Husbyggaren 2011 Nr 6

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

116Nedanstående är annons från Skandinaviska Byggelement

http://www.byggelement.se

http://www.oras.com

nr 6 B 2011 husbyggaren 1

http://www.wikells.se

2 husbyggaren nr 6 B 2011

http://www.hercules.se


http://www.eps-bygg.se

http://www.bostik.se

http://www.eps-peps.se


http://www.afconsult.com

http://www.byggelement.se


ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska

Byggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion

Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33

e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson

Lena Rösund

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60


Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90


PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:–

Lösnummer, plus porto 70:–

Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: Bankgiro:

55 34 25-0 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2011

Nr 1 v 4 Nr 5 v 36

Nr 2 v 10 Nr 6 v 43

Nr 3 v 15 Nr 7 v 49

Nr 4 v 22

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri

Box 82, 271 22 Ystad

Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53


Husbyggaren är medlem

i Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 11 200 ex.

Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs offi ciella uppfattning endast då det särskilt anges.

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 6 · 2011 | Årgång 53

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

Sidan 6 Att grundlägga framtidssäkert när man har hälften berg och hälften blålera som går 15 meter ner kräver kompetens. Att inte göra markarbetet korrekt, så att leran någon dag sticker iväg eller sjunker under husen, kostar å andra sidan en rätt stor slant. De stora svenska lerskreden har fått beställare att börja tänka efter före. I Stockholm grundförstärks centralstationen, medan Slussen är både en dröm och en mardröm för en geotekniker. I Malmö användes terrassering på en gammal soptipp. Foto: Mats Thorner

I nästa nummer:Byggmetoder & InnemiljöTidningen utkommer i vecka 49

INNEHÅLL

6 Lerskreden har ökat viljan att satsa på markarbeten

8 Centralens grund förstärks utan att trafi ken störs

12 Äldre soptipp stabiliserades med cementinblandning

16 RD-pålvägg säkrar schakt i känslig stadsmiljö

18 Injekteringspålar testas under nya Slussen

24 Berggrund och kvicklera mäts med vibrationer

26 Utemiljöer bör besiktigas av folk med fackkunskap

32 Foton tagna före och efter fyller AB 04:s beviskrav

34 Juridik: Hovrättsdom kan leda till ändrade försäkringsvillkor

36 IT: BIM kräver en tidigare och låst tidsplanering

38 Form & Teknik: Där jord möter himmel omfördelas massor

40 Debatt: Naturgrus måste ersättas med krossat berg

41 Noterat

45 Marknadsnytt

55 Nytt från SBR


Svenska lerskred har varit ett återkommande fenomen i fram-för allt Västsverige och i Göta älvdalen ända sedan 1940-talet.

Men även Sörmland och Östergötland är exempel på områden i Sverige där de geo-tekniska och topografi ska förutsättning-arna är sådana att risken för skred lokalt kan vara stor.

För Anders Olssons företag, A Olsson Grund & Betong AB, AGB, är problemati-ken vardagsmat. Anders Olsson driver företaget tillsammans med sin bror Erik och de arbetar i Västsverige där de stän-digt stöter på uppdrag på platser där för-hållandena är besvärliga.

– Frågor som rör geoteknik vid grund-läggning har fått högre status, bekräftar grundläggningsentreprenörerna.

Företaget är specialiserat på mark- och

betongarbeten och AGB har nischat sig på att utföra helhetsuppdrag.

Framgångsrik helhet– Vi utför allt från projektering och de förberedande markarbetena ända fram till färdiggjuten grund, berättar Anders och Erik Olsson.

Det innebär att AGB har egna grävare, lastbil och utrustning för pålning, samt har kompetensen inom hela spektrumet av arbetsuppgifter fram till färdig grund.

Helheten i affärsidén har varit fram-gångsrik. På en tioårsperiod har AGB ut-vecklats från ett enmansföretag till att vara ett eftertraktat specialistföretag på mark- och betongarbeten. Idag har man ungefär 30 anställda och en omsättning kring 40 miljoner kronor.

Spännvidden i uppdragen är stor. En-

treprenaderna handlar om allt från gara-geplattor på uppdrag av villaägare, till större projekt i mångmiljonklassen.

På köpet har man skaffat sig bra erfa-renhet av grundläggning i de geologiskt besvärliga områdena i Västsverige och de två bröderna ser hur attityderna succes-sivt förändras.

– Alla är mer vakna när det gäller de geotekniska bedömningarna. Det görs allt fl er geotekniska undersökningar med hjälp av borrning och kommunerna är vaksamma och kräver undersökningar när det råder osäkerhet om markförhål-landena. Ofta fi nns kravet på geotekniska borrningar inskrivet i byggloven.

Småröd en bra läxa för allaAnders och Erik Olsson pekar framför allt ut raset i Småröd år 2006, som den hän-

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING De stora lerskreden i sörmländska Vagn-

härad år 1997 och vid Småröd i Bohuslän år 2006 har gjort det lättare att vara grundläggnings-

entreprenör. Idag har säker grundläggning högre acceptans hos beställarna.

Lerskreden har ökat viljanatt satsa på markarbetenAv mats thorner, frilansjournalist

Grundläggningsarbetet i Munkeby nära Lysekil är en utmaning med både fast berg och som mest 15 meter lera. Foto: Mats Thorner

delse som fortfarande sätter avtryck i atti-tyderna. Då rasade en del av E6 ut i en å, med följd att vägen fi ck dirigeras om un-der 1,5 år innan en ny vägkropp byggts upp.

Orsaken till raset i Småröd var att schaktmassor från bygget av E6 hade lag-rats på olämpligt sätt vilket rubbat viktba-lansen i marken och tryckt igång skredet.

– Det som hände i Småröd gör att det är enkelt att förklara riskerna om man inte utför grundläggningen även för byggna-der på ett bra sätt, menar Anders Olsson.

Medvetenheten är på detta sätt väckt och alla minns Smårödsraset – bland an-nat därför att omdirigeringen av trafi ken under så lång tid inte kunde gå någon obe-märkt förbi.

Häften berg, hälften leraNär han berättar står vi på en byggarbets-plats precis i havsbandet nära Lysekil. Munkebyvarvet (ett småbåtsvarv) ska bygga en ny reparations- och lagerhall för båtar och AGB har entreprenaden på grundläggningen. Ända från projekte-ringen, och sprängning, krossning, schaktning, fram till formbygge, arme-ring och gjutning. Och grundförhållan-dena i Munkeby är minst sagt besvärliga.

– Halva grunden vilar på fast berg, andra halvan på blålera och en blandning av lera och tidigare markutfyllnader.

Att bygga grund på sådant underlag är besvärligt. Det allra bästa är att helt en-kelt gräva bort leran och fylla med fastare utfyllnadsmassor som grunden kan vila på. Men det är långt ifrån alltid som detta är möjligt. I Munkeby gick det inte. Det handlar om alldeles för mycket lera, som dessutom är som mest drygt 15 meter djup.

– Det blir orimligt att schakta bort och vi har ingenstans att göra av så mycket massor, förklarar Anders och Erik Ols-son.

Lösningen är istället att påla och kon-struera en grund som är så hållfast att pålarnas stödpunkter i grunden räcker för att ge samma styrka i stödet som det fasta berget ger grunden i övrigt.

Pålar självaAGB har utfört pålningen på egen hand. Den sker med hjälp av en Hitachigrävare, som bär en pålningshammare på 0,5 ton. Pålarna står med fem meters mellanrum och är dubblerade vid de punkter där byggnaden ska få stödpelare. Munkeby-varvets nybygge är 1 530 kvm stort.

– Som mest har vi ett påldjup på drygt 15 meter. För sprängningarna har vi haft borrhål på 7,5 meter. Totalt nära 25 me-ters nivåskillnad i den här grundlägg-ningen, konstaterar bröderna.

I det här fallet är de lugna vad gäller framtiden. Den här grunden kommer att stå intakt och tryggt – men så är det inte alltid överallt. AGB:s kompetens gällande grundläggning är känd och det händer att de får uppdrag att rädda situationen där markarbetena inte utförts som de ska.

Bättre bra från början– Det är inte ovanligt att man bygger hus med torpargrund och att tjälskjutning se-dan förstör hela grunden. Vi har också varit med om att utföra förstärkningsar-

beten under befi ntliga grunder, där leran börjar sticka iväg, eller sjunker under hu-sen.

Motsatt, så har de också erfarit hur medvetna byggare satsar på säkra kort redan från början.

– Det är ju bättre att satsa några hundra tusen kronor på schaktningar och utfyll-nad, än att i efterhand rädda en dåligt ut-förd grund. Det blir alltid dyrare. Men visst kan det svida att få oväntade över-raskningar och kostnader om man inte varit medveten om vad som krävs redan från början.

Att lösa problem vid en grundläggning och få till stånd en säker konstruktion på ett underlag som ligger stilla för all fram-tid kan ha många lösningar. Att, som nämnts, schakta bort leran och ersätta den med hållfasta massor är en lösning. När det inte går så kan man påla. Men inte heller pålning kan ske överallt.

– I en del områden med känslig lera, får vi inte påla, eftersom det kan påverka sta-biliteten i ett stort område. I sådana fall återstår att åstadkomma en massbalans. Lera motsvarande vikten på den blivande byggnaden grävs bort och ersätts med cellplast eller leca. Sedan kan grunden konstrueras och huset byggas varefter viktbalansen i marken är densamma som före byggnationen. D


FaktarutaSVENSKA LERSKRED UNDER 35 ÅR:

Tuveraset, Göta älvdalen strax utanför

Göteborg, 30 november 1977.

Agnesbergsskredet, Göta älvdalen strax

norr om Göteborg, 14 april 1993.

Ballaboskredet, Göta älvdalen, Lilla Edet, 16

april 1996.

Skredet i Vagnhärad, Ödesby, 23 maj 1997.

Småröd, strax söder om Munkedal i Bohus-

län, 20 december 2006.

Pålning har skett var femte meter, en av på-

larna sticker upp i förgrunden.

Foto: Mats Thorner

Bröderna Anders och Erik Olsson ser hur respekten för lerskred ökat. Nu är det vanligare än

förr att geotekniska undersökningar sker som en del av projekteringen inför grundläggnings-

jobb. Foto: Mats Thorner

Den drygt 1 500 kvm stora grunden vilar till

hälften på fast berg och till hälften på lera.

Bra grundläggningsjobb är avgörande.

Foto: Mats Thorner


Centralstationen sjönk sak-

ta men säkert och år 2007 beslöt

Jernhusen, som år 2001 köpte

fastigheten av SJ, att göra något

åt saken.

– Man kunde se sprickor i putsen, men

det var ingen rasrisk, påpekar Mikael

Willdal på Jernhusen.

– I och med att man måste förstärka

grunden bestämde man att också moder-

nisera. Den sammantagna kostnaden be-

räknas till 975 miljoner kronor. Det är lika

stora entreprenader som när tunnelba-

nan drogs in på 1960-talet, säger Mikael

Willdal, projektansvarig på Jernhusen.

Uppbyggd på träpålarForsen Projekt har projektledningsupp-

draget och projektet drivs som ett Con-

struction Management projekt med

många entreprenörer som samordnas. De

första etapperna av grundförstärkningen

genomfördes av Skanska och i de senare

etapperna har Lemminkäinen fått upp-

draget.

Stationens äldsta delar är från år 1871

och är uppbyggd på träpålar i sjöbottnen

ner i en utfylld sjö, Klara sjö.

– Träpålarna slogs ner så långt det gick

med en hejare. Ibland nådde de ner till

berggrunden, men ofta inte, förklarar

produktionschefen Erick Zootjes vid

Forsen projekt.

– Pålarna sticker ner som en nåldyna i

sjöbotten, säger han.

– Den ursprungliga grunden som nu

förstärks är från 1870-talet och 1920-ta-

let. Det är otroligt mycket sten under sta-

tionen. Grundmuren väger lika mycket

som själva huset, säger Mikael Willdal.

Mycket stenEtt av skälen till att grundförstärkningen

behövs är att den tunga grunden sjunkit

med drygt en millimeter per år ner i den

gamla sjöbottnen. Nu slår man ner stål-

rörspålar som bär upp stationen och tar

bort delar av grundmuren som är en kall-

mur – stora stenar staplade på var andra

– och rustbädden av gamla plankor.

– Det är en logistisk utmaning, säger

Erick Zootjes.

Transporter går på nattenStora delar av logistiken måste ske på nät-

terna. Det är då de tunga transporterna

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Centralstationen i Stockholm grundförstärks

för 450 miljoner kronor. Det är ett komplext jobb, inte minst för att tågtrafi ken inte får störas

och verksamheten ska fortsätta i nästan alla butiker, restauranger och kaféer.

Centralens grund förstärksutan att trafi ken störsAv fredrik lundberg, frilansjournalist

Centralstationen i Stockholm grundförstärks. Samtidigt byggs stationen om rejält, eftersom man inte vill ha två stora projekt efter varandra.

Inne i boxen byggs en rulltrappa i Centralhallen. Foto: Fredrik Lundberg

Fortsättning s. 10 P


http://www.maetforum.se

sker. Rivningsmassor fl yttas ut och bygg-material in.

Hela projektet och genomförandet kräver en minutiös planering, vilket inte alltid är så lätt utifrån ritningar från 1870-talet.

Det är inte bara att det är trångt. Stora delar av byggnaden är kulturminnes-märkt.

Tar upp nischer i muren

Den metod man använder kallas Afton-bladare, en metod som första gången an-vändes vid grundförstärkningen av det som var Aftonbladets hus vid Tegelbac-ken, på nära gångavstånd från stationen.

Det går till så att man skär ut nischer i den bärande muren från sidan med en meters mellanrum, tillräckligt stora för att få in en pålmaskin. Först borrar man fyra hål för nischens hörn. Sedan skär ko-romantskären ut nischens sidor och även baksidan. Innehållet tas bort med bryt-block.

Pålarna borras ned, cirka 16 meter, och gjuts fast i berggrunden.

De bär upp byggnaden. Sen gjuts ni-scherna igen.

På en del håll består kallmuren av lö-

sare staplade stenar som visade sig ramla in i nischen så där måste man borra upp-ifrån istället och förstärka med stål.

Nya rulltrappor

– Man kan likna grundförstärkningen som en plog som går fram genom byggna-den och där vi i kölvattnet också genom-för ombyggnader med nya rulltrappor och annat, säger Mikael Willdal.

Hela projektet tar 55 månader och ska vara klart våren 2013, 11 månader längre än ursprunglig plan.

Det krävs en mycket omfattande provi-sorisk ledningsdragning. Vatten, avlopp, el, ventilation, värme, kyla och fi berkabel ska fungera för de 56 hyresgästerna. Även mer speciella rördragningar för speciella medier förekommer: som ledningar för öl till puben O’Learys.

– Vi fi ck en faktura för 150 liter öl som måste tömmas ur ledningarna vid en av rivningarna, berättar Mikael Willdal.

Hallen moderniseras

Rivande, grävande och pålning pågår hela tiden bakom plank. Mitt i Centralhallen står en jättelik box. Inne i den ljudisole-rade boxen byggs en rulltrappa.


God logistik ska undvika alltför mycket stök när Stockholms centralstation grundförstärks och moderniseras. Tågtrafi ken ska inte påverkas. Foto: Fredrik Lundberg

Även puben ska ha sin produkt framdragen. Foto: Fredrik LundbergMikael Willdal och Erick Zootjes framför kallmuren från år 1871. Foto: Fredrik Lundberg

Mikael Willdal visar en wiresågad nisch som tas ut för att få in pålmaskin. Foto: Fredrik Lund-

berg

Erick Zootjes pekar på var gamla golvnivån gick. Foto: Fredrik Lundberg

P


Det är en del av moderniseringen av

stationen.

Trafi ken ökar hela tiden, och 200 000

personer passerar varje dag genom sta-

tionen. Det kräver ett fungerande fl öde

– inte bara för de pendlare som vet precis

vart de ska utan också för turister.

Att rulltrapporna syns väl, mitt i hallen

är en förutsättning för att folk ska gå dit

direkt.

Tidigare trappor och den då enda rull-

trappan var halvt dolda i gallerierna.

– Det kunde leda till att det var lång kö

till Pressbyrån på övre plan men ingen kö

på nedre plan, berättar Mikael Willdal.

Återvinner värmeOmbyggnaden innebär också att det blir

mer dagsljus i nedre planet.

Samtidigt ökar man lokalytan med

3 600 kvadratmeter genom att sänka

golvnivån på delar av det nedre planet,

gräva ut tidigare outgrävda delar samt att

stationen byggs ut mot norr.

Energiförbrukningen ska sänkas med

minst 25 procent köpt energi, vilket krävs

för att nå målet att klassas som Green

Building enligt EU-kommissionens sys-

tem.

Jernhusen arbetar aktivt för att minska

energianvändningen och arbetar tillsam-

mans med sina hyresgäster med detta. Ett

medel är att synliggöra energiförbruk-

ningen hos varje enskild hyresgäst, ett

annat att ställa krav på lågenergilampor

och återvinning av värme hos hyresgäs-

terna.

Kyla av Klara sjöJag träffar Mikael Willdal i Jernhusens

huvudkontor som ligger i det alldeles nya

Kungsbrohuset, ett stenkast från statio-

nen. Det uppges vara en av världens ener-

gieffektivaste kontorsbyggnader och får

en del av sin värme från Centralstatio-

nens överskottsvärme – i sista hand från

de människor som passerar där. I gengäld

får stationen kyla från Kungsbrohuset.

Kylan tas från Klara Sjö. D

Det krävs mycket provisorisk lednings-

dragning för att affärer och butiker ska hålla

igång. Foto: Fredrik Lundberg

http://www.geomek.com


Att solidifiera och stabili-

sera en normal svensk deponi

för hushållsavfall är egentli-

gen ingen konst. Med traditio-

nell beprövad markbyggnadsteknik samt

innovativa och engagerade entreprenö-

rer, konsulter och beställare, och inte

minst bra personal och maskinentrepre-

nörer, kan ett så pass oprövat projekt, som

cementstabiliseringen av en före detta

deponi för hushållssopor i Malmö hamn,

genomföras på ett högst utmärkt tek-

niskt, miljömässigt och ekonomiskt sätt.

När en ny cementdepå i Malmö hamn

planerades, bestämdes att platsen för den

nya depån skulle bli ett område som del-

vis utgjordes av en gammal sopdeponi.

Metangas ur avfall från hushållOmrådet som var invallat användes un-

der mitten av 1900-talet för deponering

av hushållsavfall.

Undersökningarna konstaterade att

föroreningsnivån i mark och grundvatten

generellt var låg, men metangashalter på

70 procent uppmättes. Gasproduktionen

och den nedbrytning av organiskt mate-

rial som gasproduktionen tydde på, kun-

de också ge upphov till framtida sättning-

ar.

Blandar in cementEn åtgärdsutredning utfördes där tre

tänkbara alternativ studerades; gasavle-

dande lager, kemisk stabilisering av avfal-

let samt total urgrävning av avfallet.

I samråd med miljöförvaltningen i

Malmö beslutades att alternativet med

stabilisering av avfallet skulle genomfö-

ras i syfte att höja pH-värdet till en nivå

där metangasbildning inte längre är möj-

lig.

Cement som retardator för metangas-

produktion har i laboratorieförsök påvi-

sat god överensstämmelse med antagna

förutsättningar av en förändrad pH-nivå.

Provtagningar under produktionen har

verifi erat dessa antaganden.

Att använda cement som inblandnings-

media bidrar även till en effektiv produk-

tionsmetod med god bärighetshöjning.

Inblandningstekniken i kombination

med den utsorterade materialmängden

har gjort det möjligt att återföra samtliga

sopor till deponiområdet.

För att stabilisera marken samt avbryta

den pågående metangasproduktionen i

deponin föreslogs att soporna skulle grä-

vas upp, blandas med cement och sedan

läggas tillbaka igen.

Täcktes av betongkrossDe utförda undersökningarna, som gjor-

des av Tyréns AB, visade att hushållsav-

fallet täcktes med ett lager av i huvudsak

betongkross. Avfallsmassornas överyta

varierade mellan +0,5 och +1,0 m vilket

också bedöms utgöra ungefärlig normal

grundvattennivå.

Sopdeponin hade överlagrats av utfyll-

nad med främst lermorän och sand. Hus-

hållssoporna var utfyllda på den naturliga

havsbotten med avsatta ler- eller sand-

lager, och underlagrade av lermorän till

kalkberget, inom hela undersöknings-

området.

Av kartmaterial från Malmö hamn

framgick det att även områden väster,

norr och öster om undersökningsområ-

det har vallats in och fyllts ut med sopor.

Cellerna/bassängerna där soporna fyllts

begränsades av vallar utförda av material

med bättre bärighet och hög täthet. Dessa

vallar hade också i vissa fall använts som

körvägar. Vallar av detta slag har lokalise-

rats inom fastigheten.

Vattenprov togs I deponin bedömdes föroreningsnivån i

marken ligga under Naturvårdsverkets

generella riktvärde för mindre känslig

markanvändning. I ett område fanns

dock ett ytligt jordlager med metallhalter,

som var anmärkningsvärt höga, som man

bedömde behövde efterbehandlas.

De vattenprover som tagits ur provgro-

par och observationsrör inom det aktu-

ella området visade relativt samstämmigt

på ett vatten som är representativt för en

äldre deponi med främst hushållsavfall.

Karaktäristiskt är ett i huvudsak neu-

tralt pH, låga halter av metaller, förhöjd

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING En ny cementdepå i Malmö hamn skulle byggas

ovanpå en tidigare soptipp för hushållsavfall. För att stabilisera marken och stoppa metangas från

sopnedbrytningen grävdes soporna upp, blandades med cement och grävdes ner igen.

Äldre soptipp stabiliseradesmed cementinblandningAv roland fridh, autodidakt geotekniker, Malmö gatukontor

Roland Fridh är anställd på Malmö gatu-

kontor. Han arbetar som entreprenadom-

bud, byggledare och innovatör. Som auto-

didakt geotekniker deltog han i cement-

stabiliseringen av sopdeponin i Malmö.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

En ny cementsilo skulle uppföras i Malmö

hamn ovanpå en äldre soptipp.

Foto: Heidelberg Cement/Cementa

konduktivitet och förhöjd ammonium-halt. Klororganiska eller andra främman-de organiska föreningar som alifater, aro-mater, PAH:er eller lösningsmedel på-träffades inte i sådana halter att de skulle utgöra problem att avleda vattnet till spillvattennät eller ytvattenrecipient.

Risk för fi ckor med metangas

Under planeringen så beaktades arbets-miljöfrågor som medför särskild fara för hälsa och säkerhet. Vid arbetet med att sortera ut fraktioner och blanda materia-let för stabilisering så fanns det risk för att komma i kontakt med fi ckor i materialet som är fyllda med metangas. Inom områ-det förekom tydlig deponigasbildning. Det fanns även risk för att avfall från ex-empelvis sjukhusverksamhet och indu-striverksamhet fanns i deponin.

Det bästa sättet för att genomföra en säker och effektiv inblandning av cement

i soporna ansågs vara att göra det i lager, med en jordstabiliseringsmaskin, enligt beprövade terrasstabiliseringsmetoder.

Arbetar i tre steg

Arbetena genomfördes i tre faser: en schaktfas, en fyll- och cementstabilise-ringsfas, samt en återställningsfas.

Återfyllningsfasen bestod av att ovan-på de stabiliserade massorna lägga ett gasavledningslager med makadam med en ”tät” täckning med lermorän.

Lakvatten, och det förmodade tillrin-nande grundvattnet i samband med ur-schaktning av avfallet, behövdes pumpas upp och omhändertas. Likaså skulle grundvattennivåerna eventuellt behöva hållas nere i samband med att det ce-mentstabiliserade avfallet återfylldes.

Lakvattnet från schakten pumpades ut i ett dike och leddes ner i en invallad lagun som hade förbindelse med hamnbassäng-

en via en stenvall med fi lterduk. Provtag-ning av lakvattnet gjordes en gång om dagen vid pumpstället och vid lagunen.

För att begränsa sedimenteringen i la-gunen anordnades en siltgardin och in-nanför denna en oljeläns då man miss-tänkte att det kunde fi nnas oljerester i pumpvattnet.

Uppgrävda tunnor kontrollerades

Till att börja med schaktades det täc-kande lermoränlagret bort och lades i ett mellanupplag. Schakt av avfallslagret på-börjades och länspumpning i det öppna schaktet utfördes.

Efter hand sjönk vattennivåerna i grundvattenrören, vilket verifi erade en tät cell utan förbindelse med havet och omgivande grundvatten. Tidigt upptäck-tes också den södra invallningen mot havssidan och schakten följde denna.


Schakt av sopor med en mäktighet på cirka 3–3,5 m. Foto: Malmö gatukontor och Svevia


Avfallet sorterades med gallerskopa.

Foto: Malmö gatukontor och Svevia

I nästa steg sorterades avfallet med grip.


Jordstabiliseringsfräsen.


Vid uppschaktningen av deponimas-

sorna kontrollerades materialet, i första

hand genom lukt och okulär kontroll, om

det var förorenat eller inte. Utökade kon-

troller utfördes i områden med stark lukt,

inom det metallförorenade området, samt

av uppgrävda tunnor med tjärhaltigt in–

nehåll.

Soporna sorteradesFör att jordstabiliseringsfräsen skulle

kunna blanda in cementen i soporna an-

togs att max ”stenstorlek” borde ligga

runt 200 mm.

En process för att sortera soporna på-

börjades. Direkt vid uppschaktningen

lades stora föremål som betongrör, större

stenar, träbjälkar och stålbalkar åt sidan,

för att sedan köras till ett mellanupplag

med källsortering.

Föremål mindre än cirka 1 m var fort-

farande kvar i massorna. För att se om

man kunde sortera ut mer fasta föremål

provades ett sorteringsverk som matades

med hjullastare.

Men då soporna till en stor del bestod

av plast satte detta igen sorteringsverket

och kapaciteten var otillfredsställande

låg. På tre dagar hade man endast sorterat

fram cirka 150 m3 användbara massor.

Ungefär 30 procent av det utsorterade

materialet skulle då kunna användas för

att återgå till stabilisering. Cirka 70 pro-

cent skulle behöva köras bort till ny de-

poni.

Resultatet ledde till att man provade att

skaka fram massor med en gallerskopa på

grävmaskinen. Det fungerade bra och ka-

paciteten ökade betydligt. Men eftersom

avståndet mellan ribborna i gallerskopan

enbart var 100 mm, fi ck man ett för stort

överskott. Andelen material som kunde

användas till stabiliseringen ökade till

cirka 70 procent.

Resultatet var otillfredsställande. I

nästa steg tog man bort vartannat galler i

skopan och uppfann ”Rollesorterings-

verket”, vilket minskade överskottet. Vi

fi ck en godtagbar kapacitet på sortering-

en. Den utsorterade mängden började nu

närma sig den förväntade nivån på bort-

sorterat återvinningsbart material på

cirka 10 procent av de befi ntliga soporna.

Tre grävmaskiner sorteradeYtterligare ett moment infördes i sorte-

ringen för att minska andelen material

som skulle behöva köras bort. Med grip

på grävmaskinen plockade man ut och

sorterade alla fasta oorganiska delar >200

mm.

För att sorteringen skulle hålla jämna

steg med cementstabiliseringen krävdes

det till slut tre grävmaskiner med galler-

skopor och gripar.

Det andra steget med sortering med

grip var extra tidsödande och intensifi e-

rades efter hand som sorteringen med

gallerskopor avslutades.

Arbetsdjup på 30 cmDe sorterade soporna med fasta fraktio-

ner under 200 mm lastades på dumper

och togs emot av en bandschaktmaskin

med maskinmottagare mot laser för att

säkerställa tjockleken på lagren. Lager-

tjockleken för de sorterade soporna var

30 cm som utgjorde stabiliseringsfräsens

arbetsdjup.

Cementen lades ut med ett utlägg-

ningsfordon med mängden cirka 30 kg/

m2, för att motsvara 100 kg/m3, som var

den mängd som beräknats för att metan-

gasproduktionen skulle inhiberas över

tid. Ur bärighetssynpunkt så skulle ce-

mentmängden kunna halveras.

Därefter påbörjades arbetet med in-

fräsning av cementen med jordstabilise-

ringsfräs. Varje lager justerades och

packades med självgående vält. Dessa

moment upprepades i lager för lager tills

soporna i mellanupplaget var slut.

Under arbetena gjordes kontroll av ni-

våer, fuktkvot före cementstabilisering

och kontroll av utlagd mängd cement.

Geotekniska kontroller utfördes ge-

nom CPT och trycksondering. Kontroll

av bärighet efter fem dagar gjordes med

statisk plattbelastning och gav ett medel-

värde på Ev2 = 164,4 Mpa. Kontroll av

föroreningar utfördes av lakvatten, upp-

grävt förorenat material, schaktväggar

och schaktbotten.

Klarade målsättningMålsättningen i projektet var att högst 10

procent av deponins innehåll skulle be-

hövas föras bort från området. Helst skul-

le inget material behöva gå till annan de-

poni med höga kostnader som resultat.

Denna målsättning uppnåddes nästan

då cirka 13 procent av de deponerade so-

porna sorterades bort, men endast 0,2

procent av materialet gick till deponi och

övriga material som betong, trä, sten, me-

tall och gummi kunde återvinnas eller

återanvändas.

Fakta fi nns om deponierErfarenheten av detta projekt är att för-

söka undersöka deponin med genomgå-

ende provgropar till största möjliga djup

för att lokalisera deponins sammansätt-

ning.

Deponier är både förr och nu mycket

väldokumenterade så det fi nns alltid

kartmaterial för hur dessa är uppbyggda

och vad som fi nns i dessa, även om en del

”misstag” har begåtts genom att andra

material har blandats in för att stabilisera

deponin under dess uppbyggnad.

Grund- och lakvatten är oftast inget

problem eftersom deponier i allmänhet

är täta och innehåller ringa mängder av

föroreningar bland hushållssopor.

En total uppgrävning av deponin ger en

full kontroll över allt innehåll och gör det

möjligt att begränsa borttransport av ma-

terial till deponi. Arbetet med att sortera

uppgrävt material ger stora ekonomiska

vinster. D


En grafi sk presentation över metoden

att arbeta med terrasstabilisering.

Skiss: Malmö gatukontor och Svevia

P


http://www.supergrund.se

http://www.terra-tec.com

http://www.isodran.se

http://www.wspgroup.se


RR-pålvägg är en spontkon-

struktion som använts fl itigt vid

hamnbyggnad. Flera projekt är

utförda i nordiska hamnar, till

exempel i Umeå/Holmsund och Göte-

borgs hamnar i Sverige.

Pålväggen installeras med slagning och

är försedd med bergsko. Vanligen kombi-

neras pålväggen med vanliga spontprofi -

ler och bildar då en RR-kombivägg. Rör-

pålväggen drivs igenom lösa jordlager

och stoppslås normalt i moränlager eller

på berg.

Den vidareutvecklade RD-pålväggen

bygger på samma teknik, med fastsvet-

sade spontlås. Innovationen är att spont-

låsen modifi erats och anpassats till ring-

borrkronor och därmed kan de fördelar

som borrning ger nyttjas även vid byg-

gande av spontväggar. Vid byggande av

enhetliga rörpåleväggar kan man vara sä-

ker på att underkant spont installeras på

erforderlig nivå även om det är i berg.

Svetsas på fabrikRD-pålvägg bygger på Ruukkis ordinarie

sortiment av RD-pålar med dimensio-

nerna RD170–RD1200 och vanligtvis är

det borrningsutrustningen som begrän-

sar pålstorleken.

Spontlåsen fi nns i två utföranden och

svetsningen av spontlåsen sker på fabrik.

Detta är en viktig och noggrann process,

som ska garantera att rörgeometrin är

den utlovade även efter att spontlåsen

svetsats.

OmgivningspåverkanBild 4 visar vanliga geotekniska profi ler i

stadsmiljöer, samt effekt av otillräckligt

djup på spontfot (vänstra bilden). Van-

ligtvis krävs det att dubbar installeras för

att säkra spontfoten mot rotation, och

dessutom en omfattande injektering för

att motverka grundvattenläckage under

spontfot. Vid 1 och 2 ses inläckande

grund vatten under spontfot och vid 3

läckage från bergets överyta, se bild 4.

Bild 5 visar hur en RD-pålvägg kan in-

stalleras i motsvarande geologi och hur

den därmed säkrar stabiliteten samt ef-

fektivt förlänger läckagevägen för in-

strömmande grundvatten.

Lera i TrondheimEn fördel med borrning som metod är att

det är skonsamt mot miljön i och med att

mängden jord- och bergmaterial som

motsvaras av pålens volym spolas upp ge-

nom röret. Borrning används därför vid

pålgrundläggning i känsliga stadsmiljöer.

Den nyutvecklade pålväggen har an-

vänts i fl era projekt. Bland annat så valde

Vegvesendet i Norge att använda RD-

pålvägg i ett projekt i Trondheim, efter

omfattande provinstallationer i Helsing-

fors och Trondheim. Syftet med pålväg-

gen i E6-projektet var att minimera om-

givningspåverkan för schakt i kvicklera.

Geologin består av mellan 10–25 meter

lera på morän och berg. Alla pålarna i

spontväggen avslutades i berg. Pålarna

var RD 600/12,5 med förstorad ringborr-

krona.

Morän i MotalaI Sverige har trafi kverket valt RD-pålvägg

som spontkonstruktion för en ny gång/

cykelport inom Motala stationsområde.

Viktigt för projektet var att inte störa

grundvattenförhållandena under bygg-

nation.

Geologin består överst av fyllningsjord

på silt/sand och därunder blockig fi nkor-

nig morän på sedimentärt berg (sand-

sten). Kontaktzonen mellan morän och

berg är mycket vattenförande och denna

zon var skyddsvärd. Pålarna avslutades i

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING RD-pålvägg är en rörspont som

installeras med borrning. Pålarna sammanfogas inbördes med spontlås som svetsats fast

på fabrik. Pålarna lämpar sig utmärkt för byggnation i stadsmiljö.

RD-pålvägg säkrar schakti känslig stadsmiljöAv mats larsson, teknisk chef grundläggning, Ruukki Sverige AB

Bild 1. Ingående delar samt tekniken med RD-pålvägg.

Mats Larsson är teknisk chef för grund-

läggning på Ruukki Sverige AB. Han har tidi-

gare arbetat som geotekniker på Banverket,

Kjessler & Mannerstråle och SGI.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

såväl morän som berg enligt konstruk-

tionshandlingen. Pålarna var RD 400/12,5

med förstorade ringborrkronor, se bil-

derna 7 och 8.

Tomrummet mellan pålen och omgi-

vande jord, som är en konsekvens av an-

vändandet av förstorade ringborrkronor

i överkonsoliderad jord, fylldes med be-

tong genom injektering. D

Fotnot:

Läs mer på www.ruukki.se/infra


Bild 9: Den vänstra bilden visar utformning av traditionell temporär spontlösning samt

permanent betongkonstruktion. Den högra bilden visar hur RD-pålvägg kan nyttjas som

temporär konstruktion och med fördel även som permanent konstruktion.

Bild 2. Installation av RD-pålvägg med borrning.

Bild 4. Vanlig situation i stadsmiljö. Bild 6. Provinstallation i berg i Trondheim.

Bild 3. Installation av RR-kombivägg i Umeå hamn i Holmsund.

Bild 5. Den nya pålväggen i stadsmiljö.

Bild 7. Förstorade ringborrkronor. Bild 8. RD-pålar med fastsvetsade spontlås.

http://www.ruukki.se


Slussen är en dröm för en

grundläggare för där fi nns alla

grundläggningsproblem man

kan tänka sig inom en mycket

begränsad yta. Men Slussen är också en

mardröm av samma skäl, men också för

att på den komplicerade åsformationen

fi nns konstruktioner som är så skadade

att det kommer att bli mycket svårt att till

och med riva dem.

Lite av en mardröm för mig som tekni-

ker är också att många motsätter sig om-

daningen av emotionella skäl utan hän-

syn till att anläggningen omgående borde

ersättas med en säkrare och mer ända-

målsenlig anläggning. Men det känns

skönt att det rimligen inte kan fi nnas nå-

gon, som kan hävda ett affektionsvärde

hos Slussens grundläggning!

Anläggningen har sjunkitAnläggningen över mark var för sin tid en

fantastisk satsning på kommunikationen

i en stad med storstadsambitioner i en

modern industrination, men under mark

är det ett tekniskt misslyckande.

Till i dag har delar av anläggningen

sjunkit mer än 0,3 m vilket också gett

stora rörelser i horisontalled och spän-

ningar mellan Slussens 24 olika betong-

delar. Dessa betongmonoliter, som ska

kunna stå själva utan att överföra laster

till intilliggande konstruktioner, vilar nu

mot varandra i varierande omfattning.

Vad som sker med en monolit när de

intilliggande rivs kan inte säkert bestäm-

mas innan man börjar riva de olika de-

larna.

Svårt undersökaNär man rör sig i de djupare delarna av

Slussenkomplexet, vissa delar ger asso-

ciationer till katakomber, blir man som

tekniker rätt förundrad. Där fi nns exem-

pel på de fl esta olika brottmekanismer,

som man senast såg som avskräckande

exempel på föreläsningar. Det kan tyckas

konstigt att man bygger en så framsynt

anläggning men fuskar så med grund-

läggningen.

Men det kanske också var okunnighet,

dåliga möjligheter att undersöka marken

och dåliga möjligheter att verifi era det

utförda arbetet.

Lager av sand och leraFörutsättningarna att bygga mellan Sö-

dermalm och Gamla Stan har alltid varit

synnerligen besvärliga. I söder ligger ber-

get omedelbart under markytan medan

det i nordväst är mer än 67 meter djupt till

berg.

På berget vilar en del av Stockholms-

åsen med lager av sand, grus, silt och lera,

allt i en varierande blandning i höjd- och

sidled. Enligt professor De Geers analy-

ser av åsens bildning ligger Slussens sand

och gruslager förskjutna något väster om

huvuddelen av anläggningen.

I åsen vet vi från andra ställen i staden

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Slussen är grundläggarens dröm – och mardröm.

Berg strax under markytan, men också närmare 70 meter fyllning, sand, silt och lera. Plus vatten. Just

nu talar det mesta för att valet faller på injekteringspålar. Ett fl exibelt arbetssätt blir nödvändigt.

Injekteringspålar testasunder nya SlussenAv axel hallin, civilingenjör, Grontmij


Axel Hallin är väg- och vattenbyggare

från Chalmers år 1975. Han arbetar med geo-

tekniska frågor i ledningsorganisationen för

projekteringen av Slussen. Axel Hallin har

under de senaste 30 åren arbetat med grund-

läggning i Stockholmsområdet.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Installation av provpålar för den första provpålningen i Sjöbergsplan. Foto: Johan Olovsson, ELU


http://www.vilpe.se

http://www.viacon.se

att vi kan ha lager med stora runda stenar, kattskallar, utan fi nmaterial mellan ste-narna under löst lagrad sand. När man stör lagringen kan sanden försvinna ner i det öppnare lagret.

Vi vet också att variationerna är stora inom begränsade områden. Undersök-ningar som görs visar hur det är i just en punkt men ger helt otillförlitlig informa-tion om förutsättningarna fem meter bort.

Känsliga för deformationer

På åsen fi nns rester av många, många hundra års verksamheter; försvarsan-läggningar, bryggor och soptippning. Normalt förväntar vi oss cirka 20 meter fyllda massor uppe på åsen.

I anslutning till det område som kom-mer att påverkas fi nns byggnader med mycket varierande grundläggning och olika känslighet för deformationer. I Kv. Överkikaren, där Taubehuset ligger, upp-kom skador när nuvarande hotell Hilton byggdes. I Gamla Stan fi nns byggnader med pågående rörelser, trots att vissa av dessa är grundförstärkta med pålar i mo-dern tid.

Förutom de grundläggningstekniska förutsättningarna fi nns ju också ett krav

på dels en kostnadsoptimerad grundlägg-ning, och dels på en grundläggning med 100 års livslängd med vattennivåer som prognostiseras utifrån SMHI:s klimat-scenario.

Nuvarande grundläggning

Delarna runt Södre Torn är grundlagda på plattor på åsmaterial och har små sätt-ningsskador. Grundläggningen som de mest skadade delarna mot Saltsjön vilar på är så kallade Frankiepålar. Dessa gjuts i ett i marken nedslaget stålrör, cirka 0,5 meter i diameter, där betong pressas ut i jorden runt pålen när röret dras upp ur marken.

På vissa platser har pålarna misslyc-kats. Marken runt pålen har varit så svag att betongen tryckt bort marken runt rö-ret och ingen betong stannade i det som skulle vara pålen. Pålen har fått midja el-ler helt enkelt, det fattas en bit av pålen mellan pålens botten och toppen.

Så vitt det kunnat undersökas har pålar också grundlagts i lager av avskräde utan bärkraft i stället för i åsen, som var en för-utsättning för att metoden skulle fungera. Det kan också vara så att vissa skikt i fyll-ningen varit vattenförande så att vatten-strömningen spolat bort betongen, innan

den härdat. Även då kan en bit av pålen saknas.

Slussens konstruktioner och SL:s an-läggningar har under en lång följd av år noga övervakats. Det fi nns därför en god bild av hur anläggningen rört sig. Succes-siva förstärkningsarbeten har utförts och delar av trafi kapparaten har förändrats då delar avstängts för tung trafi k. Taket över tunnelbanan, Rysstorgets betong-platta, fi ck till exempel ny grundläggning, med stålkärnepålar till berg, på 1980- talet.

Marken undersöks

Mot bakgrunden av den information som kunnat samlas in och de förutsättningar som är rimligt säkra har utredningsarbe-tet strukturerats. Målet är att bygga en optimerad grundläggning för hela Slus-sen som är anpassad för dagens behov och möjligheter. Men också för att få en an-läggning som kan anpassas till behov som kan antas uppstå i framtiden.

Efter att all tillgänglig information sammanställts och värderats upprättades undersökningsprogram för att minska osäkerheten i de grundläggningstekniska förutsättningarna.

Programmet genomförs i fl era etapper


Tolkningen av de geotekniska förutsättningarna försvåras av alla byggnadsdelar som fi nns under mark. Även tolkningen av deformationer kommer att bli svårt. Arkivbild.

P


för att möjliggöra analys och anpassning till den nya informationen borrningarna ger.

Projektörerna anpassar också under-sökningarna till de mest troliga utföran-demetoderna så att man letar efter svar på specifi ka frågor på specifi ka platser. Pa-rallellt med denna process klarnar vilka laster som kommer att grundläggas inom områden med likartad karaktär och likar-tade jorddjup.

Svårt ta provEtt stort problem vid undersökningarna är att marken i skikt är så hård att nor-mala geotekniska sonderingsutrustning-ar inte håller för de krafter som fordras för att nå ner till de stora djup som ska undersökas. Med många borrmetoder är det inte heller möjligt att forcera trävirke.

Även provtagning på stora djup under grundvattennivån är mycket besvärligt, då det fi naste materialet, fi nsand och silt, rinner ur provtagaren med vattnet och proven inte blir representativa. Även när man blåser upp materialet ur rören för bedömning av kornfördelning blir resul-taten osäkra.

På grund av de svåra förhållandena har mycket borrning gjorts genom att först

rör, så kallade foderrör, borrats genom fyllningen varefter sonderingen fortsatt under foderröret i åsen där pålen ska fäs-tas.

Två pålningssätt analyserasI detta skede av utredningsarbetet har två huvudalternativ bedömts som mest för-delaktiga ur alla aspekter. Där djupet till berg är stort och åsen mäktig är injekte-ringspålar den mest kostnadseffektiva metoden. Där åsens överyta ligger nära berg bedöms stålkärnepålar som mer rimliga vid stora laster.

En stor fråga är hur den verkliga bär-kraften av en utförd injekteringspåle ska verifi eras. Normala undersökningsmeto-der, dynamisk provbelastning, kan inte nyttjas då injekteringszonen runt pålen skadas vid denna typ av provning. Statisk provbelastning av alla pålar förefaller också praktiskt och ekonomiskt orealis-tiskt.

Av detta skäl söker projektören sätt att verifi era pålen under utförandet.

Fyllda med slaggFörutom grundläggning fi nns frågan om stabiliteten i befi ntliga kajer och större slänter. Stabilitet i Munkbrohamnens kaj

kan idag inte beräknas eftersom resulta-ten från tidigare undersökningar inte ger ett tillförlitligt underlag.

Detta gäller också kajen på Söder Mä-larstrandssidan. Där är de tidigare kon-struktionerna delvis utförda med lättfyll-ning av slagg. Utan att vi kunnat fi nna säkert underlag kan man tolka att stabili-teten behövde förbättras med lättfyllning när kajen byggdes.

Att stabiliteten fordrar extra uppmärk-samhet hänger samman med att avtapp-ningskapaciteten ur Mälaren i Slussen ska ökas från 280 m3 per sekund till cirka 1 400 m3 per sekund. Detta kommer att medföra muddringar och förändring av kajerna med risk för ökad erosion utmed dessa. I och med att det fi nns inlagrade lerskikt i åsen är dessa beräkningar myc-ket osäkra utan ytterligare undersök-ningar.

Injekteringspålar verkar bäst Huvudalternativet är för närvarande in-jekteringspålar. En injekteringspåle är en borrad stålpåle där cement används som ”borrvätska” och trycks ut genom borr-kronan under borrningen. Då borrkronan har större diameter än pålen kommer

Det är inte uteslutet att det fi nns stora kvarlämnade håligheter som kommer att förbrylla under utredning och genomförande. Arkivbild.


hela pålen att omges av cement uppblan-dad med rester av det genomborrade ma-terialet. Kraften som pålen kan belastas med är beroende av jordens hållfasthet och hur stor injekteringszonen är.

Flera olika sätt att verifi era utförandet fi nns. I samband med den provpålning som genomförs är strävan att förbättra dessa metoder.

Genom att mäta borrsjunkning, mat-ningstryck och cementfl öde kan informa-tion om marken fås. Genom att kontrol-lera att cement hela tiden kommer upp till markytan under borrningen kan man undvika att cementen rinner bort från på-len i löst lagrat material så att injekte-ringszonen minskar.

Stora maskiner måste undvikasAlternativet med sekantpålar/grävpålar där stora laster kommer från stommen har bedömts som förhållandevis osäkert. Djupet till berg och vattentrycket i kom-

bination med trärester och fi nkornig frik-tionsjord och obegränsat med vatten gör metoden svår. Sannolikt fordras mycket stora entreprenadmaskiner för att nå ner till berg.

Samtidigt är platsen mellan olika tra-fi kleder genom området begränsad och bärigheten i större delen av området för dålig för denna typ av jättemaskiner. Det mest sannolika är olika typer av borra de pålar ner i åsen eller vidare ner i berget.

Det är helt uppenbart att undersök-ningar och utredningar inte kommer att kunna ge ett fullständigt och säkert un-derlag för att genomföra en riktig grund-läggning i alla delar. Det är också helt uppenbart att i samband med rivning kommer arbetet med schakter och pål-ning att påverkas av och påverka intillig-gande konstruktioner.

Grundläggningsarbetet måste därför kunna anpassas till vad som händer i

verkligheten när rivning, schakt och pål-ning sker.

Genom att strukturera all insamlad gammal information på ett sätt som gör det möjligt att koppla den till den direkta informationen från mätningar på bygget kommer ett riktigt beslutsunderlag att kunna skapas.

Prov utförs i full skala Parallellt med detta har också injekte-ringspålar, vilka bedömts som de mest lämpliga där åsen är mäktig och djupet till berg är stort, provats i full skala.

Vid provpålningen har pålarna och marken kontrollerats med ingående mät-ningar dels av var längs den injekterade zonen pålens last överförs till marken, dels av hur stor last pålen tar. Även vilka deformationer i pålen och marken som uppkommer vid installation och belast-ning har kontrollerats.

För att säkerställa livslängden kommer pålens del genom fyllning av organiskt material och andra korrosiva material att utföras med foderrör.

Problem undgå påhängslaster Tidigare mätningar visar att betydande sättningar pågår i den mäktiga fyllningen. En stor del av sättningen bedöms upp-komma när landhöjningen gör att orga-niskt material kommer upp i luften och börjar brytas ner.

Denna sättning ger stora lasttillskott,


Plan över Slussens olika grundläggningssätt. Siffrorna är de olika betongmonoliternas

nummer. Skiss: Grontmij

P

Valet av borrkrona kommer att variera be-

roende på vilken typ av hinder som kommer

att fi nnas. Vid provpålningen testas ytter-

ligare installationssätt. Foto: Johan Olovsson, ELU


påhängslaster, i pålarna. Men då fyllning-

en inom vissa delar är korrosiv blir det ett

problem att korrosionsskydda pålen,

utan att påhängslaster från foderröret

förs över till pålen. Hur detta bäst löses

provas också i samband med provpål-

ningen.

Målet under provpålningen är också

att fi nna säkra verifi eringsmetoder av ut-

förandet och hur dessa resultat ska om-

vandlas till varje påles bärkraft.

Vattenströmning i jorden

En orsak till att Frankiepålarna misslyc-

kades kan vara vattenurspolning av den

nygjutna betongen i genomsläppliga

marklager långt under markytan. Därför

utförs i samband med provpålningen en

bestämning av vattnets strömningshas-

tighet på olika nivåer i jorden. Detta görs

genom ett så kallat utspädningsförsök där

en saltlösning pumpas ner i ett perforerat

rör. Filterröret är vanligen två meter

långt.

Genom att mäta hur koncentrationen i

lösningen förändras per tidsenhet kan

strömningshastigheten, på den nivå röret

har sina hål mot omgivande mark, beräk-

nas.

Strömningshastigheten är också viktig

för att bedöma om risk fi nns för att vat-

tenhastighetsökningen som uppkommer,

genom att delar av näset blir tätare med

alla injekteringspålar, ger upphov till inre

erosion i de fi nare friktionsjordsskikten.

Detta skulle ge upphov till marksättning-

ar.

Vid den provpålning som nu planeras

kommer den injekterade zonen att mins-

kas då ingen påle kunde tryckas till ett

regelrätt brott vid de genomförda proven.

Vad som nu också ska provas är olika borr-

ningsmetoder.

Databas skapas

Med tanke på att alla förutsättningar inte

kommer att kunna bestämmas, till en rim-

lig kostnad, måste beslutsunderlag kunna

skapas snabbt och säkert under hela

grundläggningsarbetet. Beslutssystemet

måste också innehålla gränser för hur till

exempel deformationer ska ske och vil-

ken storlek som är teoretiskt rimlig med

de antaganden som gjorts under projek-

teringen.

Om gränserna överskrids ska det fi nnas

alternativa metoder, förstärkningar eller

annan arbetsordning att fortsätta arbetet

med. Dessa alternativ ska vara väl genom-

tänkta och också förberedda så att inte

entreprenadarbetet avstannar för att det

ska börja grubblas.

För att kunna hantera all information

som gäller grundläggningen kommer en

Slussenspecifi k mätdatabas att fi nnas.

För att analysera vad som ska mätas och

hur gränsvärden ska sättas kommer ar-

bete med riskanalyser att vara en viktig

del.

Arbetsordning för entreprenader

Genom att arbeta med händelsekedjor

kan organisationen bättre bedöma hur en

risk påverkar övriga arbeten och kon-

struktioner, och om den kan påverka öv-

riga risker.

Varför den geotekniska projekteringen

blir ovanligt besvärlig beror inte bara på

geologin och soporna. Genomförandet

styrs i mycket stor utsträckning av att alla

som dagligen passerar Slussen ska kunna

göra det på ett säkert och effektivt sätt

under hela byggtiden.

Detta medför att arbetet i många fall

kommer att behöva drivas på ett ur grund-

läggningsperspektiv mindre lämpligt

sätt. Det kommer inte heller att gå att riva

anläggningen i den tekniskt sett bästa

ordningen. D

Efter 75 år i allmänhetens tjänst är Slussen utsliten och behöver rivas och byggas upp från grunden. Samtidigt ska området anpassas för att möta behoven hos morgon-dagens stockholmare. Fram-tidens Slussen byggs för att bli en effektiv och trygg knutpunkt, men också en attraktiv mötesplats där det unika läget mellan Mälaren och Saltsjön tas tillvara.

Stockholms stads slutgil-tiga planförslag som ställdes ut under maj–juni 2011 kommer att ligga till grund för framtidens Slussen. Kommunfullmäktige väntas anta detaljplanen hösten 2011.

2013. Planerad byggstart.2014. De östra delarna av

Slussen rivs och anläggs. Den nya bussterminalen i Katarinaberget börjar byg-

gas. Trafi ken leds under byggtiden på den västra bron.

2017. När de östra delarna av anläggningarna är klara fl yttas trafi ken dit och de västra delarna rivs och anläggs.

2020. Den nya lösningen invigs. Åren därefter färdig-ställs övrig bebyggelse.

Faktaruta

Principskiss för grundläggningen. Grundläggningen förväntas ske med stålkärnepålar till

berg samt med injekteringspålar ner i åsen. Foto: ELU


Seismik är en geofysisk mät-

metod som kan vara användbar

för att skaffa information om

berggrundens egenskaper, men

också för att ta reda på djup till berggrun-

den och för att få information om jorden

ovanpå berget.

Seismik är en oumbärlig geofysisk me-

tod vid prospektering för olja och gas,

men används också i viss utsträckning

inom gruvprospektering. Vidare används

seismik vid större infrastrukturprojekt

för att skaffa information om djup till

bergytan och bergkvalitet.

Mäter med vibrationer Det fi nns fl era metoder; refl ektions-, re-

fraktions-, borrhåls- och ytvågsseismik.

Gemensamt för metoderna är att man

sänder ut seismiska vågor (signaler) från

en källa på en känd punkt. De seismiska

vågorna sprider sig åt alla håll i marken.

Man placerar ut geofoner nerstuckna i

marken utefter en eller fl era profi ler.

Geofonerna registrerar vibrationer i mar-

ken och dessa sparas i en datafi l i form av

ett seismogram. I marken fi nns vibratio-

ner från andra källor också, de kan till

exempel skapas av vind som sätter gräs

och träd i rörelse eller från trafi k. Detta

kallas brus.

Mätningarna stackasGeofonen kan inte skilja på vad som är

önskade vibrationer som kommer från

källan (signal) och vad som kommer från

andra källor (brus). En del brus kan fi ltre-

ras bort eftersom det har en annan frek-

vens än signalen. En annan metod är att

skapa den seismiska signalen fl era gånger

på samma plats.

Efter mätningen lägger man ihop alla

mätningar, man ”stackar dem”, vilket ger

ett högre signal/brus-förhållande. För att

ytterligare förbättra signal/brus-förhål-

landet och för att kunna bygga upp en bild

av berggrunden så fl yttar man källan till

fl era platser längs den seismiska profi len.

Olika sätt att skapa vibrationerDen seismiska signalen kan skapas med

olika källor, till exempel genom en

sprängladdning eller med hjälp av en

hyd raulhammare. Man kan också låta en

vikt falla mot marken.

Om man bara är intresserad av väldigt

ytnära information kan man använda en

vanlig slägga som man slår mot till exem-

pel en stålplatta placerad på marken.

Sprängning ger en kraftigare signal, men

på vissa platser får man inte använda

sprängladdningar, då kan en hydraul-

hammare vara ett bra alternativ.

Var blir det bra med borrhålGeofysikavdelningen vid Uppsala uni-

versitet har nyligen utfört refl exionsseis-

mik i området Dannemora–Forsmark.

Man gjorde en profi l i nord-sydlig och en

i öst-västlig riktning. Profi lerna var cirka

två mil vardera. Mätningarna har gjorts

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING För att veta var man bäst placerar ett borrhål

vid exempelvis ett vägbygge behövs information om berggrunden. Även kvicklera kan undersökas

genom seismiska mätningar med geofoner som registrerar vibrationer som skickats ner i marken.

Berggrund och kvickleramäts med vibrationerAv magnus andersson, doktorand, Uppsala universitet

Profi l med refl ektionsseismik i Dannemora-Forsmark. Illustration: Malehmir med fl era, 2011.

Magnus Andersson är doktorand i

geofysik på institutionen för geovetenska-

per vid Uppsala universitet. Han studerar

Alnö Ringkomplex med hjälp av geofysiska

mätningar, bland annat refl exionsseismik.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

som en del i forskningen som syftar till att öka kunskaperna om storskaliga struktu-rer, bland annat förkastnings- och kross-zoner.

Den öst-västliga profi len passerar rakt över gruvområdet i Dannemora och på denna kan man se intressanta refl ektio-ner på djupet. En refl ektion (S1) har tol-kats som Österbybruk–Dannemora skjuv-

zon. Två andra, R1 och R2, kan vara rela-terade till järnmalm.

Refl ektionerna kan användas för att bestämma var man ska placera borrhål. Först när man borrat vet man om refl ek-tionerna kommer från en järnmalmsfyn-dighet.

Mätningarna i Dannemora–Forsmark har gjorts för att se storskaliga strukturer,

och då placeras geofonerna med ett rela-tivt långt avstånd, 20 meter.

Studerar kvicklera

Om man letar efter mer ytnära strukturer så kan man ha ett mycket mindre geofon-avstånd, för att få en bättre upplösning. Vid ett nu pågående projekt utanför Lilla Edet så använder man fyra meters geo-fonavstånd.

Målet med det projektet är att öka för-ståelsen om kvicklera och för att bättre kunna förutsätta var det är stor risk för jordskred. I detta projekt är fl era svenska och utländska universitet och institut in-volverade.

Seismik är bara en av metoderna som används utanför Lilla Edet. Ofta kan man få ut mer av att kombinera seismik med andra metoder, till exempel resistivitets-mätningar av marken. D

Fotnot:

Seismikmätningarna i Dannemora–Fors-

mark fi nansierades av Sveriges geologiska

undersökning, SGU. Mätningarna utanför

Lilla Edet utfördes under september 2011

i samarbete med Geovetare utan gränser/

Society of Exploration Geophysicists.

Se www.seg.org/web/foundation/misc/

geoscientists-without-borders/projects/

current#SW

Referens:

Malehmir, A., Dahlin, P., Lundberg, E.,

Juhlin, C., Sjöström, H., Högdahl, K., 2011.

Refl ection seismic investigations in the

Danne mora area, central Sweden: insights

into the geometry of poly-phase deforma-

tion zones and magnetite-skarn deposits.

www.agu.org/journals/jb/papersinpress.shtml


Med hydraulhammare kan man skapa seismiska vågor som är kraftfulla nog att registrera

seismiska refl ektioner ner till fem kilometers djup. Hur djupt man når beror på berggrundens

egenskaper. Foto: Alireza Malehmir

En geofon är en sensor som registrerar

vibrationerna i marken. Här placerad direkt

i berget för att få bästa möjliga signal.

Foto: Alireza Malehmir

http://www.koljern.se

http://www.seg.org/web/foundation/misc/geoscientists-without-borders/projects/current#SW

http://www.agu.org/journals/jb/papersinpress.shtml


Det finns gott om grundläg-gande problem inom området besiktning av utemiljöer. Arti-keln beskriver olika fall där det

skett missar, bland annat vid en gruppbe-byggelse av villor och vid en småländsk kyrkogård. Även fusk med E-plantor och utemiljöer kring skolor och daghem be-rörs.

Gräsmattan är inte anlagdKöparen skriver på ett köpekontrakt på en friliggande villa. Köpekontraktet skrivs på samma dag som slutbesiktning-en genomförs.

I utlåtandet över slutbesiktningen an-tecknas att gräsmattan inte är anlagd.

De nyblivna villaägarna upptäcker när väl trädgården färdigställts av säljaren, att regnvatten blir stående i en stor pöl. Gräsmattan anläggs först cirka ett år efter slutbesiktningen.

Ska ta hand om sitt ytvattenVillaägaren får även en skrivelse från kommunen med klagomål från grannen att vatten rinner ner på granntomten.

Köparen klagar hos sin säljare. Köpa-ren får ingen rättelse, utan anlitar en be-siktningsman som gör en särskild besikt-

ning cirka knappt ett halvår senare. Vid denna besiktning konstateras att gräs-mattan lutar mot den nedanför liggande granntomten.

Advokat till hjälpKöparen anlitar en advokat för att få rät-telse på det som är felaktigt utfört. Det är här jag kommer in i bilden.

Säljaren är en av småhusleverantörer-na i landet. Fastigheten ingår i en grupp-bebyggelse med likadana hus. Marken som exploaterats är en skånsk lerig åker-mark.

Vid min undersökning kan jag konsta-

tera att marken är mycket kompakterad. Det är inte alls konstigt att vattnet står kvar ett bra tag efter att det slutat regna. Det rör sig om mer än några timmar innan ytan är ”torr” igen.

Det som gäller vattenavrinning ner på granntomten syns säljaren inte ha föran-staltat på något sätt för att förhindra.

Utan möjlighet att bedömaHär står då köparen med felaktigheter på fastigheten som han inte haft möjlighet att bedöma i samband med underteck-nandet av köpekontraktet, det vill säga samma dag som slutbesiktningen utför-des.

Cirka ett år efter att köparen anlitat en besiktningsman för särskild besiktning anlitar säljaren en certifi erad entrepre-nadbesiktningsman som i sitt utlåtande över synen han gör, påstår att fastighe-tens överlåtelse/försäljning har skett en-ligt Jordabalken. För mig är överlåtelse-besiktning och Jordabalken applicerbart på en begagnad fastighet. Det skulle alltså

ha varit köparen som hade undersök-ningsplikt.

Denne besiktningsman konstaterar dessutom i sitt ”protokoll” att jorden är lerig och att leran är svårgenomtränglig för vatten speciellt när den är packad. Han påstår också att detta rättar till sig själv efter vintrars uppfrysning. Jo det kanske det gör, om packningen är i ytskik-tet ner till plogsulan och om det är vintrar med tjäle och utan ett skyddande snö-täcke. Längre ner tränger sällan tjäle i de skånska lerorna i alla de villaområden som byggs här.

När det gäller byggnaden avstår jag från att kommentera. Men marken, det vill säga trädgården, var inte färdigställd vid tillfället för köpekontraktets under-tecknande. För denna icke färdigställda del av fastigheten kan knappast föreligga någon undersökningsplikt från köparens sida.

Bidrar till att lura konsumentDetta sätt att sälja nyproducerade bostä-der till enskilda konsumenter måste vara om inte olagligt så i alla fall högst tvivel-

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Så länge inte gröna besiktningsmän kopplas in

för att utföra besiktningar av utemiljön riskerar beställare att få betala dyrt för missar. Kommuner

upptäcker till exempel att utemiljön vid skolor och daghem inte fungerar som avsett.

Utemiljöer bör besiktigasav folk med fackkunskapAv kerstin nilsson, grön besiktningsman, Taggen Markkonsult

Vatten stående i både gräsyta och i en ny-

planterad yta. Foto: Fastighetsägaren, juni 2009 Fortsättning s. 28 P

Kerstin Nilsson är verksam som grön

besiktningsman på Taggen Markkonsult.

Hon har arbetat som grön besiktningsman

sedan 1970-talet och även medverkat i olika

råd kring markbesiktningsfrågor i 30 år.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N


http://www.byggtjanst.se/miljonprogrammet

http://www.rheinzink.se

aktigt. Säljaren lurar in köparen i en si-

tuation som denna inte har möjlighet att

själv bedöma.

Jag vill rikta en uppmaning till kåren av

överlåtelsebesiktningsmän att inte med-

verka till att lura in vanliga konsumenter

i en situation som inte är rimlig.

Det här fallet har ännu inte kommit

upp i tingsrätten. Självklart väntar fl era

med spänning på utgången.

Uppförande av stenmurEn kollega till mig hade som uppdrag att

besiktiga en nyuppförd mur till en kyrko-

gård.

Enligt beskrivningen skulle muren ut-

föras som en kvadermur, se skissen. Den

utförda muren är något helt annat än en

kvadermur, se fotot.

Det här är ju ett fel som entreprenören

får stå för.

För här visar det sig att felet ligger i att

entreprenören – det stora byggföretaget

– inte hade beställt det som stod i hand-

lingarna. Upphandlaren på byggföretaget

har inte haft en aning om vad en kvader-

mur är. Denna har beställt en stenmur –

vilken som helst kanske. Och resultatet

blev inte alls som den mur som var pro-

jekterad.

Läs handlingarnaNär ska upphandlarna lära sig att handla

upp det som står i handlingarna? I det här

fallet fanns inga tveksamheter om vad

som skulle ingå i entreprenaden. När ska

upphandlarna på allvar ta reda på de fack-

termer som råder och gäller inom det om-

råde som de själva inte behärskar, för att

göra en korrekt upphandling?

Felet är ju ett faktum. Entreprenören

får stå för att utföra en ny mur. Här var det

ju faktiskt synd om gubbarna ute som an-

tagligen inte fått ta del av markbeskriv-

ningen och som försökt få ihop en mur av

det levererade stenmaterialet, se tabell 1.

I häftet Utemiljö utgivet av Sveriges

Stenindustriförbund fi nns beskrivet hur

en kvadermur ska utformas och se ut. Re-

dan i Mark-AMA 72 fanns en skiss över

hur en kvadermur ska se ut.

Håller inte utlovad kvalitetEn annan kollega möter alldeles för ofta

problem i samband med besiktning av

växtmaterial. Det håller inte den kvalitet

som har föreskrivits. I fl era fall har hon

träffat på att entreprenören inte har

handlat upp E-plantor som föreskrivits,

utan istället köpt ”vanliga” plantor.

E-plantor är växter som är framtagna i

Sverige, odlade hela tiden i Sverige. De är

alltså växter som är härdiga och som har

god resistens mot olika sjukdomar. Dessa

ger på lite längre sikt bättre etablerbar-

het, lägre kostnader i skötsel, med mera.

Att byta dessa felaktiga plantor är en

självklarhet. Det går aldrig att genom vär-

deminskning, förlängd garantitid – eller

vad nu entreprenören vill ta till – kom-

pensera felaktigheten. Detta fel går inte

att gottgöra med något annat växtmate-

rial!

För få ”gröna” besiktningsmänDet är nog inte så svårt att vara trädgårds-

anläggare/markentreprenör i Norrland

eller för den delen i områden i vårt av-

långa land som ligger långt från storstads-

områden. Risken att råka ut för en nitisk

och naturligtvis fackkunnig besiktnings-

man på utemiljön är inte så stor. Här kan

rätt grava fel på utemiljön slinka igenom.

I bästa fall tar sig husbesiktningsmannen

an utemiljön, med den brist på kunskap

denna har, om i alla fall det gröna.

En kollega i en av de expansiva kom-

munerna i den övre delen av landet klagar


Vatten stående över stora delar av gräsyta. Foto: Fastighetsägaren, juni 2009 Problemen med packad lera har inte rättat

till sig. Tomtens grönyta färdigställdes våren

2008. Foto: Fastighetsägaren, augusti 2011

Skiss på kvaderrmur.

Nyuppförd kyrkogårdsmur.

Foto: Göran Andersson Fortsättning s. 30 P

P

Tabell 1. Utdrag ur besiktningen.


http://www.sealeco.com

http://www.nordtec.se

över att fastighetskontoret handlar upp

entreprenörer – inte efter mottot mest

fördelaktiga anbud – utan lägsta pris.

Och när det gäller utemiljön kring ex-

empelvis skolor och daghem, så blir det

också därefter.

I det fall jag nu ska berätta om har det

tydligen skett en viss ”förskjutning” av

positionerna inom fastighetskontoret,

det vill säga hos beställaren. En ”ny kvast”

ser hur det går till; hur dåliga resultaten

blir och hur dyr driften blir. Han vill att

besiktningen görs av en med kunskaper

inom facket utemiljö. En ”grön” besikt-

ningsman får chansen att göra markbe-

siktningen.

Resultatet är katastrofalt – för båda

parter. Det bästa hade varit att antingen

avbryta besiktningen eller inte godkänna

den, blir den refl ektion man gör när man

ser listan över de antecknade felen. Här

handlar det om en entreprenör/under-

entreprenör som har noll koll på vad som

krävs för att bygga utemiljö.

Listan över felI bilagan fi nns cirka 40 olika fel anteck-

nade, varav nio stycken är generella fel.

Exempel på generella fel: Icke etable-

rade, ogräsbemängda gräsytor, fel grus-

material i alla grusytor, alla träd felupp-

bundna och så vidare, se tabell 2.

Så här har det sett ut under många år, i

många entreprenader.

Båda sorter behövs”Huvudbesiktningsmannen” har inte en

susning om hur man korrekt gör en be-

siktning av utemiljön, men har ändå un-

der många år tagit på sig att utföra besikt-

ningen inom sitt uppdrag att besiktiga

byggnaden.

Det är bara att konstatera att vi inte kan

ersätta varandra hur som helst. Jag som

besiktningsman av utemiljö skulle inte

komma på tanken att stövla in i husbygg-

nadsbesiktningsmannens revir. Jag kan

inte detta område. Lika lite som husbe-

siktningsmän kan mitt område. Det hjäl-

per liksom inte att man som referenskun-

skap är villaägare och har 2 500 m2 gräs-

yta att klippa.

Vem får betala för felenVad blir resultatet för en kommun och för

dess bestånd av förskolor, skolor, dag-

hem, äldreboende? Ja inte blir det den

utemiljö som beställaren, projektören

med fl era har sett framför sig.

Min kollega beskrev ett exempel där en

”trädgårdsanläggare” var i färd med att

plantera marktäckande växter i en jord-

yta som visade på stort innehåll av kvick-

rot. Här har mycket brustit. Som fackkun-

nig lägger man inte en kvickrotsbemängd

jord i en yta som är avsedd att göra någon

form av plantering i.

Det är skrämmande att man inte är mer

noggrann med skattepengar, människors

förväntan på en fungerande utemiljö eller

ser på den framtida kostnaden för driften

av anläggningen.

Använd fackkunnigaDet fi nns fackkunniga besiktningsmän att

tillgå även i Norrland. Ja det är naturligt-


Tabell 2. Lista över några exempel på antecknade fel.

E-certifi kat.

P

Fördelar med E-plantor.


vis inte tätt mellan dem. Jag vill dock på-

stå att alla beställare skulle tjäna pengar

på att låta sina utemiljöer bli besiktigade

av personer med denna fackkunskap. Det

är inte billigt att få en undermålig och far-

lig anläggning som havererar innan ga-

rantitiden har gått ut och som måste för-

nyas kanske bara efter något år för att den

inte håller och inte går att sköta.

Annars rekommenderar jag beställare

i dessa ”glesbygdsområden” att ”göra

ingenting” när det gäller utemiljön. Låt

naturen ta över och vegetationen koloni-

sera marken så att inte undermåliga an-

läggningar utförs i onödan.

Anlägg bara ytor i grus/stenmjöl så att

människor kan ta sig fram torrskodda och

säkert. Detta istället för att anlägga ytor

som den upphandlade billiga entrepre-

nören inte kan utföra rätt, ingen bestäl-

lare ids eller har tid att följa upp och kon-

trollera, ingen besiktningsman med kun-

skap inom grönytesektorn får besiktiga

eller ingen förvaltning/skötselentrepre-

nör kan sköta, därför att anläggningen är

undermålig. Det skulle räddas ett icke

föraktligt antal miljoner för bättre ända-

mål på detta sätt.

Jag rekommenderar också beställare i

samma områden i Sverige att söka kon-

takt med de personer som faktiskt fi nns

men som kanske inte är så rutinerade el-

ler har fl era års besiktningserfarenhet.

Alla barn i början.

Det är inte droppens tyngd som urhol-

kar stenen … Jag förmodar att det behövs

skrivas mycket, ofta och under lång tid

om besiktning av utemiljö.

Det är fortfarande alltför många som

tror att vi som besiktigar utemiljö inte be-

hövs!? D

Fotnot:

Läs mer om ”gröna besiktningsmän” på

www.beum.se

Vi kvalitetss‰krar pÂlningen genom

ï StˆtvÂgsm‰tningar

ï Integritetstester

ï CAPWAP- & WEAP-analyser

ï PropileÆ ñ Digitala pÂlprotokoll

www.palanalys.se

http://www.hfonstret.se

http://www.palanalys.se

http://www.jehander.se


Det finns paragrafer i AB 04

där dokumentation krävs för

att ersättning för tillkomman-

de, eller avdrag för avgående,

arbetsmoment ska göras. I den här arti-

keln analyserar jag när fotografi er kan

fungera för dokumentationen, samt ger

exempel.

Sannolikt är det relevant med fotodo-

kumentation i 36 paragrafer i AB 04.

Innebörden i paragraferna är att doku-

mentation behövs för att påstådda förhål-

landen eller omständigheter ska kunna

bevisas. I många fall är bilder det enda

möjliga sättet att påvisa något, eventuellt

kompletterade med en skriftlig bevis-

ning.

Kap 1 § 6 och kap 2 § 4Enligt kap 1 § 6 svarar beställaren för att

alla givna uppgifter i förfrågningsunder-

laget är riktiga. Skulle så inte vara fallet

och avvikelsen leder till merarbeten med

kostnader som följd ska dessa kostnader

enligt kap 2 § 4 betalas av beställaren.

Entreprenören måste dock kunna visa

att uppgifterna i förfrågan varit felaktiga

och på vilket vis. Han måste dessutom

kunna visa att de arbeten detta medfört

har kommit till stånd och i vilken omfatt-

ning, och slutligen vilka merkostnader

som uppstått.

För att klara det är fotodokumentation

viktig, och i vissa fall den enda möjlighe-

ten. Entreprenören ska kunna visa att ett

förhållande har beskrivits felaktigt i för-

frågningsunderlaget. Ett fotografi kan

visa hur det faktiskt såg ut innan några

arbeten kommit till stånd, och att det av-

viker från hur de beskrivits i förfrågan.

Därmed har entreprenören den bevis-

ning som erfordras för att han ska kunna

kräva ersättning. Se bild 1.

Kap 1 § 7 och kap 2 § 4Enligt kap 1 § 7 övertar entreprenören ar-

betsområdet i det skick det hade vid an-

budslämnandet. Eventuella förändringar

som inträffat innan arbetena kan sättas

igång ska enligt kap 2 § 4 regleras mellan

parterna. Detta betyder att arbetsplatsen

måste dokumenteras dels vid anbuds-

lämnandet, dels just innan arbetena på-

börjas.

I praktiken betyder det att entreprenö-

ren måste fotografera av området två

gånger, både vid anbudslämnandet och

innan han börjar arbetena. Se bilderna

2 och 3.

Eventuella avvikelser kan då konstate-

ras och mätas in. Det är mycket viktigt att

fotografi erna tas från samma plats och i

samma riktning. Fotograferandet måste

dokumenteras på en planritning av ar-

betsområdet, och det måste ske i minst

skala 1:1000.

Har entreprenören gjort detta har han

den dokumentation som krävs för att han

senare ska kunna visa att tillkommande

arbeten kommer att bli nödvändiga.

Dessa tillkommande arbeten måste sedan

i sin tur dokumenteras. Det betyder san-

nolikt att även inmätningar kommer att

fordras, men fotografi erna kan komplet-

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Fotografi er tagna innan och efter en entrepre-

nad kan bli viktiga bevis vid tvister. Det kan till exempel hända att en entreprenör måste fi xa fel

utan att hinna få ja från beställaren. I 36 paragrafer i AB 04 kan bilder fungera som bevis.

Foton tagna före och efterfyller AB 04:s beviskravAv jens holmquist, civilingenjör VV, Jens Holmquist Markteknisk rådgivning AB

Bild 1. Ett foto kan visa hur det faktiskt såg ut innan några arbeten utförts. Foto: Boris Kaplja

Jens Holmquist är väg- och vatten-

byggare från Chalmers. Han är pensionerad

major vid väg- och vattenbyggnadskåren.

Som pensionär arbetar han fortfarande med

kontraktstolkningar och tvister i bygg-

branschen.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N


tera bilden med eventuella tillstötande

svårigheter, till exempel hinder och and-

ra komplikationer som kan vara svåra att

mäta men där ett foto kan påvisa dem.

Fotograferingen kan och bör bli omfat-

tande.

Kap 1 § 8 och kap 2 § 4

Om det i förfrågan saknas viktiga uppgif-

ter om arbetsområdet som kan kosta

pengar, eller minska kostnaderna, ska an-

budslämnaren enligt kap 1 § 8 gissa om

dessa förhållanden men utan att behöva

göra kontroll på arbetsplatsen. Han ska

gissa fackmässigt men han ska ta hänsyn

till bland annat den omständigheten att

anbudslämnaren måste gissa så optimis-

tiskt som möjligt då detta normalt ger det

lägsta priset.

Den som lämnat lägsta pris får som re-

gel jobbet. Detta betyder att om det sak-

nas uppgifter om väsentliga förhållanden

med kostnadskonsekvenser är anbuds-

lämnaren inte normalt sett skyldig att

räkna med dem även om han kan se dem

med blotta ögat. Det avgörande är att upp-

gifterna inte fanns med i förfrågningsun-

derlaget.

I dylika fall är fotografering nästan det

enda sättet att kunna bevisa att omstän-

digheten faktiskt fanns innan arbetena

kom igång, och därmed också att kunna

visa att reglering av kontraktssumman

ska ske.

Kap 2 § 7

Om det under arbetets utförande till-

stöter omständigheter som fordrar ett

omedelbart ingripande av entreprenören

för att inte konsekvenserna ska bli för

stora, kan det vara viktigt att dokumen-

tera situationen. Det kan behövas att man

senare kan visa att det omedelbara in-

gripandet varit nödvändigt för att inte

göra situationen värre än den var, med

stora kostnader som följd. Det normala är

annars att entreprenören ska invänta

beställarens besked om vad som ska gö-

ras.

Dokumentationen ska alltså visa vad

som höll på att inträffa och vad som gjor-

des. För fotografen kan detta vara mycket

svårt att få fram på ett normalt fotografi

– varför avancerad optik kan vara nöd-

vändig.

Dessutom bör kanske en geotekniker

inkallas om problemet till exempel gäller

jordars egenskaper. Se bilderna 4 och 5.

Kap 5 § 5

Enligt paragrafen ansvarar entreprenö-

ren inte för fel under garantitiden som

uppstått på grund av vanvård, onormalt

brukande eller annat som kan hänföras

till beställaren. Emellertid måste entre-

prenören kunna bevisa felen.

Detta betyder att entreprenören även

under garantitiden då han normalt sett

inte fi nns på platsen ska kunna visa att fel

uppstått. Det vill säga han måste kontrol-

lera objektet även sedan han lämnat plat-

sen. Hur detta ska gå till, med en rimlig

insats, är inte lätt att förstå.

I en sådan situation kan fotografering

vara den enda rimliga åtgärden. Det krä-

ver även god kvalitet på bildmaterialet.

Se bild 6. D

Fotnot:

Samtliga 36 paragrafer där AB 04 mer eller

mindre kräver fotodokumentation fi nns

beskrivna i en skrift. Är du intresserad,

mejla till Jens Holmquist,

e-post: [email protected]

Bilderna 2 och 3. Ibland måste entreprenören fotografera både vid anbudslämnandet, samt innan arbetena påbörjas. Det är viktigt att

fotografi erna tas från samma plats och i samma riktning. Foto: Boris Kaplja

Bilderna 4 och 5. När det tillstöter problem som omedelbart måste åtgärdas kan det behövas

bevis. Foto: Boris Kaplja

Bild 6. Entreprenören kan behöva visa att

fel under garantitiden uppstått på grund av

exempelvis vanvård. Foto: Boris Kaplja


I en dom från Svea hovrätt i mars månad i år (mål nummer T 1479-10) tog domstolen ställning i en fråga som handlade om huruvida ett an-

språk hade karaktär av vite eller skade-stånd. Målet överklagades sedermera till Högsta domstolen.

Jag kommer i denna artikel att redo-göra för målets bakgrund och varför do-men kan få konsekvenser för ansvarsför-säkringarna i byggbranschen.

Försenades av vattenläckageEn beställare uppförde en ny kontors-byggnad i Malmö enligt avtal med en en-treprenör. Entreprenaden var en totalen-treprenad och för avtalet gällde standard-avtalet ABT 94.

Entreprenören anlitade i sin tur en un-derentreprenör för utförande av bland annat rörinstallationer. Även för detta av-tal gällde ABT 94. Entreprenören skulle enligt avtalet med beställaren färdigställa entreprenaden i april 2004.

Ett vattenläckage gjorde dock att en-treprenaden blev försenad. Läckaget var orsakat av en av underentreprenörens montörer, varför underentreprenören var ansvarigt för detta.

Väckte talan mot försäkringsbolagetEntreprenören fi ck på grund av förse-ningen utge ett förseningsvite om cirka nio miljoner kronor till beställaren. En-treprenören krävde sedan underentre-prenören på beloppet. Underentreprenö-rens försäkringsbolag meddelade att för-säkringsskyddet inte omfattade entre-prenörens anspråk.

Tvist uppstod mellan entreprenören

och underentreprenören. Tvisten avgjor-des genom skiljedom år 2008. Skilje-nämnden förpliktade med stöd av ABT 94 kap 5 § 14 första punkten underentrepre-nören att utge sammanlagt nästan 5,2 mil-joner kronor, varav drygt fem miljoner avsåg vitet som entreprenören tidigare hade betalt till beställaren.

Underentreprenören väckte därefter talan mot sitt försäkringsbolag vid Stock-holms tingsrätt. Underentreprenören grundade sin talan på att man erlagt be-talning till entreprenören, sin beställare, enligt skiljedomen och att betalningen var ett skadestånd som täcktes av an-svarsförsäkringen man hade tecknat hos försäkringsbolaget.

Försäkringsbolaget bestred kravet och gjorde gällande att den erlagda ersätt-ningen var ett vite och därför inte täcktes av försäkringsavtalet. Den aktuella be-stämmelsen i försäkringsavtalet hade föl-jande lydelse.

”Försäkringen gäller inte för böter och vi-

ten eller för straffskadestånd (punitive

damages) eller annan liknande ersättning

med karaktär av straffskadestånd.”

Frågan som domstolen skulle ta ställning till var alltså om betalningen från under-entreprenören till entreprenören hade karaktär av skadestånd eller vite. Detta var avgörande för huruvida underentre-prenörens försäkring skulle täcka an-språket.

Skillnader mellan skadestånd och viteSkadestånd och vite är båda typer av er-

sättning som en part måste utge på grund av att den på något sätt inte har uppfyllt sina kontraktsenliga förpliktelser. Här-utöver fi nns emellertid många skillnader mellan de båda ersättningsformerna.

För att skadestånd ska utgå måste den skadelidande till en början kunna påvisa att han lidit skada. Med skada i juridisk mening förstås, såvitt gäller nu, ekono-misk skada.

En annan förutsättning för skade-ståndsskyldighet är att den skadestånds-skyldige har orsakat skadan. Man brukar inom juridiken tala om ett orsakssam-band mellan handlingen och den inträf-fade skadan, en kausalitet. Orsakssam-bandet måste också vara mer än slump-mässigt, det måste ligga i farans riktning att handlingen orsakat skadan. Det krävs med andra ord en adekvat kausalitet.

Den tredje förutsättningen som van-ligtvis brukar krävas är att skadan har orsakats genom vållande. Med vållande menar man att den som orsakat skadan ska ha gjort det genom uppsåtligt eller oaktsamt handlande. Vad som är oakt-samt måste bedömas från fall till fall, men rent allmänt kan sägas att man är oaktsam om man inte handlar med den aktsamhet som allmänt iakttas. Det är även dessa förutsättningar som gäller enligt ovan nämnda regel (ABT 94 kap 5 § 14 första stycket). Man kan säga att ett skadestånd har till syfte att kompensera den som lidit en skada.

Normerat skadeståndFör att slippa beräkningen av ett skade-stånd är det som bekant vanligt att par-

JURIDIK En hovrättsdom kan leda till att försäkringsvillkoren för

byggbranschen förändras. Fallet handlar om ett vattenläckage som för-

senar bygget av en kontorslokal. Den avgörande frågan är om kostna-

den för förseningen ska betraktas som vite eller skadestånd.

Av martin hemberg, biträdande jurist, Foyen Advokatfi rma

§ §§

§ §§§ §§

Hovrättsdomen kan leda tilländrade försäkringsvillkor

terna istället avtalar om vite när det gäller

förseningsansvar. Vitet bygger på en be-

räkningsmodell, som i avtalet talar om

hur stor ersättningen blir. Det kan till ex-

empel röra sig om en procent av kon-

traktssumman per påbörjad vecka som

entreprenaden är försenad.

Vite är en form av normerat skadestånd

som inte kompenserar den skadelidande

för exakt den skada denne lidit, utan istäl-

let ger ett förutbestämt belopp. Vitet kan

i vissa fall bli mindre än den verkliga ska-

dan. I andra fall kan den drabbade ”tjäna”

på vitet, eftersom det blir större än den

faktiska skadan.

För att vite ska utgå krävs det alltså inte

att skada över huvud taget kan påvisas.

Till skillnad från vid skadestånd krävs

inte heller någon vårdslöshet eller något

orsakssamband mellan försening och

skada.

Vite eller skadestånd?Hur bedömde domstolarna det aktuella

fallet? Tingsrätten resonerade på så vis

att samma handlande från underentre-

prenörens sida hade legat till grund för

såväl entreprenörens skyldighet att be-

tala vite till beställaren som entreprenö-

rens krav mot underentreprenören på

skadestånd. Rättsligt sett kunde det en-

ligt tingsrätten inte vara möjligt att bortse

från att det krav som senare kommit att

kallas skadestånd är ett vite. Tingsrätten

fann därför att kravet utgjorde ett vite

som inte berättigade till ersättning ur an-

svarsförsäkringen.

Hovrätten tolkade det aktuella villko-

ret och konstaterade att undantaget i för-

säkringsvillkoren avser ersättning som

utgår som en sanktion på grund av ett

visst i förväg bestämt förhållande som till

exempel att dröjsmål inträffat. För att

vite ska falla ut krävs alltså inte att någon

ersättningsgill skada uppkommit eller att

det fi nns ett orsakssamband mellan skada

och skadegörande handling.

Hovrätten fann att underentreprenö-

rens ersättningsskyldighet enligt skilje-

domen grundades på den bestämmelse i

avtalet enligt vilken en part är skyldig att

ersätta motparts skada som orsakats av

vårdslöshet eller försummelse (ABT 94

kap 5 § 14 första stycket). För att entrepre-

nörens anspråk i skiljenämnden skulle

bifallas, krävdes alltså vårdslöshet samt

att ett orsakssamband mellan den direkta

skadan (vattenskadan) och följdskadan

(vitet) konstaterades. Underentreprenö-

rens skyldighet att ersätta entreprenören

för utbetalt vite grundade sig följaktligen

inte på vitesklausulen i avtalet utan på

skadeståndsbestämmelsen. Den utbetal-

da ersättningen var därför ett skadestånd

och inte ett vite.

Hovrätten fann således att ersättning-

en inte var en sådan som var undantagen

från ansvarsförsäkringen.

Försäkringsvillkor varierarFörsäkringsvillkoren inom byggbran-

schen varierar mellan olika typer av för-

säkringsbolag. Hos vissa bolag är det klart

att ersättning utgår för den här typen av

skada, medan andra bolag använder sig av

samma villkor som försäkringsbolaget

använde sig av i detta fall. Hur många bo-

lag som använder sig av denna formule-

ring är för mig okänt.

Klart är dock att domen från hovrätten

har skapat oro hos försäkringsbolagen.

Domen kan alltså i framtiden komma att

få betydande effekter för ansvarsförsäk-

ringarna i byggbranschen.

Förändrade villkorDen riskbedömning som försäkringsbo-

lagen gör när premierna för ansvarsför-

säkringar i byggbranschen fastställs har

alltså i många fall utgått från förutsätt-

ningen att försäkringsbolagen inte är

skyldiga att utge ersättning för kostnader

som kan uppstå för att ersätta byggentre-

prenörens viteskostnader.

Effekten av hovrättens dom kan såle-

des bli att försäkringsbolagen blir tvung-

na att revidera sina försäkringsvillkor om

de vill undanta anspråk som det föreva-

rande.

En annan effekt kan bli att försäkrings-

bolagen i och för sig låter det aktuella vill-

koret stå kvar, men att man istället höjer

premierna. Domen från hovrätten med-

för troligtvis att fl er situationer kommer

att betraktas som försäkringsfall, varför

det då är naturligt att premierna blir hög-

re. Vissa försäkringsbolag har ju uppen-

barligen räknat med att kostnader för att

ersätta byggentreprenörens viteskostna-

der undantas enligt försäkringsvillkoren.

Detta har hovrätten alltså svarat nekande

på.

En prövning i varje enskilt fall måste

ske för att bedöma om det är ett vite eller

– som hovrätten kom fram till – ett skade-

stånd som beställaren drabbats av. Om

försäkringspremierna för till exempel in-

stallatörerna höjs kan detta i sin tur inne-

bära att installatörerna måste höja pri-

serna i sina anbud.

HD prövar inte falletFörsäkringsbolaget överklagade domen

till Högsta domstolen, som nyligen beslu-

tade att inte meddela prövningstillstånd.

Hovrättens dom står alltså fast.

För egen del hade jag hoppats att

Högsta domstolen skulle välja att pröva

frågan och ge ett slutgiltigt besked, då en

viss osäkerhet nu har spridit sig i bran-

schen. Att Högsta domstolen väljer att

inte meddela prövningstillstånd betyder

inte att hovrättens dom är korrekt. Det

betyder endast att Högsta domstolen inte

anser att frågan är av betydelse för rätts-

praxis, vilket framstår som något märk-

ligt i mina ögon.

Vi får alltså hålla till godo med hovrät-

tens ställningstagande, som trots allt kan

betraktas som vägledande i avvaktan på

att Högsta domstolen prövar frågan i nå-

got annat mål. D


§ §§

§ §§

§ §§

http://www.foamglas.se


Det har nu gått ett tag se-

dan semestern tog slut och vi är

snart inne i den mörka tiden av

året. Uppdragen rullar på och

många svettas på sina kammare med pro-

jekt som ska vara klara till nästa lång-

ledighet. Det är inte bara det att uppdra-

gen rullar på, det ska faktureras, budge-

ten ska stämmas av och nya projekt ska

dras igång innan de gamla har avslutats.

Det nya projektet drar igång och i an-

budet fanns ordet ”BIM” med. När alla

inblandade sitter på det första mötet i det

nya projektet fi nns det en fråga som jag

tänker tyst för mig själv: ”Vem av alla

dessa har erfarenhet av BIM?”.

Det största problemet är inte den okun-

niga kollegan, som har en separat budget

för att införskaffa nya erfarenheter och

brinner för nya utmaningar, utan det fö-

retag som saknar de rätta erfarenheterna

och inte har insett det.

När projektledaren på samma möte

säger ”Jag vill ha en beskedslista.” och föl-

jer upp detta uttalande med ”…och en tids-

plan.”. Då känns det tungt och jag tänker,

ansvaret för tidsplaneringen borde nog

ligga hos projekt- och projekteringsleda-

ren.

Risk att budget skenarHur skapar vi en strukturerad tidsplan i

ett BIM-projekt? Idag saknar de fl esta er-

farenheter från verkliga BIM-projekt. Vi

måste ifrågasätta tidsplaneringen för att

inte projektet ska bli ett så kallat ofull-

ständigt BIM där fokus på värdeskapande

delar är lågprioriterat eftersom mycket

information och många beslut och anta-

ganden måste forceras fram i slutet av

förfrågningsskedet.

Alla förändringar kommer att ta längre

tid och möjligheten att utföra samord-

ning och kollisionskontroll försvåras el-

ler uteblir, se fi gur 1, nr 1, samt att budge-

ten skenar, se fi gur 1, nr 2.

I ett examensarbete, som behandlade

ämnet tidsplanering, under sommaren

2011, fi ck jag förmånen att följa studenten

som KTHs handledare. Vissa saker är

självklarheter, andra delar bekräftade för

mig att vi måste ifrågasätta den som gör

tidsplanen.

Några refl ektioner var att det är viktigt

att göra sin läxa som projektledare innan

man träffar alla konsulter, för att skapa en

genomförandeplan där det framgår vilka

nyttor som är viktiga i projektet, formu-

lera mål och bestämma vad man vill ha ut

av BIM. Dessa är några delar som hjälper

till att skapa bättre förutsättningar för

tidsplaneringen.

En annan sanning, som gäller alla i pro-

jektet, är engagemang! Dock vilar ett stort

ansvar på att projektledaren engagerar sig

i högre grad i tidsplaneringen och att pro-

jekteringsledaren får komma in i ett tidigt

skede för att hjälpa till, samt att man tar

hjälp av en erfaren person som kan BIM.

Det som skiljer en traditionell tidsplan

från en BIM-tidsplan är inte så mycket.

Dock fi nns det en väsentlig sak som man

måste tänka på inom BIM-världen, det är

att ta hänsyn till vilken information man

ska skapa, när den ska levereras och nyt-

tan, istället för att se på vilka juridiska

handlingar som ska levereras.

En slutsats man kan dra är att de meto-

der och verktyg som fi nns idag, för tradi-

tionella projekt, fungerar bra för BIM.

Det handlar mer om hur duktig projektle-

daren är på att bryta ned projektet i mind-

re delar för att studera relationen mellan

de olika aktörerna och informationsfl ö-

det. Samt att man inte hemlighåller kon-

sulternas tidsplan och upparbetad tid.

Analysera planenDå är frågan vad man menar med relatio-

nen mellan aktörerna? En viktig del av

arbetet är att analysera tidsplanen för

IT BIM Tidsplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt skiljer

sig från traditionell planering på en väsentlig punkt. Gestaltning och

systemval blir tidigt låsta. Möjligheten att påverka minskar och kostna-

den blir hög vid förändringar. Detta måste respekteras.

Av marko granroth, uppdragsledare, Sweco

BIM kräver en tidigareoch låst tidsplanering

Figur 1. Möjligheten att göra förändringar vid en specifi k tidpunkt kontra vad det kostar, vid

ofullständig BIM. 1 visar att möjligheten att påverka minskar, och 2 att kostnaden blir hög

vid sena förändringar. Z = möjlighet att påverka kostnad och utförande. K = kostnad för att

förändra. E = arbetsfl öde, traditionell ritningsorienterad.

Förs

tud

ie-

och

pro

gra

msk

ed

et

Syst

em

sked

et

Insa

ts/K

ost

nad

/Arb

ets

fl ö

de

Förf

råg

nin

gs-

sked

et

Byg

gsk

ed

et


projekteringen. Projektledaren bör ge

alla konsulter en nedbruten tidsplan att

utgå ifrån. Konsulterna lägger upp sin re-

sursfördelning [h] som sedan jämförs mot

den tänkta tidsplanen och inbördes mel-

lan konsulterna. Då det är få som har er-

farenhet av BIM-projekt, bör man göra en

traditionell tidsplanering av timmarna.

När alla konsulter har överlämnat sin

resursfördelning kan det se ut som i fi -

gur 2. Det är projektledarens ansvar att

granska, sammanställa och rekommen-

dera ändringar av resursfördelningen i

tidsplanen så att de inbördes kurvorna

stämmer med varandra. Troligen kom-

mer det att krävas upprepade justeringar

av tidsplanen innan resursfördelningen,

inbördes mellan konsulterna, verkar rim-

lig och alla känner tillit till tidsplanen.

Genom att välja BIM som en arbetsme-

tod, ställer det andra krav på fördelningen

av arbetstakten jämfört med traditionell

projektering. BIM som arbetsmetod krä-

ver en större arbetsinsats i de tidiga ske-

dena i och med att program- och system-

handling blir mer omfattande.

Den kraftfulla starten i ett BIM-projekt

gör att gestaltning och systemval måste

låsas mycket tidigare än i ett traditionellt

projekt. Mer information läggs in för att

kunna göra säkrare analyser av kostnader,

energi, inneklimat, arbetsmiljö, kund-

nytta och livscykelanalyser. Detta är kri-

tiskt för att nå de formulerade målen.

Bör arbeta framsynt

Det är viktigt att ta hänsyn till de ”tidiga

kompetenserna” i tidsplaneringen, spe-

ciellt arkitekten som påverkar alla övriga

i projektet. Arkitekten måste arbeta sär-

skilt framsynt för att klargöra förutsätt-

ningarna, för de efterföljande discipli-

nerna.

Uteblir information eller om det blir

sena ändringar av förutsättningarna ge-

nereras det nästan automatiskt en stor

mängd merarbete, stressen ökar i projek-

tet och kvaliteten sjunker, varför detta

måste undvikas i möjligaste mån.

Det är viktigt att i varje skede lägga in

tid för samgranskning, kollisionskontroll

och fi njusteringar för att ytterligare höja

kvaliteten i projektet. I fi gur 3 syns det

som sjunkande kurvor i slutet av varje

skede.

I fi gur 4 förevisas en sammanställning

av den totala resursfördelningen. I fi gurer-

na 2 och 3 framgår skillnaden tydligt mel-

lan en traditionell och en BIM-tidsplan.

Ofullständig BIM

I de fall resursfördelningen av BIM-pro-

jekteringen havererar så pass mycket att

den övergår till en traditionell projekte-

ring, kan man kalla det för ofullständig

BIM, se fi gur 1.

Det är viktigt att vi börjar ifrågasätta,

prata om och redovisa resursfördelning-

en inom projektet. Om tidsplanen är en

hemlighet för projekt- och projekterings-

ledare fi nns det ingen chans att konsul-

terna kan påverka tid, budget och/eller

kvaliteten.

Detta var en snabb återblick i ett ämne

som alltid påverkat oss alla. Med moder-

na arbetsmetoder blir det än viktigare att

refl ektera över hur vi jobbar och min för-

hoppning är att krönikan ger intressanta

diskussioner över fi kat på jobbet. D

Figur 2. Traditionell tidsplan med resursfördelning över längre tid, cirka 120 veckor.

Figur 3. BIM-tidsplan med resursfördelning över längre tid, cirka 120 veckor.

Figur 4. Den totala resursfördelningen för projekteringen med stöd av BIM, jämfört med ett

traditionellt projekt.


FORM & TEKNIK Det mesta av vår byggenskap försiggår

i ett tunt mellanskikt i gränsen mellan jord och luft. Samtidigt är

inte gränsen defi nitiv. Med vår byggnadskultur tänjer vi gränserna

i gränszonen och beger oss både uppåt och neråt myllan.

Av andreas falk, arkitekt SAR, tekn dr, [email protected]

Över oss virvlar himlen med sina många stjärnor, moln och satellitrester. Un-der oss dväljer sig daggmas-

karna, graniten och friktionspålarna som vi drivit ner genom jordlagren.

Däremellan tänjer våra byggnader på gränserna.

Diktarpräst ärasJag sitter och läser danska Arkitekten. Senaste numret erbjuder en exposé av Snøhettas projekt. Det första som slår mig, på artikelns första sida, är korsandet av gränsen, förvrängandet av gränszonen mellan luft och mark.

Det är norska Petter Dass Museum, upp-fört för att förvalta och betona arvet efter prästen och diktaren Petter Dass. På hem-sidan står att läsa på norska att byggnaden

”skal være et nasjonalt dokumen-tasjons- og kompetansesenter for dik-terpresten Petter Dass og hans plass i den norske og nordiske kulturhisto-rien. Stedet skal formidle kunnskap og opplevelse som inspirerer til undervis-ning, forskning, kunstnerisk skapende arbeid, fordypning og kontemplasjon, og dialog om kultur- og verdispørsmål.”

Museet inbegriper idag fl era byggnader, varav den senaste stod klar på Alstahaug år 2007, en massiv byggnadskropp som sitter som en monolit nersänkt i en ned-sprängd skreva i berget. Den bryter grän-sen. Nytillskottet ställer sig i kontrast till de övriga byggnaderna där den äldsta ut-görs av en prästgård från tidigt 1700-tal.

Under och överByggnadskroppen ligger nedsänkt och hukar mellan släta schaktsidor och höjer ett tak välvt i längsled över bergsklacken och den höljs i snö. Stämning. Vinter.

Berget har sprängts bort för att ge plats

för en ersättningskil. Är inte Oslooperan en liknande gest? Kjetil Thorsen, en av Snøhettas ledargestalter, uttrycker i in-tervjun att han ser operan som ”ett stycke extremt urban arkitektur”, inte i den mellaneuropeiska meningen baserad på förhållandet mellan byggnad och mellan-rum utan snarare ett uttryck för fördel-ning av massa.

Och är det inte just det som vi arbetar med när vi bygger? Just omfördelning av massa?

Att bry sig om mötet med jorden inne-bär så mycket mer än grundläggning, pål-ning och jordmurar. Det handlar om en nedärvd känsla för markens kraft. Jo, jag menar det i ordens verkliga och fullt fy-siska bemärkelse. Och konstigt vore väl annars, i detta de eskalerande jordbäv-ningarnas tidevarv.

Ett luftfoto av byggplatsen där Oslo-operan reser sina isfl aksmetaforer över den omgivande marken och trafi klös-ningen ger en tydlig illustration av detta. Kjetil Thorsen uttrycker det som utnytt-jandet av monumentala aspekter för att åstadkomma bestämda upplevelser. Sub-limitet. Det överväldigande ligger nära till hands.

Transpositionering?Ett grundläggande grepp som Thorsen framhåller är att låta olika specialister ta sig an varandras problemställningar, att låta violinisten i en orkester spela på trumpeten och så vidare. Avsikten är att låta olika personer aktivt ta del av varand-ras förutsättningar och problemställ-ningar och därmed både förstå och stötta varandra i respektive roller och uppgifter.

Också det är en form av grundläggning. Att alternera verksamheten över jord med den därunder, att uttryckligt med en byggnad fl äta samman luftens och jor-dens medium, är en annan form av trans-

positionering, att byta värdemätare mel-lan olika symbolbärare.

Snøhettas projekt i Ras Al-Khaimah, i Förenade Arabemiraten, ger uttryck för detta mellanting. Jord som öppnar sig för himlen och luft som tränger ner under sanddynerna och bildar beboeliga blåsor. Här på gränsen mellan den konkreta – det som är – och det som nästan inte är, blir uppgiften central att forma en skapad zon mellan himmel och jord.

Dansken Jørn Utzon skapade med Syd-neys operahus en symbol, en ikon som företrädare för ett eget unikt universum, likaså Spreckelsen som utformade La Grande Arche i Paris med dess stramt in-spända membranmoln i den av byggna-den inramade öppningen. Projekten vitt-nar om personliga tragedier och konfl ikt-zonder, men byggnadsverken kvarstår som monument. Men dessa symboler är ändå ”bara” objekt placerade på gräns-ytan. Inte transpositioneringar.

Parallella vägarOslooperan och en liten servicebyggnad i Eggerum från år 2007, för Norske Tu-ristruter, uttrycker båda två, som kontrast, en mellanform där byggnaden inlemmas i marklinjen och förändrar denna. Oslo-operan bryter upp marken, vattenlinjen, horisonten, som fl aken av fruset vatten på havet som går upp om våren, eller älven under islossningen. Byggnaden i Eggerum visar med en minimal gest var skåpet ska stå genom att marken runt omkring fösts undan för att skapa en rundad förgård.

När vi pratar om grundläggning, mark-arbeten och landskapsplanering vänder projekt som dessa oss ryggen och visar att en annan kreativ stig går just här intill, parallellt med vår. D

Referenser:

www.petterdass.no www.turistveg.no

Där jord möter himmelomfördelas massor


http://www.flowcrete.se

http://www.plannja.se


Våra grusåsar har fl era hett

eftertraktade kvaliteter. Men

utnyttjar vi dem ovarsamt så

förstör vi såväl människors

möjlighet till att vistas i naturen, som nu-

varande och framtida generationers till-

gång till dricksvatten.

Med en gemensam plan kan vi växla

bort naturgruset och säkra våra barns

dricksvatten.

Behovet ökarMed ett samhälle i utveckling följer också

behovet av en god infrastruktur och be-

byggelse. För att lösa samhällets behov är

tillgången till byggnadsmaterial, sten och

grus av rätt kvalitet nödvändig. Med re-

geringens satsning, över 500 miljarder

kronor på infrastruktur på tio år, kommer

behovet att öka ytterligare.

Länge har vi använt naturgrus som bal-

last vid byggandet av vägar och järnvägar,

vid betongtillverkning och mycket annat.

Samtidigt är grusåsarna i många fall vär-

defulla frilufts- eller kulturområden.

Dessutom är de våra allra viktigaste

grundvattenreservoarer och bidrar i stor

utsträckning till Sveriges nuvarande och

framtida försörjning av dricksvatten.

Därför är det viktigt att så långt det är

möjligt bevara denna ändliga resurs.

För att nå en miljömässigt hållbar ut-

veckling på lång sikt ställer samhället

krav i form av miljömål. Det så kallade

Grusmålet är idag ett delmål för miljö-

målet Grundvatten av god kvalitet. Grus-

målet handlar om att fasa ut naturgruset

till förmån för ersättningsmaterial, i förs-

ta hand krossat berg.

Det fi nns alternativTack vare ett gediget arbete från forsk-

ningen och den industri som förser sam-

hället med grus, krossberg och natursten,

fi nns det idag ekonomiskt och tekniskt

rimliga alternativ för fl era användnings-

områden. Som exempel kan nämnas väg-

och järnvägsmakadam, ledningsbäddar,

fi ltersand, sättsand eller halkbekämp-

ning.

Men det räcker inte! För mycket tyder

på att användningen av naturgrus inte

minskat nämnvärt under år 2010. Att na-

turgruset dessutom är ojämnt fördelat

över landet och att områdena med brist

på naturgrus sammanfaller med de be-

folkningstäta, expansiva regionerna gör

det ännu mer kritiskt.

Och för vissa tillämpningar, som be-

tongsand, fi ltersand, ridbaneunderlag,

material till självutjämnande golv och till

golfbanor, där det är tekniskt möjligt med

ersättningsmaterial, råder i vissa regio-

ner brist på lämpligt material.

Geologisk informationFör att industrin ska kunna möta kraven i

miljömålen krävs därför mer kunskap.

Och det kräver samhällets stöd – stöd från

såväl expert- och tillsynsmyndigheter

som tillståndsgivande myndigheter.

Ett verktyg som SGU arbetar med att ta

fram för att hjälpa industrin att hitta bra

ersättningsmaterial är materialförsörj-

ningsplaner. Eftersom frågor om mate-

rialförsörjning ofta är kommunövergri-

pande, särskilt i tätbebyggda regioner,

bör materialförsörjningsplanering göras

på regional nivå, lämpligen på länsnivå

för att fungera som stöd för kommuner-

nas hantering.

En stor del av den geologiska informa-

tion som behövs för detta planeringsar-

bete fi nns på SGU och vi bistår gärna läns-

styrelserna med underlag.

Allt går inte att ersätta – än! Det fi nns också tillämpningar för vilka

det helt enkelt inte fi nns ersättningsma-

terial till naturgruset ännu. Det gäller ex-

empelvis bruk, gjuterisand, fallsand, be-

tongpannor och kvartssand för glastill-

verkning. Och här krävs helt enkelt ännu

mer forskning.

Att förse vårt samhälle med ballast och

samtidigt bevara naturgruset kräver sam-

syn och det kräver insatser från såväl

forskare och företag som myndigheter.

Därför har SGU tillsammans med bran-

schen och ett antal länsstyrelser gjort en

sammanställning av kunskapsläget och

gemensamma rekommendationer för an-

vändningen av naturgrus som ska fungera

som en vägledning i täktärenden.

Måste börja nuMen det är bara början. Allteftersom er-

sättningsmaterial och metoder utvecklas

kommer riktlinjerna att modifi eras. På

sikt hoppas vi att de tillämpningar där er-

sättningsmaterial saknas helt kommer att

utgå.

Men det kräver att vi tillsammans bör-

jar arbeta på allvar för att växla över från

naturgruset till möjliga alternativ. Och vi

måste börja nu! D

DEBATT Friluftsområde, grundvattenreservoar eller grustäkt?

Våra grusåsar har fl era kvaliteter. Men naturgruset är en ändlig resurs.

Därför är det viktigt att företag, myndigheter och forskare hjälps åt för

att minska uttaget av naturgrus till förmån för ersättningsmaterial.

Av anna åberg, avdelningschef, Samhällsplanering, SGU

Naturgrus måste ersättasmed krossat berg

En ändlig resurs. Grustaget Rådatäkten

ligger väster om Lidköping. Foto: Karin Grånäs

Ansvarsbegreppet kan ha fl era

olika betydelser, som ansvar

för andra människor, ansvar

för vållande av skador, eller en-

treprenörens eller konsultens

ansvar för att åstadkomma ett

avtalat resultat.

I den nya boken Ansvar

inom entreprenadjuridiken be-

handlas frågor inom entrepre-

nadjuridiken som kan samlas

under begreppet ansvar.

– Det fi nns många fråge-

ställningar som kanske ytligt

sett kan besvaras med hänvis-

ning till paragrafer i förekom-

mande regelverk men som vid

närmare eftertanke ingalunda

är så enkla.

Så motiverar entreprenad-

juristen Stig Hedberg tillkom-

sten av sin nya bok Ansvar

inom entreprenadjuridiken.

I skriften behandlar han

olika ansvarsformer och ska-

deståndsregler så som de be-

handlas i AB 04 och ABT 06.

Därutöver behandlas ansvars-

regler i ABK 09, Konsument-

tjänstlagen och ABS 09.

Se mer på:

www.byggtjanst.se D


Noterat

Studerar begreppet ansvar

Den offentliga sektorn upp-

handlar årligen varor och

tjänster för uppskattningsvis

500 miljarder kronor. Kam-

markollegiets upphandlings-

stöd har sedan januari 2009

regeringens uppdrag att bidra

till en förenklad upphand-

lingsprocess för såväl upp-

handlande myndigheter och

enheter som leverantörer.

I september öppnades en

helpdesk dit upphandlare och

leverantörer kan vända sig för

kostnadsfri rådgivning i upp-

handlingsfrågor. Helpdesken

drivs av upphandlingsstödet.

– Vi tar i dagsläget emot en

stor mängd frågor både via te-

lefon och mail, och för att öka

tillgängligheten för våra tjäns-

ter så erbjuder vi hädanefter

rådgivning på fasta tider, säger

Elisabeth Wallander, projekt-

ledare för helpdesken.

Upphandlingsstödets ex-

perter svarar på frågor om

upphandlingsprocessen, men

går inte in i enskilda ärenden.

– Vår förhoppning är att vi

kan erbjuda ett lättillgängligt

stöd för företag och upphand-

lande myndigheter. Framför

allt hoppas vi bidra till att un-

derlätta för fl er företagare att

delta i offentlig upphandling,

säger Elisabeth Wallander.

Helpdesken är öppen mån-

dag, onsdag och fredag mellan

klockan nio och elva.

Upphandlingsstödet erbju-

der idag stöd i upphandlings-

processen bland annat genom

att ta fram praktiska vägled-

ningar, arrangera seminarier

om upphandlingsfrågor och

sprida kunskap och goda ex-

empel.

Se mer på:

www.upphandlingsstod.se D

Ger stöd vid upphandling

http://www.sbr.se


Noterat

Från och med årsskiftet kan landets brandkonsultföretag ansöka om certifi ering. Syftet med certifi eringen är bland annat att säkerställa tillräcklig kvalitet på brandkonsulttjäns-ter. Certifi eringen fi nns i tre nivåer, enkel (E), normal (N) och kvalifi cerad (K).

Brandkonsulten Kjell Fall-qvist AB har nu blivit ett certi-fi erat brandkonsultföretag. Certifi eringen gäller högsta nivån, K-nivån.

– Vi är mycket stolta över certifi eringen och ser med största tillfredsställelse på att vara det första certifi erade brandkonsultföretaget med möjlighet att projektera alla former av analytisk och för-enklad dimensionering av brandskyddet, säger VD Kjell Fallqvist.

Initiativet till den nya certi-fi eringen har tagits av bransch-organisationen Sveriges brandkonsultförening (BRA) som bildades år 2009. För-eningen har tolv av de största branschföretagen som med-lemmar och dessa represente-rar två tredjedelar av landets brandkonsulter.

Underlaget till normen som är grund för certifi eringen har tagits fram av Brandskydds-föreningen Sverige med en re-ferensgrupp från branschen. Arbetet med certifi eringsreg-lernas utformning har skett i samförstånd med Boverket och Svensk brand och säker-hetscertifi ering. Den sist-nämnda är den organisation som utfärdar certifi eringar-na. D

Certifi erad i högsta klassenIntresset är stort för en ny sa-luhall i Kvillebäcken i Göte-borg. 72 förslag på hur den nya saluhallen ska se ut har kom-mit in och över 500 personer har laddat ner tävlingsmate-rialet.

I mars utlyste Göteborgs stad, tillsammans med Sveri-ges Arkitekter, en allmän arki-tekttävling om saluhallens ge-staltning.

I september började en jury arbetet med att utse en vinna-re. I juryn sitter bland andra Gert Wingårdh, arkitekt och Magnus Sigfusson, stadsbygg-nadschef Göteborgs stad.

Älvstranden utveckling kommer att bygga och äga sa-luhallen som ska vara klar att tas i bruk våren 2013.

– Vår ambition är att det ska bli en färgsprakande mark-nadsplats och en viktig mötes-plats i området. Byggnaden ska vara enkel men originell och förstärka det som fi nns på insi-dan, det vill säga en mångfald av närproducerat med inslag av det exotiska, säger Cecilia Strömer på Älvstranden ut-veckling, som också sitter med i juryn. D

Saluhall lockade tävlande

När Göteborg utlyste en

arkitekttävling om att

gestalta en ny Saluhall i

Kvillebäcken rasslade

det in förslag. Här är

några.

yggad.

några.

MKB Fastighets AB har fått Sveriges allmännyttiga bo-stadsföretags, Sabo:s, bopris för sitt sätt att arbeta med sina seniora kunder.

– Vi vill underlätta för äldre att bo kvar i sina lägenheter, vi är lyhörda för deras behov och vi ser det som en fördel när kunder i olika åldrar bor i sam-ma trappuppgång. Priset är en

bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger Maria Lundgren, se-niorvärd på MKB.

Bopriset hade i år temat Bo-

ende för äldre. Seniorerna är en växande kundkategori och många allmännyttiga bostads-bolag arbetar aktivt för att till-godose deras behov.

Det som fi ck juryn att utse MKB till vinnare var företa-gets helhetssyn och vilja att sammanföra hyresgäster i oli-ka åldrar.

– Vår grundinställning är att våra seniora kunder ska kunna bo kvar i sina lägenheter så länge de kan och vill. Därför är det viktigt att vi är fl exibla in-för kundernas önskemål, som varierar över tiden. Vi arbetar nära olika seniorgrupper för att förstå deras behov, säger Anna Wiking, konceptutveck-lare hos MKB.

Som ett komplement till bo-endet arbetar MKB med akti-viteter på särskilda mötesplat-ser. D

Prisades för helhetssyn

Maria Lundgren, seniorvärd på

MKB, tillsammans med Astrid

Hylén, kund hos belönade MKB.

Foto: Gugge Zelander


Noterat

Stora Enso introducerar en ny byggnadsteknik för korslim-mat trä i byggandet av Finlands naturcentrum Haltia i Esbo strax utanför Helsingfors i Finland. Centret kommer att vara den första fi nländska of-fentliga byggnaden som an-vänder CLT-teknik.

– CLT-elementen skräddar-sys till lämpliga storlekar och prepareras för snabb installa-tion. Ur kundens synvinkel innebär detta minskade bygg-tider och kostnader. Tätheten i de färdiga elementen förbätt-rar också byggnadernas ener-

gieffektivitet avsevärt, säger Hannu Kasurinen på Stora Enso Wood Products.

– Förutom miljöfördelar kommer vår lösning att göra det möjligt för kunden att på-börja kritiska arbeten inom-hus, som golvgjutning, betyd-ligt tidigare.

Företaget tror att utsikterna för CLT-baserade lösningar är goda.

Naturcentrumet ska visa Finlands fl ora och fauna. Det ska öppnas för allmänheten i början av 2013. D

Naturcentrum i korslimmat trä

Brädor av korslimmat trä valdes till Naturcentrumet.

Foto: Arkkitehtitoimisto Lahdelma Mahlamäki

Regeringen har satsat tio mil-joner kronor på inkubatorut-veckling inom miljöteknik. Innovationsbron AB har bevil-jats pengarna inom ramen för regeringens strategi för ut-veckling och export av miljö-teknik 2011–2014.

Satsningen innebär att fl er unga miljöteknikbolag får möjlighet att utvecklas med stöd av specialistkompetens inom affärsutveckling på inku-batorer. Avsikten är att öka mil-jöteknikinnovationers möjlig-het att utvecklas till fram-gångsrika tillväxtföretag och främja export av svensk miljö-teknik.

Regeringens miljöteknik-strategi omfattar bland annat

stöd till innovationer och främjande av export, med må-let är att svensk miljöteknik-sektor ska bidra till en bättre miljö i Sverige och globalt.

Inom Innovationsbrons in-kubatorprogram BIG Sweden (Business Incubation for Growth) erbjuds inkubatorer kompetensutveckling, affärs-utvecklingsstöd och stöd i sin egen processutveckling samt konkurrensutsatt driftsfi nan-siering. Inkubatorerna stöttar i sin tur nystartade företag med affärsutveckling, upp-byggnad av team, nätverk och tillgång till fi nansiering i syfte att unga företag ska utvecklas snabbare och komma starkare ut på marknaden. D

Vill utveckla svensk miljöteknik

Hur ska offentliga upphand-lingar bäst bidra till olika sam-hällsmål? Frågan har diskute-rats på en internationell fors-karkonferens.

– När både EU:s och våra svenska regler för offentlig upphandling ses över är det viktigt att belysa för- och nack-delar med att låta upphand-lingen syfta till diverse sam-hälleliga mål, säger Konkur-rensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

– En viktig utgångspunkt för översynen av regelverken är att se till att våra skattepengar hanteras på ett klokt och trans-parant sätt till nytta för oss alla.

Med tiden har allt fl er röster höjts för att låta offentlig upp-handling vara ett sätt att med samhällets resurser styra marknadsutvecklingen, till exempel när det gäller miljö-frågor.

– Om offentliga upphand-lingar används för att försöka nå fl era olika mål riskerar reg-lerna att bli komplicerade och krångliga. Detta kan minska konkurrensen om offentliga

kontrakt med sämre ekono-miskt utfall för det allmänna som följd, och leda till att små och nystartade företag miss-gynnas, säger Dan Sjöblom.

För att skattebetalarna ska få ut det mesta och det bästa när det offentliga gör inköp be-hövs tydliga regler som ska ga-rantera att konkurrensen upp-rätthålls och att ingen leveran-tör favoriseras framför en an-nan.

– Det är viktigt att belysa olika aspekter och ta tillvara de erfarenheter som fi nns nu när reglerna står inför en reforme-ring, framhåller Dan Sjöblom.

I Sverige upphandlas det för minst 500 miljarder kronor år-ligen.

Sedan en tid pågår ett arbete inom EU för att förändra reg-lerna för offentlig upphand-ling. Samtidigt arbetar en stat-lig utredning, under ledning av Anders Wijkman, med en översyn av det svenska regel-verket på området. D

Samhällsmål styra upphandlingar

I augusti blev det första Sva-nenmärkta fl erbostadshuset i Norden färdigbyggt. Husets uppbyggnad halverar hushål-lens koldioxidutsläpp och minskar energianvändningen

med minst 40 procent. Även andelen miljö- och hälsoskad-liga ämnen i byggmaterialet har minimerats. Det är Veidek-ke som uppfört huset. D

Svanenmärkt fl erbostadshus


Noterat

Stora Tullhuset vann Stock-

holms Byggmästareförenings

ROT-pris 2011. Det tidigare

mycket nedgångna gamla tull-

huset på Stadsgårdskajen på

Söder i Stockholm har fått nytt

liv genom att uthyrningsbara

ytor har skapats samtidigt som

exteriören i tegel har blivit

nästan helt återskapad.

Juryns motivering är att

”… man med stor skicklighet

återställt byggnadens ur-

sprungliga exteriör. Byggna-

dens inre har optimerats på

ett utmärkt sätt så att nya ut-

hyrningsbara ytor har till-

skapats bl. a. genom ian-

språktagande av de tidigare

ej uppvärmda lagerutrym-

mena och genom en sänk-

ning av källarvåningens

golv, utfört med en bygg-

nadstekniskt intressant

sprängningsmetod med

svartkrut.”

– Det har varit ett mycket

spännande projekt att arbeta

med. Det blev en lång process

som fungerade tack vare ett

gott samarbete mellan alla

parter, säger Sven Pettersson,

vd Rotgruppen AB, som byggt

om Stora Tullhuset.

– Jag är imponerad av hur

alla inblandade har lyckats

skapa nya möjligheter i det här

fantastiska huset, säger Johan

Castwall, vd Stockholms Hamn

AB, som är ägare till huset.

Från början var det tänkt att

ett ABBA-museum skulle in-

rymmas i huset, men planerna

ändrades under ombyggna-

den. Idag huserar Fotografi ska

där tillsammans med ett kryss-

ningscenter och kontorsloka-

ler.

ROT-priset, som instiftades

av Stockholms Byggmästare-

förening år 1990, är ett årligt

pris som tillkommit för att

främja ombyggande i Stock-

holm. Priset ges till den bestäl-

lare, arkitekt respektive bygg-

entreprenör som bäst tillvara-

tagit byggnadens särdrag och

kvaliteter. D

Stora Tullhuset

Byggentreprenör: Rotgruppen AB

Arkitekt: Ettelva Arkitekter AB

Byggherre: Stockholms Hamn AB

Projektkostnad: 265 miljoner kr

Byggyta: 11 613 kvm

Stora Tullhuset vann ROT-priset 2011

Stora Tullhuset. Foto: Per-Erik Adamsson/Stockholms Hamnar


Marknadsnytt

Flir Systems har infört en ny

garantipolicy. Företaget ger nu

två års garanti på värmekame-

ra och tio års garanti på den

okylda detektorn för alla hand-

hållna produkter, som används

vid förebyggande underhåll

och bygginspektioner.

Om något problem uppstår

inom garantitiden byter Flir

Systems kostnadsfritt ut den

okylda mikrobolometerdetek-

torn, eller hela värmekameran

om det behövs. D

Flir Systems

+31 (0) 765 79 41 94

fl ir@fl ir.com

Längre garanti på kamera

Byggnader som isoleras med

cellglasisolering har låga

driftskostnader enligt företa-

get Foamglas. Produkten

Foamglas® tillverkas

genom jäsning av

glas, där över 66 pro-

cent är från återvun-

net glas, som frontru-

tor från bilar och av-

fall från fönsterindu-

strin.

Produkten är fri

från miljöskadliga

ämnen, samt är vat-

ten- och ångtät. Ma-

terialet har hög

tryckhållfasthet, är

obrännbart och krymper eller

sväller inte. D

Foamglas Nordic AB

0733-44 24 26

Fuktsäker isolering

Ett problem de senaste vint-

rarna har varit igenfrusna

stuprör och istappar som

hänger ner från takrännor.

Ebeco har tagit fram en mobil

och lättinstallerad produkt för

stuprör och tak-

rännor.

Frostvakt 25

är en värmeka-

bel som smälter

bort snö så att

den inte kan fry-

sa fast och täppa

igen. Alla kan

montera den

själva, även utan

behörighet.

Värmeka-

beln läggs

i rännan,

fästs med

Ebeco

Clips och ansluts med stick-

propp till ett jordat väggut-

tag. D

Ebeco AB

031-707 75 50

[email protected]

Smälter snön i stuprörHelvar lanserar ett komple-

ment till iDim-konceptfamil-

jen. Ett kompaktdon och en

fjärrkontroll med tillhörande

mjukvara gör det möjligt att

fi njustera parametrar.

Konceptfamiljen består av

fl er produkter för att styra be-

hovsanpassad belysning med

närvaro- och frånvarostyr-

ning, så kallad dagsljusregle-

ring. D

Helvar Sverige

08-556 968 61

[email protected]

Finjusterar belysning

Platsannons

http://www.modellera.se


Marknadsnytt

Intab presenterar en innova-

tion inom fjärrmätning. Com-

fortLog är en fjärrmätande

datalogger med SIM-kort. Ge-

nom att ansluta loggerns kon-

takt i väggen får man automa-

tiskt upp temperatur och luft-

fuktighet via en inloggnings-

sida på internet. Här kan an-

vändaren se förändringarna

över tid.

Det är även möjligt att få

sina mätvärden skickade med

e-post. D

Intab Interface-Teknik AB

0302-246 00

Mäter fukt och värme

I Kamasa Tools avdragarpro-

gram, med ett 30-tal produk-

ter, fi nns både univer-

salavdragare och spe-

ciellt utformade av-

dragare för specifi ka

ändamål. Verktygen är

tillverkade i en kombi-

nation av kolstål och

stål legerat med krom

och molybden eller

krom och vanadi-

um. D

Kamasa Tools

08-92 32 61

[email protected]

Verktyg i stål

Mieles nya värmepumpstork-

tumlare PT5137WP är för fl er-

familjstvättstugor. Företaget

påpekar att med 53 procent

lägre energiförbrukning är

den både ekonomisk och mil-

jövänlig.

PT5137WP är försedd med

en effektiv kondensor och ett

fi ltersystem som minimerar

underhållsbehovet. Tork-

ningsprocessen är skonsam

med cirka 25 procent lägre

torktemperatur. D

Miele AB

08-562 295 21

[email protected]

Minskar energiåtgången

En relativ luftfuktighet på

mellan 40 och 60 procent ger

en inomhusluft som de fl esta

mår bra i. Canvacs produkt Q

Breeze befuktar upp till 50

kvm och är försedd med en

automatisk fuktkontroll som

håller luftfuktigheten på 55

procent. D

Canvac AB

0501-39 90 09

[email protected]

Fuktar inomhusluften

Akustikbranschen fokuserar

på att dämpa strykande ljud,

det vill säga de ljudvågor som

uppstår parallellt mellan golv

och tak. Dessa ljudvågor fång-

as inte upp av tak som är släta.

I rum med exempelvis lite

möbler och annat som fångar

ljud, kan det resultera i längre

efterklangstid.

För att dämpa strykande

ljud kan bärverkstak komplet-

teras med Absofl ex´ senaste

produkt Valvett. Det är en ljud-

absorbent som med hjälp av

sin form hänger ner 50 mm

från befi ntligt tak och på så sätt

dämpar det strykande ljudet.

Produkten fi nns i olika färg-

kombinationer. D

B&L Lund AB

0500-49 13 55

anna@absofl ex.se

Dämpar strykande ljud

Fogpistolen TecGun från Re-

lekta kommer i en ny version.

En egenskap hos fogpistoler är

hur mycket kraft som behövs

för att få massan ur patronen.

Den tidigare versionen av Tec-

Gun hade en hög utväxling på

1:12, medan den nya har en ut-

växling på 1:18.

Den nya versionen har också

en antidrip-funktion som gör

att kolven, som driver massan

ur patronen, går tillbaka lite

när man släpper pistolhandta-

get. D

Novatech

031-13 54 90

[email protected]

Lättklämd fogpistol


HTC Greyline™-serien utökas

med två dammsugare med en

prestanda som gör dem lämp-

liga för mer avancerade golv-

slipmaskiner. De nya 1-fas ma-

skinerna HTC GL 25 D och

HTC GL 35 D är konstrue rade

enligt den senaste tekniken

inom dammuppsamling. Ma-

skinerna använder systemet

Longopac™ för uppsamling av

slipdamm. De är utrustade

med Hepa 13 fi lter och antista-

tiska slangar för ökad kvalitet

och säkerhet.

Maskinerna är enkla att ma-

növrera och är höj- och sänk-

bara vilket ger en total höjd på

enbart 1 180 mm i transport-

läge. D

HTC Sweden AB

0121-294 00

Slipdammet samlas upp

Marknadsnytt

Essve satsar på infästningslös-

ningar för bygg- och verk-

stadsindustrin. Företaget ska

utveckla sitt produktsorti-

ment som omfattar skruv, in-

fästning, spik och industrifäst-

element. D

Essve

+46 8 623 61 35

[email protected]

Satsar på infästningar

Franke Futurum lanserar en

spisfl äkt som stoppar spis-

bränder. Spisfl äkten har en in-

byggd spisvakt. Den larmar

och stänger av spisen automa-

tiskt om spisen glömts på. Om

det börjar brinna släcker spis-

vakten spisbranden. D

Safera Oy Sverige

070-299 53 40

[email protected]

Stoppar brand på spisen

Aspelin-Motek AB breddar

sitt Protool-program genom

att introducera Protools omrö-

rare som har justerbara arbets-

höjder. Programmet omfattar

fem modeller. Med ett enkelt

handgrepp kan längden på

omröringsverktyget, vispen,

ställas in i fem olika nivåer be-

roende hur lång en person

är. D

Aspelin-Motek AB

016-200 20 00

[email protected]

Ställbar längd på omrörare

http://www.husbyggaren.se


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se

0150-34 99 00

www.svenskbetong.sewww.takcentrum.se

Unika tätskiktsystem för

plana • låglutande • branta • gröna tak

TAKCENTRUM

http://www.gronfri.se

http://www.induf.se

http://www.hagmans.com

http://www.terra-tec.com

http://www.takcentrum.se

http://www.svenskbetong.se

http://www.jehander.se

http://www.motalahissar.se


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

www.pordran.se

http://www.sika.se

http://www.protan.se

http://www.byggtjanst.se

http://www.stegcentralen.se

http://www.kemakta.se

http://www.pordran.se

http://www.tmprogress.se

http://www.daloc.se

http://www.pax.se


BYGGLEVERANTÖRER

www.gnf.eu

Tel: +46(0)144-314 09

Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: [email protected]: www.isodran.se

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi• Torr grund • Låg totalkostnad• Varm grund

Fuktsäkrar husgrunder!

http://www.xella.se

http://www.aeroc.se

http://www.trebolit.se

http://www.jape.se

http://www.trygghetsvakten.se

http://www.fop.se

http://www.teknova.se

http://www.murma.se

http://www.isodran.se

http://www.haki.se

http://www.gnf.eu

http://www.eurogolv.se


Marknadsnytt

Svenska Contura kommer med

två nya serier braskaminer:

700-serien och 800-serien.

Contura 700-serien har ge-

nerösa glas som gör att elden

syns från olika delar av rum-

met. Brännkammaren är högt

placerad och för den som vill

ha kaminen som en rumsdela-

re fi nns den som pelarmodell

med vridplatta.

Contura 800-serien är en

liten och kompakt kamin med

stora sidoglas för maximal

upplevelse av elden. Kaminen

är lättplacerad i små utrym-

men. D

Contura

070-190 04 26

[email protected]

Visar mycket av elden

ViaCon AB levererar dräne-

ringsröret Ess-drän, som har

en konstruktion med enbart en

skyddad insläppsöppning på

undersidan, vilket minskar ris-

ken för igensättning.

Ett dräneringsrör ska fram-

för allt ta hand om regn- och

smältvatten som sjunkit ner

till grundvattennivån, när

grundvattnet börjar stiga. Drä-

neringsröret ska då säkerställa

att grundvattnet leds bort och

inte stiger ovanför tillåten nivå

och orsakar skada på exempel-

vis en husgrund. D

ViaCon AB

0510-600 40

Leder bort grundvatten

ECO by Cosentino® är ett nytt

ytmaterial inom arkitektur

och inredningsdesign. Mate-

rialet skapas av avfallsproduk-

ter, som trasiga tallrikar, kakel,

toaletter, fönster och speglar,

eller av överskott från produk-

tion och spillmaterial från fab-

riker.

Resultatet är ett kompakt

och hårt material som är resis-

tent mot stötar och repor.

Dessutom har det låg vatten-

absorbtion och är därför lämp-

ligt för kök och badrum.

Materialet fi nns i 1,2, 2,0 och

3,0 cm tjocklek och i format på

upp till 327x159 cm per ski-

va. D

Cosentino Group Scandinavia

0722-52 81 52

[email protected]

Ytmaterial av restprodukter

Elko kommer med ett multiut-

tag i RS-serien som är avsett

för utanpåliggande montage

och som kan monteras på stan-

dard apparatdosa. Multiutta-

get är ett komplement, till ex-

empel för installationer bakom

teven där man behöver uttag

och vill slippa skarvsladdar. D

Elko AB

08-449 27 06

[email protected]

Kombinerar uttag

Nu kommer Fagerhult med

Multilume Flat som är en in-

fälld LED-armatur för allmän-

belysning. Den är effektivare

än en T5-armatur och produ-

cerar mer än 80 lumen per

watt.

Enligt företaget kan pro-

dukten användas även i mer

krävande belysningsmiljöer

som till exempel kontor. Ar-

maturen mäter 50 mm på höj-

den och har en fl exibel drift-

donsbox fäst med kardborr-

band.

Multilume Flat fi nns i tre

olika modulanpassade model-

ler – två kvadratiska och en

rektangulär. D

Fagerhult

+46 36 10 85 83

[email protected]

LED-armatur för kontor


KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60


HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar


SITAC-certifi erad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

HELSINGBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

LUND

SKÖVDE

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag

Av SP SITAC cert. besiktningsman

för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

http://www.projektengagemang.se

http://www.wigot.se

http://www.axro.se

http://www.bkkonsulter.se

http://www.tyrens.se



STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafi k-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, RiskanalysSyneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,Karlstad, Karlskrona, Göteborg

STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, MÂnsk‰rsv‰gen 9, 141 75 Kungens kurva

Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

http://www.seveko.se

http://www.byggtest.se

http://www.selia.se

http://www.markstryrkan.se

http://www.mpa.se

http://www.storkoksbyran.se

http://www.tunemalm.se

http://www.tqi.se

http://www.jankallman-ingbyra.se

http://www.sbr.se

http://www.konsultgruppen.nu



ÖSTERSUND

- Arkitektur - Inredning

- Byggteknik - Byggledning

- V‰rderingar - Kontroll

- Riksbehˆrighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivÂ K

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

Annonsörer

Sid

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Hercules Grundläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Isodrän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Modellera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Mätforum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Nordtec Instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Oras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas . . . . . . . . . . 35

Plannja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Pålanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Rheinzink Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Sid

Sand & Grus Jehander . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Scandia Steel International . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

SealEco . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

SK Tuote . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 4

Stockholms Geomekaniska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Supergrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Terra Tec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

WSP Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60

Djursholmsvägen 62 Fax 08-643 11 60

183 52 Täby [email protected]

VÄSTERÅS

Saknad kan inte

beskrivas i ord.

Postgiro: 90 20 90-0


Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR som bilda des 1951 är en ideell yrkes-organisation med kom petens krav på si na medlemmar. Förbundet ger till-gång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlem mar nas yrkesroll. Bygg ingenjörer na SBR har 2 600 med lem mar och anslutna för-delade på 27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföre tagar -

examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst två

år ha utövat självständiga och kvalifi cerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt hög-skoleexamen från 3 års studier.

• Rekommendationer från med -lemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade aktivi-teter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter med lokal avdelningarna och systerorgani-sationer utomlands.

FörsäkringarFörmedlas såsom sjukvård-, liv-,

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultan-svarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entre-prenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinvente ring och utbildning till kvali tets ansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certi-fi ering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning som prenumereras och läses av bransch-folk, medlemmarna i Byggingen-jörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingen jörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl .

Konsultgruppenmed 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföre-tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingarEntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLDessa anordnar symposier för fort-bildning och utger en medlemsför-teckning som också kan nås via Internet.

KansliByggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, 116 30 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örande: Urban Tjernström, 011-18 01 95Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96Juridik: Foyen Advokatfi rma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se

FörbundsstyrelsenUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, ordförandeVeronica Jensen, Malmöavdelningen, vice ordförandeLars Bengtsson, KalmaravdelningenMarie Fägerman, NorrbottensavdelningenRoger Johnson, Stockholmsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Ulf Sönegård, SkaraborgsavdelningenNils Wittgren, Göteborgsavdelningen

Nya medlemmarKennet Ahlbom, byggingenjör, Projektengagemang Aria AB, VintrosaPer Albinsson, besiktnings-tekniker, Anticimex AB, ÅkersbergaSören Andersson, konsult, FLK Sverige AB, KarlskronaDavid Bergerheim, byggnads-ingenjör, Coor Service Management, Hisings KärraTony Bergsten, projektledare, Fekta Bygg & Projektpartner AB, KinnarummaKarl-Gustav Björklund, kontrollansvarig, Sölvesborgs kommun, KivikHans Blinck, VD, Eneeco AB, ÅkersbergaMustafa Charif, HelsingborgGöran Dahl, projektledare, Riksbyggen Bostad, EnskedePer Danielsson, projektör/BIM-koordinator, MalmöLars Emvik, egen företagare, Allt om fastigheter, SävedalenTorgny Fredling, egen före-tagare, Fredling byggkonsult KB, EnköpingJohanna Fridenberger, energi-expert, Browik Installation i Örebro AB, PålsbodaJörgen Gustavsson, egen före-tagare, Energirådgivning Syd, KarlskronaAnnika Herlin, UppsalaJonas Hjalmarsson, byggin-genjör, BåstadMagnus Hylander, biträdande arbetschef, JM AB, KävlingeLennart Jonsson, egen företa-gare, LJ Byggassistans, SkaraAdolf Karlsén, arbetsledare, NCC Construction AB, StockholmPetri Karppinen-Blomdahl, gruppchef, WSP Management, EnköpingÅke Keck, besiktningsman, Anticimex AB, EnskedeMilan Klacar, vägprojektör, Reinertsen Sverige AB, MalmöKatarina Lidström, egen före-tagare, AlingsåsOla Lindgren, byggnadschef, Kifab i Kalmar AB, KalmarSofia Lindqvist, Uppsala

Per Lindström, egen företa-gare, Wennersten Bygg & Målerifi rma AB, VärmdöMats Lindwall, egen före-tagare, Proek, ValdemarsvikChrister Magnusson, VD, Kris-tianstadAnders Mathson, egen före-tagare, Udden AB, VästerljungOskar Nilsson, produktions-ledare, Skanska Sverige AB, GöteborgJan Nyh, VD, Enspecta AB, MalmöAnders Obäck, egen företa-gare, Anders Obäck AB, Saltsjö-BooPatrik Olofsson, egen företa-gare, L.P.K Tyresö AB, TyresöMagnus Olsson, besiktnings-tekniker, Anticimex, NyköpingJonas Persson, konsult, Enspecta AB, MalmöMagnus Pålsson, projekt-ledare, Cowi AB, RååMita Radosavljevic, egen före-tagare, DMR Bygg AB, SegeltorpAndreas Rihovsky, besikt-ningsman, Svensk Kvalitets-säkring i Sverige AB, TyresöHans Ring, elkonsult, Ellapark Elkonsult AB, TäbyMicha Stosic, byggnads-ingenjör, Sandellsandberg Arkitekter, EnskedeThomas Ström-Holmfeldt, egen företagare, MilliCon AB, TyresöLennart Svanberg, Jan-Erik Hansson Fastighetsbyrå AB, OlleredRobert Thimberg, egen före-tagare, Roth Consulting, SteningehöjdenYlber Zegin, ArlövLeif Öhman, egen företagare, Trähjulet Stockholm AB, Vendelsö

Nya anslutnaKarl Blad, Saltsjö-BooRichard Ek, SolnaNiklas Engström, UppsalaKarl Lampinen, AngeredNiclas Lindner, GöteborgErik Rynnes, Uppsala


Nytt från SBR

Aktuella kurserEntreprenadbesiktnings-

symposium

10–11 november, Stockholm

Entreprenadbesiktning,

grundkurs

3–4 november, Göteborg

Entreprenadbesiktning,

steg 2 och prov

1 november, Stockholm30 november, Göteborg

Konsumententreprenad

Nyhet!

25 oktober, Göteborg8 november, Stockholm

Putsade fasader

25 oktober, Stockholm

PBL

27 oktober, Stockholm

Rådgivningsansvar

Nyhet!

1 november, Stockholm

Fuktmätning –

fukt och mögelskador

22–23 november, Stockholm

Eurokoder

30 november, Stockholm

AMA Anläggning 10*

Nyhet!

25 oktober, Östersund7 november, Malmö23 november, Luleå

MER Anläggning 10*

Nyhet!

26 oktober, Östersund8 november, Malmö24 november, Luleå

AMA Hus 08, grundkurs*

26 oktober, Malmö

Byggarbetsmiljösamordnare,

Grundutbildning, steg 1*

8–9 november, Sundsvall16–17 november, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare,

Fördjupningspaketet, steg 2*

28 oktober, Göteborg15 november, Malmö22 november, Luleå8 december, Stockholm12 december, Sundsvall

Entreprenadjuridik, grundkurs*

9 november, Malmö24 november, Umeå

Entreprenadjuridik,

fortsättningskurs*

25 oktober, Malmö7 november, Göteborg10 november, Stockholm

LOU – upphandling av

byggentreprenader och

tjänster*

16 november, Göteborg

Projektledning*

27–28 oktober, Malmö8–9 november, Göteborg30 nov–1 dec, Stockholm

* Kurser markerade med*

genomför SBR i samarbete

med EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

Under första veckan i juli var det dags för den årliga Al-medalsveckan i Visby på Got-land. SBR var under ett par da-gar representerade av Urban Tjernström och Magnus Jan-son.

Årets politikervecka kunde konstateras vara minst lika in-tensiv som förra årets ”valårs-vecka”. Under dagarna närva-rade SBR vid ett antal semina-rier. Vidare genomfördes per-

sonliga möten med ett antal politiker och beslutsfattare. SBR passade bland annat på att föra dialog kring LOU och den uppfattning som förbundet har om att allt för liten hänsyn tas till kompetens och erfaren-het vid upphandlingarna. Fle-ra av de branschkontakter som togs kommer att följas upp un-der hösten.

Magnus Janson,förbundsdirektör SBR

SBR i Almedalen

Byggingenjörsstudenterna Aj-din Sadikovic och Ylber Zeqiri på linjen för byggteknik vid Malmö högskola delar i år på SBR Byggingenjörernas ut-märkelse Årets avgångsstu-dent. Pristagarna har framrös-tats av lärare och studenter vid högskolan.

Priset utgörs av ett stipen-dium på 5 000 kronor var. Pri-set utdelas sedan år 2008 till studenter som uppvisar en

kombination av goda studie-resultat och social kompetens.

– Ajdin Sadikovic och Ylber Zeqiri får priset inte bara för goda studieresultat, de har också visat prov på god samar-betsförmåga och social kom-petens – något som är viktigt i det framtida arbetet som bygg-ingenjör, säger Lars Olderius vid SBR i Malmö, som över-lämnade priset. D

Studenter prisades

Från vänster: Ylber Zeqiri, Lars Olderius och Ajdin Sadikovic. Foto: SBR

Rabatt på facklitteraturBeställ facklitteratur och handböcker direkt från

Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

thermisol.se

masonitelättelementwww.m-l.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comwwwwww

TÄTA TAK

DERBIGUM

FIBERCEMENT – gör mer

http://www.hplush.se

http://www.ivarssonsverige.se

http://www.thermisol.se

http://www.m-l.se

http://www.eurotak.se/produkter

http://www.peikko.se

Posttidning B

Husbyggaren

Folkungagatan 122

116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

http://www.scandiasteel.se

Husbyggaren 2011 Nr 6

Documents

Transcript of Husbyggaren 2011 Nr 6