Husbyggaren 2008 Nr 2

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

082Nedanstående är en annons från Abetong

6 husbyggaren nr 2 B 2008

nr 2 B 2008husbyggaren 7

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–SvenskaByggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik ProduktionGaffelgränd 1 a, 111 30 StockholmTfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn MårtensonLena RösundTfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60e-brev: [email protected]ägen 62183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90e-brev: [email protected]

PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:–5–9 prenumerationer 200:–10 eller fler prenumerationer 160:–Lösnummer 70:–Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: Bankgiro:553425-0 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2008

Nr 1 v 8 Nr 4 v 38Nr 2 v 13 Nr 5 v 44Nr 3 v 22 Nr 6 v 50

TRYCKERI

Prinfo Ystads CentraltryckeriBox 82, 271 22 YstadTfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53e-brev: [email protected]

Husbyggaren är medlemi Sveriges Tidskrifter

Upplagan är kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiellauppfattning endast då det särskiltanges.

Redaktionen ansvarar inte förmaterial som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 2 · 2008 | Årgång 50

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

Varför klarar byggbranschen inte av att industrialisera och effektivisera? Problemet analy-seras från olika håll. En annan aktuell fråga är den växande handelnmedmänniskor. Hurmånga tänker på att när de betalar svart för byggjobb stödjer de den organiserade brottslig-heten? Bränder i tunnlar och hur betong kan göras brandsäkert avhandlas, liksom fukt- ochmögelproblem. Ett pågående bygge visar att bostäder med prefabricerade betongstommarkan bli oerhört tysta. Foto: Christian Mohr

I nästa nummer:Tak Fasader GlasTidningen utkommer i vecka 22

INNEHÅLL8 Strategin att industrialisera husbygge stegvis gick hem

12 Träbyggföretagen driver på den industriella processen

18 Visualiserat bygge i 3d kan kapa kostnader

22 Lönsamt att industrialisera och effektivisera brobygge

30 Trubbig lag förmår inte stoppa slavliknande svartarbete

34 Lättare släcka tunnelbrand om brandgas kan styras

38 Komplex byggnad kräver bättre brandteknik

42 Studier behövs om varför unga anlägger bränder

46 Högpresterande betong kan göras brandsäker

50 Inblandad plastfiber minskar spjälkning vid brand

58 Tysta bostäder byggs med betongstomme

64 Liten risk för tidiga sprickor i självkompakterande betong

70 Injekteringsbetong kan bli ett miljövänligt alternativ

80 Studerar hur pågjuten fog klarar frostangrepp

84 Fuktsakkunnig säkrar bygget mot skador

88 Alger och mögel trivs på ytor av tunnputs

90 Rätt utförd anslutning stoppar fukt i fasad

98 Bra projektledare behövs för lyckat passivhus

102 Juridik: Konsult som ska avveckla bör undvika fallgropar

104 Form & Teknik: Betongen är en trogen och anpassbar tjänare

106 Debatt: Utbildad operatör får fler att välja sprutbetong

108 Noterat

112 Platsannonser

113 Marknadsnytt

126 Nytt från SBR


Den 15 oktober 2007 invigdeSkanska sin utbyggda hus-fabrik i Strängnäs, där det nyakonceptet ModernaHus ska

tillverkas. Pressreleasenkrockadenästanpå redaktionernas bord med meddelan-det frånNCC omnedläggningen av derasprojekt för industriellt byggda fler-bostadshus,NCCKomplett,medtillverk-ning i Hallstahammar och Solna.När NCC Komplett invigdes i april

2006vardetenavdestörstanyheternapålänge inom byggindustrin. Byggtidernaskulle halveras, samtidigt som energi-och driftskostnaderna skulle minskakraftigt, fuktproblemen avta och säker-heten ute på byggena skulle öka.Det är nästan precis samma mål som

Skanska vill uppnå med ModernaHus.Husen byggs färdiga på fabriken, levere-ras som byggmoduler i platta paket ochmonteras påplats avde tillverkande före-tagens personal. Ändå leder de två storabyggföretagens erfarenheter åt helt skil-da håll när det gäller synen på möjlighe-terna att industrialisera tillverkningen avflerfamiljshus.

Stort stegFredrik Anheim är fd vd för NCC Kom-plett. Han framhåller att det är svårt attisolera en enda faktor som orsak till ned-läggningen av NCCs projekt.– Vigjordemångaväldigt stora föränd-

ringar i ett enda steg. Vi försökte byggaupp en industriell produktionsmetod iklass med den moderna bilindustrin påbara femår.Detvar för snabbt för att kun-na klara det.Alltför många viktiga beslut tvingades

fram för snabbt.– Vilka steg du tar beror på vilken tids-

ram du har och det finns en viss risk föratt det ska leda fel.Hadevi gjort andra valhade vi kanske kommit rätt. Det kan till

exempel handla om andra mått på pro-duktens flexibilitet eller något.NCC bedömde att företaget inte skulle

kunna få någon lönsamhet i projektet.– Det ärmycket helheten, den samlade

komplexiteten, som driver upp kostna-derna.Vi hade förhöga rörliga kostnader,många processkostnader som var svåraatt komma åt, förklarar Fredrik Anheim.

Svår pressa prisernaTill de kostnaderna hör underleverantö-rerna.– Vihadehoppats att få större effektpå

inköpsprocesserna. Vi trodde att de storavolymer vi skulle beställa skulle pressapriserna på materiel och annat, men in-köp för 1 000 lägenheter var en volym iminsta laget.Hanmenar att det inte var något prob-

lemmed de rent tekniska processerna el-ler på kundreaktionerna. En del strålkas-tarljus har riktats mot valet av personal

och kompetens.NCCanvände sig av ope-ratörer med industriarbetarbakgrund,både i tillverkningsprocessen och påmontageplatsen.– För oss var det naturligt. Det här var

en industriprocess utan arbetsmomentsom krävde byggarbetarbakgrund.

Helt färdigtNCCs hus levereras helt kompletta, tilloch med tapeterna sitter på plats. Vidmontaget har det uppstått problem medbland annat transportskadade byggele-ment ochmed vindsutrymmena.– Systemet var inte tillräckligt utveck-

lat. När det kom till kvalitetsbrister påplats, där momenten var mer byggrelate-rade, där kan man ju säga att det kanskehade varit bättre med byggarbetarkom-petens, konstaterar den före detta vd:n.FredrikAnheimmenaratt det finns två

vägar att gå för att pressa kostnaderna förflerfamiljshus. Antingen industrialiserarman den traditionella byggprocessenstegvis mot en mer effektiv och mer in-dustrialiserad byggprocess genom att tasmå steg under lång tid.– Eller så görman somvi gjorde, tar ett

mycket stort steg och förändrar hela pro-cessen på en och samma gång. Då gällerdet att fatta rätt beslut på många ställensamtidigt.

Använda kunskapenÄven om NCC tog hjälp av produktions-experter från tekniska högskolor och oli-ka industribranscher blev det ett för stortjobbatt implementera fleranyheterpåengång. Fredrik Anheim menar att det inteunderöverskådlig framtidkommerattblinågot nytt försökmed en totalt industria-liserad byggprocess i NCCs regi.– Vad vi ska göra är att använda det vi

har lärtossochdetsomfungerar identra-

PREFAB Skanska bygger ut medan NCC lägger ner. Kan man byggaflerfamiljshus bättre, snabbare och till lägre kostnad med samma tillverkningsmetodersom inom industrin? Skanska och NCC har olika erfarenheter.

Strateginatt industrialiserahusbyggestegvisgickhemAvmarie wallin, frilansjournalist, frilansbyrånRakt På Sak

Fortsättning s. 10 P

För många beslut för snabbt. Så förklararFredrik Anheim, före detta vd för NCCKomplett, varför NCCs satsning på fabriks-produktionmisslyckades. Foto: Sten Jansin, NCC

ditionella byggprocessen så att den blirmer industrialiserad än den är idag. Denrent tekniska kunskap som kan överföraskommervi att använda för att effektivise-ra prefabriceringen av hus. Det gälleräven den industriella logiken och hur viser på produktutveckling. Det finnsmyc-ket kompetens att ta tillvara.Skanskavågar trotsNCCserfarenheter

storsatsa på sitt eget koncept Moderna-Hus. Projektet har växt fram genom attSkanska har vidareutvecklat de indust-riella byggmetoderna under en tioårspe-riod. Man gjorde ett pilotbygge i Örebroredan år 2005 för att se om den indust-riella processen skulle fungera. Där NCCtog ett enda stort kliv tar Skanska fler ochmindre tekniksteg:

Standardisera elementen– Vi jobbar med produkter vi väl kännertill, som vi själva har utvecklat genom attförbättra tekniken. Vi har gått mer ochmer mot att standardisera elementen,förklarar Skanskas industrichef JoakimGullmark.Men han betonar att det inte bara

handlar om att industrialisera delar avbyggprocessen.– Vi har också strävat efter att indust-

rialisera byggandet helt och hållet. Vi har

lyckats ta bort felkällor. Vi har fått nermontagetiden, ökat precisionen och fåttner toleranserna ytterligare genom laser-teknik.

Precis som LegoSkanska kan till exempel projektera hossina entreprenörer i Indien, som skickarfilernadirekt till fabrikeniSträngnäs.Där

sätts elementen dit med laserteknik påformbrickorna som Skanska gjuter på.– Det är en helt industrialiserad bygg-

process. Vi har kommit väldigt långt. Detär en stor skillnad mot att gå och mätamed tumstock och måttband, säger Joa-kimGullmark.Han beskriver Skanskas upplägg som

ett bygge med jättestora, raka, enklaLego-bitar. Det finns ett antal elementsomman kan bygga ihop i olika varianterför att få lite variation på huskropparna.Ju längremanarbetarmeddetdestobätt-re blirman på att hitta kopplingarmellanolika element så att dekankombineraspåolika sätt.– Repeterbarheten är viktig för att lära

sigattbyggabortproblemen.Ochvisst, såärdet, projektörernaochdesomdesignatdet här har faktiskt tänkt i Lego-termer.Vi försöker hålla nere antalet byggmodu-ler,mendeskagåattkombinerapåmångasätt.

Inga tapeterMontagearbetarna sätter upp en renstomme med ytterväggar, innerväggaroch bjälklag. Huset är färdigmålat på ut-sidan.Färdigavåtrumlyftsocksåpåplats.Men Skanskas ModernaHus är inte rik-tigt så kompletta somNCCs variant.


NCCs hus byggdes helt färdiga i fabrik och levererades komplettamed tapeterna på plats. Foto: Bruno Ehrs

P

Upplägget följer principenmed legobitar. Såbeskriver Joakim Gullmark som är industri-chef på Skanska, tanken bakomModer-naHus. Foto: Mira Persson, Skanska

– Vi strävar naturligtvis efter att flyttaarbetstid från montageplatsen till fabri-kerna,menvi har valt att inte flytta all tid.En del jobb måste helt enkelt göras påplats. Vi anser att det är svårt att undvikaatt till exempel tapeterna inte blir smut-siga under transporten och så vidare.Därför sätter vi inte upp tapeter ellerskåpstommar.

Olika kompetenserSkanska har valt en annan sammansätt-ning när det gäller personalens kompe-tens än NCC. Skanska skiljer mellan in-dustriarbetarna, som jobbar i linjen ochmontagearbetare som arbetar på plats.Montagearbetarna har byggarbetarkom-petens.– Vi hade redan anställda med byggar-

betarkompetens och vi valde att sätta indem istället för att ta in helt nya männi-skor. När husen monteras måste man haen grundkompetens med byggbakgrundsåmanförstårvadmanhållerpåmed.Detgår inte att ta in annat folk och höja kom-petensnivån på dem. Det behövs gedigenerfarenhet av byggnadsarbete.

Kundförväntningar svåraDe svåraste utmaningarna i det här pro-jektet finns inte i produktionsprocessen,

enligt JoakimGullmark.– Nej, den största utmaningen är att få

vårakunderatt förståattmankankommalångt ner i pris om man väljer standardi-seradeprodukter. Så fortmangårutanförstandardutformningen börjar det kostapengar.Han berättar att det sällan blir stora

diskussioner kring rumsindelningarna.Diskussionerna handlar nästan alltid omytskiktet.– Men nu börjar beställarna ta till sig

möjligheterna och förstå begränsningar-na för en standardiserad produkt. Villman ha mer variation får arkitekten lekamed färger på fasaden för att få mer liv ihuset. Vi har redan gått igång och börjattitta på ModernaHus fas 2. Där ska vi ut-veckla nya möjligheter att förändra fasa-dernamer.Skanska har för närvarande en order-

stock på drygt ett år inbokad.

30 procent billigareNCChar aldrig gått utmed hur stor kost-nadssänkning de räknade med för att fålönsamhet. Det har däremot Skanskagjort.– Den kortade byggtiden, centrala in-

köpochupprepning iproduktionenkom-mer på sikt att leda till en kostnadssänk-

ning med cirka 30 procent jämfört medettplatsbyggthus.Detharvi settattvikanlyckas med, säger JoakimGullmark.Skanska bygger en våning på tre dagar.

Ett åttavåningshus blir klart på 25 dagar.Det är en tredjedel av den traditionellabyggtiden för ett flerfamiljshus.

Bra inomhusklimatModernaHusärocksåett lyft fördenhåll-bara utvecklingen, anser Joakim Gull-mark. Huset är ”trögt”. Vädersvängning-arna utomhus avspeglar sig inte så myc-ket inomhus.– Det är driftseffektiva hus med låga

driftskostnader ochbra boendeklimat. Vihar jobbat med isoleringen av betongfa-saden. Vi har gått upp i isoleringstjocklekför att få låga driftskostnader. Det blirsvalt på sommaren och varmt på vintern.Det är definitivt ett miljöhus. D


FaktarutaNCC kommer att ha byggt totalt 300 lägen-heter i 16 bostadshus med byggsystemetNCC Komplett när avvecklingen avslutas imaj 2008.Antalet anställda som berörs: 200 perso-

ner.Husen finns i Järfälla, Råcksta, Brand-

holmen, Linköping, Hallstahammar,Eskilstuna och Uppsala.”Kostnad”: Drygt 1 miljard kronor under

fem år i investeringar och kostnader.Skanska ska producera 20 färdiga sex-våningshus om året.Antalet anställda: 130 personerHitintills finns hus i Örebro, Västervik och

Stockholm.Kostnader: Investering på 100miljoner

kronor i den utbyggda ochmoderniseradefabriken.

Skanska räknar med att kunna sänka kostnaderna för sina prefabricerade husmed cirka 30procent jämfört med ett platsbyggt hus. Foto: Holger Staffansson


För ett år sedan beskrev jag till-sammansmedminkollegaprofes-sor Staffan Brege i Husbyggarennr 2, 2007, att effektivare affärs-

modeller behövs för att ta utvecklingenvidare för det industriella husbyggandet iträ. Vi efterlyste ett ökat och långsiktigtengagemang både från akademin och in-dustrin igemensamutvecklingoch forsk-ning.När artikeln skrevs hade vi, tillsam-

mans med professor Sven Thelanders-son, via delfinansiering av Vinnova juststartat kompetenscentrat Lean WoodEngineering (LWE). Kompetenscentratär ett långsiktigt samarbete med ett tyd-ligt fokus att via branschgemensammafrågor utveckla det industriella (trä) byg-gandet.Träbyggande är centralt i LWE, men

trä inomparentes visar på att demetoderoch kunskaper vi gemensamt tar fram ilika hög grad kan användas för vilken typav industriellt byggande som helst. Visstär fokus på träbyggandet men i det in-dustriella byggandet skiljer sig inte pro-cess, produkt och affärsfrågor nämnvärtfrån varandra mellan stommaterialen.Vadnaturligtvis är välkänt är att de oli-

kamaterialen (stål, betongoch trä) erbju-der olika tekniska möjligheter och pre-standa som imånga fall skiljer sig väsent-ligt åt.Men just fokus på processfrågor ärviktigt för att fortsätta att ta steg i bostad-byggandets effektivisering.Artikeln kommer därför att handla om

hur de effektivaste företagen i träbygg-nadsbranschen – här menar jag husbyg-gandet i fleravåningar i trä–harutformatsina affärsmodeller. Jag kommer att gemin syn på vad industriellt byggande är,förklara vad jag lägger i begreppet affärs-modell och via erfarenheter från träbyg-gandet somvuxit fram sedan år 1994, ochden forskning som bedrivs inom LWE

och inommin forskargrupp i träbyggnadvid Luleå tekniska universitet, visa på in-gredienserna i dessa affärsmodeller. Ob-servationerna knyts ihop med ett kost-nadsresonemang och beskrivning avLWE-centrat sist i artikeln.

Byggandets industrialiseringIndustrialisering av byggandet har bådeav kritiker och av byggbranschens egnaföreträdare tydligt förts fram somettme-del att öka effektiviteten i byggsektorn.Jag tycker att det är viktigt att definierahur denna industrialisering går till, demönster som växer fram.De vägar som företag inom byggandet

väljer kan karakteriseras på två sätt (frittutvecklat frånApleberger, Jonsson&Åh-man, FoU väst 0701).• Industrialiserat byggande: Den nuva-rande bygg- och planeringsprocessenfinjusteras och drivs enligt industriellaprinciper (bland annat förtillverkadekomponenter), övervägandedel av pro-duktionen sker på byggplatsen.

• Industriellt byggande: Tillverknings-processer sker i sluten industriellmiljö,endastmontagearbetenpåbyggplatsen,en tydlig processägare med tydligt fo-kus på produkt.Dessa två begrepp tar mycket tydligt

sin utgångspunkt från produktionsappa-raten. Det finns ett tydligt vägskäl i vadsom avsesmed byggande som skiljer des-sa vägval. Lite grovt uttryckt passar in-dustriellt byggande bäst för bostadsbyg-gandet. Definitionen industriellt byggan-de är tekniskt formulerad och driver pådetta sätt utvecklingen med just teknik-synen som dragande.Men, och ett viktigt men i detta sam-

manhang, är att industriellt byggandeinte innebär framtagandet av standardi-seradehus.Det är viktigt att huspassar ini omgivningen och anpassas mot stads-

miljönoch främstvaddeboendeefterfrå-gar i form av funktion, ekonomi och sä-kerhet.Därför är gränssnitten mellan mark-

nad, effektivitet (teknik) och flexibilitet(arkitektur) kritiskt i ett industriellt byg-gande och typiskt är:• Ett begränsat antal komponenter som,likt lego, kan sammanfogas till husva-rianter (produkter) med stor variationbåde ur interiör- och exteriörutform-ning.

• Typiskt är också en tidigarelagd nog-grann projektering med färre aktörersom samarbetar i ett team. Processenatt framställa och bygga och designa ärbestämt och alla aktörer är överens omdetta. Sena ändringar av utformningentillåts inte – en standardiserad processmed lojalitet mot de tidiga valen.

• Att arkitektermåste träna sigbättre i atttänka industriell tillverkning. I den in-dustriella processen sker visionen, ut-formning och arkitektur (i vid mening)inom ramarna för ett systemval därsamma arbete inom det traditionellabyggandet innebär att arkitekten utgår

PREFAB Flera svenska träbyggnadsföretag har under senare år utvecklat industriellabyggsystem, som kopplats till tydliga affärsmodeller. Det är träbyggföretagen som idag driverutvecklingen mot bättre byggprocesser och ökad kvalitet.

TräbyggföretagendriverpådenindustriellaprocessenAv lars stehn, professor,Luleå tekniska universitet


Lars Stehn är professor i träbyggnad påavdelningen för byggkonstruktion vid Luleåtekniska universitet och programdirektörför kompetenscentrat LWE. Han verkar inomområdet industriellt byggande och träkon-struktioner. All forskning sker behovsmoti-verat i samarbetemed företag.

FÖRFA

TTAREN

från en vision och ett stomval. Detta ärett nytt tanke- och arbetssätt från arki-tektens synpunktvarför systemen(pro-dukterna) måste vara transparanta ochinte för komplicerade i sinuppbyggnad.Men i min fortsatta analys tar jag ut-

gångspunkten från en effektivisering avproduktionsapparaten inom bostadsbyg-gandet. Och det är just inom bostadsbyg-gandet i trä, med småhusbyggandets ut-veckling inom prefabteknik i ryggen, därman ser de tydligaste utvecklingstren-derna mot att utveckla det industriellabyggandet.

Framgångsrika affärsmodellerForskning inom företagsstrategier harallt mer kommit fram till att framgångs-rika företag uppfyller tre högt ställda kri-terier på:• Närhet till marknader och kunder• Innovation i produkter/system ochprocesser

• Operativ (produktions) excellens iverksamhetenDessa krav, se figur 1, måste företag

baka in i sina affärsmodeller när de ut-vecklar:• sina marknadspositioner• sina erbjudandenmot marknaden• sina resurser, somvi väljer att kalla ope-rativa plattformarFrån dessa generella beskrivningar av

affärsmodeller som kan sägas gälla för deflesta producerande företag undersökervi i vår gemensamma forskning frågorsom rör allt från projektering till indust-riell tillverkning och samordning påbyggplatsen. Måste till exempel en aktörta ett större helhetsansvar för att lyckas?Med utgångspunkt för hur det in-

dustriella bostadsbyggandet i flervå-ningshus av trä utvecklats och ovan be-skrivna definitioner av affärsmodellerkan jag tydligt se att:• Utvecklingen av det industriella byggan-det i Sverige numera drivs av träbygg-nadsföretagen.SedanNCCsmycket lov-värda och ambitiösa satsning NCCKomplett, att industriellt framställdabyggnader med betong-prefab teknik,lades ner hösten 2007 sker utveckling-en av industriellt byggande i Sverige avträbyggnadsföretag. De företag som viredan för ett år sedan kunde konstaterautvecklades när byggnation av flervå-nings hus i trä blev tillåten år 1994 leder

nu teknik- och processutvecklingenmotetteffektivarebyggande.Företagenär effektiva och förtjänar sin positionsom marknadsledande och jag konsta-terarattallade ledandeföretagensatsarlångsiktigt på FoU. Jag vill också påpe-kaatteffektiviseringsvinsterna integäl-ler träbyggandet utan hela bostadsbyg-gandet om och när ett lärande skermel-lan aktörerna i hela bostadsbyggarsek-torn.

• Träbyggnadsföretagen arbetar mycketstrategiskt med frågeställningar för attstärka sin produkt. Just att ett hus är enprodukt kanske de flesta inte höjer påögonbrynen åt. Men, få är de generellaentreprenadföretag som verkligen äg-nar sig åt att bygga en produkt. MedNCCKomplett insomnat är det väl baraträbyggnadsföretagen sommed fog kansäga att de bygger hus som är en pro-dukt. De generella entreprenadföreta-genbygger projekt. I produktbegreppetligger satsningar på produktutveckling(till skillnad från vanlig projektering =projektframtagning), erfarenhetsåter-föring och intensivt användande av IT-verktyg för dokumentation och till ex-empel 3D och 4D (där 4:e dimensionenär tid) simuleringar i datorn av monta-get. Jaghävdaratt enproduktsynskiljer

sig åtmotdet traditionella synsättet därett hus är ett projekt somavlutas vid ga-rantibesiktningen efter två eller fem år.

• Affärsmodellerna innehåller ett tydligtprocessägarskap. Genom att ta ett pro-cessägarskap sätts byggtekniken in i ettsammanhang där byggföretagen allt-mer ägnar sig åt kundfrågor. I störresammanhang är detta också en trend,konceptutveckling eller developing,som de stora entreprenadföretagen harspecialiserat sig på. Träbyggnadsföre-tagen spetsar sig mot fastighetsägareoch arbetar med frågor som: Vad villkunden ha? Hur ska vi leverera detta?Hur ska vi säkerställa att kunden (fas-tighetsbolaget) och kunden (hyresgäs-ten/bostadsrättsägaren) får en ekono-miskt ochmiljömässigt hållbar produktunder ett livscykelperspektiv? Process-ägarskapet har också gett avtryck på deFoU-frågor företagen driver. Under1990-talets senarehälft skeddeverifier-ing av tekniska egenskaper för träkon-struktioner där trämaterialet visade attdet uppfyllde funktionskraven. Underbörjan av 2000-talet utvecklades pro-cess- och byggtekniker som utnyttjarträmaterialets egenskaper – kombina-tionenavstyrkaoch lågvikt.Detta inne-bar utveckling av prefabricerade enhe-


Figur 1. Ingredienserna i en lyckosam affärsmodell. Industriellt byggande i Sverige sker avträbyggföretag.

Figur 2. Systemintegratörer och industriella träbyggare. Vad är en systemintegratör?

Systemleverantör Byggsystem Tillverkningsmetod

Lindbäcks, Moelven Lättbyggnad Volymelement

ByggModul,Lelånghus

Masonite (öppet) Lättbyggnad Skivkomponenter

Derome, (öppet) Lättbyggnad Planelement ifältfabrik

Martinsons Massivträ PlanelementByggsystem, KLH

Setra-Trälyftet Massivträ Volymelement

P

ter som tål stora transportavstånd. Trä-volymbyggande flyttar det mesta av ar-betet till industrin och massivträ gerökade möjligheter till långa spännvid-der. Det som forskningen och företagennu ägnar sig åt till exempel inom LWEär en systemintegrering där byggnadensförsörjningssystem(installationer)sam-mansmälts i det industriella stomkon-ceptet.

Systemintegratör definierarSammanfattningen av detta visar på attflera träbyggnadsföretag är vad vi skullekunnakallaensystemintegratör.Vilka fö-retag menar jag och vad är en systemin-tegratör?Genomatt ha följt utvecklingenav det avancerade trähusbyggandet frånår 1994 och framåt och genommitt enga-gemang i Nationella träbyggnadsstrate-gins fortbildningsprogram hämtar jagmina bevis.Följande företag har utvecklat bygg-

systemochkopplatdetmottydligaaffärs-modeller som innehåller ingrediensernai figur 1. Alla affärsmodeller är inte likaheltäckande, alla byggsystem och kund-erbjudandeninte likautvecklademenlik-väl ser jag nu, figur 2, följande företag ge-mensamt utveckla det industriella trä-byggandet i Sverige.Företagenproducerar tillsammanscir-

ka 3 000–3 500 bostäder per år med högförtillverkningsgrad.En systemintegratör äger hela bygg-

processen, gör direkt affärer med bestäl-laren av ett bostadsprojekt, och ansvararför överlämnandet till förvaltaren/äga-ren, se figur 3.Systemintegratörenkortsluterden tra-

ditionellabyggprocessenochtaröverdengenerella entreprenörens åtaganden. Entydlig skillnad, ur ett marknadsperspek-tiv, mot den generella entreprenören ärjust att systemintegratörenhardefinieraten bestämd produkt.

Repetetiv produktionErbjudandet till beställarna är därför”smalare” och mindre ”flexibelt” än vaden generell byggentreprenör och konsul-ter traditionellt erbjuder. Därför är detavgörande för systemintegratören att ti-digt komma in i beslutsprocessen. En af-färskritisk kompetens är just aktionen ide tidiga skedena med beställare och ar-kitekter.

Vad är typiskt för dessa träbyggnadsfö-retag? Låt mig här ta utgångspunkt förhur volymelementtillverkarna i figur 2arbetar:• Marknad kundbehov och sälj: Vanligastär direkt upphandling i samverkanmedleverantören och totalentreprenad ikombination med utförandeentrepre-nad (grundläggning).

• Projektering:ProjekteringA&Kfrånfö-retagens egen (eller köpta) kompetens.Installationsprojektering mer traditio-nellt uppköpt. En volymkan vara utfor-mad som en del av ett rum, se figur 4,ochdettamedförmöjligheter till öppnaoch flexibla planlösningar. Men den”totala mått-flexibiliteten” begränsasberoende av de produktions- och trans-portbegränsningar som finns (lastbilar,järnvägstunnlar, mitträcken etcetera).

• Produktion: Tillverkning och prefabri-cering med en repetitiv produktions-process i en kontrollerad fabriksmiljö.Cirka 95 procent av tillverkningen ochmontaget sker i fabrik eller väderskyd-dat på byggplats. Denna produktionmedför enmycket kort byggtid. Att till-

verka, transportera, montera och fär-digställa ett hus bestående av 20 lägen-heter tar bara cirka fem veckor.

• Montage och logistik: Företagen har ar-betat fram egna och mycket rigorösakvalitetsäkringsprogram och rutinerför att säkerställa ett torrt byggande.Alla steg i processen har utarbetadekontrollpunkter från godsmottagningavkomponenter till fabrik, tillverkning,transportavmoduler,monteringavmo-duler och byggarbeten på plats.

Måste utveckla erbjudandenaVår forskning visar emellertid att dettanya sätt att ”göra affärer i byggandet” –dennanyaaffärsmodellsomsysteminteg-ratorn använder sig av – inte är helt pro-blemfri. Främst när det gäller för initia-tivtagaren till projektet. Byggherrar upp-skattar helhetsåtagande… men uttalarosäkerheter med låsning till en system-leverantör och har få möjligheter att re-ducera denna osäkerhet genom att upp-skatta (och än mindre beräkna) riskenmed upphandlingen.


Figur 3. Systemintegratören kortsluter den traditionella byggprocessen genom att kontrol-lera alla momenten.

Figur 4. Flera möjliga planlösningar är möjligamed trävolymbyggnadstekniken. Se ocksåwww.travolymbyggnad.se.


Här återstår tydligen fortfarande attsystemintegratören svarar på frågorna:• Vad erbjuder vi? Genom att definieravad produkten klarar av i form av mått,flexibilitet, teknisk prestanda, livscy-kelekonomi och arkitektens system-gränser – kort och gott definiera pro-duktegenskaper på systemnivå, och attbeställaren tar fram underlag för attsvara på frågan. Se figur 1.

• Vad vill vi ha? Genom att arbeta frammetoder för att kunna göra en riskbe-dömningochgöra ett ställningstagandeom deras egna affärsmodeller i den in-dustriella byggprocessen.

ProcessochproduktfrågorviktigaFör att nå ett kundanpassat, flexibelt ochpluralistiskt husbyggande måste det haframgått tydligt att det inte ärmaterialetsprestanda i sig som jag tycker är det nöd-vändiga kravet. Trä har många bra egen-skaper, det är lätt och starkt i förhållandetill sin vikt, och forskning påMittuniver-sitetet visar att trä har lägst påverkan avalla byggnadsmaterial på växthuseffek-tenmätt ikoldioxidochenergibelastning.Detta har dock inte varit utgångspunk-

ten för mitt resonemang. För att nå sam-hällskraven på ett byggandemed snabba-re byggtider, bättre kvalitet och lägre pri-ser, är det kundernas (fastighetsägarnas)marknadskrav, hur företagen bäst möterdessa krav, processkostnaderna och pro-cessägarskapet man ska koncentrera sigpå.Det sista inspelet iminanalys somstär-

ker denna tes tar jag ifrån ett byggkost-nadsperspektiv.Genomatt sammanställakostnader som uppstår i ett husbygg-nadsprojekt i trävetviattcirka55procentav den totala kostnaden utgör den direk-ta produktionskostnaden. Kostnaden föratt producera byggandenkan sedan grovtdelas upp där en fjärdedel är arbets-platskostnader, en fjärdedel utgör kost-nader för underentreprenörer, en fjärde-del är kostnader för eget arbete och enfjärdedel är materialkostnader.Vivetattuppskattningsviscirka12pro-

cent av materialkostnaderna härrör frånsjälva kostnaden för träet, vilket då ur etttotalperspektiv innebär att kostnaden förträ ärmindre än två procent räknat på to-talkostnaden (och tre procent av produk-tionskostnaden).Samtidigt är de systemrelaterade kost-

naderna mycket större – mer än 25 pro-cent av produktionskostnaden. Det äralltså genom att reducera dessa pro-cesskostnader som vi bäst kan komma åtatt sänka prisnivån ( jag är medveten omatt det inte finns en entydighetmellan re-ducerad kostnad och minskat pris) ochsamtidigt höja kvaliteten i byggandet. Envägbostadsbyggandet i flervåningshus avträ nu tagit ledningen i.

Forskning i framkantVar finns vi nu efter ett år med våra ge-mensamma satsningar på forskning ochutveckling inom trähusbyggandet ochhur stöttar vi och fördjupar den utveck-ling jag pekat på ovan?Det har vuxit framenbra infrastruktur

blandoss akademikermed fleranationel-la FoU-plattformar som äntligen tar sigan träbyggandets värdekedjor. Dessacentra har namn som TCN, med säte påLuleå tekniska universitet i Skellefteå,CBBT, med säte på Växjö universitet ochmitt egetLWE, somärett samarbetemel-lan Luleå tekniska universitet, Linkö-pings tekniska högskola och Lunds tek-niska högskola.Mångaavpusselbitarna förLWEligger

på plats. När centret blir fullt utbyggt ef-ter sommaren2008kommer ett trettiotalforskare och doktorander och ett 15-talföretag inom trä och träbyggindustrin attarbeta här.De treLWE-universitetenharinom området industriellt träbyggandevalt just kopplingen mellan affärer ochteknik.Vi har dessutom valt att arbeta med

Lean-tänkandet som grundpelare, vilketanvänds till exempel inom bilindustrinmed Toyota som främsta förespråkare.Lean handlar om att eliminera slöseri avresurser som istället kan användas till ut-veckling och förbättringar av företagetsprodukter och processer.Lean handlar inte i första hand om att

standardisera vad som ska göras – dethandlar i våra ögon om att standardiserabyggprocessen, inte designen. Detta syn-sätt ställer sig på kant med det traditio-nellasynsättetochdeuppbyggdakunska-perna inom husbyggandet.Därför måste både långsiktighet och

samtidigt strukturgrepp till när Lean-an-passningarna införs i husbyggandet. Vårambition är att undersöka hur projekte-rings-, planerings-, produktions-,monta-ge- och förvaltningsfaserna går att stan-dardisera, systematisera och styra. Ut-vecklingen sker successivt innanför ra-marnafördenukändaochanvändasyste-men.Tidigt enades vi därför inom LWE om

att den konkreta projektformuleringenskulle ske gemensamt av industrins ochakademins parter. Projektrubrikerna ifigur 5 beskriver på ett överskådligt sättinnehållet (se även www.ltu.se/lwe).LWE initierades av 15 olika aktörer, menvi strävar hela tiden efter att utvidga detindustriella deltagandet. D


Figur 5. Kompetenscentret LWEs projekt.

P


Hur vi bor och hur vi utfor-mat vårt boende ligger oss allavarmt om hjärtat. Det är roligtatt bygga, inreda och konstrue-

ra–kort sagt att delta aktivt i byggproces-sen på alla sätt. Det gäller såväl i det lillaformatet för våra hem som för storskaligsamhällsplanering och landsomfattandeinfrastruktur.Arkitekter och konstruktörer har i alla

tider förlitat sig på att visa ritningar, skis-ser, akvareller och modeller av sina kon-struktioner. Ritningar måste naturligtvisfinnas och behövs för att bygga hus, menhurmångaavoss förstår tekniska ritning-ar? Ser vi samma sak som upphovsman-nen? Gör vi oss samma inre bild av huset,dess placering och funktion?Kan en bättre kommunikationsteknik

ge oss färre överklaganden, mindre feloch snabbare bygge? Vi vet att bilder ochmodeller övertygar betraktaren mer ännågot annat. Modeller framställda i pap-per eller frigolit visas så gott som alltid.Deär relativtdyraatt ta framochsvåraattändra, men visas likväl alltid vid olikasamrådsmöten.

Ger bild av helhetenEnvisualiseringmedstillbilder, animeratmaterial, eventuellt infällt i video, ger etthelhetsintryck som man inte får annars.Det blir enkelt för lekmannen att se hurprojektet kommer att gestalta sig.Alla kan delta i processen och man

skulle kunna tänka sig att kommuner läg-ger ut byggvisualiseringsvideo på inter-netdärkommuninnevånarna får rösta föreller emot tänkta utbyggnadsplaner. Enbreddningavdemokratinhelt enkelt.Närde kringboende verkligen får klart för sighurettnybyggekommerattpåverkadem,minskar säkert också dyra och försenan-de överklaganden.Byggvisualisering inför ny 3d-teknik

och ger oss nya möjligheter att visa kon-struktionsvarianter, tidigt upptäcka fel –ochdärmedkapakostnader –ochvisa förköpare och användare vad som verkligenkommer att byggas.Datorgrafiktekniken har utvecklats

snabbt under några år, och då specielltmed 3d-teknik i filmoch video. Ingenharväl missat filmerna från Hollywood, somger ossmöjlighet att se antika städer ellermedeltida borgar, filmade som om defanns kvar idag? Det är helt datorgenere-rade scener – långt från gammal teknikmed miniatyrer och filmade skalmodel-ler.Den här tekniken förs numera över till

byggvisualisering.

Modell som rörlig filmAtt koppla samman CAD-modeller i 3dmed rörlig film kräver en speciell tekniksom vi kallar ”3d spårning” (tracking påengelska). För att kort förklara teknikentittar vi på ett exempel från en avprojekt-kurserna inom byggvisualisering.Platsen för bygget videofilmas med en

handburen kamera från marken eller ibästa fall från luften. Ofta kan det till ochmed finnas helikopterfilmande sekven-ser över tättbebyggda områden som kananvändas.Nu ska de 3d-ritade och renderade

huskropparna läggas ihop med filmen.Eftersom vi saknar en exakt 3d-geometri

avdet filmadematerialetochbarakanan-vändadetsomenbakgrundsfilm,måstevianalysera filmen och ur den ta fram 3d-punkter som vi kan fästa modellen på.Detta gör 3d-spårningssystemet åt ossoch vi får fram enmängd punkter.När vi nu visar den sammanlagda bil-

den ruta för ruta kommer 3d-modellenoch filmen att röra sig och vrida sig sam-tidigt och ge oss illusionen av att model-len är filmad på plats.

Lär sig visualiseraNaturligtvis krävs en anpassad ljussätt-ning och renderingsteknik på modellenså att den smälter inmot bakgrundenochdet ljus som rådde vid filmningen.En utbildning inom byggvisualisering

startadeår2005vidLinköpingsuniversi-tet, tekniska högskolan, CampusNorrkö-ping, inom byggingenjörsprogrammet.Programmet är en treårig högskoleut-bildning inom bygg, och man kommer utsombyggingenjör efter avslutade studier.Efterettårpåutbildningenkanstuden-

terna välja inriktning mot visualiseringeller konstruktion. Kunskap om 3d-mo-

PREFAB Kan visualisering leda till färre överklaganden och fel, samt ett snabbare bygge?Utbildning inom 3d-teknik och byggvisualisering drar till sig skaror av studenter. Arkitektkontormenar att visualisering är nödvändig för att överleva.

Visualiseratbyggei3dkankapakostnaderAvmichael pääbo, civilingenjör,Linköpings universitet, ITN

Bild 1. Traditionell CAD-ritning. Fortsättning s. 20 P

Michael Pääbo är civilingenjör och vdför PCG AB i Linköping. Han har utvecklatoch håller i byggvisualiseringskurserna vidLinköpings universitet, Campus Norrköping.

FÖRFA

TTAREN

dellering, 3d-animation, kamerateknikoch compositing är några av de nya mo-ment som ingår i byggvisualiseringskur-serna.

Modernt hantverkFör att få en verklighetsanknuten ochrealistisk utbildning införde vi från bör-jan koppling till ”skarpa” byggprojekt iutbildningen.Genomatt ta in riktiga pro-jekt från byggsektorn vill vi ge studenter-na enmöjlighet att känna på hur svårt el-ler lätt kontakter och underlag från arki-tekter, byggare och samhällsplanerarefungerar, samtidigt som man övar in etthantverk.Modern 3d-teknik och byggvisualise-

ring är ett hantverk och man måste öva,testa och laborera.Det går inte att läsa sigtill ett hantverk utan att ha ”stoppat fing-rarna i syltburken” helt enkelt, och detfinns inget som går uppmot riktigtmate-

rial när det gäller att hitta sporrande ochuppmuntrande uppgifter.

Kritiskt för överlevnadResultatet har inte låtit vänta på sig. Somalla tekniskautbildningar i landethar till-

strömningen av studenter varit svag un-der flera år,med ett trendbrott under för-ra året framförallt inom byggsidan vidLinköpings universitet. Många nya stu-denter har sökt utbildningen eftersom vipåCampusNorrköping infört byggvisua-lisering på schemat. Det är fullt på allaplatser.Studenterna får snabbt jobb efter kur-

serna. Företag och kommuner har insettatt tekniken är väldigt viktig, och att denger ett försprång och övertag i en tuff ochsnabbt hårdnande byggmarknad. Ledan-de arkitektföretag har framfört synpunk-ter kring byggvisualisering som ett kri-tisktmoment för överlevnad på några årssikt. D


Bild 2. Platsen för bygget innan projektstart ”Punkthus i Lindö”.

Bild 3. Stillbild från filmsekvensmed in-fällda hus, cirka tvåmånader före förstaspadtaget.


Många anser att brobyg-gande idag lider av att intevara effektivt bland annatgenomattdeanvändabygg-

metoderna inte är tillräckligt välutveck-lade. Byggandet är såväl tids- som kost-nadskrävande och innehåller ofta dåligarbetsmiljö, generellt i form av tidspressoch stress och änmerpåtagligt genomtillexempel de tunga lyft som utförs i obe-kväma arbetsställningar och ofta underhöga ljudnivåer.Produktivitetsutvecklingen inombygg-

branschen har rapporterats till omkringtre procentmellan åren 1995–2005 vilketjämförsmed en nästan 90-procentig pro-duktivitetsutveckling inom tillverknings-industrin under samma tidsperiod (By-fors och Jäderholm, 2006).

Förändra byggprocessenEftersom utvecklingen är så låg menarman att det är nödvändigt med en rejälöversyn av byggbranschen så att den kanindustrialiseras. Det räcker inte med attenbart fokusera på själva produktionsap-paraten utan hela byggprocessen måsteförändras där inte minst planerings- ochdesignfasen lyfts fram liksom ny mate-rialteknik. Ett starkt engagemang behövsfrån beställare med sin projektidé somförvaltasavprojektör,konstruktör, entre-prenör och materialleverantör och fårleva genom hela projektet.Det finns många viktiga komponenter

som bör uppmärksammas för att kommafram till en industrialiserad process, tillexempel logistik, partnering, standardi-seringskoncept, prefabricering, logistik,arbetsmiljö, informationsteknik ochLean Construction-filosofier.Projektet ”Industrialiserat anlägg-

ningsbyggande med platsgjuten betong”vid Luleå tekniska universitet (LTU) stu-derar komponenterna ovan och utvärde-

rar metoder för att öka industrialiser-ingsgraden vid framförallt brobyggna-tion.

Nytt sätt tänka införsEtt nytt tänkande införs i byggbranschen;Lean Construction. Det har sin grund iLeanProductionochToyotas sätt att byg-ga bilar – The Toyota Production System(TPS).GrundenförbådeLeanProductionoch

Construction är att leverera vad kundenvill ha när den vill ha det i rätt kvantitetoch kvalitet.I de båda filosofierna spelar slöserier

en central roll; japanska:muda. Slöseri ären aktivitet som upptar resurser utan attskapanågotmervärdeförproduktenellervaran/tjänsten (Womack och Jones,2003).Det finns två olika sorters slöseri där

typ1avslöseri intetillförnågotvärdemenär nödvändigt med dagens teknik ochproduktionsmetoder. Slöseri av typ 2 till-för inget värde alls och kan avlägsnasomedelbart.Lean-filosofin listar åtta former av slö-

serier:1) överproduktion2) väntan3) onödiga transporter4) felaktiga processer5) onödiga inventarier6) onödiga förflyttningar7) produkter med fel8) att intemöta kundens förväntningarDet gäller givetvis att förebygga och

minskapådessa”mudan”eftersomdeen-ligt bedömningar troligen utgör mer än50 procent av alla aktiviteter vid byggna-tion.

Se på lång siktInom Toyota Production System (TPS)finns 14 produktionsprinciper (Liker,

PREFAB Om bygget av en bro projekteras i ett tidigt skede och sedan sker mednya arbetsmetoder kan brobygget bli en fjärdedel billigare. Samtidigt minskar tunga lyft förbyggarna. Det är lönsamt att använda Lean-filosofins sätt att tänka långsiktigt.

Lönsamtatt industrialiseraocheffektiviserabrobyggeAv peter simonsson, doktorand, LTU,mats emborg, professor, LTU/Betongindustri,robert kjellström, civilingenjör, JM och lars nordmark, civilingenjör, Peab

Mats Emborg är professor på avdel-ningen för konstruktionsteknik vid Luleåtekniska universitet och chef för forskningoch utveckling på Betongindustri.

FÖRFA

TTAREN

Peter Simonsson är doktorand inomindustrialiserat anläggningsbyggande vidLuleå tekniska universitet, avdelningen förkonstruktionsteknik.

FÖRFA

TTAREN

Lars Nordmark är civilingenjör väg-och vattenbyggnadmed inriktningmotproduktionsledning. Han arbetar nu påPeabs husbyggnadsavdelning i Luleå.

FÖRFA

TTAREN

Robert Kjellström är civilingenjörväg- och vattenbyggnadmed inriktningmotproduktionsledning. Han är idag anställd påJM StockholmMellanstad somplatsingenjör.

FÖRFA

TTAREN


2004). Den viktigaste principen är ettlångsiktigt tänkande, det vill säga att ba-sera beslut på långsiktigt tänkande ävenpå bekostnad av kortsiktiga ekonomiskaresultat.Det här är något som byggbranschen

inte riktigt har tagit till sig. Oftast ser intede inblandade parterna ett fortsatt enga-gemang efter ett specifikt projekt utanbetraktar varje projekt som ett avslutatkapitel ochdärför försökermanattmaxi-mera sina resultat för det specifika pro-jektet.Självklart är det skillnad på bilin-

dustrinmed sina specifika förutsättning-ar jämfört med att bygga en bro eller etthus, men det går ändå att dra parallelleroch lära sig se längre än sitt eget projekt.

Teoretiska studierGenom att se över dagens byggprocessmed dess arbetsmetoder och lönsamhet

ur ett teoretiskt perspektiv kan idéerväckas om var det finns potential att för-ändra och förbättra processen. Tio me-delstoramotorvägsbroar har därför följtsupp inom forskningsprojektet vid LTUföratt taredapåhurfördelningenavkost-nader och arbetstimmar ser ut för en ty-pisk bro.Studierna visade att kostnader för

form, armering och betong utgör cirkahälften av de totala byggkostnaderna,figur 1. Övriga 50 procent är förknippademed underentreprenörer och utgörs avetableringskostnader, grundläggning, för-bifarter, installationer, räckesarbeten,beläggningsarbetenmedmera.Intervjuermed erfarna platschefer ut-

förda inom projektet, se tabell 1, beträf-fande kostnads- och tidfördelning be-kräftar resultaten med de uppföljda bro-arna.

Figur 1. Kostnadsfördelning för broarbyggda på traditionella vis. Uppföljning avtiomindre betongbroar byggda åren 2003-2005.

Figur 2. Möjlig minskning av arbetstimmarvid utförandemed en industriell byggpro-cess jämfört med en traditionell process,teoretiska studier baserade på byggplats-uppföljningar.

Tabell 1. Fördelning av tid och kostnader för platsgjutna broar enligt intervjusvar.

FFuunnddaammeenntt FFaarrbbaannaa MMeeddeellTTiidd KKoossttnnaadd TTiidd KKoossttnnaadd TTiidd KKoossttnnaadd

Form 25% 20% 50% 30% 37% 25%Armering 45% 40% 35% 35% 40% 38%Betong 30% 40% 15% 35% 23% 37%

Figur 3. Montage av förtillverkad armeringskorg till fundament, vid ett fullskaleförsök. Foto: Peter Simonsson

Fortsättning s. 24� P


Rent teoretiskt kan, genom implemen-tering av industrialiseringsprocesser så-som förändrad betongkvalitet, förtillver-kade armeringsenheter och kvarsittandeform, produktiviteten ökas och den plats-bundna byggtiden minskas drastiskt, sefigur 2. Den arbetsplatsbundna byggtidenkan exempelvis minskas med 80 procentom förtillverkade armeringsenheter an-

vänds i fundament och farbana istället förtraditionellt armeringsförfarande, se fi-gur 2.

Välj produktionsmetodDet är väl känt att hanteringen av armer-ing har en stor påverkan på antalet man-timmar på en arbetsplats. Traditionelltarmeringsarbete involverar oftast många

personer som många gånger under storaansträngningar monterar rakjärn ellerinläggningsfärdig armering. Genom att istället använda förtillver-

kade armeringsenheter (figur 3) kan sto-ra tidsbesparingar ske för ett projekt, mendet ställer ökade krav på god planeringoch logistik eftersom de olika delleveran-

P

Figur 4. Utrullning av rullarmering i ett fullskaleförsök. Foto: Peter Simonsson

Figur 5a. Gjutning med SKB, arbetaren sköter endast pump -slangen, ingen vibrering är nödvändig. Foto: Peter Simonsson

Figur 5b. Mätning av flytsättmått hos självkompakterande betong, (SKB).Foto: Peter Simonsson



DIMENSIONERING AV

BYGGBESLAG

MARKNADENS BÄSTA OCH MEST LÄTT-

TILLGÄNGLIGA ANVISNINGAR SOM ANGER

DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, SPIKANTAL

OCH SPIKMÖNSTER FÖR VAL AV RÄTT BESLAG

FÖR RÄTT FÖRBAND.

LOGGA IN PÅ WWW.JOMA.SE OCH

LADDA NER HANDBOKEN GRATIS!

ENDA BESLAGET MED P-GODKÄNNANDE

OCH KVALITETS KONTROLL AV S.P.

JOMA BYGGBESLAG – DET HÅLLER.

Made in Gnosjö

Joma AB

Målskog tel. 0370 -32 52 50

335 91 Gnosjö fax. 0370 – 32 51 25

www.joma.se

Marknadens bästa och mest lättill -gängliga anvisningar som anger dimen-sionerande bärförmåga, spikantaloch spikmönster för val av rätt beslagför rätt förband.

DIMENSIONERING AVBYGGBESLAG

Logga in på www.joma.se ochladda ner handboken gratis!

Enda beslaget med P-godkännande och kvalitetskontroll av S.P.


Made in Gnosjö

Joma AB Målskog tel. 0370-32 52 50335 91 Gnosjö fax. 0370-32 51 25www.joma.se

DIMENSIONERING AV

BYGGBESLAG

MARKNADENS BÄSTA OCH MEST LÄTT-

TILLGÄNGLIGA ANVISNINGAR SOM ANGER

DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, SPIKANTAL

OCH SPIKMÖNSTER FÖR VAL AV RÄTT BESLAG

FÖR RÄTT FÖRBAND.

LOGGA IN PÅ WWW.JOMA.SE OCH

LADDA NER HANDBOKEN GRATIS!

ENDA BESLAGET MED P-GODKÄNNANDE

OCH KVALITETS KONTROLL AV S.P.


Made in Gnosjö

Joma AB

Målskog tel. 0370 -32 52 50

335 91 Gnosjö fax. 0370 – 32 51 25

www.joma.se

serna av armering ska stämma i tid, antaloch storlek. Den rationella processen bygger ju på

att det helst inte ska finnas någon mellan-lagring av de färdiga enheterna på ar-betsplatsen utan de ska lyftas av transpor-ten och monteras direkt i form. Det ger ettoptimalt utnyttjande av arbets platsenspersonal och tillgänglig yta. Ytterliggare ett sätt att armera in-

dustriellt är att använda rullarmering, fi-gur 4. Inom brobyggnation är rullarmer-ing inte vanligt i Sverige. Rullarmeringanvänds med fördel i farbanans över- ochunderkant. Inom husbyggnad användsmetoden mer flitigt.En typisk fördelning av rakjärn och

tvärkraftsupptagande armering i en broär 80 procent rakjärn och 20 procenttvärkraftsarmering. Under optimala för-hållanden kan således 80 procent av ar-meringen i farbanan rullas ut till en bråk-

del av den normala produktionstiden. En annan förändring av produk-

tionsmetod är att använda självkompak-terande betong (SKB), figurer 5 och 6.Gjutning med traditionell betong inne-bär hög ljudnivå, tunga lyft av vibra-torstavar och många involverade arbeta-re. För utom en radikalt förbättrad ar -bets miljö innebär SKB att resurser kanomfördelas till andra moment på ar-betsplatsen. En annan fördel med SKB äratt den oftast har en högre hållfasthet äntraditionellt vibrerad betong vilket kanutnyttjas vid dimensionering (till exem-pel minskning av tvärsnitt och tvärkrafts -armering).

Skapa arbetslagEn tredje sätt att förändra produktions -metoder är att använda kvarsittande for-mar på de delar av bron vilka tillåter detoch där det är ekonomiskt försvarbart, till

exempel vingar, ändskärmar, pelare ochskivstöd. Projekterings- och produktionspla-

neringsprocessen är ett gemensamt en-gagemang från början till slut. För attkunna öka produktiviteten och möjliggö-ra användning av de ”nya” produk-tionsmetoderna är det viktigt att tillämpaLean Construction filosofier vid projek-tering och planering av ett projekt (Si-monsson och Emborg, 2007).En central del i projekteringsarbetet är

att skapa ett arbetslag som arbetar till-sammans genom hela projektet. I dettaarbetslag – ”The Lean Design Team” –bör kunskap från alla områden vara re-presenterade från början, det vill sägaentreprenör, konstruktör, materialleve-rantörer, underentreprenörer med fleraverkar tätt tillsammans med beställarengenom hela projektet.

Försök i full skalaNär olika aktörer arbetar tillsammansskapas en förståelse för andras problem-ställningar i projektet och problem kan lö-sas innan de uppstår ute på arbetsplatsen.För att utvärdera de teoretiska studier-

na har ett fullskaleförsök genomförts.Undersökningens referensprojekt varVägverkets byggnation av bron över In-nanbäcken på väg E4 strax utanför Kalixi Norrbotten. Arbetet följdes till stora delar genom

ett examensarbete där enhetstider, tole-ranser, hanterbarhet, arbetsmiljö ochkostnader studerades för olika arbetsmo-ment och material (Nordmark och Kjell-ström, 2007). Syftet med fullskaleförsö-ket och examensarbetet var att utvärderaom Lean Construction filosofier tillsam-mans med två relativt nya produk-tionssystem; förtillverkade armeringsen-heter och den mer beprövade självkom-pakterande betongen (SKB) kan fungerasom industrialiseringskatalysatorer in -om anläggningsbranschen. Projekteringen av bron påbörjades i ett

tidigt skede av byggprocessen. Genom etttätt samarbete mellan alla inblandadeparter: entreprenör, konstruktör, mate -rialleverantörer och beställare, kunde denya arbetsmetoderna introduceras.Bottenplattorna i fundamenten förtill-

verkades i Luleå och transporterades tillarbetsplatsen i Kalix där de lyftes på plats


Figur 6. ErgoSAM-utvärdering av industriell arbetsteknik med rullarmering av farbana vidfullskaleförsök under en två minuters cykel.

Figur 7. ErgoSAM-utvärdering av arbetscykel för traditionellt armeringsarbete på en farbanapå en likvärdig bro.


Cub Value

Cub Value

P


Vi erbjuder Er monteringsfärdiga prefabricerade betongelement för bostadsproduktion.

Betongvägen Timmele · SE-523 92 Ulricehamn · SVERIGE Telefon +46 (0) 321-53 11 00 · Fax +46 (0) 321-53 11 01

www.ubab.com [email protected]

Kv. Jupiter, Jönköping

direkt. Montage av över- och underkantsarmering på brons farbana utfördes medrullarmering (figur 4). Vid montaget un-dersöktes produktionstider för de ingå-ende arbetsmomenten som lyft, fixeringoch utrullning av armeringen, detta föratt försöka skapa enhetstider för rullar-mering vid brobyggnation. SKB användes uteslutande för gjut-

ningarna på bron och betongens flytsätt-mått (figur 5b), lufthalt och dess förmågaatt röra sig och fylla formen studerades.Även mjuka parametrar som arbetsmiljöoch arbetarnas inställning till nya pro-duktionsmetoder dokumenterades i exa-mensarbetet.

Minskad arbetstidResultaten från fullskaleförsöket visar attmaterialkostnaden för rullarmering ärungefär 30 procent högre än inläggnings-färdiga järn med samma vikt. Det lönadesig dock ändå att använda rullarmering dåmonteringstiden var så pass mycket kor-tare jämfört med traditionella metoder.Enligt undersökningar inom examens -

arbetet gick det åt cirka 48 hantverksmi-nuter (tre hantverkare under 16 minuterper rulle) att montera 1 ton rullarmeringjämfört med 10–15 timmar om traditio-nella lösjärn skulle ha använts för sammamontage av underkantsarmering.När sedan överkantsarmeringen mon-

terades var effektiviteten ännu högre ochmonteringstiden sjönk från traditionellacirka 15–20 timmar per ton till en timmeper ton. Genom denna effektivisering an-vändes endast cirka sex procent av denkalkylerade armeringstiden.

Testade betongblandningarDen självkompakterande betongen(SKB) innebar att arbetsstyrkan kundeminskas med uppemot 75 procent efter-som vibreringsmomentet uteblev. Trotsett högre pris var den självkompakteran-de betongen därför ekonomiskt lönsam. SKB kan vara känsligare för variationer

än traditionell betong och det kan varasvårt att få rätt kvalitet på SKB. Inom examensarbetet utfördes även ett antaltester i laboratoriemiljö för att kontrollerarobustheten på det använda betongrecep-tet. Ett antal blandningar gjordes där de in-gående parametrarna ändrades för att där-med kontrollera receptets robusthet. Det framgick att fillerhalten, vatten-

mängden och stenfraktionernas storle-kar har hög påverkningsgrad på färsk be-tongs egenskaper. Hög vattenhalt, låg an-del fillermängd och låg mängd finarestenmaterial gör betongen separations -benägen och görs ändringar i andra rikt-ningen så mister betongen sin självkom-pakterande förmåga.

Arbetsmiljön undersöktesUnder fullskaleförsöket i Kalix var hant-verkarnas arbetsmiljö också i fokus (Si-monsson och Rwamamara, 2007). Närproduktionsmetoderna ändrades så änd-rades även förutsättningarna för arbetar-nas arbetsuppgifter. Mätdata och filmerfrån arbetsplatsen viktades på en skalamellan 1–3 med avseende på kraft, ar-betsställning och frekvens. Resultatenmultiplicerades sedan ihop och utvärde-rades med hjälp av den så kallade Cube-modellen och ett dataprogram vid namnErgoSAM (till exempel Sperling et al,1993). Tydliga skillnader mellan de olika ar-

betsmomenten kunde uttydas. Arbetsbe-lastningen är enligt Cube-modellen inde-lad i skala enligt 0–< 6, låg belastning,6–< 9, i viss mån acceptabel belastningoch 9–27 är inte godkänd belastning. Vidjämförelse av traditionellt armeringsar-bete och rullarmering på farbanan för-ändrades medelvärdet från 21 till 7,4, figurer 6 och 7. Vid samma jämförelsemellan traditionell betong och SKB förprojektet minskade medelvärdesbelast-ningen från 18,2 till 5,7 vilket är en avse-värd förbättring.

Sparar en fjärdedelOm projekteringen startas i ett tidigt ske-de av byggprocessen kan nya arbetsmeto-der arbetas in på ett genomtänkt vis. Pro-jekteringen i den aktuella bron gjorde detdärför möjligt att byta ut nästan allarakjärn till rullarmering i farbanan ochatt utnyttja den högre hållfastheten somSKB innebär för att minska tvärkraftsar-meringen på farbanan. Bron gick att räk-na hem med de nya metoderna och detfinns potentialer till stora (25-procenti-ga) besparingar i framtida projekt.Tack vare den avsevärt förbättrade ar-

betsmiljön med de nya produktionsmeto-derna är förmodligen samhället den sto-ra vinnaren genom mindre sjukfrånvarooch förtidspensioneringar på lång sikt. D

FFoottnnoott::

Projektet ”Industrialiserat anläggnings -byggande med platsgjuten betong” vidLuleå tekniska universitet (LTU) utvärderarmetoder för att öka industrialiserings -graden vid brobyggande. Arbetet är finan -sierat av konsortiet Väg Bro Tunnel (Vin-nova) samt Vägverket, Cementa, Betong -industri och LTU.

RReeffeerreennsseerr::

Byfors and Jäderholm. 2006. PresentationFIA-day 2007, www.fiasverige.se.Liker, J. 2004. The Toyota Way, ISBN 0-07-139231-9.Nordmark, L och Kjellström, R. 2007. LeanConstruction – Effektivisering av byggpro-cessen genom användning av rullarmeringoch självkompakterande betong. Avdel-ningen för byggkonstruktion, Luleå tek-niska universitet, Examensarbete, LTU-EX-07092.Simonsson P and Emborg M. 2007. Industri-alization in Swedish bridge engineering: acase study of Lean construction, Proc 14thConference of the International Group ofLean Construction, East Lansing, MichiganUSA, 18-20 July 2007.Simonsson P and Rwamamara R. 2007: Con-sequences of industrialized constructionmethods on the working environment, Proc14th Conference of the International Groupfor Lean Construction, East Lansing, Michi-gan USA, 18-20 Juli 2007.Sperling, L., Dahlman, S., Kilbom, Å. andKadefors, R. 1993. A Cube Model for theclassification of work with hand tools andthe formulation of functional require-ments. Applied Ergonomics, no 24, p212–220.Womack, J P and Jones, D T. 2003. LeanThinking-Banish waste and create wealth inyour organisation, ISBN 0-7432-3164-3.


P


När Roland Persson, bygg-mästare i Ronneby, far iväg påett uppdrag ser han ofta spår avsvartarbete.

– Kommer man ut i ett villaområde härvid kusten, så ser man det, berättar Ro-land Persson.Förra sommaren så byggde han en

sommarstuga i Århus. Han kom till byg-get kvart i sju. Då fanns det redan ett tio-tal bilar med polska och lettiska registre -ringsskyltar i området. Han räknar medatt fem av dem var kopplade till svart ar-betskraft. Det ser han på att de inte försö-ker visa upp sig och firmanamnet. – Firmanamnet är avskrapat från bilen.

Och de kör in den bakom huset, då har deju någonting att dölja. De gör inte reklamför sig. När jag själv jobbar någonstans ta-lar jag förstås om vem som utför jobbet,säger Roland Persson.Han berättar att de kan jobba från in-

nan sju på morgonen, och att de är kvartill sju på kvällen. Arbetsveckan verkarvara sex till sju dagar, och alltså alldelesför lång enligt de lagar som reglerar ar-betstid för anställda. De lönenivåer hanhört tals om håller sig kring hundra kro-nor i timmen eller mindre. Och det här ärett problem för Roland Persson och hanskollegor. Han debiterar tre gånger såmycket för sitt jobb. Han kan inte konkur-rera med så låga löner.

Allt betalas kontantKöparna är ofta vanliga svenska villaäga-re. De får kontakter via förmedlare somringer runt och erbjuder mycket billig ar-betskraft. Roland Persson har själv pratatmed fastighetsägare som har berättat omförmedlarna av svart arbetskraft. – Du ser inga bankkonton eller postgi-

ronummer. Allt är cash. Vill du ha ett kvit-to, så ser du ett namn men man ser inte vadföretaget heter, berättar Roland Persson.

Just nu ser han inte de utländska bilar-na, de brukar försvinna under vintern.Roland Persson räknar med att de är till-baka i mars igen. Men då kommer det attvara med andra företagsnamn.

Saknar garantierKunderna är ofta nöjda med jobbet. Hadede anlitat Roland Persson eller annansvensk arbetskraft hade de fått betala tregånger så mycket för samma arbete. Nor-malt sett är jobbet väl utfört. Men ifall detblir problem, så finns det inga garantierför arbeten som är utförda svart. Roland Persson berättar om en familj

som ovetande köpte ett hus som var byggtsvart. Allt såg så fint ut på ytan, med hel -kaklat badrum, trägolv och så vidare. Menunder väggarna var elledningarna baralöst utlagda. När de duschade kunde dehöra hur vattnet rann bakom väggen. – Det kommer nog att kosta en halv

miljon att få ordning på huset, säger Ro-land Persson.

Nutidens slavhandelHans berättelse bekräftas i generella dragav Byggnadsarbetareförbundet. Här harman länge försökt komma till rätta medproblemet, men bara sett det växa. Fac ketska ju se till att företag tecknar kollek -tivavtal, och därför åker fackrepresen-tanter ut på byggen och kommer i kontaktmed skattebrott, arbetsmiljöbrott och tilloch med människohandel, modernt sla-veri. Dan Lundqvist Dahlin, pressekrete-rare hos Byggnads, berättar att problemetär störst i södra Sverige men att det finnsi hela landet. Johan Lindholm, ombud för Byggnads

i Stockholm, har själv varit ute på ar-betsplatser där det förekommer hot. Hanhar tydligt sett hur rädda de anställda är.– Bara för att ta ett exempel från igår.

Vi hade gjort upp med ett företag om ac-

kordslön, på mellan 158 och 163 kronor itimmen. Senare fick vi ett anonymt tipsom att i verkligheten så blev det bara 5euro, alltså knappt 50 kronor i timmen. Viåkte ut till arbetsplatsen igår. Men när vikom på plats vågade ingen prata med oss.När man råddar i det här pratar de baraanonymt, säger Johan Lindholm.I det här fallet handlade det om polska

byggnadsarbetare, EU-medborgare medrätt att vistas i Sverige. Men i vissa fallhandlar det om arbetare från andra län-der som vistas i Sverige utan uppehålls-tillstånd, de så kallat papperslösa. Fördem är situationen än värre. Lönen kanvara så dålig som fem kronor i timmen.Men de har inga rättigheter alls, och utvi-sas om de vänder sig till polisen. När detgäller dem kan det också förekomma ar-bete under hot och tvång, alltså männi-skohandel eller modernt slaveri. Men även EU-medborgare kan råka ut

för slavliknande förhållanden. Nyligenlyckades Byggnads, Skatteverket och poli-sen rulla upp en härva med polska arbeta-re som arbetat och bott under miserabla,på gränsen till slavliknande, förhållanden.

Exploateras grovtMen det är svårt att bekräfta att det rör sigom slavliknande förhållanden, berättarKajsa Wahlberg hos Rikskriminalpoli-sen. Hon har specialiserat sig på männi-skohandel, och berättar att antalet fallsom handlar om människohandel ochtvångsarbete inom byggbranschen är få. – Det handlar inte om tvångsarbete,

utan bara om grov exploatering. Det ärinte människohandel när man jobbar tillusel lön, så länge man är fri att komma ochgå som man vill, berättar Kajsa Wahlberg.Vad gäller ett uppmärksammat fall

med personer från Storbritannien somtvingats att arbeta med asfaltläggning skadock polisen utreda det närmare.

ARBETSKRAFT Människohandeln med arbetskraft ökar inom byggbranschen. Papperslösa invandrare utnyttjas grovt. Vanliga Svenssons bidrar till organiserad brottslighetgenom att betala svart. Lagen är för trubbig för att komma åt problemet.

Trubbig lag förmår inte stoppaslavliknande svartarbeteAvkerstin lundell, frilansjournalist, [email protected]

– Men jag tror inte att det ger så myc -ket, berättar Kajsa Wahlberg.Att få någon fälld för människohandel

är svårt, lagen är för trubbigt skriven föratt få någon fälld. Istället för att gripa ochåtala personer, ska nu polisen satsa på attstöra förövarna på annat sätt, så att detinte längre lönar sig att satsa på männi-skohandel. – Vi kan se till att de blir avvisade vid

gränsen till exempel. Det kan vi göra ävenför EU-medborgare, om vi misstänker attde ska begå brott när de kommer hit, be-rättar Kajsa Wahlberg.

Rädda bli hemskickadePolisen kan också informera alla som an-söker om uppehållstillstånd om vilka reg-ler som gäller på svensk arbetsmarknad,så att färre personer luras att låta sig ut-nyttjas.Vad gäller de papperslösa, finns ett yt-

terligare problem. De är ofta väldigt räd-da för att skickas tillbaka till sina hemlän-der, och vill därför inte ha med polisen attgöra överhuvudtaget. Därför vittnar deinte ens anonymt om hur illa de blir ut-

nyttjade, inte ens om det rör sig om någotså hemskt som tvångsarbete.En annan instans som kan göra något

för att komma åt problemet med svart ar-betskraft är Skatteverket. Idag måste Skatteverket i förväg berät-

ta om att de ska besöka en arbetsplats. Dåhinner de oseriösa förstås städa undanalla spår av illegalt arbete. Byggnads medflera anser att Skatteverket borde fåutvidgade befogenheter.

Kan lite om problemetRegeringen har också program på gångför vad som kan göras. Bland annat före-slås mer samarbete inom EU, mer forsk-ning om saken, eftersom kunskapen ommänniskohandel är dålig, och en hjälp -telefon dit de drabbade kan ringa för attfå hjälp.Byggnads välkomnar regeringens initi-

ativ, men anser att regeringen dessutommåste ge ökade resurser till ekobrotts-myndighet, polis och åklagare. Dessutommåste Arbetsmiljöverket få utökade befo-genheter, med att kunna stoppa byggenifall arbetsvillkoren är för dålig, vilket de

alltså riskerar att bli när de som arbetardär är rättslösa. Precis som byggmästaren Roland Pers-

son, så vill de seriösa företagen i bran-schen också få stopp på svartarbetet ochallt elände det för med sig. Redan år 2005drog Sveriges Byggindustrier och andraorganisationer i byggbranschen, såvälfackföreningen som företagareorganisa-tioner, igång en kampanj för att få stopppå svartarbetet, som dragit in stora kändaföretag i tråkiga skandaler. Resultatet avkampanjen är bland annat ett id-kort,som alla på en arbetsplats måste bära.

Kolsvart privat sektorEn av de deltagande organisationerna ärMålaremästarna. Men här är problemetinte först och främst exploaterad ut-ländsk arbetskraft, utan det tråkiga fak-tum att nästan alla målarjobb i den priva-ta sektorn utförs svart. – Den privata sektorn är kolsvart. Våra

medlemmar är helt ointresserade av attarbeta svart, för de får de ingen pensionoch så vidare. Därför tackar de nej till att


Problemet med svart arbetskraft växer och ingen verkar riktigt veta hur man kan stoppa den närmast slavliknande handeln med människor.Foto: Per-Åke Sandqvist, Byggnads


jobba för privatpersoner, berättar TinaThorsell hos Målaremästarna.

Gynnar brottslighetDärmed är vi tillbaka vid villorna utelängs kusten i södra Sverige, och RolandPersson. Hans berättelse handlade ocksåom privatpersoner. Men med svartarbe-tet kommer också svårigheten att lösatvister i domstol. Istället för kronofog-den, får den som ställs inför problemetmed utebliven betalning till exempel an-lita några som bedriver olaglig indriv-ningsverksamhet. Därmed skulle privat-personernas motvilja att betala för svartarbetskraft vara en grogrund för den or-ganiserade brottsligheten. – Rent allmänt är det så, ja, säger Varg

Gyllander, pressekreterare hos Rikskri-minalpolisen.

Så fort det handlar om svarta pengarhar den organiserade brottsligheten sittfinger med i spelet. Thord Modin, chef förden grupp hos Rikskriminalpolisen somarbetar med den organiserade brottslig-heten, anser att det är viktigt att se hur all-deles vanliga Svenssons gynnar brotts-lingarna, genom att betala svarta pengarför såväl varor som tjänster. – Vad man helt glömmer när man läg-

ger en krona på en insmugglad whisky tillexempel det är att man gynnar den orga-niserade brottsligheten, säger Thord Mo-din.Den organiserade brottsligheten hand-

lar inte bara om att göra spektakulära rån,utan om en mängd olika upplägg som be-drivs i projektform och där medlemmar iflera olika grupper deltar. Om projektethandlar om billigt byggande, ingår gäng

utomlands som kan leverera arbetskraft,någon här hemma som är bra på att byg-ga, specialister på utbetalning av svartalöner och så vidare. I bakgrunden kan detfinnas exempelvis motorcykelgäng somsköter olaglig indrivning eller hot omvåld. Men arbetskraften som anlitas be-höver oftast inte hotas med våld, för de ärnöjda med att få en lön som är betydligthögre än vad de får hemma. Och den sombeställt bygget klagar kanske inte på job-bet.– Nej, man klagar inte särskilt mycket,

säger Thord Modin.Men det handlar ändå inte bara om pri-

vatpersonerna. Stora summor svartapengar sätts också i rörelse av de storabyggföretagen, som har en oklanderlig fasad men som anlitar underentreprenö-rer som i sin tur anlitar svart arbetskraft.– Frågan är om huvudentreprenören

vet om det, säger Thord Modin. D


Arbetare som anlitas svart arbetar och bor ofta under miserabla förhållanden. VanligaSvenssons som betalar svart för arbetskraft stödjer i själva verket den organiserade brotts-ligheten enligt Rikskriminalpolisen. Foto: Per-Åke Sandqvist, Byggnads

P


Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser

Stockholm – Linköping – Uppsala – Östersund

www.brandkonsulten.sebrandkonsulten ab är medlem i Sveriges brandkonsultförening

Klarar ni enutrymning?

En överlevnadsfråga även för företaget.Kontakta oss - specialisten på snabb och trygg utrymning!

Klockargatan 4, 752 28 UPPSALATelefon 018-56 80 80, Fax 018-56 80 90, E-post [email protected]

Vi är 20 företag över hela landetwww.utvagen.se


Det byggs tunnlar som aldrigförr, både i Sverige och utom-lands. Värdefull mark användsför byggnader, medan infra-

struktur allt oftare läggs under mark. Ex-empelvis planeras bara i Stockholm merän 40 kilometer tunnel av olika slag attläggas till de över 400 kilometer redanbefintliga.Anläggningarna under mark blir allt-

mer komplexa då flera olika transportslagbyggs ihop. Exempelvis i Citybanan kom-mer tåg och tunnelbana att sammanlän-kas och byggnation kommer att ske närandra delar är i drift. För att säkerställaallmänhetens och byggnadsarbetarnassäkerhet krävs noggrann planering ochkunniga projektörer.

Höga krav på projektörerUppförandet av de nya komplexa bygg-nadsverk som tunnlar och tunnelsystemutgör idag medför att nya höga krav ställspå projektörer, sakkunniga och entrepre-nörer. De viktigaste faktorerna för säker-heten i tunneln, när den sedan tas i bruk är,tillsammans med tunneloperatörens hand -havande, den grundläggande designen ochtunnelns inbyggda säkerhetslösningar.Detta kräver kunniga projektörer som

dels har stora kunskaper i branddynamikoch dess tillämpningar, dels har kunskapom räddningstjänstens möjligheter attutföra räddningsinsatser i händelse avbrand i tunnlarna. I första hand är det alltid tunnelns ut-

formning som ska säkerställa att männi-skor kan utrymma i händelse av en brand.I den bästa av världar är också brandbe-lastningen så låg, tunneloperatörenshand havande och tunnelns förebyggandebrandskydd så effektivt, att räddnings -tjänstens insats blir överflödig. Trots kunniga projektörer, entrepre-

nörer och tunneloperatörer är så dock

inte alltid fallet. På grund av detta så kom-mer räddningstjänsten därför även fort-sättningsvis att spela en betydande roll vidbrand eller andra olyckor i anläggningen.

Räddningsinsats vid tunnelbrandRäddningsinsatser vid tunnelbränder ärkomplexa operationer där strategin ochtaktiken är beroende av den specifikatunneln, räddningstjänstens egen kapaci-tet och de förhållanden som gäller påbrandplatsen. Målsättningen med rädd-ningsinsatsen är att rädda människor somfortfarande befinner sig inne i tunnelnoch om möjligt minska skadorna på tun-nelstrukturen, egendom i tunneln ochden omgivande miljön.Räddningstjänsten kan utefter förut-

sättningarna ha två olika förhållnings-sätt; en offensiv strategi att bekämpabranden eller en defensiv att inte bekäm-pa branden utan istället använda resur-serna till att åstadkomma positiva resul-tat utan att branden släcks. Valet är natur-ligtvis till stor del beroende på om män-niskor fortfarande befinner sig inne i tun-neln. Räddningsledaren måste alltid göra en

bedömning utifrån de uppgifter han ellerhon har om branden, brandens placeringi tunneln, tunnelns geometri och de yttreförutsättningarna, som till exempel väderoch vind. Räddningsinsatsen kan enkelt beskri-

vet följa en eller kombinationer av följan-de olika taktiska inriktningar: Den förstaär att bekämpa branden inne i tunneln föratt på så sätt rädda människor i fara. Denandra är att assistera människor att eva-kuera från tunneln och hjälpa dem ut tilldet fria. Den tredje är att använda venti-lationen som ett verktyg att transporteraut brandgaser (rök) ur tunneln och på såsätt underlätta räddningsinsatsen ellerförhållandena för de utrymmande. Den

fjärde är att bekämpa branden från en sä-ker plats och den femte är att ta emot ochassistera de människor som själva, utanhjälp, har tagit sig ut ur tunneln. Alla fem inriktningarna kan användas

samtidigt, dock begränsar oftast räddnings -tjänstens resurser möjligheterna till detta.1, 2

Ventilation som taktisk resursMöjligheterna att styra brandgaserna viden brand i tunnel kommer att ha en bety-

BRAND Tunnelöppningarnas utformning, varifrån det blåser och om det är skog runt ingången påverkar möjligheten att styra ventilationen vid en tunnelbrand. Att effektivtkunna styra brandgaser underlättar räddningsinsatser.

Lättare släcka tunnelbrandom brandgas kan styrasAvmia kumm, doktorand, Mälardalens högskola och anders bergqvist, vakthavande brandingenjör, Stockholmsbrandförsvar

Mia Kumm är doktorand på Mälardalenshögskola och forskar om ventilation avbrandgaser i tunnlar. Hon har en teknisklicentiatexamen sedan år 2005 och ärdrivande i KCBU – Kompetenscentrum förbrandsäkerhet i undermarksanläggningar.

FÖRFA

TTAREN

Anders Bergqvist arbetar på Stock-holms brandförsvar. Parallellt doktorerarhan vid Karlstads universitet om olyckoroch varför människor dör i bränder. Han harlång erfarenhet av tunnelfrågor och har åktsom observatör åt Räddningsverket vidstörre olyckor utomlands.

FÖRFA

TTAREN

dande påverkan på förutsättningarna atteffektivt släcka branden. Vid låga lufthas-tigheter kommer branden att orsaka attbrandgaser sprids uppströms branden.Detta fenomen kallas back-layering. Sebild 1–4.4

Värmestrålningen från brandgasernakommer då att begränsa räddnings -tjänstens möjligheter att komma åt bran-den. Att förflytta sig i en rökfylld tunnelär också svårt vilket innebär att den fak-tiska sträckan brandmännen kan tillryg-galägga i en rökfylld tunnel är cirka 150-200 meter. Om lufthastigheten i tunneln kan ökas

minskar också back-layeringeffekten. Vidcirka tre meter per sekund kan den varanära noll för bränder upp till storleksord-ningen 35–40 MW effektutveckling, ellermotsvarande en brand i en buss eller enliten lastbil med gods.4Räddningsledarenmåste dock vara uppmärksam på att bran-dens effekt kan öka vid ökad luftgenom -strömning i tunneln och att en snabb släck -insats då kan behöva genomföras.2, 3, 13

Vid mycket låga lufthastigheter kanskiktningen nära branden vara tydlig,dock kommer brandgaserna att längrebort från branden att falla ned, oberoen-de av lufthastighet, då de kylts av från detomgivande berget. Så fort flödet i tunnelnökar kommer dock den naturliga skikt-ningen av brandgaserna nära branden attförstöras.Även om en släckinsats inte är möjlig

kan ventilationen användas för att rever-sera flödet i tunneln efter det att avsök-ning av området uppströms brandengjorts och eventuella människor i fara harhjälpts ut ur tunneln. Efter att flödet harvänts kan samma operation genomförasmed det nya området uppströms brandenoch på så sätt säkerställa att inga utrym-mande finns i rökfyllda områden som inteär brandpåverkade.

Mobila fläktarLuftflödet genom tunneln kan åstadkom-

mas antingen med de fasta ventilations -system som finns installerade i tunnelneller om sådana saknas, med mobila fläk-tar placerade vid tunnelns mynning. Mo-bila fläktar kan också användas för att för-stärka installerade fläktars kapacitet. Tidigare försök i den 1 100-meter långa

Kalldalstunneln på den ännu inte öppna-de Botniabanan5 visade att större mobilafläktar med hög kapacitet effektivt kanevakuera brandgaser även i medellångatunnlar (cirka 1 000 meter). Likaså visartidigare försök i samarbete mellan Mälar-dalens högskola, Stockholms lokaltrafikoch Stockholms brandförsvar att en kom-bination med fyra av räddningstjänstenssmå mobila fläktar (PPV) med en tunnel-täckning också kan ventilera bort brand-gaser från tunneln.6–8

Både kombinationen av de fyra PPVfläktarna och den större mobila fläktenhar ett primärflöde om cirka 30 m3/s. Demindre fläktarna har däremot en lägretryckuppsättning än den större fläktenoch kan därför inte, utan tunneltäckning-en, vända flödet annat än i kortare tunn-lar (cirka 250 meter). Vid kortare tunnlarmed mindre tvärsnitt (cirka 10 m2) kan enkombination med fyra PPV fläktar använ-das även vid högre motverkande vindhas-tigheter. Om syftet är att understödja befintlig

flödesriktning kan fläktarna användasutan längdbegränsning. Dock måste rädd - ningsledaren hålla uppsikt över om deyttre förutsättningarna förändras. Enändrad flödesriktning i tunneln under pågående insats kan äventyra insatsper-sonalens säkerhet. Kompletterande för-sök med kombinationer av PPV fläktaroch en fältmässig modell av tunneltäck-ningen planeras under våren 2008.13

Vindens inverkanNy forskning i samarbete mellan Mälar-dalens högskola och Högskolan i Gävlehar visat att tunnelportalens utseende,vindens anblåsningsvinkel, porositeten –

det vill säga förhållandet mellan tun -nelns tvärsnitt och det omgivande ber-gets blockeringsyta, samt närområdetsgeometri och utseende, har en avgörandebetydelse för lufthastigheten genom tun-neln.9 Tidigare testresultat10 har med godöverensstämmelse jämförts med resulta-ten från dessa vindtunneltester. Vid böjda tunnlar har anblåsningsvin-

keln stor betydelse och även en mindreförändring i anblåsningsvinkeln kan gemärkbara förändringar på den vindindu-cerade lufthastigheten i tunneln. En ökadlufthastighet i tunneln kan i ogynnsammafall ge en ökning av brandeffekten ochförändra förutsättningarna för rädd-ningstjänstens insats.Tryckkoefficienter för byggnader an-

vänds dagligen vid planering och projek-tering av normal bebyggelse. Omfattandestudier har gjorts och det finns en mängdframtagna koefficienter och metodersom används. Då de geometriska förut-sättningarna är olika för byggnader ochtunnlar kan dessa värden och koefficien-ter inte användas. Ny forskning har också visat att ström-

ning genom stora öppningar och tunnel-portaler inte alltid är tryckdriven. Dettainnebär att tryckkoefficienter inte alltidkan användas för att beräkna den av vin-den alstrade luftströmningen genomtunnlar.11, 12

När vinden träffar tunnelmynningenhar den ett val att antingen strömma ge-nom tunneln, vika av och strömma runtberget eller kombinationer av dessa tvåfenomen. Vindtunneltester i modellskalapå Masthamnstunneln, den tunnel belä-gen i Stockholms hamn, som tidigare an-vänts för mätningar i full skala9, 10, med ochutan skogsbeklädd terräng, indikerar attenbart denna skillnad kan påverka luft-hastigheten med mellan 10 och 20 pro-cent. Dessa resultat stöder också teorin att

vinden under vissa förutsättningar ström -



Figur 1. Lufthastigheter under 0,3 m/s.

Figur 3. Lufthastigheter mellan 1 och 3 m/s. Figur 4. Lufthastigheter over 3 m/s.

Figur 2. Lufthastighet cirka 1 m/s.

mar genom tunneln istället för att enbartvara tryckdriven. Med skogsbeklädd ter-räng ökade hastigheten inne i tunnelnjämfört med den avskalade modellen.Med större blockeringseffekt från denomgivande geometrin är det relativa mot-ståndet i tunneln mindre. Detta innebäratt förändringar i tunnelns närmiljö kanpåverka förhållandena för en insats ochatt om omgivningen väsentligen föränd-ras bör effekterna för en eventuell rädd-ningsinsats utvärderas och informatio-nen införas i objektets insatsplan.

Insatser under byggandetBränder inträffar ständig i vårt samhälle.Varje dag brinner fordon och byggnader.I dessa fall så klarar sig människor oftastväl, då flyktvägen oftast är nära ochokomplicerad. När de inträffar i en tun-nelmiljö så kan de få extra stora konse-kvenser, då det är brist på utrymningsvä-gar och människor kan få svårt att ta sigut. Kombinationen av en byggarbetsplatsmed dess stora risker för bränder ochtunnlar med dess brist på enkla utrym-ningsvägar är en kombination som kan geallvarliga följder.Då tunnlar byggs är det mest kritiska

skedet innan genomslaget har skett. In-nan dess är vanligtvis endast en utrym-ningsväg tillgänglig och avståndet kanmånga gånger vara långt till säker miljö.Efter det att genomslaget skett så finnsdet oftast minst två olika utrymningsvä-gar och därmed liknar förutsättningarnabättre dem i en färdig tunnel. D

Fotnot:

Sedan årsskiftet har ett nytt forskningspro-jekt dragits igång som berör just olyckshan-tering, med fokus på bränder, under bygg-nation av undermarksanläggningar. Forsk-ningsprojektet finansieras av Räddnings-verket och genomförs under ledning av SP

Sveriges tekniska forskningsinstitut isamarbete med Lunds tekniska högskolaoch Mälardalens högskola.

Referenser:1 Bergqvist, A., Frantzich, H., Hasselrot,K., Ingason, H., "Fire and rescue opera-tions in tunnel fires: a discussion of somepractical issues". In The Handbook of Tunnel Fire Safety (R. O. Carvel and A. N.Beard, Eds.), Thomas Telford Publishing,231-266, London, 2005.

2 Ingason, H., Bergqvist, A., Lönnermark,A., Frantzich, H., and Hasselrot, K., ”Rädd-ningsinsatser i vägtunnlar”, Räddnings-verket, P21-459/05 (in Swedish), 2005.

3 Carvel R.O , Beard A.N, Jowitt P.W, Drys-dale D.D, “Variation of Heat Release RateWith Forced Longitudinal Ventilation forVehicle Fires in Tunnels”, Fire Safety Jour-nal, Vol. 36, No. 6, September 2001,pp 569-596, 2001.

4 Ingason, H., "Fire Dynamics in Tunnels".In The Handbook of Tunnel Fire Safety(R. O. Carvel and A. N. Beard, Eds.), Thomas Telford Publishing, 231-266,London, 2005.

5 Ingason H, Wahlström B, “Trial of amobile fan for smoke ventilation in arailway tunnel”, ITC Conference TunnelFires, Basel, Switzerland, 2nd – 4th

December 2002, pp 151-160.6 Kumm M, Ingason H, “Can combinationsof small fans be used for smoke evacua-tion in tunnels?”, Safety in Infrastructure,Budapest 20th-21st October 2004.

7 Kumm M, Nordman F, ”The Use of StaticPressure Differences to Increase theEffect of Mobile Fans at Smoke Ventila-tion in Tunnels” (In Swedish – Använ-dande av statiska tryckskillnader för atthöja mobila fläktars kapacitet vid brand-gasevakuering i tunnlar), MdH ISt 2005:1.

8 Kumm M, “Smoke Ventilation in Tunnels– using Mobile Fans”, Licentiate Thesis,

53, Department of Public Technology,Mälardalen University, Västerås, Sweden,2005.

9 Kumm M, Nyman H, Ingason H, SandbergM, ”Vindens påverkan på bränder i tunn-lar: Tunnelportalgeometrins betydelseför luftrörelser i tunnel orsakade av yttrevind”, Forskningsrapport MdH ISt2007:04, 2007.

10 Kumm M, ”Vindens påverkan på bränder itunnlar – En jämförande studie mellanmodellskala i vindtunnel och fullskala iMasthamnstunneln”, ForskningsrapportMdH ISt 2007:03, 2007.

11 Sandberg M, “An Alternative View on theTheory of Cross-ventilation”, The Inter-national Journal of Ventilation, Volume 2,N:o 4, March 2004.

12 Sandberg M, Claesson L, Blomqvist C,”Köldinträngning i järnvägstunnlar –utveckling av ett projekteringsverktyg”,Kungliga tekniska högskolan, Högskolan iGävle, 2002.

13 Kumm M, Bergqvist A, ”Mobile Ventila-tion as a Tactic Resource at Tunnel Fires”,3rd International Symposium on TunnelSafety and Security ISTSS Stockholm,12th-14th March 2008.


Figur 5. Större högkapacitetsfläkt placerad framför tunnelmynning. Figur 6. Kortslutning av luft över mindre fläktar.

Figur 7. Flödet från fläktarna vänder pågrund av den motverkande vinden.

Figur 8. Fläktarna lyckas inte vända flödetfrån den motverkande vinden i hela tunnel -tvärsnittet.

Figur 9. PPV fläktar i kombination medtunneltäckning.

Insatsövning i Masthamnstunneln. Foto: Anders Bergqvist

P


Mer eller mindre brand-tekniskt komplexa byggna-der har alltid byggts. De ti-digare varianterna bestod

till exempel av högre byggnader förseddamed brandoch röksäkra trapphus, nöd-belysning, sprinkler och brandlarm.Andra exempel är olika typer av sam -lings lokaler där projekteringen i principutgick ifrån de schablonregler och kravsom fanns att tillgå.Från 1980-talet och framåt har dock ut-

vecklingen accelererat. Överglasade ljus-gårdar och inbyggda och överglasadeköpcentrum är kanske det mest vanligtförekommande. Större evenemangsare-nor följde med i utvecklingen och i slutetpå 1990-talet började höga byggnader ochundermarksanläggningar i form av tunn-lar att göra sig gällande.Idag förekommer alla varianter av des-

sa uppräknade exempel. Till detta skadessutom läggas mer sofistikerade tek-niska system och mängder av brandtek-niska styrfunktioner. Det är en utvecklingsom hela byggbranschen bidragit till, gi-vetvis med avsikt att optimera och ut-veckla byggandet.

Regler baseras på funktionSer man på utvecklingen av byggreglerhar den övergripande följt den verkligautvecklingen i form av att funktionsbase-rade regler infördes år 1994. Vidare gjordes en justering i Boverkets

byggregler 2002 där krav infördes på ana-lytisk dimensionering av större komplexabyggnader och byggnader med mycketstora personantal, som innebar en storrisk för personskador i händelse av brand.Upprinnelsen till 2002 års justering varbland annat ett antal höga byggnader somvar på väg att uppföras samtidigt somstörre samlingslokaler och en del tun-nelprojekt tog form.

Såväl de funktionsbaserade reglernasom kraven på analytisk dimensioneringhar varit en grundförutsättning för ut-vecklingen av byggandet. Avsaknaden avmer ingående och, i landet, generellt ac-cepterade analysmetoder, indata, accep-tanskriterier etcetera har dock varit stor.

Olika system och funktioner I samband med föredraget ”Brandskydd ikomplexa byggnader” på Brandskydd2007 i Malmö definierades vad en brand-tekniskt komplex byggnad är: ”En brandtekniskt komplex byggnad ären byggnad som är sammansatt av olikabrandtekniska, verksamhetsmässigaeller organisatoriska system och funk-tioner, som är helt eller delvis unika föraktuell byggnad, och inte med lätthetöverblickbar.”Med utgångspunkt från definitionen

kan ett fortsatt resonemang föras. De oli-ka systemen och funktionerna har i de all-ra flesta fallen en tyngdpunkt mot det tek-niska. Det troliga är att det beror på att detekniska systemen är enklast att avgrän-sa, föreskriva och kontrollera. Värt att notera är dock att betydelsen av

verksamhet och organisation kan varastor och påverka brandskyddet om dessaförutsättningar ändras. Den vanligaste,och kanske känsligaste, faktorn inom desistnämnda områdena är tillåtet person -antal för en viss verksamhet.Det unika och inte fullt överblickbara i

en brandtekniskt komplex byggnad gör detsvårt att hantera brandskyddet i förvalt-ningsskedet. De brandskyddsdokumenta-tioner som tas fram skrivs i normalfallet föratt hantera gällande myndighetskrav un-der projektering och produktion. Det är ingen självklarhet att dessa

handlingar enkelt kan hanteras i drifts -skedet. Det är alltså av stor betydelse attfastighetsägaren och dennes organisa-

tion får en god introduktion i byggnadensbrandskydd. Det kan vara värt att funde-ra på om krav på utbildning av byggna-dens brandskydd borde införas? Inte barakrav på utbildning av sprinkler och brand -larm, som idag, utan på hela det samman-satta brandtekniska systemet i en bygg-nad.

Komplex för vemNär en byggnad väl är uppförd, för vem ärden då komplex? Och får den vara kom-plex för alla eller bara för vissa? Som tidi-gare nämnts är drift- och underhållsorga-nisationen klart ”drabbad” av en brand-tekniskt komplex byggnad.Oftast är det inte bara det brandteknis-

ka som är komplext utan en byggnad avsådan kaliber har med största sannolik-het även ordentligt avancerade systemockså inom övriga områden.Det är extremt viktigt att förvaltaren

och/eller uthyraren känner till byggna-dens brandtekniska förutsättningar. Detkan finnas begränsningar i vilka verksam-heter som kan accepteras, maximalt per-sonantal (som tidigare nämnts), maxima-

BRAND Det byggs allt fler komplexa byggnadsprojekt. Vem vill hyra kontor eller bo i en ”tråkig låda” när man kan välja något betydligt mer spännande! Komplexa byggnaderställer dock nya krav på brandtekniska system och funktioner.

Komplex byggnad kräverbättre brandteknikAv christian ståleker, brandingenjör, Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB

Christian Ståleker är vice VD ochbrandingenjör på Brandkonsulten KjellFallqvist AB. Han har en bakgrund från räddningstjänsten och Boverket och harmedverkat i flera brandtekniskt komplexaprojekt under sina 10 år som konsult.

FÖRFA

TTAREN


la gångavstånd, lagringshöj-der med avseende på sprink-ler, etcetera. Alla dessa förut-sättningar behöver vara klara,till exempel i samband medhyresgästförhandlingar.

Objektsoriente ringFör räddningstjänsten kankomplexa byggnader varasvåra att hantera vid en insats.Grundreceptet för att hanteraen insats är objektsoriente -ring i kombination med upp-daterade och överensstäm-mande OR-ritningar försprink ler och brandlarm.Kom bineras detta med tydligmärkning ute på plats, samtatt aktuella brandstyrfunk-tioner anges på ett enkelt ochtydligt sätt i anslutning tillbrandförsvarstablå ochsprink lercentral, så har godaförutsättningar för att hante-ra byggnaden skapats.Byggbranschens slutkund

– besökaren eller hyresgästen– ska inte heller glömmas. Ensträvan borde vara att dennaska uppleva byggnadensfunk tioner, skönhet och tek-niska system på ett naturligtsätt utan att dessa fördunklasav komplexiteten. Byggnadenska ”fungera” på tänkt sätt oavsett om det är normaldrift,eller om en brandoch utrym-ningssituation skulle uppstå.

Förvaltning viktigBrandtekniskt komplexabygg nader kräver extra om-vårdnad. Dagens byggnaderär långt mer än sprinkler- ochbrandlarmsystem med en ochannan magnetuppställd dörr.Det är komplicerade systemdär ventilationssystem skavarva upp för att nå vissatryckfall, det är övervakademotorer till brandventila-tionsluckor som ska öppnasvid tvådetektorsberoendeinom vissa sektioner, det ärstyrningar av vissa rulltrap-

por men inte andra, det ärstyrningar av hissar till förut-bestämda stannplan såvidainte brand detekteras där dåhissen ska styras till ett annatalternativ, det är selekteradeutrymningslarm med larm-lagringsfunktioner, det ärom vända el-slutbleck somska trygga utrymningen vidströmavbrott och brandlarm,med mera. Listan kan göraslängre…

”Komplexa byggnader”Det kräver stora insatser attförvalta de byggnader som idag slutförs och som faller inunder begreppet ”komplexabyggnader”. Det är rimligt attstora informations- och ut-bildningsinsatser genomförsvid övertagandet. Det är också rimligt att stäl-

la krav på att förvaltning ochskötsel följs upp och doku-menteras avseende brand -skyddet. Lagen om skydd motolyckor (LSO) ger mandat tilldetta inom ramen för det sys-tematiska brandskyddsarbe-tet (SBA). En mer omfattande syste-

matisk tillsyn från aktuellamyndigheter torde förhopp-ningsvis öka både medvetan-det och resurserna hos fastig-hetsägare och hyresgäster.När det gäller olika brand-

tekniska system och funktio-ner så kommer utvecklingenatt fortgå. Men mycket hargjorts och inga revolutione-rande system kommer troli-gen att se ljuset inom över-skådlig tid.

Ytterligare utvecklingPå regelutvecklingssidankom mer det dock, förhopp-ningsvis, att ske ytterligareutveckling. Kombineras dettamed en utveckling inom be-räknings- och verifie rings -metodik, tydligare acceptan-


Ångkraftverket i Västerås är en framtida ”pärla” som kommer att förvandlas till bland annat museum, äventyrsbad, hotell och upplevelse-center. Byggnaden faller in under begreppet ”brandtekniskt komplex byggnad”. Foto: Magnus Wedberg.

skriterier etcetera, kan reglerna förhopp-ningsvis bli mer gemensamma och uppnåen jämnare och bättre nivå framöver.Genom en medveten satsning på ut-

bildning och information, samt uppfölj-ningar, inom området brandteknisk för-valtning, kommer vi i framtiden att kun-na fortsätta att njuta av de underbara

byggnader och anläggningar vi uppförmed en god och bra säkerhet. D


P

nr 2 B 2008 husbyggaren 41


Anlagd brand är ett allvarligtbrott som kostar det svenskasamhället över en miljard kro-nor per år. Anlagda bränder

ligger bakom åtminstone en fjärdedel, en-ligt vissa källor upp till 40 procent, av allabränder årligen. Totalt anläggs över10 000 bränder i Sverige. Minst hälften avdessa är verk av barn och ungdomar un-der 18 år. Av skolbränderna är sannolikt över

hälften anlagda. Det sker idag ungefär enanlagd skolbrand om dagen i Sverige. En-bart skolbränderna uppskattas kostasamhället minst 300 miljoner kronor var-je år. Skolbränder är dessutom bara en del av

problemet med anlagda bränder, somdessutom omfattar flera anlagda bilbrän-der eller bostadsbränder per dag. Trotsproblemets omfattning och betydelsesaknas identifierade gärningsmän i 90procent av fallen.

Antalet bränder ökarSvenska Brandskyddsföreningen har valtanlagd brand som ett av sina prioriteradeområden under perioden 2006–2010. Ettflertal rekommendationer finns både påSvenska Brandskyddsföreningens hem-sida och på Räddningsverkets hemsida. Dock ökar antalet anlagda bränder var-

je år. Ett samlat grepp om problematikenbehöver tas för att komma till rätta medproblemet på bred front. Utan förståelseför grundorsaken till varför vissa männi-skor anlägger bränder och hur man skakunna påverka beteendet, vilka brandför-lopp som kan förväntas, hur dessa påver-kar byggnader och eventuella skydds-system, samt människor i dess närhet,kan man inte effektivt förebygga eller mi-nimera problemet. För detta krävs att fle-ra aktörer engagerar sig.Under hösten 2007 genomfördes en

förstudie kring anlagd brand för att delskartlägga och sammanställa tidigare ge-nomförda arbeten som berört ämnet an-lagd brand och dels identifiera kunskaps -luckor i dagens sätt att behandla frågan.

Svårt komma åtOavsett orsak är det svårt att helt elimine-ra risken för anlagd brand. Problemet be-höver angripas tvärvetenskapligt och in-kludera mänskligt beteende, inklusivemänniskors attityder till och kunskaperom brand generellt och om anlagd brandi synnerhet, detektion, alarmering, före-byggande åtgärder, brandtillväxt, bygg-nadsteknik, släckteknik, säkerhet, medmera. Det finns ett flertal experter, såväl fors-

kare som praktiker, som är aktiva kringfrågor om anlagd brand. Förstudien harintervjuat nio stycken. Experterna harvalts ut baserat på både vilken typ av verk-samhet de representerar och på hur akti-va de är.Experterna från forskningsvärlden är

kopplade till pedagogik, sociologi, kri -minologi och brandteknik. Eftersommyc ket arbete bedrivs av kommuner ochräddningstjänster, ofta i samarbete medpolisen, har även representanter förräddningstjänster, kommuner och för-säkringsbolag intervjuats. Dessutom haren traditionell litteraturstudie genom-förts.

Engagemanget finnsIntervjuerna visar ett stort engagemangkring skadegörelser och anlagd brand iSverige. Att problemet ökat i omfattningde senaste åren anser alla vara oaccepta-belt. Den genomgående åsikten var att detfinns ett stort behov av samverkan mellanolika aktörer. Bara genom konsekventauthålliga och långsiktiga åtgärder kanman hoppas på att påverka antalet anlag-

da bränder och uppnå en bestående för-ändring.

Metoder för att förebygga Ett stort antal forskningsprojekt kringanlagd brand har genomförts sedan år1995 men kunskapen kring praktiska frå-gor är fortfarande begränsad och forsk-ningsbehovet är stort. Vidare finns ettstort behov av att utvärdera pågående ini-tiativ i Sverige och att utveckla nya meto-der för att förebygga anlagda bränderbland ungdomar. Problemet anlagd brand gäller alla ty-

per av byggnader och fordon men förstu-dien föreslår att forskningen ska fokuse-ra på ungdomar som anlägger bränder,utan att för den sakens skulle helt uteslu-ta de andra delområdena.

Teknik och beteendeFörstudien skissar på ett forskningspro-gram som föreslås vara uppdelat i två de-lar:• tekniska system, och • applicerade projekt och mänskligt bete-ende.

BRAND Varje år anläggs över 10 000 bränder i Sverige och minst hälften av dessa av barn och ungdomar under 18 år. En ökad kunskap behövs om varför bränderna anläggs ochhur tekniska system kan förbättras för att minimera riskerna och följderna.

Studier behövs om varförunga anlägger bränderAvmargaret simonson, forskningschef, SP Brandteknik


Margaret Simonson är forsknings -chef på SP Brandteknik och har arbetat medbrandfrågor sedan år 1995. Hon deltar i fleraolika forskningsprojekt som tolkar brand-statistik och hur bränder inverkar påmänniskor och miljön.

FÖRFA

TTAREN


Förödelsen efter en brand som anlades av ungdomar vid Hjällsnäs skola i Gråbo år 2007. Skolan hade varit utsatt för anlagd brand redantidigare utan omfattande skador. I branden 2007 skadades cirka 50 procent av skolan. Foto: Margaret Simonson

När det gäller tekniska system finns detett behov av att kartlägga riskobjekt, un-dersöka hur väl dagens byggnadskravmotsvarar behovet, hur befintliga teknis-ka lösningar och möjliga framtida lös-ningar fungerar samt att beskriva hur an-lagda bränder utvecklas, det vill säga var,hur och när de anläggs och hur de spridersig.Som ett led i detta bör man identifiera

särskilt utsatta objekt och överväga vilkakrav man bör ställa på dessa objekt för attförebygga anlagda bränder.Inom delen applicerade projekt och

mänskligt beteende utgår man från ettkonstaterande att det anläggs bränder.Problemet angrips genom kontakt med

människor, både i förebyggande syfte ochför att förhindra återfall. Flera initiativ ärredan idag igång inom denna del. Dessabör utvärderas och nya metoder bör ut-vecklas som kan nå ungdomarna i det mo-derna svenska samhället.Det är också viktigt att det finns ett

sam arbete mellan forskningsinriktning-arna. Endast genom en tvärvetenskapligansats kan man skapa något nytt och åstad komma rejäl förändring.Förslagen i förstudien har mottagits

väl av både Brandforsks forskningsrådoch styrelse. Siktet är inställt på att påbör-ja forskningen redan i år, 2008. SP Brand-teknik har blivit ombedd att leda projek-tet och nu återstår för Brandforsk att sam-

la intressenterna till en gemensam sats-ning för en framtid med färre anlagdabränder där det inte längre slås ständigalarm om nedbrunna skolor. D

Fotnot:

Förstudien om anlagda bränder har initie-rats och finansierats av Brandforsk, som ärstatens, försäkringsbranschens och in -dustrins gemensamma organ för att ini -tiera, bekosta och följa upp olika slag avbrandforskning. Förstudien finns på SPshemsida, www.sp.se. Sök SP Rapport2007:21. För ytterligare information, kon-takta Margaret Simonson, SP Brandteknik,[email protected], eller Åke Fors,Brandforsk, [email protected].


P

Miljövänlig isoleringför proffs!

Välkommen till oss på Nordbygg, A36:32


Betong är ett av de viktigastebyggnadsmaterialen som finns idagens samhälle. Normal betonghar utmärkta isolerande egen-

skaper när det gäller brand och ofta kanman med ganska enkla medel återställakonstruktionen i sitt ursprungliga skickefter en brand.Generellt sett kan betong ses som ett

mycket motståndskraftigt material närdet gäller en normal brand i en konstruk-tion. Det beror på dess höga densitet ochutmärkta isolerande egenskaper. Dettatillsammans med det faktum att betong-en inte bidrar till brandspridningen, denär obrännbar, har gett materialet ett väl-förtjänt gott rykte.Tidningsrubriker som ”Bjälklag av be-

tong hejdade allvarlig brand i rad-huslänga”1, “Pannrum förstört i brand –Betongväggar förhindrade katastrof i Fel-lingsbro”2 kan ses som ett uttryck för det-ta goda anseende. Dock är det viktigt att komma ihåg att

betong inte är ett enda material. Betongbör ses mer som ett familjenamn. Man an-vänder olika typer av betong till olika sor-ters konstruktioner och alla betonger harinte lika goda egenskaper.

Vad händer vid brandHos höghållfast och självkompakterandebetong kan det finnas risk att de inte klararkraven vid en brand. Självkompakterandebetong är betong som inte behöver vibre-ras för att flyta ut i formen vid gjutning. En betongkonstruktion har bra isole -

ringsförmåga vid brand3. Om vi tänker ossen fullt utvecklad brand på ena sidan aven 12 cm tjock betongvägg tar det ungefären halvtimma innan det ens går att kännaen temperaturökning på den ej brandut-satta sidan. Materialets isolerande egen-skaper förstärks av att dess porer till vissdel är fyllda med vatten.

Betong är inte ett homogent material.En normal betong består av ballast (sten-material) och en finporös cementpastasom fungerar som lim mellan stenarna.De olika komponenterna reagerar olikavid uppvärmning. Stenmaterialet utvid-gar sig vanligtvis när det värms upp me-dan cementpastan efter en initial utvidg-ning drar ihop sig.Under uppvärmningen uppstår därför

spänningar mellan de olika komponen-terna, vilket kraftigt skulle ha minskat be-tongens motståndskraft mot brand om in-gen annan spänningrelaxerande kompo-nent hade funnits. Betong med till exem-pel granitballast skulle, i likhet med rengranit, alltid spricka sönder och progres-sivt flagna av vid brand.Men så är inte fallet. När betong värms

upp uppstår en typ av spänningsrelaxe-rande fenomen i cementpastan. Detta relaxerande fenomen är starkt knutettill temperaturökningen och består tro-ligtvis till stor del av uttorkningskryp-ning. Även när man utsätter det sammansat-

ta materialet, det vill säga betong, för enyttre tryckbelastning under uppvärm-ningen kan man se att detta relaxerandefenomen får genomslag. När det gällerbetong brukar fenomenet kallas transientkrypning4. En annan intressant egenhet hos be-

tong är att betong som värms upp undertryckbelastning behåller mer av sin tryck-hållfasthet än betong som inte är belastadunder uppvärmningen.

Blanda in fiberDe ovan beskrivna egenskaperna är”goda” karaktärsdrag när det gäller brandoch betong. En uttorkad betong utan ext -ra hög hållfasthet fungerar utmärkt vidbrand. I figur 1 visas en kraftig brand påen vind där ett 12 cm tjockt bjälklag fun-

gerade bra som brandavskiljande kon-struktion. Men för vissa andra typer av betong kan

man vara tvungen att tillsätta en vissmängd polypropylenfiber vid gjutningenför att garantera dess goda verkningssätt.Det har speciellt visat sig vid några upp-märksammade tunnelbränder att tät hög-hållfast betong spjälkat kraftigt vidbrand. Detta har lett till mycket storasamhällskostnader.Polypropylenfibrerna hindrar tät be-

tong, till exempel många typer av själv-kompakterande och höghållfast betong,från att spjälka progressivt vid brand. Ettexempel på konsekvenserna av en pro-gressiv spjälkning i självkompakterandebetong kan ses i figur 2.

Ingen byggnad kollapsadePolypropylenfibrer behövs i många typerav högpresterande betong för att förhind-ra svårare former av spjälkning som på-verkar konstruktionens brandmotstånd.Att helt förhindra spjälkning är knappast

BRAND/BETONG Betong har ett gott anseende när det gäller att stå emot brand. Också självkompakterande betong och betong med extra hög hållfasthet kan göras brandsäkerom man tillsätter en liten andel polypropylenfibrer vid gjutningen.

Högpresterande betongkan göras brandsäkerAvrobert jansson, doktorand, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut


Robert Jansson är projektledare ochdoktorand på SP Sveriges tekniska forsk-ningsinstitut inom brand och betong. Han ärengagerad nationellt i Svenska betongföre-ningen och internationellt i Rilem när detgäller brand och betongfrågor.

FÖRFA

TTAREN

rimligt, en viss begränsad ytavspjälkningmåste accepteras. När The Concrete Society undersökte

konsekvenserna av bränder i närmare 100engelska betongbyggnader byggda i kon-ventionell betong i början på 1980-talet5

noterade man att det i över 80 procent avfallen förekommit någon typ av brand-spjälkning men att ingen av konstruktio-nerna gått till kollaps. Ett modernt exempel på en brand som

lett till ytavspjälkning utan att konstruk-tionen kollapsat var branden under broN844 vid Heberg.

Tankbil brann på HebergsbronSP Sveriges tekniska forskningsinstitutfick i uppdrag att utreda skadornas om-fattning efter en brand under bro N844vid Heberg, på E6 söder om Falkenberg.Bron består egentligen av två broar, ennorrgående och en södergående. Vid en trafikolycka i november 2005

uppstod en kraftig brand i en tankbil inne-hållande 50 m3 isobutyraldehyd, ett lös-ningsmedel som används i målarfärg. Tank -bilen blev hängande mellan den södergå-ende och den norrgående bron vilket led-de till att båda broarna blev utsatta för enextremt snabb uppvärmning när lösnings -medlet brann. Uppdragsgivaren ville snabbtutreda skadornas omfattning för att be-sluta om trafiken kunde släppas på igen.

Broarna var uppbyggda som förspändalådbalkar där förspänningen står för näs-tan hela bärförmågan hos bron. Kritisktför broarnas funktion var alltså att stål-kablarnas förspänning inte gått förlorad.Stålkablarna skyddades av 100 mm be-tong. Vid en första visuell inspektion såg

man att den maximala avspjälkningen varomkring 50 mm, se figur 3. Men den maxi -mala avspjälkningen var inte mitt för nå-gon kabel. En direkt provning av spänn-kablarnas kraft var utesluten varför en ut-redning av hur hög temperaturen varit itvärsnittet där kablarna fanns ansågs varanödvändig.

Borrkärnor undersöktesUtredningens mål var att ta reda på hurhög temperaturen varit i spännkablarnasamt att utvärdera den kvarvarande be-tongens resthållfasthet. Fälttester medstudshammare och ultraljud gjordes påkonstruktionen men tillförlitliga resultatvar svåra att uppnå då betongens yta varskadad (skrovlig). Därför beslutades det att man skulle ta

ut borrkärnor för att bedöma betongensmekaniska egenskaper. Resultaten frånprovningar av tryck- och spräckhållfast-het samt elasticitetsmodul visade att en-dast ytskiktet var påverkat. Men frågan var också vilken maximal

temperatur det hade varit i spännkablar-na. För att undersöka detta togs proverför mikroskopi ut från borrkärnorna. Ge-nom att studera tunt slipade skivor avtvärsnittet kan man genom att se på färg-förändringar och sprickbildning avgöravissa temperaturnivåer som betongen ut-satts för. Vid temperaturer mellan 250–300 grader Celsius rosafärgas cement-pastan och mellan 500–600 grader Cel -sius blir den lila/grå. Används polariseratljus ser man även vid 500 grader Celsiusatt pastans färg förändras.

Speciellt sprick mönsterGenom att studera sprickmönster kringkvarts kan man se om temperaturen varitöver 500–600 grader Celsius. Vid dennatemperatur sker en fasomvandling i mi-neralet kvarts vilket leder till en expan-sion som kan identifieras i efterhand ge-nom förekomsten av ett speciellt sprick -mönster, se figur 4. Dessa fixpunkter tillsammans med en

teoretisk beräkning med finita element-metoden (FEM) av värmeinträngningenledde till att man kunde visa att tempera-turen i stålrören som spännkablarna låg iinte hade överstigit 90 grader Celsius.Branden bedömdes inte vara något pro-blem för konstruktionens bärförmåga. D


Figur 2. Betong som spjälkat progressivt vid brandprov. Foto: Robert Jansson

Figur 3. Brandspjälkning på sidan av ochunder lådbalken. Foto: Lars Boström

Figur 4. Mikroskopibild på sprickmönstret ikvartsen som visar att temperaturen i dettaområde varit högre än 500-600 grader. Foto: Jan Erik Lindqvist

P

Referenser:1 Artikel i Katrineholms Kuriren 1998-12-31.

2 Artikel i Nerikes Allehanda 2000-03-17.3 Jansson R., Measurement of ConcreteThermal Properties at High TemperatureProceedings of FIB Task Group 4.3 Work-shop, Fire Design of Concrete Structures:What now? What next?, Milan, Italy, 2004.

4 Rilem TC 129-MHT: Recommendations:Part 7: Transient creep for service andaccident conditions, Materials and Struc-tures, Vol 31, June 1998, sid 290-295.

5 Malhotra H. L., Spalling of Concrete inFires, Construction Industry Research andInformation Association, Technical ReportNo. 118, London 1984.


Figur 1. Det 12 cm tjocka bjälklaget mellan översta våningen och branden på vinden fungerarsom brandavskiljning. Foto: Christian Mohr


Mont Blanc-tunneln ochSt Gotthardtunneln är ex-empel där betongen skada-des mycket svårt efter

brand i ett stort antal fordon. Eurotun-neln skadades år 1996 efter brand icellplastlastade lastbilar och fick stängasunder ett år. Av Stora Bälttunnelns väggåterstod endast någon cm efter en så kal-lad hydrokarbonbrand.Ett sätt att lösa problemet med brand-

spjälkning är keramik isolering av tun-nelväggen. Denna metod kan dels varaoekonomisk, dels medföra att isolerplat-tor faller ned på passerade fordon. Förtretton tio år sedan, i samband med upp-förandet av skyskrapor i Frankfurt, pre-senterades en ny metod som gjorde be-tongen i sig själv beständig mot brand-

spjälkning, nämligen inblandning avplastfibrer av polypropylen, ppf, (Died -rich m.fl., 1995). Se bilderna 1–2.

Miljarder fibrerI och med Citytunneln i Malmö, och Hal-landsåstunneln har ppf-metoden kommittill Sverige för att stanna. Vid enbart per-sontågtrafik kan så lite som 1 kg ppf perkubikmeter betong vara tillräckligt avsmå ppf, 18 mikrometer med längd av 0.6cm, vilka dock till följd av sin litenhet gerett antal av en (1) miljard fibrer, tabell 1(Jönsson U., 2007). Genom en smärre justering av receptet

blev det möjligt att bibehålla betongensgjutbarhet. Det krävdes dock avsevärdoptimering för att få stabila lufthalter ochdärmed göra betongen frostbeständig,

vilket var ett krav som, förutom brandbe-ständigheten, ställdes för Citytunneln(Jönsson U.; Munch Petersen C., 2007). Betongen till Citytunneln hade en salt-

frostavskalning om cirka 0.1 kg perkvadratmeter mot stipulerade 0.5 kg perkvadratmeter, tabell 1. Kloriddiffusions-koefficienten för betongen till Citytun-neln varierade mellan 2 och 7x10-12

kvadratmeter per sekund. Normalt krävs5x10-12kvadratmeter per sekund för utsat-ta konstruktioner. (Jönsson U.; MunchPetersen C., 2007). Även andra försök bekräftar god frost-

beständighet även för betong utan luft-porbildare och med vattencementtal, vct= 0.40. Luftporbildare krävs normalt föratt erhålla god frostbeständighet. (Kali-nowski M.; Trägårdh, J., 2007). Alla betonger med minst 1.5 kg ppf per

kubikmeter betong klarade kraven i salt-frostprovningarna. I betongerna med ppfuppmättes även lägre kloridtransport änhos motsvarande betong utan ppf (Kali-nowski M.; Trägårdh, J., 2007).

Prov bekräftade brandsäkerhet Brandtester vid MFPA i Leipzig visade attbrandspjälkningen med 1 kg ppf per ku-bikmeter betong höll sig inom stipulera-

BRAND/BETONG Betongens akilleshäl har visat sig vara spjälkning även vid standardbrand. Så mycket som 1 cm per minut kan försvinna genom en så kallad ”pop-corn”-effekt. Beständig betong fås genom att blanda in plastfibrer av polypropylen.

Inblandad plastfiber minskarspjälkning vid brandAv bertil persson, Tekn Dr, Bara

Bertil Persson, docent i byggnads -material. Har tidigare arbetat på LTH i 17 år,samt på Skanska i 19 år.

FÖRFA

TTAREN

Bild 1. Brandtest inför skyskrapor iFrankfurt. Foto: VTT Brandteknologi, Espo.

Bild 2. Pelare efter brandtest. Foto: VTT Brandteknologi, Espo.

de krav vid en brandbelastning motsva-rande den som erhålls vid persontågstra-fik (Jönsson U.; Munch Petersen C.,2007). Större betongplattor med dimen-sionerna 3.6 x 1.8 x 0.35 meter eller1.8 x 1.2 x 0.40 meter provades med sommest fyra cm spjälkning under den förstahalvtimmen efter branden (Jönsson U.;Munch Petersen C., 2007). En viktig faktor för att nå frostbestän-

dighet var tillräcklig blandningstid vilketgjorde att kapaciteten i betongstationenminskade avsevärt. Det krävs också nydoseringsutrustning för plastfibrerna vil-ket tillsammans med fler blandare ökarkostnaderna för betongen något jämförtmed betong utan ppf.

Har testat tunnelbetongVid transport av brandfarligt gods är dock1 kg ppf per kubikmeter betong inte till-räckligt utan troligen krävs 1.5 eller i vis-sa fall 2 kg ppfper kubikmeter betong. Tillexempel i Monc Blanc-tunneln brann enlastbil med tolv ton mjöl och åtta ton margarin vilket ledde till att 23 lastbilaroch 23 personbilar blev totalt utbrändaoch till att 1 500 m av tunneln skadadessvårt. Frontalsammanstötningen i St Gott-

hardtunneln ledde till att 13 lastbilar, fyraskåpbilar och sex personbilar brändes utsamt till att ett 170 meter långt mellan-bjälk lag störtade samman. Cirka 300 me-ter av tunneln skadades. Eurotunneln

skadades på en sträcka av 500 meter medett spjälkningsdjup av 27 cm. Jämfört med kostnaderna för dessa

skador är kostnaden för 1–2 kg ppfper ku-bikmeter av all tunnelbetong givetvisringa, förutsatt att betongleverantörerförst anskaffar relevant utrustning för atttillverkning av fiberbetongen ska kunnaske.Österrikiska försöksresultat anger 2 kg

ppf per kubikmeter betong C25–30 föratt helt förhindra explosiv spjälkningfram till armering hos tunnelbetong, oberoende av fuktinnehållet (Kusterlem.fl., 2004). För högpresterande betongska doseringen av ppf ökas om så erford-ras. Anledningen till generaliteten i rekom-

mendationerna av ppf-inblandning äromfattande spjälkning hos betong utanppf, oberoende av armeringsmängd, bal-lasttyp, fuktkvot, påkänning, upphett-ningskurva, etcetera, se figur 1. I figur 1 har spjälkat betongskikt jäm-

förts med brandbelastad betongmängd.Spjälk ningsdjupet var stort trots kraftigyt armering, upp till 36 cm – i allmänhetcirka 20 cm då ppf inte fanns i betongen.Betongformen med armering visas i bild 3.Använda temperatur/tidsutvecklings -

kurvor för brand ISO 834 (standard-brandkurva), LTI eller RWS. Upphett-ning skedde med en brännare placerad iena långsidan av en underliggande ugnmed rökutgång på motstående sida. Be-

tongplattor med storleken 1.8 x 1.4 meteroch tjockleken 30 cm eller 50 cm använ-des, se bild 4. I längdriktningen spändesmed 0.5 MPa samt transversellt medtryckpåkänningar varierande mellan –1.16och 9 MPa. Spänning skedde endera sym-metriskt eller osymmetriskt med spänn -stag i stål som förankrades mot stålplat-tor på utsidan av provet. Sidorna av pro-vet samt den brandoexponerade undersi-dan (1.2 x 0.8 meter) kläddes med plåt isyfte att simulera ensidig brandbelast-ning.

Vägdes före och efterVägning skedde före och efter provning,efteråt i såväl varmt som kallt tillstånd, sebild 5. Mätningar skedde även av spjälk-ningsdjup, se bild 6. I provet mättes temperaturutveckling-

en på flera djup från ytan. Hållfasthetmättes på utborrade prover, med diame-ter 10 cm. Enligt undersökningen förefal-ler dock mellan 1.0 (prov 51, ytfuktkvot =2 procent) och 1.5 kg per kubikmeter 18mikrometer ppf (ytfuktkvot 5.2 procent)ha varit en tillräcklig mängd ppf även om2 kg per kubikmeter 18 mikrometer ppfrekommenderas. Ökningen av armeringsmängden i en

riktning från diameter 1.4 cm till diame-ter 2 cm förhindrade inte spjälkning (pro-ver 19-22), endast inblandning av 1.5 kgper kubikmeter 18 mikrometer ppf (pro-


Figur 1. Spjälkningsdjupet versus relativkallvikt efter spjälkning (Kusterle m. fl. , 2004).


Tabell 1. Sammansättning av betong C40/50 till Citytunneln, Malmö (Jönsson U., 2007).

Material Fabrikat/Ursprung Mängd (kg per kubikmeter)

Cement Degerhamn Anläggning 370Silika Elkem Silicaslurry 25Sand Fakse Bugt 0/4 658Makadam Dalby 4/8 220

Dalby 8/16 343Dalby 16/25 594

Flyttillsats Grace Peramin F 5,18Grace Peramin HPA 0,18

Vatten Malmö/Landskrona 140ppf-fiber Ignis 1

*Högre tryckhållfasthet medför större risk för spjälkning.

Tabell 3. Villkor för åtgärder beträffande spjälkning hos betong (Silfwerbrand J., 2005).

Betong med kalkstens- Betong med kalkstens-

filler > 25 viktsprocent av filler < 25 viktsprocent av

cementmängden (som defi- cementmängden (som defi-

nierat under punkt 1) nierat under punkt 1)

Max. fuktkvot 2.5 procent 2.5 procentMax. C50/60 C80/95tryckhållfasthetsklass*Max. tryckpåkänning 15 MPa 25 MPavid brandlastfallet

Tabell 2. Fuktkvot i parallellprov, i procent.(Kusterle m. fl., 2004).

Härdningssätt Mitt i prov Mot ugn

Uttorkning, luft 5.1, 5.5, 5.8 2, 3.2, 3.3Uttorkning 50°C 4.9, 5.4, 7 4.3, 4.7, 4.7Vattenlagring 5.3 5.2

ver 23–26) kunde förhindra spjälkning. Iprover 54–55 där armeringen ökadesenormt kunde spjälkningen begränsas till6 cm även utan inblandning av ppf. Dåsprutbetong med ppfanvändes spjälkadesdenna plus betong till 15 cm:s djup (vat-tenlagring). Ingen spjälkning uppstod förluftlagrad betong belagd med sprutbe-tong med 2.0 kg per kubikmeter ppf. Fuktkvoten bestämdes vid 28 dygns ål-

der genom att en parallellgjuten prov-kropp delades mitt itu med uttagning avprover tvärs genom provet. Fuktprovernasamlades i plastpåsar som sedan transpor-terades till Innsbruck, till Institutet för be-tongbyggnad, byggnadsmaterial och bygg-nadsfysik, för vägning av prover före ochefter upphettning till 105 grader Celcius.Tabell 2 visar uppmätt fuktkvot vid 28

dygns ålder i proverna medan brandprov-ningarna företogs upp till 360 dygns ål-der. Fuktkvoten var hög trots varierandetorkningssätt vilket i sin tur beror av etthögt vct. Emellertid återspeglar uppmättfuktkvot gängse förhållanden i österri-kisk tunnelbyggnadsteknik, vattentät be-tong med hög fillerhalt och ett högt vct.

Explosiv spjälkning utan fibrerI tabell 2 visas fuktkvoten såväl i ytan avprovet som mitt inuti. Ytfukten är avgö-rande eftersom explosiv spjälkning förstsker allra närmast ytan av betongen.

Om ytan av betongen förblir intaktmotstår även betongens inre delar explo-siv spjälkning vid brand. Explosiv spjälk-ningsrisk förelåg inte inom 50 mm frånytan i ppf-betong inom 80 minuter omytan behölls intakt – inte inom 50 minu-ter för betong utan ppf där dock ytanspjälkades av varför riskzonen då succes-sivt flyttades inåt. För betong utan ppfpåbörjades den ex-

plosiva spjälkningen med RWS-kurvanredan efter 2–4 minuter till följd av denstora temperaturökningshastigheten, ef-ter 3–5 minuter med LTI-kurvan samt ef-ter 6–12 minuter med ISO 384-kurvan. Störst explosiva spjälkningshastighet

uppmättes för LTI-kurvan efter vatten-lagring av betong med yttre påkänning1.16 MPa: cirka 30 cm per timme. Den ex-plosiva spjälkningen fortsatte oförhind-rad av den normalt förekommande ar-meringen, cirka 100 eller cirka 200 kg perkubikmeter. Kraftigt ökad armering kun-de bemästra den explosiva spjälkningen,cirka 400 kg per kubikmeter (Kusterlem.fl. , 2004). Se figur 2. Figur 2 visar relativ kallvikt efter prov-

ning med RWS 180-kurvan som funktionav armeringshalten vid varierande på-känning. Det är mer ekonomiskt att an-vända 1.5 kg per kubikmeter 18 mikrome-ter ppf än att öka armeringshalten medcirka 300 kg per kubikmeter för att be-

mästra explosiv spjälkning intill arme -ringen. Figur 3 visar relativ kallvikt efterprovning med RWS 120-kurvan somfunktion av påkänning vid varierandemängd ppf. Figur 3 visar att stålfibrer inte inverka-

de på explosiv spjälkning. Påkänningenhade liten inverkan på mängden spjälkadbetong åtminstone upp till 9 MPa – en förtunnelbetong rimlig påkänning. Inbland-ning av 1.5 kg per kubikmeter 18 mikro-meter ppf bemästrade den explosivaspjälkningen. Utan ppf fortsatte spjälk-ning förbi armeringsskiktet på mindre än10 minuter och sedan till mer än 30 cm:sdjup. Med ppfuppstod endast sprickbild-ning i ytan samt spjälkning på cirka 2 cm,i vissa fall lokalt upp till 5 cm efter två tim-mar men inte förbi armeringsskiktet i nå-got fall (Kusterle m.fl. , 2004). Det står klart att påkänningen hade

mycket mindre inverkan på mängden ex-plosivt spjälkad betong än vad inbland-ning av ppf hade. Figur 4 visar relativ kallvikt efter prov-

ning med RWS 120- och ISO384 kurvor-na versus påkänning. Varierande mängd18 mikrometer ppf visas med 30 cm be-tong. Det förefaller som om 1.5 kg per ku-bikmeter 18 mikrometer ppf var tillräck-ligt även i detta fall för att bemästraspjälkningen. Såväl temperaturer enligt



Bild 3. Form för tunnelbetong med armering: Foto: Wolfgang Kusterle.

Bild 4. Tunneldel i betong ovanpå brandugnmed 6.5 ton i förspänningskraft .Foto: Wolfgang Kusterle.

Bild 5. Vägning skedde före och efterprovning, då även i varmt tillstånd. Foto: Wolfgang Kusterle.

P


ISO 384-kurvan som enligt RWS 120-kur-van var tillräckliga för att ge spjälkning.På samma sätt jämfördes LTI 180-kurvanmed RWS 120-kurvan. Se figur 5. Figur 5 visar relativ kallvikt efter prov-

ning med RWS 120- och LTI 180-kurvor-na versus påkänning vid 1.5 kg per kubik-meter 18 mikrometer ppf och 50 cm be-tong. Prover visade i figur 6 med LTI 180innehöll kvartsit som inte föreföll att geupphov till större explosiv spjälkning änkalksten. Figur 6 visar relativ kallvikt versus yt-

fuktkvot. Den visar dock inverkan av yt-fuktkvoten var motsatt den förväntade,såväl med fibrer som utan fibrer i betong-en (Kusterle m.fl., 2004).

Fiber bör blandas in Rekommendationer för husbyggnadsbe-tong visar att fibrer krävs då brand kan

äventyra byggnadens goda bestånd då på-känningen är stor och betongen fuktig, tillexempel parkeringsdäck etcetera. Försiktighetsprincipen bör gälla, det

vill säga då man är osäker beträffande enlångt fram i tiden tänkt brandpåverkan såbör ppf under alla omständigheter blan-das in även i husbyggnadsbetong. Kostna-den för fibrer är försumbar i förhållandetill de skador som kan uppstå vid brand-spjälkning givet att betongleverantörerallra först anskaffar relevant utrustningför att tillverkning av fiberbetongen skakunna ske. Följande rekommendationer kan ges

(Silfwerbrand J., 2005):

1. Betong med vctekv > 0,55 och kalkstensfil-lermängd mindre än 25 viktsprocent avcementmängden. Vid användning av cement med inne-

håll av kalkstensfiller ska den närvarandedelen av kalkstensfiller i cementen räk-nas som kalkstensfiller och endast klin -ker andelen som cement. Detta innebäratt cement CEM II /A-L är tillåtet. Denfår innehålla 20 procent kalkstensfiller avtotalmassan. Inga speciella rekommen-dationer behövs eftersom risken förspjälkning är försumbar.

2. Övrig betong2a. Byggnader med luftfuktighetens års-medelvärde < 60 procent, brand ISO 834.Vid dessa byggnader kommer betong-

en efter en tid att ha ett fuktinnehåll på< 2.5 viktsprocent. Om följande villkor itabell 3 uppfylls behöver inga extra åtgär-der vidtagas för att reducera risken för ex-plosiv spjälkning i betong.2b. Byggnader och anläggningar med RH> 60 procent.Om betongen inte brandprovats bör ppf

tillsättas eller betongen skyddas av ettobrännbart värmeisolerande skikt (Silf -werbrand J., 2005). Några rekommenda-tioner om mängd respektive typ av fibrerhar inte kunnat ges beroende på bristan-de kunskapsnivå när det gäller betong-sammansättning, beständighet och utfö-rande. Ppf har dock visat sig vara effektiva för

att reducera spjälkningsmängden. Omman i ett aktuellt fall har tillräcklig kun-skap för att bestämma erforderlig fiber-mängd kan brandprovning utelämnas.Föreliggande rekommendationer är un-der uppgradering för att mer precisa kravska kunna ges. Försiktighetsprincipenbör dock gälla, i synnerhet för brand.Kostnaden för ppf i betongen är ringa i

Figur 2. Relativ kallvikt efter provning medRWS 180-kurvan versus armeringshalten.Varierande påkänning. Ppf 18 mikrometer.500 mm btg. Fk = ytfuktkvot, 28 dygns ålder,i procent. (Kusterle m.fl. , 2004).

Figur 3. Relativ kallvikt efter provning medRWS 120-kurvan som funktion av på -känning. Varierande mängd ppf 18 mikro-meter. 500 mm btg. Fk = ytfuktkvot, iprocent. (Kusterle m.fl. , 2004).

Figur 4. Relativ kallvikt vid provning medRWS 120- och ISO384 kurvorna versus på -känning. Varierande mängd ppf 18 mikro-meter. 300 mm btg. Lufttorkning. Fk = yt -fukt kvot, i procent. (Kusterle m.fl. , 2004).

Figur 5. Relativ kallvikt – provning med RWS120- och LTI 180-kurvorna versus påkänning.Fk = ytfuktkvot, i procent. (Kusterle m.fl. , 2004).

Figur 6. Relativ kallvikt versus ytfuktkvot(Kusterle m.fl. , 2004).

P


förhållande till de kostnader som kanförorsakas av brandspjälkning.

Påverkar fukttransportEfter hundratals försök med betong medtemperaturer upp till 1 000 grader Cel -sius kan stora skillnader konstateras be-roende på fiberinnehåll (Persson, 2003). Med fibrer kokar fukten successivt ur

betongen utan att explosion sker. Vat-tenånga lämnar provkroppen från förstastund under försöket. Fibrerna förångas iytan av betongen och brinner upp för attbilda en mängd kanaler där fukten kantransporteras ut ur betongen. Längre in ibetongen smälter fibrerna och bidrar påså sätt till att impregnera betongen motfukttransport inåt i betongen. Ännu läng-re in i betongen sväller fibrerna mer änbetongen vilket också har en mot fukt -transport impregnerande effekt. Utan fibrer i betongen rör sig fukten i

stället i temperaturgradientens riktningnämligen inåt i betongen. Ingen vatten -ånga alls syns lämna provkroppen underförsökets gång. Kondensation och tryck-ökning sker inåt i betongen. En spricka utbildas ungefär på samma

avstånd från den brandutsatta ytan likamed maximal stenstorlek. En vattenfickauppstår i sprickan. Då temperaturen harhöjts till en kritisk nivå i vattnet övergåren del av detta explosionsartat till vat-tenånga varvid betongen spjälkas. Efterspjälkningen bildas en ny spricka längrein i betongen med vattenansamling ochsuccessiv spjälkning som följd. Efter en explosion kan man ofta se vat-

ten skvala ned för den spjälkade betong-ytan även om lufttemperaturen i ugnen ärmycket hög, eller så kan man se vatten ibotten av eller under ugnen.

Slutsatser kan drasFöljande slutsatser kan dras efter analysav nationella och internationella försöks-resultat:1. Polypropylenfibrer, ppf, hade en avgö-rande betydelse i syfte att bemästrabrandspjälkning. Två kg per kubikme-ter 18 mikrometer ppf rekommendera-des för tunnelbetong för att bemästrabrandspjälkning intill armeringen.Försöken visade dock att 1.5 kg per ku-bikmeter 18 mikrometer ppf var till-räckligt. Vid brandbelastning från en-bart persontågstrafik var 1 kg per ku-

bikmeter 18 mikrometer ppf tillräckligtför att bemästra brandspjälkningen.

2. Porstrukturen påverkades mycketkraftigt av inblandning av ppf, vilka im-pregnerade betongen och hindradefukttransport inåt med påföljandetryckökning och explosion.

3. Betong med ppf föreföll att ha bättresaltfrostbeständighet och lägre klorid -inträngning än motsvarande betongutan ppf.

4. Betonghållfastheten 33 MPa var till-räcklig för att förorsaka omfattandeoch fortgående brandspjälkning hosbetongen utan ppf även då ytan på den-na hade torkats ut under lång tid.

5. Belastning (drag- eller tryckpåkän-ningar) hade liten inverkan på spjälk-ningens storlek hos betong utan ppf,detvill säga om påkänningen ökade från endragpåkänning av 1 MPa till en tryckpå-känning av 9 MPa så minskade kvarva-rande kallvikt efter brand endast medfem procent.

6. Armeringsinnehåll hade betydelseförst vid en ökning från normal armer-ing på cirka 100 kg per kubikmeter tillcirka 400 kg per kubikmeter i syfte attbemästra brandspjälkning.

7. Fuktinnehållet visade sig förvånans-värt nog ha motsatt inverkan mot denförväntade, det vill säga att betongenskallvikt efter brandförsöken var högrevid högre fuktkvot i betongen före för-söket än vid lägre fuktkvot, såväl medppf som utan ppf i betongen. D

Referenser:Diedrichs U., Jumppanen U.-M., SchneiderU., High Temperature Properties and Spal-ling Behaviour of High Strength Concrete.Weimar. Red.: Wittmann och Schwesinger.Freiburg and Unterengstringen. 1995,s 129–143.Jönsson U. Personlig information. Före-

drag vid SBF Tunneldagar, Malmö. 2007.Jönsson U.; Munch Petersen C. Citytunneln– Hur gör man betong både frostbeständigoch brandbeständig? SVR V-byggaren,2007, no 4, s 16-20.Kalinowski M.; Trägårdh, J. Bättre bestän-

dighet med PP-fibrer, CBI-nytt 2:07, 2007,s 2–3.Kusterle W. et al. Brandbeständikeit von

Faser-, Stahl- und Spannbeton. Bundesmi-nisterium für Verkehr, Innovation undTechnologie in Zusammenarbeit mit derEisenbahn - Hochleistungsstrecken AG.Strassenforschung. 2004. Heft 544. ISSN0379-1491. Bundesstrassensverwaltung.Stubenring 1, A-1010 Wien., 221 s.Persson B. Fire Resistance of Self-Com-

pacting Concrete, RILEM Materials andStructures, Vol. 37, No 273, 2003,s 575–584.Silfwerbrand J. Guidelines for Preventing

Eplosive Spalling in Concrete StructuresExposed to Fire, fib symposium “Keep Con-crete Attractive”, Budapest, 2005, 6 s.


Bild 6. Mätningar skedde även av spjälkningsdjup. Foto: Wolfgang Kusterle.

P


��

��

��!!�"��!��#��$��

��

��

%�!!&'(��)��*+,-./,*,*�!!��0��$01112'�(��2��


Ide flesta undersökningar avhyresgästers önskemål på sitt boendekommer god ljudmiljö på första plats.Normalt brukar uppemot 80 procent

anse detta vare den viktigaste aspekten.För att möta dessa önskemål bygger deflesta byggherrar sedan många år endastbostäder med högre ljudstandard än Bo-verkets minimikrav.Minimikravet enligt råd i BBR är Ljud-

klass C enligt svensk standard SS 252 67,men alla byggherrar med kvalitetsambi-tioner tillämpar Ljudklass B, som kan sä-gas vara 50 procent bättre än minimikra-vet. Det har också visat sig lönsamt att er-bjuda Ljudklass B. Merkostnaden är en-dast cirka fem procent medan de boendeär beredda att betala mer än sex procentextra. Bostäder med ännu högre ljudkvalitet,

dubbelt så bra som Boverkets minimi -krav, det vill säga Ljudklass A, har dockhittills varit mycket sällsynta. Anders Bo-din Fastigheter, som alltid legat i fram-kanten när det gäller bostäder med högstandard, bygger nu i centrala Stockholm153 hyresbostäder i Ljudklass A.

I denna artikel beskrivs de övervägan-den och konstruktioner som ligger tillgrund för detta unika projekt. Ett projektsom bör uppmuntra andra byggherrar attockså ytterligare förbättra ljudmiljön isina nya bostäder.Projekteringen av Kv Loka Brunn 1

startade år 2003. Under år 2006 revs dengamla kvinnokliniken vid Sabbatsbergssjukhus. Markarbeten påbörjades underhösten 2006, grundläggningen i februari2007.

Högt trafikbuller Yttertaket är nu färdigt och de invändigaarbetena pågår för fullt och första inflytt-ning är planerad till hösten 2008. Kvarteret för de nya bostäderna, Loka

Brunn vid Sabbatsbergs sjukhus, är expo-nerat av buller från trafiken på främst Da-lagatan men även från trafiken på lokal-gatorna, Olivecronas väg och Eastmanvä-gen. De flesta gatufasader får över 55 dB(A)

ekvivalentnivå, det vill säga högre än riks -dagens riktvärde. Mot Dalagatan fås uppmot 66 dB(A) ekvivalentnivå och 80

dB(A) maximalnivå, mot Eastmanvägenoch Olivercronas väg 60-63 dB(A) ekviva-lentnivå och mot Hälsobrunnsvägen 51-55 dB(A). Se figur 1. På gårdssidan blir ekvivalentnivån

högst 50 dB(A) och med väl genomtänktlägenhetsplanlösning kan målet för av -stegsfall B enligt ”Trafikbuller och Pla-nering”, innehållas. Även en allsidig bedömning av trafik-

bullersituationen, enligt en metod somframtagits av Länsstyrelsen i Stockholmslän, Stockholms stads miljöförvaltningoch Ingemansson, ger projektet myckethögt betyg. Ljudkvalitetspoängen blir imedeltal för alla lägenheter +20 och ing-en lägenhet får lägre än +19 poäng. Ljud-

BETONG Genom att tidigt beakta ljudfrågor kan bostäder byggas med hög ljudkvalitet. En ambitiös beställare, kreativa konsulter och erfarna entreprenörer uppnår Ljudklass A i hyres -lägenheter i Stockholm. Huset byggs med prefabricerad betongstomme.

Tysta bostäder byggsmed betongstommeAv leif åkerlöf, vice vd, ÅF-Ingemansson AB och ulrica kernen, teknologie doktor, ÅF-Ingemansson AB

Figur 1. Trafikbullernivåer vid byggnadens fasader.

Ulrica Kernen är teknologie doktor ochljudkonsult på ÅF-Ingemansson AB.

Leif Åkerlöf är civilingenjör, ljudkonsultoch vice vd på ÅF-Ingemansson AB.

FÖRFA

TTAREN

FÖRFA

TTAREN

kvalitetspoängen är betydligt högre änminimipoängen +5 respektive +0.

Ljudstandard och projektmål Programarbetet inleddes med ingåendediskussioner om och konsekvensbeskriv-ning av olika ljudklasser. Tidigt beslötbyggherren efter samråd med konsulter-na att målet skulle vara Ljudklass A. Värden för ljudklassning av bostäder

ges i svensk standard, SS 252 67. I standar-den anges fyra ljudklasser där ljudklass Cmotsvarar minimikraven enligt Bover -kets Byggregler, BBR. Ljudklass B mot-svarar 50 procent bättre ljudmiljö ochLjudklass A ”dubbelt så bra”. Nedananges översiktligt de tillämpliga målenför ljudklass A enligt svensk standard. Förtrafikbuller utomhus anges riktvärdenaenligt ”Trafikbuller och planering” av -stegsfall B. Målet för projektet, Ljudklass A inom-

hus och avstegsfall B utomhus redovisashär intill.

DetaljplanekravI detaljplanen anges att den ekvivalentaljudnivån utomhus inte får överstiga 55dB(A) vid minst hälften av sov- och var-dagsrummen i varje lägenhet.

Gjorde avvägningar Vid flera tillfällen under programskedetifrågasattes naturligtvis projektmåletLjud klass A. Olika avvägningar gjordesnär det gäller risken för störning, behovetav ljudkravet respektive övriga konse-kvenser av erforderliga ljudkonstruktio-ner.

Nedan redovisas några av de avväg-ningar som gjordes, vilka avsteg från ljud-klass A som kommer att göras i projektetsamt vilka ytterligare ljudkrav som gäller.

VentilationssystemVal av ventilationssystem, FX eller FTX,diskuterades ur ljudsynpunkt. Med FX-system, tilluft via uteluftdon, fås visstransmission av trafikbuller via donet vil-ket ökar kravet på fönstrets ljudisolering.Med ett FTX-system, tilluft via tillufts-

don, finns risk att installationsbullerni-vån blir för hög på grund av ljudalstring itilluftsdonen. Efter bland annat genom-gång av möjliga dontyper samt behovet avhög trafikbullerisolering beslöts att pro-jektera ett FTX-system.

TrafikbullerFör att klara målet för trafikbuller Ljud-klass A, högst 22 dB(A) ekvivalentnivå in-omhus, beräknades att fönster med kopp-



Bild 1. Modellbild. Kv Loka Brunn.Skiss: Sune Malmquist Arkitekter

LuftljudsisoleringLuftljudsisolering anges i form av vägda reduktionstal, R’w respektive R’w + C50-3150 enligt SS-EN ISO 717-1 mellan utrymmen i färdig byggnad. Lägsta total luftljudsisolering mellan utrymmen, R'w+C50-3150 dBFrån utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden 61dock från utrymme för närings- och serviceverksamhet 65Lägsta total luftljudsisolering mellan utrymmen, R'w, relativt lägst 10 m2

Från trapphus till utrymme innanför tamburdörr 55 1) 2)

StegljudsnivåStegljudsnivå anges i form av vägd stegljudsnivå L’n,w+C20-2500 och L'n,w enligt SS-EN ISO 717-1 i färdig byggnad.Högsta stegljudsnivå i olika utrymmen, L'n,w och L'n,w+CI,50-2500 dB.Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden 48dock från utrymme för närings- och serviceverksamhet 44dock från, trapphus, korridor etcetera 54

RumsakustikRumsakustiken anges som minsta absorbentyta i relation till utrymmets takyta medabsorbent av viss absorptionsklass enligt SS-EN-ISO 11654. För trapphus avses del av densammanlagda ytan av stann- och vilplanen.Minsta absorbentmängd i olika utrymmen, absorbentklass/andel av takytanTrapphus och entré B/70 %

InstallationsbullerLjudnivåer från installationer anges i form av frekvensvägd ljudtrycksnivå dB. Värdena av-ser den sammanlagda ljudtrycksnivån, ekvivalentnivån, från samtliga installationer underden tid dessa är i drift. För kortvarigt buller accepteras 5 dB högre nivå, maximalnivå.Högsta totala ljudnivå från samtliga installationer

dB(A) dB(C)Utrymme för sömn och vila, exempelvis sovrum 22 42Utrymme för daglig samvaro, exempelvis vardagsrum 22 –Övriga utrymmen, exempelvis kök, bad etcetera 31 –

Trafikbuller och andra yttre källorLjudnivå från trafiken och andra yttre bullerkällor anges i form av total frekvensvägd dygnsekvivalent ljudtrycksnivå respektive maximal ljudtrycksnivå, dB(A) i möblerade rum med stängda fönster men eventuella uteluftdon öppna.Högsta totala ljudnivå från alla yttre bullerkällor, dB(A) Ekvivalentnivå/Maximalnivå

Inomhus

Utrymme för sömn och vila och daglig samvaro,exempelvis sovrum och vardagsrum 22/37Utrymme för matlagning och hygien,exempelvis kök, bad etcetera 31/46

Utomhus

Utanför minst hälften av sov- och vardagsrummen i varje lägenhet 55/-På uteplats 55/70Värdet på maximalnivån inomhus får överskridas fem gånger per natt 22 - 06

lade bågar med ljudisolering upp till Rw= 49 dB kunde användas, då hänsyn intebehövde tas till ljudtransmission via ute-luftdon, i alla lägen utom i vardagsrum-men mot Dalagatan. För att klara målethär skulle det krävas fönster med ljudiso-leringen Rw = 53 dB, fönster med separa-ta bågar. Se figur 2. Med hänsyn till att redan Ljudklass B,

26 dB(A) ekvivalentnivå, innebär enmycket hög ljudstandard i vardagsrumbeslöts att använda fönster med ljudiso-lering Rw = 49 dB även här. Ett undantagfrån projektmålet beslutades.

StomsystemLjudåtgärder för olika stomsystem be-lystes i programskedet. Det konstatera-des att bärande mellanväggar och storaspännvidder var positivt.

TamburdörrarMålet för ljudisoleringen mellan trapp-hus och bostaden är för Ljudklass A, R´wlägst 55 dB. Standarden anger att dettakrav kan klaras med dörr i ljudklass R´w =50 dB. Detta betyder dubbla dörrar efter-som det inte finns bättre enkeldörrar änR´w = 45 dB på marknaden. Dubbla dör-rar bedömdes som mycket opraktiskt ochför att i praktiken kunna uppnå målet förLjudklass A med dörr i ljudklass R´w = 45dB beslöts om följande åtgärder:• Ökad ljudabsorption i trapphusen.• Stora hallar, som är avskilda eller vid be-hov kan avskiljas, i lägenheterna.

Lägenhetens inre ljudisoleringLägenheter med fler än två rum ska ha ett

”tyst” sovrum. För dessa sovrum gällerföljande åtgärder:• Dörr ljudklass R´w = 30 dB • Ljuddämpande överluftdon• Väggar mot andra rum2x13 mm gips70 mm mineralull2x13 mm gips

InstallationsbullerVid öppen planlösning mellan kök ochvardagsrum är det svårt att innehålla vär-dena för Ljudklass A, 22 dB(A), i vardags-rummet på grund av buller från spiskå-pan. Ljudklass B, 26 dB(A), innebär docki dessa fall en mycket god ljudmiljö.

Externt installationsbullerUtöver målen för högsta installationsbul-lernivåer inomhus beslöts om följandekrav på installationsbuller utomhus.Högsta ljudnivå 1 m från fläktutlopp/

in tag, gäller samtliga driftsfall:på tak 50 dB(A)i fasad 40 dB(A)på gård 45 dB(A)

Butik och restaurangÅtgärder för att ta hand om stom- ochluftljud från planerade butiker och res -tauranger under bostäderna dimensione-rades översiktligt redan i programskedet.Exempelvis påverkade detta våningshöj-derna.

Stomme i betong valdesEn avgörande fråga för att enkelt kunnauppnå Ljudklass A är valet av stom-system. Olika alternativ utreddes och be-

dömdes. Även frågan om platsbygge ellerprefabbygge belystes. Det slutliga valetblev en prefabstomme med bärande yt-terväggar med 150 mm betong invändigtsamt betongväggar av 150–200 mm be-tong runt trapphusen. 265 mm HD/Fbjälklag (482 kg/m3) med 50–60 mm på-gjutning, total ytvikt cirka 600 kg/m2.Stomleverantören Strängbetong koppla-des in tidigt i projekteringen. Exempel påstomuppbyggnad för en del av byggnadenges i figur 3.Dimensionerande för ljudisoleringen i

denna lösning är flanktransmissionen viaytterväggen. Vertikalt fås, tack ”knut-punktsdämpningen” vid bjälklaget, till-räcklig ljudisolering. Horisontellt krävsdock extra åtgärder då de lägenhetsskiljan-de väggarna blir av lättkonstruktion, vilketinte ger någon ”knutpunktsdämpning.Lösningen blev att den inre betongski-

van, 150 mm, i ytterväggen försågs med enbullerfog mitt i den lägenhetsskiljandeväggen. Fogen går inte längs hela väggenutan slutar cirka 300 mm från överkantrespektive underkant, se bild 3.För att minska risken för störning från

gångtrafik i trapphus samt även risken förflanktransmission via trapphusväggarnatilläggsisoleras dessa på lägenhetssidanmed:• 70 mm mineralull/45 mm friståendereglar

• 13 mm gips• 12 mm plyfa• 13 mm gips


Bild 2. Hyresbostäder i Ljudklass A byggs nu i centrala Stockholm i ett kvarter som är hårttrafikbelastat. Foto: Ramona Stjernberg, Ingemansson

Figur 2. Fönster med ljudisoleringen Rw = 49 dB respektive 53 dB.

150-200 mm

2-glas termoruta8-12-4

≥ 8 mm glasRw > _ 53 dB. Dubbla separata bågar

Rw <_ 49 dB. Kopplade bågar.

150-200 mm

2-glas termoruta8-12-4

≥ 8 mm glas


P

StegljudsisoleringGolvbeläggning av 14 mm parkett på steg-ljudsdämpande mellanlägg typ AprobodB2. Vid stenbeläggning i lägenheter,kapprum, hall, kök samt i bostadsentréetcetera läggs sten/terrassoplattorna isättbruk på stegljudsmatta typ AprobodB2.

Lägenhetsskiljande väggar Lägenhetsskiljande lättväggar i lätt kon-struktion utförs enligt figur 4.

InstallationerStor omsorg har lagts i ljudprojektering-en av installationerna. Både ljud via ven-tilationssystemet och ljud via radiatoreretcetera har specialstuderats. Alla fabri-kanter är inte vana vid de hårda ljudkravsom Ljudklass A innebär men ljuddatahar efterhand erhållits och lämpliga åt-gärder projekterats.

Butiker och restaurangerButiker och framförallt restauranger kange upphov till ljudstörningar i bostadshusoavsett ljudklass. För Ljudklass A är detnaturligtvis ännu viktigare att konsek -

vent dimensionera åtgärder för låga ljud-nivåer. Övervägandena och åtgärderna ärhär så omfattande att de kräver en egenartikel. Följande åtgärdsprinciper ärdock värda att nämna även här.Restaurangen byggs som ”rum i rum”

med bland annat:• flytande golv med bygghöjd minst 130mm

• ljudisolerande och ljudabsorberandeundertak med bygghöjd minst 650 mm

• tilläggsisolering av betongväggar etce-tera med byggmått minst 250 mmLivsmedelsbutiken förses med:

• flytande golv med bygghöjd minst 100mm

• ljudisolerande och ljudabsorberandeundertak med bygghöjd minst 250 mm

Bevakade kritiska momentUnder byggskedet sker fortlöpande kont -roll av kritiska moment. Ljudfrågorna be-handlas på särskilda möten med beställa-re, projektledning, entreprenören Peaboch underentreprenörer. För att så tidigt som möjligt kunna ve-

rifiera aktuella konstruktioner och utfö-rande görs ljudmätningar. En serie ljud -

isoleringsmätningar har genomförts i an-slutning till en visningslägenhet. Resulta-ten av dessa mätningar är mycket lovan-de. Målen för luftljudsisolering mellan lä-genheterna uppfylls både vertikalt ochhorisontellt.

Går bygga tystGenom att mycket tidigt beakta ljudfrå-gorna i projektet kan bostäder med myc -ket hög ljudkvalitet, Ljudklass A, erhållasutan alltför stora kostnader. En målmed-veten och ambitiös beställare, kreativakonsulter samt erfarna och lyhörda ent-reprenörer är några av förutsättningarnasom underlättar detta.Anders Bodin har med Loka Brunn höjt

ribban för ljudkvaliteten i bostäder. Fram -över bör det vara självklart för alla bygg-herrar att för nya bostäder ska gälla”minst Ljudklass B med en strävan motLjudklass A” och inte ”ljudklass B ommöjligt”. D


Figur 3. Exempel på stomuppbyggnad, bjälklag med ytvikten 600 kg/m2, samt planlösning.Bild 3. Bullerfog i ytterväggens inrebetongskiva. Foto: Ramona Stjernberg, Ingemansson

Figur 4.

FAKTARUTA:Byggherre: Anders Bodin FörvaltningArkitekt: Arndt och Malmquist samt Casparvon VegesackProjektledning: WSP ManagementKonstruktör: EluVVS konsult: IncoordEl konsult: ElfackLjud konsult: ÅF-IngemanssonMarkentreprenör: JMStomentreprenör: SträngbetongSamordnad generalentreprenör Stomkom-plettering: Peab

P


Man talar om ”tidiga tem-peratursprickor” eller”spric kor i ung betong”. Desprickor man då avser är de

som uppkommer till följd av förhindradevolymförändringar i betongkonstruktio-nen orsakade av temperatur- och fukt -variationer i den hårdnande fasen.Sprickor uppstår när rörelsen blir för

stor i kombination med att de mothållan-de krafterna, tvånget, är för kraftigt. Denhårdnande fasen brukar oftast definierastidsmässigt fram till att betongen är enmånad. Beroende på användningsområ-de bör sprickor eller sprickvidden be-gränsas, det kan gälla på grund av risk förminskad beständighet (till exempel kor-rosion), mindre motstånd mot inträng-ning av vätskor och gaser eller av estetis-ka skäl för att nämna några. Det finns idag stor kunskap om spric -

kor i ung betong och det finns relativtenkla sätt att förebygga temperatur-sprickor när mekanismerna bakom demär kända. Vi ska i den här artikeln redogö-ra lite kortfattat om forskningsläget gäl-lande riskerna för sprickor i ung själv-kompakterande betong.

Spricktyper i ung betongTidiga temperatursprickor är somnämnts ett samlingsnamn för sprickorsom uppkommer i betongens unga ålder.Dessa uppkommer till följd av olika me-kanismer i den hårdnande fasen, därför

brukar man dela in dem i följande typer:• Sättsprickor • Plastiska krympsprickor• Temperatursprickor• Långtidskrympning

Sättsprickor:Dessa uppkommer under de2–4 första timmarna efter gjutning, detvill säga då betongen fortfarande är färsk.Vattenseparation är den pådrivande kraf-ten vilken kan orsaka sättningar i den ny-gjutna betongen och om sättningen för-hindras så uppstår sättsprickor. Dessauppvisar oftast ett regelbundet mönster,sprickdjupet är oftast litet men sprick-bredden i ytan kan bli stor. Sättsprickorkan förebyggas genom att reducera vat-tenseparationen genom styvare konsi-stens eller genom att öka cement- eller fillerinnehållet. Återvibrering (gällernormalbetong) efter 1–2 timmar kan åter-ställa homogenitet och därmed förhindrasättsprickor.

Plastiska krympsprickor: Om nygjutenbetong utsätts för uttorkning uppstår såkallade plastiska krympsprickor. Enkrympning som betongen genomgår in-nan det egentliga hårdnandet har börjat.Tidig avdunstning från ytan, det vill sägauttorkning av den översta delen medförett undertryck i porerna vilket medför enkontraktion som kan medföra sprickor.Dessa sprickor går att förebygga genomatt planera för långsam härdning, vatten-

begjutning av ytan, genom att täcka ytaneller genom att använda kemiska mem-branhärdare.

Långtidskrympning: Långtidskrympningär en kombination av självuttorkning ochdiffusionsuttorkning. Självuttorkningensker under betongens hårdnande och ären ”inre uttorkning” orsakad av den ke-miska krympningen. Diffusionsuttork-ningen styrs av betongens samspel medfuktförhållandena i omgivningen. Diffu-

BETONG Självkompakterande betong verkar inte – trots hög andel finmaterial och snabb värmeutveckling – vara mer sprickbenägen i ung ålder än traditionell vibrerad betong.Ytan bör dock täckas eller vattnas för att undvika plastiska krympsprickor.

Liten risk för tidiga sprickori självkompakterande betongAv sofia utsi, doktorand, Luleå tekniska universitet och jan-erik jonasson, professor, Luleå tekniska universitet


Jan-Erik Jonasson är professor vid LTUpå avdelningen för konstruktionsteknik.Han har bedrivit forskning kring tempera-tursprickor under många år.

Tabell 1 visar när sprickor uppkommer i ett ungefärligt tidsperspektiv i förhållande till gjut-ningen.

FÖRFA

TTAREN

Sofia Utsi är doktorand vid Luleå tekniska universitet (LTU) på avdelningenför konstruktionsteknik. Hon arbetar främstmed optimering av självkompakterandebetong.

FÖRFA

TTAREN

sionsuttorkningen är inte konstant övertvärsnittet utan ökar ju närmare ytan mankommer, självuttorkningen däremot, ärkonstant över hela tvärsnittet, se figur 1.Sprickor i betongen kan antingen upp-komma när totalkrympningen är stor ochdet finns ett yttre mothåll eller när ut-torkningen varierar över ett tvärsnitt dåkonstruktionen kan röra sig fritt.Långtidskrympningen är ett förlopp

som pågår under lång tid, den uppträderalltid och den har visat sig vara i stort settproportionell mot pastavolymen. Riskenför sprickor till följd av långtidskrymp-ningen beror bland annat på dess storleki kombination med tidsförloppet, gradenav mothåll, betongens E-modul samtkrypningen. För att förhindra krympsprickor bör

man se över betongkomponeringen, kanballastandelen ökas, kan man använda ettstörre dmax? Man bör eftersträva lång-sam uttorkning i den mån det är möjligt.

Temperatursprickor: När betongen här-dar sker en temperaturökning följt av enavsvalningsperiod. Temperaturökningleder till en expansion av konstruktionenföljt av en kontraktion när temperaturensjunker. Om dessa rörelser förhindras,antingen på grund av att den unga betong-en har olika rörelser över ett tvärsnitt(risk för ytsprickor) eller av att omgivan-

de konstruktion hindrar rörelsen så upp-står det spänningar, se figur 2. För områ-den med stort mothåll från omgivningen,till exempel nära en gjutfog, uppstår un-der expansionsfasen tryckspänningar,som senare under kontraktionsfasenövergår till dragspänningar. Om de upp-komna spänningarna i sådana områdenöverskrider betongens draghållfasthet såblir följden genomgående sprickor. Förutom inverkan av temperaturen

måste man även beakta rörelser till följdav fuktändringar. När fukt konsumerasvid hydratationen, så kallad självuttork-ning, eller när fukt transporteras ut urkonstruktionen, diffusion, medför det enkontraktion av strukturen. Den totala rö-relsen till följd av kombinationen tempe-ratur och fuktändring kommer att påver-ka spänningstillståndet. Risken försprickor påverkas även av gjuthastighet,härdningssätt och andra aktiviteter som

kylning och värmning. Den totala riskenför uppkomst av sprickor är således ensamlad effekt av materialegenskaper,konstruktionens utformning samt ar-betsplatsåtgärder. Risken för temperatursprickor kan

minskas genom några relativt enkla åt-gärder, som att:– reducera värmeutvecklingen, till exem-pel genom att sänka cementhalten,

– minska skillnaden mellan betongensmaximala temperatur och omgivnin-gens temperatur,

– minska tjockleken på konstruktionen, – gjuta in kylrör, samt– undvika spänningskoncentrationer.

Ökad andel finmaterialSjälvkompakterande betong (SKB) är enbetong som ska flyta av sin egen vikt ochfylla ut formen utan någon extern vibre -ring. För att erhålla dessa speciella egen-


Figur 1. Fuktprofil vid enkelsidig uttorkning.Diffusionsuttorkningen, D, ökar närmareytan medan självuttorkningen, S, är kon -stant över tvärsnittet.

Figur 2. Uppkomsten av temperatursprickor. Illustration: Martin Nilsson, LTU

ExpansionKontraktion

Tempe

ratur

Tid

Ytsprickor

Genomgåendesprickor

Drag

Tryck

Tid

Äldre betong

Ung betong

P

skaper skiljer sig SKB innehållsmässigtfrån normal vibrerad betong av sammahållfasthetsklass. Rent generellt kan man säga att man

ökar andelen finmaterial, oftast på be-kostnad av den grövre ballasten, för attförhindra ballastseparation och bloc -kering, samt tillsätter en flyttillsats för atterhålla tillfredsställande flytegenskaper,se figur 3. Självkompakterande betong har fått

rykte om sig att ofta vara mer sprickbe -nägen i färskt tillstånd än motsvarandenormal vibrerad betong. Beträffandesättsprickor så har undersökningar visatatt SKB inte uppvisar större risk för sätt-ning än normal vibrerad betong. Dettaförutsätter att det är en fungerande SKButan separation.Självkompakterande betong har med

sin höga andel finmaterial en relativt tätporstruktur, vilket bland annat innebär

att den varken ”släpper” eller upptar vat-ten så lätt under hårdnandet. En viss vat-tenseparation kan i vissa lägen vara tillfördel med avseende på att förhindraplastiska krympsprickor då detta vattenmotsvarar en vattenbegjutning av ytan.För en fungerande SKB har man inte den-na extrahjälp, varför man bör vara vak-sam och ytterst noga med att vattenbegju-ta ytan eller täcka med plast när man an-vänder SKB.

Har tätare porstrukturNär det gäller krympsprickor har mantraditionellt sagt att SKB med dess högaandel finmaterial ger upphov till störrekrymprörelser och därmed även en för-modad ökad risk för krympsprickor. Senare forskning har visat att den tota-

la krymprörelsen ofta är större för SKB änför normal vibrerad betong med likvär-digt vattencementtal och cementhalt.

Den större krymprörelsen till trots, harny forskning dock visat att risken förkrympsprickor är ungefär den samma förSKB som för traditionell vibrerad betong. Det finns några möjliga orsaker till det.

Med större andel finmaterial har själv-kompakterande betong en tätare por-struktur, vilket innebär att den behållervatten under längre tid, det vill säga dif-fusionsuttorkningen är mindre i relation


Figur 3. En mycket generell illustration av fördelningen mellan de ingående materialen itraditionell vibrerad betong och självkompakterande betong.

Figur 4. Figuren visar diffusionsuttorkningoch självuttorkning vid enkelsidig uttork-ning. Den röda streckade linjen visar fördel-ningen mellan S och D för självkompakte-rande betong, medan den svarta linjen be -skriver ungefärlig fördelning för en normalvibrerad betong.

Figur 5. Värmeutvecklingen för fem själv-kompakterande betonger och två normalvi-brerade. De två normalvibrerade är röd -märkta. S-T0 = SKB, tunnelbetong (vct 0,55);S-B0 = SKB, brobetong (vct 0,40); T-T0 = Traditionell vibrerad betong, tunnel(vct 0,55), och så vidare.

Equivalent time [h]

Hyd

rati

on h

eat

[kJ/

kg]


till betong med lägre andel finmaterial,däremot ökar självuttorkningen då fin-materialhalten ökar. Figur 4 visar hur fuktprofilen vid en-

kelsidig uttorkning skiljer sig mellan SKBoch normal vibrerad betong. Där kan manse att diffusionsuttorkningen minskarmedan självuttorkningen ökar. Självut-torkningen är konstant över tvärsnittetmedan diffusionsuttorkningen är somstörst vid ytan och minskar nedåt/inåt ikonstruktionen.Som nämnts tidigare blir, om konstruk-

tionen kan röra sig fritt, spänningarna be-tydligt större vid en icke konstant uttork-ning än fallet med konstant uttorkning,vilket kan vara en av förklaringarna till attbetong med höga finmaterialandelar intespricker mer trots större total krymprö-relse. En annan trolig sprickreducerande

förklaring som ofta nämns är att en storandel finmaterial ger en mer elastisk be-tong, vilket kan orsakas av lägre E-moduloch ökad krypning.

Utvecklar värme snabbt Vid LTU har det gjorts en del provningarpå ung självkompakterande betong. Vär-meutvecklingen för självkompakterandebetong har testats och jämförts med nor-malvibrerad betong med likvärdigt vctoch cementhalt. De självkompakterandebetongerna innehåller kalkfiller samt enflyttillsats. Alla SKB-blandningar uppvisar en

snabbare värmeutveckling vid startenmen den totala värmeutvecklingen blirungefär densamma som för normalvibre-rad betong. Att tillsätta ett fillermaterial,även inerta, synes kunna accelerera vär-meutvecklingen men orsaken är i dags -läget inte helt klarlagd. Man kan dock förmoda att när tillsats-

medel tillsätts ökar det dispergeringen avcementkornen, vilket troligen bidrar tillen snabbare värmeutveckling.

Mäter egenspänningVid en snabb temperaturstegring, såsomSKB uppvisar, kan man misstänka enökad risk för temperatursprickor. När detgäller SKB och sprickor till följd av tem-peraturförändringen så har försök gjordavid LTU visat att självkompakterande be-tong är minst lika bra, eller till och medbättre, än konventionell betong.

I en så kallad ”spänningsrigg” mäterman egenspänningen under helt fastlåstaförhållanden när betongen utsätts för enför materialet signifikant temperatur -stegring, se figur 6. Provkroppen värms upp motsvarande

värmeutvecklingen i en 0,7 meter tjockvägg, unik för varje enskild betongbland-ning. Provkroppen är helt fastlåst ochkopplad till en lastcell som mäter denspänning som uppkommer när provkrop-pen rör sig till följd av den variabla tem-peraturen. Sen utvärderas risken för tem-peratursprickor utifrån spänningskvo-ten, uppmätt dragspänning i förhållandetill draghållfastheten.För de sju testade recepten, var det två

som aldrig överskred draghållfasthetenunder testperioden, det vill säga de gickaldrig till brott under avsvalnandet. Detvar två av de självkompakterande betong-erna, så trots en snabbare värmeutveck-ling innebär det inte en direkt ökad riskför genomgående temperatursprickor. Några rimliga förklaringar som tidiga-

re nämnts är bland annat lägre E-moduloch ökad krypning för betong med högandel finmaterial.

Bör täckas eller vattnasSjälvkompakterande betong, med dessrelativt höga andel finmaterial och snab-ba värmeutveckling, har inte visat sig varamer sprickbenägen i ung ålder än tradi-tionell vibrerad betong. De åtgärder som bör vidtas i färskt till-

stånd för att minimera risken för spric korbör även vidtas vid användandet av själv-kompakterande betong. Plastiska krymp-sprickor kan uppkomma om ytan inte

täcks eller vattnas ordentligt eftersomsjälvkompakterande betong själv intesläpper ytvatten på samma sätt som en vibrerad betong med normal andel fin-material. D

Fotnot:

Handböcker och datorprogram för sprick-beräkningar som är baserade på forsk-ningen vid LTU inom sprickområdet finnsidag tillgängliga på den svenska markna-den. Se referenser nedan.

Referenser:

Emborg M, Bernander S, Ekerfors K, Groth P and Hedlund H (1997): Tempera-ture Cracking in Concrete Structures – Calcu lation Methods for Hydration Stressesand Diagrams for some Common TypicalCases. (In Swedish with easy available diagrams in part C). Technical Report1997:02, parts A, B and C, pp 34 + 64 + 36.ConTeSt Pro (1999). User´s Manual Con-TeSt Pro. Utvecklad av JEJMS Concrete AB isamarbete med Luleå tekniska universitet,Cementa AB och Peab AB, pp 200.Jonasson J-E, Wallin K, Emborg M, Gram A,Saleh I, Nilsson M, Larson M and Hedlund H(2003): Temperature Cracks in Con creteStructures . Hand Book with Diagrams forEstimation of Crack Risks Including Measu-res for some Typical Cases. Reviderad 2ndedition 2003, Teknisk Rapport 2001:14, delD och E, pp107 + 154.


Figur 6. Spänningsrigg. Betongen gjuts direkt i provningsriggen och utsätts sedan för entemperaturvåg som simulerar värm eutvecklingen i en 0,7 meter tjock vägg. Provkroppen ärhelt fastlåst och spänningen som uppstår av den uppkomna rörelsen mäts med en hydraulisklastcell vid ena änden.

P


Normal betongs krympningbehandlas schablonmässigtenligt gällande normer av deflesta projektörer. Detta funge-

rar acceptabelt för många projekt men deförändringar som har skett i en så kalladnormal betongs sammansättning underde senaste 30 åren är betydande. Cement -halterna är högre, största stenstorlek harminskat (halverats), stenhalten har mins-kat, nya tillsatsmedel och nya tillsatsma-terial används, med mera.Sammantaget medför dessa föränd-

ringar att även betongens krympning på-verkas. Det är inte ovanligt att en betongidag uppvisar 100 procent större krymp-ning än vad som anges i BBK04. För konstruktioner med krav på sprick -

vidder, deformationer, kantresning, medmera, är betongens krympning en väsent-lig designparameter. Därför är det viktigtatt ha god kunskap om hur betongen somlevereras ut på byggarbetsplatsen verkli-gen krymper.

Behövde gjutbar betongBehovet av en gjutbar betong med lågkrympning och mycket god vidhäftningför reparationsobjekt dök upp för Ban-verket under år 2005 vid framtagandet avreparationshandlingar för Gamla Årsta -bron i Stockholm.Genom att säkerställa att den använ-

da reparationsbetongen har låg krymp-ning kan tvångskrafterna av repara-tionsbetongens krympning på reparera-de betongkonstruktioner minimeras.Ett flertal olika betongsammansätt-ningar studerades såväl teoretiskt sompraktiskt. Av de tillgängliga betongsammansätt-

ningarna har injekteringsbetong, ävenkallad prepack-betong, bedömts varalämplig tack vare begränsad krympning,begränsad värmeutveckling, god vidhäft-

ning, begränsad tryckkrypning och nor-mal relaxation av dragpåkänningar. I artikeln belyser vi de praktiska försö-

ken och erfarenheterna från nu pågåendearbeten. Vidare ger vi exempel på fram -tida intressanta användningsområden.

Grövre ballastInjekteringsbetong är i princip en vanligbetong men där den grövre ballasten (cir-ka 20 mm) placerats och kompakterats iformen innan cementbruket (0–2 mm)injekteras in i hålrummet mellan dengrövre ballasten. Syftet med metoden äratt begränsa tvångskrafter av krympningoch temperatur vid härdning och avsval-ning. I och med att den kompakterade grövre

ballasten har direkt kontakt mellan ste-narna skapas ett jämnt utbrett inre mot-håll i betongen efter injekteringen vilketminskar betongens fria krympning. Där -igenom reduceras även därtill hörandetvångsspänningar. På sikt relaxeras storadelar av dessa spänningar på grund av ce-mentmatrisen krypning (drag). Tryck-krypningen är däremot troligen begrän-sad jämfört med normal betong vilket ärlämpligt då tryckkrypning i pågjutningenär ofördelaktigt. Vidare visar erfarenheterna på god vid-

häftning mellan befintlig betong och enpågjutning med injekteringsbetong. Om dessutom slaggcement, kalkfiller

eller flygaska kan användas för att redu-cera cementhalten och reducera vatten-separationen kan värmeutvecklingen vidhärdningen begränsas. Detta reducerartvångskrafterna från pågjutning på detbefintliga valvet ytterligare. Givetvis på-verkas även betongens klimatpåverkanpositivt om cement byts ut mot slaggce-ment, kalkfiller eller flygaska.Användning av injekteringsbetong i

Sverige är begränsad för närvarande. Me-

toden användes dock mellan 1950- och1970-talet i bland annat fundament ochtunnlar. Även andra typer av gjutningarmed komplicerad geometri och tät ar-mering utfördes.

Prövat i full skala Tyvärr föll injekteringsbetongen i glöms-ka i Sverige under 1980- och 1990-talet. Iandra delar av världen, till exempel USA,

BETONG Injekteringsbetong kan bli ett miljövänligt alternativ vid till exempel gjutning av kajer och stödmurar. Mindre mängd cement krävs. Sprickarmeringen kan möjligen halveras.Det sparar resurser och minskar utsläpp av växthusgaser.

Injekteringsbetong kan bliett miljövänligt alternativAv jonatan paulsson-tralla, tekn dr, Projektengagemang AB och tom ekman, civ ing, Projektengagemang AB


Tom Ekman är civilingenjör. Hanarbetar sedan år 2004 med brounderhåll,byggnadsekonomi, tillsyn och kontroll avbetongarbeten, samt teknisk rådgivning.Tom Ekman är styrelseledamot i Rebet –Nätverket för betongreparationer.

Jonatan Paulsson-Tralla är tekn drpå Projektengagemang AB. Han arbetar medomfattande betongreparationer och för -stärkningar av gamla Årstabron. Projektetbedrivs i en samverkansform enligt Fia medNCC, Banverket och Projektengagemang.

FÖRFA

TTAREN

FÖRFA

TTAREN


England och Tyskland används och ut-vecklas dock metoden fortfarande. Föratt ta fram användbara stenfraktioner ochinjekteringsbruk genomförde Banverketflera fullskaleförsök under åren 2006 och2007.Två fullskaleförsök har utförts. Hu-

vudsyftena var att:• Utvärdera arbetsmetoden (fyllning avballast, injektering av bruk).

• Utvärdera inverkan av olika Dmax hosballast.

• Utvärdera krympningen.• Utvärdera vidhäftning mellan ny på-gjutning och befintlig vattenbilad be-tong.

• Utvärdera omfattning av eventuellsprickbildning i pågjutningarna.

Vinkelstöd, elementVid provgjutningarna användes följandeprovkroppar. Tre prefabricerade stödmurar (T-ele-

ment), två meter breda och två meterhöga, användes för att simulera det mot-gjutna valvet. Stödmurarna vattenbiladescirka 10 mm, se figur 1 nedan. Vattenbil-ningsbredden valdes till cirka 1,5 meter.

ArmeringPågjutningen var två meter bred och 100mm tjock. De stående järnen var ∅ 16s-100 och de liggande järnen var ∅ 12s-100. Avståndet mellan form och de stå-ende järnen var cirka 50 mm.

FormSamtliga injekteringsnipplar monteradesi formluckorna, se figur 1. De vattenbi -lade ytorna formsattes successivt med form plywood och reglar.

BallastVid varje provgjutning användes två oli-ka fraktioner. Ballasten tvättades dels ef-ter krossning och dels precis innan denplacerades i formen. Den ena ballastfrak-tionen var 20-32 mm (kross) och denandra var 20-40 mm (kross), se figur 2 ne-dan.Formluckorna, 0,6 meter höga, monte-

ras successivt i samband med att formenfylldes med ballast. Ballasten placeradesut varsamt i formen samt packades nog-grant, se figur 3. När formluckan var fylld monterades

Figur 1. Vinkelstöd. Vattenbilad yta, kompletterande armering och formstag.

Figur 2. Tvättad ballast, 20-32.

Figur 3. Det första formelementet monterat och fyllt med packad ballast.Fortsättning s. 74� P

P

Besök oss påNORDBYGGmonter A36:20

nästa formlucka och processen upprepa-des. I den övre avstängaren monteradestre skvallerrör (cirka 500 mm höga), se fi-gur 4.

InjekteringsbrukInjekteringsbruket levererades i säckarav Combimix AB. Bruket innehöll anlägg-ningscement, slaggcement (Merit 5000)och sand 0-2 mm. Vattenbindemedelsta-let var cirka 0,5.

Förvattning av motgjutna ytorDe motgjutna vattenbilade ytorna vatten-begöts under cirka ett dygn innan injek-tering, se figur 4 nedan. Förvattningenavbröts cirka en timme innan injektering-en inleddes och formen fick dränera.

Bruket injekterasNär vattnet från förvattningen runnit utinjekterades bruket in i formen via injek-teringsnipplarna. En mindre skruvpump användes vid

injekteringen, se figur 5 nedan. Pump-ningen utfördes av Nordisk maskinservi-ce AB. Vatten och bruk tvångsblandadesdirekt i pumpen. Torrbruket matades invia pumpens övre tråg och vattnet kopp-lades direkt till pumpen.

Injektering av pågjutning med 20/40Vid injekteringen av den första formentrycktes bruket i huvudsak från den nedrevänstra nippeln (nr 1), se figur 6. I taktmed att injekteringsfronten nådde ovan-förliggande injekteringsnipplar stängdesdessa och injekteringsfronten kundepumpas vidare upp i formen. När bruket nått upp till det vänstra

skvallerröret flyttades pumpslangen di-rekt till den mittersta nippeln i rad 2(nr 5). Därifrån trycktes bruket ut via deövriga två skvallerrören och injektering-en avbröts.Injekteringen tog cirka 10 minuter vil-

ket ger en stighöjd på cirka 0,2 meter perminut. Injekteringstrycket var lågt (vät -sketryck).

Injektering av pågjutning med 20/32Vid injekteringen av den andra formentrycktes bruket inledningsvis från dennedre vänstra nippeln (nr 1), se figur 7.Bruket nådde därefter nippel 2, 4, 3 och 5.När bruket nått upp till nippel 5 flyttades


Figur 4. Förvattning av motgjutna ytor via injekteringsventilerna. Notera att vattnet rinnerur de nedre ventilerna.

Figur 5. Pump och säckat injekteringsbruk.

Figur 6. Injekteringsförfarande för första formen. Rödmarkerad nippel visar injekte -ringspunkt.Fortsättning s. 76� P

P

pumpslangen till nippel 3. Därifrån tryck-tes bruket vidare upp i formen förbi nip-pel 6. När injekteringsfronten låg mellan den

mittersta och den övre nippelraden flyt-tades pumpslangen till nippel 4. Därifråntrycktes injekteringsfronten upp och för-bi nippel 7, nippel 8, det vänstra skvaller-röret, nippel 9 och det mittersta skvaller-röret. Slutligen flyttades pumpslangentill nippel 9 varefter injekteringsfrontenpressades ut genom det högra skvallerrö-ret, se figur 8 nedan. Bruket fick friflödaur de tre skvallerrören varefter injekter-ingen avbröts. Injekteringen tog cirka 12minuter vilket ger en stighöjd på cirka0,17 meter per minut.

Slutsatser av första provgjutningenVid injekteringarna konstaterades att en-dast begränsade pumptryck krävdes föratt trycka injekteringsbruket från de ne-dersta injekteringsnipplarna och upp ge-nom de övre skvallerrören (cirka 2,5 me-ter). Observationen indikerar tydligt attett injekteringsbruk kan tryckas genomen tunn form med packad ballast. Ingensignifikant skillnad noterades mellan attinjektera formen med ballast med frak-tionen 20–32 mm jämfört med 20–40 mm. Vidare konstaterades att en form kan

injekteras mycket snabbt men att stighas-tigheten bör anpassas för att möjliggöraför bruket att nå in i alla delar av sten -skelettet. Efter formrivningen (en vecka i form

samt två veckors vattenhärdning) och synav betongytorna kunde snabbt konklude-ras att samtliga nipplar bör användas vidinjekteringen. Antalet ytdefekter var vä-sentligt mindre för form två där fyra in-jekteringsnipplar använts jämfört medform ett där endast två injekteringsnipp-lar (i huvudsak en nippel) använts.Vidare noterades att krossad ballast

som hamnar med en plan yta mot formenkan vara svår att omsluta med bruk mel-lan form och ballast. På grund av detta be-slöts att formvibrering skulle användasvid nästa provgjutning. Formvibreringenskulle ske med korta intervaller vid injek-tering samt vid byte av injekteringspunkt.Formvibreringen ska inte störa stenske-lettet nämnvärt.

Injektering, andra provgjutningenHuvudsyftet med den andra provgjut-

ningen var att utvärdera hur injekteringvia samtliga nipplar samt formvibrering ikorta intervall kunde minska antalet yt-defekter. Samtidigt tillverkades betong-cylindrar för mätning av krympning.

Injektering av betongtunnorTvå betongtunnor (h = 600 mm, ø = cirka600 mm) fyllda med ballast injekterades

vid den andra provgjutningen, se figur 9.Syftet var att erhålla provkroppar förkrympningsmätning.

Slutsatser av andra provgjutningenVid den andra injekteringen konstate-

rades att endast begränsade pumptryckkrävdes för att injektera bruket. Efter formrivningen och syn av betong -


Figur 7. Injekteringsförfarande för andra formen.

Figur 8. Den andra formen fylld med bruk och friflöde ur de tre skvallerrören via pumpningfrån nippel 9.

P

ytorna kunde konkluderas att ytorna sågbra ut och att formvibrering förbättrarytorna. Injekteringsfronten bör/ska hållas i

rörelse hela tiden. Ett snabbt skifte av in-jekteringspunkt utan pumpuppehåll ärdärför viktigt för en god injektering.

EfterbehandlingFormen till den första provgjutningenrevs efter sju dagar. Vattenhärdningenpågick i två veckor.

Slapp sprickorGenerellt bedöms injekteringen ha getttillfredsställande resultat. Inga sprickorhar upptäckts i pågjutningen vilket indi-kerar låg krympning hos pågjutningen. Mycket tunna sprickor (antydan till

sprickor), som endast kan upptäckas viduppfuktning och snabb uttorkning av be-tongytorna, upptäcktes på betongytorna.Sprickorna var ytliga och bedöms liggamellan de enskilda stenarna. Sprickornaindikerar att bruket mellan de enskildastenarna krymper i ytan (vilket var för-väntat) och att denna krympning hållsemot eventuellt stenskelettet, motgjutenstödmur samt armeringen i injekterings-betongen. Mothållet är troligen så pass stort att

tunna sprickor med begränsat sprickav-stånd uppstår i brukets yta mellan stenar-na och uppsprickningen, relaxerar de avbrukets krympning uppkomna spänning-ar. Sprickavståndet varierar mellan 25och 100 mm, se figur 10.

Observationer efter tio månaderI juni 2007 studerades pågjutningarnafrån den andra injekteringen på nytt medavseende på sprickbildning och bompar-tier. Inga sprickor kunde detekteras på detvå pågjutningarna. Inga bompartierupptäcktes heller. Observationerna indi-kerar att pågjutningarna av injekterings-betong fungerar väl efter snart ett år idrift.

Låg krympningInjekteringsbetongen i tunnorna fickhärda i betongtunnorna utan tillförsel avvatten under 35 till 42 dygn. Därefter bor-rades tio kärnor från betongrören (L=500mm, d=125 mm). Vid borrningen använ-des vatten vilket medförde att vatten till-


Figur 9. Injektering av betongtunnor.

Figur 10. Tunna sprickindikeringar kan skönjas vid uppfuktning och efterföljande uttorkning.

Figur 11. Uppmätt krympning, injekteringsbetong.Fortsättning s. 78� P

fördes proverna. Borrningen tog cirka 30minuter. Kärnorna torkades av och lagra-des i plastpåsar varefter de transportera-des, samma dag som de borrades ur, förmätning av fri krympning.Provkropparna placerades i klimat-

kammare (20 grader Celsius, 50 procentRH). Den uppmätta krympningen för deutborrade kärnorna 7, 8, 9 och 10 redovi-sas i figur 11.Resultaten visar tydligt att krympning-

en är låg för injekteringsbetongen. En visssvällning observerades inledningsvis förprov 7, 8 och 10. Orsaken kan vara en visspåverkan av borrning och kapning vidprovberedning.

Bra vidhäftningVidhäftningen mellan den vattenbiladestödmuren och pågjutningen testades påtre utborrade kärnor. Resultaten redovi-

sas i tabell 1.Vidhäftningen var mycket god. Obser-

vationen indikerar tydligt att mycket godvidhäftning kan uppnås mellan en befint-lig vattenbilad betongyta och injekte -ringsbetong.

Användning i framtiden Områdena där injekteringsbetong kananvändas i framtiden är många. Stödmu-rar, kajer, undervattensgjutningar är någ-ra användningsområden. En intressant bieffekt är att minska

miljöpåverkan av armerad betong genomatt minska den använda cementmängdensamt genom att minska mängden sprick-fördelande armering. Den i artikeln an-

vända betongen kan ges ett cementinne-håll på cirka 200 kg/m³ med ett vatten-bindemedelstal på 0,5 vilket innebär enavsevärd minskning av cementhalten ochdärtill hörande utsläpp av växthusgaser.Vidare kan sprickarmeringen reducerassignifikant, eventuellt halveras, vilketockså minskar resursanvändningen ochutsläppen av växthusgaser.Om injekteringsbetong i framtiden

kombineras med efterspänd betong medspännkablar i plast/fett eller cementin-jekterade spännkablar kan den lågakrympningen och troligen den låga kryp-ningen medföra mindre spännkraftsför-luster vilket i sin tur medför färre spänn-kablar. D


Tabell 1. Vidhäftning mellan vattenbilad stödmur och injekteringsbetong 20/30.

P


Våren 2006 startade forsk-ningsprojektet ”Pågjutningarpå stora betongkonstruktio-ner”. I projektet studeras lång-

tidseffekter som påverkar samverkanmellan reparationsmaterial och den un-derliggande konstruktionen. Projektetbestår bland annat av en relativt stor delexperimentella studier. Fokus ligger på att undersöka frostbe-

ständigheten hos sammansatta material.En central frågeställning är hur, alterna-tivt om, fogen som sammanbinder de tvåmaterialen har en betydande påverkannär det gäller frostbeständighet. Medsammansatta material menas här ettkompositmaterial, eller alternativt enprovkropp, som består av ett cementbase-rat pågjutningsmaterial och ett cement-baserat underliggande material. Förutom de rent laborativa delarna i

projektet bedrivs också en fältstudie. Syf-tet är att undersöka kvaliteten hos äldrereparationer. Kriterierna för reparatio-nerna i studien är att de är pågjutningar,

äldre än tio år gamla, utförda på betong-konstruktioner som på något sätt är, ellerhar varit, i kontakt med vatten, samt attpågjutningsmaterialet är cementbaserat.

Provkroppar undersöksUnder hösten 2007 undersöktes repara-tioner utförda på ett antal vattenkraft-konstruktioner. Anläggningarna som hit-tills ingått i studien är belägna längsLule-, Ume-, och Indalsälven. De repara-tioner som undersöks är uteslutande ut-förda på skibord.I fält undersöks reparationens nuva-

rande kvalitet genom vidhäftningsprov-ning. Provkroppar tas ut genom kärn-borrning för fortsatta studier i labb. De fortsatta undersökningarna ska öka

kunskapen om sammansatta materialsfrostbeständighet. Resultaten från prov-ningen av de uttagna betongkärnornakommer att jämföras med resultat frånundersökningar utförda på provkropparframställda i labb. Tack vare tidigare forskning inom om-

rådet finns det idag en stor samlad kun-skap när det gäller de bakomliggande or-sakerna till frostangrepp. Det finns välfungerande metoder för att bedöma en-skilda materials beständighet motfrostangrepp. Det finns dock inte lika mycket kun-

skap om sammansatta materials bestän-dighet mot frostangrepp och därmed inteheller några accepterade metoder för attbestämma beständigheten.I projektets laborativa delar studeras

frostangreppens inverkan på den sam-manbindande fogen med ett flertal meto-der. Bland annat används oförstörandemetoder som ultraljud och vibrations-mätningar (egensvängningar). Efter att eventuella frostangrepp spå-

rats med oförstörande provning beskrivsnedbrytningen också med förstörandeprovning via spräck- och draghållfast-hetsprovning. Fogen och området kringfogen studeras löpande genom mikrosko-pi för att visuellt kontrollera sprickbild-ning samt följa eventuell spricktillväxt.

Vidhäftning under luppFogens syfte är att i något avseende säker-

BETONG Det behövs mer kunskap om hur pågjutningar på betong klarar frost och vatten – särskilt när flera olika material är inblandade. Behovet av att reparera stora vattenkraft-verk blir stort framöver och åtgärderna behöver bli bättre.

Studerar hur pågjuten fogklarar frostangreppAv tomas sandström, forskarstuderande, Vattenfall Research and Development AB

Figuren föreställer ett tvärsnitt av en reparerad konstruktion, till exempel en utskovspart.Till vänster föreställs en sprickfri pågjutning där vattnet endast kan nå fogen genom atttransporteras genom pågjutningsmaterialets porsystem. Till höger i figuren beskrivs alter-nativa transportvägar för vattnet att ta sig till fogen mellan pågjutningsmaterial och denunderliggande konstruktionen.

Tomas Sandström är utbildad väg-och vatteningenjör, Luleå tekniska univer-sitet, år 2003. Sedan dess har han varit an -ställd på Vattenfall Research and Develop-ment AB, avdelningen för anläggning ochmaterialteknik.

FÖRFA

TTAREN

ställa samverkan mellan reparationsma-terialet och den underliggande konstruk-tionen. Graden av samverkan beskrivsvanligtvis som vidhäftningshållfasthet. Det har utförts ett flertal studier som

fokuserar på samverkan mellan repara-tionsmaterial och den underliggande be-tongen. Dessa studier visar att fogenskvalitet påverkas av reparationsmateria-lets materialsammansättning, färska somhårdnade egenskaper. Tidigare utförda undersökningar visar

även den underliggande betongen/kon -struktionen påverkar fogens kvalitet ge-nom dess ytråhet, fuktinnehåll och håll-fasthet (kvalitet).

Frostangrepps inverkanEnkelt beskrivet så inträffar frostangreppdå vatten som absorberats av betongenfryser, och därmed expanderar, samtidigtsom det omgivande materialet krymper. Det frusna vattnets expansion kan i ex-

trema fall leda till att det cementbaseradematerialets töjningsgräns (draghållfast-

het) överskrids. De i sammanhanget av-görande fak torerna är betongens por-struktur (framförallt porvolym och po-rernas storleksfördelning), mängden ab-sorberat vatten och lägsta temperatur vidfrysning.

Hur klarar fogen frostYtterligare en faktor som kan påverkagraden av skada vid frostangrepp är attisens expansionskoefficient är högre ändet cementbundna mate rialets expan-sionskoefficient. Detta innebär att detfrusna vattnet i det cementbundna mate-rialets porer expanderar mer än det om-slutande cementbundna materialet görunder upptining.Ett sammansatt material kan delas in i

2–3 olika zoner som, i sammanhanget,har olika förutsättningar för att motståfrostangrepp. Dels finns det ovanpålig-gande reparationsmaterialet och den un-derliggande konstruktionen. Dessa tvåmaterial har sina särskilda egenskapervilka, i vattenkraftssammanhang, inte

sällan kan antas ha mer eller mindre lik-nande egenskaper vad det gäller frostbe-ständighet. Dels finns också den sam-manbindande fogen och området när-mast fogen.Vissa forskare menar att fogen mellan

reparationsmaterial och underliggandekonstruktion kan liknas med den relativtmer permeabla/po rösa zonen som upp-står mellan cementpastan och ballastkor-nen i betongen. Bland annat av den anled-ningen är det tänkbart att området intehar samma förutsättningar att klarafrostangrepp.

Sprickor blir vattenvägarFör att det av betongen absorberade vatt-net ska kunna skada den omgivande be-tongen krävs det ett högt fuktinnehåll imaterialet samtidigt som frysning inträf-far. För att denna kritiska fuktnivå skauppstå i ett material krävs det i regel attkonstruktionen, eller konstruktionsde-len, står i direkt kontakt med vatten.



För en konstruktion som är repareradgenom pågjutning kan vanligtvis vattnetendast transporteras till den sammanbin-dande fogen på ett fåtal olika sätt.Om en pågjutning utförts på ett korrekt

sätt och gjutfogarna inte kan anses varavattenförande samtidigt med att pågjut-ningsmaterialet inte har några vattenfö-rande (genomgående) sprickor kommerdet ta mycket lång tid innan ett kritisktfuktinnehåll kommer att kunna infinnasig i det sammansatta materialet. Om pågjutningen, av någon anledning,

fått genomgående sprickor kan dessafungera som transportvägar för vattnet.Samma sak gäller för vertikala och hori-sontella gjutfogar. Transportvägar förvatten gör att den kritiska fuktnivån snab-bare kommer att infinna sig. Hittills har det saknats undersökning-

ar som studerat hur frostangrepp påver-kar samverkan (fogen) mellan repara-tionsmaterial och underliggande kon-struktion på ett tillräckligt tillfredställan-de sätt. Preliminära resultat från de pågå-ende undersökningarna ser lovande ut.Projektet ser ut att, på sikt, kunna tillförakunskap till betongreparationsområdet,kanske framförallt när det gäller pågjut-ningar utförda på ”vattennära” konstruk-tioner. D

Fotnot:

Projektet ”Pågjutningar på stora betong-konstruktioner” är ett samarbete mellanSvenskt vattenkraftcentrum (SVC), Veten-skapsrådet, Luleå tekniska universitet ochVattenfall Research & Development AB.Projektet delfinansieras av SVC. Att kunnautföra provtagningar i fält samt att få möj-

ligheten att kunna ta ut provkroppar förfortsatta undersökningar är värdefullt förprojektet, som därför gärna tar emot tipspå anläggningar som reparerats genompågjutning med ett cementbaserat mate-rial (betong eller bruk) för mer än tio årsedan.


En pågjutning är utförd på ett utskovsparti(skibord). Det syns tydligt vad som är på -gjutningsmaterial och underliggande, be -fintlig konstruktion. Utskovet på bilden ärfrån en vattenkraftanläggning längsLuleälven. Foto: Tomas Sandström

Kärnborrning görs på ett utskovsparti.Urtagningen sker på toppen av ett högt ochbrant skibord. Utskovspartiet tillhör en an -läggning som är belägen längs Luleälven.Foto: Tomas Sandström

Ett utskovsparti i vinterskrud. Utskovet på bilden tillhör ett äldre vattenkraftverk längs Dalälven. Bilden visar den miljö som råder vid deflesta av våra svenska vattenkraftanläggningar, stora delar av året. Foto: Tomas Sandström

P


Med jämna mellanrum rap-porteras det i media om oli-ka typer av fukt- och mö-gelskador i byggnader. Bygg-

nader som ofta är uppförda under de se-naste årtiondena. Det märkliga är att trotsbättre byggmetoder och nya bättre bygg-material ökar skadorna år efter år.När jag började som skadeutredare på

1970-talet fanns det endast ett begränsatantal skadeutredare i Sverige. Nu, år2008, finns det skadeutredningsföretagpå samtliga större orter. Utvecklingen förkonsultföretag som sysslar med fuktska-deutredningar växer för varje år. Med bra,nya byggmetoder borde det i stället varatvärt om. Vad är det som sker?

Testar och förbättrarLåt oss jämföra byggbranschen med bil-tillverkare. När dessa ska utveckla en nybil, sker detta under en lång process medständiga tester i fabrik, forcerade testkör-ningar sker på olika testbanor under tid-vis extrema väderförhållanden. Med led-ning av dessa tester görs nödvändiga för-ändringar innan produkten anses så fär-

dig att den kan lanseras och börja säljas.Resultaten av detta har blivit bättre bi-

lar, antalet fel/brister har minskat radi-kalt vilket gjort att fabrikanter vågar läm-na långa garantitider, vissa så mycket somupp till sju år.Hur sker utvecklingsprocessen i bygg-

branschen? Gör man forcerade långtids-försök på byggmaterial, byggmetoder et-cetera? Mig veterligen finns det inga byggen -

treprenörer som bygger ett provhus ochsom gör forcerade tester likadant som bil-branschen. Nej, här bygger man med oftanya och oprövade material, och nya oprö-vade byggmetoder, utan långtidstester.”Testförare” blir de boende, det vill sägahyresgäster/köpare av bostäder. Garanti-tiden är maximalt två år. Skador, som in-träffar efter garantitiden, får fastighets -ägaren stå för.

Alla led bör förändraHur ska vi då få ett bättre byggande? Somskadeutredare under snart trettio år kanjag konstatera att det största antalet ska-dor beror på brister i fuktskydd, som ger

höga fuktförhållanden i byggkonstruk-tionen samt felaktigt val av byggmaterialoch byggutförande (korta byggtider). En förändring måste ske i alla led från

beställare, konsulter och entreprenörer,samt förvaltning!

Steg 1. Beställarens rollBeställaren saknar ofta en egen bredkompetens för att kunna avgöra vad som

FUKT Märkligt nog ökar fuktskadorna – trots bättre byggmetoder och -material. Som erfaren skadeutredare vill jag påstå att de flesta skador beror på brister i fuktskydd ochkorta byggtider. Alla led bör delta i förbättringsarbetet!

Fuktsakkunnig säkrarbygget mot skadorAv bengt lindblom, byggnadsingenjör SBR, Grontmij Barab

Nybyggnation av förskola utan väderskydd. Foto: Bengt Lindblom

Bengt Lindblom,Grontmij Barab,Stockholm, byggnadsingenjör SBR, är seniorkonsult med lång erfarenhet av fukt -skadeutredningar. Han är fuktsakkunnigmed inriktning på nyproduktion.

FÖRFA

TTAREN

är bra eller mindre bra vid byggnationen.För denne är oftast kort byggtid och brabyggpris det viktigaste. Oftast börjarbyggprocessen med att beställaren anli-tar en arkitekt som utvecklar sina visuel-la visioner, som säkert är bra, men där of-tast kunskapen om byggutförande ochmaterial ur fuktsynpunkt inte alltid ärden bästa.

Konklusion steg 1Redan i detta skede bör en fuktsakkunnigmed bred byggkompetens vara med ochgöra kritisk granskning av byggnaden urfuktsynpunkt samt vid val av material.

Steg 2. ProjekteringI detta skede ska den fuktsakkunniga fin-nas med tidigt och ge råd och vara”bollplank” till beställaren och projektö-rer. Den fuktsakkunniga ska bedöma kon-struktionsutförande, byggtid med hänsyntill fuktförhållande i byggnadskonstruk-tionen, materialval, väderskydd, skötsel,drift etcetera, ur fuktsynpunkt. Det villsäga vara med att upprätta så komplettaoch heltäckande handlingar som möjligt.Ritningar och beskrivningar ska varanoga granskade. Fuktskyddsbeskrivningska upprättas av den fuktsakkunniga.

Konklusion steg 2Samråd med fuktsakkunnig måste skefortlöpande.

Steg 3. ByggnationI samband med byggets påbörjande är detviktigt att ha ett startmöte där man sam-lar såväl representanter för beställaren,projektledning, arbetsledning, förvalt-ning samt så många byggnadsarbetaresom möjligt.Startmötet är avsett att utbilda och in-

formera samtliga om vilka krav ur fukt-synpunkt samt kritiska montagemoment

som gäller och konsekvenserna av vadsom händer om inte ställda krav uppfylls.Startmötena måste upprepas under helabyggnationen när nya medarbetare till-kommer.Egenkontrollplan ska upprättas av en -

treprenören. Då det ofta visat sig att egen-kontroller har stora brister i utförandeska den fuktsakkunniga genomföra egnaokulärbesiktningar i samråd med pro-jekt- och arbetsledning. Med andra ordkontrollera att egenkontroll blir vad denär avsedd att vara, det vill säga ett doku-ment som visar att allt blir utfört som detprojekterats.Den fuktsakkunnigas kontroller ska

omfatta materialhantering, fuktmätning-ar, fukt- och väderskydd, inbyggt materi-al i syfte att upptäcka eventuella brister ti-digt.

Konklusion steg 3Fuktsakkunniga ska fortlöpande kontrol-lera byggnationen för att säkerställa att enbra fuktsäker byggnad uppförts.

Alertare förvaltningFörvaltning av byggnader på ett rätt sättär en viktig del då minskade underhålls -åtgärder snabbt kan ge upphov till olikaslag av innemiljöproblem. Utrymmenmed våtenheter (bad, dusch, kök etcete-ra), där det ofta kan uppstå fuktskador,bör besiktigas med jämna mellanrum föratt undvika stora framtida ombyggnads-kostnader.Problem med värme och ventilation i

framförallt skolor, förskolor, kontor medflera byggnader ger också ofta upphov tillinnemiljöproblem. Bättre kontrollruti-ner krävs.

Ombyggnader blir dyraVid ombyggnader av äldre fastigheter,som skolor, kontor, bostäder med mera,

blir det ofta entreprenörernas ”julafton”,det vill säga fördyrad ombyggnad. Detta beror ofta på dåliga bygghand-

lingar. I flera fall, som jag blivit inkoppladpå, finns bra arkitektritningar och miljö-inventeringar medan det, som inte ärminst viktigt, nämligen en fuktstatusbe-siktning av byggnaden, ofta saknas. Hurser golv, vägg och takkonstruktion ut?Finns det dolda fukt- och mögelskador ibyggnaden? Hur omfattande är dessa?Var finns de? Hur ska man åtgärda dem?Finns inte detta med i bygghandlingar

blir det, som sagts ovan, entreprenörer-nas ”julafton” med mycket fördyradebyggkostnader och förseningar.Råd:Gör alltid en fuktstatusbesiktning

före ombyggnaden. Anlita en erfarenfuktsakkunnig.

Vanliga skadorUnder alla år som jag arbetat som skadeut-redare har det funnits en viss typ av ska-dor som alltid återkommit. Några råd ochbyggtips vid byggnation av skolor, försko-lor, sjukhus, offentliga byggnader, etcetera:

Blöta städmetoder på golvPå grund av för blöta städmetoder upp-står det ofta fukt- och mögelskador påbaksidan av träsocklar och bakomliggan-de gipsskivor, framför allt i skolor och för-skolor. Dessa skador kan undvikas genomatt ha golvbeläggning med uppvik motvägg (pvc-matta alternativt klinkersoc -kel, linoleum bör undvikas då den inte ärvattentät). Givetvis måste städrutinerförändras, det vill säga torra metoder an-vändas.

KökBänkskåp ska ställas på stödben, inte påsparksocklar. Det ska vara pvc-mat-ta/klinkerplattor under alla bänkskåp.



Nybyggnation av en förskola år 2004.Kraftiga fukt- och mögelskador uppstodsnabbt. Dessa upptäcktes av fuktsakkun-niga och kunde åtgärdas. Det kostade entre-prenören stora pengar. Foto: Bengt Lindblom

Nybyggd förskola år 2004 med väderskyddav en bra entreprenör. Foto: Bengt Lindblom

Nybyggnad av förskola med väderskydd.Inga fuktskador uppstod. Foto: Bengt Lindblom

Väldigt ofta förekommer det fuktskador(mögel) på sparksocklar av spånskivorunder skåpen. Orsak: Blöta städmetoder i kombina-

tion med fuktläckage (diskbänk, diskma-skin, kyl/frys). Utan sparksocklar upp-täcks fuktskador i ett tidigt skede och manblir av med denna typ av fuktskador.

StädrumVid våra fuktutredningar är oftast städ-rummet det rum som har flest fuktskadorbland annat bakom och invid utslagsvask.Skador som ofta ger följdskador i angrän-sande rum.Råd:Montera täta ytskikt på golv och

väggar, exempelvis pvc-mattor alterna-tivt kakel/klinker.

Golvbeläggning i offentlig miljöUndvik om möjligt linoleummattor. Dyrt underhåll (polish och vaxbehand-

ling krävs minst en gång per år). Sköljvat-ten med polish/vax belastar reningsverk.Linoleummattor är inte vattentäta. Lino-leummattor avger ofta dålig lukt vid våt-städning, av typ sur skurtrasa/spyor.Orsak: För blöta städmetoder i kombi-

nation med för starka städmedel.Linoleummattor har baksida av jute-

väv, där upptäcker vi vid skadeutredning-ar ofta mögelpåväxt.

Powdering (mjölning), nedbrytning avpolish till ett fint damm uppstår ibland.Flera orsaker till detta finns, bland annatfelaktigt utförd polishbehandling. Dettager upphov till diffusa innemiljöproblem.Råd:Om man väger för- och nackdelar

mot varandra när det gäller homogenapvc-mattor/linoleummattor, är det minbedömning att homogena pvc-mattor ärvinnare och att föredra. Homogena pvc-mattor tål blöta städmetoder, går att vikaupp mot väggar och kräver ingen polish-behandling. Torrpolering räcker för attåterställa glans, det vill säga homogenapvc-mattor ger lägre underhållskostna-der. D


Kv Kattrumpstullen i Stockholm. Byggnaden har uppförts med heltäckande väderskydd föremontering av utfackningväggar. Detta var ett krav från beställaren. Foto: Bengt Lindblom

Ombyggnad av wc- och duschrum påsjukhus. Fukt- och mögelskadat material harbyggs in. Detta upptäcktes före återinflytt-ning. Foto: Bengt Lindblom

Nybyggnad av flerbostadshus. Skadornaupptäcktes före inflyttning. Hela husetmåste byggas om. Foto: Bengt Lindblom

Startmöte i samband med byggnation av ettstörre äldreboende. Deltagare är blandannat snickare och arbetsledning. En fukt -sakkunnig berättar under 2-3 timmar om hurfukt- och mögelskador uppstår och vad somkrävs för att undvika skador. Utbildningenuppskattades, särskilt av snickarna. Foto: Bengt Lindblom

P

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 LysekilTel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och över-lägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

Fönster för generationer


ByggkeramikrådetHögbergsgatan 27, 116 20 Stockholm

Allt kan hända i vattentäta våtrum

I alla fall om de är byggda på fackmässigt vis med kakel och klinker enligt provade, godkända tätskiktssystem. Byggkeramikrådets Bransch-regler för Våtrum, BBV, är en revidering av PER:s Branschregler och ersätter dessa från den 1 juli 2007. Bakom reglerna �nns över ett halvsekels erfarenhet och kunskap hos nära 200 ledande plattsättningsentreprenörer och leverantörer i byggkeramikbranschen. Reglerna uppfyller naturligtvis myndighetskraven i BBR. Du hittar reglerna på www.bkr.se

BBVByggkeramikrådets branschregler för våtrum

07:1 ersätter PER:s Branschregler 99:1

Branschregler för kakel och klinker i våtrum. Reglerna är framtagna av

Byggkeramikrådet med hänsyn till myndighetskraven i Boverkets

byggregler, BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12


Det har den senaste tiden varitmycket fokus på konstruktio-ner av odränerade, oventilera-de träregelfasader, framförallt

eftersom stora problem har visat sig medinläckande vatten, som har medfört fukt-och mögelskador inuti konstruktionen1. Ofta har dessa konstruktioner en yta

med ett skikt av tunnputs. Dessa fasaderhar också ofta problem med påväxt av bio -logisk ursprung på ytan, det kan vara mö-gel, lavar eller alger (bild 1). Påväxt har konstaterats redan något år

efter byggnadens färdigställande, menäven om påväxten främst är ett estetisktproblem, eftersom påväxten inte förstörfasaden, är påväxten ändå oroande efter-som rengöring, desinficering och ommål-ning har blivit nödvändig. Förutom eko-nomiska och miljömässiga konsekvensermedför det även sociala konsekvenseroch dålig PR för byggföretagen. Att behö-va åtgärda en ny fasad redan efter någotår upplevs mycket negativt av de boende.I maj 2004 påbörjades ett nytt projekt

vid Lunds tekniska högskola som handlarom biologisk påväxt på mineraliska fasa-

der. Projektet finansieras av Formas.Bakgrunden var flera fall där nybyggda

putsade fasader fick kraftig påväxt inombara några år efter putsningen. Syftetmed projektet är att undersöka ovanstå-ende problem genom att kombinerabyggnadsteknisk kunskap med biologiskkunskap om de organismer vi finner påfasader.

Nattkyla kan vara bovenGenom att undersöka skadade fasaderhar vi sett att det oftast är fasader medtunn puts på isolering som är drabbade.En hypotes är att den tunna (ofta 3–5 mm)putsen på isolering är fuktigare än andraputser eftersom den lättare kyls av på nät-terna. Särskilt klara nätter kan värmeut-strålningen från en fasad till den kallahimlen vara så stor att fasaden blir kalla-re än luften. Fukt kan då kondensera di-rekt på putsen (bild 2). En bidragande orsak till problemen

kan vara användningen av hydrofobe -ringsmedel i färger och tunnputser, efter-som den relativa fuktigheten under vissaförhållanden kan bli högre på putsytan än

den blivit om fukten hade kunnat sugas ini putsen. Dessa frågor undersöker vi i ett prov-

hus där vi har byggt väggar av olika typer,med utomhusexponerade putsprovkrop-par och genom datorberäkningar.

Alger, lavar och mögelVid närmare granskning av gamla fasaderfinner man oftast någon form av biologiskpåväxt. Precis som organismer kan över-leva på vertikala klippor, kan några ocksåöverleva på fasader. Påväxten av de biologiska organismer-

na är beroende av olika faktorer. De vikti-gaste faktorerna är temperatur och fuk-tighet på fasadytan. Dock har olika orga-nismer olika krav för att kunna växa. Någ-ra organismer är beroende av en organiskkolkälla från substratet, medan andra harförmågan att använda koldioxid som kol-källa, och är på så sätt mer oberoende avsubstratet. Vi har samlat påväxt från oli-ka fasader och så långt som möjligt iden-tifierat organismerna. De vanligaste or-ganismerna var alger och mögel, men vifann även lavar.

FUKT Putsade fasader har utöver fukt också problem med mögel. Särskilt om ytan är täckt av ett skikt tunnputs. Den tunna putsen kyls av på natten och blir kallare än nattluften. I den kondens som uppstår på fasaden trivs alger och mögelsvampar.

Alger och mögel trivspå ytor av tunnputsAv sanne johansson, tekn lic, Lunds tekniska högskola

Bild 1 ovan: Mögel. Foto: Sanne Johansson

Bild 1 till vänster: Fasader med påväxt avalger. Foto Sanne Johansson

Sanne Johansson är utbildad mikro -biolog vid Köpenhamns universitet ochdoktorand på avdelningen byggnadsmate-rial vid Lunds tekniska högskola.

FÖRFA

TTAREN

Alger är oberoende av substratet deväxer på, för att de vid fotosyntesen kanomvandla solljus till energi. Vi kännernormalt alger från de marina miljöerna,där de är beroende av flytande vatten. En grupp alger, också kallade terre-

striska alger, har dock utvecklats till attleva i fuktiga miljöer, utan tillgång till fly-tande vatten. Dessa alger sprids i luftenoch kan överleva långa perioder utan frittvatten. Alger är mycket vanliga på fasa-der, där de oftast syns som gröna partier,men rödfärgade alger förekommer också. Mögelsvampar är en gemensam be-

teckning för en grupp mikroskopiskasvampar och är beroende av en organiskkolkälla och måste därför hitta organisktmaterial från substratet för att kunnaväxa. Mögelsvampar kan överleva kraftiga

variationer i fuktighet och temperatur,vilket gör det möjligt att växa på en fasad.De mögelsvampar som växer på fasaderär ofta svartpigmenterade, därför att depå det sättet kan motstå solens UV-strå-lar, som annars skulle kunna döda dem.Lavar är en symbios mellan en svamp

och en alg (eller cyanobakterie). Algdelen

tillför näring till svampdelen medansvampdelen ger skydd till algdelen. På detsättet har lavan optimala förutsättningaratt kunna växa i extrema miljöer, såsompå en fasad.

Tvätt lyckas inte jämtDet är känt att några av dessa organismerkan bryta ner stenar och andra mineral-baserade substrat, men huruvida organis-merna faktiskt angriper fasader är ovisst.Eftersom fasaden är ett av byggnadens

viktigaste estetiska element, ger en ful fa-sad ett intryck av en dålig byggnad, ävenom resten av byggnaden är i toppskick.Det är därför viktigt att förstå inflytandetav de olika miljöbetingade omständighe-terna som gynnar påväxt av de olika orga-nismerna, för att därigenom kunna redu-cera eller undvika påväxt. Vi får ofta frågorna: ”Vad ska jag göra

när jag har fått påväxt på min fasad?” och”Hur ska jag förebygga påväxt på min fa-sad?”. Idag har vi inget bättre svar än atthänvisa den frågande till de produkter avtyp algtvätt och liknande som säljs idag. När vi har besökt olika typer av byggna-

der som har haft problem med påväxt på

puts har vi dock sett exempel på använd-ning av preparat som inte har avsedd ef-fekt. Ett exempel var en villafasad som varhelt grön ett halvår efter att den hade bli-vit behandlad (bild 6). Det finns därför ett stort behov av att

undersöka effekten hos de preparat somanvänds idag. Dessutom finns det giftfriaalternativ – fotokatalytiska ämnen ochpolymerbeläggningar – som eventuelltskulle kunna förhindra påväxt på puts. I pågående doktorandprojekt på LTH i

Lund håller vi på att göra accelererade ex-periment i labbet för att undersöka effek-ten av olika polymerbehandlinger ochandra preparat till att behandla putsadefasader mot alg- och mögelpåväxt. Desu-tom kommer vi att exponera proverutomhus för att testa långtidseffekten avdessa preparat. D

Referens

1. Jansson, A.; Samuelson, I.; Mjörnell, K.(2007): Skador i putsade träregelväggar.Bygg&Teknik 1: 69-72.


Bild 2: Vänster: Kondens på ytan av fasad av tunnputs på isolering. Höger: ingen kondens påfasad av tunnputs på tegel. Bilden är tagen en morgon i oktober 2007. Foto: Lars Wadsö

Bild 3: Alger sett i mikroskop. Foto: Sanne Johansson

Bild 4: Mögelsvamp sett i mikroskop. Foto: Sanne Johansson

Bild 5: Olika lavar på fasad. Foto: Sanne Johansson

Bild 6: Fasad några månader efter behand-ling med algtvättningsmedel. Foto: Lars Wadsö


Den konstruktion som van-ligtvis används vid byggande avvillor, radhus och kedjehus iSverige idag är lätta konstruk-

tioner med träreglar som bärande stom-me. Mellanrummet mellan reglarna fyllsmed glasull eller stenull. Invändigt mon-teras en ångbroms av åldringsbestän-dig plastfolie. Utsida stomme har någontyp av vindspärr, till exempel gipsskiva,spånskiva, cementfiberskiva eller vind-papp. De hus som putsas förses ofta med en

putsbärare av EPS eller stenull utanpådenna vindspärr. På senare tid har an-vändningen av putsbärare i form av olikaskivmaterial som monteras dränerat ochventilerat utanpå stommen ökat. Det förekommer även småhus med

stomme av lättbetong, leca, träullit ochandra massiva byggmaterial, men de ut-

gör endast en liten andel av det som byggs.Dessa massiva konstruktioner kan hakombinationer med isolering utvändigteller bestå av EPS-block med bärandekärna av betong som gjuts på plats. För flerfamiljshus på tre våningar eller

fler dominerar en teknik med bärande be-tonginnerväggar med kompletterandestålpelare och balkar som bärning. Ytter-väggar och icke bärande innerväggarbyggs upp av lättreglar i stål eller trä somkläs med pappklädda gipsskivor. Den ytt-re skivan i ytterväggen består vanligtvisav en 9 mm gipskartongskiva med im-pregnerad papp, en cementfiberskiva el-ler en glasfiberklädd gipsskiva.

Risker med fuktEn annan byggmetod är bärande betong-ytterväggar med all isolering utanpåstommen. Massiva stommar av murverk

uppförs i liten omfattning när det gällerhögre flerfamiljshus.Oavsett vilken konstruktion som väljs

är det mycket viktigt att se till att vatteninte kommer in i konstruktionen när manbygger nytt eller renoverar. Såväl mate rialsom byggarbetsplats måste väderskyddas.Det var också en av slutsatserna som SPSveriges tekniska forskningsinstitut drogav den fuktskadeutredning som de utför-de i Hammarby Sjöstad år 2001. De byggnader som studerades hade be-

tongstomme med utfackningsväggar avträ med utvändig kartongklädd gipsskiva,därpå ett putssystem med mekaniskt in-fäst stenull och stålnät som putsbärare.Utanpå detta applicerades cirka 30–50 kgtraditionell puts.Rapporten visar att trästommen och

gipsskivan fått omfattande mögel- ochrötangrepp bland annat på grund av attfukthalten varit för hög när isolering ochputs monterades.

Måste få torka utOm utsidan av väggen isoleras och putsasför att få en vädertät yttervägg måste man

FUKT Hur bygger man tätt och minimerar risken för fukt? Plåtanslutningar och val av fönster är viktiga när putssystem väljs. Det går också att putsa på själva isoleringen. Det ärdags att materialleverantörer delar med sig av sin kunskap till byggherrar.

Rätt utförd anslutningstoppar fukt i fasadAv per karnehed, produktchef, Sto


Per Karnehed är civilingenjör väg- ochvatten, Chalmers. Han är idag produktchefför Fasadsystem på Sto Scandinavia ABsedan tio år. Innan dess var han bland annati Tyskland under fyra år och byggde träre-gelhus med putsade fasader.

FÖRFA

TTAREN

Bygg torrt under väderskydd! Några timmars slagregn ger fukt. Foto: Per Karnehed

vänta med att applicera den inre isole -ringen och plastfolien tills fuktkvoten un-derstiger 18 procent i träreglar eller kar-tongklädd gips. Där går gränsen för vadman idag anser motsvara relativ fuktighet(RF) på 75 procent, det vill säga risk förmögelpåväxt. Byggfukten torkar inte ut,utan mikrobiologisk påväxt startar. Även vid ventilerade putssystem gäller

att inget organiskt material i konstruktio-nen ska ha högre fuktkvot än 18 procentnär skiva och putssystem monteras. Förmineraliska byggprodukter som betong,leca och lättbetong krävs att RF understi-ger 90 procent. Detta under förutsättningatt byggmaterialen är rena. Är de minera-liska byggmaterialen nedsmutsade börjarmögelpåväxt vid lägre RF. Konstruktionerna måste helt enkelt

torka ut innan de byggs in. Annars finnsen reell risk för mikrobiologisk påväxt

som kan orsaka sjukahus syndrom hos deboende.

Varför fungerar det inte?Att putsa på massiva mineraliska kon-struktioner är relativt enkelt. När U-vär-det börjar närma sig 0,2 W/m2K händerdock nya saker med putsen och väggen.Den yttre delen blir kall och uttorkning-en av den så annars väl fungerande vägg-konstruktionen blir bristfällig. Risken äratt inträngande vatten torkar ut för lång-samt. Bara byggfukt i till exempel en ku-bikmeter lättbetong uppgår till över 400liter. Sedan ska nederbörden hållas borta

under byggtid och detta sammantagetmed låga U-värden gör även detta till risk-konstruktioner ur fuktsynpunkt som krä-ver detaljerad planering och noggrantövervägande av materialval. Sto rekommenderar idag att ett massivt

väggelement impregneras utvändigt in-nan putsning för att minimera vattenupp-tagningen i den yttre delen av väggen.Trots hydrofoberade putssystem och vat-tenavvisande putser mättas putsskiktetefter ett par timmars slagregn och väggenbakom fuktas långsamt upp. Ett bra alternativ när man vill erhålla

låga U-värden är att isolera den massivastommen utvändigt. Detta byggsätt ärvanligt i Europa. En massiv stomme av be-tong, håltegel, lättbetong eller kalksand -sten isoleras utvändigt med EPS eller sten ull som sedan putsas. Inläckande vatten vid fönster, plåtar

och andra anslutningsdetaljer kan till vissdel ackumuleras av den mineraliskastommen, men pågår läckaget underlängre tid erhålls mögelpåväxt även här

då RF överstiger 90 procent. I hus ingårdessutom alltid organiskt material som ärkänsliga för RF överstigande 75 procent.Goda anslutningsdetaljer och en genom-tänkt arkitektur är av högsta prioritet.Här har den långa erfarenheten i Europamed utbildad arbetskraft, kunnig plats-ledning och detaljerade upphandlings -underlag gjort att skadefrekvensen ärlåg.

Blöta perioder vanligareInte heller klimatförändringen kan hagått läsarna förbi. Längre perioder av fuk-tigt och blött väder med kraftigare ochfrekventare slagregn gör att husen utsättsför tilltagande påfrestningar. Många gånger byggs husen idag även

på extremt utsatta ställen där vinden fårfart och pressar regnet mot väggar ochanslutningsdetaljer. Vanligtvis finns ävenstora fönsterpartier, markiser och bal-konger i dessa riktningar eftersom vi vidfint väder vill njuta av utsikten mot vattenoch öppna landskap. Förr byggdes många av husen på fast

mark med skogen som skydd och vindav-ledare vid oväder. Isoleringen av väggar-na var betydligt sämre än idag och fuktsom trängde in torkade oftast ut innanden hann orsaka mögelpåväxt i konstruk-tionen.

Räcker det att bygga torrtÄr väggen torr och RF understiger 75 pro-cent finns det fortfarande risk för att vat-ten tränger in genom otätheter vid an-slutningar mot plåtar, terrasser, bal-konginfästningar, fönsterbleck, fönsteroch dörrar. Ställplatsen för fönster ärminst 10 mm runt om och denna spalt tä-


Stenullen är blöt 200 mm upp. Foto: Per Karnehed

P

tas oftast endast med avseende på vär-meisoleringen. Förr var detta tillräckligt,men med dagens välisolerade konstruk-tioner och mekaniska frånluftsvärme-system måste denna drevning även varalufttät.Med de metoder som vanligtvis an-

vänds vid drevning idag, blir det sällanlufttätt. Därför kan en liten spricka vidanslutningsdetaljen mellan fönster ochtill exempel puts få stora konsekvenser.Samma sak gäller vid anslutningen avputs mot plåtdetaljer.Slagregn mot fasaden mättar puts -

skiktet på två till fyra timmar. Detta gälleroavsett om det är tjockputs eller tunn-puts, mineraliska eller organiska putser.Därefter rinner vatten fritt på ytan och le-tar sig ned över springor och otätheter. Är konstruktionen av lättreglar av stål

eller trä kan vatten inte ackumuleras istommen utan det blir direkt konsekven-ser av inläckande vatten som samlas på ettställe där mögelsporer kan få fäste.

Otäta anslutningarTänk på att alla plåtar, fönster, dörrar ochandra genomföringar i fasaden är infästai stommen och detta gör att den yttrevindskyddsskivan som skulle leda bortvatten alltid är bruten och inte fungerarsom en vattenbarriär. Just vid infästning-en är det ibland inte ens en enstegstätningav fasaden. Dessa infästningspunkter kaninte tätas med något på marknaden före-kommande fasadmaterial, varken puts,tegel, plåt eller glas. Fogband är ibland

svårmonterade och mjukfog har en be-gränsad livslängd.Finns ett luftläckage inåt vid till exem-

pel drevningen av ett fönster, kan vattentränga in och orsaka fuktrelaterade mö-gelskador. Det är till viss del denna pro-cess som har lett fram till dagens debattom odränerade putssystem på träre-gelväggar. Merparten, kanske 70 procentav skadeorsaken kan dock hänföras tillotäta plåtanslutningar, balkonganslut-ningar, sockelavslut, takfotslösningar ochavsaknad av vädertätning mellan putsoch anslutande byggdel. Detaljstudera gärna ett fönster och för-

sök göra en tät anslutning mot stommenoch ett fönsterbleck. Tänk också på att vidflera aluminiumklädda träfönster kanvatten tränga in mellan träet och alumi -niumet. Trots att det handlar om P-märk-ta fönster. Bara infästningen och utföran-det av fönsterblecket kräver ett stort en-gagemang och fantasi för att erhålla enhyfsat tät anslutning. Spolar man med envattenslang mot detta fasadparti är riskenför inläckande vatten rätt stor.Det är av största vikt att varje projektör

och beställare anger hur de vill att väder-tätningen ska utföras vid varje detalj.Samtliga leverantörer av putssystem harmånga olika lösningar och kombinatio-ner av produkter som kan fungera som vä-dertätning, men valet på hur det ska ut-föras och se ut måste beslutas från fall tillfall. Det räcker alltså inte att bara bygga

torrt och i skydd för nederbörd. Detaljer

vid genomföringar i fasaden, socklar, tak-fötter, val av fönster, plåtdetaljer och såvidare har idag en avgörande inverkan påhur fukttålig konstruktionen blir.

Utvecklade säkrare systemI början på 2000-talet fanns det i USA ochKanada problem med rötskador och mö-gel i hus med träkonstruktioner. Ett fler-tal av dessa var med putsad utsida.Skadeorsaken var i 30 procent av fallen

läckande fönster, i 30 procent av fallenfelaktigt putsutförande och i 40 procentav fallen avsaknad av eller felaktigt utför-da plåtarbeten. Slutsatsen i Nordamerika var att det

krävs stora insatser för att förhindra vat-teninträngning utifrån med de byggme-toder som tillämpades där. Skadorna led-de till en skärpning av detaljredovisning-ar samt att säkrare system utvecklades.Testmetoder utarbetades och hållbarhetöver tid, inverkan av lastdeformationer,jordbävningar, orkaner, typ av fönster,dräneringsförmåga, lufttäthet, vatten -avvisning etcetera gicks igenom i flerarapporter. Mer information finns påwww.stocorp.com.

Riskfylld konstruktionLättbyggnadstekniken med stål eller trä-reglar har en stark tradition i Sverige.Denna byggteknik är effektiv och ger lågmiljöpåverkan. I Tyskland putsas cirka två miljoner

kvadratmeter isolersystem på träre-



För att undvika fukt på putsade fasader bör den yttre isoleringenmonteras obruten över bjälklag och runt fönster och dörrar. Foto: Per Karnehed

Det är extra viktigt att alla kritiska detaljer, som anslutningar vidfönster vädertätas. Foto: Per Karnehed

gelväggar i småhus varje år. Konstruk -tionen är likvärdig vår svenska med eninre ångbroms, fullisolering mellan bä-rande träreglar, en yttre gips eller spån-skiva samt 50–120 mm putsbärande EPSeller stenull. Detta har pågått sedan 1970-talet. I Sverige har det putsats runt 10 miljo-

ner kvadratmeter på regelkonstruktionerunder de senaste 15 åren. Detta byggsätthar sina för- och nackdelar som allt annat.På sista tiden har flera skaderapporter vi-sat på riskerna med denna typ av kon-struktion när anslutningsdetaljer och ut-förande inte görs på rätt sätt.Vad gäller typ av isolering, stenull eller

EPS, utanpå en lättregelvägg, redovisarprofessor Gudni Jóhannesson, KTH, iBygg och Teknik 8/07, beräkningar somvisar att det för en given mängd vatten(500g/m2) tar sju månader att torka utåtgenom ett putssystem på stenullsisole -ring. För samma putssystem på EPS tardet nio månader.Detta visar att det inte går att torka ut

fuktiga byggmaterial genom ett puts-system, oavsett stenull eller EPS som puts bärare. Sto kan med 20 års erfarenhetav EPS och stenull som putsbärare i Sve-rige vidimera att dessa beräkningar ock-så stämmer med verkligheten. Förekommer det felaktiga putsanslut-

ningar med vattenläckage, spelar det ing-en roll om putsbäraren är stenull ellerEPS. Den bakomliggande stommen tor-kar inte ut genom något av isoleringsma-terialen. Ser man på förhållandet mellan an-

vändningen av EPS och stenull ser vi

skillnader beroende på geografi. Av deminst 500 000 kvadratmeter isoler-system som utfördes i Syd-, Mellan- ochVästsverige under år 2007 var andelenEPS cirka 80 procent. I Stockholm, Mä-lardalen och norrut utfördes minst700 000 kvadratmeter isolersystem var -av andelen EPS uppgick till cirka 30 pro-cent.

Tjockleken ointressantInte heller ser vi skillnad på tjocka ellertunna putspåslag eller vattenavvisandeeller vattenackumulerande putser. Den-na trosföreställning att putstjocklekenhar avgörande betydelse vid puts på iso-lering är ogrundad och sedan länge över-spelad ute i Europa.Dock lever den kvar och verkar ha fått

förnyat bränsle med den uppkomna de-batten om riskkonstruktioner på regel -väggar här i Sverige. Det är vid putsningpå massiva mineraliska stommar eller te-gel där putsens vattenmagasinerande ochvattenavvisande effekt får betydelse. Oavsett om putsen består av organiska

spackelsystem med akrylat som binde-medel eller är traditionellt uppbyggdmed kalk och cement som huvudsakligtbindemedel blir båda putssystemen fukt-mättade efter cirka 2–4 timmar när de ut-sätts för slagregn. Vatten rinner sedanfritt på ytan över fönster, dörrar, plåtaroch andra anslutningsdetaljer vilket ökarrisken för vatteninträngning vid dessapartier. Skillnaden är att ett tunnare puts -skikt torkar upp betydligt snabbare än etttjockare putsskikt när det blivit genom-fuktat.

Vattenackumuleringen i ett putsskiktpåverkar inte ett putssystem på isoleringsom monteras på en regelvägg på sammasätt som ett putssystem monterat på mas-siva stommar. Tränger vatten in i stom-men till reglarna rinner det förr eller se-nare till platser där mögelpåväxt uppstår.Alg- och mögelpåväxt på ytan av en fasadär ett helt annat tema som jag inte kom-mer att beröra i denna artikel. Ventilerade putssystem på skivmateri-


Värmebryggor är synliga i fasaden. Foto: Per Karnehed

Underliggaren snedskärs för att inläckandevatten vid fönster ska kunna dräneras utåt.Foto: Stefan Bergman, Sto

Alla skivskarvar, skruvskallar och genomför-ingar är tätade med vävremsa och tätmem-bran. Foto: Stefan Bergman, Sto

Regelväggens yttersida är fuktsäkrad. Foto: Stefan Bergman, Sto

P

al är en effektiv väg ur fuktproblemati-ken. Volymen ventilerade putssystem påskivmaterial uppgick till runt 400 000kvad ratmeter jämt fördelade över landetår 2007. Fuktsäkerheten för ytterväggen ökar

men luftspalten håller, med de tjocka iso-lerskikt som väggen har, i stort sammafukthalt som uteluften. Risken för mögel -påväxt i denna luftspalt är alltså över-hängande ju bättre U-värde väggen får.Huruvida en mögelpåväxt i luftspalten ärskadlig eller inte kan diskuteras, men äm-net bör i alla fall tas upp. Vidare måsteäven fasadens totala isolerförmåga vägasin.

Belastning ökarVi bör av flera anledningar isolera husenmer. Ju mer isolering en byggnad har,desto större betydelse har tätheten av kli-matskalet. Trots ett gediget och idogt ar-bete från kunniga personer i detta ämne,möts man ibland av aktörer på byggmark-naden i Sverige med inställningen att ”litedrag” ska det vara, att bygga tätt kan ald-rig vara sunt. Även med avseende på fukt och inläc -

kande vatten är det viktigt att ha en luft-tät byggnad. Det råder ofta undertryck in-omhus med dagens ventilationssystem.Detta gör att fukt och vatten dras in medhjälp av tryckskillnaden mellan inne ochute om det är otätheter i väggen. Härkrävs ännu mer utbildning och spridningav goda exempel.Klimatförändringarna innebär att vi

får uppleva allt intensivare och längre pe-rioder av regn, vilket gör att belastningenpå fasaderna ökar. All isolering utvändigtär bra mot fukt eftersom väggen håller sig

varm. Därför gäller det att ta fram vägg-system som är välisolerade, säkra, ekono-miska, hållbara och miljöriktiga. Här ser vi en möjlighet att använda

kunskap inom olika områden och ställasamman den till ett fungerande konceptför lättregelväggar. Om vi ska vända tren-den med växthuseffekten krävs drastisktminskad energiförbrukning för upp-värmning eller kylning av bostäder. I Sve-rige står denna uppvärmning för 30–40procent av de totala koldioxidutsläppen. Varje cm isolering utanpå stommen

minskar uppvärmningsbehovet och bi-drar till en minskning av miljöbelastning-en. EPS eller stenull sparar in hundratalsgånger sin egen tillverkningsenergi un-der en byggnads livstid. Det är alltså mil-jömässigt bra att bygga hus med låga U-värden, gärna med material som har lågenergiåtgång vid tillverkning och trans-port till byggplats.Hur ska vi öka säkerheten vid anslut-

ningar, öka isolertjockleken ytterligareoch samtidigt få fuktsäkra konstruktio-ner? En lösning är att använda ett diffu -

sions öppet målningssystem som är vat -tenavvisande och lufttätt och som appli-ceras utanpå den bärande stommen. Detska överbrygga alla springor vid öppning-ar och ansluta helt tätt vid genomföring-ar i väggen. Därefter muras fasadtegel,monteras en panel eller appliceras ettdränerat isolerat putssystem. Det centrala i denna åtgärd är att man

accepterar ett mindre inläckage av vattentill utsida stomme. Öppningar i fasadenför till exempel fönster måste behandlasseparat för att säkerställa att vatten ledsut om fönstret eller anslutningen vidfönsterblecket läcker.Vidare är alla skivskarvar, skruvskallar

och genomföringar potentiella läckage-ställen och därför måste hållbarheten av


Bygget bör vara övertäckt under hela byggprocessen. Foto: Per Karnehed


tätmembranet säkerställas med vävrem-sor av olika slag då det förekommer rörel-ser från fukt och lastdeformationer. Man måste helt enkelt kunna säkerstäl-

la att allt vatten som kommer in vid an-slutningar mellan puts och andra byggde-lar även kommer ut i botten på isoler-systemet utan att fukta upp stommen el-ler den yttre skivan på regelstommen. Attenbart montera isoleringen på distanserfrån underlaget hjälper inte eftersom in-läckande vatten rinner in i konstruktio-nen vid drevmånen till fönster och dörrar,skivskarvar i den yttre vindskyddsskivan,bjälklagsskarvar och mot den yttre skivananslutande plåtar. Därför är detta vatten -avledande skikt bakom en dränerad iso-lering så viktigt.

Lufttätt skikt tätarSto Scandinavia har tagit fram en lösningsom gör att även bakomliggande väggskyddas mot fuktläckage från nederbörd.Skivmaterialet utanpå regelstommensamt alla genomföringar, plåtanslutning-ar, fönsteranslutningar och balkongan-slutningar tätas med ett obrutet lufttättoch vattenavvisande skikt innan den ytt-re putsbäraren monteras. Vattnet dräneras bort bakom putsiso-

leringen och leds ut över öppningar i fa-saden och nere vid mark. Dräneringen sä-kerställs genom att en 6–8 mm spalt byggsupp bakom putsisoleringen.

Testade i full skalaPutsisoleringen monteras tät uppe vidtakfot och under plåtbleck vilket gör attingen luftcirkulation som försämrar iso-lerförmågan uppstår. Såväl stenull somEPS är möjliga som putsbärare. Denna

lösning gör det möjligt att ha lättregelväg-gar och samtidigt få välisolerade kon-struktioner med fungerande putssystem.Systemet StoGuard har testats i Sveri-

ge av SP Sveriges tekniska forsknings -institut i Borås inom ramen för det SBUF-projekt som behandlar just odräneradeputssystem på träregelväggar. Fönsteranslutningar, plåtanslutningar,

markisinfästningar, stuprörssvepinfäst-ningar, balkonganslutningar, rörelsefo-gar och elskåpsanslutningar testades ifull skala. Den yttre målningsbehandling-en på träregelstommen höll helt tätt.Tryckfallet skedde inte som brukligt ärvid isolerade putssystem över putssiktetoch dess fogband, utan tryckfallet togshelt av systemet. Detta säkerställer atttvåstegstätningen kring alla anslutningarkan utföras med StoGuard system kombi-nerat med de traditionella vädertätning-ar som används för putssystemen.

Bygg hållbartNågra av de viktigaste slutsatser vi dragitnär det gäller putssystem är:• Bygg torrt under väderskydd. • Håll koll på fuktprocessen under bygg-tiden.

• Var noga med projektering och identi -fiera kritiska detaljer som ska kollas uppunder byggprocessen. Dessa råd gäller oavsett byggmaterial.En byggnad ska klara de ökade väder-

belastningar som den pågående klimat-förändringen medför. Huset ska ävenvara hållbart och robust byggt för att tålavissa fel under byggtiden samt senare för-ändringar som eftermontage av lampor,skyltar och markiser.Det finns putssystem på marknaden

idag som är ventilerade och dräneradedär putsning sker på ett skivmaterial. Plåt anslutningar och val av fönster är vik-tigt vid dessa typer av system. Dessa ven-tilerade putssystem är en enkel lösningsom ger god säkerhet för bakomliggandevägg.Ett alternativ är putsning på StoGuard

Vario eller StoGuard Mineral där väggenbakom putsisoleringen förses med ettlufttätt och vattenavvisande målnings -skikt. Därefter monteras en dräneradputsisolering av minst 80 mm tjocklek.Putsskiktet är cirka 10 mm tjockt. Utanpådetta appliceras en genomfärgad silikon-hartsputs.Fördelen med att putsa på isolering är

att den yttre isoleringen monteras obru-ten över bjälklag och runt fönster ochdörrar där andelen trä, betong eller stål ärstor. Det är många löpmeter köldbryggasom hålls varm när den yttre isoleringenmonteras. Den bakomliggande väggenblir också varm och torr när ett tjockt,obrutet isoleringsskikt omsluter byggna-den. Lufttätheten för konstruktionenökar även med ett yttre obrutet skikt somsluter helt tätt vid alla öppningar och ge-nomföringar i väggen.Byggherren har ett stort ansvar för

byggnadens miljöpåverkan, hållbarhetoch funktion över tid. Vi materialleveran-törer bidrar gärna med vår kunskap ocherfarenhet för att ta nya grepp när gamlabeprövade sanningar inte längre räckerhela vägen fram.Det är en balansgång mellan investe -

ringskostnad, driftsekonomi, säkerhetoch miljöpåverkan. Husen ska hålla längeoch erbjuda attraktiva miljöer för de bo-ende! D


P


Nästan 40 procent av Sveri-ges totala energianvändninganvänds i bostadssektorn,främst för uppvärmning av fas-

tigheter och för beredning av tappvarm-vatten. Denna siffra måste minska avse-värt de närmsta åren för att nå de energi-och miljömål som satts upp av både EUoch Sveriges regering. Passivhus är en bra lösning för att

minska energianvändningen för upp-värmning i fastigheter men samtidigt bi-behålla en hög inomhuskomfort.

Över 5 000 passivhusPassivhus byggs med ett mycket välisole-

rat och lufttätt klimatskal med mekanisktill- och frånluft med värmeåtervinning.För den svenska definitionen av passiv-hus, se www.energieffektivabyggnader.se.Det första passivhuset byggdes år 1991

i Darmstadt i Tyskland. Noggrann utvär-dering visade att passivhustekniken fun-gerade mycket bra och man fortsatte attbygga passivhus. Idag finns över 5 000passivhus i Tyskland, både nybyggen ochrenoverade fastigheter. Även i Österrike,Schweiz och Nederländerna är passivhusmycket vanliga. I Sverige byggdes de första passivhu-

sen i Lindås år 2001 genom samarbetemellan bland andra Lunds tekniskahögskola, Chalmers, SP och EFEM Arki-tektkontor. Dessa hus är mycket väl ut-värderade både när det gäller faktiskenergianvändning och inomhusklimat.Även brukaraspekterna har utvärderatsnoggrant. Resultaten visade att husen i Lindås

Park fungerade mycket bra, med både lågenergiförbrukning och nöjda boende.Trots detta har det skett en långsam ut-veckling av nya passivhusprojekt efterLindåsprojektet.

Följt fyra projektFör att bland annat ta reda på vilken kun-skap som krävs, vilka komponenter sombehövs och vilka system som ska använ-das för att i Sverige åstadkomma byggna-der med mycket lågt energibehov harEnergimyndigheten finansierat ett forsk-ningsprojekt som startade i augusti 2005på avdelningen för energi och byggnads-design på Lunds tekniska högskola. Fyra stycken demonstrationsprojekt

som byggs som passivhus ligger somgrund för forskningsprojektet; tre ny-byggnadsprojekt och ett renoveringspro-jekt.Genom att studera faktiska projekt ser

man direkt vilka problem och möjlighe-ter som uppstår under byggets gång. De-monstrationsprojekten har följts frånstartmöte till efter drifttagande; vid pro-jektering och under entreprenaden. Dehar sedan utvärderats när det gäller fak-tisk energianvändning. De kommer ävenatt utvärderas utifrån frågor som komfortoch brukaraspekter. Genom att aktivt delta i byggprocessen

har erfarenheter och förslag om förbätt-ringar kontinuerligt samlats in från allainblandade i projekten. Alla från snicka-re till konsulter har gett sina synpunkter.

Nöjd fastighetsägareKvarteret Oxtorget i Värnamo färdig -ställdes under sommaren 2006. 40 styc -ken lägenheter har byggts som passivhussom en del av kommunalägda Finnveds-bostäders fastighetsbestånd. Lägenheterna är fördelade på fem

huskroppar i två eller två och ett halvtplan och varierar i storlek från två till femrum. Den bärande stommen är av plats-gjuten betong, och ytterväggar och tak ärplatsbyggd träkonstruktion. Varje lägen-

PASSIVHUS Passivhus minskar energiåtgången. Flera projekt följs och utvärderas som bäst men redan nu kan man säga att passivhustekniken kräver en kunnigoch påläst projektledare. Fler produkter behöver också utvecklas.

Bra projektledare behövsför lyckat passivhusAv ulla janson, doktorand, LTH

I kvarteret Oxtorget i Värnamo har 40lägenheter byggts som passivhus. Prelimi -när årsförbrukning visar på 67 kWh/m2 år igenomsnitt. Foto: Ulla Janson

Ulla Janson doktorerar sedan år 2005 påpassivhus på energi och byggnadsdesign påLTH. Hon gick ut väg och vatten påChalmers år 2001 och har arbetat som VVS-konsult. Ulla Janson renoverar som bäst sinskånelänga utanför Svedala och försöker fåden energieffektiv.

FÖRFA

TTAREN


het har ett tilloch frånluftsaggregat medvärmeväxlare. Då extra värmetillskott behövs i lägen-

heterna går ett värmebatteri igång somvärmer tilluften. Detta drivs med el. Sol-fångare placerade på tak förser hyresgäs-terna med tappvarmvatten. El ger extratillskottsvärme för uppvärmning av tapp-varmvatten de månader då solen interäcker till. Direkt när hyresgästerna flyttade in

påbörjades mätningar av faktisk energi-förbrukning, inomhustemperaturer, kall-vattenanvändning med mera. Preliminä-ra siffror visar att årlig köpt energi förtappvarmvatten, uppvärmning, hushålls -el och driftel ligger på 67 kWh/m2 år i ge-nomsnitt för de 40 lägenheterna.En första enkät är utförd av de boende

under år 2007 och kommer att komplet-teras med djupintervjuer av brukare un-der år 2008. Finnvedsbostäder är mycketnöjda med resultatet och håller nu på attprojektera 60 nya lägenheter i Värnamo,utformade som passivhus.

Bygger förskolaI Frillesås utanför Kungsbacka har EkstaBostads AB låtit uppföra 12 lägenheter itre huskroppar byggda som passivhus. Husen är i två plan och var klara för in-

flyttning i december 2006. Ytterväggar,tak och bärande stomme består av prefab-ricerade element, kompletterade påplats, där ytterväggarna och taket är avträkonstruktion och mellanbjälklaget ettfiligranbjälklag. Varje lägenhet har etttill- och frånluftsaggregat med värme-växling med ett värmebatteri för kalla da-gar kopplat till fjärrvärme. Solfångarekombinerat med fjärrvärme förser fastig-heterna med tappvarmvatten.Mätningar av fastigheten pågår och

kommer att utvärderas under våren2008. Under hösten 2008 kommer hyres-gästerna att intervjuas för att belysa kom-fort och trivselfrågor. Eksta har dock re-dan valt att gå vidare med passivhus ochbygger nu en förskola enligt passivhus-konceptet.

Prefabricerat husVilla Malmborg är ett enfamiljshus sombyggts av Vårgårdahus i Lidköping.Huset är 170 m2 i två plan och värms

genom tilluften via ett tilloch frånlufts -aggregat med värmeväxling. Tillskotts -

värmen för uppvärmning kommer frånfjärrvärme. Även tappvarmvatten värmsmed fjärrvärme. Huset är prefabriceratmed ytterväggar, tak och bärande stom-me av trä, kompletterade på plats. Familjen flyttade in i april 2007 och

mätningar av inomhustemperaturer,energiförbrukning, yttemperaturer medmera påbörjas i årsskiftet 2007/2008 föratt sedan utvärderas.

Renoveras rejältI Brogården i Alingsås pågår ett renove -ringsprojekt av 18 lägenheter byggda år1970. De är en del av ett område på 300 lä-genheter som ägs av kommunalägdaAlingsåshem AB och är i behov av reno-vering. Bland annat klagar hyresgästernapå ojämna inomhustemperaturer ochdrag. Fasaderna behöver renoveras ochfastigheten behöver anpassas för moder-na krav på tillgänglighet. Genom partner-ingsamarbete har projekteringen pågåttunder år 2007. I renoveringsarbetet kommer fastighe-

ten att tilläggsisoleras och fasadmateria-let kommer att bytas, fönstren ska bytastill lägre U-värde än de befintliga och utanplastkarm. Den befintliga entrén kommeratt förses med ett vindfång. Nuvarandebalkongkonstruktion innebär en storköldbrygga då balkongens betonggolv gåren bit in i lägenheten. För att få bort köld-bryggan kommer balkongerna efter reno-vering att hänga utanpå fasaden. Befintligt ventilationssystem består av

en frånluftsfläkt per trapphus, med till-luftsintag via vädringsfönster och spalt-ventiler och frånluftsdon i wc och kök. I

renoveringsarbetet kommer istället me-kanisk tilloch frånluft med värmeåter-vinning att installeras, med ett aggregat ivarje lägenhet. Aggregaten är fjärrvär-meanslutna för extra tillskottsvärme un-der kalla dagar. Befintliga vitvaror kom-mer att ersättas med mer energieffektivaprodukter. Fastigheten anpassas efter rådande

tillgänglighetsregler, med bland annatstörre wc och hiss i de huskroppar somhar källare. Vid fortsatt renovering kom-mer solfångare att installeras för bered-ning av tappvarmvatten. Gårdarna kom-mer att ses över med bland annat bättrebelysning. Byggstart av projektet är planerad till

februari, mars 2008.

Projektledare har nyckelrollVäl utförda passivhusprojekt ses som re-ferensobjekt och används som bas i efter-följande projekt. Det har visat sig ha storbetydelse att kunna komma på studiebe-sök till befintliga passivhus i planeringenav och vid projekteringen av nya passiv-hus. Stolta entreprenörer som med rakaryggar presenterar sina passivhus ärovärderliga som marknadsförare för attbygga passivhus.Projektledaren har en nyckelroll. I de

tre nybyggnadsprojekten har det visat sigatt ledarskapet varierat mycket mellan deolika projektledarna. Ledarskapets rolloch dess påverkan på slutresultatet hardärför studerats noggrant. När man bygger ett pilotprojekt behövs

en ny typ av projektledning. Det finnsFortsättning s. 100� P

I Brogården i Alingsås renoveras 18 lägenheter. Fasadmaterialet ska bytas ut. Drag inomhuskommer att åtgärdas. Foto: Ulla Janson

inga gamla projekt att titta på och kopie-ra. Både byggproduktionen och ledarska-pet måste förändras för att nå de uppsat-ta målen för projektet. Det är viktigt attinte underskatta tiden för projektledareni projektet. Att bygga något man aldriggjort förut kräver mer tid än i traditionel-la projekt.

Kunnig och tydligDet demonstrationsprojekt som har haftminst oförutsedda händelser och dess -utom var klart i tid med mycket nöjda be-ställare och entreprenörer, har haft enmycket väl påläst projektledare. Han harkunnat svara på frågor både från konsul-ter och entreprenörer och därmed harfrågorna inte orsakat några stopp i byg-get. Han har också varit mycket tydligmed vilka mål som ska uppnås i projektetoch har varit väl medveten om hur hanska komma dit. Denna projektledare hararbetat bestämt men demokratiskt. Ett annat av projekten har haft en mer

auktoritär projektledare. Osäkerheter iprojektet har i vissa fall inte kommit framtill projektledaren på grund av respektoch rädsla för repressalier. Detta har letttill ett par oförutsedda händelser ochnödlösningar i projektet. I det tredje projektet är projektledaren

mer osäker på sin roll och vad som förvän-tas av honom. Beslut och svar på frågorhar dröjt och bidragit till förseningar iprojektet.

Dyrt åtgärda felDet går att bygga passivhus med goda re-sultat även om projektledaren inte lederprojekten idealiskt. Skickliga hantverka-re och externa experter kan tillsammansåstadkomma ett mycket bra slutresultat. Men det kostar pengar att åtgärda

misstag sent i projekt; brist på gott ledar-skap behöver inte påverka slutresultatetmen kan slå mot slutkostnaden. Dåligt le-darskap kan också orsaka ohälsa i arbets-gruppen genom frustration eller att vissafår ta mer ansvar än vad de borde ha.

Utbilda alla inblandadeDet har visat sig vara mycket viktigt attalla på arbetsplatsen vet vad ett passivhusär och hur det fungerar, vikten av täthet,om huset ska värmas med tilluften ochvarför det är så tjock isolering. Det är bra med gemensamma praktis-

ka genomgångar av kritiska moment, tillexempel täthet, så att konstruktören ge-mensamt med montören kan enas om detär praktiskt byggbart eller inte. På så sättundviks nödlösningar på plats och detblir en högre kvalitet på slutresultatet.

Behöver utveckla produkterFler produkter anpassade för passivhusbehövs på den svenska marknaden. Ytter-dörrar med låga U-värden, FTX-agg regatmed hög värmeåtervinning, kaminer, till-och frånluftsdon för varierande flödenoch varierande temperaturer är bara någ-ra av de komponenter som behövs ut-vecklas ytterligare.

Med ett ökande antal passivhus sombyggs i Sverige är det viktigt att produkt -utvecklingen följer efterfrågan. Risken ärannars stor att man får vända sig utom-lands för att hitta produkter anpassadeför passivhusproduktion.Fotnot: Forskningsprojektet pågår i

fyra år och kommer att resultera i en li-cenciatuppsats vårvintern 2008 och endoktorsavhandling under hösten 2009.Läs mer på www.ebd.lth.se/forskning/passivhus_demonstrationsprojekt,www.tellus.tv/passivhus och www.ox -torget.se. Mer om passivhus finns blandannat på www.energieffektiva bygg na -der.se D


I Frillesås har Eksta Bostads AB uppfört tolv lägenheter. Foto: Ulla Janson

Villa Malmborg i Lidköping är ett prefabricerat enfamiljshus på 170 m2 i två plan.Foto: Ulla Janson

P


JURIDIK En konsult som ska avveckla eller lämna över sin verksamhetbör tänka sig noga för. För att undvika fallgropar kan konsulten gåigenom sitt försäkringsskydd, vilka skattefrågor som kan tänkas gällaoch, vid överlåtelse, vem som är fortsatt ansvarig.

Konsult som ska avvecklabör undvika fallgropar

Av elisabeth berg och hanna jönsson, biträdande jurister, Foyen Advokatfirma AB

Många konsulter driveregen verksamhet i enskildfirma eller i någon bolags-form. Förr eller senare kan

det bli aktuellt att avveckla verksamhe-ten. Det är kanske dags att dra sig tillba-ka, man drabbas av sjukdom eller andraomständigheter som gör att det inte är an-geläget att fortsätta företaget – det finnskanske barn eller andra spekulanter somvill ta över verksamheten. Oavsett om en förestående pensione -

ring motiverar en avveckling av den en-skilda firman eller överlåtelse av företa-get bör man reflektera över vilka skatte-mässiga konsekvenser detta ger upphovtill. Ska rörelsen överlåtas på annan börparterna också vara klara över vilket för-säkringsskydd som finns för den tidigareverksamheten. I det följande ska vi belysa några av de

frågeställningar som aktualiseras i sam-band med överlåtelse eller avveckling avnäringsverksamhet och som vi stöter på ivårt arbete.

Kan avveckla på olika sättI konsultens enskilda firma är de mate -riella tillgångarna normalt relativt be-gränsade och består främst av inventa -rier, kontorsmaterial, eventuellt kundre-gister samt rätten till firmanamnet. Detfinns kanske även en kontorslokal ifrånvilken verksamheten bedrivs. En avveck-ling av verksamheten innebär därför ipraktiken att konsulteriet upphör, att be-fintliga tillgångar säljs av i möjligaste mån– alternativt behålls kvar och att hyres-kontraktet sägs upp eller förs över på nyhyresgäst. Med hänsyn till konsultuppdragets

personliga prägel är det nog mer sällan enavveckling av en enskild firma även om-fattar en överföring av pågående konsult -uppdrag.

Konsulten som driver aktiebolag kanavveckla sin rörelse genom att till exem-pel sälja eller ge bort antingen aktierna el-ler tillgångarna i bolaget. Han eller honkan också besluta att likvidera bolaget.Genom ett sådant förfarande utser Bo -lagsverket en likvidator som kommer attrealisera tillgångarna i bolaget för att be-tala bolagets kända skulder. Resultatetfrån likvidationen tillfaller aktieägarensom redovisar intäkten som utdelning.Eftersom likvidatorn har rätt till ersätt-ning från bolaget för sitt arbete kan dockkostnaden för förfarandet innebära attmånga upplever en försäljning som ettmer attraktivt alternativ.

I den här artikeln kommer vi därförinte att närmare gå in på likvidationsför-farandet, men flaggar för att ansvars- ochförsäkringsfrågor såsom de beskrivs ne-dan även gör sig gällande på olika sätt i ensådan situation.

Att sälja aktierGenom en försäljning av aktierna i bola-get överförs verksamheten i sin helhet tillköparen. Samtliga inventarier som tillhörbolaget, om de inte köpts ut av säljaren isamband med försäljningen, ska i principingå. Tecknade försäkringar, hyreskon-trakt, pågående konsultuppdrag, firma-namn med mera som hör till bolaget med-följer också. De inventarier som är fullt avskrivna

syns visserligen inte i bolagets balansräk-ning när sista avskrivningen är gjord menkan ha ett högt marknadsvärde och hör

naturligtvis fortfarande till bolagetsegendomsmassa. Köparen bör därför setill att säljaren specificerar vilka inventa-rier och annan egendom som tillhör bola-get utöver det som framgår av balans- ochresultaträkningen. För att hyreslokalen ska kunna tas över

av en ny hyresgäst eller om köparen av bo-laget önskar bedriva annan verksamhet ihyreslokalen krävs som huvudregel hy -res värdens samtycke. Detta är också nå-gonting som måste beaktas i sambandmed att parterna bestämmer villkoren föröverlåtelsen.

Ger olika skatter En försäljning av samtliga tillgångar i bo-laget eller i den enskilda firman är i prin-cip undantagen från mervärdeskatt menkan få andra skattemässiga konsekvenser.Att tänka på är nämligen att vinsten frånförsäljningen av aktierna i ett fåmansbo-lag delvis kan komma att beskattas somlön, beroende på hur stort det egna spara-de utdelningsutrymmet är. Om aktiernasäljs bör man också beakta att de skatte-rättsliga skalbolagsreglerna kan blitillämpliga.Utgångspunkten i reglerna om skalbo-

lag är att den som säljer ett skalbolag haransvaret för den latenta bolagsskatt sombelastar bolaget fram till överlåtelseda-gen. Skalbolagsreglerna kan aktualiserasäven om bolaget inte tömts på inventari-er innan försäljning om tillgångarna ikonsultverksamheten till största delenbestår av likvida medel. För att undgå skalbolagsbeskattning

bör konsulten i dessa situationer lämna inen skalbolagsdeklaration. Det krävs ock-så att säkerhet ställs för skattens betal-ning.

Gåva kan uttagsbeskattasDen som vill ge bort tillgångarna i verk-

§ § §§ § §

samheten, exempelvis till sina barn börvara observant på att gåva av enstaka till-gångar ur ett skattemässigt perspektivgenerellt sett anses vara ett uttag ur verk-samheten som utlöser uttagsbeskattning.Detta innebär att egenföretagaren be-skattas som om värdet av egendomen be-talats ut till honom eller henne själv. Det-ta gäller såväl för ägaren av enskilda fir-man som för ägaren av aktiebolaget. För att gåvan ska vara skattefri för giva-

ren krävs i princip att hela näringsverk-samheten ges bort. I dessa fall inträdermottagaren i givarens skattemässiga situ-ation vilket innebär att gamla ingångsvär-den för avskrivning av inventarier be-hålls.

Obeskattade medelSåväl inom ramen för enskild firma somaktiebolag är det vanligt att avsättningargörs till så kallade periodiseringsfonderför att få tillstånd en resultatutjämningmellan olika verksamhetsår. Varje års av-sättning utgör en särskild periodiserings-fond som ska återföras till beskattning detsjätte året efter avsättningen. Näringsid-kare som bedriver enskild näringsverk-samhet gör ofta även avsättningar till enexpansionsfond. Möjligheten att göra avsättningar till

expansionsfond har införts för att ge densom bedriver enskild firma en liknandeskattemässig situation som aktiebolag.Den enskilda näringsidkaren kan genomavsättningen ta undan medel från be-skattning i näringsverksamhet, mot enexpansionsfondskatt om 28 procent. Närexpansionsfonden återförs tillgodoräk-nas expansionsfondsskatten och medlenska tas upp till beskattning som inkomstav näringsverksamhet. När näringsverksamheten upphör

måste expansionsfond och periodiser-ingsfond återföras till beskattning. Omverksamheten ges bort kan dock såväl pe-riodiseringsfonder som expansionsfondhelt eller delvis överföras till mottagaren.Några beskattningskonsekvenser för gi-varen uppstår då inte. För att ett överta-gande ska kunna genomföras krävs, föru-tom att det finns vissa beloppsmässiga be-gränsningar, bland annat att parternaskriftligen avtalat om att fonderna skaöverföras.Om inkomsten i verksamheten blir stor

till följd av återföringar av fonderade me-del kan man begära att få en särskild skat-teberäkning för ackumulerad inkomst föratt mildra den progressiva beskattningeni samband med att konsultverksamhetenupphör. För att Skatteverket ska göra ensådan särskild skatteberäkning krävsbland annat att avsättning gjorts vid flerän ett år.

Ansvar och försäkringsskydd Enligt ABK 96, § 6.1 svarar konsulten förskada som orsakas av vårdslöshet vidkonsultuppdragets utförande. Ansvarsti-den sträcker sig tio år från den dag dåuppdraget slutfördes eller annars upp-hörde och konsulten svarar även för un-derkonsulters arbete. Om inte annat haravtalats gäller enligt ABK 96 att konsul-ten ska ha gällande konsultansvarsför-säkring under avtalstiden. Det står förståskonsulten fritt att hålla sig med ett mer

omfattande försäkringsskydd. Säljer konsulten aktierna i bolaget

kommer tillgångar och skulder att följamed aktierna. Det är bolaget som ansva-rar för de avtal som bolaget ingått. Bola-gets ansvar kvarstår därför efter ägarby-tet och eventuella krav ska alltså i förstahand riktas mot bolaget. Eftersom ansva-ret i princip följer med aktierna är detdärför upp till köparen att gå igenom bo-lagets verksamhet och kräva garantierfrån säljaren.Ansvaret för tidigare arbeten/uppdrag

kan förstås regleras särskilt i avtalet vidförsäljningen av aktierna genom att sälja-ren till exempel lämnar garantier till kö-paren om att han ska ansvara för eventu-ella anspråk med anledning av tidigareuppdrag. Det kan också tänkas att sälja-ren tar på sig ansvar för självrisk medmera för eventuella framtida tvister. Garantier bör inte lämnas utan att var-

dera part noga gått igenom ansvarsfrå-gorna och undersökt vilket försäk-ringsskydd som är lämpligt. Vid en avveckling av den enskilda fir-

man eller överlåtelse av tillgångarna sker

däremot ingen övergång av ansvaret förtidigare arbeten utan detta kvarstår istäl-let för den enskilde konsulten. Eftersomdet finns en risk för att anspråk mot kon-sulten dyker upp långt i efterhand är detsärskilt viktigt att försäkringsskydd finnsockså efter att verksamheten upphörtoch den enskilda firman har avvecklats.

Vem bär ansvaretOavsett i vilken form verksamheten harbedrivits är det alltså viktigt att kontrol-lera befintliga försäkringar och försäkrasig om att det finns ett försäkringsskyddäven för tiden efter att arbetet har slut-förts. En köpare av bolaget bör till exempel

observera att det inte är självklart att be-fintliga försäkringar kan ligga kvar ifallhan eller hon avser att bedriva annanverksamhet i bolaget. I så fall kan ett kom-pletterande skydd behöva tecknas för ti-digare arbeten. Ansvarsfrågorna bör med andra ord

alltid ingående diskuteras mellan parter-na, inte minst när det gäller överlåtelse tillbarn eller släkting – för det vore olyckligtom den övertagande sonen/dottern i sinnya och kanske helt skilda verksamhetdrabbas av krav från beställaren för gam-la arbeten utan att ha gällande försäk-ringsskydd.

Förbered noggrantSammanfattningsvis uppkommer en radfrågor i samband med en överlåtelse avverksamheten. Konsulten bör därförnoga överväga ansvarsfrågor och andrafrågor kopplade till försäkringsskyddetsamt fundera över bland annat vilka skat-temässiga och bolagsrättsliga frågor somkan komma att aktualiseras. Genom att noggrant gå igenom räken-

skaper och försäkringsvillkor samt ge-nom att välja en passande överlåtelse-form kan en del av de fallgropar undvikassom annars riskerar ge oönskade effektersåväl för den som tar över som för densom överlåter konsultverksamheten. D


§ § §§ § §


En renässans för betongen komi och med införandet av arme -ringstekniken, att med järn ge ma-terialet en förmåga att ta dragkraf-

ter och valvslagningar, och balkar togs nufram med hisnande slankhet och profiler.Under 1900-talet har ett flertal framträ-dande konstruktörer skapat sina signumgenom att utveckla raffinerade utnyttjan-den av armerad betong, som Eduardo Tor-roja, Pier Luigi Nervi och Heinz Isler.

Men betongen har mött skilda öden.Under 1970-talet likställdes den ofta medenkel andefattig massproduktion ochgrovt formade passformer med bristandenoggrannhet. Detta har orsakat ett grund -murat gråtrist rykte och många är väl ock-så de som skyndat på stegen i nerpinkadeviadukter där belysningsarmaturernakrossats eller sprayats över. Betongensom lockande yta att dekorera eller attklottra ner. Förslitningen, oftast främst

den visuella, har gått hårt åt materialka-raktären.

Betongens foglighetRåsågade brädformar ger kulvertar spårav furukvist och urslag från sågen. I väg-bankar längs nydragna motortrafiklederpräglas betongen för att ge intryck av na-tursten eller murverk. Hemmasnickarenspikar sin egen form för att gjuta plattortill trädgårdsgången lika väl som för plin-

FORM & TEKNIK Betongen är på intet sätt ett nytt material i männi-skans byggande historia. Romarna utnyttjade den för tryckta konstruktioneroch utvecklade en skicklighet i att åstadkomma eleganta konstruktiva resul-tat. Som material har man länge vetat att uppskatta dess egenskaper.

Betongen är en trogenoch anpassbar tjänare

Av arkitekt andreas falk, [email protected]

Grått, rufft, strävt. Ett sätt att använda betong är i en rak konkret nybrutalism, som Arkitekturskolan i Stockholm. Foto: Thomas Carlgren

ten till friggeboden. På Gotland gjutsstöldbegärliga trafikhinder i form av fåroch det anordnas kurser i att arbetaskulpturalt i betong, att låta fantasin sty-ra och fritt formge detta i förstone så följ-samt formbara, sedan så konkret fasta ochtåliga material.Tåligt så länge proportionerna är de

rätta vid blandningen och armeringen dåsådan erfordras läggs tillräckligt skyddatinne i betongen. Olyckliga brohistorierhar det skrivits om under åren, om broardär fukt trängt in till armeringen som rostat och sprängt sönder konstruktio-nen.

Människan för…På marken tjänar betongen som tåliga un-derlag för landningsbanor, vid Skavstautanför Nyköping likaväl som mitt ute iStilla havet, på Påsköns lilla knapp-nålshuvud, där en av världens längstalandningsbanor är belägen, av säker-hetsskäl då det är omkring 400 mil tillland åt både väster och öster.Under senare år har japanska arkitek-

ter som Tadao Ando visat på betongens påen gång exakta, eleganta och poetiska po-tential. Betongen med sin formbarhet blir

vad vi gör utav den. Slarv och ointresseger ett resultat som inte håller. Precisionoch kreativitet kan ge hållbara, funk-tionsdugliga, stilfulla och kontemplativaresultat där materialet är så självklart attinga som helst associationer väcks tillskamfilad, vanryktad nybrutalism ellernedgången förort. Under en rad av år tillbringade arki-

tektstudenter från KTH ett par veckor år-ligen vid Strängbetongs fabrik i Nykvarnutanför Södertälje, snickrandes formar,armerandes, blandandes, gjutandes ochvibrerandes betong samt efterbehand-landes densamma. Produkten var i flera fall trafikhinder

som sedan placerades ut i den stock-holmska gatubilden. Formplywood.Mycket formolja. Glasfiberformar. Ytorsläta som skinn och stor tillfredsställelseöver de skulpturala möjligheterna ochraffinerade effekter av ädelballast ochglimmer.

…betongen följerNybrutalismen var inte ute efter att varadöd och ogästvänlig, bara rak och kon-kret. Ett gott exempel som upprör mångaär Arkitekturskolan i Stockholm, tillkom-

men 1967–69 i skuggan av Engel-brektskyrkan på sin klippa. Allting redo-visas där och särskiljs, inklusive det råabetongmaterialets produktflora, så somden är i relativt obehandlat skick, kon-kret, rufft, grått, strävt. Om man sedan gillar anslaget eller inte

är en delvis annan sak. Nybrutalismen varute efter det råa, asketiska uttrycket ochskapade det. Det stålglättade betonggol-vet och den kulört infärgade terrazzon ärresultat av en strävan åt det helt motsattahållet, mer raffinerat och bearbetat, ochett annat exempel på anpassbarheten hosdenna trotjänare i tjänst hos den byggan-de människan. D


DEBATT Kvaliteten på sprutbetongsarbeten beror oftast på spruta-rens yrkesskicklighet. I Sverige ställs det idag inga krav på att operatörerska styrka sin kompetens. Felen kan bli stora och dyra. Det behövs därfören utbildning om våt- och torrsprutning för arbetsledare och operatörer.Av jonas holmgren, professor i betongbyggnad, KTH, mårten janz, handläggareRebet, CBI Betonginstitutet och erik nordström, Vattenfall AB, Vattenkraft, Dammsäkerhet & Anläggningsteknik


Kvaliteten på utförda arbetenmed sprutbetong är till stor delavhängigt av operatörens yr-kes skicklighet. Till skillnad

från många andra länder ställs det i Sve-rige idag inga krav på att operatörerna skakunna styrka sin kompetens, vilket ledertill att det till exempel är svårt att i för-hand jämföra kompetensen hos entrepre-nörer vid en upphandling. Detta kan i sintur leda till brister i utfört arbete och i för-längningen förhöjda kostnader och onö-diga tvister. I syfte att råda bot på detta har Rebet

startat en arbetsgrupp, som har tagit framen utbildningsplan, som ska ge arbets -ledare och operatörer teoretiska ochpraktiska grundkunskaper. Framöver ärdet därför möjligt att kräva att arbetsle-dare och operatörer har genomgått den-na kurs. Detta ökar förutsättningen förkostnadseffektiva och väl utförda arbe-ten. I den arbetsgrupp som arbetat med ut-

bildningsplanen finns representanterfrån flera offentliga och privata förvalta-re, sprutbetongentreprenörer, material-tillverkare, utbildningsgivare och FoU-enheter.

Välkänd teknikSprutbetongtekniken är inget nytt på-fund. Torrsprutningstekniken gjorde sittintåg i Sverige på 1930-talet då torrspru-tad betong användes vid bergförstärk-ning av vattenvägarna vid uppförandet avHöljebro kraftverk i Ljusnan (Franzén,1982). Statens Järnvägar hade dock redananvänt tekniken före detta för förstärk-ning av betongkonstruktioner. Senare är det främst inom våtsprut-

ningstekniken och på bergförstärknings-sidan som utvecklingen av sprutbetong-tekniken har skett. I Sverige ökade an-vändningen främst under 1950-talet och

kompletterades också med fiberteknikenunder senare delen av 1960-talet.

Utförs på fel sättÄven om sprutbetongtekniken utvecklatsfrån det att den introducerades i Sverige ärgrundkonceptet fortfarande det samma.Erfarenheter från uppföljning av sprutbe-tong reparationer visar att sprutbetong-materialets beständighet i sig självt vanli-gen inte utgör något hot mot konstruktio-nens funktion (Nordström, 1996).Orsaken till undermåliga sprutbetong -

reparationer grundläggs istället ofta i fel-aktig konstruktionsutformning eller fel-aktigt utförande! Teknikens enkelhet när det gäller det

påtagliga i en enkel utrustning och ett rätt-framt utförande leder ofta till en under -skattning av vikten av hög kvalitet i alla de-lar av processen. Att till exempel rätt spru-ta in frambilad armering eller armering,som lagts till en konstruktion på dess utsi-da, är en mycket grannlaga uppgift.Få av de sprutare som arbetar med ex-

empelvis tunnelinsprutning har någonsinberetts tillfälle att studera hur väl de lyc -kats med den svåra uppgiften, eftersomsprutning normalt sker mot en yta, sominte går att inspektera från andra sidan.

Förbjöds efter misslyckandenVid projektering av stora sprutbetongar-beten läggs ofta stor möda ned på att spe-cificera krav i alla delar, från borttagningav betong/förbehandling av berg till härd -ningsinsatser efter sprutning. Operatörernas skicklighet är något

som man vanligen inte ställer några kravpå i de nordiska länderna. De förutsättsha tillräcklig kompetens för att utföra fö-reskrivna moment. Vid sprutbetongarbeten kan detta bli

ett problem eftersom det inte är särskiltsvårt att ödelägga förutsättningarna för

en lång livslängd genom felaktigt utfö-rande. Ett felaktigt utförande kan förstö-ra förutsättningarna även för den bästkomponerade sprutbetongmixen. Sprutbetong för reparationsändamål

var länge förbjuden av Ministry of Trans-portation i Quebec, Kanada, på grund avgamla misslyckanden med så kallad guni-te. Genom att tekniken utvecklades ochkontrollen ökade på kvaliteten genom an-vändning av färdigblandat bruk och kon-trollerad tillsats av acceleratorer så harsprutbetong för reparation nu varit till -låten igen under drygt tio år. Till dettakommer att Ministry of Transportation iöver tio års tid krävt att alla sprutare är li-censierade.

Kräver certifieringSedan dess har utvecklingen mot ökadekrav på sprutaren fortskridit. I både USAoch Kanada ställs det nu krav på certifie -ring av sprutoperatörer för att på så sätthöja kvaliteten på utförda sprutbetongar-beten. American Concrete Institute harmed specialister från både Kanada ochUSA utarbetat utbildningsplaner för ”cer-tification of nozzlemen”. Men inte nogmed det – man har även utarbetat planerför utbildning av dem som bedömer depraktiska prov som sprutarna genomgår.Fram tills nu har det inte varit möjligt

att ställa motsvarande krav i Sverige, dådet saknats en branschgemensam utbild-ning att hänvisa till.I syfte att höja kvaliteten på sprutbe-

tongarbeten har en arbetsgrupp bildatsinom Rebet, som är en intresseorganisa-tion med företag, myndigheter och FoU-enheter som arbetar med reparation och underhåll av betong. Arbetsgruppen ar-betar med att ta fram en sådan bransch -gemensam utbildningsplan. Utbildningen är främst till för arbetsle-

dare och operatörer. Avsikten är att be-

Utbildad operatör får fleratt välja sprutbetong

ställare ska kunna ställa krav på att entre-prenörens personal har genomgått ut-bildningen med godkänt resultat. På såvis kan beställaren försäkra sig om att ar-betsledningen och operatörerna hargrundläggande praktisk och teoretiskkunskap om sprutbetongteknik.

Kompetens intygasUtbildningen vänder sig både mot berg-förstärkning och reparation och tar uppvåt- och torrsprutning. Även om de olikasprutbetongteknikerna och de olika app -likationerna skiljer, så är grunderna de-samma och de skillnader som finns är re-lativt små och få. Därför har gruppen an-sett att det är bättre att endast ha en utbild-ning som omfattar våt- och torrsprutningi syfte att bergförstärka eller reparera.Målet med utbildningen är att säker-

ställa att arbetsledare och operatörer,som arbetar med sprutbetong har erfor-derliga grundkunskaper för att utföra re-parationsarbeten och bergförstärkning.Efter genomförd utbildning och godkäntresultat i praktisk och teoretisk examina-

tion kommer deltagarna att erhålla ettpersonligt intyg om kompetens, som dekan använda vid upphandlingar för attstyrka sina kvalifikationer.Utbildningen omfattar flera delmo-

ment, både teoretiska och praktiska. De teoretiska momenten syftar bland

annat till att ge en allmän betongrepara-tions- och bergförstärknings kun skap,förståelse för olika delmaterial och hur depåverkar sprutbetongen, insikt om viktenav för- och efterbehandling etcetera. Stor vikt kommer att läggas på de prak-

tiska momenten där naturligtvis sprutningövas, men även andra delmoment som tillexempel för- och efterbehandling ingår.Tidsmässigt omfattar utbildningen

cirka en vecka varav cirka hälften ägnaspraktiska moment. Utbildningsplanenkommer att färdigställas under våren ochett första utbildningstillfälle är planerattill hösten.Får utbildningen det genom slag vi för-

väntar oss och beställare kräver utbildadpersonal vid sprutbetongarbeten, är viövertygade om att kvaliteten på utförda

arbeten kommer att höjas. En ytterligarestyrka med en formell utbildning in omsprutbetongområdet är att ge operatörer-na högre status. En utbildad/cer ti fieradoperatör vågar sannolikt säga ifrån oftareom förutsättningarna för att utföra ettfullgott arbete inte finns.Sprutbetongtekniken ger, rätt utfört,

stora fördelar i inbesparad formbyggnadoch armering samt stor flexibilitet i geo-metri. Med en generell kompetenshöj-ning i branschen ges en större trygghet iatt våga välja sprutbetong. För betongre-parationer kan detta leda till att sprutbe-tong fram över oftare kommer att övervä-gas vid arbeten som idag genomförs medkonventionell betongteknik. D

Referenser:

Franzén, T.; (1982) ”Investigation of fiftyyear old shotcrete”, Proc. Shotcrete forUnderground Support IV, september 5–10,Paipa, Colombia.Nordström, E.; (1996) ”Sprutbetongsbeständighet – Inventering”, Elforsk, rapport nr. 96:18/SveBeFo rapport nr. 26.



Noterat

Boken ”Arbetarskyddsreglerför byggsektorn 2007” ska un-derlätta för dem som är verk-samma inom byggsektorn atthålla sig informerade om aktu-ella regler inom arbetsmil-jöområdet.Byggprojektering påverkar i

stor utsträckning möjligheter-na till god arbetsmiljö på bygg -arbetsplatsen. De som med-verkar vid projektering haridag ett i lag fastslaget arbets -miljöansvar. Det är väsentligtatt byggherrar, arkitekter, kon-

struktörer och andra projektö-rer har tillgång till dessa regler.Reglerna för arbetsmiljöområ-det är hämtade ur Arbetsmil-jöverkets författningssamling,AFS, samt lagar om arbetsmil-jön. Texterna är giltiga per den1 januari 2008, men boken in-nehåller också utkomna före-skrifter som träder i kraft se-nare. Boken kan rekvireras från

Svensk Byggtjänst, www.bygg -tjanst.se. D

Aktuellt om arbetarskydd

I mer än tre fjärdedelar av Sve-riges arbetsmarknadsregionerväntas antalet barn yngre änfem år minska med mer än tioprocent mellan åren 2006 och2016. Det framgår av rappor-ten ”Byggföretagen och be-folkningen” som Göran Wik-ner tagit fram på uppdrag avSveriges Byggindustrier (BI).

Sveriges befolkning kon-centreras till de större städer-na. Befolkningsströmmarnagår från skogs- och glesbygdertill storstadslänen. Prognoser-na för de kommande tio årenvisar på fallande barn- ochungdomskullar i stora delar avSverige. Kombinationen av utflytt-

ning och färre personer i fa-miljebildande ålder kan blidramatisk för många kommu-ner och de företag som verkarlokalt. Speciellt viktigt för den

lokala ekonomin är hur antaletbarnfamiljer utvecklas. Det ärsannolikt den viktigaste indi-katorn av alla på en regions ut-veckling, anser Göran Wiknerpå G Wikner ekonomi & analysAB. Det är därför illavarslande

att antalet barn väntas minskamed mer än tio procent i 55 av72 regioner med gemensam ar-betsmarknad mellan åren2006 och 2016. – Det finns ett starkt och

klart samband mellan antaletbarn och hur byggmarknadenförändras, säger Göran Wik-ner. Barnfamiljerna påverkarefterfrågan på hus och lägen-heter, skolor och dagis. Rapporten ”Byggföretagen

och befolkningen” finns påwww.bygg.org/publ_bygg -marknaden.asp. D

Färre barn slår mot byggbransch

Finndomo-koncernen fick un-der år 2007 beställningar pådrygt 300 miljoner från olikabygg- och bostadsföretag.– Vi har stor erfarenhet av

industriellt byggande. Numärks en tydlig trend att ävenbyggherrar väljer att köpa fär-diga hus från småhusfabrikersom våra, säger Staffan Lind-quist, VD på Finndomo.NCC har beställt 40 färdiga

småhus till Vistabergs Träd-gårdsstad i Huddinge.– Det är för att korta byggti-

den i området, säger projekt-chef Petter Jurdell på NCC. – Att vi får en produkt där all

produktion sker inomhus sä-kerställer både klimatskyddoch god arbetsmiljö. Kvalitets-kontrollen ökar. Vidare är det-ta ett led i vårt arbete med attminska antalet transporter tillvåra arbetsplatser, för att på såsätt minska vår totala miljöpå-verkan, säger Petter Jurdell. NCC uppför cirka 200 små-

hus av totalt omkring 500 iVistabergs Trädgårdsstad.Sats ningen sker i ett nära sam -arbete med Huddinge kom-mun samt övriga byggherrar iområdet.Totalt kommer 120 lastbilar

att under hösten transporterade 160 volymerna från Finndo-mos husfabrik i Hässleholm.Montage av ett hus med fyravolymer går på tre timmar. NCC sköter markexploate -

ring, grundarbeten och för-säljning, medan Finndomo le-vererar hus inklusive sido-byggnader helt färdiga ”ovangrund”. Husen har ritats i ett samar-

bete mellan NCC, Finndomooch ett arkitektföretag. De 40husen är i två plan på 97 alter-nativt 116 kvm. De kommer attplaceras både friliggande ochsom par- eller radhus. Prislap-pen blir mellan tre och fyramiljoner kronor. D

Byggjättar köper färdiga hus

Montage av ett hus i Vistabergs Trädgårdsstad. Foto: Lennart Dannstedt

Miljöexperter från konsultbo-laget Sweco letar tillsammansmed föreningen Hand in Handframtida miljöprojekt i den in-diska delstaten Tamil Nadu. – Jag ser fram emot att sam -

arbeta med Hand in Hand. Dedriver redan projekt i landet

och har god kännedom om lo-kala förutsättningar och entre-prenörskap. Vi bistår med tek-nisk expertis kring vad somkan vara möjligt att göra påmiljöområdet, säger MagnusMontelius på Sweco. Projekten kan handla om att

förbättra sophantering elleratt utveckla bättre system förvatten- och avloppshantering,eller att utveckla småskaligabiogasanläggningar. Målet äratt hitta de projekt som harmöjligheter att göra störst nyt-ta.

Hand in Hand är en föreningsom har som huvudsakligt syf-te att stödja utvecklings- ochhjälparbete. Arbetet utformassom hjälp till självhjälp ochökad egenförsörjning. D

Letar miljöprojekt i Indien

Noterat

Den milda vintern har sparatcirka tre miljarder kronor åtSveriges hushåll i minskad el-förbrukning och lägre elpriser.Elpriserna kan pressas ytterli-gare neråt när vårfloden kom-mer. Det visar beräkningarsom gjorts av elrådgivningssi-dan Elprisguiden.se.En så mild vinter som denna

har Sverige inte haft på mångaår. Och ett milt klimat spararpengar åt den dryga halvmil-jon husägare som värmer sinahus direkt eller indirekt medel. Enligt officiell statistik harelförbrukningen hos hushål -len minskat det senaste åretmed cirka tre miljarder ki-lowattimmar, (terawattim-mar), jämfört med ett nor-malår. Det betyder ungefär tremiljarder kronor i minskadeutgifter för hushållen.Den minskade efterfrågan

leder också till lägre elpriserpå elbörsen. – De som varnade för kraf-

tigt höjda elpriser efter års -skiftet har fått se hur prisernaistället gått neråt, kommente-rar Magnus Askaner, utgivareav elrådgivningssidan Elpris-guiden.

Elpriserna är visserligenhögre än normalt, främst bero-ende på att kostnaderna för ut-släppsrätter påverkar elbör-sen, trots att merparten av denel som används i Sverige ärproducerad helt utan koldiox-idutsläpp. Även höga priser påkol kan påverka elpriset uppåtpå sikt. Trots att priserna ännu är

relativt höga finns det pengaratt tjäna på att se om sin elför-brukning och sitt elavtal. – Rörligt pris har gett ett

bättre utfall än bundna ettårs -priser historiskt sett, sägerMagnus Askaner. Bundna priser är att föredra

för den som vill veta i förvägvad elen kommer att kosta.Med de nya elmätare som in-stalleras får man betala må-nadsvis för aktuell förbruk-ning. Då lönar det sig ännu meratt spara på elförbrukningen.

Fotnot:

Elprisguiden är en elrådgiv-ningssida med prisjämförelser,spartips och konsumentinfor-mation om elmarknaden. Den ärobe roende från elmarknadensparter. D

Mild vinter vinst för villaägare

Studio Acusticum i Piteå vannträpriset i tävlingen ”Byggstort och spännande i trä”.Tony Olofsson, vd för PiteåNäringsfastigeter, tog emotpriset för ”Utmärkt moderntträbyggande”.Juryns motivering lyder: ”I

Studio Acusticum i Piteå harträ som konstruktivt och mil-jöskapande material använtspå ett optimalt och kreativtsätt. Genom utsökt använd-ning och behandling av träma-terialet förmedlar den storabyggnaden en känsla av intimi-tet. Den väl genomtänkta

blandningen av industrielltoch hantverksmässigt byggan-de samt nya tekniska lösningari en krävande byggnad, varsbyggprocess väl dokumente-rats, bidrar till utvecklingen avdet moderna storskaliga trä-byggandet i Sverige.”Juryn för utmärkt modernt

träbyggande har utsetts av Na-tionella träbyggnadsstrateginoch Sveriges träbyggnads-kansli.Stommen i Studio Acus -

ticum är gjord i trä istället förbetong. D

Studio i trästomme prisades



På fem år har antalet anmäldaarbetssjukdomar mer än hal-verats enligt statistik från Ar-betsmiljöverket. Minskningenav antalet anmälda arbets -olyckor är klart mindre ochuppgår under samma period,2003-2007, till cirka 13 pro-cent.Statistiken bygger på anmäl-

ningar inkomna till försäk-ringskassan.Något större andel kvinnor

har anmält arbetssjukdom.För arbetsolyckorna som med-fört frånvaro råder motsattförhållande, nästan två tredje-delar av anmälningarna kom-mer från män. Tillverknings -industrin är i faktiska tal den

mest olycksdrabbade bran-schen följt av vård och omsorg,samt byggverksamhet. Äventransportsektorn och skola/utbildning har höga olyckstal.– För arbetsolyckornas del

finns det grund till oro. Detmåste till större fokus på sä-kerhet ute på arbetsplatserna.Det höga arbetstempot i vissabranscher, gör det ännu vikti-gare att kartlägga och åtgärdariskerna, kommenterar Mi-kael Sjöberg, generaldirektörvid Arbetsmiljöverket. D

Noterat

Högt antal arbetsolyckor oroarAlla byggnader inom Ikea-koncernen ska förses med för-nybar energi. Samtidigt skaenergiförbrukningen minskamed 25 procent. Det långsikti-ga målet är att byggnadernaska bli koldioxidneutrala. Ikea-varuhuset i Karlstad är

det första varuhuset i Sverigesom förses med bergvärme/kyla. Även i de nya varuhusen iUppsala och Helsingborg kom -mer tekniken att installeras.– För Ikea är det viktigt att

aktivt bidra till att minska be-lastningen på miljön. Därför

använder vi förnybar energisom vindkraft, solenergi, bio -bränslen och geoenergi, sägerEva Stål, Koordinator Miljöoch Socialt ansvar Ikea Sveri-ge.Ikea Karlstad kommer med

geoenergianläggningen attminska sin energiförbrukningmed 76 procent och årligenminska koldioxiden med 2 200ton i jämförelse med olja. Ener -gibesparingen motsvarar ener-giförbrukningen för 150 villorårligen. D

Varuhus förses med bergvärme

Hundra borrhål ger bergvärme till Ikea i Karlstad. Foto: Ikea

Fastighetsförnyelse och bygg-nadsvård blir temana för enhelt ny fackmässa i oktober.Mässan hålls i den nybyggdaKistamässan, dit Sollentuna-mässan flyttar hösten 2008.Fackmässan inriktar sig på

frågor kring material, metoderoch produkter som har med

bevarande och förnyelse av be-fintliga byggnader att göra.Fackmässan samarbetar medBQR-Rådet för Byggkvalitet,Statens fastighetsverk, Svens-ka byggnadsvårdsföreningenoch Fibor kring program ochseminarier. D

Fackmässa för byggnadsvård

Småföretag som vill stärka sinkonkurrenskraft kan söka fi-nansiellt stöd från Nutek. Pro-gramsatsningen år 2008 om-fattar cirka 60 miljoner kro-nor.Stöd ges till produktutveck-

ling för inköp av externa tjäns-ter som exempelvis kan omfat-ta design, utveckling av proto-typer, utbildningsinsatser el-ler utveckling av företagensproduktionsprocess. Hittillshar närmare tusen företag fåttfinansiellt stöd från program-met.– Vi gjorde en första utvär-

dering av Produktutvecklings -programmet hösten 2007. Denvisar att det här programmettäcker ett område som behö-

ver viktiga insatser. Det gersmåföretag en möjlighet attöka sin konkurrenskraft ochaffärsnytta, säger Sune Hal-varsson, tf generaldirektör påNutek. Bakgrunden till program-

met är regeringens beslut i ok-tober 2004 om särskilda insat-ser för produktutveckling ismåföretag. Nutek fördelar detfinansiella stödet med hjälp avett nätverk av aktörer, så kalla-de partnerskap med inriktningmot företags- och produktut-veckling.Läs mer på www.nutek.se/

pu. D

Satsar på småföretag

Villaägarna presenterar enräknesnurra på sin webbplatssom ger besked om hur storfastighetsskatten blir för små-husägare. Genom att mata in

några enkla värden går det attavläsa vad den nya skatten blirefter reformen vid årsskiftet.Se mer på www.villaagarna.se. D

Snurra räknar ut fastighetsskatt

Noterat

Boverkets ”Allmänna råd2008:1. Buller i Planeringen –Planera för bostäder i områ-den utsatta för buller från väg-och spårtrafik” började gälladen 1 mars 2008. Det är förstagången Boverket ger ut ett all-mänt råd om trafikbuller isamband med planering av nyabostäder.De allmänna råden är främst

avsedda att användas vid pla-nering för nya bostäder och in-nehåller exempel på hur mankan eller bör respektive intekan eller bör planera.Buller är den miljöpåver-

kan som kostar mest. Beräk-ningar från EU visar att skadororsakade av buller kostar cirkatvå procent av bruttonatio-nalprodukten i varje enskiltland. Enligt beräkningar frånStatens institut för kommuni-kationsanalys, Sika, orsakartrafikbuller skador för fem tilltio miljarder kronor per år.Andra beräkningar visar attminst 1,6 miljoner människorblir utsatta för en ljudnivå hög-re än 55 dBA vid sin boende-miljö.De allmänna råden är inte

juridiskt bindande utan de skavisa hur man kan eller börhandla i olika situationer vid

en tillämpning av en lagstift-ning som till exempel rikt -värden i det här fallet.Däremot skapar ett allmänt

råd praxis genom de bedöm-ningar som domstolarna gör.Och i både plan- och bygglagenoch miljöbalken finns det häl-sokrav inskrivna. – Trafikmyndigheterna, Ban -

verket och Vägverket skaparäven praxis genom sina åt-gärdsprogram, säger LarsSvensson, jurist på Boverket.Han tillägger att det kom-

mer att ta flera år innan manegentligen kan göra en rättvi-sande utvärdering om hur deAllmänna råden om trafikbul-ler fungerar i praktiken. Skäletär den tid det tar från att manbörjar arbeta med processenför en detaljplan fram till pla-nen är verklighet. Det är dåman kan göra en vettig utvär-dering.Råden är generella men är

främst avsedda att användasvid planering och byggande avbostäder i de större tätorternaoch städerna. Råden och ex-empelsamlingen ska vara hjälp -medel för att planera en förtät-ning av stadskärnan så att bo-endemiljön blir godtagbar. D

Planera för minskat buller



Platsannonser


Marknadsnytt

Grindex, som är leverantör avdränkbara länspumpar, lanse-rar en ny produktlinje medslitstarka och servicevänligapumpar. Företaget marknads-för dränkbara elektriska pum-par för i första hand läns-,slam- och slurrypumpning.Pumparna kommer till pass tillexempel när förorenat vattenska transporteras. D

Grindex AB08-606 66 [email protected]

Pumpar slam och slurry

Leica kommermed lasermäta-ren Disto D3,som enligt före-taget är värl-dens minsta.Modellen haren mätnog-grannhet på +/-1,0 mm, väger110 gram och är

obetydligt större än en mobil-telefon. Lasermätaren har enmillimeterprecision i mätav-ståndet på 0,05–100 meter. Denär också utrustad med en tilt-sensor som kan mäta lutningarfrån –45 till +45 grader. D

Leica Geosystems AB+46 19 20 67 [email protected]

Liten lasermätare

Porsche Design och Poggen-pohl presenterar sitt ultramo-derna kök P´7340, som är ut-rustat med specialutveckladeinbyggnadsprodukter från Mi-

ele. Köket präglas av avskaladdesign och funktionalitet. D

Miele AB08-562 295 [email protected]

Skalar av design för köket

Fjärröppning av portar harfunnits länge. Nu har Åker-ströms Björbo utvecklat tekni-ken vidare. Sesam 6000 är ut-vecklad för fjärrmanövreringav pallställ i lagerinredningar.Truckföraren kan öppna ettpallställ redan när han är på

väg. Truckförare som arbetar ikylrum slipper öppna fönstretoch släppa in kalluft. Sesam 6000 kommer att an-

vändas även i applikationer föröverföring av displayvärde. D

Åkerströms Björbo+46 241 250 00

Öppnar dörr på avstånd

Hoppes sortiment av låsoch handtag för skjutbarainnerdörrar består av tvåolika serier med beslag,M492 med runda dragkop-par och M493 med rek-tangulärt draghandtag. Dekan fås i olika variantermed låskista, vred och nyckel.Beslagen passar alla dörr-tjocklekar från 33 till 49mm. D

Beslagskonsult AB+46 (0)31 91 40 [email protected]

Beslag för skjutbar dörr

Det Malmöbaserade fastig-hets- och investmentbolagetSkogskupan investerar i elekt -ronikföretaget Dimintell, somdels marknadsför elektroniska

produkter och lösningar förljusreglering som styr belys-ningen i lokaler, dels systemför hemautomatik. Belysningssystemen är de-

signade så att manöverpaneleroch strömbrytare ska smälta ini arkitektens vision. Allaström brytare ska vara märktamed enkla symboler som tyd-ligt visar vilken knapp som gårtill vad. D

Skogskupan AB040-38 57 [email protected]

Enkel symbol för hemautomatik


Marknadsnytt

Amerikanska Con-verse lanserar sinaarbetsskor i Eu-

ropa. Vidframta-gandet avskorna

frågade företaget tusentals po-

liser, säkerhetsfolk och solda-ter vad de önskade av sina skor.Svaret blev lätta, praktiska, at-letiska och robusta arbets -kängor. D

Converse Tactical and Work Shoes+45 613 03 [email protected]

Robusta arbetskängor

Nu finns en byggskiva för våt -rum som är certifierad enligtde reviderade fuktbestämmel-serna i Boverkets byggregler.Lux Elements byggskivor frånKGC Verktyg har fått ett pro-duktgodkännande utfärdat avdet statliga certifieringsorga-net Sitac.Lux Elements byggskivor är

tillverkade av hårdskum ochförstärkta med specialce-mentbruk och glasfiberarme -ring. Skivan används som un-

derlag för tätskikt under kera-miska plattor på väggar ochgolv i våtutrymmen. D

KGC Verktyg & Maskiner AB08-556 207 [email protected]

Byggskiva för våtrum

Företaget TST Sweden harspecialiserat sig på att tillverkaprodukter som kan klara kyla.Ett värme- eller kylelementgör att man kan bestämma ar-betstemperatur. Svenska skid-skyttar testar till exempel en

värmeväst som ska hjälpa demhålla rätt kroppstemperaturunder tiden före start och eftermålgång. D

TST Sweden0320-20 58 [email protected]

Skidskyttar testar värmeväst

VVS Agenturer AB i Malmöpresenterar köksblandare iONO-serien. De finns i tre mo-deller. Två av modellerna harutdragbar handdusch i rost-fritt stål. Duschstrålen är om-ställbar. Alternativet är enstrålsamlare med slang dold iutloppspipen. Den gemen-samma nämnaren för blandar-na är ett ”pinnformat” handtagi härdat stål. D

VVS Agenturer AB040-680 32 50

Köksblandare som duschar

Svenska Lipac Liftar AB harförstärkt sin fordonsflottamed 150 nya liftar från Haulot-te. Företagets hela fordons -flotta körs på miljövänligtbränsle. Alla typer av liftar, så-

väl sax- som bomliftar, i di-mensioner från 3 till 43 metershöjd tillhandahålls. D

Lipac Liftar AB08-704 29 [email protected]

Lift går på miljöbränsle

Fogglättningsmedlet Tec7-Cleaner är ett hjälpmedel föratt få glätta fogar. Enligt Relek-ta Import AS kan det även an-vändas för avfetting och ren-

görning av ytor innan limning,fogning och målning, samt föratt avlägsna ohärdat lim, bygg -skum, oljemålning och fog-massa.Tec7-Cleaner innehåller inte

aromatiska eller klorineradelösningsmedel. Den oxiderarinte vid kontakt med lättme-taller och lämnar inte kvar nå-gon oljefilm. Aerosolen kananvändas i alla riktningar(360˚) och gör det enklare attkomma åt på svåråtkomligaställen. D

Novatech031-13 54 [email protected]

Tvättar bort fett

Marknadsnytt

Den nya skikttjockleksmäta-ren Elcometer 415 är framta-gen för mätning på släta un-derlag av både stål och alumi-nium, till exempel vid pulver-lackering. Det är Karl DeutschNordiska AB i Västerås somlanserar skikttjockleksmäta-ren. D

Karl Deutsch Nordiska AB021-35 70 [email protected]

Mäter tjocklek på skiktBosch lanserar värmepumpari Sverige under sitt eget varu-märke. Sortimentet omfattarsåväl jord-/bergvärmepum-par och luft/vatten-system,som frånluftsvärmepumpar,och ett komplett tillbehörssor-timent.

En värmepumpsfabrik iTranås har byggts ut i omgång-ar för att klara av att förse helaEuropa med de värmepumparsom efterfrågas. D

Bosch Värmepumpar i Sverige070-573 44 [email protected]

Tillverkar värmepump i Tranås

Skogsindustrierna lanserarfyra nya byggbeskrivningar förvårsäsongen 2008; Skate-boardramper, Jakttorn, Bra attveta om limträ och Limträ –Dimensioneringstabeller.Genom byggbeskrivningar-

na vill Skogsindustrierna nånya grupper gör-det-självare.Det är första gången man rik-tar sig direkt till ungdomar. D

Skogsindustrierna08-762 79 68 [email protected]

Beskriver olika byggen

DeWalt släpper en ny seriesladdlösa borrmaskiner. I seri-en ingår tre slagborrmaskiner,tre kompakta borrmaskinersom kan fås med nickel-kad-miumbatterier eller nickel-

metallhydridbatterier, samttre nya borrmaskiner.Den nya serien har högre

hastighet och maxeffekt. Helaserien har antingen 10 mm el-ler 13 mm chuckar med bragrepp om borren. De nya borr-maskinerna har också LED-arbetsbelysning som ger bätt-re sikt i mörka, trånga utrym-men. En förbättrad utform-ning av handtaget ger ökadkontroll. D

DeWalt+46 31 68 61 [email protected]

Sladdlösa borrmaskiner

Essve kommer med ett brettsortiment av traditionell hand -

spik och kompletterar sitt ut-bud av infästningar. Handspi-ken är tillverkad i Sverige. Sor-timentet innehåller en breddanpassad för den nordiskamarknaden. D

Essve08-623 61 [email protected]

Gör spikar i Sverige

Icopal Monolight ären lätt takduk. En viktpå 3,4 kg/kvm gör attlängre och bredare

rullar kan tillverkas, man får 21kvm/rulle. Materialet funge-rar på alla förekommande un-derlag och uppfyller brand-klass enligt BROOF(t2) gamla

brandklass T. Icopal har testatprodukten enligt regelverketför ett P-märke. Monolightuppfyller kraven för P-märkeoch har tak tätskiktsklassenTKY-A-1234. D

Icopal AB040-24 74 [email protected]

P-märkt takduk


Marknadsnytt


Nordform presenterar ett nyttsamarbete med formgivarenoch keramikern Signe Pers-son-Melin. Serien Ivåg är ettbeläggningssystem som bestårav markplatta, fågelbad ochplanteringskärl.Fågelbaden och plante -

rings kärlen är gjorda i helt slätbetong. Krukorna är förseddamed dräneringshål. Trots att

betongen är köldtålig kan vat-tenkärl och krukor gärna tas intill vintern. Färgvalet står mel-lan naturgrå och antracitsvart.Alla produkter i serien har

samma konturmått och kanplockas ihop med varandrasom ett pussel. D

Nordform046-23 33 [email protected]

Fågelbad i slät betong

BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se0150-34 99 00 tel 031-413070

www.bvm.se

Vi levererar:Värmeutrustning

KranarBygghissar


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

GEOFIX ABMättillbehör för byggbranschen

Välkommen till vår shop:www.geofix.se eller

ring 019-467290 faxa 019-467213

Mättillbehör, markeringsmaterial,handhållna lasrar för avståndsmät-ning, linjelasrar, avvägare, prismor,

stativ, mätband, märkfärg m mGPS – Garmin, Silva

Låga priser – kvalitetsprodukter



BYGGLEVERANTÖRER

För murade och putsade

byggnader med höga krav

www.murma.seMä

tse

t fu

kt

i b

eto

ng

Utb

ild

nin

g i

ng

år!

V

i sö

ker

en

Vi sö

ker

en

byg

gnadsi

n

byg

gnadsi

ngenjö

r!

genjö

r!

mer

info

på

hem

sida

n


BYGGLEVERANTÖRER

Tikkurila Fasad har kompletta systemför renovering och avfärgning av

stenfasader och balkonger.10 års funktions garanti på material och utförande ger unik köptrygghet.

FÄRGSTARKAST PÅ YTBEHANDLING AV STENFASADER

Tikkurila Fasad är en division inom Alcro-Beckers.

117 83 Stockholm Tel 08-775 64 50www.tikkurila.se

Våra kunder väljerRobust för att de vetatt vi kan dörrarVi passerar dem varjedag. Öppnar och stängerutan att reflektera överde detaljer som gör attallt fungerar.

www.robust.nu0590-187 00

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

KONSULTERANDE INGENJÖRER

KARLSTAD

Tel 016-51 80 10Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna• BYGGPROJEKTERING• KONTROLLER• BESIKTNINGAR• KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson ABB Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

N-O.Gudmundson Byggråd

Domaregatan 1C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNINGKONSTRUKTIONER

BYGGKONSULT MED HÅLLFASTHET

Byggprojektering Byggledning Besiktningar Utredningar Kvalitetsansvariga

http://www.granruds.se

Box 571 651 13 KARLSTADTel 054-15 68 50 Fax 054-18 89 52Besöksadress: Herrgårdsgatan 6

Hantverk..!Hantverk från hjärtat av Dalarna.Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42E-post: [email protected]: www.fiskarhedenvillan.se

BORLÄNGE

ÄC-KONSULT ABNYGATAN 33 A632 20 ESKILSTUNATELEFON 016-51 74 00, 51 74 01TELEFAX 016-51 74 [email protected]

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR• VA-UTREDNINGAR• GRUNDKONSTRUKTIONER• GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR• VIBRATIONSMÄTNINGAR• BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING

PÅLNING


STOCKHOLMPITEÅ


STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

• Projektering • Projektledning• Utredningar • Entreprenadbesiktning• Funktionskontroll, OVK • CE-märkning

• Installationssamordning • Objektsdokumentation

Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov.Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89

www.seveko.s

STOCKHOLMMEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Ingenjör SBR Tonie EkholmRiksbehörig för obligatorisk ventilationskontroll

Nybohovsgränd 38, 117 63 StockholmTel: 08-794 09 80 e-post: [email protected]

VVSKontroll

ProjekteringBesiktningar

Ljud • VibrationerAkustik • Buller

PROJEKTERING • BERÄKNINGAR • MÄTNINGAR

Byggnadsakustikprogram, ljudisolering, ventilation

Rumsakustikstrålgångsberäkningar, åtgärder

Byggplatsbullerbullerkartor, åtgärdsprogram

Trafikbullerbullerkartor, skärmar, fasadisolering

Tel 08-732 48 00 www.acoustic.seTumstocksvägen 1, 187 66 Täby

Kontroll, Besiktning,Måleribeskrivning,Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGARGodkända av och anslutna till SBR. Certifierade av SITAC.

VÄRDERINGARAuktoriserade Fastighetsvärderare SFFSKADEUTREDNINGAR

TÄBY • Polygonvägen 15 NORRTÄLJE • Grindvägen 32ATelefon 08-768 30 75 Telefon 0176-552 60Fax 08-768 49 33 Fax 0176-552 70

VÄSTERÅS • Torggatan 4Telefon 021-18 58 80 Fax 021-18 34 02

DINA SAKKUNNIGA FASTIGHETSKONSULTERI STOCKHOLMS, VÄSTMANLANDS, UPPSALA

OCH SÖDERMANLANDS LÄNHemsida: www.vardia.se E-post: [email protected]


STOCKHOLM STOCKHOLM UPPSALA

UMEÅ


VISBYSUNDSVALL

ProjektledningByggledningProjekteringsledningKvalitetsansvarBesiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 HuddingeTel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36E-post [email protected]

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36Spräng- och bergteknisk rådgivning

Planering och projektering av berg och markanläggningarProgramhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, KontrollplanInstrument (hyra och försäljning)

Utbildning och TräningKontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,

Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Köpmang 1 852 31Sundsvall

Telefon: 060-12 34 90E-mail: [email protected]: www.gery.se

Arkitekter, inredningsarkitekterStorköksprojektering, Projektledning

Besiktningar

Rådhusespl. 10-12,903 28 Umeå

Byggprojektering Statiska konstruktioner3-D Projektering ByggledningProjektledning ProjekteringsledningByggkontroll Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99www.lps.se

Storgatan 115, 903 33 UmeåTel 090-71 70 41, Fax 090-71 70 49

E-post [email protected]

Projektledning EntreprenadbesiktningarByggledning Kvalitetsansvarig PBLKalkylarbete Utredningar

VVSCanholmsCanholms Ingenjörsfirma AB

Vi utför VVS- Konstruktion* Kontroll * Besiktning * Utredning

Riksbehörighet för OVK

Tel 0498-21 18 88Fax 0498-21 76 55

070-652 53 [email protected]

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBRArkitekter SAR / MSACertifierade besiktningsmän – SBRCertifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 VisbyTel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 StockholmTel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36Repslagaregatan 12, 602 32 NorrköpingTel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

ETT MEDLEMSFÖRETAGI

BJ-Konsult AB

bj

bjbjbj

www.bj-konsult.se


VÄSTERÅS ÖSTERSUND

KONSULTERANDE INGENJÖRERÖREBRO

- Arkitektur - Inredning- Byggteknik - Byggledning- Värderingar - Kontroll- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning,av SITAC certifierad besiktningsman SBR

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Annonsörer

SidAB Karl Hedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 6, 112Aco Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97AGC Försäljning Svenska . . . . . . . . 2:a omslagALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117aochd Arkitektkontor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112Betongvaruindustrin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55Bewi Group . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69bg Byggros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57bk Beräkningskonsulter . . . . . . . . . . . . . . . . . 112Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Brandkonsulenten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87Consultec Arkitekter och Konstruktörer . . 96Consultec System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87Dafo Brand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Envac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Eurogolv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81Exresan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Flexator . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Fläkt Woods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49HAGAB Industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Hans Grohe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

SidHTC Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61Industri- & Byggmetall . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73Jape Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75Joma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25KC Betong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71Knauf Danogips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Kvillsfors Fönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75Kåbe Mattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63LEBE Byggvaror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21LPS Konstruktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112Martinsons Byggystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Masonite . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslagNordic Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Paroc AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Paroc AS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43Partab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . 107Promat Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29ROCA Industry . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Roxull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79Saint-Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65SAKAB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75SBR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111Sievi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

SidSK Tuote . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95SPEF Morneon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Stockholmsmässan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71Strusoft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105Svenska Brandskyddsföreningen . . . . . . . . . 37Svenska Fabriksbetongföreningen . . . . . . . . 47Södra Timber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Thermisol Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83Thermofloc Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Thermotech Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . 73Tikkurila Fasad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101Tremco Illbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Trä- och Möbelindustriförbundet . . . . . . . . 83Träullit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6Ulricehamns Betong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Utvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33, 57VVS Agenturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57Vänerply . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . 91Xella . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Annonser: Björn Mårtenson/Lena RösundDjursholmsvägen 62, 183 52 TäbyTfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 [email protected]


Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR��som bilda des 1951 är en ideellyrkesorganisation med kompetens -krav på si na medlemmar. Förbun-det ger tillgång till en tvärfackligmötesplats för diskussion och fort-bildning som tar sikte på att stödjamedlem marnas yrkesroll. Bygg -ingenjörer na SBR har 2 600 med-lem mar och anslutna fördelade på27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföreta -gar examen.

• Ett aktat namn.• Att efter examen under minsttvå år ha utövat självständiga ochkvalificerade arbetsuppgifter in -om byggverksamhet.

• Rekommendationer från med -lem mar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökankan beställas från kansliet ellerhämtas via förbundets hemsida,www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade akti-viteter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter medlokal avdelningarna och systerorga-nisationer utomlands.

BokhandelnSäljer alla i branschen förekom -mande böcker samt de böcker ochblanketter som ges ut av Bygg -ingen jörerna SBR.

Försäkringar��Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,olycksfall-, barn och sjukförsäkringmen också arbetslöshets kassa ochkonsultansvarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen ibranschen, projektledarutbildning,entreprenad- och överlåtelsebesikt-ning, miljöinvente ring samt utbild-ning till kvali tets ansvarig enligtPBL. De fyra sistnämnda kursernaleder till certifiering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning somprenumereras och läses av medlem-marna i Byggingenjörerna SBR,Svenska Byggmästare- och ingen -jörsförbundet i Finland r f, ÅlandsByggmästareförbund m fl.

Konsultgruppenmed 300 företag och sammanlagt1 000 anställda har till uppgift atttillvarata de mindre konsultföre -tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar�EntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLMiljöinventeringDessa grupper anordnar symposierför fortbildning och utger en med-lemsförteckning som också kan nåsvia Internet.

Förbundsstyrelsen25 april 200830 maj 2008

Antagnings -utskottet29 april 20 maj

Överlåtelsebesikt-

ningsgruppen

10 april27 maj

Entreprenadbesikt-

ningsgruppen

9 april28 maj

Förbundsstämma30 maj–1 juni 2008i Uppsala

Kalender

Kjell Backlund, egen företaga-re, Boda Husprojektering AB,SvärdsjöMattias Granberg, ingenjörSBR, Nordinspekt AB, UmeåMagnus Gunnarsson, egen företagare, Litosfären AB,DanderydMagnus Hallme, egen företa-gare, M Hallme Teknik AB,SpångaPer-Åke Janson, egen företa-gare, Bengtsfors Byggkonsult,BengtsforsAllan Karlsson, egen företaga-re, Allkyl AB, TrelleborgMats Kristersson, egen företa-gare, Mats KristerssonHusprojektering, SkanörKjell Löfgren, byggingenjörSBR, Holmudden Byggkon-sult AB, GöteborgTorsten Rydell, egen företaga-re, Rydell Consulting, Falster-bo

Sven Sjöö, egen företagare,Byggkonsult Sven Sjöö, Nykö-pingJan Sköld, egen företagare,Sköld Byggkonsult, HalmstadKenny Strömberg, projekt -ledare, Kärnfastigheter, HelsingborgBjörn Sundblad, besiktnings-man, Eminenta, JärfällaPeter Svensson, egen före -tagare, Danmat AB, DalbyRolf Svensson, egen företaga-re, GeoExperten RS AB, LundHenry Torstensson, egen företagare, Ekab ElkonsulterAB, Umeå

Nya anslutnaChristoffer Agn, FarstaMarie Björk, StockholmS. Olof Hägerstedt, Stock-holmEmma Karlsson,MalmöElin Lindqvist, Stockholm

Nya medlemmar

Kansli�Byggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, Box 4415, 102 69 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98

FörbundsstyrelsenLars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeKent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförandeLeif Allvin, GöteborgsavdelningenPer-Olav Eriksson, StockholmsavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, SkaraborgsavdelningenUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen

Byggingenjör SBR TorbjörnFundin har lämnat sitt upp-drag som ordförande i SBRsöverlåtelsebesiktningsgrupp,liksom uppdraget som leda-mot av Allmänna Reklama-tionsnämnden och ledamot-skap i Fastighetsmäklarnämn-den. Torbjörn Fundin har somordförande i överlåtelsebe-siktningsgruppen ersatts avbyggingenjör SBR Jan Pers-son, Värdia Jaeger & J:son,Täby.Ledamotskapet i Allmänna

Reklamationsnämnden har ef-ter förslag från SBR:s för-

bundsstyrelse övergått på bygg-ingenjör SBR Kenne Nygren,BKB Byggkonsult Nygren AB,Norrköping. Kenne Nygren ärefter förordnande av regering-en från 2008-01-01 även leda-mot av Fastighetsmäklarnämn -dens disciplinnämnd. Ansvaret för Besiktningsin-

fo har övertagits av Klas Nils-son, Lycke Konsult, Lycke. D

Jan Persson ny ordförande


Beställ facklitteratur och andra handböcker via

SBRs hemsida www.bygging.se/litteratur

eller via kansliet, tfn 08-462�17�93. Medlemmar och anslutna har

femprocents rabatt.

Nytt från SBR

Årets första månadsmöte hosMalmöavdelningen avhölls iUbåtshallen på Kockumsom-rådet i Malmö. Hallen är heltombyggd och anpassad tillTekniska högskolans lokaleroch undervisning. Malmöavdelningens ordfö-

rande Gunnar Edebrand häl-sade 90 personer, som hör-sammat kallelsen, välkomna.Av dessa var 45 deltagare Hög -skolans egna studenter, vilkadelvis redan tillhörde SBRsyngresektion. Inledningsvisbjöd avdelningen på buffé pårestaurang White Shark.Inbjuden föreläsare var Ken -

neth Sandin, universitetslek-tor inom Byggnadsfysik vidLTH. Han rubricerade sitt an-

förande med ”Puts på fasaderutan luftspalt”. Kenneth Sandin redogjorde

för sin forskning i Lund, där 15aktiva fuktforskare ingår.Hans projekt är inriktade påputsade, odränerade träre-gelväggar. Skador uppstår näs-tan regelmässigt i anslutningtill infästningar av balkongeroch fönster. Uttorkning av så-dan fuktskadad väggkonstruk-tion tar minst 3–4 år. Alltsåhelt oacceptabelt.Även nya, välisolerade hus

kan, där fukt fått fäste, vara ho-tande mögelbomber.Ett digert bildmaterial kom-

pletterade visade forsknings-resultat.Vidare har Kenneth Sandin

fastslagit att i väggar utanfönster eller andra ”hålupp-tagningar” uppstår inte mögeleller fukt. Då är självklart intefukt underifrån medräknad. Åtgärder i skadade hus kan

uppdelas i okulär besiktning,fuktmätning och friläggning.Utvändig mätning av fukt görslämpligen genom 5 mm hålmed uppåt snedställt mätstift.En av hans bilder visade hursvårt det kan vara att hitta rättmätpunkt.Kriterierna för åtgärder är en -

ligt föredragshållaren materialmed fuktnivå över kritiskt fukt-tillstånd för mikrobiell påväxt.Frågan uppstår då vilka re-

levanta åtgärder som kan ifrå-gakomma. Möjliga sådana kan

vara val av ny konstruktion,detaljlösningar eller utvändigtätning. Kenneth Sandin me-nar att detaljlösningar sällanblir bra. Oavsett val av ny kon-struktion gäller vindskydd vidåtgärd utifrån. För att heltkomma bort från fuktskadorförutsätts ett noggrant utförtarbete från början av kunnigaoch erfarna entreprenörer ochhantverkare.Efter maj 2007 betalar för-

säkringsbolagen inte skador avovan beskriven art. Hårda budalltså.Ordförande tackade Ken-

neth Sandin för hans bredvil-lighet att ställa upp.

Av Stieg Ramstorpfd ordf i Malmöavdelningen

Lärde om puts på regelfasad

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 17 – 8 april, Stockholm

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 29 – 10 april, Stockholm

Överlåtelsebesiktning – Prov-tillfälle för besiktningsförrät-tare11 april, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 1– juridik31 mars, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 2– teori1 april, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 3– praktik21 april, Stockholm

Entreprenadbesiktning –Provtillfälle för besiktnings-män (steg 1-3)21 april, kl 17.00-19.00, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 4– kvalitetsansvarig enligt PBLnivå E22 – 23 april, Stockholm

Energi, miljöinventering ochenergideklaration av fastig-heter, steg 11 – 2 april, Stockholm

Miljöinventering Prov – CMF3 april, Stockholm

Energi, miljöinventering ochenergideklaration av fastig-heter, steg 222 – 24 april, Stockholm

Energi, miljöinventering ochenergideklaration av fastig-heter – Provtillfälle (steg 1-2)5 maj, Stockholm

Putsade Fasader23 april, Helsingborg27 maj, Göteborg

Fuktmätning – fukt och mögelskador3 april, Helsingborg7 maj, Stockholm

Plåt i teori och i verklighet21 maj, Stockholm

Entreprenadjuridik – AB 0410 april, Stockholm

AMA AF 07 – Nyheter och förändringarHalvdagsseminarium31 mars, Helsingborg15 april, Stockholm15 maj, Göteborg

Skadeutredningar16 april, Stockholm

LOU – upphandling av bygg -entreprenader och tjänster*2 april, Växjö3 april, Uppsala10 april, Sundsvall

Kvalitetsansvarig enligt PBL*Nivå N, 2 ,3, 9 april, Stock-holmNivå N, 7, 8, 14 maj, GöteborgNivå K, 10 april, StockholmNivå K, 15 maj, Göteborg

Entreprenadjuridik, grund-kurs*15 april, Karlskoga17 april, Falun

Entreprenadjuridik, fortsätt-ningskurs*9 april, Västerås22 april, Växjö6 maj, Bollnäs

Projektledning*15-16 april Halmstad

* Kurser markerade med * genomför SBR i samarbetemed EGA.

Företagsanpassade kurserSBR anordnar även företags -anpassade kurser. Vi skräd-darsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare informationoch kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

Aktuella kurser


Örebroavdelningen ordnadeett halvdagsseminarium omfukt i våtrum i början av febru-ari. Runt 80 deltagare kom föratt lyssna till en rad prominen-ta föreläsare, däribland Inge-

mar Samuelsson från SP Sveri-ges tekniska forskningsinsti-tut, Bengt G Johansson frånLänsförsäkringar, Jochum Eli-asson från Byggkeramikrådet,BKR, Bengt Jonasson från

Golvbranschen, GBR och Tor-björn Pettersson från Gyproc.Seminariet avslutades med

diskussioner och debatt ochföreläsarna fick fördjupa ochutveckla. Frågor som kom upp

handlade om BBR´s täthets -krav på tätskikt på 1 000 000s/m. Enligt måle ri branchenkan målning på väggar inteklara 1 000 000 s/m i täthet.Frågan blev då hur man görovanför kakel- och plastmat-tor?Länsförsäkringar fick frå-

gor om var flest skador upp-kommer rent statistiskt i våt -rum. BKR fick gå igenom hurfukt mäts i de nya tätskikteninnan kakling sker, medanGBR uppmanades att ta framsystem som testas av prov-ningsinstitut när det gäller limför plastmattor och fästmate-rial för kakel på plastmattor. Gyprocs representant fick

bland annat förklara hur denså kallade Glasroc-skivan, engipsbaserad kompositskiva, äratt arbeta med, samt redogöraför vad den kostar i jämförelsemed 13 mm våtrumsgips.

Av Peter Holstordförande

Örebroavdelningen

Nytt från SBR


Det blev besöksrekord närStockholmsavdelningen ord-nade ett seminarium om fukt-problem i slutet av januari.Över 70 medlemmar kom ochlyssnade på Johnny Kellner.Han är till vardags utveck-lings- och miljöchef på Vei -dek ke Bostads AB och har enbakgrund på produktionssi-dan i bland annat JM.Rubriken för kvällen var

”Fuktproblem vid putsade fa-sader med så kallad enskikts -tätning”. För ett år sedan komlarmrapporter om stora riskerför fuktskador i fasader medenskiktstätning. WeidekkeBostad har tillsammans medSP Sveriges tekniska forsk-ningsinstitut och Ingemar Sa-muelsson genomfört en om-

fattande undersökning och ut-redning i ämnet. Johnny Kell-ner redogjorde för frågor som:Hur omfattande är skadorna?Vilka skador har man funnit?Vilka konstruktioner kan an-ses fuktsäkra?Vidare fick deltagarna veta

att Veidekke Bostad arbetarmed ”Veidekke Tellhus – håll-bar klimatsatsning” som är ettprojekt med flerbostadshussom byggs med målsättningenatt reducera koldioxiutsläppvid både byggande och bru-kande.Det var ett intressant och gi-

vande föredrag där den utlova-de trekvarten blev nästan tvåtimmar.

Av Uno Rydholm

Fuktfråga lockade rekordmånga

Johnny Kellner från Veidekke Bostads AB informerade om fukt -problem.

Stort intresse för fukt i våtrum

Fukt är en ständigt aktuell fråga och ett 80-tal deltagare kom för att höra med om fukt i våtrum närÖrebroavdelningen ordnade ett seminarium. Foto: Peter Holst

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comw.tata-tak.comw

TÄTA TAKDERBIGUM

Posttidning BHusbyggarenBox 4415102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Husbyggaren 2008 Nr 2

Documents

Transcript of Husbyggaren 2008 Nr 2