Verksamhet och budget - Gagnef · 2015-11-02 · Invandring och mottagande av ensamkommande...
Transcript of Verksamhet och budget - Gagnef · 2015-11-02 · Invandring och mottagande av ensamkommande...
Verksamhet och budget 2016 ‐2018
Fastställt av kommunfullmäktige 2015‐10‐14
Dnr 2015:57/04
2
Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet .............................................................................................................. 3
Mål för verksamheten ............................................................................................................................................. 4
Förutsättningar och verksamhetens finansiering ................................................................................................... 7
Finansiella mål ....................................................................................................................................................... 10
Satsningar och kostnadsminskningar driftbudget 2016 ........................................................................................ 11
Nämnder ............................................................................................................................................................... 12
Finansförvaltningen .............................................................................................................................................. 12
Kommunstyrelsen ................................................................................................................................................. 13
Barn‐ och utbildningsnämnden ............................................................................................................................. 14
Socialnämnden ...................................................................................................................................................... 16
Kultur‐ och fritidsnämnden ................................................................................................................................... 18
Tekniska nämnden ................................................................................................................................................ 19
Miljö‐ och byggnadsnämnden ............................................................................................................................... 20
Kommunfullmäktige .............................................................................................................................................. 20
Investeringar ......................................................................................................................................................... 21
Resultatbudget ...................................................................................................................................................... 23
Balansbudget ........................................................................................................................................................ 23
Sammanfattning av beslutspunkter ...................................................................................................................... 24
3
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
Budgeten bygger på det finansiella målet om ett
överskott om 2 % av skatte och utjämningsintäkterna.
För att kunna finansiera det investeringsbehov vi ser
framför oss är det viktigt att kommunen redovisar ett
överskott i verksamheterna.
I budgeten för 2016 kommer det att behövas
investeringar inom olika verksamheter.
Vi kommer att behöva troligtvis ett till boende för
ensamkommande flyktingungdomar. Det är svårt att
säga hur många platser men vi måste vara förberedda
på att ett nytt boende kommer att behövas.
Gagnefs ridklubb behöver ett nytt ridhus för att kunna
utveckla sin verksamhet. Ridklubben är kommunens näst största barn och ungdomsförening
och är en viktig mötesplats för alla åldrar i Gagnef, vi ser det som en bra satsning och
investering för våra ungdomar.
Inom skolan ser vi idag att Mockfjärds skolan inte räcker till därför måste vi se över fler
lokaler.
Inom äldreomsorgen är det demensboendet som ska byggas. Det är ett arbete som har
pågått länge men jag hoppas att byggandet påbörjas under 2016. Det är en verksamhet som
kommer att kosta mer än de budgeterade investeringspengar som är 92 mnkr på grund av
att vi utökar boendeplatser från 40 till 48.
Det kommer att göras en satsning på en tjänst som planarkitekt inom miljö‐
byggnadsnämndens verksamhetsområde. Tjänsten är viktig förutsättning för att vi ska kunna
ta fram detaljplaner bland annat för att möjliggöra ett framtid byggande i kommunen.
Utmaningar inför 2016 bibehålla och helst öka befolkningen för att klara av att bibehålla den
kommunala servicen i hela kommunen, klara av äldreomsorgens utmaningar med platsbrist
och budgetöverskridande.
Irene Homman
Kommunstyrelsen ordförande
4
Mål för verksamheten
Vision och Strategiska mål 2016‐2018
Vision Gagnef är en attraktiv kommun för boende, företagande och besökare. Genom engagemang och kreativitet
skapar vi samhället tillsammans.
Strategiska mål
Vi ska bli fler! Gagnef har många attraktiva boendemiljöer. Här finns närhet till natur, vatten, vackra vyer, kulturhistoriskt
värdefulla miljöer, service och kollektivtrafik. För att möta efterfrågan på byggbar mark ska kommunen erbjuda
tomter i olika storlekar och lägen.
Vi arbetar vidare med att öka bostadsbyggandet för att möjliggöra för flera människor att bo och leva i Gagnef!
Kommunen ska också öka sin attraktivitet genom att utveckla de offentliga miljöerna, såväl gestaltningsmässigt
som ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Hur mäter vi? Antal invånare
Antal nyproducerade lägenheter och småhus
Vi erbjuder en meningsfull fritid I Gagnefs kommun finns stora möjligheter till en meningsfull fritid! Vi har ett rikt kulturliv där traditioner möter
nya idéer och yttringar. Alla ges förutsättningar till att delta i aktiviteter som ger innehåll och mening i livet
både i föreningsform och individuellt.
I hela kommunen finns många aktiva föreningar med ett brett utbud inom både idrotts‐ och kulturområdet.
Föreningarna i kommunen utgör grunden i vår fritidsverksamhet. Stöd till föreningar och arbetet med
engagemang, delaktighet och inflytande för unga är prioriterade områden.
Hur mäter vi? Medborgarundersökningar och LUPP
Antal ideella föreningar i kommunen
Antal besökare vid bibliotek och fritidsgårdar
VÄRDEGRUND / FÖRHÅLLNINGSSÄTT Jag är här för alla människor som bor, verkar i eller besöker Gagnefs kommun.
Jag är kommunikativ och möter människor med respekt.
Jag är beredd att tänka nytt och försöker se utveckling och förbättring.
5
Vi är ett tryggt samhälle I Gagnefs kommun känner sig människor trygga. Vi har en låg brottslighet och minskar den ytterligare genom
att stödja olika brottsförebyggande initiativ, exempelvis med trygghetsvandringar och grannsamverkan.
Vi erbjuder en trygg uppväxt för barn och ungdomar där vi värnar om våra byskolor. Familjens Hus är navet i
våra satsningar på förebyggande och tidiga insatser och en prioriterad verksamhet för att bidra till trygga
uppväxtvillkor för barn och ungdomar.
Hur mäter vi? Brottsstatistik
LUPP
Vi erbjuder goda förutsättningar för företagande och sysselsättning Företagen i kommunen hade 2014 den bästa tillväxten i länet! Vi ger företagen i kommunen goda
förutsättningar att fortsätta växa!
Arbetslösheten i Gagnefs kommun är låg. Förutom att företag och offentlig sektor i kommunen erbjuder en
differentierad arbetsmarknad har vi med vårt geografiska läge bra pendlingsmöjligheter. För personer som av
olika anledningar står utanför arbetsmarknaden erbjuder vi arbetsträning och kompetenshöjande
verksamheter.
Infrastrukturfrågorna är viktiga! Vi ska ha goda buss‐ och tågförbindelser både inom kommunen och med vår
omvärld. Utbyggnad av fiber till våra orter är en framgångsfaktor för såväl företagare som sysselsättning.
Hur mäter vi? Antal ungdomar med försörjningsstöd
Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd
Svenskt näringslivs ranking
Nettoökning av antal företag
Vi bidrar till ett hållbart samhälle Vi vill bidra till ett hållbart samhälle och satsar bland annat på närproducerade och ekologiska livsmedel i våra
verksamheter. Vi ska också bidra till minskade koldioxidutsläpp genom att förbättra kollektivtrafiken, bygga ut
gång‐ och cykelvägnätet och arbeta med energieffektiviseringar av såväl verksamheter som bostäder. Vi vill
också uppmuntra till minskning av avfall genom återvinning och återanvändning.
Hur mäter vi? Andelen ekologiska/KRAV‐märkta livsmedel som serveras i verksamheterna
Minskning av oljeförbrukning i våra fastigheter
Andel miljöklassade bilar i kommunen
Antal resande med kollektivtrafiken
Vi ger våra barn och ungdomar bra förutsättningar för fortsatta studier och arbete Enligt all forskning är en fullföljd skolgång den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i livet. Det är därför viktigt
att vi ger våra barn och unga bra förutsättningar att fullfölja sin skolgång. Skolan ska vara en kreativ mötesplats
för att utveckla sina talanger, var och en efter sin förmåga! Vi ska utveckla arbetssätt och arbetsformer i skolan
med fokus på elevens egna lärande och arbeta med att öka elevernas inflytande över det egna lärande.
Hur mäter vi? Andel elever som uppnår målen i alla ämnen i åk 6 resp åk 9
Alla ungdomar ska komma in på ett nationellt gymnasieprogram
Vi ger möjlighet till ett värdigt liv och stärka människors självständighet Verksamheterna inom äldreomsorgen har under flera år fått höga betyg vid de nationella kvalitetsmätningarna.
Vi ska arbeta med att bibehålla den höga kvaliteten i verksamheten. Byggnationen av ett nytt demensboende
är en prioriterad fråga.
6
Våra brukare ska vara delaktiga i planeringen och utformningen av sina insatser och vi ska arbeta med att
stärka människors självständighet. Valen i det dagliga livet ska tas av brukaren.
Vi ger nyanlända goda förutsättningar till utbildning och arbete.
Hur mäter vi? Nöjd Kund Index
Vi bedriver vår verksamhet med god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att vi inte ska göra av med mera pengar än vi har. Det innebär också att vi
inte har orimligt höga kostnader för verksamheterna utan att de bedrivs på ett så effektivt sätt som möjligt.
Hur mäter vi? Budgetföljsamhet
7
Förutsättningar och verksamhetens finansiering
Skattesats Budgeten bygger på oförändrad skattesats 22,72 %
Skatte‐ och utjämningsintäkter, samt befolkningsutveckling Skatte‐ och utjämningsintäkter Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Skatteintäkter 429 895 448 021 460 590 476 330
Intäkts‐/kostnadsutjämning 96 386 94 677 94 644 91 673
LSS utjämning ‐3 925 ‐3 398 ‐3 394 ‐3 392
Fastighetsavgift 22 897 22 758 22 758 22 758
Summa Finansförvaltning 545 253 562 058 574 598 587 369
Förra året visade den framtagna befolkningsprognosen på vikande befolkningssiffror. Vi har valt att inte ta
fram någon ny befolkningsprognos under 2015. Skatteutfallet är beroende av befolkningssiffran 1 november
året innan budgetåret. 1 november 2014 hade kommunen 9 986 invånare. Detta var den lägste
befolkningssiffran kommunen haft de senaste 1½ åren. Befolkningen växte fram till nyår då kommunen hade
10 023 personer. I budgeten har vi räknat med en positiv befolkningsutveckling under 2015 och budget bygger
på en befolkningssiffra på 10 035 personer. För följande år räknar vi med en svagt minskande befolkning. SCB
har för riket justerat upp befolkningsprognosen för kommande år bland annat som resultat av invandring. Inför
budget 2017 bör kommunen ta fram en ny befolkningsprognos.
Det finns två faktorer som borde kunna bidra till en positiv befolkningsutveckling:
Nybyggnation av lägenheter i östra kommundelen. Alla lägenheter är uthyrda och det borde finnas
bostadsmöjlighet för fler i kommunen.
Invandring och mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Vi ser även i vår befolkning resultatet
av en ökad invandring. Det var en faktor som inte fanns med i den befolkningsprognos som togs fram
2014 och är ett argument för en uppjusterad befolkningsförväntan.
Ekonomiska förutsättningar för planperioden Gagnefs kommun är en relativt liten ekonomisk enhet med begränsade möjligheter att följa den ekonomiska
utvecklingen i vår omvärld. I stort har kommunen valt att förlita sig på den bevakning som genomförs av
Sveriges kommuner och landsting (SKL) och de intäkts‐ och kostnadsprognoser som SKL presenterar. Dessa
prognoser ligger till grund för kommunens budgetförutsättningar.
Ökning i % 2014 2015 2016 2017 2018
SKL:s prognos (15:15)
Timlönekostnad 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5
Inflation (SKL) 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8
Realt skatteunderlag 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1
SKL:s Prisindex för kommunal verksamhet (SKL 15:23)
Arbetskraftskostnader 2,7 3,1 3,5 3,3 3,3
Prisindex (PKV) 2,3 2,6 3,1 3,0 3,1
Kommunens budget förutsättningar
Lönehöjningar 2,6 3,2 2,5 3,4 3,5
Prishöjningar 1,0 1,5 0,0 1,2 1,8
Entreprenader 2,3 2,7 1,5 3,0 3,1
8
Det är osäkerhet omkring lönehöjningar för 2016 då det är sifferlösa avtal på många avtalsområden. Utifrån
den låga inflation som har varit de senaste åren finns en förväntan om en mer försiktig löneutveckling nästa år.
Budget är lagt efter en löneutveckling 2016 på 2,5 %.
När det gäller prishöjningar har dessa varit lägre de senaste åren. SKL prognostiserar en inflation för 2014‐2015
på 0,6 %. I budgetarna samma år har verksamheterna fått kompensation med totalt 2,5 %, vilket är 1,9 % mer
än faktisk utfall. Därför läggs ingen inflationskompensation för 2016, trots att SKL förutspår en inflation på 1,4
%. Även för 2017 föreslås en nedjustering av inflationskompensationen i budgetförutsättningarna.
Budget för inflationskompensation för entreprenader bygger på en sammanvägning av löneutveckling‐ och
inflationsförväntningar. I entreprenader beräknas 70 % av kostnaden vara personalkostnader medan resten
följer den vanliga inflationsutvecklingen. Därför läggs en kompensation på 70 % av den förväntade
lönekostnadshöjningen. Ingen kompensation ges för inflation inom ramen för entreprenader.
SKL:s prognoser kommer vid ett antal tillfällen under året. Budgetförutsättningarna fastställs tidigt i processen
utifrån januariprognosen. Vid stora prognosförändringar kan budgetförutsättningarna behöva ändras vilket
inte har varit fallet under denna budgetprocess.
Budget lönehöjningar Budget för lönehöjningar har beräknats som en sammanhållen summa. Den del av lönehöjningarna som avser
kompensation för en högre lönenivå under årets första tre månader har fördelats ut i nämndernas ramar.
Nämnderna ska budgetera sina personalkostnader utifrån den lönenivå som gäller hösten 2015. Den del av
ramen som avser lönehöjningar som resultat av lönerörelsen 2016 har budgeterats inom kommunledningens
verksamhetsområde. Denna budget kommer att fördelas ut på nämnderna när de verkliga kostnaderna är
kända.
Kapitalkostnader I årets budget har ramen för kapitalkostnader lagts ut på de enskilda nämnderna. Tidigare har kapitalkostnader
budgeterats centralt under kommunstyrelsen. Detta gör att jämförelserna med 2015 års budget för de
enskilda nämnderna haltar.
Budgeten bygger på beräkning av kapitalkostnader för redan genomförda investeringar 2015‐05‐30,
beräkningar av tillkommande kapitalkostnader 2016 för ytterligare investeringar som genomförs under 2015,
samt kapitalkostnader som kommer tillkomma som resultat av investeringsbudgeten 2016.
Kapitalkostnaderna består av internräntor och avskrivningar. Internräntan för 2016 är satt till 2,4 % i enlighet
med SKL:s cirkulär 14:59. Internräntor och avskrivningar för investeringar aktiverade fram till 2015‐08‐31 är
budgeterade enligt beräkningar utifrån anläggningsreskontran. För investeringar som kommer att aktiveras
under resten av 2015, hela 2016 samt 2017 och 2018 är kapitalkostnaderna beräknade utifrån
investeringsbudget och tidigare fattade investeringsbeslut samt utifrån ett uppskattat datum för när
investeringen kommer att aktiveras. Dessa tillkommande kapitalkostnader har budgeterats centralt under
varje nämnd.
9
Upplåning och låneskuld
Låneskuldsutveckling (mnkr) Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Låneskuld vid årets början ‐436,5 ‐444,1 ‐463,2 ‐531,0
Årets överskott 1,3 11,2 11,5 11,7
Årets investeringar ‐31,7 ‐54,1 ‐105,0 ‐14,0
Årets avskrivningar 22,8 23,8 25,7 29,1
Lånebehov ‐7,6 ‐19,1 ‐67,8 26,8
Låneskuld vid årets slut ‐444,1 ‐463,2 ‐531,0 ‐504,2
Del av skuld som avser dotterbolag 273,8 273,8 273,8 273,8
Del av skuld som avser kommun ‐170,3 ‐189,4 ‐257,2 ‐230,4
Tabellen visar hur låneskulden kommer att utvecklas enligt de förutsättningar som är kända. För 2015 utgår vi
från senast kända prognos, samt att investeringsbudgeten för året används fullt ut. För budgetåren utgår vi
från att den lagda budgeten följs. Investeringarna bygger på investeringsbudget 2016 samt de strategiska
investeringsbeslut som fattats tidigare (se avsnittet om investeringar). Tabellen tar inte hänsyn till eventuella
lånebehov i dotterbolagen 2016‐2018.
Tabellen visar att låneskulden kommer att öka varje år fram till och med 2017 då vi förutsatt att ett nytt
äldreboende kommer att byggas. Under förutsättningen att inga ytterligare stora investeringar beslutas
kommer låneskulden sedan börja sjunka.
Beslut om låneram fattas genom ett särskilt beslut Ramar för in‐ och utlåning i Gagnefs kommunkoncern i
enlighet med kommunens Finanspolicy reviderad per 2014‐03‐10. Ett separat beslut om denna låneram
kommer att tas i anslutning till budgetbeslutet.
I budgeten 2015 initierades en process för att jämna ut marginalerna för utlåning till dotterbolagen över två år.
Målsättningen var att åstadkomma en utjämning utan att detta belastar kommunens ekonomi i större
utsträckning. I ett andra steg höjs marginalen 2016 mot Gagnefsbostäder från 0,3 till 0,4 % medans marginalen
mot Gagnefs Teknik AB sänks från 0,6 till 0,4 %. I och med detta får bolagen samma räntemarginal mot
kommunen 0,4 %. Detta innebär att Gagnefsbostäders lånekostnader ökar med ca 200 tkr år 2016, Gagnefs
Teknik AB får sänkta kostnader med ca 166 tkr för samma år. Beslutet om räntesatsen tas i samband med
beslutet om ramar för in‐ och utlåning.
Räntemarginal dotterbolag %
2014 2015 2016
Gagnefsbostäder AB 0,20 0,30 0,40
Gagnefs teknik AB 1,00 0,60 0,40
Överskottskrav och effektiviseringsbehov 2017 och 2018 Budgeten bygger på att det finansiella målet om ett överskott som motsvarar 2 % överskott av skatte‐ och
utjämningsintäkterna ska nås varje år.
För 2017 och 2018 har kostnadsbehovet räknats utifrån oförändrad verksamhet från 2016. Kostnadshöjningar
har räknats utifrån budgetförutsättningarna i tabellen ovan. Skatte‐ och utjämningsintäkter har räknats utifrån
SKL:s senaste skatteprognos (SKL 15:23) med något minskande befolkning jämfört med 2016.
Om en balanserad budget ska nås dessa år behövs besparingar på ytterligare 4,4 mnkr år 2017 och 13,9 mnkr
år 2018. I nämndernas ramar för dessa år har detta besparingsbehov fördelats utifrån nämndernas totala
ramar exklusive kapitalkostnader. Det innebär ett effektiviseringskrav på 0,8 % år 2017 och 2,5 % år 2018.
10
Finansiella mål Hösten 2015 kommer ett förslag till ekonomisk långtidsplan behandlas politisk. I anslutning till detta kommer
kommunens Riktlinjer för god ekonomisk hushållning revideras. I riktlinjerna framgår kommunens långsiktiga
finansiella mål. Dessa kan komma att revideras med utgångspunkt i den ekonomiska långtidsplanen.
De finansiella delmålen för budgetåret beslutas som en del av kommunens budgetbeslut.
Långsiktiga finansiella mål Kommunen ska varje år uppnå ett överskott på 2 % räknat som andel av ”summan av skatteintäkter samt
generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning” inklusive eventuell balanskravsutjämning.
Kommunen ska uppnå positivt eget kapital inklusive pensionsförpliktelser senast 2024.
Kommunkoncernens låneskuld per invånare får inte överstiga 60 tkr under perioden fram till 2024 och ska
vara under 45 tkr per invånare år 2024.
Kommunkoncernens soliditet exklusive pensionsförpliktelser får inte understiga 20 % under perioden fram
till 2024 och ska vara över 27 % år 2024.
Finansiella delmål för 2016 Kommunen ska uppnå ett överskott på 2 % i enlighet med det långsiktiga finansiella målet.
Kommunkoncernens låneskuld får inte överstiga 60 tkr per invånare vid årets slut.
Kommunkoncernens soliditet får inte understiga 20 % vid årets slut.
(Soliditetsmålet följs endast upp vid årsbokslut)
11
Satsningar och kostnadsminskningar driftbudget 2016
Satsningar och kostnadsminskningar per nämnd (tkr)
Kommunstyrelsen
Generellt effektiviseringskrav ‐1 215
Ny nämndsorganisation 400
‐815
Barn‐ och utbildningsnämnden
Generellt effektiviseringskrav ‐3 910
Extra anslagökad internhyra 300
Volym Förskole‐/grundskoleklass ‐700
Volym grundsärskola 420
Volym gymnasiesärskola ‐330
Gymnasieskolan 2 000
IM språk 1 400
‐820
Socialnämnden
Generellt effektiviseringskrav ‐3 603
Köp av platser 750
Rosengårdens utökning 4 600
Solgården 6 900
Förväntad minskad hemtjänst ‐2 000
extern placering LSS 600
Ökning personlig assistens 600
Ökning kosttransporter 500
Kontaktperson/ledsagare och avlastning 400
6:e semesterveckan 2 200
Överskott integration ‐1 400
Drift gruppboende LSS. 680
10 227
Kultur‐ och fritidsnämnden
Generellt effektiviseringskrav ‐176
Utökat drift‐/investeringsbidrag 150
‐26
Tekniska nämnden
Generellt effektiviseringskrav ‐1 194
Badplatser i kommunen 200
Driftskostnader beredskap 140
Avdrag engångsbelopp 2015 Gamla Bron Björbo ‐450
‐1 304
Miljö‐ och byggnadsnämnden
Generellt effektiviseringskrav ‐68
Planerartjänst 600
532
Total 7 794
12
Nämnder
Budget och anslag Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Driftsanslag nämnder (tkr)
Kommunstyrelse ‐93 806 ‐80 098 ‐91 983 ‐105 413
Barn‐ och utbildningsnämnden ‐233 861 ‐238 034 ‐237 832 ‐235 554
Socialnämnden ‐184 857 ‐197 804 ‐196 922 ‐194 395
Kultur‐ och fritidsnämnden ‐14 445 ‐14 686 ‐14 714 ‐14 665
Tekniska nämnden 13 052 ‐14 361 ‐16 852 ‐20 382
Miljö‐ och byggnadsnämnden ‐2 849 ‐3 450 ‐3 405 ‐3 341
Kommunfullmäktige ‐2 020 ‐2 044 ‐2 067 ‐2 089
Summa driftsanslag nämnder ‐518 786 ‐550 477 ‐563 775 ‐575 841
Finansförvaltningen 529 692 561 719 575 266 587 588
Budgeterat resultat 10 906 11 242 11 491 11 747
Investeringsanslag (tkr)
Kommunstyrelse ‐14 700 ‐3 700
Barn‐ och utbildningsnämnden ‐2 975
Socialnämnden ‐500
Kultur‐ och fritidsnämnden ‐250
Tekniska nämnden ‐15 000
Miljö‐ och byggnadsnämnden
Kommunfullmäktige
Plan investeringsanslag 2017‐2018 ‐14 000 ‐14 000
Summa investeringsbudget ‐14 700 ‐22 425 ‐14 000 ‐14 000
Finansförvaltningen
Finansförvaltningen Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Sammanfattning (tkr)
Verksamhetens kostnader ‐11 869 ‐10 564 ‐8 529 ‐9 604
Skatteintäkter 429 895 448 021 460 590 476 330
Utjämning och generella st 92 462 91 279 91 251 88 282
Kommunal fastighetsavgift 22 897 22 758 22 758 22 758
Finansiella intäkter 7 103 6 723 6 633 6 891
Finansiella kostnader ‐10 799 ‐8 246 ‐10 356 ‐10 668
Internräntor 11 748 12 920 13 598
Summa Finansförvaltning 529 689 561 719 575 267 587 587
13
Kommunstyrelsen
Nämndens uppdrag Kommunstyrelsens ansvarar för kommunens centrala förvaltning. I förvaltningen ingår personalavdelningen,
ekonomiavdelningen och kommunikationsavdelningen. Styrelsen ansvarar för de flesta verksamheter som
bedrivs av externa parter och i samarbete med andra kommuner.
Kommunstyrelse Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Driftsanslag (tkr) ‐93 806 ‐80 098 ‐91 983 ‐105 413
Investeringsanslag (tkr) ‐14 700 ‐3 700 0 0
Förutsättningar för verksamhetsåret Utgångsläge Budgeten bygger på förra årets verksamhet och uppräknade kostnader. Kommunstyrelsen har
ett effektiviseringskrav på 1 215 tkr. Effektiviseringskravet fördelas ut på de olika
verksamheterna.
RDM Kostnaderna för kommunens räddningstjänst i Räddningstjänsten DalaMitt (RDM) beräknas
öka med 225 tkr.
Ram‐ I budget 2016‐2018 har ramen för kapitalkostnader flyttats från kommunstyrelsen till.
förändringar respektive nämnd. I budgetramen 2015 ingick endast avskrivningar, inte internräntor.
Trafikfrågor Det nya trafikavtalet gäller från och med halvårsskiftet. Kostnadsutfallet är i dagsläget väldigt
osäkert.
Turism Ersättningen till Visit södra Dalarna ökar med 145 tkr. Ersättningens utveckling har varit knuten
till KPI och eftersom inflationen varit mycket låg de senaste åren har ersättningen inte ökat i
takt med löner och andra kostnader.
IT Verksamheten effektiviserar inköp av IT‐materiel och tjänster med 150 tkr.
Nämnds‐ Den nya nämndsorganisationen infördes den 1 april 2015. Helårseffekten av det blir att
organisation kostnaden ökar 400 tkr 2016. Ökningen 2016 har fördelats till alla nämnder.
Personal Som ett led i effektiviseringen minskas budgeten för den fackliga verksamheten med 150 tkr.
Investeringar Kommunledningens investeringsmedel går främst till fiberutbyggnad och inköp av kopiatorer.
Utvecklings‐ Inom kommunledningens driftbudget finns 2 mnkr avsatta till detta.
medel
Kapital‐ I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med – 3 344 tkr. För 2017 och 2018 är
kostnader beloppen respektive 2851 tkr och 2818 tkr.
14
Barn‐ och utbildningsnämnden
Nämndens uppdrag Barn‐ och utbildningsnämden ansvarar och driver kommunens förskole‐ och grundskoleverksamhet, samt
kommunens kostenhet. Nämnden ansvarar även för gymnasieskoleverksamhet som köps av andra kommuner
och friskolor.
Barn‐ och utbildningsnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Driftsanslag (tkr) ‐233 861 ‐238 034 ‐237 832 ‐235 554
Investeringsanslag (tkr) 0 ‐2 975 0 0
Förutsättningar för verksamhetsåret Utgångsläge Nämndens budget bygger på i huvudsak prognoser för antalet barn i förskola och
fritidshem, elevutveckling i grundskola, särskola och gymnasiet. Prognoserna utgör grund
för den resursfördelning som görs utifrån fastställda nyckeltal för respektive verksamhet.
Utöver den generella resursfördelningen fördelas riktade resurser till barn‐ och elever
med särskilda behov.
Nämnden får ett effektiviseringskrav på 3,9 mnkr. Efter genomförd effektivisering föreslås
ramen öka med 3,1 mnkr.
Förskolan Under våren 2015 har kommunens förskolor och pedagogisk omsorg haft 483 inskrivna
barn i snitt. Ungefär 30 barn var inskrivna på fristående verksamheter. Det var 24 barn
som hade vårdnadsbidrag i juni 2015. Prognosen av antalet barn för 2016 visar på en viss
minskning jämfört med 2015. Prognosen fram till 2020 är dock stabil och några större
förändringar avseende antalet barn i kommunen går inte att se. Det kan vara rörelser
inom kommunen som gör att det något år kan bli brist på platser i ett område.
Från hösten 2015 har kommunen två nya förskoleavdelningar. Detta innebär samtidigt en
ökad internhyra 2016 med 300 tkr. Förskolan Skogen har avvecklats.
En minskad efterfrågan på plats av pedagogisk omsorg har gjort att kommunen har varslat
tre dagbarnvårdare om uppsägning (en i Kyrkbyn, en i Djurås och en i Bäsna).
Grundskolan Prognosen för 2016 av antalet elever i kommunen visar på en minskning med 19 elever.
Detta innebär en reduktion utifrån nyckeltalet med 1,5 tjänster. Fritidsverksamheten visar
inga förändringar.
2015/ 2016 har regeringen avsatt 2,0 mdkr för att höja utbildningens kvalitet i de lägre
årskurserna. Gagnefs kommun kan söka bidrag på ca 2,0 mnkr.
Obligatorisk
grundsärskola
Antalet elever kommer att öka med ca 1‐2 elever. För närvarande är det 15 elever
inskrivna vid särskolan Skeppet. I förvaltningens behovsanalys föreslogs en utökning av
befintlig bemanning med 1,0 assistenttjänst. Med ovanstående föreslagna budgetramar
kommer utökningen inte kunna genomföras.
Gymnasieskola 360 elever går på nationella program i andra kommuner 2015. Det närmsta åren visar
prognosen på ett stabilt elevunderlag. Däremot har prisnivån ökat betydligt samt att fler
elever väljer yrkesprogram. Dessa ligger i snitt 27 % högre än högskoleförberedande
program. Förvaltningens budget ligger 2015 på 39,0 mnkr. Prognosen visar på ett minus
på ca 3,0 mnkr. Inför 2016 har vi räknat med en 2 % ökning av priserna vilket gör att
budgeten behöver förstärkas med 5,0 mnkr. I budgetförslaget ökas ramen för
gymnasieskolan med 2,0 mkr.
15
IM språk har 30 elever inskrivna januari 2015. Hösten 2014 hade kommunen 20 elever
inskrivna. Förvaltningen räknar med varje elev som skrivs in på IM språk kommer behöva
studera i ca tre år för att bli behörig till ett nationellt program. Monteliusgården kan ta
emot 15 flyktingbarn årligen, Attendo hemmet kan ta emot 10 barn och sedan har
kommunen familjehem som kan ta emot uppskattningsvis fem barn. Det innebär att ca 30
barn årligen har behov av skolgång.
Våren 2016 räknas med att antalet inskrivna elever på IM‐språk ökar kraftigt. Kommunen
kommer att öka sitt mottagande vilket kan komma resultera i en fördubbling av
antagningen på IM språk/förberedelseklass. För att klara det ökade mottagandet saknas
ca 1,4 mnkr vilket budgetberedningen har prioriterat. I det är eventuella ökade
personalkostnader i skolköket samt extraordinära lokalkostnader inte inräknat.
Särgymnasium 2016 blir det färre elever på särgymnasiet. Vi räknar med ett genomsnitt med 7 elever.
Några av dessa elever har ett omfattande behov av särskilt stöd vilket gör att kostnaderna
inte kommer att minska.
Vuxenutbildning Förvaltningen har under ett antal år fått statsbidrag för den yrkesinriktad gymnasiala
vuxenutbildningen. Bidraget finansierar 2,0 tjänster inom omvårdnadsutbildningen. 2015
sänktes det statliga anslaget för yrkesvux och detta innebär att intäkterna för
verksamheten blir lägre. Även i framtiden vill kommunen kunna erbjuda vård‐ och
omsorgsutbildningen och behöver ta fram en plan för en kommunal finansiering. Om inte
ytterligare statliga bidrag utges eller verksamheten kan finansieras på annat sätt till
exempel genom ökade intäkter krävs det en förstärkning av budgeten med ca 1,0 mnkr av
kommunala medel.
Musik‐ och
dansskolan
Verksamheten får en minskad budgetram på 500 tkr med anledning av de ovannämnda
effektiviseringskraven.
Kostenheten Transportkostnaden för att leverera livsmedel från distributionscentralen i Borlänge till
kommunens kök kommer på grund av ett nytt transportavtal att öka med ca 730 tkr/år.
Den största kostnadsökningen är transporten till för‐/skolköken på ca 615 tkr. Resterande
beloppet (115 tkr) avser köket på Tjärnsjögården.
Antalet elever inom IM som äter lunch i skolmatsalen ökar och det medför att det 2016
måste ske en ökning av bemanningen.
Investeringar Kostens förslag avseende investeringar ligger på 975 tkr. De övriga verksamheter i
förvaltningen räknar med sammanlagt 500 tkr för satsningar på utemiljön, 1 500 tkr för
möbler/ inventarier samt 2 000 tkr för investeringar på fastigheter. Investeringsbehovet i
Djuråsskolan är betydligt större då det finns stort eftersatt underhåll på fastigheten.
Kapitalkostnader I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 2 797 tkr. För 2017 och 2018 är
beloppen respektive 2 664 tkr och 2 452 tkr.
16
Socialnämnden
Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för kommunens särskilda boenden, anhörigstöd, hemtjänst, hemsjukvård, individ och
familjeomsorg, Familjens hus, LSS verksamhet, biståndsbedömning, integration samt arbete och utveckling.
Socialnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Driftsanslag (tkr) ‐184 857 ‐197 804 ‐196 922 ‐194 395
Investeringsanslag (tkr) 0 ‐500 0 0
Förutsättningar för verksamhetsåret Utgångsläge Verksamheten kommer inte hålla den ekonomiska ramen 2015. Inför året fick
verksamheten krav på kostnadsminskningar på 593 tkr inom LSS verksamheten, 2,3 mnkr
centralt inom äldreomsorgen, samt ett krav riktat mot hemtjänsten på 944 tkr.
Omstruktureringen av äldreomsorgen medför ökade kostnader. Färre platser på särskilt
boende innebär ökat tryck på korttidsplatserna. En effekt av detta är att kostnader för
utskrivningsklara som ligger kvar på sjukhus förväntas överstiga budget med 1 400 tkr år
2015. Under 2016 kommer den kostnaden att minska då Solgården förhoppningsvis
kommer i drift under andra kvartalet. På grund av platsbristen kommer verksamheten att
få hantera ett antal viten för ej verkställda beslut som kommer att påverka resultatet under
2015‐2017.
LSS‐verksamhetens prognos för 2015 visar ett underskott på 2,2 mnkr på grund av att
verksamheten räknat för lågt på kostnaderna för dygnsvård samt att kostnaden för externa
placeringar ej är budgeterad.
Budget 2016 innebär ett effektiviseringskrav på 3,6 mnkr. Verksamheten arbetar med
förbättringsåtgärder för att möta kravet. Budgetförslaget ger ökade resurser med 13,8
mnkr till Socialförvaltningen.
Befolknings‐
utveckling
Befolkningsprognosen visar på en ökning av antalet personer i åldern 65 år och äldre med
100 personer fram till planperiodens slut år 2018. Befolkningsökningen kommer sannolikt
att innebära volymökningar för äldreomsorgens verksamheter. En ökning inom
hemtjänsten har under 2015 påvisats.
Särskilda
boenden samt
externa
placeringar
Utvecklingen inom särskilda boendeformer går mot att de som flyttar in är allt äldre och
har omfattande vårdbehov. Det gör att vården är mer omfattande och ställer krav på högre
kompetens gällande medicinska insatser och palliativ vård vilket ökar kravet på stabil
bemanning. Verksamheten har svårigheter att klara personalbudgeten under 2015 och ett
arbete med att balansera den inför 2016 påbörjades under våren 2015. Sedan
Gagnefsgården stängdes har platserna inom särskilt boende varit för få och kön till dem
lång och kostsam. Satsningen på Solgården gör att kostnaderna för medicinskt
färdigbehandlade, externa placeringar och viten kommer att minska under 2016.
Boendestruktur Behovet av bostäder anpassade för äldre kommer att vara mycket stort under en lång tid
framöver. Det kommer att vara omöjligt att lösa behovet enbart genom en enda insats. Det
behövs många olika åtgärder, samverkan och nytänkande, både i nyproduktion och i det
befintliga bostadsbestånden. Avgörande är att det planeras för mellanboendeformer/
trygghetsboenden som inte kräver biståndsbedömning i syfte att minska behovet av
särskilda boenden.
17
Hemtjänst Hemtjänsten ska ge personer med olika funktionshinder möjligheten att klara sin livsföring
i det egna boendet. Hemtjänstinsatser ges i hela kommunen dygnet runt. Hemtjänst samt
trygghetslarm har ökat. Hemtjänsten har en betydande ökning av volym under första
halvåret 2015 och den beror på för få särskilda boendeplatser och ett ökade behov inom
äldreomsorgen. Inom hemtjänsten pågår ett effektiviseringsarbete i syfte att utnyttja de
samlade personalresurserna bättre. Målsättningen är att effektivisera hemtjänsttimmen
för att minska kostnaderna för varje utförd timme. Från hösten 2015 finns nytt avtal för
trygghetslarm vilket initialt kan generera ökade kostnader. 2016 förväntas dock kostnaden
klaras inom befintlig budget
LSS Kostnader Ökning av personlig assistans samt kostnadsökning av kontaktperson, ledsagare, extern
placering och avlastning har genererat en utökning i budget med 1 000 tkr.
Integration Det budgeterade överskottet för Integration bedöms kunna infrias. Dock är enheten i den
situationen att ett nytt HVB‐hem skall startas och det blir troligast under 2016. Uppstarts
kostnader kan påverka överskottet.
Sjätte
semesterveckan
Utökning av budgeten med 2,2 mnkr för att täcka upp den sjätte semesterveckan i
äldreomsorgen och LSS verksamheten.
Kosttransporter Kostnaderna för att transportera maten från köket till äldreboendena har ökat och
budgeten för 2016 har ökat med 500 tkr.
Investeringar Uppstart av Solgården samt för normalt slitage och behov av nyanskaffning i övriga
Socialförvaltningen så uppgår det totala behovet av investeringar under 2016 till 500 tkr.
Kapitalkostnader I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 1 223 tkr. För 2017 och 2018 är
beloppen respektive 1192 tkr och 1194 tkr.
18
Kultur‐ och fritidsnämnden
Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för kommunens bibliotek och allmänkulturverksamhet, kommunens fritidsgårdar och
fritidsverksamheten samt för kommunens samarbete med frivillig‐ och kulturorganisationer.
Kultur‐ och fritidsnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Driftsanslag (tkr) ‐14 445 ‐14 686 ‐14 714 ‐14 665
Investeringsanslag (tkr) 0 ‐250 0 0
Förutsättningar för verksamhetsåret
Utgångsläge Nämnden förväntas hålla sin budget 2015 och effektiviseringskravet för 2016 uppgår till
176 tkr. Budgetramen har efter effektivisering ökats med 150 tkr.
Biblioteken Under 2016 är förhoppningen att ett nytt avtal för biblioteksdatasystem är på plats. Målet
är att minska kostnaderna med ca 25 tkr med bibehållen prestanda.
Kultur Ökade anslag 100 tkr för driftsbidrag till föreningar. Kulturföreningarnas anläggningar har
ett eftersatt behov när det gäller underhåll. En utökning av driftsbidraget gör det möjligt
för föreningarna att åtgärda smärre renoveringsbehov löpande.
Fortbildning/
administration
Fritid
Fritidsgårdar
Sänkta anslag för utbildningar och kompetensutveckling för att klara effektiviseringskravet.
Utökat investeringsbidrag till föreningar, 50 tkr för kultur och fritid, för att svara upp mot
föreningarnas behov. Verksamheten utreder en eventuell investering i nytt ridhus i
Mockfjärd
För att klara effektiviseringskravet kommer sommarkollaverksamheten att ses över och
vissa neddragningar kommer att göras för arrangemang och inköp. Verksamheten söker
även sponsorer för arrangemang.
Investeringar Ny belysning i elljusspår på grund av lagkrav på belysning kostar 200 tkr. Verksamheten
kommer också att investera i en portabel hörslinga för inom‐ och utomhusbruk för 50 tkr.
Kapitalkostnader I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 221 tkr. För 2017 och 2018 är
beloppen respektive 260 tkr och 306 tkr.
19
Tekniska nämnden
Nämndens uppdrag Tekniska nämnden förvaltar kommunens fastigheter samt ansvarar för gatu‐, trafik‐, mark‐, beredskap‐,
handikapps‐ och säkerhetsfrågor i kommunen.
Tekniska nämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Driftsanslag (tkr) 13 052 ‐14 361 ‐16 852 ‐20 382
Investeringsanslag (tkr) 0 ‐15 000 0 0
Förutsättningar för verksamhetsåret
Utgångsläge Nämnden förväntas inte klara budget 2015, främst på grund av vattenskador. Inför 2015
fick fastighetsavdelningen en utökning av ramen med 1,5 mnkr, som uteslutande används
till underhåll på Djuråsskolan. Dessa medel ligger kvar i ramen till 2016. Nämnden har ett
effektiviseringskrav på 1 194 tkr att hantera.
Fastighet
Vaktmästeriet
Gata och Mark
För att klara av effektiviseringskravet kommer den planerade underhållspotten om 2 mnkr
att dras ner med 114 tkr.
Driften av panncentralen i Mockfjärd kommer att göras i igen regi, det blir en liten
besparing då pannskötartjänsterna utökas med 0,5 till 2,0 tjänst.
Fastighetschefen kommer att ersättas av en byggnadsingenjör. Då dennes tid kan
kostnadsföras på investeringsprojekt tros konsultkostnaderna kunna hållas nere, både i
investeringar och i driften. En del i årets effektiviseringsåtgärder är att hitta en lösning för
Fd Boro huset, idag genererar byggnaden ett underskott på ca 400 tkr.
Verksamheten har ambitionen, bland annat med hjälp av underhållsplaner, att styra om
det akuta felavhjälpande på fastigheterna till ett mer planerat underhåll.
Det nya avtalet med Gagnefsbostäder har möjliggjort att verksamheten har kunnat
nyanställa en fastighetsskötare. Kostnaden för beredskap har ökat de senaste åren och
förstärks till 2016 med 140 tkr.
Inför året ska ett nytt avtal om skötsel av badplatser tagits fram. Budgeten för detta har
förstärkts med 200 tkr. Vidare arbetar verksamheten med att öka intäkterna för
gräsklippning.
Investeringar I och med att nämnden ansvarar för alla kommunens fastigheter, ligger huvuddelen av
investeringsbudgeten här med totalt 15 mnkr. Vägen vid Mockfjärdsskolan är planerad till
4 mnkr. Nybyggnation av Ridhus beräknas kosta 6 mnkr. Övriga investeringar berör bland
annat utbyte av inbrottslarm, vägbelysning och förebyggande åtgärder för
säkerhetssamordnaren.
Kapitalkostnader I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 28 526 tkr. För 2017 och 2018 är
beloppen respektive 31 510 tkr och 35 889 tkr.
20
Miljö‐ och byggnadsnämnden
Nämndens uppdrag Miljö‐ och byggnadsnämndens uppgift är att verka för att människor och miljö skyddas från ohälsa och skadlig
miljöpåverkan. Nämnden ansvarar också för den fysiska planeringen i kommunen liksom tillsyn över byggnads‐
verksamheten. Nämnden är en myndighetsnämnd som har att övervaka att plan‐ och bygglagen, miljöbalken
och livsmedelslagen med flera lagstiftningar efterföljs.
Miljö‐ och byggnadsnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Driftsanslag (tkr) ‐2 849 ‐3 450 ‐3 405 ‐3 341
Investeringsanslag (tkr) 0 0 0 0
Förutsättningar för verksamhetsåret
Utgångsläge Verksamheten förväntas klara budget 2015. Nämnden har krav på effektiviseringar på 68 tkr.
Efter den genomförda effektiviseringen ökas ramen med 600 tkr.
Plan och bygg Ramökningen kommer att användas till att nyanställa en planarkitekt. Den nuvarande
kombinerade tjänsten som plan‐ och bygglovsingenjör kan då renodlas till huvudsakligen
bygglovsärenden och tillsyn enligt plan‐ och bygglagen. Med en ny tjänst, planarkitekt, kan
kommunens planarbete effektiviseras då mera sammanhängande tid kan läggas på själva
planarbetet. Detta är en förutsättning för att kommunen ska kunna möta behovet av framtida
attraktiva tomter.
Miljö och Som en följd av effektiviseringen kommer de avsatta medlen för inköp av biologkompetens
Livsmedel inte kunna nyttjas. Följden blir att arbetet med LIS planer får stå tillbaka. Arbetet med
strandskyddsdispenser blir fördröjt och övrig plan och bygglovshantering kommer att påverkas.
Hållbar Verksamheten avsätter medel till Naturvårdsfonden och delar varje år ut ett miljöpris.
utveckling
Kapital‐ I budgetramen för 2016 ingår kapitalkostnader med 38 tkr. För 2017 och 2018 är
kostnader beloppen respektive 22 tkr och 22 tkr.
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Driftsanslag (tkr) ‐2 020 ‐2 044 ‐2 067 ‐2 089
Investeringsanslag (tkr) 0
Inom kommunfullmäktiges verksamhet finns även budget för revisionen, valnämnden och överförmyndaren.
21
Investeringar
Investeringsbudget 2016 Budget 2016
Kommunstyrelsen
IT Administration
Hårdvaruinvesteringar IT 1 000
Bredbandsstrategi ‐ fiberutbyggnad 2 400
Ekonomi
Kopiatorer 300
Summa kommunledning 3 700
Barn‐ och utbildningsnämnden
Investeringar Kosten 975
Möbler och inventarier 1 500
Utomhusmiljö och lekredskap 500
Summa BoU 2 975
Socialförvaltningen
Inventarier 500
Summa Socialnämnden 500
Kultur‐ och fritidsnämnden
Hörslinga för utomhus och inomhusbruk 50
Ny belysning eljusspår 200
Summa Kultur och fritidsnämnden 250
Tekniska nämnden
Investeringar Fastighet
Ny väg vid Mockfjärdsskolan 4 000
Utbyte av nuvarande inbrottslarmanläggningar i flera objekt 750
Ny utrustning på skolornas och förskolornas lekplatser efter besiktn. 200
Utbyte av maskiner inom lokalvården 150
Myndighets‐ och lagkrav 500
Ombyggnationer 2 000
Summa investeringar Fastighet 7 600
Strategiska fastighetsinvesteringar
Nybyggnation Ridhus 6 000
Summa strategiska fastighetsinvesteringar 6 000
Investeringar Gata och mark
Vägbelysning 500
Inköp av mark för exploatering 500
Kommunala lekplatser 100
Summa investeringar Gata och mark 1 100
Beredskap, försäkring, brand och säkerhet
Översvämning, förebyggande åtgärder, dammar, vallar och pumpar 300 Summa investering Beredskap, försäkring, brand och säkerhet 300
Summa Tekniska nämnden 15 000
Summa verksamhetsinvesteringar 16 425
Summa strategiska investeringar 6 000
Summa Totalt 22 425
22
Tidigare år har vi lagt investeringsbudget för kommande år och med en plan för de två följande åren. I år pågår
arbete med en ekonomisk långtidsplan för kommunen där investeringsplanering är en viktig beståndsdel. I
denna plan kommer det att läggas förutsättningar för investeringsbudgeten för kommande år. Därför ingår
ingen detaljerad plan för verksamhetsinvesteringar 2017‐2018, dock 14 mnkr avsatt vardera året.
Utgångspunkten för den långsiktiga budgetplaneringen är en uppdelning mellan strategiska investeringar och
verksamhetinvesteringar
Strategiska investeringar: Investeringar som innebär nybyggnation eller genomgripande upprustning av
kommunens fastigheter (och vägar).
Verksamhetsinvesteringar: Investeringar i inventarier, IT‐system och bredband, bilar och maskiner, samt
mindre riktade upprustningar av komponenter i enskilda fastigheter.
Förutsättningen för budgeten har varit att verksamhetsinvesteringarna ska ha en ram på 14 mnkr.
Budgetförslaget för 2016 är mer expansivt än detta. Dock ingår inköp av mark för exploatering. Detta är
investeringar som inte bör innebära avskrivningskostnader för kommunen. Exklusive dessa är
verksamhetsinvesteringarna på 15 925 tkr.
Strategiska investeringar (tkr) Budget 2016 Byggår Klart
Investeringar som ingår i beslut om budget 2016
Ridhus Mockfjärd 6 000 2 016 2 017
Investeringar som beslutats tidigare och beräknas slutföras 2016
Gruppbostad på Näset (KF 2015‐06‐11 § 115) 14 000 2 016 2 017
Ombyggn.av Gagnefsgården till Solgården (KF 2015‐03‐05 § 28) 10 000 2 016 2 017
Tidigare beslutade slutförs efter 2016
Byggnation demensboende 92 000 2 017 2 018
För tre större investeringar räknar vi med att de genomförs under 2016 och tas i anspråk i början av 2017. När
det gäller byggnation av demensboende är det tveksamt om bygget kommer att genomföras på den plats och
det sätt som beslutet förutsätter. I budgeten har vi utgått från att byggarbetet genomförs under 2017 och att
boendet tas i anspråk under 2018.
Kapitalkostnader för de projekt som är budgeterat under 2016 är budgeterat under förutsättning att projekten
genomförs under 2016. Avskrivningarna är beräknat utifrån förutsättningen att de tas i anspråk mitt i året (juli
månad) vilket bör vara ett korrekt medelvärde. För de strategiska investeringarna har kapitalkostnaderna
beräknats utifrån de byggår och klardatum som finns i tabellen. Kapitalkostnader för alla byggprojekt är del av
tekniska nämndens ram.
23
Resultatbudget
Resultatbudget (tkr) Utfall 2014 Prognos 2015
Budget 2016 Plan2017 Plan2018
Verksamhetens intäkter 83 388 69 639 70 475 71 743
Verksamhetens kostnader ‐573 265 ‐594 532 ‐604 278 ‐614 507
Avskrivningar ‐22 449 ‐24 400 ‐25 580 ‐29 082
Verksamhetens nettokostnader ‐512 326 ‐537 801 ‐549 293 ‐559 383 ‐571 846
Skatteintäkter 411 482 428 818 448 021 460 590 476 330
Generella statsbidrag och utjämning 113 015 111 855 114 037 114 009 111 040
Finansiella intäkter 7 442 6 879 6 723 6 633 6 891
Finansiella kostnader ‐9 987 ‐8 470 ‐8 246 ‐10 356 ‐10 668
Årets resultat 9 626 1 281 11 241 11 492 11 747
Resultatmått 2 % av skatter o bidrag 10 490 10 813 11 241 11 492 11 747
Balansbudget
Balansbudget (tkr) Utfall 2014
Prognos 2015
Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018
Tillgångar
Anläggningstillgångar 659 695 674 703 705 028 784 363 768 261
Omsättningstillgångar 57 470 59 662 59 671 59 671 59 671
Summa tillgångar 717 165 734 365 764 699 844 034 827 932
Eget kapital och skulder
Eget kapital ‐182 523 ‐189 934 ‐201 175 ‐212 667 ‐224 414
Därav årets resultat ‐9 626 ‐7 411 ‐11 241 ‐11 492 ‐11 747
Avsättningar ‐2 577 ‐2 366 ‐2 366 ‐2 366 ‐2 366
Långfristiga skulder ‐436 527 ‐446 527 ‐465 620 ‐533 463 ‐505 614
Kortfristiga skulder ‐95 539 ‐95 539 ‐95 539 ‐95 539 ‐95 539
Summa eget kapital o skulder ‐717 165 ‐734 365 ‐764 699 ‐844 034 ‐827 932
24
Sammanfattning av beslutspunkter
Förslag till kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige
1. Fastställa ”Verksamhet och budget 2016‐2018” som kommunens budgetdokument för perioden.
2. Fastställa de resultat‐ och balansbudgetar som ingår i dokumentet som kommunens budget för
perioden.
3. Fastställa skattesats för 2016 till 22,72%.
4. Fastställa de ekonomiska anslag och ramar för kommunens nämnder som föreslås i ”Verksamhet och
budget 2016‐2018” till totalt 550 477 tkr kronor år 2016 enligt följande fördelning
5. I kommunstyrelsens ram ingår ett anslag på 7 058 tkr som avser lönehöjningar som blir effekt av
lönerörelsen under 2016 för personal i kommunens alla verksamheter. Denna ram får fördelas till
övriga nämnder i enlighet med lönerörelsens utfall utan ytterligare beslut i kommunfullmäktige.
6. Fastställa ett anslag till investeringar år 2016 på 21 425 tkr enligt följande fördelning
7. Fastställa de finansiella delmål 2016 som finns föreslagna i budgetförslaget ”Verksamhet och budget
2016‐2018”.
8. Fastställa de mål för verksamheten: Värdegrund/förhållningssätt samt Vision och Strategiska mål
2016‐2018 l som finns föreslagna i budgetförslaget ”Verksamhet och budget 2016‐2018”.
Anslag (tkr) Budget 2015
Kommunstyrelse ‐80 098Barn‐ och utbildningsnämnden ‐238 034Socialnämnden ‐197 804Kultur‐ och fritidsnämnden ‐14 686Tekniska nämnden ‐14 361Miljö‐ och byggnadsnämnden ‐3 450Kommunfullmäktige ‐2 044
S:a Anslag ‐550 477
Investeringsanslag (tkr) Budget 2015
Kommunstyrelse ‐3 700Barn‐ och utbildningsnämnden ‐2 975Socialnämnden ‐500Kultur‐ och fritidsnämnden ‐250Tekniska nämnden ‐15 000Miljö‐ och byggnadsnämnden 0Kommunfullmäktige 0
S:a Anslag ‐22 425