LJUD

Hur bildas ljud?Ljud är en svängning i materia som skapar ljudvågor.Det bildas genom att någonting vibrerar i luften. Molekylerna knuffas fram och tillbaka gång på gång. Då får molekylerna fart och krockar med varandra och svänger fram och tillbaka. Det bildas då en tryckvåg som sprider sig, som sedan når örat och trumhinnan sätts i svängning. Längre in i örat görs tryckvågen om till en elektrisk signal och när signalen når hjärnan uppfattar man ljudet.

Här har du en bra video som förklarar och visar på hur ljud bildas:http://www.youtube.com/watch?v=27a26e2CnuM

Man kan likna ljudvågor som ringarna i vattnet när man kastar i en sten. Så sprider sig ljudet:

Hur kan man registrera ljud?Man registrerar ljud med öronen oftast. Vi människor uppfattar ljudet när ljudvågorna når trumhinnan och signaler skickas till hjärnan. Eller så kan vi registrera ljud genom en mikrofon.Man kan även registrera ljud genom att rita en vågrörelse. Där luften är ”tät” ritar man en topp och där luften är tunn ritar man en ”dal”.

Så här kan det se ut på en skärm (som kallas oscilloskop) som omvandlar ljudvågor till en elektrisk signal som ”ritas” upp såhär:

En våglängd

Ljudvågor svänger olika fort. Hur många svängningar vågen gör på en sekund kallas för frekvens. Enheten för frekvens är 1 Hertz (1 Hz).

Hur breder ljud ut sig?Ljud rör sig olika snabbt i olika material. I luften rör sig ljudet ca 340 m/s. I vatten rör sig ljudet ca 1500 m/s. Det rör sig snabbare i vatten för att där ligger molekylerna tätare och har då närmare och lättare att knuffa till varandra, därför färdas ljudet snabbare i vattnet.

I aluminium (och järn) rör sig ljudet 5000 m/s.

Exempel på ljud som breder ut sig är t.ex. med en motorbåt. Båtens ljud breder ut sig åt alla håll. Om man simmar hör man motorljudet mycket bättre än om man är med huvudet ovanför vattnet. Det är för att ljudet inte hunnit nå fram genom luften än.

Vill du ha ett starkare ljud kan du använda dig utav en resonanslåda. Om man använder sig utav någon typ av resonanslåda studsar ljudet på ”väggarna” och ljudet förstärks. Desto större resonanslåda man har, desto starkare blir ljudet. Alla instrument har en resonanslåda för att förstärka ljudet av instrumentet. I resonanslådan i instrumentet studsar och ”snurrar” ljudet runt i resonanslådan.Ljudet från strängarna (om det är ett stränginstrument) vibrerar i lådan.

I människan är bröstkorgen och huvudet resonanslådan. Luften från lungorna får stämbanden att svänga.

Vad har ljud för egenskaper?Styrka – Ljud har olika styrka. Det finns starka toner och svaga toner. En stark ton har en väldigt kraftig förtätning.

Man ritar en hög ton som många täta toppar, eftersom en stark ton har kraftig svängning. En svag ton ritar man som en dal på en vågrörelse. Därför blir det färre dalar och toppar när man registrerar vågrörelsen på en svag ton. En svag ton har liten svängning.

En stark ton:

En svag ton:

Det finns också höjd. En hög ton har hög frekvens och en låg ton har låg frekvens. Tar en människa en hög ton svänger stämbanden väldigt snabbt, tar man däremot en låg ton svänger stämbanden långsamt.

När man registrerar ljud skulle en hög ton ha många väldigt täta toppar och dalar medans en låg ton skulle ha toppar och dalar ”långt ifrån varandra”, inte alls lika tätt som en hög ton. Man kan säga att stämbanden på en låg ton inte svänger lika snabbt.

Frekvens är antalet svängningar på en sekund. Ju högre frekvensen är, ju högre är tonen. Vårat öra kan inte uppfatta alla tonhöjder.

En hög ton:

En låg ton:

Läs mer:Klang- det finns även olika ”klang”. Om man t.ex. skulle spela på en trumpet och på en flöjt i samma ton eller toner, skulle åhöraren ändå höra vilket som var trumpet och vilket som var flöjt. Det är för att dessa har olika klang. De låter alltså olika.

En del ljud kallas för oljud. En ton har en jämn svängning, och på så sätt blir det behagligt att lyssna på. Men buller eller oljud har en ojämn svängning, därför blir det obehagligt för kroppen och örat att lyssna på. Att t.ex. åka på en jämn och fin väg är mycket behagligare än att åka på en ojämn och ful väg. På samma sätt är det med ljud. Buller är alltså en ojämn svängning.

Läs mer:Det finns också ljud som inte hörs, eller snarare ljud som människan inte uppfattar och registrerar. Människan hör nämligen bara ljud mellan 20 Hz och 20 000 Hz.

Infraljud är ljud som inte människan uppfattar (under 20 Hz).

Ultraljud är ljud över 20 000 Hz. Det kan vi människor inte uppfatta, men med hjälp av tekniker har vi insett att många djur använder sig utav ultraljud och vi kan nu använda det för att upptäcka sjukdomar osv, eller för att kolla på foster i magen.

Hur påverkas hälsan av ljud? Buller måste inte vara starka ljud, de kan vara svaga. Men gemensamt för allt buller är att det har en ojämn svängning. Inlärningen är även mycket sämre i bullrig miljö. Vi kommer i alla fall ihåg mindre från en lektion i bullrig miljö än på en lektion i en lugn miljö. Trafik är en av de största bullerkällorna.

Man kan mäta ljud. Enheten för ljudnivå är 1 decibel (1dB). Och smärtgränsen för ljud för människan är 120 dB.

Buller och väldigt starka toner kan ge skador på örat för resten av livet. Ett enda väldigt starkt ljud kan ge ett men för livet genom att man alltid hör ett skärande/susande ljud i örat. Sjukdomen kallas för Tinnitus.

Sedan är det även så att äldre människor hör sämre. Har man då dessutom utsatts för mycket buller i .tex. jobbet kan riskerar man att höra sämre vid en tidigare ålder. Forts. på nästa sida

Människor vid väldigt liten ålder (under 2år) är särskilt känsliga för ljud. De ska inte använda hörlurar till ljudböcker osv.

Vi kan även skadas utav infraljud (ljud som inte hörs). Vi kan bli stressade, få kramper och sömnproblem. Det kan också orsaka hallucinationer.

Studier visar väldigt tydligt på att många olika typer av buller kan orsaka stora skador på människor. Människor som jobbar på flygplatser har ofta högt blodtryck (oftast män) och bullret kan även leda till sömnproblem, som i sig leder till hjärt- och kärlsjukdomar. Det är alltså väldigt viktigt att inte ”umgås” med buller. Det har stora konsekvenser för hela kroppen, inte bara för örat. Avgörande för hörselskador är hur ofta, hur nära och hur länge örat utsätts för en viss ljudstyrka.

Hur kan man minska hälsoriskerna med ljud?För det första är det allra bästa tipset att hålla sig långt ifrån allt buller. Men detta är såklart väldigt svårt och näst intill omöjligt.

Ett av dem största bullerkällorna är trafiken. För att försöka minska det problemet så mycket som möjligt så utrustas bilar och motorcyklar med ljuddämpare. Man anlägger också flygplatser och motorvägar utanför städer. Dessutom kan man även bygga bullervallar* mellan hus och vägar.

På industrier ska maskinerna ha ljuddämpande huvar för att minska bullret. De ska också oljas så att de går så tyst som möjligt. Jobbar man även i en miljö med mycket ljud (måste inte vara buller) är det viktigt att använda hörselskydd, antingen små ”proppar ” eller hörselkåpor. Forts. på nästa sida

Även i dagismiljö kan det vara mycket buller. Eftersom man inte kan sätta munkablar på barnen eller säga åt dem att sluta leka är det istället viktigt hur man bygger huset. Man bör ha ljudisolerade väggar och golvet ska inte vara gjutet i en enda platta. Då leds ljudet mellan rummen. Taken ska ha små hål så att ljudet inte studsar så mycket. Sedan ska miljön på arbetsplatser vara så bra som möjligt.

Sedan kan du även ha det tyst i vardagen, vila öronen, gå inte på för mycket konserter och ha lagom ljud i hörlurarna. Många mp3-spelare och telefoner kan idag hjälpa dig att ha en bra ljudvolym. Du kan alltså hjälpa din kropp och dina öron att må bättre bara genom att göra/låta bli självklara saker!

*Det är vallar mellan vägar och hus gjorda av speciellt material.

Läs mer:Heinrich Hertz föddes 1857 och dog 1894. Han var den första i världen som kunde förklara vad frekvens egentligen var. Han bekräftade teorin om ljudet . Han gav också namn åt enheten Hertz, som man mäter ljud med.

Eller

Alexander Graham Bell föddes 1847 och dog 1922. Han forskade och försökte överföra ljud från en plats till en annan. Detta var alltså grunden till telefonen som sedan 1876 registrerades att han hade kommit på. Människor på den här tiden använde dock inte den nya uppfinningen särskilt mycket, eftersom alla tyckte att de inte hade någon att ringa till, det var ju så dyrt att skaffa en telefon! Men efter några år började telefonen sälja så smått, men det var inte förens runt tidiga 1990-tal som telefonen blev en självklarhet hemma hos alla. Sedan döpte man även enheten decibel efter honom, som man mäter ljudvolym med. Forts. på nästa sida

Telefonen har gjort många saker lättare. Människor i världen mår förmodligen bättre, eftersom nu kan man hålla kontakten med nära & kära, utan att behöva vara särskilt ledsen, eftersom man kan hålla kontakten med dem varje dag! Man kan lättare skaffa arbete, genom att ringa till olika företag och fråga om jobb. På så sätt sparar man även på utsläppen av koldioxid och andra föroreningar, för hade inte telefonen funnits hade man förmodligen tagit bilen till företag för att fråga om jobb och då hade man bidragit till utsläpp som skadar miljön. Inom sjukvård har telefonen också hjälpt mycket. Telefonen har faktiskt till och med räddat många liv, eftersom man nu, när någon t.ex. fått hjärtstillestånd, ringa snabbt efter en ambulans nästan varifrån som helst och ambulansen kan snabbt komma och rädda ett liv!

Dessutom om man är gravid och ska få barn, kan man ringa till sjukhuset i förväg för att försäkra sig om att det finns platser. Är man tvungen att göra kejsarsnitt får man genom att ringa till sjukhuset veta om det är fullt eller inte. Är det fullt får man snabbt reda på det genom telefonen och man kan åka till ett annat sjukhus. Hade man däremot inte haft telefonen hade kejsarsnittet kanske inte blivit av för att man i förväg inte vetat att sjukhuset varit fullt. Då kan det hända att bebisarna tillochmed för. Men med telefonen kan det förhindras!

LJUS

Hur breder ljus ut sig?För att vi ska kunna se något måste ljusstrålar nå våra ögon. När ljuset från en ljudskälla studsar på ett föremål och sedan in i våra ögon så ser vi föremålet. Ju färre strålar som studsar på föremålet och sedan in i våra ögon, desto sämre ser vi föremålet. En ljuskälla är ett föremål som sänder ut ljus. Det kan vara t.ex. ett stearinljus, en glödlampa eller solen.Speglar och reflexer är dock inte ljuskällor, utan de reflekterar bara ljus.

Hur reflekteras och bryts ljus?När ljus träffar en yta kommer en del av det att studsa tillbaka, det reflekteras. Reflektion är när ljusstrålar studsar på ett föremål eller på en spegel och sedan in i ögat.

Ljus bryts när det går från ett ämne till ett annat.T.ex. om du står i vattnet och tittar ner på dina ben och fötter, känns dina ben mycket kortare än vad de egentligen är. Det är för att ljuset som stutsar på dina fötter har gått en längre väg än vad hjärnan har förstått. Det finns även något som kallas totalreflektion. Det är när ljuset studsar på en yta och går samma väg tillbaka igen som ljusstrålen gjorde först. Ljuset ”kommer tillbaka”.T.ex. när vattenytan ser ut som en spegel, då har ljuset studsat tillbaka igen.

Allt ljus faller så att infallsvinkeln blir lika stor som reflektionsvinkeln. Det kallas för reflektionslagen.

Ljuset lyser upp ett föremål och studsar sedan in i spegeln. Sedan reflekteras allt som studsar in i spegeln tillbaka till ögat och på så sätt kan vi se oss själva. Spegeln lurar hjärnan att ljuset kommer från andra sidan av spegeln, men allt ljus kommer utifrån. I Lustiga Huset på Gröna Lund finns det speglar som gör att man ser kort, lång, tjock eller smal ut. Dessa speglar är konvexa eller konkava, vilket betyder att spegeln är böjd på ett eller annat sätt. I en konvex spegel ser du kort och tjock ut, medans i en konkav spegel ser du lång och smal ut.

Hur uppfattar ögat färg?Vitt ljus består utav regnbågens sju färger (tillsammans).

När ljus faller på t.ex. en blå bok så absorberas (sugs upp) alla andra färger utom blått. Sedan reflekteras det blåa ljuset till ögat och vi uppfattar färgen. ”Vitt ljus” studsar alltså på boken, men det är bara de blåa strålarna som studsar in i våra ögon. Resten av strålarna har absorberats i boken.

Om det däremot gäller en svart jacka, så faller ljuset på den svarta jackan, men nu stannar alla färger kvar i jackan, de sugs liksom in. Inget studsar till våra ögon, och när vi dessutom ser alla andra färger omkring oss, ser vi svart. Om vi håller ett prisma (en glasbit) så kommer vi se en regnbåge med olika färger. Högst upp kommer rött vara och längst ner kommer det vara lila. Olika färger har olika våglängd och därför bryts de olika i prismat. Det kallas spektrum.

Här är en bra och kort film som förklarar hur ögat uppfattar färg (spola fram till 04:29 då filmen börjar, och 05:15 slutar den):http://www.youtube.com/watch?v=jw9TrG0ofbU

Ett mörkt rum:

Läs mer:Det finns 2 ”färger” vi inte kan se. Det är UV-strålar (ultraviolett ljus) och IR strålar (infrarött ljus).

Här är tips på simulering om ljud:http://phet.colorado.edu/en/simulation/soundHär är tips på simulering om ljus:http://phet.colorado.edu/en/simulation/color-vision

Såhär skulle du kunna göra en laboration i simuleringen om ljus:I denna simulering kan du testa hur en färg registreras i hjärnan hos en människa (alltså vilken färg vi ser) och du kan också blanda olika färger. Du kan ha olika styrka på färgerna, mixtra och blanda. Du kan se vad som händer om man blandar alla färgerna, vilken färg blir det då? Försök även tänka efter varför det blir som det blir om du har full styrka på t.ex. rött, och fundera på vad som händer när du har låg styrka på t.ex. röd. Fundera även på vad det skulle bli för ”färg” om du hade alla grundfärger på ex. halva styrkan. Blir då resultatet av färgen som registreras i hjärnan annorlunda än den färg som skulle registrerats om du hade alla färger på full styrka…?Pröva och fundera, och försök gärna resonera omkring varför det blir som det blir!

TESTA-DIG-SJÄLV FRÅGOR

Testa dig själv-frågor (med facit)1. Vad är ljud?2. Med vilken enhet mäter man hur många svängningar en ljudvåggör på en sekund?4. Ge två exempel på hur man kan minska risken för hörselskador.5. Vad är buller?6. Vad är enheten för att mäta ljud?7. Vad är en ljuskälla?8. Vad innebär reflektionslagen?9. Vad är spektrum?

1.Det är en svängning i materia.2. Med enheten Hertz.3. Med hörselkopor och lagom ljud i hörlurarna. 4. Det är en ojämn svängning.5. Decibel (dB)6. Det är när ljusstrålar studsar på ett föremål (eller på en spegel) och sedan in i ögat. 7. Det är ett föremål som sänder ut ljus (t.ex. solen).8. Allt ljus faller så att infallsvinkeln blir lika stor som reflektionsvinkeln.9. Det menas med att olika färger har olika våglängd.

Facit:

KÄLLOR

Källor:www.118800.se

www.hem.passagen.se/dannimagnusson/sang-1.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljus

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljud

Gleerups:http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=54 (sid 76-86)ochhttp://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=54 (sid 87-97)

www.studi.se (både film och text)http://studi.se/content/lesson/vad-%C3%A4r-ljudhttp://studi.se/content/lesson/f%C3%A4rgerhttp://studi.se/content/lesson/brytningar-och-reflektioner

http://didactical.physics.helsinki.fi/luokanop/fysik_kemi/3_ljud/

http://www.murberget.se/se-och-goera/inomhus/utstaellningsarkiv/y-salong-10/vad-aer-resonans

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=36310&a=139827&l=sv

http://sv.wikipedia.org/wiki/Totalreflexion

http://www.youtube.com/watch?v=jw9TrG0ofbU

http://www.kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/O_1_2_040_reflexion.htm

Varför har jag valt dessa källor och hur kan jag veta att de är tillförlitliga?

118 800:118 800 är ett företag som svarar på alla möjliga typer av frågor. De är en av de största nummerupplysningsföretagen i Sverige och är mycket kända. De svarar ofta kort och enkelt på de frågor de får, så man kan inte räkna med långa, välformulerade och välutvecklade svar. Men hur vet jag då att denna information är riktig och någorlunda pålitlig?Jo, eftersom 118 800 är ett stort företag, och skulle de börja ljuga om saker eller säga något som är helt fel, skulle de tappa otroligt mycket förtroende. Det innebär också att de då skulle tappa pengar och företaget skulle gå mycket dåligt. I värsta fall skulle de kunna gå i konkurrs. Men självklart är detta det sista de vill, så för att undvika detta borde de svara riktigt, men inte så långa svar, för att undvika fel. På detta sätt kan jag resonera om deras trovärdighet. Men för att vara på den allra säkraste sidan kan man också söka upp andra källor som är mer trovärdiga, som t.ex. en interaktiv bok från ett stort förlag, som du sedan kan jämföra din information med. Då kan du snabbt förstå om 118 800’s information är riktig eller inte. Har du inte tillgång till en interaktiv bok kan du gå till biblioteket och kolla. Men man måste inte jämföra med en trovärdig källa. Man kan även välja ut många olika källor, ställa och jämföra dem med 118 800’s information. Stämmer alla källornas information ganska bra överrens med 118 800’s? Då är den förmodligen riktig!

www.hem.passagen.se/dannimagnusson/sang-1.htm:Denna sida hittade jag via Google. Jag har aldrig sett eller använt sidans information tidigare. Men hur ska jag då veta om informationen är trovärdig? Jo, jag jämför den med andra källor.Jag letade upp många andra källor, som Wikipedia, Youtube osv. Dessa källor är heller inte alltid särskilt trovärdiga, men huvudsaken är att jag har många olika källor. Jag läste igenom texten på alla olika källor och jämförde dem sedan med varandra och med min första källa (hem.passagen osv.).Det visade sig att information från alla de olika källorna var väldigt lika. Jag kunde då utgå från att informationen var riktig!Dock är nu denna text skriven utav en privatperson. På hemsidan finns inga kontaktuppgifter, legitimation eller andra saker som kan vara bra att veta. Kanske hade informationen varit mer trovärdig om det hade stått att han var sångpedagog, forskare eller läkare. Och hade det dessutom funnits kontaktuppgifter hade intrycket av informationen varit trovärdigt och seriöst. Det finns inte heller någon ansvarig utgivare. Hade det gjort den ansvariga utgivaren fått stå för att informationen är riktig. Då hade man kunnat kontakta den ansvariga utgivaren om något var felaktigt. Då man fått ett mer trovärdigt intryck.

Gleerups:Gleerups är en interaktiv bok, alltså precis som en vanlig, ”riktig” bok fast på nätet. Den är utgiven av ett förlag. Den har upphovsrättsskyddat material och bilder. Dessutom är de som skriver författare, lärare eller/och forskare som jobbar just inom det ämnet som det handlar om, i det här fallet fysik. Innan boken gavs ut kontrollerades den ordentligt som vilken annan bok som helst. Man kontrollerade att informationen var riktig osv. Därför är Gleerups en mycket pålitlig källa. Dessutom är information formulerad för en person som går just i t.ex. åttan på högstadiet och inte formulerad för en som läser fysik på högskolan. Det gör att jag lättare kan ta till mig information och för dig blir det då en mycket mer trovärdig källa, eftersom jag vet vad det jag läser betyder. Boken är alltså granskad enligt lag, den är utgiven av ett stort förlag, den är copyright på, den är skriven av personer som kan väldigt mycket inom ämnet, hemsidan har en ansvarig utgivare och kontaktuppgifter och den är anpassad efter min nivå.Boken är dessutom skriven nyss och man kan då försäkra sig om att informationen fortfarande stämmer överrens med verkligheten.

Youtube:(http://www.youtube.com/watch?v=jw9TrG0ofbU):Visserligen är filmen från Youtube som inte är en särskilt pålitlig källa. Men jag vet att filmen är ett skolarbete, och skolarbetet är förmodligen kollat på och godkänt av en legitimerad lärare som är tvungen enligt lag att följa kursplanen för deras årskurs och lära ut det centrala innehållet, vilket innebär att även filmen måste innehålla saker ur det centrala innehållet. Eftersom filmen är ett skolarbete måste den då innehålla det centrala innehållet och följa skolans kursplan som alla elever måste göra. Alltså blir källan då mycket pålitlig eftersom eleverna är elever som jobbar med fysik, ljud och ljus och arbetet följer då kursplanen och det centrala innehållet för högstadiet/gymnasiet. Dessutom är (måste) filmen vara godkänd av en lärare. Det innebär att jag får den exakta information jag behöver för att nå minst E i fysik och min inlämningsuppgift. Därför blir denna källa mycket trovärdig och relevant.

Wikipedia:Wikipedia är en mycket känd informationskälla och väldigt många människor i hela världen använder sig utav Wikipedia.Men vem som helst kan gå in och ändra en text där. Det stor inte vem som har ändrat, skrivit eller lagt till något. Texten är heller inte upphovsrättsskyddad. Allt detta gör att sidan kan verka oseriös och ej trovärdig. Wikipedia är ett mycket stort ”nätverk”, men nästan alla som använder det vet att allt som står där inte alltid är sant och att man inte kan lita på det som skrivs. Ändå används det mycket. Man kan faktiskt vända det till en fördel att väldigt många olika människor kan skriva och ändra i texten. Då får man så många olika tankar och information att allt som saknas kompletteras av någon annan på andra sidan jorden som faktiskt vet det som någon annan inte visste.

Men genom att jag har läst igenom information och sedan jämför den med några andra lika ”otrovärdiga” källor, har jag även denna gång sätt att alla källor har beskrivit samma saker och kommit med ungefär samma information. Det gör den lite mer pålitlig. Om jag sedan också jämför Wikipedia med en bok (som också handlar om fysik, ljud och ljus) som är utgiven korrekt av ett seriöst förlag kan få fram ännu mer svar på om källan är trovärdig eller inte. Stämmer Wikipedias information bra överens med boken information kan jag känna mig säker på källans trovärdighet och att all information är riktig. Om Wikipedias information dock inte stämmer så bra överens med bokens information, kan man försäkra sig om att Wikipedias information i det här fallet inte stämmer, och då bör man inte heller använda sig av den källan. Och stämmer Wikipedias information med bokens kanske den som skrivit texten på Wikipedia hämtat information från b.la. den boken du jämförde med, och då kan du ju tänka det som att det faktiskt finns en ansvarig utgivare osv, bara inte från Wikipedia källan!

Studi:Studi är som en stor lärobok med alla ämnen i. Det är filmer och en del texter. Det är alltså som en interaktiv bok fast strukturerat mer som en hemsida. Studi är en trovärdig och relevant källa eftersom jag vet att de som skriver texten och gör filmerna är utbildade och legitimerade lärare och pedagoger inom det ämnet de ”undervisar” i. Studi är dessutom ett företag, vilket innebär att de är kontrollerade av ”lagen” och skulle de ge ut felaktig information, skulle de precis som 118 800 få färre ”användare”, på så sätt tjäna mindre pengar och tillslut kanske gå i konkurrs. Och det vill de ju inte, så därför utrustar de sig med modern teknik, bra lärare. Hemsidan är dessutom väldigt ”fin” och rent gjord. Man ser att den är gjord av ”hemsidedesigners” och den är inte bara grå och har något konstigt namn. Man får då ett bra intryck och att den verkar vara seriös.Och, hemisdan har kontaktuppgifter. Dessutom kan man hela tiden skriva vad man tycker att de kan förbättra osv. som de förhoppningsvis tar tag i och förbättrar. Studi har också ofta nära anknytning till vissa skolor, och skulle de upplevas som oseriösa och att de inte gav ut riktig information, skulle de få ett enormt dåligt rykte och ingen skola skulle vilja använda dem!Och, vissa av pedagogerna föreläser i skolor osv, vilket även det ger ett intryck av trovärdighet och intelligens.Företaget är alltså väldigt seriöst och hela deras ”grej” är att ”undervisa” (genom filmer och text) enligt årskursers centrala innehåll alla skolor ska följa!Studi är alltså en mycket pålitlig källa!

KI (Karolinska Institutets hemsida):Karolinska Institutet är en av Sveriges största och en av Nordens ”viktigaste” och kändaste institut. Här jobbar intelligenta forskare inom medicin och människor som jobbat med deras ämne i många, många år. Det jobbar även legitimerade läkare som alla gått en lång utbildning och är godkända att jobba inom detta.KI är den absolut bästa och trovärdigaste källan skulle jag säga! Varför?Jo, dels allt det jag sa där uppe, det är ett otroligt stort och känt institut som varje dag jobbar med olika typer av forskning. Alla där är långt utbildade och många av de som forskar och jobbar där är de ”bästa” forskarna inom sitt ämne. Det är alltså KI som ger ut all information till alla läroböcker, förlag osv som sedan vill skriva böcker anpassade för olika nivåer i grundskola, gymnasium och högskola. För sällan är de som skriver läroböckerna folk som forskar på KI. Visst kan de vara lärare eller liknande, men på KI jobbar ”de bästa” och det är från de vi hämtar väldigt mycket information inom även t.ex. fysik. Ja, KI är den mest trovärdiga och bästa källan när det gäller NO i största allmänhet. Man kan vara säker på att deras information och relevans är riktig!Dock, kan de ibland vara på en mycket högre nivå och skriva på en mycket högre nivå än vad elever på t.ex. högstadiet kan förstå. Därför kan det ibland vara bättre att lära sig eller ta informationen från en källa som en lärobok, eftersom den ofta tagit med det viktigaste gällande årskursens kunskapskrav och skrivit texten anpassad efter årskurs!

Något annat som är bra är att de hela tiden registrerar och sparar nya upptäckter som de sedan ger ut till böcker. Information är så att säga ”färsk”, vilket gör att man kan vara säker på att informationen stämmer överrens med hur det verkligen är.

Muséum:(Musik och Teater muséet)Detta är en väldigt säker källa, eftersom ett muséum har korrekt information. Men det finns egentligen ingen ”lag” som säger att muséum måste ha korrekt information. Men muséet vill ju ha besökare, så att de får pengar, så att de kan hålla igång muséet. Skulle nu folk (besökarna) få reda på att muséet använder sig utav falsk (icke korrekt) information skulle ju ingen vilja komma och lära sig fel! Då tappar de snabbt besökare och förlorar massvis med pengar. Det gör alltså inte muséet någonting gott med att använda felaktig information, därför ser jag inte varför ett känt, stort muséeum skulle ljuga om informationen. Därför litar jag på att Musik och Teater muséumet använder riktig information för att lära människor.

Murbergethttp://www.murberget.se/se-och-goera/inomhus/utstaellningsarkiv/y-salong-10/vad-aer-resonans:Murberget är ett länsmuseum i Norrland. Murberget är ett stort museeum med många besökare. Det finns ingen bra anledning att ge ut falsk information (precis som jag skrev om M&T muséet.). Det är viktigt för de att kunna hålla igång muséet med hjälp av besökare, för ett museum utan besökare är inget muséum och det kommer då bli tvunget att stänga ner. I och för sig står denna information på muséets hemsida, men förmodligen har muséet samma information på internet som på själva muséet. Jag litar därför på att muséet använder riktig information, annars skulle de tappa besökare och det är deras sista mål. Får folk nämligen reda på att muséet använder sig av falsk information skulle de tappa besökare och gå i konkurrs. Informationen på museet är förmodligen hämtad från pålitliga experter.Därför antar jag att de tänker på samma sätt på hemsidan som med museet och använder sig av riktig information.

http://didactical.physics.helsinki.fi/luokanop/fysik_kemi/3_ljud/:

Detta är en hemsida från Helsingfors Universitet. Det är ett stort universitet med många legitimerade och väl utbildade lärare. De är utbildade efter lärarutbildningens läroplan och kan måste undervisa riktigt, annars får de inte jobba kvar. Visst har Finland kanske andra typer av utbilningskrav osv, men jag antar att kraven är ganska lika våra här i Sverige. Universitetets information kan man alltså försäkra sig om att den är riktig. Men att det som står på hemsidan är riktigt vet vi ju inte riktigt. Då får vi resonera kring det. Hemsidan till utseendet verkar inte så pålitlig, men när man läser på närmare och ser skylten med texten ”Helsingfors Universitet” får man ett intryck av pålitlighet och att det är seriöst. Dessutom är texten skrivet på ett professionellt sätt vilket ökar ”seriösheten”. Texten är anpassad efter årskurs 5-6 vilket gör texten lätt att förstå och jag kan på ett enkelt sätt omvandla den till mina egna ord. Dock är texten eller informationen från 2004. Det betyder att forskare kan ha kommit på mycket nya saker och upptäckter under tiden fram tills nu. Men för att kunna veta om någonting i texten inte stämmer fortfarande jämförde jag denna text med andra pålitliga källor med nyare information. Men dessa sa alla ungefär samma sak och stämde bra överrens med denna texten också. Vissa små ändringar och detaljer hade ändrats, men i helhet och det jag hade skrivit om fann jag inga skillnader eller ändringar.Dock finns här inga kontaktuppgifter, ingen ansvarig utgivare och ingen copyright. Jag har alltså ingen aning om vem som skrivit detta (alltså en enskild person). Men för att veta att informationen var riktig jämförde jag den med andra källor! Och denna informationen stämde mycket väl överrens med alla de andra.

http://www.kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/O_1_2_040_reflexion.htm:

Hemsidan verkar vara någon distans kurs på gymnasienivå eller liknande. Det fanns ingen kontaktinformation eller ansvarig utgivare. Dock fanns det mycket bra hjälpmedel om man inte visste hur något funkade, vart man kunde hitta vissa funktioner på hemsidan, hemsidan var bra uppbyggd på ett sätt så att man lätt kunde hitta. Den verkade alltså väldigt seriös och det vore ju bara jobbigt, konstigt och otroligt onödigt att lägga ner så otroligt mycket kraft och jobb på en hemsida som denna när all information är falsk eller fel. Jag förmodar alltså att information var (någorlunda) riktig. Det fanns mycket länkar till andra hemsidor, program och väldigt många olika ”kapitel” om olika saker inom fysik. Ibland blev texten mer fördjupad än vad jag kanske behövde för min inlämning och mina kunskapskrav, men det gick bra. Ibland kunde även språket vara lite svårt och nivån lite för hög för mig, men för det mesta gick bra att förstå (inom den fysiken som jag läste om). Men för att vara helt säker så gjorde jag såklart som på andra källor när jag är osäker på trovärdigheten och funderar på mina resonemang kring det, jag jämför källan med många andra källor, och stämmer information från hemsidan bra överrens med de andra källorna, är förmodligen din källa trovärdig (på just den texten).

Men när man är lite osäker på en källa bör man inte använda den som enda källa, eftersom informationen kanske inte är helt korrekt. Det är alltså viktigt att ta hänsyn till detta när man ska använda källor man inte känner igen. Känner man inte till källan sedan innan och man inte vet om allt som står där är helt korrekt, ja då kanske man inte ska använda den som enda källa, utan variera mellan många olika!