Integrering av nya medierförhållningssätt, strategier och exempel.

Kristina Hansson, Umeå Universitet

20131028

Föreläsningens syfte Hur ska/kan jag som lärare/rektor förhålla mig

till nya medieteknologier i skolans undervisning?

Hur möter skolan nya medier? Vad händer när medier används? Vad är nytt,

vad känns igen?

Hur ska/kan jag som lärare/rektor förhålla mig till nya medieteknologier i skolans undervisning?

Ett samhällsperspektiv Vad vill staten med skolans IT användning?

Idéologiska glidningen i datapolitiken från slutet av 1970-talet och fram till 2000, har fört ner motstridiga utgångspunkter i skolans arbete med att införa och använda datorn.

Ett läroplansperspektiv. Vad ska skolan göra? Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex

verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.

använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

Rektors ansvar: Skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. (Lgr 11)

LGR 11 – Begripliga och lättmätbara mål? Ytterligare orsaker till att målsystemet har

upplevts som komplicerat och svårtillgängligt är, enligt utredningen, mängden mål och den mängd uttryck som används för att beskriva de kunskaper eleverna ska uppnå. (prop. 2008/09:87)

Frågan är då om kursplanetexterna har kunnat renas från motstridigheter, paradoxer och krångligheter?

Och om så är fallet, ligger då vägen öppen för alla lärare att använda nya medier på det sätt som kursplanerna föreskriver.

Många olika benämningar – brist på tydlighet eller tecken på komplexitet? ordet ”digital” i kursplanetexterna visar att det

förekommer, antingen ensamt eller tillsammans med ”verktyg”, ”teknik” eller ”modell” (hälften av skolämnena)

”digitala medier” förekommer enbart i svenskämnets kursplaner.

”läromedel” och ”bok” Vart tog de vägen? ”bild” vanligaste medieformen (alla ämnen)”ljud”,

”film”, ”tidning” eller ”dator” nämns i knappt hälften. ”Datorprogram” endast i bildämnet kursplanetexten för bildämnet. Varken ”social medier”, ”bloggar” och läsplattor finns med i texten.

Lätt som en plätt, eller … ? I den nya läroplanens, Lgr11, är målsättningarna

kring medier och informationsteknikens roll i skolan oförändrade i förhållande till Lpo 94.

Den roll som medierna förväntas spela i undervisningen finns formulerat i de olika skolämnenas kursplaner.

Samtliga skolämnen innehåller mer eller mindre uttalade målsättningar kring olika medier. Ordvalen kring medieteknologins varierar. Varför det om det nu skulle vara så enkelt?

Betyder medier och olika teknologier olika saker beroende på vilket ämne som avses?

Hur möter skolan nya medier?

Medianvändning i svensk skola

Figur 1. Samtliga elevers svar på fråga 1. Vilka medier har du tillgång till hemma, i den skola du går på, i klassrummet/klassrummen?

Medieanvändningen i olika skolämnenFigur 2.Enkätfråga C 7. Högstadieelevers uppfattning av användning av digitala medier i olika skolämnen, 2008

Upp som en sol och ner som en pannkaka

I jämförelse med 2008 har lärares och elevers tillgång till egna datorer ökat, men kompetensbehovet är fortfarande stort.

Lärare som ingick i uppföljningen efterlyser kunskap om hur de kan förebygga kränkningar, IT som pedagogiskt verktyg.

Trots de ökade satsningarna på IT i skolan har färre grundskolor idag en IT-plan eller en uttalad IT-strategi jämfört med den förra uppföljningen. (Skolverket, 2013)

En tredjedel av rektorerna anser inte att de har tillräcklig IT-kompetens för att leda skolans IT-strategiska arbete, att utveckla användningen av IT och undervisningen eller att hantera frågor om lag och rätt. (Skolverket, 2013)

TeknikdeterminismChange makes a better society.Technology brings

about change.Therefore, technology makes a better society.

Varför är användningen av datorerna fortfarande låg trots att skolorna hade hög tillgång till tekniken?

Bristen på användning kunde inte relateras till lärarnas ålder, erfarenhet eller kön

När reformer inte visade sig nå målen, har förklaringen ofta varit lärarens bristande förmåga

Policymakarna som en del av problemet (Cuban, 2001)

Det eviga talet om motstånd och brister Begreppet motstånd taget förgivet. Lärare riskerar sin status, när de försökte bära

upp rollen som den som drev på förändring. Status-risk teorin receptivitet/motstånd är

1. Specifikt beroende av innovationen 2. Kopplad till status 3. Står i relation till det människor uppfattar som

fördelar eller förluster med att ta till sig det nya.

Pedagogisk ideologi They did so because they sensed that these

maschines fit their pedagogical beliefs about student learning and would add to the psychic reward of teaching.

De sk Pionjärlärarna använde tekniken oberoende av tid och sammanhangets eventuella begränsningar

Olika ideologiska synsätt på medier i skolan 1. Skydda barnen från mediernas skadliga

inflytande 2. Undervisningen ska vara praktiskt och skapande

med hjälp av medier. 3. Populärkultur som pedagogiskt verktyg för

fostran 4. Medier som politiska verktyg (yttrandefrihet,

demokrati) 5. Medier gör skolan bättre, mer effektiv 6. Eget ämne eller integrerat i befintliga ämnen? 7. Media i skolan, en fråga för aktörer utanför

skolan(Hobbs, 1998)

Förändring Changes in policy should not be confused with

changes in practice. (Ball, Stephen 1987 s. 40) Individ-kontext Förändring ”det nya” som ska införas,

framkallar underliggande konflikter grundade i olikheter som döljs av rutinerna i vardagen.

När Lärare, rektor genomför aktiviteter i syfte att integrera nya medier uppstår olika dilemman

Innovativa lösningar, i en historisk, kulturellt och socialt given position

2010-12-01

Förändringsparadoxen

Att bryta traditioner och mönster Virkkunen et al s. 9 2010 Att behärska ett skifte mellan nya och gamla

redskap i förhållande till ett undervisningsinnehåll framstår som ett svårt problem inom utbildning (s. 23).

Att förstå och hantera förändringsparadoxen Inbyggda motstridighet mellan policy och

förändring i praktiken Vad som kommer ut av den påbjudna

förändringen är beroende av hur de olika aktörerna hanterar de dilemman som uppstår när olika policys formuleras och realiseras i ett givet socialt, historiskt och kulturellt sammanhang.

Den fråga man då bör närma sig med respekt och intresse är hur det kan ta sig ut när skolans yrkesverksamma och elever på olika sätt lyckas hantera dessa i sin strävan att ta nya medieteknologier i bruk i skolans olika ämnespraktiker.

Vad händer när medier används? Vad är nytt, vad känns igen?

måndag tisdag onsdag torsdag fredag

Ma Slöjd So Idrott NO

Sv Slöjd Ma Ma sv

SO Eng lunch Ssv lunch

lunch lunch Eng Lunch Klasstimme

Idrott Ma Sv Eng

Musik Bild SO

Nya medier i mötet med skolans kultur och struktur

Studiens syftar till att ge en djupare förståelse av idéer, strategier och handlingar i en skolkommuns utvecklingssträvanden kring integrering av nya medier i grundskolan under åren 1986-2011.

1. Hur har kommunen gått tillväga för att integrera nya medier? 2. Vilka dilemman framträder i lärarens, mediepedagogens och skolutvecklarens berättelse? 3. Hur kan man förstå olika aktörers idéer, strategier och handlingar?4. Vilka diskurser framträder och hur har dessa format kommunens policypraktik?

Avhandlingens syfte

Förförda och övergivna? Införandet av IT i svensk skola har skett utifrån

stora förhoppningar om att göra skolan, bättre, mer effektiv

Vad vet vi egentligen om dessa omfattande försök med att förändra ur ett top-down perspektiv? Förändring innebär en förändrad roll Att nöja sig med att presentera en god idé och

sedan överlämna åt engagerade medarbetare att fritt utföra den är inte tillräckligt.

Ingen av de villkor som sätts upp kan tas för givna när tankar ska omsättas till handling.

(Giacquinta, 2005)

Berättelser från aktivitetszonen Dilemman och innovativa lösningar i arbetet

med att integrera nya medier i undervisningenPerspe

ktiv I-III

Lärarens perspektiv (I) 1986-1994

Mediepedagogens perspektiv (II) 1994-1999

Medieutvecklarens perspektiv (III)1999-2009

Dilemma a-jHur göra?Hur hantera?

a. Media som innehåll och form i undervisningen

d. Innehåll och form i mediepedagogens arbete

g. Innehåll och form i det mediepedagogiska centrats arbete

b. Reaktioner på undervisningen

e. Reaktioner på spridning

h. Reaktioner på centrats arbete

c. Lärarens förutsättningar för att bedriva undervisningen

f. Skolornas krav på bättre förutsättningar

i. Kommunens förutsättningar för integrering av nya medier