Husbyggaren 2010 Nr 7

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

107Nedanstående är annons från Paroc Panel System AB

nr 7 B 2010 husbyggaren 1

2� husbyggaren nr 7 B 2010


ISSN�0018-7968

Organ�för�SBR–SvenskaByggingenjörers�Riksförbund

AnsvArig utgivAre

Lars�Hedåker

redAktör

Margot�Granvik,�Granvik�ProduktionLövholmsgränd�12,�117�43�StockholmTfn�08-743�04�73�Fax�08-642�20�33e-brev:�[email protected]

AnnonsAvdelning

Björn�MårtensonLena�RösundTfn�08-644�79�60��Fax�08-643�11�60e-brev:�[email protected]ägen�62183�52�Täby

PrenumerAtionsärenden

Tfn:�08-462�17�90�e-brev:�[email protected]

PrenumerAtionsPriser

Prenumeration,�kronor�per�år� �395:–Lösnummer,�plus�porto� 70:–Samtliga�priser�exkl�moms.

Plusgiro:�� Bankgiro:55�34�25-0� 241-0058

utgivningsPlAn 2010

Nr�1� v�� 5� Nr�5� v�37Nr�2� v�11� Nr�6� v�43Nr�3� v�17� Nr�7� v�49Nr�4� v�22

tryckeri

Prinfo�Ystads�CentraltryckeriBox�82,�271�22�YstadTfn�0411-736�10� Fax�0411-173�53e-brev:�[email protected]

Husbyggaren�är�medlemi�Sveriges�Tidskrifter

Upplagan�är��11�200�ex.�Kontrollerad�av

Husbyggaren�uttrycker�SBRs��officiella�uppfattning�endast�då�det�särskilt��anges.

Redaktionen�ansvarar�inte�för��material�som�inte�beställts.

Bilaga�medföljer

nr 7 · 2010 | Årgång 52

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan 24 Gruppen OK Go bad ett gäng tekniker att sätta upp en händelsekedja till sin låt. När denna tidning görs hade musikvideon över 18 miljoner träffar på Youtube. Husbyggaren tror att det är så enkelt som att rörelser roar. Så vi passar på att utlysa en tävling som avslutning på publiceringarna av tekniska lösningar till kedjor. Fram till den 1 maj tar vi emot länkar på roliga och smarta, samt nyproducerade, händelsekedjor. Därefter utser vi en vinnare! Detalj�ur�illustration:�Jessica�Palmgren

i nästa nummer: Industri-�och�kontorsbyggandeTidningen�utkommer�i�vecka�4,�2011

innehåll 6 Fyrdubblade�oljepriser�kan�följa�Peak�Oil�

10 Branschen�saknar�kunskap�bygga�nära�nollenergihus�

14 Hållbart�byggande�kräver�nytänkande�

16 NCCs�tekniska�plattformar�förenklar�projekteringen�

18 LED-lampans�livslängd�kan�variera�kraftigt�

22 Kunskap�om�akustik�behövs�för�lätta�byggsystem�

24 Händelsekedja�med�hävert�och�vattenhjul�

28 Juridik:�Villfarelser�och�misstag�vid�totalentreprenad

30 IT:�Varning�för�legal�nedladdning!

32 Form�&�Teknik:�

� 36 Debatt:�Bygg�skolor�som�möter�behoven�hos�alla�barn!

38 Noterat

42 Marknadsnytt

51 Nytt�från�SBR


den västerländska civilisa-tionen av idag bygger inte en-bart på vetenskap och hårt ar-bete. Sedan andra världskriget

är tillgången till oljan, ”det svarta guldet”, en avgörande faktor för utvecklingen av västvärldens ekonomi.

Oljan har kunnat användas till drivme-del för bilar, bussar och flygplan men också som bas för plastråvaror och nya textilier. Vi har kunnat åka på vägar be-lagda med asfalt eller oljegrus och bo i betonghus. Även vår mat produceras med hjälp av olja genom att den används till konstgödsel och bekämpningsmedel.

Kort sagt har vi gjort oss beroende av oljan. Men nu talas om Peak Oil – ”olje-toppen”. Vad innebär den och när är den här? är de frågor som denna artikel be-handlar.

hälften kvarOlja är träd och växtdelar som för miljon-tals år sedan pressades ihop så att kolet tog formen av olja. Av detta följer att oljan

är en ändlig resurs. Nybildning av olja un-der överskådlig tid är inte möjlig. Vi har den olja som finns i berggrunden.

Under de 150 år vi hittills använt olja har mänskligheten förbrukat ungefär ett tusen miljarder fat (ett fat är 159 l). Unge-fär lika mycket beräknas finnas kvar i berggrunden. Världens förbrukning är cirka 30 miljarder fat per år. Reserverna skulle alltså räcka i 30 år till, säger opti-misten. Kanske kan tjärsand och oljeskif-fer ge ytterligare något decennium.

oljefält producerar mindreProblemet kan uttryckas som skillnaden mellan reserverna i djupet och möjlighe-terna att få upp dem. En årlig översikt ges av OECD-ländernas energirådgivnings-organ IEA. I november 2008 gjorde IEA en chockerande uppställning som visade kraftiga nedgångar i utvinningen av exis-terande oljefält.

Budskapet drunknade i finanskrisen. IEAs chefsanalytiker Fatih Birol uppre-par sedan dessa varningar. Här är en ur

Independent den 2 augusti. ”En allvarlig energikris kan vara på väg

eftersom de flesta av världens större olje-fält har nått sin produktionstopp. En så-dan oljekris inom de kommande fem åren skulle kunna hota återhämtningen från den nuvarande djupa lågkonjunkturen genom högre oljepriser på grund av ökad efterfrågan och stagnerad, eller till och med minskad, produktion. (...) En utvärde-ring av mer än 800 av världens större olje-fält har kommit fram till att flertalet av de allra största redan har nått sin högsta ka-pacitet. Takten i produktionsminskningen går nu nästan dubbelt så fort som man räknade med för två år sedan.”

Birol är ingalunda den förste som pekat på nedgången av oljeutvinningen. I själva verket finns grupper av pensionerade geologer och en mindre organisation, ASPO, som ägnat stor tid åt att påvisa ned-gången i oljetillgången. Professor Kjell Aleklett vid Uppsala universitet är den mest kände svensken i sammanhanget.

Förutsåg prischockJeremy Leggett heter en av dessa geolo-

Byggmetoder Världen är på väg mot Peak Oil, en oljetopp. Oljepriserna kommer att öka. En utmaning är att se över hur den olja som finns skulle kunna användas för att lägga om energisystem – och byggmetoder – inför framtiden. Och det brådskar.

Fyrdubblade oljepriserkan följa Peak oilAv jan carlson, konsult, Sipu

Framtida oljeutvinning i miljarder fat. En pessimistisk projektion. Källa:�The�Association�for�the�Study�of�Peak�Oil�and�Gas�(ASPO),�2004.

Jan carlson är samhällsvetare och ekonom. Han arbetar som konsult på Sipu där han bland annat genomfört seminarier om Kontoret och klimatet. Han är även ordförande i energigruppen hos Klimataktion – Stockholm.

FÖR

FAT

TA

REN

ger med lång erfarenhet av oljeindustrin. I sin bok ”Till sista droppen” som skrevs år 2005 driver han tesen att minskningen i utvinningen av existerande källor samt svårigheterna att exploatera de nyupp-täckta gjorde att man borde räkna med en prischock ungefär år 2008.

Profetian stämde väl. Från en nivå på 20–30 dollar fatet i början av 2000-talet bröt priserna under våren 2008 igenom 100-dollarsvallen och spekulanter var under några veckor sommaren 2008 be-redda att betala 150 dollar per fat.

Sedan bröt finanskrisen ut och den all-männa efterfrågan föll och med det priset som nu är tillbaka på drygt 80 dollar, sam-tidigt som en del analytiker varnar för att vi åter kommer över 100 dollar per fat inom några månader. Så hur anpassar vi oss till ett oljepris fyra gånger högre än vid seklets början?

nya källor kräver energiI många länder har man infört program för att minska förbrukningen av drivme-del hos fordonsparken. USA hade till ex-empel ”Cash for clunkers” som syftade till att skrota de törstigaste bilarna. EU

har infört utsläppstak för koldioxid för europeiska bilar. I många länder satsas på förnybara energikällor som vindkraft, solceller, solvärme, biobränsle och våg-kraft.

Men Kina och Indien tar i sina an-strängningar att nå välstånd hand om den energi som sparas i väst av bensinsnålare bilar och andra åtgärder. Och de nya en-ergikällorna tar tid att utveckla och krä-ver energi för att kunna tillverkas.

Man kunde tro att de högre oljepriser-na skulle stimulera till exploatering och utvinning av nya oljefält. Så har också skett. Men eftersom de flesta reserver lig-ger flera tusen meter under havsytan tar det tid och är förenat med risker. BP var det oljebolag som ansågs mest framstå-ende i djuphavsborrning. Katastrofen i Mexikanska Golfen visade att kompeten-sen hade sina luckor.

Två och ett halvt år efter prischocken år 2008 ligger den dagliga produktionen på ungefär samma nivå eller lägre, det vill säga cirka 85 miljoner fat om dagen.

usA förbrukar mestDet land vars oljeproduktion först nådde

toppen och sedan minskade var USA på 1970-talet. Redan tidigare hade USA im-porterat olja men nu ökade andelen in-köpt olja. USA är världens största förbru-kare av olja med mer än en femtedel av världsförbrukningen. Därför handlade den amerikanska valkampanjen 2008 bland annat om oljeborrning till havs och i naturreservat. Beroendet framkallar desperation även när det kläds i rationel-la termer.

På nära håll kan vi se nedgången av olje- och gasutvinningen ur Nordsjön som ett exempel. Den norska utvinningen har sjunkit med över hälften och oljebo-lagen satsar nu på gas som ska utvinnas under svåra förhållanden i havet norr om Norge. Fiskare och miljövänner är ge-mensamt skeptiska.

nyupptäckter täcker inteUtvinning av olja har skett sedan mitten på 1800-talet med start i Pennsylvania. När fördelarna med oljan blev klara star-tade en intensiv kamp för att finna nya oljefält. Geologer med oljeprospektering som specialitet besökte alla jordens län-


Fortsättning s. 8 P

Paradoxalt nog kräver nya energikällor energi för att tillverkas. Det väcker frågan hur den kvarvarande oljan bör användas? Lillgrund vindkraftpark mellan Malmö och Köpenhamn. Foto:�Hans�Blomberg


der. Provborrningar skedde även i länder som Sverige.

Resultatet var tidigt att de stora reser-verna fanns i Mellersta Östern, USA, Ryssland, Venezuela och Nord-Afrika. För 40 år sedan kompletterades det med Nordsjön och Alaska och sedan med ut-vinning till havs på många håll i världen. Nyupptäckterna globalt är dock sedan år 1970 mindre än den årliga förbrukningen.

Men hur är det med oljereserverna i arabvärlden? Världens största fält Gha-war i Saudiarabien upptäcktes år 1948, tio år efter Kuwaits stora Burganfält: Alla övriga större fält har varit upptäckta och exploaterade i ungefär ett halvt sekel nu. Det senaste större fynd som gjorts är Kazakstan för tio år sedan med tio miljar-der fat. Skulle man kunna utvinna det väntar intäkter på kanske 800 miljarder dollar, en ofattbar summa. Men för värl-den fyra månaders förbrukning.

Irak har nyligen i ett försök att locka till sig investerare skrivit upp sina reserver till fyra gånger tidigare storlek. Men dessa uppskattningar bör tas med en nypa salt. Det finns många exempel på hur statliga bolag eller myndigheter angett att reser-verna ökat samtidigt som privatägda bo-lag noterade på börser och med hårda krav på fakta samtidigt skrivit ned sina reservers storlek.

exploaterar tjärsandDet stigande oljepriset har gjort det in-tressant för Statoil med flera att planera för exploatering av tjärsand i Alberta och bitumen i andra länder. Men då bör man

betänka mängden energi som går åt för att exploatera dessa fyndigheter. Som illust-rerats i Mexikanska Golfen kan det miljö-mässiga priset vara högt. Utvinningen av oljesand i Alberta efterlämnar något som kan liknas vid ett månlandskap.

När vi blickar framåt ser vi således ett USA som är oförmöget att minska sin ol-jeförbrukning, Kina och Indien som kom-mer att öka energianvändningen samti-digt som oljeindustrin kommer att få svå-righeter att ens under det närmaste de-cenniet klara dagens volymer. IEAs Fatih Birol säger så här:

”En dag kommer oljan att ta slut. Det händer inte i dag och inte i morgon, men en dag tar oljan slut och vi måste överge oljan innan den överger oss. Vi måste förbereda oss för den dagen. Ju tidigare vi börjar, de-sto bättre, eftersom alla våra ekonomiska och sociala system bygger på olja.”

sverige har skogVad är då konsekvenserna för Sverige? Här har vi sedan 1970-talet haft ett antal satsningar och program för att minska oljeanvändningen. Vår förra statsminis-ter Göran Persson tillsatte till och med en utredning med uppgift att göra Sverige helt oberoende av oljan.

Vad är då resultatet av alla dessa an-strängningar? Jo, Sverige har minskat an-vändningen av olja. Idag kommer cirka 40 procent av vår energi från oljan och andra fossila bränslen vilket är en internatio-nellt sett låg siffra. Förklaringen är att vi har gott om skog som står för ungefär 30 procent av vår använda energi. Vatten-

kraften står för cirka 15 procent och kärn-kraften ett normalår för nästan lika myc-ket. Satsningarna på vindkraft gör att denna under nästa år troligen kommer att producera 1 procent av vårt energibehov.

mest från rysslandDen olja vi använder i Sverige har under de senaste decennierna huvudsakligen kommit från Nordsjön via Danmark eller Norge. De volymerna sjunker. Redan nu är Ryssland vår största leverantör med en tredjedel.

Om vi vill öka vår import från Ryssland ska vi vara medvetna om att det finns kon-kurrenter. Kina söker säkra sina leveran-ser av olja och gas genom långsiktiga avtal med ett antal länder. Nu i oktober 2010 signalerade Gazprom som levererar en fjärdedel av EU-ländernas gas att prisbil-den måste bli mer attraktiv om man inte ska börja sälja mer till Asien i stället.

Priset kan fyrdubblasEn självklar slutsats är att vi måste förbe-reda oss för att oljepriserna kommer att öka. Produkter som innehåller olja eller produceras med hjälp av olja blir dyrare. Lantbrukarna råkade ut för drastiskt höj-da priser på konstgödsel under år 2008 vilket också drog upp priserna på vete och andra livsmedel.

Förra högkonjunkturen 2002–2008 medförde en fyrdubbling av oljepriset. Med tanke på svårigheterna att ersätta oljan i många industriella processer kan vi befara något liknande. Då kommer vi att undra över hur någon kunde använda den värdefulla oljan till något så enkelt som att värma ett hus. D

Peak oil per land. Källa:�Ludwig�-�Böchow�Systemtechnik,�2007.

Det finns risker med djuphavsborrning. Oljeriggen Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Källa:�Youtube

P


en procent av Sveriges nybygg-nad är lågenergihus, mot 10 pro-cent i till exempel Norge och Dan-mark. Varför är det så?

Husbyggaren frågar lågenergibygga-ren Åke Mård med företaget MRD och den egna framtagna byggtekniken Kol-jern, som gör anspråk på att vara fuktsä-ker, energisnål och hållbar.

– Boverket och byggbranschen fokuse-rar på initialkostnaderna. De bryr sig inte om att husägaren tjänar tusenlappar på lägre energikostnader i sitt boende.

ger lån för extrakostnadAtt bygga ett lågenergihus är dyrare, men sen blir det billigare i drift på grund av lägre energikostnader.

Privatpersoner förstår detta, förklarar Åke Mård, men de har svårt att säga emot hussäljarens argument. Tidigare har hus-köparna också haft svårt att få lån för högre byggkostnader.

Men där har Mård goda nyheter. Sedan ett par veckor har Nordea och Swedbank i Umeå bestämt sig för att ge lån för extra-kostnaderna – och dessutom till några hundradels procent lägre ränta.

Det ger säkrare utlåning för bankerna då ett vanligt hus tappar i värde på tio år. Man måste så småningom isolera om och byta energiteknik. Ett hus byggt med cell-glas har en klimatskärm som ska hålla husets hela livslängd, och cellglaset kan då även återanvändas. Se faktaruta om Koljerns teknik.

– Boverket säger bara att man ska byg-ga billigt. Det är helt fel språk. De borde göra som EU har sagt: nära nollenergihus. (Se faktaruta)

lobbar mot skärpningBoverkets energibyggregler står just nu inför en skärpning till nästa höst.

– Men trähusbranschen, med de sju största hustillverkarna, lobbar för att för-

hindra en skärpning, säger Åke Mård och tillägger:

– Sådan är branschen. Det är hela klon. Jämför med bilbranschen. De arbetar hela tiden på att få fram nya bättre modeller.

I byggbranschen är det annorlunda, menar han:

– Kvalitet existerar inte. Kompetensen finns inte på konsultsidan, inte på bygg-sidan och definitivt inte i jobbarledet. En blind leder en blind, det slutar med att de ramlar i gropen båda två.

Han noterar att Skanska och NCC har planer på att höja kvaliteten, men att de har långt kvar och att de har svårt att upp-nå nära-nollenergihuskrav med rimliga kostnader.

– Skanska flyttar fram positionerna mer och mer och jag tror att de kommer att kunna bygga NNE byggnader år 2020. Ambitionerna tycks finnas i deras organi-sation. De har redan nu planer på att byg-ga NNE hus i södra Sverige, tillfogar han.

mer forskning behövsForskning och utveckling är underut-vecklat inom branschen, menar han vi-dare.

– Det är bara små företag som försöker ta fram nya lösningar.

Åke Mård menar att egentligen tjänar alla på energieffektiva hus: inte bara an-vändaren utan också byggaren och bygg-herren.

Och klimatet!Så här räknar han: Om en vanlig villa,

135 m2, kostar 2,5 miljoner att bygga (en-ergiförbrukning 110 kWh/m2) så kostar det 300 000 extra för lågenergiutförande 55 kWh/m2. Ökad räntekostnad för det, med 5 procents ränta, blir 15 000, med 30 procents räntesubvention 10 500. Ener-gikostnaden, vid 1,75 kr/kWh, minskar med 14 437 kr/år. Med mindre ränta och minskad försäkringspremie sparar man

Byggmetoder Boverket och byggbranschen ser inte till husägarens kostnader. De ser bara till initialkostnaden. Det är därför inget händer med lågenergihus. Det säger Åke Mård, byggmästare i Sundsvall och pionjär för att använda spunnet glas som byggmaterial.

Branschen saknar kunskapbygga nära nollenergihusAv fredrik lundberg, frilansjournalist

Åke Mård, tillsammans med drottningmodern Ashi Dorji Wangmo Wangchuk från Bhutan. Hon besökte Njurunda för att studera kretsloppsanpassat byggande. Foto:�Lars�Ling

nästan en tusenlapp i månaden i kostna-der för ränta + energi.

– En långsiktig fastighetsägare kan tjäna mycket pengar, säger Mård.

Men detta är svårt att få fastighetsägare att tro. Åke Mård drev en övning med sju projektledare från HSB-Göteborg. De fick själva välja alla parametrar: hur mycket energi som förbrukas i olika alter-nativ, elpris, ränta och så vidare. Övning-en visade att det blev 6 000 kronor billi-gare per år med lågenergialternativet.

– Men de vägrade att tro på resultatet, med argumentet att ett dyrare hus inte kan bli billigare att bo i. I det resultatet ingick ändå inte de lägre räntekostnader-na.

återvinn energi från gråvattenByggnadens energiprestanda beror på två saker:

– Klimatskärmens påverkan är cirka 50 procent, resterande är installations-teknik: elinstallation, värme, ventilation och kyla.

Värmeåtervinning från ventilations-luft och gråvatten kan göras på olika sätt, till exempel genom att frånluften sugs ut genom golvbrunnarna så att man kan till-varata värmen i ånga och vatten.

Elinstallationen spelar också roll för energiförbrukningen till exempel genom att man sätter in LED-ljus på 3–6 watt istället för lågenergilampor på 9–15 watt.

Långsiktigt är det sol för värme och el som är nummer ett, enligt Mård.

Men finns det bra lagringsteknik?– Nej, det gör det inte. Det måste utveck-las. Jag har nog idéer men detta kan inte lämnas åt små företag.

krävs kunnig teknikerProblemet idag är att lagring i mark ger stora förluster, medan lagring i ackumu-latortank visserligen är relativt förlustfri men har en alldeles för liten volym. Att lagra värmen under huset i sten och vat-ten behöver inte bli så dyrt, men det krävs kunniga tekniker på VVS-sidan för att

räkna på detta. Mård har inte funnit nå-gon sådan, ”även om de säkert finns”.

En annan teknisk utveckling som krä-ver stora insatser är solceller där Mård pekar på lovande utveckling i Lund (med nanotrådar) och möjligheten att höja verkningsgraden från 10–15 procent idag till 30–40 procent.

Han pekar också på möjligheten att producera el från varmvatten, en teknik som bland annat utvecklas av Opcon.

minskar utsläppIbland finns det gott om resurser för ut-veckling. Mård hänvisar till ett projekt där A-hus, Vattenfall och Volvo bygger en demonstrationsvilla. Där satsar man 50 miljoner kronor för att minska koldioxid-utsläppen från 7 000 kg/år till 1 000 kg, något som skulle kunna göras med ganska enkla medel, menar Åke Mård.

Han nämner också byggnadsfysikern i Lund, Karin Adalbert och hennes plusen-ergihus i Åkarp, och menar att det skulle


Väggar i ett lätt och fuktsäkert material som ska isolera extra effektivt monteras. Foto:�MRD�sälj�och�bygg


Planiavägen 13, 131 54 NACKA • Tel: 08-718 32 45 • Fax: 08-718 29 07 • E-post: [email protected]


behövas mer erfarenhetsutbyte mellan lågenergihusbyggare eftersom det finns lite olika lösningar med olika för- och nackdelar, särskilt för värmeåtervinning.

– Det finns två värmeslukare i ett låg-energihus: ventilationsluft och avlopps-vatten och vi måste finna de bästa sätten att få tillbaka den värmen.

Själv söker han inga pengar från ener-gimyndigheten:

– Det är ingen mening med att lägga kraft och tid på att söka bidrag som man ändå inte får. Det är bättre att lägga kraft och tid på sånt som genererar nytta.

Mård är skeptisk till termen ”passiv-hus”.

– Den som säger att man inte behöver tillföra värme till ett hus i Sverige, den ljuger!

solen viktig källaNära nollenergihus tolkar han som att inte är någon konst att få noll i medelhavs-klimat, men att man måste ta hänsyn till att ”EU är avlångt” och att man måste till-föra energi i Kiruna. Mest beroende på skillnad i soltimmar, men också utetem-peratur.

Men tilluftstemperaturen in går enkelt att höja genom att dra in tilluften genom rör i backen:

– Då kan man få Stockholmsklimat i Kiruna, och det kostar inte mycket, och kan även ge kyla under den varma som-maren.

Biobränsle kan ge en del, men det är inte en oändlig resurs, slår han fast. Solen är den energikälla som kan ge oss all den energi vi behöver utan att påverka vårt klimat.

industrin kan sparaKommunernas planarkitekter har ett stort ansvar, som de inte tar. Man planläg-ger inte så att nya hus lätt kan sätta in sol-

fångare och solceller på södertak.På industrisidan finns ännu mer att

spara än i bostäder, hävdar Mård.– Industrin har haft så billig el och olja

att dom inte behövt tänka på energikost-naderna. Det är enkelt att spara hälften med installationsteknik, kanske 80–90 procent om man också ser till klimatska-let.

Problemet i branschen är ju att de lång-siktiga fastighetsägarna typ stat, lands-ting, kommuner och offentliga upphand-lare inte förstår vinsterna med att bygga energisnålt.

saknar kompetens ställa krav– Tag Storfors som byggde en lågenergi-skola och kunde anställa tre lärare till

utan merkostnader. Är inte det en vinst?Problemet är att beställarna bedömer

inkomna anbud på en entreprenad efter anbudssumman och inte efter kvaliteten i den produkt man efterfrågat, där har be-ställarna inte kunnat precisera kraven på sin produkt så att man verkligen får den produkt man vill ha, menar Åke Mård.

– Många skyller på LOU men där är inte problemet, problemet sitter hos dem som skriver kraven i upphandlingen. De har inte har rätt kompetens, säger Åke Mård. D

Koljern-tekniken

Åke�Mård�har�i�tio�år�arbetat�för�lågenergihus�med�kol-jern-tekniken.�Isolermaterial�i�först�grundbottenplattan�och�på�senare�år�också�i�väg-gar�och�tak,�är�cellglas,�spun-net�glas.�Det�är�ett�lätt�mate-

rial�med�densitet�125�kg�per�kubikmeter�och�värmekon-duktivitet�0,042�W/m°C.�Det�ger�en�helt�fuktsäker�kon-struktion�som�kan�användas�som�grund,�väggar�och�tak�i�element-form.

Mårds�byggföretag�MRD�

har�uppfört�ett�antal�villor.�En�villa�i�Örebro�har�av�äga-ren�försetts�med�solceller�och�annan�installationstek-nik�så�att�den�är�självförsör-jande�på�elenergi.�Den�är�inte�ens�uppkopplad�mot�elnätet.

Faktaruta

Nära-Noll-Energi, NNE, i EU

I�EU:s�direktiv�om�byggna-ders�energiprestanda�som�antogs�den�19�maj�står�bland�annat�följande�(i�artikel�9):”1.��Medlemsstaterna�ska�se�

till�att��a)�alla�nya�byggnader�senast�den�31�december�2020�är�nära-nollenergi-byggnader,�och��b)�nya�byggnader�som�används�och�ägs�av�offentliga�myndigheter�är�nära-nollenergibygg-

nader�efter�den�31�december�2018.”

Boverket�har�nyligen�gjort�bedömningen�att�direktivet�inte�bör�påverka�byggreg-lerna�(där�energikraven�slås�fast)�och�inte�innebär�så�stora�förändringar�överhu-vudtaget.�Men�det�återstår�att�se�om�regeringen�och�EU-kommissionen�kommer�att�gå�på�samma�linje.

–�Byggindustrin�vill�ha�långsiktiga�regler�från�myn-digheterna�och�10�år�är�i�och�

för�sig�ingen�lång�tid�för�en�bostad�men�att�som�Bover-ket�och�Energimyndigheten�prata�om�fyra�års�cykler�tyder�på�att�visioner�helt�saknas.�EU:s�direktiv�är�bra�långsiktigt�och�ger�en�viss�flexibilitet�i�kravet�på�ener-giförbrukningen,�jämför�med�bilindustrin.�Uppnår�byggindustrin�NNE-målet�så�har�branschen�uppnått�balans�med�klimatet.�Plus-energihus�behövs�inte,�kom-menterar�Åke�Mård.

Faktaruta

P


visuell markering

plats för automatisk

dörröppnare

e-karm med elektronik

klämfri bakkant

personsäkra glas

brytsskydd

porttelefon

Sapa Building System AB574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00 Fax 0383-76 19 80

De hjälper dig med idéer och tips, tillverkning och

montage av nya entrépartier och dörrar. Behöver

befi ntliga dörrar tas om hand, får du hjälp med det

också. Välkommen med din förfrågan.

Din närmaste tillverkare hittar du under support på:

sapabuildingsystem.se

Våra specialister hjälper dig med

dörrlösningar till bostäder

Ny entré?Det är enkelt att byta


vad är det som driver fram krav på nya produkter och därmed nya arbetsmetoder?

De olika aktörerna vill ju alltid ge bästa möjliga bidrag till sin egen produkt och därmed måste man hitta de bästa metoderna. Allt är egentligen en växelverkan mellan många faktorer. Kravbilden ändras på grund av ändrad användning av den egna produkten. Pro-dukten kan vara en nyskapelse eller en förbättring av en gammal.

Här kommer det klassiska uttrycket ”kunden i centrum” in. Kunden styr ut-vecklingen. Det gäller ny design, nya kon-struktioner och nya material som ska ut-vecklas och sedan kunna användas på rätt sätt. Det gäller att lyssna av och känna trenderna.

sustainable productionAlla företag kämpar med att skapa lön-samhet vilket ska leda till bestående kon-kurrenskraft och tillväxt. Detta resone-mang är en sanning som nu förstärks med de senaste decenniernas utveckling.

Till denna ”egna drivkraft” adderas nu drivkrafter som vuxit fram ur ett sam-hällsperspektiv. Konkurrensdrivkrafter som idag driver företagen är: • att ha minst miljöpåverkan, • att kunna hantera resursbristerna i

världen, samt• att kunna hantera den globala befolk-

ningstillväxten. Detta innebär att över hela världen

görs omfattande satsningar för att skapa hållbar produktion – sustainable produc-tion.

Produktionen ska utformas till att vara ekonomiskt och ekologiskt rätt. Vidare ska produktionen möjliggöra goda socia-la villkor när det gäller välfärd och resur-ser, på såväl företags- som global nivå.

Varje byggnad måste energideklareras och efter år 2020 enligt ett nytt EU-direk-tiv byggas som ett nollenergihus.

vad gör branschen?Vad gör då byggbranschen? En titt i back-spegeln visar att vi redan har klarat av att nå den reduktion av koldioxid som vi åtog

oss i Kyotoöverenskommelsen. Men det räcker inte.

Byggbranschen står för ungefär 40 procent av Sveriges energianvändning. På produktnivå och komponentnivå för-söker vi få fram alltmer klimatsmarta och resurssnåla lösningar (lean). Vi utvecklar bland annat passivhus – ett steg mot EU-direktivet att till 2020 nå målet om noll-energibyggnader.

Samtidigt ska vi bygga våra bostäder och uppfylla ställda funktionskrav för att ge goda sociala miljöer. De dominerade materialen stål, trä, betong och glas har alla sina egenskaper och påverkar såväl våra byggprodukter som våra byggmeto-der och har goda utvecklingspotentialer när det gäller u-värdet.

Var står vi då idag när det till exempel gäller trä, stål och betong?

träet suger upp koldioxid Genom fotosynten (växtlighetens driv-kraft) suger träd upp koldioxid och avger sedan syre. Att använda träet så mycket det går som förstahandsval eller som sub-stitutmaterial i våra byggnader kan på-verka att koloxidutsläppen minskas kraf-tigt. Träprodukternas livslängd kan där-

Byggmetoder Det finns stora vinster att göra för svensk byggindustri när det gäller att bygga hållbart och klara framtida energikrav. Men olika åtgärder behövs för de olika byggmaterialslagen för att uppnå ett hållbart byggande.

hållbart byggande kräver nytänkandeAv per kämpe, professor, Lunds universitet

Per kämpe är professor vid institutionen för byggvetenskaper vid Lunds universitet samt VD för företaget Prefabutveckling i Norden AB.

FÖR

FAT

TA

REN

Olika materialslag kräver olika åtgärder för att bidra till hållbart byggande. Foto:�Per�Kämpe,�Cementa,�SSAB

för vara så lång som möjligt innan de totala utsläppen närmar sig stål och be-tong. Träets kretslopp slutar med att det används som bränsle och blir då energi.

De tekniska kraven på en byggnad – ex-empelvis spännvidder och väggtjockle-kar – påverkar och avgör materialval. I valet mellan trä, betong och stål gäller det att tolka vilket som är det bästa valet.

minskar energiåtgångNär det gäller glas kan känd kunskap ge mycket, om den bara utnyttjas rätt. Glas har fram till nu haft sitt höga u-värde (”mått på energiläckage”) som en nack-del. De stora glasytor som har varit ett arkitektmode har medfört en utveckling av glasets egenskaper.

100 000 villor (eller lägenheter i sam-ma storlek) som byter fönster från två-glasfönster till bästa möjliga treglas kan minska energiförbrukningen med 300–400 miljoner kWh per år enbart i Sverige. Detta motsvarar en tiondedels årspro-duktion från en mindre kärnreaktor, eller koldioxidutsläpp från tiotusentals ton kol.

Också vid nyproduktion av bostäder och lokaler kan man nå en besparing på flera miljoner kWh per år genom att välja fönsterlösningar från bra treglas till marknadens bästa treglas.

transparanta solcellerUtvecklingsarbete pågår också på flera håll för att producera transparanta sol-celler med hög genomskinlighet som också kan integreras i fönster. Nästa steg i teknikutvecklingen är helt transparenta solceller, som både ska kunna släppa in eller stänga ute solvärmen.

Tanken är att de transparanta solcel-lerna för fönsterglas framförallt ska ut-nyttja det osynliga infraröda solljus-spektrat för att producera energi utan att påverka färgtemperaturen och den op-tiska genomskinligheten i för hög grand.

Forskarna vid Ångströmslaboratoriet har utvecklat ett nytt material som auto-matiskt blockerar oönskad solstrålning när det blir för varmt och släpper in sol-värmen när det är kallt. Upptäckten kan få stor betydelse för möjligheten att upp-nå klimatmålen inte minst i länder med kallare klimat.

U-värdet för glas kan kraftigt reduce-ras. I laboratorieförsök kan u-värden nedåt 0,5 nås. Glasets produktionsmeto-

der – glassmältan i vannan och floatglas-linjen – kommer inom en snar framtid förmodligen att som slutprodukt leverera glas med nya egenskaper.

klimatpåverkan kan minska Betongens klimatpåverkan kan reduce-ras med förändrad cement.

Den globala cementanvändningen uppgår till cirka 594 miljoner ton år 1970 och ökade till 2 200 miljoner ton år 2005 (Källa: Betongforum). Kina står för hälf-ten av denna ökning. Sverige tillverkar cirka två miljoner ton cement per år.

Globalt koloxidutsläpp är idag cirka 850 kg/ton cement. Sverige släppte år 2007 ut 799 kg/ton cement, vilket är en minskning med 11 procent sedan år 1990.

Det är vid tillverkningen av cement som det bildas koldioxid som släpps ut i atmosfären. När kalkstenen upphettas och blir cementklinker frigörs koldioxi-den. Koldioxidutsläppen från cementtill-verkning kan reduceras. Nettoutsläppen kan på kortare sikt minskas framförallt genom att:– öka användningen av alternativa

bränslen, – minska klinkerinnehållet i cementen,

och

– öka användningen av tillsatsmedel som flygaska och slagg, som också har en bindande förmåga.

återanvändning av skrotStålets tekniska fördelar är stora. Man kan ha långa spännvidder och balkarna kan vara mindre utrymmeskrävande vid stombyggnation. Men malmbaserad till-verkning innebär stora koldioxidutsläpp. Skrotbaserad ståltillverkning har bara cirka 30 procent utsläpp av koldioxid i jämförelse med det malmbaserade stålet.

Stålet kräver brandisolering alterna-tivt grövre dimensioner för att klara ställ-da normkrav.

komplementmaterialNär det gäller komplementmaterial till en byggnad kräver montagedetaljer, isole-ring (väggtjocklekar), fönsterkarmar, be-slag, med mera, goda tekniklösningar för att dels undvika köldbryggor, och dels ge god byggbarhet med våra ”dominerande” material stål, betong och trä.

Samtliga dessa material trä, stål och betong kan bidra till att ge den sustainable production som vi eftersträvar för att byg-ga hållbart. D


En floatglaslinje där det kontinuerliga glasbandet transporteras från smältugn och tennbad fram till skärning. Foto:�Alf�Rolandsson


Byggsektorn står idag inför en stor utmaning: att reducera byggkostnaderna genom indu-strialisering, samtidigt som kva-

litet och kundvärde står i fokus.Unika kundkrav, kvalitet och lägre pro-

duktionskostnader är något som inte all-tid går hand i hand. Denna kombination, som består av otroligt viktiga parametrar, sätter press på byggföretagens utveckling för att hitta fungerande lösningar som är anpassade för dagens önskemål. Bostä-derna måste både kunna variera med de-taljplanernas krav, målgruppen och platsen.

NCC:s svar på utmaningen är att ut-veckla och införa tekniska bostadsplatt-formar.

Plattformarna utgör en bas för standar-diserade lösningar som integreras i det specifika projektet för att skapa kostnads-effektivitet samtidigt som en öppenhet finns mot kundens krav och gestaltnings-möjligheter.

Blir plattformen accepteradFör att en teknisk bostadsplattform ska kunna nyttjas till fullo är det viktigt att den introduceras tidigt i projekteringen. Samtidigt som det finns en öppenhet mot kundens krav måste det finnas en förstå-else för de styrande projekteringskraven.

En plattform bryter mot invanda ar-betssätt och det är väsentligt att alla par-ter i projektet tar hänsyn till de krav som

plattformen ställer. Men hur ser erfaren-heterna och acceptansen ut i projekt kring tillämpning av en teknisk bostads-plattform?

I mitt examensarbete har jag studerat fem olika flerbostadshusprojekt i tre olika städer. Alla har gemensamt att de tilläm-pat NCCs tekniska bostadsplattform. Det har både ingått projekt i egen regi, samt projekt med en extern beställare för NCC. Genom intervjuer med de personer som varit aktiva i projekteringen har studien nått ett resultat. Figur 1 visar de personer som tillfrågats i respektive projekt.

extern beställare avvek mestHur används och tillämpas den tekniska bostadsplattformen i projekteringens tidi-ga skede och bygghandlingsskede?

Plattformen har funnits med från ett tidigt skede i de studerade projekten. Vid egenregi projekt har den funnits med från början av projekten. Vid extern beställare inkluderades plattformen i anbuden från NCC.

Tillämpningen av plattformen har va-rit relativt hög i projekten. När avsteg tagits har de vanligaste orsakerna varit

Byggmetoder Kan tekniska bostadsplattformar med standardiserade lösningar bli svaret på utmaningen att minska byggkostnader och öka kvaliteten? NCCs tillämpning hittills visar bland annat att projekteringen blir enklare.

nccs tekniska plattformarförenklar projekteringenAv frida haglund, civilingenjör, NCC

Figur 1. Olika aktörer har delat med sig av sina erfarenheter och synpunkter från sina respektive projekt.

Frida haglund är civilingenjör i arkitektur med inriktning byggande vid Luleå tekniska universitet. Idag arbetar hon som projektkoordinator för NCCs tekniska plattformar.

FÖR

FAT

TA

REN

krav från beställare, gestaltningskrav från exempelvis planarkitekt och stadsbygg-nadskontor, detaljplaner och myndig-hetskrav. Projekt med extern beställare från grunden är de projekt som minst till-lämpat plattformen.

När konsulter tillämpat plattformen i flera projekt beskriver de fördelar så som att den bidrar till ett stöd vid tekniskt svåra detaljer samt att en enkelhet skapas under projekteringsprocessen.

De konsulter som tillämpat plattfor-men för första gången i de studerade pro-jekten har beskrivit att det är svårt att uppnå en snabbare projektering i första projektet. Det är en omfattande plattform där en genomgång av dess innehåll och betydelse är viktig för att minska risken för onödiga revideringar.

gör projekteringen enklareDe intervjuade i projekten har beskrivit att den tekniska plattformen förenklar projekteringen genom att:• De styrande projekteringskraven och

typlösningarna utgör en bra grund för projekteringen.

• Den bidrar till en tydlighet vid diskus-sioner med konsulter.

• Den fungerar som ett hjälpmedel vid tekniskt svåra detaljer.

• Den ger konkreta förslag på lösningar till externa beställare.

stöd för tekniska detaljerVilken acceptans finns det bland inblan-dade aktörer för utnyttjande av en teknisk bostadsplattform?

Resultatet av studien visar att det finns en hög acceptans hos aktörerna kring an-vändning av en teknisk plattform för fler-bostadsbyggande. Merparten av de invol-verade i projekten har beskrivit att platt-formen bidrar till ett stöd vid tekniskt svåra detaljer samt att en enkelhet skapas under projekteringsprocessen.

Den oro som har funnits är om en platt-form klarar samma utveckling som upp-nås vid traditionell projektering. Den får inte begränsa projektet när det gäller att utnyttja nya teknikval och inköpskanaler. Många i projekten beskriver vikten av att det läggs ner tillräckliga resurser för att upprätthålla plattformen med aktuella tekniker och utformningar. Så länge detta åstadkoms kan plattformen tillämpas fullt ut och erbjuda lösningar som företa-get står bakom.

Beställarna är överens om att plattfor-men ska nyttjas men att den måste gran-skas kritiskt inför varje nytt projekt. Det-ta för att inte arbeta in onödiga kvaliteter och försäkra sig om att de bäst lämpade lösningarna används för projektet.

vill ha fler förslag på lösningarInom NCC:s producerande enheter visar sig acceptansen hög utifrån alla parter. Entreprenadchefer, projekteringsledare, inköpare, kalkylatorer och installations-ledare är alla överens om att plattformen ska nyttjas i så hög grad som möjligt.

Majoriteten av konstruktörerna ser att plattformen bidrar till en förenklad pro-jektering där de tycker att NCC ska fort-sätta satsa på plattformen. Arkitekter,

men även flera beställare, anser att platt-formen ska innehålla fler alternativ på lösningar så den kan användas utifrån många scenarion. Exempelvis efterfrågar arkitekter fler typlösningar gällande de-taljer. Ett par arkitekter kan se risker för att en spännande arkitektur kan gå förlo-rad om plattformen blir för strikt när det gäller synliga delar.

Andra aktörer, exempelvis installa-tionsledare, samt även projekteringsle-dare, inköpare och kalkylatorer, vill att plattformen stramas åt och att en högre standardisering skapas.

Det som alla parter är överens om är att plattformen ska sträva efter att vara så användarvänlig och lätthanterlig som möjligt.

Behöver hitta balansDet krävs en noggrann avvägning för att hitta rätt balans i plattformen när det gäl-ler standardisering, öppenhet och val-möjlighet för kunden. Fortsättningsvis behöver plattformen sträva efter den op-timala balansen mellan kundens unika krav, kvalitet och reducerade produk-tionskostnader. D

Fotnot:

Artikeln�baserar�sig�på�examensarbetet��Tekniska�bostadsplattformar�–�erfarenheter�av�användning�och�tillämpning�i�projek-teringen.


Ett av NCC:s flerbostadshus där den tekniska bostadsplattformen har tillämpats. Foto:�Industrifotografen�AB


den 1 september 2009 fick Sveriges befolkning upp ögo-nen för hur mycket energi vi lägger på belysning. Ett EU-

reglerat förbud mot försäljning av matta glödlampor, samt de starkaste klara lam-porna, kändes av många som alltför kraf-tigt och plötsligt, men det har skapat ett nytt intresse för alternativen. Samtidigt har nya tillverkare av ljuskällor vuxit fram, som sett den nya marknaden spira.

Det finns många bra lösningar, men också flera mindre bra, och missnöjet när den sämre produkten väljs kan ge tekni-ken ett oförtjänt dåligt rykte.

lyser i blåttLysdioden – Light Emitting Diode, LED – är en liten halvledarkomponent som av-ger ljus när en ström leds genom den.

En schematisk bild av en LED-ljuskälla visas i figur 1. Själva dioden består av två lager av samma halvledarmaterial, där det ena lagret ges ett överskott av nega-tiva laddningar och det andra får ett un-derskott och därmed blir mer positivt. När ström leds igenom denna, kommer det att frigöras energi i form av ljus. Siff-rorna som anges är exempel, men det ty-piska är låg spänning och relativt hög ström genom komponenten.

De lysdioder som finns idag lyser vid endast en färg, och den teknik som ut-vecklas mest är komponenter som lyser blått. Genom att merparten av det blå lju-set sprids i ett fosforescerande skikt, som påminner om ytan på ett lysrör, skapas gulrött ljus som tillsammans med det blå som är kvar uppfattas som vitt av det mänskliga ögat.

ström omvandlasTidiga vita LED hade kvar mycket blått i ljuset, vilket ökade ansträngningen på färgseendet hos ögat. Efter att till exem-

pel ha läst en bok i skenet av en LED-lam-pa, kunde omgivningen upplevas gul-tonad eftersom ögats känslighet för blått hade mättats. I de moderna lysdioderna har denna effekt i stort sett försvunnit.

Som synes måste även växelspänning-en i elnätet först omvandlas till likspän-ning, vilket kan göras i en separat trans-formator eller i kretsar som är inbyggda i lampan, på samma sätt som vid installa-tion av halogenspotlights.

Eftersom det är en elektronikkompo-nent uppbyggd av halvledare mår lysdio-den bäst om den inte blir för varm. Även om den är oerhört energieffektiv, så är ytan så liten att den effekt som är kvar värmer upp dioden till skadliga tempera-turer om den inte monteras på en bra ky-lare.

Det som händer om temperaturen är för hög, är att livslängden begränsas. I vissa fall kan diodens 70 000 timmar gå ner till under 2 000 timmar i en monte-ring där kylningen är för dålig.

Det viktigaste att komma ihåg är att LED är en ny teknik, under ständig ut-veckling och förbättring. De tips och tan-kar som tas upp här är i viss mån färsk-

varor, och bör tas med en nypa salt ju längre tid som gått sedan tidningens pressläggning.

lumen ersätter WattGlöm effekt (Watt-talet). Nu måste man lära sig ljusflöde, se faktaruta. Skälet är enkelt. En glödlampa ger en ljusmängd direkt proportionell mot effekten, och vi har under 100 år vant oss att prata om ljus och belysning som 40W eller 60W.

När LED-tekniken utvecklas är ett huvudområde att få mer ljusflöde för en given effekt, med ständiga förbättringar. Därför måste vi lämna effektförbruk-ningen åt sidan och prata om vilket ljus vi vill ha. Nu blir det istället viktigt med ljus-flöde, färgtemperatur och spridnings-vinklar, för att få vårt önskade ljus i rum-met.

När vi använder LED för belysning kan vi dela upp produkterna i tre kategorier:1) Ersättning för rundstrålande glödlam-

por.2) Ersättning för eller alternativ till halo-

gen spotlights.3) Nya ljusmontage anpassade för LED.

innemilJö Än är LED-tekniken inte fullt utvecklad, men produkterna blir hela tiden bättre. Om en LED-lampa monteras så att den kyls för dåligt håller den kanske bara 2 000 i stället för utlovade 70 000 timmar. Undvik även att montera så man ser rakt in i ljuskällan.

led-lampans livslängdkan variera kraftigtAv per olof hedekvist, forskare, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut


Per olof hedekvist är forskare på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Genom kundnära utveckling inom allt som handlar om ljus bygger han tillsammans med sina kollegor upp kunskap inom belysning från ett mättekniskt perspektiv.

FÖR

FAT

TA

REN

Figur 1. En schematisk bild över hur en vit belysningsLED är uppbyggd. Teckning:�Sten-Åke�Johansson,�SP

Som ersättning av rundstrålande lam-por är det användaren som får prova sig fram i sina gamla armaturer, men de an-dra kategorierna kräver en del kunskap av installatören.

Både varmt och kallt ljusSom ersättning, eller alternativ, till halo-genspotlights, finns det bra LED-lösning-ar. Det lever kvar ett oförtjänt dåligt rykte om obehagligt kallt ljus och smala ljus-koner.

Sanningen är den att tekniken har ut-vecklats betydligt sedan de första pro-dukterna, och nu finns LED med ljus-spridning som liknar halogenspotens och med både varmt och kallt ljus. En skillnad mellan halogen och LED kvarstår, och det är att utanför ljuskonen från en halogen-spot finns det en del ströljus, men från LED-spoten är det mörkt i periferin. Det-ta kan vara både en önskad eller oönskad effekt, men den måste tas med i beräk-ningen.

Eftersom en LED lyser från en väldigt liten yta, är luminansen mycket hög, vil-ket innebär att det finns en betydande risk för bländning om man kan se in i lampan. Detta blir framförallt viktigt vid installa-tioner av väggarmaturer eller belysning i taket som är vinklad åt sidan istället för rakt ner. Även vid trappor, både ovanför och nedanför, bör hänsyn tas till hur blicken rör sig hos en människa som pas-serar.

Man bör alltid dimensionera som för halogenspot, främst för att en framtida användare kan byta LED mot halogen, och då måste resten av installationen tåla detta.

Sedan finns det även fallgropar, såsom att en LED är markerad med sin medel-förbrukning, men drar mer vid starttill-fället. En transformator som är vald ut-ifrån märkeffekten kommer att bli över-lastad vid tändning. Koppen ovanför ar-maturen behövs också, men till skillnad mot installationen med halogen, där tem-peraturhöjningen utgör en brandrisk, be-hövs luften runt LED-spoten för att den inte ska bli för varm i sig själv.

mängden ljus kan varierasSjälva lysdioden, den lilla halvledarkom-ponenten, ger en variabel mängd ljus be-

roende på strömmen och den lämpar sig därmed väl för dimring.

Begränsningarna sitter i drivkretsarna, som omvandlar 230 V växelspänning till den lägre likspänningen. Det visar sig att de vanligaste svenska dimrarna fungerar dåligt i kombination med de nya LED-källorna. Därför bör de tillverkare som anger att en produkt är dimbar även ge en rekommendation vilka dimrar som bör användas. Väljs andra dimrar så bör man prova sig fram. Det kan hända att ljuset flimrar eller att drivkretsarna surrar. LED-tillverkarna friskriver sig också från den utlovade livslängden om man använ-der annan dimmer.

livslängden varierar Det är stor skillnad på de produkter som säljs till proffs genom grossister och de som säljs till konsumenter, även från sam-ma tillverkare. Framförallt beror detta på att grossistvarorna säljs till kommersiella aktörer, där kraven är högre och budgeten rymligare. Dessutom är det främst livs-längden som är kortare på konsument-produkterna, vilket kan motsvara samma tid i kalenderdagar eftersom privatbelys-ningen är släckt stora delar av dygnet.

En annan viktig parameter vid stora installationer är jämnheten mellan ljus-källorna. Om färgen hos ljuset skiljer sig i ett tak med 10–100 lysande punkter så kommer ögat att uppfatta detta med all önskvärd tydlighet. Därför är det dyrare


En LEDinstallation i en hotelllobby. Foto:�Per�Olof�Hedekvist

LEDspotlights för att ersätta halogen, och nya LEDarmaturer som öppnar för nya möjligheter. Tänk på att användarna kan ändra på lamptyp i efterhand. Foto:�Per�Olof�Hedekvist

P

proffssortimentet bättre kontrollerat att hålla samma färgtemperatur på samma lampor, än det som säljs till privatmark-naden. Skulle någon enstaka gå sönder, kan den ersättas med en ny som kommer att smälta in väl.

Det kan dock bli nödvändigt att kon-trollera med tillverkaren vilken lampa man ska välja, för i dagens läge säljs en LED-produkt ofta bara cirka 6–12 måna-der, innan den ersätts med en annan som ger samma ljus, men med lägre effektför-brukning och till billigare pris.

Flera års livslängdEn lysdiod har en förväntad livslängd på 70–90 000 timmar, men vid montering kan livslängden kortas om kylningen är dålig. Dessutom kommer produkten att ha en mängd elektronik med kortare livs-längd.

Bland spotlights med rimlig riktnings-verkan finns det både alternativ med en stark LED, eller tre stycken som är en tredjedel så starka, om ljusflödet ska vara jämförbart. Den ensamma LEDn har ett större behov av att kylningen är korrekt utformad i sin inkapsling, medan trilling-en antagligen kommer att dömas ut när den första dioden går sönder. Eftersom båda lösningarna kommer att lysa länge, i jämförelse med halogenlampor, är det viktigast att göra bedömningen vad som passar i rummet, då risken för bländning är högre med en punktkälla än med tre.

Kan inköpskostnaden försvaras av bespa-ringar?I ett privatboende, där lamporna bara ly-ser delar av dygnet och ett byte inte kostar

något i arbetstid, tar det lång tid att räkna hem ett byte till LED. Den största vinsten görs i kommersiella fastigheter, där det finns många ljuskällor, och där en trasig lampa måste bytas snabbt.

I rum med hög takhöjd behövs stegar, eller i vissa fall till och med sky-lifts, för att byta en trasig lampa, och i kombina-tion med att de lyser 12–24 timmar om dygnet är det LED-lampans livslängd som utgör vinsten, och den minskade en-ergiförbrukningen är en bonus.

öppnar för ny ljussättningLED ger helt nya möjligheter till ljussätt-ning som inte tidigare har varit möjliga. De små punktformade ljuskällorna kan fällas in i inredningen och sprida ljus mot väggar och tak. De monteras i slangar som kan hänga i rummet eller ledas längs väg-garna.

I realiteten kan de skräddarsys till i stort sett vilken färgtemperatur och färg-återgivningsindex som helst, vilket kan

utnyttjas till att förstärka eller försvaga upplevelsen av den övriga inredningen. En viktig regel för en amatör är att inte ta i för mycket. Det är lätt att förlora sig i de tekniska möjligheterna och skapa ett ljus-mässigt kaos av färger och ljusformer.

Övning ger färdighet, och det kan löna sig att studera andra installationer, eller pröva sig fram till en lösning. Viktigast är att se till att man inte riskerar att se rakt in i ljuskällan då blicken rör sig naturligt i rummet, eftersom detta upplevs som bländande och obehagligt.

LED är garanterat en ljuskälla att räkna med i dagens installationer, men det gäl-ler att inte slå sig till ro med vad man re-dan kan, utan räkna med att tekniken och produkterna ständigt utvecklas. Genom att hålla en regelbunden dialog med sin elgrossist, eller dennes leverantörer, kan man känna sig i belysningsteknikens framkant och slippa bli frånseglad. D


Ljusflöde�är�den�mängd�ljus�som�kommer�från�ljuskällan,�anpassad�till�ögats�varie-rande�känslighet�för�ljus�vid�olika�färger.�Ljusflöde�mäts�i�lumen�(lm).

Luminans�är�värdet�på�det�ljusflöde�som�kommer�från�en�ljuskälla,�dividerat�med�utstrålningsvinkeln�och�ytan�hos�det�lysande�objektet.�En�spotlight�med�samma�ljus-flöde�och�samma�spridnings-

vinkel�kan�ändå�ha�olika�luminans�om�det�skapas�av�en�glödtråd�eller�ett�halv-ledarchip.

Färgtemperatur�är�den�temperatur�angett�i�Kelvin�(K)�som�till�exempel�en�metalltråd�skulle�ha�för�att�lysa�med�den�färg�som�det�beskrivna�ljuset�har.�Man�brukar�kalla�3�000�K�eller�lägre�för�varmvitt,�och�4�000�K�eller�högre�för�kallvitt.

Färgåtergivningsindex�är�medelvärdet�av�hur�olika��färger�återges�vid�belysning.�Det�kallas�ibland�Ra-index�eller�Color�Rendering�Index�(CRI).�Om�alla�färger�uppfat-tas�korrekt�är�index�100,�och�om�värdet�är�under�80�kom-mer�man�att�uppleva�att�det�rum�eller�objekt�som�är�belysta�ger�en�försämrad�färgupplevelse.

Faktaruta

Nu med

Eurokod DIMENSIONERING AV PELARE OCH BALKAR – ENLIGT EUROKOD.

StatCon Structure Post&Beams – ett helt NYTT PROGRAM.Är Du förberedd för Eurokod från januari 2011?Det är idag 100-tals konstruktörer som användervårt program StatCon Post&Beams för att på ettsmidigt sätt dimensionera pelare och balkar.Nu lanserar vi StatCon Structure Post&Beams– ett helt nytt program för alla som arbetar medträ- och stålkonstruktioner enligt Eurokod.

Programmet hjälper Dig att snabbt komma igångmed Eurokod och att samtidigt bli ännu effektivarei Ditt vardagsarbete. Kontakta oss så ordnar vi en personlig Internetvisningvid Din egen dator. 20 minuter är allt som krävs,sedan är Du igång.


Behovet av akustisk forskning på lätta byggnadsstommar har berörts många gånger tidigare och nu är det dags att visa vart vi

är på väg inom projektet AkuLite. Sakta men säkert börjar en del resultat

nå dagens ljus. Dock har det faktiskt gått nästan fyra år sedan den verkliga starten, då forskargruppen formerades hos SP Trätek i Stockholm i januari 2007. Orsa-ken till denna breda samling och gemen-samma satsning var att få till ett stort forskningsprojekt eftersom behovet var så uppenbart och påtagligt, åtminstone bland forskare inom akustik.

Alltjämt är osäkerheten och mystiken kring vad som faktiskt görs inom forsk-ningsprojektet stort, och som projektle-dare känns det angeläget att redovisa några av de aktiviteter som pågår och re-sultat som tagits fram.

klarar höga kravLätt byggteknik utförs idag på flera olika sätt som klarar relativt höga akustiska krav. Det kan ske genom industriellt till-verkade byggsystem, såsom: • volymer som staplas ovanpå varandra

till färdiga byggnader • platta balkelement som sammanfogas

på plats i en väl fungerande process • platta element bestående av homogena

träkonstruktioner (alternativt voly-mer)

• stålbalksbjälklag• platsbyggda konstruktioner av olika

slag

Inom forskningsprojektet ska vi ge förut-sättningar för att ytterligare vässa kon-struktionerna och kunna ge säkrare pro-jekteringsverktyg och därigenom stärka Sveriges konkurrenskraft inom området.

Systemen är alla utvecklade för att möta ett högre krav än vad som finns an-

givet i BBR. Men hur länge kommer en växande skara tillverkare att fortsätta ut-veckla sina system mot ett krav som vida överstiger Sveriges, och inte minst andra länders miniminivå i byggregleringen, och de värderingsmetoder som finns i olika länder?

Och hur ska man kunna konkurrera på sikt när det inte går att förutsäga eller pro-jektera på lika villkor som andra stomsys-tem? Det krävs oerhört mycket mer kun-nande för att möta framtidens behov! Det är därför viktigt att ny forskning fokuse-ras på lättbyggnadstekniken, som stått utanför det som varit tillåtet för flervå-ningsbyggnader under alla år.

nådde god ljudisoleringRedan när brandkraven förändrades år 1994 började utvecklingen av lätta stom-system i flerfamiljshus. Då talade man mycket om brand och ljud.

De tidiga flervånings bostadsbyggna-derna hade då tilläggskrav som gick långt utanför dåvarande minimikrav i BBR, inte för att någon myndighet krävde det, utan för att all tillgänglig kunskap visade att ljudisoleringen var en enskild teknisk aspekt som måste lösas för att inte riskera att en framtida industrigren stjälptes re-dan innan den fått en chans.

Såväl Orgelbänken som Wälludden, i Linköping respektive Växjö, byggdes med tilläggskravet att stegljudsnivån LB (Bodlunds index) skulle understiga:

LB ≤ 62 dB

Ett krav som sträckte sig ner till 50 Hz men ändå ett ytterst måttligt krav som närmast kan sägas svara mot nuvarande minimikrav i BBR.

Men redan då var det uppenbart att detta måste beaktas om lättbyggandet ska ha en rimlig chans till en framtida god ut-veckling. Man visade emellertid att det gick att bygga lätt och skapa en god ljud-miljö, väl i klass med vilket traditionellt stomsystem som helst.

nya system dyker uppNu finns dock mer kunskap och nya sys-tem dyker upp hela tiden. De som antar utmaningen och bygger ”lätt” satsar ofta en betydande peng på att utveckla god akustik och frihet från besvärande vibra-tioner och de får ett försprång som beta-lar sig.

Kvarteret Limnologen i Växjö, som är uppfört med Martinsons byggsystem, vann nyligen stora samhällsbyggnadspri-

innemilJö Intresset är stort för att öka kunskapen om akustiken när man bygger med lätta byggsystem. Ju mer komplexa systemen blir, ju viktigare att förhindra låga frekvenser och vibrationer. Därför behöver forskningen spetsas till!

kunskap om akustik behövsför lätta byggsystemAv klas hagberg, sektionschef, ÅF, och projektledare, SP Trätek

Juryn motiverar bland annat samhällsbyggarpriset med att teknikstudier visat att man klarar högt ställda krav på ljudisolering och frihet från vibrationer.�Foto:�Martin�Johansson

klas hagberg är sektionschef på ÅFIngemansson, speciellt inriktad på byggnadsakustik. Han arbetar med regelverk och standardisering, samt inom området projektering och produktutveckling.

FÖR

FAT

TA

REN

set, bland annat med motiveringen att man klarar högt ställda krav på ljudisole-ring och frihet från vibrationer. Den tek-niska utvärderingen har skett med hjälp av Linnéuniversitetet, SP Trätek samt Lunds tekniska högskola och finansierats av Linnéuniversitetet och CBBT – Cent-rum för byggande och boende med trä.

Andra byggbolag driver systemutveck-ling, parallellt med sitt engagemang inom forskningsprojektet, och bygger nya fler-våningsbostadshus med fokus på god ljudisolering och frihet från vibrationer. Några exempel som är värda att nämnas är: • Nytt elevhem i Lindesberg – Masonite

Lättelement AB • Kv Kullen i Nordmaling – Masonite

Beams AB • Kv Fullriggaren i Malmö – Derome• Ny universitetsbyggnad i Växjö – Moel-

ven Töreboda AB • Flera volymbyggen i trä – Lindbäcks

bygg och Setra

Alla dessa byggsystem, byggmetoder och processer utvecklas ständigt. Det som tydligast visar sig i utvecklingen är att: • Systemen utvecklas och optimeras för

att sänka kostnader. • Konkurrerande system kommer in från

utlandet.• Det kommer fram flexibla byggsystem

som baseras på platta element som krä-ver ett större mått av processtänkande.

Och det går fort – riktigt fort. Tillväxten av nya tillverkare av lätta byggsystem går

fortare än vad forskningen kan leverera i form av nya rön, även om forskning pågår parallellt.

Trots alla goda exempel ovan så famlar branschen delvis fortfarande i mörker – vi vet alltför lite om vilka målvärden som ska användas och kanske än mindre hur vi tar oss dit, exempelvis hur byggdelar ska sammanfogas. Detta är säkert också en av orsakerna till att säkra system base-rat på industriellt tillverkade volymele-ment har blivit populära, eftersom ris-kerna annars kan bli stora för byggindu-strin.

Ju mer komplexa system, och ju lättare dessa blir, så hamnar alltmer fokus på låga frekvenser och vibrationer och på tänk-bara tekniska lösningar för att nå målen.

väcker uppmärksamhetMycket görs och har gjorts i andra länder. Detta försöker vi naturligtvis fånga upp och ta vara på. En av flera artiklar som vi-sar riskerna med lätta stommar skrevs av en amerikan för snart 20 år sedan1. Ame-rikanerna är också några bland flera som lovordar Sveriges – Vinnovas och For-mas´ – satsningar när det gäller akustik-forskningen inom lättbyggnadstekniken. Det känns kul.

För att citera John Lo Verde från ett konsultbolag i USA under ICA 2010 kon-ferensen i Sydney i augusti 2010, som ef-ter att ha lyssnat på ett av våra svenska föredrag, säger:

”Finally – this is exactly the way the re-search has to take in order to move forward within building acoustic research”.

Sveriges satsning skapar ett stort in-tresse utomlands.

mer forskning behövsDetta faktum gör att vår forskning kom-mer att göra en, redan i många stycken framgångsrik lättbyggnads industri, ännu vassare. Det gagnar hela byggindustrin eftersom det driver utvecklingen på flera håll. Ett stort engagemang från de olika forskningsinstitutionerna men också hela den svenska lättbyggnadsindustrin, inklusive byggentreprenörer, borgar för ett framgångsrikt projekt.

Att lättbyggnadstekniken och dess fram-tida utmaningar är intressant inte bara för Sverige kan konstateras genom att ett Europeiskt projekt (AcuWood) på samma tema nyligen startat. Liksom AkuLite ska AcuWood utveckla värderingsprinciper för ljudisolering i byggnader med trä-stommar, men då också ta hänsyn till olika nationella byggsätt och eventuella kultu-rella skillnader. Projektet finansieras av WoodWisdomNet och startar under no-vember 2010. Det ska pågå i tre år. D

1 Warren E. Blazier, Jr Russell B. DuPree, Investigation of low-frequency footfall noise in wood-frame, multifamily building construction, p. 1521–1532, J. Acoust. S oc. Am., Vol. 96, No. 3, September 1994.

Fotnot:

Idag�är�ett�30-tal�företag,�där�ibland�tillver-kare,�entreprenörer�och�konsulter,�invol-verade�i�forskningsprojektet,�som�därmed�är�helt�finansierat.


Bostadsprojektet Limnologen i Växjö vann stora samhällsbyggnadspriset 2010. Kvarteret omfattar fyra bostadshus med åtta våningar uppförda av trä. Foto:�Ole�Jais


i fyra nummer har Husbyggaren presenterat olika för-slag på tekniska lösningar som kan användas för att sätta upp en händelsekedja.

Så varför inte sätta igång?Husbyggaren inbjuder nu till en tävling.Vi förväntar oss kanske inte en så avancerad och omfattande

uppbyggd kedja, eller Rube Goldbergs maskin som det också kallas, som OK Go. De hade trots allt anlitat en hel grupp tekni-ker som jobbade i flera månader!

Men eftersom vi tycker att detta är roligt, vill vi att fler ska få ha det roligt. Så passa på och njut under vägen, det är i misstagen som mycket av lärandet sker!

tävlingså här går det till:

Bygg en händelsekedja.Filma in den.Lägg ut filmen på Youtube.Skicka länken till oss:

[email protected] (Observera! Enbart länken, inte hela filmen.)

Berätta samtidigt lite om hur ni tänkte och vad som hände under tiden ni höll på.

vem vinner?Vi bedömer bland annat hur rolig och smart kedjan är. Vi väger också in beskrivningen av vad ni lärde under vägen. Vidare om ni har använt flera olika tekniska lösningar.

Ni får dessutom några extra poäng om ni lyckats pricka in

några av de lösningar som vi har föreslagit i de publicerade hän-delsekedjorna i Husbyggaren ( ja, vi är naturligtvis lite partiska).

Observera dock att er händelsekedja måste vara ”ny” för täv-lingen. Den får alltså inte tidigare ha publicerats på nätet.

vad är priset?Tävlingen pågår fram till den 1 maj 2011. Husbyggaren lägger ut länkarna till era tävlingsbidrag på vår hemsida. När vi fått in tävlingsförslagen utser en jury hos oss en vinnare.

Priset blir att vi följer upp vinnaren med en intervju! Plus en överraskning, som än så länge är hemlig!

här får du idéerFyra händelsekedjor, med utförliga beskrivningar över olika tekniska lösningar, har publicerats i Husbyggaren:

www.husbyggaren.se

Välj Kolla vad som händer i vänsterspalten.

Sök på OK Go på Youtube.

Sök på Internet, använd sökord som Rube Goldberg eller Goldbergs machines D


händelsekedJor 18 618 072 träffar! Det hade gruppen OK Go med ”This too shall pass” på Youtube i slutet av oktober. Vi konstaterar: 18 miljoner personer kan inte ha fel! Det är helt enkelt väldans roligt att se en händelsekedja.

tävlA med erhändelsekedja!Av margot granvik, redaktör

http://www.youtube.com/watch?v=qybUFnY7Y8w

bil

d ©

jess

ica p

alm

gr

en

!

idé

oc

h t

ext

© h

ar

rie

t a

ur

ell

Gör

fyra

ram

per

med

ku

lor

i. B

alan

sera

dem

m

ed li

te r

isgr

yn o

m

de in

te h

änge

r ra

kt.

Sätt

fast

brä

dan

med

gaf

fate

jp.

ballo

ng m

ed

lite

vatt

en5

tesk

edar

ba

kpul

ver

START

Skju

t kul

an m

ot

den

röda

pla

ttan

.

stöd

pinn

e

spri

nt

gaff

atej

p

slad

dclip

säp

ple

med

gr

ov n

ål

plas

tfol

ie

med

vat

ten

häve

rt

Gör

ett

vat

ten-

hjul

av

en ä

ppel

-sk

iva

med

en-

gång

sske

dar.

Sätt

run

da s

pi-

kar

i båd

a än

dar

av v

atte

nhju

lets

pi

nne.

Gör

en

band

erol

lhål

lare

av

en

ask.

Trä

en

stål

tråd

igen

om

rulle

n av

toap

appe

r.

Fäst

snö

ret

på p

inne

n.

Gör

en

slun

ga a

v en

träk

loss

m

ed r

ibbo

r på

sid

orna

.

Trä

på e

n bu

nt

gum

mi-s

nodd

ar

och

stic

k sk

eden

em

ella

n de

m.

Vrid

run

t ske

den

flera

var

v oc

h st

öd d

en

med

en

pinn

e.

Häl

l 1 m

sk v

atte

n i

ballo

ngen

och

trä

den

över

flas

kans

m

ynni

ng.

Anv

änd

en 3

dl m

jölk

för-

pack

ning

. Gör

en

trat

t av

en p

etfla

ska.

Sät

t iho

p tv

å bö

jbar

a su

grör

och

trä

in

dem

som

på

bild

en. L

ägg

en p

last

folie

öve

r tr

atte

n oc

h hä

ll i e

xtra

vat

ten.

Anv

änd

en p

apps

kiva

som

lock

. K

listr

a fa

st p

appr

et i

lock

et.


1 Bal

list

ik h

andl

ar o

m k

asta

de k

ropp

ars

röre

lse

geno

m lu

ften

. I v

årt f

all g

älle

r det

rö

rels

en p

å ku

lan

som

skj

uts

iväg

med

sl

unga

n. D

en b

ästa

sko

ttvi

dden

lär

man

få

om

vin

keln

som

skot

tet a

vfyr

as m

ed ä

r 45

gra

der.

Red

an G

allil

ei in

tres

sera

de si

g på

1600

-tal

et fö

r bal

listi

k oc

h rä

knad

e ut

hu

r de

n ba

na s

er u

t som

en

proj

ekti

l rör

si

g m

ed. H

an k

om fr

am ti

ll at

t den

såg

ut

som

en

para

bel.

Ung

efär

som

den

kur

va

som

bild

as av

repe

t då

man

hop

par h

opp-

rep.

2 Då

bakp

ulve

r oc

h va

tten

får

kon

takt

med

var

andr

a ut

veck

las

kold

ioxi

d. D

en v

ikti

gast

e be

stån

dsde

len

i ba

kpul

vret

är

bika

rbon

at m

en f

ör a

tt f

å en

kra

ftig

are

reak

tion

finn

s en

syr

a bl

anda

d i p

ulvr

et. V

atte

n få

r de

tv

å be

stån

dsde

larn

a at

t rea

gera

. Bak

pulv

er g

er e

n jä

s-ni

ngse

ffek

t som

i vå

rt fa

ll hj

älpe

r ti

ll at

t blå

sa u

pp b

al-

long

en.

3 Att

få

de f

yra

ram

pern

a at

t ba

lans

era

likna

r de

t sä

tt

man

anv

ände

förr

då

man

väg

de m

ed b

alan

svåg

och

en

så k

alla

d be

ssm

an. D

et g

älle

r at

t de

två

arm

arna

är

lika

tung

a då

en

kula

ligg

er p

å de

n vä

nstr

a si

dan.

Man

kan

an

ting

en p

rova

sig

fram

gen

om a

tt g

öra

arm

arna

olik

a

lång

a el

ler o

ckså

gör

a de

m li

ka tu

nga

på a

nnat

sätt

. För

r an

vänd

es o

lika

tung

a vi

kter

men

i vå

rt f

all k

an v

i an-

vänd

a ri

sgry

n fö

r at

t få

arm

arna

att

väg

a jä

mt.

4 Häv

ert

anvä

nds

då m

an v

ill ö

verf

öra

väts

ka f

rån

ett

stäl

le ti

ll et

t ann

at. E

n fö

ruts

ättn

ing

är a

tt m

an h

ar e

tt

rör

elle

r en

sla

ng m

ed e

tt ”

knä”

, det

vill

säg

a et

t U-f

or-

mat

rör

med

olik

a lå

nga

skän

klar

. H

äver

ten

gör

att

vatt

net

i beh

ålla

ren

strö

mm

ar u

t av

eg

en k

raft

och

uta

n pu

mp

då v

atte

nniv

ån n

år u

pp t

ill

”knä

nivå

n”. R

öret

s ut

lopp

sniv

å m

åste

då

vara

lägr

e än

vä

tske

kärl

et. E

ffek

ten

bero

r på

luft

tryc

ket

och

tyng

d-kr

afte

n.H

äver

t anv

änds

bla

nd a

nnat

inom

byg

gind

ustr

in, m

en

reda

n på

100-

tale

t f. K

r. g

jord

es e

tt v

atte

nur s

om b

ygg-

de p

å hä

vert

prin

cipe

n.

5 Vat

tenh

jule

t i h

ände

lsek

edja

n är

ett

så

kalla

t ”ö

verf

alls

hjul

”. D

et b

etyd

er a

tt

vatt

net

kom

mer

ova

nifr

ån.

Det

är

den

effe

ktiv

aste

var

iant

en a

v va

tten

hjul

och

an

vänd

es fö

rr o

m m

an h

ade

en h

öjds

kill-

nad

i vat

tend

rage

t. I B

arbe

gal i

Fra

nkri

ke

bygg

des

en k

varn

på

200-

tale

t som

had

e åt

ta ö

verf

alls

hjul

eft

er v

aran

dra!

Det

fa

nns

även

vat

tenh

jul

som

dre

vs a

v at

t va

ttne

t ran

n på

und

ersi

dan

av h

jule

t. D

e ka

llas

”und

erfa

llshj

ul”.

Den

sor

tens

hju

l kr

ävde

bar

a st

röm

man

de v

atte

n oc

h in

g-en

spec

iell

fallh

öjd

för v

attn

et. D

en tr

ed-

je so

rten

s vat

tenh

jul k

alla

des ”

brös

tfal

lshj

ul” o

ch in

ne-

bar

att v

attn

et k

omm

er i

höjd

med

mit

ten

på h

jule

t.I S

veri

ge a

nvän

des y

tter

ligar

e en

typ

på 12

00-t

alet

. Det

va

r hju

l som

bön

dern

a by

ggde

själ

va o

ch so

m b

esto

d av

en

upp

rätt

ståe

nde

axel

med

sko

vlar

på.

Vat

tnet

som

ko

m f

rån

sida

n dr

ev d

å ru

nt h

jule

t oc

h ov

anpå

axe

ln

fann

s kv

arns

tena

rna

som

säd

en m

alde

s em

ella

n. D

en

sort

ens

hjul

kal

lade

s ”s

kval

thju

l”. D

e va

r in

te s

ärsk

ilt

effe

ktiv

a m

en e

fter

som

de

var l

ättb

yggd

a oc

h in

te k

räv-

de a

tt v

attn

et h

ade

någo

n sp

ecie

ll fa

llhöj

d så

var

de

po-

pulä

ra.

Öv

nin

gen

tar

up

p b

alli

stik

, jäs

nin

gsef

fekt

, bal

anse

rin

g m

ed v

ikte

r, h

äver

t o

ch v

atte

nh

jule

t.

1

254

3


Begreppet totalentreprenad in-nebär inte att ”allt ingår” i entre-prenörens åtagande! Att allt skulle ingå i entreprenörens åta-

gande i en totalentreprenad är en vanlig missuppfattning som vi entreprenadju-rister stöter på då och då.

Totalentreprenad innebär att entrepre-nören, förutom utförande, svarar för en väsentlig del av projekteringen. Totalen-treprenad innebär däremot inte att ”allt ingår” i entreprenörens åtagande.

krav ska framgå av handlingarRegeln om att kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna är liksom vid utförandeentreprenad huvudregeln och följer av portalparagrafen i ABT 06. Ut-gångspunkten är således att de arbeten som ska omfattas av entreprenörens åta-ganden ska framgå uttryckligen av kon-traktshandlingarna, låt vara i form av funktionskrav.

Viss möjlighet till ”utfyllnad” finns i den meningen att entreprenörens åta-gande också kan omfatta arbeten som inte är uttryckligen föreskrivna. Om kon-traktshandlingarna inte utvisar krav, ska arbetena nämligen utföras så att de mot-svarar vad som kan fordras med hänsyn till den planerade användning som be-ställaren redovisat för entreprenören.

Räckvidden av denna utfyllnadsregel ska dock inte överskattas. En beställare bör därför inte utgå från att otydligheter eller ofullständigheter i beställarens krav, annat än undantagsvis, ”läks” av det fak-tum att det aktuella projektet upphandlas som totalentreprenad.

Ansvar för beställarlösningarDet gäller att vara tydlig när det handlar om tekniska lösningar som föreskrivits av beställaren. Särskilda regler om ansvaret för beställarens tekniska lösningar, ”styrd

totalentreprenad”, finns i ABT 06 kap. 1 § 8.

Huvudregeln är att beställaren svarar för de tekniska lösningarnas riktighet, vilket inskränker entreprenörens ansvar till ett utförandeansvar i de delar som be-ställaren har föreskrivit tekniska lösning-ar. Entreprenören är skyldig att göra viss utredning för att kunna anpassa sina lös-

ningar till vad beställaren föreskrivit, men entreprenörens utredningsansvar är begränsat till konsekvenser som en fack-man rimligen kunnat sluta sig till.

Projektering kan haltaDet händer då och då att en beställare som ursprungligen tänkt göra en upphandling som en utförandeentreprenad ändrar sig under projekteringsfasen och istället väl-jer totalentreprenadformen. Detta på-verkar det fortsatta arbetet i projekte-ringen eftersom beställarens krav, åt-minstone till del, nu blir utformade som funktionskrav och inte som tekniska lös-ningar.

Vid tidpunkten när beställaren ändrar sig är projekteringen ofta olika långt framskriden i olika discipliner. Beställa-ren förväntar sig att entreprenören ska lägga det befintliga projekteringsunder-laget till grund för den fortsatta projekte-ringen.

Frågan är dock vad det närmare be-stämt är som entreprenören lägger till grund för fortsatt projektering. Är bestäl-larens projektering i olika discipliner olika långt framskriden – föreligger då problem med ”haltande” projektering?

Är projekteringen i olika discipliner till-räckligt samordnad?

entreprenören är inte synskOm man som beställare önskar lägga om kursen på detta sätt är det viktigt att tyd-ligt informera anbudsgivarna om bak-grunden till och möjliga komplikationer i den befintliga projekteringen. Det är svårt för anbudsgivare att under en kort anbudstid upptäcka och prissätta risker i en haltande projektering.

Detta kan leda till förseningar och mer-kostnader när problem i den befintliga projekteringen kommer i tydlig dager, vilket ofta sker först under byggtiden.

Som förklarats ovan är entreprenörens utredningsansvar avseende beställarens tekniska lösningar begränsat till konse-kvenser som en fackman rimligen kunnat sluta sig till, och som beställare kan man inte räkna med att entreprenören ska kunna ”se runt hörn” när det gäller befint-lig projektering.

Avsteg ska vara tydligaÄven avsteg från ansvarsfördelningen som avser beställarens tekniska lösningar måste vara tydliga.

Ibland önskar beställare föra över an-svaret för de egna tekniska lösningarna till entreprenören. Önskan att förändra ansvarsfördelningen genom avsteg från regeln att beställaren svarar för riktighe-ten i egna tekniska lösningar kan uttryc-kas på olika sätt. Vanliga, mindre tydliga, varianter är att entreprenören ska ”över-ta handlingar som sina egna”, att entre-prenören åläggs en ”granskningsskyldig-het” eller att beställarens tekniska lös-ningar benämns som ”exempel” eller ”förslag”.

Som beställare är det viktigt att minnas att avsteg från grundläggande ansvars- och riskfördelningsregler i ABT 06 måste

Juridik Vid totalentreprenad på ABT 06 förekommer missuppfatt-ningar och misstag som en beställare bör undvika för att minimera risken för tvister om tid, pengar och kvalitet. Nedan presenteras några vanligt förekommande exempel på sådana missuppfattningar och misstag.Av jacob hamilton, advokat, Foyen Advokatfirma

§ §§

villfarelser och misstagvid totalentreprenad


göras på ett tydligt sätt för att gälla före reglerna i ABT 06. Att så sker är i bestäl-larens eget intresse.

Bra med aktiv beställareEn totalentreprenad innebär inte att be-ställaren bör vara passiv. När det gäller genomförandefasen av en totalentrepre-nad är beställarens deltagande i det dag-liga arbetet med entreprenaden mycket viktigt. Detta gäller särskilt om förfråg-ningsunderlaget huvudsakligen är base-rat på funktionskrav och beställaren vill ha möjlighet att på nära håll följa vilka tekniska lösningar som entreprenören använder för att uppfylla beställarens funktionskrav.

Det finns inte sällan en obefogad rädsla på beställarsidan för att ”lägga sig i” total-entreprenörens arbete och därigenom orsaka en förändring av ansvarsfördel-ningen. Detta leder i sin tur lätt till pas-sivitet på beställarsidan och osäkerhet på entreprenörsidan.

Totalentreprenadformen hindrar dock

inte att beställaren aktivt tar del i och föl-jer det dagliga arbetet med entreprena-den och löpande diskuterar olika frågor med entreprenören.

överdriven rädslaDenna typ av delaktighet leder inte auto-matiskt till en förskjutning av ansvar och risk från entreprenören till beställaren, utan brukar tvärtom vara ett bra sätt att undvika den så kallade ”snöbollseffek-ten” där problem som inledningsvis varit små till slut har blivit närmast oöverstig-liga hinder för ett lyckat genomförande av entreprenaden.

Regler om effekter av beställarens god-kännande av tekniska lösningar som före-slagits av entreprenören finns i ABT 06 kap. 2 § 12. Reglerna innebär att entrepre-

nören inte ”befrias” från funktionskrav genom att beställaren godkänner en av entreprenören föreslagen teknisk lös-ning, såvida inte beställaren har accepte-rat en av entreprenören gjord reservation mot ett visst funktionskrav. Sådana reser-vationer måste vara tydliga för att kunna åberopas av entreprenören.

De nyssnämnda reglerna visar att räds-lan för sammanblandning av parternas ansvar ofta är överdriven och att en be-ställare inte behöver undvika godkän-nanden i alla dess former. D

§ §§


som stressad medelålders människa hinner jag inte hålla koll på alla nya digitala tjänster. Jag är lite efter. Och det är lika så

bra det, har jag insett. För när jag sent omsider insåg att jag

kan ha mycket mer glädje av mobilen än vad jag insett, genom att använda den för att lyssna på musik, då råkade jag ut för den digitala tidens bristfälliga affärsmo-dell, bristfällig för oss vanliga konsumen-ter också, men förmodligen bättre för le-verantörerna av digitala produkter.

Ute på nätet är det nämligen inte bara tjuvar som tar pengarna utan vanliga fö-retag kan åderlåta oss utan att vi har sär-skilt mycket att sätta emot.

massor av besvärDet började med att jag upptäckte en di-gital butik för musik i mobiltelefonen och tänkte att ”wow, nu är det ju jättelätt att få hem bra låtar att lyssna på”. Glad i hå-gen klickade jag hem lite musik, debitera-des 15 kronor per melodi och såg fram emot att njuta av Iggy Pops ”The Pas-senger” och andra ljuva toner.

Men ack nej! Det tog mig två månader och en väldig massa besvär innan jag kun-de höra ”And I ride and I ride … I see the stars come out…” i hörlurarna. Två måna-der av alltmer uppretade brev till den e-postadress som var angiven som support. Det blev fel gång på gång på gång och de som skulle ge mig hjälp ställde istället idiotiska frågor. En gång fick jag frågan om jag hade rätt inställningar i min mobil. Som om jag var den som borde svara på den frågan! Vilka inställningar borde jag ha, var en relevant fråga till kundtjänsten.

Då hade det hela alltså inte bara kostat mig 15 kronor och åtskilliga dagars mobil-surf, utan också flera timmars obetalt ar-bete. Jag hade till och med varit inne i en butik och fått hjälp av en som verkligen

borde kunna hämta hem låtar, men utan att nå framgång.

Betala utan att få något”Ifall du behöver ytterligare hjälp så hör av dig.” Det är det sista jag hört från den digitala kundtjänsten. Efter det skrev jag ett argt brev och undrade om det här skul-le kallas hjälp överhuvudtaget eller om det kanske handlade om att jag skulle tröttna, betrakta min tid och mina pengar som förlorade och låta saken bero, varpå operatören och musiksäljaren hade lyc-kats tjäna några kronor utan att ens ha behövt leverera.

Jag fick inget svar på det brevet. Jag kände mig som om jag råkat ut för spegel-bilden av en nätpirat. Här handlade det om betalning utan nedladdning, istället för den mer kända och omvända situatio-nen med nedladdning utan betalning.

kan bli stora pengarDe femton kronor jag förlorade på affären är en alldeles för liten summa för att en normal människa ska göra sak av det hela. Men istället för att låta saken bero gjorde jag en snabb överslagsberäkning i huvu-det. Jag kom fram till att om operatörerna gör så här ofta – säljer tjänster för små-summor utan att säkra leveransen – så kan det bli mycket pengar.

Vi är många som handlar digitalt nu-mera. Om mina 15 kronor i betalning för The Passenger plussas på med debiterad surftid via mobilen och sedan multiplice-ras med någon miljon människor som förmodligen också drabbats – i alla fall om man räknar globalt – då blir slutsum-man betydligt mer intressant.

Fick aldrig något tillbakaDe som säljer låtarna behöver inte be-kymra sig om att jag inte får den musik jag köpt. De smäller upp någon sorts under-

målig kundtjänst som sänder ut automat-genererade meddelanden – vilket jag misstänker det är frågan om – och till slut tröttnar de missbelåtna kunderna och provar någon annan lösning. Pengarna blir kvar hos den som säljer musiken eller hos operatören. Jag blev utlovad att få pengarna tillbaka men det fick jag aldrig.

Eftersom jag bevakat it-branschen un-der lång tid och skrivit om it-relaterad brottslighet innan det ens fanns poliser som arbetade med saken tycker jag att det är mycket intressant att jag varken får tjänsten jag köpt eller pengarna tillbaka.

en verklig virtuell affärDet här verkar vara fröet till en strålande affärsidé; en verkligt virtuell affär. Virtu-ellt var ett modeord för några år sedan, det var vad som gällde. Men det som är virtuellt finns inte, i likhet med låten jag köpte. Det som erbjöds på min mobil var bara ett återsken av något verkligt.

Om det omsätts i stor skala kan mycket pengar läcka ut i sprickan i moderna köp-mönster, mellan alltmer stressade kun-der, som inte hinner eller orkar följa upp alla småinköp via mobil och dator, och alltfler lättflyktiga tjänster. Dag ut och dag in gör vi små misstag eller råkar ut för tekniska problem när vi utnyttjar de mo-derna betaltjänsterna. Varje misstag och problem kostar en struntsumma. Vi är alla stressade, vi hinner inte bry oss och företagen får sina pengar trots att de inte levererat.

De måste förstås leverera ibland, an-nars blir missnöjet för stort. Men de kan kosta på sig att slarva. De har bra system för att få in pengar från konsumenterna men sämre och billigare system för leve-ranserna. Och någon gång någonstans kommer någon säkert att komma på ett sätt att utnyttja den här sprickan mer sys-tematiskt, för att roffa åt sig medvetet av

it Nedladdning utan betalning har vi alla hört talas om. Men en dag råkade jag ut för motsatsen, och betalade utan att något laddades ner. Om det finns ingen debatt! Det finns heller ingen lag som ger ett vettigt skydd! Det säkraste är att avstå från helt digitala produkter.Av kerstin lundell, frilansjournalist

varning för legal nedladdning!

konsumenter som har gett upp inför in-formationsfloden som väller in.

svårt utkräva ansvarPå företaget som förmedlade den virtu-ella affären säger man sig inte ens veta vem som borde ha levererat musiken. Up-penbarligen är flera företag inblandade, vilket knappast underlättar utkrävandet av ansvar. Företaget som jag trott att jag köpt musiken av hade inte hört talas om den här sortens problem förut. Ingen an-nan hade klagat, hävdade den jag talade med. Problemet var total okänt.

Men faktum är att det till och med finns en statlig utredning om saken, DS 2007:29, ”Musik och film på Internet – hot eller möjlighet?”. Utredningen handlar inte bara om de numera kriminaliserade ung-domar som stjäl från musikindustrin, alltså nätpirater som använder Kazaa och liknande tjänster, utan om stora etable-rade företag som säljer motsvarande tjänster men aldrig levererar dem.

lagen släpar efterNär jag ringer upp Konsumentverket får jag också höra att lagstiftningen inte hänger med och att vi köpare har väldigt svårt att få rätt. Inköp av musik regleras

varken av konsumentköplagen eller av konsumenttjänstlagen, de lagar som ska se till att privatpersoner kan få vår rätt gentemot säljande företag. Om jag hade velat hävda min rätt juridiskt hade jag be-hövt gå till domstol. Det hade kostat orim-ligt mycket förstås.

– Vi tycker inte alls att det här är bra, berättar Cecilia Norlander, jurist på Kon-sumentverket.

Så nog måste fler än jag ha drabbats av problemet. Att företaget förnekar att det ens existerar bådar inte gott.

slutet gott trots allt Men när jag anlitade hjälp i den verkliga världen, i en riktig butik i ett stenhus in RL, och pratade med verkliga människor av kött och blod, fick jag faktiskt hjälp, och till slut lyckades jag ladda ner den åtrå-värda musiken. Till slut kunde jag äntli-gen höra den gamle punkrockaren Iggys stämma i telefonens hörlurar.

Självklart fick jag pengarna tillbaka av de här vänliga verkliga människorna och en liten summa att ringa eller handla tjänster för som plåster på såren.

Jag bör kanske nämna att det här sked-de utan att jag sa något om att jag var jour-nalist med intresse för it. De som hjälpte

mig gjorde det inte för att de var rädda för skriverier utan för att de var vanliga hygg-liga människor som kände vad som var rätt att göra.

På grund av deras insatser nämner jag inte namnet på företaget som varit en bov i det här vardagliga dramat. De enskilda anställda som gjorde det rätta räddade företaget från negativ publicitet den här gången.

mötas på riktigtDen viktigaste slutsatsen av det hela blir alltså inte att det kommer nya brott med ny teknik, utan den blir som så många gånger förr när jag skriver krönikor: När det handlar om ogripbara värden som rätt och fel, omtanke och moral, då är det le-vande livet ”off line” överlägset!

Än en gång inser jag att jag återkommer till åsikten att vi inte får irra bort oss i det digitala så till den milda grad att vi för-summar att mötas på riktigt, öga mot öga i riktiga hus, byggda med den omsorg om andra som man helt naturligt uppbådar när man känner att vi alla delar något stort och lever med alldeles verkliga och dödliga kroppar. D


Vill man ha koll på sina affärer är det säkrast att avstå från att exempelvis klicka hem musik av Iggy Pop. Foto:�Virgin�Records


Form & teknik Att bli berövad ett av sina sinnen, temporärt eller permanent, öppnar de övriga sinnena för betydelsen av det för-lorade. När vi går miste om något inser vi vad det verkligen betyder. Men sker en förändring gradvis märker vi kanske inte alls vad som händer.Av andreas falk, [email protected]

en upplevelse är beroende av tiden. Om en hörselnedsättning inträder snabbt reagerar vi, men om den kommer successivt under

en lång period noteras den inte alls lika lätt.

Om förändringen och berövandet sker gradvis är det svårt att uppfatta vad som är på väg att hända, minnet som vi har att jämföra med förändras steglöst och ur-sprunget bleknar. Detsamma gäller vår tillvänjning till förändringar av våra livs-betingelser.

knappt märkbarMänniskans sinnen har bildats och evol-verat genom årtusenden och utrustar oss med en uppsättning av känsliga instru-ment för att ta in, bedöma och reagera på vår omvärld. Människan är också mycket anpassningsbar, en förmåga som kan an-ges som en av orsakerna till att vi har kun-nat ta vårt nuvarande herravälde över jord och natur.

Vår anpassbarhet kan dock göra be-dömningen av våra sinnesförnimmelser högst bedrägliga. Eftersom vi hela tiden anpassar oss tenderar vi att glömma bort hur det varit tidigare och vi får allt som oftast förlita oss på statistik för att kunna utvärdera våra nuvarande levnadsförhål-landen – ett mannaminne är därtill i sam-manhanget en mycket kort tidsperiod.

En skillnad som vid ett drastiskt skifte skulle upplevas mycket starkt upplevs ibland som knappt märkbar, i andra sam-manhang än de statistiska, där skalorna på x- och y-axeln avgör kurvans lutning och där allt sålunda, ändå, är relativt.

statistiska förnimmelserMen vad säger statistik över noterade mätvärden om hur vi uppfattar effekten av de noterade mätvärdena? Statistik över rena mätvärden kan ge en bild av lik-

heter och skillnader, liksom ange tenden-ser i pågående skeenden.

Men statistiskt sett är det tvivels utan så att både det globala, regionala och in-omhusrelaterade klimatet varierat under historien med både korta, snabba och långa, dröjande förändringar och perio-der och genom denna berg- och dalbana har naturen och dess arter, inklusive människan, överlevt genom anpassning. Det är förvisso också tydligt att byggskick och tekniska lösningar idag möjliggör en helt annan komfortnivå än för, säg, 100 år sedan.

Men faktiska mätvärden är trots detta i vissa perspektiv av underordnad bety-delse för graden av vårt faktiskt upplevda välmående och det som mätvärden och statistik säger behöver inte ha med kor-rektheten av ett uppfattat klimat att göra.

villkorad anpassningMänniskan är anpassningsbar men det är en villkorad anpassningsbarhet. Hon vänjer sig lätt vid en förhöjd levnadsstan-dard men blir synnerligen lätt ovillig att ändra livsföring på ett sätt som innebär en upplevd försämring.

Människans hjärna är välutrustad med belöningssystem, vilka driver fram re-flexmässiga handlingar som medför ökad positiv stimulans. Sålunda agerar män-niskan som instinktivt handlande varelse, statistiskt sett, genom att söka ökad kom-fort för stunden, även vid medvetande om eventuell vansklighet med detta på sikt, medan benägenheten att sänka sina krav oftast kommer först som en tilltvingad reaktion när inget val längre finns.

övertygelse och rädslaTro kan försätta berg, heter det, och över-tygelse och rädsla kan få en människa att välja och att härda ut under mycket svåra livsomständigheter. I den dokumentära

boken ”Eremiterna i tajgan” skildras en gammalkristen familj som på tidigt 1900-tal flydde undan befarad förföljelse av den nya regimen efter den ryska revolu-tionen. Familjen begav sig långt ut i vild-marken och levde av vad skogen och den mödosamt röjda och uppodlade jorden gav, fram till att de år 1978 upptäcktes av en geologisk expedition med syfte att kartlägga en svårtillgänglig del av den ryska tajgan.

Familjen kom att leva helt avskuren från samhälle, omvärld och 1900-talets snabba utveckling, och mötet som boken beskriver, förmedlar vittnesbörd om hur människan är kapabel att finna sätt att överleva, både avseende materiell stan-dard och sociala mönster.

stark misstroDe hade det inte lätt, i sin självvalda iso-lering, men härdade ut under missväxtår, svält och bistra vintrar, och de överlevan-de visade till en början stark misstro mot besökarna utifrån.

Det främmande bedömdes utifrån det kända. Övertygelsen om sakernas till-stånd utanför den egna tillvarons hägn vägdes mot den bild som de främmande besökarna beskrev.

Berättelsen visar därmed även hur starkt värnandet om det befintliga, kända kan vara, inför möjligheten att byta bort det mot något okänt, som man gärna misstror. Den sista kvarlevande avstod länge från att lämna platsen.

lösningar och övertygelseHur kan vi då utifrån detta resonera kring klimatfrågorna? Hur kan vi hantera vårt statistiskt sett eskalerande energibehov? Hur kan vi åstadkomma förändring lo-kalt, regionalt och globalt?

Det är nog fråga om en kombination av tekniska lösningar och mänsklig överty-

uppfattar vi förändringi klimatet korrekt

gelse – men det gäller inte vilka tekniska lösningar eller vilken övertygelse som helst.

Det finns belägg i en studie – som nyli-gen belönades med årets IgNobelprize i kemi – för att olja kan finfördelas i vatten på 800 meters djup, dock utan att den för-svinner eller blir mindre giftig. Mänsklig övertygelse kan innebära att envist bo kvar i sitt kontaminerade hem nära en brusten gruvdamm. Varken sådan veten-skap eller sådan övertygelse löser våra aktuella problem.

Övertygelsen måste i stället gälla möj-ligheten till en strukturell förändring,

vare sig den kommer uppifrån genom po-litiska beslut eller underifrån som reak-tion på sakernas ohållbara tillstånd.

Tekniska lösningar måste grunda sig på förutsättningen att de ska stödja den ut-veckling som den mänskliga övertygelsen gäller. Och där det finns övertygelse, där finns det en marknad, oavsett vad det handlar om.

skillnader i klimatMedeltida kyrkorum har av antikvariska skäl studerats i fråga om uppvärmning för att göra det möjligt för församlingar och tillfälliga besökare att ta del av och nyttja

byggnaden som helgedom och sevärdhet. Vid högskolan på Gotland hölls i början

av oktober 2010 ett 20-årsjubileum för utbildningarna i kulturvård som utgör en viktig del av högskolans verksamhet. In-omhusklimat i känsliga miljöer, exempel-vis uppvärmning av medeltida kyrkorum, var där tidigt i fokus för ett långt forsk-ningsprojekt och tar grepp om konse-kvenserna av skillnaden i levnadsstan-dard som tillkommit under 800 år.

Tjocka stenmurverk medför värme-tröghet. Kyrkorum som är råkalla vinter-tid togs förmodligen för givna oundvik-ligheter på 1200-talet, men ses som min-dre attraktiva av dagens församlingar, som förvisso uppskattar byggnadsarvet och den medeltida prägeln, men har helt andra krav på komfort. De flesta nutids-människor reagerar med en rysning när tröskeln överskrids mellan nutiden utom-hus en vinterdag och i förekommande fall ett medeltida inomhusklimat. Träinven-tarier däremot, far illa av hastiga tempe-ratursvängningar orsakade av tillfällig uppvärmning för exempelvis en midvin-tergudstjänst.

lokal temperaturkontrollExempel på tekniska lösningar för att hantera detta problem är i sammanhang-et med de medeltida kyrkorna infravär-me, golvvärme och andra lokala upp-värmningsmetoder, vilka kan ge en ökad komfort lokalt, samtidigt som den om-givande temperaturen är bibehållet låg, exempelvis vid väggar där temperatur-känsliga föremål och detaljer finns.

Människans sinnen är förfinade men samtidigt bedrar de oss på de i samman-hanget mest lyckosamma vis. Människo-kroppen har zoner med olika känslighet mot temperaturskillnader, däribland hu-vud och fötter. Har vi det för varmt eller för kallt upptill eller nedtill får vi lätt in-tryck av att vi är för varma eller fryser, oavsett omgivande lufttemperatur. Där-för är golvvärme så effektivt och gör att man vanligtvis kan hålla en lägre lufttem-peratur så länge golvets yttemperatur är hög nog.

korrekt uppfattatVi kan således utnyttja vår förmåga att bedra våra sinnen, att manipulera våra reaktioner genom att utveckla och an-Gavel på en av flyglarna till en renoverad kalkstensmurad gård i Bro socken, Gotland.

�Foto:�Andreas�Falk




passa tekniska lösningar och termisk komfort så att vi i viss grad upplever något annat än de faktiska förhållandena.

Frågan om det korrekt uppfattade kan även appliceras på vår ljudmiljö, där bul-ler från något som vi uppskattar upplevs som positivt och därmed kan vara lättare att uthärda och vänja sig vid, medan bul-ler från något vi inte tycker om vanligtvis klassas som störande oväsen och ge upp-hov till fysiskt upplevt obehag i långt större utsträckning.

Så vad uppfattar egentligen männi-

skan? Förvisso tecken på fysiska komfort-brister, men till viss del är det subjektiva tolkningar som beror av inställningen till sammanhanget, av övertygelsen. Med ut-vecklade lösningar för specifika krav-ställningar kan vi hantera och gestalta vår ljudmiljö genom att bearbeta förutsätt-ningarna för våra sinnesintryck.

Om vi är medvetna om våra sinnens na-tur kan vi också medvetet manipulera upplevelsen av vår omgivning och där-med i viss utsträckning förbättra en miljö som annars skulle kunna upplevas som

obekväm. Därmed torde vi, trots allt, upp-leva även en statistiskt säkrad minskning av exempelvis lufttemperaturen inom-hus som fullt uthärdlig. D

Referenser:

Peskov,�Vasilij�”Eremiterna�i�tajgan”,�ny�utgiven�av�Labyrint�Förlag�2007http://improbable.com/ig/winners/�#ig2010

Kontorskomplex och plattformstak vid Berlin Hauptbahnhof, färdigställt år 2006. Foto:�Andreas�Falk

P


Joma godkända byggbeslag följer kraven enligt ETAG 015 och verifieras genom ETA godkännande. Hålplattor och hålband uppfyller kraven enligt

den harmoniserade standarden EN-14545:2008.

CE-märkning utföres med stöd av ett EG-intyg gällande fabrikens t illverkningskontroll utfärdat av

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, anmält organ nr 0402.

ETA GODKÄNDA OCH CE-MÄRKTA BESLAG

För ytterligare information kontakta:

Joma ABMålskog

335 91 Gnosjö[email protected] www.joma.se

med nya plan- och byggla-gen (PBL) nästa vår följer att en byggnads tillgänglig-het ska bedömas redan vid

bygglovsprövningen. Då ska man granska användbarheten för personer med ned-satt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Är inte verksamhetens behov tydligt beskrivna inför ny- och ombyggnad av skolor slår det mot både undervisning och ekonomi.

Fysisk miljö påverkar koncentrationDet fanns två övergripande syften med den doktorsavhandling vars resultat lig-ger till grund för boken ”Bygga skolor för fler”:

Ett syfte var att kartlägga vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar barn och elever med ADHD, autism, eller Downs syndrom, och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan.

Det andra syftet var att se närmare på hur miljöfaktorerna förhåller sig till byggprocessen. Anledningen till att det är just de här funktionsnedsättningarna som har undersökts, är att det är tre av de vanligast förekommande diagnoserna i svenska skolor som har samband med koncentrationssvårigheter.

skolan ska inkluderaEn uttalad målsättning inom den svenska utbildningspolitiken är att organisera en inkluderande skola, vilket betyder att skolor ska kunna möta behoven hos alla barn, oberoende av deras kapacitet och förutsättningar.

Det finns dock inga särskilda riktlinjer för hur skolan ska utformas som lärmiljö med tanke på barn med uttalade koncen-trationssvårigheter.

I den svenska skollagstiftningen och i den Handikappolitiska handlingsplanen, som är baserad på FN:s deklaration om

mänskliga rättigheter, står det att under-visningen ska vara tillgänglig för alla. Ar-betsmiljöverket föreskriver att skolans arbetsmiljöer ska vara anpassade till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Boverket har tagit fram föreskrifter och allmänna råd för hur man kan göra skolmiljöer tillgängliga för per-soner med fysiska, medicinska, auditiva och visuella funktionsnedsättningar.

Däremot saknas som sagt riktlinjer för att göra skolan – och därmed utbildning-en – tillgänglig för de med kognitiva orienteringshinder, exempelvis uttalade koncentrationsnedsättningar som ADHD, autism och Downs syndrom.

generella riktlinjerEn av våra ambitioner har varit att kom-ma lite närmare utvecklingen av kunskap som kan omsättas i riktlinjer. Det finns mängder med väl dokumenterad forsk-ning som beskriver hur känsliga barn med ADHD, autism och Downs syndrom är för olika inslag i omgivningen.

Det finns exempel på reaktioner som är både positiva och negativa oberoende av funktionsnedsättning. Det finns exempel på att barn med en viss funktionsnedsätt-ning reagerar på ett sätt som de andra inte gör. Och det finns exempel på att vissa miljöfaktorer utlöser reaktioner som är positiva för en grupp och negativa för en annan.

Målet är att ta fram något som kan be-skrivas som generella riktlinjer utifrån de förutsättningarna. Det har varit möjligt att kartlägga skillnader och likheter mel-lan barnens beteenden och göra kopp-lingar mellan funktionsnedsättningar och miljöfaktorer, samt hur miljöfakto-rerna förhåller sig till byggprocessen.

svårt klara många intryckBoken ”Bygga skolor för fler” riktar sig

främst till dem som arbetar med skolpla-nering, till exempel politiker och verk-samhetsansvariga tjänstemän, fastig-hetsförvaltare, arkitekter, projektledare, skolledare, specialpedagoger och peda-goger.

Modern pedagogik ställer nya krav; på personal och elever men också på skolans fysiska utformning.

Utbildningen är i dag inte tillgänglig för alla. De 5–7 procent av eleverna som har ADHD, Downs syndrom och autism/autismliknande drag har problem med att stänga ute intryck, vilket gör det mycket svårt att koncentrera sig. Likaså har de svårt att tolka syn- och hörselintryck.

Dagens skola skulle kunna utformas för att möta dessa elevers behov. Samar-bete från brukare till byggherre är nyc-keln till framgång. För att skapa en lär-miljö som fungerar för fler måste perso-ner med kunskap om funktionsnedsätt-ningar ta en större del i planeringsarbetet. Det gäller särskilt i byggprocessens tidiga skeden, men också i underhållsplanen.

Beskriv verksamhetenAlla inblandade måste samarbeta och verksamhetsbehovet beaktas före pro-jekteringsstadiet, sedan blir det mycket svårare att påverka projektet.

Byggherrens projektledare är den som


deBAtt Mellan 5–7 procent av dagens elever har diagnoser, som ADHD och autism, som gör det svårt för dem att koncentrera sig, eller att tolka syn- och hörselintryck. När en skola ska byggas måste alla från brukare till byggherre samarbeta för att skapa en tillgänglig skola.Av catrin tufvesson, FoU-samordnare, Specialpedagogiska skolmyndigheten och joel tufvesson, arkitekt SAR/MSA

Bygg skolor som möterbehoven hos alla barn!

vanligtvis har störst möjlighet att se till det. Han eller hon ska se till att det blir en skola enligt de krav som ställts vid beställ-ningen, och även ta in konsulter, arkitekt och byggare som behövs för att utföra uppdraget.

En verksamhetsbeskrivning berättar hur dagens verksamhet ser ut, och vilka förändringar som man tror kommer att ske framöver och som det planerade pro-jektet ska ta hänsyn till. Den bör inne-hålla information om hur organisationen ser ut (hur många elever? hur mycket per-sonal?), och ge en så uttömmande bild som möjligt av hur det dagliga arbetet ser ut och vilka utrymmen det kräver.

Är inte verksamhetens behov tydligt beskrivna så kommer de inte med i den vidare processen på ett enkelt sätt. Det får stora följder, inte bara för undervisning-ens kvalitet utan också för de reella kost-naderna. Men beställaren, som ofta är en kommun, måste också ställa kraven och visa på viljeinriktningen!

Skolverksamhetens närvaro under

byggprocessen varierar. Representanter från skolans personal kan vara minimalt tillfrågad, och de kan vara exceptionellt närvarande.

involvera skolpersonalHur det blir beror på flera faktorer. Det är oroande när byggherrerepresentanter har inställningen att verksamheten ska involveras så lite som möjligt i skolpro-jekt.

Det är en direkt oansvarig hållning, ef-tersom resultatet i sämsta fall blir skolor som verksamheterna måste anpassas till, i stället för tvärtom, vilket innebär nega-tiva konsekvenser för utbildningsresul-tat, personal- och elevhälsa, och samhäl-lets krav på hållbart byggande. Detta le-der till dyra lösningar både på kort och lång sikt, och man bör sträva efter att und-vika dem.

Man brukar som bekant säga att förhål-landet mellan projekterings- och bygg-kostnader är 1 till 10 och mellan projekte-rings- och förvaltningskostnader 1 till

100. Om verksamhetens erfarenheter tas till vara under projekteringsskedet ökar inte bara möjligheterna att realisera en skola som fungerar för alla – det minskar också risken att förvaltningskostnaderna skenar i framtiden.

entydig lagDen nationella Handikappolitiska hand-lingsplanen har satt som mål att samhäl-let ska vara tillgängligt redan i år. Lagen är entydig; skolan ska göras tillgänglig för alla.

Nu måste energi och resurser också läggas på lösningar för att förverkliga må-let. Kompetens behövs vid myndighets-prövningen, annars blir nya PBL helt verkningslös. D

Fotnot:

Catrin�Tufvesson�och�Joel�Tufvesson�är��författare�till�boken�”Bygga�skolor�för�fler”�(2009),�AB�Svensk�Byggtjänst.��Se�www.byggtjanst.se.



Noterat

Nu har arbetet med AMA Hus 11 startat. Målsättningen är att materialet ska skickas på re-miss under april 2011 och att den färdiga versionen ska vara tillgänglig i december 2011.

– Viktiga områden att se över i AMA Hus är bland annat

standarder, ny teknik, bygg-material, isolering och fasta inredningar, säger Bo Samu-elsson, projektledare för AMA och en av huvudutredarna för AMA Hus 11. D

Arbetar med AmA hus 11

För att komma till rätta med miljöproblemen behövs effek-tivare och bränslesnålare för-bränningsprocesser. Energi-myndigheten satsar 60 miljo-ner kronor på det svenska forskningscentrat Cecost, Centre for Combustion Sci-ence and Technology. En vik-tig utmaning för forskarna är att få en bättre uppfattning om vad som händer i själva för-bränningsögonblicket.

– Det kan tyckas konstigt, men trots att vi har använt oss av förbränning i snart hundra år vet vi fortfarande ganska lite om hur förbränningen går till. Den kemiska reaktionen, när bränslet förenas med syre, är oerhört komplex och består av flera hundra reaktionssteg. Att kunna blicka in och förstå för-loppet är avgörande för att se-

dan kunna förbättra tillämp-ningar av förbränningar, till exempel i motorer, gasturbi-ner och pannor med mera, konstaterar Marcus Aldén, programdirektör för Cecost och professor i förbrännings-fysik vid Lunds tekniska hög-skola, där forskningscentrat har sitt huvudsäte. Verksam-heten bedrivs även vid KTH och Chalmers.

Ett nytt område för förbrän-ningsforskarna blir oxyfuel-förbränning. Med oxyfuel-metoden används ren syre istället för vanlig luft, och ef-tersom kvävgas då blir den enda restprodukten blir det enklare att avskilja koldioxi-den från avgaserna. D

satsar på att förstå förbränning

Elteknikbranschens gymnasi-um, ETG, i Nyköping drivs se-dan år 2007 som friskola och ägs av branschens organisatio-ner och Nyköpings kommun. Elteknikbranschens organisa-tioner Elektriska installatörs-organisationen EIO och Svenska elektrikerförbundet, SEF, har nu gemensamt beslu-tat att starta etablering av branschens egna gymnasie-koncept ETG i Sverige.

– Grundidén med ETG är att skolan ska ge grundläggande

yrkeskunskap och kompetens inom området elteknik. Det unika med konceptet är att lär-lingstiden är målstyrd och in-går i utbildningen. De som uppfyller kraven med godkänt resultat erhåller ett yrkescer-tifikat. Man slipper alltså lär-lingstiden efter avslutad grundutbildning med vårt koncept, säger EIO:s VD Jan Siezing. D

skola väver in lärlingstid

Fjärrvärmepriset i Stock-holms kommun har ökat med cirka 60 procent på tio år. Sam-tidigt är utvecklingen av KPI endast 16 procent. Det visar årets Nils Holgerssonrapport.

Sedan år 2000 har både prishöjningar och priser legat på nivåer som tyder på att leve-rantörerna av fjärrvärme har använt sin dominerande ställ-ning på ett sätt som inte gynnar de boende.

I Stockholms kommun leve-reras fjärrvärmen av AB For-tum Värme, samägt med Stockholms stad. I en jämfö-relse mellan de tio största kommunerna i landet visar det sig att Stockholm är den enda stora kommun som har ett fjärrvärmepris som ligger över medelpriset. Även i de andra kommunerna i länet där For-tum värme levererar fjärrvär-men är priset högt, trots att fjärrvärmepriset från Fortum i princip ligger stilla från förra året.

Nynäshamn har den dyraste fjärrvärmen, tätt följt av

Värmdö (Vattenfall, där priset har ökat med hela 3,8 procent).

I landet i stort finner man de lägsta fjärrvärmekostnaderna i de etablerade fjärrvärmestä-derna som har byggt ut sina nät under lång tid. I större städer ger den högre kundtätheten lägre kostnader. Stockholm borde ur detta perspektiv ha en mycket bättre prisbild. Men medan fjärrvärmepriset har ökat med 40 procent i övriga landet, har det ökat med 60 procent i Stockholm.

– Hyresgäster, bostadsrätts-innehavare, villaägare; alla drabbas när Fortum utnyttjar sin monopolställning på mark-naden för att ta ut sin vinst, säger Terje Gunnarson, ordfö-rande i Hyresgästföreningen region Stockholm.

Prisjämförelser mellan kom-muner samt mellan leverantö-rer finns på www.nilsholgersson.nu D

dyr fjärrvärme i stockholm


Noterat

Från och med januari 2011 be-höver varje byggarbetsplats en utbildad byggarbetsmiljösam-ordnare. Personen behöver finnas på plats redan i plane-rings- och projekteringsfasen. I en ny handbok från SIS, Swe-

dish Standards Institute finns praktisk och teoretisk kompe-tens för att klara uppgiften. Författare är Benny Halldin och Yngve Levin. Se mer på www.sis.se D

handbok för samordnare

Enligt Konjunkturbarometern från oktober 2010 går det bätt-re för bygg- och anläggnings-verksamheten. Såväl byggpro-duktion som sysselsättning har ökat och företagen rappor-terar om fortsatta rekryte-

ringssvårigheter. Vart tredje företag uppger att bristen på arbetskraft utgör främsta hind ret för verksamheten.

Förväntningarna på ett års sikt indikerar fortsatt stark tillväxt för byggsektorn. D

Byggbranschen på väg upp

Vid Henriksdalshamnen i Hammarby sjöstad i Stock-holm står Pirhuset, ritat av ÅWL arkitekter, nu klart för inflyttning. Glasbyggnaden skiljer sig från omgivande be-byggelse. Pirhuset är täckt av 1 150 kvadratmeter glas i flera olika färger.

– Fasaden är utformad som längsgående fjällpanel. Glaset skiftar i fem olika gröna och grå nyanser. Den ändrar karak-tär efter vädret. Speglingar från vattnet och himlen bidrar till intrycket, säger Tomas Ås-berg, ansvarig arkitekt, ÅWL Arkitekter.

Glasfasaden är helt under-hållsfri.

Pirhuset har betongstom-me. Byggnaden kragar ut över en smal bas.

– Vi har eftersträvat ett in-tryck av slankhet och lätthet trots att det i grunden är en be-tongbyggnad. Den smala ba-sen och pelarna bidrar till detta, säger Tomas Åsberg.

Byggnaden är lätt kilfor-mad, smalare på baksidan och bredare ut mot vattnet. JM är beställare till Pirhuset och öv-riga delar av Sjöstadspiren. D

Fasad i skiftande nyanser

Enstegstätade fasader har to-talförbjudits vid nybyggnation i delstaten Oregon i USA med hänvisning till medborgarnas hälsa och säkerhet. I Sverige vill Villaägarnas riksförbund ha ett liknande totalförbud mot nybyggnation av fasader-na.

Enstegstätade putsade fasa-der är en fuktkänslig väggkon-struktion med puts på bakom-liggande träregelvägg. Det saknas luftspalt, som kan leda bort regn och fukt. Avsakna-den av luftspalt gör att fasa-derna är mycket känsliga för fukt, om fogar inte håller tätt eller sprickor uppstår i putsen.

Vid en undersökning av en-stegstätade fasader, utförd av SP, visade sig 99 procent av 821 undersökta byggnader ha otät-heter i fasaderna, vilket med-för risk för fukt- och mögelska-dor. Kostnaden för att åtgärda skadorna på ett enskilt hus kan uppgå till 100 000-tals kronor. Kostnaden för att reparera fukt- och mögelskadorna på de 110 000–160 000 bostäderna i

Sverige uppförda med en-stegstätade fasader uppgår till miljardbelopp.

Det är inte heller hälsobe-främjande att bo i fukt- och mögelskadade hus.

Trots att enstegstätade fasa-der är en undermålig fasadtyp, som inte borde användas i ny-produktion, byggs nya bostä-der med enstegstätade fasader. Villaägarnas riksförbund ser därför ingen annan utväg än ett totalförbud vid nybyggna-tion mot enstegstätade fasader med puts på bakomliggande träregelvägg.

– Enstegstätade fasader har krossat tillräckligt många kon-sumenters villadrömmar i Sverige. Det finns inga tungt vägande skäl som talar för att nyuppförande av fasadtypen ska fortsätta tillåtas. Omsor-gen om konsumenterna väger tyngre, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund. D

vill ha förbud mot enstegstätat

Glasbygge som skiftar i grönt och blått. Foto:�Sten�Jansin

I oktober antogs den så kallade Timmerförordningen av Mi-nisterrådet i EU, som innebär ett förbud mot illegalt avverkat virke inom EU.

Sverige var det enda landet som röstade nej. Sveriges re-gering och flera svenska parla-mentariker har arbetat hårt för att kravet ska skapa så lite by-råkrati som möjligt för företag inom träindustrin.

– Ett tag var det tal om att alla aktörer i värdekedjan skulle tvingas visa upp avance-rade spårbarhetssystem. För mindre träföretag skulle detta bli mycket kostsamt. Med nu-varande modell ser det ut att räcka med att företag som kö-per timmer inom EU endast

sparar fakturan, säger Daniel Wennick, chef Bygga inom TMF.

Nu återstår en del arbete för kommissionen och medlems-ländernas regeringar med att utforma detaljerna kring för-ordningen. När texterna har bearbetats har medlemslän-derna 27 månader på sig att införa kravet nationellt. Kra-vet på tillbörlig aktsamhet rik-tas mot importörer och de som sedan köper av en importör ska endast behöva uppvisa en faktura som ändå måste sparas i företagets bokföring. D

eu-förbud mot illegal avverkning


Noterat

Silverbalken är Stålbyggnads-institutets utmärkelse för spe-ciellt framträdande insatser för stålbyggandets utveckling. Det delades i oktober ut för 36:e året i rad i samband med Stålbyggnadsdagen som hölls i Göteborg.

Årets mottagare är Rolf Ny-ström.

Rolf Nyström är 67 år och idag verksam som styrelsele-damot i Contiga AB. Han var en av grundarna till Norrtälje Svets år 1973 och har sedan dess utvecklat företaget från ”bondsmedja” till att idag vara en av Nordens ledande leve-rantörer av prefabstommar i stål och betong, under namnet Contiga.

Det första stora projektet till byggbranschen blev Arlanda Inrikes år 1981 där tankarna på att bygga med slankare dimen-sioner föddes. Tillsammans med kreativa konstruktörer vidareutvecklade man kon-ceptet för stålstomme och hål-däck till i första hand kontors-hus.

Juryns motivering till priset är bland annat att Rolf Ny-ström:

”.. starkt ha bidragit till ut-vecklingen av konceptet med stålstomme och betongelement från en speciallösning till den idag totalt dominerande stom-lösningen för kontorsbyggna-der i Norden.” D

En av flera utmaningar för fö-retag verksamma i samhälls-byggnadssektorn är att säkra den framtida kompetensför-sörjningen. Som ett led i det arbetet satsar ett antal organi-sationer i nätverket Samhälls-byggarna på att gemensamt marknadsföra sektorns yrken och utbildningar.

Organisationerna Elektris-ka installatörsorganisationen EIO, Lantmäteriet, Svensk en-ergi, Svenska teknik- och de-

signföretagen, Sveriges bygg-industrier, Trafikverket och VVS Företagen medverkar un-der hösten och vintern 2010/ 2011 gemensamt på ett antal studentmässor landet runt.

Mässbesökarna, som gym-nasieelever, föräldrar, lärare, studie- och yrkesvägledare, får veta mer om eftergymnasiala utbildningsvägar och jobb-möjligheter inom samhälls-byggnadssektorn. D

underhållsarbetet ska bli säkrare Prisad för stomme i stål

informerar studenter

Stålbyggnadsinstitutets ordförande Mikael Nyquist delar ut Silverbalken till Rolf Nyström.

Alltför många av arbetsplats-olyckorna inom EU är relate-rade till underhållsarbete. I vissa länder utgör de nästan 20 procent. Under åren 2010 och 2011 pågår en EU-kampanj in-riktad mot säkert underhålls-arbete.

Parallellt med EU:s kampanj startar Prevent ett projekt för att öka medvetenheten om vilka möjligheter som finns för att utföra underhåll på ett sä-kert sätt.

– Vi måste jobba för en noll-vision mot olyckor och sjukdo-mar inom arbetslivet. Tyvärr finns det alldeles för mycket okunskap och omedvetenhet om de konsekvenser som då-ligt eller felaktigt underhåll kan föra med sig. Därför vill vi satsa på att öka kunskapen kring frågorna. Vi kommer också att presentera några bra och enkla hjälpmedel som vi tror kan vara till nytta för före-tagen, säger Maria Schönefeld, vd på Prevent.

Prevents kampanj innehål-ler olika aspekter av säkerhet kopplat till underhållsarbete. Det handlar om allt från upp-handling av underhållstjäns-ter och konstruktion av maski-ner, till hur man skapar en or-ganisation med ändamålsenli-ga rutiner och individers kom-petens.

Prevents kampanj kommer främst att pågå under 2011 med bland annat seminarier på sex orter i Sverige. Mål-gruppen är företagsledningar, skyddsombud, samordnings-ansvariga, underentreprenö-rer som utför underhåll och andra som organiserar, plane-rar eller genomför underhåll.

Jan Frånlund är ordförande för Utek, riksorganisationen för driftsäkerhet och under-håll. Han är en av de personer som är involverad i Prevents kampanj.

– Tio till femton procent av dödsolyckorna på arbetsplat-ser i Europa kan kopplas till arbetet med underhåll. Gene-rellt sett är underhållsverk-samheten inte prioriterad inom företagen. Det är fres-tande för dem att skära i såda-na kostnader för att på så vis få en kortsiktig vinst. Men det kan få konsekvenser. Både för dem som utför arbetet, övriga anställda och för tredje man som kan drabbas, till exempel av farliga ämnen som släpps ut i naturen om inte de tekniska skyddsanordningarna under-hålls på rätt sätt, säger Jan Frånlund.

Läs mer på www.prevent.se/sakertunderhall D


Platsannons


Marknadsnytt

Bostik levererar golvspackel till nya köpcentret Emporia i Malmö under cirka ett år. Fär-digblandat golvspackel körs ut av en pumpbil, som fungerar som blandningsfabrik. För

golvavjämningen svarar Ma-kasi Produkter. D

Bostik 04219 50 00 [email protected]

Pumpbil blandar spackelPax passad lanseras av Pax Electro Products AB. Den ny-utvecklade fläktserien, som ersätter företagets tioåriga storsäljare PAX 200-serien, är förbättrad. Bland annat är fläktarna tystare, med max 21 dB vid fullt varvtal.

Med nya inbyggda funktio-ner har antalet fläktmodeller reducerats till fem. För instal-latören innebär förbättringar-na att fläkten blir enklare att installera.

Passad kan direkt ersätta en uttjänt Pax 200 då den nya fläkten passar i tidigare skruv-hål, något som är en fördel i

våtrumssäkrade miljöer som badrum. D

Pax Electro Products AB 0157756 00 [email protected]

tyst fläkt passar våtrum

Dyra och långa sjukskrivningar är följden av många fallolyc-kor vid arbete på hög höjd. Wibe Ladders stödben har konstruerats för att ge stegen ökad stabilitet både på jämn och på ojämn mark, samt att så långt som möj-ligt eliminera vältriskerna som följer med ste-gar. Stödbenen monteras, fälls ut och in med ett enkelt handgrepp och kräver ingen borrning eller annan åverkan i stegsidan. D

Wibe Ladders 073663 84 61 [email protected]

stödben ökar stabiliteten

Malmö Stad tog hem årets Mil-jöpris. Detta bland annat tack vare Starka Betongindustriers luftrenande betongplatta EcoNox™. Plattorna omvand-lar tillsammans med solen häl-sovådliga kväveoxider till ofarliga salter, vilka sköljs bort vid regn.

Plattornas funktion mättes av Malmö Stad under hösten

2009 och våren 2010. Resulta-tet visar på minskad kväve-dioxidhalt med 15 procent un-der dagtid. D

Starka Betongindustrier 04420 25 37 [email protected]

Betongplatta ger bättre luft

Med ny teknik från Datatro-nics kan värmesystem hos bus-sar i linjetrafik styras trådlöst istället för att bussen kopplas till en ramp. Det sparar upp till 80 procent av uppvärmnings-kostnaderna.

Den nya tekniken bygger på att använda de bränsledrivna värmare som värmer bussen

framför allt under färd, på ett smartare sätt. Genom att koppla det nya systemet eHea-ter mellan värmarna och drift-ledningssystemet kan inlagda tidtabeller reglera när värma-ren ska starta och stänga av. D

KG Knutsson AB 0892 30 00 [email protected]

Bussar värmestyrs trådlöst

Nu lanserar ITT den toppmonterade Flygt-omröraren som är speci-alkonstruerad för krä-vande omrörningsappli-kationer inom denitrifie-ring, rötning och slam-hantering.

Omrörarna kan fås med två olika bladtyper: hydrofoilblad i rostfritt stål eller bananblad i kompositpolyuretan, som redan används på lång-samgående Flygt-omrörare. En fördel med bananbladspro-pellern är att textiler och fiber-material inte fastnar tack vare propellerns utformning. Hyd-

rofoiltypen är särskilt effektiv vid drift i temperaturer över 50–60 grader Celsius. D

ITT Water & Wastewater 08475 61 01 magnus.spens @itt.com


Marknadsnytt

Uppsalaföreta-get butong ab har utvecklat och patentsökt en metod för att gjuta fiberför-stärkt betong mellan två lager av bubbelplast, som kan formas i princip hur som helst. När be-tong pressas mellan två lager av en flexibel matris, bubbel-plast, skapas en skiva som tillåter ljuset att vandra igenom. Skivan kan lätt formas, ungefär som en disktrasa.

Nu utvecklar man buller-plank i materialet och tillsätter titandioxid till betongen. Ti-tandioxid har förmågan att bryta ned kväveoxider som uppkommer vid förbränning i

till exempel bensinmotorer. Genom butongmetoden blir bullerplanken effektivare på att bryta ned kväveoxider. D

butong ab 070230 45 96

Bullerplank bryter ned kväveoxider rör om i reningsverk

Intresset för mätning och de-bitering av vatten- och energi-förbrukningen i lägenheter ökar snabbt. KTC Controls hemnodsystem använder fas-tighetens bredband för överfö-ring av mätvärden från lägen-heterna till en mätinsamlings-central. Med KTC Hemnod-system kopplas hemnoden till elmätare via M-Bus och till vattenmätare via Z-Wave Ra-dio®. Via bredbandet går för-brukningsdata till mätinsam-

lingssystemet och tillbaks igen för visning i lägenhetens SBox. All kommunikation sker via standardiserade protokoll.

Varje lägenhet kan konfigu-reras individuellt. Systemet är även plattform för anslutning av internetbaserade service- och trygghetstjänster, så kall-lade smarta hem. D

KTC Control 031712 50 05 [email protected]

mäter via bredband

Marknadsplatsen alltompel-letskaminer.se samlar det svenska utbudet av pelletska-miner. Den omfattar just nu ett 30-tal återförsäljare med ett utbud på cirka 150 pelletska-miner. Syftet är att skapa en lättillgänglig kanal som under-lättar för energikonsumenter att köpa eller sälja pelletska-miner och tillbehör. Mark-nadsplatsen är ett initiativ av bioenergiföretaget Neova. D

Neova 070325 41 15

samlat om pelletskaminer

Siemens Security Products kommer med nästa version av inbrottslarmsserien Intrunet SPC, MP 2.0. Lanseringen innefattar nya centralenheter, manöverpaneler och mjukva-ror.

Intrunet SPC är en SBSC-godkänd serie centralappara-ter från Siemens. Serien består

av centraler från 8 sektioner upp till 512. Samtliga central-apparater och tillbehör är kompatibla med varandra vil-ket gör det möjligt att uppgra-dera eller bygga ut befintlig anläggning efter behov. D

Siemens AB 08629 0422 [email protected]

larmar vid inbrott


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se

0150-34 99 00

www.svenskbetong.sewww.takcentrum.se

Unika tätskiktsystem för

plana • låglutande • branta • gröna tak

TAKCENTRUM


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

www.pordran.se


BYGGLEVERANTÖRER

Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post [email protected]


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Sid

Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Bluebeam Software . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Consultec System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Finisterra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Joma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Kåbe mattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Martinsons . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Nordtec Instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Paroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 4

Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas . . . . . . . . . . . 29

Post och telestyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Sid

Proffice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Promonord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

REC-indovent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

SAPA Building System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Säker Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Teliasonera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Uppsala Universitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Djursholmsvägen 62 Fax 08-643 11 60 183 52 Täby [email protected]


KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

BORLÄNGE

Tel016-518010 Fax016-518044

Careliigatan2-63220Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

STCLEMENSGATA45,25234HELSINGBORG,TEL.042-120010www.akermans.se

BESIKTNINGARBYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Arkitekter o IngenjörerArkitekt- och byggprojektering

ByggadministrationLjusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50

www.cao.se • [email protected]

AvSBSCcert.besiktningsföretag AvSPSITACcert.besiktningsman förentreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar

e-post: [email protected]

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10



STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM

ProjektledningByggledningProjekteringsledningKvalitetsansvarBesiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 HuddingeTel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36E-post [email protected]

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, RiskanalysSyneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE


ÖSTERSUND


Marknadsnytt

VISBYVISBY

-Arkitektur -Inredning-Byggteknik -Byggledning-Värderingar -Kontroll-Riksbehörighetsomkvalitetsansvarigenl.PBLnivåK

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBRArkitekter SAR / MSACertifierade besiktningsmän – SBRCertifierade kvalitetsansvariga enligt PBL


www.projektengagemang.se

Box 47146 (Årstaängsvägen 19B)100 74 STOCKHOLMTel: 08-15 40 30Fax: 08-15 40 36

Box 1344 (Söderväg 3A)621 24 VISBYTel: 0498-21 63 50Fax: 0498-21 66 20

Repslagaregatan 12602 25 NORRKÖPINGTel: 011-18 60 95Fax: 011-18 60 95

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBRArkitekter SAR / MSACertifierade besiktningsmän – SBRCertifierade kvalitetsansvariga enligt PBL


www.projektengagemang.se

Box 47146 (Årstaängsvägen 19B)100 74 STOCKHOLMTel: 08-15 40 30Fax: 08-15 40 36

Box 1344 (Söderväg 3A)621 24 VISBYTel: 0498-21 63 50Fax: 0498-21 66 20

Repslagaregatan 12602 25 NORRKÖPINGTel: 011-18 60 95Fax: 011-18 60 95

I stadsdelen Malmslätt i ut-kanten av Linköping ligger Flygvapenmuseumet.

I en omfattande renovering och utbyggnad har en 5 100 m² stor utställningshall fått ett

golv i högglansigt HTC Super-floor™. D

HTC Sweden AB 012129 400 [email protected]

stilfullt betonggolv för flygBosch lanserar två nya luft/vatten värmepumpar: Bosch EHP AW 12 och Bosch EHP AW 15. Pumparna kommer med förbättrad kylkrets och uppgraderad kompressor. Båda modellerna utvecklas och tillverkas i Tranås.

Värmepumparna produce-rar upp till 65-gradigt varmt vatten till radiatorerna och ger

värme när det är ned mot mi-nus 20 grader Celsius. Avfrost-ning och kondensvattenavled-ning är inbyggd. Höljet är i galvad lackad stålplåt och toppdelen är tillverkad av komposit, som också bidrar till en låg ljudnivå. D

Bosch Thermoteknik 014038 41 05

uppgraderade värmepumpar


Nytt�från�SBR

Byggingenjörerna SBR som�bilda�des�1951�är�en�ideell�yrkes-organisation�med�kom�petens��krav�på�si�na�medlemmar.�Förbundet�ger�till-gång�till�en�tvärfacklig�mötesplats�för�diskussion�och�fortbildning�som�tar�sikte�på�att�stödja�medlem�mar�nas�yrkesroll.�Bygg��ingenjörer�na�SBR�har�2�600�med�lem�mar�och�anslutna�för-delade�på�27�lokalavdelningar.Kraven�för�medlemskap�är:•��Ingenjörs-�eller�fastighetsföre�tagar�-

examen.•��Ett�aktat�namn.•��Att�efter�examen�under�minst�två�

år�ha�utövat�självständiga�och��kvalificerade�arbetsuppgifter�in-��om�byggverksamhet,�alt�hög-skoleexamen�från�3�års�studier.

•��Rekommendationer�från�med��-lemmar�och�lokalavdelningar.

Blanketter�för�medlemsansökan��kan�beställas�från�kansliet�eller��hämtas�via�förbundets�hemsida,��www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer�en�mängd�olikartade�aktivi-teter,�t�ex�information�och�råd-givning�till�medlemmar�och�allmän-heten,�remissyttranden,�myndig-hets��uppvaktning,�kontakter�med�lokal�avdelningarna�och�systerorgani-sationer�utomlands.

FörsäkringarFörmedlas�såsom�sjukvård-,�liv-,�

olycksfall-,�barn�och�sjukförsäkring�men�också�kontors-�och�konsultan-svarsförsäkringar.�

KursverksamhetenOmfattar�kurser�i�allmänna�äm�nen�i�branschen,�för�energiexperter,��samt�projektledarutbildning,�entre-prenad-�och�överlåtelsebesiktning,�miljöinvente�ring�och�utbildning�till�kvali�tets�ansvarig�enligt�PBL.�De�fyra�sistnämnda�kurserna�leder�till�certi-fiering.

Husbyggarenär�en�etablerad�facktidning�som��prenumereras�och�läses�av�bransch-folk,�medlemmarna�i��Byggingen-jörerna�SBR,�Svenska�Byggmästare-�och�ingen�jörsförbundet�i�Finland��r�f,�Ålands�Byggmästareförbund,�Arkitektservice�m�fl.

Konsultgruppenmed�250�företag�och�sammanlagt�1�000�anställda�har�till�uppgift�att��tillvarata�de�mindre�konsultföre-tagens�möjligheter�och�problem.

Övriga grupperingarEntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga�enligt�PBLDessa�anordnar�symposier�för�fort-bildning�och�utger�en�medlemsför-teckning�som�också�kan�nås�via��Internet.

KansliByggingenjörerna�SBRFolkungagatan�122,�116�30�StockholmTel:�08-462�17�90,�Fax:�08-642�20�33,�E-post:�[email protected]örande:�Lars�Hedåker,�040-15�06�96�Förbundsdirektör:�Magnus�Janson,�08-462�17��97Medlemsärenden:�Ingrid�Rung,�08-462�17�92Kurser:�Kamilla�Björk,�08-462�17�94Grupper�och�kurser:�Carina�Eriksson,�08-462�17�93Ekonomi:�Uno�Rydholm,�08-462�17�96Juridik:�Foyen�Advokatfirma�AB,�08-506�184�00Försäkringar:�SBR:s�försäkringsservice,�08-661�68�98Bokhandel:�Svensk�Byggtjänst,�www.byggtjanst.se

Förbundsstyrelsen

Lars�Hedåker,�Malmöavdelningen,�ordförandeUrban�Tjernström,�Norrköpingsavdelningen,�vice�ordförande�Nils�Wittgren,�GöteborgsavdelningenBjörn�Selling,�StockholmsavdelningenVeronica�Jensen,�MalmöavdelningenAnders�Nordström,�UmeåavdelningenUlf�Sönegård,�Skaraborgsavdelningen

nya medlemmarTobias Brandt, ingenjör, ÖstersundKent Brunkvist, egen före-tagare, Brunkvists Kvalitets- och Målerikonsult AB, HuddingeJonas Carlsten, ingenjör, TrelleborgPer-Olof Eiman, egen företa-gare, Konstark Trelleborg AB, TrelleborgLars Ewers, säljare, H+H Sverige AB, MalmöJosé Escobar, energiexpert, Save Energy AB, Saltsjö-BooClaes Johansson, Energibyrån, VisbyOla Lindborg, besiktningsman, Byggnadsundersökningar AB, MalmöAnders Medin, uppdrags-ansvarig, L.E.B Consult AB, JohanneshovAnders Nyberg, ingenjör, Byggkvalitet i Mellansverige AB, LudvikaBo-Magnus Olsson, byggnads-ingenjör, White Arkitekter, MalmöPatrik Olsson, statiker, LB-hus AB, Bromölla

Stefan Olsson, egen före-tagare, Nordprojektering VVS AB, LuleåHans Romehed, energiexpert, Energibyrån Q AB, VisbyLars Rosendahl, egen före-tagare, RMM Byggplåt AB, JärfällaOla Rubertsson, egen före-tagare, Energibyrån Nord AB, UmeåJohan Runmark, byggnads-ingenjör, Dahlström Arkitekter, KalmarBernt Sjöland, egen företagare, Byggledning Bernt Sjöland, AnderstorpMartin Östin, byggchef, OK-Q8 AB, Stockholm

Nya anslutnaOle Frimand, OskarshamnStefan Nilsson, KalmarPier Rinaldi, UppsalaFrida Sahlqvist, StockholmVeronica Johansson, Ljungby-holm

rabatt på facklitteraturBeställ facklitteratur och handböcker

direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Har du glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08462 17 90

Överlåtelsebesiktningsgruppen

8 december, 20102 februari, 201113 april, 20118 juni, 2011

Förbundsstyrelsen

3–4 februari, 2011

kalender

Nytt�från�SBR

nordiskt möte tog upp byggfel


Aktuella kurser

Det årliga Nordiskt Byggpo-siumet har i år ägt rum i Oslo den 3–5 september. Värd för tillställningen var Nito Takst. Fem ingenjörsorganisationer deltog: Konstruktörsförening-en från Danmark, RKL från Finland, SBIF från Finland, SBR från Sverige och Nito Takst från Norge.

Deltagare från SBR var för-bundsordförande Lars Hed-åker och vice förbundsordfö-rande Urban Tjernström. För-bundsdirektören var i sista stund tvungen att lämna åter-bud.

Norrmännen hade kompo-nerat ett gediget och tidsmäs-sigt stramt program och vi startade med att få en inblick i Oslos utbyggnad mot Oslofjor-den. I utbyggnaden ingår den nya operan, samt det som kall-las Oslopakke 3. En ombygg-

nad av vägsystemet har utförts, och omfattar en tunnel under fjorden från östra till västra si-dan, samt en stängning av en fyrfilig väg som hindrar bebyg-gelsens närmande till fjorden.

Dagen avslutades med ett studiebesök och guidad tur i den nya operan som kostade fyra miljarder norska kronor att bygga.

Nästa dags första punkt var en föredragning av temat byggfel. Egil Skavang från Byggkostnadsprogrammet ta-lade om en stor norsk under-sökning och insatser mot fel och brister. Projektet har se-dan år 2005 använt 160 miljo-ner NOK. Då ingår också att försöka hitta metoder för att skapa bättre byggherrekom-petens, öka produktiviteten och skapa bättre ledning av byggprojekt och större ansvar-känsla i alla led.

Fel och brister i norskt byg-gande svarar för nio procent av omsättningen i branschen. 60 procent av alla fel och brister hänför sig till problem i sam-band med projekteringen. Utan att gå in på för många de-taljer så är det direkta fel och okunnighet, för snålt tilltagna

resurser, för lite pengar och att projekterarna överlåter beslut till arbetsplatsen – vem känner inte till formuleringen ”Löses på arbetsplatsen”?

Egil Skavang pekade i sin re-dogörelse på följande orsaker till felen:- 20 procent överordnande

ramvillkor och därunder bristande resurser till pro-jektering.

- 20 procent underlåtelse att projektera, förenklad pro-jektering.

- 20 procent fel i projekte-ringsunderlaget.

- 10 procent fel i material och produkter.

- 30 procent fel under utfö-randet.Alltså 60 procent av felen

kan sägas komma från brister i projekteringen.

För att råda bot på proble-met satsas på digitala metoder och Lean konstruktioner. Man har dessutom upptäckt att specialiseringen lett till att ingen längre verkar ha kompe-tens att ha överblick över det samlade byggprojektet.

Ett annat inslag under da-gen var punkten Att träffa

Interiör från Operan. Foto:�Lars�Hedåker

Från Operans tak, från vänster Urban Tjernström, SBR, Kenneth Koskinen, ordf SBIF, Sami Hassinen, förbundssekr, SBIF och Ahti Juntilla, RKL. Exempel på den nya bebyggelse och vägen som ska rivas i bakgrunden.

Entreprenadbesiktnings-

symposium

24–25 mars, Helsingborg 12–13 maj, Stockholm

Överlåtelsebesiktnings-

symposium

16–17 februari, Stockholm2–3 maj, Malmö

Entreprenadbesiktning,

grundkurs

28–29 mars, Stockholm2–3 maj, Helsingborg

Entreprenadbesiktning,

steg 2 och prov

17 maj, Stockholm31 maj, Helsingborg

Överlåtelsebesiktning,

grundkurs

21–24 mars, Stockholm

Överlåtelsebesiktning, prov

25 mars, Stockholm

ABK 09

11 april, Stockholm

Eurokoder

15 mars, Halmstad7 april, Stockholm

Nya PBL Nyhet!

31 mars, Stockholm12 maj, Göteborg

Plåt i teori och i verklighet

29 mars, Stockholm

Putsade fasader

24 maj, Stockholm

Fuktmätning –

fukt och mögelskador

3–4 maj, Stockholm

Fogfria golv –

besiktningsman och konsult

13 april, Stockholm

AMA Hus 08, grundkurs*

3 februari, Stockholm10 februari, Göteborg

AMA Anläggning 07*

3 maj, Malmö9 maj, Luleå11 maj, Stockholm18 maj, Göteborg

MER Anläggning 07*

4 maj, Malmö10 maj, Luleå12 maj, Stockholm19 maj, Göteborg

Byggarbetsmiljösamordnare,

Grundutbildning, steg 1*

19–20 jan, Stockholm26–27 jan, Visby1–2 feb, Göteborg8–9 feb, Karlstad


Nytt�från�SBR

I oktober samlades ett nittiotal förväntansfulla resenärer på Arlanda för att följa med på SBRs studieresa till världsut-ställningen i Shanghai och ett besök i Beijing.

Resan blev intensiv och bjöd på stort som smått, från sky-skrapor till att det går att få 1,6 km silkestråd från en enda puppa.

Naturligtvis besökte den svenska gruppen även histori-ens största världsutställning i Shanghai, Expo 2010. Gunnar Edebrand föll pladask för Is-lands paviljong, ”en pärla”, men även de övriga nordiska länderna, och Sverige, fann nåd.

Läs mer om hans levande berättelse från SBRs mycket lyckade resa.

Du kan läsa hela hans text, och se fler foton, på www.sbr.se/kinaresa

”Framför huvudentrén stod en stor sten för att förhindra de onda andarna att komma in i huset. Andarna kan bara gå rakt fram, men som extra säker-het finns också en hög tröskel vid entrén eftersom den onda anden inte kan passera denna höjd. De olika husen kunde ha två ingångar, en pampigare för

männen och en enklare för kvin-norna.

(…)Efter sedvanligt prutande

kom man överens om 10 yuan. Vår medlem fick tillbaka 90 yuan, trodde han, men det var

’monopolpengar’. Flertalet av oss blev lurade vid sådana här erbjudande.”

Läs mer av Gunnar Edebrands

berättelse från Kina på www.sbr.se/kinaresa

sBr i shanghai och Beijing

Den ”Förbjudna staden”, med världens största bostadskomplex på 720 000 kvm och med 9 999,5 rum, är naturligtvis ett måste för Kinaresenärer. Foto:�Gunnar�Edebrand

Sidenfrabriken Yuanhou. Foto:�Gunnar�Edebrand

Den svenska paviljongen. Foto:�Gunnar�Edebrand

14–15 feb, Luleå15–16 feb, Malmö9–10 mars, Stockholm21–22 mars, Göteborg

Byggarbetsmiljösamordnare,

Fördjupningspaketet, steg 2*

21 feb, Stockholm10 mars, Malmö 28 mars, Karlstad28 mars, Luleå 5 april, Göteborg26 maj, Stockholm

Entreprenadjuridik, grundkurs*

24 januari, Malmö3 februari, Örnsköldsvik8 februari, Stockholm

15 februari, Gävle17 mars, Luleå22 mars, Göteborg

Entreprenadjuridik,

fortsättningskurs*

26 januari, Stockholm10 februari, Luleå9 februari, Göteborg30 mars, Malmö

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N8, 9, 15 mars, Malmö23, 24, 29 mars, Stockholm4, 5, 11 maj, Göteborg17, 18, 24 maj, Luleå

Nivå K16 mars, Malmö30 mars, Stockholm12 maj, Göteborg25 maj, Luleå

LOU – upphandling av bygg-

entreprenader och tjänster*

23 februari, Härnösand22 mars, Malmö13 april, Stockholm10 maj, Göteborg

Projektledning*

17–18 feb, Stockholm8–9 mars, Göteborg29–30 mars, Luleå5–6 april, Malmö

*Kurser markerade med*

genomför SBR i samarbete med

EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

medlemmarna. Vi fick en in-blick i intern kommunikation, vilket är något som vi i SBR också har ett projekt på gång om.

Dagen avslutades med be-sök på Holmenkollen och i centrala Oslo med besök på Tjuvholmen, som är ett nytt bostadsområde söder om Akers Brygge. Tala om exklu-sivt byggeri! Bostadshusen står på pålar i fjorden och har garage i nedsänkta kasuner. Priserna är därefter och kan få en svensk att rodna av blyg-samhet.

Symposiet avslutades med diskussioner om aktuella äm-nen, bland annat togs frågan om takrasen i vintras upp, det talades om bygg- och fastig-hetsbranschens personalkom-petens, om svårigheten att re-krytera nya medlemmar, samt AEEBC´s roll för validering av examen och yrkeskompetens.

Nästa år är det SBR´s tur att arrangera Nordiskt Byggsym-posium och det kommer att äga rum i Stockholm i septem-ber månad.

Av Lars Hedåker,förbundsordförande

Nytt�från�SBR

sök praktikanter eller praktikplats via sBrTidigt i höstas frågade några SBR-anslutna byggingenjörs-studenter vid Malmö högskola om SBR kunde hjälpa till att hitta praktikplatser eller jobb. Eftersom många inom SBR har eller arbetar i företag som kan behöva tillfällig personal, så skulle en förmedling av kon-takter mellan studenter och företag kunna vara bra för båda parter, ansåg de.

SBRs förbundsdirektör Magnus Janson tyckte att idén lät mycket intressant:

– Satsningen på att värva studentmedlemmar kan på detta sätt ge våra företagare en intressant rekryteringsbas. Därför beslutade vi att dra igång projektet så snabbt som möjligt.

– I nuläget har vi drygt 200 byggingenjörsstudenter i SBR och antalet växer i takt med att vi presenterar oss på olika högskolor. Kan vi dessutom erbjuda studenterna hjälp att söka praktikplatser och pre-sumtiva arbetsgivare så borde

intresset öka ännu mer. Magnus Janson tror också

att de SBR-anslutna studen-terna är lite vassare och extra intressanta att rekrytera.

Ansvaret hos parterna– Många har redan hunnit ta del av äldre kollegors kunska-per och varit med på flera av våra seminarier och studiebe-

sök. Dessutom visar deras in-tresse för SBR att de är alerta och ser framåt.

SBRs roll är enbart att till-handahålla en kontaktyta. Därefter är det upp till respek-tive part att komma överens om formerna för praktiken el-ler anställningen. Vissa hög-skolor kan ha särskilda regler för praktikplatser, särskilt om praktiken ingår i kursplanen. I det fall det är frågan om en an-ställning gäller arbetsmarkna-dens regler.

Hur går det till?Den som har en plats att er-bjuda mailar till ([email protected]). Kansliet ser sedan till att erbjudandet går ut till alla an-slutna medlemmar i hela lan-det, eftersom många pluggar på annan ort än hemorten. Blir platsen inte tillsatt inom några veckor går erbjudandet vidare till de närmast belägna hög-skolorna och läggs upp på SBRs hemsida.

På motsvarande sätt kan

SBR-anslutna studenter som söker praktik eller tillfälligt jobb anmäla detta till kansliet. Ansökan läggs då upp direkt på hemsidan.

– Vi gjorde ett test med för-medlingen i vårt nyhetsbrev i oktober. Det tog inte många minuter innan vi fick in den första lediga praktikplatsen från en medlem som har ett företag i norra Storstockholm, så jag tror att detta kan bli en uppskattad medlemsförmån.

Mer information finns på sbr.se/praktik D

Har du plats för en praktikant eller behövs tillfällig personal till företaget? Eller söker du praktikplats eller tillfälligt jobb? Nu kan du som är med i SBR söka rätt person och plats via SBR.

SBRs förbundsdirektör Magnus Janson

”En eftermiddag gjorde vi en biltur till och i öken. Alla hade sett hur de fyrhjulsdrivna bilarna kör över dynerna men aldrig deltagit. Nu fick vi chansen – en trevlig upple-velse med möte även med ka-meler – vem har inte sett Paris-Dakarrallyt på TV. Vi trodde att vi var rätt ensam-ma ute i öknen men vi misstog oss. Det var fredag och helg-dag så Dubaiborna gjorde utflykt till öknen – kanske lite som våra utflykter till fjällen och skidåkning.”

Så skriver Lennart Wågström från sin Dubairesa.

Du har väl inte missat att nästa år går SBRs resa till ökenstaden?!

Låt dig bli inpirerad av Wåg-ströms äventyr och utförliga redogörelse för både höga och låga och sneda och raka bygg-nader.

Läs mer om vad man kan upp-täcka i den föränderliga öken-staden på www.sbr.se/dubai

med fyrhjuling över sanddyner i dubai

Segelhotellet Burj Al Arab är ett av Dubais kännetecken. Hotellet ligger på en konstgjord ö ute i havet.�Foto:�Lennart�Wågström


Nytt�från�SBR

SBR lanserar en ny medlemsförmån i form av en mentorskapsförmedling. Den ska ge yngre medlemmar chansen att ta del av den kunskapsbank som finns hos äldre kollegor.

nu kan du bli eller söka en sBr-mentorAtt sprida äldre byggingenjö-rers erfarenheter vidare till yngre kollegor har alltid varit ett av SBRs främsta syften. Hittills har det huvudsakligen skett genom kurser, semina-rier och olika former av nät-verkande men nu tillkommer även en mentorskapsförmed-ling. En enkät som nyligen gjordes bland nyare medlem-mar visade att det finns ett mycket stort intresse för att få tillgång till mentorer såväl som att ställa upp som mentor.

Förmedlingen sker via SBRs hemsida där anslutna och medlemmar som vill ha res-pektive vill vara mentorer kan presentera sig. Utöver kravet på medlemskap är formerna fria.

– Mentorskap kan fungera på många olika sätt och vi vill inte styra för mycket eller göra det administrativt tungrott, säger SBRs förbundsdirektör Magnus Janson.

– Det viktiga är att vi kan er-bjuda chansen för dem som är

intresserade att hitta varandra och ge dem lite inspiration om hur det kan fungera. Vi kom-mer också att ha koll på vilken typ av mentorer som efterfrå-gas och uppmuntra medlem-mar med sådana kunskaper att ställa upp om det behövs.

– Dessutom är vi angelägna om att få återkoppling och idéer om hur vi kan utveckla och förbättra mentorskaps-förmedlingen.

Vem kan ha en mentor?Någon precis åldersgräns finns inte. Men i första hand är möjligheten tänkt för yngre SBR-medlemmar, antingen man precis är klar med sin ut-bildning eller hunnit jobba några år. Det kan också vara medlemmar som jobbat lite längre men som står inför en större förändring eller utma-ning.

Vad gör en mentor? En mentor är en person med erfarenheter och kunskap som

man som ung byggingenjör kan ha nytta av. Mentorn kan vara stöd och bollplank i tek-niska och andra praktiska frå-gor, men kan också genom sin erfarenhet av arbetsliv och/el-ler företagande ge ett värde-fullt stöd för den som är i bör-jan av karriären. Ett mentor-skap är också ett utbyte. Adep-ten får tillgång till mentorns kunskapsbank, och mentorn får en chans att fortsätta följa det som händer i arbetslivet och branschen. Dessutom tycker en mentor ofta att det är kul att se sitt kunnande föras vidare och se hur unga kolle-gor utvecklas. En mentor tar i allmänhet inte betalt utan stäl-ler upp ideellt. Det betyder att mentorn bjuder på erfarenhet och kunskap, men kanske inte åtar sig att hjälpa till med spe-cifika arbetsuppgifter.

Hur kommer man igång? De som vill vara mentorer an-mäler detta till ([email protected]). SBR-kansliet förmedlar

sedan erbjudandet via lokalav-delningen eller SBRs hemsida. Den som är intresserad tar själv kontakt med mentorn och bokar ett möte där man får lära känna varandra och se om personkemin stämmer. Sedan får adept och mentor själva komma överens om hur de går vidare.

Hur länge pågår det?Allt från några enstaka möten till en mångårig kontakt. Det avgör parterna själva. En van-lig situation är när man står inför ett vägval i karriären el-ler funderar på att starta eget. Eller om man står inför nya yr-kesutmaningar och kan behö-va moraliskt och kunskaps-mässigt stöd i ryggen under en period.

Mer information finns på sbr.se/mentor D

Sami Hassinen är ny förbunds-sekreterare i SBRs motsvarig-het i vårt östra grannland; SBIF.

SBIF står för Svenska Bygg-mästare- och Ingenjörsför-bundet YH i Finland r.f. Tidi-gare förbundssekreteraren Jonas Ström har gått vidare till nya uppgifter och Sami Hassi-nen, 36 år, tog över arbetsupp-gifterna på kansliet i Helsing-fors i september 2010.

Sami Hassinen är född, upp-vuxen och bosatt i Helsingfors med sambo. Han har studerat företagsadministration vid Hanken och visuell mark-nadsföring vid yrkesinstitutet

Prakticum i Helsingfors.Under de senaste åren har

han bland annat arbetat med butiksreklam och marknads-föring vid Stockmann, som närmast motsvarar NK i Stockholm, samt fungerat som servicerådgivare vid GoExcel-lent.

Sami är tvåspråkig men har genomfört sin skolgång och sina studier på svenska. Dess-utom har han kunskaper i eng-elska och tyska. Datakunska-perna omfattar de vanligaste kontorsprogrammen samt olika bildbehandlings- och om-brytningsprogram. Han har tidigare framställt olika bro-

schyrer och är därför bekant med layout och redigering.

På fritiden vistas Sami Hassinen gärna ute i skärgår-

den med båten. På kontoret nås Sami Hassi-

nen på [email protected] D

sami är ny förbundssekreterare

Sami Hassinen, ny förbundssekreterare i vårt östra grannland.



Marknadsnytt

Just nu renoveras Hammar-kulletorget i Göteborg i en av de största pågående renove-ringarna av miljonprogram-mets bostäder. Vita fasader i fibercement från Cembrit och nya fönster ger hela området ett nytt ansikte samtidigt som tilläggsisolering gör husen

mer energieffektiva. Efter re-noveringen kommer husen att dra 30–35 procent mindre en-ergi än de gör idag. 700 lägen-heter berörs i renoveringen som väntas vara klar år 2012. D

Cembrit 070736 47 67 [email protected]

vit fasad i fibercement

Envic-Sense AB:s mätinstru-ment detekterar tungmetaller i realtid direkt på plats. Detta sker med hjälp av Quartz Crys-

tal Microbalance (QCM) tek-nik, som har inneslutits i en mätcell. Genom olika ytbe-handling på kristallen ändras kristallens frekvens och ge-nom detta kan olika ämnen detekteras.

En mätcell för kvicksilver finns framme och en mätcell för arsenik lanseras snart. D

EnvicSense AB 076880 88 10

Bärbar miljögiftsdetektor

Fox Designs serie Nyx har fått en ny version med ljuskällan LED. Företaget framtidssäk-rar sina armaturer genom att LED-ljuskällan och tillhöran-

de drivdon enkelt kan bytas ut och ersättas med den elektro-nik som är mest miljövänlig och energibesparande vid en given tidpunkt.

Avstånden mellan pollarna kan med den nya versionen LED vara upp till 14 meter vil-ket är dubbelt så långt som med tidigare kompaktlysrör eller metallhalogen. Detta innebär en lägre materialkost-nad.

Ljuskällans genomsnittliga livslängden ligger på 50 000 timmar med 70 procent av lju-set kvar. D

Fox Design AB 08440 85 41 [email protected]

utelampa med led som ljuskälla

Den stapelbara karmstolen Lite är resultatet av en design

brief från företaget Offecct. Uppdraget var att ta fram en stapelbar stol som kombinerar en tilltalande estetik med en rationell funktion och kon-struktion. Utmaningen gick till Broberg & Ridderstråle. Den stapelbara stolen känne-tecknas av en tunn sittprofil med en bred välvd rygg. D

Offecct 0504415 24 [email protected]

Bredryggad stol kan staplas

Megamans lågenergilampor innehåller amalgam, som är en legering av kvicksilver och an-dra metaller. Det har en fast form i rumstemperatur och inget kvicksilver läcker ut även om lampan går sönder. Amalgamet gör det säkrare att återvinna lamporna, enligt fö-retaget.

När lampan tänds omvand-lar elektronströmmen en liten del av amalgamet till kvicksil-verånga, men bara precis det som används för att kunna ge ljus. D

Megaman Sverige AB 070229 65 58 [email protected]

läcker inte kvicksilver

Ett nytt produktprogram för ventilationsisolering, Ultima-te Protect, ger enligt Saint-Gobain Isover AB en hög brandsäkerhet i kombination med låg vikt. Produkterna byg-ger på ny teknologi från Saint-Gobain Isover. En ny genera-tion glasull har en patenterad

sammansättning som gör att ventilationskanaler kan isole-ras enligt kraven för brand-klasserna EI 15, EI 30 och EI 60 med nätmattor som är 10 mm tunnare än tidigare. D

SaintGobain Isover AB 04284 000 staffan.tigerfeldt@saintgobain.com

glasull ger bättre brandskydd

masonitelättelementwww.m-l.se

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comww

TÄTA TAKDERBIGUM

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Husbyggaren 2010 Nr 7

Documents

Transcript of Husbyggaren 2010 Nr 7