Gaudeamus 3/2012

Gaudeamusnummer 3/2012StockholmS UniverSitetSStUdentkårS tidningårgång 88

RepoRtage i Stockholm finns inget studentliv. eller? gadden kollar in studentpubarna på campus.

With summaries in english

Egna städarE, tack! 18 prefekter skulle vilja anställa egna städare. men SU vill upphandla. Sid. 4

sahlin, juholt & tolgforsnu kommer boken som analyserat 155 politiska skandaler. Sid. 14–15

få koll inför kårvalEtdärför vill partierna att du ska rösta på just dem. Sid. 6–7

/par

'ku:

r/

nr3.indd 1 2012-04-20 13:54:36

2 Gaudeamus 3/2012 3/2012 Gaudeamus 3

”Åtta timmar inte ambitiöst nog.”Efter protester garanteras nu studenterna vid Köpenhamns universitet minst åttatimmars undervisning i veckan sid 10.

Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor.

Chefredaktör/ansvariG utGivare (vik) Åsa Secher 08-674 62 49 [email protected] reporter/rediGerare Kalle Wannerskog08-674 62 30 [email protected]ör/ansvariG utGivare (tjänstlediG) Amalthea Frantz [email protected]

Medarbetare i detta nuMMerSigurd Allern, Jennie Aquilonius, Petter Axelsson, Patrik Chi, Susann Eberlein, Tannaz Edalat, Fanny Ellfolk Kenttä, Carolina Engström, Touba Guerroumi, Tommy Gunnarsson, Iva Horvatovic, Jacob Lahovary Olsson, Joel Larsson, Amanda Ljungberg, Tanja Metelitsa, Katarina Mörk, Pontus Nilsson, Ester Pollack, Linnea Rask, Nelly Sax, Sara Sharifpour, Gustaf Öhrnell. omslagsbild: Pontus NilssonGrafisk formgivning: Jesper Weithz.

kontakt besöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14 A postadress: 114 18 Stockholmtelefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30hemsida: www.gaudeamus.see-post: [email protected]: V-TAB, Örebroupplaga: 35 300 ex (TS 2011)nästa nummer: 30 maj.Material: 4 maj – 18 maj.

annonsbokninG Tomat: 046-13 74 00

Innehåll nr 3/2012

varför fÅr jaG GaudeaMus?Sedan vårterminen 2010 finansieras tidningen delvis av universitetet. Detta regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår, däri ingår att tidningen ska skickas hem till alla studenter.

varför fÅr jaG inte GaudeaMus?För att din adress inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Kontakta Ladokregistret vid Stockholms universitet för att adressändra. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

341 068

Intro:Dags att välja det är hela två och ett halvt år kvar tills Löfvén ska ta upp kampen med Reinfeldt. Men det är inte ens två veckor kvar tills det är dags för kårpartierna på Stockholms universitet att ta upp kampen om

Nobelhuset. Ändå känns det som att de flesta stu-denter på SU har bättre koll på valet 2014 än på kå-rvalet 2012. Ett val som avgör om kåren kommer att lägga sitt krut på fler studieplatser, mer studiebe-vakning eller något helt annat. Frågor som sanno-likt berör och intresserar fler studenter, än de cirka tio procent av kårmedlemmarna som väljer att ut-nyttja sin rösträtt. Kårvalet skulle med så låga röst-siffror kunna kallas för valet som ingen bryr sig om. Och en så pinsamt låg siffra borde egentligen räcka för att ifrågasätta hela kårens legitimitet. På sidan 6 kan ni läsa vad statsvetaren Jenny Madestam tror att studenternas oengagemang beror på. På samma uppslag kan ni också passa på att ta reda på vad de åtta partierna egentligen vill.

Något som ligger ännu närmare i tiden är val-borgsmässoafton. En högtid som enligt traditionen firas lite extra flitigt av just studenter. I alla fall de som bor eller begett sig till studentstäder som Uppsala el-ler Lund. Men hur är det att som student stanna kvar i huvudstaden sista april? Gadden tipsar om aktivite-ter för både rojalisten och storhelgsfestaren.

Dessutom har vi hängt med Free running Sweden som varken räds höga höjder eller hårda landning-ar. Trevlig läsning!

Åsa secher, chefredaktör och ansvarig utgivare

Tannaz Edalat är 20 år och läser kandidatprogrammet i mediestudier på institu-tionen för mediestudier vid Stockholms universi-tet. Tannaz har skrivit för Gaudeamus sedan augusti 2011. I det här numret har hon träffat läkaren och författaren Christian Unge. När hon var liten ville hon bli journalist eller frisör. Numera drömmer hon lite bredare och hoppas få jobba inom media, om inte som journalist så inom PR. när var du arg senast?Det händer ofta eftersom jag bor hemma och ofta blir arg på min 13-åriga lillasyster. Nyligen var hon sur på mig och precis innan vi skulle ha visning på lägenheten rev hon upp min nybäddade säng och stökade till. Då blev jag jättearg och gick in i hennes rum och stökade till hennes nyvikta tvätt. Inte så moget gjort kanske.

”Jag ville skil-dra slummen och få fram hur förjävligt det är där.”Läs porträttet, sid 20.

3. Opinion 4. Nyheter 9. Ett ögonblick10. Utrikes12. Forskning14. Forskningsessä16. Reportage20. Porträtt22. Kultur26. Tips & Pepp28. Universitetets sidor30. Studentkårens sidor

”Första gången var det en ren miss.” Vid tre tillfällen sedan årskiftet har Stockholms universitets studentkår hamnat hos Kronofogden för skatteskulder som inte betalats i tid. Nyheter sid 5.

Gaudeamus

Månadens medarbetare

Gaudeamus nr 3 2012

”Det finns ett stort intresse i stockholm för dansmusik.”Johan Lindberg är fes-tivalgeneral för årets Dans Dakar, sid 9.

”Har rätten att få vara Marilyn–kvinnliga tagits ifrån oss?”Sara Sharifpour vill både vara feminist och läsa Cosmopolitan. Kulturessän sid 24.

”Folk har inte riktigt förstått att det fortfarande är onsdagspub. Men vi jobbar på det.”

Alla vet att studentlivet blommar i Uppsala och Lund. Men hur står det egentligen till med partylivet på Stockholms universitet? Gadden har kollat in campuspubarna. sid 16.

nr3.indd 2 2012-04-20 18:58:21


Gör din röst hörd Debatt & Opinion

En stor dEl av prefekterna är så missnöjda med lokalvår-darnas arbetsmiljö och hur det påverkar lokalvården att de kan tänka sig, eller till och med skulle vilja, anställa egna städare. Efter att ha talat med ansvarig personal vid univer-sitetet, för att få veta om det är möjligt, är jag inte ett dugg

klokare. Förvaltningschefen Ann-Caroline Nordström hänvisar bara till ett ledningsbeslut: ”Universitetet har lagt städningen på entreprenad.”

När jag frågar vad hon skulle säga till en prefekt som bad om att anställa lokalvårdare direkt vid fakulteten, vill hon inte svara. Med motiveringen att hon inte sva-rar på hypotetiska frågor.

Det blir ett väldigt tråkigt universitet där högsta hönsen vägrar svara på hypotetiska frågor. Vad är me-

ningen med ett universi-tet utan hypoteser, teorier och nyfikenhet?

sAMtidiGt Är Stockholms universitet delägare i ett bemanningsföretag,

Lärarjouren, som har sitt fäste i Allhuset. Lärarjouren har tidigare kritiserats för att de saknar kollektivavtal. För ett par veckor sedan blev de utsatta för en politisk aktion, eller sabotage, beroende på hur man ser det.

Revolutionära fronten, RF, krossade rutor och spraya-de slagord på fasaden. Jag ville ställa ett par frågor till företagets vd, Eva Åberg. Jag ringde, blev bortkopplad, jag mejlade, inget svar. Men ibland fungerar apost-lahästarna bäst, gick och knackade på, Eva Åberg hälsade att hon inte hade tid för mig, inte ens två mi-nuter. Jag ville veta hur det kändes att bli utpekad som slavdrivare och fifflare av RF, jag ville veta om perso-nalen kände oro och vilka åtgärder företaget skulle vidta. I stället fick jag ett mejl med nonsens som inte alls kommenterade det faktum att det inträffat en po-litisk attack mot Lärarjouren. Varpå jag en sista gång

gick tillbaka till Lärarjourens kontor, men fick veta att Eva Åberg gått på lunch.

– Jag ser härifrån att hon sitter där vid sitt skrivbord, sa jag och pekade på vd:n som satt bakom glasentrén.

Men personen som gick bort och talade med sin chef lät hälsa att Eva Åberg hänvisar till sitt tidigare (intet-sägande) mejl: ”det var igår klotter på vårat hus(…) Jag har inget mer att tillägga kring det.”

Å AndrA sidAn var inte RF heller speciellt kommuni-kativa. Jag försökte ta kontakt med dem men fick bara två klyshiga mejl till svar. Frågan var om de tror att de kan krossa kapitalet genom att slå sönder rutorna och skrämma de anställda vid ett litet bemanningsföre-tag. Personligen anser jag att städentreprenören ISS är mer intressant med närmare en halv miljon anställda globalt.

Ps. soM ny medarbetare på Gadden har det varit en kul process att göra tidningen du håller i. Tipsa mig gärna om saker som förvånar eller upprör dig. För det är läsarnas tips som gör vår tidning. Ds.

En Av GrundErnA för det europeiska samarbetet är de så kallade fyra friheterna. De garanterar fri rörlighet för människor, tjänster, varor och kapital inom den eu-ropeiska unionen. Det är nu tid att komplettera dessa med en femte frihet, nämligen frihet för kunskap.

Kultur och KunsKAP stängs allt för ofta in bakom na-tionsgränser. Vi måste bli bättre på att lyfta fram den enorma kraft som finns i ökade flöden av kunskap mel-lan våra länder för grundforskning och tillämpad forsk-ning, för innovationsklimat och för näringsliv. Särskilt viktigt är det i dessa tider av finansiell kris och negativ tillväxt i flera av våra medlemsstater. Det är nu vi måste våga lyfta fram visionen om ett EU bortom krisen. Varje

mål för ökad innovationskraft och tillväxt blir enklare att åstadkomma om vi förmår att se fri rörlighet för kunskap som en av EU:s grundläggande friheter.

Om vi lyckas stimulera studenter till fler utbyten och kontakter med universitet i andra delar av EU under grundutbildningen, får de goda möjligheter att bygga kontakter med den akademiska världen i andra länder. Och förutsättningarna till goda arbetsmöjligheter ökar avsevärt i takt med att man tar till sig nya erfarenhe-ter, möter nya kulturer och förbättrar sina språkkun-skaper.

vi bEhövEr bli bättre på att stimulera akademiska lä-rares möjligheter att verka som gästlektorer och gäst-

forskare runt om i våra medlemsländer. När biografer på den svenska landsbygden klarar av att sända opera-föreställningar från La Scala- operan i Milano i realtid, så frågar man sig varför inte våra universitet i högre ut-sträckning erbjuder sina studenter möjlighet att lyss-na till digitalt distribuerade föreläsningar från Europas främsta lärosäten.

Genom att utöka samarbetet mellan forskarlag i olika europeiska länder blir vi ännu bättre på att nå gemen-samma framgångar, vilket är särskilt viktigt för forskare i mindre länder. Med ett ökat europeiskt samarbete får de tillgång till ett akademiskt europeiskt nätverk inom vilket man kan diskutera, debattera och utveckla idéer i stället för att sitta var och en i sina elfenbenstorn.

Eu:s forsKninGsProGrAM ErbjudEr finansiella resur-ser för gemensamma projekt. Tyvärr är dessa ofta all-deles för byråkratiskt utformade. Både i Sverige och i EU måste vi klara av den svåra uppgiften att se till att de begränsade resurserna som finns går till de mest lo-vande forskningsprojekten. Men vi måste också klara av denna uppgift utan att forskare ska behöva ägna all-deles för stor del av sin tid till att författa projektansök-ningar för forskningsmedel.

Om forskarnas situation inte präglas av byråkrati med ständiga projektansökningar, utan i stället kän-netecknas av livaktiga internationella forskningsut-byten över nationsgränserna, är vi övertygade om att det kommer att locka fler av våra allra duktigaste unga forskare att stanna i Sverige. På så sätt kan vi garantera en gynnsam situation för våra forskare och forskning i världsklass, vilket krävs för ett konkurrenskraftigt Eu-ropa också i framtiden.

cEciliA WiKströM (fP)

EuropaparlamEntarikEr

André nilsson

ordförandE libErala ungdomsförbundEt i stockholm

Oense?kommentera krönikan, skriv till kalle.wannerskog@ sus.su.se.

”Det blir ett väldigt tråkigt universitet där högsta hönsen vägrar svara på hypotetiska frågor.”

Hur mycket behöver universitetet berätta?

dags för Eu:s femte frihet: kunskap

gaddEnkrönikan kallE WannErskog

Plenisalen i Europaparlamentet i strasbourg. skribenterna tycker att Eu borde införa en femte frihet – kunskap. Foto: Pressbild/Europaparlamentet

kalle Wannerskog reporter/redigerare gaudeamus

nr3.indd 3 2012-04-20 18:28:00


Kritiken mot lokalvården på Stockholms universitet är inte ny. Gaudeamus har bland annat skrivit om det i nummer 2/2012, nummer 1/2011, nummer 6/2010. Artiklarna finns att läsa på gaudeamus.se.

Nyheter händer i SvenSKA Studentvärlden

30 mArS inGet eArth hour på Su

31 mars var det dags för årets Earth hour – världens största klimatmanifestation, på initiativ av Världsnaturfonden. Klock-an 20.30 uppmanades alla att släcka lam-porna för att signalera till makthavare att ta klimatförändringarna på allvar. Men Stockholms universitet deltog inte i manifestationen.

29 mArS KAtAloGmodellen: JAG tycKer

inte Att JAG är liK miG SJälv

Hennes ansikte syns just nu överallt i Stockholm. I tunnelbanan, på affischer och inte minst på Stockholms universitets campus. Fotografen Annika Svenmarck är modellen som pryder årets utbild-ningskatalog. Vi ringde upp för att höra hur det känns att se sitt ansikte överallt.

28 mArS lärArJouren vAndAliSerAt

Krossade fönster, orden ”slavdrivare” och ”fifflare” sprayade på fasaden. Det möttes bemanningsföretaget Lärarjourens perso-nal av när de kom till jobbet igår. Det vän-sterextrema nätverket Revolutionära fron-ten har tagit på sig aktionen.

23 mArS SuzAnne oSten locKAde månGA

Hörsalen är fullsatt när andra dagen av Centrum för barnkulturs symposium på temat Nu vill jag prata – barns röster i barnkulturen! började. Ett av de största dragplåstren är Suzanne Osten, regissör, dramatiker och grundare av Unga Klara, som höll sitt föredrag om delaktighet och konstupplevelser hos barn.

16 mArS en helAnde operAröSt

Är du tentadeprimerad? Eller du kanske är olyckligt kär, eller bara trött på melodifes-tivalens musik? Skulle det kännas bättre med lite opera? Nu har du chansen!

15 mArS tuffA fråGor under inter-

nAtionell KArriärdAG

Hur svårt är det att stanna kvar och ar-beta efter studierna? Frågorna haglade när representanter från Migrationsverket berättade om rättigheter för internatio-nella studenter.

Bara på webben gaudeamus.se

Foto: Privat

Många prefekter vill anställa egna städare

Ann-caroline nordström, förvaltningschef Foto: Eva Dahlin

Foto: Jacob Lahovary Olsson

usla arbetsförhållanden och eftersatt städning. 18 prefek-ter vid Stockholms universitet, vill anställa egna lokalvårdare, men får inte bryta sig ur det centralt upphandlade avtalet.

KAlle wAnnerSKoG

Det har under lång tid riktats kritik mot lokalvården på Stockholms universitet, SU. Lokalerna är inte ordentligt städade och lokalvårdarna har dåliga arbetsvill-kor, något Gaudeamus skrivit om tidiga-re (6/2010, 1/2011, 2/2012). Undantaget är Juridiska fakulteten som fick behålla sina egna lokalvårdare när universite-tet lade ut städningen på entreprenad 2003.

Just nu pågår en ny upphandling som ska träda i kraft under hösten. När Gad-den frågade prefekterna vid SU, visade det sig att 18 av dem hade föredragit att ha lokalvårdare anställda vid institutio-nen eller fakulteten, precis som på Juri-diska fakulteten.

Vid Big, institutionen för biologisk grundutbildning, har man försökt få lov att anställa egna lokalvårdare. Hans Temrin är prefekt på Big.

– Städningen funkade dåligt och den funkar fortfarande väldigt dåligt, så för tre-fyra år sedan satte jag mig och räk-nade på det och såg att vi kunde anstäl-la en person på heltid som kunde städa våra lokaler. Det skulle bli ungefär sam-ma kostnad som i dag med material och allting. Vi skrev till rektor och förre för-valtningschefen. Vi fick svaret att det är omöjligt, men ingen motivering.

De prefekter Gadden varit i kontakt med pekar främst på etiska orsaker till att vilja anställa egna lokalvårdare, att det riskkapitalägda städföretaget ISS be-handlar de anställda illa och att det går ut över städningen.

Förvaltningschefen på SU, Ann-Caro-line Nordström, pekar på att beslutet att lägga ut städningen på entreprenad är taget centralt.

– Vi har beslutat att vi ska upphandla städningen. Det är inte en del av univer-sitetets kärnverksamhet, ett företag som har städning som sin kärnverksamhet

kan göra det bättre än vi kan.men om en insti-tution skulle vilja anställa egna stä-dare?

– Det tar vi in-ternt i så fall.vad svarar du om du får frågan?

– Att universitetet upphandlar städ-ning.

Så det blir ett nej då?– Mitt svar är att universitetet upp-

handlar städning.då tolkar jag det som ett nej?

– Hur du tolkar det jag säger är din sak, men det jag sa, är att universitetet upp-handlar städning.

På Big har man efter avslaget inte längre några planer på att anställa egna lokalvårdare, menar Hans Temrin. I stäl-let är man representerad i den referens-grupp som arbetar med den pågående

lokalvårdsupphandlingen. – Vi har inget principiellt intresse av

att ha en egen städare. Men i och med att det fungerar dåligt vill vi ta ansvar både för lokalhygienen och för arbetsförhåll-anden för städarna.

Gadden ställde frågan: ”Är ni intresserade av att ha egna

lokalvårdare anställda av fakulteten likt Juridiska?” till 67 prefekter på universitetet. Vi fick 35 svar. 18 pre-fekter ville ha lokalvårdare anställda vid institutionen eller fakulteten. 9 prefekter var inte intresserade. 5 ville att SU ska sköta städningen centralt utan att lägga det på entre-prenad. 1 institution har köpt in sig på juridiskas lokalvård. 2 svarade inte på frågan.

!

Undersökningen

the working environment for cleaners at Stockholm university is poor, and the cleaning does not

live up to the desired standards. currently, cleaning is outsourced to a company called iSS. one department at the university has attempted to circum-vent the outsourcing by hiring a cleaner separately, however their request was declined by the former head of manage-ment at Stockholm university. when asked by Gaudemaus, 18 head of depart-ments would be interested in hireing their own cleaners.

Summary in English

nr3.indd 4 2012-04-20 17:35:08


händer i svenska studentvärlden Nyheterhänder i svenska studentvärlden Nyheter

Skulder som har gått till Kronofogden

4 februariSkatteskuld på 275 728 kronor skickas till Kronofogden. Skulden betalas 14 februari.

3 marsSkatteskuld på 11 299 kronor skickas till Kronofogden.Skulden betalas 14 mars.

1 aprilSkatteskuld på 325 187 kronor skickas till Kronofogden.Skulden betalas 4 april.

20 april hade SUS en skuld hos Skatteverket på 5 637 kronor.

Kostnadsräntor och avgifter

Februari 4 707 kronorMars 2 702 kronorApril 4 453 kronor

En avgift på 600 kronor påförs av Skatteverket varje gång en skuld skickas vidare till Kronofogden.

Februari: 600 kronorMars: 600 kronorApril: 600 kronor

Kostnadsräntor och avgifter totalt: 13 662 kronor.Vilket motsvarar 170 ordinarie medlemsavgifter.

Kårens betalningsanmärkningar 2012

dåliga rutiner, slarv och för-ändringar i organisationen. därför har studentkåren flera gånger sedan årsskiftet ham-nat hos kronofogden, med av-gifter och betalningsanmärk-ningar som följd.

Åsa secher

Sedan hösten 2011 sköter Stockholms universitets studentkår, SUS, sin löpan-de redovisning helt själva. Något som tidigare skötts externt. Förändringen innebär att SUS själva har ansvar för att betala in preliminärskatt, arbetsgivarav-gift och avdragen skatt varje månad till Skatteverket. Det har inte fungerat. Vid tre tillfällen sedan årsskiftet har skatte-skulder förfallit och skickats vidare till Kronofogden.

Pierre Rönnqvist är ekonomiansvarig på SUS och ansvarar för att betalning-arna görs i tid.

– Första gången var det en ren miss, den andra gången tittade jag på fel siff-ror när jag betalade. Så när jag fick be-talningsanmodan på drygt 11 200 och betalade det, hade det redan hunnit gå till Kronofogden, säger Pierre Rönnqvist och fortsätter:

– Sista gången fick Skatteverket peng-ar samma dag som de lämnade över ärendet till Kronofogden, sen tar det ett antal dagar för Kronofogden att regist-rera inbetalningen.

Enligt Skatteverket och Kronofogden

tog det fyra dagar från att sista skulden skickas till Kronofogden tills det att den är betald. Sedan tar det ytterligare flera dagar innan det är registrerat, vilket be-rodde på att påsken inföll samma vecka.

Camilla Brage på Skatteverket menar att den miss SUS gjorde i början av året inte är ovanlig.

– Det är många som missar att betala rätt för att de tänker: ”Jag betalade det som stod i kravbrevet” och tänker inte på att betala nya skulder som förfaller under innevarande månad.

När SUS ordförande, May Al-Bou-jassam, konfronteras med uppgifterna känner hon bara till en av de tre an-märkningar som finns registrerade hos Kronofogden. Som ytterst ekonomiskt ansvarig ser hon allvarligt på det som har hänt men kan inte förklara vad som ligger bakom.

– Troligtvis är det något liknande som i vintras som har hänt, och det är väldigt tråkigt. En annan anledning till att det här har hänt mer än en gång är att vi i höstas tog in den löpande bokföringen i huset.

Pierre Rönnqvist förklarar att anled-ningen till att den senaste skulden inte betalades i tid berodde på frånvaro på grund av sjukdom och vård av sjukt barn. Han är kritisk mot att en person görs oumbärlig och menar att det gör systemet väldigt sårbart. Samtidigt har han svårt att se hur det i dagsläget skulle kunna undvikas.

– Problemet här är, vem skulle den

personen vara? säger han. Han tror att omställningen till att SUS

skulle sköta den löpande bokföringen är något som borde planerats mer noga. Han tycker att det är olyckligt att skulder vid flera tillfällen hamnat hos Kronofog-den, men tror också att det är svårt att undvika misstag när en så stor föränd-ring genomförs.

– Beslutet att ta tillbaka ekonomin togs väldigt snabbt. Det togs förra vå-ren, under hösten tog vi tillbaka allting förutom lönehanteringen.

Pierre Rönnqvist menar att det saknas förståelse för de här problemen från led-ningen sida.

Betalningsanmärkningar som synsEn enda skuld hos Kronofogden sekre-tessbeläggs normalt, men drar du på dig ytterligare en skuld inom en tvåårs-period blir betalningsanmärkningarna

offentliga. I dagsläget har SUS tre an-märkningar under 2012. Något som kan få konsekvenser för framtida samarbe-ten om eventuella avtalspartners börjar tvivla på kårens betalningsförmåga.

– Om de litar på att kåren kan betala kanske det inte får så mycket effekt. Men det ser ju inte bra ut, det gör det inte, sä-ger Camilla Brage.

May Al-Boujassam är medveten om att anmärkningarna kan försvåra för SUS att sluta avtal i framtiden.

– Det är jätteallvarligt och det är väl-digt tråkigt. Jag hoppas att det inte kom-mer att ha betydelse, men vi måste själv-klart också vara tydliga i de samarbeten vi ingår och själva visa upp att det här är våra problemområden, vi har åtgärdat dem och ni får ta det för vad det är. Det är jätteviktigt att vi inte försöker göm-ma undan att vi har haft problem tidi-gare med till exempel skatter. Jag hop-pas att det ger en signal om att vi är en ansvarsfull organisation, säger hon.

När en skuld går över från Skattever-ket till Kronofogden påförs en avgift på 600 kronor. När en betalning förfaller tas dessutom en kostnadsränta ut av Skat-teverket. Totalt har SUS dragit på sig 13 662 kronor i extra avgifter sedan årsskif-tet. En summa som May Al-Boujassam tycker är beklaglig och onödig.

– Att minska våra administrations-kostnader är något vi har jobbat mycket med under året, men det här är tråkigt och väldigt onödiga kostnader.

Problem med ekonomin:

kåren hos kronofogden

”Om de litar på att kåren kan betala kanske det inte får så mycket effekt. Men det ser ju inte bra ut, det gör det inte.” Camilla Brage, Skatteverket

Foto: Åsa Secher

nr3.indd 5 2012-04-20 17:38:07


Nyheter händer i svenska studentvärlden

Jenny Madestam. Foto: Orasis foto

det är få som räknar med överfulla vallokaler införkårvalet vid stockholms uni-versitet. Förra året röstade enbart en tiondel av de röst-berättigade. det förvånar inte statsvetaren Jenny Madestam.

kalle WannerskoG

– Jag tror att studenterna gör en ratio-nell bedömning över hur mycket det här valet påverkar deras studietid. Vi lever i en tid med mindre och mindre kollek-tivism, man ser att de egna studierna fungerar och då behöver man inte en-

gagera sig, säger statsvetaren Jenny Ma-desram.

Men trots att många studenter gör ett aktivt val genom att inte rösta menar hon att det låga valdeltagandet framfö-rallt beror på informationsbrist.

– Det handlar om okunskap, många studenter känner inte ens till kårvalet och det ska man inte underskatta. Är man engagerad i kårvärlden tar man det för givet, men många av dem som går på universitet har inte klart för sig alla gånger hur studentkåren fungerar, att det finns olika partier som kan styra el-ler hur man gör för att rösta.

Hon menar att ett engagemang i kå-rvalet och studentfrågor är lämpligt för att skola studenterna till samhällsmed-

borgare men lägger inte så stort fokus på kårvalet som sådant.

– Det är problematiskt, studenterna borde vara engagerade i sitt universitet. Men jag tror inte det är valdeltagandet som är avgörande för studentens väl och ve. Det är kanske viktigare att man en-gagerar sig i till exempel ämnesråd och liknande på institutsnivå för att påverka. Samtidigt tycker jag som statsvetare att det är oerhört viktigt att man engagerar sig som medborgare, vem ska ta ansvar om man inte själv gör det?

valet som ingen bryr sig om

KÅRVAL 2012. Inför Stockholms universitets studentkårsval 2012 har åtta partier godkänts av valnämnden. Gadden ringde upp partiombuden för att ta reda på vad de olika partierna står för och varför de vill att du ska rösta på just dem.

Humanisterna och Samhällsvetarna, Andrea Zetterqvist Vilken är er viktigaste fråga?

– Studentinflytande är vår viktigaste fråga. Sen tycker vi att lika villkor är jätteviktigt. Vi tänker på diskrimi-neringsfrågor, det är väldigt brett. Vi tycker det är synd att vissa studentgrupper inte får studera på lika villkor. Diskriminering förekommer på universitetet. Vi vill ha ett öppnare universitet. Vi vill bredda rekryteringen till universitetet för att få in folk som annars kanske inte skulle hamna här.

– Vi vill underlätta för föreningar att anordna ar-betsmarknadsdagar och liknande som är kopplat till utbildningen men inte direkt till undervisningen. Varför ska man rösta i kårvalet?

– Kåren har ett legitimitetsproblem när bara tio procent röstar. Därför är det viktigt att fler röstar. Röstar fler blir kåren mer representativ och får ett bredare perspektiv.

Vad kan ert parti göra för skillnad för studenterna?

– Man ska rösta på oss för att vårt parti präglas av att vi är engagerade på alla nivåer av Stockholms univer-sitet. Vi har koll på universitetets organisation och vet hur man ska påverka det som behöver förändras.

Vänsterns studentförbund, Elias Efvergren

Vilken är er viktigaste fråga?– Vi ser kommersialiseringen av utbildningarna

som negativ för alla. Utbildning ska vara en rättig-het, inte en handelsvara. Det ska vara gratis för alla att utbilda sig. Det är det inte nu, sedan man avgifts-belade studier för utomeuropeiska studenter. Det finns smygavgifter vi vill få bort, som på psykolog-utbildningen, där måste man gå i terapi som kos-tar pengar. Kurslitteraturen äter upp stora delar av studentens ekonomi, litteraturen borde vara gratis. Varför ska man rösta i kårvalet?

– För att utbildning är en viktig samhällsfråga. Med sin röst kan man vara med och påverka åt vilket håll utvecklingen ska röra sig.


– Vi kommer driva den process som går emot kom-mersialiseringen och utbildning som handelsvara. Vi vill underlätta för samtliga segment i samhället att vi-dareutbilda sig. Det är de stora målen och blir en policy som påverkar på alla nivåer. Blir en utbildning gratis påverkar det stort som lågt.

– Vi har en annan syn på utbildning än vad de borger-liga partierna har.

Kårpartiet Juridicum, Bo Eriksson

Vilken är er viktigaste fråga?– Vi ska se till att förvaltningen sköts på Stockholms

universitet. Det är ett ganska omfattande arbete. Vi vill se att det finns en bra struktur för kårföreningar, linje-råd och fakultetsråd.

– Vi vill också se till att campus blir en mer student-vänlig plats. Det ska finnas utrymme för arbetsplatser och umgängesplatser 24 timmar om dygnet, alla da-gar på året. Det gäller både matplatser, arbetsplatser och klubblokaler. Vi ska arbeta med hur Allhuset ska göras om och hur nya kårhuset blir tillgängligt för alla. Varför ska man rösta i kårvalet?

– I valet har man en jättestor möjlighet att påverka sin egen situation, vi kommer uppmana folk till att rös-ta och visa vilket viktigt inflytande kåren faktiskt har. Det är viktigt att man förstår att man har en betydelse-full röst och använder den.


–Vi driver redan många frågor som vi kommer fort-sätta driva, bland annat frågan om moderna examina-tionsformer så som digitala tentor. Det är en fråga vi fått genomslag på. Vi vill gärna tro att vi har bättre koll på universitetets regler än de andra partierna.

Av: KAllE WANNErSKog (text) AmANdA lJuNgBErg (illustration)

DEBATT!

8 maj på

Gröna villan

från kl. 16.00. I

samarbete med

Gadden.

nr3.indd 6 2012-04-20 17:17:02


händer i svenska studentvärlden Nyheter

... äger rum 7–11 maj. Resultatet avgör hur de 41 mandaten i kårfullmäktige,

studentkårens högsta beslutande organ, fördelas. Majoriteten i kårfullmäktige utser en styrelse, en ordförande och en vice ordförande. Medlemmarna i Stockholms universitets studentkår är röstberättigade och rösta kan man göra både i lokal och på internet. Mer info på: sus.su.se/kårval-2012

!

Kårval 2012...

the student union election takes place May 7–11. Members of the student union have the right to vote. More inforamtion about the elec-

tion and the parties at: sus.su.se/en/kårval-2012

Student Union Election 2012 Socialdemokratiska studenter, Jens Petersen

Vilken är er viktigaste fråga?

– Utbildning är det kraftfullaste instrumentet samhäl-let har för att skapa fria och jämlika människor. Därför ska alla grupper ha samma förutsättningar att studera.

– Vi kommer fortsätta kämpa för att minska den soci-ala snedrekryteringen till högskolan. Vi var pådrivande till en akademisk introduktionskurs på högskolan. Den är bra för folk som kommer från studieovana miljöer.

Varför ska man rösta i kårvalet?

– Kåren är studenternas sätt att påverka univer-sitetet, ju fler som röstar, desto större legitimitet får kåren. Vad kan ert parti göra för skillnad för studenterna?

– Vi kommer arbeta för en aktiv, ansvarsfull och kraftfull kår gentemot universitet. Men vad som kom-mer märkas för studenten på campus är att vi kommer jobba för bättre studieplatser och lunchplatser. Det är en social fråga om jämlikhet, alla har inte samma förut-sättningar att plugga hemma eller äta lunch ute.

– Vi vill också sänka trösklarna för att studera på SU, det kan handla om introduktionskurser till det akade-miska skrivandet. I slutändan är sådana satsningar bra för studenten och en vinst för universitetet och kun-skapssamhället.

Kårpartiet Ekonomerna, Savas Caliskan Vilken är er viktigaste fråga?

– Just nu är vi i perioden när vi reviderar vårt parti-program, men några inslag som kommer finnas med är frågor som berör internationella studenter, behovet av fler lärarledda timmar, efterfrågan av större med-lemsnytta och förbättringar av organisationen. Med det sistnämnda menar vi att kåren har ett mer långsik-tigt tänkande och en god förvaltning av medlemmar-nas kåravgifter. Varför ska man rösta i kårvalet?

– Kårverksamheten påverkar studenterna, därför är det viktigt att man röstar för att vara med och sätta agendan.


– Vi har varit det största partiet två år i rad och med det utfallet så har vi behövt ta ett större ansvar och ha alla studenter i åtanke med allt vi gör. Vår politik kom-mer också i fortsättningen vara utformad så att så många som möjligt kan gynnas av den. Som parti har vi ett bredare spektrum av studenter och eftersom The International Party inte ställer upp i kårvalet, har i stäl-let ett par av deras aktiva medlemmar valt att ansluta sig till Ekonomerna.

Moderata studenter, Carl Göransson

Vilken är er viktigaste fråga?– Vi vill visa att kåren har en viktig funktion som fackor-

ganisation. I dag är kåren för de flesta ett hus på en kulle vid tunnelbanan, vi vill visa allt viktigt kåren gör. För oss är kåren något mer än ett rabattkort och en bostadskö.

– Kåren ska kämpa för fler matplatser och fler mikro-vågsugnar, campus räcker inte till alla. Vi vill öka kopp-lingen mellan näringslivet och den högre utbildningen. Folk ska få jobb efter studierna. Vi vill öka anställnings-barheten med mer praktik och marknadsanpassade kurser.


– Det är viktigt att man säger vad man tycker, både för sig själv och för dem som pluggar i framtiden. Annars förändras ingenting.

– Valdeltagandet är lågt för att de flesta studenter inte bryr sig om kåren. Om folk förstod vad kåren gör för dem skulle fler rösta.


– Till skillnad från andra kårpartier har vi vårt mo-derparti. Röstar man på oss påverkar man politiken på riksnivå. En röst på oss ger oss ökat inflytande i organi-sationen. Vi kan påverka på riktigt.

Gröna studenter, Livija Ginters

Vilken är er viktigaste fråga?– Studiebevakningen och att det finns medel för de

olika ämnesråden. Vi jobbar alltid med en grön profil och fler gröna lösningar på campus. Gröna studenter har varit med och drivit igenom den ISO-certifiering som är på gång. Vi vill ha fler cykelställ, bra cykelbanor, men också god lokaltrafik som fungerar. Har man hela sitt liv på campus ska det vara lätt att ta sig till och från. Vi vill se till att studenternas behov iakttas av Stock-holms politiker och satsa hårdare på webben för de in-ternationella studenterna. Så att informationen kom-mer ut.


– Man ska rösta för att kåren är en stor organisation som har möjlighet att påverka utbildningarna. Kåren har inte varit så synlig som den behöver vara. Det hand-lar också om att arbetsmiljön och det studiesociala ska fungera.


– Vi jobbar mot en långsiktig hållbar utbildning för dig som student. Det ska vara hållbara studenter på ett hållbart campus. Det finns inte ett parti som inte vill ha fler mikrovågsugnar, det vill vi med, men vi tänker längre än så.

Kårpartiet Naturvetarna, Gustav Lundin Vilken är er viktigaste fråga?

– Vår huvudfråga är att kunna lyssna till de naturve-tenskapliga studenterna, vi vill höra deras röst. Men trots att vi till största del vänder oss till naturvetare är alla välkomna att rösta på oss och framförallt de inter-nationella studenterna.

– Vi vill uppmana studenten att göra sin röst hörd, vi finns här för dem. Vår andreman i partiet är in-ternationell student och vi satsar på att all infor-mation vi ger ut också finns på engelska. Vi är väl-digt formbara, för vi har inget moderparti utan är obundna och har lätt att anpassa oss efter väljarna. Varför ska man rösta i kårvalet?

– Vi är studenternas röst mot lärarna och universite-tet. Det är också självutvecklande att bilda sig åsikter och se problem och utmaningar man inte trodde fanns och kanske komma på lösningar. Man får en större medvetenhet om det som händer på universitetet.


– Vi är väldigt formbara, har lätt att anpassa oss efter mångas behov. Som representanter är vi lätta att nå och intresserade av att lyssna på studenternas åsikter.

nr3.indd 7 2012-04-20 17:41:03


Nyheter händer i svenska studentvärlden

since the financial

crisis, the European Union is almost daily

in the media. The opinions are divided: the EU supporters are

in favor of strengthening the growing power of the EU. The EU-skeptics on the other hand want to keep the individual states as powerful and independent as possible. Do we need more or less EU?

All that glitters is not gold, as a famous saying goes. And yes, not everything is good that happens in Brus-sels. But to demonize the entire EU, as many skep-tics did in the wake of the economic and debt crisis, and still do, is wrong. The European Union is a good thing. We do not need less of it, but much more.

Being an exchange student in Sweden and beco-ming friends with people from all over the world teaches me that a national state thinking is simply not up to date. Whether it comes to climate and en-ergy policy, consumer protection or the fight against

poverty: in a globalized world, there is no alternative to international solidarity. The nation-state model, which has resulted in war and nationalist ideas once, has served it´s time.

For me as a German, the EU means stability, se-curity and peace. But only if we all pull together and only if there is an overarching set of rules that are binding for all. And what we need above all are strong, independent institutions, instruments and sanctions. With Catherine Ashton we already have a

kind of EU foreign minister. Why not have a minister of finance or a minister of environment as well? In short, why not have an EU with a complete policy with guidelines each country can and should follow.

Horst Seehofer, a German politician, once said in an interview with the Sueddeutsche Zeitung: "We do not want the United States of Europe." But why not? Those who constantly fear losing their sovereignty underestimate the advantages of the EU, they close their minds to new, promising models. Of course, the EU has (democracy)-deficits.

But, as another nice phrase states, Rome was not built in a day. Europe will take time, but is on the right track. We should have patience and go along this path that hopefully leads in the direction of global policy, in a world where national borders be-come blurred and where tolerance does not destroy cultural features of a country, but keeps nationalism under control.

susann eberlein, 23, studies journalism and american and

British culture in dortmund, Germany. she works for seve-

ral newspapers in her home country. she is on exchange at

stockholm university for the spring semester.

The nation-state is out-of-dateCOLUMNIST SUSANN EbErLEIN

”Being an exchange student in Sweden and becoming friends with people from all over the world teaches me that a national state thinking is simply not up to date.”

kårfullmäktiges just nu näst största parti, the international Party, tiP, blev inte godkända inför kårvalet 2012. anled-ningen – slarv med anmälan.

JacoB lahovary olsson

Andreas Nordang Uhre var partiombud för The International Party, TIP, när an-sökan till årets kårval skulle skickas in. varför blev ni inte godkända?

– För att det saknades ett protokoll i vår anmälan från mötet då jag valdes till partiombud. Till slut fick vi fram proto-kollet, men tyvärr en dag för sent. vad händer nu?

– Många av de som var med och star-tade partiet och som utgör kärnan kom-mer att sluta snart. Förra valet hade vi även en länk till de internationella stu-

denterna genom två samordnare, det fanns en bas att utgå ifrån. I dag är par-tiet svävande. Vi var inte ens säkra på att vi skulle ställa upp i årets val.ska ni försöka rekrytera nya medlem-mar?

– Ja, vi försökte i höstas. Men som sagt, det är ganska flytande nu och då är det svårt att rekrytera. Samtidigt som det är en nostalgigrej. Vi var ett kompisgäng som startade TIP så nu när många av oss slutar känns det tråkigt.till vilka ska de internationella studen-terna vända sig nu?

– Vi ville vara ett parti för både svens-ka och internationella studenter men vi sökte oss aktivt till de internationella. Gör inte partier så är det svårt för de interna-tionella studenterna att veta vad som för-siggår, eftersom många av dem inte kan

svenska. Nu när det inte finns något par-ti som gör det tror jag att många av dem inte ens vet om kårvalet. När vi kom in i fullmäktige var det första gången som ickesvenska studenter satt i fullmäktige.

de som deltog 2011 men inte blev godkända eller inte ansökt om partiregistrering 2012 är:

– Borgerliga studenter – opposition 68– the international Party– (Miss)nöjespartiet envoys a.l.v.v.

läs mer om partierna som ställer upp i

valet 2012 på sidorna 6 och 7.

!

Partier som inte är med i valet 2012

the international Party kampanjade bland annat utanför biblioteket i södra huset inför 2011 års kårval. som näst största parti fick de 7 av kårfullmäktiges 41 mandat.

the international Party missar kårvaletFoto: Jennie Aquilonius

the student union elections are coming up. however, the current second largest party, the interna-

tional Party, tiP, was not approved to run in the elections due to a lack of data in the party's application. the party, which has focused on questions relevant to international students, amended their ap-plication and tried to get a late approval. additionally, the party is suffering from internal problems, as key members are about to resign.

– the international Party was the first to bring international students into the stockholm university student council, says andreas nordang uhre, party agent for tiP.

Summary in English

nr3.indd 8 2012-04-20 16:27:51


Gadden intervjuar Ett ögonblick

varför arrangerar ni dans dakar?– För att det finns ett väldigt stort in-

tresse i Sverige och framför allt i Stock-holm för dansmusik. Tidigare var man tvungen att åka till Berlin eller Barcelo-na för att se till exempel Paul Kalkbren-ner, nu behöver man inte det längre. Ur Humanistiska föreningens perspektiv är det också ett tillfälle att marknadsföra föreningen. Den blir mer uppmärksam-mad och känd om man har ett stort ar-rangemang som syns i hela Stockholm.i år är det första gången festivalen hålls under två dagar, hur kommer det sig?

– Det är mycket lättare att få ihop ett bra program på två dagar. Många av de akter vi är intresserade av är väldigt upp-bokade. Har man två dagar i stället för en är det dubbelt så troligt att det finns ett ledigt datum. Sen är det lätt att köra två dagar när man ändå byggt upp ett område och tagit hit scener.Många festivaler har gått back eller i konkurs de senaste åren, hur gör ni för att undvika det?

– Det är fortfarande en riskabel bransch så det är ingen säker investe-ring, men förköp på biljetter ger en stör-

re lojalitet. Har man köpt sin biljett går man på festivalen även om det är då-ligt väder. När vi hade Pop Dakar som var gratis valde publiken att åka hit eller inte, beroende på vädret samma efter-middag. Biljettförsäljningen gör att man kan ha en annan typ av arrangemang. Vi är också en väldigt slimmad organisa-tion till skillnad från många andra festi-valer. Vi har väldigt mycket nytta av Hu-manistiska föreningen som har en ide-ell bas med engagerade människor som man kan utnyttja.Hur ser ni på konkurrensen från andra festivaler?

– Den har ju ökat rätt radikalt bara från förra året. Det var lite som att proppen gick ur den elektroniska musiken. Tittar man på konkurrensen i Stockholm finns till exempel Summerburst som bara har kommersiell house, ingen techno eller electro. Där är vi bredare och har hela den elektroniska scenen. Visst Hultsfred och Peace & Love bokar elektroniska ak-ter, men de är fortfarande rockfestivaler i grunden. Vi vill inte vara en rockfesti-val, vi är en dansfestival redan från bör-jan så vi ser ingen konkurrens, utan sna-rare att vi har ett annat koncept.

artistgagerna har blivit allt högre i takt med att skivförsäljningen gått ned, hur har det påverkat dans dakars program?

– Den elektroniska musiken har inte varit driven av skivförsäljning på samma sätt, den har alltid varit driven av spel-ningar så den utvecklingen har inte varit fullt lika våldsam på vår sida av scenen, men gagestorleken är alltid en faktor. Det finns massor med artister som man vill boka men som inte drar publik i re-lation till det gage de begär, då går det liksom inte. Om det är en artist på upp-åtgående kan det kanske vara lättare att betala ett överpris för att introducera den för en svensk publik och sen kanske boka den igen om två år och få mer pu-blik då. dans dakars föregångare Pop dakar var länge en gratisfestival, hur ser gratisfestivalernas framtid ut?

– De har en framtid, men det blir svå-rare och svårare att få ihop en gratisfes-tival av den storleken Pop Dakar fick de sista tre, fyra åren eftersom tiden mellan en artists genombrott och att det börjar kosta mycket pengar att boka dem har blivit mycket kortare. När Pop Dakar

började fanns det inte så mycket livesce-ner som det gör nu. Det enda som fanns var Cirkus och det var alldeles för stort för många band. Nu finns det många scener som fyller luckan mellan genom-brott och att bli etablerad. En artist kan få mycket mer pengar på Strand, där det kostar 150 kronor att gå in, än vad de kan få på en gratisfestival. Men gratisfestiva-lerna kommer säkert att återuppstå i ett annat format.

iva Horvatovic

...johan Lindberg, festivalgeneral för dansfestivalen dans dakar som går av stapeln den 25 och 26 maj och arrangeras av Humanistiska föreningen.

johan Lindberg, bland annat före detta skattmästare i Humanistiska föreningen, är festivalgeneral för årets upplaga av dansfestivalen dans dakar.

Ökad konkurrens för dansfestivalen Dans Dakar

Dans DakarDans Dakar hette tidigare Pop Dakar och var en gratisfestival.

2008 bytte festivalen inriktning från pop och rock till elektronisk dansmu-sik och 2011 slopades gratisinträdet. Årets upplaga går av stapeln den 25 och 26 maj på området kring Gula vil-lan. Under festivalen gör Slagsmåls-klubben sin första Stockholmsspel-ning på fem år, bland andra artister finns Familjen och Hannah Holland. Biljetterna kostar 695 kronor + servi-ceavgift, men Humanistiska förening-ens medlemmar får rabatt.

!

Foto: Pontus Nilsson

nr3.indd 9 2012-04-20 13:48:21


Nu ger Köpenhamns univer-sitet efter för kritiken. Från och med hösten 2013 ska alla studenter garanteras minst åtta timmars undervisning i veckan. – Det är ett stort steg i rätt riktning och något vi har käm-pat länge för, säger Bjarke Lindemann Jepsen, ordförande i Studenterrådet i Köpenhamn.

ÅSa Secher

Studenterna vid Köpenhamns universi-tet, KU, har protesterat högljutt för fler undervisningstimmar. Nu får de rätt. Nästa höst ska alla få minst åtta timmar undervisning i veckan. Om fyra år ska siffran vara tolv timmar. Det meddelade universitetets rektor i början på mars.

Bjarke Lindemann Jepsen, ordföran-de i Studenterrådet vid Köpenhamns universitet, är glad men inte nöjd.

– Det är ett stort steg i rätt riktning och något vi har kämpar länge för. Men åtta timmar är inte ambi-tiöst nog, vi vill att det ska upp på tolv timmar redan år 2014.

Bjarke Lindemann Jepsen tror att det be-hövs omkring 12-15

timmars undervisning i veckan för att studenterna ska känna sig tillräckligt sti-mulerade. För att nå dit krävs ekonomis-ka satsningar som han hoppas att poli-tikerna och universitetet är beredda att göra.

I dagsläget är han mest orolig för att det nya löftet ska resultera i större klasser. En oro universitetet tycker är obefogad.

– Vi har inte exakta siffror på det men vi tror att ungefär två procent av KU:s stu-denter har mindre än åtta timmars un-dervisning i veckan. Det är några hundra studenter, då ska inte fler timmar behöva betyda större klasser, säger Hanne Harm-sen, vice utbildningsdirektör vid KU.

En fråga om pengarKampen för fler undervisningstimmar har pågått i flera år. Enligt Bjarke Lin-demann Jepsen är det en fråga univer-sitetet skjutit ifrån sig gång på gång med argumentet att de inte har råd att göra något åt det. Något som nu tycks ha för-ändrats. Men hur den nya garantin ska finansieras är inte klart.

– Det har sagts att det ska flyttas peng-ar från administration till utbildning, men det känns viktigt att vi fortsätter att ligga på för att det här verkligen ska bli ett kvalitetslyft, säger Bjarke Lindemann Jepsen och fortsätter:

– Antalet undervisningstimmar på KU har varit en fråga i riktigt många år, jag tror många tycker att universitetet ska skynda sig att införa fler timmar så snabbt som möjligt och inte bara snacka om det.

Bastian Friborg studerar religionsve-tenskap vid KU. Han är glad över be-skedet, men också fundersam över var pengarna ska komma ifrån.

– Tar de pengarna från administratio-nen kanske vi får fler timmar men allt runtomkring blir sämre, som väntetider och teknisk hjälp och så vidare, och det håller inte, säger Bastian Friborg.

Ingen minimigaranti på SUVid Stockholms universitet, SU, står det i verksamhetsplanen att undervisnings-timmarna ska öka. Men någon gräns för hur många timmar det ska röra sig om finns inte. Rektor Kåre Bremer tycker inte heller att det finns någon anledning att införa någon sådan.

– Jag föreställer mig att vi når vårt mål och då ser jag ingen poäng med att införa en garanti på ett specifikt antal timmar.

2009 genomförde den fackliga orga-nisationen TCO en stor undersökning för att ta reda på hur många undervis-ningstimmar svenska studenter får var-je vecka. Resultatet var nedslående. En tredjedel av de tillfrågade hade mindre än sex timmars undervisning i veckan.

Bland humaniorastudenterna var det ännu fler, 44 procent uppgav att de träf-fade sina lärare mindre än sex timmar i veckan. Utbildningskvaliteten var up-penbart hotad, skrev TCO:s ordförande Sture Nordh i rapporten.

PR menar rektornNästa år ska SU:s mål följas upp genom granskning av scheman vid olika institu-tioner. Det viktiga, enligt Kåre Bremer, är att se om det har skett någon förändring, inte att likställa antal undervisningstim-mar med god kvalitet.

– Att sätta ett specifikt mål är mer PR i så fall än ett faktiskt sätt att höja kva-liteten.

– Vi arbetar med det här som en högt prioriterad fråga och vi kommer att följa

upp under våren 2013. Jag hoppas att det har blivit bättre, förutsättningarna har varit goda.

Köpenhamns universitet har resone-rat på ett liknande sätt, men trots det kommit fram till att det ändå finns en nedre gräns. Hanne Harmsen menar att det är ganska ovanligt att universitetet upprättar generella regler som gäller för alla institutioner. Hon tycker att diskus-sioner om kvalitet ska föras inom varje utbildningsområde, men i det här fallet har KU känt sig tvungna att sätta en mi-nimigräns för vad som kan räknas som god kvalitet.

– Om vi inte har råd att ge studenterna minst åtta timmars undervisning i veck-an, ska vi överhuvudtaget ha de utbild-ningarna då? säger hon.

Utrikes StuDeNter i värLDeN

Danmark:

Ny garanti – minst 8 timmar lärarledd undervisning i veckan

Vad tycker SU-studenterna?1. Är du nöjd med hur mycket undervisning du har i veckan?

2. Hur många timmar tycker du är rimligt?

3. Borde det finnas en minimigräns?

Illustration: Petter Axelsson

1. Ja. Vi har 10–12 timmar i veckan. Det är mycket mer än vad jag hade när jag läste sociologi och nationale-konomi.

2. Minst 10-12 timmar, kanske 15.

3. I alla fall ett minimum av tid när läraren finns tillgänglig. Att kunna få hjälp är det viktigaste, det som sägs på föreläsningarna kan du ofta läsa in själv. Att ha tillgängliga lärare på det sättet vi har nu saknade jag verkligen på grundutbildningen.

LiSa MörtLuND läser mAster I sAmhällsPlAnerIng

1. Det är ju inte mycket vi har, i snitt fem timmar i veckan kanske.

2. Skulle vilja ha kanske tre timmar till så att det verk-ligen fanns möjligheter att diskutera litteraturen.

3. Personligen tycker jag att det verkar rim-ligt med en minimigräns.

eLiSaBeth OLSSON läser tIll sPråklärAre

1. Ja, det är jag, men det är ju under tio timmar.

2. Egentligen är det för lite men eftersom att det är en grundkurs känns det ok. Hade vi haft det dubbla hade det varit mer kontinuitet i

läsandet, men det går rätt bra ändå.

3. Ja, man är ju student på heltid så det låter rimligt. Tycker att det borde vara något sche-malagt varje dag om du studerar heltid så att du kom upp i kanske 20 timmar i veckan.

aLexaNDer MOrrONe läser enfrIstående kurs I stAtIstIk

Bjarke Lindemann Jepsen.foto: Philip davali

"avklädd utbild-ning" stod det på

några av plakaten när studenter

vid Köpenhamns universitetet pro-

testerade mot för få undervisningstim-

mar för ett drygt år sedan. De menade

att deras utbildning klätts av – både ekonomiskt och

akademiskt.

nr3.indd 10 2012-04-20 18:31:16


1. Ja. Vi har 10–12 timmar i veckan. Det är mycket mer än vad jag hade när jag läste sociologi och nationale-konomi.

2. Minst 10-12 timmar, kanske 15.

3. I alla fall ett minimum av tid när läraren finns tillgänglig. Att kunna få hjälp är det viktigaste, det som sägs på föreläsningarna kan du ofta läsa in själv. Att ha tillgängliga lärare på det sättet vi har nu saknade jag verkligen på grundutbildningen.

Lisa MörtLund läser master i samhällsplanering

intresset för kinesisk kultur fick Ola Jentzsch att ta steget att flytta till Kina för att stude-ra kinesiska. Men det blev inte Beijing eller shanghai, i stäl-let hamnade han i det något otippade Kunming, i sydvästra Kina. trots kinesisk byråkrati, ståtoaletter och nybörjarkine-siska stortrivs han.

PatriK Chi

Valet att studera kinesiska i Kunming, en stad som de flesta svenskar aldrig hört talas om, var helt upp till slumpen, be-rättar Ola när vi möts på ett café i om-rådet runt universitetet där han stude-rar. Hans syster har studerat i Beijing och det var där han själv också hade tänkt studera. Men när han såg att Da-larnas högskola hade utbyte med Yun-nan Normal University tog han chansen och sökte. Och för drygt en månad sen gick flyttlasset från Malmö till Kunming. Från det platta Sydsverige till det bergi-ga Sydkina. I Kunming bor 6,5 miljoner människor och det ligger i en av Kinas fattigaste provinser, Yunnan. Här finns få västerlänningar och när man går på gatan är det många kineser som kastar blickar efter en.

– Det är ändå mer spännande att kom-ma till en ”mindre” stad, som inte är lika välkänd som Beijing och där det inte finns så många utlänningar. Det är min-

dre västerländskt här, och man tvingas öva kinesiska varje dag. De flesta kineser jag träffat på är vänliga och hjälper gär-na till att öva kinesiska, säger Ola.

När han satte in en annons om språk-utbyte på ett internetforum hörde 16 språkintresserade människor av sig. Och i den lilla affären vid huset där han bor får han lektioner av butiksägaren varje gång han handlar.

– Han pratar enkel kinesiska med mig och pekar på olika tecken för att se om jag kan läsa dem. Jag är lite ledsen över att jag snart ska flytta till en ny lägenhet, säger han.

Kinesisk film visade vägenOla har varit intresserad av Kina och ki-nesisk historia ända sedan han såg fil-men Den röda lyktan som tonåring. Se-dan dess har intresset stannat kvar, han har studerat kinesisk historia och har odlat ett stort intresse för kinesisk film.

Kinesiska läser han för att han vill komma närmare landet och dess kultur. Och han är på god väg. Under den för-sta månaden han har bott här har han hunnit gå med i en skrivar-workshop (deras första projekt är att skriva en bok, tillsammans!), gå på filmkvällar varje vecka och blivit erbjuden jobb som eng-elsklärare.

Han tycker att det är lätt att hitta nya vänner men studentlivet i Kunming ger han inte mycket för.

Olas universitet är med kinesiska mått mätt ett litet universitet. Men det märks inte när det är lunchdags. Universitetets matsal invaderas av hungriga studenter. Ljudnivån skulle få Arbetsmiljöverket att se rött. Bland alla mörkhåriga hu-vuden syns Ola tydligt, ett huvud läng-re och med mörkblont hår. På Yunnan Normal University studerar omkring 700 utländska studenter, de flesta från Sydostasien. I matsalen kostar lunchen fem-sex kronor. Och just de kinesiska priserna är något som Ola flera gånger återkommer till.

– Det är enkelt att leva ett bra liv på studiemedel här. Jag som älskar att gå på restaurang behöver aldrig laga mat här, säger han entusiastiskt.

Den muslimska Hui-minoritetens kök har blivit en favorit, för tolv kronor får man en stor portion med ris, grönsaker och kött.

Stannar längre än planeratTempot på kinesiska universitet är ökänt högt och Ola saknar ibland den svenska pedagogiken. Det är mycket högläsning och rabblande av glosor, konstaterar han krasst. Dessutom måste studenterna kompensera för högtidsledigheter, som inför den stundande Qingming-festiva-len. Tre dagars ledighet, men i stället ska de ha lektioner helgen innan.

– Vad är poängen med att ha ledigt då?, frågar Ola retoriskt.

Från början hade Ola tänkt stanna ett halvår i Kunming, men sedan han kom hit har han bestämt sig.

– Jag är fast besluten om att stanna i ett år, även om det känns jobbigt att inte träffa sina kompisar i Sverige på så lång tid. Jag längtar hem men jag älskar Kina, jag kan inte tänka mig att åka hem nu. Och jag har ju precis hittat en ny lägen-het, med västerländsk toalett!

Från platta Skåne till bergiga KinaOla Jentzsch lägger mycket tid på tecken (hanzi) och flera gånger i veckan har de prov på nya tecken. här har han bland annat skrivit Jag är kines. Foto: patrik Chi

Ola på campusområdet. Foto: patrik Chi

Stockholms universitet, SU, har

avtal med flera universitet i Kina.

Man kan söka centralt eller via institutio-

nen. Man ska ha läst minst 60 högskolepo-

äng vid SU och söka motsvarande heltids-

studier i Kina. Företräde ges till studenter

som inte tidigare har deltagit i utlandsstu-

dier. Vid konkurrens om platserna får den

med bäst betyg förtur.

Läs mer på www.su.se

!Plugga i Kina

nr3.indd 11 2012-04-20 16:50:26


Hur skulle du reagera om en av skådespelarna i pjäsen du ska se i själva verket befinner sig på en helt annan plats och bara syns på en skärm? Gadden har träffat teatervetaren Willmar Sauter som tittat närmare på mötet mellan teknik och teater.

Joel larSSon

I februari satte Kista teater upp den ny-skrivna pjäsen Lise & Otto. Men egent-ligen gavs bara halva föreställningen i Kista. Den andra halvan visades i Husby. Samtidigt. Scenerna var utrustade med en skärm vardera där skådespelaren som inte fanns med i fysisk form syntes. Pjäsen var ett samarbete mellan flera konstnärliga lärosäten och institutionen för data- och systemvetenskap, DSV, vid Stockholms universitet.

Pjäsen handlar om relationen mellan fysikern Otto Hahn och kemisten Lise Meitner kring andra världskrigets slut. Att låta skådespelarna mötas virtuellt i stället för fysiskt var enligt regissören Rebecka Forsberg ett sätt att tänja på teaterns gränser i tid och rum. Det var också ett nytt möte mellan teknik och teater. Något som intresserat Willmar Sauter, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet. I ett forsknings-projekt som kommer att publiceras se-nare i år har han analyserat pjäsen och hur publiken påverkas av den annorlun-da iscensättningen.

– Det skapar en uppmärksamhet och en längtan hos publiken som jag inte tror hade funnits om båda stod på sce-nen, säger Willmar Sauter.

Willmar Sauter menar att teatern all-

tid har varit snabb att anamma den se-naste teknologin, i många fall på ställen som inte syns vid första anblick. Rekvi-sita och kulisser är exempel på delar av teatern som ofta har haft komplicerade tekniska lösningar förut.

Till skeptikerna säger Willmar Sauter att tekniken öppnar så stora möjligheter för teaterns utveckling att det är omöj-ligt att blunda för den. Att till exempel kunna visa livesändningar av teater- och operaföreställningar på biografer har gjort mycket för att vidga de annars ganska smala målgrupperna.

Datorspel och teatervetenskapWillmar Sauter har även engagerat sig i andra möten mellan teknik och teater. Sedan 2009 ges kursen Narrationens di-mensioner för studenter som läser spel-utveckling på DSV. Kursen är ett samar-bete mellan DSV och teater- och musik-vetenskapliga institutionen och Willmar Sauter är en av föreläsarna. På kursen försöker man ge spelens handling ett värde i sig.

– Vi vill göra hoppet mellan Aristoteles och datorspelen lite lättare, helt enkelt, säger Willmar Sauter och ler.

Att utforma en kurs för blivande spel-utvecklare hade naturligtvis sina svårig-heter, men det har också erbjudit ett nytt perspektiv på teaterkonsten.

– Dator- och tv-spel är den enda for-men av media där spelaren både är ak-tör och betraktare, vilket ger unika möj-ligheter och utmaningar, menar Willmar Sauter.

Responsen bland studenterna på kur-sen har varit god, men Willmar Sauter sä-ger också att vissa studenter hade velat

att kursen skulle fokuserat mer på ana-lyser av handlingen i spel där just hand-lingen är i fokus. Att man måste förstå att många spel som utvecklas i dag är mer fokuserade på själva spelandet i sig, där storyn blir mer av en bakgrund för spe-larna. En kuliss, om man så vill.

Konflikt utan våldMan har även arbetat med att rikta bort uppmärksamheten från våldet som ofta är i fokus i datorspelen.

– Jag tror att man kan göra datorspel om vilket tema som helst, så länge som man kan konstruera ett spänningsmo-ment, en spets.

Som exempel beskriver Willmar Sau-ter hur en student tog fram en spelidé som utspelar sig på rasbiologiska insti-tutet i Uppsala på 1920-talet, där spela-ren är på flykt från förtryck.

Om han själv fick göra ett spel av en pjäs så faller valet på någon av Shakes-peares historier.

– Alla människor verkar känna till Ro-meo och Julia, men ganska få vet hur tra-giskt det hela faktiskt slutar, säger han.

Hallå där......Sofia Wikman, som nyligen disputerat i kriminologi med avhandlingen Våld i arbetslivet. Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder.

Hot och våld i arbetslivet har ökat – varför?

– Våld i arbetslivet har fått ökad upp-märksamhet och fler händelser har bli-vit synliga. Men olika yrkesgrupper har skilda mönster och jag har kunnat se att det ökar mest inom välfärdssektorerna,

som ofta är kvinnodomi-nerade. Det är kopplat till försämrade arbetsvillkor. Där man har skurit ner ser man en ökning av hot och våld. Man ser till exempel inte samma ökning inom handeln.

Vilka yrkesgrupper är mest utsatta?

– Människor som arbetar med vård och omsorg. Deras klientel har ett stort hjälpbehov och när allt fler får ett hjälp-behov ökar friktionen på de ställen dit man går för att få hjälp. Det handlar inte så mycket om skurkar, snarare om stackare.

Vad är det för typ av våld?– Det är mest lindrigt våld men även

urledvridna tummar och krossade näs-ben. Mycket är kopplat till väntetid och intima situationer där bemötandet mås-te få ta tid men där personalen är stres-sad. När de som utsatts för våld sedan får frågan om de polisanmält svarar de flesta ”nej, det är en del av jobbet”.

Var det något som förvånade dig?– Arbetslivet är den arena där det är

vanligast att bli utsatt för hot och våld. Och när man tittar på åtgärder vill de inte ha poliser och pansarglas, de vill ha fler händer, mer resurser för att förebygga våldet. Och det är samma resultat över tid, det har alltid varit sva-ret, det förvånade mig lite.

Varför svarar samhället med lagar och poliser?

– Problemet är att man utgår ifrån att det är skurkar som begår det här våldet, det är lättare att visa handlingskraft po-litiskt genom att tillsätta fler poliser.

– Jag tycker att man ska se hot och våld som ett symptom på en verksam-hetsstruktur som man kan förbättra och det behöver inte vara så dyrt. Larm-bågar och securitasvakter kostar också pengar.

– Du kan jämföra det med ett barn som inte kan sova, om du sätter upp en övervakningskamera, eller säger till barnet att du kommer att titta till med jämna mellanrum, vilket tror du inger mest trygghet?

Ny forskning koll på akademin

Sofia Wikman.Foto: Åsa Secher

Högteknologisk teater

Narrationens dimensioner ingår bland annat i ett av de två

nya kandidatprogram i dataspelsut-veckling som startar vid Stockholms universitet höstterminen 2012. Willmar Sauters analys av pjäsen Lise & Otto publiceras senare i år i Nordic Theatre Studies 24:e volym på temat fenomenologi.

Datorspel på schemat

!

Illustration: Touba Guerroumi

nr3.indd 12 2012-04-20 14:12:23


röster ur akademin Panelen

Ska man välja utbildning med hjärta eller hjärna?Av ÅsA secher

I april presenterade Svenskt näringsliv rapporten Högskolekvalitet 2012, som bland annat listade vilka utbild-ningar som med störst sannolikhet leder till jobb och de som ligger sämre till. Men hur ska man tänka när man väljer utbildning? Vi frågade tre personer som valt att studera längre än de flesta.

– Hjärta, helt klart. Jag tror att man blir bättre på det man gör om man har hjärtat med sig. När jag hittade det projekt jag arbetar med nu kän-des det självklart att söka forskarut-bildningen. Det är nog inte så lätt att få jobb i min bransch, men livet är för kort för att man ska vara taktisk. Självklart har jag varit orolig, biologer och botaniker ligger alltid i botten på listorna när de rankar utbildningar

som ger jobb. Visst, det kanske kan skrämma upp folk så att de inte väljer med hjärtat, å andra sidan är det bra att vara medveten om att det kan vara svårt.

– Jag tror att det är bra att försöka synas, om någon vill att jag ska vara med någonstans för-söker jag att vara det. Det pågår också dis-kussioner på vår in-stitution om att vi ska kunna få på papper

att vi har projektledarkompetens. Alla kan inte bli pro-fessorer, då måste man kunna visa att man kan göra något annat också.

– Hur man väljer beror också mycket på livssituation. Jag tänker att jag chansar, tar det stopp får jag hitta på något annat. Så kanske inte alla har möjlighet att tänka.

kristina BolinderdoktorandI botanIk

”Jag tror att man blir bättre på det man gör om man har hjärtat med sig.”

– Jag har aldrig valt utbildning efter karriärmöjligheter, bara efter hjärta. Samtidigt är framtiden en stor del av ens funderingar, särskilt i en bransch där många konkurrerar om jobben. När du läser kursinformationen om varför kursen finns och vad den kan ge för framtid ges ofta sken av att det finns en arbetsmarknad. När man är ung och ska börja studera tror man kanske på det där. Vad som inte fram-går, om det till exempel står att du

kan arbeta på museum, är att det utlyses ett jobb var tredje år som hundratals personer som söker.

– Jag skulle säga: välj med hjärtat men var strategisk under utbildningens gång, gör dig själv anställnings-bar. Ett av universitetsvärldens stora problem tycker jag är att man inte sik-tar mer utåt. Framför allt för humanister. Du måste självklart ta ett stort ansvar själv, knyta kontakter, byg-ga nätverk. Jag marknadsför mig själv så mycket jag kan utanför akademien.

– Jag ångrar inte mitt val. Jag har fyllt min själ med innehåll så jag är glad över hur jag har valt. Jag tycker att jag är privilegierad att få vara doktorand.

”...välj med hjärtat men var strategisk under utbildningens gång.”

Christian Björk, doktorand I konSt- VetenSkap

– Jag tycker att man ska reflektera över vad man har för förväntningar på sina studier, vill man ta en examen som leder till jobb direkt eller vill man läsa något där man utvecklar kunskaper inom det man är intresserad av.

– Jag tycker också att man kan kri-tisera tanken på att man helt kan in-strumentalisera högre utbildning, att man från näringslivs- eller politiker-håll ska bestämma i dag vad som är

nyttig kunskap i morgon. Ska man slå ett slag för huma-niora och samhällsvetenskapen är måttet på nyttan lite skevt om det enbart är att det ska leda till jobb dagen ef-ter examen.

– Jag har låtit hjärtat styra. Det här är intressanta frå-gor som jag vill grotta ner mig, jag har aldrig tänkt att

jag ska ta en ekonomexa-men för att det ger jobb. Och än så länge ångrar jag inte mitt val.

Det är inte fel att redovi-sa vad som ger jobb, men för studenterna tror jag inte att det är några nyhe-

ter. Problemet är att de här undersökningarna används i politiska syften och i det här fallet har Svenskt näringsliv en tydlig politisk agenda.

niklas BremBerdoktorand I StatSVetenSkap

”...i det här fallet har svenskt näringsliv en tydlig politisk agenda..”

nr3.indd 13 2012-04-20 14:34:59


Sahlins kontokortsslarv, Littorins påstådda sexköp och Juholts bostadsbidrag. Tre politiska skandaler som kantats av ett intensivt mediedrev. Men vad kännetecknar vår tids politiska skandaler och hur konstrueras de i media? Det har forskare från Sverige, Norge, Finland och Danmark försökt ta reda på i boken Scandalous! The Mediated Construction of Political Scandals in Four Nordic Countries.

Essä FÖRDJUPA DIG

”Sten Tolgfors avgår” ropade rubrikerna den 29 mars i år. Försvarsministern lämnade sitt uppdrag efter några veckors intensiv mediegranskning av svenskt militärt samarbete med Saudiarabien. ”Nu har nästa minister avslöjats med fingrarna i syltburken eller kanske krutdurken är en lämpligare liknelse.” skriver Expressens politiske kommentator K. G. Bergström den 2 april. Och visst känner vi igen oss. Återigen en politisk skandal som vi kunnat följa i medierna dag för dag och som får konsekvensen att den ansvarige mi-nistern avgår. Försvarsskandalen är i den meningen typisk. En intensiv mediegranskning leder till ansvarig politikers avgång. Sådana historier är i dag närmast en del av mediernas konstanta utbud. Samtidigt är den a-typisk. Försvarsskandalen handlar nämligen i första hand om politik, om principerna för våra vapenaffärer med främmande makt. De flesta politiska skandaler i vår samtid har ett annat fokus: de koncentrerar sig på politiker och deras liv och leverne. Hur vet vi det? Och vad betyder det?

Tillsammans med forskare från våra nordiska grannländer har vi kartlagt nationella politiska skan-daler i medierna under tre decennier, mellan 1980 och 2010. Sverige, Norge, Danmark och Finland har under den perioden avhandlat 155 nationella politiska skan-daler, definierade enligt våra kriterier som bland an-nat innebär att minst två medier med nationell sprid-ning ägnat minst fem dagar åt affären. Det visar sig att det är efter millennieskiftet, under det sista decenniet som ökningen tar fart. Tredubbelt så många natio-nella politiska skandaler avhandlas efter 2000-talet i medierna, jämfört med de två tidigare decennierna. Och den absolut vanligaste kategorin skandaler är den som fokuserar på politikerna och deras normbrott i och utanför deras politiska värv eller jobb, inte på po-litiken i sig.

Den bok vi redigerat är resultatet av ett nordiskt samarbetsprojekt och bidragen spänner över flera fält. Här behandlas till exempel de politiska aktörerna själva

och den roll skandaler kan spela i politisk maktkamp, olika journalistgenerationers perspektiv på den finska skandalen med hemlig finansiering av valkampan-jer, danska säkerhetsskandaler, mediernas framställ-ningar av Mona Sahlins karriär, kvinnliga politikers försvarsstrategier, skandalernas eventuella effekter på partier och valresultat och journalistikens etiska di-lemman i skandaliseringsprocesser och mediedrev.

Det är alltså i första hand mediernas konstruktion av skandalerna som vi analyserat. Skandaler kräver offentlighet, ett normbrott måste definieras som en skandal och någon måste stå fram i medierna som chockad. Enligt den brittiske sociologen John B. Thompson (2000) har politiska skandaler fem kän-netecken. De första tre är nyss nämnda: (1) en över-trädelse av bestämda värden, normer och moraliska koder (2) som blir känd av andra än parterna själva. Korruption mellan två personer som ingen vet om blir ingen skandal, först när den hamnar i offentlig-hetens ljus sätter en sådan process igång och (3) först när någon offentligt uttrycker sin upprördhet kan en skandaliseringsprocess sätta fart. Utvecklingen förut-sätter att vi som utgör allmänheten blir intresserade, vill veta mer och fångas av historien. Det kräver i sin tur (4) att det finns aktörer som är villiga att offentligt gå ut med kritik, att journalister kan mobilisera en re-aktion, vilket utgör ett fjärde kännetecken. Slutligen är

en femte karaktäristik (5) att anklagelserna om norm-brott hotar politikers goda renommé, att kritiken kan riskera att ruinera en politisk karriär.

Nyhetsmedierna och det politiska livet är i dag tätt sammantvinnade, det är på mediernas arena avgörelser om politisk trovärdighet tas. Politiker ägnar många år

åt att bygga upp sitt renommé, att skapa tillit. Men när en skandaliseringsprocess kommit igång, går det ofta väldigt fort och fallet blir hårt.

Många skandaliseringsprocesser tar formen av ett mediedrev och får en särskild dramaturgi. Det spän-nande dramat som utspelas i medierna fängslar ofta oss som utgör publiken: hur ska det gå? Vår moralis-ka indignation växer med anklagelserna som blir fler

och får allt större dimensioner. Ännu en bedragare, en lögnare och bluff! När måste kräket gå? Ingen törs väl komma till räddning? Vem utdelar den sista nådastö-ten? Kommer hennes/hans parti att stå upp för poli-tikern eller blir det avgång? Metaforen mediedrev har hämtats från jakten, där ett drev är en jakt där män-niskor och jakthundar spårar upp och driver viltet mot jägaren – eller som förr i tiden, mot ravinen och stupet. Vår definition av mediedrev är följande: (1) en omfat-tande intensiv rapportering med (2) personfokuserade anklagelser om normbrott som karaktäriseras som en skandal och där (3) flera dominerande redaktioner del-tar över en viss tid med (4) samma perspektiv och dra-maturgi samt där (5) utgången är oviss. Alla kampanj-artade mediegranskningar är således inte att betrakta som mediedrev. Kritiken av regeringen som ledde till Tolgfors avgång hade till exempel inte en typisk drev-karaktär. När skandaliseringsprocesser utlöser ett med-iedrev är det svårt för en redaktion att stå utanför och att göra en annan nyhetsprioritering, ty nyhetskonkur-rensen är hård.

Problemen med drev är att de ofta medför en särskild dramaturgi där tolkningsramarna, sättet att förstå skandalen och berättelsen, cementeras i ett tidigt skede för att, alltefter-

som, förstärkas och bekräftas ytterligare. Alla sidospår som kan bekräfta den skandal som är under uppseg-ling, får bli del av historien. Motsägande ”vittnesmål” förminskas eller publiceras inte alls. Gamla fiender, yttre opposition eller inre fraktion, får en möjlighet att lägga mer ved på brasan. Användningen av anonyma källor är vanlig, många vill inte riskera att ha satsat på fel häst, det vill säga att identifiera sig som mot-ståndare och möjligen – om den jagade mot förmo-dan överlever jakten – hamna i framtida onåd. Den typen av mekanismer gör ofta att anklagade politiker framstår som mycket ensamma, utan stöd. Opini-onsundersökningar blir ett retoriskt instrument som används för att bekräfta den bild medierna först lan-serat och gett vissa tolkningsramar. Se där, läsarna menar också att politikerna begått ett brott så stort att avgång krävs! Mediernas ledande kommentato-rer – the pundits of the press – spelar ofta rollen som dömande profeter: varslar de en politikers avgång i en samstämd kör är det svårt för en ledare att sitta kvar. Partipressen är död, men mediernas roll som politiska aktörer är högst levande.

En utgångspunkt för de resonemang som vi projektledare fört, har vi formulerat i termer av sju hypoteser, påståenden härledda ur ti-digare forskning och kunskap om medierade

politiska skandaler. Några av dessa är hypoteserna

Varför essän? Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta ham-nar de i dammiga arkiv. Därför har Gadden infört essäsidor. Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: [email protected]

Av EstEr pollAck och sigurd AllErn (text)

gustAf ÖhrnEll (illustration)

i mediestormens öga

”Mediernas ledande kommentatorer spelar ofta rollen som dömande profeter: varslar de en politikers avgång i en samstämd kör är det svårt för en ledare att sitta kvar.”

nr3.indd 14 2012-04-20 19:37:40


om ökningen av politiska skandaler över tid, om individualiseringen av politiska skandaler, om sensa-tionalisering av det triviala och om skillnader mellan kvinnliga och manliga politiker i skanda-liseringsprocesser. Vi har redan nämnt att den första hypotesen bekräftats då resultatet av den nordiska kartläggningen visar att antalet nationella poli-tiska skandaler i medierna ökat över tid, och kraftigast det senaste decenniet.

Den andra hypotesen om individualiseringen av skan-dalerna blir också tydligt bekräftad. I drygt 60 procent av de politiska skan-dalerna i Norden är den individuella politikern i fokus, och i ökande grad i en rent privat roll. Hypo-tesen om sensationaliseringen av det triviala bekräftas delvis. I fall som gäller in-dividualiserade po-litiska skandaler kan mindre förseel-ser blåsas upp till stora kriminella brott. Det är ofta först med historisk distans vi blir för-undrade över att skandalen upplevdes så dramatisk och fick så vittgående konsekvenser – i alla fall för den enskilde politikern. Alla dras vi med när det stormar och har svårt att föreställa oss att det inte ligger åtminstone något i anklagelserna. Självklart blir också bedömningen av hur allvarligt ett normbrott är beroende av de sympatier eller antipatier vi känner för politikern och den politik hon/han representerar. Det är betydligt svårare att uppfatta skandalisering mot en politisk motståndare som oskälig.

En vanlig fråga när det gäller politiska skanda-ler är den om skillnaden mellan kvinnor och män i politiken. Vår genushypotes bestod av två delar varav den första kan avfärdas och

den andra bekräftas. Subhypotes ett gör gällande att kvinnliga politiker skandaliseras oftare än män, men så är inte fallet. Kvinnor och män skandaliseras i lika hög grad, det vill säga i relation till sin representation i politiken. Fler kvinnor i toppositioner inom politiken innebär således också fler kvinnor indragna i skandali-seringsprocesser. Subhypotes två handlar om att kon-sekvenserna blir allvarligare för kvinnliga politiker, en hypotes som tydligt bekräftas, men speciellt gäller det

politiker i statsrådsposition. Kvinnliga statsråd som skandaliseras får långt oftare än manliga statsråd sona med avgång. Ett sällsynt illustrativt exempel utgör den så kallade ministerskandalen i Sverige från år 2006 när

två kvinnliga och två manliga politiker mötte samma anklagelser, att ha hållit sig med ”svarta barnflickor”, respektive inte betalat radio- och tv-avgift. Maria Bo-relius och Cecilia Stegö-Chilò lämnade sina poster, Anders Borg och Tobias Billström satt kvar. Givetvis finns en rad olika faktorer att ta hänsyn till, minister-posten, tidigare politisk erfarenhet, tillhörighet till viss fraktion med mera, men i vår samlade kartlägg-ning är resultatet tydligt: kvinnor får oftare lämna sin

post. Sitter man i regeringsställning löper man gene-rellt mångdubbelt större risk att skandaliseras, det gäl-ler oavsett parti.

Är då inte skandaler tecken på en demo-krati där makten granskas, ett tecken på transparens? Det kan de mycket väl vara, i synnerhet när politiken står i centrum.

Men det finns också skandalisering och mediedrev där den politiska substansen är liten, där dimensionerna blir förvrängda och där jakten på personen och små normbrott med potential att skapa stor moralisk upp-rördhet är centralt. Därför är det alltid nödvändigt att också granska mediedrev med en kritisk blick.

”...i vår samlade kart-läggning är resultatet tydligt: kvinnor får oftare lämna sin post.”

Om studien och författarnaScandalous! The Mediated Construction of Politi-cal Scandals in Four Nordic Countries, Nordicom,

Göteborgs universitet, 2012. Redaktörer: Ester Pollack, studierektor forskar-utbildningen vid enheten för journalistik, media och kommunikation på institutionen för mediestudier och Sigurd Allern, prefekt på institutionen för mediestudier.

!

I mediestormens öga

nr3.indd 15 2012-04-20 18:36:14

16 Gaudeamus 3/2012

”Vi drog ju obscena mängder folk tidigare, mer än vad vi borde ha haft. Men under renoveringen försvann alla. Antingen har de tröttnat eller så har de glömt bort oss.” Georg Ekblad

I Uppsala finns en nation som heter Stockholm. Där flödar ölen tre dagar i veckan. Och det är bara en av 13 nationer. I den faktiska huvudstaden är studentlivet känt för att vara betydligt blygsammare. Men stämmer det verkligen? Gadden begav sig till campus två kvällar mitt i veckan för att ta tempen på studentpubarna.Av KAlle WAnnerSKOG (text) och TAnjA MeTelITSA (foto)

Det är onsdag och klockan är strax innan sex på kväl-len. Promenaden mot Humanistiska föreningens gula villa präglas av duggregn. Inne i huset är det stillsamt, runt ett bort sitter sex personer och pratar och i andra änden av rummet två till. Annars gapar platserna tom-ma. Det är långt från forna tiders fester. I Gaudeamus nummer 5/2009 kan man läsa: "Att röra sig i Gula vil-lan kräver en övernaturlig vighet, stället är proppfullt, luften varm och de som önskar röka måste köa för att få en plats på balkongen.”

Huset som varit stängt en period för renovering har försökt ändra profil från festplats till någonting som snarare kan kallas vardagspub. Men än så länge har puben inte lockat många besökare. Georg Ekblad är klubbmästare på Gula villan.

– Vi drog ju obscena mängder folk tidigare, mer än vad vi borde ha haft. Men under renoveringen försvann alla. Antingen har de tröttnat eller så har de glömt bort oss, vi hoppas att de inte tröttnat utan att det bara handlar om att påminna dem om att vi finns.

Georg Ekblad förklarar att de satsar mycket på re-klam, främst via sociala medier.

– Folk har inte riktigt förstått att det fortfarande är onsdagspub. Men vi jobbar på det, reklam, flyers,

Facebook. Men visst, det är lite segt i starten, mitt mål är inte att vi ska ha för mycket folk men det ska vara la-gom, ett 40-tal som kommer kontinuerligt.

Alexander Swahn, ordförande i Humanistiska fören-ingen hoppar in i samtalet. Han menar att onsdagspu-barnas dåliga uppslutning beror på mer än dåligt infor-merade studenter.

– Jag tror att det är en naturlig följd av att studentlivet i Stockholm inte finns längre. Folk har långsamt gått ur föreningslivet i allmänhet, man är inte med i klubbar längre. Men det finns två sätt att se på det. Antingen slutar man att vara en förening, eller så försöker man vara någonting annat.

Alexander Swahn menar att det är ett samhällspro-blem att färre och färre engagerar sig i föreningslivet över huvudtaget. Han menar att Allhuset, där Stock-holms universitets studentkår, SUS, regelbundet an-ordnade fester och pubar fram tills våren 2011, hade kunnat vara en lösning för Gula villans pubverksamhet. Allhusets, en gång i tiden, välbesökta fester hade gene-rerat fler besökare till campus, som bieffekt hade det sipprat fler gäster till Gula villan, tror han.

Erik Arroy, numera vice ordförande i SUS, satt med i styrelsen när det beslutades att lägga ner Allhuset som

Har ni fest eller?

nr3.indd 16 2012-04-20 17:46:12

16 Gaudeamus 3/2012

Gadden tar tempen på partylivet på campus Reportage

Har ni fest eller?

nr3.indd 17 2012-04-20 14:00:03


Överst från vänster: Erik Arroy, vice ordförande SUS, går omkring i Allhusets rotunda som numera ekar tom, med undantag för enstaka arrangemang. Jenny Lauraeus brukar dricka öl på

campus med jämna mellanrum. Tatsuhei Morozumi är DJ på Café Bojans torsdagspub. En tapper skara studenter har hittat till Gula villans lokaler och onsdagspuben.

festlokal i kårens regi i slutet av 2010. Allhuset gick inte runt ekonomiskt och trots att kåren sköt till extra pengar till verksamheten gick den ändå back, enligt Erik Arroy.

– Vi ställde oss frågan vad vi ska prioritera, student-inflytande eller festverksamhet.

Det blev inte ett friktionsfritt beslut när styrelsen be-stämde sig för att överge verksamheten, det fanns idéer om att höja priserna på alkoholen för att försöka få ord-ning på ekonomin. Men Erik Arroy menar att de flesta ändå såg vartåt det barkade.

– Alla såg nog att det var ganska nödvändigt att lägga ner Allhuset men vissa ville inte ge upp riktigt än.

Han trycker på att kåren ska syssla med studentinfly-tande inte festfixande, men berättar att det påbörjade Studenthuset, som byggs bakom Södra huset, kommer att ha allmänna lokaler där man till exempel kommer kunna ha filmvisningar och liknande. Men en festlokal som kan ta emot lika många människor som Allhuset kommer inte att finnas i kårens regi.

– Vi varken kan eller ska konkurrera med fakulteter-na när det gäller att anordna fester, säger Erik Arroy.

”Campus ligger lite off”Det är kallt och jävligt att cykla över Västerbron vid nio-tiden på kvällen dagen efter, en torsdag i mars, i rikt-ning mot universitetets campus. Regnet känns som häftstift i ansiktet. Obehaget avtar i dörren till Greens villa, där är det varmt och trevligt. Vid alla bord sitter folk och umgås, några personer står och pratar. Det är ingen musik, bara sorlet av människor.

I det lilla rummet där baren finns är det skarp belys-ning. Här sitter Jenny Lauraeus och sippar på en gu-laschgryta med några kompisar. Hon brukar gå ut på

campus ett par gånger i månaden. – Nu bor jag i Norsborg, när jag bodde på Lappis var

jag här oftare. Pluggar jag på kvällen går jag gärna hit, det är bra att börja här på Greens villa, äta lite och så kan man gå och dansa på Bojan, säger hon.

Efter fyra års studier vid Stockholms universitet, SU, har hon sett det mesta av nattlivet här men blir förvå-nad när hon får reda på att Gula villan har öppnat igen. Trots sina försök att nå ut med informationen har Gula villans klubbmästeri inte lyckats i detta fall.

På Greens villa, som är Naturvetenskapliga förening-ens lokaler, är Niklas Livchitz klubbmästare. Han tyck-er att det är kul att pubkvällarna är välbesökta, men hade hellre sett att det var lite mindre folk.

– Vi har ett väldigt högt tryck, jag har fått stänga in-släppet ibland. Det är ett stort problem med lokaler. Det vore skönt att få lite konkurrens så det blir lite mindre tryck hos oss. Tidigare var Allhuset en sam-lingsplats för utbytesstudenter, nu har de ingen natur-lig mötesplats längre. Den funktionen Allhuset fyllde finns inte kvar.

Vid dörren till villans altan står Gustav Granholm med sina kompisar, han tycker det är skönt slippa bli överröstad av musik.

– Annars går jag mest gå ut på söder. Men i dag blev jag meddragen ut, annars brukar jag inte vara här ute. Det är som jag förväntade mig, ganska soft stämning och billigt öl. Fast campus ligger ju lite off.

Gustav och polarna William och David, som alla pluggar juridik, är på väg till Juristernas hus för att kolla läget och se om de känner någon. Redan utan-för Greens villas entré hörs en bastrumma som studsar mellan husväggarna. Volymen är vriden till max bortåt

tunnelbanestationen. Vi traskar ett par hundra meter, ljudet kommer från Cafe Bojan. Från Juristernas hus hörs ingenting.

– Det är ju ingen här, Gustav blir förvånad när han kommer till den släckta entrén på Juristernas hus.

– Jag har ju inte varit här sen i höstas, men jag trodde att det skulle vara pub ikväll.

Killarna snackar lite besviket om att gå tillbaka till Greens villa för en sista öl innan hemgång.

– Stockholm är ingen studentstad, de flesta som pluggar här har redan ett liv i stan, säger William. Det behövs liksom någonting som får folk att stanna kvar på campusområdet. Mer caféer kanske. Alla bara kom-mer till föreläsningen och går direkt efter det.

– Man går ju inte ens i skolan alla dagar i veckan, fli-kar Gustav in och fortsätter:

– Vi har försökt dra ihop folk vi pluggar med men det är typ bara vi tre som går ut tillsammans. Det är trist, man vill ju lära känna folk.

Just i dag är Juristernas hus stängt för de har flyttat veckans pubkväll till i morgon. Klubbmästare Harri Korhonen menar att det brukar vara välbesökta och bra kvällar, men han saknar en större lokal för sittningar och insparkar.

– Vi har turen att ha ett stort hus, men det jag verkli-gen saknar är en riktigt stor lokal att ha sittningar i för kanske 500–600 hundra personer. Att ha en liknande lokal som AF-borgen i Lund är min våta dröm, säger han och fortsätter:

– Vi har en konkret platsbrist när det gäller sittning-ar och insparksfester. Vi kan inte flasha på samma sätt som studenterna i Uppsala och Lund och det är lite pinsamt.

Foto: Åsa Secher

Foto: Åsa Secher

nr3.indd 18 2012-04-20 18:41:55


I en klassisk studentstad som Lund är utbudet större för den festsugne studenten, där finns det möjlighet att dricka öl alla dagar i veckan. De 13 nationerna och 9 kårerna har klubbar alla dagar förutom söndagar. När det gäller sittningarna har de Akademiska föreningens lokaler, AF-borgen, som rymmer 750 personer.

Tre molokna killar försvinner bort mot Greens villa. Utanför Café Bojan ligger gammalt glaskross på asfal-ten, några trasiga stolar som kastats från altanen vitt-nar om att det kan gå vilt till emellanåt. Vid garderoben innanför entrén lutar sig Samhällsvetenskapliga fören-ingens klubbmästare Ludvig Daver stolt mot väggen när han förklarar att de satsat hårt på att dra mycket folk och att det funkar.

– Nu är det ungefär 130 personer här och vi får släp-pa in 150, säger han medan några kommer och andra går.

– Vi har börjat med temapubar, det drar mycket folk, i kväll är har vi ett gäng med cypriotiska tjejer som kör en grekisk klubb. Det är bra med utbytesstudenter, särkilt om de bor på Lappis, för då har de ofta många kompi-

sar som också är studenter som de tar med. Dj:n Tatsuhei Morozumi står på balkongen på över-

våningen. Det är lite som en scen över det luftiga rum-met. Han försöker ställa in övergången mellan låtarna, slinter med handen och en markerad bastrumma i fel takt ljuder i rummet nedanför. Men dansgolvet mär-ker det knappt och han hinner snabbt pausa den föl-jande låten som lagt sig över spåret. Kompisen Sheng från Kina följer noga vad som händer. Sheng berättar att han försöker lära sig att bli Dj. Nere på dansgolvet smådansar Jenny Lauraeus, hon som åt gulaschgryta borta på Greens villa.

I baren som är fullt bemannad slänger bartendrarna ut ölflaskor och kapsylerna viner när de öppnar nya. Ludvig Daver ser inget behov av ett nytt allhus, han me-nar att föreningen jobbat på att ordna bra fester och lyckats väl.

När Gadden tränger sig ut från Café Bojan är det fort-farande festsugna studenter som vill in. Ljuden från musikanläggningen dunkar över det i övrigt tomma campusområdet.

”Stockholm är ingen studentstad, de flesta

som pluggar här har redan ett liv i stan. Det behövs liksom någonting som får

folk att stanna kvar på campusområdet. Mer caféer kanske.

Alla bara kommer till föreläsningen och går

direkt efter det.” William O'Brien

Överst från vänster: juriststudenterna William O'Brien, Gustav Granholm och David Rydén hade planer på att besöka Juristernas hus, men fick besvikna gå därifrån eftersom torsdagspuben den här veckan var en fredagspub. På Greens villa är det fullt vid alla borden när naturvetenskapliga föreningen har öppet för torsdagspub.

!

Pubar på campus FrescatiHumanistiska föreningen. Pub varje onsdag på Gula villan mellan 16.00 och 23.00.

Samhällsvetenskapliga föreningen. Pub på Café Bojan varje tisdag mellan 17.00 och 23.00 och varje torsdag mellan 19.00 och 01.00.

Naturvetenskapliga föreningen. Pub varje torsdag på Greens villa från 17.00. Juridiska föreningen. Pub varje torsdag på Jurister-nas hus från 18.00.

Under terminerna anordnas även andra typer fester, kontakta respektive förening för att ta reda på när.

nr3.indd 19 2012-04-20 18:45:40


Inne på Karolinska sjukhuset är det mycket rörelse. Läkare går med raska steg och patienter går sakta sin dagliga promenad genom korridorerna. En gra-vid kvinna lunkar förbi med händerna på magen

och en man med kryckor tappar sin påse och suckar ir-riterat medan han böjer sig ned för att ta upp den. Från ingången strömmar det hela tiden in människor.

Detta är överläkaren och författaren Christian Ung-es arbetsplats. En fascinerande miljö, men långt ifrån den nöd och resursbrist som råder i de delar av Afri-ka som han under fem års tid spenderat perioder med organisationen Läkare utan gränser. En tid som gav många intryck och erfarenheter, men framförallt öpp-nade upp nya världar och gav uppslag till debutboken Turkanarapporten.

– Det var annorlunda omständigheter. Vi jobbade utan labb och röntgen. Jag fick lära mig mycket, att tro på min egen medicinska kunskap utan hjälpmedel och även att som arbetsledare hantera konflikter.

Att arbeta med människor från andra kulturer var en utmaning, alla hade olika perspektiv på exempel-vis konflikthantering. Och de stora utmaningarna för Christian i Afrika var just på det personliga planet. Kul-turkrockar var inte ovanliga och blev även ett tacksamt ämne att skriva om.

Trots motvindar som kulturella olikheter, hett kli-mat som gjorde att man konstant var svettig, hunger som satte tålamodet på prov, magsjuka och för att inte tala om oroligheter och rebeller, arbetade man som ett team för befolkningens hälsa.

Minnena från resorna är många och starka. Framför allt från den första resan som gick till Burundi. Allt var nytt och väsensskilt från sjukvården hemma i Sverige. Ofta fick han möta barn som var brännskadade eller bokstavligen dog i hans händer. Han fick uppleva sjuk-domar som hiv och malaria. Förlossningssjukvården var dramatisk och omtumlande, han fick snabbt lära sig att göra kejsarsnitt och förlösa barn som i många fall redan hade dött.

– Men man fick så mycket tillbaka så man kände sig inte trött på det sättet, det var väldigt givande. Från Burundi minns jag också alla fantastiska människor, duktiga sjuk-sköterskor och lokalpersonalen som jag jobbade med.

I pappas fotspår – trots allt Att Christian befinner sig där han är i dag har inte va-rit en självklarhet. Länge visste han inte riktigt vad han ville göra. Med en arkeolog till mor och en far och flera släktingar som var läkare visste han däremot vad han inte utbilda sig till; läkare. Han skrev poesi och hade

inte det minsta intresset för matematik och de natur-orienterade ämnena. Under två års tid studerade han humaniora och samhällsvetenskap vid Stockholms universitet.

Det var när han läste b-kursen i psykologi som han fick upp ögonen för ämnet han senare fördjupade sig i. Dock tog det inte lång tid innan cirkeln slöts och han sökte läkarutbildningen.

– Jag gjorde massa annat efter utbildningen på Stockholms universitet. Reste, jobbade, spelade med mitt band och skrev poesi. Jag skickade in mina texter till olika förlag, men ingen nappade. Det blev uteslut-ningsmetoden, till slut accepterade jag mitt öde och

sökte till läkarutbildningen, säger Christian och ler. – Sedan, när jag väl började läkarlinjen insåg jag att

det här är jättekul, det har inte så mycket med matema-tik, kemi och fysik att göra. Det passar mig perfekt att jobba med människor.

Tidigt under utbildningen stiftade han bekantskap med föreläsaren Hans Rosling, professor i internatio-nell hälsa. Det var då han visste att han ville jobba för Läkare utan gränser. I dag är läkaryrket en del av hans identitet, men då kändes det ”torftigt” att bara gå läkar-utbildningen så Christian bestämde sig för att parallellt med läkarutbildningen bland annat läsa humaniora. Han läste samhällsvetenskap, internationella relatio-ner, ekonomisk historia och tog till slut en kandidatex-amen i psykologi. Därefter tog han en mastersexamen i internationell hälsa i Uppsala.

Den kreativa ådranMan kan inte undgå den roll som det kreativa haft i Christians liv. Hur det har varit en drivkraft i det han har gjort. Utbildningarna tog slut och läkaryrket tog vid på allvar. Han tillbringade olika långa perioder i Burun-di, Demokratiska Republiken Kongo och slumområdet Kibera i Nairobi. När han återvände fattade han åter tag i pennan, nu i annat syfte, för att skriva fiktion.

Han ägnade sin pappaledighet till att föra samman

det bästa av två världar, starka upplevelser och fantasi som tar ut svängarna. Han medger att skrivandet kan-ske inte alltid var uppskattat av omgivningen på grund av den tid det tog i anspråk, men tillägger att det var nödvändigt. Det blev ett andningshål, en bearbetning och eget spännande projekt.

Resultatet blev den medicinska thrillern Turkana-rapporten som utspelar sig i Afrika och handlar om lä-karen Martin Roeykens, som har ett tungt bagage med relationstrassel med sig till norra Kenya. Där möter Martin Nadine Zaoui som försöker lösa en medicinsk gåta och som gör ett starkt intryck på Martin.

Det är en bok som flörtar flitigt med filmvärldens actionfilmer och har ett stuk som tilltalar Christi-ans personliga boksmak. Alla intäkter går till Lä-kare utan gränser och uppföljaren Kongospår är redan klar. Den tredje och sista boken finns i synopsis än så länge.

Kopplingarna till Christians egna upplevelser är på-tagliga. Han säger att ungefär en tredjedel är inspirerat från det självupplevda men att han har förvrängt per-soner och miljöer. Men huvudpersonen har han inte så många likheter med säger han. Lite hemlighetsfullt läg-ger han till att det är upp till läsaren att avgöra. Hade det kunnat bli en verklighetsskildring eller biografi i stället, en läkares memoarer?

– Att skriva om mig själv på det sättet känns inte rätt, så intressant är jag inte. Efter tiden i Burundi, 2003-2004, försökte jag skriva en verklighetsskildring, men det kändes bara pretentiöst. När jag började skriva i ro-manform föll alla bitar på plats.

I skydd av fiktionen kunde han väva in egna upple-velser men spåra ut totalt när han ville det. Det som är oförändrat, menar Christian, är kärnan, det han vill förmedla; hur det är att jobba för Läkare utan gränser.

– Jag ville också skildra slummen, en miljö som väl-digt få har fått uppleva. Jag ville få fram hur förjävligt det är där.

Nu börjar det dra ihop sig. Recensionsexemplar har skickats till mängder av tidningar. Boken finns ute på marknaden och Christians chef har köpt in 200 exem-plar av boken för att kollegor ska kunna ta del av hans verk.

– Det känns skitläskigt att slänga ut den. Hittills har jag bara fått lite feedback av kompisar som har läst ut-drag ur boken och de har varit snälla, men det är svårt att veta hur objektiva de är. Jag är medveten om att det är en hård bransch men jag tänker inte låta mig skräm-mas. Jag tror på det jag skriver. Nu är det spännande och nervöst i väntan på ärliga recensioner.

Porträttet Gadden möter

Från kåkstaden till KarolinskaAv tAnnAz edAlAt (text) och jAcob lAhovAry olsson (foto)

christian unge Född 1972 Yrke Specialistläkare, biträdande överläkare på Karolinska sjukhuset. Aktuell Boken Turkanarapporten, som släpptes i mars och är första boken av tre i serien om huvudpersonerna Martin och Nadine. Rest med Läkare utan gränser Har varit åtta månader i Burundi, tre månader i Demokratiska Republiken Kongo, till och från under fem års tid i slumområdet Kibera i Nairobi, Kenya. Familj Sambo och tre barn.

”jag ville också skildra slummen, en miljö som väldigt få har fått uppleva. jag ville få fram hur förjävligt det är där.”

nr3.indd 20 2012-04-20 13:31:12


Från kåkstaden till Karolinska

nr3.indd 21 2012-04-20 13:40:32


Kultur allt från serier till scen

Humanistiska föreningen

Orädda kastar de sig ut över stentrappor och parkbänkar. Parkour och free running har exploderat i popularitet de senaste tio åren. en hobby som inte bara tränar upp din fysiska styrka utan även håller tenta-nerver i schack.

iva HOrvatOvic

I en trappa under Mosebacke diskuteras det huruvida det går att hoppa från en stenvägg och räkna med att landa säkert på ett smalt räcke längre ner. Bortom räck-et finns ett tio meter djupt stup.

– Jag vill inte landa på asfalten och dö, säger Måns Rudfeldt, den tilltänkte hopparen.

– Du kommer inte dö. Det finns ett plåttak där nå-gonstans, svarar Marcus Söderberg och tittar ner mot avgrunden.

Måns rudfeldt, Marcus Söderberg, Sebastian Kin-nunen och Tristan Henriksson Edwards är alla med i Free Running Sweden, en organisation som bildades för att sprida free running i Sverige. Sporten har sitt ursprung i parkour, en disciplin som går ut på att ta sig från punkt A till B på snabbaste möjliga sätt utan att använda sig utav hjälpmedel. Parkour utveckla-des på 1980-talet av fransmannen David Belle vars far Raymond Belle hade tränat soldater i att snabbt ta sig fram i djungeln under Vietnamkriget. I dag utövas disciplinen mest i stadsmiljöer där räcken, murar och liknande föremål blir hinder som ska överkommas med hjälp utav till exempel hopp. Begreppet free run-ning kom till när parkour lanserades i engelsktalande

länder och används i dag för att beskriva en mer akro-batisk version av parkour, med volter och andra trick.

Få tjejer Tristan Henriksson Edwards, som läser civilekonom-programmet vid Stockholms universitet och till civil-ingenjör i mediateknik på KTH, fick upp ögonen för free running efter att ha sett ett klipp på Youtube som tolvåring.– Jag tyckte det såg sjukt coolt ut och ville lära mig att göra en bakåtvolt, berättar han.

Sebastian Kinnunen hörde talas om parkour av en slump, efter att ha börjat hoppa på murar och trappor runt Naturhistoriska riksmuseet under ett trist musei-besök. Båda har nu tränat i flera år och anordnar i dag träningar för alla intresserade. Precis som de flesta free runners är de självlärda och inga förkunskaper krävs för att börja med sporten.

– Jag tränade inget speciellt när jag var yngre utan klättrade mest i saker och hoppade ned från dem. Det är exakt det vi gör nu, fast på en lite högre nivå, säger Tristan Henriksson Edwards.

de flesta av utövarna är killar mellan elva och tjugo-fem år. Varför det är så få tjejer kan Sebastian Kinnu-nen bara gissa sig till.

– Det är nog svårt att komma in i ett stort killgäng och köra. Vi försöker få tjejer att komma och träna med oss när vi är ute i skolor, men det är väldigt svårt.

Håller tentanerver i schackNybörjare får först lära sig grundtekniken, därefter

uppmuntras de att utveckla egna rörelser genom im-provisation. Filosofin bakom sporten är att spränga sina egna gränser, både fysiska och psykiska. Tristan Henriksson Edwards berättar att den mentala träning-en haft en positiv effekt på bland annat tentanerver, medan den fysiska kommit väl till pass vid andra till-fällen.

– En gång blev ett par av oss jagade av en knivbeväp-nad kille mitt i natten. Vi tog oss upp på ett tak för att komma bort från honom, då var jag väldigt glad att jag hade tränat free running.

i vintras fick Stockholms universitets lokaler tjäna som hinderbana för Free Running Sweden i ett klipp som har fått stor spridning på youtube. Tristan Hen-riksson Edwards menar att free running har många fördelar gentemot andra sporter, ingen utrustning krävs och den styrs heller inte utav några regler.

– Det tar aldrig slut för man kan aldrig lära sig alla trick. Det finns alltid ett längre hopp, ett läskigare hopp, ett svårare hopp. Det är bara att ta på sig gym-paskorna och gå ut.

Free Running Swedens... ...träningspass är 120 minuter långa och hålls två gånger i veckan under vår- och

höstterminerna. Träningarna är ofta på Södermalm eller inomhus vid kallt väder. I början av varje termin erbjuds två prova-på-tillfällen, vill man fortsätta kostar det 1 500 kronor per termin.

!

efter ett två timmar långt träningspass med free running sweden känns armarna som spagetti.

Foto: Pontus Nilsson

”Det är nog svårt att komma in i ett stort killgäng och köra. Vi försöker få tjejer att komma och träna med oss när vi är ute i skolor, men det är väldigt svårt.” Sebastian Kinnunen

Måns rudfeldt. Foto: Pontus Nilsson

från vänster: sebastian kinnuen, tristan Henriksson edwards och Måns rudfeldt.

Höga höjder – hårda landningar

nr3.indd 22 2012-04-20 14:33:58


allt från serier till scen Kultur

Över en öl iKöpenhamn

Gadden Går baKom Kulisserna på campusdel TVå: roboTar och anTiKa handsKrifTer

Digitalisera meraGÄSTKRÖNIKÖR NELLY SAX

JaG sitter på en uteservering i centrala Köpenhamn. Tänker på hur det känns att vara ny i den här staden. Så nära Stockholm men ändå så annorlunda. Folk frågar mig hela tiden: varför val-de du att göra en utbytestermin i Köpenhamn, det är ju så likt

Stockholm? Mitt svar är alltid samma: Det är det inte!

JaG älskar hur danskarna sväljer alla konsonanter men själva har distans till sitt konstiga och otydliga språk. Jag älskar hur staden i princip har fler caféer än antal människor och hur allt inte följer exakt samma mall med de obligatoriska stilrena svarta borden och vita stolarna, som i min gamla hemstad. Här finns en mångfald av fik och restauranger med olika stilar. Detsamma gäller faktiskt människorna rent generellt. Visst förekommer exemplar av den typiska Söder-hipstern även här, något jag märkte första dagen jag vandrade genom Vesterbro (Köpenhamns motsvarig-het till Södermalm). Men den likriktning och vilja att passa in som finns i Stock-holm är inte lika påtaglig här. Folk sit-ter på ute-serveringar och dricker öl i solen redan innan klockan tre på eftermiddagen. Det är i princip omöjligt att bli utslängd från krogen. Folk kan vara så fulla att de välter bord (jag har sett det hända), men servitrisen reser bara lugnt upp bordet och frågar med ett leende om herrarna önskar en öl till. Går man på ett äkta gammalt ölhak kan man faktiskt höra Kim Larsen i högtalarna. Här säger man skat i stället för älskling. Människor på gatorna går inte med mord i blicken på samma sätt som innerstadsstockholmaren.

Och vissa förDOmar om danskarna stämmer verkli-gen: ALLA äter faktiskt rågbröd. Mataffärerna är prop-pade med smörgåspålägg och remoulade så att dans-karna ska kunna göra sina smørrebrød. Folk älskar sitt öl på ett sätt som stockholmare bara låtsas göra för att det är det billigaste alternativet på krogen.

men visst, Det finns nackdelar med Köpenhamn också. Till exempel existerar inte konceptet ”påtår” på kaffet. Eftersom staden är så platt är det stormvindar ungefär 95 procent av tiden. Det finns ingen kaviar. Jag kom även hit med tron att alla danskar självklart förstår svenska, eftersom det i princip bara är en re-nare version av deras eget språk (vilket är min syn som svensk). Men icke. Så fort jag börjar prata svenska här växlar folk till engelska. Jag vet inte hur många timmar som jag har slösat på att upprepa frasen ”en kopp KAFFE tack” tio gånger tills jag ger upp och bara säger det på engelska.

så varför flytta till Köpenhamn? Jag tror att ovan-stående anledningar är förklaring nog. Och nu måste jag avsluta min Carlsberg innan den blåser av bordet.

nelly sax har en fil. kand. i engelska och studerar under

vårterminen vid köpenhamns universitet.

”människor på gatan går inte med mord i blicken på samma sätt som innerstadsstockholmaren.”

stockholms universitet är större än man kan tro och det vimlar av mer eller mindre hemliga platser. Gadden smyger sig ner i biblioteksarkivet för att titta närmare på en omtalad digitaliseringsrobot.

fanny ellfOlk kenttä

Kanske har du suttit och läst dig igenom timme efter timme i fåtöljerna på övervåningen eller gråtit dig ige-nom en hemtenta vid någon av alla bibliotekets stu-dieplatser. Möjligen har du surfat bort en lunch vid da-torerna på bottenvåningen eller fått tag i sista boken på litteraturlistan här. Förmodligen har du inte tänkt på att du befunnit dig på ett av Sveriges största forsk-ningsbibliotek omgiven av 2,5 miljoner tryckta böcker. Den delen som är öppen för allmänheten är dessutom bara toppen på isberget. Biblioteket breder ut sig flera våningar nedåt med arkiv.

en tiDiG månDaGsmOrGOn får vi träffa Finn Ljunggren som ingår i universitetsbibliotekets digitaliserings-team. Ryktesvägen hade vi nämligen hört talas om att det ska finnas en digitaliseringsrobot nere i bibliote-kets källare, som vi såklart blivit väldigt nyfikna på. Finn visar ner oss i källaren, förbi otaliga rader med arkivskåp, in i ett litet rum fyllt med olika apparater.

– Här har ni roboten! Finn visar en apparat som ser ut ungefär som ett öppet, svart skåp som sprider ett blå-aktigt ljus inifrån. I mitten kan man placera en bok som sedan blir skannad. Roboten bläddrar själv i boken, lä-ser av informationen och skapar sökbara pdf-filer av materialet.

– Just nu håller vi på att digitalisera avhandlingar,

förklarar Finn. Vi är framme vd 1951 nu och skannar in ungefär fem avhandlingar om dagen. Den första är från 1906.

finn fOrtsätter berätta att regeringskansliet har gjort en stor satsning på att göra vårt kulturarv till-gängligt och digitaliseringsprocessen på biblioteken är ett led i det.

– Digitalisering är på framfart ordentligt nu. Det finns sex stora bibliotek som håller på med det här och vi har främst informationsutbyte med universitetsbib-lioteken i Göteborg och Umeå. Kungliga biblioteket håller också på en del med digitalisering men det är främst gamla SOU:er (Statens offentliga utredningar, reds. anm.) och sådant.

Personligen är Finn Ljunggren positiv till digitaliser-ingen.

– Jag tycker det är bra! Så mycket som möjligt av vår gemensamma kultur ska göras tillgängligt för folket och det är just det som digitaliseringen bidrar till.

innan vi Går visar Finn en inskannad handskrift av Aristoteles som universitetsbiblioteket nu bevarar åt Mittag-Lefflerinstitutet som ligger på Djursholm. Clas-Ove Sandberg är ansvarig för specialsamlingarna på biblioteket.

– Det pågår ett stort internationellt projekt som tän-ker publicera texten och vi har skannat in texten till dem. Handskriften är känd i sju kompletta exemplar och den vi har är i skinn och består av 862 sidor. Den är sannolikt utförd i Paris på 1390-talet, förklarar Clas-Ove Sandberg.

finn ljunggren. Foto: Linnea Rask

finn ljunggren vid skanningsroboten som digitaliserar och gör gamla avhandlingar sökbara. Foto: Linnea Rask

en illustration ur den franska 1390-talsöversättningen av arisotoles problemata. Foto: Stockholms universitetsbibliotek

nr3.indd 23 2012-04-20 18:02:16


Är det okej att vara en sensuell kvinna och in-telligent eller har rätten att få vara Marilyn-kvinnliga tagits ifrån oss?

Som kvinna måste du välja mellan att vara intelligent eller sensuell. Försöker du korsa dessa två uppstår en avvikande typ av kvinna som samhället undermedvetet rynkar på näsan åt. Man får inte läng-re njuta av sin kvinnlighet utan ska i stället framställa sig själv som en femininare version av mannen. Jag menar på intet sätt att det är fel att vara maskulin som kvinna, snarare att det ska vara okej att vara båda.

I min värld finns det tre huvudstereotyper av kvin-nan. Den första är den mjuka, omtänksamma och vårdande kvinnan. Därefter feministen med hår under armarna, redo att bränna bh:n som

hon håller i handen. Den tredje är den tjejiga tjejen som bär handväskan i armvecket, målar fransarna, pratar om sex med sina väninnor och läser Cosmo-politan med jämna mellanrum. Den sistnämnda har uppstått som en hybrid av girlpower-andan som Spice Girls introducerade under 1990-talet och tjejen med intresse för übertjejiga saker. Samtliga stereotyper är högst intelligenta varelser, men det är den förstnämn-da som är allmänt accepterad, medan de andra ger upphov till nedvärderande kommentarer om lägre intelligens eller avsaknad skönhet.

Trots att den tjejiga tjejens status allt oftare fram-hävs som fantastisk av flera av dagens kvinnliga artis-ter, av tjejtidningar och serier som Sex and the City,

kan man på stan fortfarande höra nedlåtande kom-mentarer om denna tjejtyp.

Alla mina vänner som jag talat med ser lika rättigheter för män och kvinnor som en självklarhet. Frågar man däremot vad de tänker när ordet feminist dyker upp blir det

en helt annan diskussion. Bland svaren finns bland annat: ”Någon som är extrem i synen på jämställd-hetsfrågor” och ”En hårig armhåla.” Jag kunde inte ha förenklat det bättre själv. För det är just vad många tänker när ordet feminist nämns.

Tänk bara på tjejen som blev känd över en natt, när hennes håriga armhåla fångades på bild under finalen i Melodifestivalen. Bilden spred sig snabbt och hon kallades allt från äcklig och feminist till mycket grövre varianter.

Som barn får vi ofta höra att det är okej att vara som man är, därför kan det vara otroligt förvirrande när man växer upp och inser att det inte alls stämmer.

Jämlikhet är för många en självklarhet, nästan till den grad att vi inte längre ser den fördomsfulla synen på kvinnor som lever kvar från urminnes tider. Utö-ver de fördomar och hårda sociala mallar vi förväntas rätta oss efter finns runtom i världen inskränkningar på kvinnans rättigheter att göra vad hon vill med sin kropp.

När jag studerade socialantropologi talades det om hur begränsningar av kvinnans kropp används som ett maktmedel under krig. Aldrig tidigare har denna

kamp varit mer tydlig än när man ser kvinnor i USA som inför presidentvalet 2012 fortfarande måste käm-pa för att deras rätt till fri abort inte ska inskränkas. Under protesterna bär de lila tröjor med orden ”Stop war on women”.

När kvinnans självklara rätt att bestämma över sin egen kropp helt plötsligt försvinner med en graviditet kan man verkligen tala om jämställdhetsproblem. Att abort inte är något en kvinna gör lättvindligt är för de flesta uppenbart, men här förringas kvinnans intelli-gens och hon kallas allt från självisk till mördare.

Detta händer 200 år efter att ordet feminism tagits över av kvinnorörelsen med målet att förstärka kvinnors rättigheter i samhäl-let. Innan dess användes ordet feminism

för att beskriva kvinnor som avvek från rådande köns-normer. Det skrämmande är att majoriteten av ung-domarna i dag oftare tänker på stereotypen med hår under armarna när feminism tas upp.

Jag ser mig själv som en tjejig tjej utan att känna att min intelligens krymper när jag njuter av att läsa Cos-mopolitan. Jag rakar inte alltid benen, i synnerhet inte under de kallare månaderna för att det känns onödigt. Jag älskar Sex and the city och ser inget fel med det. Jag är feminist och tycker att det är lika naturligt som att andas. Poängen är inte att ta avstånd från en ste-reotyp genom att byta till en annan, utan att accep-tera att alla kvinnor är olika. Oavsett våra olikheter ska våra rättigheter vara desamma.

Av sArA shArifpour (text) och tAnjA metelitsA (illustration)

feminin feminist javisst

Kultur essä & tips

När My week with Marilyn hade premiär i början av januari beskrev tidningen Cosmopolitan den problematik som Marilyn Monroe på många sätt förkroppsligade: ”en sensuell kvinna som är medveten om sina resurser och nyttjar dem till sin fördel anses ha gett upp rätten att få ses som intelligent.” År 2012, 50 år efter Marilyns död, undrar jag; får man vara en tjejig tjej och feminist?

nr3.indd 24 2012-04-20 14:05:17


allt från serier till scen Kultur

musiK ett vackert avsked

ZombieZvampAttack DEL 7En följetong av KAtArinA mörK (baserad på en kanske sann historia) Läs del 1–6 på www.gaudeamus.se.

Läs mEr Läs fler recensioner, tipsa om skivor och böcker samt kommentera artiklarna på www.gaudeamus.se. Vill du skriva själv? Mejla ett förslag på bok, skiva eller film till [email protected].

musiK mjukt och tillbakalutat

Fortsättning följer...

KÅSERI

Spökstaden Djursholm

stockholms sköna andrahandsmark-nad har spottat ut mig i ett ombyggt garage i överklassens Djursholm. Här är det proppfullt med stora bilar i stora ga-rage vid ännu större hus. Mina fördomar säger mig att de är bebodda av olyckliga, rika, äldre människor. I egenskap av ut-blottad student känner jag mig lite som en katt bland hermelinerna.

ute på Gatorna hasar pensionär efter pensionär förbi, ofta med en liten ku-vad hund bakom sig. Även hundarna är gamla här. De liksom rultar efter husse och matte med magarna stinna av gåslever, eller vad man nu matar sina hundar med i Djursholm. Kop-pel är överflödigt. De följer sina her-rar ändå. Det ser mest ut som att de skulle vilja lägga sig ner och dö.

det finns vissa likheter mellan Djurs-holm och en spökstad. Den obliga-toriska småstadspizzerian lyser med sin frånvaro, i stället finns underliga delikatessbutiker som aldrig någon verkar besöka. Där dinglar rökta korvar från taket och raderna av burkar med namn som är svåra att uttala dammar långsamt igen. Precis som grönskan på hösten vissnar så verkar hela samhället vara i ett konstant tillstånd av kompos-tering, och så går livet vidare i Djurs-holm, stadsdelen som alltid sover.

o.a panes

Lightships electric cable (domino/playground)

Den skot-ska kvartet-ten Teenage Fanclub, TFC, genomgick en tydlig musika-lisk förändring under 1990-talet, från den

skräniga indierocken på debutskivan A catholic education (1990) till den be-tydligt mjukare Byrds-popen på Songs from Northern Britain (1997). Min giss-

ning är att basisten/sångaren/låtskri-varen Gerard Love var en av de drivande krafterna bakom denna ”förmjukning” av bandets ljudbild, ett antagande som förstärks av hans första soloskiva un-der namnet Lightships.

Många av mina favoriter med TFC är skrivna av just Love, däribland ”Sparky’s dream”, ”Discolite” och ”Ra-dio”, så det är ingen överraskning att jag även tilltalas av hans äventyr på egen hand. Gerards väna, mjuka röst passar utmärkt till den lika väna och mjuka musiken, som domineras av ringande Byrds-gitarrer och tassande trummor.

Ibland hoppar man till lite när han plötsligt kopplar in en distpedal, som i ”Silver and gold”, men allt som oftast kan man lugnt luta sig tillbaka och lyss-na i all stillhet.

Det enda smolket i den här glädjebä-garen är att det kan bli lite för tillbaka-lutat och anonymt och man längtar ef-ter en överraskning i stil med introt till TFC:s ”Radio”eller som i nyss nämnda ”Silver and gold”. Men egentligen är det här petitesser. Electric cable är en bra skiva, och den fick mig att rota fram Grand prix, TFC:s bästa album, igen. Tack för det.

tommy Gunnarsson

the soundtrack of our Livesthrow it to the universe (emi / parlophone)

The Sound-track of our Lives, TSOOL, sjunde album Throw it to the Universe kommer tro-ligtvis att vara deras sista.

Jag har alltid sett dem som ett perfekt band med otroliga musiker och låtskri-vare som alltid lyckas göra klockren musik i sin alldeles egna genre. Throw it to the Universe är en bekräftelse på det. Det är ett väldigt vackert och käns-

losamt album som håller hela vägen. De rockiga riffen och svulstiga ar-rangemangen saknas. I stället fylls ljudbilden av akustisk gitarr och små melodislingor på diverse instrument som gör stämmor, byter av varandra, bygger upp, tar över för att sedan för-svinna omärkt i väg.

Det finns alltid något nytt att upp-täcka, nya slingor, nya små ljud som gör TSOOL till vad de är. Det är alla märkliga ljud man inte upptäcker på en gång som bygger upp musiken och gör den intressant.

Dessa sex musiker som spelat till-sammans i 17 år är alla karaktärer och individualister som sätter sin egen prägel på soundet. Även avhopparen

Björn Olsson bidrar på Throw it to the Universe. Det hörs främst i ”Shine On (There’s Another Day After Tomorrow)”, den stillsamma och hoppfulla ballad som avslutar albumet. Och Ebbots röst. Vad vore soundtracket till våra liv utan hans mörka och underbara röst? I titelspåret sjunger Ebbot ”We are the songs you learn to sing, we are the sound of everything, we’re here to make you feel alive – we are the ones who never die! ... We are the soundtrack of your lives.” Och jag bara tackar och tar emot och låter detta album mer än gär-na vara soundtracket till mitt liv.

Bästa spår: “When we fall”.

jacob lahovary olsson

nr3.indd 25 2012-04-20 13:33:34


Tips & Pepp från första tentan till första jobbet

Vad gör du på Valborg?

Schemat över valborgsfirandet i Uppsala finns på en egen hemsida. För studenterna i Uppsala anordnas det majmiddag och sillunch på nationerna, forsränning och ankrace. Uppsala har även något så galet som Champagnegalopp där målet är att bli nedsprutad och dyblöt av champagne. Hur respektingivande är inte detta på en skala? Ännu häftigare är dock att stanna kvar i Stockholm som valborgsfirande stockholmsstudent och ta del av det smorgosbord av aktiviteter som staden erbjuder. Så, dissa Uppsalapendeln och häng kvar i the Capital of Scandinavia den 30:e april genom att göra som den typiskt firande…

Av cArolinA engsTröm

rojalistenDen sanne rojalisten har självklart koll på att det är statschef Carl Gustaf Folke Hubertus 66-årsdag på val-borgsmässoafton. Vill du få en glimt av födelsedags-barnet ska du den 30:e april bege dig till Drottning-holms slott, yttre borggården, där sedvanligt firande sker med start kl. 11:15. Avsluta förslagsvis eftermid-dagen med att se Året med Kungafamiljen som finns att köpa på dvd.

studenten som lever för kårlivetDet närmaste och självklaraste valet för en stock-holmsstudent är Skansen, Sollidenscenen, med val-borgsfirande anno 1894 och fri entré för studenter! Stockholm och Skansen har för studenten på Valborg det Uppsala saknar, nämligen; Stockholms student-kårers centralorganisations ordförande, Stockholms studentsångare, vårkonsert med mästersångarna från Operahögskolan, uppträdande med Kårsdraget och baletten Kårsetten, Marcus Birro och brinnande bål.

småbarnsföräldernDessa valborgsfirare kan med fördel kombinera sitt fi-rande med exempelvis rojalistens dagsaktiviteter. För-utom brasan på Skansen erbjuder lokala anordnare chans att uppleva lågorna tillsammans med småtting-arna. Några platser att se brasor på är: Riddarholmen, Vasaparken, Långholmen, Hammarbybacken, alla mellan kl. 20-21.

storhelgsfestarenStorhelgsfestaren tar varje chans att fira, och det med alkohol. Valborgsmässoafton erbjuder precis som alla andra kalenderhelgdagar en ”ursäkt” att svinga en bä-gare eller två för mycket. Trots att våren ska sjungas in på en måndag i år finns det gott om alternativ att välja mellan. Här är några förslag:• Debaser Slussen har bjudit in det amerikanska ban-det Friends som utlovat att fylla besökarnas sinne med ”New Yorks stekheta sommar och fullpackade dansgolv”.• Debaser Medis firar valborgsmässoafton med konsert med multitalangen Armand Mirpour som både model-lat och skådespelat innan han hittade till musiken. • Berns källarklubb 2.35:1 har bjudit in Octave One, Leo Netz, Noah Gibson & Henrik Bergqvist att förgylla valborgskvällen. • På Stureplan ställer ett gäng klubbar till med fest för att utnyttja möjligheten att ta sovmorgon på en tisdag. Ambassadeur, Hell's Kitchen, Le Bon Palais, Spy Bar och Sturecompagniet har alla öppet till klockan sent.

FjortisnostalgikernValborg under den gamla goda fjortistiden visade sig, efter lite ovetenskaplig efterforskning, ha blivit tillbring-ad på två sätt; antingen i stil med småbarnsföräldern ELLER sittandes på någon väl vald plats ismuttandes svåråtkomlig, svårförtärd vuxendricka. Vuxna studenter kan ha ett behov av att återuppleva dessa bråda tider och behöver då hitta var dessa underåriga gelikar kan tänkas hålla till. Leta förslagsvis vid lokala sjöar och hö-gre punkter, runt lekplatserna i närheten av brasorna, i källarutrymmen och på mindre upplysta platser.

Dissa Uppsala – stanna i Stockholm på Valborg

Kori Molina, 21, studerarlärarprogrammet.

– Förra året var jag på krogen tillsammans med vänner, det var kul. Ibland går vi till en brasa, kanske den i Rålambshovsparken.

– Man hör många skräckhistorier om fulla ungdomar. Det känns som

att vi firar för att man ska fira.

johannes berG, 25, studerar ryska. – Jag brukar vara hem-

ma hos någon på fest. På senare år har det inte blivit någon brasa.

– Det skulle kanske vara kul att åka till Uppsala någon gång, men man vill ju göra det när man studer-

ar, då är det sista chansen den här terminen för mig i så fall.

Michaela MyhrberG, 24, studerar museér och kulturarv.

– Jag brukar fira stort med middag med massor av vänner. Jag har varit i Uppsala en gång, det var jättekul, väldigt mycket folk. Men det kommer inte hända igen, jag har inga vänner kvar som studerar

där. Och så känns det som att det är för lite yngre personer.

– Det är bra men kanske lite för mycket fokus på att supa. Men det finns absolut bra möjligheter att fira i Stockholm.

alice berG, 29, studerar kombinationsprogrammet.

– Min bror fyller år på Valborg så vi brukar spela brännboll och dricka öl i Lilla Blecktornsparken. När jag var liten gick vi och tittade på brasan i Tantol-unden.

– Det är väl helt ok i Stockholm.

fanny eKholM, 24, studerar kombinationsprogrammet.

– Jag brukar inte fira alls egentligen. Jag laddar upp inför 1 maj i stället. Jag har varit i Uppsala flera gånger, det är väldigt mycket fylla. Den tiden för min del är förbi tror jag.

– Det är nog bra, men jag

utnyttjar inte de möjligheter som finns.

johan linder, 21, studerar praktisk filosofi.

– Jag brukar festa, ibland åker jag till Uppsala. Att vara där är ungefär som att vara på festival under en dag – sjukt grisigt. När jag var liten tittade vi på brasa.

– Det är bra i Stockholm, framför allt för att det är

här jag har mina vänner.

Per Göransson, 23, studerar praktisk filosofi.

– Jag brukar gå på hem-mafest, är hemmafesten tråkig kanske jag drar ut på krogen. Det skulle vara kul att åka till Uppsala någon gång, för det har man ju hört om.

– Det känns som att det inte finns så mycket. Det är väl ungefär som i Östersund som jag kommer ifrån, med hem-mafesterna alltså.

eMelie WetterViK, 23, studerar fysik. – Vi är ett gäng komp-

isar som brukar åka till världens ände ute på Värmdö, till en sjö ute i sko-gen. Där tänder vi en brasa och dricker öl och umgås. Valborg är årets bästa fest – det är bara vi, elden och

sjön. Inga andra människor. – Ibland går jag på Valborgspubrundan och

besöker studentpubar dagen innan. Det är kul. Men de som vill ha riktigt studentikost firande åker nog till Uppsala.

therese lindeborG, 22, studerar ekonomisk historia.

– Jag åker till Värmdö sedan tre år tillbaka. Det är helt magiskt att det är så tyst och tomt.

– Jag tycker i princip inte att det finns något ordentligt firande i Stock-holm. Valborg är ju inte

heller en riktig högtid, det är bara ännu en anledning att ha fest.

Paula Molina, 23, studerar lärarprogrammet.

– Förra året gick jag ut på klubb och innan det tittade jag på brasan i Rålambshovsparken.

– Det är mysigt att fira Valborg i Stockholm. Men när man blir äldre spelar Valborg inte lika stor roll.

Jag har hört att det ska vara värsta grejen i Uppsala, men har aldrig varit där.

osMan abdalla, 22, studerar ekonomi och statsvetenskap.

– Jag brukar gå till bras-an på Lappkärrsberget till-sammans med vänner. Jag har varit i Lund en gång och firat, det var ungefär samma sak fast i större format – mycket folk i stora parker.

– Det är roligt att fira Valborg i Stockholm. Men jag kan tycka att folk dricker lite för mycket. Att det är mer ar-rangerat i Uppsala är inte så förvånande, det är väl skillnaden mellan Stockholm och Upp-sala generellt när det kommer till studentliv.

shaVin ela, 21, studerar statsvetenskap.

– Jag brukar gå ut och festa, antingen hemma hos någon eller på krogen. Jag brukar inte titta på någon brasa.

– Jag tycker att det är helt ok.

Av åsA secher

Valborg i Uppsala är närmast legendariskt. Hur många stockholmsstudenter åker dit, och de som stannar i Stockholm, vad gör de? Och vad tycker de om Valborgsfirandet i Stockholm? Vi gick ut på campus och frågade.

nr3.indd 26 2012-04-20 18:47:50


Extra

Av kAllE wAnnErskog (text) och JAcob lAhovAry olsson (foto)

Reklamtävlingen 48 timmar kickar igång under jublande applåder inne på biografen Skandia på Drottninggatan i Stockholm. Maria Knutsson, student vid Stockholms univer-sitet, SU, har två dygn på sig att leverera ett färdigt reklam-paket till tävlingen.

Det är en solig torsdag i slutet på mars. Maria Knutsson som läser Grafiska pro-jektledarprogrammet, på SU, är en av drygt 300 anmälda till tävlingen och lad-dad till tusen. Hon väntar förväntans-fullt på att få reda på vilka som ska ingå

i hennes grupp. Ett moment i tävlingen 48 timmar är att de tävlande paras ihop med ett antal okända studenter från oli-ka skolor för att gemensamt ta fram en reklamkampanj.

– Det ska bli jätteroligt, jag är inte så blyg och det är kul att träffa nya män-niskor. Att få ta del av deras annorlunda vinklar är inspirerande.

Projektet 48 timmar är inte bara en tävling för studenter. Vinnarbidraget kommer dessutom att gå till en ideell organisations reklamkampanj. Årets uppdragsgivare är organisationen Stella som förser unga tjejer med mentorer.

Efter genomgången kommer Maria

Knutsson ut ur biografen med tre grupp-medlemmar hon inte träffat tidigare. De bestämmer sig för att ta en öl och lära känna varandra.

Ingen vinst men nöjd ändåNågra dagar senare når Gadden Maria Knutsson på mobilen, hon har inte rik-tigt vilat ut efter den intensiva tävlingen. Hon var så fokuserad att hon inte sov en blund på 55 timmar.

– Det var väldigt stor press, att göra en reklam på väldigt kort tid. Men vi fick ihop ett arbete i slutändan och jag är jättenöjd. Man var ju ganska darrig mot slutet men annars var det inte så farligt. På morgonen

kändes det som att det var morgon igen även om man var vaken hela natten.

Hennes grupp vann inte, men Ma-ria är ändå nöjd med deras prestation, att de genomförde uppdraget i tid utan några bråk.

– Det var ju 48 timmar som man um-gicks konstant och var tvungen att bli tajta. Så även om det inte var så lång tid känns det som man känner varan-dra väldigt bra. Det var väldigt intensiva timmar, man har ju sett det bästa och värsta av varandra även om vi just inte hade några direkta konflikter. Kommer du ställa upp igen nästa år?

– JA!!

Deadline – om 48 timmarJenny Widén, Maria Knutsson, Wilhelm Schager och Axel Johansson, i bakgrunden, har just träffats och har 48 timmar på sig att skapa en riktigt bra reklam.

– Nu tar vi en öl som prejekt, alltså innan själva projektet, för att lära känna varandra, säger Wilhelm som sitter till höger, medan gruppen går igenom tävlingsmaterialet de fått.

nr3.indd 27 2012-04-20 18:06:38


Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

3 frågor till en alumnFredrik Lindberg arbetar som forskare på Swerea KIMAB.

1. Vad har du studerat? Jag tog min grund-examen på kemist-linjen och doktorera-de efteråt i struktur-kemi.

2. Var utbildningen som du tänkt dig? Ja och nej. Jag stötte på områden inom kemi som jag inte visste att kemister håller på med. Till exempel elektron- mikroskopi som är det område jag specialiserade mig inom och det som jag idag jobbar med.

3. Vilken nytta har du haft av utbildningen?Jag är inom arbetslivet helt beroende av den utbildning som jag fick på Stockholms universitet. Mina studier har lett till att jag nu har roliga, spännande och utvecklande arbetsuppgifter.


Magnetiskt skum. Bilden är tagen med elektronmikroskop.

För att kunna arbeta med otroligt små nanopartiklar krävs �nurliga metoder för att hantera och organisera dem. En väg är att använda så kallad självorga-nisering – att utforma partiklarna så att de kan styras och på egen hand ordna sig i bestämda strukturer.

– Vissa fenomen hos material ändras på nanonivå, som lednings-förmåga och magnetiska egenskaper. Utmaningen är att kunna kontrol-lera det i detalj, både i framställ-ningen av olika nanopartiklar och när de sätts samman till nya material, förklarar Lennart Berg-ström, professor i materialkemi.

– Vi försöker precis som matema-tiker gjorde redan för 2 000 år sedan fundera på olika sätt att packa tredimensionella geometriska kroppar på bästa sätt.

Snäckor och fjärilar inspirerarI många fall hämtas inspiration från

naturen, som är en mästare på att bygga upp komplexa strukturer med enkla metoder. Olika sätt att arrangera nanopartiklar i tunna skikt sker till exempel med inspiration från fjärilsvingar vars struktur får vingen att skimra i olika färger.

– En annan organism vi inspireras av är snäckor, vars skal är väldigt hårt men ändå inte spricker så lätt.

Det sättet att utnyttja de bästa egenskaperna hos olika komponen-ter använder Lennart Bergström för att skapa nya material baserade på vanlig skogsråvara, som bryts ned till trä�ber som sedan går att sammanfoga med ämnen till olika kompositmaterial.

Genomskinligt papper– Forskare vid KTH har till exempel visat hur man kan tillverka genom-skinligt papper, där de små cellulosa-�brerna är för små för att re�ektera

ljus. Vi är intresserade att gå vidare och framställa nya nanopapper baserade på kompositer med till exempel magnetiska och optiska egenskaper. Min kollega German Salazar-Alvarez har redan tillverkat magnetiskt nanopapper genom att använda järnoxidpartiklar.

Forskningen om nanomaterial är relativt ny vid institutionen. Lennart Bergströms forskningsgrupp består av ett 15-tal personer och många har sökt sig till den från resten av världen.

– Kemiforskningen vid Stock-holms universitet har rankats bland de 50 bästa i världen, och vi märker att många vill komma hit. Att få arbeta med ambitiösa unga männis-kor som oavsett var de kommer ifrån drivs av en lust till ny kunskap är ett privilegium och en av de roligaste delarna av mitt jobb.

Genomskinliga papper, magnetiska skikt som bygger upp sig själva och kompositer som både är hårda och smidiga. Att utforma nanopartiklar och organisera dem i olika strukturer är receptet för framtidens fascinerande nanomaterial.

Välorganiserad nanoforskning med inspiration från naturen

F Ö R DJ U P N I N G | Materialkemi är ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på www.su.se/ledandeforskning


Studentcentrum i hus A, Södra huset, FrescatiFrågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, [email protected] www.su.se/student, www.vagledarbloggen.wordpress.com

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, FrescatiUtlåning, läsplatser och kopiering08-16 28 00, [email protected] www.sub.su.se

Rektors bloggRektors kommentarer till aktuella händelser blogs.su.se/kbrem

The Adam Helms Lecture 2012 – Den litterära agenten då och nuDen litterära agenten Anneli Høier ger en överblick över agentens roll – förr, nu och i framtiden. Den litterära agenten gjorde sitt inträde i bok-branschen redan på 1920-talet, men det var först senare, då en ny generation agenter mer aktivt började ställa förlag mot varandra, som agenten blev en maktfaktor i bokbranschen. Fri entré. www.sub.su.se/aktuellt Tid: 8 maj, kl. 18.00 Plats: G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Frescati

Rum för barn – forskarna berättar Hur hänger tidig språkutveckling ihop med läs- och skrivinlärning? Samtal med Francisco Lacerda, professor i fonetik och Mats Myrberg, professor i specialpedagogik. Tid: 9 maj, kl 18.00–19.30 Plats: Studion, ingång Lava, Kulturhuset, Sergels torg

Sista anmälningsdag till Forskardagarna 30 april Du som har disputerat eller kommer att disputera kan medverka vid Forskardagarna genom att pre-sentera din avhandling 3–4 oktober i Södra huset för en engagerad publik. För mer information: www.su.se/forskardagarna. För frågor och anmälan: [email protected]

Bok om konst- och arkitektur på Stockholms universitet I boken Gestaltningar presenteras för första gången den konst och arkitektur som utgör universitetets estetiska miljö. Boken lanserades den 29 mars vid ett arrangemang i Södra huset. Den kommer att kunna köpas i SU-butiken från vecka 16.

30 maj – Rekrytering till EU! Vill du jobba för EU? Vet du dina möjligheter? Tag chansen att lyssna och ställa frågor till de som vet! Tid och Plats: kl. 13.30 – ca 15.00. Hörsal 4, hus B, Södra huset, Frescati. För att få plats - kom i god tid. Obs! Ingen föranmälan.

Antagningsbesked sommarkurser Har du sökt en sommarkurs? Antagningsbeskedet skickas ut den 27 april.

Olas studier �ck honom ut i världen På gång

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsenheten, Stockholms universitetRedaktion: Sofia Rosshagen, [email protected]: German Salazar-Alvarez, The Ohio State University, Eva Dalin, Anneli Nygårds

- Hade jag inte vidareutbildat mig efter min kandidatexamen på Biogeolinjen vid Stockholms universitet hade jag aldrig kommit ut i världen på detta sätt, konstaterar Ola Ahlqvist, Associate Professor (jfr. Docent) vid Ohio State University, över en knastrig Skypelinje.

Sedan tio år bor han i USA. Efter sin post.doc och därefter tre års arbete i ett forskningsprojekt vid Pennstate University hamnade han för sju år sedan på Ohio State University, där han har en lektorstjänst i geogra�. Här undervisar han halvtid i geogra� och geogra�ska informationssys-tem och forskar i samma ämnen den andra halvan av tiden.

Att Ola skulle disputera var absolut ingen självklarhet när han var klar med sin grundut-bildning 1990.

- Nej, jag sökte jobb och arbetade i Sverige under sex år. Det var när jag letade nytt jobb som någon föreslog att jag istället skulle söka till doktorandutbildningen vid universitetet. Studierna varade i fem år och under det sista året �ck jag ett stipendium via Sverige – Amerikastiftelsen för att kunna skriva färdigt min avhandling vid universi-tetet i Santa Barbara, Kalifornien.

När det var dags för disputationen återvände Ola till Sverige. Väl tillbaka var det inte så lätt att få jobb.

- Jag �ck en halvtidstjänst som lärare på vissa kurser vid min institution. Jag hann också med ett

Nytt tilltal ska förstärka bilden av universitetet Hur långt vill du nå? Frågan och tre ansikten har mött resenären i Stockholms lokaltra�k under mars och april. Universitetets rekryterings- och imagekommuni-kation ser i vår ut på ett nytt sätt. Förändringen märks i både utbildningskatalog, annonseringen i kollektivtra�ken och i morgonpress. Formule-ringen Hur långt vill du nå? ska fungera som en uppmaning att välja Stockholms universitet.

Bilden av universitetet ska stärkas ytterligare.Det gör universitetet bland annat genom att sprida kunskap om de resultat som universi-tetets utbildning och forskning leder till, för både individer och samhälle.

Från och med i år lyfter kommunikationen också fram att Stockholms universitet är ett av landets ledande lärosäten och betonar för- delarna med att stanna i, eller komma till, huvudstaden.

belönades 1974 med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sitt arbete inom penning- och konjunkturteori samt studier av sambandet mellan ekonomiska, sociala och institutionella förhållanden? Gunnar Myrdal var förste föreståndaren vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Lyssna till årets Myrdal-föreläsning av Doug McAdam, professor i Sociologi vid Stanford University. Tid: 9 maj, kl. 14.00. Plats: G-salen, Biologihuset, Frescati.

Visste du att …

...Gunnar Myrdal

och ett halvt år på Tekniska Byrån. Därefter blev det alltså USA.

- Doktorandstudierna gav mig möjlighet att kunna söka både stipendier och tjänster utom-lands. Många utländska institutioner och arbetsplatser vill gärna ha folk med en annan bakgrund.

Doktorsexamen i geografi gjorde att Ola Ahlqvist fick jobb vid Ohio State University.

nr3.indd 28 2012-04-20 13:38:41




3 frågor till en alumnFredrik Lindberg arbetar som forskare på Swerea KIMAB.

1. Vad har du studerat? Jag tog min grund-examen på kemist-linjen och doktorera-de efteråt i struktur-kemi.

2. Var utbildningen som du tänkt dig? Ja och nej. Jag stötte på områden inom kemi som jag inte visste att kemister håller på med. Till exempel elektron- mikroskopi som är det område jag specialiserade mig inom och det som jag idag jobbar med.

3. Vilken nytta har du haft av utbildningen?Jag är inom arbetslivet helt beroende av den utbildning som jag fick på Stockholms universitet. Mina studier har lett till att jag nu har roliga, spännande och utvecklande arbetsuppgifter.


Magnetiskt skum. Bilden är tagen med elektronmikroskop.

För att kunna arbeta med otroligt små nanopartiklar krävs �nurliga metoder för att hantera och organisera dem. En väg är att använda så kallad självorga-nisering – att utforma partiklarna så att de kan styras och på egen hand ordna sig i bestämda strukturer.

– Vissa fenomen hos material ändras på nanonivå, som lednings-förmåga och magnetiska egenskaper. Utmaningen är att kunna kontrol-lera det i detalj, både i framställ-ningen av olika nanopartiklar och när de sätts samman till nya material, förklarar Lennart Berg-ström, professor i materialkemi.

– Vi försöker precis som matema-tiker gjorde redan för 2 000 år sedan fundera på olika sätt att packa tredimensionella geometriska kroppar på bästa sätt.

Snäckor och fjärilar inspirerarI många fall hämtas inspiration från

naturen, som är en mästare på att bygga upp komplexa strukturer med enkla metoder. Olika sätt att arrangera nanopartiklar i tunna skikt sker till exempel med inspiration från fjärilsvingar vars struktur får vingen att skimra i olika färger.

– En annan organism vi inspireras av är snäckor, vars skal är väldigt hårt men ändå inte spricker så lätt.

Det sättet att utnyttja de bästa egenskaperna hos olika komponen-ter använder Lennart Bergström för att skapa nya material baserade på vanlig skogsråvara, som bryts ned till trä�ber som sedan går att sammanfoga med ämnen till olika kompositmaterial.

Genomskinligt papper– Forskare vid KTH har till exempel visat hur man kan tillverka genom-skinligt papper, där de små cellulosa-�brerna är för små för att re�ektera

ljus. Vi är intresserade att gå vidare och framställa nya nanopapper baserade på kompositer med till exempel magnetiska och optiska egenskaper. Min kollega German Salazar-Alvarez har redan tillverkat magnetiskt nanopapper genom att använda järnoxidpartiklar.

Forskningen om nanomaterial är relativt ny vid institutionen. Lennart Bergströms forskningsgrupp består av ett 15-tal personer och många har sökt sig till den från resten av världen.

– Kemiforskningen vid Stock-holms universitet har rankats bland de 50 bästa i världen, och vi märker att många vill komma hit. Att få arbeta med ambitiösa unga männis-kor som oavsett var de kommer ifrån drivs av en lust till ny kunskap är ett privilegium och en av de roligaste delarna av mitt jobb.

Genomskinliga papper, magnetiska skikt som bygger upp sig själva och kompositer som både är hårda och smidiga. Att utforma nanopartiklar och organisera dem i olika strukturer är receptet för framtidens fascinerande nanomaterial.

Välorganiserad nanoforskning med inspiration från naturen

F Ö R DJ U P N I N G | Materialkemi är ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på www.su.se/ledandeforskning


Studentcentrum i hus A, Södra huset, FrescatiFrågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, [email protected] www.su.se/student, www.vagledarbloggen.wordpress.com

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, FrescatiUtlåning, läsplatser och kopiering08-16 28 00, [email protected] www.sub.su.se

Rektors bloggRektors kommentarer till aktuella händelser blogs.su.se/kbrem

The Adam Helms Lecture 2012 – Den litterära agenten då och nuDen litterära agenten Anneli Høier ger en överblick över agentens roll – förr, nu och i framtiden. Den litterära agenten gjorde sitt inträde i bok-branschen redan på 1920-talet, men det var först senare, då en ny generation agenter mer aktivt började ställa förlag mot varandra, som agenten blev en maktfaktor i bokbranschen. Fri entré. www.sub.su.se/aktuellt Tid: 8 maj, kl. 18.00 Plats: G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Frescati

Rum för barn – forskarna berättar Hur hänger tidig språkutveckling ihop med läs- och skrivinlärning? Samtal med Francisco Lacerda, professor i fonetik och Mats Myrberg, professor i specialpedagogik. Tid: 9 maj, kl 18.00–19.30 Plats: Studion, ingång Lava, Kulturhuset, Sergels torg

Sista anmälningsdag till Forskardagarna 30 april Du som har disputerat eller kommer att disputera kan medverka vid Forskardagarna genom att pre-sentera din avhandling 3–4 oktober i Södra huset för en engagerad publik. För mer information: www.su.se/forskardagarna. För frågor och anmälan: [email protected]

Bok om konst- och arkitektur på Stockholms universitet I boken Gestaltningar presenteras för första gången den konst och arkitektur som utgör universitetets estetiska miljö. Boken lanserades den 29 mars vid ett arrangemang i Södra huset. Den kommer att kunna köpas i SU-butiken från vecka 16.

30 maj – Rekrytering till EU! Vill du jobba för EU? Vet du dina möjligheter? Tag chansen att lyssna och ställa frågor till de som vet! Tid och Plats: kl. 13.30 – ca 15.00. Hörsal 4, hus B, Södra huset, Frescati. För att få plats - kom i god tid. Obs! Ingen föranmälan.

Antagningsbesked sommarkurser Har du sökt en sommarkurs? Antagningsbeskedet skickas ut den 27 april.

Olas studier �ck honom ut i världen På gång

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsenheten, Stockholms universitetRedaktion: Sofia Rosshagen, [email protected]: German Salazar-Alvarez, The Ohio State University, Eva Dalin, Anneli Nygårds

- Hade jag inte vidareutbildat mig efter min kandidatexamen på Biogeolinjen vid Stockholms universitet hade jag aldrig kommit ut i världen på detta sätt, konstaterar Ola Ahlqvist, Associate Professor (jfr. Docent) vid Ohio State University, över en knastrig Skypelinje.

Sedan tio år bor han i USA. Efter sin post.doc och därefter tre års arbete i ett forskningsprojekt vid Pennstate University hamnade han för sju år sedan på Ohio State University, där han har en lektorstjänst i geogra�. Här undervisar han halvtid i geogra� och geogra�ska informationssys-tem och forskar i samma ämnen den andra halvan av tiden.

Att Ola skulle disputera var absolut ingen självklarhet när han var klar med sin grundut-bildning 1990.

- Nej, jag sökte jobb och arbetade i Sverige under sex år. Det var när jag letade nytt jobb som någon föreslog att jag istället skulle söka till doktorandutbildningen vid universitetet. Studierna varade i fem år och under det sista året �ck jag ett stipendium via Sverige – Amerikastiftelsen för att kunna skriva färdigt min avhandling vid universi-tetet i Santa Barbara, Kalifornien.

När det var dags för disputationen återvände Ola till Sverige. Väl tillbaka var det inte så lätt att få jobb.

- Jag �ck en halvtidstjänst som lärare på vissa kurser vid min institution. Jag hann också med ett

Nytt tilltal ska förstärka bilden av universitetet Hur långt vill du nå? Frågan och tre ansikten har mött resenären i Stockholms lokaltra�k under mars och april. Universitetets rekryterings- och imagekommuni-kation ser i vår ut på ett nytt sätt. Förändringen märks i både utbildningskatalog, annonseringen i kollektivtra�ken och i morgonpress. Formule-ringen Hur långt vill du nå? ska fungera som en uppmaning att välja Stockholms universitet.

Bilden av universitetet ska stärkas ytterligare.Det gör universitetet bland annat genom att sprida kunskap om de resultat som universi-tetets utbildning och forskning leder till, för både individer och samhälle.

Från och med i år lyfter kommunikationen också fram att Stockholms universitet är ett av landets ledande lärosäten och betonar för- delarna med att stanna i, eller komma till, huvudstaden.

belönades 1974 med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sitt arbete inom penning- och konjunkturteori samt studier av sambandet mellan ekonomiska, sociala och institutionella förhållanden? Gunnar Myrdal var förste föreståndaren vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Lyssna till årets Myrdal-föreläsning av Doug McAdam, professor i Sociologi vid Stanford University. Tid: 9 maj, kl. 14.00. Plats: G-salen, Biologihuset, Frescati.

Visste du att …

...Gunnar Myrdal

och ett halvt år på Tekniska Byrån. Därefter blev det alltså USA.

- Doktorandstudierna gav mig möjlighet att kunna söka både stipendier och tjänster utom-lands. Många utländska institutioner och arbetsplatser vill gärna ha folk med en annan bakgrund.

Doktorsexamen i geografi gjorde att Ola Ahlqvist fick jobb vid Ohio State University.

nr3.indd 29 2012-04-20 13:39:24

Studentkårens nyheter

��

På vårt kansli i Nobelhuset jobbar merparten av studentkårens drygt 30 medarbetare. En stor del av våra medarbetare är förtro-endevalda som jobbar under ett verksamhetsår och inom kort inleds rekryterings-processen inför nästa år.

Som verksamhetschef har jag ett varierande arbete och mina övergripande ansvarsområden är arbetsledning och ansvar för personalfrågorna på Stockholms universitets studentkår. Nu när vi börjar närma oss slutet av verk-samhetsåret innebär det att jag förbereder mig inför rekryterings-processen som inleds i början av maj. Då annonserar vi ut närmare 20 förtroendeuppdrag där de flesta är arvoderade på heltid, men det finns även deltidsuppdrag. Att vara förtroendevald under ett år, från augusti till juni, är en fantastisk

möjlighet att påverka och utvecklas som person, och du får en mycket värdefull merit inför din framtida karriär. Som medarbetare hos oss lär du dig att arbeta såväl självständigt som i grupp och du

kommer bli väldigt duktig på att jobba i projektform, något vi ofta gör här på studentkåren. Du kom-mer dessutom att få inspirerande, engagerade och hjälpsamma kollegor vilket i kombination med intressanta arbetsuppgifter gör det här till ett väldigt roligt jobb.

Håll utkik på vår webbplats i början av maj och redan nu får du gärna kontakta mig eller mina kollegor om du vill veta mer om hur det är att jobba hos oss.

VERKSAMHETSCHEF

Andreas [email protected]

Kanske letar vi efter just dig?

Ledare: Vad vill du ska hända på ditt universitet?

Inom en snar framtid kommer rekryteringen av nya förtroendeuppdrag att starta, uppdrag där en får arbeta med till exempel arbetsmarknadsfrågor

eller lokalt studentinflytande. Vad brinner du för? Uppdragen ger en möjlighet att få jobba med just de frågor som är viktigast för dig som student. Håll utkik på vår webbplats och i nyhetsbrevet den närmaste tiden, när rekryteringsprocessen börjar så kommer det finnas mer information om de olika uppdragen.

Något som behövs minst lika mycket som drivna medarbetare är studenter som aktivt deltar i årets kårval. Det är kårvalet som avgör vilka frågor som ges prioritet och vilken riktning studentkåren ska ta. Är det frågor som rör studiemiljön som är de viktigaste, eller borde vi satsa mer på utbildningar för studentråden, eller kanske är det fler förmåner och rabatter som ska vara i fokus? Dessa frågor är svåra att svara på, avvägningar och nya verksamheter betyder ingenting om det inte är vad vi studenter på

Stockholms universitet faktiskt vill prioritera. Det främsta sättet att påverka studentkårens arbete är att delta och rösta i kårvalet och avgöra vilka frågor som får mest utrymme i det högsta beslutade organet, fullmäktige.

Kårvalet kommer att äga rum 7 till 11 maj och är internetbaserat, helt anonymt och de enda uppgifter du behöver finns på ditt Campuskort. För

en demokratisk organisation som Stockholms universitets studentkår är det viktigt att valdeltagandet är så högt det kan bli. Jag vill därför starkt uppmana alla medlemmar att ta tillfället i akt att ta fram

riktlinjer för vad studentkårens och universitetets framtid ska innehålla. Nu har du din chans, var med och påverka din och andras framtid här på Stockholms universitet, var med och gör din röst hörd! Vad brinner du för?

KÅRORDFÖRANDE

May Al-Boujassam [email protected]

Nu bestäms framtiden för kårens nästa verksamhetsår. Nya förtroendevalda ska rekryteras. I maj är det kårval. För att kåren ska kunna fortsätta att arbeta för studenters inflytande och hög kvalitet i utbildningen krävs engagerade studenter.

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Martin Wincent, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 70 eller per e-post till [email protected].

Det är mycket som händer på student-kåren i maj. Har du någonsin undrat hur du kan vara med och påverka vilka frågor studentkåren ska driva? Nu har du din chans, var med och påverka, rösta i kårvalet 2012. Känner du att du mer aktivt vill arbeta med studentfrågor, då kanske du ska se vilka spännande förtroendeuppdrag som finns hos studentkåren, surfa in på sus.su.se/jobba-hos-oss. Läs mer om hur det är att jobba på studentkåren på detta uppslag.

Rösta är coolt!

Andreas Ahl

STEN OLSSON, NY HEDERSLEDAMOT Studentkåren kan stolt presentera vår nya hedersledamot Sten Olsson. Sten började på Stockholms universitets studentkår 1969 på det dåvarande kanslihuset på Holländargatan. Under åren på studentkåren har Sten haft �era befattningar och ansvarsområden och de sista åren, innan han slutade i juni 2011, arbetade han som driftchef. Tack för allt Sten och vi gratulerar till utmärkelsen. NYA FÖRENINGAR FÖR STUDENTER MED DYSLEXI OCH ASPERGER Två nya kårföreningar håller på att startas under våren. Den ena riktar sig till studenter som har dyslexi och den andra till studenter med asperger eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dyslexiföreningen jobbar med att informera studenter om vilken hjälp som går att få på universitetet. De kommer att hålla workshops och seminarier som behandlar ämnen som studieteknik och tekniska hjälpmedel. Aspergerföreningen kommer inom kort att hålla en inspirationsworkshop där de ska bestämma hur de ska arbeta i framtiden. För att få veta mer kontakta [email protected] för dyslexiföreningen, och [email protected] för aspergerföreningen.

Vill du veta mer?Läs mer om studentkårens lediga tjänster och förtroende-uppdrag på vår webbplats: sus.su.se/jobba-hos-oss

“ Det är kårvalet som avgör vilka frågor som ges prioritet och vilken riktning studentkåren ska gå.

Läs mer om kårvalet på vår webbplats: sus.su.se/kårval-2012

Kårval 2012Var med och påverka

7 - 11 maj

Student Union News

��

The Student Unions three international coordinators have this year focused on a wide range of activities for international students. Emma Gabrielsson has led the three person strong team on an all-in ride to ensure that the Student Unions events and activities has something for everyone.

The Student Union think it’s very important to make all international students feel welcome, and the task falls on the international student coordinators, Emma Gabrielsson, Erica Rose and Linnéa Lindgren. They have during the last nine months worked extremely hard to plan and execute events and activi-ties to make international students feel warmly welcomed at Stock-holm University. Doing the work of 20 people, the three person strong coordinator team has merged into a well oiled machine and after a term and a half they have begun to finish each other’s sentences. – We think alike, and we have even begun talking alike, says Emma.

It has been a great mix between

fun and informative activities, where international and Swedish students meet. There has also been a lot of information to international students about what rights they have, through the hard work of Erica Rose who also works as inter-national student rights advocacy secretary.

Emma Gabrielsson, a Swede brought up in Pittsburg, Pennsylva-nia, USA, has had to hone her man-aging skills that she learnt as event planner at her sorority at the George Washington University, Washington DC. Emma has had a fun and very hectic ride so far, and plans to finish the term with guns blazing.

– There are many activities to come, we don’t slow down because we are near the end, says Emma.

– Leaving this roller coaster of a ride is a bit sad and I will miss it, but I can recommend anyone interested in planning events and making people feel welcome to apply for this post next term, says Emma.

Read more about the work the Student Union does for interna-tional students at: sus.su.se/en.

Martin [email protected]

From Sorority Girl to Super Human Coordinator

Emma Gabrielsson

Imagine the chance to sample 25

delicious cakes from all around the

world, that is what awaited the

visitors to the Student Unions first

Bake-off. On the 27th of March the

competition was held at Gula villan

with 25 teams and 100 amateur

cake bakers competing. The event

was a huge hit and the venue

was packed, but there was cake

enough for everyone. A big thank

you goes out to cake masters

behind all the terrific entries.

Photo: Team Pie Wei Wei

Photo ContestCOMPETITION More info to follow at sus.su.se/en

All entries will be displayed at Café Amsterdam Galleri Aguéli, and there will be a vernissage on the 29th of May.

Language Mixer MingleMINGLE 6 pm, Restaurang Professorn, 27th of April

Stimulating mingle evening with the Language Club. Come and mingle in many di�erent languages. A great event for you and your mentor/international student!

Campus CupSOCCER TOURNAMENT Campus Frescati, 4th of May

Will your team be triumphant on the pitch of glory? More information at: sus.su.se/en/activities.

UPCOMINGMore activities at: sus.su.se/en/activities and sus.su.se/aktiviteter (in Swedish)

Yet again the basement at Wirströms Pub in

Gamla stan was packed to the arched brick

roof as Scott James dressed up as a bunny

served up another great pub quiz. This Easter

special quiz gave the participants a wide

range of brain drain questions and many

chances to win special prizes. The winning

team, seen here, enjoying their first prize

bottle of champagne.

Photo: Martin Wincent

Student Union Election 2012

Vote for the future

7 - 11 MayRead more at: sus.su.se/en/kårval-2012

nr3.indd 30 2012-04-20 13:34:56

Studentkårens nyheter

��

På vårt kansli i Nobelhuset jobbar merparten av studentkårens drygt 30 medarbetare. En stor del av våra medarbetare är förtro-endevalda som jobbar under ett verksamhetsår och inom kort inleds rekryterings-processen inför nästa år.

Som verksamhetschef har jag ett varierande arbete och mina övergripande ansvarsområden är arbetsledning och ansvar för personalfrågorna på Stockholms universitets studentkår. Nu när vi börjar närma oss slutet av verk-samhetsåret innebär det att jag förbereder mig inför rekryterings-processen som inleds i början av maj. Då annonserar vi ut närmare 20 förtroendeuppdrag där de flesta är arvoderade på heltid, men det finns även deltidsuppdrag. Att vara förtroendevald under ett år, från augusti till juni, är en fantastisk

möjlighet att påverka och utvecklas som person, och du får en mycket värdefull merit inför din framtida karriär. Som medarbetare hos oss lär du dig att arbeta såväl självständigt som i grupp och du

kommer bli väldigt duktig på att jobba i projektform, något vi ofta gör här på studentkåren. Du kom-mer dessutom att få inspirerande, engagerade och hjälpsamma kollegor vilket i kombination med intressanta arbetsuppgifter gör det här till ett väldigt roligt jobb.

Håll utkik på vår webbplats i början av maj och redan nu får du gärna kontakta mig eller mina kollegor om du vill veta mer om hur det är att jobba hos oss.

VERKSAMHETSCHEF

Andreas [email protected]

Kanske letar vi efter just dig?

Ledare: Vad vill du ska hända på ditt universitet?

Inom en snar framtid kommer rekryteringen av nya förtroendeuppdrag att starta, uppdrag där en får arbeta med till exempel arbetsmarknadsfrågor

eller lokalt studentinflytande. Vad brinner du för? Uppdragen ger en möjlighet att få jobba med just de frågor som är viktigast för dig som student. Håll utkik på vår webbplats och i nyhetsbrevet den närmaste tiden, när rekryteringsprocessen börjar så kommer det finnas mer information om de olika uppdragen.

Något som behövs minst lika mycket som drivna medarbetare är studenter som aktivt deltar i årets kårval. Det är kårvalet som avgör vilka frågor som ges prioritet och vilken riktning studentkåren ska ta. Är det frågor som rör studiemiljön som är de viktigaste, eller borde vi satsa mer på utbildningar för studentråden, eller kanske är det fler förmåner och rabatter som ska vara i fokus? Dessa frågor är svåra att svara på, avvägningar och nya verksamheter betyder ingenting om det inte är vad vi studenter på

Stockholms universitet faktiskt vill prioritera. Det främsta sättet att påverka studentkårens arbete är att delta och rösta i kårvalet och avgöra vilka frågor som får mest utrymme i det högsta beslutade organet, fullmäktige.

Kårvalet kommer att äga rum 7 till 11 maj och är internetbaserat, helt anonymt och de enda uppgifter du behöver finns på ditt Campuskort. För

en demokratisk organisation som Stockholms universitets studentkår är det viktigt att valdeltagandet är så högt det kan bli. Jag vill därför starkt uppmana alla medlemmar att ta tillfället i akt att ta fram

riktlinjer för vad studentkårens och universitetets framtid ska innehålla. Nu har du din chans, var med och påverka din och andras framtid här på Stockholms universitet, var med och gör din röst hörd! Vad brinner du för?

KÅRORDFÖRANDE

May Al-Boujassam [email protected]

Nu bestäms framtiden för kårens nästa verksamhetsår. Nya förtroendevalda ska rekryteras. I maj är det kårval. För att kåren ska kunna fortsätta att arbeta för studenters inflytande och hög kvalitet i utbildningen krävs engagerade studenter.

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Martin Wincent, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 70 eller per e-post till [email protected].

Det är mycket som händer på student-kåren i maj. Har du någonsin undrat hur du kan vara med och påverka vilka frågor studentkåren ska driva? Nu har du din chans, var med och påverka, rösta i kårvalet 2012. Känner du att du mer aktivt vill arbeta med studentfrågor, då kanske du ska se vilka spännande förtroendeuppdrag som finns hos studentkåren, surfa in på sus.su.se/jobba-hos-oss. Läs mer om hur det är att jobba på studentkåren på detta uppslag.

Rösta är coolt!

Andreas Ahl

STEN OLSSON, NY HEDERSLEDAMOT Studentkåren kan stolt presentera vår nya hedersledamot Sten Olsson. Sten började på Stockholms universitets studentkår 1969 på det dåvarande kanslihuset på Holländargatan. Under åren på studentkåren har Sten haft �era befattningar och ansvarsområden och de sista åren, innan han slutade i juni 2011, arbetade han som driftchef. Tack för allt Sten och vi gratulerar till utmärkelsen. NYA FÖRENINGAR FÖR STUDENTER MED DYSLEXI OCH ASPERGER Två nya kårföreningar håller på att startas under våren. Den ena riktar sig till studenter som har dyslexi och den andra till studenter med asperger eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dyslexiföreningen jobbar med att informera studenter om vilken hjälp som går att få på universitetet. De kommer att hålla workshops och seminarier som behandlar ämnen som studieteknik och tekniska hjälpmedel. Aspergerföreningen kommer inom kort att hålla en inspirationsworkshop där de ska bestämma hur de ska arbeta i framtiden. För att få veta mer kontakta [email protected] för dyslexiföreningen, och [email protected] för aspergerföreningen.

Vill du veta mer?Läs mer om studentkårens lediga tjänster och förtroende-uppdrag på vår webbplats: sus.su.se/jobba-hos-oss

“ Det är kårvalet som avgör vilka frågor som ges prioritet och vilken riktning studentkåren ska gå.

Läs mer om kårvalet på vår webbplats: sus.su.se/kårval-2012

Kårval 2012Var med och påverka

7 - 11 maj

Student Union News

��

The Student Unions three international coordinators have this year focused on a wide range of activities for international students. Emma Gabrielsson has led the three person strong team on an all-in ride to ensure that the Student Unions events and activities has something for everyone.

The Student Union think it’s very important to make all international students feel welcome, and the task falls on the international student coordinators, Emma Gabrielsson, Erica Rose and Linnéa Lindgren. They have during the last nine months worked extremely hard to plan and execute events and activi-ties to make international students feel warmly welcomed at Stock-holm University. Doing the work of 20 people, the three person strong coordinator team has merged into a well oiled machine and after a term and a half they have begun to finish each other’s sentences. – We think alike, and we have even begun talking alike, says Emma.

It has been a great mix between

fun and informative activities, where international and Swedish students meet. There has also been a lot of information to international students about what rights they have, through the hard work of Erica Rose who also works as inter-national student rights advocacy secretary.

Emma Gabrielsson, a Swede brought up in Pittsburg, Pennsylva-nia, USA, has had to hone her man-aging skills that she learnt as event planner at her sorority at the George Washington University, Washington DC. Emma has had a fun and very hectic ride so far, and plans to finish the term with guns blazing.

– There are many activities to come, we don’t slow down because we are near the end, says Emma.

– Leaving this roller coaster of a ride is a bit sad and I will miss it, but I can recommend anyone interested in planning events and making people feel welcome to apply for this post next term, says Emma.

Read more about the work the Student Union does for interna-tional students at: sus.su.se/en.

Martin [email protected]

From Sorority Girl to Super Human Coordinator

Emma Gabrielsson

Imagine the chance to sample 25

delicious cakes from all around the

world, that is what awaited the

visitors to the Student Unions first

Bake-off. On the 27th of March the

competition was held at Gula villan

with 25 teams and 100 amateur

cake bakers competing. The event

was a huge hit and the venue

was packed, but there was cake

enough for everyone. A big thank

you goes out to cake masters

behind all the terrific entries.

Photo: Team Pie Wei Wei

Photo ContestCOMPETITION More info to follow at sus.su.se/en

All entries will be displayed at Café Amsterdam Galleri Aguéli, and there will be a vernissage on the 29th of May.

Language Mixer MingleMINGLE 6 pm, Restaurang Professorn, 27th of April

Stimulating mingle evening with the Language Club. Come and mingle in many di�erent languages. A great event for you and your mentor/international student!

Campus CupSOCCER TOURNAMENT Campus Frescati, 4th of May

Will your team be triumphant on the pitch of glory? More information at: sus.su.se/en/activities.

UPCOMINGMore activities at: sus.su.se/en/activities and sus.su.se/aktiviteter (in Swedish)

Yet again the basement at Wirströms Pub in

Gamla stan was packed to the arched brick

roof as Scott James dressed up as a bunny

served up another great pub quiz. This Easter

special quiz gave the participants a wide

range of brain drain questions and many

chances to win special prizes. The winning

team, seen here, enjoying their first prize

bottle of champagne.

Photo: Martin Wincent

Student Union Election 2012

Vote for the future

7 - 11 MayRead more at: sus.su.se/en/kårval-2012

nr3.indd 31 2012-04-20 13:36:22

Posttidning BGaudeamus, Box 50 006, 104 05 Stockholm

Rabatt på anmälningsavgiften!

Namn:

Universitet/Högskola:

23/5Med STUDENT-SMkl.18.30 (5 km)kl.19.00 (10 km)

Vi är med i jubileumsfirandet av Arena Stockholm 1912-2012!

DJURGÅRDSBRUNNSVIKENSTART & MÅL: Gräsytan vid Djurgårdsbrunnsbron

Mer information:www.ssif.su.se & www.milsparet.se

Årets största löpartävling med STUDENT-SM!

Tävlingen har tre klasser för damer respektive herrar:Tävling, Motion & StudentMax 2000 löpare totalt.

Arrangörer: SSIF & SPÅRVÄGENS FK

ALLA ANMÄLDAFÅR EN

FUNKTIONSTRÖJA!

Klipp ut annonsen och fyll i uppgi�erna nedan så får du som student lägsta pris när du anmäler dig till Milspåret på plats den 23 maj 2012. Ordinarie pris: 250 kr, ditt pris: 200 kr.

Är du enpennfäktare?

SNB:s skribentskola erbjuder en unik utbildning förnästa generations frilanspennor, kultur- ochledarskribenter.Bland våra föreläsare och rödpennor märks någraav Sveriges skickligaste publicister. Och bland våratidigare deltagare, några av branschens mestlovande talanger. Är du en av dem? Sök senast 1 maj. Läs mer på vår hemsida.

www.skribentskolan.se | [email protected]

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN!Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr

Tandblekning = 1.200 kr

Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar!

Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Leg. tdl. Jan IsacsonBirger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02

nr3.indd 32 2012-04-20 17:26:42

Gaudeamus 3/2012

Documents

Transcript of Gaudeamus 3/2012