1

Medicin & VårdUTBILDNINGAR PÅ GRUNDNIVÅ & AVANCERAD NIVÅ

Medicin & VårdUTBILDNINGAR PÅ GRUNDNIVÅ & AVANCERAD NIVÅ

2

Innehåll

VÄLKOMMEN FÖR LIVET......................3Med ena foten i yrkeslivet..............................5Möjligheter, resurser och stöd.........................6Internationella möjligheter.............................8Ett studentliv för alla....................................10

UTBILDNINGAR PÅ GRUNDNIVÅ.........12Allmän information......................................13Arbetsterapeutprogrammet....................14Audionomprogrammet.........................16Biomedicinprogrammet..........................18Fysioterapeutprogrammet................20Logopedprogrammet..........................22Läkarprogrammet..............................24Röntgensjuksköterskeprogrammet......26Sjuksköterskeprogrammet.......................28

UTBILDNINGAR PÅ AVANCERAD NIVÅ...30

Allmän information......................................31Audiologi, magisterprogram.........................32Biomedicin, masterprogram.........................33Folkhälsovetenskap, masterprogram............34Medicinsk vetenskap, masterprogram............35Barnmorskeprogrammet.........................36Specialistsjuksköterskeprogram............37

Akutsjukvård...................................38Ambulanssjukvård..............................39Anestesisjukvård.............................40Barnsjukvård..................................41Distriktssköterska..............................42Intensivvård...................................43Onkologisk vård.......................................44Operationssjukvård...........................45Psykiatrisk vård........................................46Vård av äldre.............................................47

BRA ATT VETA.............................................48

www.med.lu.se

3

För livet. Vill du göra det möjligt för människor att leva ett så friskt och aktivt liv som möjligt?

Med en examen inom området medicin och

vård har du möjlighet att möta människor

i livets olika skeden; under en förlossning,

i skolhälsovården, efter en olycka, i äldre-

vården, när en patient får nytt hopp och

känner livsglädje tack vare en fungerande

medicinsk behandling. Du får möjligheten att

förbättra och rädda människors liv världen över!

Våra forskare och före detta studenter

vidare utveck lar dagens och morgondagens

behandlingar. Dialys vid njursvikt, behand-

lingen av blödar sjuka och undersökning med

ultraljud är några exempel på forskning från

Lunds universitet som idag räddar liv.

Lunds universitet är ett av Sveriges mest

internationella lärosäten. Vi är ett komplett

universitet med kompetens inom de fl esta

ämnen. Detta innebär att du under hela din

utbildning kommer att undervisas av lärare

som har gedigen ämneskunskap och insikt i

de senaste forskningsrönen.

Utbildning vid Medicinska fakulteten sker

i nära samverkan med sjukvården och är väl

förankrad i fakultetens starka forsknings-

tradition. Ett examensbevis från Medicinska

fakulteten vid Lunds universitet borgar för en

utbildning av högsta kvalitet.

Välkommen!

3

44

5

Med ena foten i yrkeslivet

Medicinska fakulteten förbereder dig för yrkeslivet genom verksamhetsförlagd utbildning, samarbets träning och en under visningsmetodik som tar sin utgångs-punkt i verkliga yrkessituationer och som lär dig att hitta lösningar. Efter examen väntar en gynn sam arbetsmarknad.

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNINGPå fl ertalet av våra program får du

genom hela utbildningen prova på

den kommande yrkesrollen genom

så kallad verksamhetsförlagd ut-

bildning, VFU. Du träffar patienter

och får möjlighet att omsätta dina

teoretiska kunskaper i praktiska

färdigheter. Ju längre fram i utbild-

ningen, desto fl er arbets moment får

du utföra på egen hand med stöd

av en erfaren handledare. Du får

praktisk erfarenhet av ditt komman-

de yrke vid moderna kliniker och

forskninglabora torier i regionen.

INTERPROFESSIONELL TRÄNINGAlla studenter som läser en u tbil d -

-ning på grundnivå som leder till

yrkeslegi tima tion får träna på att

arbeta i team. Träningen genomförs

tillsammans med andra studentkate-

gorier. Genom att träna samarbete

med andra professioner utvecklas

förståelsen för varandras kompetens-

områden. Studenter lär med, av och

om varandra för att förbättra sam-

arbete och kvalitet i vården.

DU LÄR DIG AV DE BÄSTALärarna som undervisar hos oss

är uppdaterade med den senaste

forskningen. När de inte undervisar

forskar och/eller arbetar de inom

området de undervisar.

Under utbildningen inhämtar

du kunskap och tränar färdigheter

som krävs i ditt kommande yrkesliv.

Problemlösning, kritiskt tänkande

och analys förmåga är centralt i ut-

bildningen. Olika former av undervis-

ning förekommer exempelvis före -

läs ningar, seminarier, laborationer.

VERKLIGHETSBASERAD METODIKPå Medicinska fakulteten tillämpas

Case metodik och PBL (problem-

baserat lärande). Detta innebär att

man utgår från problem som är

eller skulle kunna vara hämtade från

yrkeslivet.

I PBL är man en mindre grupp

studenter som med stöd av en hand-

ledare, tillsammans och på egen

hand, ska hitta orsaken/bakgrunden

till ett problem. I Case är gruppen

oftast större och målet är att hitta

lösningen på problemet. Gemensamt

är att du som student får fundera,

undersöka och leta svar på olika

frågeställningar som du kan ställas

inför i en verklig yrkessituation.

Case och PBL ger förutom

kunskap även träning i samarbete,

kom munikation och ledarskap

Även andra grupp arbetsformer kan

förekomma.

ARBETSMARKNADDe fl esta av våra utbildningar leder

fram till yrken som enligt olika prog-

noser kommer att ha en gynnsam

arbetsmarknad även i framtiden.

Arbetsuppgifterna inom medicin och

vård bli allt mer specialiserade och

därför ökar även kompetenskraven

och behovet av allt mer kvalifi cerad

och högutbil dad personal.

Om du är intresserad av hur

arbetsmarknaden ser ut för en viss

yrkeskategori just nu och i framtiden i

olika delar av landet se:

www.arbetsformedlingen.se/ For-

arbetssokande/Yrke-och-framtid.html

SOMMARFORSKARSKOLAAlla studenter vid Medicinska

fakulteten kan söka sommar-

stipendium för att forska. Det

inne bär en möjlig het för dig

som student att mot ersättning

prova på att forska i en forskar-

grupp under sommaren.

6

Möjligheter, resurser & stöd

UTBILDNINGSCENTRUMVåra utbildningar ges vid tre cen-

trum där utbildning, forskning och

sjukvård samarbetar och länkas sam-

man; Biomedicinskt centrum (Lund),

Clinical Research Centre (Malmö) och

Health Sciences Centre (Lund). Det

är moderna lärandemiljöer med bib-

liotek, dator plat ser, läsplatser, caféer

och olika former av träningsmiljöer

för övning av praktiska färdigheter.

STUDIEVÄGLEDNINGOm du planerar att söka till våra

program kan studievägledarna ge

information om programmen och

dina studier, exempelvis program-

mets upplägg, innehåll, behörighet

och studieformer. När du har blivit

antagen kan du som student vända

dig till studievägledaren med frågor

om studieplanering, studieteknik,

studievanor och vid behov av indivi-

duella stödåtgärder. Kontaktinforma-

tion till programmens studievägled-

are hittar du vid informationen om

respektive program.

PEDAGOGISKT STÖD För dig som har en funktionsned-

sättning, till exempel dyslexi, syn-

skada eller adhd erbjuder Lunds

universitet olika formera av stöd så

som anteckningsstöd, mentor och

teckenspråks tolk.

Om du har en funktionsnedsättning

är det viktigt att du kontaktar

Pedagogiskt stöd så fort som möjligt

efter att du fått antagningsbeskedet.

Detta för att du ska kunna få det

stöd du behöver från utbildnings-

start.

För mer information se:

www.lu.se/pedagogisktstod

STUDIEVERKSTADENStudieverkstaden erbjuder studenter

vid Lunds universitet stöd kring språk,

studie teknik, uppsatsskrivande och att

våga presentera inför grupp. För mer

info se: www.lu.se/studieverkstaden

STUDENTHÄLSANPå studenthälsan fi nns vårdpersonal

som hjälper dig som student med pro-

blem som rör din studiesituation. För

mer info se: www.lu.se/studenthalsan

Utbildning vid Medicinska fakulteten bedrivs vid tre utbildnings- och forsknings-centrum belägna i nära anslutning till universitetssjukvården. Här fi nner du bland annat studievägledare och biblioteksresurser. Lunds universitet erbjuder också olika former av stöd, exempelvis med uppsatsskrivande och för dig med funktionsnedsätt-ning fi nns pedagogiskt stöd.

77

8

DATAINSAMLING FÖR EXAMENS ARBETE PÅ SVALBARD ”Ända sedan jag (Daniel) hörde talas

om ingenjör Andrée och hans ödes-

digra ballongfärd mot nordpolen

har jag haft en dröm om att besöka

Svalbard. När det sedan var dags att

skriva kandidatuppsats var världens

nordligaste sjukhus ett givet val. An-

ton var också med på noterna.

Vi har träffat inspirerande per-

sonal på Svalbards sjukhus. De har

moti verat oss till fortsatta studier

med insikten om hur stora möjlighe-

ter till intressanta arbetsuppgifter en

sjuksköterska har.

De minnen som främst kommer

leva med oss är nog de vandringar

vi gjort och de naturvyer som vi var

lyckligt lottade nog att få ta del av.”

Anton Pilotti och Daniel Norbäck, Sjuksköterskeprogrammet

8

9

Internationella möjligheter

Som student vid Lunds universitet kommer du att träff a studenter och lärare från hela världen. Medicinska fakulteten tar fasta på att alla studenter ska få möjlighet till internationell erfarenhet under studietiden. Det kan handla om att bli mentor för en utländsk student, delta på internationella konferenser, skriva uppsats utomlands eller förlägga en termin hos något av våra utländska partneruniversitet.

CERTIFICATE OF INTERNATIONAL MERITS– EN UNIK MÖJLIGHET!

Vår internationella meritportfölj har

utvecklats för att du som student ska

få möjlighet att synliggöra dina inter-

nationella meriter. Genom att delta i

aktiviteter med internationellt fokus

meriterar och förbereder du dig

för arbete i en internationell miljö i

Sverige eller utomlands.

Aktiviteterna kan både vara

kortare och längre men ska ha en

internationell prägel. Det kan vara

allt från att delta i en internationell

konferens med globalt fokus, vara

mentor för en utländsk gäststudent

eller förlägga delar av din utbildning

utomlands.

Meriterna samlas till ett intyg,

”Certifi cate of International Merits”,

som utfärdas vid sidan om din

examen.

UTBYTESSTUDIER PÅ UNIVERSITY OF SOUTHAMPTON I ENGLAND ”Vi ville ta chansen att få nya kun-

skaper och erfarenheter. Ett kor-

tare utbyte gick att kombinera med

skrivandet av vår magisteruppsats.

Vi läste barnaudiologi, som var ett

område som vi ville få mer av i vår

utbildning. Vi kommer att bära med

oss alla givande diskussioner vi haft

med studenter, föreläsare och kli-

niskt verk samma audionomer.”

Elisabeth Ingo och Elicia Volt, Magisterprogrammet i audiologi

UTBYTESSTUDIER PÅ KHON KAEN UNIVERSITY I THAILAND ”Jag läste två verksamhetsförlagda

kurser inom utbytet. Avslutnings-

vis gjorde jag en observations studie

på ett av sjukhusen för mitt exama-

nensarbete. Erfarenheten jag fi ck

i Thailand, både arbetslivsmässigt

och kulturellt, är något jag kommer

vara tacksam över och bära med mig

resten av livet. Jag har fått se och

uppleva livet med andra ögon, fått

praktisera som sjuksköterska med

andra resurser än hemma och leva

i ett buddhistiskt samhälle. Att få

lärdom och merförståelse för andra

kulturer och deras syn på liv och död

är en erfarenhet jag kommer ta med

mig ut i arbetslivet.

Ellen Landgren, Sjuksköterske-programmet

UTBYTESSTUDIER OCH KLINISKA ROTATIONER PÅ SJUKHUS I JORDANIEN”Jag gillar

att se hur

sjukvård fun-

gerar i olika

länder och

intresserar

mig även för

andra kultu-

rer, interna-

tionell politik

och språk.

Jag ville

gärna öka

min förståelse och insikt i regionen.

Genom mina resor, inte bara till

Amman, känner jag att jag har för-

bättrat min förmåga att kommunice-

ra med personer från andra länder.

Detta är för mig otroligt viktigt med

hänsyn till den ökande globalisering-

en, inte bara av personliga skäl och

mina drömmar om att verka interna-

tionellt utan även i min roll som bli-

vande läkare på hemmaplan.”

Märta Leffl er, Läkarprogrammet

Mer information fi nner du på www.med.lu.se/utbildning/internationella_studier

10

Ett studentliv för alla!

I Lund fi nns ett rikt studentliv. Det fi nns föreningar och organisationer som täcker in de fl esta intressen: nationerna, spex, studentradio, körer, student tidningar, poli tiska föreningar för att nämna några. Det fi nns också ett utbud och möjligheter som rik tar sig specifi kt till dig som studerar på Medicinska fakulteten och organi-seras via studentkåren Corpus Medicum.

CORPUS MEDICUM Studentkåren Corpus Medicums

huvud uppgift är att värna om och

bidra till utveckling av utbildningarna

genom repre sentation i olika beslu-

tande organ på fakulteten. Kåren

lyfter fram studenternas perspektiv

och åsikter. Är det någonting du vill

förändra? Vill du veta mer om varför

din utbildning är utformad som den

är? Det fi nns alltid plats och behov av

fl er som engagerar sig!

SOCIALA AKTIVITETERFörutom utbildningsbevakning arran-

gerar Corpus Medicums olika sektio-

ner – enskilt eller tillsammans – en

mängd olika sociala aktivitetet för sina

medlem mar; brunch, ärtsoppelunch,

Corbal, Toddy spex och Toddydag,

arbetsmarknadsdag, fester, tandem-

stafett, medlemstidningar, olika for-

mer av idrott. Oavsett om du vill vara

gäst eller arran gör är du välkommen!

Corpus Medicum är kåren för alla studenter

vid Medicinska fakulteten och består av

följande sektioner:

– VÅVS för studenter på sjuksköterske-, röntgen-

sjuksköterske-, arbetsterapeut-, barnmorske-,

specialistsjuksköterske programmen och Masterpro-

grammet i medicinsk vetenskap.

– SSGI för studenter på fysioterapeutprogrammet

– MF för studenter på läkar-,biomedicin-, folkhälso-

vetenskap-, logopedi- och audionomprogrammen samt

magisterprogrammet i audiologi.

Sektionerna inom Corpus Medicum är självstyrande men

det fi nns en gemensam Corpus Medicum-styrelse där

språkrör för sektionerna möts, diskuterar och tar beslut

i gemensamma frågor.

Hemsidor:

www.vavs.lu.se

www.ssgi.lu.se

www.mfskane.se

1111

”Ett bra sätt att lära känna varandra och vara med och påverka”– Corpus Medicum erbjuder en mängd olika sociala utskott,

med sociala aktiviteter för alla smaker, för studenter på både

grundnivå och avancerad nivå. Detta är ett bra sätt att lära

känna sina kursare bättre och att lära känna studenter från

andra utbildningar inom medicin och vård. Förutom sociala akti-

viteter bedriver kåren ett gediget arbete med att bevaka kvalitén

på våra utbildningar. För mig har ett engagemang i kåren inne-

burit en möjlighet att vara med och påverka min utbildning och

göra studenternas röst hörd när fakulteten planerar och bedriver

utbildning. Det kändes viktigt och självklart för mig att fortsatt

vara aktiv i kåren även när jag började studera på avancerad

nivå, eftersom jag ville fortsatta att förbättra min utbildning och

se till att jag, mina kursare och framtida studenter får ut det

bästa möjliga av sin utbildning och studietid i Lund.

Frida Petersson, studerar på Masterprogrammet i Folkhälso veten-skap, utbildningsansvarig i MF-sektionen

12

22 Logoped

20 Fysioterapeut

28 Sjuksköterska 16 Audionom

24 Läkare

18 Biomedicinare 14 Arbetsterapeut

26 Röntgensjuksköterska

12

13

Utbildningar på grundnivå

BEHÖRIGHETFör att bli antagen till en högskole-

utbildning måste du ha slutfört mot-

svarande en gymnasieutbildning. Du

måste ha rätt förkunskaper, det vill

säga uppfylla dels grundläggande

behörighet dels särskild behörighet

d.v.s. läst vissa specifi ka kurser och

eller ämnen.

Genom att vidareutbilda dig ökar du dina möjligheter till karriär och högre lön. De fl esta av Medicin ska fakultetens utbildningar är yrkesinriktade och ger yrkeslegitimation. Efter examen har du goda möjlig heter att hitta ett intressant och stimulerande arbete.

HÖGSKOLEPROVETHögskoleprovet ger dig ytterligare

en chans att komma in på det

program du sökt (oftast tas ca 1/3

av platserna på programmen från

denna kvotgrupp). Lunds universitet

använder även provet som första

skiljekriterium vid lika poäng i de

olika urvalsgrupperna till program

på nybörjarnivå. För mer information

se www.lu.se/studera/anmalan-och-

antagning/hogskoleprovet

SÄRSKILD BEHÖRIGHET FÖR PROGRAM PÅ GRUNDNIVÅ

För ämnesplaner i gymnasieskolan som gäller fr o m 1 juli 2011 För kursplaner i gymnasieskolan som infördes höstensamt för ämnesplaner i kommunal vuxenutbildning på 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildninggymnasial nivå som gäller fr o m 1 juli 2012 som infördes den 1 juli 2001

----------------------------------------------------------- BIOMEDICIN- OCH LÄKARPROGRAM --------------------------------------------------------

Områdesbehörighet A13 Områdesbehörighet 13 • Matematik 4, • Matematik D, • Biologi 2, Kemi 2, Fysik 2 • Biologi B, Kemi B, Fysik B

---------------- ARBETSTERAPEUT-, AUDIONOM-, LOGOPED-, RÖNTGENSJUKSKÖTERSKE-, SJUKSKÖTERSKEPROGRAM -------------------

Områdesbehörighet A14 Områdesbehörighet 16• Matematik 2a alt. 2b alt. 2c • Matematik B• Samhällskunskap 1b alt. 1a1 + 1a2 • Samhällskunskap A• Naturkunskap 2, (Biologi1+Kemi1+Fysik1a[eller Fysik 1b1+1b2]) • Naturkunskap B, (BiologiA+KemiA+FysikA)

------------------------------------------------------------- FYSIOTERAPEUTPROGRAMMET -------------------------------------------------------------

Områdesbehörighet A15 Områdesbehörighet 17

• Matematik 2a alt. 2b alt. 2c • Matematik B• Samhällskunskap 1b alt. 1a1 + 1a2 • Samhällskunskap A• Naturkunskap 2, (Biologi1+Kemi1+Fysik1a [eller Fysik 1b1+1b2]) • Naturkunskap B, (BiologiA+KemiA+FysikA)• Idrott och hälsa 1 • Idrott och hälsa A

LÄSA UPP OCH LÄSA IN BETYGOm du saknar ämnen för att vara

behörig till en viss utbildning kan du

komplettera antingen genom studier

på Komvux eller genom ett natur-

vetenskapligt basår. Om dina betyg

inte räcker för att komma in på den

utbildning du vill läsa, fi nns möjlighet

att tentera för högre betyg på Komvux.

Kontakta vägledningscentrum på din

hem ort för mer information.

13

14

Det primära målet med arbetsterapi är att hjälpa människor att delta i vardagslivets aktiviteter. Arbetsterapi handlar om att främja män niskors hälsa och välbefi nnande genom aktivitet.

VAD GÖR EN ARBETSTERAPEUT?Att kunna leva ett självständigt liv, känna livskvalitet och att

vara delaktig i samhället är viktigt för alla. Som arbetstera-

peut arbetar du med att förebygga, förbättra och kompensera

indi viders nedsatta förmåga för att de ska kunna genomföra

de aktiviteter de önskar. Detta uppnås genom att individens

egna resurser tas till vara och utvecklas. Det kan vara att träna

fysiska eller psykiska förmågor, att förändra arbetsmetoder

och/eller anpassningar av miljö. När det rör förändringar av den

fysiska miljön är arbetsterapeutens insatser viktiga eftersom

det berör människors möjlighet att vara delaktiga i samhället.

En del i arbetet är också att rekommendera olika hjälpmedel.

UTBILDNINGENS INNEHÅLLInom ämnet arbetsterapi utvecklas kunskapen om människans

aktivitet och sambandet mellan meningsfull aktivitet och hälsa.

Under utbildningstiden studerar du förutom arbets terapi,

medi cinska, samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen.

Studieformerna varierar mellan arbete i små grupper, föreläs-

ningar, seminarier och färdighetsträningar och verksamhetsför-

lagd utbildning. Problemorienterat arbetssätt är den pedagogik

som används. I utbildningen ingår också verksamhetsförlagd

utbildning.

ARBETSLIV?Verksamhetsfältet är brett och du kan vara verksam i kom-

muner, landsting, statliga och privata verksamheter. Arbetet

innebär både förebyggande och hälsofrämjande samt habilite-

rande och rehabiliterande insatser.

Arbetsterapeut

ARBETSTERAP UTEN ANNA OLSSON träffar rö-

relsehindrade och utvecklingsstörda barn och ung-

domar. Hon bedömmer deras förmåga till aktivitet

samt delaktighet i vardagen som t.ex. förmåga att

kunna klä på sig själv och tidsuppfattning.

– Genom bl.a tekniska hjälpmedel och anpass-

ning av miljön kan man kompensera för en nedsatt

funktion eller förmåga och möjliggöra ett så aktivt

och självständigt liv som möjligt, berättar Anna

– Med utgångspunkt i bedömningen som jag

gör utifrån intervjuer, observationer och standardi-

serade test erbjuder jag lämpliga insatser. Tillsam-

mans med familjen sätter man mål kring insatserna

som jag senare också utvärderar. Att kunna hjälpa

människor att kunna leva det liv de själva önskar

oavsett funktionsnedsättning är mycket inspireran-

de. Det är också kul att få möjlighet att arbeta med

människor i alla åldrar och att se dem utvecklas och

nå sina mål.

Anna tycker det är roligt att hela tiden lära sig

nya saker och utvecklas.

– Det fi nns olika områden att fördjupa sig inom i

arbetsterapeutyrket och möjligheterna är många.

FAKTA OCH KONTAKT:Programstart: Hösttermin och vårterminLängd: 3 år, 180 hpExamen: Arbetsterapeutexamen och Medicine kandidatexamenLegitimation: Berättigar till legitimation som utfärdas av SocialstyrelsenStudievägledare: Annika Ilskog, Annika.Ilskog@med.lu.se, 046-222 71 32Hemsida: www.med.lu.se/arbetsterapeut

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE GENOM AKTIVITET

15

OLOV FALKMER, FRÅN LINKÖPING, ARBETSTERAPEUTSTUDENT

”Det är lite av ett detektiv-arbete att identifi era problem, hitta lösningar och skräddarsy dem åt individen.”

Efter gymnasiet arbetade och reste Olov Falk-

mer i några år innan han började studera.

Som uppvuxen i Linköping ville han prova en

ny stad och Lund lockade med sitt goda ryk-

te. Det blev inte arbetsterapi från början men

i slutänden föll sig valet ganska naturligt då

både föräldrarna har arbetat med personer

med funktionsnedsättningar och Olovs första

extrajobb var på en utbildning om autism.

– Det som lockade med yrket var att ar-

beta med människor för att ta reda på vilka

behov de har. Det är lite av ett detektivarbete

att identifi era problem, hitta lösningar och

skräddarsy dem åt individen.

Olov är nöjd med programmet och dess

bredd.

– Som arbetsterapeut kan man arbeta

kliniskt och medicinsk eller mer med sociala

frågor. Man får en förståelse för att vi är väl-

digt olika och har olika behov men att alla

har behov av att vara delaktiga i samhället.

Olov förväntade sig att behöva lägga

mycket tid på studierna.

– Man behöver självdisciplin. Men så

länge man ligger i fas så brukar det gå bra.

Tidigare har Olov engagerat sig i student-

livet. Han har varit förman på nation och en-

gagerat sig i Lundakarnevalen.

– Det var väldigt roligt och jag lärde kän-

na många goda vänner. Det tog mycket tid

men det var en investering. Jag rekommende-

rar alla nya studenter att vara aktiva i något, i

alla fall i en termin.

15

16

IMAN KHOSHNAW, FRÅN VÄXJÖ, AUDIONOMSTUDENT

”Eftersom jag är intresserad av både medicin och teknik passade audionom-utbildningen mig.”

För Iman har det alltid varit viktigt att

få arbeta inom vården med människor.

– Jag är mycket medicinskt in-

tresserad men samtidigt mycket tek-

niskt intresserad, så audionomutbild-

ningen passade mig mycket bra.

Utbildningen har en bredd vil-

ket ger möjlighet att arbeta med allt

från diagnostisering till utveckling

av tekniska hjälpmedel menar Iman.

Studier kräver prioritering och plane-

ring om man vill klara kurserna med

goda resultat.

– Jag pluggar gärna mycket i

grupp eftersom jag tycket att det är

lättare att lära när man får diskutera.

Iman sitter i styrelsen för audio-

nomstudenternas nationella organi-

sation, NOAS.

– Jag har fått möjligheten att

träffa studenter från andra delar av

landet, knyta kontakter och diskute-

ra för oss aktuella frågor.

Imans föräldrar har ingen hög-

skoleutbildning men har alltid upp-

muntrat henne till att läsa vidare.

Som barn kom Iman till Växjö från

Kurdistan och i samband med gifter-

mål och studiestart fl yttade hon till

Skåne.

– I Lund fi nns mycket kunniga

före läsare och kvaliteteten på utbild-

ningarna är hög.

16

17

AudionomLJUD, HÖRSEL OCH MILJÖ

Audionomen arbetar med att före bygga hör-selskador, diagnosticera hörselproblem och rehabilitera hörselskadade personer genom att hitta tekniska och pedagogiska lösningar för ett bättre hörande.

VAD GÖR EN AUDIONOM?Hörseln har stor betydelse för kommunikation oss människor

emellan. Audionomen arbetar med att förbättra ljudmiljön i

samhället och underlätta kommunikation för barn och vuxna

med nedsatt hörsel. I arbetet ingår behovsutredning, hjälp-

medelsutprovning och utvärdering av insatserna. Med din

utbildning bakom dig kan du också ta ett viktigt pedagogiskt

ansvar och undervisa individuellt och i grupp. Audionomen

kan också bedriva utvecklingsarbete och arbeta i eller leda

projekt inom hela det audiologiska fältet.

UTBILDNINGENS INNEHÅLL Utbildningen är tvärvetenskaplig. Förutom audiologi (läran om

hörsel) ingår ämnen som akustik, teknik, psyko logi, medicin,

kommunikation och språk. Föreläsningar, laborationer, färdig-

hetsträning, gruppsessioner (inom prob lembaserat lärande)

och seminarier är de vanligaste undervisningsformerna. I den

praktiska delen ingår färdighetsträning med och utan patien-

ter, studiebesök och handlett patientarbete inom utbildningen,

vid klinker och företag.

Till utbildningens särskilda profi l hör en nära samverkan

med logopedutbildningen. Majoriteten av studenterna väljer

att studera vidare under ett år till en Medicine magisterexamen

med inriktning audiologi.

ARBETSLIV?Du kan arbeta förebyggande i riskmiljöer, inom klinisk och

patientnära verksamhet på sjukhus, vid privata audiologiska

mottagningar och skolor, eller inom forsknings- och utveck-

lingsarbete. Arbetsgivarna fi nns inom industri, privata företag,

landsting och universitet.

IDA HANSSON ARBETAR SOM AUDIONOM på en audionommottagning med hörselrehabilitering.

Hon utför hörselprov, provar ut hörapparater och

informerar om örat, hörselskadan och dess konsekven-

ser. Ida arbetar också med arbetsrehabilitering dvs att

hjälpa yrkesverksamma till en fungerande situation på

arbetsplatsen.

– Jag visste att jag ville arbeta med människor, och

gärna inom vården. Audionomprogrammet tyckte jag

erbjöd en spännande blandning med medicin, teknik

och psykologi.

– Det var en väldigt positiv stämning på utbild-

ningen och eftersom det är en liten utbildning hade

man en nära kontakt med både kursare och föreläsare,

berättar Ida.

Audionomprogrammet är en rolig utbildning som

ligger i tiden. Arbetet är stimulerande och det fi nns

gott om jobb menar Ida.

– Jag blev erbjuden arbete efter att ha gjort prak-

tik på mottagningen.

FAKTA OCH KONTAKT:Programstart: HöstterminLängd: 3 år, 180 hpExamen: Audionomexamen och Medicine kandidatexamenLegitimation: Berättigar till legitimation som utfärdas av SocialstyrelsenStudievägledare: Annika Ilskog, Annika.Ilskog@med.lu.se, 046-222 71 32Hemsida: www.med.lu.se/audiologiutbildning

18

Utgångspunkten för biomedicinaren är kunska-pen om hur människokroppen fungerar. Genom att i detalj förstå den och genom att bidra till medicinsk forskning kan biomedicinaren hjälpa människor till ett friskare och hälsosammare liv.

VAD GÖR EN BIOMEDICINARE?Programmet är redan från början inriktat på forskning och utveck-

ling. Ordet biomedicin är bildat av biologi och medicin. Grunden

för ämnet är den kunskap vi har idag om hur männi skan fungerar

kemiskt, cellulärt, fysiologiskt och genetiskt. Sådana kunskaper och

förmågor behöver du för att kunna ägna dig åt biomedicinsk forsk-

ning i framtiden. Nyfi kenhet, analytiskt tänkande, kreativitet och

tillämpat laborativt arbete utmärker den biomedicinska yrkesrollen.

Medicinsk vetenskap av idag är både teoretiskt och metodologiskt

komplex. Den behöver tillskott av ny kunskap och kompetens, även

sådan som inte är rent medicinsk. Inom biomedicinprogrammet

blandas därför naturvetenskap och medicin.

UTBILDNINGENS INNEHÅLLUtbildningen syftar till att ge dig en förståelse av människans funk-

tioner i dess djupaste detaljer. Den ger dig också grundläggande

vetenskaplig skolning och träning, såväl teoretiskt som praktiskt.

Du studerar olika medicinska, farmakologiska och naturvetenskap-

liga ämnen, bland annat cancerbiologi, sjukdomars ärftlighet, infek-

tioner och immunologi. Utbildningen avslutas med ett experimen-

tellt examensarbete, som du genomför i en forskargrupp vid ett

universitet eller ett biomedicinskt företag. Genom större delen av

utbildningen tillämpas problembaserat lärande, förkortat PBL.

ARBETSLIV?Biomedicin är ett spännande ämne i gränslandet mellan medicin

och naturvetenskap. Som biomedicinare kan du arbeta med medi-

cinskt utvecklings- och forskningsarbete i akademisk miljö, offent-

lig sektor eller i privat näringsliv, t.ex. med läkemedelsutveckling.

Andra möjligheter är arbete med patentfrågor, information, mark-

nadsföring, vetenskapsjournalistik m.m. En kandidatexamen i bio-

medicin ger dig en stabil grund och goda förutsättningar för att gå

vidare till master- och forskarutbildning inom området biomedicin.

Biomedicinare

BIOMEDICINARE Elsa Grenmyr arbetar på ett privat företag med att utveckla nya diagnosti-ska analyser och samverkar även med forskare inom universitetet. En analysmetod ska inte bara ”fungera” utan även vara tillräckligt sensi-tiv och specifi k, gå att tillverka i stor skala o.s.v. berättar Elsa. Även befi ntliga produkter kan behöva utvecklas.

– Ibland kan det handla om att anpassa en

metod från universitetet till en produkt som kan

säljas kommersiellt.

Elsa berättar att hon gjorde sitt examens-

arbete på företaget och att hon därefter fi ck

arbete som biomedicinsk analytiker på det

kliniska laboratoriet.

– Efter 1,5 år är jag nu på Research & Develop-

ment och trivs med både arbetsuppgifter och

kollegor. Genom utbildningen fi ck jag en bra

grund men det fi nns så mycket mer att lära sig.

Jag utvecklas och lär mig nya saker hela tiden!

FAKTA OCH KONTAKT:Programstart: Hösttermin Längd: 3 år, 180 hpExamen: Medicine kandidatexamenStudievägledare: Jenny Arfwedson, Jenny.Arfwedson@med.lu.se, 040-391337Hemsida: www.med.lu.se/biomedicin

FORSKNING OCH UTVECKLING

19

JAKOB NYGREN FRÅN ONSALA UTANFÖR GÖTEBORG, BIOMEDICINSTUDENT

”Jag har hittat något som jag skulle kunna tänka mig att syssla med hela livet.”

Det var Jakobs syster som väckte hans

intresse för biomedicinprogrammet

och Lund:

– Hon tyckte att biomedicin skulle

passa mig och att det var i Lund som

den bästa forskningen fanns. Jag själv

hade inte tänkt mer än att biologi och

kemi var intressant.

Systern hade rätt, Jakob har hittat

något som han skulle kunna tänka sig

att syssla med hela livet, berättar han.

– Programmet ger så pass breda

kunskaper och färdigheter att man

både kan doktorera eller gå direkt till

industrin efter avslutad utbildning.

Hur mycket man fördjupar sig i

sina studier är upp till en själv men

det är aldrig så betungande att man

inte hinner med fritidsaktiviteter ock-

så, menar Jakob. Det har blivit enga-

gemang i utbil d ningsbevakning inom

studentkåren, körsång och innebandy.

– Genom att vara aktiv i studentli-

vet har jag blivit mer tolerant och mer

öppen för andras idéer.

Andra aktiviteter som Jakob fram-

håller är möjligheterna till forskning

och studentkåren Corpus Medicums

årliga bal.

– Sommarforskarskolan ger möj-

lighet till ett intressant och relevant

sommarjobb. Corbalen är ett bra ex-

em p el på när Lund är som roligast.

19

20

Fysioterapeuten arbetar med att hjälpa män niskor att träna upp rörlighet, styrka, balans, koordination och kondition efter sjukdom eller skada för att individen ska kunna klara det dagliga livet och vara en aktiv del av samhället.

VAD GÖR EN FYSIOTERAPEUT?Fysioterapi syftar till att påverka hälsa genom rörelse. Fysio-

terapeuten arbetar med personer i alla åldrar och ett brett

spektrum av funktionsstörningar. Genom förebyggande och

rehabiliterande insatser arbetar fysioterapeuten med att för-

bättra människors möjlighet att klara det dagliga livet. Fysio-

terapi påverkar människors förmåga att uppfatta, ta vara på,

kontrollera och använda sin kropp på ett så bra sätt som möj-

ligt. Som fysioterapeut har du ett självständigt ansvar för val

av åtgärder, genomförande av behandling och utvärdering av

insatser. Arbetet sker nära människor och i behandlingsarbetet

ingår mycket kroppskontakt. Du hjälper patienter att träna ex-

empelvis rörlighet, styrka, balans, koordination och kondition.

Arbetet kan innebära obekväma arbetsställningar och ibland

tunga lyft. I yrkesutövandet ingår ofta undervisning av patien-

ter, personal och anhöriga.

UTBILDNINGENS INNEHÅLLUtbildningen byggs upp runt huvudområdet fysioterapi med

utgångspunkt i begreppen rörelse och kroppsfunktion. En

viktig del av utbildningen är anatomi och fysiologi liksom

medicinska och samhällsvetenskapliga ämnesområden. Under

utbildningen får du tidigt patientkontakt genom en bred verk-

samhetsförlag utbildning.

ARBETSMARKNADSom fysioterapeut har du ett brett arbetsfält och kan arbeta

inom landsting, kommun i habiliterande och rehabiliterande

verksamheter, företagshälsovård, idrott, skola men även privat

verksamhet.

Fysioterapeut

FYSIOTERAPEUTEN STINA TÖRNER berättar att

det är spännande att arbeta på vårdcentral för att

varia tionen på funktionsnedsättning och åldrarna

på patienten är stor. Hon arbetar med patienter som

har smärta från rörelse- och stödjeorganen, idrotts-

skador, inaktivitetsproblematik m.m. Alla patienter

Stina träffar har en individuell behandling men efter

rehabilitering kommer de till en av hennes tränings-

grupper för att sedan gå vidare med egen träning

berättar hon.

– En stor del av arbetet handlar om att kunna

motivera patienter till ökad aktivitet.

Stina menar att en stor fördel med fysioterapeut -

yrket är att det fi nns en enorm bredd inom yrket.

Hon menar att arbetslivet ställer höga krav men

också att det stimulerar till vidareutbildning och att

hela tiden fortsätta utvecklas.

– Den enskilt största fördelen med yrket är att få

se så många människor aktivt förändra sin livssitua-

tion till det bättre.

FAKTA OCH KONTAKT:Programstart: Hösttermin och vårterminLängd: 3 år, 180 hpExamen: Fysioterapeutexamen och Medicine kandidat examenLegitimation: Berättigar till legitimation som utfärdas av SocialstyrelsenStudievägledare: Annika Ilskog, Annika.Ilskog@med.lu.se, 046-222 71 32Hemsida: www.med.lu.se/fysioterapeutprogrammet

RÖRELSE OCH FUNKTION

21

DAVID NAJAFI FRÅN KARLSKRONA, FYSIOTERAPEUT-STUDENT

”Flexibiliteten och friheten att själv lägga upp studie tiden passar mig bra.”

Innan David sökte till fysioterapeutpro-

grammet studerade han annat, arbetade

i Oslo och pluggade japanska i Tokyo.

– Men med insikten om hur fördel-

aktigt det är att högskolestudier faktiskt

är gratis i Sverige så återvände jag till

Lunds universitet och dess beryktade

studentliv.

David tycker att människokroppen

är intressant och uppskattar att man

som sjukgymnast får chans att möta

många människor. Han tycker också att

den sociala gemenskapen på program-

met och i klassen är härlig.

– Vi spenderar mycket tid ihop vid

till exempel praktiska moment, vilket

gör att sammanhållningen blir väldigt

bra och man lär känna varandra djupare.

Utbildning på universitetsnivå ställer

krav på att man själv planerar, strukture-

rar och ser till att skaffa relevant littera-

tur till sina studier menar David.

– Flexibiliteten och friheten att själv

lägga upp studietiden passar mig bra.

David har engagerat sig i student-

kåren, först som kursrepresentant och

nu som ordförande för kårsektionen

SSGI (Sydsvenska sjukgymnastinstitutets

studentförening).

– Att engagera sig är något jag

varmt kan rekommendera eftersom man

lätt får lite övergripande koll och lär kän-

na människor utanför kursen/klassen.

21

22

EMMA GULLIN FRÅN BURLÖV, LOGOPEDSTUDENT

”Jag ska få arbeta med det som jag ser som världens bästa jobb.”

Emmas intresse för språk och medi-

cin i kombination med önskan att få

arbeta med människor ledde henne

till logopedutbildningen. Teoretisk

och praktisk kunskap varvas på ett

optimalt sätt tycker Emma.

– Jag ska få arbeta med det

som jag ser som världens bästa

jobb, och jag har fått fantastiska er-

farenheter och kunskaper på köpet!

Emma valde att studera i Lund

eftersom hon ville läsa i en stad

som är liten och genomsyras av

studentliv.

– Jag har varit engagerad i stu-

dentlivet på många sätt bland an-

nat inom studentkåren som arbets-

marknadsdagsordförande. Jag har

nyttjat studentlivet fl itigt och med

tiden har jag hittat guldkornen.

Att studera och lära sig hur

mycket tid man behöver lägga på

studier respektive fritid är en vane-

sak, menar Emma. Det fi nns mycket

att engagera sig i på fritiden.

– Det är fantastiskt att vara

student i Lund där valmöjligheter-

na i vad man kan engagera sig i är

otroligt många! Man väljer själv om

man vill vara superengagerad i allt

som händer, eller om vill ha distans

till allt som har med studentliv att

göra på sin fritid.

22

23

LogopedRÖST, TAL OCH SPRÅK

Logopeden arbetar med att hjälpa personer med kommunikationsproblem till en så god kommu-nikationsförmåga som möjligt.

VAD GÖR EN LOGOPED?Som logoped arbetar du med olika typer av kommunikations-

problem som rör talet, språket eller rösten hos både barn och

vuxna personer. Logopeden arbetar med att utreda, ställa diag-

nos och behandla olika typer av kommunikationsproblem. Även

ät- och sväljsvårigheter ingår i logopedernas område.

UTBILDNINGENS INNEHÅLLFörutom huvudområdet logopedi läser du medicinska ämnen,

psykologi samt lingvistik och fonetik. I den kliniska delen av ut-

bildningen skaffar du dig kunskaper och färdigheter i logopedisk

diagnostik, metodik, habilitering och rehabilitering. Du utvecklas

under hela utbildningen bl.a. genom att träna den egna kommu-

nikativa förmågan, göra studiebesök, auskultera dvs. gå bred-

vid en erfaren yrkesperson, och handledda patientbehandlingar.

Utbildningen ger djupa teoretiska kunskaper om normal och

avvikande kommunikation avseende tal, språk och röst. Logo-

pedi är ett aktivt vetenskapsområde som omfattar diagnostisering

och behandling av röst- och talrubbningar samt språkstörningar

hos vuxna och barn. Utbildningen ges i samverkan med audiolo-

giutbildningen och de Humanistiska och Samhällsvetenskapliga

fakulteterna. Utbildningens pedagogiska modell är problembase-

rat lärande (PBL). Andra förekommande undervisningsformer är

föreläsningar, seminarier, case och färdighetsträning.

ARBETSLIV?Logopeder arbetar ofta inom hälso- och sjukvårdsverksamhet

t.ex. på logopedmottagningar, inom primärvården och inom habi-

literings- och rehabiliteringsverksamhet, men även på förskolor

och skolor. Logopeder kan också arbeta på privata mottagningar

och som lärare i röst- och talvård för personer med t.ex. konst-

närliga yrken där rösten är viktig. Som logoped kan du även driva

egen verksamhet eller arbeta som konsult i kommunikation. Det

är vanligt att logopeder arbetar med utredning och diagnostice-

ring av läs- och skrivsvårigheter.

FAKTA OCH KONTAKT:Programstart: HöstterminLängd: 4 år, 240 hpExamen: Logopedexamen och Medicine magisterexamenLegitimation: Berättigar till legitimation som utfärdas av SocialstyrelsenStudievägledare: Annika Ilskog, Annika.Ilskog@med.lu.se, 046-222 71 32Hemsida: www.med.lu.se/logopedutbildning

DET VAR JONAS LINDSJÖS SPRÅKINTRESSE som ledde honom till logopedutbildningen och

logopedyrket.

– Idag delar jag min arbetsvecka som logoped

mellan en logopedmottagning och en audiologisk

avdelning.

På logopedmottagningen arbetar Jonas med

språkbedömningar av barn med försenad språk-

utveckling och med språkträning.

– Det är roligt att arbeta med barn eftersom

man ser att det man gör oftast har en påtaglig

positiv effekt på deras språkutveckling.

En annan del av arbetet är utredningar av läs-

och skrivförmåga hos ungdomar och vuxna. På den

audiologiska avdelningen utvärderar Jonas språk-

utvecklingen hos barn med CI (cochleaimplantat,

hjälpmedel som opereras in i innerörat för stimule-

ring av hörselnerven). Arbetet i CI-teamet innebär

mycket samarbete med andra yrkesgrupper, bl.a.

audionomer och läkare.

– Det är riktigt häftigt att följa utvecklingen

hos dessa barn som inte hört tidigare.

Jonas arbetar också med handledning och

råd givning till föräldrar och förskolepersonal kring

hur de bäst stimulerar barnets hörsel- och språk-

utveckling.

24

Läkaren arbetar med diagnostisering och behandling av människor som drabbats av sjukdom eller skador. I arbetet ingår även att försöka förhindra att människor blir sjuka eller att sjukdom eller skada förvärras.

VAD GÖR EN LÄKARE?Läkarens roll är att utreda och behandla människor med olika

typer av sjukdomar och skador. Läkaren arbetar även förebyg-

gande för bättre hälsa för enskilda personer eller grupper i be-

folkningen. En läkare ställer diagnos och ordinerar behandling.

Som läkare måste du vara en god lyssnare och med empati

kunna kommunicera med människor i olika åldrar från olika

bakgrund. Vissa sjukdomar eller skador innebär att patienten

måste förändra sin livsstil och då ska läkaren kunna förkla-

ra varför och på vilket sätt patienten ska fortsätta leva för att

må bra. Vilka arbetsuppgifter du som läkare har kommer att

bero på vilken sorts läkare du blir. Arbetsdagen ser olika ut

beroende på om du är på sjukhusets akutmottagning eller

som allmänläkare på en vårdcentral. Oavsett var man arbetar

är forskning oftast en del av många läkares vardag, liksom un-

dervisning, kvalitetsutveckling och arbetsledning.

UTBILDNINGENS INNEHÅLLUtbildningens upplägg kan liknas vid en spiral, där du varv

efter varv breddar och fördjupar dina kunskaper och färdig-

heter. Utbildningens innehåll kan delas in i tre områden –

kunskap om den friska människan, kunskap om sjukdomar

och hur man diagnostiserar och behandlar sjukdomar och

skador. Redan tidigt under utbildningen får du möta patien-

ter ute i vården. Du tränar dig i att genomföra undersök ningar

och samtal, allt för att utveckla din yrkesroll. Fr.o.m. fjärde

terminen läser hälften av studenterna i Lund och andra hälf-

ten i Malmö. Under den kliniska utbildningen, termin sex till

och med nio, fördelas studenterna mellan sjukhusen i Lund,

Malmö och Helsingborg.

Läkare

MARIA LINDSTRÖM arbetar som AT-läkare på ett

litet sjukhus. Att arbeta som AT-läkare är varierande,

berättar Maria.

– Mina arbetsuppgifter kan vara alltifrån att assi-

stera vid operationer och hålla i in- och utskrivnings-

samtal med patienter, till att ordinera mediciner och

tjänstgöra på akuten.

Maria sökte till läkarutbildningen på vinst och för-

lust när hon läste en annan utbildning som hon inte

trivdes med.

– Jag kände ganska snabbt att jag hade hittat rätt.

Utbildningstiden var jättekul! Även om studierna tog en

hel del tid fanns det också tid till annat. Jag engagerade

mig till exempel i ett spex.

Maria rekommenderar att följa med en läkare en

dag eller göra praktik på sjukhus innan man söker in på

läkarutbildningen.

– Det är bra att veta vad man ger sig in på. Läkar-

yrket är roligt, men det är hårt arbete. Ibland måste

man fatta mycket svåra beslut och man har dessutom

en hel del administrativa arbetsuppgifter. Efter att ha

jobbat ett år är jag fortfarande helnöjd med mitt yrkes-

val och hade inte kunnat tänka mig något bättre!

FAKTA OCH KONTAKT:Programstart: Hösttermin och vårterminLängd: 5,5 år, 330 hpExamen: Läkarexamen, Medicine kandidat- och masterexamenLegitimation: Berättigar efter 18 månaders allmäntjänst-göring till legitimation som utfärdas av SocialstyrelsenStudievägledare: Helena Axelsson, Helena.Axelsson@med.lu.se, 046-222 72 17, Åse Feltborg, Ase.Feltborg@med.lu.se, 046-222 97 21Hemsida: www.med.lu.se/laekarutbildning

KUNSKAP OCH EMPATI

ARBETSMARKNADFör att bli legitimerad läkare krävs 18 månaders obligatorisk

allmäntjänstgöring, s.k. AT-tjänst efter läkarexamen, då du

under handledning arbetar som underläkare på sjukhus och i

primärvården. Därefter kan du välja att specialisera dig inom

något medicinskt område, t.ex. till barnläkare, kirurg eller

allmänläkare, s.k. ST-tjänst. Du arbetar då som läkare inom

specialistområdet. Det tar ca 5 år att få specialistkompetens.

De fl esta läkare är offentligt anställda vid sjukhus och vårdcen-

traler. En del läkare är privatpraktiserande eller arbetar inom

företagshälsovård. Läkarutbildningen möjliggör även andra

arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvårdsområdet, anställning

i läkemedelsindustrin samt forskning.

25

DANIEL LIVENDAHL FRÅN TROLLHÄTTAN, LÄKARSTUDENT

”Jag får stilla min nyfi ken-het samtidigt som jag inve s terar i min framtid genom en utbildning.”

Det stod tidigt klart för Daniel Livendahl att han

ville ha ett socialt och omväxlande yrke. Un-

der biologilektionerna i högstadiet fascinera-

des han av människokroppens komplexa natur.

– Jag har många intressen och läkarpro-

grammet känns som den utbildning som om-

fattar absolut fl est av dessa och ger mig fl est

valmöjligheter efter examen. Det var defi nitivt

mitt eget val, det fanns ingen i min omgivning

som var läkare.

I framtiden vill Daniel arbeta såväl kliniskt

som att forska och undervisa men även i perio-

der arbeta inom biståndsorganisationer runt

om i världen.

Innan Daniel kom in på utbildningen ten-

terade han upp sina gymnasiebetyg, arbetade

och reste.

– Jag valde Lund för studentlivet och

det faktum att Lunds universitet har en bra

medicin utbildning.

Daniel har svårt att tänka sig en bättre ut-

bildning för honom.

– Jag får stilla min nyfi kenhet samtidigt

som jag investerar i min framtid genom en

ut bildning med en säker arbetsmarknad och

goda möjligheter till ett varierande yrkesliv.

Daniel har provat på mycket i studentlivet.

– Det vill jag också rekommendera alla ny-

blivna studenter att göra, eftersom man då får

se vad man tycker om bäst. Jag har både l agat

och serverat mat, jobbat i baren på nationer,

varit s.k. nalledoktor, arbetat som mentor och

studentambassadör samt varit engagerad inom

Sveriges läkarförbunds studentorganisation

MSF – det fi nns verkligen något för alla!

25

26

IDA JOHANSSON FRÅN HALMSTAD, RÖNTGENSJUK-SKÖTERSKESTUDENT

”Utbildningen är en bra kombination av anatomi, teknik och mänskliga möten.”

När Ida studerade osteologi (läran om

ben) så utvecklades hennes intresse

för anatomi.

– Röntgensjuksköterskeutbildning-

en är en bra kombination av anatomi,

teknik och mänskliga möten.

Ida tycker att utbildningen ger en

bra inblick i att vara röntgensjuksköter-

ska eftersom det är mycket praktik.

– Innan första praktiken hade jag

målat upp en bild av att det skulle vara

alldeles för tekniskt svårt för mig, men

så var det inte. Visst kan det kännas

mycket i början, men man lär sig och

det fi nns gott om tid att komma in

i det.

Balansen mellan praktik och teori

på utbildningen är bra och föreläsarna

är engagerade, menar Ida. Hon upp-

skattar sin klass och att alla har olika

bakgrund.

– Jag hade förväntat mig att alla

på programmet skulle vara runt 20 år

och att det bara skulle vara tjejer. Det

visade sig att det var människor i alla

olika åldrar upp till 40 år och det är

många killar.

Ida har valt att inte engagera sig

i studentlivet. Istället går hon på kon-

serter och utbudet i regionen Lund,

Malmö och Köpenhamn är stort.

– Jag gymmar också. Det fi nns

gott om gym med bra studentrabatter.

26

27

RöntgensjuksköterskaOMVÅRDNAD OCH TEKNIK

Röntgensjuksköterskan ansvarar för att utföra säkra röntgenundersökningar och behandlingar på ett sätt som känns tryggt för patienterna. Säkra röntgendiagnoser är nödvändiga för att kunna fastställa frakturer, sjukdomar och olika behand-lingars eff ekt.

VAD GÖR EN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKA?Röntgensjuksköterskan arbetar med människor i kombination med

teknik. I arbetsuppgifterna ingår ansvar för den personcentrerade

vården vilket inkluderar planering, genomförande och utvärdering

av undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och

förutsättningar. En viktig del i arbetet är att du ska få patienterna

att känna sig trygga, kunna förklara vad som skall hända och svara

på både patienternas och närståendes frågor. Röntgensjuksköter-

skan arbetar med modern teknologi och genomför bildtagning,

bild behandling och utvärderar bildkvalitet. Hantering av kontrast-

medel och andra läkemedel ingår också i arbetet.

UTBILDNINGENS INNEHÅLLÄmnet radiografi är tvärvetenskapligt och inkluderar ämnen såsom

omvårdnad, strålningsfysik, medicinsk teknik och medicin. Radio-

grafi är kliniskt (praktiskt) inriktat. Under utbildningen och den

verksamhetsförlagda utbildningen tränas färdigheter för att du ska

kunna ta fram dokumentationsunderlag som behövs för diagnos

och behandling. Patientsäkerhet är en viktig och grundläggande del

inom utbildningen. Centralt är kunskaper om bildkvalitet, strål doser

och strålningssäkerhet liksom det mänskliga mötet. Du får träna

färdigheter som krävs för att kunna genomföra undersökningar

på ett sätt som känns tryggt för patienten. Arbetsformerna utgörs

av självstudier individuellt och i grupp, föreläsningar, praktiska

övningar och verksamhetsförlagd utbildning.

ARBETSMARKNADRöntgensjuksköterskan arbetar på röntgenkliniker med dia gnos tisk

radiologisk verksamhet. Arbetsplatserna fi nns främst på sjukhus,

men även vid vårdcentraler och läkarhus samt som konsult inom

läkemedelsföretag eller medicintekniska företag.

IONE KAMPMAN arbetar som röntgen sjuk-

sköterska, mestadels med tidsbokade ortoped-patienter t.ex. kontroller av brutna handleder och nyopererade höftledsfrakturer, men även med akut barnröntgen samt akutröntgen. Arbetet kan både vara helt självständigt eller i samarbete med en annan röntgensjuksköterska, berättar Ione.

– Jag träffar alla slags patienter; från killen

som kanske festade lite för vilt på lördagen, till de

svårast sjuka cancerpatienterna. Patienten har ofta

väldigt ont, och du får göra ditt bästa för att få

upplevelsen att bli så positiv som möjligt.

Det sker hela tiden en förfi ning av metoder

och uppgradering av ny utrustning, och här får

man hålla sig uppdaterad, menar Ione. Ibland

besöker hon patienter ute på avdelningar, då med

en mobil röntgenutrustning.

– När jag ska röntga får jag först visualisera

hur jag vill att min röntgenbild ska se ut, sedan

anpassa mina inställningar efter patienten.

Ione berättar att hon genom den färdiga

röntgenbilden får en direkt bekräftelse på om hon

tänkt rätt.

– Det är lite av ett hantverk. Till detta kom-

mer det faktum att varje patient är en levande

individ, och då blir min arbetsdag aldrig trist och

monoton!

FAKTA OCH KONTAKT:Programstart: HöstterminLängd: 3 år, 180 hpExamen: Röntgensjuksköterske- och Medicine kandidatexamenLegitimation: Utfärdas av SocialstyrelsenStudievägledare: Helena AxelssonHelena.Axelsson@med.lu.se, 046-222 72 17Hemsida: www.med.lu.se/utbildning

28

DENNIS BRODELIS FRÅN SÖDRA SANDBY, SJUKSKÖTERSKESTUDENT

”Det är häftigt när kopp-lingen mellan teori och praktik blir tydlig och allt faller på plats.”

För Dennis var det önskan om ett yrke där han

kunde arbeta med att hjälpa människor som

ledde honom till sjuksköterskeprogrammet.

– Sjuksköterskeyrket känns meningsfullt

för mig och jag har alltid tyckt om att arbeta

med människor.

Dennis menar att han har utvecklats i

sin blivande yrkesroll under utbildningen:

– Det är häftigt när kopplingen mellan

teori och praktik blir tydlig och allt faller på

plats.

Han berättar att han trivs med att vara

student i Lund och att det är roligt att studera.

– Universitetsstudier kan vara krävande

men så länge man planerar kan man ta

ledigt ibland. Lund är det bästa av två värl-

dar; vi har ett universitet av högsta klass och

ett studentliv i särklass.

På fritiden har Dennis bland annat varit

verksam i studentkåren. Han berättar om

gemen skapen inom den Vårdvetenskapliga

studentföreningen och om arbetet med

novischperioden* som han varit engagerad i.

– Vårt mål är att de nya studenterna ska

få ett fantastiskt välkomnande till Lund och

sjuksköterskeutbildningen!

Dennis har en termin kvar på utbild-

ningen och menar att han är öppen för alla

de olika möjligheter som yrket erbjuder.

– Jag känner ingen stress inför fram-

tiden. Idag är det en stark efterfrågan på

sjuksköterskor. Valmöjligheterna är många

både vad gäller område man kan arbeta

inom och typ av verksamhet t.ex sjukhus el-

ler privat sjukvård i Sverige eller utomlands.

*introduktion av nya studenterna till kåren, stu-dentlivet och att träffa studenter på programmet, både nya och gamla.

28

29

SjuksköterskaOMVÅRDNAD OCH ANSVAR

Sjuksköterskan arbetar med att förebygga sjukdom och ohälsa samt att se till att patienten får en god omvårdnad och bedöma vad varje enskild patient behöver.

VAD GÖR EN SJUKSKÖTERSKA?Som sjuksköterskan har du en arbetsledande ställning och an-

svarar för patientens omvårdnad. Omvårdnadsansvaret gäller

allt från hjälp med hygien, förfl yttning och näringstillförsel

till att ge läkemedel, utföra provtagningar och ge behand-

lingar. I arbetet ingår planering, genomförande och utvärde-

ring av omvårdnad tillsammans med patienter, närstående

och medarbetare. Arbetet sker både självständigt och i team.

Sjuksköterskan ska få patienterna att känna sig trygga, kunna

förklara vad som skall hända och svara på både patienters och

närståendes frågor. Yrkesutövningen innefattar också hälso-

befrämjande och förebyggande insatser.

UTBILDNINGENS INNEHÅLLHuvudområdet i utbildningen är omvårdnad, men du läser

även medicin, samhälls- och beteendevetenskap samt huma-

niora. Du får en helhetsbild av människan och utveck lar din

förmåga till goda relationer med patienter och deras när-

stående. Arbets formerna varierar och består av s jälvstudier,

grupparbeten, föreläsningar, seminarier och praktiska

övningar. För att på bästa sätt integrera teori och praktik har

du verksamhetsförlagd utbildning under fl ertalet terminer på

exempelvis vårdcentral, i hemsjukvård, inom psykiatri och vård

på sjukhus.

ARBETSMARKNADSjuksköterskan har ett brett arbetsfält och kan arbeta med

både barn och vuxna på sjukhus, vårdcentraler eller i hemmiljö.

PETRA NAESS ARBETAR SOM SJUKSKÖTERSKA på en akutmottagning. Hennes arbete handlar om att

bedöma patientens behov av vård och hur pass akut

vårdbehovet är, men också mer ordinarie sjuksköterske-

uppgifter som t.ex. smärtlindring, blodprovtagning och

omvårdnadsansvar

– I min yrkesroll agerar jag som spindeln i nätet och

koordinerar läkarkontakt, undersökningar, transporter

och andra involverade moment.

I yrkeslivet insåg Petra att hon hade underskattat

vilket ansvar sjuksköterskor har.

– Vi ska ha koll på det mesta. Min grundtanke var

alltid att jag vill hjälpa andra människor som har det

svårt och det gör jag verkligen fullt ut.

Petra berättar att hon kämpade länge och hårt för

att komma in på utbildningen. Hon hade betyg från ett

annat land och det var svårt att få dem översatta till det

svenska systemet.

– Till sist läste jag in alla betyg på komvux och kom

in. Utbildningen var kanon!

FAKTA OCH KONTAKT:Programstart: Hösttermin och vårterminLängd: 3 år, 180 hpExamen: Sjuksköterskeexamen och Medicine kandidat-examenLegitimation: Berättigar till legitimation som utfärdas av SocialstyrelsenStudievägledare: Robert Norrman Robert.Norrman@med.lu.se, 046-222 18 77 Hemsida: www.med.lu.se/utbildning

3030

31

Utbildningar avancerad nivå

BEHÖRIGHETFör att bli antagen till utbildning på

avancerad nivå måste du ha slut-

fört en utbildning på kandidatnivå.

Programmen kräver också oftast

särskild behörig het vilket innebär att

du måste ha avslutat vissa specifi ka

högskolekurser och ibland även upp-

fylla andra villkor. Vad som gäller för

respektive program kan du läsa mer

om på www.antagning.se

När du har en kandidatexamen kan du bredda eller fördjupa dina kunskaper och färdigheter genom att läsa vidare på avancerad nivå. Vidareutbildning ökar inte bara din kompetens utan även din konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Avklarade studier på avancerad nivå är dessutom ett krav för att bli antagen till studier på forskarnivå.

SAMVERKANSom student på avancerad nivå får

du verka i kreativa miljöer med stu-

denter och forskare från hela värl-

den. Du tränas därför på ett naturligt

sätt i att samarbeta med personer

med annan bakgrund än din egen.

Våra utbildningarna är utveck-

lade i nära samarbete mellan lärare,

studenter, forskare, andra universitet

och högskolor samt hälso- och sjuk-

vård. Genom omfattande samverkan

säkras ett kontinuerligt utbyte av er-

farenhet, kunskap och idéer.

BRETT UTBUDVi erbjuder utbildningar på avan-

cerad nivå i audiologi, biomedicin,

folkhälsovetenskap och medicinsk

vetenskap. För dig som är sjukskö-

terska fi nns dess utom barnmorske-

programmet och hela tio specialist-

sjuksköterskeprogram.

31

32

18 Röntgensjuksköterska

AudiologiMAGISTERPROGRAM, 60 HP

”Jag anser att utbildningen i Lund ligger i framkant i att vidga vyerna för vad en audionom kan och bör göra med sin kompetens.” Tobias Kastberg

UTBILDNINGSMÅLPå magisterprogrammet i audiologi får du möjlighet att för-

djupa dig inom områdena barnaudiologi, preventiv audio-

logi, vetenskaplig metodik och kliniskt inom otomikroskopi

och vaxetraktion. Du får välja dina egna fördjupningsområden

bland annat genom en valbar kurs dels i din magisteruppsats

(40 hp). Flera studenter väljer att studera utomlands inom den

valbara fördjupningsdelen. Vi har utmärkta samarbetspartners

vid utländska universitet vilket gör detta möjligt.

UNDERVISNINGUndervisningen består av föreläsningar, laborationer, grupp-

sessioner, cases och projektarbete samt eget arbete med ma-

gisteruppsats under handledning. Du kan läsa på helfart eller i

annan takt. Det fi nns även möjlighet att läsa kurser på master-

nivå och att ta ut en Medicinemasterexamen i audiologi.

ARBETSMARKNADInom hälso- och sjukvård, utbildning, privata företag och indu-

stri fi nns behov av audionomer med högre akademisk utbild-

ning för att bidra till forsknings- och utvecklingsarbete inom

hela det audiologiska fältet. Utbildningen förbereder dig även

för studier på forskarnivå och en akademisk karriär, även i ett

internationellt perspektiv.

UTBILDNINGSBAKGRUNDUtbildningen riktar sig till dig som har en audiologiexamen på

kandidatnivå eller kandidatexamen inom närliggande ämnes-

område. Information om särskilda behörighetskrav och/eller

urvalskriterier fi nner du på www.antagning.se.

DET VAR INFÖRSKAFFANDET av ett par formgjutna

hörselskydd och insikten om att man kunde bli hörsel-

expert som ledde Tobias Kastberg först till audio-

nomprogrammet och sedan magisterprogrammet i

audiologi.

– Det fi nns en bredd som gör audionom yrket väl-

digt spännande. För mig var det ett naturligt steg att

fortsätta på magisternivå – jag vill lära mig så mycket

som möjligt!

Tobias arbetar och studerar parallellt.

– Jag arbetar deltid med att undervisa och admi-

nistrera inom audionomprogrammet. Utöver det har

jag en del uppdrag kring förebyggande arbete och

god ljudmiljö. Samtidigt studerar jag kurser på master-

nivå för att ta en masterexamen och hoppas kunna bli

doktorand i framtiden.

Tobias tycker att utbildningen är riktigt bra och

har många kontakter inom audionomvärlden såväl i

Sverige som utomlands. Det är dessutom bara i Lund

som det fi nns möjlighet att läsa på magisternivå.

– Jag anser att utbildningen i Lund ligger i fram-

kant i att vidga vyerna för vad en audionom kan och

bör göra med sin kompetens. Jag känner ett stort stöd

och uppmuntran från utbildningen att gå vidare med

studier och att ta mig an nya områden. Vår kompetens

behövs i många sammanhang!

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: svenskaProgramstart: HöstterminLängd: 60 hp, 1 år vid studier på helfartExamen: Medicine magisterexamen i audiologi (1år)Ort: LundStudievägledare: Annika Ilskog, Annika.Ilskog@med.lu.se, 046-222 71 32Hemsida: www.med.lu.se/master_audiologi_logopedi

33

BiomedicinMASTERPROGRAM, 120 HP

”Drömmen är att få fortsätta forska resten av livet och komma på något helt nytt.” Annelie Shami

UTBILDNINGSMÅLUtbildningen förbereder dig för en karriär inom medicinsk forsk-

ning och utveckling. Du skaffar dig de kunskaper och färdigheter

som krävs för självständigt arbete inom biomedicinsk forskning

och för ledarroller i akademisk miljö, privat eller offentlig sektor.

Utbildningen är utformad för att fördjupa din analytiska och

kreativa förmåga samtidigt som du får träna praktiska färdigheter

i en forskningsintensiv miljö. Du kan genom val av kurser profi lera

din utbildning beroende på intresseområde. De fl esta kurserna är

riktade mot framtida Forskarutbildning men vissa av dem även till

arbete utanför akademin, t ex inom läke medelsföretag.

UNDERVISNINGPå programmet varvas teori med praktiskt laboratoriearbete och

grupparbeten. Det fi nns både obligatoriska och valbara kurser;

med hjälp av de valbara ges du möjlighet att skaffa dig en ämnes-

mässig profi l, t ex neurobiologi, tumörbiologi eller mikrobiologi/

immunologi, i din examen. På utbildningen möter du både stu-

denter och undervisande forskare från olika delar av världen.

ARBETSMARKNADMajoriteten av studenterna väljer att fortsätta sin utbildning på

forskarnivå för att därefter arbeta med biomedicinskt forsknings-

och utvecklingsarbete vid universitet eller inom industrin, t ex på

läkemedelsföretag.

UTBILDNINGSBAKGRUNDUtbildningen riktar sig till dig som har en examen på lägst kan-

didatnivå inom biomedicinskt-naturvetenskapligt område eller

motsvarande. Information om särskilda behörighetskrav och/eller

urvalskriterier fi nner du på www.antagning.se.

ANNELIE SHAMI, DOKTORAND, valde att läsa

masterexamen i biomedicin direkt efter hon avslu-

tat utbildningen på grundnivå i ämnet. Sedan ville

hon doktorera. Genom masterutbildningen, som

innehåller många moment som även fi nns i utbild-

ningen på forskarnivå, fi ck hon möjlighet att fasas

in i doktorand utbildningen. Masterutbildningen

ger också praktisk erfarenhet genom projekt- och

examensarbete. Speciellt nöjd är Annelie med att

hon fi ck kontakt med sin nuvarande handledare

under ett projekt.

– Jag trivs jättebra med att vara doktorand,

det är självständigt och ingen dag är den andra

lik. Plötsligt inser man att man kan lösa en hel del

problem själv.

Annelie tycker det är en rolig utmaning att få

undervisa, att själv kunna mycket som man ska

förmedla till andra.

– Det är roligt när jag ser att de förstår och

frust rerande när de inte gör det, men samtidigt är

det roligt att fundera ut hur man ska göra istället.

Likadant är det med forskningsresultaten.

Målet för Annelie är att få fortsätta arbeta

med forskning, som forskningsledare, gärna inom

akademin.

– Drömmen är att få fortsätta forska resten av

livet och komma på något helt nytt.

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: engelskaProgramstart: HöstterminLängd: 120 hp, 2 år på helfartExamen: Medicine masterexamen, huvudområde:Biomedicin (Master in Medical Science (120 credits)major: Biomedicine)Ort: Lund, Biomedicinskt centrumStudievägledare: Jenny Arfwedson, Jenny.Arfwedson@med.lu.se, 040-391337Hemsida: www.med.lu.se/biomedicin/master_programme

34

FolkhälsovetenskapMASTERPROGRAM, 120 HP

”Det var väldigt givande att få studera tillsammans med människor från olika länder, kulturer och akademisk bakgrund.” Izla Kaya

UTBILDNINGSMÅLPå programmet kan du som är intresserad av folkhälsofrågor

inhämta kvalifi cerade kunskaper, färdigheter och förmågor

som krävs för att arbeta i en ledande ställning på internationell,

nationell och lokal nivå.

UNDERVISNINGFolkhälsovetenskap är tvärvetenskapligt och på programmet har

vi ett globalt perspektiv på ämnesområdet. Du möter lärare med

internationell erfarenhet från länder såsom Ghana, Indien, USA

och Sverige. Du läser tillsammans med studenter från hela världen

med olika utbildningsbakgrunder och perspektiv, vilket ytterligare

berikar utbildningen. Under programmet kan du välja att göra ett

internship som en valbar kurs för att skaffa dig praktisk erfarenhet

av folkhälsoarbete.

ARBETSMARKNADDet fi nns efterfrågan på högkvalifi cerad arbetskraft inom folkhälso-

området på alla nivåer i samhället. En masterexamen i folkhälso-

vetenskap är ofta ett krav för anställning inom folkhälsoområdet

på svenska myndigheter, landsting, kommuner, Sida, FN, WHO och

andra internationella organisationer. Utbildningen förbereder dig

även för studier på forskarnivå och en framtida akademisk karriär.

UTBILDNINGSBAKGRUNDUtbildningen riktar sig till dig som har en examen på lägst kandi-

datnivå. Olika utbildningsbakgrunder välkomnas; sam hälls veten-

skap, miljö, vård, medicin, hälsa med fl era. Information om

sär skilda behörighetskrav och urvalskriterier fi nner du på

www.antagning.se.

IZLA KAYA ARBETAR SOM HANDLÄGGARE för utvecklingsprojekt på en internationell bistånds-

organisation i Stockholm. – Att få åka ut i fält och se hur projekten för-

ändrar liv är otroligt givande och inspirerande!

På frågan om hon tror att utbildningen hjälpt

henne att få nuvarande arbete svarar hon:

– Ja, absolut! Utbildningen i sig har gett en

mycket bra grund att stå på och har varit till stor

nytta i arbetet. Det var också väldigt givande att

få studera tillsammans med människor från olika

länder, kulturer och akademisk bakgrund. Det har

gett kontakter, perspektiv och erfarenhet som

behövs när man arbetar internationellt.

Det var under en praktik utomlands som Izla

insåg vikten av hälsa inom utvecklingsarbete. Därför

lockade Masterprogrammet i Folkhälsovetenskap

med sin internationella inriktning. Avgörande var att

programmet var öppet att söka för personer utan

medicinsk bakgrund.

– Närheten till Europa och Danmark där många

internationella organisationer* har sina kontor,

talade också till Malmös fördel som utbildningsort.

*Studenter har gjort internships på ex. WHO i Genève, Region Skåne, Ghana Health Service och UNFPA i Köpenhamn.

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: EngelskaProgramstart: HöstterminLängd: 120 hp, 2 år på helfartExamen: Medicine masterexamen, huvudområde:Folkhälsovetenskap (Master of Medical Science (120credits), major: Public Health).Ort: Malmö, Clinical Research CenterStudievägledare: Jenny Arfwedson, Jenny.Arfwedson@med.lu.se, 040-391337Hemsida: www.med.lu.se/english/public_health

35

Medicinsk vetenskapMASTERPROGRAM, 120 HP

”Utbildningen på masternivå har varit både en förutsättning för och en hjälp i doktorand anställningen.”Björg Thordardottir

UTBILDNINGSMÅLUtbildningen ger dig kompetens för att kunna utföra kvalifi ce-

rade arbetsuppgifter som utredningar, utvecklingsarbete och

forskning inom både offentlig och privat verksamhet. Du får

ökad kunskap om evidens samt erfarenhet av interprofessio-

nellt samarbete. Beroende på din yrkesbakgrund söker du till

ett av utbildningens huvudområden arbetsterapi, audiologi,

fysioterapi, logopedi, omvårdnad, radiografi eller reproduk-

tiv, perinatal och sexuell hälsa. Inom de fyra huvudområdena

arbetsterapi, fysioterapi, omvårdnad och radiografi fi nns ett

antal platser med specialinriktning mot arbetsmiljö och hälsa

resp. åldrande och hälsa. Under utbildningen får du fördjupade

kunskaper i vetenskaplig metodik och teoribildning inom ditt

huvudområde.

UNDERVISNINGUtbildningen är fl exibel i sin struktur. Programmet utgör en ram

med valbara kurser som du får välja utifrån behov och förkun-

skaper. Utbildningen ger ämnesfördjupning och breddar din

kunskap inom hälso- och sjukvård. De fl esta kurserna genom-

förs tvärprofessionellt och på halvfart. Om du väljer att spe-

cialisera dig inom gerontologi har du även möjlighet att ta ut

en Nordisk masterexamen i gerontologi. Då läser du en del av

utbildningen vid annat nordiskt lärosäte.

ARBETSMARKNADInom hälso- och sjukvården fi nns ett behov av personal med

högre akademisk utbildning som kan leda arbetet med kompe-

tensutveckling, implementering av evidensbaserade åtgärder,

handledning med mera. Utbildningen förbereder dig för studier

på forskarnivå och en akademisk karriär.

BJÖRG THORDARDOTTIR hade arbetat som arbetsterapeut i 10 år på Island innan hon sökte sig till Masterprogrammet i Medicinsk vetenskap. Nu är hon heltidsanställd som doktorand inom ett forskningsprojekt om Aktiviteter och delaktighet för personer med Parkinsons sjukdom. Björg menar att utbildningen på mastersnivå har varit både en förut-sättning för och hjälp i doktorandanställningen.

– Som doktorand inne på mitt andra år märker

jag direkt hur det som jag studerade under utbild-

ningen hjälper mig. Mina arbetsuppgifter har från

början varit mycket varierande. Jag har planerat

fokusgrupper, deltagit i konferens, seminarier,

workshops och gått doktorandkurser.

Björg sökte sig till Masterutbildningen för att

hon ville veta mer och lära sig att forska och tänka i

vetenskapliga banor.

– Jag skulle välja precis likadant igen! Jag tycker

det är spännande med till exempel instrument-

utveck ling och att vi främjar insatser mot ökad

patientdelaktighet i samhället.

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: Svenska och engelskaProgramstart: HöstterminLängd: 120 hp, 4 år på halvfartExamen: Medicine masterexamen, huvudområdearbetsterapi/audiologi/fysioterapi/logopedi/omvårdnad/radiografi /reproduktiv, perinatal och sexuell hälsaOrt: Lund, Health Sciences CentreStudievägledare: Jenny Arfwedson, Jenny.Arfwedson@med.lu.se, 040-391337Hemsida: www.med.lu.se/master_medicinsk_vetenskap

UTBILDNINGSBAKGRUNDUtbildningen riktar sig till dig som har lägst motsvarande en

kandidatexamen från program enligt något av huvudämnena.

Information om särskilda behörighetskrav och/eller urvalskrite-

rier fi nner du på www.antagning.se.

36

18 Röntgensjuksköterska

BarnmorskaPROGRAM FÖR SJUKSKÖTERSKOR PÅ AVANCERAD NIVÅ, 90 HP

”Som barnmorska har du fokus på det friska. Det handlar om glädje, förväntningar, om nya liv.” Basira Hosseini

UTBILDNINGSMÅL Utbildningen riktar sig till dig som är intresserad av att aktivt

delta i dagens och morgondagens arbete inom barnmorskans

huvudområde reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Området

omfattar den normala graviditeten, förlossningen och eftervår-

den, preventivmedelsrådgivning och familjeplanering samt om-

vårdnad vid gynekologisk hälsa/ohälsa. Programmet förbereder

dig för ett självständigt arbete. Under utbildningen inhämtar du

kunskap och tränar färdigheter som krävs för att kunna följa,

använda och medverka i forsknings- och utvecklingsarbete.

UNDERVISNINGUndervisningen är uppdelad i hälften teori och hälften verk-

samhetsförlagd utbildning. Genom den verksamhetsförlagda

utbildningen får du praktisk erfarenhet inom bland annat för-

lossningsvård, vård under graviditet samt preventivmedelsråd-

givning på barnmorskemottagning. Under utbildningen ska du

bistå vid minst 50 förlossningar vilket är ett krav för legitimation.

ARBETSMARKNADMöjliga arbetsplatser efter examen återfi nns inom både öppen

och sluten vård hos både privata och offentliga vårdgivare. Du

kan tillgodoräkna dig delar av utbildningen om du vill läsa vidare

till en Medicine masterexamen, huvudområde: Reproduktiv,

perinatal och sexuell hälsa.

UTBILDNINGSBAKGRUNDUtbildningen riktar sig till dig som är legitimerad sjuksköterska

med 180 hp inkluderat ett självständigt arbete om 15 hp.

Information om särskilda behörighetskrav och/eller urvals-

kriterier fi nner du på www.antagning.se.

DET VAR BASIRA HOSSEINIS ÖNSKAN OM ATT FÅ ARBETA MED DEN FRISKA MÄNNISKAN som fi ck

henne att söka sig till barnmorskeprogrammet.

– Utbildningen var stimulerande och på en avan-

cerad nivå. Jag fi ck vara med och förlösa redan under

första VFUn*, det var en utmaning.

Idag arbetar Basira med perinatalvård i Malmö.

– Jag arbetar med eftervård av nyförlösta, exempel-

vis med att ge smärtlindring, amningshjälp och olika

provtagningar. I arbetet ingår att stödja och ge råd till

hela familjen. Jag arbetar även med gravida som har

blödningar, vattenavgång eller behöver igångsättning.

Barnmorskeyrket är mycket självständigt och kräver

förmåga att kunna fatta beslut på egen hand.

– Men jag kan alltid rådfråga en kollega eller ringa

en läkare om det skulle behövas.

Basira menar att hon i arbetet som barnmorska har

fokus på det friska, även om kvinnorna kan ha under-

liggande sjukdomar som till exempel diabetes.

– Det handlar om glädje och förväntningar, om

nya liv.

I höst gör Basira verklighet av sin dröm om att

arbeta internationellt:

– Jag ska arbeta som barnmorska i Dubai. I fram-

tiden vill jag vidareutbilda mig för att arbeta med

ultraljud.

*Verksamhetsförlagd utbildning

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: SvenskaProgramstart: Se hemsidaLängd: 90 hp, 1,5 år på helfartExamen: Yrkesexamen, legitimation samt Medicinemagisterexamen, huvudområde: reproduktiv, perinatal och sexuell hälsaOrt: Lund, Health Sciences CentreStudievägledare: Robert Norrman Robert.Norrman@med.lu.se, 046-222 18 77 Hemsida: www.med.lu.se/specialisering

37

GEMENSAMMA UTBILDNINGSMÅLOavsett vald specialistsjuksköterskeinriktning kommer du efter

utbildningen att vara väl förberedd för att medverka i den

moderna hälso- och sjukvården såväl nationellt som inter-

nationellt. Under utbildningen inhämtar du fördjupade och

integrerade kunskaper i specifi k omvårdnad och medicinsk

vetenskap, samhälls- och beteendevetenskap samt inom de sex

kärn kompetenserna personcentrerad vård, samverkan i team,

evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveck-

ling, säker vård och informatik.

TEORI OCH PRAKTIKPå många av programmen får du träning i simulatormiljö.

Teoretiska och praktiska studier varvas. Genom den kliniska

utbildningen som ingår som en viktig och integrerad del i alla

programmen får du praktisk erfarenhet. Den verksamhets-

förlagda utbildningen sker i både allmän och specialiserad vård

inom såväl primärvård som sjukhus.

ARBETSMARKNADMöjliga arbetsplatser efter avslutad examen återfi nns inom

allmän och specialiserad vård hos både privata och offentliga

vårdgivare. Delar av utbildningen kan du tillgodoräkna dig om

du väljer att läsa vidare till en Medicine masterexamen, huvud-

område: omvårdnad.

UTBILDNINGSBAKGRUNDUtbildningarna riktar sig till dig som är legitimerad sjukskö-

terska med 180 hp inkluderat ett självständigt arbete om

15 hp. Information om särskilda behörighetskrav och/eller

urvalskriterier fi nner du på www.antagning.se.

Utbildningarna till specialistsjukskö-terska bygger på en lång tradition och ett nära samarbete med läkare och sjuksköterskor verksamma inom de olika specialistområdena. I under-visningen deltar både specialist-sjuksköterskor och -läkare som är verksamma inom de olika områdena.

Specialist-sjuksköterske-program

37

38

NY! Akutsjukvård SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM, 60 HP

UTBILDNINGSMÅLSom specialistsjuksköterska inom akutsjukvård ansvarar du för

vård av sjuka och skadade patienter i alla åldersgrupper. Du

måste snabbt kunna fatta korrekta beslut trots begränsad bak-

grundsinformation om patienten. Utbildningen ger dig kompe-

tens i att kunna triagera, sortera och prioritera. Genom träning

utvecklar du förmågan kommunicera med övriga professioner

i teamet inom enheten och samarbeta med andra instanser på

sjukhuset eller i samhället. Fördjupade och integrerade kun-

skaper inom de sex kärnkompetenserna personcentrerad vård,

samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för

kvalitetsutveckling, säker vård och informatik inhämtas också

under utbildningen. Även medicinsk vetenskap, samhälls- och

beteendevetenskap ingår.

UNDERVISNINGProgrammet utgår från den patientnära forskningen där

patientens delaktighet i vård och beslutsfattande är centralt.

Under utbildningen varvas teoretiska och praktiska studier. Den

kliniska delen av utbildningen är en viktig och integrerad del i

utbildningen och är förlagd inom olika former av akutsjukvård.

Under hela utbildningen får du erfarenhet av samarbete med

andra yrkeskategorier vilket utgör en viktig del i yrkesutövningen.

MER INFORMATIONInformation som är gemensam för alla specialistsjuksköterske-

inriktningar hittar du på sidan 37. Har du frågor är du välkom-

men att kontakta vår studievägledare.

KARIN BJÖRKMAN BJÖRKELUND, PROGRAM-DIREKTÖR för utbildningar på avancerad nivå för

sjuksköterskor:

”Specialistsjuksköterskeprogrammet i akutsjukvård har

tillkommit som ett resultat av efterfrågan från vården

och är skapad i nära samverkan med vården.

Det fi nns ett behov av fördjupad och specialiserad

kompetens för sjuksköterskor inom akutsjukvården –

att kunna identifi era potentiellt livshotande tillstånd

på icke diagnostiserade patienter, ge kvalifi cerad om-

vårdnad och ibland självständigt påbörja en medicinsk

utredning samt inleda farmakologisk behandling.

Fokus på omhändertagandet av patienten de första 24

timmarna är av största vikt.

Behovet av denna kompetens fi nns bland annat på

akutmottagning, medicinsk och/eller kirurgisk akut-

vårdsavdelning och intagningsavdelningar.

Idag fi nns en specialistsjuksköterskeutbildning i

ambulanssjukvård men det täcker inte sjukvårdens

behov av personal med specialistkompetens inom

akutsjukvård. Alla patienter kommer inte in via ambu-

lans, dessutom kan patientens tillstånd vara stabilt vid

ankomst men förvärras på några få sekunder.

En akutsjuksköterska måste kunna prioritera och

koordinera omvårdnadsåtgärder utifrån patientens till-

stånd och tillgängliga resurser samt tillämpa medicin-

ska och omvårdnadsdiagnostiska kunskaper.”

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: SvenskaProgramstart: Se hemsidaLängd: 60 hp, 1 år på helfartExamen: Yrkesexamen inom vald inriktning samt Medicine magisterexamen, huvudområde: omvårdnadOrt: Lund, Health Sciences CentreStudievägledare: Robert Norrman Robert.Norrman@med.lu.se, 046-222 18 77 Hemsida: www.med.lu.se/specialisering

”Fokus på omhändertagandet av patienten de första 24 timmarna är av största vikt.” Karin Björkman Björkelund

39

Ambulanssjukvård

”Det är ett roligt, omväxlande och utmanande arbete som kräver bred kompetens.” Sandra Harwich

UTBILDNINGSMÅLSom specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård ansvarar

du för akutvård av patienter i alla åldrar med en stor variation

av olika somatiska och psykiskasjukdomstillstånd. Utbildningen

ger dig den kompetens som krävs för att kunna göra omfat-

tande bedömningar, prioriteringar och rådgivning för åtgärder

på larmcentral, hämtplats samt vid överlämnande till mottag-

ande enhet. Efter utbild ningen ska du kunna leda och medver-

ka i omhändertagande och vård av skadade vid stora olyckor,

katastrofer och krig.

UNDERVISNINGDen kliniska delen av utbildningen är förlagd inom ambulans-

sjukvård samt akutsjukvård. Under den verksamhetsförlagda

utbildningen får du bland annat erfarenhet av samarbete med

andra yrkeskategorier vilket utgör en viktig del i yrkesutöv-

ningen. Programmet omfattar 60 hp och du studerar på

helfart under 1 år.

MER INFORMATIONInformation som är gemensam för alla specialistsjuksköterske-

inriktningar hittar du på sidan 37. Har du frågor är du välkom-

men att kontakta vår studievägledare.

SANDRA HARWICH upptäckte att hon hade fallen-het och intresse för akutsjukvård i sitt arbete som

sjuksköterska. Ambulanssjukvård blev ett självklart val

när hon ville vidareutbilda sig.

– Jag träffar människor från olika samhällsskikt,

kulturer och miljöer i mitt arbete. Det har berikat mitt

liv och gett mig nya insikter, menar Sandra.

Arbetet som ambulanssjuksköterska är både ett

omväxlande och utmanande arbete och kravet på

kunskap är stort eftersom hon träffar så många olika

patienter. Tillsammans med sin kollega ska hon bedö-

ma, behandla och utvärdera patienten. En ambulans-

sjuksköterska måste också kunna fatta svåra beslut,

ofta under tidspress.

– Man kan uttrycka det som att vi ambulanssjuk-

sköterskor behöver ha en ”breddkompetens” vilken är

relativt unik inom sjuksköterskeyrket.

Sandra tycker att variationsrikedomen på uppdra-

gen gör arbetet både roligt och spännande, den ena

dagen är inte den andra lik.

– Utbildningen har gett mig ett roligt, omväxlande

och utmanande jobb!

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM, 60 HP

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: SvenskaProgramstart: Se hemsidaLängd: 60 hp, 1 år på helfartExamen: Yrkesexamen inom vald inriktning samtMedicine magisterexamen, huvudområde: omvårdnadOrt: Lund, Health Sciences Centre. Studievägledare: Robert Norrman Robert.Norrman@med.lu.se, 046-222 18 77 Hemsida: www.med.lu.se/specialisering

40

Anestesisjukvård

”Anestesi har en stimulerande mix av teknik, akutsjukvård och farmakologi.” Lars Ferhm

UTBILDNINGSMÅLEn specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård leder och

medverkar i den pre , intra och postoperativa omvårdnaden

inklusive det akuta omhändertagandet av patienter inom och

utanför sjukhuset. Utbildningen ger dig den kompetens som

behövs för att kunna ansvara för övervakning och utförande av

lokal och generell anestesi, analgesi samt sedering av patienter

i alla åldrar med såväl vanligt förekommande sjukdomar som

komplicerade akuta sjukdomar och skador.

UNDERVISNINGGenom den kliniska utbildningen som är förlagd till allmän

specialiserad anestesisjukvård får du praktisk erfarenhet inom

området. Programmet omfattar 60 hp och du studerar på

helfart under 1 år.

MER INFORMATIONInformation som är gemensam för alla specialistsjuksköterske-

inriktningar hittar du på sidan 37. Har du frågor är du välkom-

men att kontakta vår studievägledare.

INNAN LARS FERHM blev anestesi sjuksköterska hade

han arbetat både som undersköterska inom ambulans-

sjukvård och som sjuksköterska på hjärtintensiven. Det

var de er faren heterna som styrde valet av specialist-

sjuk sköterskeutbildning. Lars valde den specialisering

som hade den bästa mixen av det som han tyckte var

roligast och mest stimulerande – teknisk ut rust ning,

akutsjukvård och farmakologi.

– Anestesi var den enda utbildningen jag kunde

tänka mig.

Som anestesisjuksköterska har man troligtvis mer

patientkontakt än många andra sjuksköterskor har,

menar Lars. Skillnaden mot tidigare erfarenheter är att

han nu har endast en patient åt gången som han är väl

inläst på och har fullständigt fokus på.

– Många patienter är mer rädda för narkosen än

kirurgin. Det är mitt ansvar att på kort tid få patienten

att känna sig lugn och trygg.

En rolig utmaning i arbetet är bredden, enligt Lars.

Anestesisjuksköterskor arbetar inom olika specialiteter

och avdelningar med alltifrån planerade och akuta

kejsarsnitt och i huvudsak friska patienter till

avancerade ingrepp där patienterna är svårt sjuka.

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM, 60 HP

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: SvenskaProgramstart: Se hemsidaLängd: 60 hp, 1 år på helfartExamen: Yrkesexamen inom vald inriktning samtMedicine magisterexamen, huvudområde: omvårdnadOrt: Lund, Health Sciences Centre. Studievägledare: Robert Norrman Robert.Norrman@med.lu.se, 046-222 18 77 Hemsida: www.med.lu.se/specialisering

41

Barnsjukvård

”Du måste ha med dig barnet i allt du gör och vinna barnets tillit.”Josefi ne Sixtander

UTBILDNINGSMÅLSom specialistsjuksköterska inom barnsjukvård arbetar du

med såväl friska som sjuka barn och ungdomar i åldrarna 0- 18

år samt deras familjer. För att kunna bedriva omvårdnad och

behandling av barn och ungdom i samarbete med familjen lär

du dig under utbildningen att bedöma och åtgärda vårdbehov

hos barn och ungdomar i olika utvecklings stadier. Du får kom-

petens att kunna utveckla och bedriva ett hälsofrämjande och

förebyggande arbete.

UNDERVISNINGDen kliniska undervisningen sker inom barnhälsovård, barn-

medicinsk och barnkirurgisk verksamhet samt akut-, neonatal-

och intensivvård. Programmet omfattar 60 hp och du studerar

på helfart under 1 år.

MER INFORMATIONInformation som är gemensam för alla specialistsjuksköterske-

inriktningar hittar du på sidan 37. Har du frågor är du välkom-

men att kontakta vår studievägledare.

JOSEFINE SIXTANDER arbetade som sjuksköterska på en barnavdelning och kände att hon hamnat rätt. Hon sökte därför till utbildningen i barnsjukvård.

– Att jag skulle gå specialistutbildningen såg jag

som självklart. Man behöver specifi ka kunskaper när

man jobbar just med barn, menar Josefi ne.

Idag arbetar hon på en avdelning med barn och

ungdomar i åldern 0 till 18 år med medicinska och

kirurgiska diagnoser. Arbetet är omväxlande och det

fi nns alltid nya saker att lära sig eftersom patienterna

har väldigt olika diagnoser. En del i arbetet är att se till

att barnen får ett så vardagligt liv som möjligt och att

de får tid att förbereda sig inför olika moment.

– Du måste ha med dig barnet i allt du gör och

vinna barnets tillit, säger Josefi ne. Men det är inte

bara barnet utan hela familjen som man vårdar.

Familjerna behöver mycket stöd och råd oavsett

diagnos. Det kan vara viktigt att visa att det inte alltid

behöver vara sjukdomen som gör att barnet är ledset

utan det kan vara att barnet är trött eller argt.

– Arbetet med sjuka barn och ungdomar kan vara

psykiskt påfrestande men de ger en så mycket tillbaka.

Josefi ne har också arbetat med verksamhets-

utveckling. Kunskaperna från uppsatskursen i att söka

information och skriva vetenskapligt har då kommit till

användning, berättar hon.

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM, 60 HP

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: SvenskaProgramstart: Se hemsidaLängd: 60 hp, 1 år på helfartExamen: Yrkesexamen inom vald inriktning samtMedicine magisterexamen, huvudområde: omvårdnadOrt: Lund, Health Sciences Centre. Studievägledare: Robert Norrman Robert.Norrman@med.lu.se, 046-222 18 77 Hemsida: www.med.lu.se/specialisering

42

Distriktsköterska

”Det är otroligt utvecklande att få tänka till på ett helt annat sätt än vad man gör på sjukhuset.” Jessica Ekelund

UTBILDNINGSMÅLSom distriktssköterska arbetar du självständigt och ansvarar

för omvårdnad med inriktning mot folkhälsoarbete för

patienter i alla åldrar. Detta omfattar bedömning, planering,

genomförande och utvärdering av åtgärder för att främja hälsa

och förebygga sjukdom samt sjukdomskomplikationer. Denna

kompetens behövs bland annat för att kunna arbeta med

planerings och ledningsuppgifter samt att informera patienter

och anhöriga.

UNDERVISNINGDen kliniska delen av utbildningen är förlagd inom vårdcentral,

barnhälsovård, skolhälsovård och hemsjukvård. Utbildningen

omfattar 75 hp och du studerar på helfart under 2,5 termin.

Den teoretiska delen av utbildningen innefattar föreläsningar

och seminarier men även självständiga studier och kollabora-

tivt lärande i studiegrupper.

MER INFORMATIONInformation som är gemensam för alla specialistsjuksköterske-

inriktningar hittar du på sidan 37. Har du frågor är du välkom-

men att kontakta vår studievägledare.

JESSICA EKELUND arbetar som distriktssköterska på en vårdcentral. Det var fasta arbetstider och det självständiga arbetet som lockade med distrikt-sköterskeyrket. Jessica berättar att distriktssköterske-utbildningen har gett henne djupare och bredare kunskap som är till stor hjälp när hon gör bedöm-ningar.

– Att jag har min förskrivarrätt gör att jag kan

hjälpa patienter utan att kontakta läkaren. Det är

otroligt utvecklande att få tänka till på ett helt annat

sätt än vad man gör på sjukhuset då patienten redan

fått sin diagnos ställd av läkaren.

Jessica uppskattar det stora patientfl ödet på vård-

centralen och tycker att det är en utmaning att arbeta

självständigt.

– Du tvingas att rådfråga kolleger och hålla dig

uppdaterad vad det gäller omläggningar, hjälpmedel,

behandlingar m.m. Det är ett väldigt utvecklande

arbete, varje dag lär jag mig något nytt.

Jessica menar att utbildningen håller hög nivå.

– Jag ångrar absolut inte mitt val, snarare det att

jag inte sökte tidigare än vad jag gjorde.

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM, 75 HP

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: SvenskaProgramstart: Se hemsidaLängd: 75 hp, 1,25 år på helfartExamen: Yrkesexamen inom vald inriktning samtMedicine magisterexamen, huvudområde: omvårdnadOrt: Lund, Health Sciences Centre. Studievägledare: Robert Norrman Robert.Norrman@med.lu.se, 046-222 18 77 Hemsida: www.med.lu.se/specialisering

43

Intensivvård

”Det är variationen som gör jobbet spännande och stimulerande.”Matilda Almgren och Martina Lundmark

UTBILDNINGSMÅLSom specialistsjuksköterska inom intensivvård arbetar du med

patienter i alla åldrar med en stor variation av olika somatiska

och psykiska sjukdomstillstånd som kräver intensivvård. Under

utbildningen får du kompetens att handlägga akuta situationer

samt påbörja adekvat behandling. Du utvecklar en särskild för-

ståelse för patientens situation i samband med intensivvård.

UNDERVISNINGDen kliniska delen av utbildningen utförs på intensivvårds-avdelning. Utbildningen omfattar 60 hp och du studerar på

helfart under 1 år.

MER INFORMATIONInformation som är gemensam för alla specialistsjuksköterske-

inriktningar hittar du på sidan 37. Har du frågor är du välkom-

men att kontakta vår studievägledare.

MATILDA ALMGREN OCH MARTINA LUNDMARK arbetar båda på samma intensivvårdsavdelning.

Majoriteten av patienterna förfl yttas ganska snabbt till

en annan avdelning.

– Ena dagen tar man hand om en patient som

kräver full intensivvård, nästa dag hjälper man samma

patient att ställa sig upp bredvid sängen. Det är fantas-

tiskt, tycker Matilda.

En del patienter får ett mer komplicerat vårdför-

lopp som kräver högteknologisk vård. Andra kommer

in akut. Båda två tycker att det är variationen som gör

jobbet spännande och stimulerande.

– Det kan vara tungt och stressigt när vårdbeho-

vet överstiger personalbemanningen, även om detta

oftast kan justeras, berättar Martina.

Det är också svårt när man inser att det inte

längre fi nns något man kan göra för patienten.

Martina tycker att det är en utmaning att fortsätta

hålla sig uppdaterad både vad avser teori och praktik

inom intensivvårdområdet.

– Arbetet på en intensivvårdsavdelning tillför

ständigt utmaningar, både medicinskt och tekniskt

men även för den personliga utvecklingen säger hon.

Tillsammans med två kollegor ska Matilda kon-

tinuer ligt uppdatera avdelningen på ny omvårdnads-

forskning.

– Det ser jag som en stor utmaning.

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM, 60 HP

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: SvenskaProgramstart: Se hemsidaLängd: 60 hp, 1 år på helfartExamen: Yrkesexamen inom vald inriktning samtMedicine magisterexamen, huvudområde: omvårdnadOrt: Lund, Health Sciences Centre. Studievägledare: Robert Norrman Robert.Norrman@med.lu.se, 046-222 18 77 Hemsida: www.med.lu.se/specialisering

44

Onkologisk vård

”Fler patienter blir friska, eller lever längre med en bra livskvalitet.”Marie-Louise Möllerberg

UTBILDNINGSMÅLSom specialistsjuksköterska inom onkologisk vård bedömer

och synliggör du patientens behov i sjukdomens, behand-

lingens och rehabiliterings alla skeden. Du ska kunna stödja

patienter och närstående. Du har en central roll vid lindring

av symtom och vid identifi ering av hinder i livets slutskede.

Patientens delaktighet och bevarandet av autonomi är viktig.

Utbildningen ger dig kunskap om cancersjukdomars orsa-

ker, symtom, biverkningar, diagnoser och behandlingar i alla

sjukdomens behandlings- och rehabiliteringsskeden samt i

preventivt arbete. Specialistsjuksköterskan ska också säkerstäl-

la kvaliteten i omvårdnaden genom att identifi era förbättrings-

områden samt förmedla denna specialistkunskap till vårdtea-

met samt till patienter och närstående.

UNDERVISNINGDen kliniska delen av utbildningen är förlagd inom onkologisk

vård. Utbildningen omfattar 60 hp. Du studerar på halvfart

och delvis distans under cirka 2 års tid.

MER INFORMATIONInformation som är gemensam för alla specialistsjuksköterske-

inriktningar hittar du på sidan 37. Har du frågor är du välkom-

men att kontakta vår studievägledare.

MARIE-LOUISE MÖLLERBERG arbetar på en cytostatikamottagning med cancerpatienter som får palliativa och kurativa cytostatikabehandlingar eller antikroppsbehandlingar. Detta innebär bland annat samordning för att säkra att patientens behov blir tillgodosedda, d.v.s. planering och logistik runt varje patient så att de får sin behandling i rätt tid och under bra förutsättningar.

– För att kunna bedriva en professionell och hög-

kvalitativ vård är en specialistsjuksköterske utbildning

inom området en förutsättning, menar Marie-Louise.

Under utbildningen får man fördjupad kunskap

och färdigheter t.ex. om vad som händer i kroppen

vid cancer eller cancerbehandling. Det har medfört att

Marie-Louise kan ge bättre information till patienter

och närstående och kan ställa rätt frågor för att få en

bättre helhetsbild av patientens situation och därmed

också bättre möjlighet att tillgodose patientens behov.

– Arbetet är stimulerande eftersom utvecklingen

och forskningen hela tiden går framåt. Det är intres-

sant att vara med i den processen och ställas inför

nya utmaningar med teamarbete, nya behandlingar

och, framförallt, bättre resultat. Detta innebär att fl er

patienter blir friska, eller lever längre med en bra livs-

kvalitet. Att få stödja patienterna och dess närstående

genom den krissituation de har kommit i är väldigt

utvecklande för mig som sjuksköterska.

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM, 60 HP

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: SvenskaProgramstart: Se hemsidaLängd: 60 hp, 2 år på halvfart, delvis distansExamen: Yrkesexamen inom vald inriktning samtMedicine magisterexamen, huvudområde: omvårdnadOrt: Lund, Health Sciences Centre. Studievägledare: Robert Norrman Robert.Norrman@med.lu.se, 046-222 18 77 Hemsida: www.med.lu.se/specialisering

45

Operationssjukvård

”Jag ska ligga steget före och vara beredd på att vad som helst kan hända. Det är en utmaning!”Anna Nordström

UTBILDNINGSMÅLInom operationssjukvård ansvarar specialistsjuksköterkan

för pre , intra och postoperativ omvårdnad av patienter i alla

åldrar med såväl vanliga som komplicerade akuta sjukdomar

och skador. Programmet ger dig kompetens att leda, fördela

och planera arbetet inom arbetslaget före, under och efter

en operation. Du får också lära dig hur du på bästa sätt an-

vänder dina kunskaper och färdigheter vid större olyckor och

katastrofer.

UNDERVISNINGDen kliniska delen av utbildningen är förlagd inom allmänkirur-

gisk operationsavdelning, specialiserad eller högspecialiserad

operationsavdelning. Under denna del av utbildningen får du

erfarenhet av samarbete med andra yrkeskategorier vilket är

viktigt då du efter avslutad utbildning tillsammans med annan

personal ska ansvara för teamarbetet i operationssalen. Utbild-

ningen omfattar 60 hp och du studerar på helfart under 1 år.

MER INFORMATIONInformation som är gemensam för alla specialistsjuksköterske-

inriktningar hittar du på sidan 37. Har du frågor är du välkom-

men att kontakta vår studievägledare.

ANNA NORDSTRÖM hade under sin sjuk sköter ske -

utbildning en mycket engagerad och kunnig hand-

ledare som lät henne instrumentera och assistera vid

operationer. Anna ville använda sig av dessa erfaren-

heter och sökte därför till operationssjuksköterske-

utbildningen. Utöver själva operationssjukvården lock-

ade möjligheten att ta hand om en patient i taget och

kunna ge denne patient all uppmärksamhet.

Det som Anna tycker är roligast och mest intres-

sant med yrket är variationen mellan elektiv- och akut-

kirurgi samt transplantationskirurgin.

– Jag ska alltid vara steget före och beredd på att

vad som helst som kan hända. Det är en utmaning!

Operationssjuksköterska är ett väldigt brett yrke

med många möjligheter, anser Anna. Hon har byggt

på med en handledarutbildning och läser även fri-

stående kurser inom Masterprogrammet i medicinsk

vetenskap.

– Om man jobbar på thorax op så fi nns det

karriärmöjligheter som transplantationskoordinator

eller kirurgisk assistent. Det skulle vara kul på sikt.

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM, 60 HP

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: SvenskaProgramstart: Se hemsidaLängd: 60 hp, 1 år på helfartExamen: Yrkesexamen inom vald inriktning samtMedicine magisterexamen, huvudområde: omvårdnadOrt: Lund, Health Sciences Centre. Studievägledare: Robert Norrman Robert.Norrman@med.lu.se, 046-222 18 77 Hemsida: www.med.lu.se/specialisering

46

Psykiatrisk vård

”Ju mer jag lär mig i mitt a rbete desto mer respekt får jag för yrket. Ingen patient är lik den andra även om de kan ha samma diagnos.” Göran Dessner

UTBILDNINGSMÅL Som specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård arbetar

du med personer med psykiska störningar. Under utbild-

ningen får du kunskap om evidensbaserade psykosociala

behandlingsmetoder och psykoterapeutiska förhållnings-

sätt. Du får god kunskap om samhälleliga stöd och ser-

vicesystem för att på bästa sätt kunna hjälpa patienter-

na att hävda sina rättigheter och öka deras delaktighet

i samhället. Utbildningen ger dig den kompetens som

krävs för att i samråd med patienten och/eller anhöriga

kunna identifi era vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan,

leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder ingår också i

utbildningen. Efter avslutad utbildning ska du kunna

leda, planera och utveckla arbetet inom ett arbetslag

och samarbeta med andra yrkesgrupper, organisationer

och myndigheter.

UNDERVISNINGDen kliniska delen av utbildningen kan fullgöras på hem-

orten. Utbildningen omfattar 60 hp. Du studerar på

halvfart och distans under cirka 2 år. Närvaro vid före-

läsningar i Lund krävs cirka 4 gånger per termin.

MER INFORMATIONInformation som är gemensam för alla specialistsjuk -

skö ter ske inriktningar hittar du på sidan 37. Har du frågor

är du välkommen att kontakta vår studievägledare.

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM, 60 HP

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: SvenskaProgramstart: Se hemsidaLängd: 60 hp, 2 år på halvfart, delvis distansExamen: Yrkesexamen inom vald inriktning samtMedicine magisterexamen, huvudområde: omvårdnadOrt: Lund, Health Sciences Centre. Studievägledare: Robert Norrman Robert.Norrman@med.lu.se, 046-222 18 77 Hemsida: www.med.lu.se/specialisering

NÄR GÖRAN DESSNER VIKARIERADE som vårdare inom psykiatrin tyckte han att patienternas livsberättelser var som böcker. Han utbildade sig till sjuksköterska och när det blev dags att specialisera sig stod valet mellan anestesi och psykiatri. Det var mötet med och den nära kontakten med patienterna som avgjorde valet till psykiatrins fördel.

– Specialistutbildningen var mycket givande med

många aha-upplevelser. Plötsligt förstod jag hur saker

hängde ihop, berättar Göran.

Idag arbetar han inom psykiatrisk intensivvård.

– Ju mer jag lär mig i mitt arbete desto mer res pekt får

jag för yrket. Ingen patient är lik den andra även om de har

samma diagnos. Man ställs inför situationer där man inte

vet vad man ska göra. Då krävs det att vi är kreativa och an-

vänder all vår kunskap och fantasi.

En utmanande och stimulerande del i arbetet är att få

patienterna att bygga upp ett förtroende för en.

– De fl esta patienterna kommer inte tillbaka. Många

får kontinuerlig vård som gör att de inte får behov av inten-

sivvård. Andra kan ha fått en psykos orsakad av en speciell

situation på arbetsplatsen eller i familjen. Andra kan vara

överkänsliga för exempelvis stress. Dessa personer får lära

sig hur de ska undvika det som kan göra dem sjuka och hur

dom skall hantera detta. Det är roligt när man träffar dem

igen på stan och de är friska och mår bra.

Göran tycker också att kunskapsöverföringen mellan

nyanställda sjuksköterskor och de som arbetat inom psykia-

trin under en längre tid är stimulerande. De nyanställda

kommer med ny kunskap, nya idéer och ett nytt sätt att se

på saker. Vi som arbetat längre har värdefull kunskap för-

värvad bland annat genom erfarenhet som vi kan förmedla

till dem som är nya.

47

Vård av äldre

”Samarbetet mellan patient, anhöriga och vårdpersonal är stimulerande, och gör att vi hittar kreativa lösningar för demenssjuka i deras vardag.” Anneli Orrung Wallin

UTBILDNINGSMÅLAndelen äldre i befolkningen ökar. Det fi nns därför ett sort

behov av specialistkompetens kring åldrande och för äldre per-

soner vanligt förekommande somatiska eller psyko geriatriska

sjukdomstillstånd. Utbildningen ger dig den kompetens som

krävs för att du ska kunna ansvara för denna vård. Detta om-

fattar fördjupade kunskaper i gerontologi för att du självstän-

digt ska kunna bedöma behov, planera och genom föra samt

utvärdera omvårdnadsåtgärder. Du får också träning i att

samla in, analysera och ge medicinsk information för att du

dels självständigt dels i samarbete med andra yrkeskategorier

ska kunna vårda äldre sjuka.

UNDERVISNINGUtbildningen ges i samverkan mellan fl era universitet och

högskolor i södra Sverige. Den kliniska delen av utbildningen

genomförs inom öppen eller sluten vård i kommunal- eller

landstingsregi. Utbildningen omfattar 60 hp. Du studerar på

halvfart och distans under 2 år.

MER INFORMATIONInformation som är gemensam för alla specialistsjuksköterske-

inriktningar hittar du på sidan 37. Har du frågor är du välkom-

men att kontakta vår studievägledare.

ANNELI ORRUNG WALLIN sökte specialist-utbildningen vård av äldre eftersom hennes arbets-givare behövde sjuksköterskor som ville bedriva utvecklingsprojekt och forskning på kliniken. Hon fi ck själv hitta vägen för att få rätt kompetens.

– Jag kände att specialistutbildningen var som

klippt och skuren för att få en bred kunskapsbas i mitt

arbete på Minnesmottagningen.

Det som Anneli upplever som mest stimuleran-

de med sitt arbete är kontakten med och samarbetet

mellan patient, anhöriga och vårdpersonal ute i kom-

munerna.

– Genom samarbete kan vi ge bra rådgivning och

hitta kreativa lösningar för personer med demenssjuk-

dom i deras vardag.

Anneli har uppnått målen med sin utbildning: en

specialistsjukskötersketjänst med delvis andra arbets-

uppgifter, en doktorandtjänst och sist men inte minst

högre lön och en bredare kompetens.

– Tanken är att jag ska arbeta kliniskt parallellt

med mina doktorandstudier, berättar Anneli.

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM, 60 HP

FAKTA OCH KONTAKT:Undervisningsspråk: SvenskaProgramstart: Se hemsidaLängd: 60 hp, 2 år på halvfart, distansExamen: Yrkesexamen inom vald inriktning samtMedicine magisterexamen, huvudområde: omvårdnadOrt: Lund, Health Sciences Centre. Studievägledare: Robert Norrman Robert.Norrman@med.lu.se, 046-222 18 77 Hemsida: www.med.lu.se/specialisering

48

Bra att veta

Universitetsstudier

GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Universitetsstudier på grundnivå bygger

på kunskap från gymnasieskola eller

motsvarande. Studierna omfattar van-

ligtvis tre års studier (180 hp) och när

du läst färdigt kan du ta ut en kandidat-

examen. Efter kandidatexamen fi nns det

möjlighet att läsa vidare på avancerad

nivå för att fördjupa eller bredda dina

kunskaper. På avancerad nivå kan du

efter ett års heltidsstudier (60 hp) ta ut

en magisterexamen och efter två års

studier på heltid (120 hp) en master-

examen.

HÖGSKOLEPOÄNG OCH HELTIDS-STUDIERHeltidsstudier på universitet motsvarar

30 hp (högskolepoäng/termin) vilket

motsvarar ungefär 40 timmars arbets-

insats/vecka. I detta inkluderas under-

visning och självstudier. Heltidsstudier

anges oftast om helfart och deltids-

studier som halvfart. Studieåret börjar

i månadsskiftet augusti/september på

höstterminen och slutar i mitten av janu-

ari. Vårterminen startar vanligtvis direkt

efter höstterminen i mitten av januari

och avslutas i början av juni.

PROGRAMSTUDIERMerparten av Medicinska fakultetens ut-

bildningar ges i programform. Program-

studier innebär oftast att du läser de

olika kurserna i en bestämd ordning.

Det innebär också att du och dina kurs-

kamrater följs åt under större delen av

studietiden.

UNDERVISNINGPå universitetet är den schemalagda

undervisningen oftast mindre än den

på gymnasiet. Självstudier på egen

hand eller i grupp utgör en stor del av

studierna och som student tar du själv

ansvar för dina studier.

KURSLITTERATURKurslitteraturen är ofta omfattande.

En del litteratur kan vara på engelska.

Utöver böcker används ofta vetenskap-

liga artiklar om de senaste forsknings-

rönen. För dig som har en funktionsned-

sättning fi nns anpassad kurslitteratur på

biblioteken, exempelvis talböcker och

böcker i punktskrift.

48

49

Antagning

BEHÖRIGHETFör att kunna bli antagen till en hög-

skoleutbildning behöver du uppfylla

vissa förkunskapskrav. Grundläggande

behörighet krävs för all högskoleutbild-

ning. Programmen vid Medicinska

fakulteten kräver dessutom oftast sär-

skild behörighet. Det innebär krav på

specifi ka förkunskaper från till exempel

gymnasie skola eller på högskolenivå.

För utbildningar på avancerad nivå kan

kraven också gälla arbetslivserfarenhet

eller andra villkor som är viktiga för den

specifi ka utbildningen. Mer information

om behörighet och urval hittar du på

www.antagning.se

ANTAGNINGSPOÄNGFör information om de senaste antag-

ningspoängen för respektive program

se www.lu.se/studera/anmalan-och-

antagning/antagningspoang

Ansökan

Du ansöker till våra utbildningar via

www.antagning.se. Genom att skapa

ett användarkonto och logga in kan du

enkelt söka fram utbildningar och göra

din anmälan.

Sista ansökningsdag är:

– 15 januari för magister- och master-

program som startar på höstterminen

– 15 april för alla program på grund-

nivå samt program på avancerad nivå

för sjuksköterskor som startar på höst-

terminen

– 15 oktober för program som startar på

vårterminen.

Viktiga länkar

EKONOMI De fl esta studenter försörjer sig genom

att ta studielån och studiebidrag från

Centrala Studiemedelsnämnden, CSN,

se www.csn.se

BOSTAD Det är viktigt att börja söka bostad så

tidigt som möjligt. Tips om var du kan

söka bostad fi nner du på www.lu.se/

studera/livet-som-student/hitta-bostad

Lund

Helsingborg

Köpenhamn

Malmö

Ljungbyhed

Vi reserverar oss för eventuella tryckfel och förändringar.

Redaktör: Viktoria Klingenfors, Medicinska fakultetens utbildningsavdelning vid Lunds universitet Produktion: Medicinska fakulteten i samarbete med Mumma Reklambyrå Bilder: Kennet Ruona, Izla Kaya (s 34), Lunds universitets bildarkiv samt bilder från Corpus Medicum och utbytesstudenter Tryck: Lenanders, 2015

49

50

51

Vi ses!

52

MEDICINSKA FAKULTETENLUNDS UNIVERSITET

Box 117221 00 LundTel 046-222 00 00www.med.lu.se

WWW.MED.LU.SE

www.facebook.com/medicinskafakulteten

15 JAN | APR | OKT

Anmäl dig på www.antagning.se senast:15 januari till magister- & master program som börjar på höstterminen

15 april till övriga utbildningar som börjar på höstterminen15 oktober till alla utbildningar som börjar på vårterminen