8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

1/15

5.3 Optiska instrument

•

En lupp eller ett förstoringsglas – enkonvex lins med kort brännvidd, ärdet enklaste optiska instrumentet.

• Kikare, mikroskop oc kamera ärexempel p! mer avancerade optiskainstrument.

• En astronomisk kikare best!r av tv!konvexa linser "objektiv  ocokular #. Okularet förstorar den bildsom ob$ektivet skapar.

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

2/15

•

%anliga kikare kallas prismakikare.&nne!ller tv! prismor av glas soml$uset passerar innan det trä'arokularet oc v!ra ögon. (rismornasuppgift är att vända bilden rätt.

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

3/15

)ikroskop

• *nvänds för att ge förstorade bilderav sm! förem!l.• +ar tv! konvexa linser, ett ob$ektiv

oc ett okular.

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

4/15

Kamera

•

viktiga delar-ob$ektiv, slutare,bländare oc ccdceller.

• /inserna "ob$ektiven#ar till uppgift attskapa en bild avförem!let.

• 0lutarens uppgift är

att öppna oc stängakameran.• )ed $älp av en

bländare kan

kameraöppningensstorlek varieras.

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

5/15

1gat kan liknas vid enkamera

•

0lutare – ögonlocket• 2ländare – pupillen• Ob$ektiv – ögonlinsen• ccdceller – nätinnan• (recis som i kameran är bilden p!

nätinnan upp oc nedvänd. +$ärnanvänder dock bilden rätt.

• & ett normalt öga brts str!larna s! attbilden av förem!let amnar p!nätinnan oc vi ser en tdlig bild.

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

6/15

4är – oc översntet

%id närsynthet  "d!ligsn p! l!ngt !ll# ärögongloben för l!ng ocl$uset brts framförnätinnan.Korrigeras med konkava

linser.

Översynthet "d!lig snp! nära !ll# är vanligtos äldre. 1gongloben är

för kort oc l$uset brtsbakom nätinnan.Korrigeras med konvexalinser.ldersnet "d!lig snp! nära !ll# beror p! att

ögonlinsen blir stelaremed !ldern.

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

7/15

2egrepp 5.3

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

8/15

5. /$us oc färg• /$us kan beskrivas6förklaras b!de

som en ström av partiklar "fotoner #oc som en v!grörelse.

• %!grörelsen är transversell "svängningarna är vinkelräta motutbredningsastigeten – $ämför medvattenv!gor# oc snligt l$us ar en

v!glängd mellan 7,7777,7778 mm"77877 nm, nanometer#.

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

9/15

0pektrum• %itt l$us som passerar ett glasprisma delar

upp sig i s$u olika färger – ett spektrum.• 9ärgerna är: rött, orange, gult, grönt,

bl!tt, indigo oc violett.•

%arför;

• %itt l$us inne!ller alla olika färger oc deolika färgerna ar olika v!glängd.

•

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

10/15

e olikav!glängderna brts olika mcket.

9ärgbanden i regnb!gen skapas avvattendroppar p! olika ö$d.

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

11/15

Olika färger• %arför ser vi olika färger;• %ita förem!l re=ekterar alla färger,

medan svarta tor absorberar allafärger.

• 4!got som är t ex rött, re=ekterarendast det röda l$uset. 1vriga färgerabsorberas.

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

12/15

Elektromagnetiskt spektrum• ?nder @877 oc @A77talet

upptäcktes l$us med b!de kortareoc längre v!glängd än det l$us vikan se, snligt l$us.

• Bemensamt namn för all tp avstr!lning är elektromagnetiskstrålning.

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

13/15

/$usv!gor svänger i alla riktningar• Elektromagnetisk v!grörelse, t ex

snligt l$us, svänger i alla riktningar –opolariserat l$us.

• /$us som endast svänger i en riktning

kallas polariserat ljus.• >et Cnns speciella solglasögon,

polaroidglasögon, som polariserar

opolariserat l$us. (! s! sätt Cltrerasbesvärande re=ektioner bort.

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

14/15

/aser

• Laser  används till mcket, t ex inoms$ukv!rden, polisen, i datorer mm.

• /aserl$us best!r av v!gor medsamma v!glängd. >ärför kan l$usetaldrig delas upp i ett spektrum.9ördelarna är att en laserstr!lelättare kan !llas energirik oc

fokuserad, eftersom str!larna alltidbrts lika mcket oc sprids väldigtlite.

8/17/2019 LJUS 5.3-5.4

15/15

2egrepp 5.