Grundläggande virologi
Transcript of Grundläggande virologi
Virus
• Ett av de minsta smittämnena - 20-300 nm, (prioner = ”felvecklade” proteiner är mindre)
• Obligat intracellulära parasiter• Nukleinsyrorna DNA eller RNA som
informationsbärare
Vanligaste virusutseendet – tjugosiding (ikosaeder)
Höljeförsedda virus
• Har en omslutande, membranliknande struktur, dvs. hölje
• Proteiner i höljet är till för att fästa vid målceller• Virus med hölje är enklast att hantera ur
vårdhygienisk synpunkt – räcker med tvål och vatten
• Exempel på höljeförsedda: herpes, hepatit B/C, hiv, mässling, influensa
• Exempel på icke höljeförsedda: calici, enterovirus, hepatit A, rhinovirus, vårtvirus
Virusreplikation
• Virus kan inte infektera alla celler utan föredrar vissa celltyper och vävnader
• Dessutom ofta artbundna (undantag bl.a. rabies, influensa, sorkfeber)
• Därmed är den vanligaste smittkällan andra människor
Virusreplikation
• Adsorption • Penetration av målcellen
– slukas med endocytos (vanligast)– via fusion (en del höljeförsedda virus)
• Avklädning (nukleinsyran och enzymer kommer ut i målcellens cytoplasma)
Virusreplikation
• Syntesfas (nukleinsyra, proteiner)– Tidiga proteiner ställer om cellen för virusproduktion– Sena proteiner bildar strukturen till nya viruspartiklar
• Sammansättningsfas• Frisättning
– bristning – icke höljeförsedda, cellen dör– knoppning – höljeförsedda, viss överlevnad
Latens
• Infektionen avstannar i syntesfasen• Gäller de flesta DNA-virus, s.k. episomal latens.
(Episom = ringformat DNA som ligger i cellkärnan hos den eukaryota cellen)
• Gäller även RNA-familjen retrovirus, t.ex. hiv. RNA:t omvandlas till DNA och kopplas in i målcellens DNA, s.k. kromosomal latens
• Är ett sätt för viruset att dölja sig för värdens försvar• Reaktivering sker om värdens försvar sätts ner
Adaptation
• Virus överlever sällan i miljön någon längre tid. Måste därför vänta in nytt offer
• Påverkas därmed så att den sjukdomsframkallande förmågan minskar. Värden förbättrar samtidigt sin försvarsförmåga. = Adaptation
• Leder till asymtomatiska eller subkliniska infektioner. Ofta en dosfråga
Säsongsbundenhet
• Hänger ibland ihop med smittvägar
Virus använder olika strategier
• Akuta, kroniska eller latenta infektioner
Strategin ”slå till och försvinn”
• Akuta• Ofta RNA-virus• Klarar inte immunförsvaret utan måste smitta
snabbt vidare• Ytliga infektioner i luftvägar och tarm• Kort inkubationstid (ca 2 d), motsvarar den tid
det tar att föröka sig och orsaka lokal skada• Dålig immunitet – återinfektioner vanliga
Strategin ”stanna och slåss”
• Undviker/lurar kroppens försvar och klarar därmed att stanna längre (persistera)
• Ofta DNA-virus• Latens utan virusreplikation (herpes) eller
ständigt liten virusreplikation i ofta långlivade målceller (hepatit C)
Barnsjukdomarna
• Endemiska infektioner som ffa drabbar barn• Dessa virus finns ofta bara i ett fåtal
varianter. När man har haft dem blir man immun, vanligtvis livslångt
• Flertalet går att vaccinera emot
”Barnvirus”
• RNA-virus– Mässling– Påssjuka– Röda hund– Spädbarnsdiarré (rotavirus)– Polio (barnförlamning)
• DNA-virus– Vattkoppor (varicella-zostervirus)– Femte sjukan (parvovirus B19)– Tredagarsfeber (HHV-6/7)
Mässlingvirus (morbilli)
• Höljeförsett RNA-virus• En av de ledande orsakerna till sjukdom och
död bland barn < 5 år• Mycket smittsamt, luftburet• Nästan alla insjuknar, bara ca 5% blir
asymtomatiska• Inkubationstid runt 10 d
Symtom
• Hög feber, snuva, torrhosta, konjunktivit• Efter några dagar typiska slemhinneförändringar i
munnen (Kopliks fläckar)• Ca 5 dagar efter insjuknandet hudutslag. Börjar i
ansiktet och fortsätter ut över kroppen. Försämring i samband med detta
• Vanligt med komplikationer: akut mediaotit, pneumoni, i sällsynta fall encefalit
Mässlingutslag
Diagnostik och behandling
• Serologi eller PCR
• 0 behandling • Vaccin (attenuerat, får ej ges till gravida eller
patienter med nedsatt försvar). Ingår i det nationella vaccinationsprogrammet
• Mässling i ökande p g a minskad vaccinationsbenägenhet. Dödsfall i Europa
Påssjukevirus (parotit)
• Höljeförsett RNA-virus• Inflammation i spottkörtlarna, ibland även CNS,
testiklar, bitestiklar (risk för sterilitet)• Vanligast vinter-tidig vår, dropp- eller kontaktsmitta• Inkubationstid 2-3 V. Ofta asymtomatiska
infektioner. Lätt feber, sjukdomskänsla, huvudvärk svullna körtlar framför öronen. Svullnaden kvarstår 1-2 V, kan vara svårt att äta/tala
• Ingår i nationella vaccinationsprogrammet
Röda hundvirus (rubella)
• Höljeförsett RNA-virus, associerat med svåra fosterskador
• Ffa droppsmitta, smittsamhet som störst vid utslagsdebut, våren
• Inkubationstid 2-3 V. Ofta subklinisk hos barn, värre hos vuxna
• Typisk svullnad av lgll på hals, nacke samt hudutslag som börjar i ansiktet och sprider sig
Rubellautslag
Rubella och graviditet
• Insjuknar gravid kvinna första 14 d av graviditet rekommenderas abort
• Skador på hjärna, öron, ögon, hjärta. Läker inte alltid ut p g a tolerans – fortsatta skador, död
• Serologi (MVC)• Sedan 1983 vaccineras alla barn. Attenuerat virus,
får ej ges till gravida.• Gravid kvinna med misstänkt rubella ska ej gå till
MVC eller träffa andra gravida
Spädbarnsdiarré • Orsakas ffa av rotavirus, RNA-virus utan hölje.
(Även till viss del adenovirus)• Sprids fekalt-oralt, barn < 2 år, liten infektionsdos,
skärpt hygien• Inkubationstid 1-3 d, kräkningar, därefter vattentunn
diarré 4-6 d. Risk för uttorkning• Snabbtester finns• Ersättning av salt- och vätskeförluster, spec viktigt
hos små barn
Poliovirus (polio)
• RNA-virus utan hölje (tillhör enterovirusen)• Fekal-oral smitta (vatten, livsmedel, kontakt)• Sensommar-höst. 1950-talet utbrott• Infektioner i hjärnhinnor, ryggmärg. Ev.
förlamning. Respiratorutveckling p g a andningsförlamning
• Sedan 1960-talet vaccineras alla barn. WHO försöker utrota men har inte lyckats än
Parvovirus B19 (erythema infectiosum, femte sjukan)
• Icke höljeförsett DNA-virus, angriper ffa förstadier till röda blodkroppar i benmärgen
• Spridds via droppar eller blodprodukter, senvåren• Inkubationstid 1-2 V, liknar mild influensa följt att
örfilsliknande utslag på kinderna (1-2 V). Ledvärk och petekieliknande utslag är vanliga hos vuxna. Sänkt blodvärde. Kroniska infektioner vid dåligt försvar, kan leda till fosterskador
• Serologi eller PCR• 0 behandling eller vaccin
Utslag av femte sjukan hos äldre barn