ljusPå LjuSETALLT

Ljusets revolutionLivet från den ljusa sidan

Vad är ljus?

Nr 1

Belysningsbranschen Box 12653 112 93 Stockholm 08 566 367 00 info@belysningsbranschen.se www.belysningsbranschen.se

2

Nu inleder Belysningsbranschen ett nytt kapitel i vår uppgift att sprida kunskap kring allt som rör belysning. Vi gör det tillsammans med dig som har inflytande över belysningens utformning i våra offentliga miljöer och arbetsplatser.

Belysningsbranschen ska verka för högre kvalitet och vi ska bidra till att energin som används för att lysa upp Sverige utnyttjas både klokt och effektivt. Vi vill därför inspirera dig och visa vad ett medvetet arbete med ljus ger, som till exempel nöjdare hyres- gäster och lägre elräkningar. Det är tanken bakom magasinet som bär namnet Allt ljus på … Att ljus och belysning bidrar till vår trivsel må vara en självklarhet för oss nordbor. Men belys-ning handlar inte bara om att sätta upp en lampa. Belysningens kvalitet har en helt avgörande betydelse för hur vi presterar i skolbänken och på kontoret. Rätt belysning kan göra dig vackrare i butikens provrum, lugnare i väntrummet och tryggare i parkeringshuset. Forskningen går framåt. Ny kunskap gör att vi idag vet mycket mer om hur människokroppen tar upp och påverkas av ljuset än vad vi gjorde för bara 15 år sedan. Under samma tid har vår bransch utvecklat en helt ny, för att inte säga revolutione-rande, teknik som bidrar till ökad trivsel, bättre prestationer och säkrare miljöer – hela tiden med fokus på energikostnaden. I det här första numret tar vi det från början; vad är egentligen ljus och hur påverkar det oss? Vi släpper även fram en av våra ledande ljusdesig-ners med över 20 års erfarenhet av att lysa upp Sverige. I kommande utgåvor koncentrerar vi oss på ett tema i taget. Nästa gång sätter vi allt ljus på energieffektiviteten och belysningen. Spara gärna ditt exemplar!

Magnus FrantzellVd Belysningsbranschen

Allt ljus på ljuset

Belysningsbranschen är huvudorganisation för Sveriges tillverkare och importörer av ljuskällor, belysningsarmaturer och komponenter. Medlemsföretagen hittar du på baksidan.

3

Vad är ljus?

Redan vid 25-års ålder hade Isaac Newton hunnit upptäcka att vitt ljus består av regnbågens alla färger samt formulerat gravitationsteorin.

Be tio personer om en förklaring om vad ljus är och du får tio olika svar. Ljus ger information, ljus framkallar sinnesstämningar och ljus är avgörande för vår hälsa och humör. Svaret beror helt enkelt på om man pratar vetenskap, som fysik, medicin och psykologi eller om upplevelse och design.

Bland vetenskapsmännen har två olika uppfattningar tävlat genom århundra-

dena. Omkring år 1700 hävdade man att ljuset är en vågrörelse, medan Newton menade att ljuset är en ström av partiklar, så kallade ”korpuskler”. I början av 1900-talet kom forskare fram till att ljuset faktiskt är en ström av partiklar, som kallades fotoner, så idag är de båda uppfattning-arna förenade; ljuset är en elektromagnetisk vågrörelse i form av fotoner.

Vågrörelsen är fysikerns förklaring. Söder om Stockholm, i Handen, har KTH sedan 13 år tillbaka en utbildning för dem som tänker sig ett framtida arbete med ljus i olika former.

Mästare på ljusAnsvariga för den tvååriga utbildningen med mastersstatus, är Agneta och Jan Ejhed och de har sin syn på ljus.

– Att förklara ljus som energi är egentligen en väldigt dålig beskrivning för oss som arbetar med ljus och belysning, menar Jan Ejhed. Den är naturligtvis inte felaktig, men den ger ingen vägledning. Vår syn och vår utbildning handlar om vad som händer när ögat tar emot ljuset och vad hjärnan gör av den här informationen. Den visuella upplevelsen är natur-ligtvis svår att mäta.

”Slut ögonen och du förstår vad ljus är.”

I drygt tio år har professor Jan Ejhed tillsammans med universitetsadjunkt Agneta

Ejhed framgångsrikt ansvarat för masterutbildningen vid KTH:s

ljuslaboratorium i Handen.

Till KTH kommer studenter från hela världen. Många av dem kommer från länder och breddgra-der där dagsljus är något man mest av allt skyddar sig mot. I Norden finns ljus antingen i överflöd eller så är det en bristvara. En student från Rio eller Singapore kan inte undgå att fascineras av det nordiska ljuset under sina år i Handen. Här får de verktygen för att arbeta med att få dags- och elljus att samverka.

Bra och dåligt ljusSolen är oöverträffad som ljuskälla vad gäller intensitet och hållbarhet. Tidigare talade man om artificiellt ljus som ett komplement till dagsljuset. På mastersprogrammet talar man hellre i termer om bra och dåligt ljus och att en belysningsan-läggning inte behöver återskapa dagsljuset.– Med hjälp av elbelysning kan dagsljuset ersättas på alla punkter. Utom en. Dagsljuset varierar sekund för sekund genom färgen på ljuset, intensiteten och riktningen. Den här dynamiken som finns i dagsljus är oerhört viktig och den förser oss med underlag för en mängd stora som små beslut. Jan och Agneta Ejheds helt korta svar på frågan om vad ljus är kan sammanfattas i att det är en upplevelse, som genom att den bearbetas av hjärnan ger oss information. Och som Agneta Ejhed säger: slut ögonen och du förstår vad ljus är.

Matildelunds förskola, mottagare av Svenska Ljuspriset 2010.

7

i miljöpsykologi vid Lunds Tekniska Högskola. Han och hans forskargrupp har i många år studerat ljusets betydelse för vår vakenhet och psykiska hälsa. Han kan bekräfta det vi alla känner, men få kan förklara, varför ljuset är viktigt för hur vi mår.

–Vi har en intern klocka, och den går inte ett varv på 24 timmar. För de flesta av oss behöver den 24,5 timmar per varv och det känner vi igen genom att vi är lite tröttare på morgonen än på kvällen. Det är ljuset som hjälper oss att ställa klockan rätt vilket alltså är själva grunden för påverkan på vår sinnesstämning.

Ljuset får oss att må braForskarna har också kunnat konstatera att ju längre från ekvatorn, desto högre är förekomsten av års- tidsbundna depressioner. En nedstämdhet som många av oss kan uppleva under årets mörka period. Vi drabbas helt enkelt av sådan depression på grund av bristen på ljus. –Vid ekvatorn är dagen lika lång som natten. I södra Sverige har vi vid vinter- solståndet, bara 6 timmar dags- ljus och 18 timmar mörker. Vi tvingas alltså att stiga upp då det fortfarande är mörkt på morgonen. Vi tar oss till jobbet eller skolan, kanske kliver in i en djup huskropp där vi bara har tillgång till konstljus. Ett ljus

Det finns något i ljuset, något som inte bara gör att vi kan se, utan som också gör oss

friska, glada och vakna. Inom vetenskapen talar man om ”ljusets icke visuella effekter”, om ljusets betydelse för vår sinnesstämning och för vår vaken- het. Och det mer än vad vi tidigare har anat. 2002 upptäckte forskarna nämligen den tredje receptorn på ögats näthinna. De två första är stavar och tappar. Den tredje receptorn förmedlar

ingen visuell information, utan tar istället hand om energin från ljuset och skickar den vidare till ett antal celler centralt i hjärnan. Härifrån sker sedan en överföring av signaler till tallkottkörteln vars uppgift är att producera ett sömnhormon.

Det enda som kan blockera hjärnans produktion av sömnhormon är ljus. Ljusets signaler stänger helt enkelt av produktionen av sömnhormon. Istället börjar kroppen producera ett hormon som gör oss pigga och alerta. På så sätt styr ljuset vår vakenhet och sömn, något som vi nordbor har stor erfarenhet av. Dagsljus är ju under största delen av året en hett eftertraktad bristvara. En som forskat mycket om ljusets betydelse för vårt välbefinnande är Thorbjörn Laike, docent

Livet från den ljusa sidan

Ögats tredje receptor sitter som de båda andra, stavarna och tapparna, på näthinnan. Receptorn har en avgörande betydelse för vår dygnsrytm.

Thorbjörn Laike, docent och ljusforskare vid Lunds Tekniska Högskola.

”Det är ljuset som hjälper oss att ställa vår

interna klocka rätt.”

Synnerv

Tredje receptorn

Stavar och TapparLins

Näthinna

8

som inte alltid är riktat på ett sätt som vi har nytta av för att blockera produktionen av melatonin. Drygt hälften av oss får någon typ av besvär av detta. Detta är emellertid något som går att ändra på med bra belysning. Kan man då ersätta dagsljuset fullt ut med ljus från en artificiell ljuskälla och öka vårt välbefinnande? Inte helt och hållet menar Thorbjörn Laike. – Det finns nämligen två saker som spelar in här. Dels ljusets kvantitet och dels ljusets kvalitet. Dags- ljus innehåller väldigt mycket energi. För att se och arbeta behöver man 500 lux. Dagsljuset utomhus, även en gråmulen dag, ligger på ca 5 000 lux. Men

även sammansättingen av energin är viktig, det vill säga ljusets kvalitet. Vi vet idag att det är viktigt att ha energi i det kortvågiga blåa området. Det är det ljuset som mest effektivt blockerar tallkottskörtelns produktion av sömnhormon. I dagsljus finns energi i alla våglängdsområden, vilket inte är fallet med konstljus. Men med en kombination av kvantitet och rätt kvalitet kan man dock nå ganska långt i att ersätta dagsljusets psykofysiologiska effekt.

Det viktiga omfältsljusetLjuset kvalitet har också att göra med hur det är riktat. Får man bländande ljus drar pupillen ihop sig

Matildelunds förskola. ”Belysningsanläggningen är utformad med dagsljus som självklar utgångspunkt och det kompletterande artificiella ljuset bidrar till trivsel, hemkänsla, lek och upplevelser.” Ur juryns motivering.

Solens upp- och nedgång i Sverige, Örebro. Solens upp- och nedgång vid Ekvatorn, Singapore.jAN FEB MAr APr MAj juN juL AuG SEP OKT NOV DEC

2322212019181716151413121110987654321

jAN FEB MAr APr MAj juN juL AuG SEP OKT NOV DEC

2322212019181716151413121110987654321

9

dena. Framför allt inom forskningen. I en tid då vi i den globala världen går mot ett samhälle där informationsflödet aldrig sinar utan pågår 24 timmar om dygnet, har upptäckten av den tredje receptorn bidragit till en förståelse av hur ljus, eller

bristen på ljus, påverkar oss. Både som individer, arbetsgivare och fastighetsägare. Men kunskapen om hur vi bör hantera ljuset, både det artificiella ljuset och dagsljuset, gör ingen nytta om den inte sprids. Helst med ljusets hastighet.

och energiflödet till den tredje receptorn begränsas. Konsekvensen blir att man behöver mer ljus för att uppnå önskad effekt. Istället talar Thorbjörn Laike och många andra forskare om det viktiga omfälts-ljuset. Det vill säga ljuset på väggar och ytor runt omkring oss.– Genom att öka ljuset på rummets väggytor kan man skapa ett bra omfältsljus. Detta ljus spelar en viktig roll och har en större inverkan på vår vakenhet än vad vi tidigare har trott. Ett bra omfältsljus kan man mycket väl skapa med hjälp av ljus från artificiella ljuskällor. Enligt Thorbjörn Laike finns det mer i ljusets kvalitet som påverkar vårt välbefinnande. Till exempel så vet man att personer som vistas i miljöer där ljuset kommer från armaturer som är äldre än 15 år oftare drabbas av stress och huvudvärk. Det beror på den gamla tekniken i dessa armaturer som gör att ljuset flimrar. Så gamla armaturer är tyvärr alltför vanliga i våra skolor. Med tanke på att de moderna armatu- rerna dessutom är betydligt billigare i drift är det förvånande att ungefär hälften av alla armaturer som används idag fortfarande är av den gamla typen. Intresset för ljusets betydelse för oss människor, både avseende vårt välbefinnande och vår arbets-förmåga, har ökat mycket under de senaste årtion-

Matildelunds förskola. ”Belysningsanläggningen är utformad med dagsljus som självklar utgångspunkt och det kompletterande artificiella ljuset bidrar till trivsel, hemkänsla, lek och upplevelser.” Ur juryns motivering.

Restaurang The Vision i Malmö fick ett hedersomnämnande i 2009 års upplaga av Svenska Ljuspriset.

Hooks Herrgård, en av Sveriges bästa mötesplatser.

Kai Piippo är en av Sveriges mest anlitade ljusdesigner. Tillsammans med Stockholm Stad

och fastighetsägarna har Kai tagit fram ett nytt belysningsprogram för nedre delen av Kungsgatan.

Programmet omfattar ny belysning över gatan, gångstråk, broar, entréer samt fasadbelysning.

11

idag är ljusdesign allt viktigare och i Sverige efterfrågas ljusdesignerns kunnande allt mer,

både av arkitekten och av stadsplanerarna. Att antalet verksamma ljusdesigner ökar innebär ett genombrott för ljusdesignen. Och en person som bidragit till genombrottet är Kai Piippo, ledande kraft i svensk och internationell ljusdesign och något av en pionjär inom området. Sedan två decennier tillbaka driver han företaget Ljusarki-tektur och uppdragen kommer både från Sverige som från utlandet.– I Norden har vi en särskild relation till mörkret eftersom vi har en närmast extrem ljussituation. Det är bokstavligt talat svart eller vitt. Halva året får vi stå ut med kompakt mörker och den andra halvan badar vår del av jorden i oändliga mängder av naturligt ljus. Även ljusets långsamma förändring är unik i världen.

Vi har idag betydande kunskap om hur ljuset på- verkar oss mentalt och därmed hur viktigt det är att ljussätta en arbetsplats så att de som tillbringar hela dagar inomhus mår bra och att de trivs. Och att vi presterar oberoende av årstid. Men även om intresset för ljus ökat under de senaste decennierna är vi bara i början av en medveten ljussättning.

Både av enskilda fastigheter och av hela det offentliga rummet. Den övervägande delen av alla nybyggen saknar fortfarande en ljusdesign.

Ljusdesign spar pengarKai ser sig själv och andra ljusdesigner som en lika viktig del i byggprojekteringen som VVS-konsulten eller konstruktören. – Personligen är jag är övertygad om att vi sparar pengar genom att vi är en garant för ett bra resultat genom att vara en resurs för arkitekt, byggherre och fastighetsägare. Arkitekten har alltid den övergripande visionen och ansvaret, men som vilken annan konsult som helst finns vi med för att realisera visionen. En vanlig missuppfattning om ljusdesign är att vi enbart ägnar oss åt den artificiella belysningen. I de projekt som blir riktigt lyckade är vi med från början även med dagsljusplanering. Tillsammans med uppdragsgivaren och övriga parter tar vi fram

Takbelysning i varuhuset PUB.

”Förr undvek vi mörkret, nu styr vi det

dygnet runt.”

För 20-30 år sedan var det få som talade om ”ljusdesign”. Belysning handlade mer om att ta bort mörker än att ljussätta för att öka attraktion, trygghet och trivsel. Knappt någon talade om ”en stads nattbild” eller om ”ljus som en del av en fastighets värde, positionering och plats i staden”. Nu gör vi det, och de som arbetar med ljus har helt andra verktyg till sitt förfogande. Vi är mitt uppe i en ljusets revolution.

Ljusets revolution

12

en målbild genom att ställa frågan vad vi vill med belysningsanläggningen. Då får vi ett samspel i fastigheten mellan det naturliga ljuset och den installerade belysningen. Samspelet fungerar över dygnets alla timmar och med hänsyn till årstiden. Kai Piippo menar att ljusdesign är ett viktigt konkurrensmedel för en fastighetsägare, med rätt ljus kan fastighetens kvalitet öka och betyda att intäkter skapas. Dels innebär en medveten satsning på ljuset att inomhusmiljön blir bättre med allt vad det innebär för prestation och för hyresgästernas trivsel. Dels får fastigheten en plats i staden med medveten exteriör ljusdesign. Kai började med att ljussätta teaterscenen, där

ljuset finns med och bygger upp dramatiken i en föreställning. Det hjälper publiken att läsa av pjäsen och den förstärker intrycket av skådespelet. Kai har tagit med sig mycket av kunskapen om dramaturgi och överfört det i arbetet med att ljussätta fastigheter, rum och offentliga miljöer över dygnets alla timmar. I städerna var länge belysningens främsta uppgift att ljussätta för bilismen. Mörkret skulle ersättas med ljus och om sen belysningen bländade och om ljuset kunde upplevas som kallt och ogästvänligt var mindre viktigt. Och ljuset var påslaget, dygnet runt, med oförändrad styrka.

Mer ljus till mindre kostnad Den senaste tidens snabba tekniska utveckling inom belysningsbranschen har fått enorm betydelse för ljusdesignen. De har fått nya armaturer, de erbjuds möjligheten att styra och dimma beroende på tiden på dygnet, årstid och trafikläge. Det som var omöjligt igår är plötsligt genomförbart. Med hjälp av LED-tekniken och allt mer avancerade möjligheter till styrning kan använ-dandet av ljuset öka i det offentliga rummet, men

Varuhuset K:fem i Vällingby med ljusduk som behandlar dagsljuset och som under mörker används som projektionsduk.

K:fem, fasad med ljuset som en totalt integrerad byggnadsdel.

13

energiåtgången ändå vara oförändrad eller minska. I Oslo styrs 10 000 ljuspunkter utmed stadens mest trafikerade vägar via ett att samspel mellan olika mät- och styrsystem. Energibesparingen blev hela 60 procent efter installationen av den enkla anledningen att lampor dimmas efter behov.– Essensen i vårt arbete är att göra en medveten ljus- design till så liten energiinsats som möjligt. En viktig aspekt är att ge våra beställare kunskap så att han gör en bra investering. Förr undvek vi mörkret, nu styr vi det dygnet runt och mörker är även det en viktig del av den medvetna ljusdesignen. Den nya tekniken har gett oss en helt ny palett av kreativa möjligheter – som också innebär stora besparingsmöjligheter. Vi befinner oss i ständig kontakt med marknaden för att få del av utvecklingen. Samtidigt är vårt oberoende från tillverkarna viktig. Att erbjuda den för projektet bästa lösningen betyder allt för slutresultatet.

Kai Piippo har drivit ljusdesignens utveckling och följt den på nära håll genom att debattera, utbilda och föreläsa, i Sverige som i övriga världen. Kai har en vision att Sverige och Norden ska bli ledande inom ljusdesign. Vår relation till ljuset är naturligt-vis betydelsefull, vi har världsledande utbildning och kunskap inom området. Men helt avgörande är det ökande intresset hos svenska fastighetsägare och kommuner. – För bara några år sedan förekom inga inbjudningar från kommuner att delta i tävlingar om utformningen av dess citykärnor. Strategisk ljussättning är ett nytt begrepp, där ljuset finns med redan i detaljplaneringen av ny bebyggelse och förädlingen av äldre områden. Medvetenheten om att ljuset skapar trygghet och att platser och fastigheters attraktion är beroende av nattbilden kommer bara att öka. – Mitt yrke har alltid varit spännande, men det som händer nu är faktiskt något av en revolution.

Mariatorget i Stockolm i nytt ljus. Ljusare, tryggare och skönare.

House of Sweden i Washington inrymmer bland annat Sveriges ambassad.

Ljusen och en natt i Marrakech.

14

F

1904

Kvicksilverlampan

Metallhalogen lampan

1964

Högtrycks natriumlampan

Lysröret

1938

Halogenlampan

19591879

Glödlampan Lågtrycksnatriumlampan

1932

örr eller senare blir även framtiden en del av historien. Händelser, uppfinningar och inno-vationer, allt går till historien. Men inte för att glömmas, utan för att hjälpa oss att förstå att utveckling är en ständig process som bygger på en kedja av små och stora steg. Den moderna belysningsteknikens historia till exempel, anses börja 1879, året då Edison presen-terade sin glödlampa. Men Edison var inte först. Redan 1840 experimenterade britten William Robert Grove med en glödlampa. Edisons version var dock den som var enklast att massproducera och hade dessutom en mer hållbar glödtråd. Ändå tog det tid för den elektriska belysningen att slå

igenom. Gas och fotogen var länge ett billigare alternativ. Vid 1900-talets början fanns endast cirka 50 000 glödlampor i drift i Sverige.

Tack glödlampan för alla ljusa årIdag är Edisons glödlampa på väg att fasas ut. Inte för att den ger något dåligt ljus, utan för att den drar för mycket energi i förhållande till EU:s klimatmål. Den största drivkraften bakom dagens snabba utveckling av olika ljuskällor heter med andra ord energibesparing. Den största orsaken till att det fortfarande finns gamla energislukande armaturer i drift heter tyvärr okunskap. Ny teknik finns, men användningen är

Viktiga steg i den moderna belysningens historia så här långt. Fortsättning följer.

Allt ljus på framtiden

15

Metallhalogen lampan

Lysrörslampan

1980

Högtrycks natriumlampan

1965

Fullfärgslysröret

1973

HF-don/lysröret

T8 lysröret

1978 1991

induktionslampan

1996

LED

2009

utfasningen av glödlampan

startarT5-lysröret

1995

Kompaktlysröret

1981

låg. Till exempel så används i cirka 50 procent av dagens belysningsanläggningar fortfarande ålder-domliga energislukande lysrörsarmaturer, som dessutom ger hälsoproblem på grund av flimmer.

Mer ljus för mindre pengarHur ser då framtidens ljus ut? Ett entydigt svar på frågan finns inte. Istället handlar det om flera olika men samverkande utvecklingstrender där varmt vitt ljus i form av LED är en av dem. Ett annat svar på framtidens ljus är utvecklingen inom ljusstyrning. Hur vi helt enkelt skapar god belysning när och där vi behöver det som mest och inte har tänt i tomma rum. Med små färgskiftningar

i ljuset kan vi också påverka vårt välbefinnande.Ett tredje svar på frågan om framtidens ljus är intresset för ljusdesign som växer stadigt. Flera av våra högskolor erbjuder både kurser och hela program i belysningslära, ända upp på masternivå.Med hjälp av ny kunskap och modern teknik kommer vi att kunna utforma ännu bättre ljusmiljöer där man samtidigt som man sänker energiförbrukningen också höjer belysningskva-liteten på arbetsplatser, i offentliga rum både utomhus och inomhus.

Tack till fotograferna Ulf Celander, Peter Jönsson, Patrik Heli och Luc Pagés.

Övrigt foto: Björn Lindgren/Scanpix, Johnér, Matton, Getty Images.

FluxFox DesignGE LightingGlamox Luxo LightingLjusgruppenMaxel BelysningNarva ScandinaviaOptogaOsramPhilips LightingStockholm Lighting CompanyTargetti Poulsen SwedenThorn LightingWennerström LjuskontrollZumtobel Belysning

DriFTDONHelvarOsramPhilips LightingWennerström Ljuskontroll

NöDBELySNiNGAccentaBergdalsCupolaEffekta Power SystemsETAPFagerhults BelysningGlamox Luxo LightingHoneywell Life SafetyKAMiC, Karlstad AutomaticLedolightLisol ScandinaviaMalux SwedenOEM AutomaticSchneider Electric SverigeThorn LightingZumtobel Belysning

ArMATurErAnnell Ljus + FormAteljé LyktanCardi BelysningsspecialistenDEFA LightingEcoluxElektro ElcoElektroskandiaErCOFagerhults BelysningFergin SverigeFluxFox DesignGlamox Luxo LightingHavells SylvaniaHess ScandinaviaiGuzziniKAMiC, Karlstad AutomaticLjusgruppenMaxel BelysningOsramParaboluxPhilips LightingProton LightingSchréder Nordic Se’lux LjussystemTargetti Poulsen SwedenThorn LightingWaldmann LjusteknikZeroZorbaZumtobel Belysning

LjuSKäLLOrAura LightGE LightingHavells SylvaniaOsramPhilips Lighting

LEDAluwaveAnnell Ljus + FormAtelje LyktanBLP-Listen BLPEcoluxElektro ElcoErCOFagerhults Belysning

Kontakter

Nr 1

Belysningsbranschen Box 12653 112 93 Stockholm 08 566 367 00 info@belysningsbranschen.se www.belysningsbranschen.se