länens respektive antal platser i överenskommelser och antal faktiskt mottagna nyanlända skiftar stort (diagram B1och B2, bilaga 3). Under år 2014 tog Sveriges kommuner emot totalt 45 836 nyanlända (inkl. ensamkom-mande barn), varav 6 209 anvisades en bostad. Motsvarande siffror för tidigare år var lägre (tabell 1). Antalet mottagna i hela landet år 2014 motsvarade 47 nyanlända personer (inkl. ensamkommande barn) per 10 000 invånare (diagram B3, bilaga 3). Det är en väsentlig ök-ning sedan åren 2012 och 2013 då motsvarande siffra var 20 respektive 35 nyanlända per-soner per 10 000 invånare. Storstadslänen – som tillsammans hyser 53 procent av Sveriges befolkning – tog under år 2014 emot 41 procent av de nyanlända. Motsvarande siffra för åren 2012 och 2103 var 44 respektive 42 procent.

Tabell 1. Överenskommelser och mottagande av nyanlända åren 2012-2014

År Överenskommelser

(antal platser)

Mottagande (antal personer)

Totalt varav

anvisnings-

bara

Totalt varav

anvisade av

totalen1

varav en-

samkom-

mande

barn av

totalen

Mottagna

nyanlända (inkl.

ensamkom-

mande barn) per

10 000 inv.

Mottagna en-

samkom-

mande barn

per 10 000

inv.

2014 23 614 8 321 45 836 6 209 3 370 47 3,5

2013 21 769 7 602 34 499 4 811 2 331 36 2,4

2012 16 028 5 879 18 791 3 926 1 982 20 2,1

Kommentar: Tabellen bygger på uppgifter från Länsstyrelserna, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.

1Antal personer som accepterat anvisning (Arbetsförmedlingen) + antal anvisade (Migrationsverket)


11

Enkätresultat

Lokal samverkan För en väl fungerande etableringsprocess är samverkan mellan ansvariga myndigheter samt mellan kommuner, myndigheter och andra aktörer en viktig faktor.

Lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen (LÖK)

För att tydliggöra arbetsfördelningen inom etableringsinsatserna på lokal nivå har Arbets-förmedlingen ansvar för att en lokal överenskommelse (LÖK) tecknas mellan berörda par-ter.

I slutet av 2014 hade två tredjedelar av svarande kommuner en lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen (diagram 1). I nästan 90 procent av de tecknade överens-kommelserna ingår fler aktörer än Arbetsförmedlingen. Detta är en ökning jämfört med ti-digare år. Vanligaste förekommande parter är Migrationsverket och lands-tinget/primärvården, som ingår i drygt hälften av överenskommelserna (diagram 2).

Försäkringskassan ingår i nästan hälften av överenskommelserna och Länsstyrelsen i unge-fär var fjärde. Ytterligare aktörer förekommer i mer begränsad omfattning, exempelvis bo-stadsbolag, ideella organisationer, Sfi-anordnare, Skatteverket och andra kommuner.

Det varierar i vilken utsträckning det formella dokumentet används för samordning i mer konkret mening. Drygt en fjärdedel av kommunerna uppger att de i stor utsträckning an-vänder LÖK:en för samordning av insatser, både när det gäller internt mellan verksamheter eller externt gentemot andra berörda aktörer (diagram 3a). Detta ligger i nivå med föregå-ende år, men andelen som uppger att de inte alls använder LÖK:en för samordning av in-satser har minskat (diagram 3b).

Samverkansformer mellan kommunen och Arbetsförmedlingen

Nästan 90 procent av de svarande kommunerna uppger att de samverkar med Arbetsför-medlingen genom återkommande möten och 70 procent att de samverkar genom treparts-samtal (diagram 4). Närmare en tredjedel av kommunerna samverkar med Arbetsför-medlingen genom att driva gemensamma projekt. Mindre vanligt är samverkan genom ge-mensamt servicekontor.


12

Samverkan med andra aktörer

Kommunerna ger generellt en positiv bild av samverkan5 med berörda aktörer kring motta-gande och etablering av nyanlända. Cirka tre fjärdedelar eller fler uppger att befintlig sam-verkan fungerar ganska eller mycket bra oavsett vilken aktör det rör sig om, förutom det lokala/regionala näringslivet där ca 50 procent av kommunerna ger en positiv bild (diagram 5a). Däremot sjunker andelen kommuner från år 2012 till 2014 som uppger att de har en positiv erfarenhet av samverkan med några av aktörerna (diagram 5b). Det gäller framför-allt Migrationsverket, Skatteverket, kommunal-/regionalförbund samt lands-tinget/primärvården. Mest positiv bild ges av samverkan med andra kommuner och med Länsstyrelsen. Det ska noteras att drygt 40 procent av kommunerna uppger att de saknar samverkan med kommunal-/regionförbund och det lokala/regionala näringslivet. Ungefär en tredjedel sak-nar samverkan med Skatteverket (diagram 5c).

Hinder för samverkan

Kommuner kan uppleva olika typer av hinder för samverkan kring mottagandet och etable-ringen av nyanlända. I årets undersökning anger drygt hälften av kommunerna att andra ak-törers tidsbrist är ett stort hinder (diagram 8a). Detta är en större andel jämfört med tidi-gare år; 52 procent år 2014 jämfört med 33 procent (diagram 8b). Kommunernas erfarenhet av stora hinder för samverkan kring mottagande och etablering av nyanlända ligger annars i nivå med tidigare år. Drygt var fjärde kommun anger ett ganska eller mycket stort hinder i form av bristande ekonomiska resurser, tidsbrist inom den egna verksamheten, andra aktörers bristande kunskap, bristande förståelse för varandras verk-samheter, bristande kommunikation mellan aktörer samt otydliga myndighetsroller. Färre betonar hinder inom kommunen.

Erfarenhet av insatser i mottagandet av nyanlända

I bedömningen av hur mottagandet av nyanlända har fungerat ger en majoritet av de sva-rande kommunerna en positiv bild av flertalet centrala insatsområden (diagram 7a). Det gäl-ler särskilt de egna ansvarsområdena med undantag av boendefrågan. Andelen kommuner med en positiv erfarenhet av mottagandet av nyanlända har minskat något inom flera om-råden jämfört med tidigare år (diagram 7b). Rehabilitering, yrkesutbildning och arbets-marknadsinsatser är precis som föregående år de områden som upplevs ha fungerat sämst. Drygt hälften av landets kommuner uppger att det har fungerat ganska eller mycket dåligt.

Samordningens betydelse för de nyanlända

När det gäller samordningen av lokala etableringsinsatser bedömer drygt hälften av kom-munerna att bristande individanpassning i kompletterande aktörers insatser är ett stort pro-blem (diagram 6a). Ungefär en tredjedel av kommunerna bedömer dessutom att tidskrä-vande resor mellan parallella insatser, att insatser inte uppgår till heltid under sommaren, att

5 Resultaten ovan ska tolkas försiktigt då det i den här typen av mätning finns en generell tendens till överdrivet positiva en-

kätsvar baserade på goda personliga relationer och diskussioner snarare än konkret samverkan. När det gäller Länsstyrelsen –

som kommer mycket väl ut i jämförelsen – finns det ytterligare risk för en överdrivet positiv bild då Länsstyrelsen var avsändare

till enkäten och enkäten inte var anonym.


13

insatserna inte ger en bra helhet för individen samt att behov av hälsoinsatser inte upp-märksammas är ett ganska eller mycket stort problem för de nyanlända. Den största ökningen av uppfattningen om stora problem har över åren har skett i bedömningen av de nyanländas väntetider mellan insatser. Andelen kommuner som bedö-mer att detta är ett stort problem har ökat från 16 procent år 2012 till 37 procent år 2014 (diagram 6b).


14

Mottagandet av ensamkommande barn Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn styrs av ett omfattande regelverk. Från den 1 januari 2014 har en ändring i lagen6 medfört att Migrationsverket fått en utvidgad möjlig-het att anvisa kommuner att ta emot asylsökande ensamkommande barn.

Erfarenhet av mottagandet inom olika insatsområden

Generellt sett har en stor andel av kommunerna positiva erfarenheter av hur mottagandet av ensamkommande barn fungerar (diagram 10a). Andelen kommuner med positiva erfa-renheter har inte förändrats nämnvärt jämfört med föregående år (diagram 10b). Vissa för-ändringar har skett beträffande kommunernas erfarenheter i fråga om familjehem och sjuk-vård/hälsa där de positiva erfarenheterna har minskat något

Familjehem, utslussningsboenden, gode män

och särskilt förordnad vårdnadshavare Kommunerna har varierande uppfattningar gällande möjligheterna att tillgodose de ensam-kommande barnens behov i fem olika avseenden: Hem för vård och boende, familjehem, utslussnings-/träningsboende, gode män och särskilt förordnad vårdnadshavare (diagram 9a). Svårast tycker kommunerna att det är att tillgodose barnens behov av familje-hem, vilket 75 procent av kommunerna har uppgett varit ganska eller mycket svårt. Särskilt

6 Lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (SFS 2013:755).


15

förordnad vårdnadshavare har 59 procent av de svarande kommunerna uppgett varit ganska eller mycket svårt. Överlag har kommunerna angett större svårigheter att tillgodose barnens behov nu jämfört med tidigare år (diagram 9b). 70 procent av de svarande kommunerna uppgav år 2013 att det var lätt att tillgodose ensamkommande barns behov av gode män. Motsvarande siffra för år 2014 är 54 procent.

Samverkan med andra aktörer

Kommunerna ger generellt en positiv bild av befintlig samverkan med berörda aktörer kring mottagandet av ensamkommande barn (diagram 11a). Ett tydligt undantag gäller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), där endast hälften av kommunerna uppger att sam-verkan fungerar ganska eller mycket bra. Andelen kommuner med positiva erfarenheter av samverkan med olika aktörer kring mot-tagandet har minskat sedan föregående år. Främst gäller detta samverkan med Migrations-verket och landstinget/primärvården (diagram 11b). Dock har kommunerna marginellt mer positiva erfarenheter gällande samverkan med Länsstyrelsen. 94 procent av kommunerna anger att de har ganska eller mycket bra erfarenheter av samverkan. Andelen kommuner utan samverkan har ökat från föregående år gällande samverkan med Socialstyrelsen. 35 procent av kommunerna anger att ingen form av samverkan förekommer (diagram 11c). När det gäller kommunal- och regionförbund anger 49 procent av de svarande kommuner-na att de inte har någon form av samverkan.

Hinder för samverkan

Störst hinder för samverkan anser kommunerna är andra aktörers tidsbrist, vilket 35 pro-cent av de svarande kommunerna angett som ett ganska eller mycket stort hinder att jäm-föra med år 2013 då samma siffra bara var 13 procent (diagram 12a och 12b). Tidsbrist inom den egna verksamheten har 31 procent av kommunerna svarat är ett ganska eller mycket stort hinder att jämföra med år 2013 då motsvarande siffra var 12 procent.


16

Bosättning och bostäder Under år 2014 fick cirka 6 200 nyanlända personer hjälp av Arbetsförmedlingen eller Mi-grationsverket med att finna en bostad i någon av landets kommuner (tabell 1).

Dialog och samordning med andra aktörer

De svarande kommunerna ger generellt en god bild av dialogen mellan berörda parter i bo-sättningsarbetet. Drygt två tredjedelar eller fler tycker den fungerar bra med Migrationsver-ket samt Arbetsförmedlingen gällande såväl bosättningsfunktionen, där kommunerna anser att dialogen förbättrats sedan föregående år, samt etableringshandläggarna, där kommuner-na anser att dialogen försämrats något sedan föregående år (diagram 13a och 13b). 86 pro-cent av de svarande kommunerna anger att de har ganska eller mycket bra dialog med Länsstyrelsen. Beträffande privata bostadsbolag/hyresvärdar har andelen kommuner som har en positiv erfarenhet av dialogen minskat sedan förra året, från 46 procent till 40 pro-cent. Enligt 73 procent av kommunerna har man en ganska eller mycket bra dialog med andra kommuner gällande bosättningsarbetet. Samtidigt som de svarande kommunerna överlag är positiva till dialogen med Arbetsför-medlingen upplever drygt 50 procent av kommunerna att viss information saknas i bosätt-ningsunderlagen. En femtedel anser att det saknas mycket information (diagram 14a). Detta gäller både från bosättningssektionen och från etableringshandläggare. Procentsatserna ser i stort sett likadana ut gällande Migrationsverkets bosättningsunderlag. I jämförelse med år 2013 är andelen kommuner som tycker att bosättningsunderlagen saknar mycket informa-tion något mindre (diagram 14b).


17

Hinder för bosättning

De svarande kommunerna upplever olika typer av hinder för bosättning av anvisade nyan-lända. Cirka 70 procent uppger att bostadsbrist i kommunen är ett ganska eller mycket stort hinder och något fler, 75 procent, anger att brist på bostäder i rätt storlek utgör ett ganska eller mycket stort hinder. Båda dessa hinder har ökat något sedan år 2013 (diagram 15b). Att nyanlända tackar nej till anvisad plats anser 28 procent av kommunerna är ett ganska el-ler mycket stort hinder i bosättningsarbetet. Andelen kommuner som upplever konkurrens om bostäder med Migrationsverket har ökat från 18 procent år 2013 till 27 procent år 2014. Även internt inom kommunen finns det en konkurrens om bostäderna med verksamheten för ensamkommande barn. 15 procent av kommunerna anser detta vara ett stort hinder att jämföra med år 2013 då endast 8 procent av kommunerna ansåg detta vara ett stort hinder. I jämförelse med år 2013 har kommunernas erfarenheter av stora hinder i bosättningen av anvisade nyanlända ökat inom de flesta områden förutom gällande att nyanlända tackar nej till anvisad plats.

Kommunernas stöd till nyanlända gällande boende i annan kommun

Knappt en tredjedel av de svarande kommunerna anger att de aktivt bistår nyanlända med att hitta boende i en annan kommun i viss eller stor utsträckning (diagram 16).


18

Utbildning och skola Den första tiden i Sverige följer en stor del av alla nyanlända svenskundervisning för in-vandrare, Sfi.

Kommuners anordnande av Sfi- utbildning

Kommunerna har en central funktion i flyktingmottagandet utifrån ansvaret att erbjuda ny-anlända undervisning i svenska för invandrare (Sfi). Flertalet av de svarande kommunerna anordnar Sfi i egen regi. Det gäller drygt 8 av 10 kommuner med ett mottagande av vuxna (diagram 17). Men det förekommer också lösningar med upphandlad aktör, att utbildning-en ges i annan kommun eller via kommunal-/regionförbund. 9 procent av kommunerna uppger att de har gemensam verksamhet med en annan kommun och 5 procent anger att anordnandet sker via kommunal-/regionförbund. Under år 2014 anger 10 procent av kommunerna att de tillhandahåller Sfi i en annan kommun, vilket är en minskning från fjol-året då 12 procent angav en sådan Sfi- lösning.

Utbud av Sfi- utbildningar och undervisningsformer

I kommunernas skolutbildning ska hänsyn tas till elevers olika behov. Ordinarie Sfi erbjuds av alla kommuner med ett mottagande av vuxna (diagram 18). Den vanligaste formen av specialanpassad utbildning är Sfi för analfabeter som 64 procent av kommunerna erbjuder (diagram 18). Omkring hälften av kommunerna anordnar Sfi med språkpraktik, Sfi för korttidsutbildade och Sfi med undervisningsstöd för elever med särskilda behov. Gällande undervisningsstöd för elever med särskilda behov kan 47 procent av kommunerna erbjuda detta år 2014 att jämföra med 57 procent år 2013. Därutöver förekommer många andra ty-


19

per av utbildningar, men med mindre utbredning i landet. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunerna minskat utbudet av olika undervisningsformer under år 2014 jämfört med år 2013. Så gott som samtliga kommuner uppger att de erbjuder lärarledd undervisning minst 15 timmar i veckan på dagtid (diagram 19). Nästan tre fjärdedelar av kommunerna erbjuder deltidsstudier och cirka hälften erbjuder flexibel undervisning med givet antal tim-mar/vecka respektive kvällsundervisning. Mindre vanligt är det med distansundervisning, men denna studieform har ökat år 2014 jämfört med åren 2012 och 2013. Endast ett fåtal kommuner erbjuder helgundervisning. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunernas utbud av olika typer av Sfi-former och klasser är detsamma genom åren med undantag för distansundervisning.

Väntetid för att påbörja Sfi

Utifrån kommunernas svar finns det ingen skillnad i den tid kvinnor respektive män behö-ver vänta innan de kan börja på Sfi (diagram 20a). Ungefär 80 procent får vänta en månad eller mindre för att påbörja studierna. Däremot finns stora skillnader i orsaken till väntetid vad avser kö till barnomsorg och föräldraledighet (diagram 20b). Cirka 60 procent av kommunerna uppger att kö till barnomsorg utgör den främsta orsaken till kvinnors vänte-tid. Drygt 20 procent av kommunerna uppger samma orsak för män. Beträffande föräldra-ledighet anger 33 respektive 10 procent av kommunerna att det är en orsak till kvinnors re-spektive mäns väntetid.


20

Fritid och föreningsliv Föreningslivet kan utgöra en viktig del i nyanländas etablering och fungera som en mötes-plats där alla verkar utifrån ett gemensamt intresse och där sociala och professionella nät-verk kan byggas. Som nyanländ är det inte självklart var och hur man kan delta i förenings-livet.

Introduktion till föreningslivet

Hälften av de svarande kommunerna som tagit emot ensamkommande barn/ungdomar uppger att gruppen får en introduktion till föreningslivet (diagram 21). Ungefär en tredjedel erbjuder andra nyanlända barn/ungdomar detsamma. En femtedel riktar sig till nyanlända i yrkesför ålder och en mindre del till nyanlända i pensionsåldern. En viss ökning av andelen kommuner med en organiserad introduktion för barn och ung-domar har skett sedan år 2013.

Samarbete med ideella sektorn

Andelen kommuner som har samarbetet med den ideella sektorn, i mottagandet av nyan-lända och ensamkommande barn, har minskat (diagram 22a). 69 procent av de svarande kommunerna uppger att de samarbetar med ideella organisationer/föreningar i mottagan-det att jämföra med år 2013 då motsvarande siffra var 78 procent.


21

Av de kommuner som har ett samarbete med ideell sektor är det vanligast med samarbeten kring fritidsaktiviteter (diagram 22b). Där har det skett en ökning från 57 procent av kom-munerna år 2013 till 64 procent av kommunerna år 2014. Läxläsning är ett annat område man samarbetar kring och även där har det skett en ökning från 30 procent av kommuner-na år 2012 till 56 procent år 2014. Det förekommer också samarbete kring socialt stöd, språkcirklar, samhällsinformation och skollovsaktiviteter i ungefär en tredjedel av kommu-nerna. Något fler än en tredjedel av de svarande kommunerna samarbetar med ideella or-ganisationer om flyktingguider/familjekontakter.


22

Arbete För personer inskrivna inom etableringsreformen har kommunen inget ansvar för att till-handahålla arbetsmarknadsinsatser. En del kommuner har dock program för att anställa el-ler för att erbjuda praktikplatser. 43 procent av kommunerna har ett program för att till-handahålla praktikplatser för nyanlända/invandrare och 21 procent har ett program för att anställa nyanlända/invandrare (diagram 23).


23

Hälsa Hälsa är avgörande för asylsökande och nyanlända flyktingars möjligheter till lärande, integ-ration och etablering på arbetsmarknaden.

Hälsokommunikation

För att nyanlända ska få god information om såväl hälsa som rättigheter och skyldigheter kopplade till vård och hälsa, behöver kommunikationen ske på ett förståeligt sätt, t ex på ett språk som förstås av den nyanlände. Via hälsokommunikation kan också hälsa främjas och ohälsa förebyggas. Hälsokommunikation på modersmål erbjuds i 52 procent av de svarande kommunerna (diagram 24). Inga större förändringar har skett sedan år 2013, men väl sedan år 2012 då endast 38 procent erbjöd hälsokommunikation på modersmål. 91 procent av de svarande kommunerna uppger att de informerar nyanlända om möjlighet-en att få hälsosamtal/hälsoundersökning på vårdcentral. Därmed fortsätter ökningen från år 2012 då 76 procent av kommunerna gav informationen. På frågan om kommunerna lämnar information om svensk hälso- och sjukvård svarar 89 procent av de svarande kom-munerna ja. Sedan år 2012 har andelen ökat med 20 procentenheter. Två nya frågor i 2014 års enkät handlar om hälsokommunikation för enbart kvinnor re-spektive enbart män. Där anger 15 respektive 14 procent av de svarande kommunerna att de ger hälsokommunikation för de olika grupperna var för sig.


24

Information från Arbetsförmedlingen

På frågan om huruvida Arbetsförmedlingens information om den nyanländas hälsa under etableringstiden är tillräcklig för att kommunen ska kunna vidta lämpliga åtgärder uppger 57 procent av de svarande kommunerna att all viktig information finns men att viss in-formation saknas (diagram 25). Vid avslutad etablering är motsvarande siffra 63 procent.

Samverkan om individer med nedsatt prestationsförmåga

Andelen kommuner som samverkar med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Lands-tinget/primärvården och ideella organisationer/föreningar, om individer med nedsatt pre-stationsförmåga, har minskat sedan år 2013 (diagram 26). Minskningen gäller samverkan med alla aktörer och utgör mellan 3 och 12 procentenheter. Sett över en treårsperiod har ändå en ökning skett.


25

Regional samverkan Regional samverkan om verksamheter för nyanlända flyktingar och för ensamkommande barn sker mellan en rad olika aktörer, inom olika verksamheter och mellan olika geografiska områden.

Nyanlända

Regional samverkan om samhällsorientering är vanligast. 85 procent av de svarande kom-munerna, som hade ett mottagande under året, samverkar med andra kommuner om sam-hällsorientering (diagram 27). Omkring hälften uppger att de samverkar regionalt om Sfi, yrkesutbildning, annan vuxenutbildning och kompetensutveckling. Beträffande skola/förskola samverkar 44 procent av kommunerna med varandra och om bo-ende/bosättning 32 procent. Samverkan sker också om fritid/föreningsliv, socialt stöd, sjukvård/rehabilitering och tolkning. Sedan år 2013 har andelen kommuner som samverkar inom områdena Sfi, annan vuxenut-bildning, fritid/föreningsliv och socialt stöd minskat något.

Ensamkommande barn

Regional samverkan sker även inom olika verksamheter för ensamkommande barn. Främst handlar det om kompetensutveckling, men även om uppföljning/metod, 64 respektive 50 procent (diagram 28). 44 procent samverkar om skola/förskola, 37 procent om tolkning samt 32 procent om fritid/föreningsliv och boende/bosättning. Viss samverkan sker även inom andra områden såsom Sfi, socialt stöd och sjukvård/hälsa/rehabilitering.

Regional överenskommelse

Majoriteten av de svarande kommunerna uppger att de ingår i en regional överenskom-melse eller strategi för mottagande av nyanlända7. Av dem uppger 60 procent att den reg-ionala strategin, eller motsvarande regionala överenskommelse, har varit ett stöd i motta-gandet i viss eller stor utsträckning (diagram 29). Vad gäller mottagande av ensamkom-mande barn uppger 54 procent att överenskommelsen/strategin varit ett stöd i viss eller stor utsträckning.

Behov av stärkt regional samverkan

Kommunerna tillfrågades om sina behov av stärkt regional samverkan. Omkring 60 pro-cent av de svarande kommunerna anser att den regionala samverkan skulle behöva förstär-kas inom områdena samhällsorientering, yrkesutbildning, arbetsmarknadsinsatser, kompe-tensutveckling och uppföljning/metod (diagram 30). 50 procent såg behov av ökad sam-verkan inom boende/bosättning och annan vuxenutbildning. Mindre uttalade behov angavs beträffande Sfi, skola/förskola, socialt stöd samt sjukvård/hälsa/rehabilitering och tolkning.

7 145 kommuner, vilket motsvarar 61 procent av de svarande kommunerna, uppger att de har en regional överenskommelse.


26

Länsstyrelsens arbete Länsstyrelsen har flera integrationsuppdrag, bland annat att verka för att länen har en god beredskap och kapacitet när det gäller att ta emot och introducera nyanlända flyktingar.

Nytta för kommunerna

Det som kommunerna upplever som främsta nyttan med länsstyrelsernas arbete rör utökat erfarenhetsutbyte, ökad kunskap inom integrationsområdet och ökad kunskap om andra aktörers verksamhet (diagram 31). Fler än 85 procent av de 239 kommuner som har besva-rat enkäten betonar dessa områden. Mellan 70 och 84 procent av kommunerna upplever också nytta så till vida att de fått flera kontakter och bättre samverkan med andra aktörer, ökad kännedom om verksamheter i andra delar av landet samt en bättre helhetssyn på in-vandring. En betydligt lägre andel av kommunerna anser att länsstyrelsen har bidragit till bättre samverkan inom kommunen, 43 procent.

Behovet framöver

Det som efterfrågas mest av länsstyrelserna framöver och som ökat över åren är utbild-ningar/konferenser (diagram 32a och 32b). 74 procent av de svarande kommunerna efter-frågar utbildningar/konferenser av länsstyrelserna. På andra plats kommer initie-rande/samordning av nätverk/grupper/projekt där 68 procent av kommunerna upplever ett mycket eller ganska stort behov framöver. Även här har efterfrågan ökat sedan förra året. Liksom tidigare år efterfrågar drygt hälften av kommunerna information via länsstyrelsens webbsidor, information via brev/e-post och allmänt råd och stöd. Inga större förändringar har inträffat sedan föregående år. Mindre än hälften av kommunerna upplever stort behov av kontaktvägar till ideella organisationer, av trycksaker/rapporter och information via webbportalen Information Sverige.


27

Diagram över enkätresultaten

(A) Lokal samverkan

(A) Lokal samverkan

(A) Lokal samverkan

Frågans lydelse: ’Har kommunen en lokal överenskommelse (LÖK) med Arbetsförmedlingen som gäller för 2014 om insatser för nyanlända som omfattas av etableringsreformen?’. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej, av följande skäl [med rad att fylla i]’.

Kommentar: Resultatet baseras på svar från 228 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända eller ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014.

66 62

67

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2012 2013 2014

Procent

1 Kommuner med lokal överenskommelse (LÖK) med Arbetsförmedlingen, 2012–2014

(A) Lokal samverkan

2 Aktörer i den lokala överenskommelsen (LÖK), utöver kommunen och Arbetsförmedlingen, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Vilka aktörer, utöver kommunen och Arbetsförmedlingen, ingår i den lokala överenskommelsen (LÖK) för 2014?’. Svarsalternativ enligt redovisningen. *’Skatteverket’ ingick inte som svarsalternativ 2012.

Kommentar: Resultatet baseras på svar från 152 av Sveriges kommuner med en LÖK för 2014.

43

13

2

8

33

24

19

35

43

7

4

11

34

7

26

16

36

14

9

10

14

52

22

43

25

56

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Inga aktörer utöver kommunen och Af

Annan/andra aktörer

Ideell organisation

Bostadsbolag

Landstinget/primärvården

Skatteverket*

Försäkringskassan

Länsstyrelsen

Migrationsverket

Procent

201420132012

(A) Lokal samverkan

3a Kommuners användning av den lokala överenskommelsen (LÖK:en) för samordning av insatser, 2014

Frågans lydelse: ’I vilken utsträckning använder kommunen den lokala överenskommelsen (LÖK) för att samordna insatser....’, med delfrågor och svarsalternativ enligt redovisningen.

Kommentar: Resultatet baseras på svar från 135 av Sveriges kommuner med en LÖK för 2014.

30 26

65

59

5 15

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Med andra berörda aktörer Mellan kommunens internaverksamheter

Procent

Inte alls

I vissutsträckning

I storutsträckning

(A) Lokal samverkan

83 84

95

78 78

85

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2012 2013 2014

Procent

Med andra berördaaktörer

Mellan kommunensinterna verksamheter

3b Kommuners användning av den lokala överenskommelsen (LÖK:en) för samordning av insatser, 2012-2014

Frågans lydelse: ’I vilken utsträckning använder kommunen den lokala överenskommelsen (LÖK) för att samordna insatser....’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Inte alls’; ’I viss utsträckning’; ’I stor utsträckning’.

Kommentar: Resultatet visar andelen som svarat ’I viss utsträckning’ eller ’I stor utsträckning’, baserat på svar från 135 av Sveriges kommuner med en LÖK för 2014.

(A) Lokal samverkan

7

70

31

89

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Gemensamt servicekontor

Trepartssamtal

Gemensamt projekt

Återkommande möten fördialog/erfarenhetsutbyte

Procent

4 Samverkansformer mellan kommunen och Arbetsförmedlingen kring mottagandet av nyanlända, 2014

Frågans lydelse: ’Samverkar kommunen med Arbetsförmedlingen kring mottagandet av nyanlända genom:’, med delfrågor enligt redovisningen förutom den tredje delfrågan: ’Trepartssamtal (Arbetsförmedlingen, kommunen och den nyanlände)’. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 226 och 227 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014.

(A) Lokal samverkan

13

8

29

45

21

21

23

5

20

19

12

4

8

3

7

8

1

5

7

4

64

62

54

40

62

56

54

54

59

60

52

23

29

13

7

14

16

15

40

16

14

32

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Verksamheter internt inom kommunen

Andra kommuner

Kommunal-/regionförbundet

Lokala/regionala näringslivet

Ideella organisationer/föreningar


Försäkringskassan

Länsstyrelsen

Skatteverket

Migrationsverket

Arbetsförmedlingen

Procent

Ganska dåligt Mycket dåligt Ganska bra Mycket bra

5a Kommuners erfarenhet av samverkan med olika aktörer kring mottagandet och etableringen av nyanlända, 2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Har ingen form av samverkan’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 128 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014 och som samverkar med respektive aktör.

(A) Lokal samverkan

92

93

83

81

73

96

85

84

86

91

90

74

46

82

79

74

92

81

82

86

87

91

67

47

76

72

69

94

75

74

84

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100


Andra kommuner


Lokala/regionala näringslivet*

Ideella organisationer/föreningar*


Försäkringskassan

Länsstyrelsen

Skatteverket

Migrationsverket

Arbetsförmedlingen

Procent

201420132012

5b Kommuner med positiv erfarenhet av samverkan med olika aktörer kring mottagandet och etableringen av nyanlända, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket bra’; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’ samt ’Har ingen form av samverkan’. * ’Ideella organisationer/föreningar’ och ’Lokala/regionala näringslivet’ ingick inte i enkäten 2012.

Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, baserat på svar från mellan 128 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014 och som samverkar med respektive aktör.

(A) Lokal samverkan

1

16

52

11

22

10

27

9

0

3

14

40

42

32

13

28

6

36

8

1

2

9

42

41

28

14

26

5

34

11

1

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100


Andra kommuner


Lokala/regionala näringslivet*

Ideella organisationer/föreningar*


Försäkringskassan

Länsstyrelsen

Skatteverket

Migrationsverket

Arbetsförmedlingen

Procent

201420132012

5c Kommuner utan samverkan med följande aktörer kring mottagandet och etableringen av nyanlända, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket bra’; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’ samt ’Har ingen form av samverkan’. * ’Ideella organisationer/föreningar’ och ’Lokala/regionala näringslivet’ ingick inte i enkäten 2012.

Kommentar: Resultaten visar procentandelen som använt sig av sista svarsalternativet på frågan: ’Har ingen form av samverkan’, baserat på svar från 227 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014.

(A) Lokal samverkan

13

16

21

17

9

13

7

11

17

17

25

32

20

14

21

17

22

21

43

43

41

50

35

36

53

45

53

27

16

7

14

42

29

23

22

9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Otydlig information om försörjning efter avslutadetableringsplan

Hälsosituation/behov av hälsoinsatser uppmärksammasinte

Bristande individanpassning i kompletterande aktörersinsatser

Insatserna ger inte en bra helhet för individen

Insatser uppgår inte till heltid under övriga året

Insatser uppgår inte till heltid under sommaren

Olika insatser krockar med varandra

Tidskrävande resor mellan parallella insatser

Väntetider mellan insatser

Procent

Mycket stort problem Ganska stort problem Visst problem Inget problem alls

6a Kommuners bedömning av möjliga problem för de nyanlända i samordningen av etableringsinsatser, 2014

Frågans lydelse: ’När det gäller samordningen av lokala etableringsinsatser, i vilken utsträckning bedöms följande vara ett problem för de nyanlända i kommunen?’. Delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 175 och 207 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014. Som mest angav 22 procent av kommunerna ’Ingen uppfattning’ (ang. ’Bristande individanpassning i kompletterande aktörers insatser’).

(A) Lokal samverkan

32

16

29

32

46

37

20

31

28

33

26

30

40

52

36

23

34

24

33

37

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Otydlig information om försörjning efter avslutadetableringsplan

Hälsosituation/behov av hälsoinsatser uppmärksammasinte

Bristande individanpassning i kompletterande aktörersinsatser

Insatserna ger inte en bra helhet för individen

Insatser uppgår inte till heltid under övriga året



Tidskrävande resor mellan parallella insatser*

Väntetider mellan insatser*

Procent

201420132012

6b Kommuner som uppfattar stora problem för de nyanlända i samordningen av etableringsinsatser, 2012–2014

Frågans lydelse: ’När det gäller samordningen av lokala etableringsinsatser, i vilken utsträckning bedöms följande vara ett problem för de nyanlända i kommunen?’. Delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget problem alls’; ’Visst problem’; ’Ganska stort problem’; ’Mycket stort problem’; ’Ingen uppfattning’. * Endast de två första delfrågorna ingick i enkäten 2012.

Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska …’ eller ’Mycket stort problem’, baserat på svar från 175 och 207 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014, och med en uppfattning i frågan. Som mest angav 22 procent av kommunerna ’Ingen uppfattning’ (ang. ’Bristande individanpassning i kompletterande aktörers insatser’).

(A) Lokal samverkan

7a Kommuners erfarenhet av mottagandet av nyanlända (exkl. ensamkommande barn) i olika avseenden, 2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av nyanlända (exkl. ensamkommande barn) fungerat i fråga om:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’ och ’Ej aktuellt’.

Kommentar: Resultaten baseras på mellan 130 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna med en uppfattning i frågan. Som mest angav 31 procent ’Ingen uppfattning’ (i båda fall ang. ’Rehabilitering’ och ’Yrkesutbildning’) och 15 procent ’Ej aktuellt’ (ang. ’Rehabilitering’) under 2014.

16

31

44

21

6

10

38

44

10

9

13

4

7

15

1

1

2

13

13

5

2

23

18

4

2

16

33

25

6

5

33

35

17

62

58

39

62

60

63

44

38

53

55

47

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Regional samverkan

Sjukvård/hälsa

Rehabilitering

Socialt stöd

Skola/barnomsorg

Gymnasium

Arbetsmarknadsinsatser

Yrkesutbildning

Samhällsorientering

Sfi/vuxenutbildning

Boende


(A) Lokal samverkan

88

79

57

86

94

89

70

64

94

97

76

83

76

46

89

93

90

49

46

88

96

72

80

62

41

78

93

88

50

44

86

90

64

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Regional samverkan

Sjukvård/hälsa

Rehabilitering

Socialt stöd

Skola/barnomsorg

Gymnasium


Yrkesutbildning


Sfi/vuxenutbildning

Boende

Procent

201420132012

7b Kommuner med positiv erfarenhet av mottagandet av nyanlända (exkl. ensamkommande barn) i olika avseenden, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av nyanlända (exkl. ensamkommande barn) fungerat i fråga om:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsaltternativ: ’Mycket bra’; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’ samt ’Ingen uppfattning’ och ’Ej aktuellt’.

Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, baserat på mellan 130 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna, och med en uppfattning i frågan. Som mest angav 31 procent ’Ingen uppfattning’ (i båda fall ang. ’Rehabilitering’ och ’Yrkesutbildning’) under 2014.

(A) Lokal samverkan

27

8

26

12

58

16

14

43

24

39

40

48

60

35

60

57

45

50

24

32

17

22

7

17

19

7

17

11

20

9

6

7

10

4

9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Bristande ekonomiska resurser

Andra aktörers tidsbrist

Tidsbrist inom egna verksamheterna

Andra aktörers bristande kunskap

Egna verksamhetens bristande kunskap

Bristande förståelse för varandrasverksamheter

Bristande kommunikation mellan aktörer

Otydlig ansvarsfördelning inom kommunen

Otydliga myndighetsroller

Procent

Inget hinder alls Visst hinder Ganska stor hinder Mycket stor hinder

8a Kommuners erfarenhet av hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända, 2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 184 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014, och med en uppfattning i frågan. Som mest angav 19 procent ’Ingen uppfattning (ang. ’Andra aktörers tidsbrist’).

(A) Lokal samverkan

8b Kommuners erfarenhet av stora hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända, 2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget hinder alls’; ’Visst hinder’, ’Ganska stort hinder’; ’Mycket stort hinder’ samt ’Ingen uppfattning’.

Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort hinder’, baserat på svar från mellan 184 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014, och med en uppfattning i frågan. Som mest angav 19 procent av kommunerna ’Ingen uppfattning (ang. ’Andra aktörers tidsbrist’) (ingår inte i analysen).

33

33

15

32

3

27

23

9

31

30

33

20

27

5

24

25

11

30

35

52

26

28

7

25

29

11

26

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100










Procent

201420132012

(B) Mottagandet av ensamkommande barn



41

35

32

38

25

18

7

14

38

15

31

46

29

13

34

3

8

10

2

24

6

4

14

9

3

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Särskilt förordnad vårdnadshavare

Gode män

Utslussnings-/träningsboende

Familjehem

Hem för vård och boende

Procent

Ganska svårt Mycket svårt Ganska lätt Mycket lätt Inte funnits behov

9a Kommuners uppfattning om möjligheterna att tillgodose de ensam-kommande barnens behov i fem avseenden, 2014

Frågans lydelse: ’Hur lätt eller svårt är det för kommunen att tillgodose de ensamkommande barnens behov av:’, med delfrågor och svarsaltternativ enligt redovisningen..

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 234 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014


9b Kommuner med svårigheter att tillgodose de ensamkommande barnens behov i fem avseenden, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Hur lätt eller svårt är det för kommunen att tillgodose de ensamkommande barnens behov av:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket lätt’; ’Ganska lätt’; ’Ganska svårt’; ’Mycket svårt’ samt ’Inte funnits behov’. 2012 löd andra delfrågan enbart ’Utslussningsboende’. * Alternativet ”Hem för vård och boende (HVB) fanns inte med i enkäten 2012 och 2013.

Kommentar: Resultatet visar procentandelen som svarat ’Ganska svårt’ eller ’Mycket svårt’, baserat på svar från 234 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014 (inkl. de som svarat att det inte funnits behov).

54

27

42

71

47

30

36

63

59

42

46

76

40

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100


Gode män

Utslussnings-/träningsboende

Familjehem

Hem för vård och boende (HVB)*

Procent

2014

2013

2012


15

22

31

11

20

21

9

11

17

12

26

3

2

3

5

1

11

6

3

2

4

1

7

3

64

65

59

68

55

55

66

54

55

60

55

48

18

10

5

20

14

19

23

32

25

26

11

46

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Regional samverkan

Sjukvård/hälsa

Rehabilitering*

Socialt stöd

Återsökningar i ersättningssystemet


Gode män

Överförmyndare

Utslussning till eget boende

Skola/barnomsorg

Familjehem

HVB-hem

Procent


10a Kommuners erfarenhet av mottagandet av ensamkommande barn i olika avseenden, 2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av ensamkommande barn fungerat i fråga om:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’ och ’Ej varit aktuellt’. * 2012-2013 var rehabilitering inlagt i svarsalternativet sjukvård och hälsa.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 100 och 229 Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014. Som mest angav 51 procent ’Ingen uppfattning’ och 85 procent ’Ej varit aktuellt’ (i båda fallen ang. ’Rehabilitering’).


10b Kommuner med positiv erfarenhet av mottagandet av ensamkommande barn i olika avseenden, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av ensamkommande barn fungerat i fråga om:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket bra; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’ samt ’Ingen uppfattning’ och ’Ej varit aktuellt’. * 2012-2013 var rehabilitering inlagt i svarsalternativet sjukvård och hälsa.

Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, baserat på svar från mellan 100 och 229 Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn 2014. Som mest angav 51 procent ’Ingen uppfattning’ och 85 procent ’Ej varit aktuellt’ (i båda fallen ang. ’Rehabilitering´´.

92

84

90

68

74

92

90

78

88

74

96

81

80

91

74

80

92

91

78

92

74

96

82

75

64

88

69

74

89

86

80

86

66

94

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Regional samverkan

Sjukvård/hälsa

Rehabilitering*

Socialt stöd

Återsökningar i ersättningssystemet

Särskild förordnad vårdnadshavare

Gode män

Överförmyndare

Utslussning till eget boende

Skola/barnomsorg

Familjehem

HVB-hem

Procent

201420132012


11a Kommuners erfarenhet av samverkan med olika aktörer kring mottagandet av ensamkommande barn, 2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet av ensamkommande barn?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Har ingen form av samverkan’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 119 och 220 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014, och som samverkar med resp. aktör. Som mest angav 49 procent ’Ingen form av samverkan’ ang. ’Kommunal-/regionförbundet’

11

11

17

17

36

22

5

16

23

0

1

3

5

17

3

1

5

9

61

58

65

61

42

64

54

63

55

28

30

16

16

5

11

40

17

13

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100


Andra kommuner



Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)


Länsstyrelsen

Socialstyrelsen

Migrationsverket



11b Kommuner med positiv erfarenhet av samverkan med olika aktörer kring mottagandet av ensamkommande barn, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet av ensamkommande barn?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket bra; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’ samt ’Har ingen form av samverkan’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 119 och 220 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014, och som samverkar med resp. aktör.

93

92

78

83

54

83

97

89

84

88

93

81

81

52

82

93

84

82

89

88

81

77

47

75

94

80

68

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100


Andra kommuner





Länsstyrelsen

Socialstyrelsen

Migrationsverket

Procent

201420132012


4

11

40

16

9

8

13

25

4

3

12

37

16

8

6

5

22

4

8

12

49

24

13

11

7

35

7

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Verksamheter internt inomkommunen

Andra kommuner




Landstinget/primärvåren

Länsstyrelsen

Socialstyrelsen

Migrationsverket

Procent

201420132012

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet av ensamkommande barn?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket bra’; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’; ’Har ingen form av samverkan’.

Kommentar: Resultaten baseras på andelen som använt sig av sista svarsalternativet på frågan: ’Har ingen form av samverkan’. Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 119 och 220 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014

11c Kommuner utan samverkan med följande aktörer kring mottagandet av ensamkommande barn, 2012–2014


35

12

19

12

43

20

18

44

32

47

53

50

61

50

57

60

44

55

12

24

19

21

5

17

18

9

10

6

11

12

6

2

7

4

3

3

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100










Procent

Inget hinder alls Visst hinder Ganska stort hinder Mycket stor hinder

12a Kommuners erfarenheter av hinder för samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn, 2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn?. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 177 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014, med en uppfattning i frågan. Som mest angav 25 procent ’Ingen uppfattning’ (ang. ’Andra aktörers tidsbrist’).


18

24

23

24

10

23

16

15

14

17

13

12

22

7

20

16

9

11

18

35

31

27

7

24

22

12

13

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100










Procent

201420132012

12b Kommuners erfarenheter av stora hinder för samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn?. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget hinder alls’; ’Visst hinder’, ’Ganska stort hinder’; ’Mycket stort hinder’ samt ’Ingen uppfattning’.

Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort hinder’, baserat på svar från mellan 177 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014, med en uppfattning i frågan. Som mest angav 25 procent ’Ingen uppfattning’ (ang. ’Andra aktörers tidsbrist’).

(C) Bosättning & bostäder



Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar dialogen i bosättningsarbetet med följande parter?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ej aktuellt’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 152 och 223 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända för 2014. Som mest angav 36 procent ’Ej aktuellt’ (betr. Andra kommuner’).

13a Kommuners erfarenhet av dialogen i bosättningsarbetet med olika parter, 2014

11

23

12

5

15

14

12

3

13

6

3

7

5

6

15

25

4

5

6

4

4

58

33

37

51

53

43

47

13

7

41

35

19

34

31

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Andra kommuner

Privata bostadsbolag/hyresvärdar

Kommunala bostadsbolag

Länsstyrelsen

Migrationsverket

AF:s etableringshandläggare

AF:s bosättningssektion

Ganska dåligt Mycket dåligt Dialog saknas Ganska bra Mycket bra


61

46

81

85

75

82

76

53

32

79

78

74

82

69

73

40

78

86

72

77

78

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Andra kommuner

Privata bostadsbolag/hyresvärdar


Länsstyrelsen

Migrationsverket



Procent

201420132012

13b Kommuner med positiv erfarenhet av dialogen i bosättningsarbetet med olika parter, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar dialogen i bosättningsarbetet med följande parter?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket bra’; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’; ’Dialog saknas’ samt ’Ej varit aktuellt’.

Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, , baserat på svar från mellan 152 och 223 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända. Som mest angav 36 procent ’Ej aktuellt’ (betr. Andra kommuner’).


14a Kommuners uppfattningar om informationen i bosättningsunderlagen från Arbetsförmedlingen resp. Migrationsverket, 2014

Frågans lydelse: ’Är informationen i bosättningsunderlagen från följande aktörer tillräcklig för ett effektivt mottagande av den nyanlände?’, med aktörer enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja, all viktig information finns’; ’Viss information saknas’; ’Nej, mycket information saknas’; ’Vet inte’; ’Ej varit aktuellt’.

Kommentar: Resultatet baseras på svar från mellan 162 och 172 av Sveriges kommuner med ett mottagande av anvisade nyanlända under 2014, och som inte angav ’Vet inte’ eller ’Ej varit aktuellt’ (gällde tillsammans mellan 9 och 13 procent). Observera att 2012 samt 2013 års resultat baseras på svar från kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2012 respektive 2013.

22 32

27

58

53

51

20 15

22

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

AF:s bosättningssektion AF:setableringshandläggare

Migrationsverket

Procent

Mycketinformationsaknas

Vissinformationsaknas

All viktiginformationfinns


Frågans lydelse: ’Är informationen i bosättningsunderlagen från följande aktörer tillräcklig för ett effektivt mottagande av den nyanlände?’, med aktörer enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja, all viktig information finns’; ’Viss information saknas’; ’Nej, mycket information saknas’; ’Vet inte’; ’Ej varit aktuellt’.

Kommentar: Resultatet baseras på svar från mellan 162 och 172 av Sveriges kommuner med ett mottagande av anvisade nyanlända under 2014, och som inte angav ’Vet inte’ eller ’Ej varit aktuellt’ (gällde tillsammans mellan 9 och 18 procent). Observera att 2012 samt 2013 års resultat baseras på svar från kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2012 respektive 2013.

27 23

17

26 21 18 20

15 22

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

AF:s bosättningssektion AF:s etableringshandläggare Migrationsverket

Procent

201220132014

14b Kommuner som saknar mycket information i bosättningsunderlagen från Arbetsförmedlingen resp. Migrationsverket, 2012–2014


33

44

52

28

38

35

3

10

41

41

21

45

36

24

23

22

13

7

13

13

10

20

27

16

14

8

14

14

16

20

47

52

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Konkurrens om bostäder med kommunensövriga verksamheter

Konkurrens om bostäder med kommunensverksamhet för ensamkommande barn

Konkurrens om bostäder medMigrationsverket

Nyanlända tackar nej till anvisad plats

Bristande samarbete med bostadsbolagen ombostäder för nyanlända

Begränsad kollektivtrafik

Brist på bostäder av rätt storlek

Bostadsbrist i kommunen

Procent

Inget hinder alls Visst hinder Ganska stort hinder Mycket stort hinder

15a Kommuners erfarenhet av hinder för bosättning av anvisade nyanlända, 2014

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för bosättning av anvisade nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 183 och 226 av Sveriges kommuner som tagit emot anvisade nyanlända eller fått förfrågan om att ta emot nyanlända under 2014, med en uppfattning i frågan. Som mest angav 23 procent ’Ingen uppfattning (ang. ’Konkurrens om bostäder med Migrationsverket’). Observera att 2012 samt 2013 års resultat baseras på svar från kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2012 respektive 2013.


29

13

15

38

23

67

59

22

8

18

36

22

40

67

59

27

15

27

28

26

40

75

68

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Konkurrens om bostäder med kommunensövriga verksamheter

Konkurrens om bostäder med kommunensverksamhet för ensamkommande barn

Konkurrens om bostäder medMigrationsverket


Bristande samarbete med bostadsbolagenom bostäder för nyanlända

Begränsad kollektivtrafik*



Procent

201420132012

Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för bosättning av anvisade nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’. * ’Begränsad kollektivtrafik’ ingick ej i enkäten 2012.

Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort hinder’, baserat på svar från mellan 183 och 226 av Sveriges kommuner som tagit emot anvisade nyanlända eller fått förfrågan om att ta emot nyanlända under 2014, med en uppfattning i frågan. Som mest angav 23 procent ’Ingen uppfattning (ang. ’Konkurrens om bostäder med Migrationsverket’). Observera att 2012 samt 2013 års resultat baseras på svar från kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2012 respektive 2013.

15b Kommuners erfarenhet av stora hinder för bosättning av anvisade nyanlända, 2012–2014


Frågans lydelse: Utöver samarbetet med Arbetsförmedling , i vilken utsträckning arbetar kommunen aktivt med att bistå nyanlända med att hitta boende i annan kommun. Svarsalternativ: enligt redovisningen samt , ’Ej varit aktuellt’.

Kommentar: Resultatet baseras på svar från 231 av Sveriges kommuner med ett mottagande av anvisade nyanlända under 2014, 19 procent av de svarande kommunerna angav att det ej varit aktuellt.

52

24

5

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Inte alls I viss utsträckning I stor utsträckning

Procent

16 Hur aktivt kommunen arbetar med att bistå nyanlända med att hitta boende i annan kommun

(D) Utbildning & skola



2

7

6

8

17

79

1

8

8

12

15

81

4

5

9

10

16

76

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Annat

Via kommunalförbund/regionförbund

Gemensam verksamhet medannan kommun

I annan kommun

Via upphandlad aktör

I egen regi

Procent

201420132012

17 Kommuners anordnande av SFI- utbildning, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Hur anordnar kommunen SFI- utbildning? (Flera svarsalternativ kan anges.)’. Svarsalternativ enligt redovisningen.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 232 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 100 procent.


14

1

5

44

13

11

28

23

59

24

71

43

28

98

20

2

6

57

21

13

28

25

56

32

75

47

34

100

19

1

1

47

19

12

19

20

46

29

64

39

31

97

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

För föräldralediga

För enbart män

För enbart kvinnor

Undervisningsstöd för elever m särskilda behov

Med rehab/anpassning t fysiskt/psykiskt funktionshinder

Förlagd till arbetsplats

Med yrkesutbildning

Med yrkesinriktning efter yrkesbakgrund

Med språkpraktik

Med modersmålsstöd

För analfabeter

För korttidsutbildade

För akademiskt utbildade

Ordinarie sfi

Procent

201420132012

18 Kommuner med olika typer av SFI- utbildning och undervisningsstöd, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Vilka typer av SFI- utbildning och undervisningsstöd inom SFIerbjuder kommunen?’, med delfrågorna något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’.

Kommentar: Resultatet baseras på svar från 230 och 231 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014.


22

3

47

19

50

62

99

30

4

47

24

57

68

99

36

6

46

22

53

67

98

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Distansundervisning

Helgundervisning

Kvällsundervisning

Drop-in med lärar- och IT-stöd

Flexibel undervisning med givetantal tim/v

Deltidsstudier (<15 tim/v)

Lärarledd undervisning minst 15tim/v dagtid

Procent

201420132012

Frågans lydelse: ’Erbjuder kommunen SFI- utbildning i följande former/klasser?’. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 230 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 100 procent.

19 Kommuner med olika typer av SFI- former/klasser, 2012–2014


Frågans lydelse: Ungefär hur lång är den genomsnittliga väntetiden från anmälan till påbörjad SFI för nyanlända kvinnor respektive män? Kommentar: Resultatet baseras på svar från 230 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2014.

2 8 9

35

46

1

8 9

34

48

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

4 mån eller längre 3 mån 2 mån 1 mån Mindre än 1 månad

Procent KvinnorMän

20a Ungefär hur lång den genomsnittliga väntetiden är från anmälan till påbörjad SFI för nyanlända kvinnor respektive män


21

4

8

33

17

2

64

28

33

3

10

10

18

3

24

36

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Annat

Bristande hälsa hos de nyanländasbarn

De nyanländas bristande hälsa

De nyanländas föräldraledighet

Långa handläggningstider på AF

Långa handläggningstider i kommunen

Kö till barnomsorg

För få lediga platser

Procent

Män

Kvinnor

20b De främsta orsakerna till kvinnornas och männens väntetid

Frågans lydelse:´’. Vilka är de främsta orsakerna till kvinnornas och männens väntetid?

Kommentar: Resultaten visar procentandelen baserat på svar från 232 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända under 2014.

(E) Fritid & föreningsliv



50

27 20

12

51

25 19

10

55

31

21

9 10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Ensamkommandebarn

Andra nyanländabarn/ungdomar yngre

än 20 år

20–64 år Äldre än 64 år

Procent

201220132014

21 Kommuner med organiserad introduktion till föreningsliv/fritids-verksamhet för nyanlända, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Finns det en organiserad introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända riktad till följande grupper?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’; ’Målgruppen saknas i kommunen’.

Kommentar: Resultaten baseras på svar från mellan 221 och 234 av Sveriges kommuner med ett mottagande under 2014 och som inte angett att målgruppen saknas. Som mest angav 8 procent att målgruppen saknas (ang. ’Äldre än 64 år’). Observera att 2012 samt 2013 års resultat baseras på svar från kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2012 respektive 2013.


22a Kommuner som samarbetar med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända eller ensamkommande barn, 2012–2014

65

78

69

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2012 2013 2014

Procent

Frågans lydelse: ’Samarbetar kommunen med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända (inkl. ensamkommande barn), rörande något av följande?’. Svarsalt.: ’Nej, samarbetar inte med någon ideell organisation/förening i mottagandet av nyanlända’; ’Ja, samarbetar kring:’; ’Läxläsning’; ’Språkcirkel etc.’; ’Samhällsinformation’; ’Socialt stöd’; ’Flyktingguider/familjekontakter’ (nytt 2013); ’Fritidsaktiviteter’; ’Skollovsaktiviteter’; ’Aktiviteter för pensionärer’; ’Annat’. Observera att enkätfrågan 2012 inte uttryckligen berörde ensamkommande barn: ’Samarbetar kommunen med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända, rörande något av följande?’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 239 av Sveriges kommuner med ett mottagande under 2014.


12

6

21

45

27

24

18

30

9

1

27

57

25

34

31

27

42

12

5

32

64

39

41

30

38

56

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Annat

Aktiviteter för pensionärer

Skollovsaktiviteter

Fritidsaktiviteter

Flyktingguider/familjekontakter*

Socialt stöd

Samhällsinformation

Språkcirkel etc.

Läxläsning

Procent

201420132012

22b Områden för kommuners samarbete med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända eller ensamkommande barn, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Samarbetar kommunen med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända (inkl. ensamkommande barn), rörande något av följande?’. Svarsalt.: ’Nej, samarbetar inte med någon ideell organisation/förening i mottagandet av nyanlända’; ’Ja, samarbetar kring:’; ’Läxläsning’; ’Språkcirkel etc.’; ’Samhällsinformation’; ’Socialt stöd’; ’Flyktingguider/familjekontakter’ (nytt 2013); ’Fritidsaktiviteter’; ’Skollovsaktiviteter’; ’Aktiviteter för pensionärer’; ’Annat’. Observera att enkätfrågan 2012 inte uttryckligen berörde ensamkommande barn: ’Samarbetar kommunen med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända, rörande något av följande?’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 165 av Sveriges kommuner med ett mottagande under 2014.

(F) Arbete

(F) Arbete

(F) Arbete

43

21

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Tillhandahålla praktikplatser förnyanlända/invandrare

Anställa nyanlända/invandrare

Procent

23 Kommuner med program för att anställa eller tillhandahålla praktikplatser, 2014

Frågans lydelse: ’Har kommunen något program för att:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’.

Kommentar: Resultatet baseras på svar från 239 av Sveriges kommuner under 2014.

(G) Hälsa

(G) Hälsa

(G) Hälsa

69

76

38

83 85

54

89 91

52

15 14

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Procent 201220132014

24 Kommuner där de nyanlända erbjuds hälsokommunikation, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Erbjuds kommunens nyanlända följande typer av hälsokommunikation (oavsett utförare)?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’.

Kommentar: Resultatet baseras på svar från 239 Sveriges kommuner med ett mottagande under 2014.

* Frågan ställdes inte år 2012 och 2013.

(G) Hälsa

Frågans lydelse: ’Är Arbetsförmedlingens information om den nyanländes hälsa tillräcklig för att kommunen ska kunna vidta lämpliga åtgärder?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja, all viktig information finns’; ’Viss information saknas’; ’Nej, mycket information saknas’; ’Vet inte’; ’Ej varit aktuellt’.

Kommentar: Resultatet baseras på svar från 179 resp. 149 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014, och som inte angav ’Vet inte’ eller ’Ej varit aktuellt’ (gällde tillsammans 22 resp. 34 procent).

13 18

44 45

42 37

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Under etableringstiden Vid avslutad etablering

Procent

Mycketinformationsaknas

Vissinformationsaknas

All viktiginformationfinns

25 Kommuners uppfattningar om Arbetsförmedlingens information om nyanländas hälsa, 2014

(G) Hälsa

62

32

55

87

52

74

22

84

44

72

10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstinget/primärvården Ideellaorganisationer/föreningar*

Procent

201220132014

26 Kommuner med samverkan med andra aktörer kring individer med nedsatt prestationsförmåga/särskilda behov, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Samverkar kommunen med följande aktörer kring individer med nedsatt prestationsförmåga/särskilda behov?’, med aktörer enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’; ’Ej varit aktuellt’, följt av uppmaningen: ’Om JA, beskriv kort hur; om NEJ ange varför inte:’. * ’Ideella organisationer/föreningar’ ingick inte 2012.

Kommentar: Resultatet baseras på svar från mellan 109 och 172 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014, och som inte svarat ’Ej varit aktuellt ’gällde mellan 25 och 51 procent.

(H) Regional samverkan



38

55

39

21

15

16

20

51

85

58

54

24

37

56

41

18

10

9

19

48

85

47

49

20

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Uppföljning/metod

Kompetensutveckling

Tolkning

Sjukvård/hälsa/rehabilitering

Socialt stöd

Fritid/föreningsliv

Skola/förskola

Yrkesutbildning


Annan vuxenutbildning

Sfi

Boende/bosättning

Procent

2014

2013

27 Kommuner med regional samverkan inom verksamheter för nyanlända (exkl. ensamkommande barn), 2014

Frågans lydelse: ’Samverkar kommunen under 2014 med annan/andra kommuner inom följande verksamheter för nyanlända (exkl. ensamkommande barn)?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’, ’Nej’, ’Verksamheten ej aktuell’.

Kommentar: Resultaten baseras på svar från mellan 207 och 227 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2014, och som inte angett ’Verksamheten ej aktuell’. Som mest gällde det senare 11 procent på respektive delfråga.


51

65

35

25

22

35

41

22

31

50

64

37

26

21

32

44

25

32

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Uppföljning/metod

Kompetensutveckling

Tolkning


Socialt stöd


Skola/förskola

Sfi

Boende/bosättning

Procent

2014

2013

28 Kommuner med regional samverkan inom olika verksamheter för ensamkommande barn, 2014

Frågans lydelse: ’Samverkar kommunen under 2014 med annan/andra kommuner inom följande verksamheter för ensamkommande barn’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’, ’Nej’, ’Verksamheten ej aktuell’.

Kommentar: Resultaten baseras på svar från mellan 186 och 221 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014, och som inte angett ’Verksamheten ej aktuell’. Som mest gällde det senare 22 procent (ang. ’Sfi’).


29 Kommuners uppfattningar om den regionala överenskommelsen (RÖK) som stöd, 2014

Frågans lydelse: ’I vilken utsträckning har den regionala överenskommelsen (RÖK) eller motsvarande regional strategi varit ett stöd i kommunens arbete med:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ej varit aktuellt’ och ’Kommunen ingår ej i någon RÖK/strategi’.

Kommentar: Resultatet baseras på svar från 145 resp. 136 av Sveriges kommuner med ett mottagande 2014, som besvarat frågan med en uppfattning.

40 46

52 44

8 10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Mottagande av nyanlända Mottagande av ensamkommande barn

Procent

I storutsträckning

I vissutsträckning

Inte alls


7

7

46

22

36

30

50

11

8

26

9

24

18

38

40

25

39

44

41

33

31

31

25

50

44

34

31

32

16

26

12

18

11

34

37

24

25

19

17

24

21

13

13

9

11

5

23

24

25

17

13

31

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Uppföljning/metodKompetensutveckling

TolkningSjukvård/hälsa/rehabilitering

Socialt stödFritid/föreningsliv

Skola/förskolaArbetsmarknadsinsatser

YrkesutbildningSamhällsorientering

Annan vuxenutbildningSfi

Boende/bosättning

Procent

Inget behov Visst behov Ganska stort behov Mycket stort behov

30 Kommunernas upplevda behov av stärkt regional samverkan inom verksamheter för nyanlända (inkl. ensamkommande barn)

Frågans lydelse: Vilket behov ser er kommun av att samverkan mellan kommunerna stärks inom följande verksamheter för nyanlända (inkl. ensamkommande barn) a?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Vet ej’.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 189 och 228 av Sveriges kommuner som tagit emot anvisade nyanlända eller fått förfrågan om att ta emot nyanlända under 2014.

(I) Länsstyrelsens insatser



36

23

30

49

16

8

33

30

40

46

48

53

43

59

35

52

59

51

14

21

13

6

18

52

12

9

7

5

8

4

2

7

5

3

3

2

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Bättre helhetssyn på invandring

Bättre förutsättningar för att initiera egnanätverk/grupper

Ökad kännedom om verksamheter iandra delar av landet

Utökat erfarenhetsutbyte

Bättre samverkan med andra aktörer

Bättre samverkan inom kommunen

Fler kontakter med andra aktörer

Ökad kunskap om andra aktörersverksamhet

Ökad kunskap inom integrationsområdet

Procent

I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Vet ej

31 Kommuners upplevda nytta av ”Länsstyrelsens arbete rörande mottagande och etablering av nyanlända (inkl. ensamkommande barn)”, 2014

Frågans lydelse: ’I vilken utsträckning har Länsstyrelsens arbete rörande mottagande och etablering av nyanlända (inkl. ensamkommande barn) under 2014 inneburit att kommunens verksamheter fått:’. Delfrågor och svarsalternativ enl. redovisningen.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 239 av Sveriges kommuner.


15

25

26

16

21

20

25

29

32

25

31

36

26

36

27

34

39

43

39

36

34

49

38

36

37

27

25

14

5

3

6

4

9

3

3

8

3

1

3

1

8

2

3

1

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Kontaktvägar till ideellaorganisationer

Kontaktvägar till andra myndigheter

Råd och stöd

Trycksaker/rapporter

Information via brev/e-post

Information via webbportalenInformationsverige.se

Information via Länsstyrelsenswebbsidor

Initierande/samordning avnätverk/grupper/projekt

Utbildningar/konferenser

Procent

Mycket stort behov Ganska stort behov Visst behov Inget behov Vet ej

32a Kommuners upplevda behov av insatser från Länsstyrelsen framöver, 2014

Frågans lydelse: ’Vilket behov har er verksamhet av följande från Länsstyrelsen framöver?’. Delfrågor och svarsalternativ enligt redovisningen.

Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 239 av Sveriges kommuner under 2014.


77

65

44

60

51

54

62

69

53

58

44

56

50

64

59

69

40

56

62

42

57

47

59

68

74

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Kontaktvägar till ideella organisationer


Råd och stöd



Information via webbportalenInformationsverige.se

Information via Länsstyrelsens webbsidor

Initierande/samordning avnätverk/grupper/projekt


Procent

201420132012

32b Kommuner som upplever stort behov av insatser från Länsstyrelsen framöver, 2012–2014

Frågans lydelse: ’Vilket behov har er verksamhet av följande från Länsstyrelsen framöver?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget behov’; ’Visst behov’; ’Ganska stort behov’; ’Mycket stort behov’ samt ’Vet ej’.

Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort behov’, baserat på svar från 239 av Sveriges kommuner 2014 (inkl. de som svarat ’Vet ej’).


29

Bilaga 1:

Länsstyrelsens integrationsuppdrag 2014 Länsstyrelserna ska:

Följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på regional och lo-kal nivå och prioritera insatser som väsentligt bidrar till att öka kommunernas mottag-ningskapacitet, inklusive vidarebosatta (Länsstyrelseinstruktionen, 62 § och reglerings-brevet 2014, uppdrag 73).

Länsstyrelserna ska också verka för att stärka den civila sektorns roll, till exempel ge-nom att fler överenskommelser om integration med civila sektorn kommer till stånd (Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområ-det och Sveriges Kommuner och Landsting, Dnr IJ2009/60/UF, regleringsbrevet 2014, uppdrag 73).

Lämna ersättning till kommuner för att de ska kunna skapa beredskap för att ta emot nyanlända och öka sin mottagningskapacitet samt för att utveckla regional samverkan. Insatser som syftar till att öka kommunernas mottagningskapacitet samt möjligheter att tillhandahålla samhällsorientering ska prioriteras (ersättningsförordningen 2010:1122, 37 § och regleringsbrevet 2014, uppdrag 74).

Främja och stödja samarbete mellan kommuner för att öka förutsättningar för dem att tillhandahålla samhällsorientering (förordning om samhällsorientering 2010:1138, 11–12 §§ och regleringsbrevet 2014, uppdrag 75).

Teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av nyanlända (bosättnings-förordningen 2010:408, 4–5 §§).

Verka för att förbättra regional samverkan mellan kommuner, myndigheter, organisat-ioner och företag som anordnar aktiviteter för nyanlända (etableringslagen 2010:197, 4 §, Länsstyrelseinstruktionen, 62 §).

Verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkom-mande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. (Länssty-relseinstruktionen, 62 § samt regleringsbrevet 2014, uppdrag 77).

Förhandla med kommuner om mottagande av ensamkommande barn (regleringsbrevet 2014, uppdrag 77).


30

Bilaga 2: Enkäten

Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014

1

META 2014 Enkät om mottagande och etablering av nyanlända

Länsstyrelsen har ett uppföljningsansvar för organisering och genomförande av insatser för personer som omfattas av förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Länsstyrelsen har även ett särskilt uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot ensamkommande barn. För att få en samlad bild av mottagandet och etableringen av nyanlända skickar länsstyrelsen ut denna frivilliga enkät till landets samtliga kommuner: META 2014. Undersökningen syftar även till att utvärdera länsstyrelsernas insatser inom området.

Enkätunderlaget gör det möjligt att jämföra resultaten mellan kommuner, län och riket som helhet. Undersökningen genomförs varje år i syfte att kunna följa utvecklingen över tid. År 2013 besvarade 265 av landets 290 kommuner enkäten.* Enkäten riktar sig till länsstyrelsens kontaktperson för mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn. Ifyllandet bör samordnas med berörda verksamheter i kommunen. Enkäten omfattar flera olika aspekter av arbetet som bedrivs i kommunen: mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn; lokal samverkan; bosättning och bostäder; sfi; fritid och föreningsliv; arbete; hälsa samt regional samverkan. Vi är tacksamma om ni har möjlighet att besvara enkäten senast den 6 november och bidra till att göra kartläggningen så rättvisande som möjligt. Stort tack på förhand! Länsstyrelserna genom länsråd Anneli Wirtén, Länsstyrelsen i Jönköpings län

Praktisk information för att besvara enkäten Länken till enkäten som ligger med i mejlet är unik för kommunen. Flera personer kan besvara enkäten genom samma länk; det är bara att vidarebefordra brevet med länken. För att underlätta överblicken skickas enkäten även ut i en pdf-version. I den finns också några inledande förtydliganden/definitioner. Enkäten kan besvaras i omgångar - det är bara att stänga ner fönstret för att fortsätta senare. Svaren sparas varje gång man trycker på "nästa". Det går att gå fram och tillbaka mellan frågorna, och det är möjligt att ändra tidigare svar. För att slutgiltigt skicka svaren, välj efter enkätens sista fråga "skicka". Om ni har frågor, kontakta gärna någon av följande personer: • Hedyah Faghir, integrationshandläggare vid Länsstyrelsen i Västerbotten

tfn: 010-225 43 15; e-post: [email protected] • Jakob Lindahl, analytiker vid Länsstyrelsen i Västra Götaland

tfn: 010-224 45 11; e-post: [email protected] • Linda Jönsson, integrationsutvecklare vid Länsstyrelsen i Skåne

tfn: 010-224 14 19; e-post: [email protected] • Lucie Riad, integrationsansvarig vid Länsstyrelsen i Södermanland

tfn: 010-223 42 11; e-post: [email protected] * En sammanfattande nationell rapport för år 2013 finns tillgänglig som pdf på länsstyrelsernas nationella portal: Mottagande och etablering av nyanlända 2013.

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/integration/Sv/nyheter/2014/Pages/meta-2013.aspx


2

Kontaktuppgifter (används endast för administrationen av enkäten, aldrig i analysen av svaren):

Verksamhet:

_______________________________________________________________________ Uppgiftslämnarens namn (huvudansvarig):

_______________________________________________________________________ Befattning:

______________________________________________________________________

E-post:

______________________________________________________________________

Kommunens mottagande av nyanlända 1. Har kommunen en överenskommelse om mottagande av nyanlända respektive ensamkommande barn för 2014? (Frågan ställs för att er kommun ska få relevanta följdfrågor.)

Ja Nej

Nyanlända

Ensamkommande barn

Kommentera gärna: _______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________ 2. Har kommunen haft ett mottagande under år 2014 av följande grupper? (Frågan ställs för att er kommun ska få relevanta följdfrågor.) Ja Nej

Anvisade nyanlända

Självbosatta nyanlända

Ensamkommande barn

Kvotflyktingar


_______________________________________________________________________

Med ”nyanlända” avses i denna enkät nyanlända vuxna inom etableringsreformen eller

ersättningsförordningen samt deras barn. Ensamkommande barn inkluderas inte utan det

framgår specifikt när ensamkommande barn berörs

Med ”anvisade nyanlända” avses i denna enkät nyanlända som anvisats

av Arbetsförmedlingen eller

Migrationsverket.


3

Lokal samverkan 3. Har kommunen en lokal överenskommelse (LÖK) med Arbetsförmedlingen som gäller för 2014 om insatser för nyanlända som omfattas av etableringsreformen?

Ja

Nej, av följande skäl:

________________________________________________________________

________________________________________________________________

4. Vilka aktörer, utöver kommunen och Arbetsförmedlingen, finns omnämnda i den lokala överenskommelsen (LÖK) för 2014?

Migrationsverket

Länsstyrelsen

Försäkringskassan

Skatteverket


Bostadsbolag

Ideell organisation

Annan/andra aktörer:______________________________

Inga aktörer utöver kommunen och Arbetsförmedlingen

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________ 5. I vilken utsträckning använder kommunen den lokala överenskommelsen (LÖK) för att samordna insatser... Inte alls I viss utsträckning I stor utsträckning

Med andra berörda aktörer

Mellan kommunens interna verksamheter

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

OBS! Fråga 3 ställs enbart om

kommunen har en överenskommelse

om mottagande av

nyanlända eller har tagit emot

nyanlända under år 2014.

OBS! Frågorna 4-5 ställs

enbart om kommunen har haft en LÖK som gäller för år

2014.


4

6. Samverkar kommunen med Arbetsförmedlingen kring mottagandet av nyanlända genom: Ja Nej

Återkommande möten för dialog/erfarenhetsutbyte

Gemensamt projekt

Trepartssamtal (Arbetsförmedlingen,

kommunen och den nyanlände)

Gemensamt servicekontor

Eventuellt annan typ av samverkan: _______________________________________________________________________

Kommentera gärna: ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ 7. Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet och etableringen av nyanlända (exklusive ensamkommande barn)?

Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt

Mycket dåligt

Har ingen form av

samverkan

Arbetsförmedlingen

Migrationsverket

Skatteverket

Länsstyrelsen

Försäkringskassan


Ideella organisationer

Lokala/regionala näringslivet

Kommunalförbundet/regionförbundet

Andra kommuner


Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

OBS! Frågorna 6-10

ställs enbart om

kommunen har haft ett mottagande av



5

8. När det gäller samordningen av lokala etableringsinsatser, i vilken utsträckning bedöms följande vara ett problem för de nyanlända (exklusive ensamkommande barn) i kommunen?

Inget

problem alls Visst

problem Ganska stort

problem Mycket stort

problem Ingen

uppfattning

Väntetider mellan insatser

Tidskrävande resor mellan parallella insatser



Insatser uppgår inte till heltid

under övriga året

Insatserna ger inte en bra helhet

för individen

Bristande individanpassning i

kompletterande aktörers insatser

Hälsosituation/behov av insatser uppmärksammas inte

Otydlig information om försörjning efter avslutad etableringsplan

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________ 9. Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av nyanlända (exklusive ensamkommande barn) fungerat ifråga om:


Mycket dåligt

Ingen uppfattning

Ej aktuellt

Boende

Sfi/vuxenutbildning


Yrkesutbildning


Gymnasium

Skola/barnomsorg

Socialt stöd

Rehabilitering

Sjukvård/hälsa

Regional samverkan


_______________________________________________________________________


6

10. Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända (exklusive ensamkommande barn)?

Inget

hinder alls Visst

hinder

Ganska stort

hinder

Mycket stort

hinder

Ingen uppfattning




Bristande förståelse för varandras verksamheter

Den egna verksamhetens bristande kunskap på området

Andra aktörers bristande kunskap på området

Tidbrist inom de egna verksamheterna



Eventuellt annat hinder: _______________________________________________________________________

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

Mottagandet av ensamkommande barn 11. Hur lätt eller svårt är det för kommunen att tillgodose de ensamkommande barnens behov av:

Mycket lätt Ganska lätt Ganska svårt Mycket svårt Inte funnits

behov

Hem för vård och boende (HVB)

Familjehem

Utslussningsboende/träningsboende

Gode män



_______________________________________________________________________

OBS! Frågorna 11-14 ställs enbart om kommunen har haft ett mottagande av

ensamkommande barn under år 2014


7

12. Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av ensamkommande barn fungerat ifråga om:

Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen

uppfattning Ej varit aktuellt

Hem för vård och

boende (HVB)

Familjehem

Skola/barnomsorg

Utslussning till

eget boende

Överförmyndare

Gode män

Särskilt förordnad vårdnads-havare

Återsökningar i ersättnings-

systemet

Socialt stöd

Rehabilitering

Sjukvård/hälsa

Regional samverkan


_______________________________________________________________________

13. Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet av ensamkommande barn?


Mycket dåligt

Har ingen form av

samverkan

Migrationsverket

Socialstyrelsen

Länsstyrelsen




Kommunalförbundet/regionförbundet

Andra kommuner



_______________________________________________________________________


8

14. Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn?

Inget hinder

alls

Visst hinder

Ganska stort

hinder

Mycket stort

hinder

Ingen uppfattning




Bristande förståelse för varandras

verksamheter

De egna verksamheternas bristande kunskap

på området

Andra aktörers bristande kunskap på området

Tidsbrist inom de egna verksamheterna



Eventuellt annat hinder:

_______________________________________________________________________

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

Bosättning och bostäder 15. Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar dialogen i bosättningsarbetet med följande parter?


Mycket dåligt

Dialog saknas

Ej varit aktuellt

AF:s

bosättningssektion


Migrationsverket

Länsstyrelsen


Privata bostadsbolag/

hyresvärdar

Andra kommuner

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

OBS! Fråga 15 ställs enbart om kommunen har haft ett mottagande under år 2014 eller en

överenskommelse om mottagande för år 2014.


9

16. Är informationen i bosättningsunderlagen från följande aktörer tillräcklig för ett effektivt mottagande av den nyanlände?

Ja, all viktig information

finns

Viss information

saknas

Nej, mycket information

saknas Vet inte

Ej varit aktuellt



Migrationsverket

Kommentera gärna, särskilt om information saknas: _______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________ 17. Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för bosättning av anvisade nyanlända?

Inget hinder

alls Visst hinder

Ganska stort

hinder

Mycket stort hinder

Ingen upp-

fattning



Begränsad kollektivtrafik

Bristande samarbete med bostads-

bolagen om bostäder för nyanlända


Konkurrens om bostäder med

Migrationsverket


kommunens verksamhet för ensamkommande barn


kommunens övriga verksamheter

Eventuellt annat hinder: _______________________________________________________________________

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

18. Utöver samarbetet med Arbetsförmedlingen, i vilken utsträckning arbetar kommunen aktivt med att

bistå nyanlända med att hitta boende i annan kommun?

Inte alls

I viss utsträckning

I stor utsträckning

Ej varit aktuellt


OBS! Fråga 16 ställs enbart om kommunen har

tagit emot anvisade nyanlända under år 2014.

OBS! Fråga 18 ställs enbart om kommunen har tagit emot



10

_______________________________________________________________________

Svenskundervisning för invandrare, Sfi 19. Hur anordnar kommunen sfi-utbildning? (Flera svarsalternativ kan anges.)

I egen regi

Via upphandlad aktör

I annan kommun

Gemensam verksamhet med annan kommun

Via kommunalförbund/regionförbund

Annat:

________________________________________________________________


_______________________________________________________________________

20. Vilka typer av sfi-utbildning och undervisningsstöd inom sfi erbjuder kommunen? Ja Nej

Ordinarie sfi

Särskild sfi för akademiskt utbildade

Särskild sfi för korttidsutbildade

Särskild sfi för analfabeter

Sfi med modersmålsstöd

Sfi med språkpraktik

Sfi med yrkesinriktning efter yrkesbakgrund

Sfi med yrkesutbildning

Sfi förlagd till arbetsplats

Sfi med rehabilitering/anpassning till fysiskt/psykiskt funktionshinder

Undervisningsstöd för elever med särskilda behov

Sfi för enbart kvinnor

Sfi för enbart män

Sfi för föräldralediga

Eventuell annan typ av sfi/undervisning i svenska/undervisningsstöd: _______________________________________________________________________

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

OBS! Frågorna 19-24 ställs

enbart om kommunen har tagit emot nyanlända under

år 2014.


11

21. Erbjuder kommunen sfi-utbildning i följande former/klasser? Ja Nej

Lärarledd undervisning minst 15 tim/v dagtid

Deltidsstudier (mindre än 15 tim/v)

Flexibel undervisning med givet antal tim/v

Drop-in med lärar- och IT-stöd

Kvällsundervisning

Helgundervisning

Distansundervisning (via webb, telebild etc.)

Eventuell annan sfi-form:

_______________________________________________________________________

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

22. Ungefär hur lång är den genomsnittliga väntetiden från anmälan till påbörjad sfi för nyanlända kvinnor respektive män?

Mindre än 1

månad 1 mån 2 mån 3 mån

4 mån eller längre

Kvinnor

Män

23. Vilka är de främsta orsakerna till kvinnornas väntetid?


Kö till barnomsorg


Långa handläggningstider på Arbetsförmedlingen


De nyanländas bristande hälsa

Bristande hälsa hos de nyanländas barn

Annat:________________________________________________________________

________________________________________________________________


12

24. Vilka är de främsta orsakerna till männens väntetid?


Kö till barnomsorg


Långa handläggningstider på Arbetsförmedlingen


Den nyanländas bristande hälsa

Bristande hälsa hos den nyanländas barn

Annat:

________________________________________________________________

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

Fritid och föreningsliv 25. Finns det en organiserad introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända riktad till följande grupper?

Ja Nej Målgruppen saknas i

kommunen

Ensamkommande barn

Andra nyanlända barn/ungdomar yngre än 20 år

20-64 år

Äldre än 64 år


_______________________________________________________________________

26. Samarbetar kommunen med ideella organisationer i mottagandet av nyanlända (inklusive ensamkommande barn)?

Ja

Nej

OBS! Frågorna 25-28 ställs enbart om

kommunen har haft ett mottagande under år 2014.


13

27. Kommunen samarbetar med ideella organisationer i mottagandet av nyanlända (inklusive ensamkommande barn) kring:

Läxläsning

Språkcirkel etc

Samhällsinformation

Socialt stöd

Flyktingguider/familjekontakter

Fritidsaktiviteter

Skollovsaktiviteter

Aktiviteter för pensionärer

Annat:________________________________________________________________

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

28. Har kommunen en dokumenterad strategi för samverkan inom integrationsområdet med ideella organisationer?

Ja

Nej

Vet ej

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

Arbete 29. Har kommunen något program för att: Ja Nej

Tillhandahålla praktikplatser för nyanlända/invandrare

Anställa nyanlända/invandrare

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

OBS! Fråga 27 ställs enbart till de kommuner som har svarat Ja på fråga 26.


14

Hälsa

30. Erbjuds kommunens nyanlända (inklusive ensamkommande barn) följande typer av hälsokommunikation (oavsett utförare)? Ja Nej

Information om svensk hälso- och sjukvård

Information om möjligheten att få hälsosamtal/ hälsoundersökning på vårdcentral

Hälsokommunikation på modersmål

Hälsokommunikation för enbart kvinnor

Hälsokommunikation för enbart män


_______________________________________________________________________

31. Är Arbetsförmedlingens information om den nyanländes hälsa tillräcklig för att kommunen ska kunna vidta lämpliga åtgärder?

Ja, all viktig

information finns Viss information

saknas

Nej, mycket information

saknas Vet inte Ej varit aktuellt

Under etableringstiden

När etableringen

avslutas

Kommentera gärna, särskilt om information saknas:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

32. Samverkar kommunen med följande aktörer kring nyanlända med nedsatt prestationsförmåga/särskilda behov?

Ja Nej Ej varit aktuellt Om JA, beskriv kort hur;

om NEJ ange varför inte:

Arbetsförmedlingen

Försäkringskassan



OBS! Fråga 30 ställs enbart om kommunen har haft ett mottagande

under år 2014.

Fråga 31-32 ställs

enbart om kommunen har tagit emot

nyanlända under år

2014.


15

Regional samverkan

33. Samverkar kommunen under 2014 med annan/andra kommun/er inom följande verksamheter för nyanlända (exklusive ensamkommande barn)?

Ja Nej Verksamheten

ej aktuell

Boende/bosättning

Sfi



Yrkesutbildning

Skola/förskola


Socialt stöd


Tolkning

Kompetensutveckling

Uppföljning/metod

Annat: _______________________________________________________________________

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

34. Samverkar kommunen under 2014 med annan/andra kommuner inom följande verksamheter för ensamkommande barn?

Ja Nej Verksamheten

ej aktuell

Boende/bosättning

Sfi

Skola/förskola


Socialt stöd


Tolkning

Kompetensutveckling

Uppföljning/metod

Annat:

_______________________________________________________________________

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

OBS! Fråga 33 ställs enbart om kommunen

har haft ett mottagande av

nyanlända under år

2014.

Fråga 34 ställs enbart om kommunen har haft

ett mottagande av

ensamkommande barn under år 2014


16

35. I vilken utsträckning har den regionala överenskommelsen (RÖK) eller motsvarande regional strategi varit ett stöd i kommunens arbete med:

Inte alls I viss utsträckning I stor

utsträckning Ej varit aktuellt

Kommunen ingår ej i någon

RÖK/strategi

Mottagande av

nyanlända

Mottagande av

ensamkommande barn

Kommentera gärna: __________________________________________________________

__________________________________________________________

36. Vilket behov ser er kommun av att samverkan mellan kommuner stärks inom följande verksamheter för nyanlända (inklusive ensamkommande barn)?

Inget behov Visst behov Ganska stort

behov Mycket stort

behov Vet ej

Boende/bosättning

Sfi



Yrkesutbildning


Skola/förskola


Socialt stöd


Tolkning

Kompetensutveckling

Uppföljning/metod

Annat:___________________

Kommentera gärna:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

OBS! Fråga 36 ställs enbart om kommunen har haft ett

mottagande under år 2014.


17

Länsstyrelsens insatser 37. I vilken utsträckning har Länsstyrelsens arbete rörande mottagande och etablering av nyanlända (inklusive ensamkommande barn) under 2014 inneburit att kommunens verksamheter fått:

Inte alls I viss

utsträckning I stor

utsträckning Vet ej

Ökad kunskap inom integrations-området

Ökad kunskap om andra aktörers verksamhet

Fler kontakter med andra aktörer

Bättre samverkan inom kommunen

Bättre samverkan med andra aktörer

Utökat erfarenhetsutbyte

Ökad kännedom om verksamheter i andra delar av

landet

Bättre förutsättningar för att initiera egna nätverk/grupper

Bättre helhetssyn på invandring


_______________________________________________________________________ 38. Vilket behov har er verksamhet av följande från Länsstyrelsen framöver?

Inget behov Visst behov Ganska stort

behov Mycket stort

behov Vet ej


Initierande/samordning av nätverk/grupper/projekt

Information via Länsstyrelsens

webbsidor

Information via webbportalen

Informationsverige.se



Råd och stöd


Kontaktvägar till ideella organisationer

Eventuellt annat er verksamhet efterlyser från Länsstyrelsen:

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________


18

39. Har er verksamhet ytterligare synpunkter på Länsstyrelsens insatser inom området för mottagande av nyanlända inklusive ensamkommande barn?

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________ 40. Om ni har synpunkter på någon av de frågor ni besvarat eller på enkäten som helhet tar vi gärna del av dem.

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

Stort tack för er medverkan!

För en utskrift av er kommuns svar, klicka på mittenalternativet nedanför innan du därefter väljer

"Skicka!". Resultaten från enkäten kommer att ligga till grund för länsstyrelsernas fortsatta arbete inom området. Huvudresultaten på nationell nivå kommer att publiceras i en sammanfattande rapport under våren 2015. Länsvisa resultat hanteras av varje enskild länsstyrelse. Om ni har frågor, kontakta gärna någon av följande personer: • Hedyah Faghir, integrationshandläggare vid Länsstyrelsen i Västerbotten

tfn: 010-225 43 15; e-post: [email protected] • Jakob Lindahl, analytiker vid Länsstyrelsen i Västra Götaland

tfn: 010-224 45 11; e-post: [email protected] • Linda Jönsson, integrationsutvecklare vid Länsstyrelsen i Skåne

tfn: 010-224 14 19; e-post: [email protected]

• Lucie Riad, integrationsansvarig vid Länsstyrelsen i Södermanland

tfn: 010-223 42 11; e-post: [email protected]


81

Bilaga 3: Figurer B1-B3


B1 Mottagande i förhållande till antal i överenskommelser, 2014 per län

Källa: Migrationsverkets statistik (2015-02-04) i länsstyrelsens bearbetning

930

835

4083

985

650

920

745

825

124

6776

855

490

480

782

937

763

380

910

60

769

315

2249

1841

7798

1869

1445

995

1469

915

2169

5599

5556

651

1611

1821

2229

826

1497

2390

24

1678

1204

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000

ÖstergötlandÖrebro

Västra GötalandVästmanland

VästernorrlandVästerbotten

VärmlandUppsala

SödermanlandStockholm

SkåneNorrbottenKronoberg

KalmarJönköpingJämtland

HallandGävleborg

GotlandDalarna

Blekinge

Mottagna under 2014

Antal i överenskommelse


B2 Antal anvisade personer i förhållande till anvisningsbara platser i överenskommelser, 2014 per län

Källa: Migrationsverkets statistik (2015-02-04) och Arbetsförmedlingens (2015-02-09) i länsstyrelsens bearbetning

310

260

1119

308

450

651

490

257

175

665

347

332

153

418

503

490

330

510

30

347

176

258

194

758

221

395

399

403

136

77

300

240

278

169

431

368

465

202

494

10

299

112

0 200 400 600 800 1000 1200

ÖstergötlandÖrebroVästra…

VästmanlandVästernorrland

VästerbottenVärmland

UppsalaSödermanland

StockholmSkåne

NorrbottenKronoberg

KalmarJönköpingJämtland

HallandGävleborg

GotlandDalarna

Blekinge

Anvisade under2014

Anvisningsbaraplatser iöverenskommelse


B3 Mottagande i förhållande till befolkningen, per 10 000 invånare, Sverige samt storstadslänen 2007-2014

Källa: Migrationsverkets respektive SCB:s statistik i länsstyrelsens bearbetning.

0

10

20

30

40

50

60

70

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Sverige exkl.storstadslänen

Skåne

Stockholm

Västra Götaland

Hela Sverige

Mottagande och etablering av nyanlända...

Documents

Transcript of Mottagande och etablering av nyanlända...