Hanken #1/2011

24
1/11 EN ALUMNTIDSKRIFT FRÅN SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN 3 Ledaren: Eva Liljeblom 4 Hänt på Hanken 6 Möjligheternas Ryssland 8 Stora variationer i ryskt ledarskap 10 Chef via rotation 12 Doktor på manipulation 13 Troberg återvände till Hanken 14 Lyckad fundraising fortsätter 16 Borg & Wahlroos drog fullt hus 17 Boktipset 18 Ny syn på tillväxt 19 Språkligt korstryck 20 Ca 300 på utlandsstudier 21 På jobb 22 Brief in English 1 DETTA NUMMER: Många blundar. Korrup- tionen hotar affärsmöjlig- heterna i Ryssland. Fram- gång kräver kännedom om kultur och ryskt ledarskap. Sid. 6–9

description

Hanken Svenska handelshögskolans alumntidning

Transcript of Hanken #1/2011

Page 1: Hanken #1/2011

1/11

EN ALUMNTIDSKRIFT FRÅN SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN

3 Ledaren:EvaLiljeblom 4HäntpåHanken 6 MöjligheternasRyssland 8 Storavariationerirysktledarskap 10 Chefviarotation 12Doktorpåmanipulation 13 TrobergåtervändetillHanken 14 Lyckadfundraisingfortsätter 16 Borg&Wahlroosdrogfullthus 17 Boktipset 18 Nysynpåtillväxt 19 Språkligtkorstryck 20 Ca300påutlandsstudier 21 Påjobb 22 Brief in English1

DETTA NUMMER: Många blundar. Korrup- tionen hotar affärsmöjlig- heterna i Ryssland. Fram-gång kräver kännedom om kultur och ryskt ledarskap. Sid. 6–9

Page 2: Hanken #1/2011

AVSNITTSBESKRIVNING

2

--

T T O T F L S

01 02

03 04 05 06 07 08 09

10 11 12 13 14 15 16

17 18 19 20 21 22 23

30 31

MAJ 2011M T O T F L S

01

02 03 04 05 06 07 08

09 10 11 12 13 14 15

16 17 18 19 20 21 22

23 24 25 26 27 28 29

DISPUTATIONER

KALENDERN

AlumndAg i Stockholm 20.5.2011Hanken arrangerar en alumnträff i Stockholm fredagen den 20 maj 2011. På pro-grammet står ett halvdagsseminarium med intressanta talare och en festlig middag på kvällen. Bland talarna finns Sveriges Riksbankschef Stefan Ingves. Seminariet hålls på Stockholms handelshögskola och vi bjuder också in alumner från Handels. Ta chansen att nätverka med både Hankens och Handels alumner!

Alumndagen i Stockholm blir Hankens femte alumnträff utomlands. Vi har tidi-gare träffats i Stockholm 2007 och 2009, i London 2008 och ifjol i Bryssel. Alla in-ternationella alumndagar har varit mycket lyckade och lockat många deltagare. Kom med och gör också den här träffen till en framgång!

Sprid ordet till alla Hankenalumner du känner i Sverige eller samla dina alumn-vänner i Finland för ett långt veckoslut i ett vårigt Stockholm. Det här är också ett ypperligt tillfälle för dig som bor utomlands att träffa andra expatriater som arbetar runtom i Europa.

Vi återkommer i de månatliga alumnbreven med mer information om alumnda-gen i Stockholm men boka datumet i din kalender redan nu. Alumnbrevet skickas till alla registrerade Hankenalumner. Registrera dig genast som alumn på www.hanken-alumni.fi, medlemskapet är gratis.

Alumni dAY in Stockholm 20.5.2011Hanken arranges an international alumni event in Stockholm Friday May 20th, 2011. The programme includes a half-day seminar with interesting speakers and a festive dinner in the evening. One of the speakers is Stefan Ingves, Governor of Sweden’s central bank The Riksbank. The seminar is held at Stockholm School of Economics and we will also invite some of their alumni to the seminar. Take the chance to net-work with both Hanken and SSE Alumni!

The alumni day in Stockholm is Hanken’s fifth alumni day abroad. We have pre-viously hosted two events in Stockholm, in 2007 and 2009, one in London in 2008 and most recently in Brussels last year. All international alumni events have been packed with knowledge and fun and have gathered many of alumni. Join us in Stock-holm and make this event as big a success as previous years!

Spread the word to all the Hanken Alumni you know in Sweden or gather your alumni friends in Finland for a long weekend in Stockholm. This is also the perfect opportunity for expatriates to meet fellow alumni living and working abroad.

There will be more information on the alumni day in Stockholm in the monthly alumni letter but please book the date in your calendar already now! The alumni letter is sent to all registered Hanken alumni. Register right away at www.hanken-alumni.fi, membership is free of charge.

T T O T F L S

01 02

03 04 05 06 07 08 09

10 11 12 13 14 15 16

17 18 19 20 21 22 23

31

M T O T F L S

01 02

03 04 05 06 07 08 09

10 11 12 13 14 15 16

17 18 19 20 21 22 23

24 25 26 27 28 29 30

20.5.2011kl13.00–18.00AlumndagiStockholmSeminariumpåStockholmshandelshögskolaochmiddagpåkvällen.

OKTOBER 2011

7.10.2011kl8.30-17.00HankendageniHelsingforsEnheldagförkunskapochnätverk.SeminariumpåHankenochmiddagpåkvällenpårestaurangBörs.

Katarina Helléndispute-radeden7januarividHanken(marknadsföring)pådoktors-avhandlingen”Acontinuationofthehappinesssuccessstory:Doeshappinessimpactservicequality?”.Opponent:professor Leaf van Boven,UniversityofColoradoatBoulder.Kustos:professorVeronica Liljander,Hanken.

Johanna Gummerusdispute-rariden4marsvidHanken(marknadsföring)pådoktorsav-handlingen”Valueine-service:Conceptualfoundationandempiricalevidence”.Opponent:ProfessorSteve Baron,UniversityofLiverpool.Kustos:professorChristian Grönroos,Hanken.

Maria Jakubikdisputerarden7marsvidHanken(företags-ledningochorganisation)pådoktorsavhandlingen”Becomingtoknow-Essaysonextendedepistomologyofknowledgecreation”.Opponent:Dr Donald Hislop,LoughboroughUniversityBusi-nessSchool.Kustos:professorKarl-Erik Sveiby,Hanken.

Maria Solitanderdispute-rarden12marsvidHanken(entrprenörskapochföretagsled-ning)meddoktorsavhandlingen”Whensharingbecomesalia-bility–anintellectualapproachtodescribingthedichotomyofknowledgeprotectionandsharinginintra-andinterorgani-zationalrelationships”.Opponent:Ph.D.Nick Bontis,DeGrooteSchoolofBusiness,McMasterUniversity,Kanada.Kustos:ProfessorSören Kock,Hanken.

Page 3: Hanken #1/2011

3

LEDARENLEDAREN

Universitetsutbildningens och forskningens yttersta värde mäts i hur de gynnar den omgivande världen. På lång sikt sker detta via innovationer, genom större förståelse av feno-men och omgivningar samt via bidrag till utvecklingen. Med mer omedelbar verkan sker det bland annat via utbildning av efterfrågad och uppskattad arbetskraft.

De verkligt stora framstegen görs ofta inom den så kal-lade grundforskningen, och förs vidare via forskningsbase-rad undervisning. Bilden av grundforskningen är ofta den av forskaren i ett ”elfenbenstorn”. Men interaktionen mellan högskolan och nä-ringslivet behöver inte, och skall optimalt inte vara enkelriktad. Hankens näringslivskontak-ter är mångfacetterade, och vi jobbar med att ytterligare skapa klarhet i hur de erbjuds.

Ett viktigt element i våra näringslivskon-takter är ”life-long learning”. Hankens för företag skräddarsydda ledarskapsutbildning bedrivs nu (i samarbete med Handelshög-skolan i Stockholm) inom Hanken&SSE Ex-ecutive Education. Kvar inom Hanken finns olika öppna program, såsom MBA, CEFA, och PROFIN, samt det kursutbud som ges av Vasa fortbildning. Dessa har nu samordnats inom Hanken fortbildning (Hanken Life-Long Learning), för att kunna er-bjuda en tydlig kontaktpunkt för företag och personer i nä-ringslivet i behov av sådana tjänster.

I en komplex värld framstår enkelhet och lättillgänglig-het som värdefulla egenskaper. Hanken har i år lanserat ett partnerprogram för företag, i syfte att på ett koordinerat sätt kunna erbjuda tillgång till en palett av Hankens tjänster. Dessa tjänster inkluderar såväl rekryterings- och fortbild-ningstjänster som högklassiga kunskapsforum arrangerade på Hanken, ofta i samarbete med våra partners. Ett exempel på de sistnämnda är det morgonseminarium i februari, där vår första Premium Partner, PwC, presenterade resultaten från sin årliga ledarskapsundersökning ”CEO Survey”. Flera partneravtal har nu undertecknats och mera partnerinriktat programutbud följer.

Hankens företagskontakter omfattar naturligtvis även mycket annat: forskningssamarbete inom ramen för externt finansierade projekt (t.ex. TEKES), gästföreläsare från nä-ringslivet, våra studenters företagspraktik, avhandlingar med teman från näringslivet, och sist men inte minst vårt breda alumnnätverk. Som en direkt produkt av dessa inter-aktioner hoppas vi kunna producera examina som närings-livet uppskattar och som leder till bra anställning – något som vår huvudfinansiär kanske i framtiden även kommer att beakta i större utsträckning vid sina finansieringsbeslut.

EVAL i L jEBLOMREKTOR

Högskolan och näringslivet

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANPB 479, 00101 Helsingforstfn (09) 431 331, fax (09) 43133 404

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANPB 287, 65101 Vasatfn (06) 3533 700, fax (06) 3533 703

CHEFREDAKTÖR Camilla Sågbom

ANSVARIG UTGIVAREEva Liljeblom

REDAKTIONSSEKRETERAREPeter Nordling

REDAKTIONSRÅDTowa Blomqvist Patrick FuruMargareta GranholmLars-Johan LindqvistSaku MantereAnnika Sucksdorff Björn Sundell

REDAKTION OCH OMBRYTNINGOy Nordinfo ABLillviksvägen 6, 02360 Esbotfn (09) 888 60 17fax (09) 888 60 19E-post [email protected]

ANNONSFÖRSÄLJNINGOy Nordinfo Abtfn (09) 888 60 18

ADRESSFÖRÄNDRINGARGör adressförändringen själv på webben www.hankenalumni.fi eller kontakta alumnkoordinator Towa Blomqvist Tfn 050 552 7271e-post: [email protected]

UPPLAGA 8 500 ex

TRYCKERIEdita Prima Oy, Helsingfors

ISSN 1795-1534Medlem i Tidskrifternas förbund

UTGIVNINGSDAGAR 2011nr 1 16.3, nr 2 8.6, nr 3 26.10, nr 4 14.12

PÄRMFOTOPixmac

Page 4: Hanken #1/2011

4

HÄNT PÅ HANKEN

Den 10 februari gästades Vasa campus av forskare från S:t Petersburg State University och av Hankenambassadör Henrik Lax. För att lyfta fram affärsmöjligheterna i Ryss-land, och för att intressera studerande att lära sig mer om Ryssland, ordnades ett öppet seminarium som drog fullt

möjligheternAS rYSSlAndhus. Seminariet omfattade också en paneldiskussion med företagsrepresentanter från Dermoshop, Logset och Unituli. De berättade om sina praktiska erfarenheter på den ryska marknaden. Läs mera på sidorna 6–7.

FOTO:jOHANNESTERVO

liljeblom hederSdoktorRektor Eva Liljeblom har utnämnts till hedersdoktor vid Vasa universitet. Hon promoveras tillsammans med nio an-dra hedersdoktorer den 27.5.2011.

Vasa universitet betonar att Liljeblom har varit med om att skapa en stark utbildnings- och forskningsenhet inom fi-nansiell ekonomi. Enhetens verksamhet har influerat både verksamhet inom den akademiska världen samt näringsli-vet, där Liljeblom har ett brett kontaktnätverk. Som styrel-semedlem har hon haft inflytande i flera stora finska företag. Därtill har hon varit verksam som expert vid utarbetandet av placeringsstrategier för olika statliga organisationer.

Genom att utnämna professor Eva Liljeblom till heders-doktor vid sin handelsvetenskapliga fakultet vill Vasa uni-versitet lyfta fram en av de mest centrala och meriterade per-sonerna inom ett av universitetets fokusområden.

troberg profeSSor Pontus Troberg, 57, har utnämnts till professor i redovis-ning på Hanken. Troberg, som tillträdde den 1 januari 2011, har sedan år 2000 varit professor i internationell redovis-ning, samt sedan år 2005 även institutionsföreståndare för redovisning och finansiell ekonomi vid Aalto-universitetets handelshögskola.

– Vi är mycket lyckliga över att Hankens professorskår förstärks med en expert på internationell redovisning av Trobergs kvalitet. Han tillför inte endast akademisk sakkun-skap utan har även en bred internationell erfarenhet samt goda näringslivskontakter, och har bland annat på våra ana-lytikerprogram, där han medverkat, blivit uppskattad som en utmärk lärare, säger Hankens rektor Eva Liljeblom.

SteniuS leder inter-nAtionellt ArbeteRektor emerita Marianne Stenius har utnämnts till Dean of International Affairs vid Hanken. Hon tillträdde tjänsten i januari 2011. I sin nya roll leder Stenius arbetet med inter-nationella ackrediteringar och deltar i utvecklandet av Han-kens internationella nätverk. Marianne Stenius var rektor för Hanken 1993–2010. Hon är även professor i finansiell ekonomi vid Hanken.

FOTO:MATiASUUSiKYLÄ

Page 5: Hanken #1/2011

55

finAl för StrAtmArk Islutet av januari stod Hanken och Aalto-universitetets han-delshögskola värd för det sista StratMark seminariet. Se-minariet lockade över 600 företagsledare och akademiker. Temat för årets seminarium var hur effektiv marknadsföring och försäljning påverkar en förändrad affärsmiljö.

AnnorlundA bAnkingVasaalumnen Jens Wiklund berättade på alla hjärtans dag om Handelsbankens decentraliserade modell och annorlun-da banking inom sin internationella verksamhet. Handels-banken har idag verksamhet i 17 länder, med både privat- och företagskunder. Wiklunds karriär har gått framåt från att ha sommarjobbat på Handelsbankens Vasakontor, via Esbo till att bli controller för att sedan starta upp verksam-heten i Ryssland. Numera är han Senior Vice President på Handelsbanken International, med säte i Stockholm.

ledArSkAp på SeminAriumDen 16 februari samlades ett hundratal alumner och andra näringslivsrepresentanter på Hanken för att delta i ett semi-narium med temat ledarskap under rubriken What future are you preparing for? Professor Julian Birkinshaw vid London School of Economics engagerade publiken med sitt tema Reinventing Management.

Efter Birkinshaw presenterade Hankens Premium Partner PricewaterhouseCoopers sin globala ledarskaps-undersökning, CEO Survey, om företagsledares framtids-förväntingar. Seminariet arrangerades av Hanken Alumni, Hanken&SSE och PwC. Läs mer om seminariet på sid 18.

Den 25 januari fylldes Hankens festsal då Ekonomiska samfundet i samarbete med Hanken arrangerade ett öppet seminarium med Sveriges finansminister Anders Borg och

hAnkenS pArtner-progrAm StArtAdeHanken har lanserat ett partnerprogram för att förstärka och utveckla sina kontakter till näringslivet. Genom program-met Hanken Premium Partners vill Hanken sammankoppla högskolans kunskap och forskning samt studerandenas po-tential och energi med näringslivets erfarenhet och exper-tis. Det första partneravtalet undertecknades i december av PricewaterhouseCoopers. I början av 2011 har också Fazer, Lemminkäinen och Wärtsilä kommit med som Hanken Pre-mium Partners.

– Vi ser fram emot långvariga partnerskap med ömsesidig nytta, säger Lena Jungell, partnerskapsansvarig på Hanken.

Partnerprogrammet erbjuder sina Hanken Premium Partners och Hanken Partners möjligheter till långsiktigt samarbete och växelverkan mellan företag och högskolan bland annat i form av kompetensutveckling och rekryte-ringstjänster.

borg och WAhlrooS drog fullt huSHankens styrelseordförande Björn Wahlroos som talare. De diskuterade kring rubriken Ny start eller negativ spiral för ekonomin? Läs mer om seminariet på sidorna 16–17.

FOTO:LE i FROSAS

FOTO:MATiASUUSUKYLÄ

Page 6: Hanken #1/2011

AVSNITTSBESKRIVNING

6

TEMA: MUSIKBUSINESSTEMA: BUSINESS I RYSSLAND

– Ryssland är ett stort land med många affärsmöjligheter, men tyvärr är några av dem farliga, sade senior lecturer Maxim Storchevoj, vid det statliga universitetet i S:t Peters-burg.

Storchevoj betonade de verkliga hoten mot affärsverk-samhet på den ryska marknaden och särskilt korruptionen. Statistik från Transparency International visar enligt honom att Ryssland år 2010 låg på plats 158 bland 174 länder i fråga om korruption samt att situationen egentligen inte förbätt-rats under 2000-talet.

– Ryssland är fortfarande ett av de värsta länderna. Ge-nomsnittsmutan i Ryssland har dessutom stigit från 27 000 rubel år 2009 till 49 000 rubel år 2010, sade Storchevoj.

De regleringar som staten infört mot korruption är enligt honom i huvudsak verkningslösa.

– De politiska myndigheterna är inte intresserade av att få bort korruptionen utan av status quo. I praktiken säger man: Vi hindrar inte er, vi tillåter er att göra vad ni vill upp till en gräns, men ni får inte utmana vår politiska ställning, sade han.

I anbudstävlingar finns det enligt Storchevoj heller ingen verklig tävling, utan alla kontrakt går till de ”rätta” budgi-varna.

Så kallad kickback eller otkat utgör enligt honom 10–50 procent av kontraktspriset. Företag kan också få problem och besvärlig behandling om inte myndigheter på olika nivå-er smörjs, framför allt reglerande myndigheter som beviljar licenser och tillstånd.

– Ibland kräver de lokala myndigheterna en andel i af-färsverksamheten för att den alls ska kunna komma igång, sade han.

Storchevoj varnade företagare för att de inte kan lita på formella kontrakt i Ryssland eller på rättsligt skydd.

– Domstolarna är tämligen dyra och ineffektiva instru-ment och domstolar kan också manipuleras, säger han och ger företagen råd:

– En svag marknadskultur kombinerad med avsaknaden av förtroende och goodwill gör det svårt. Om man ska in på den ryska marknaden bör man ha en rysk partner som kan systemet bra från insidan. Ett svagt rättssystem och dålig all-män etik gör alla marknadskontrakt ineffektiva. Det viktiga är att finna en ärlig och engagerad partner.

LÄR DIG KULTUR OCH TRADITIONERProfessor Vera Minina, också hon verksam vid det statliga universitetet i S:t Petersburg, lyfte i sin tur fram socio-kultu-rella skillnader mellan finnar och ryssar. Och en bra grund-regel:

StorA men fArligA möjligheter i rYSSlAndDen ryska marknaden är krävande och tuff, med stora möjligheter till goda affärer, men också med stora risker. Den slutsatsen kunde åhörarna dra av seminariet Doing Business in Russia – Insights from insiders, som hölls på Hanken i Vasa i februari.

– Undvik stereotyper. Alla ryssar är olika och detsamma gäller finländare. Det är viktigt att lära sig mera om kulturen och traditioner. Och framför allt att kunna skilja mellan kul-turella konflikter och arbetskonflikter.

I praktiken möter ett finländskt företag, som etablerar sig i Ryssland, många problem i fråga om kommunikation och förståelse, enligt Minina. Hon exemplifierar med Rea-gena Oy, som till exempel stött på en både dyr och utdra-gen certifieringsprocess för medicinsk teknik och mediciner i Ryssland. Med inslag av höga tullkostnader och tecken på korruption bland tulltjänstemän.

– Utan någon som kan hjälpa till går det inte att nå fram-gång i Ryssland eller så tar det mycket lång tid.

Ryssar anser till exempel att finländarna är för långsam-ma och oflexibla, tänker för länge och planerar för mycket. Generellt förväntar ryssar sig också mera direkt auktoritet medan finländska chefer föredrar mera demokrati, initiativ och eget ansvar. Å andra sidan förväntar ryssar sig flexiblare planering medan finländska chefer inte gillar överraskning-ar. En viktig kulturskillnad är att finländare är bekväma med e-post medan man för att nå bättre resultat i samarbetet med ryssar hellre bör mötas öga mot öga.

– Ryssar är rädda för att bli beskyllda för misstag och vill helst inte tala om misstag. Ett sätt att undvika det är att undvika ansvar och att inte ta initiativ, sade Minina.

INGET FUNGERAR SOM DET BORDEEn företagspanel bestående av de österbottniska företags-representanterna Lars-Erik Wägar (Unituli), Pasi Niemi-nen (Logset) och Susanne Ivars (Dermoshop) höll i stor utsträckning med om problemen och utmaningarna på den ryska marknaden.

– Ingenting fungerar som det borde och jag har upplevt allt det ni berättar om. Det är viktigt att ha en mycket bra advokat och en mycket bra revisor, sade Lars-Erik Wägar, vd för madrasstillverkaren Unituli, vars dotterbolag i Ryssland tillverkar madrasser för hotellbranschen. Hans erfarenhet är att rysk personal förväntar sig auktoritet.

– Jag försökte vara vän med alla men märkte att det inte funkade särskilt bra. En chef ska vara chef. Håll dig på rätt nivå och behåll auktoriteten. Personalen verkar också vara rädd för ansvar och det gör verksamheten besvärlig.

Pasi Nieminen, vd för skogsmaskinstillverkaren Logset, betonade vikten av närvaro i Ryssland.

– Om man ska bli framgångsrik inom skogsindustrin måste man vara etablerad och framgångsrik i Ryssland. År 2011 kommer verksamheten i Ryssland att stå för en stor an-del av Logsets försäljning, sade han och framhöll vikten av en lokal partner:

– Framgång i Ryssland bygger på att ha en lokal partner. Vi har varit lyckligt lottade i fråga om det. För mindre företag är den bästa strategin att stegvis och långsamt gå framåt. På den ryska marknaden blir varje dag en överraskning.

– Jag ser det som nödvändigt att ha ett eget dotterbolag

Page 7: Hanken #1/2011

AVSNITTSBESKRIVNING

7

TEMA: BUSINESS I RYSSLAND

och representeras av egen personal på den ryska markna-den, sade Wägar.

– Om man finner en bra partner kan man också jobba via denne. Det beror på i vilken bransch man är verksam, sade Nieminen.

I Finland är det svårt att få tag på ryskspråkig personal, ansåg Nieminen, som uppmanar till studier i ryska.

– Om vi inte har tillräckligt många ryskspråkiga i Fin-land måste man göra det enklare att rekrytera personal i Ryssland. Det är också viktigt att arbeta för visumfrihet mel-lan länderna, för visumbyråkratin gör livet svårt.

Nieminen sade att de största problemen att göra busi-ness i Ryssland förknippas med tullen.

– Vår princip är att vi inte betalar mutor och det gör att behandlingstiden kan ta längre, men vi ser det som det säk-raste sättet.

– Man måste bara hålla sig lugn och inte bli frustrerad över byråkratin, för det är så här det är, åtminstone tills vi-dare, sade Susanne Ivars, Dermoshops Key account manager Russia.

Även Lars-Erik Wägar betonade principen att inte betala mutor.

Storchevoj gladde sig över företagarnas entydiga nej till mutor.

– Ryssland är ett land som styrs av byråkrater och som ägs av byråkrater. Det är en god företagsstrategi att inte be-tala mutor, sade han.

TA INGET FÖR GIVETStyrelseordförande Henrik Lax vid institutet för Ryssland

och Östeuropa konstaterade att det är lättare att säga vad Ryssland inte är än vad Ryssland är.

– Ryssland är inte ett demokratiskt samhälle som byggts på lag, men inte heller en auktoritär stat, även om den har vissa auktoritära drag och saknar starka självständiga insti-tutioner.

Bland utmaningarna noterade Lax att Ryssland ligger långt efter USA och EU, men även exempelvis Brasilien och Kina, i fråga om produktion av ny kunskap. Och den ryska befolkningens hälsotillstånd är allvarligt, den förväntade livslängden för män har rasat kraftigt till 58 år.

Lax nämnde Stockmanns svårigheter på den ryska mark-naden som en extremt stark signal till det globala affärslivet att ”kom inte hit, för vi kan inte garantera era rättigheter”.

– När man anställer folk för viktiga chefsposter i Ryss-land är det viktigaste att man kan lita på personen. Professi-onell kompetens är betydligt mindre viktigt. För utlänningar är det svårt att göra rätt val, varnade han.

Enligt Lax kan dock den dramatiska krisen 2008 komma att innebära en vändpunkt. Tidigare trodde den ryska eliten att Ryssland kunde vara självförsörjande.

– Den ryska eliten ställdes inför en verklighet som den inte ens kunde föreställa sig år 2008, sade han.

Men samtidigt är Lax pessimist i fråga om större refor-mer:

– Eliten är mycket långt bunden av det korrupta sociala partnerskapet och jag är mycket pessimistisk över möjlighe-terna att de kan förändra det.

PETEREHRSTRÖM

FOTO:jOHANNESTERVO

Page 8: Hanken #1/2011

88

Ryskt ledarskap har sysselsatt forskare Mats Ehrn-rooth och doktorand Alexei Koveshnikov på Han-ken under de senast åren. Den som väntar sig att resultatet av deras forskning är en universalmodell för The Russian Manager, väntar dock förgäves. Ehrnrooth och Koveshnikov undviker, med akademi-kerns integritet, att servera förenklade sanningar. Däremot lyfter de fram den stora variationen i ryskt ledarskap, några överraskande kopplingar mellan ledarskapsstil och bransch – och ett stort behov av fortsatt forskning.

Mats Ehrnrooth och Alexei Koveshnikov påbörjade sitt pro-jekt år 2008. Då fick deras forskarteam på Hanken, vilket också består av Wilhelm Barner-Rasmussen och Violetta Khoreva, tillgång till ett unikt datamaterial från Moscow School for Higher Economics. Över 500 chefer på mellanni-vå har intervjuats om sitt ledarskap. Och nästan 2 000 vanli-ga anställda i samma företag om sina attityder till ledarskap. Företagen återspeglar i stort sett hela den ryska ekonomin, från Sovjettidens tunga råvaruindustri till nygrundande fi-nansbolag, från S:t Petersburg till Kaliningrad. Undersök-ningens bredd ger en långt mångsidigare bild än vad som tidigare erbjudits.

BBHs strategi gick ut på att köpa upp risiga bryggeriföretag och få dem på fötter med hjälp av sitt kunnande och kapital, men med lokala krafter vid rodret. Varje uppköpt bryggeri fortsatte inom BBH med en lokal vd och ledningsgrupp. De

”Rysk vd auktoritär, social och familjär”Henrik Therman har lång erfarenhet av ryskt ledar-skap. Det var han som strax efter Sovjetunionens fall, ledde Hartwall- och Prippsägda Baltic Bevera-ges Holding, BBH, till en enastående framgång på den ryska bryggerimarknaden. Therman var vd för BBH under största delen av 90-talet och styrelse-medlem i bolaget till mitten av 2000-talet. Då hade BBH vuxit till en klar, och mycket lönsam, mark-nadsledare i Ryssland och Baltikum.

gamla ägarna blev oftast kvar med en andel i bolaget. – Det var vårt solklara val från början. Och vi behövde

aldrig ångra oss. De flesta företag från väst gör ett stort miss-tag i att inte lita på ryska ledare. Man är alldeles för rädd för att ge över ansvar. Man tror inte på den ryska ledarkulturen.

PRODUKT AV SAMHÄLLETThermans erfarenhet är nämligen att det finns en utpräglat rysk ledartyp.

– Den är en produkt av det ryska samhället och den fung-erar bra. Kännetecknande för den ryska ledaren, då talar vi om vd-nivå, är att han å ena sidan är väldigt auktoritär, å andra sidan mycket social och mån om att ta hand om sin personal.

TEMA: BUSINESS I RYSSLAND

STORAVARiATiONERiRYSKTLEDARSKAP

Page 9: Hanken #1/2011

PÅ JOBB

99

TEMA: BUSINESS I RYSSLAND

– Forskningen på området har varit snäv. Man har gärna begränsat den till företag i Moskva och S:t Petersburg där västerländsk chefskultur antagligen påverkat mest, och där-för fått en både förenklad och snedvriden bild av verklighe-ten, berättar Ehrnrooth.

– Snävheten har lett till att folk till och med talar om The Russian Management Style, som om det fanns bara en mo-dell. Vi har, tack vare omfånget på vårt data, kunnat identi-fiera ett bredare spektrum av ledarskapsattityder i Ryssland, kommenterar Koveshnikov.

FYRA HUVUDTYPERSå brett faktiskt, att gängse kategorier för motsvarande stu-dier i väst inte räckte till för att täcka alla nyanser. Forskarna fick komplettera modellen, och kunde med hjälp av den ur-skilja fyra huvudtyper av ryska ledare.

– De sträcker sig från de ”oberoende professionella” (Independent Professionals) som kommer närmast det vi i väst avser med idealiskt, demokratiskt, ledarskap, över de ”exploaterande” (Exploitative) och ”lydiga” (Obedient and unsupportive ) ledarna, till ”förmyndarna” (Paternalistic leaders ) som ligger närmast det vi uppfattar som auktori-tativt, Sovjetinfluerat, ledarskap, sammanfattar Ehrnrooth och Koveshnikov sina resultat.

Att olikheterna delvis förklaras av faktorer såsom bransch, region, utbildning och kultur, är en självklarhet. Också i Ryssland. Mindre självklart är däremot att den största gruppen av demokratiskt influerade chefer, hittas i industriföretag och stora organisationer med anor från Sov-jetepoken. Lika överraskande är att den patriarkaliska, auk-toritära Sovjetstilen, är allra vanligast bland nyetablerade, privata, handelsföretag. Och att det bland just dessa båda ytterlighetsgrupper återfinns flest kvinnliga ledare.

Orsaken till att den mest västerländska ledarskapsstilen finns i de mest Sovjetstämplade branscherna kan vara att de genomlevde en stark förändring med 1990-talets ekonomis-ka reformer. De var tvungna att förändras för att överleva. Nygrundade företag upplevde inte samma förändringstryck,

resonerar forskarna i sin rapport.– Det, påpekar Koveshnikov, avslöjar en av de grundläg-

gande motsättningarna i dagens Ryssland. Globaliseringen förutsätter allt större likriktning. Vilket man accepterar och, åtminstone utåt sett anammar. Men samtidigt strävar man åt andra hållet; ryssarna försöker bli ryskare än vad de är.

Då är det auktoritärt ledarskap och en hög värdering av de anställdas kontakter och nätverk som gäller. I den ofull-ständiga konkurrens som fortfarande präglar den ryska eko-nomin, kan företag med lojala ja-sägare, styrda av en chef med inflytelserika kontakter ofta räkna med bättre fram-gång, än de som satsat på kvalificerat folk och professionella ledare.

– Man skall inte heller tolka detta för enkelt. Vårt argu-ment är att hela det ryska samhället genomgår en stor för-ändring. Företagsledarna påverkas av västerländska impul-ser, vilket skapar helt nya former av ledarskap. Hur bilden utvecklas vet ingen.

UNIKA MÖJLIGHETEREhrnrooth, Koveshnikov och deras kolleger på Hanken job-bar nu hårt på finansiering för fortsatt forskning på området. Ansökningar ligger inne hos Finlands Akademi och en del mindre finansiärer. Beslut väntas i maj.

– Ryssland är ett eftersatt forskningsområde överlag, och det gäller i hög grad också inom Hanken. Dagens Ryssland är som ett levande laboratorium för ekonomiska och orga-nisatoriska experiment, vilket gör det mycket intressant. Vi kommer att fortsätta samarbetet med våra begåvade ryska kolleger, och ser fram emot att härnäst kunna göra jämfö-rande studier mellan ryska och finländska företag. Ett viktigt nästa steg är att hitta ett antal intresserade finländska part-nerföretag med verksamhet både i Finland och Ryssland. Här finns utrymme för banbrytande forskning och vår rela-tivt unika, goda relation till de ryska forskarna, ger oss en utmärkt utgångspunkt, fastslår Ehrnrooth och Koveshnikov.

MARiANNEZi L L iACUS

En tydlig och effektiv arbetsfördelning är ett annat ut-märkande drag.

– Både i Ryssland och Ukraina satsar vd:n betydligt mer tid än här på att upprätthålla nätverk. Det betyder inte att han springer runt och delar ut mutor och presenter. Det handlar om att ständigt hålla sig ajour med de strukturer som påverkar företagets verksamhetsmöjligheter. Vd:n skö-ter de externa relationerna och låter ledningsgruppen sköta jobbet. Det fungerar synnerligen väl. Ledningsgruppen får, och tar, ansvar. Och slipper en vd som blandar sig i allt.

Finländarna kan ha en viss fördel av att förstå den ryska ledarskapskulturen tror Therman.

– Det ligger nog en sanning i att vi finnar har en natur-lig hållning till Ryssland och rysk mentalitet. Min erfaren-het är att svenskarna, med sitt utpräglat anti-auktoritära ledarskap, inte klarade av ryssarna lika bra. De antog lätt en besserwisser-attityd, och blandade sig för mycket i. Fin-narna kunde också bli frustrerade. Men de reagerade genom att kavla upp ärmarna och dona. De var på plats, de jobbade,

visade exempel, men med respekt för ryssarna och det ryska sättet att sköta saker.

KONTRAKT I KÖKETTherman påpekar att familjen är oerhört viktig för den ryska företagsledaren. Den som inte tar hänsyn till det kommer inte långt i Ryssland.

– Varje ledare vi tecknade kontrakt med, ville i första hand försäkra sig om att det skulle gagna hans familj och släkt. Hans egen fördel var mindre viktig. Varje kontrakt skrevs också hemma i vårt kök. För de ryska ledarna låg det ett stort värde i att bli en del av the BBH Family. Och med det också helt konkret vänner till vår familj. I ryskt affärsliv måste man bjuda på sig till 100 procent. Företagskulturen är en förlängning av familjekulturen och dess värderingar. Man kan som reserverad västerlänning tycka det blir för mycket. Men det är utan vidare mödan värt. Inte enbart för busines-sens skull. Mina absolut bästa och högst värderade vänner är i dag just dessa, fruktansvärt sympatiska, ryssar.

Page 10: Hanken #1/2011

KOLUMN

10

– Varje höst försöker vi definiera möjliga påläggskalvar och funderar över vilka åtgärder som krävs för att personerna ska utvecklas i rätt riktning. På det sättet får vi en pool av chefsämnen. Men ingen av dem kan ändå ta något för givet, säger Hakoinen.

Bland annat det här framgår ur undersökningen Leadership 2020 som Hanken & SSE Executive Education gjort bland drygt 40 personaldirektörer i finländska storföretag.

Enligt Christina Dahlblom, vd för Hanken & SSE, för-väntas framtidens företagsledare naturligt nog, ha många av de egenskaper som krävs av dem också idag. De ska vara en-tusiasmerande, energiska, målinriktade, öppna för föränd-ringar och få saker att hända.

rotAtion viktig för frAmtidenS ledAreMorgondagens toppchefer rekryteras i hög grad internt. De har utvecklat sin kompetens genom ar-betsplatsrotation, coaching och mentorskap. Lön och status sporrar inte längre som förut. Och morgonda-gen, den är i det här fallet här år 2020.

Men om tio år fäster företagen allt större vikt vid att cheferna också kan leda virtuellt, leda över kultur- och ål-dersgränser, att de behärskar matrisledarskap, är insatta i makroekonomin och har erfarenheter av nya marknader, såsom Kina.

T-CHEFEN KOMMERDet här innebär att den traditionella I-formade ledaren, som i hög grad är expert på ett område, är ute. In träder i stället den T-formade chefen.

– Han eller hon är mångsidig, känner till företagets vär-dekedja i sin helhet, är förtrogen också med andra bran-scher, är allmänt kunnig och har en god allmänbildning. Dessutom ska chefen ha arbetserfarenheter av många olika

FOTO:MATiASUUSiKYLÄ

Hanken&SSEExecutiveEducationföljeruppLeadership2020medtrerundabordsdiskussionerdärpersonaldirek-törernasomdeltogiundersökningenfårtadelavresultatenochdiskuteragemensammautmaningar.ibörjanavfebruarifokuserademanpåledarskapsmodeller.

Hon noterar ett ökande intresse för arbetsplatsrotation, åt-minstone i det egna företaget.

– Men, det krävs både egen aktivitet och att företaget stö-der den som vill utvecklas. Och man ska inte tro att man au-tomatiskt skjutsas rakt uppåt i karriären. Det är också viktigt

Allt fler vill rotera hos ElisaLiisa Hakoinen är HRD-direktör på Elisa Abp. Hon är en av dem som deltagit i undersökningen Lead-ership 2020. Hon berättar att Elisa redan under ett par års tid systematiskt utvärderat möjligheterna att klara sig och utvecklas för personer potentiella för olika nyckelposter inom företaget.

FOTO:MATiASUUSiKYLÄ

Page 11: Hanken #1/2011

AVSNITTSBESKRIVNING

11

slag och gärna från mer än ett företag och en funktion, listar Christina Dahlblom.

För att fostra morgondagens ledare betonar personaldirek-törerna vikten av systematisk och modig arbetsplatsrotation.

– Om du roterat förstår du verkligen hur företagets vär-dekedja är konstruerad. Du är en riktigt bra ekonomichef först då du förstår var och hur värdet i bolaget uppstår och kan sparra divisionerna att göra ännu bättre resultat, exem-plifierar Christina Dahlblom.

Enligt henne är en central utmaning för företagen att locka till sig de bästa förmågorna och att sedan lyckas be-hålla dem.

– Företaget måste erbjuda sådana utmaningar att de till-tänkta cheferna stannar kvar. Samtidigt måste dessa våga satsa också på annat än det de kan bäst.

LÖNEN SEKUNDÄRIntressant, men knappast överraskande är att lönen och statu-sen i företaget inte längre förväntas vara lika starka drivkraf-ter för den högsta ledningen. Personaldirektörerna tror att det blir allmännare att prioritera att företagets värden motsvarar de egna och livsbalans framom att vara ”stor chef”.

Enligt Christina Dahlblom ställer detta nya krav på ledar-skap över generationer. Å ena sidan har vi den unga genera-tionen som har ett nytt sätt att se på världen, som kanske vill kunna åka till något fjärran land på ett år tillsammans med familjen, hellre än att satsa allt på karriären. Å andra sidan har vi de äldre med en ekonomi som tillät dem att pensione-ra sig, eller som åtminstone inte behöver jobba 100 procent.

– Därför, säger hon, blir det en central utmaning att hitta flexibla modeller för hur man kan locka till sig de bästa för-mågorna. Utgångspunkten kan inte vara att man vill bygga en spikrak karriär. Andra värderingar kanske väger tyngre.

Projektet Leadership 2020 fortsätter nu med en ny kvan-titativ studie. I den vänder sig Hanken & SSE till personer som företagen betraktar som potentiella företagsledare på 2020-talet. Avsikten är att ta reda på hur de här människor-na ser på sin karriärutveckling, vad de förväntar sig av sin arbetsgivare, hur de ställer sig till olika utvecklingsalternativ och vilka faktorer som attraherar dem ifall de skulle byta ar-betsgivare.

– Här försöker vi hjälpa företagen att hitta idéer för hur de kan behålla de bästa förmågorna, få dem att trivas, ut-vecklas och känna sig motiverade, säger Christina Dahlblom.

PETERNORDL iNG

att bredda sitt kunnande på olika nivåer, slår hon fast.På frågan om hur länge de tilltänkta cheferna bör rotera

för att kvalificera sig för ett chefsjobb svarar Liisa Hakoinen mellan tre och fem år, beroende på människans egen kapa-citet och vilja.

– Den som kommer från ett annat företag kan ha kun-nande som förkortar tiden, säger hon.

Som de viktigaste egenskaperna för 2020-talets chefer nämner hon växelverkan – här har inget förändrats – att hela tiden ha målet kristallklart för sig och förmåga att leda snabba förändringar samt att utöva ett innovativt ledarskap.

PN

Page 12: Hanken #1/2011

12

Av en slump kom Henrik Höglund in på frågan om resul-tatstyrning redan i sitt proseminarium och skrev senare sin pro gradu avhandling om resultatmanipulation i finländska konkursbolag åren 2001–2004.

– Jag kände att undersökningen blev halvfärdig, och ville därför fortsätta med projektet och utveckla modellerna, säger han.

Före ekonomistudierna hade Höglund redan utbil-dat sig till ingenjör och jobbade vid ABB i Vasa.

– Där blev jag intresserad av ekonomi och började först studera litet på egen hand och sökte sedan in till Hanken. År 2008 började jag med forskarstudierna, säger Höglund, som trivs i den akademiska världen. Industrin drar inte längre.

Neurala nätverk hade Höglund intresserat sig för redan som ingenjör och nu har han utvecklat ett nytt sätt att identifiera resultatmanipulation i bokslut.

– Den största nyttan med neurala nätverk här är att man också kan mäta ickelinjära skillnader, säger han.

Han betonar samtidigt att resultatstyrning kanske vore ett mera lämpligt ord än resultatmanipulation ef-tersom han uttryckligen utgår från gällande regelverk, det vill säga en laglig manipulation.

– Det finns förstås en liten gråzon när man passerar gränsen. Värderingar av lager och bestämning av av-skrivningar är inget man kan hålla på med i all evighet, i något skede omkastas de.

Inför vissa händelser, som när företag ska börsin-troduceras, händer det dock ofta att bolagets resultat har manipulerats upp.

– Undersökningar visar att intressenter också blir lurade av detta och då har det en skadlig inverkan. Bo-nusavtal som maximerats genom resultatmanipulation är inte heller nödvändigtvis i ägarnas intresse, säger Höglund.

NYTT SPÅREfter avhandlingen inriktar sig Höglund på ett annat forskningsspår. Modellerna han utvecklat är han ”rätt nöjd med”, och har därför inget behov av att vidareut-veckla dem.

– Jag undersöker bland annat hur och om företag jämnar ut resultatet beroende på valutafluktuationer.

doktor på reSultAtmAnipulAtionModeller som är baserade på neurala nätverk presterar i de flesta fall bättre än modeller som är baserade på linjär regression, säger ekonomie dok-tor Henrik Höglund, 35. Han disputerade på Hanken i Vasa i slutet av förra året om resultatmanipula-tion av bokslut på avhandlingen Detecting earnings management using neural networks.

Det finns vissa indikationer på att så är fallet, säger Höglund.

Han noterar också att amerikanska konkursbolag manipulerat resultat före konkurs och Höglunds mål är att göra modellerna mera träffsäkra.

– Jag förväntar mig att modellerna fungerar rätt bra 1–2 år före konkurs, men tidigare stämmer de sämre. År 3–4 före konkursen förekommer rätt mycket resul-tatmanipulation, men ju tidigare man kan prognosti-cera en konkurs desto bättre för alla parter, säger han.

Resultatstyrning finns således med på ett hörn i de artiklar Höglund planerar eller skriver på. Av mera allmänt intresse är också frågan om revisionskvalite-ten har sjunkit i de småbolag som inte längre är revi-sionsskyldiga. Enligt Höglund finns det en hel del så-dana mikrobolag, som befriades från revision från den 1.7.2007. Den frågeställningen försöker han besvara i en kommande artikel.

Henrik Höglunds familj består av hustru och en tio månaders son.

– Jag hann precis lämna in min avhandling till för-handsgransning innan vår son föddes, säger Henrik Höglund. För honom var följaktligen 2010 ett mycket betydelsefullt år

PETEREHRSTRÖMFOTO:jOHANNESTERVO

HenrikHöglunddispute-radepåresultatmanipula-tionavbokslutpåHankenidecember.

Page 13: Hanken #1/2011

13

Han betonar skillnaden mellan att utbilda studenter på aka-demisk nivå och företagsledare på affärsmässig nivå.

– För en företagsledare är det viktigare att förstå logi-ken bakom avkastningskraven än att vara expert på redovis-ningsstandarder. Investerarna vill ha avkastning och det är ledningens uppgift att se till att företaget skapar behövligt mervärde. För en redovisare gäller det däremot att visa hur det går ekonomiskt för företaget, säger Troberg.

Han gillar sitt akademiska jobb både därför att det är in-

hAn Är en AffÄrSinriktAd redoviSningSprofeSSorEn bra företagsledare måste kunna kombinera strategiskt och ekonomiskt tänkande, för det är de ekonomiska ramarna som i sista hand dikterar möj-ligheterna för ett företag. Det säger Hankens nyut-nämnde professor i redovisning, Pontus Troberg, 57, som också är en internationellt känd chefsutbildare.

tellektuellt utmanande och därför att det finns ett klart be-hov av experter på redovisning.

– I stort sett alla nyutexaminerade redovisningsekono-mer får direkt jobb, för det behövs helt enkelt människor med djup insikt i redovisningsfrågor. Framförallt har beho-vet av personer med utbildning i den internationella redovis-ningsstandarden IFRS ökat. Behovet ökar kanske ytterligare om även IFRS-standarden för små och medelstora företag tas i bruk i EU.

IFRS FÖR FLExIBELFörutom på redovisning är Troberg också expert på revision, han har bland annat suttit 15 år i Centralhandelskammarens revisionsnämnd. Hans budskap till myndigheterna är att re-visorn inte skall vara vakthund åt staten utan åt ägarna.

– Det som från ministerhåll har framförts om att utvidga

FOTO:MATiASUUSiKYLÄFörtroendetförkapitalmarknadenärviktigt,förgårdetförloratvågaringengöranågonting.Därförärdetviktigtattmänniskoriaffärslivetkännertilldeekonomiskagrundreglerna,sägerPontusTroberg,nyutnämndprofessoriredovisningvidHanken.

s

Page 14: Hanken #1/2011

14

nÄtverk, gemenSkAp, högklASSig utbildning och viljAn Att ge tillbAkA – hAnkenS Alumner AktivA i

fundrAiSingkAmpAnjen hAnken 100Fundraisingkampanjen HANKEN 100 går denna vår in i sitt sista skede. För tillfället har kampan-jen tagit emot donationer för nästan 13 miljoner euro från närmare 670 donatorer, med strävan att engagera 1 000 donatorer före slutet av juni. Hittills utgör Hankens alumner den största donatorgruppen – 90 procent av alla donatorer är gamla hankeiter. I januari lanserades den andra fundraisingutma-ningen för Hankens alumner och vänner, Hanken Alumni Challenge II, som skapar totalt 600 procent avkastning på varje donerad euro.

– Kaj Rönnlund, CEO för There Corporation Ltd. och alumn från Vasa-campus, hör till de alumner som har donerat till HANKEN 100. ”Hanken fyller en viktig funktion för fin-ländska företag vad gäller utbildningen av ekonomer, och HANKEN 100 tryggar att denna utbildning förblir på en hög nivå. Hankens alumner spelar en viktig roll som ref-erenser och garanter för Hankens fortsatta utveckling, och bör ta sitt ansvar genom olika former av stöd samt interak-tion”, sammanfattar Rönnlund.

fundrAiSingkAmpAnjen hAnken 100l startadeimars2009isambandmedhögskolanshundraårs- jubileumochsamlarinmedelvarsavkastninganvändsför attytterligarestärkaHankenspositionsominternationell handelshögskola.•varjedoneradeuroblirsjueuroförHanken–donationertill HankensGrundfondinkomnaföre30.6.2011matchasförst avtvåanonymaalumnereuroföreuro,upptill150000 euro,ochsedanavstatenmed2,5euroförvarjeinsamlad euro.Med13miljonereuroidonationerkvalificerarHanken förtillfälletförca32miljonereuroistatligmatching.•donationerpåochöver850euroinkomnaföre31.12.2011 kvalificerarförskatteavdragförbådefysiskapersoneroch samfund.Skatteavdragförutsätterifylltochreturnerat gåvobrev.•Hankenpublicerarintedoneradesummor,endastdonatorers namn.Donationerpåochöver10000euromärksmedett hedersomnämnande.•alladonatorerbjudsintillHANKEN100-donatorfesten 1.9.2011påHanken.•donationerkangöraspåwww.hankenalumni.fi/online- donationellergenominbetalningtill AktiaFi0440550010269872(BiCHELSFiHH)med meddelandet“DonationHANKEN100/Hankens Grundfond”•gåvobrevochmerinformationpåwww.hanken.fi/fund- raisinghanken100ochavkampanjdirektörKristina Pentti-vonWalzel([email protected], +358403521560)

TillståndförpenninginsamlingiFinland(medundantagförÅland):OKU189AESLH-2009-01769/Tu-52

revisorernas ansvar gentemot staten har ingenting att göra med revisorns lagstadgade roll som ägarnas övervakande öga i företagen.

I sin forskning och undervisning har Troberg koncentre-rat sig på internationell redovisning. Det senaste dryga de-cenniets fokus har varit på IFRS, framförallt på hur den på-verkat börsföretagens finansiella rapportering och därmed inverkat på investerarnas beslutsfattande.

– Ett allmänt problem med IFRS är att nedskrivningarna är alltför flexibla, vilket gör det möjligt att skjuta upp dåliga nyheter. Det kan leda till att företag plötsligt faller ihop när pengarna tar slut fast balansräkningen ser bra ut. Goodwill är ett flummigt begrepp och därför borde man enligt min åsikt återgå till obligatoriska avskrivningar på högst 10 år.

SETT VÄRLDENTroberg är en sann kosmopolit. Efter magisterexamen vid Hanken bar det 1978 av till USA och University of Oklahoma där han doktorerade i internationell redovisning fyra år se-nare. Mellan 1982 och 1988 var han lärare i redovisning vid den internationellt erkända handelshögskolan INSEAD nära Paris.

– Den var mitt första val efter doktorsexamen, därför att den är en av de ledande businesskolorna i världen. Den är så internationell som en högskola överhuvudtaget kan bli, med både lärare och studerande från hela världen. Alumnverk-samheten är viktig, tusentals alumner kommer exempelvis till en bal som ordnas vid högskolan varje år.

När det första barnet var på väg i familjen valde Troberg i alla fall att återvända till Finland där han blev skolningsdi-rektör för Finlands vid den tiden ledande företagslednings-institut, LIFIM.

– Men världen förändrades, och när institutet började satsa mera på nybyggen än på att utveckla fakulteten flyt-tade jag 1992 till redovisningsinstitutionen vid Hanken. Det goda med LIFIM var att jag knöt många företagskontakter och kunde skapa goda kontakter till myndigheterna.

SJÄLVSTÄNDIGHETEN LOCKADEÅr 2000 utnämndes han till professor i internationell redo-visning vid det nuvarande Aalto-universitetets handelshög-skola, där han 2005 blev institutionsföreståndare för redo-visning och finansiell ekonomi. Det är högskolans största institution med ett femtiotal anställda och upp till 90 utexa-minerade redovisningsekonomer per år.

– Decenniet på andra sidan Arkadiagatan var arbetsfyllt och givande, men nu kändes det som rätt alternativ att flytta över till en mindre handelshögskola med större frihet att ut-veckla sin verksamhet, vilket är viktigt för en businesskola. Den här självständigheten gjorde att jag tog emot professu-ren i redovisning vid Hanken när tillfälle gavs, säger Troberg.

Vid sidan av det vetenskapliga arbetet är idrott Trobergs andra passion. I yngre år tävlade han i tresteg, längd och tio-kamp och spelade aktivt fotboll, och han är än i dag vältrim-mad.

– Jag har alltid hållit uppe konditionen och verkar i dag också som friidrottstränare för två av mina barn och ytterli-gare några andra. Det ger bra motvikt mot arbetet och är en hobby som kunde vara bra för moderna företagsledare, för det kräver ett smidigt ledarskap att locka fram det bästa ur andra människor.

BOiNGVES

Page 15: Hanken #1/2011

AVSNITTSBESKRIVNING

15

nÄtverk, gemenSkAp, högklASSig utbildning och viljAn Att ge tillbAkA – hAnkenS Alumner AktivA i

fundrAiSingkAmpAnjen hAnken 100– Också före detta kåraktiva har engagerat sig i kampanjen. SHS styrelse 2002 anser att det är självklart att man deltar i fundraisingen. ”Hanken har gett oss en mycket bra grund för arbetslivet, ett viktigt nätverk och en konkurrenskraftig utbildning. Eftersom studierna är gratis i Finland, känns det naturligt ’att betala tillbaka’ något till högskolan, som tack för de fina möjligheterna man fått”, säger styrelsens pro-gramutskottsansvariga Michael von Wendt, som även done-rat privat.

– Björn Hartman, vd för familjebolaget Hartman Ab och alumn från Vasa-campus, menar att valet att understöda Hanken var lätt. ”Vi har alltid sett en stor nytta av Hanken för vår firma, både med tanke på högskolan och på regio-nen. Hanken skall vara attraktiv och framgångsrik och Vasa skall vara attraktivt och framgångsrikt. Då uppnår vi alla den största nyttan”, förklarar Hartman. Han påpekar också att det för en liten region som Österbotten är avgörande att det överhuvudtaget finns konkurrenskraftig kvalitet och bredd på studiemöjligheterna.

– Även Fondis Ab tillhör de österbottniska företagsdona-

torerna. Susanna Ristiluoma, bolagets vd och alumn från Helsingfors-campus, berättar att man velat delta i HANKEN 100 bland annat för att Hanken är en viktigt lokal samar-betspartner och aktör. ”Hanken erbjuder en mångsidig, kva-litativ utbildning och en bra studiemiljö. Det är viktigt att Hanken fortsätter vara en konkurrenskraftig högskola och för att det skall lyckas krävs resurser”, understryker Risti-luoma.

– Catharina Stackelberg, vd för Marketing Clinic och Hel-singfors-alumn, påpekar å sin sida att det finns ett direkt samband mellan Hankens fundraising och möjligheten att erbjuda ekonomutbildning av internationell standard. Ock-så hon anser att det är självklarhet att alla alumner enligt egen förmåga deltar i fundraisingen. “Hankens framgångs-rika fundraising är inte beroende av fåtal stora donationer – den är ett resultat av ett stort antal donatorer som ställer upp för sin skola”, påminner Stackelberg.

SHSStyrelse2002villmedsindonationentackafördefinamöjligheterHankengett.

BjörnHartman,SusannaRistiluomaochKajRönnlundanserattderasalmamater,Hanken,ärenviktiglokalaktörsomtryggarutbudetpåkompetentaekonomer.

FörCatharinaStackelberghardetvaritsjälv-klartattallaalumnerenligtegenförmågadeltaifundraisingen.

FOTO:HANSHED

Page 16: Hanken #1/2011

KOLUMN

16

Dessa mål ska uppnås bland annat med ändringar i pensions- och skattesystemen, ansåg båda talarna. Seminariepubliken var så talrik att sittplatserna i Hankens festsal inte räckte till för alla som ville höra Anders Borg och Björn Wahlroos tala under rubriken Ny start eller negativ spiral för ekonomin? på Ekonomiska samfundets seminarium.

Borg inledde med att konstatera att både Sverige och Finland klarat den senaste ekonomiska krisen relativt väl.

– Tillväxten 2011 förutspås vara hög i båda länderna, man har starka offentliga finanser samt relativt positiv ut-veckling på arbetsmarknaden – i varje fall bättre än i EU ge-nerellt. Länderna har också bland de lägsta underskotten i EU, sade Borg.

– Jag är imponerad av den svenska entusiasmen, men min syn på framtiden är mer negativ. Sverige har klarat krisen betydligt bättre än Finland eftersom den finländska ekonomin levt i ett Nokia-rus alldeles för länge. Delar av väl-färdsstaten måste förändras, tillväxttakten år 2012 blir låg och kommer inte att räcka till för att finansiera alla pensio-ner, kontrade Wahlroos.

– Vi har flyttat in i en ny värld där kapital rör sig fullstän-digt fritt och man nästan helt fritt får hyra arbetskraft var som helst i världen. De välfärdsförluster, som skulle följa av att vi försöker dämpa konkurrenstrycket i världen, genom till exempel protektionism, är så enorma att ingen politiker har råd att ta dem. Konsekvenserna för vår och för Kinas

Fortsatt ekonomisk tillväxt och system för att få fler arbetsföra medborgare att delta i arbetslivet, efter-lystes av Sveriges finansminister Anders Borg och Sampos styrelseordförande Björn Wahlroos inför ett överfullt auditorium på Hanken i slutet av januari.

vÄlfÄrdSSAmhÄllet förÄndrAS

ekonomiska utveckling skulle vara grymma, varnade han.Enligt Wahlroos kan skattebetalarna dessutom bli rör-

ligare, vilket genererar ett enormt konkurrenstryck, som vi i högskatteländer med dyr arbetskraft kommer att få möta. Speciellt i Finland och Sverige har vi mycket dyr arbetskraft, mycket höga skatter och dessutom öppna gränser. Samtliga europeiska länder är utsatta för benhård skattekonkurrens, i motsats till exempelvis USA, där man betalar skatt om man arbetar där, oavsett medborgarskap.

LIKARTADE UTMANINGARWahlroos betonade att det behövs fundamentala föränd-ringar i vårt välfärdssystem, på ett rättvist och etiskt sätt.

– Vi ska ta hand om gamla och andra som inte kan arbe-ta, men normala, friska 25-åringar ska inte ha rätt att vägra studera eller arbeta för att istället bara lyfta understöd.

– Tillväxt är allt vi har, tillväxt kan förbytas till allt gott som finns, och får vi inte ekonomisk tillväxt kan vi alla hälsa hem – och lära oss tala kinesiska, ansåg Wahlroos.

Anders Borg påpekade att våra länder ändå har relativt goda möjligheter jämfört med resten av Europa, även om vi inte kan mäta oss med till exempel Sydkorea. Vi har en modern jämlikhet där också de som är sämst utbildade är välutbildade.

– Omodern jämlikhet får vi om vi tar bort drivkraften, så man inte behöver jobba. Vi behöver en relativt stram kontroll, det måste krävas något för att få något annat. Men sjuka ska tas om hand. Jämlikhet genom att betala mänskor för att inte vara på arbetsmarknaden bygger ojämlikhet och orsakar utanförskap och utslagning, sade han.

Björn Wahlroos konstaterade att Finland har mycket att lära om pensionssystemet.

FOTO:LE i FROSAS

Page 17: Hanken #1/2011

AVSNITTSBESKRIVNING

17

boktipSet

Tom Berglund är professor i nationalekonomi. FOTO: MATIAS UUSIK YL Ä

Tvåintressantamemoarerochenbokisamhälls-ekonomikanjagrekommendera.

DenförstamemoarbokenärGeorgW.Bushjr:sDecisionPoints,någotistilmed”beslutsö-gonblick”.Attjagfanndenbokensynnerligenläsvärdberorpåattdenkullkastademinbildavförfattaren.GeorgBushvariminaögonennågotenkel,stockkonservativpresidentsomlätsigledasavsinanykonservativarådgivare.ibokenframstårhandäremotsomenkaraktärsfastmenmissförståddpresidentsomverkligengjordesittbästaförattförbättravårvärld.intehellerrädshanattdiskuterasinamisstag.

DenandrabokenärTonyBlairsAjourney.BokensTonyBlairkom-merganskanäramintidigarebildavhonom.ÖverraskandeärdenärlighetmedvilkenBlairlyfterframproblemenundersinlångaperiodsombrittiskpremiärminister.Hanskomplice-raderelationtillefterträdarenGordonBrowndiskuterasingående,liksomocksåuppgångenochdenutdragnanedgångenihansmedie-popularitet

Blairsbokärläsvärdfrämstförhansbeskrivningav”newlabour-ideologin”.Vi,somfinländare,harsvårtattkännaigennågonsocialdemokratiitexten.DäremotärdetlättattsympatiseramedBlairsställ-

ningstagandenidefrågorhanlyfterfram.Nämnaskanbetonandetavvalmöjligheternasbetydelse,ochdärmedskapandetavgenuinkonkurrens,iutbildningen.Vårapolitiker,ocksåborgerliga,kundelärasigettochannatavBlair.

Dentredjebokenriktarsigtillsamhällseko-nomer.ibokenTheMicrotheoryofinnovativeEntrepreneurshipantarWilliamj.Baumolutma-ningenattinförlivaföretagandetisamhälls-ekonomernasanalysapparat.Övertygandevisarhanattjämförtmeddetvälfärdstillskottsominnovationsverksamhetentillförtsamhäl-letärdeeffektivitetsfrågorsomsamhälls-ekonomernanormaltsysslarmedavmarginellbetydelse.Bokenbelyserinsiktsfulltettantalstorafrågorkringföretagandeochinnovationer.Baumolförklararblandannatvarförverkligtfundamentalainnovationertenderarattuppkommaismåföretag,medandenkedjaavinnovationersomstegvisförbättrarexisterandeteknologinormalthandhasavstorföretag.

– Sverige ligger långt före. Vi måste hitta incentiv att fortsätta jobba längre än nu. Jag är oerhört rädd för att vi inte ska lyckas uppnå en balanserad ekvation av ekonomisk tillväxt och tillräckliga skatteintäkter för att skapa en balan-serad budget, som i sin tur, på rimliga skattesatser, skulle skapa incentiv för ytterligare ekonomisk tillväxt, sade han.

Anders Borg höll med om att vi måste delta i arbetslivet högre upp i åldrarna:

– Besök en golfbana mitt i veckan och se hur mycket folk där är. Vi måste få bort mänskorna från golfbanorna och in i arbetslivet igen.

FINANSPOLITISKT RÅD ELLER INTE?Anders Borg noterade att han införde det finanspolitiska rå-det i Sverige och att han tror att man ska ha ett sådant råd.

– Men, sade han, som finansminister ska man vara med-veten om att man inte nödvändigtvis får hjälp av ett sådant råd. Under finanskrisen hörde det svenska rådet till dem som tydligast argumenterade för att vi borde ha vidtagit mer åtgärder, haft mer Keynesianism, och som tyckte att vi var för försiktiga. Ekonomer är bra, men kom ihåg att de många gånger har gett politikerna exakt fel råd, sade sen svenske finansministern.

– Det är bra med politisk diskussion, jag tror det varit nyttigt för Sverige att ha ett sådant råd. Om vi får stöd från socialdemokraterna eller miljöpartiet är vår plan att göra detta råd mer oberoende så att det får samma status som vår riksbank, alltså sorterar under riksdagen.

– Jag är inte säker på att vi borde ha ett finanspolitiskt råd i Finland, sade Björn Wahlroos.

NORDISKA KONKURRENSFÖRDELAR Både Borg och Wahlroos tror på en nordisk konkurrenskraft också i framtiden.

– Vi är arbetsamma, disciplinerade, präglade av att vi va-rit friare än många andra länder, vi är vana att ta ansvar för oss själva. Här finns förändringsvilja och god servicekultur. Goda värderingar, öppenhet, frihet, jämlikhet, problemlös-ning. Lite lutheranska värderingar, ansvar, arbetsamhet, fo-kusering, ansträngning, listade Anders Borg, medan Wahl-roos särskilt betonade öppenheten:

– Vi har öppenhet, transparens och mycket humanka-pital. Vi inser att vi är totalt beroende av den globala eko-nomin och anpassar oss till det. Vi har samhällen med mer transparens och mindre korruption än någon annanstans i världen. De traditionella avtalsmekanismerna fungerar och vi har mycket humankapital för att vi har utbildat människor längre än de flesta andra.

Trots alla fördelar pekar Wahlroos också på problem:– Vi överutbildar våra människor, vi har blivit för meka-

nistiska och inser inte att det finns en större efterfrågan på folk som jobbar med sina händer än vad vi numera får ut på arbetsmarknaden.

– Men om vi beskattar detta system för mycket kommer det inte att räcka, för det blir för starka incentiv att inte an-vända sitt humankapital, och alltför många incentiv att ta sitt humankapital någon annanstans. Alla som har gjort fö-retagsaffärer vet att det finns ett stort problem med human-kapital, nämligen att det promenerar in genom företagets dörr varje morgon och går ut varje kväll – och fan vet vart det går, konstaterade Wahlroos.

ÅSANYMAN

Page 18: Hanken #1/2011

KOLUMN

18

Professor Julian Birkinshaw, London Business School plä-derade i sitt interaktiva inlägg för att ledarskapet i dagens snabbt förändrade affärsvärld skall vara anpassningsbart, innovativt och engagerande – inte ett sätt att enbart koordi-nera och övervaka.

Men det finns många hinder på vägen, exempelvis den inbyggda hierarkin i företagen och vattentäta skott mellan olika avdelningar.

– För att öppna dörrarna krävs det nya strukturer och ny praxis, så att man kan dra nytta av hela företagets samlade kompetens.

Som exempel på ett nytt sätt att arbeta tar han Encyclo-pedia Britannica versus Wikipedia. Där uppslagsboken har tagit 200 år att utveckla, innehållande 80 000 artiklar som uppdateras årligen av 4 000 experter, har Wikipedia funnits

frAmtidSSYnen SkrivS omLedarskapsinnovationer och företagens ändrade syn på tillväxt var temat på seminariet What future are you preparing for. Seminariet arrangerades av Hanken&SSE, Hanken alumni och Hankens Premium Partner PwC.

i 5 år, innehåller 7 miljoner artiklar och uppdateras i realtid av 100 000 amatörer.

– Men det finns inte en enda rätt väg, utan ledarskapets uppgift är att på ett övergripande plan skapa möjligheter för företaget att hantera sina specifika utmaningar och samti-digt stärka företagets särprägel, säger Birkinshaw.

GRUNDLÄGGANDE FÖRÄNDRINGAR PÅ GÅNGDirektör Sophie Lambin vid PricewaterhouseCooper Inter-national konstaterade, utgående från företagets årliga enkät bland toppchefer över hela världen (CEO-survey), att före-tagen igen ser positivt på framtiden. Jämfört med tiden före finanskrisen har däremot synen förändrats på hur och var tillväxten sker.

– Det väntas att tillväxten i år är hälften långsammare i de utvecklade länderna jämfört med den globala ekonomin. Därför satsar många företag i Västeuropa i första hand på tillväxtmarknader som till exempel Kina, Indien och Indo-nesien, även om USA och Tyskland också är högintressanta marknader.

Satsningarna på nya marknader och behovet av nya pro-dukter och tjänster innebär enligt Sophie Lambin föränd-ringar på alla nivåer i många företag.

Den stora förändringen gäller den omfattning och snabb-het med vilken företagens strategier har ändrat. Hela 84 pro-cent av de över 1 200 intervjuade verkställande direktörerna i 69 länder sade att strategierna klart håller på att förändras i deras företag. En tredjedel beskrev förändringen som grund-läggande.

– En sak som cheferna är rädda för, är att deras företag inte har den rätta kompetensen för att klara sig på de snabbt växande marknaderna. För att få tillgång till bättre utbildad arbetskraft och infrastruktur samarbetar företagen nu också med myndigheterna i länder som traditionellt ansetts kri-tiska till ekonomisk tillväxt.

Undersökningen visar att toppcheferna nu i allt högre grad flaggar för en globalisering där den ekonomiska tillväx-ten är länkad till den sociala utvecklingen.

BOiNGVES

FOTO:MATiASUUSUKYLÄ

julianBirkinshawvillseettanpassningsbart,innovativtochengage-randeledarskap.

Page 19: Hanken #1/2011

PÅ JOBB

19

Prognos: språkliga korstryckFinland är idag utsatt för starka språkliga korstryck som en av globaliseringens många konsekvenser. Dessa korstryck påverkar hela samhället, från utbildningsväsendet till nä-ringslivet och vårt privatliv, och rör upp många och motstri-diga känslor. I den här kolumnen reflekterar jag över dem utgående från tio års forskning i ämnet och särskilt en un-dersökning jag nyss utfört för tankesmedjan Magma.

Hankens förvaltningsspråk är svenska och den svensk-språkiga utbildningen är viktig, men studentutbyte och eng-elskspråkiga utbildningsprogram hämtar allt fler studenter från alla delar av världen till hörnet av Arkadiagatan och Ru-nebergsgatan. En stor del av undervisningen och en mycket stor del av all forskning försiggår på engelska.

Inom näringslivet ställer nästan alla finska bolag idag hyggliga muntliga kunskaper i finska och engelska som mi-nimikrav på språkkunskaper vid rekrytering av ny personal. Övriga språk förutsätts i regel bara om arbetsuppgifterna kräver det, men ses oftast som ett plus även om de inte be-hövs i jobbet. Internationellt verksamma bolag antar med ytterst få undantag engelska som officiellt språk.

I inofficiella sammanhang tenderar både forskare och praktiker att pragmatiskt välja språk beroende på samman-hang, kommunikationssituation, och språkkunskaperna hos

de involverade. Den som kan det språk som behövs för att kommunicera med viktiga samarbetspartners har trumf på hand.

Min studie för Magma visar att svenskan fortfarande är viktig inom den del av vårt näringsliv som består av svensk-ägda dotterbolag och finska företag med stor verksamhet i Sverige. Volymen på Finlands Sverigehandel är stor och våra ekonomier är långt integrerade. Därför påstår jag att det finns ett ”business case” för svenskan i Finland.

Jag påstår också att varje finländare som går ut i arbets-livet utan att kunna minst hygglig engelska och finska är professionellt vingklippt; att de som kan fler än dessa språk flytande har betydande fördelar inom vissa nischer av eko-nomin; och att finska arbetsgivare sumpar en enorm resurs då de inte rekryterar fler av de utländska magisterstude-rande, som högskolorna varje år lockar till Finland, för en tid. Ironiskt nog faller dessa oftast ur rekryteringsprocessen därför att de inte kan finska.

WiLHELMBARNER- RASMUSSEN

Ur Hankens bildarkivÅrsfesttider från förr. Dåvarande undervisningsministern Johannes Virolainen mottar en karikatyr-bild av sig som tack för sitt festtal på studentkårens årsfest den 24 februari 1969.

KOLUMN

Page 20: Hanken #1/2011

KOLUMN

20

Singapore, Seoul, Shanghai och Beijing är först på andraårsstuderande Iiris Ollilas önskelista. Sen kommer Portugal, Spanien, Frankrike och Kanada. I höst ska en del av de Hanken-studerande, som an-togs 2009, iväg på den utlandstermin som numera ingår i kandidatexamen.

– Högskolans internationella inriktning var en av orsakerna till att jag sökte mig hit. Hanken ger bra språkundervisning och här finns också många utländska studerande som man kan umgås med och lära sig saker av. Jag skulle åka iväg på en utlandstermin även om den inte ingått i studierna, säger Iiris Ollila.

I BLICKPUNKTEN– Hanken har blickarna på sig som det första universitetet i Finland där man inte kan avlägga kandidatexamen utan att ha studerat utomlands en termin, säger Johanna Lilius, in-ternationell koordinator på Hanken.

Istället för att åka på utbytesstudier kan studerandena avlägga utlandsterminen i form av utlandspraktik

– Vårt praktikprogram är mycket populärt bland företag och det finns möjlighet till utlandspraktik året om. Bara un-der januari förmedlade vi cirka 30 platser. För att en praktik-period ska motsvara en termin utlandsstudier ska den vara i minst tre månader, och måste godkännas av studentens hu-vudämne, berättar Erik Lund, karriärplanerare på Ekonom-forum, som ansvarar för praktikplatserna utomlands.

– Vi tar gärna emot nya praktikplatser från olika före-tag, och kan om det behövs hjälpa till exempel med att gallra bland ansökningarna. Vi har fått väldigt positiv feedback från både företag och studenter. En praktikplats garanterar en lön på minst 1 000 euro i månaden, varav Hanken står för en del, säger Lund.

SCHEMALAGDA UTLANDSSTUDIERDe som antogs 2009 ska iväg på en utlandstermin i höst el-ler våren 2012, beroende på vilket huvudämne de har. Stu-dierna har byggts upp enligt detta, vilket innebär att de som

har samma huvudämne ska iväg samtidigt, endera höst- el-ler vårterminen under det tredje studieåret. Men den som studerat snabbt har möjlighet att ansöka också tidigare.

– Det är studieframgången som avgör om man får åka dit man vill; finns det två platser vid ett universitet, men sju sökande, är det de två med bäst betyg som får åka dit. Vi har bett de studerande att ange hela 15 alternativ för utlandster-minen, berättar Johanna Lilius.

HUR FINANSIERA?– I allmänhet har studenterna klarat sig ganska bra ekono-miskt under sina utlandsterminer. Hankens stipendiesys-tem bidrar med fina stipendier, och man får ta med sig sitt studiestöd när man åker iväg, säger Johanna Lilius.

En del måste man ändå betala själv. Kostnaderna beror på destinationen; i Asien är det billigt att bo och äta, med-an en termin vid ett europeiskt universitet kostar mer, inte minst därför att många tar chansen att resa runt till närlig-gande länder och se sig omkring.

STUDIEPLATS FÖR ALLAHanken har ett 100-tal samarbetsuniversitet, och anta-let ökar hela tiden. Bland annat i Kina, Korea, Taiwan och Thailand samarbetar Hanken med toppuniversitet. Asien är populärt bland hankeiterna, liksom Spanien, Frankrike och Tyskland.

– Konkurrensen om goda samarbetspartner är stenhård, men vår internationella EQUIS-ackreditering är en konkur-rensfördel, konstaterar Lilius.

240 studenter ska iväg på utlandstermin under nästa läsår. Dessutom åker andra studerande iväg på frivilliga ut-landsstudier. Sammanlagt åker kring 300 studerande per år. Under 2010 åkte 113 utomlands.

I början av april avgörs vart Iiris Ollila och de andra som ska utomlands i höst, får åka. Ansökningstiden gick ut i slu-tet av januari.

ÅSANYMAN

Chans att vidga vyerna utomlands

FOTO:MATiASUUSiKYLÄ

Page 21: Hanken #1/2011

PÅ JOBB

21

det hÄr gjorde vi...HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Jannica Rönnqvist och Kristoffer Olson.

FOTO: MATIAS UUSIK YL ÄkriStoffer olSonKristoffer Olson har varit företagare så gott som hela sitt yrkesverksamma liv. Han är ekonomie magister med mark-nadsföring som huvudämne från Hanken i Vasa. Tillsam-mans med en annan hankenalumn driver han Helsingfors-baserade Sponsor Insight Finland, ett företag som mäter effekten på sponsorering.

– Vi är ett oberoende konsultföretag som hjälper spon-sorer, föreningar, förbund samt övriga rättighetsinnehavare att mäta den logoexponering man får på spelkläder och are-nor, förklarar Kristoffer Olson.

Efter 15 år i branschen vågar han hävda att företaget kan välja de bästa reklamplatserna på samtliga arenor i Finland.

Sponsor Insight utför också så kallad sponsor tracking, det vill säga undersöker vilken erinran en sponsorering re-sulterat i och om den påverkar attityden och köpbeteendet. Dessutom har företaget verktyg för att på plats mäta vad pu-bliken anser om en konsert eller en idrottstävling samt dess ekonomiska effekter i området.

– Det gjorde vi till exempel på Pori Jazz och senast på utomhusmatchen i ishockey mellan Jokerit och HIFK, exem-plifierar Olson.

Ytterligare omfattar paletten imagemätningar och mål-gruppsanalyser som hjälp för att ta fram sponsoreringsstra-tegier åt företag.

Början av året är traditionellt en bråd tid för Kristoffer Olson.

– I fyra veckor har jag besökt kunder för att förhandla fram nya årskontrakt.

FOTO: JOHANNES TERVO

Efter den här rundan ser han igen klart positivt på busi-nessen som också fick sig en släng av finanskrisen.

– Det är tydligt att företagens intresse för sponsorering nu är större än för ett par år sedan.

Om konjunkturerna inte längre utgör en utmaning för Sponsor Insight bjuder den snabba utvecklingen och splitt-ringen i mediebranschen på desto flera.

– Förr bestod vårt arbetsfält av fyra tv-kanaler och en mängd tidningar. Nu har vi 12 tv-kanaler, av vilka betalka-nalerna ofta använder idrotten för att locka tittare. Samtidigt splittras tidningarna i en tryckt och en webbversion och de sociala mediernas inverkan ökar.

PN

jAnnicA rönnQviStTidigt på morgonen, innan kunderna har börjat strömma till, tar Jannica Rönnqvist emot på Isku Interiör i Vasa. Isku är numera beläget i en nybyggd, modern fastighet i det nya af-färsområdet Stenhaga. Jannica, som är 25 år, började jobba där som försäljningskonsult i december i fjol. Det innebär att hon planerar och säljer möbler och inredningshelheter, främst till offentliga miljöer så som företag, sjukhus och universitet.

Våren 2010 utexaminerades Jannica Rönnqvist från Hanken i Vasa med marknadsföring som huvudämne. Det dröjde alltså inte många månader efter examen förrän hon fick anställning på Isku Interiör. Hon beskriver sitt arbete som mångsidigt. Förutom att skriva offerter och förhandla om priser kräver arbetet ett visst öga för färg och form.

– Men ofta har kunderna redan en uppfattning om vad de vill ha när de kontaktar oss. De som inreder offentliga miljöer har ofta andra värderingar än de som inreder hem-miljöer, eftersom det de köper ska hålla längre. Man håller sig inte till trender på samma sätt som de som inreder sina hem, utan det gäller att tänka på vad som passar till exempel företagets image. Behoven varierar ganska mycket beroende på kunden, berättar hon.

Eftersom Jannica är tämligen ny på sin arbetsplats är den största utmaningen för henne just nu att sätta sig in i jobbet.

– Det är en speciell bransch och det sägs att det tar åt-minstone ett år innan man kommit in ordentligt i jobbet. Jag vill lära mig förstå hur det går till och jag skulle vilja kunna och hinna med mer än jag gör just nu, säger hon.

Det som glatt henne mest under den gångna månaden är när en större affär lyckats och att hon ständigt får träffa nya männis-

kor, som hon annars aldrig skulle komma i kontakt med.– Inredning är ju en positiv sak som inspirerar många.Hennes fritid har under den senaste tiden upptagits av

att renovera och inreda en lägenhet tillsammans med sin sambo.

– Annars är jag en aktiv utövare av idrott, säger hon. Nu när renoveringen är klar får hon igen tid att ägna sig

åt sin stora hobby. Så fort temperaturen tillåter bär det av ut i skidspåret.

KD

Page 22: Hanken #1/2011

AVSNITTSBESKRIVNING

22

BRIEF IN ENGLISH

On 10 February, professor Vera Minina and Senior lecturer Maxim Storchevoj from St. Petersburg State University visi-ted the Vaasa Campus. They participated in an open seminar on how to do business in Russia. The event attracted more than 100 students, alumni and partners. Professor Minina

opened the seminar by presenting her research on the most common cultural differences between Finns and Russians. According to her, Russians see Finns as slow and inflexible business people who think and plan too much. Generally Russians expect more authority from managers, whereas Finns prefer democracy, initiative and responsibility. Mr Storchevoj focused on entrepreneurship in Russia and cor-ruption as one of its main challenges. He said that the anti-corruption regulations introduced by the government are ineffective. – The political authorities are not interested in getting rid of the corruption, but want to maintain status quo. Exemplifying theory with practice, a panel of company representatives discussed the issues further. The panel con-sisted of Pasi Niemi from Logset, Lars-Erik Wägar from Unituli and Susanne Ivars from Dermoshop. Wägar said that nothing works the way it should in Russia and that it is important to have a good lawyer and a very good accountant. According to Nieminen, success in Russia is dependent on a local partner. All three are against bribes and corruption and Ivars’ advice was not to get frustrated with the bureaucracy. Hanken Ambassador Henrik Lax, chairman of the board of directors at the Institute for Russia and Eastern Europe, concluded by giving his views on where Russia is today and attempting to answer the nigh-impossible question of where it is headed in the future.PHOTO:jOHANNESTERVO

For the past years, Russian leadership has been the focus of researcher Mats Ehrnrooth and doctoral student Alexei Koveshnikov. They started a research project in 2008 when their research team, also consisting of Wilhelm Barner-Ras-mussen and Violetta Khoreva, gained access to unique data material from the Moscow School for Higher Education. Over 500 managers in middle management positions had been interviewed about their leadership style. Also, nearly 2,000 employees in the same companies had been inter-viewed about their attitudes towards the management. The companies represented most of the Russian economy quite well, from the heavy primary industry from Soviet times to new financing companies, from St. Petersburg to Kalinin-grad. Previous research in the area has been quite narrow, which in turn has led people to talk about “The Russian Ma-nagement Style”, as if there were only one model. –Thanks to the volume of our data, we have been able to identify a broader spectrum of leadership attitudes in Russia, says Ko-veshnikov.

doing buSineSS in ruSSiA – inSightS from inSiderS

greAt vAriAtion in ruSSiAn leAderShipThe research team presents four main types of Russian

leaders: the independent professionals, the exploitative, the obedient and unsupportive, and the paternalistic leaders. The independent professionals can be compared with what we in the West call idealistic and democratic leadership. The paternalistic leaders are what we perceive as authoritative, Soviet-influenced leadership. Differences in leadership sty-les are partly explained by factors such as industry, region, education and culture. But surprisingly, the largest group of democratic leaders is found in the primary industry and in big corporations dating back to the Soviet era. Equally sur-prising is the fact that the paternalistic and authoritative Soviet style was the most common in new private trading companies. And in these two extremes, the highest number of female leaders is represented. The reason why the most Western leadership style is present in the most Soviet-in-fluenced companies can be that they went through a great transformation in the 1990s. Newly established companies never experienced the same urge to change.

Henrik Therman has extensive experience of Russian lead-ership. Right after the fall of the Soviet Union, he led Hart-wall and Pripps-owned Baltic Beverages Holding, BBH, to an amazing success in the Russian brewery market. Ther-man was the CEO of BBH throughout most of the 90s and later became member of the board. He has seen the com-pany grow into a clear, and very profitable, market leader in Russia and the Baltic States. The strategy of BBH was to buy

ruSSiAn ceo:

AuthoritAriAn, SociAble And fAmilY-orientedolder breweries and make them profitable. Every acquired brewery continued within BBH with its own local manager and managerial group. According to Therman, there is a ty-pical Russian kind of leadership. A Russian manager is very authoritarian but at the same time very social and takes good care of his/her staff. A clear and efficient division of work and putting a lot of emphasis on networks and family is also typical of Russian leadership.

Page 23: Hanken #1/2011

AVSNITTSBESKRIVNING

23

hundredS of hAnken StudentS AbroAdHanken is in the spotlight for being the first university in Finland where you cannot complete a Bachelor’s degree wit-hout spending one semester abroad. Students can choose between studying and doing an internship abroad. An in-ternship must last for at least three months to qualify as a semester abroad. In January alone, Hanken arranged nearly 30 internships. Hanken has over 100 partner universities and the number is growing rapidly. For example in China, Korea, Taiwan, and Thailand, Hanken collaborates with top universities. Asia is very popular among Hanken students, as well as Spain, France and Germany. During the next acade-mic year some 300 students will go abroad (compared with 113 in 2009).

hAnken’S pArtner pro-grAmme hAS kicked off With four pArtnerSHanken has launched a partner programme in order to strengthen and develop the cooperation between companies and the school. Through the partner programme, Hanken aims to combine academic knowledge and research as well as the potential and energy of Hanken’s students with the experience and expertise of the corporate world.

The first partner agreement was signed in December with PricewaterhouseCoopers. This winter also Fazer, Lemmin-käinen and Wärtsilä have joined as Hanken Premium Part-ners.

– We look forward to long and mutually beneficial part-nerships, says Lena Jungell, Partnership Manager.

evA liljeblom receiveS honorArY doctorAl degree from the univer-SitY of vAASAProfessor Eva Liljeblom, Rector at Hanken School of Eco-nomics, has been awarded an honorary doctoral degree by the University of Vaasa. The solemn conferment of degrees is on 27 May 2011. In the motivation, the University of Vaa-sa emphasize that Professor Liljeblom has created a strong educational and research department within Finance. The work at the department has influenced both academia and the business world. Furthermore, Professor Liljeblom is bro-adly connected within business life. As a board member, she has been influential in numerous large Finnish companies. She has also functioned as an expert on investment strate-gies within several governmental organisations. By awar-ding Professor Liljeblom the honour of honorary doctor at their Faculty of Business, the University of Vaasa wants to acknowledge one of the most central and merited persons within one of the University’s areas of focus.

rector emeritA mAriAnne SteniuS Appointed deAn of internAtionAl AffAirSRector Emerita Marianne Stenius has been appointed Dean of International Affairs at Hanken. She took up her new po-sition in January 2011. In her new role, Dr. Stenius will di-rect the work with international accreditations and she will participate in the development of international networks. Dr. Stenius has previously, from 1993 to 2010, held the posi-tion of Rector of the School. She is also professor of Finance at the School. She holds a number of national as well as in-ternational commissions of trust within the academic com-munity and the business world while also serving on various expert committees.

mAnAgement common intereSt At SeminArOn February 16th some one hundred alumni and other bu-siness people gathered at Hanken to take part in the ma-nagement seminar “What future are you preparing for?”. Professor Julian Birkinshaw from London School of Eco-nomics engaged the audience with his presentation on how to reinvent management. According to him, leadership in today’s world should be about adaptation, innovation and engagement and definitely not only about coordinating and supervising others. At the seminar, Hanken’s Premium Partner PricewaterhouseCoopers presented the results of their annual global CEO survey. According to the results of the survey, business leaders have a positive view of the fu-ture, especially when it comes to growing markets such as China, India, and Indonesia. The USA and Germany are also interesting markets. The seminar was arranged by Hanken Alumni, Hanken&SSE and PwC.

PHOTO:MATiASUUSiKYLÄ

PHOTO:MATiASUUSiKYLÄ

Page 24: Hanken #1/2011

MP2 Itella Oyj

www.alandsbanken.fi

Ålandsbankens Miljökonto lanserades 1997 och har alltsedan dess gett bonus till naturen och ränta till dig. Nu kan du även placera grönt via vår nystartade miljöfond Eco Performance. Fondens strategi är att kombi nera nytta för miljön med en konkurrenskraftig avkastning för dig. Varje år avsätts en tredjedel av fondens för valt­ningsprovision till miljöändamål som gynnar Östersjön.

Gör både dig själv och vår hotade Östersjö en tjänst, placera i Ålands banken Eco Performance. En bonus för miljön – helt naturligt!

Miljöplaceringar naturligtvis!

Annons Eco_210x265_HANKEN_nr1_2011.indd 1 2.12.2010 08:46:42