GaudeamusNUMMER 2/2011STOCKHOLMS UNIVERSITETSSTUDENTKÅRS TIDNINGÅRGÅNG 87

REPORTAGE De frivilliga studentkårerna har klarat sig oväntat bra – men framtiden är oviss.

NYHETER: BRISTANDE SPRÅKSTÖD INTERNATIONELLA UTMANINGAR STUDENT-INFLYTANDEPROJEKT KULTUR: 90-TALS-INFOTAINMENT NYFÖDD NATION NOVELL ”Det fungerar inte att tala om för eleverna vad de ska tycka.” Lena Persson vid institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik har forskat om hur elevers egna reflektioner kan användas i undervisningen.

With summaries in English

Klas Åmark om Sverige under andra världskriget. Sid 24

”Vi har samma problem nu som då”

Nu lanserar vi Jobb&Karriär på Lycknis.se. Det blir den unika mötesplatsen där

studenter kan hitta extraknäck, praktikplats

eller sitt framtida drömjobb.

Allti

d fri

frakt på Lycknis.se Alltid fri frakt på Lycknis.se Alltid fri frakt p

å Ly

ckni

s.se

FRIFRAKTpå Lycknis.sePå Lycknis kan du köpa både ny och begagnad kurslitteratur och söka bland tusentals stipendier

och hitta jobb, praktikplatser och extrajobb. Om du skulle hitta billigare kurslitteratur

någon annanstans sänker vi priset!

HOS LYCKNIS.SE HITTAR DU BILLIG,

BILLIG, BILLIG KURSLITTERATUR!

ullm

anpr

.se

ARRANGÖRER: SSIF & SPÅRVÄGENS FK

18/52011

Med STUDENT-SM

DJURGÅRDSBRUNNSVIKENSTART & MÅL: Sjöhistoriska museét

Anmälan- www.milsparet.se

kl.18.30 (5 km)kl.19.00 (10 km)

www.ssif.su.se & www.milsparet.seMer information:

Årets största löpartävling med STUDENT-SM!Tävlingen har tre klasser för damer respektive herrar: tävling, motion & student!

Ramiro, lärarstudent

Lärarstudent? Då har vi en särskild för säkring för dig. Lika omfattande som enkel att skaffa. Och gratis i tre månader. Läs mer på www.lararforsakringar.se

Gaudeamus_feb09.indd 1 09-02-02 14.33.42

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN!Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr

Tandblekning = 1.200 kr

Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar!

Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Leg. tdl. Jan IsacsonBirger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02

2/2011 Gaudeamus 3

Snäll rebell om krönikan Hemliga klubben:

bevakning av egna intressen Det känns bra att ha en tidning som inte bara tar som sin uppgift att granska universitets ibland mystiska förehavande utan också granskar den egna arbetsgivarens tillkortakommande. Det kräver civilkurage att kritisera sin egen organisation och att göra det offentligt är ännu mer krävande. Kårens transparens måste utvecklas för att ge organisatio-nen legitimitet. Fortsätt med ert grymma jobb och Tack!

Mia kommenterar kåseriet min oskuld försvann på ikea:

Klockrent! Haha så klockrent! Är nog många som känner igen sig i detta. Även om det är tråkigt för plånboken så är det trots allt lite roligare att komma hem med ”tio toppen-fynd än två”. Vid närmare eftertanke så var det lika bra att köpa allt när du ändå var där, du hade ju köpt de sakerna vid nästa besök ändå! Bra köpt! ;)

Malin kommenterar förvaringstips för den trångbodde :

Fler färger? Tack för bra artikel med enkla tips om inredning för oss studenter – en fråga bara, finns tvättkorgen i annan färg än svart? SvarHej Malin,vad roligt att du gillar tipsen! Tvättkorgen finns även i vitt.redaKTionen

GaudeamusGaudeamus utges av Stockholms universitets studentkår. Årgång 87. Gaudeamus redaktion är fristående och har till uppgift att granska studentkårens och universitetets verksamhet samt att bevaka studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor.

CHeFredaKTör/anSvariG uTGivare Amalthea Frantz 08-674 62 49amalthea@sus.su.se

reporTer/rediGerare Jennie Aquilonius 08-612 03 83jennie.aquilonius@sus.su.se

MedarbeTare i deTTa nuMMerText: Johanna And, Matilda Andersson, Victor Estby, Moa Greitz, Sofie Hallén, Michael Lindberg, Sebastian Lindholm, David Lunell, Andreas Nordang Uhre, Ramona Pazanin, Lisa Ragvals, Marie Ramm, Angelica Ränttilä, Åsa Secher, Julia Shao, Sara Sharifpour, Anna-Kaisa Suni, Mikael Åberg. Foto: Joakim Braun, Alessandro Coletti, Carolina Hawranek, Jesper Lindström, Nicole Raphael. illustration: Maria Kolding, Tanja Metelitsa, Helena Strömberg.omslagsbild: Jesper Lindström.Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

KonTaKTpostadress: Box 50006, 104 05 Stockholmbesöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14

Telefon: 08-674 62 49, 08-612 03 83Hemsida: www.gaudeamus.see-post: gaudeamus@sus.su.se

annonSboKninG Tomat: 046-13 74 00

Tryckeri: V-TAB, Örebroupplaga: 34 700 ex (TS 2010)nästa nummer: 21 april.Material: 28 mars – 11 april.

nr 2/2011 Intro & Insänt

341 068

dokusåpor och bloggar får oss att tro att alla kan bli kända, alla är intressanta. Sara Sharif-pour skriver om sin generation som valt bort privatlivet i jakten på berömmelse. läs kulturessän på sid 28.

snart har ett läsår pas-serat sedan studentkår-ernas trygga inkomstkälla försvann. från den 1 juli 2010 är det

inte längre obligatoriskt för studenter att betala kårmedlemsavgift. sedan dess har kampen om medlemmarna tagit fart – och flera av landets kårer har lyckats bättre än vad någon vågat hoppas på. läs reportaget på sid 21.

vi TyCKer deT är intressant med oväntade kopplingar – i det här numret kan du till exempel läsa om hur fysik används för att analysera ekonomi, och om hur dålig service lockar folk till Stureplanskrogarna. Oväntat är också att det, snart ett år efter kårobligatoriets avskaf-fande, går rätt bra för flera av landets studentkårer.

Inte så otippat däremot är att antalet studenter från länder utanför EU/EES-området nu minskar dras-tiskt, när studieavgifter blir verklighet. Frågan är vilka oanade konsekvenser som väntar.

I kulturserien har vi hunnit fram till 1990-talet där Gadden börjar likna sitt moderna jag. Med förbehål-let att de flesta ämnen då kunde paketeras som mo-dereportage.

Om du tycker det var bättre förr, hör av dig till oss – kanske bereder vi plats för en modefotografering med oväntat tema.

Otippat

Ur innehållet: GaudeaMuS 2/2011 OPiNiON S. 3–5 • iNRiKES S. 6–9 • UTRiKES S. 10 • FORSKNiNG OCH ESSÄ S. 12–15 • TiPS S. 16 REPORTAGE S. 21–23 • PORTRÄTT S. 24 • KULTUR S. 25–31 • UNiVERSiTETETS SiDOR 32–33 • STUDENTKÅRENS SiDOR 34–35

Insänt

varFör FÅr JaG GaudeaMuS?Därför att du finns registrerad som student eller doktorand vid Stockholms univer-sitet. Från och med vårterminen 2010 finansieras tidningen delvis av universitetet. Detta regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets student-kår, och däri ingår även att tidningen ska skickas hem till alla studenter.

varFör FÅr JaG inTe GaudeaMuS?Därför att din adress inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Registrera din rätta adress via Stockholms universitets hemsida under Mitt universitet/Mina studier. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

de var ju grymma!”Joel kommenterar recensionen JoHnny casH-influerad

rock/country om THE WiNCHESTER WiDOWMAKERS på

www.gaudeamus.se”

Generation Doku

Frivillighetens (k)år

TYCKER DU NÅGOT? Skicka dina åsikter till gaudeamus@sus.su.se.

4 Gaudeamus 2/2011

SToCKHolMS univerSiTeT Har nyligen släppt utbildningskatalogen där de går igenom vilka kurser och program på universitetet som man kan söka till se-nast den 15 april. I början av katalogen finns det en avdelning som ska presen-tera den framstående forskningen på universitetet. Men tyvärr finns det ing-et humanistiskt ämne representerat. De ämnen som listas är juridik, ekono-mi, klimatforskning, lärarutbildningen samt språkdidaktik. Man skulle kunna argumentera för att språkdidaktik är ett humanistiskt ämne, men det äm-net handlar främst om undervisning av språk, inte språk eller språkvetenskap i sig. Och ingen annan humanioraforsk-ning visas upp. Detta trots att vi har 21 institutioner, institut och centra på Hu-manistiska fakulteten som sysslar med högkvalitativ forskning.

vÅrT univerSiTeT Har en internationellt framstående position inom humaniora,

om man ska tro universitetsrankning-ar som QS Top Universities. På den lis-tan hamnade Stockholms universitet på 168:e plats 2010, men i universitets-rankningen inom området Arts & the humanities, står Stockholms universitet på 62:a plats. Nu kanske inte rankningar är det mest tillförlitliga sättet att mäta forskningskvalitet, men det indikerar ändå att vår humanioraforskning håller en god kvalitet.

aTT ForSKninGen i humaniora inte får synas i utbildningskatalogen är då märk-ligt. Detta kan även ses som ett teck-en på osynliggörandet av humanistisk forskning och utbildning i den allmän-na diskussionen om vetenskap. Främst då i media, forsknings- och utbildnings-politik där kvalitet ofta mäts med meto-der som inte är anpassade efter förut-sättningarna för att mäta kvalitet inom humaniora. Humanister får ständigt kämpa mot fördomar om onyttighet och

detta drabbar studenters självförtroen-de när universitetet, som ska värna om kunskap och bildning, inte visar upp nödvändigheten av humaniora i sam-hället. Vi humanister måste ta strid om kunskapssynen i Sverige, och vi måste vara bestämda när vi säger att kunskap om mänsklig kultur och mänskligt tän-kande aldrig är onyttigt eller onödigt. Tvärtom är den kunskapen grundläg-gande och nödvändig om vårt samhälle ska kunna utvecklas.

proJeKT aTHena är ett nationellt stu-dentinitiativ för humanistisk upprät-telse och anser att det får vara nog med osynliggörandet av humanistisk veten-skap. Utbildningskatalogen bör inklu-dera ämnet humaniora som framståen-de forskningsområde till nästa upplaga.

Tanvir ManSur

PROJEKT ATHENA STOCKHOLM

deT är en myt att studenter aldrig blir sjuka, inte har barn och inte är arbets-lösa. Ändå förväntas de som väljer högre utbildning att genomleva sin studietid friska och barnlösa och få ett arbete di-rekt efter examen, i alla fall om vi tolkar studenternas roll i socialförsäkringarna.

SaCo STudenTrÅd Har, liksom många studentorganisationer, länge drivit frå-gan om en bättre trygghet för studen-ter. Vi har, sedan 1997, vartannat år gett ut Utbildning straffbart?, tillsammans Stockholms universitets studentkår, Umeå studentkår och Uppsala student-kår. Där har vi varje gång påpekat det bristande skyddet för studenter inom socialförsäkringarna. Det finns en för-ståelse för problematiken bland insatta politiker, men sällan en uttrycklig vilja att göra en faktisk förändring.

deT Har GJorTS ansträngningar för att ge studenter trygghet vid sjukdom efter-som studiemedlet går över till ett bidrag vid sjukskrivning i mer än 30 dagar. Det-ta skydd finns dock bara så länge stu-denten har ansökt om studiemedel. När sommaren kommer och sjukskrivning-en kvarstår finns det bara försörjnings-stöd eller snälla släktingar att tillgå som försörjning. Om studenten har tur. Lika-så kan studenter som inte har en försörj-ning efter examen räkna med ett besök till socialtjänsten eller återigen hoppas på generösa föräldrar. En student som blir förälder och vill vara föräldraledig, men inte har arbetat innan studierna, kan räkna med en månadsinkomst på 4 000 kr efter skatt. Orimligt.

SaCo STudenTrÅd KoMMer till samma slutsats om och om igen – studenterna

behöver en hållbar socialförsäkringslös-ning. Vi kräver inte en ersättning högre än studiemedlet eller förmåner som ald-rig skulle tillfalla arbetstagare. Vi kräver däremot ett skydd som räcker året om, som inte är beroende av studiemedlet och som medger deltidssjukskrivning. Vi kräver även att studenter som får barn under studietiden ska få mer än 4 000 kronor i månaden efter skatt i föräldra-penning. Detta eftersom det inte är rim-ligt att studenter får sämre skydd än sina arbetande jämnåriga.

probleMen uppSTÅr eFTerSoM socialför-säkringarna är uppbyggda efter arbets-linjen och inkomstbortfallsprincipen, två villkor de flesta studenter inte kan uppfylla. Studier ska vara en heltidssyss-elsättning, och måste ses så även inom socialförsäkringarna. Studenter måste få

tillgång till socialförsäkringarna på sina egna villkor. Studier och studiemedlet måste vara sjukpenninggrundande.

STudenTer är inTe ”lönsamma” ur ett ekonomiskt perspektiv under studieti-den, men på lång sikt bidrar de till ökat välstånd. Att ge studenter en tryggare studietid kan visa sig vara lönsamt om det innebär att fler studenter tar examen på kortare tid. Saco Studentråd sätter nu sitt hopp till den parlamentariska soci-alförsäkringsutredningen, under led-ning av Gunnar Axén, att ge studenterna ett heltäckande socialförsäkringssystem utifrån studenternas förutsättningar. Det är dags att ge studenterna en stu-dielinje.

liSa GeMMel

ORDFÖRANDE, SACO STUDENTRÅD

Debatt & Opinion Gör din röST Hörd

osynlig i utbildningskatalogen

Ge oss studielinjen!

Humaniora:

angående saknade styrelse- och fullmäktigeprotokollenStudentkårens presidium svarar:

under FullMäKTiGeMöTeT den 8 mars ställdes en fråga angående avsaknaden av protokoll för årets fullmäktige- och styrel-semöten. Detta uppmärksammades även i det senaste numret av Gaudeamus.

vi är MedveTna om att protokollen inte har publicerats i tid enligt stadgan. Det-ta är ytterst olyckligt. Vi är angelägna om att studentkåren ska vara en trans-parent organisation och vi arbetar för

att publicera protokollen så snart som möjligt.

preSidieT

STOCKHOLMS UNiVERSiTETS STUDENTKÅR

debatten fortsätter på nätet! gå in på www.gaudeamus.se och läs och kommentera.

Konstverket Känguru – en symbol för bild- ning enligt projekt athena. foto: alessandro coletti

Gaudeamus 1/2011.

SACO Studentråd om socialförsäkringar:

2/2011 Gaudeamus 5

varFör Köar MänniSKor helg efter helg utanför Stureplanskrogar-nas entréer trots att de ofta behandlas illa innan de ens kommit in? Frågan tas upp i en av studierna på Ny forskning, sidan 12. Det är ett intressant konsumentbeteende, menar författarna av uppsatsen. Jag håller med. Men jag tror inte att fenomenet endast hör hemma på exklusiva klubbar.

Önskan om att vara utvald och viljan att besegra det som av-visar en, är nog något som ligger inom oss alla. Jag tror många har något som de dras till, trots att det stöter bort dem. Det kan vara en förälskelse, olika grupper eller en arbetsplats.

Vi har ett behov av att bevisa att vi duger. Vill klättra så högt på den sociala stegen att vi själva till slut blir de som väljer ut och stöter bort. Det kanske låter cyniskt. Som en bild hämtad från en avlägsen högstadietid. Jag säger inte att alla människor alltid age-rar så på alla platser, men ofta är det en del av det sociala spelet.

aTT MoTbeviSa den som avvisar oss blir mer värt än det vi enkelt kan få. Det ligger ett slags självförakt i det. Att det som accepterar oss inte är attraktivt. Eller som Groucho Marx sa: ”Jag skulle aldrig vilja vara medlem i en klubb som accepterar mig som medlem.”

De som köar utanför Spy Bar hade lika gärna kunnat gå till ett annat ställe. Ett ställe där de får komma in, beställa snabbt och inte betala dyrt. Om något är för enkelt måste det vara fel.

SJälv FörSöKer JaG hålla mig borta från Stureplan. Jag har varit på krogar där ett par gånger, men lockas inte av chansen att kanske få gå förbi en kö. Snarare är risken för att bli avvisad och förödmjukel-sen i det avskräckande. Däre-mot kan jag känna igen mig i mönstret. Att vara intresserad av en person och tappa lusten så fort det besvaras. Eller påverkas av en bekant som uppträder svalt. Genast dyker frågorna upp. Vad är det för fel på mig? Vad kan jag göra för att bli accepterad?

vad beror deT här spelet på? Kanske är det något som genom-syrar människor från en tid där uteslutning var lika med döden. Eller något vi lär oss för att samhället bara fungerar om alla strä-var uppåt i sina respektive hierarkier. Vad betyder det att män-niskor köar utanför Stureplanskrogar bara för att mötas av bryska vakter och drinkar i plastglas?

Kanske är målet en plats där vi är fundamentalt accepterade. Där oron stillas. Finns det en sådan plats? Eller är den, liksom de flesta ideal, en sköndoftande hägring som ständigt flyttas längre bort när vi närmar oss?

i KulTureSSän pÅ sidan 28 skriver Sara Sharifpour om dokusåpor-nas och bloggarnas intåg och övertagande av våra liv. Om privat-livet som offer för berömmelsen. Jag tror att det är samma meka-nismer i det som i krogkön. Önskan om att vara så intressanta att vi kan leva på det. Är det den ultimata personliga bekräftelsen i kapitalismens tidevarv – att vara så accepterad att folk betalar dig för att vara just du?

Kanske handlar det om det klassiska citatet ur boken Doktor Glas: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, brist därpå fruk-tad, i brist därpå avskydd och föraktad.”

Att allt vi egentligen vill är att väcka en reaktion hos andra män-niskor. Skräcken: ingen reaktion alls. Att inte synas.

Jennie Aquilonius Reporter/redigerare Gaudeamus

OENsE?Kommentera kröni-kan, skriv till jennie.aquilonius@sus.su.se.

Gör din röST Hörd Debatt & Opinion

”Kanske är det något som genomsyrar människor från en tid där uteslutning var lika med döden.”

Motståndets lockelse

Svensk är studenten efter idag,

låt oss inskränkas till trångsynta får!

Lär hjärtat klappa med svenska slag

och den ljusnande framtid är vår.

Inga mörka sen

i våra lyor bo.

Kör bort varje vän

som har nån annan tro

än man kom underfund med i Lund!

Där, i Sjöbo, Landskrona och Bro,

där, i Sjöbo, Landskrona och Bro!

viCTor eSTby

Utländska studenter flyr Sveri-ges universitet och högskolor. Från och med i höst måste män-niskor från länder utanför det Europeiska ekonomiska sam-arbetsområdet betala för att studera här.

Mittuniversitetet har nittio procent färre sökande i år.

nya studentsången

”ni GÅr uT nu!” skriker hon. ”Utan ett ord till var-andra!” Plötsligt känns det som när man var liten och blev påkommen med att göra något otillåtet. Den här gången har vi dock svårt att förstå vad vi gjort för att förtjäna en sådan utskällning. Klock-an är några minuter i 11 och spansklektionen har just avslutats. För juridikläraren som precis kom-mit in i klassrummet och skriker framme vid ka-tedern måste detta vara ett grovt brott.

Nästa gång brakar en juridiklärare in 15 minu-ter innan lektionsslut och säger att vi ska lämna så att han ska hinna förbereda och börja sin lektion i tid. Han blir då ombedd att vänta utanför och när han sedan får komma in igen kan han inte und-vika att göra det med en syrlig kommentar.

deT borde vara logiskt att vi inte får all vår under-visningstid om vi varje gång vi har lektion i an-slutning till juridiklektioner ska avsluta tidigare för att de ska få varenda minut av sin. Även om ett institutionskrig helst skulle undvikas undrar man hur det kommer sig att dessa problem all-

tid uppstår i konfrontation med Juridicum. Det finns tusen sätt att uttrycka att man är benägen att börja en lektion. Att stampa in och skrika eller tala nedlåtande till föregående lärare är tydliga exempel på respektlösa sådana.

Det har hittills varit självklart för oss att und-vika samma metod, men nu har vi tröttnat på att vår undervisning inte värderas lika och att våra lärare inte får den respekt de förtjänar inför sina elever. Vi är stolta över att vara studenter vid ISPLA och vi är beredda att kämpa för vår lektionstid. Vi kräver nu att vi blir tagna på allvar och fortsät-ter vi att mötas av samma dåliga attityd och res-pektlöshet från juridiska institutionen kan denna räkna med att ett krig är oundvikligt.

viCToria GoMez, WenCHe GroS, JenniFer iSaKS-

Son, MariCruz MendieTa, JanniKa oJeda, SiGrid

peTerSSon, eMil ryTTare, Sindy yanez

STUDERANDE ViD iSPLA, iNSTiTUTiONEN FÖR SPANSKA,

PORTUGiSiSKA OCH LATiNAMERiKASTUDiER

”Juridicum behandlar oss respektlöst”Studenter vid iSPLA:

”det var er lärare som agerade fel”Direktreplik:

deT är naTurliGTviS inte bra, om en grupp stu-denter på SU känner sig diskriminerade av Ju-ridicums lärare. Jag måste dock ge dem fel i sak och be dem ta upp detta med sina lärare, till vars försvar de nu rycker ut. En lektion ska börja på jämt klockslag och avslutas 45 minuter senare. Om läraren kommer sent till lektionsstart drab-bar detta eleverna, eftersom det inte får inverka på nästföljande ämnes lektionstid.

I det aktuella fallet satt läraren kvar i klass-rummet, bland eleverna, sedan klockan passerat

jämn timme och gjorde inga ansatser att resa sig, rensa tavlan (vilket ska ske av respekt för efter-kommande lärare och elever) och möta sin kol-lega med ett ”ursäkta, vi glömde tiden”, till exem-pel. Vår lärare förnekar att hon skulle betett sig på uppgivet sett, varför ord står mot ord. Tråkigt att spanskeleverna känner sig diskriminerade, de borde de inte behöva göra.

anniKa laGerqviST veloz roCa

STF PREFEKT ViD JURiDiSKA iNSTiTUTiONEN

(marschtakt)

6 Gaudeamus 2/2011

nu märks effekterna av avgifter för utomeuropeiska studenter, som införs i höst: antalet sökande har minskat med drygt 75 procent i hela landet, och Stockholms universitet är inget undantag.

på exempelvis masterprogrammet international and Comparative edu-cation sjunker antalet afrikanska stu-denter från 30 till två.

andreaS nordanG uHre

Efter att Danmark beslutat att införa av-gifter 2006, och utbildningsavgifter ge-nerellt ökat ute i Europa i efterdyning-arna av den finansiella krisen, kände den svenska regeringen sig pressad att införa ett system i samklang med resten av kontinenten. År 2010 fattade riksda-gen beslut om en ny lag avseende an-söknings- och utbildningsavgifter för studenter som inte kommer från EU/EES-länder eller Schweiz.

Fram till dess hade Sverige varit ett av få länder i Europa utan sådana avgifter. En följd var många icke-europeiska stu-denter: bara under det senaste årtiondet har antalet utländska studenter i Sverige mer än tredubblats, till cirka 36 000 stu-denter läsåret 2008–2009.

SiSTa anSöKninGSdaTuM För att söka in-ternationella kurser och masterprogram vid svenska universitet med start hösten 2011 var den 17 januari i år. Statistik från VHS, Verket för högskoleservice, visar på en minskning av antalet sökande till in-ternationella masterprogram med 73 procent jämfört med 2010. Antalet sö-kande till internationella kurser har gått ned med hela 86 procent.

SToCKHolMS univerSiTeT är inget undan-tag. Docent Annika Ullman, prefekt för institutionen för pedagogik och didaktik, pekar på masterprogrammet Internatio-nal and Comparative Education som i år har 72 procent färre sökanden än 2010.

– Vi pratar om en utbildning som har funnits i 40 år, den första internationel-la masterutbildningen på Stockholms universitet, som under många år har haft ett mycket högt söktryck. Nu står vi, likt många andra institutioner med en stor icke-europeisk rekryteringsbas, och undrar hur det ska gå.

Professor Vinayagum Chinapah är fö-reståndare för institutionens avdelning Institute of International Education, IIE. Han framhåller att förutom frånvaron av utbildningsavgifter har hög kvalitet och internationell renommé varit minst lika viktigt för att attrahera kvalificerade sö-kanden.

– Nästan 100 procent av de som har tagit en master hos oss har fått jobb in-ternationellt. De flesta från Europa job-

bar inom FN-systemet, några i OECD, och nästan alla på SIDA:s utbildnings-avdelning kommer från vårt institut.

uTManinGen För SvenSKa universi-tet generellt, och deras internationella masterprogram i synnerhet, är enligt Ullmann och Chinapah först och främst att förbättra sin marknadsföring och på så sätt ersätta studenter utanför EU med fler studenter från EU och Sverige. Den-na strategi har haft viss framgång; årets kull på International and Comparative Education har 42 studenter, varav två kommer från Sverige och bara två från länder på den afrikanska kontinenten. Det är en kraftig nedgång från året innan då programmet hade 30 studenter från Afrika, och indikerar den framtida ut-vecklingen.

– En tredjedel av sökandena var från Afrika eller Asien, en tredjedel från andra EU-länder, USA och Kanada. Och sedan gör vi en del för att locka fler svenska stu-denter. Eftersom detta är en internationell utbildning är det ett sätt att få internatio-nella erfarenheter men samtidigt stanna kvar i Sverige, säger Annika Ullman.

KineSiSKa Jia Xu läser det internationel-la masterprogrammet i filmvetenskap på Stockholms universitet sedan hösten 2010. Hon säger att hon valde Sverige av flera orsaker, från beundran för Ingmar Bergman till att samhället är jämförelsevis icke-amerikaniserat. Jia Xu är dock en av

dem som antagligen skulle ha sökt sig till Stockholms universitet trots avgifterna:

– Jag har ett ganska välbetalt jobb i Beijing, så jag skulle lätt ha kunnat finansiera studierna själv. De utomeuropeiska studenter som är på väg hit nu är bara att gratulera, de har fattat ett välgrundat beslut!

ullMan oCH CHinapaH uttrycker hopp om fler stipendiemöjligheter från reger-ingen och ett utökat samarbete med nä-ringslivet. Till exempel sjösätts nu en del statligt finansierade stipendier riktade

till studenter från länder med vilka Sve-rige har ett långsiktigt utvecklingssam-arbete. Andra stipendiefonder kommer att administreras direkt av universiteten och vara öppna för studenter från länder utanför EU/EES.

Om detta kommer vara nog för att attrahera tillräckligt många studenter till de internationella masterprogram-men återstår att se. Stockholms univer-sitet har via myndigheten Internationel-la programkontoret fått 2,3 miljoner att fördela i stipendier från hösten 2011 till våren 2013 – vilket räcker till 12 stycken tvååriga masterprogram.

Ansökningstiden för svenska studenter till masterprogramet international and Comparative Education löper till den 20 april.

Nyheter Händer i SvenSKa STudenTvärlden

internationella studenter köar till Studentcentrum hösten 2010. i år lär de bli färre – även om nya stipendier är tänkta att hjälpa några på vägen. foto: Jennie aquilonius

Stora utmaningar för internationella program

in 2010, the Swedish parliament passed a law outlining application- and tuition fees for students from non-eu/eea countries and from Switzerland. Sweden has for a long time been one of the few countries in europe not to charge any sort of

tuition fees, and in the last decade, the number of foreign students more than tripled, to-taling 36,000 in 2008/2009.

However, the introduction of the fees has now stemmed the tide. Statistics from The Swedish agency for Higher education Services (vHS) show an overall 73 percent decline in the number of applicants to international master’s programs and an 86 percent decline in non-eu applicants to international courses in 2011 compared to 2010.

Swedish universities are now faced with a new reality where they have to fight to at-tract new segments of international students, and Stockholm university is no exception. profs. annika ullman and vinayagum Chinapah at the department of education, Stock-holm university, mention scholarships and a high-quality education as the means to keep the number of applications up.

summary in English

Jia Xu.foto: privat

2/2011 Gaudeamus 7

Språkverkstaden är viktig – men underbemannad, menar både univer-sitetets anställda och studentkåren.

dessutom saknar den engelsksprå-kigt stöd. nu startar internationella studenter ett eget, ideellt alternativ.

david lunell

Stockholms universitets, SU:s, Språkverk-stad (se faktaruta) har små resurser och är underbemannad i jämförelse med andra lärosäten. Till exempel har Göteborgs uni-versitets språkverkstad tillgång till 5 tjäns-ter (3,5 svenska och svenska som andra-språk och 1,5 engelska). Stockholms uni-versitet har bara en – svenska och svenska som andraspråk på 0,95 procent.

Sanna Feldell, studentkårens andre vice ordförande med ansvar för student-inflytande, beskriver varför det är viktigt att SU satsar på verksamheten:

– Det är dels för att bredda rekryte-ringen, dels service för internationella studenter och dels för att göra SU till ett eftertraktat universitet.

en eFFeKT av underbemanningen är att väntetiderna har blivit långa. Elisabeth Åman, lärare på Språkverkstaden, säger att trycket är extremt.

– Vi har alltid hundra procent belägg-ning på de besökstider som vi har. När det är lugnt är väntetiden ungefär en vecka. Periodvis, till exempel under ten-tatider, brukar det vara tre eller kanske tre och en halv veckas väntetid.

eTT annaT probleM är att Språkverksta-den saknar engelskspråkigt stöd.

– Det är en likabehandlingsfråga och en jämlikhetsfråga att studenter som läser kurser som är på engelska ska ha möjlighet att få språkstöd, säger Sanna Feldell. Språkverkstaden ska vara en ser-vice också för internationella studenter, påpekar hon.

– Det handlar om varför de ska välja SU framför andra universitet. Det har hänt att studenter har åkt hem för att de inte har känt att de får det stöd som behövs.

JuST nu HÅller studentkårens interna-tionella enhet på att starta ett engelskt

skrivhjälpsprojekt. Initiativet togs av en student, och kommer att bygga på fri-villiga insatser av andra studenter. Hit-tills har drygt 25 personer ansökt om hjälp.

– En del är des-perata och ser detta som den i princip enda ut-vägen att klara sin examen, sä-ger Ellen Edberg, samordnare för internationella studenter.

Språkverkstad-ens Elisabeth Åman menar att behovet av engelskt språkstöd har funnits länge.

– Det har varit ett konstant student-önskemål ända sedan Språkverkstaden startade 2002. Nu har behovet ökat i och med masterutbildningarna.

Bodil Moberg, språkkonsult på SU:s Språkverkstad, framhåller att Student-avdelningen nyligen startat en utred-ning om hur stort språkstödet behöver vara.

deT nya KvaliTeTSuTvärderinGSSySTeM

som trädde i kraft i januari 2011 innebär att Högskoleverket kommer att granska huruvida universitets- och högskoleut-

bildningar lever upp till kraven i hög-skolelagen och -förordningen. Fokus kommer ligga på examensarbeten. Hur väl Språkverkstaden kan möta behovet av stöd kommer i och med detta att få än större betydelse.

– Jag förmodar att SU vill ha ett gott betyg, säger Sanna Feldell.

Studentavdelningen tror också att efterfrågan på skrivstöd kommer bli större i och med kvalitetsutvärderings-systemet. Enligt Bodil Moberg skulle en fungerande språkverkstad med kortare väntetider och ett större utbud mot in-stitutionerna kunna höja kvaliteten hos utbildningarna rejält.

SprÅKverKSTaden är en del av Student-avdelningen. Birgit Marklund Beijer, chef för sektionen för studentstöd som ansvarar för Språkverkstaden, säger att avdelningen har fått en rambudget från universitetet som ska fördelas på många verksamheter.

– Vi har fått extra resurser för att ex-empelvis korta tiden för handläggning av examen, men har inte blivit tilldelade några öronmärkta pengar för att satsa särskilt på Språkverkstaden. Vi är med-vetna om att trycket är stort och gör vårt bästa för att stödja verksamheten.

Stockholm university’s language Workshop is administred by Student Services and its purpose is to help students with academic writing. However compared to other univer-sities the workshop has small resources and is understaffed. it has less than one full-

time position, so the students have to wait between one and three weeks for assistance. The workshop also lacks professional support in english. This is an equality issue, es-

sential for broader recruitment to the university, according to the student union’s Second vice president of Student Governance division. The need for english support has been constant since 2002, but has lately increased. as a result the international Section of the student union has now started an english language support programme. 25 people have applied so far and for some the support is essential to enable them to finish their degrees.

The Swedish national agency for Higher education is going to investigate the qual-ity of higher education courses, with focus on degree projects, and as a consequence the language Workshop’s ability to meet the students’ needs will become still more import-ant. However the university’s Student Services has not received any extra resources for the workshop from the university.

Riktar sig till studerande inom alla utbildningar som exempel-

vis behöver undervisning i akademiskt skrivande, är studieovana eller har ett annat modersmål än svenska. Verk-samheten utgörs främst av individu-ella möten, där studenten kan få hjälp med språk, disposition och stil i hem-tentor eller uppsatser på olika nivåer.

Språkverkstaden tog emot cirka 200 studenter under 2010. Den håller även seminarier i akademiskt skri-vande, vari cirka 800 studenter deltog under förra året.

!

sU:s språkverkstad

brist på språkstödHänder i SvenSKa STudenTvärlden Nyheter

summary in English

Språkverkstadens väntetider kan vara upp till tre veckor långa. foto: Jennie aquilonius

ellen edberg.foto: Jennie aquilonius

MÅnGa FalSKa beTyGVerket för högskoleservice, VHS, har ökat sina stickprovskontroller och Stockholms universitet har hittills un-der läsåret fått in över 15 anmälningar om personer som använt sig av förfal-skade betyg för att komma in på utbild-ningar. Det är en markant ökning, enligt universitetet, som i vanliga fall inte bru-kar få in mer än upp till fem anmälning-ar under ett helt år.

Den som ansöker med falska betyg riskerar dels att universitetet tar till-baka sitt antagningsbeslut, dels upp till två års fängelse för urkundsförfalsk-ning – VHS gör alltid en polisanmälan vid upptäckt.

CSn Mer FleXibelTUtbildningsdepartementet föreslår att studenter som tar alla poäng, men vars utbildningar är lagda över färre än 40 veckor på ett läsår, i vissa fall ska få fullt studiemedel. En del tekniska och naturvetenskapliga utbildningar är an-norlunda upplagda, vilket i fjol ledde till att CSN krävde tillbaka studiemedel.

Det är också främst sådana utbild-ningar som nu berörs – inte fristående kurser eller program som startats efter 1 januari 2010.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 juli i år. Den ska även gälla retro-aktivt för studier som har bedrivits från och med den 1 juli 2008: studenter som tidigare har fått återkrav kommer att kunna ansöka om omprövning.

eKonoMi- oCH SFS-FrÅGor pÅ FullMäKTiGe Stockholms universitets student-kår höll årets första fullmäktigemöte den 8 mars. Bland annat beslutades, mycket enhälligt, att kåren ska ansöka om medlemskap i Sveriges förenade studentkårer, SFS (mer om detta på Kårsidorna, sidan 34). Därmed ansluts kåren också till den europeiska paraply-organisationen ESU.

Mest livlig blev debatten om kårens ekonomi: oppositionspartiet Envoys menade att målet att studentkåren ska ha slutat gå med förlust år 2013–2014 verkar avlägset (läs mer om ekonomin på sidan 22). Fler än bara kårens presi-dium, som väljs för ett år i taget, borde ta ansvar för budgeten om den ska bli långsiktigt hållbar, menade Envoys.

Någon utredning i frågan tillsattes inte, men nuvarande presidiet försäkrade att de gör vad de kan för att uppnå målet.

läTTare För STudenTer aTT FÅ STanna i SveriGeEn utredning, där ledamöter från alla riksdagspartier utom Sverigedemokra-terna ingått, föreslår nu att internation-ella studenter ska få stanna ett halvår efter examen för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Hittills har bara några få procent stannat i landet. Det tillfälliga uppehållstillståndet har ”i princip tagit slut när man tar examen”, säger utredningens ordförande till Ekot.

8 Gaudeamus 2/2011

bristande rutiner vid examination är ett av de vanligaste klagomålen från studenter, enligt studentkårens rap-port som även föreslår en rad kon-kreta åtgärder.

Har universitetet tagit fasta på för-slagen, och vilka rutiner gäller egentli-gen vid examination?

Moa GreiTz

Kårens studentombud är till för att hjäl-pa studenter med konkreta problem. För att få en mer övergripande bild av vilka problemen är sammanställde Stockholms universitets studentkår, SUS, i slutet av förra året en rapport om de ärenden som behandlades under 2009/2010.

Där framkommer att de studenter som vänder sig till kåren ofta gör det för att de

upplever kommunikationssvårigheter. Här finns även flera ärenden som gäl-ler att det tagit för lång tid att få en tenta rättad och betygssatt, något som enligt universitetets riktlinjer bör ske inom tre veckor från tentamenstillfället och mer än två veckor före omtentamen.

Sara zaMandeGleH, eTT av de två stu-dentombuden i år, menar dock att många studenter saknar kunskaper om sina rättigheter och inte vet vad kåren kan hjälpa dem med.

– Mest oroväckande är den stora ande-len studenter som inte vänder sig till oss, de fall som vi inte får kännedom om.

Andra exempel ur rapporten handlar om att betygskriterier eller formen för bedömning ska ha ändrats efter det att kursen startat.

En student som menar sig ha varit med om det, och som vänt sig till kårens studentombud, är Keivan Hamidian som läser masterprogrammet vid före-tagsekonomiska institutionen.

– Operationaliseringen av betygskri-terierna ändrades under kursens gång, utan att samtliga studenter fick ta del av ändringen, säger han.

Studierektorn som är ansvarig för pro-grammet, Torkild Thanem, säger att det är viktigt att oklarheter tas upp och han tror att Keivan Hamidians påståenden grundar sig i missförstånd.

– På en av kurserna har betyg justerats, men enbart i syfte att stämma bättre över-ens med just betygskriterierna. Det har även hänt att det efter kursstart har pre-ciserats hur betygsskalan ska tillämpas, men själva kriterierna ändrades inte.

enliGT SToCKHolMS univerSiTeTS, SU:s, föreskrifter ska betygskriterierna vara skriftliga och meddelas studenterna vid kursstart. Om examination sker löpande ska information ges om vilka seminarie-tillfällen, moment och uppgifter som är betygsgrundande och hur stor del av be-tyget de utgör.

i STudenTärenderapporTen, SoM har skickats till samtliga institutioner, fakul-tetskanslier och ledningskansliet, pre-senteras ett antal åtgärdsförslag. Bland annat rekommenderas universitetet att skapa rutiner för att säkerställa att an-ställda vet vilka regelverk som gäller och att skärpa rutinerna för kommunikation med studenter och mellan instanser.

Jenny Gardbrant, jurist på SU:s led-ningskansliet, menar att sådana rutiner redan finns.

– Alla nyanställda genomgår en intro-duktionsutbildning i vilken dessa aspek-ter tas upp. Dessutom finns regelboken och juridisk rådgivning tillgänglig för alla anställda.

Hon poängterar att SU är en stor or-ganisation med 6 000 anställda, så kom-munikationsfrågor är centrala och det pågår ständigt ett förbättringsarbete.

Att anställa betygsombudsmän, nå-got som också föreslås i rapporten, sä-ger Jenny Gardbrant inte är aktuellt i dagsläget.

– Studenter som är missnöjda med betyget får vända sig till sin examinator och begära omprövning. De kan också vända sig till studentombuden och till juristerna på ledningskansliet.

Inte heller förslaget att studenter all-tid bör få skriftliga betygsmotiveringar är aktuellt att genomföra. Dels därför att det redan i dag fungerar så att alla studenter som begär det har rätt till en betygsmotivering, dels för att det är en avvägning av vad man väljer att lägga ut-bildningsresurserna på.

– Att lägga resurser på skriftliga mo-tiveringar skulle minska resurserna för undervisning, med färre undervisnings-timmar per vecka som följd, säger Jenny Gardbrant.

rapporten och reglernaFör att läsa bakgrunden: sök på ”studentärenderapporten” och ”regel-boken” på www.su.se.

Nyheter Händer i SvenSKa STudenTvärlden

Kommunikation och sena betyg största problemen enligt studenter

laST year, 91 800 stu-dents applied for the master programmes at

Swedish universities, but this year the number is reduced to

26 300, 18 300 among them are obliged to pay the fee. There is

scarcely likely an absence of close relation between these facts and the new education fee.

one oF THe consequences was foreseen. In times when global markets are growing and the needs for international exchanges increases, it is essential to start establishing networks, update knowledge and gather experience so that Sweden can face challenges and needs of the international market. The reduction of foreign students to enrich the Swedish student cul-ture is from this point of view, disadvantageous.

buT TaX FinanCed means are, like any resource, li-mited. Free admission and education for foreign

students sounds great. Only, we should constantly look for competence worldwide in different ways. It includes these students but there is one target group we also need to focus on – the foreign doctoral can-didates, especially the post doctoral ones and senior

scholars. They already have the vital inherent competence needed for Swe-dish research at the univer-sities. We have methods for re-gularly employ-ing them but the institutions have to uninterrup-tedly guaran-

tee the quality of the Swedish research. This is done by perpetually attracting the most competent and educated persons from other countries. Only by of-fering the best terms on an international level, Swe-den can stay internationally competitive in research

areas. The new education fees can be seen as one of the many building stones for a lasting survival of research. Since resources received from tax payers don’t grow on trees, they should be used most ef-fectively. Simply put; free educations wouldn’t last in long-terms because this would cut down the financi-al means for the research. a CerTain SHare of the master students will unde-niably become one of those post doctoral candida-tes but high quality research in international regards still needs resources. The ideal would be keeping the same number of foreign students yet simultaneously having enough financial means. But unfortunately those conditions don’t coexist in long-terms. It will be interesting to follow a discussion cut out for fin-ding a deliberated solution.

Julia Shao studies law and economy at Stockholm univer-

sity. She’s into music, writing, politics, fashion, big cities,

ice cream and (too many) Tv-series.

Effective use of resources

“Only by offering the best terms on an international level, sweden can stay internationally competitive in research areas.”

COLUMNiST JULiA SHAO

Studenter skriver tenta i Södra huset. Flera ärenden i studentkårens rapport handlar om lång väntan på rättade tentor och betyg. foto: carolina Hawranek

COmmENTs? Visit www.gaudeamus.se.

2/2011 Gaudeamus 9

varför har ni startat projektet?– Det behövs bättre strukturer för hur

studentråd startas och upprätthålls. Många institutioner saknar råd och en del av de råd som finns drivs av en eld-själ och faller helt när den personen slu-tar. Vi studiebevakare byts varje läsår och studenterna kommer och går. Där-

för att det viktigt att förankra studentin-flytandet på institutionsnivå eftersom det finns möjlighet att skapa en mer kontinuerlig struktur där. vad går projektet ut på?

– Vi vill trycka mer på det gemensam-ma ansvaret som anges i universitetets riktlinjer för studentinflytande. Ett fung-

erande inflytande ligger både i kårens och i institutionernas intresse. Den bästa lösningen är därför att samarbeta mer. I december tog vi kontakt med sex institu-tioner som saknar studentråd för att göra upp en gemensam plan över hur råd kan startas och hållas vid liv. Det blir lättare för alla om det finns samlad information med olika strategier som kan användas.vad kan institutionerna bidra med?

– De som arbetar där har ofta mer in-syn i utbildningen och finns närmare studenterna än vad vi gör. De kan ge rå-den mer legitimitet genom till exempel att lärarna visar att de tycker studentin-flytandet är viktigt. Personalen har ock-så bättre koll på vilka studenter som kan vara intresserade av att engagera sig. Det har hittills varit värdefullt för oss att träf-fa kontaktpersonerna och dela erfaren-heter och diskutera lösningar.Hur har institutionerna reagerat?

– Vissa känner att läget är hopplöst ef-tersom de försökt länge utan att lyckas. Där har vi en viktig roll i att ingjuta ny energi. De flesta institutioner vill ha ett fungerade studentråd eftersom det är viktigt för att universitetet ska vara de-mokratiskt. Alla studenter ska ha möj-lighet att påverka sin utbildning och studiesituation. Råden ger också insti-tutionerna värdefulla synpunkter från studenterna angående till exempel scheman eller svår kurslitteratur. varför kan det vara svårt att starta studentråd?

– En anledning är att studenterna inte alltid ser vad de kan få ut av att det. På statsvetenskapen är det kanske självklart att det finns ett råd eftersom studenter-na tydligt ser att de lär sig saker de kan ha nytta av i arbetslivet. På språkkurser är det inte lika tydligt. Jag tror att stu-denter vill påverka sin utbildning, men vi måste visa att det också finns möjlig-het att göra det. Universitetet är en stor organisation och jag tror att många kan känna sig maktlösa här. När studenter väl kommer in i ett råd brukar de bli en-

gagerade och tycka att det är roligt. vad har ni kommit fram till?

– Vi har till exempel insett att det kan vara bättre att gå ut och informera om studentinflytande till studenter på termin två, tre och masternivå, snarare än enbart på termin ett som nu. Då är allt inte längre nytt och studenterna har ofta bestämt sig för att de ska stanna kvar på kursen. De känner även till utbildningen bättre.

– En lyckad metod som studiebevaka-ren för humanistiska fakulteten, Tanvir Mansur, prövade var att bjuda in stu-denter vid slaviska institutionen till en fika med tillfälle att diskutera utbild-ningen med personalen. Många studen-ter kom dit och det bildades ett råd.vad vill ni att projektet ska leda till?

– Vi ska utvärdera i maj och lämna över lärdomarna till de nya studiebevakarna som tar över i höst. På så sätt hoppas vi skapa en bättre struktur för studentinfly-tande även för oss på kåren. Ett förslag är också att det ska finnas en checklista för institutionerna med olika tillväga-gångssätt som de kan använda för att få i gång ett råd, som exempelvis att infor-mera och kontakta studiebevakaren.

Jennie aquilonius

... Marie Tillman, en av tre studiebevakare som startat ett projekt för ett mer stabilt studentinflytande.

Marie Tillman vill skapa ett mer kontinuerligt studentinflytande. foto: Jennie aquilonius

”studentråden är viktiga för universitetets demokrati”

Studiebevakarna på student-kåren jobbar för att studenter-

na ska kunna påverka sin utbildning. Deras roll är att starta, stödja och samordna former för studentinflytan-de. De arbetar på institutions-, fakul-tets- och central nivå och hjälper till om det finns problem i utbildningen.

Studentråden består av studenter som arbetar ideellt för att påverka sin utbildning och studiesituation. De träffas regelbundet och har en repre-sentant som sitter i med institutions-styrelsen. De behandlar ämnen som kurslitteratur och scheman samt ar-rangerar arbetsmarknadsdagar.

!studentinflytande

Gadden inTervJuar Ett ögonblick

mejlmisstag skapade oro bland studenteri MiTTen pÅ februari hörde ett stort antal oroliga studenter av sig till kårexpeditio-nen och Stiftelsen Stockholms Student-bostäder, SSSB. De hade fått ett mejl från SSSB om att de inte var medlemmar i en studentkår och därför riskerade att få sina ködagar i bostadskön frysta. Trots att de hade betalat medlemsavgiften.

Från 1 juli 2010 måste studenter vara medlemmar i en studentkår i Stockholm för att få tillgång till SSSB:s bostadskö och bostäder. Den som inte betalat kår-medlemsavgift får sina ködagar frysta och kan i längden bli av med dagarna

eller sin bostad. Eftersom kårmedlemskapet för höst-

terminen gick ut den 15 februari genom-fördes då en kontroll av om de köande och boende hade betalat medlemsav-giften för vårterminen. Samma dag gick det ut ett påminnelsemejl till de som inte betalat. Mejlet skickades dock till många som faktiskt var kårmedlemmar.

– Det handlar om ett tekniskt pro-blem. Det tar 48 timmar för systemet att kontrollera alla studenter och egent-ligen borde mejlet ha skickats den 17 februari. Att det kom i väg den 15 fe-

bruari var dock förprogrammerat, vilket ledde till att mejlet skickades innan alla uppgifter var uppdaterade, säger Karin Strömberg-Ekström, boservicechef och tillförordnad vd på SSSB.

Hon säger att studenter hörde av sig med frågor om mejlet, men när SSSB lagt upp information om misstaget på sin hemsida slutade telefonerna ringa.

– Det är olyckligt att fördröjningen inte fungerade. Vi har rättat till felet och det kommer inte att hända igen. Det här har inte heller påverkat studenterna i form av förlorade ködagar eller liknande.

Karin Strömberg-Ekström tycker att övergången till det nya systemet med kopplat medlemskap har fungerat bra.

– Jag har repsekt för att det är ett helt nytt system och att alla studenters upp-gifter måste matas in. Vår kö bestod av 60 000 personer när förändringen gjor-des, det är ganska många att hantera.

För att kunna jämföra sitt eget regis-ter med Stockholms förenade student-kårers medlemsregister har SSSB byggt om sitt system. En förändring som kos-tat runt en halv miljon kronor.

Jennie aquilonius

10 Gaudeamus 2/2011

Snart är det sista ansökningsdag till höstens universitetsutbildningar. För att komma in på läkarprogrammet krävs både högsta betyg och en hel del tur.

av dem som inte har turen med sig väljer allt fler att söka sig utomlands och en dryg fjärdedel hamnar i danmark.

ÅSa SeCHer

Nina Dabrosin har velat bli läkare så länge hon kan minnas, men trots fle-ra försök lyckades hon inte bli antagen till något av läkarprogrammen i Sverige. Då bestämde hon sig för att söka sig ut-omlands i stället och nu är hon en av 26 svenskar som läser första terminen på läkarprogrammet i Århus.

– Jag tänkte också söka i Polen eller Lettland, där undervisningen är på eng-elska. Men å andra sidan måste man ändå lära sig polska eller lettiska och det är mycket svårare än att lära sig dans-ka, så då blev det Danmark. Dessutom kommer det många svenskar hit och det är ganska nära hem och väldigt likt Sve-rige, så det känns tryggt, säger Nina.

i ninaS KlaSS är de totalt 23 studenter, va-rav fyra är från Sverige och en är från Nor-ge. För snart sex år sedan var en dryg fjär-dedel av alla läkarstuderande i Danmark svenskar. En siffra som delvis berodde på det dåvarande omräkningssystemet mellan svenska och danska betyg, som ibland gjorde det lite lättare för svensk-ar att bli antagna. För att bromsa den så kallade svenskinvasionen i läkarbristens Danmark justerades omräkningstabellen 2007 och antalet svenskar på de danska läkarprogrammen minskade snabbt.

Men när debatten hade lagt sig så bör-jade siffrorna på flera håll att krypa uppåt igen. På Århus universitet ökade antalet svenskar på läkarprogrammet från 6 pro-cent 2007 till 15 procent 2009.

birGiT KyndeSen är en av Ninas 18 dans-ka klasskamrater. Hon minns mycket väl debatten om svenskarna som stjäl åtrå-värda utbildningsplatser.

– Det är inget särskilt hett ämne läng-re. Det är klart att det är lite surt att svenskarna tar danska platser, men jag kan också förstå att de söker sig hit ef-

tersom det inte finns tillräckligt många platser i Sverige.

För Nina Dabrosins del är det inget hon har funderat på.

– Inte innan du frågade. Jag menar, jag vill bli läkare och jag har kommit in. Det är ju inte mitt fel att systemet är som det är, och vi går alla igenom en lika svår an-tagningsprocess.

Birgit Kyndesen har inte upplevt att de svenska klasskamraternas närvaro påverkat utbildningen, men anser ändå att en begränsning vore bra:

– Ett bestämt antal tycker jag nog att man skulle kunna ha. Det är ju väldigt många danskar som också vill komma in, även om det kanske inte är riktigt lika svårt här som i Sverige.

En sådan begränsning skulle dock strida mot EU:s bestämmelser om den fria rörligheten.

peTer HolM-nielSen är lektor vid ana-tomiska institutionen vid Århus univer-sitet. Han ser både för- och nackdelar med att det kommer svenskar till Dan-mark för att läsa medicin.

– Det är klart att man alltid kan disku-tera att det kommer så många svenskar hit. Det har ju också varit en debatt om att man tycker att varje enskilt land ska kunna erbjuda tillräckligt många utbild-ningsplatser. Men nu är det som det är, och det måste man förhålla sig till.

– Det som är positivt är att det ger oss en påminnelse om att det finns en skan-dinavisk gemenskap. Vi har ju till exem-pel inte närmelsevis så många tyska stu-denter, trots att det ligger väldigt nära.

”SKa du diT och röka hasch, el-ler?” Frågan har ställts till mig så många gånger det senaste halvåret att jag tappat räkning-en. ”Höhö, är det på Red Light District du hänger nuförtiden?”.

Det är omöjligt att tala om för någon att man ska bo i Amsterdam ett halvår utan att denna någon förr eller senare – helt osökt – börjar tänka på knark och horor.

”Det är så konstigt att ni går på gym, du och dina svenska kompisar! Ni är så duktiga. Alla utbytesstu-denter brukar ju bara åka hit för att festa”, sade en klasskompis som jag var ute på fotoprojekt med här-omdagen. ”Eeeh, är vi?” svarade jag.

när Holländare GÅr ut går de inte på stora klubbar med blinkande lampor och diskogolv. De hänger i

stället på någon av stans alla små kaféer och barer. Och ölen serveras i små glas. Varför? Allt handlar om ”gezelligheid”. Ett ord som – trots mina nya kunska-per i ”Survival Dutch” – är svårt att översätta. Det närmaste man kan komma är nog bara ”mysig”, men det handlar mer om att socialisera i grupp och den sköna känslan av att åtminstone för en kväll lämna alla problem man har till morgondagen.

oCH SÅ Har vi det här med cyklar. Överallt. Cykelsta-den Amsterdam är lite av en fattig students bästa vän. Överallt finns cyklar, cyklister och provisoriska cykelställ. Ofta i form av en grotesk fängelsekedja och ett broräcke som leder över någon av stadens alla kanaler. Och det gäller att se upp, för ofta kommer de fort också, de där tvåhjulingarna.

Jag skulle gärna köpa mig en egen cykel om bara mitt Visa-kort fungerade här borta. Att använda kre-ditkort är inte alls lika vanligt som i Sverige. I stället används ett system med kort som visserligen ser lika-

dana ut, men kallas för pin-kort. I en månad har jag tvingats leva på kontanter som jag fört över till mina kompisar och som de sedan varit snälla att ta ut åt mig. (Gissa hur skönt det var när mitt alldeles egna pin-kort äntligen damp ner i brevlådan förra veckan!)

i en KlaSS där jag och mina tre följeslagare från Sve-rige blivit inkastade bland 32 holländare är skillna-der mellan länderna ett evigt samtalsämne. Snö och kyla har vi liksom tömt ut för länge sedan. En dag pratade vi om hur mycket det kostar att studera, med lån och sådant. Jag berättar att det är gratis i Sverige. De förstår ingenting. Inte jag heller. Alla drar efter andan. Och konstaterar sedan att i Sverige – där skulle man bo.

angelica ränttilä är 23 år gammal och blir färdig journalist

i juni. innan hon hamnade i amsterdam har hon pluggat på

Mittuniversitetet i Sundsvall.

Utrikes STudenTer i världen

”I Sverige – där skulle man bo!”GÄSTKRÖNiKAANGELiCA RÄNTTiLÄ

omdiskuterad svenskinvasiondanmark:

nina dabrosin (t.v.) och birgit Knydesen (t.h.) studerar till läkare i danmark. foto: åsa secher

2010 var det totalt 5 210 första-handssökande till läkarprogram-

met i Sverige. 710 personer antogs. Under läsåret 2009/2010 fick 2 798

svenska läkarstudenter studiemedel för att läsa utomlands. källor: csn, Hsv, scb.

!svenskar i Danmark

eXTra CSn-lÅn Till STudenTer i JapanCSN erbjuder nu den som studerar med studiemedel i Japan ett merkostnads-lån för extra hemresa.

Endast två utbytesstudenter från Stockholms universitet befann sig i lan-det när skalvet inträffade, och dessa har bekräftat att de mår bra, enligt SU:s Stu-dentavdelning. Om någon av dem skulle behöva hjälp med hemresa eller liknan-de kommer universitetet att bistå dem.

Mer information finns på www.csn.se och under ”nyheter” på www.su.se.

nordaFriKa: reForMer För aTT undviKa revoluTionMarocko och Algeriet satsar nu på den högre utbildningen för att stävja ung-domars missnöje. Marocko ska lägga motsvarande nära 425 miljoner kronor på bland annat forsknings- och utveck-lingsprojekt samt bygga fyra nya ”inno-vationsstäder”, skriver University World News. Dessutom ska staten anställa fler nyutexaminerade akademiker.

Även i Algeriet ska nya forsknings-centra byggas. Dessutom ska befintliga laboratorier rustas upp och löner höjas, som ett led i att stoppa kompetensflyk-ten från landet.

FöreTaG Kan FÅ eXaMenS-TillSTÅnd i enGlandDen brittiska regeringen försöker be-möta protesterna mot höjda studieav-gifter på nya sätt. Nu föreslås andra än högskolor och universitet kunna få examenstillstånd, för att skapa konkur-rens och motverka att lärosätena väljer att ta ut den högsta avgiften (över 90 000 kronor). Ett exempel på nya aktörer som nämnts är ett förlag som ger ut kurslit-teratur, skriver Times Higher Education.

Det är ännu inte klart vilka nivåer av examina detta skulle gälla, men ett förslag är ”BTEC degrees”, som liknar postgymnasiala yrkesutbildningar.

Förslaget har inte oväntat utlöst nya protester – från högskolesektorn.

Ekonomisk-historiska institutionen

Ekonomisk historia

Hur uppstår finanskriser? Varför är vissa länder fattiga och andra rika? När utlöser försörjningsproblem sociala konflikter?

Studiet av hur ekonomiska och sociala klyftor har upp-stått och hanterats på olika platser under olika perioder är centralt inom ekonomisk historia. Genom att utforska samspelet mellan den ekonomiska och sociala historien – både i Sverige och internationellt – erbjuder ämnet en bred och nödvändig introduktion till dagens globalise-rade samhällsekonomi.

Ämnet ger unika möjligheter att sätta in dagens stora samhällsfrågor i ett längre tidsperspektiv.

Du kan studera på både grundnivå och avancerad nivå.

Sök senast 15 april.

www.ekohist.su.se

www.uu.se/masterprogram

FOTO

: STA

FFA

N C

LAES

SON

12 Gaudeamus 2/2011

vilka kunskaper är viktiga att lära ut i grundskolan och hur gör man det på bästa sätt? det är frågor som lena pers-son vid institutionen för matematik-ämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik tagit fasta på i sin forskning.

Moa GreiTz

Under 41 års tid arbetade Lena Persson som grundskolelärare. I början upplev-de hon att all undervisning byggde på faktainlärning. Läraren skulle vara den stora auktoriteten och eleverna skulle lagra kunskap för att sedan kunna plocka fram den vid ett prov. Så småningom blev undervisningen mer normerande. Läraren skulle inte bara förmedla fak-takunskaper till sina elever, utan också lära ut ett sätt att tänka och handla. Men enligt Lena Persson är inget av des-sa sätt att undervisa särskilt lyckat.

– Det fungerar inte att tala om för elev-erna vad de ska tycka, då blir det inte de-ras egen kunskap. Det är först när fakta sätts in i ett sammanhang som den blir begriplig och det är först när man förstår något i grunden, som kunskapen kan bli ens egen.

GenoM Sin ForSKninG ville Lena Persson ta reda på hur elevers egna reflektioner kunde användas mer i undervisningen. För detta ändamål var hon med och utformade undervisning i hållbar ut-veckling i en högstadieklass, hon inter-vjuade eleverna och analyserade sedan resultaten.

I början av studien fick eleverna be-söka utställningen ”Jordens klimat i för-

ändring” på Naturhistoriska riksmuseet. Under detta besök uttryckte många elev-er en stark oro över framtiden. Traditio-nell faktabaserad undervisning lämnar i detta skede eleverna i sticket, enligt Lena Persson. De upplever ett hot, och samtidigt upplever de att de är makt-lösa. Men oron behöver inte vara något negativt. Tvärtom, menar Lena Persson. I stället för att låta oron vara en känsla av hjälplöshet eller skuld så kan den vara en källa till konstruktiv kraft. Efter besö-ket på museet planerades all undervis-ning i samråd med eleverna som arbeta-de i små grupper med egna valda projekt knutna till ämnet.

– Om man predikar så tar inte elev-erna till sig undervisningen. En plura-listisk undervisning bygger däremot på att eleverna själva söker kunskapen, vilket främjar även sekundära kunska-per såsom självförtroende. Tjejer som varit osäkra kände att de grejade något. De var tvungna att ta ställning. De fick inga färdiga svar, i stället var allas åsik-ter viktiga.

aTT en pluraliSTiSK undervisning skul-le skapa en form av relativism där alla åsikter är okej, oroar inte Lena. Hon me-nar att även om alla åsikter ska tas på allvar så måste man reagera som lärare när en elev uttrycker och beter sig ode-mokratiskt.

– Jag hade en elev som skrek till en an-nan att ”Åk hem! Vad gör du i Sverige?” Då måste man reagera. Som lärare kan man vara rädd för det, man låtsas inte höra och fortsätter med undervisning-

en, men eleverna väntar sig i en sådan situation att man SKA reagera, att man ska vara den vuxna i sammanhanget.

TroTS aTT lena Persson tycker att en stor del av undervisningen i dagens skola fortfarande präglas av stoffträngsel och utvärdering av fakta så är hon positivt inställd till framtiden.

– Det låter på utbildningsministern som att skolan var katastrof. Det är den inte, även om det finns en del att önska.

Men Lena Persson menar att det inte bara handlar om att höja lönen, utan lä-rarna måste framförallt få mer tid, spe-ciellt de nyutexaminerade lärarna. Hon ser många nya engagerade lärare med ambitioner, som bara orkar i ett år. Hon hoppas att man i framtiden minskar på det administrativa och att undervis-ningen fokuserar på lärande baserat på förståelse i stället för faktastoppning.

– I dagens samhälle värdesätts för-mågor högre än faktakunskap. Utbild-ningsministern borde tänka på det när han bara pratar om ordning och reda och disciplin. Vi kan inte kliva tillbaka i tiden, det är omöjligt. Det är ett nytt samhälle och framförallt nya elever som möter oss nu jämfört med för 40 år sedan.

Hallå där......Kristian von Seth, som tillsammans med nicole rosvall skrivit en magisteruppsats om dragningskraften hos Stureplanskrogarnas dåliga service.

Varför vill vi bli dåligt behandlade?

– Vi hittade åtta drivkrafter som till-sammans skapar en attraktion till natt-klubbarna vid Stureplan som är så stark att kunderna tål den dåliga servicen. Drivkrafterna verkar inte var för sig utan måste kombineras för att skapa attraktionen.

varför ville ni studera Stureplans då-liga service?

– Vi förundrades över fe-nomenet. Våra kompisar och folk i allmänhet pratar ofta om att krogarnas besökare blir illa behandlade genom otrevliga vakter, långa köer och upptagna bartenders – men ändå återkommer helg efter helg. Det är ett intres-sant konsumentbeteende.

vilka var de åtta drivkrafterna?– Den första drivkraften är sexuell

attraktion, alltså att respondenterna gick till Stureplan för att hitta en part-ner. Fysiska attribut som betalning, lokaler och musik spelade också roll, framförallt medvetenheten om att andra betalade inträde medan respondenter-na själva ibland släpptes in gratis. Det hänger ihop med den tredje drivkraf-ten: känslan av att vara utvald. De vi undersökte är vanliga Stureplansbe-sökare och inte ViP-kunder som tillhör den klick som faktiskt får bra service. De flesta vi pratade med har dock fått gå förbi kön ibland, och lockades av möjlig-heten att bli utvalda igen. Även det geo-grafiska läget och Stureplans image av exklusivitet attraherar. Många drogs till de andra människorna på klubbarna och ytterligare några påverkades av att de-ras vänner ville gå dit. Självidentiteten var en viktig komponent, det här var ett sammanhang och en grupp som respon-denterna ville tillhöra. Slutligen lockade den dåliga servicen.

var det något som förvånade er?– Att den dåliga servicen är en driv-

kraft i sig, det hade vi ingen aning om innan. För att konsumenterna ska att-raheras av Stureplan krävs det att vissa blir sämre behandlade än andra. Vetska-pen om att vakterna är bryska mot andra besökare men inte mot en själv ökar känslan av att vara utvald. Det finns även psykologisk teori som menar att män-niskor som är i en bra sinnesstämning i högre grad tolererar att bli dåligt be-mötta. Vi förtränger gärna tråkiga kom-mentarer och kopplar dem till att det är andra som bemöts på det sättet.

Jennie aquilonius

Ny forskning Koll pÅ aKadeMin

Kristian von Seth.foto: stockholms universitet Fokus på fakta eller

förståelse

illustration: amalthea frantz

lena perssons licentiatavhandling heter en aktionsforskningsstudie om under-visning och lärande för hållbar utveck-ling och finns att läsa på institutionen för matematikämnets och naturvetenskaps-ämnenas didaktiks hemsida.

2/2011 Gaudeamus 13

– När jag var i de yngre tonåren klott-rade jag och många av mina kompi-sar under skolans raster. Vi skrev till exempel namnet på den vi var kär i, påhittade alias och åsikter om lärare eller andra elever. Utsatta ytor kunde vara skolbänken, skåpen, korridor- och toalettväggar.

– För min del handlade det om ett sökande efter den egna identiteten – att klottra ned något gjorde en åsikt

eller tanke mer påtaglig. Dessutom är klotter ofta ano-nymt och på så vis kan man testa sina åsikter utan att egentligen behöva stå för dem. Jag är nog inte unik, de flesta tonåringar har nog någon gång klottrat i allmän-na utrymmen av samma skäl som jag. Det är nog därför klotter ofta är larvigt, provocerande, omoget och kon-troversiellt.

– Men klotter behöver inte bara vara omogna uttryck för ofärdiga åsikter. Jag tror att missnöje med samhälls-ordningen kan avspeglas i hur mycket folk klottrar. Fast i och med den informationsrevolution som sociala medier har inneburit finns ju nu lagliga forum för idé-spridning, vilket i framtiden kanske gör gammalt, he-derligt klotter omodernt. Själv klottrar jag fortfarande, både på Facebook och i min blogg.

– Det var rätt länge sen jag klottrade själv, jag kan inte ha fyllt trettio ens när jag gick runt och skrev det gamla tyska slagordet ”Förstör det som för-stör dig!” lite här och var. Detta var inte helt okontroversiellt, den gam-melvänster som jag tillhörde då höll på att svänga från den äldre åsikten att det var rätt och riktigt att klottra så länge man höll sig till politiska slag-ord till att tycka att klotter i allmän-het var ett angrepp på arbetarklassen

(eftersom det oftast förekom i miljöer som på den tiden fortfarande tillhörde skattefinansierade företag). Men en annan sida är att det kan vara väldigt vackert – jag minns några morgnar när universitetets tunnelbane-hall såg helt annorlunda ut, sprejad i rött och silver, det luktade äventyr redan i tunnelbanan.

– ”Förstör det som förstör dig” gäller fortfarande. Egentligen skulle jag vilja säga: ”Klottra mer. Klottra tills reklamen är överröstad. Klottra tills tusen röster får hö-ras. Klottra, för du har också något intressant att uttrycka. Och klottra, för många av dem som säger att de hatar klotter klottrade själva när de var unga.” Men i stället sä-ger jag: gör för i helvete inte något du åker fast för. Det är mycket farligare nu. Hela världen. Inte bara att klottra.

– Min emotionella inställning till klotter är att det ofta framstår som ganska ointressant och fult. Med det sagt, inser jag förstås att det kan bero på att jag inte har ”rätt” förförståelse för att avkoda all sorts klotter. Ibland har jag ju faktiskt sett något som va-rit väldigt kul eller insiktsfullt. Spe-ciellt när det förekommer i relation till annat klotter eller andra aspekter av kontexten – som ett slags sociala metadata. Då kan det fungera väldigt effektivt och avväpnande som paro-di eller kritik.

– Personligen har jag aldrig klottrat på offentliga plat-ser och jag klottrar inte heller särskilt mycket i egna an-teckningar eller böcker.

– Jag tror dock att det finns poänger med klottret som en slags indikator på både motkulturer och individu-ella uttryck. Vad jag menar är att drivkraften säkert kan ses på nivån av kollektivt motstånd, men att det också finns tydliga element av ett individuellt ställningsta-gande och utanförskap.

röSTer ur aKadeMin Panelen

vad säger klotter om oss?

JörGen SKÅGebyforskar-assistent, institutionen för Journal-istik, medier ocH kommunikation

Av jENNIE AqUIlONIUs

en kulturartikel i förra numret av gaudeamus handlade om klotter i göteborg på 70-talet och på stockholms universitet i dag. nu ger tre akademiker sin syn på den omtvistade kommunikationsformen.

MaTS delandfil. dr, lärare,ekonomisk-Historiska institutionen

elin oTTerGrendoktorand, matematiskainstitutionen

foto

: Joa

kim

bra

un

Samlingsplats för försökskaninerSTudenTKaninen.Se är HeMSidan för studenter som vill låna ut sig själva till diverse experiment. Sajten startades av Dejan Muftic och Marcin Olszewski som båda läser biomedicin vid Karolinska in-stitutet, KI, samt webbdesignern Poyan Nabati som pluggar på Kungliga teknis-ka högskolan, KTH. Idén dök upp då de själva anmälde sig till studier för att dry-ga ut kassan när CSN-stödet tröt i slutet av månaden.

– Det fanns ingen självklar plats dit den som ville delta i studier kunde vända sig. Vi tänkte att det skulle vara bra att samla dem på ett ställe, säger Dejan Muftic.

I början var forskarna misstänksam-ma men allt fler hörde av sig och ville an-

nonsera. I dag säger många som Dejan Muftic haft kontakt med att de får runt hälften av sina försökspersoner från Stu-dentkaninen.

Såhär ett år efter lanseringen har saj-ten cirka 2 000 unika besökare i måna-den. Forskare vid KI, KTH och Stock-holms universitet, SU, lägger upp stu-dier i allt från test av nya vaccin till hur folk reagerar på kaffe. Enligt Dejan Muf-tic är det bara officiella universitet som får annonsera.

– Vem som helst kan inte lägga upp att de genomför en studie i sin källare. När det gäller studiernas säkerhet litar vi på etiknämnden som granskar universitet och högskolor.

Dejan Muftic har själv agerat försöks-kanin. Vid ett tillfälle fick han betrakta sig själv genom en kamera medan en person som han inte kunde se ställde frågor.

– Det var surrealistiskt att granska mig själv samtidigt som jag interagera-de med en annan person.

Studentkaninen.se är fortfarande ett pilotprojekt och drivs ideellt. De vill sprida idén till fler universitet och så småningom göra hemsidan vinstdri-vande, exempelvis genom reklam. Sys-temet ska också utvecklas så att folk kan se hur många lediga platser som finns kvar till en viss studie och vilka dagar den pågår.

Jennie aquilonius extraknäck? foto: agnes brynge

Institutionen för nordiska språk

Engelska parken, Thunbergsvägen 3L

018-471 12 71 www.nordiska.uu.se info@nordiska.uu.se

spanska & franskaSom översättare utbildad vid Uppsala universitet får du en unik översättarkompetens med både fackspråklig och litterär inriktning.

Mer information finns på www.nordiska.uu.se/utbildning/av/oversattare

Intresserad? Kontakta vår studievägledare:Tel: 018-471 12 76 eller vår programsamordnare: oversattarprogrammet@nordiska.uu.se

Ansökan före 15 april på www.studera.nu

ÖVERSÄTTARPROGRAMMET Uppsala universitet MASTER HT 2011

Till hösten börjar grupper med källspråk

www.miljovetenskap.lu.se

Vi har kurser och utbildningar inom: miljö- och klimatstrategi, miljövetenskap, miljö- och hälsoskydd

Vill du bli

framtidens problemlösare?

TIPsFFiCKpenGar FrÅn ForSKninG

VIll DU mEDVERKA? Mejla gaudeamus@sus.su.se

14 Gaudeamus 2/2011

F inansmarknaden står alltid i fokus i ett sam-hälle, nyhetsrapporteringen är vanligen rigorös och vi hör dagligen talas om börsens spännande utveckling. Mycket i vår vardag

kretsar kring marknaden, inte bara alla småspara-res investeringar, utan även exempelvis vår framtida pension kommer att återspegla hur dessa pengar har investerats. Det är därför viktigt att söka förstå-else för hur marknaden reagerar, fungerar och kan utvecklas för att det som en gång investerats ska ge så stor avkastning som möjligt. Jag har valt att försö-ka se om det kan finnas motsvarigheter och analo-gier mellan ekonomiska observationer och fysikalis-ka processer för att försöka belysa hur marknadens prisvariation sker.

Fysik och ekonomi är två mycket olika ämnen, varför termen ekonofysik kan låta något missvisande vid en första anblick. Dock handlar ämnet helt en-

kelt om problem och observationer från ekonomin vilka undersöks med hjälp av en fysikers koncept och verktyg. Första gången jag kom i kontakt med ämnet var under en orienteringskurs på Stockholms universitet och jag fastnade direkt för det. Att få fördjupa sig i ekonofysik på avancerad nivå kändes som ett självklart val när det var dags för mitt exa-mensarbete på Fysiklinjen.

Grundidén är att applicera statistiska verktyg på ekonomiska data och observationer och genom att analysera resultatet försöka finna paralleller till fy-siken.

den 19 oktober 1987 inträffade den största börskraschen i modern tid då värdet hos flertalet av börserna runt om i världen sjönk med mer än 20 procent under en enda dag.

Anledningen till detta enorma ras har diskuterats

flitigt utan att någon än i dag kunnat förklara de exakta orsakerna till den så kallade ”svarta månda-gen”. Dock är själva händelsen väldigt intressant att undersöka vidare utan att fokusera på de bakomlig-gande orsakerna – det är ju i sig en väldigt ovanlig och faktiskt näst intill osannolik händelse om vi för-utsätter att marknadens prisvariationer är ett nor-malfördelat förlopp: ritas en sådan fördelning upp får man den karakteristiska klockformiga kurvan som symmetriskt avtar på båda sidor mot axlarna från ett medelvärde. Överallt omkring oss ser vi nor-

malfördelad statistik såsom en grupp människors längd, deras ålder, skostorlek, eller gasmolekylers hastighetsfördelning i en behållare.

Man kan ställa sig frågan om prisvariationerna är normalfördelade över en viss tid. Detta för att försö-ka belysa hur marknaden beter sig och för att kunna dra analogier till andra kända fördelningar. Här har jag valt att titta på Standard & Poor’s 500-index från 1950 fram till 2001. Detta är ett index som återspeg-lar marknadsvärdet på 500 stora företag med hög omsättning. Figur 1, till vänster, visar indexvärdena inritade i ett diagram där tiden är på x-axeln och y-axeln visar indexvärdet. Placeras sedan dessa vär-den i ett histogram får man en fördelningskurva där värdet från den svarta måndagen avviker med näs-tan 23 standardavvikelser från medelvärdet – sanno-likheten för att detta ska ske för en normalfördelad variabel är mycket liten.

prisvariationerna för en aktie kan ses som en slumpmässig rörelse över tid, en så kallad Brownsk rörelse (uppkallad efter botani-kern Robert Brown, 1773–1858, som stude-

Hur kan man länka olika processer i fysik till ekonomi? Det är temat i Michael Lindbergs D-uppsats. Att belysa ekonomiska händelseförlopp utifrån en fysikers synvinkel menar han kan ge ökad förståelse för prisförändringar på marknaden såväl som för börskrascher. Här presenteras ämnet ekonofysik för en bredare publik. Essän fokuserar särskilt på den stora börskraschen världen över den 19 oktober 1987, även kallad ”den svarta måndagen”.

Essä FördJupa diG

Varför essän? Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. Därför har Gadden infört essäsidor. Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

”Värdet från ’den svarta måndagen’ avviker med nästan 23 standardavvikelser från medelvärdet – sannolikheten för att detta ska ske för en normalfördelad variabel är mycket liten.”

Av mICHAEl lINDbERG (text och grafik)

börskrascher och feta svansar

Figur 1. S&p500 in-dexutveckling sedan den 3 januari 1950 fram till den 26 augusti 2003.

2/2011 Gaudeamus 15

rade pollenkorn nedsänkta i vätska och observerade då en slumpmässig rörelse). En slumpmässig varia-bel är ofta normalfördelad, dock brukar ekonomiska observationsdata uppvisa betydligt fetare svansar än normalfördelningskurvan. Detta innebär att eko-nomiska data har fler punkter vilka avviker mer från medelvärdet än hos en normalfördelning.

En av de mer fetsvansade fördelningarna är Cau-chyfördelningen, som går att finna på flera ställen inom fysiken, exempelvis hos en stjärnas linjespek-trum eller inom partikelfysik. Finns det då en modell som kan passa till S&P500-indexet? Jag ville testa just normal- och Cauchyfördelningen samt jämföra vilken som passade bäst.

F igur 2, till höger, visar resultatet av dessa anpassningar. Punkterna i diagrammet har beräknats med de empiriska observations-data från S&P500 med över 13 000 punkter

vilka är faktiska handelsdagar. Den röda heldragna kurvan är den anpassade Cauchykurvan och den blå kurvan är motsvarande normalfördelningskurva. Vi ser att Cauchykurvan passar bättre då punkterna närmar sig mitten medan den passar sämre då de närmar sig axlarna. Det omvända tycks gälla för den blå normalfördelningskurvan, den passar ju tämli-gen bra då punkterna närmar sig axlarna, i svansar-na, medan den inte passar bra alls för mittenpunk-terna där den knappt orkar sig över halvvägs upp till toppen av de empiriska värdena. För att jämföra dessa två anpassningar kan man exempelvis göra ett chi-kvadrattest, som säger något om skillnaden mellan förväntat och observerat utfall. Resultatet är att båda anpassningarna är ungefär lika dåliga och därmed tycks ingen av mina anpassningar helt mot-svara verkligheten.

Dock ska poängteras att testet innehåller beräk-ningar med standardavvikelse vilken faktiskt inte är definierad för Cauchyfördelningen, varför just chi-kvadrattestet kanske inte är helt relevant just här. Anpassningarna kan ändå vara av ett visst intresse, de uppvisar ju båda vissa likheter med de empiriska punkterna.

att göra anpassningar efter sina empiriska data kan alltså säga en del om hur priset varierar över tid, man talar om att markna-den är volatil då priset – värdet – ökar och

minskar, vart om vartannat. Därmed ställer man sig gärna frågan vad som orsakar prisvariationerna för en aktie. När man i fysiken tittar på exempelvis hur gasmolekyler rör sig i en behållare talar vi om att de har ett visst antal frihetsgrader; på vilka sätt moleky-len är tillåten att röra sig i rummet. Utan att gå in på detaljer i mekanik kan vi säga att en stel kropp har sex frihetsgrader, tre för rotation samt tre för dess förflyttning i rummet. Om nu dessa gasmolekyler med sina sex frihetsgrader har mycket rörelseenergi säger vi att gasen, som molekylerna utgör, har högre temperatur än en gas i en behållare med molekyler med lägre rörelseenergi.

Temperaturen är alltså ett mått på gasmolekyler-nas rörelseenergi. Priset hos en aktie varierar också. Vi säger att ”priset går upp och ned”, vilket naturligt-vis inte är någon fysikalisk rörelse i den meningen – dock kan vi tilldela aktien två frihetsgrader: en då priset ökar och en då priset minskar. Här kan man dra en intressant parallell. Sker det stora prisföränd-ringar – fluktuationer – över en period är volatilite-ten hög på marknaden, priset går alltså upp och ned och det kan vara mycket svårt att se hur det kommer att utvecklas. I finansiella sammanhang hör man ofta att vi har en het respektive kall marknad och vi kan här se parallellen mellan temperatur hos gasmo-lekylerna och prisvariationen för en aktie. Analogin mellan temperatur och volatilitet är intressant och kan vara gångbar i undersökningen av antalet fri-

hetsgrader för marknadskomponenter. Det är inte helt lätt att bestämma antalet frihetsgrader för en aktie eftersom prisfluktuationerna är beroende av flera underliggande faktorer som måste beaktas.

i en gas är det många molekyler som hela tiden befinner sig tätt intill varandra och de som be-finner sig närmast påverkar sin granne med sin rörelseenergi mer än de molekyler som befin-

ner sig på ett större avstånd från varandra. Precis innan fasövergångar då exempelvis de olika faserna gas och vätska samverkar och börjar koka, kan man inom vissa situationer få något som liknar ett flock-beteende på marknaden. Om en aktie får en stor prisvariation tenderar andra aktier att följa detta be-teende. En enkel förklaring till detta är att aktierna tycks handlas i den aktuella prisriktningen. Flockbe-teendet är extra tydligt för aktier som är relaterade till varandra. Säljs det färre bilar förväntar vi oss inte bara att fordonsindex sjunker utan även prisindex

för olja, stål och andra index relaterade till fordons-industrin. Andra orsaker till prisvariationerna och frihetsgrader för aktier kan vara exempelvis den in-formation som finns tillgänglig för aktien och olika tvång som den befinner sig i. Ett exempel på tvång kan vara antalet sålda bilrattar vilket är naturligt nära länkat till biltillverkningen och alltså påver-kas av antalet sålda bilar. Aktien för ett företag som endast tillverkar bilrattar har därmed ett visst tvång. En analogi till fysiken är exempelvis ett block som endast kan åka runt i x- och y-led och inte vertikalt i z-led – det finns ett tvång på blocket.

När det gäller den tillgängliga informationen för en aktie är det mest slående exemplet insiderhan-deln där endast en eller några få personer på mark-naden har kunskap som inte är tillgänglig för någon annan aktör. Detta kan helt klart påverka aktiepriset men i detta sammanhang är det snarare att betrakta som en underliggande orsak till prisvariationen. Det kan även finnas fler frihetsgrader för ett aktiepris men jag har endast valt att titta på några av dessa där man kan se analogier till, och exempel ur, fysiken.

S lutsatsen är alltså att det går att finna analo-gier mellan fysik och ekonomi. Exempelvis när man undersöker ekonomiska data kan man på makroskopisk nivå göra det från

en något annan synvinkel, och detta kan ge en viss förståelse för hur marknaden rör sig. På mikronivå gäller detsamma då man kan titta på en enskild aktie och hur dess pris utvecklas.

Man kan därtill använda sig av olika verktyg från statistiken som ger en del karakteristika om fördel-ningens utseende. Här har jag använt mig av kon-cept såsom kurtosis och skevhet för fördelningen i figur 2 för att undersöka om den har likheter med redan kända fördelningsfunktioner. Börskraschen 1987 ger en viss skevhet till figuren, det vill säga att den är något förskjuten till den vänstra sidan, det är dock knappt synbart utan ett framräknat resul-tat. Fördelningen uppvisar även viss kurtosis, som säger något om hur snabbt fördelningen planar ut mot axlarna, hur feta svansarna är på båda sidor. En fetsvansad fördelning har större kurtosisvärde än en normalfördelning och inom ekonomisk statistik kan man hitta just dessa fetsvansade fördelningar.

a ll ekonomisk data som finns tillgänglig i dag är väldigt ”ren”, det vill säga den krä-ver inga felberäkningar, vilket är en nöd-vändighet för de flesta observationsdata.

Därtill innehåller den inget ”brus”, alltså observa-tionsdata som egentligen inte tillhör det man avsåg att undersöka. Jag har använt mig av ett stängnings-index och dess värde är ju unikt och utan fel.

En ekonomisk tidsserie är en väldigt komplex se-rie som uppvisar likheter med flera modeller. Vilken som passar bäst är därmed en öppen fråga. Faktum är att det ofta publiceras artiklar i ämnet – det är ett snabbt växande forskningsämne och man ser allt fler matematiker och fysiker som vill ge sig in på finans-marknaden.

”Detta kallas inom fysiken för flockbeteende och man kan även se likheter med detta på marknaden.”

Om författarenMichael lindberg har studerat matematik, fysik och astronomi vid Stockholms universitet och

arbetar sedan fyra år på börsoperatorn nasdaqoMX i Frihamnen. i september 2010 presenterade han sin d-uppsats Some analogies between physics and economics vid institutionen för fysik.

Han arbetar även som astronomiguide och föreläsare vid observatoriemuseet i Stockholm.

!

Figur 2. de beräk-nade empiriska datapunkterna från S&p500-index tillsam-mans med de två anpassningarna. den blå kurvan vi-sar normalfördel-ningsfunktionen och den röda kur-van Cauchyfunk-tionen. notera det sista värdet till vänster från börskraschen den 19 oktober 1987, ”den svarta måndagen”.

16 Gaudeamus 2/2011

deT du FörST och främst behöver veta innan du ska söka något stipendium är var i världen du vill studera och vilka/vilket ämne. Ämnesbredden är stor och vissa stipendier betalas bara ut till perso-ner med specifika behov och bakgrund. Det finns även stipendier som betalas ut till både unga och gamla, studerande och ickestuderande som är ”medellösa” (alltså har dåligt med pengar).

Enligt stipendier.se ligger summan för stipendier för högskolestuderande of-tast mellan 1 000 och 15 000 kronor. För högre utbildningsgrader, såsom forska-re och doktorander, och för studier ut-omlands finns stipendier upp till ett par hundra tusen kronor! Hur upplägget på

betalningen sker anges oftast i informa-tionen om stipendiet och är väldigt va-rierande. Vanligt är att man vid stipendi-um för en uppsats får en större procent av pengarna efter inlämnad uppsats.

oM du STuderar eller är forskare vid Stockholms universitet kan du enligt SU:s hemsida ansöka från universitetets stipendiestiftelser.

På universitetets hemsida www.su.se finns en stipendiedatabas som ger infor-mation om och länkar till olika stipen-dier. Där söker du dig själv till de olika stipendier som passar in på dig – det kan bero på varifrån du kommer, vad du stu-derar och ibland till och med vilken ätt

du kommer ifrån. Men det finns också en uppsjö av sti-

pendier utanför SU:s korridorer, exem-pelvis genom www.stipendier.se och andra betalsidor. På studentinriktade sidan www.lycknis.se finns kostnadsfri stipendiesökning.

eliSabeTH larSSon arbeTar på Student-avdelningen på Stockholms universitet och jobbar just med olika stipendier.

– Ett tips är att tänka på ifall man kom-mer ifrån en annan ort – vad det finns för olika föreningar där, som antingen man själv eller ens föräldrar är medlemmar i? Vissa företag brukar också ha stipendier av olika slag. Men oavsett vilket man sö-

ker så brukar de oftast vara väldigt spe-cifika.

Elisabeth Larsson rekommenderar att man kollar i lokaltidningar och på olika företags hemsidor. Hon menar, liksom många som har sökt och fått stipendier, att det är mycket informationsletande och eget arbete.

FöruToM ”vanliGa” STipendier så finns det donationsstipendier. De är främst till för forskarstuderande, men det finns några undantag – exempelvis om man är släkting till någon som har upprättat en stipendiefond. Donationsstipendier finns också listade på SU:s hemsida, un-der utbildning–stipendier.

FrÅn FörSTa TenTan Till FörSTa JobbeTTips & Pepp

tuffa prov ger möjlighet till eu-jobb

Att söka stipendium är för många inte helt enkelt. i den täta stipendiedjungeln kan det vara svårt att hitta rätt och tydlig informa-tion om vad man kan och får söka. Gadden har sammanställt några tips – och det viktigaste är: sök i tid och sök mycket!Av sOfIE HAlléN (text) och mARIA KOlDING (illustration)

Gillar du europafrågor, hårt arbete – och eu? exempelvis jurister, ekono-mer och statsvetare som tar examen i vår kan just nu delta i uttagningspro-vet för eu-tjänstemän.

anna-KaiSa Suni

Uttagningsprovet, på EU-språk con-cours, är den vanligaste vägen till ett fast jobb inom EU. EU:s institutioner utlyser sällan enskilda tjänster utan an-vänder sig av concours för att få fram en lista på lämpliga personer, som se-dan kan rekryteras vid behov. Sophie Cavallin skrev uttagningsprovet 2002 och har arbetat inom EU sedan 2003. Hon svarar i telefon på sin arbetsplats i Europaparlamentet i Strasbourg, dit parlamentet flyttar en gång i månaden från Bryssel. Klockan är 20:30 och So-phie berättar att hon börjat innan åtta på morgonen.

– Så det är ingen gräddfil direkt, säger

hon angående fördomar om EU-anställ-da som lyfter topplön utan att lyfta ett finger.

däreMoT Menar SopHie Cavallin att EU är en väldigt spännande arbetsmiljö. EU:s institutioner marknadsför sig som en dynamisk arbetsplats där man kan byta inriktning under hela karriären, och för Sophies del stämmer det väl: hon har hunnit jobba inom fyra olika insti-tutioner under åtta år. Första jobbet på EU-domstolen ville hon egentligen inte ha, men tackade ändå ja.

– Det är inte alltid nödvändigt att satsa på drömjobbet från början. Det kan vara svårt att komma in även om man klarat concours. Så mitt råd är: får du ett jobb så ta det, sedan kan du bli förflyttad om ett par år, säger hon.

Urvalsprocessen till EU-jobb har för-ändrats under 2010. De nya uttagnings-proven ska gå snabbare, ha färre steg

och arrangeras varje år för de vanligas-te jobbprofilerna. Kraven är stenhårda, men arbetslivserfarenhet krävs inte för att söka.

– Man kan till och med lyckas bättre direkt ur skolan, då har man det akade-miska tänkandet och EU-kunskaperna färska i minnet, säger Sophie Cavallin, som själv bland annat hade pluggat vid Collège d’Europe i Brygge och prakti-serat på Utrikesdepartements EU-en-het innan hon gjorde uttagningsprovet. Hon skrev provet för övningens skull re-dan under studietiden och kom in på sitt andra prov, då hon tagit examen och fått officiell behörighet att söka.

i År Har reglerna ändrats så att även stu-denter som tar examen senast 31 juli 2011 är behöriga att söka. Det nya ur-valsförfarandet består av två steg och börjar med ett datorbaserat prov runt-om i EU-länderna, som bland annat

testar logiskt, numeriskt och abstrakt tänkande. Klarar man den första de-len väntar en utvärdering i Bryssel, där jobbrelaterade färdigheter och språk-kunskaper testas.

Ett avklarat prov garanterar inte jobb, utan de som blivit godkända utgör en re-servlista som EU:s institutioner använ-der för att plocka fram kandidater. Inte så enkelt med andra ord – men inte hel-ler omöjligt.

- Registrering för uttagnings-prov öppnar den 16 mars och

stänger i mitten av april.- Läs mer och anmäl dig för provet på www.eu-careers.se.- Den 31 mars anordnas gratis träning inför det första delprovet i Stockholm. Läs mer på www.krus.nu.

!

Uttagningsprov

på jakt i stipendiedjungeln

alberT oCH Gerda SvenSSonS

STiFTelSe ändamål ”Att främja vetenskaplig forsk-ning inom det medicinska området, be-träffande cirkulationsrubbningar inom de nedre extremiteterna.”Tillgängliga medel Omkring 100 000 kronor.

republiKanSKa FöreninGenS uppSaTS-

STipendier

”Uppsatserna ska på ett förtjänstfullt sätt diskutera och analysera Sveri-ges konstitution och statsskick eller aspekter av monarkins ekonomi och PR-värde”. För studenter på kandidat-, magister- eller mastersnivå i exempel-vis nationalekonomi eller juridik.Summa Två stipendier à 10 000 kronor.

ÅHManSKa STiFTelSen i bälinGe

”Stipendier till flickor i Bälinge som genomgår lanthushållskurs även som för studier på flickskolor och folkhög-skolor, sjukvårdsutbildning och utbild-ning till lärarinnor, kurser i matlag-ning, vävning och sömnad samt annan hemkunskap.”Tillgängliga medel 1 051 476 kronor.

KäMpeSTipendieT

Stipendium för ”bidragande till att vid-makthålla eller utveckla ett kulturellt arv.” Uppkallat efter författaren och lantarbetaragitatorn Alfred Kämpe, ut-delas av fackförbundet Kommunal. Summa 15 000 kronor.

!

stipendieexempel

Fördjupa dig i ditt favoritämne…

Vill du fördjupa dig i kulturgeogra� , litteraturvetenskap eller

special pedagogik? Eller vill du bygga på din kandidatexamen

med kunskaper exempelvis i klimat och miljöfrågor?

Du som har en kandidat- eller yrkesexamen alternativt minst

180 högskolepoäng har möjlighet att ta en masterexamen där

du utvecklar din förmåga att hantera komplexa frågeställningar

och företeelser inom ditt huvudämne. På följande sidor hittar

du några av de master utbildningar Stockholms universitet kan

erbjuda dig. Fler utbildningar � nns på www.su.se/studera.

Läs mer på nästa uppslag

Sök din master utbildning senast den 15 april!

… eller skaffa dig ett tillFörbättra dina chanser i yrkeslivet genom att fortsätta studera ditt favoritämne. Du kan också byta ämnesområde helt. Det här är bara några av de närmare 1000 program och kurser du kan välja mellan.

www.su.se/studera

Masterprogrammet i globalisering, miljö och social förändringNatur- eller samhällsvetare? Programmet ger dig förmåga att tvärvetenskapligt undersöka globala miljö- och samhällsförändringar. Hur anpassar sig utsatta samhällen till ökad nederbörd och tropiska cykloner? På vilket sätt går det att förbättra sanitära förhållanden i växande slumområden? På program-met studerar du platser och människor världen över för att reda ut samband inom globalisering, miljö och social förändring.

www.humangeo.su.se/mglob

Institutionen för musik- och teatervetenskap När uppstod teatern? Vad är det som är så märk-värdigt med Shakespeare? Är barockens opera en pånyttfödelse av antikens teater? Hur uppstod den klassiska baletten? Kan man verkligen tala i en dansföreställning? Hur har radion och Walkman ändrat musikens roll? Vi har ett Masterprogram i dansvetenskap, samt en teater- och dansvetenskaplig inriktning inom Masterprogrammet i estetiska vetenskaper.

www.mups.su.se

Masterprogram i språk veten skap med valbar inriktning Är du intresserad av språk? Detta är en samman-hängande utbildning med inriktning på ett av följande huvudområden: antik grekiska, engelska, filosofi, franska, italienska, lingvistik, portugisiska, slaviska språk, spanska, eller tvåspråkighet. Du fördjupar och utvecklar kunskaperna inom både ditt huvudområde och ämnesöverskridande områden som vetenskapsteori och forskningsmetodik.

www.ling.su.se/

Tvåspråkighet Är du intresserad av språk, samhälle och psykologi? Våra kurser tar upp ämnen som språkinlärning, språkpolitik, språket och hjärnan, attityder till språk och mycket mer – allt ur ett flerspråkighetsperspektiv.Du kan läsa Masterprogram i språkvetenskap med inriktning på tvåspråkighet eller välja fristående 7,5 hp-kurser.Se vår hemsida för mer information.

www.biling.su.se

LitteraturvetenskapHöstterminen 2011 startar

Masterprogram i litteraturvetenskap, svensk och allmän inriktning

Masterprogram i estetiska vetenskaperna, litteraturvetenskaplig inriktningFlera av våra kurser på avancerad nivå är också lämpade att ingå som delar i andra masterprogram.Läs mer om program och kurser på vår hemsida

www.littide.su.se

Tolk- och översättar institutetHar du en kandidatexamen i språk och funderar på en masterutbildning som kan ta dig ut i världen?TÖI erbjuder ht 11 utbildningsprogram där du kan kombinera dina språkkunskaper med en internat-ionell efterfrågad yrkesutbildning.

Masterprogram i översättningsvetenskap, inriktning tyska och inriktning italienska, 120 hp.

Masterprogram i översättningsvetenskap med inriktning på konferenstolkning, 120 hp.

www.tolk.su.se

Astronomi Masterprogrammet i astronomi ger dig en gedigen och bred utbildning inom astronomi men också många alternativ till specialisering inom någon del av ämnet du själv är intresserad av. Utbildningen är tvåårig och leder fram till en masterexamen i astronomi. Den förutsätter en kandidatexamen (Bachelor’s degree) i fysik eller motsvarande. Pro-grammet ges helt eller delvis på engelska. Astrono-mer som tidigare utbildats på våra program arbetar idag inom många skiftande arbetsområden. Utbild-ningen ger också en god grund för forskarutbildning.

www.astro.su.se

Masterprogram i meteoro-logi, oceanogra� och klimat Det tvååriga masterprogrammet i meteorologi, oceanografi och klimat ger dig omfattande möjlig-heter att fördjupa dina kunskaper om atmosfären, haven, vädret, de processer som påverkar och styr klimatet samt klimatförändringar. Våra lärare är aktiva forskare och MISU (Meteorologiska insti-tutionen vid Stockholms universitet) har en bred forskningsverksamhet med områden som atmos-färsfysik, atmosfärskemi, dynamisk meteorologi (från storskalig cirkulation till gränsskiktet) och fysisk oceanografi. Programmet ges helt eller delvis på engelska och förutsätter en kandidatexamen i fysik, meteorologi, oceanografi eller naturvetenskap. Med en masterexamen i meteorologi, oceanografi och klimat har du många möjligheter framför dig. Arbetsmarknaden sträcker sig från prognosmeteor-ologer via miljöexperter och klimatkonsulter till atmosfärs- och havsforskare. För mer info maila till studentinfo@misu.su.se eller se

www.misu.su.se

Sociologi och demogra� Masterprogram i sociologi 120 hp ger dig kompe-tens att självständigt analysera olika typer avsamhällsrelaterade frågeställningar med hjälp av sociologisk teori och metod. Behörighetskrav: Sam-hällsvetenskaplig kandidatexamen, 60 hp i sociologi och Engelska B.Multidisciplinary Master´s Programme in Demography 120 hp provides skills for independent analyses of demographic phenomena such as fertility, mortality and migration. Educational requirement: Bachelor´s degree in social science, biology or public health.

www.sociology.su.se

Matematik, naturvetenskap och lärande Hur förklarar du frågor om klimat, miljö och hälsa på ett sätt som är intressant för ungdomar? Hur gör du matematiska samband begripliga och menings-fulla? Vill du fördjupa dig i frågor om lärande i mate-matik eller naturvetenskap? Hos oss lär du dig att utveckla din undervisning och driva forsknings- och utvecklingsprojekt i matematik eller naturveten-skapliga ämnen. Vi erbjuder magister- och master-utbildning, forskarutbildning samt fristående kurser.

www.mnd.su.se

Masterprogram i samhällsplaneringHållbar utveckling, bostadsbrist, segregering, regio-nal obalans och stadsomvandling är utmaningar för dagens samhällsplanerare. Fördjupa din kunskap och förståelse för planeringens villkor och förutsätt-ningar i Sverige och internationellt. Programmet erbjuder goda möjligheter till specialisering, fältstu-dier och kontakt med arbetslivet. Efter examen kan du arbeta med processledning, kvalificerat utred-nings- och utvecklingsarbete.

www.humangeo.su.se/murp

Masterprogram i natur-geogra� och kvartärgeologiKunskap förändrar världen! Klimat- och miljöför-ändringar, resurskonflikter och naturkatastrofer är problem som berör oss alla. Varje dag förmedlar media bilder om hot, risker och miljöförändringar världen över. Vilka är orsakerna till att det blivit så här och vad kan vi tänkas göra åt det? I en värld i förändring behövs människor med kunskap och kompetens. Vi har ett flertal masterutbildningar inom geo-vetenskap, biogeovetenskap, geografi och miljövård. Med en avancerad utbildning i bagaget öppnar sig en värld av möjligheter. Välkommen att göra en spännande kunskaps-resa hos oss och landa med bagaget fullt av aktuell kunskap on samhällsviktiga frågor!

www.ink.su.seData- och systemvetenskapVåra magister- och masterprogram passar dig som vill bygga på din grundexamen, oavsett om den är i data- och systemvetenskap, informatik eller ett motsvarande ämne.

Magisterprogram i data- och systemvetenskapMasterprogram i data- och systemvetenskapMasterprogram i affärsledning med

informationssystemMasterprogram i strategisk IT-managementMasterprogram i IT-projektledning

(ges på distans)

www.dsv.su.se

School of BusinessClose contacts with the worlds of business and research

International Exchange Perfect mix of theory and practiceModern education in a historical settingExcellent career prospects

Our programmes (2 years):Accounting, Auditing and AnalysisBanking and FinanceConsumer and Business MarketingManagement StudiesStrategic IT Management

www.fek.su.se

Behöver du någon att bolla dina idéer med? Har du frågor om dina studier? Kontakta studievägledningen studentavdelningen@studadm.su.se.

Chatta med studievägledare den 11–15 april, kl. 13–15 www.su.se/student/chatt

Mastersprogram i inter-nationell och jämförande pedagogik Alla har rätt till utbildning av bra kvalité oavsett skillnader i kön, ålder och ekonomiska förutsätt-ningar. Idag finns det 70 miljoner barn och 780 miljoner vuxna som inte har den rätten i världen. Vad kan vi göra som medborgare i det globala samhället? Sådana och liknande internationella och nationella frågor och ämnen ligger i fokus för vårt tvååriga mastersprogram.

www.interped.su.se

Masterprogram i specialpedagogik Utbildningen ger fördjupad kompetens i specialpe-dagogik och behörighet till forskarstudier i special-pedagogik eller annat relevant ämne. Du utvecklar kunskap om förändrad syn på funktionsnedsättning och social problematik samt olika pedagogiska villkor för delaktighet och inkludering.Beträffande inriktning mot synpedagogik eller dövhet och hörselskada besök

www.specped.su.se/utbildning/master

Masterprogrammet i kulturgeogra�Masterprogrammet ger fördjupade och breddade kunskaper inom kulturgeografins olika temaområ-den, som landskapsgeografi, befolkningsgeografi eller inom ekonomiska och urbana processer. Pro-grammet erbjuder goda möjligheter till specialise-ring, fältstudier och kontakter med arbetslivet. Efter examen kan du delta i forsknings- och utvecklings-arbete och självständigt arbeta inom avancerad utredning och handläggning.

www.humangeo.su.se/mhg

Biologi Om du har en kandidatexamen och ett doku-menterat miljöintresse kan du söka till master-programmet Social-Ecological Resilience for Sustainable Development.För att börja studera på våra andra master-program t.ex. Biodiversitet och bevarandebiologi, Ekologi, Toxikologi, Mikrobiologi eller Molekylära livsvetenskaper behöver du ha en kandidat- examen i biologi eller molekylärbiologi. Läs mer på

www.big.su.se

Sök senast

den 15 april

Sök utbildning och anmäl dig senast den 15 april

… eller skaffa dig ett tillFörbättra dina chanser i yrkeslivet genom att fortsätta studera ditt favoritämne. Du kan också byta ämnesområde helt. Det här är bara några av de närmare 1000 program och kurser du kan välja mellan.

www.su.se/studera

Masterprogrammet i globalisering, miljö och social förändringNatur- eller samhällsvetare? Programmet ger dig förmåga att tvärvetenskapligt undersöka globala miljö- och samhällsförändringar. Hur anpassar sig utsatta samhällen till ökad nederbörd och tropiska cykloner? På vilket sätt går det att förbättra sanitära förhållanden i växande slumområden? På program-met studerar du platser och människor världen över för att reda ut samband inom globalisering, miljö och social förändring.

www.humangeo.su.se/mglob

Institutionen för musik- och teatervetenskap När uppstod teatern? Vad är det som är så märk-värdigt med Shakespeare? Är barockens opera en pånyttfödelse av antikens teater? Hur uppstod den klassiska baletten? Kan man verkligen tala i en dansföreställning? Hur har radion och Walkman ändrat musikens roll? Vi har ett Masterprogram i dansvetenskap, samt en teater- och dansvetenskaplig inriktning inom Masterprogrammet i estetiska vetenskaper.

www.mups.su.se

Masterprogram i språk veten skap med valbar inriktning Är du intresserad av språk? Detta är en samman-hängande utbildning med inriktning på ett av följande huvudområden: antik grekiska, engelska, filosofi, franska, italienska, lingvistik, portugisiska, slaviska språk, spanska, eller tvåspråkighet. Du fördjupar och utvecklar kunskaperna inom både ditt huvudområde och ämnesöverskridande områden som vetenskapsteori och forskningsmetodik.

www.ling.su.se/

Tvåspråkighet Är du intresserad av språk, samhälle och psykologi? Våra kurser tar upp ämnen som språkinlärning, språkpolitik, språket och hjärnan, attityder till språk och mycket mer – allt ur ett flerspråkighetsperspektiv.Du kan läsa Masterprogram i språkvetenskap med inriktning på tvåspråkighet eller välja fristående 7,5 hp-kurser.Se vår hemsida för mer information.

www.biling.su.se

LitteraturvetenskapHöstterminen 2011 startar

Masterprogram i litteraturvetenskap, svensk och allmän inriktning

Masterprogram i estetiska vetenskaperna, litteraturvetenskaplig inriktningFlera av våra kurser på avancerad nivå är också lämpade att ingå som delar i andra masterprogram.Läs mer om program och kurser på vår hemsida

www.littide.su.se

Tolk- och översättar institutetHar du en kandidatexamen i språk och funderar på en masterutbildning som kan ta dig ut i världen?TÖI erbjuder ht 11 utbildningsprogram där du kan kombinera dina språkkunskaper med en internat-ionell efterfrågad yrkesutbildning.

Masterprogram i översättningsvetenskap, inriktning tyska och inriktning italienska, 120 hp.

Masterprogram i översättningsvetenskap med inriktning på konferenstolkning, 120 hp.

www.tolk.su.se

Astronomi Masterprogrammet i astronomi ger dig en gedigen och bred utbildning inom astronomi men också många alternativ till specialisering inom någon del av ämnet du själv är intresserad av. Utbildningen är tvåårig och leder fram till en masterexamen i astronomi. Den förutsätter en kandidatexamen (Bachelor’s degree) i fysik eller motsvarande. Pro-grammet ges helt eller delvis på engelska. Astrono-mer som tidigare utbildats på våra program arbetar idag inom många skiftande arbetsområden. Utbild-ningen ger också en god grund för forskarutbildning.

www.astro.su.se

Masterprogram i meteoro-logi, oceanogra� och klimat Det tvååriga masterprogrammet i meteorologi, oceanografi och klimat ger dig omfattande möjlig-heter att fördjupa dina kunskaper om atmosfären, haven, vädret, de processer som påverkar och styr klimatet samt klimatförändringar. Våra lärare är aktiva forskare och MISU (Meteorologiska insti-tutionen vid Stockholms universitet) har en bred forskningsverksamhet med områden som atmos-färsfysik, atmosfärskemi, dynamisk meteorologi (från storskalig cirkulation till gränsskiktet) och fysisk oceanografi. Programmet ges helt eller delvis på engelska och förutsätter en kandidatexamen i fysik, meteorologi, oceanografi eller naturvetenskap. Med en masterexamen i meteorologi, oceanografi och klimat har du många möjligheter framför dig. Arbetsmarknaden sträcker sig från prognosmeteor-ologer via miljöexperter och klimatkonsulter till atmosfärs- och havsforskare. För mer info maila till studentinfo@misu.su.se eller se

www.misu.su.se

Sociologi och demogra� Masterprogram i sociologi 120 hp ger dig kompe-tens att självständigt analysera olika typer avsamhällsrelaterade frågeställningar med hjälp av sociologisk teori och metod. Behörighetskrav: Sam-hällsvetenskaplig kandidatexamen, 60 hp i sociologi och Engelska B.Multidisciplinary Master´s Programme in Demography 120 hp provides skills for independent analyses of demographic phenomena such as fertility, mortality and migration. Educational requirement: Bachelor´s degree in social science, biology or public health.

www.sociology.su.se

Matematik, naturvetenskap och lärande Hur förklarar du frågor om klimat, miljö och hälsa på ett sätt som är intressant för ungdomar? Hur gör du matematiska samband begripliga och menings-fulla? Vill du fördjupa dig i frågor om lärande i mate-matik eller naturvetenskap? Hos oss lär du dig att utveckla din undervisning och driva forsknings- och utvecklingsprojekt i matematik eller naturveten-skapliga ämnen. Vi erbjuder magister- och master-utbildning, forskarutbildning samt fristående kurser.

www.mnd.su.se

Masterprogram i samhällsplaneringHållbar utveckling, bostadsbrist, segregering, regio-nal obalans och stadsomvandling är utmaningar för dagens samhällsplanerare. Fördjupa din kunskap och förståelse för planeringens villkor och förutsätt-ningar i Sverige och internationellt. Programmet erbjuder goda möjligheter till specialisering, fältstu-dier och kontakt med arbetslivet. Efter examen kan du arbeta med processledning, kvalificerat utred-nings- och utvecklingsarbete.

www.humangeo.su.se/murp

Masterprogram i natur-geogra� och kvartärgeologiKunskap förändrar världen! Klimat- och miljöför-ändringar, resurskonflikter och naturkatastrofer är problem som berör oss alla. Varje dag förmedlar media bilder om hot, risker och miljöförändringar världen över. Vilka är orsakerna till att det blivit så här och vad kan vi tänkas göra åt det? I en värld i förändring behövs människor med kunskap och kompetens. Vi har ett flertal masterutbildningar inom geo-vetenskap, biogeovetenskap, geografi och miljövård. Med en avancerad utbildning i bagaget öppnar sig en värld av möjligheter. Välkommen att göra en spännande kunskaps-resa hos oss och landa med bagaget fullt av aktuell kunskap on samhällsviktiga frågor!

www.ink.su.seData- och systemvetenskapVåra magister- och masterprogram passar dig som vill bygga på din grundexamen, oavsett om den är i data- och systemvetenskap, informatik eller ett motsvarande ämne.

Magisterprogram i data- och systemvetenskapMasterprogram i data- och systemvetenskapMasterprogram i affärsledning med

informationssystemMasterprogram i strategisk IT-managementMasterprogram i IT-projektledning

(ges på distans)

www.dsv.su.se

School of BusinessClose contacts with the worlds of business and research

International Exchange Perfect mix of theory and practiceModern education in a historical settingExcellent career prospects

Our programmes (2 years):Accounting, Auditing and AnalysisBanking and FinanceConsumer and Business MarketingManagement StudiesStrategic IT Management

www.fek.su.se

Behöver du någon att bolla dina idéer med? Har du frågor om dina studier? Kontakta studievägledningen studentavdelningen@studadm.su.se.

Chatta med studievägledare den 11–15 april, kl. 13–15 www.su.se/student/chatt

Mastersprogram i inter-nationell och jämförande pedagogik Alla har rätt till utbildning av bra kvalité oavsett skillnader i kön, ålder och ekonomiska förutsätt-ningar. Idag finns det 70 miljoner barn och 780 miljoner vuxna som inte har den rätten i världen. Vad kan vi göra som medborgare i det globala samhället? Sådana och liknande internationella och nationella frågor och ämnen ligger i fokus för vårt tvååriga mastersprogram.

www.interped.su.se

Masterprogram i specialpedagogik Utbildningen ger fördjupad kompetens i specialpe-dagogik och behörighet till forskarstudier i special-pedagogik eller annat relevant ämne. Du utvecklar kunskap om förändrad syn på funktionsnedsättning och social problematik samt olika pedagogiska villkor för delaktighet och inkludering.Beträffande inriktning mot synpedagogik eller dövhet och hörselskada besök

www.specped.su.se/utbildning/master

Masterprogrammet i kulturgeogra�Masterprogrammet ger fördjupade och breddade kunskaper inom kulturgeografins olika temaområ-den, som landskapsgeografi, befolkningsgeografi eller inom ekonomiska och urbana processer. Pro-grammet erbjuder goda möjligheter till specialise-ring, fältstudier och kontakter med arbetslivet. Efter examen kan du delta i forsknings- och utvecklings-arbete och självständigt arbeta inom avancerad utredning och handläggning.

www.humangeo.su.se/mhg

Biologi Om du har en kandidatexamen och ett doku-menterat miljöintresse kan du söka till master-programmet Social-Ecological Resilience for Sustainable Development.För att börja studera på våra andra master-program t.ex. Biodiversitet och bevarandebiologi, Ekologi, Toxikologi, Mikrobiologi eller Molekylära livsvetenskaper behöver du ha en kandidat- examen i biologi eller molekylärbiologi. Läs mer på

www.big.su.se

Sök senast

den 15 april

Sök utbildning och anmäl dig senast den 15 april

Vill du jobba med ditt favoritämne? Brinner du för att inspirera människor och få dem att växa? Är du bra på att förklara saker? Då är läraryrket något för dig.

Läs vid Stockholms universitet och få djupa ämneskunskaper

samt insikter om barns och ungas lärande. Välj någon av de nya

lärarutbildningarna som startar hösten 2011 och bli förskole-,

yrkes- eller ämneslärare.

När du studerar vid Stockholms universitet har du lika nära

till storstadens hela utbud av kultur och nöjen som till aktuell

forskning, samhällsutveckling och arbetsmarknad. Välkommen!

Läs mer på www.su.se/lararutbildningar

Sök senast den 15 april

Hur förklarar man ?

2/2011 Gaudeamus 21

21 921 perSoner. Så många registrerade sig som med-lemmar hos Stockholms universitets studentkår, SUS, under hösten. Det är 10 000 fler än vad kåren försiktigt räknade med för ett år sedan. Det finns ingen tydlig för-klaring till de höga siffrorna, även om det hörts röster om att många studenter missat att de inte måste be-tala, trots den stora uppmärksamhet som avskaffandet av kårobligatoriet har fått.

– Det är svårt att veta varför så många valt att bli medlemmar. Enligt tidigare medlemsundersökningar uppskattar studenterna rabatter och möjligheten att få hjälp i olika situationer, säger Gustav Kihlberg, ordfö-rande för SUS.

Medlemsantalet för vårterminen var i mitten av mars 19 500, alltså ett par tusen färre än under hösttermi-nen. Något som SUS ordförande menar kan bero på att

antalet studenter vanligtvis minskar under våren. Han säger att det första årets medlemssiffror antagligen inte utgör något standardmått för hur det blir i framtiden. Att antalet röstberättigade i kårvalet minskat tror han inte kommer påverka valdeltagandet den 9–13 maj.

FrÅGan är oM SUS medarbetare orkar dra in 20 000 medlemmar varje termin även i fortsättningen.

Gustav Kihlberg tror att kraften finns där, och vill ar-beta för tillgänglighet och förmåner.

– Studentombuden är till exempel något av det vikti-gaste vi har, det är många som söker sig till dem. Under förra verksamhetsåret hade enheten cirka 100 ärenden och nu är vi redan uppe i över 150.

Inför avskaffandet av kårobligatoriet, under vårter-minen 2010, laddade kåren upp med förmåner för att

... innebar att det var obligatoriskt för stud-enter vid universitet och högskolor att vara

medlemmar i en studentkår. i Uppsala och Lund behövde studenterna även

vara med i en nation och i Stockholm i en fakultets-förening. Obligatoriet avskaffades 1 juli 2010.

→

snart har ett läsår passerat sedan studentkårernas trygga inkomstkälla försvann. från den 1 juli 2010 är det inte längre obligatoriskt för studenter att betala kårmedlemsavgift. sedan dess har kampen om medlemmarna tagit fart – och flera av landets kårer har lyckats bättre än vad någon vågat hoppas på.Av jENNIE AqUIlONIUs

eTT År uTan KÅrobliGaToriuM Reportage

Frivillighetens (k)årStudentkåren har flyttat in i rummet bredvid biblioteket där iT & Media tidigare hade sin Helpdesk. SuS hoppas att det så kallade Glasrummet snart ska vara ett inarbetat koncept. foto: amalthea frantz

Kårobligatoriet...!

locka medlemmar. Bland annat tog Stockholms stu-dentkårers centralorganisation, SSCO, beslut om att koppla Stiftelsen Stockholms studentbostäder, SSSB, till kårmedlemskap. Studenter måste nu vara medlem-mar både för att få stå i kön och bo i bostäderna.

22 Gaudeamus 2/2011

ida FaST, 24, religionshistoria B.

– Ja, jag är med i humanistkå-ren. Jag är med för förmånernas skull, för att pengarna går till Aka-demiska föreningen och till stu-dentaktiviteter. Det handlar om rabatter, att gå in på nationer och bättre priser. Jag är inte medlem för kårens skull, om jag kunde välja bort dem skulle jag göra det. Jag har aldrig fått hjälp av kåren,

det ger ett oseriöst intryck, ungefär att ”vi gör så him-la mycket fester”. Jag skulle vilja se dem i fler samman-hang där de representerar studenter.

HayaT MuHaMMad, 30, Gender stu-

dies, internationell student.

– Nej, jag är inte med i kåren. De begränsar sig till fester och studentaktiviteter. De borde försöka hjälpa mänskligheten genom stöd till exempelvis folk i Afrika som lider. Det är slöseri med tid att vara medlem. Det är därför har jag gått med i ett hung-erprojekt i stället.

aliCe Wernbro, 22, läser till sjuk-

gymnast.

– Ja, varför inte? Allting blir mycket lättare och annars får jag väl inget studentkort? Även om det inte är obligatoriskt längre så mis-sar den som inte är med en hel del. Den som inte är med får inga för-måner eller rabatter och kan inte ta del i studentlivet på samma sätt.

Andra förändringar var att tre personer sades upp under verksamhetsåret 2009/2010, exempelvis i recep-tionen i Nobelhuset och kårexpeditionen i Allhuset. I stället anställdes bland andra ytterligare ett student-ombud. Generellt har det totala antalet anställda och förtroendevalda varit relativt oförändrat under de se-naste två åren.

TroTS KÅrenS HÅrda arbete för att värva medlemmar har fortfarande inga medlemsvillkor tagits fram efter det att medlemskapet blev frivilligt. Det finns alltså ingenting som reglerar studenternas rättigheter och skyldigheter, eller vad kåren kan göra med medlem-marnas personuppgifter. Enligt en av de ansvariga på kåren ska beslut om villkoren fattas i maj.

SUS har även talat om vikten av kommunikation. Det finns dock ingen kommunikationsplan eller mark-nadsföringsstrategi, även om en kommunikationsplan är under produktion. Det finns inte heller någon sär-skild pott avsatt för marknadsföring.

en STraTeGi För att överleva var att kåren under förra verksamhetsåret slöt ett avtal med universitetet om ett årligt stöd på 7,85 miljoner kronor, varav 1,8 miljoner skulle täcka Gaudeamus kostnader. Statsbidraget lig-ger i dag på 3,2 miljoner kronor och medlemsantalet har stigit långt över förväntan.

Trots det ökar den förväntade förlusten ständigt. Från cirka minus 1,5 miljoner i den preliminära bud-geten i juni 2010, via minus 1,9 miljoner i den definitiva budgeten som antogs i september, till minus 2,6 miljo-ner i mars 2011. vad beror det på?

– När vi gjorde vår budget använde vi förra årets mo-dell som utgångspunkt. Det fanns en del felaktigheter i den som vi har rättat till under året, exempelvis hade inte personalförsäkringar tagits med. Därför har för-lusten ökat på papperet, i verkligheten skulle siffran ha blivit densamma. Vi har dock fortfarande målet att kå-ren inte ska gå med förlust verksamhetsåret 2013/2014. Ett steg mot det målet är att säga upp Allhuset, vars

hyra är på drygt en miljon, och i stället bara hyra Lilla salen, säger Gustav Kihlberg.

Sedan reCepTionen i kårhuset försvann efter som-maren 2010 har en hel del vilsna studenter irrat runt i kårhuset på jakt efter någon att prata med. Om de ens kommit in. För att öka tillgängligheten har kåren i stäl-let placerat sig i det så kallade Glasrummet vid bibliote-ket där IT och Medias Helpdesk tidigare fanns.

Enligt instruktionerna till medarbetarna ska rummet tillsammans med webbplatsen vara SUS ansikte utåt: ”Genom inredning, informationskanaler och personli-ga möten vill vi upplysa om vad studentkåren gör samt informera om medlemskapet.”

Enligt en av studentkårens medarbetare, som vill vara anonym, har planerandet och genomförandet av det nya rummet varit bristfällig.

– Initiativet med Glasrummet är bra, men det har va-rit svårt att få igenom idéer från de förtroendevalda. Möten tar till sig synpunkterna men vi vet inte om nå-gon förändring sker. Vi fick inte information om när det skulle öppnas eller vad vi skulle göra där, det kom efter att vi suttit där i en vecka, vilket var frustrerande.

när Gadden GÅr förbi Glasrummet är det fortfarande inte helt färdiginrett. Två studenter kommer in och frågar om studentkortet. I de gröna sofforna sitter stu-denterna Elissa Berrill, Kat Grigg och Simon Jakobsson tillsammans med SUS internationella samordnare Kyle Verboomen.

– Vi är här för att planera miljöveckan Earth Week. Den äger rum 9–13 maj och anordnas för att uppmärk-samma miljöfrågor, exempelvis hur mycket av soporna på campus som kan återvinnas eller komposteras, sä-ger Elissa Berrill.

En stund senare kommer en student in och frågar ef-ter IT & Medias Helpdesk. Kårens förhoppning är att deras rum på campus snart ska ha fastnat i studenter-nas medvetande.

Reportage eTT År uTan KÅrobliGaToriuM

antal medlemmar vT 2010(siffrorna är ungefärliga) HT 2010

Medlemsavgift

antal anställda/arvoderade

arvodering per månad för förtroendevalda

Stöd från universitetet per år

Studentbostadskö

Marknadsföringsbudget

exempel på förmåner kopplade till medlemskap

Kårer i landetsTOCKHOlm UPPsAlA GÖTEbORG lUND

Genomsnitt av fyra kårer

Studentlund är en sammanslut-ning av 7 kårer, 12 nationer och Akademiska föreningen.

på plats i lund passade Gadden på att fråga några studenter om de är med i en studentkår på orten.

33 900 21 900

80 kr.

13 anställda fyller 12,5 hel-tidstjänster. 18 arvoderade fyller 17 heltider.

16 000 kr.

7,85 miljoner.

Kopplad till medlemskap.

Finns ingen särskild pott, men sådana kostnader inne-fattar bland annat de anställ-da på kommunikationsenhe-ten och trycksaker.

Karateträning, ett datorföre-tag och en resebyrå.

34 63033 470

45 kr.

9 anställda fyller 7,5 heltids-tjänster. 24 arvoderade fyller 23,25 heltider.

13 000 kr.

335 kr per student.

inte kopplad till medlemskap.

50 000 kr för marknads-föringssatsning. Delar av många andra utgiftsområden används också till marknads-föring.

Handlån, rabatt på hyra av fritidsanläggning och trä-ningshall.

Anslutningsgraden var cirka 50 procent HT10.

70–120 kr.

5 anställda och 18 arvoderade fördelade på tre kårer.

11 000–16 000 kr.

205 kr per student.

inte kopplad till medlemskap.

30 000–400 000 kr.

Gym, Folkuniversitetet, kaféer.

28 22027 000

Cirka 270 kr.

De flesta kårer har 0–7 hel-tidsarvoderade.

Cirka 11 900 kr.

Kårerna får 210 kr per student.

Kopplad till medlemskap.

Cirka 80 000–100 000 kr för annonsering och profil- produkter.

Det finns inga förmåner di-rekt kopplade till Student-lund. Dock erbjuds bostads-köer och tillträde till klubbar och studentorganisationer.

STudenTröSTer FrÅn lund

TYCK TIll på www.gaudeamus.se

2/2011 Gaudeamus 23

Studenter vid Stockholms universitet måste inte längre vara med i en fakultetsförening. det har fått blandade konsekvenser för föreningarna, vissa har tappat tusentals medlemmar medan andra knappt har berörts alls.

Efter kårobligatoriets avskaffande den 1 juli 2010 har antalet betalande medlemmar i Humanistiska fören-ingen, HumF, sjunkit från cirka 10 000 till 600. Det inne-bär framförallt minskade intäkter, vilket i längden kan påverka vilken typ av verksamhet föreningen har råd att bedriva. Utan det ekonomiska stödet från Huma-nistiska fakulteten, som täcker föreningens lokaler i Gula Villan, hade det varit betydligt kämpigare.

– I och med det frivilliga medlemskapet behöver fören-ingarna marknadsföra sig hårdare. Studenter är inte all-tid på det klara med vad en fakultetsförening är och vad som skiljer oss från kåren. Det är inte konstigt eftersom de tidigare inte behövt skilja organisationerna åt, säger Amanda Magnusson Arntsen, ordförande i HumF.

den FöreninG SoM avskaffandet av obligatoriet haft minst inverkan på är Juridiska föreningen, JF. Under höstterminen 2010 minskade antalet medlemmar nå-got, men nu har de flesta juriststudenter gått med.

– Vi har fått chansen att stå på egna ben och förnya vår verksamhet vilket har gynnat oss, säger ordförande Martina Ogenhammar.

Även Föreningen Ekonomerna, FE, ser obligatorie-

avskaffandet som en möjlighet att utveckla verksam-heten. Enligt ordförande Martin Lagus har föreningen kunnat fortsätta ordna aktiviteter eftersom de ofta job-bar med sponsorer. Han säger att FE har förlorat sin största inkomstkälla i och med minskade medlemsin-täkter, men kan inte ge något exempel på vilka konse-kvenser det har fått för verksamheten.

För ett år sedan hoppades Stockholms universitets studentkår, SUS, på ett kopplat medlemskap med fa-kultetsföreningarna. Vissa var för, andra emot, och ef-ter en tids diskussion föll förslaget. NF valde att säga nej för att inte tvinga på medlemmar som bara ville stödja NF ett kårmedlemskap.

– Det fanns också ett missnöje i styrelsen om hur kår-arbetet fungerade, exempelvis att kåren bygger på ett partipolitiskt system i stället för att vara mer förenings-baserat, säger ordförande Björn Schrammel.

i oCH Med obligatoriereformen fick fakultetsföreningar-na inte behålla sina skattelättnader. De måste i stället ansöka om dem, till skillnad från de liknande så kal-lade nationerna i Lund och Uppsala. Förändringen har ännu inte fått några synliga konsekvenser. Till exempel uppger JF att de är undantagna från skatteskyldighet medan HumF får se resultatet i deklarationen i maj.

även naTurveTenSKapliGa FöreninGen, NF, har tappat tusentals medlemmar och även här har fakulteten räd-dat verksamheten genom ekonomiskt bistånd. Aktivi-

teterna har kunnat fortgå ungefär som förut, utbudet har till och med breddats med bland annat salsa och föreläsningar.

– Avskaffandet av kårobligatoriet är en bra utveck-ling. Det tvingar föreningarna att bli mer aktiva när det gäller att anpassa verksamheten efter medlemmarnas behov och önskemål, säger Björn Schrammel.

Samhällsvetenskapliga föreningens ordförande, Fredrik Holmberg, är kritisk till hur reformen genom-fördes.

– Förändringen skedde utan en välplanerad över-gångsperiod och jag tror att studentföreningars bety-delse för lärosätena har underskattats på många håll. Vi står för att skapa sociala knutpunkter på campus och är på det sättet en viktig del i studenternas liv.

En fakultetsförening är en studentförening med en särskild fakultets- eller ämnes-

anknytning. De ägnar sig bland annat åt sociala aktiviteter och arbetsmarknadsdagar. Vid Stock-holms universitet finns fyra fakultetsföreningar som motsvarar de fyra fakulteterna: Juridiska För-eningen, Humanistiska Föreningen, Naturveten-skapliga Föreningen och Samhällsvetenskapliga Föreningen. Därtill kommer Föreningen Ekono-merna vid Stockholms universitet.

!

sTUDENTfÖRbUNDET fÖR sOCIAlT ARbETE (Socialhögskolan)

anslutningsgrad 75 procent.Medlemsavgift 250 kronor.Kåren har tvingats att spara och hitta nya inkom-ster som försäljning av kaffe och böcker. Den har fått jobba mer med att synas, sprida information och hitta fler erbjudanden.

DIsK (Studentkåren vid institutionen för data- och systemvetenskap) anslutningsgrad 75 procent.Medlemsavgift 150 kronor.Avskaffandet av kårobligatoriet har påverkat kåren positivt på många sätt, även om de förlorat lite pengar. De har gått ut starkt i form av marknadsföring och en insparksperiod för nya studenter.

sTUDENTKÅREN VID jmK (institutionen för jour-nalistik, medier och kommunikation)anslutningsgrad 60 procent.Medlemsavgift 100 eller 200 kronor, beroende på förmåner.Kåren har förlorat medlemmar vilket har inneburit minskade intäkter. Det ställer högre krav på de aktiva att marknadsföra kåren. Till exempel är fotbollslaget JMK-United tillbaka och det finns en ny festgrupp.

Andra kårer vid stockholms universitet!

eTT År uTan KÅrobliGaToriuM Reportage

fakultetsföreningarna

fakultetsföreningarna förnyar sig

naturvetenskapliga föreningen huserar i nyrenoverade Gröna villan. För att locka nya medlemmar erbjuder de nu bland annat salsa och föreläsningar. foto: nicole raphael

24 Gaudeamus 2/2011

” Det här med Nazityskland och Förintelsen är ett elände. De detaljerade beskrivningarna är mer än vad man egentligen står ut med, därför kommer jag nog inte skriva något mer. Det är

lite för tungt.”

KlaS ÅMarK Har i tio år jobbat med att skriva klart den uppmärksammade tungviktaren om Sveriges förhål-lande till andra världskriget. Ett uppdrag för Veten-skapsrådets Nazismprogram som kom att resultera i 674 noggrant utvalda sidor samlade under den slag-kraftiga titeln Att bo granne med ondskan – Sveriges för-hållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen – en titel han är mäkta stolt över.

– Det är första gången jag är riktigt nöjd. Det var verk-ligen ”wow – där sitter den”. Annars är det hopplöst svårt med boktitlar. Jag tycker den här är bra, den är slagkraf-tig samtidigt som den täcker något viktigt i boken.

KlaS, penSionerad proFeSSor med ett brinnande in-tresse för historia. Den tidiga tanken var att bli läkare men porten till Karolinska institutet öppnades inte så fritidsintresset visade vägen och historiker blev yrkes-titeln. Högt över trädtopparna borta vid historiska in-stitutionen sitter professorn bekvämt tillbakalutad i kontorsstolen och låter fötterna vila mot bordsbenen. En enerverande hosta tvingar honom att då och då av-bryta långa ordflöden. Som för att terrorisera hostan trycker han med pekfingret mot halsgropen var gång en ny attack hälsar på.

– Jag såg till att välja rummet med bäst utsikt, högst upp, säger han nöjt och hostar till. Vem vill sitta och titta ut på en trist vägg när man kan se det här?

Det är inte första gången Åmark intresserar sig för nazismen och Förintelsen, redan på 70-talet avhand-lade han samma ämne. Han tyckte sig där och då vara klar med andra världskriget, men det kom att ändras.

– Den största förändringen i hur man tänker om Sve-rige under andra världskriget, är att man gör Förintelsen till en del av Sveriges historia. Man flyttar in Förintelsen i Sverige i stället för som tidigare då den legat utanför.

SoM läSare av Att bo granne med ondskan är det lätt att slås av hur det hela tiden ploppar upp underliggande kopplingar till nutiden. Klas menar att det är självklart. Mycket av syftet med boken är att påminna läsaren om dagens problematik. Han menar att svenska politiker i dag reagerar snarlikt jämfört med då.

– Det slog mig dagen Carl Bildt sagt sina dumheter om att vi inte stödjer någon av parterna i Libyen. Då minns jag allt jag skrivit om dåvarande statsministern Per Albin Hansson och hur han talade i de termerna. Vi

har samma problem som de hade då, fast vi inte riktigt vill erkänna det.

Sveriges ställningstagande under andra världskriget är inget nytt fenomen på forskningshimlen. Däremot har det med Åmarks bok kommit fram nya intressanta faktorer, främst gällande flyktingpolitiken.

– Det är ingen tvekan om att det var inom flyktingpo-litiken den största luckan fanns när vi började. Där har vi haft en del elevuppsatser här på institutionen som behandlat ämnet både på C- och D-nivå. Studenterna har verkligen varit med och påverkat, och på vissa be-stämda punkter spelat en roll för att skaffa fram det un-derlag jag behövt.

när KlaS praTar gör han det lika mycket med händerna och ögonkontaktsblicken som med munnen. Pinsam-ma tystnader tycks inte existera i hans sällskap. Under intervjun är det snarare en kamp mellan honom och undertecknad om vem som hinner få ur sig flest ord i de få tysta stunder som uppstår. Han förklarar att nu finns en sammanhängande berättelse om flyktingpoli-tiken från det restriktiva ställningstagandet på 30-talet till de stora räddningsaktionerna i slutet av kriget.

– Gällande flyktingpolitiken är det vid två tidpunk-ter den svenska regeringen vänder och inser att nå-got måste göras. Den första är när norrmännen bör-jar komma, våren 1940. Den andra är november 1942 då tyskarna i Norge börjar arrestera och samla ihop de norska judarna. Då reagerar det svenska utrikesdepar-tementet. Så på hösten 1943 när de danska judarna ho-tas fungerar hjälpaktionerna. Efter november 1942 har Sverige lärt sig agera och gör den ena viktiga insatsen efter den andra.

SveriGe lär SiG att snabbt skrida till verket när det gäl-ler att hjälpa människor på flykt. Men samtidigt finns problematiken med de omtalade interneringslägren kvar i bilden. Något som är typiskt för hur Klas Åmark försökt skildra historien.

– Jag vill inte att den ska vara bara svart eller vit. Sve-

rige är frikostigt med att släppa in men samtidigt så in-ternerar man en massa flyktingar. Man ser både den ökande öppenheten och generositeten men också en misstänksamhet mot olika typer av flyktingar. De öpp-na dörrarna tycktes kräva en motdistans i form av in-terneringsläger.

I slutet av kriget finns dels en stor skepsis mot inter-neringslägren men också mot Sveriges medverkan till J-stämpeln i judiska pass.

– När Tyskland erövrar Österrike blir Sverige rädda för en kommande judisk flyktingström. Så Sverige och Schweiz kommer överens med Nazityskland om att de ska stämpla ett J i judarnas pass. Det som inträffar då är att de med J i passen inte blir insläppta över gränsen. De små neutrala länderna ville stoppa en flyktingvåg med en numera anmärkningsvärd metod. Judarna pe-kades verkligen ut som annorlunda.

Sveriges val att ingå ett transisteringsavtal med tys-karna, där de tilläts använda svenska järnvägar för transportering av trupper och krigsmaterial till Norge, hade kunnat undvikas.

– Min slutsats är att så länge Sverige exporterade järn-malm och diverse annat i ganska stor utsträckning var det inte intressant för Tyskland att anfalla. Handeln be-tydde mer än transisteringen. Hade tyskarna vunnit tror jag Sverige ockuperats och upplösts, i motsättning till vad de konservativa eller tyskvänliga krafterna trodde.

boKen vänder SiG till en bred målgrupp, den ska dels fungera som ett uppslagsverk för vidare forskning men även vara relativt lättläst pärm till pärm lektyr. Klas är försiktig med moraliska domar, då vi i mångt och mycket beter oss på liknande sätt i dag.

– Då var det Nazityskland som hotade ett demokra-tiskt land och frågan blev hur Sverige skulle reagera. Det är precis samma problem som USA ställdes inför efter 9/11. Det visade sig att de reagerade som Sverige gjorde; när demokratin hotas så inskränker man de de-mokratiska rättigheterna. Det jag menar är att vi står inför samma typ av dilemman och politikerna står in-för samma frestelse att kräva att medborgarna tiger och sitter stilla i båten.

i deT lilla rummet med den stora utsikten och de prydligt sorterade bokhyllorna har det tio år långa ar-betet kunnat slå fast ett antal slutsatser. Sverige varken är eller var det neutrala lilla landet man vill ge sken av. Den pensionerade professorn menar att det dåtida neutralitetsläget med den svenska igelkotten där man kröp ihop och gömde sig, inte var hållbart.

– Bor man granne med ondskan så räcker det inte att välja att tiga.

Porträttet Gadden MöTer

Samma dilemman som under nazismenAv mATIlDA ANDERssON (text) och jEsPER lINDsTRÖm (foto)

klas åmark Aktuell med att bo granne med ondskan, hans nionde bok. Samma dag som intervjun skickade Klas i väg manus till sin senast avklarade bok (som troligen är den absolut sista): en liten bok som heter varför historia? och är tänkt som en introduktion till nya studenter. Född 1944 i Stockholm. dock har han bott i Katrineholm i 30 år och menar att detta ger honom fördelar i forskningen: han ”ser saker ur både ett små- och storstadsperspektiv”. Favoritbok William Marshall eller den bäste riddaren i världen av Georges duby.

”Hade tyskarna vunnit tror jag sverige ockuperats och upplösts, i motsättning till vad de konservativa eller tyskvänliga krafterna trodde.”

2/2011 Gaudeamus 25

26 Gaudeamus 2/2011

Fredagen den 25 februari var det premiär för natio-nen i Stockholm, som vill ”samla studenter från hela Stockholms län under ett och samma tak för trevliga festkvällar”. Just nu är klubben mitt i ett lokalbyte, men den 25 mars blir det nypremiär.

SoFie Hallén

När Gadden besöker Nationen första helgen i mars är stället i Gamla stan inte så fullt som många andra in-nerstadskrogar, men stämningen är bra. Bland dem som tagit sig hit är syftet solklart – röj! Det studentliv som Stockholm tidigare saknat försöker man tappert ta igen. När vi frågar runt bland gästerna så verkar de nöjda – att Stockholm skulle vara en stad utan nation kanske nu är ett minne blott?

Olof Göransson, initiativtagare till Nationen, har se-dan sju år tillbaka drivit olika nattklubbar. Han har nu tillsammans med Tomas Nordlund startat Nationen i Stockholm. Knutna till verksamheten finns också am-bassadörer som ska representera Nationen ute på cam-pus och andra platser där studenter rör sig.

Tanken är att Nationen ska drivas av och för studenter, som nationerna i exempelvis Lund och Uppsala gör.

– Vi vill vara en ganska glad kollektiv organisation där studenter är delaktiga. Men det negativa hamnar på mig, då jag är platsansvarig, skrockar Tomas till.

idén Till naTionen föddes på samma sätt som när Olof kom på att han skulle driva ungdomsklubbar vid 17 års ålder.

– Jag såg ett problem och jag agerade helt enkelt. Jag ville inte vänta på att det skulle göras något åt saken, utan jag tog hand om saken själv. Jag såg att Stockholm hade alldeles för lite att erbjuda för studenter, så det handlade helt enkelt om att skapa ett bra och roligt studentliv. I det här fallet så var det bara ett rent intresse. För det är ingen ekonomi i det här, än så länge gör vi det väldigt volontär-

mässigt, säger Olof och Tomas instämmer.Nationen är ett privat initiativ, och lokalen i Gamla

stan, med många olika rum och tre barer, fick de till-gång till genom att Olof tidigare har drivit klubb på samma adress. Men frågan är om den kommer att slå bland studenterna – finns det en anledning till att na-tioner tidigare inte startats (eller lyckats) i Stockholm?

SJälva vill arranGörerna att Nationen mer och mer ska likna en nation – med aktiviteter, sittningar, inspark med mera. Redan nu pratar de med olika existerande fakultets- och andra studentföreningar om framtida samarbete.

Men en sak kommer vara annorlunda mot nationer vid andra universitet, som sammanför studerande från en viss plats – den här nationens måtto är helt tvärtom:

– Vi vill ju att de som är i staden nu ska samlas. För oss spelar det ingen roll var de kommit ifrån. Därför är vi Nationen i Stockholm – that’s why the name, förkla-rar Olof.

SoM deT Ser ut i dag har Nationens klubb öppet varje fredag och lördag fram till 01. Sedan har de tillstånd till 03 ”ifall folk är peppade och vill fortsätta ha kul”.

När Gadden besökte stället började kvällen ganska lugnt vid åttatiden men slutade med ett bra röj med hånglande par, en hel del dansande och två manliga bartendrar showande på bardisken. Och de verkar helt inställda på att fortsätta i samma anda.

efter Gaddens besök har nationen meddelat att den har stängt under mitten av mars, för att antagligen byta lokal. arrangörerna fick många positiva reaktioner de första veck-orna, men även klagomål på att gästerna hade svårt att hitta i Gamla stans gränder. den nya idén är en lokal som ligger närmare de områden där studenter ofta vistas på dagarna – odenplan.

Hur som helst utlovas nypremiär till helgen den 25–26 mars. uppdaterad information finns på www.nationenisthlm.se.

GÄSTKRÖNiKA JOHANNA AND

”Det här är min partner. Hen heter Kim!”

Det finns många goda anled-ningar till att börja beteckna människan ”hen” och använda ett alternativt ord för han res-pektive hon. Information om könstillhörighet blir fullkomligt irrelevant och överflödig i de flesta sammanhang, men det

viktigaste att rikta fokus mot är att vi varken blir lik-värdigt bedömda eller riktigt bemötta då det första vi presenterar oss med i nya möten är vår könsidentitet. Häri ligger ett värde att låta tillfoga det svenska språ-ket ett tredje pronomen.

Samhällskonstruerade stereotyper och normer präglar omedvetet vårt tänk, och därför blir vi inte riktigt bemötta. En tankeprocess som är dold för män-niskan själv hindras inte, oavsett hur mycket man önskar strida mot den, så vi kan konstatera att brist på

likvärdigt bedömande och behandlande och därmed brist på rättvisa i samhället är konse-kvenser av detta sätt att tänka.

deT KönSneuTrala pronoMeneT hen/henom föreslogs av Rolf Dunås så tidigt som 1966, då han medverkade i en språkspalt i Upsala Nya Tidning. Syftet var att pro-nomenet skulle användas i sammanhang där en mar-kering av människans kön ansågs överflödig.

KöneT är, FöruToM vid fortplantning, en överflödig markör och ges alltför stort fokus. Människan har ett kön liksom ett hjärta, två lungor och ådror för blod att strömma genom, och tillhör därmed inte sitt kön, könet tillhör henom. Ordet ”könstillhörighet” är me-ningslöst eftersom det inte finns en universell inne-börd av begreppet ”könsidentitet”.

För många, jag ska inte påstå alla, transsexuella personer skulle ”hen” betyda både erkännande från andra (om inte i form av förståelse så av acceptans), avveckling av en eventuellt diffus självbild och av främmande människors förväntade klarläggning av jaget. Att vara en hen står inte i motsättning till att samtidigt vara en han eller hon, men en språklig refor-mering visar hur ovidkommande könet (och belysan-det av det) är för sociala sammanhang.

pronoMeneT är läMpaT för vardagligt språkbruk, och om vi inte alltid angav vilket kön vi äger kunde vi även avsluta diskursen om könskvotering. Rättvisa uppnås genom jämställdhet, inte jämlikhet. Ålderskvotering, hudfärgskvotering eller skostorlekskvotering bidrar inte till jämställdhet, hur jämlikt (det vill säga jämnt fördelat) det än må vara. Med detta sagt och eftersom chefer inte kan sätta betyg utifrån vad som hittas i ett par underbyxor är det hen som är het! Är det inte hög tid för en språklig, och därmed samhällelig, revolu-tion?

Johanna and studerar på Kulturvetarlinjen, där hen ska

välja journalistik till huvudområde. Hen läste tidigare 3 nivå-

er ryska och skriver just nu på en bok om normer och genus-

frågor, då människan intresserar henom.

Kultur allT FrÅn Serier Till SCen

”Det könsneutrala pronomenet föreslogs så tidigt som 1966.”

en nation till StockholmKillarna i baren showade på disken helgen efter nationen i Stockholms premiär. foto: sofie Hallén

Studentförening som från början byggde på att de studenter som ursprungligen kom från ett visst

landskap eller en viss stad men läste på annan ort slöt sig samman. i dag har dock de allra flesta nationer slopat kravet på en viss härstamning. Nationernas verksamhet varierar, men vissa driver egna kaféer och studentboenden, och de flesta ordnar fester och föreläsningar för sina medlemmar.

studentnationer

Han/hon/hen – het!

!

Stämningen var hög under kvällen. foto: sofie Hallén

2/2011 Gaudeamus 27

aMalTHea FranTz

”Sex, mode och öl” sägs vara Gaudeamus kännetecken i början 1990-talet. I alla fall enligt Humanistiska fören-ingen, som därför tilldelar tidningen sitt ironiska pris Gummiudden 1991: ”för att på en inspirerande hög intellektuell nivå föra ett oförtröttat arbete för att höja studenternas intresse för mer basala behov än utbild-ning, forskning, vetenskap och kritiska studier.”

Och, jo – en hel del av Gaddens sidor upptas under 90-talet av självtest, vimmelbilder och modereporta-ge. Redaktionen kallar själv tidningen för ”infotain-ment” 1994.

Å andra Sidan är det allt från politiska aktivister och in-ternationella studenter till nya kårledningar och idrot-tare som uppmärksammas i form av modefotografe-ringar. Och i personporträtt och insändarspalter väd-ras mängder av politiska idéer, särskilt under 90-talets första år: anarkism, antirasism, feminism. Rasismen blir tragiskt aktuell då en student skjuts av Laserman-nen på Frescati 1991. Efter det ordnar studentkåren an-tirasistiska manifestationer och pubar (dock anmärker Gadden syrligt att de olika kårpartierna plötsligt ”tävlar om att vara mest antirasistiska” för att plocka politiska poäng).

Med åren verkar feminismen vara den idé som på-verkar mest; studenter från Stockholms universitet startar den feministiska tidskriften Bang och student-kåren börjar arrangera sina Tema Genus-veckor (som fortsatte ända till slutet av 00-talet). Även arbetsgrup-pen Gaystudenterna, som lever kvar under namnet RainbowS, bildas nu.

”Den seriösa kulturens misslyckande och splittring har lett till ett ökat intresse för populärkultur” slår en kulturartikel (om tecknade serier) fast i början 90-talet. Andra kulturämnen de kommande åren är MTV och vi-deovåld. 1992 startar två ekonomstudenter, med hjälp av studentkåren, en egen festival: Majölfestivalen. Un-der premiären sägs 27 476 öl ha druckits.

Mindre nöJeSbeTonade äMnen som återfinns med jämna mellanrum under hela decenniet är ätstörning-ar, tentaångest, dyslexi, droger och alkoholmissbruk. Gaddens utrikesbevakning, som hängt med sedan 1950-talet, får mindre plats och försvinner i perioder helt. Undantag återfinns med ojämna mellanrum – det skrivs en hel del om kriget i forna Jugoslavien, och lä-sare uppmanas att skänka pengar till föreningen Stu-denter för Sarajevo via nästa terminsräkning.

Mer lokala och specifika ämnen är Stiftelsen Stock-holms studentbostäder, som 1990 får hård kritik för att ha höjt arvoden och löner med 25 procent, samtidigt som underhållet av bostäderna är ”kraftigt eftersatt”.

Det börjar talas om en ny högskola i Södertörn, vilket många debattörer argumenterar hårt mot. 1991 startas Sveriges första kooperativa studentfik, Kafé Katz, där folköl och en smörgås kostar tio kronor tillsammans. 1993 tas Studenthälsan, som tidigare drivits av student-kårer, över av Stockholms universitet. 4 000 SU-studen-ter känner sig ensamma, enligt en undersökning i mit-ten av decenniet. 1999 tar en muslimsk student det för-sta initiativet till ett bönerum på universitetet.

uTSeendeMäSSiGT FÅr TidninGen mer färg och börjar likna dagens (med undantag av lite experiment precis i början av 90-talet, då tidningens första sidor ter sig helt obegripliga, även med Gadden-mått mätt).

Datorernas intåg märks på allvar. 1993 kan med-lemmar låna upp till 7 000 kronor av studentkåren för datorinköp. 1997 sägs de nya e-postadresserna för SU-studenter vara en succé (hela 2 000 studenter har lyckats aktivera sin). I biblioteket blir störande mobil-telefoner ett problem, och 1999 införs en detektor vars lampor börjar blinka om någon har mobilen på.

Gadden kan man mejla till från och med 1997, och ett år senare lanseras tidningens första hemsida.

På själva campus är mycket sig likt. Ett större bygge är dock Aula Magna, som påbörjas 1995 och står klart rätt planenligt två år senare. 1995 börjar också student-kåren på allvar planera sitt nya kårhus, som ”behövs för ett levande campus” – ett hus som, dessvärre, än i dag inte står klart.

inoM STudenTKÅren verKar det generellt lugnare än någon gång sedan den blev politisk på 60-talet. 1990 tillkommer Gröna studenter, och höger- och vänster-

kårpartierna är fortsatt stora, men de lyckas sällan bil-da hållbara styren – det gör i stället fakultets- och sak-frågepartierna. Kårvalsdeltagandet bland studenterna sjunker oavbrutet – från knappt 20 procent, vilket ses som mycket lågt, år 1991 till runt 10 procent (likt da-gens nivåer) i slutet av 90-talet.

Studentkåren bantas hårt inför det kommande av-skaffandet av kårobligatoriet 1995, som dock aldrig blir av (den gången). I Gadden uttalar sig kårpolitikerna ofta och gärna både för och emot obligatoriet, och även i andra politiska frågor.

För Gaddens del ökar studentkårens kontroll av tid-ningen i början av 90-talet; kårens sidor blir fler och det redaktionella materialet mindre. 1994 vänder det: fakultetspartierna styr och avskaffar då den av kåren tillsatte politiske redaktören som skulle se till att tid-ningen ”hade rätt färg”. Efter det ökar tidningens själv-ständighet, och det blir tydligare vilka delar som kåren ansvarar för (kårsidor längst bak, som i dag).

År 1991 Siar en skribent om högskolesystemet 10 år sena-re: effektiv produktion av ”examinerade studenter av fin-fin kvalitet” kommer styra vilken ekonomi ett lärosäte har (Stockholms universitet behöver därför inte oroa sig).

1999 intervjuas en framtidsforskare, en etnolog och en miljöchef om det kommande millenniet. Deras svar i korthet: individuell frihet och tekniska framsteg står mot klimatförändringar och minskad tilltro till sam-hället. Någonstans däremellan står ”ett beroende av att hålla sig uppdaterad”.

Helena strömberg EN AKADEmIsK POÄNG

allT FrÅn Serier Till SCen Kultur

mED GADDEN GENOm TIDERNA – DEl 8: 90-TAlET

lÄs DEl 1 – 7 på www.gaudeamus.se

t.v: Mode 1990. Här porträtteras en ”som alltid vill ha det bästa”, en filosofistuderande anarkist, en ”sophisticated lady” och en bluesspelande ekonom. mitten: Flickan på omslaget till nummer 5/98 illustrerar en artikel om var man kan få hjälp som ny och förvirrad student. t.h: Sextemanumret (1990) följdes av en insändarstorm.

ww

w.m

enan

da-s

erie

r.blo

gspo

t.com

90-tals-infotainment

28 Gaudeamus 2/2011

Å ret är 2000 när Europamästerskapet i fot-bolls huvudturnering för första gången spe-las i mer än ett land. Frankrike slår Italien med 2–1 i finalen. Julkalendern heter Ronny

och Julia. Nätverkssajten Lunarstorm lockar till sig hundratals ungdomar och samma år sänds dokuså-pan Big Brother för första gången i Sverige.

Det var inte den första dokusåpan som sändes i svensk teve, det var Expedition Robinson tre år tidi-gare. Programmet fick då stark kritik och kallades för mobbningsteve. Två år senare justerades konceptet och lockade tevetittare runtomkring hela landet. Ex-pedition Robinson var det första så kallade reality-tv-programmet; nu myntades begreppet ”dokusåpa” och med det nya millenniets ingång skulle en rad liknande program följa i dess spår.

I dag finns det över ett tiotal, för att inte nämna de hundratals från Storbritannien och USA som både visas på teve och kan ses över en snabb internetan-slutning.

JaG är Född under åttiotalets senare år vilket gjorde mig precis lagom gammal för att sitta bland publiken när Kanal 5 år 2000 började sända Big Brother.

Första säsongen hyllas fortfarande av många tit-tare för att ha varit omgången som utgjorde det sociala experiment som Big Brother ursprungligen skulle vara. En blandad grupp av individer gick in i huset utan att ha någon aning om det stora antalet ungdomar och föräldrar som skulle komma att följa dem varje kväll. Väl inne i huset var de totalisolerade och snart blev det bråk, tjafs och man kunde se hur isoleringen sakta började bryta ned dem. Det var den första och enda säsongen av BB som jag inte bara såg på utan faktiskt följde. Mer av fascination än något annat.

eFTer aTT delTaGarna lämnat huset som kändisar, lockades människor till programmet och ganska snart rullade säsong två på och det var mer populärt än någonsin. Nu fick vi för första gången se två vanliga människor ha sex i teve, vilket orsakade rubriker och heta diskussioner.

År efter år fortsatte Big Brother och för varje år blev det mer och mer skandaler samtidigt som toleran-sen blev högre hos publiken. Sex i teve är inget vi chockas av utan något som förväntas av den unga publiken. En efterfrågan som producenterna inte tvekar att möta. Självklart har deltagarna sex med varandra och vare sig det är av egenintresse, för att få vara kvar i programmet eller för att de faktiskt är attraherade av varandra så visas detta för lättpåver-kade tonåringar.

Det ses inte som något konstigt utan har blivit nå-got man strävar efter. Den senaste dokusåpan Kung-arna av Tylösand är om inget annat ett bevis på detta. Sprit, tjejer och att få tillgång till VIP-rummet innebär att man är kung!

För varJe ny generation som föds brukar man tala om något i kulturen som påverkar dem. På åttiotalet var det Dirty Dancing, på nittiotalet var det Beverly Hills 90210 och internets entré och 2000-talet kom-mer utan tvekan att bära stämpeln av dokusåpakändi-sar, Facebook och bloggarnas invasion. Man kan inte förneka att samhället har förändrats dramatiskt sedan 90-talet när privatlivet var så högt värderat att det var fascinerande att betrakta dessa människor som så to-talt utelämnade sig åt världen.

Efter att deltagarna i programmet till sist avslutat sina hundra dagar och kom ut möttes de av röda mat-tan och paparazzifotografer. De var kända. Helt plöts-ligt stod dörren in mot kändisskap på glänt.

vad är en dokusåpa egentligen? Ordet dokusåpa är så integrerat i samhället att dagens ungdomar lär sig det innan de lär sig att gå. Däremot tror jag inte att många vet ordets innebörd mer än att det har något med ”reality-tv” att göra. Dokusåpa är per definition en reality-tv-variant där man styr miljön och vad som ska hända deltagarna.

Vi som tidigare har haft föreställningen att det har något överhuvudtaget att göra med verkligheten kan alltså dra åt skogen. Dokusåpor är till för att provo-cera och för att skapa debatt. Genom att utmärka sig så mycket som möjligt har dokusåpan lockat till sig wannabe-skådespelare och artister som hoppas att tidningsrubrikerna ska följas av skivkontrakt.

doKuSÅpan FÅr oSS att tro att alla kan bli kända, alla är intressanta. Bloggen följer detta spår och ger var och en möjlighet att skriva en dagbok om sig själv och andra möjligheten att dagligen följa vad vi skriver.

Har våra egon blåsts upp så ofantligt att vi nu går runt med inbillningen att våra kompisar på andra si-dan Sverige vill veta vad vi åt till lunch?

deT SoM JaG tror är farligast med dessa medier är att man aldrig riktigt inser vilken påverkan ord och handlingar har i framtiden. Med all denna underba-ra teknologi som har gjort att man kan få tillgång till precis vad som helst, har allt vad vi kallar för privatliv skrynklats ihop och kastats i papperskorgen.

Jag har självklart en Facebook-sida. Jag har till och med en blogg, vilket när jag tänker efter får mig att känna mig ofantligt töntig. Jag är inte immun mot kul-turen, och det är inget fel med det. Men i strävan efter berömmelse har vi någonstans glömt vad internet innebär och att när något väl hamnat på nätet går det aldrig att radera.

Kultur allT FrÅn Serier Till SCen

Av sARA sHARIfPOUR (text) och TANjA mETElITsA (illustration)

Dokusåpor och bloggar får oss att tro att alla kan bli kända, alla är intressanta. Sara Sharifpour skriver om sin generation som valt bort privatlivet i jakten på berömmelse.

Generation Doku

2/2011 Gaudeamus 29

Den röda grevinnanyvonne Hirdman(ordfront förlag)

2010 vann Yvonne Hirdman Augustpriset i kategorin årets fackbok med sin Den röda grevinnan.

Boken handlar om hennes mamma och bygger på dagboksanteckningar, brev, samtida romaner och doku-ment från den danska säkerhetspolisen. Charlotte Hirdman föddes i Tsarryssland, växte upp i Österrike/Ungern och levde livets glada dagar i Berlin innan Hitler kom till makten.

Kungens födelsedagHans Koppel(Telegram)

Den tredje och sista delen av pseodonymen Hans Koppels romansvit är lika snabb- och skönläst som hans tidigare

romaner. Här presenteras små historier som snart vävs samman till en större. Att det är Petter Lidbeck, tidigare mest känd för sina barn- och ungdomsböcker, som står bakom pseudonymen blev känt i samband med att Kungens födelsedag utkom.

Tidsresenärens hustruaudrey niffenegger(bonnierpocket)

Audrey Niffeneggers debutroman från 2003. Här möter vi Henry som arbetar som bibliotekarie

och har en genetisk störning som får honom att ofrivilligt resa i tiden. Tidsresorna kan ske när som helst, framåt eller bakåt i tiden, och Henrys hustru Clare får snällt avbryta vad de håller på med och vänta tills han kommer tillbaka.

juliet, naked nick Hornby(Månpocket)

Duncans liv kretsar kring den numera bortglömde singer/songwritern Tucker Crowe. Annie, hans

flickvän sedan 15 år, tröttnar till sist på att Duncan lägger mer tid på idoldyrkan än på deras förhållande och hon bestämmer sig för att lämna honom. Vändningen kommer när en demo av Tucker Crowe släpps och Annie inleder en mejlväxling med sångaren.

Raines dagbokraine Gustafsson(alfabeta)

i snart 15 år har stockhol-marna kunnat läsa Raine Gus-tafssons dag-bok i tidning-en Situation Stockholm. Här

samlas hans dagboksanteck-ningar mellan bokpärmar. Ro-manen skildrar livet på gatan, vänskap och missbruk. inte minst är den en teckning av vår huvudstad.

lisa ragvalsgaudeamus pocketexpert sedan år 2005

bäddat för trubbeldet Här är inte new york(punks only)

”Du kan själv gå ett varv runt kvar-teret, vaktjävel/ om det nu är det du vill”… Av de svenska punkband som kommit fram de senaste åren är Bäd-dat för Trubbel tveklöst både uppkäfti-gast och kaxigast. Malmöbandets de-

butalbum släpptes på ett litet bolag under hösten och

har rönt positiv uppmärksamhet hos såväl punkentu-siastiska bloggar som Wilmer X-sångaren Nisse Hell-berg. Och det är lätt att förstå varför. Det Här Är inte New York är en väldigt charmig skiva. Faktum är, att den har precis lika mycket charm som den har attityd.

Albumet utgörs av 14 korta, aggressiva attacker, samt en sorgsen ballad. Allt presenterat i en sällsynt burkig produktion. Framförandet är slirigt men härligt kompromisslöst. 70-talets skånska punk är en själv-klar förebild, men det går även att höra ekon ifrån

tidiga Bad Religion.Men det är framförallt texterna som gör att Bäddat

för Trubbel sticker ut. Här finns en mängd träffsäkra formuleringar. Låtarna utgår ofta ifrån ett dystert loserperspektiv som känns ovanligt för sådana här band. Smärtan i rader som ”från den dagen jag föd-des/ tills den dagen jag dör/ kommer jag fortsätta för-söka resa mig upp/ men det, det har jag ingenting för” känns både ärlig och autentisk.

david lunell

allT FrÅn Serier Till SCen Kultur

POCKETsPAlTEN poCKeT är billiGT oCH bra

Själens schamaner – personliga essäer om psykiatrinils uddenberg(natur och Kultur)

Själens schamaner – personliga essäer om psykiatri är ett personligt bokslut över Nils Uddenbergs liv inom psykiatrin. Uddenberg har sett fältet ur de flesta perspektiv på sin livs-bana: först som barn till två psykiat-riker, därefter som läkarstudent och praktiker och till sist som disputerad

och sedermera professor. Författaren är ärlig med att valet av läkarbanan hade mer att göra med ekonomis-

ka och statusmässiga överväganden än idealism. Han valde dock att forska inom psykiatri, en gren av läkar-vetenskapen som inte alltid betraktas med blida ögon, varken av kollegorna eller omvärlden. inte ens av de patienter som behöver behandlingen, vilket författa-ren ger intressanta exempel på.

Bokens kapitel spänner över Uddenbergs egna reflektioner och erfarenheter av att ha arbetat med människors inre till personliga porträtt med gestalter ur psykiatrins historia. För mig berör de egna reflek-tionerna och ögonblicksbilderna av de patienter som Uddenberg mött på ett mycket djupare plan. Berättel-sen om den unge patienten Johan som väljer att ta sitt liv trots behandling är smärtsam läsning, men skän-

ker också insikter till oss som förlorat någon närstå-ende till självmordet om hur svårt det är att bedöma en annan människas inre smärta.

Boken som helhet är skriven med en lust och lätthet som dock rycker med mig. Den viktigaste behållning-en av Uddenbergs exposé är insikten om att vetenska-pen hela tiden utvecklas och att dagens sanning snart kommer att bytas ut mot en annan, och att det vi gör i dag kan komma att dömas hårt av framtida generatio-ner som till exempel en gång användningen av loboto-mi. Mellan raderna anar jag en uppmaning till försik-tighet och reflektion, att alltid hålla detta i minnet.

Marie ramm

RECENsIONER eTT aXploCK ur MuSiKdJunGeln oCH en pSyKiaTriboK

Social distortionHard Times and nursery rhymes(epitaph records)

På omslaget till Social Distortions sjunde album syns en familj på ett svartvitt foto i något som ser ut att vara 50-talets USA. Allt verkar vara frid och fröjd, men tittar man närmare ser man en ondskefull skugga över den

solindränkta husväggen. Det är en omslagsbild som känns typiskt Social Distortion. Olyckan har alltid fun-

nits som en naturlig ingrediens i gruppens musik. Även på förra, ovanligt positiva (och sju år gamla) skivan Sex, Love and Rock ’n’ Roll kunde man – med lite letande – finna melankolin lurandes någonstans i bakgrunden. Och det är inte så konstigt, med tanke på sångaren och låtskrivaren Mike Ness minst sagt struliga förflutna, med såväl drogmissbruk som fängelsestraff.

Mycket kritik har riktats mot Hard Times And Nur-sery Rhymes countryinfluenser och lugnare tempo. En kritik som bör tas med en nypa salt. Social Distortion flörtade med countryn redan i början av nittiotalet.

Några av gruppens finaste stunder har dessutom varit ballader. Lyssna bara på ”Angel’s Wings”.

i mina öron är det här en gedigen rockskiva. Här finns poppunkiga ”Gimme The Sweet and Lowdown”, rörande ”Writing On The Wall” och en snygg Hank Williams-cover. Men det största numret är Spring-steen-minnande ”Still Alive”. En låt som kändes som en klassiker redan 2009, när gruppen spelade den på svenska festivalen West Coast Riot. Den här skivan får mig att längta tillbaka dit.

david lunell

beady eyedifferent Gear, Still Speeding(beady eye records / Cosmos)

När Britpop-giganterna Oasis splitt-rades inför en konsert i augusti 2009 efter ännu ett gräl mellan bröder-na Noel och Liam Gallagher trodde många att den sistnämndes tid på världens musikscen var över. Med

gruppen Beady Eye och debutalbumet Different Gear, Still Speeding, skriver Liam ett nytt, förvånansvärt

positivt, kapitel i sin omtumlande saga som världens kanske sista riktiga rockstjärna.

Beady Eye består, förutom den yngre Gallagher-brodern, av tre tidigare Oasis-medlemmar. Det som skiljer bandet från Oasis är frånvaron av Noel Gallagher. Saknaden av just Noel, som låg bakom i stort sett allt relevant som släpptes från Manches-ter-bandet, gjorde mig mycket skeptisk till detta album, men efter att ha lyssnat är jag positivt över-raskad.

Här finns klassisk boogie-woogie-rock á la Jerry

Lee Lewis i låten ”Bring the Light”, trallvänliga pop-låtar i form av instant Karma-klingande ”The Roller”, medan skivans höjdpunkt är den majestätiska ”The Beat Goes On”.

Att lyssna på Different Gear, Still Speeding är som ett befinna sig inuti Liams huvud; här existerar bara John Lennon, Rolling Stones, och hans egen tro på att han fortfarande är världens största frontman – och bara det är väldigt underhållande.

Sebastian lindholm

30 Gaudeamus 2/2011

” Jag tänker åka till Gävle” sa jag.Marta skrockade till så att bullsmulor flög ifrån hennes mun likt konfetti

och landade på cafébordet.”Gävle! Va fan ska du göra i Gävle?”

Frågan följdes av en snabb blick på de andra runt bordet. Kolla av, självklart var hon tvungen att kolla av så att inte reaktionen var fel. Men de andra två verkade vara inne på samma oförstående linje.

”Vad tänker du att du ska göra där?”Det var Peder som frågade, hans mun som formade orden, rösten varm och vän-

lig. Som vanligt ville jag sluka honom hel. Eller kanske hellre njuta av en bit i taget.Gnaga på ett markerat kindben, tugga på en saftig underläpp, suga på en mager

höftkula… Jag skulle bli nöjd först när inget fanns kvar av honom fast han skulle, likt Särimner, vara tvungen att återuppstå dagen efter för jag ville ju prata med ho-nom också! Kunde inte klara mig utan att få prata med honom.

”Vad händer i Gävle som inte kan hända här, om jag får fråga?”Amelie. Peders flickvän. Världsmästare på att kröka med läppen på ett sätt som

blixtsnabbt indikerar att man är en idiot. Allt man säger är löjligt, allt man tänker likaså. Peder är den ende som aldrig utsätts för den där krökta överläppen.

Nu smög hon sin arm runt hans armbåge och drog läpparna till ett leende. Han log tillbaka och jag hade gärna kräkts upp briesmörgåsen jag just åt. Istället slog jag ut med händerna i en gest och sa:

”Jag behöver andas ny luft! Se nåt annat! Jag har inte skrivit ett ord på min roman på två veckor.”

Marta stoppade den sista biten av kanelbullen i munnen och smackade med tungan samtidigt vilket satte igång ett nytt konfettiregn.

”Du behöver ha mer disciplin. Det är ditt problem, att du är för odisciplinerad. Jag bestämmer att jag ska skriva två sidor varje dag och så skriver jag två sidor varje dag!”

Min blick mötte Peders och jag såg att han tänkte detsamma som jag: Marta skrev två sidor skit varje dag. En stelbent deckarroman som man behövde vara känd från teve för att ha någon chans att få utgiven. Jag älskade att vi tänkte sam-ma sak precis samtidigt. Och så älskade jag att bägge hellre skulle dö än skriva som Marta.

Amelie drack upp den sista slatten te ur sin kopp och reste sig. Drog på sig den där långa, svarta kappan hon envisades med att bära. Hon såg ut som prototypen för Ung, Vacker kvinna som vill bli stor Aktris.

”Mila kanske vill skriva nåt lite mer komplicerat är Läckbergdeckare. Då behövs det mer inspiration än disciplin. Fattar du inte det, Marta?”

Hon blinkade till Peder och jag måste erkänna att jag avskydde henne mer när hon var på min sida än när hon inte var det. Som tur var så var det sistnämnda hennes normalläge.

Martas ansikte avspeglade hur hårt hon kämpade för att hitta de rätta orden för att ge igen men Amelie var inte intresserad av att vänta. Hon kysste Peder (tack och lov hastigt och utan tunga) och informerade om att hon skulle ge sig av till teatern för repetitioner. På fredag skulle vi alla komma för då var det premiär, det fick vi inte glömma.

”Om jag inte är i Gävle då” sa jag buttert.Peder skrattade lite, det var hemskt snällt av honom, för så roligt var det ju inte.

S tockholm i kvällsljus dagen efter. Jag promenerade mellan Gamla Stan och Slussen och tänkte att himlen var vacker. Knappast den mest origi-nella tanke tänkt den där vårkvällen men att bara tänka ovanliga tankar tröttar ut en. Man får varva med gamla hederliga, naturliga reaktioner.

Jag skulle ta tunnelbanan hem, snabbäta, snabbduscha och sedan fara in till stan igen. Bor man i förorten tillbringar man en stor del av sin tid begravd i Stockholms tunnlar, oftast med näsan i en bok, även om jag på sistone hade upptäckt att det var roligare att lyfta blicken och se mig omkring. Man kan hitta de mest märkliga karaktärer på tågen, folk jag aldrig skulle kunna hitta på med enbart hjälp av min fantasi. Ibland skrevs dessa karaktärer in i mina texter och fick evigt liv utan att de hade något val. Det var nästan det bästa av allt.

Tro inte att jag är författare, bara! Jag läste någonstans att man först får kalla sig det efter att ha fått två böcker utgivna. Därför är halva Sveriges kändiselit förfat-tare numera för alla skriver ju böcker. Alla vill berätta sin historia. Och suget är omättligt ifrån läsarna, ge oss mer kändisporr, mer trasiga barndomsskildringar, mer historier med lyckliga slut. Om du är programledare på teve men som liten blev påsatt regelbundet av en vän till familjen vilket ledde till att du började knarka och hamnade i dåligt sällskap vilket du dock tog dig ur med hjälp av din enorma överlevnadsinstinkt (och ett par långa ben) då sitter du på en guldgruva. Hamnar

garanterat på pockettoppen, trots att ingen människa kan relatera till din historia. Men alla älskar en vinnare.

Själv tycker jag inte om litteratur med lyckliga slut. Tycker inte om slut överhu-vudtaget. Jag vill att allt ska pågå i evighet och i mitt liv var det nästan så den där våren. Jag hade varit ung väldigt länge och det verkade inte vara på väg att upphö-ra, min hemliga, obesvarade kärlek till Peder hade börjat på universitetet och höll fortfarande i sig fem år senare, jag skrev fortfarande utan att ha fått något utgivet (mycket kanske beroende på att inget någonsin blev klart). Texterna ville liksom bara go on and on and on...

Jag gjorde som jag hade tänkt den där kvällen i april; for hem, kokade spa-ghetti och värmde pastasås ifrån en burk, åt maten medan jag kollade min mejl, bytte om till det nyaste second-handinköpet (en svart klänning med vippig kjol) och lämnade lägenheten igen. Tunnelbanans linje nitton

fraktade mig tryggt hela vägen in till stan och den här gången tittade jag inte upp på människorna omkring mig utan läste One day av David Nichols och det var inte svårt att byta ut huvudpersonerna mot mig och Peder. Även fast Peder aldrig hade missbrukat vare sig sprit eller kvinnor. Jag misstänkte att han var Amelie trogen och det gjorde mig både förbannad och nöjd. Nöjd för att jag åtminstone bara be-hövde dela honom med en kvinna. Förbannad för att jag egentligen inte fick dela honom alls.

Jag steg av tåget vid Rådmansgatan och tog sikte på KGB, baren där vi skulle träffas och höra på Martas pojkväns band. Fast att kalla honom för pojkvän var att förhärliga hela situationen eftersom han var närmare fyrtiofem. Han hade tagit upp trumstockarna igen efter tiotalet år av familjelycka i Haninge och eftersom bra trummisar var lika svåra att hitta som de berömda nålarna i ni vet var, så hade han inga problem med att få spela med ett rockband. Samtidigt som han började i ban-det träffade han Marta och sambon där hemma blev snabbt bara ett tråkigt minne. Ungarna förvandlades till varannanvecka-projekt som Marta deltog i med aldrig sinande engagemang. En bit för ung för att vara styvmamma, två bitar för gammal för att kunna bli deras kompis.

Speak of the devil… Utanför KGB stod Marta i en het omfamning med sin trum-mis. Hans halvlånga hår låg över hennes ansikte så att hon doldes för omvärlden.

”Hej” sa jag. ”Ska ni gå på snart eller?”Trummisen slängde upp huvudet så att testarna fladdrade. Han gillade mig, det

var därför jag vågade vara så där uppkäftig och störa mitt i hånglet. ”Mila! Härligt!”Han lämnade Marta och jag hann se hennes ansträngda leende innan han böjde

sig ner och tryckte några våta kyssar på mina kinder. På europeiskt vis, det skulle säkert vara ursäkten om jag opponerade mig.

”Vi går på om en halvtimme ungefär!””Peder är där inne. Han skulle se förbandet.”Marta dök fram och jag förstod vinken, hon ville ha sin man ifred och inte mig

emot. Jag skulle aldrig gå så långt som till att säga att jag var ytlig, att jag bara föll för snygga män, men någon slags standard hade jag. Trummisens runda drag, utan lockande konturer, var inte vad jag gick igång på.

Jag klev in på stället, hängde av mig jackan och började leta efter Peder. Baren var packad så det tog en stund att ta sig till nedersta våningen där banden spelade. Där stod han; lutad mot bardisken med fokus på scenen. Det förvånade mig för musiken var knappast av den typ som han brukade

gilla. Han var en klassisk popkille och det här var hårdrock, riktigt svennig sådan. Men hans huvud gungade med som om det inte hade något val.

”Hej Mila!”En röst i mitt öra, en pust av nyss drucken öl. Genast kände jag suget i magen.

Jag vände mig om.”Hej du” sa jag.Mycket för att jag faktiskt inte visste vad personen hette. Visst kände jag igen den

där svartfärgade luggen som envisades med att falla ner i pannan och rynkorna kring ögonen som framträdde när han log, men jag kunde inte placera honom.

”Hejhej du” sa jag igen. ”Jag ska köpa en öl.”Jag beställde en stor stark i baren och ångrade mig direkt när jag fick den. Det

här var annars ett ställde där flaskölen regerade. Men ölen smakade gott och suget i magen lade sig. Jag tog mig fram till Peder som nu inte var ensam längre, han stod med den där människan med luggen och ögonrynkorna.

Jag kramade Peder och frågade pliktskyldigt efter Amelie medan lugg- och rynk-människan betraktade oss. Bidade sin tid, kändes det som.

”Mila, det här är Kalle, minns du honom? Han var på vår inflyttningsfest i vintras.”

Jag tänker åka till Gävle, sa jag

Kultur läSarnaS alSTer

Novell av RAmONA PAzANIN

2/2011 Gaudeamus 31

Jag nickade precis som om jag mindes den där Kalle vilket ingen kunde beskylla mig för att göra. Kalle. Kalle Anka. Skönt att det var långt kvar till jul.

”Peder sa att du tänker åka till Gävle. Jag är ifrån Gävle!”Han levererade slutklämmen som om han väntade sig någon slags reaktion. Som

om jag skulle slänga mig om halsen på honom och tjuta ”är det sant, är du från Gävle? Ta mig, ta mig nu, Kalle!”.

Jag höjde bara på ögonbrynen i en ”jaså, det säger du”-gest och tog en stor klunk av ölen. Peder såg på mig med snälla ögon och jag önskade Kalle långt bort däri-från. Vi ville vara ensamma här, jag och Peders djupblå blick.

Förbandet slutade spela och ljudnivån blev lugnare. Bara prat och klirr av glas. Peder kunde till och med höra sin mobil när den ringde.

”Det är Amelie, jag måste ta det!”Han for iväg och jag blev ensam med luggmannen som pekade på vå-

ningen ovanför. Jag tittade upp och såg ett ledigt bord och nickade. Nu kommuni-cerade vi med teckenspråk och jag gillade honom bättre när han inte pratade. Vi tog oss upp till bordet med de lediga stolarna.

”Vad tänkte du göra i Gävle då?”Jag suckade inombords. Slut med behaglig tystnad. Nu skulle här konverseras.

Lika bra att göra det snabbt. Jag drog ett djupt andetag.”Jag jobbar deltid i en bokhandel i Gamla Stan och har skitdåligt med pengar,

kan inte åka till New York, Paris, London, har inte ens råd med Köpenhamn, men jag behöver se nåt nytt så jag kollade på Sj:s hemsida och jag har pengar till en bil-jett till Gävle, så jag tänkte att jag drar dit och får lite nya intryck och vem har sagt att man bara kan få inspiration i storstäder, det borde man väl kunna få var som helst, tänker jag.”

Här hejdade jag mig och svepte halva ölen. Kalle drack även han av sin öl och nickade, som om han reflekterade över det jag nyss hade sagt. Mina visa ord. Ned-anför såg jag Peder komma in hand i hand med Amelie och lägga armarna om hen-ne och kyssa, kyssa. Jag torkade mig om munnen med baksidan av handen.

Kalle drog i sin svartfärgade lugg så att den föll ännu längre ner över ansiktet. När han inte log var hans ansikte riktigt intressant med mörka halvmånar under ögonen, som om han inte hade sovit ordentligt på flera nätter.

”Vem är du själv då?” sa jag för jag ville ju inte vara oartig. ”Vem är Kalle?”Det sista sa jag med den sorts blinkning Amelie brukade ge Peder. Jag behövde

öva på den.Kalles blick djupnade (han hade bruna ögon men nu blev de nästan lika svarta

som håret) och lekfullheten ifrån förut var helt borta. Han flyttade stolen närmare min och halvviskade:

”Vill du verkligen veta det?””Ja” sa jag, onaturligt högt för att inte börja viska jag också, vilket hade känts rätt

fånigt.

Kalle bet sig lite i läppen som om han funderade och jag noterade förvånat att jag för första gången på väldigt länge fick lust att tugga på en annan underläpp än Peders. Det var en hisnande känsla som jag ville sätta ord på direkt men jag kunde inte börja treva efter pennan i väskan precis när

Kalle skulle säga vad han nu hade att säga för nu öppnade han munnen.”I am a child of the night. I am a warrior of the moon. I am darkness. I am here to

show you what you have never seen before.”Jag var ju tvungen att erkänna att det där hade jag inte väntat mig. Peder vinkade

åt oss ifrån våningen under, hans kindben vassa i strålkastarljuset. Amelie såg upp och lyfte handen hon med, men jag misstänker att hon krökte läppen som vanligt. Marta tog sig halvdansandes fram i mängden trots att ingen musik spelades och med sin trummis som en pålitlig svans. Mina människor i min värld. Ingen av dom ville resa till Gävle.

”Nej, nu går vi, eller vad tycker du?”Jag såg upp. När blev jag och Kalle ett ”vi”? Var det medan jag höll min monolog

om mitt skrivande och inte riktigt var uppmärksam? Eller var det efter att jag tagit emot hans ”bekännelse”, det där om att han var en nattens varelse eller vad det nu var han pratade om?

De sista dropparna öl rann motståndslöst ner i min strupe innan jag vände mig till Kalle som hade rest sig och uppenbarligen väntade på ett svar. Och va fan. Jag gillade fortfarande den där underläppen.

”Take me to your heaven” sa jag och bestämde mig för att bara tala i schlagertit-lar resten av kvällen.

läSarnaS alSTer Kultur

Med stor tvekan kastar de sig ut i den snurrande karusellen av förhopp-ningar om livet som de som gått före gett dem, genom sina abnormt uppförstorade upplevelser av det som dessa i ett senare skede skulle komma att kalla ”studieåren”.

Ett oändligt nät av E18, E4 och Autobahn som sträcker sig mellan deras oskyldiga delade önskan om lycka och extas ända till den yttersta ouppnåeliga punkten av framgång; som beskrivet och omskrivet av magasinen, förväntningarna och karri-ärråd konsulterade på halvhafsigt programmerade internetsajter.

nÅGonSTanS inKläMT Mellan Foucault och Bernanke vaknar insikten till liv om att allt det som de hade med sig från den Varma Famnen var en lögn, eller åtminstone en påklädd tillfixad version av sanningen, och att de nu istället är tvungna att stå på sina egna darriga ben.

Somliga tvingade att anamma den alltid gäckande punkten i fjärran – där strävan uppenbarligen borde vara – som den senaste översättningen av deras personliga Nya Testamente, somliga resignerande under mera pålitliga versioner av sin fram-tid i formen av radhuset med de delade ytterväggarna.

Min eGen poSiTion i allt detta är långt ifrån betraktarens och den konstnärliga ytter-ligheten på sidan om, snarare är jag minst lika fångad på hamsterhjulet som någon annan eller mer; min egen ambition brinner i bröstet efter allt det utlovade, och trots den nyandliga vågen utövar jag ingen mindfulness.

Jag vill frälsa och bli frälst genom min transformation till något högre men ändå är min djupaste rädsla att jag någonstans på denna väg mot det som Salomo redan för tusentals år sedan kallade fåfänglighet skall förlora den gnutta av inre renhet som jag inbillar mig ha kvar.

i briSTen pÅ en mer pålitlig livsfilosofi har jag tillverkat min egen; klistrat, klippt och lagt ihop, allt i mönstret av det nu moderiktiga tatuerade, även om jag aldrig kommer till skott för att märka min hud med mina ytliga sanningar om kärlek, var-dagsmässig kontroll över det kroppsliga, och disciplin.

På något sätt märker jag att jag nalkas frågan om meningsfullhet hur mycket jag än kämpar för att slippa ett ”än sen då?” som återkommer i profetian om mitt eget liv där jag ser mig själv sätta upp mål, kämpa för att nå dom, uppnå dom utan att märkbart bry mig, för att därefter tankspritt börja om igen, och igen, och igen.

För aTT För en gångs skull i våran generation släppa den nu rådande föreställning-en om könens likhet, och istället anta att de äldre som i likhet med mig har styrkan och känner blodet försvinna från huvudet till förmån för mer sydliga trakter några gånger per dag, att de kan säga något om det som väntar, då ser jag – oberoende av läggning – att en viss stelhet i sinnet verkar inträffa i gränslandet mellan 40 och 50 i samband med att förmågan att förstå det nya för-svinner, hur ofta de än springer på ungdomliga mötesplatser, övar upp sin trend-känslighet, och byter partner.

eTT SluTGilTiGT inre självkategoriserande av sinnet där man placerar sig själv och allt som där ingår i en box med tydligt avgränsande sidor, där det egna imperiet – vars ramar utgörs inte endast av ens hud utan även av ens fantasis begränsning – definieras till oigenkännlighet; då ingen människa egentligen innehar en form!

”Du sa ju igår” borde vara en bannlyst kombination av ord att belasta en annan människas redan blödande öron med, för hur orimligt är det egentligen inte att utgå ifrån att någon enda människa skulle vara densamma igår som idag? Föränd-ringen är ju oupphörlig, är vi blinda för den sanningen?

TänK oM JaG så för en sekund kunde få vara det jag är, kunde se och igenkänna mitt verkliga jag i gröten av samhällsfenomen och rådande strömningar – att få se den spegelbild av mig som verkligen återger mig – då vore jag i sanning lycklig!

Mikael Åberg

Om oss

vill du bli publicerad?Gaudeamus tar gärna emot skönlitterära texter från läsare. Vi bedömer verken och publicerar i mån av plats.Teckenmängden är fri, med förbehållet att en novell inte bör vara över 10 000 tecken.

Mejla gaudeamus@sus.su.se.

32 Gaudeamus 2/2011

8/3 Religion som trygghet eller radikaliserande kraft? Svensk-muslimsk identitet bland ungdomar Christer Hedin,��������������������������� och Pia Karlsson Minganti, fi����fi��������������������

15/3 Hur många vargar behöver vi? Biologisk mångfald och rovdjurshat genom historien Linda Laikre, ������������������������������ ochKarin Dirke, u����������������������é���������

22/3 CERN och jakten på ny fysik Kerstin Jon-And, ���������������� ����������������ik och Thord Silverbark, �����������������������é��������.

29/3 Lagarna genom människans historia Arne Jarrick, ���������������������ochMaria Wallenberg Bondesson, fi����fi��������������������

5/4 Kvinnor i akademien, näringslivet och politiken. Hur når vi jämställdhet? Drude Dahlerup, ���������������������������

12/4 Kan kemi göra koldioxiduppfång och lagring billigare? Niklas Hedin, ���������� ���������� ��

26/4 Pompeji, Kairo och Karthago – världsarv under hotArja Karivieri, �������������������������������������������� �ä������ och Nils Billing,�fi����fi����������������������och��ä���ä�����

10/5 Kärlekens kemi – vad händer i vår hjärna när vi blir förälskade? Anna-Lena Ström,�������������������� ��

FRI ENTRÉ. Kl. 18.00 –19.30 (inkl. frågestund) i hörsal 6, hus C, plan 3, Södra huset, Frescati. www.su.se/oppnaforelasningar eller facebook.com/stockholmsuniversitet

2/2011 Gaudeamus 33

8/3 Religion som trygghet eller radikaliserande kraft? Svensk-muslimsk identitet bland ungdomar Christer Hedin,��������������������������� och Pia Karlsson Minganti, fi����fi��������������������

15/3 Hur många vargar behöver vi? Biologisk mångfald och rovdjurshat genom historien Linda Laikre, ������������������������������ ochKarin Dirke, u����������������������é���������

22/3 CERN och jakten på ny fysik Kerstin Jon-And, ���������������� ����������������ik och Thord Silverbark, �����������������������é��������.

29/3 Lagarna genom människans historia Arne Jarrick, ���������������������ochMaria Wallenberg Bondesson, fi����fi��������������������

5/4 Kvinnor i akademien, näringslivet och politiken. Hur når vi jämställdhet? Drude Dahlerup, ���������������������������

12/4 Kan kemi göra koldioxiduppfång och lagring billigare? Niklas Hedin, ���������� ���������� ��

26/4 Pompeji, Kairo och Karthago – världsarv under hotArja Karivieri, �������������������������������������������� �ä������ och Nils Billing,�fi����fi����������������������och��ä���ä�����

10/5 Kärlekens kemi – vad händer i vår hjärna när vi blir förälskade? Anna-Lena Ström,�������������������� ��

FRI ENTRÉ. Kl. 18.00 –19.30 (inkl. frågestund) i hörsal 6, hus C, plan 3, Södra huset, Frescati. www.su.se/oppnaforelasningar eller facebook.com/stockholmsuniversitet

34 Gaudeamus 2/2011

Studentkårens nyheter

3534

REKRYTERING AV FÖRTROENDEVALDA TILL SUS

Runt månadsskiftet april/maj kommer vi att annonsera alla våra nya spännande förtroendeuppdrag för nästa verksamhetsår. Om du redan nu har frågor om förtroendeuppdragen eller om hur rekryteringsprocessen går till är du välkommen att kontakta Andreas Ahl som är personalansvarig. Annonserna �nner du på vår webbplats www.sus.su.se.

SNART ÄR DET DAGS IGEN FÖR CAMPUSBUTIKENS NYA BOKKLUBB

Tisdagen den 5 april är det dags igen för den andra omgången av Campusbutikens bokklubb. Boken som kommer att diskuteras denna gång är Juliet, Naked, av Nick Hornby. Alla är välkomna men anmälan krävs. Nick Hornbys nya roman är en varm, humoristisk och inkännande berättelse om ensamhet, besatthet och kreativitet, och om kärlekens överraskande vägar. Läs den snabbt och kom och diskutera boken den 5 april. Bokklubben kommer framöver att träf-fas cirka en gång i månaden för att diskutera en aktuell bok. Du kan anmäla dig genom att gå in på Campusbutikens facebooksida eller genom att skicka ett mejl till: campusbu-tiken@sus.su.se.

SAS SLUTAR MED STUDENTPRISER PÅ FLYGBILJETTER

Flygbolaget SAS har tyvärr valt att med omedelbar verkan avsluta sin satsning på rabatterade biljetter till studerande. Det innebär att det nu inte längre är möjligt att boka biljetter till studentpris trots att många studenter har ett giltigt Campuskort eller studentkort med en SAS-logotyp på. Är du under 26 år kan du fortfarande utnyttja ordinarie ungdomsrabatt men den rabatten har ingen koppling till dig som student. Vi rekom-menderar alla studenter att gå in på www.studentkortet.se och se vilka andra rabattgivare det �nns som erbjuder resor till studentpriser. Studentkortet arbetar med att hitta en ny partner som ska erbjuda bra studentpriser på inrikes�yg och kommer att gå ut med ny information om detta så snart det är klart. För frågor om SAS-biljetter, vänligen kontakta SAS Sales & Support på telefon 0770-727 727.

Sara Lindblom arbetar som HR Advisor på Linklaters, en affärsju-ridisk advokatbyrå i city, och hon arbetar bland annat med rekryte-ringen av biträdande jurister och sommartraineer. Hon kommer ofta i kontakt med nyutexaminerade studenter och hon ser en mängd fördelar med ideellt engagemang. – En person som varit engagerad på olika sätt under sin studietid visar på ett väldigt konkret sätt att man klarar av att hålla många bollar i luften och att man har förmågan att prioritera.

Det är något som jag tror att de flesta arbetsgivare uppskattar. – Det är en sak att säga att

man besitter de förmågorna, men det ger en helt annan tyngd när man faktiskt kan se det utifrån vad den personen har gjort, säger Sara Lindblom.

Sara tycker absolut att man ska lyfta fram det ide-ella engagemanget i sin C.V. – Lyft fram vad du har gjort på samma sätt som om det vore ett vanligt jobb och det är viktigt att vara tydlig med vad du har gjort och vilket ansvar du har haft. Ta inte för givet att rekrytera-ren känner till vad exempelvis ett studentråd är, säger hon.

Arbete på studentkåren har inneburit en bra start i karriären för många av våra tidigare medar-betare. Vi kan till exempel nämna Carl Tham (utbildningsminister 1994–1998 samt ambassadör) och Anna Kindberg (riksdagsleda-mot) som några av SUS tidigare förtroendevalda. Bland våra tidigare engagerade medlemmar finns vår nuvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och Fryshusets grundare Anders Carlberg. Välkommen in på vår webbplats om du vill veta mer om hur du kan engagera dig ideellt. Just nu söker vi bland annat studerandeskyddsombud och stud- erandejämlikhetsombud.

StéphanieWatkins stephanie.watkins@sus.su.se

Ideellt engagemang ser bra ut på din CV

SUS ansöker om medlemskap i SFS

V årt uppdrag är att representera den här gruppens röster i utbildningsfrågor. Vi gör det lokalt genom vår egen organisation. Vi gör

det regionalt genom SSCO:s organisation. Vi har dock saknat en motsvarande nationell plattform. Därför ansöker vi nu om medlemskap i Sveriges förenade studentkårer, SFS.

SFS är ett samarbetsorgan för cirka fyrtio av Sveriges studentkårer. Totalt är omkring sextio procent av landets studenter anslutna till SFS genom sina studentkårer. SFS huvudsakliga uppgift är att bedriva påverkansarbete mot riksdag, regering och andra beslutsfattare inom utbildningssfären. SFS är studenternas officiella remissinstans i frågor som berör studenter och är även de svenska studenternas röst i Europa och världen genom samarbetsorgan som ESU.

Kårobligatoriets avskaffande har medfört att alla Sveriges studentkårer har varit tvungna att göra en översyn av sina kostnader. Varje enskild studentkår

måste bli mer kostnadseffektiv men samtidigt i största möjliga mån låta bli att göra avkall på sin kärnverk-samhet, vilket är studentinflytandet. De resurser som studentkårerna har bör således användas så effektivt som möjligt. Stockholms universitets studentkår har gjort bedömningen att det mest effektiva medlet att göra sina studenters röster hörda i utbildningspolitiska frågor är genom SFS.

SFS har arbetat effektivt med att lyfta frågan om högre statsanslag till grundutbildningen. Detta är en av många frågor som Stockholms universitets studentkår har gemensamt med SFS. Det är därför logiskt att de två organisationerna samverkar i de här frågorna.

Sällan finns det en enad nationell studentröst, men det är bättre att vara en del av lösningen än att inte ens försöka.

VICE KÅRORDFÖRANDEFilip Solsjö

filip.solsjö@sus.su.se

Stockholms universitet är enligt de flesta mått Sveriges största universitet. Här läser mer än 50 000 studenter. Detta gör Stockholms universitets studentkår till en av de största studentkårerna i Sverige.

Stockholms universitets studentkår har gjort bedömningen att det mest e�ektiva medlet att göra sina studenters röster hörda i

utbildningspolitiska frågor är genom SFS.

“

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Stéphanie Watkins, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 45 eller per e-post till stephanie.watkins@sus.su.se.

Har du fortfarande inte varit inne och hälsat på oss i vårt nya glasrum bredvid biblioteket tycker vi att du ska ta dig tiden och komma förbi. Glasrummet är en mötesplats för att komma närmare erstudenter och ge er möjlighet att vid ett och samma besök få svar på alla frågor. Här finns specialistkompetens från alla våra verksamhetsområden i syfte att ge en snabb ochprofessionell service. Ingen tidsbokning är nödvändig. Måndag – torsdag 10 – 14.

Välkommen in!

Sara Lindblom

På dagens arbetsmarknad är det hård konkurrens om attraktiva jobb och att engagera sig ideellt under sin studietid är ett smart sätt att skaffa sig fördelar.

Student Union News

��

Doing so would enhance the rela-tionship between the union and the international student population, and also make it easier to retrieve information and feedback from the international students at Stockholm University. After some discussion among the coordinators the “Ambassador Programme” was founded.

As an international student ambassador you work as a link between the students and the international student coordinators at the union. The ambassadors are offered opportunities to influence, plan, and organize events and activities in cooperation with the union. They also have the opportu-nity to write guest blogs for the SUS website.

For this spring semester 14 inter-

national students have been selec-ted to be a part of this programme and represent the international students at Stockholm University. Eight of these ambassadors were also part of the programme last fall. Samir Adhikari, a molecular life science student, from Nepal, is one of them, “the thing I like the most about the ambassador program is that students are working for other students in making university life interesting and exciting”. He continues by saying, “discussing ideas with people from across the globe and make them happen is interesting and a good opportunity to learn a lot of things”.

For this spring semester the ambassadors have come up with a variety of ideas for activities and events. Elissa Berrill, a newly appointed ambassador from Canada, is in the progress of orga-nizing an English writing support programme.

– The Ambassador Programme seemed to be a perfect opportunity for me to both continue to work towards promoting the idea of ‘students helping students’ as well

as to help those students struggling with their English writing, which appears to be an acute need at present, she says.

Other future events planned and organized by the ambassadors include; a football tournament in May, a photo competition, a music band, and a spring version of last year’s very successful Scavenger Hunt.

The ambassadors are truly get-ting things done. And if you are an international student at Stockholm University and want to take part in these upcoming events, make sure you receive the international student newsletter. For the latest updates from the ambassadors and how to apply for the English langu-age support programme visit the SUS website (www.sus.su.se/en) and join the Stockholm University Student Union on Facebook.

To get the newsletter send an email to: intstud@sus.su.se

Sebastian LindholmInternational Student Coordinator

sebastian.lindholm@sus.su.se

UPCOMINGThe international student ambassadors are getting things done

On March 2, we offered a workshop in our brand new

glassroom located right next to the library. The theme for the workshop was working

life and students came to share experiences and inspire each other. Both our Student

Rights Officers and the Career Opportunities Officer were there to answer all sorts of

questions. Don’t forget to keep an eye on upcoming events on our web-

site to make sure you don’t miss the next workshop.

Photo: Daniel Jacobsson

STOCKHOLM STUDENT THEATRE SETS UP THE PLAY ”THE LESSON”

Absurdity, meaninglessness and conformism are some of the key words in the play about a teacher and a student who meet for a private session out-side of school hours. The first performance is on the 30th of March, 7pm, in Wallenbergssalen. Don’t miss it! For more information: www.stockholmsstudent-teater.se.

MOHAMMADREZA SHARIATGORJI WON THE ���� PHABIAN AWARD

Association of Pharmaceutical Analysis instituted in 2004 an annual scholarship for best Swedish doctoral thesis in the field of pharmaceutical and biomedical analysis – the Phabian Award. Mohammadreza Shariatgorji was a PhD student at Stockholm University 2005 – 2010 and won the 2010 award. We say congratulations!

More activities on the webCALENDAR Latest news, every day, www.sus.su.se

There are a lot of things happening on campus . Don’t miss a thing. Keep an eye out for more upcoming activities and events at sus.su.se/en/activities.

Women in the academy, business and politicsLECTURE April 5, 6pm–7.30pm. How do we achieve equality?Hörsal 6, Frescati.

Lecturer: Drude Dahlerup, professor of Political Science.

An epic event on the Baltic Sea CRUISE FOR INTERNATIONAL STUDENTS April 18–20 International Student Cruise is back and this time we travel to Riga! Join up with almost 2 000 other students for an amazing time with two days of partying, experiencing a new country, and many other fun activities on the boat. Last time the cruise �lled up very quickly so to make sure you get a spot on the ship make your booking now. Book-ing has now started and you can �nd out more by sending an e-mail to: intstud@sus.su.se.

Higher education politicsEDUCATION March 24, 4pm–6pmA review of today’s most current higher education policy issues and their implications for student in�uence and education at Stockholm University. We explain the concepts while you can enhance the understanding of, for example, the introduction of tuition fees for international students. The course requires no prior knowledge. Send an email to: utbildningar@sus.su.se to registrate and the location will be sent to you.

In August 2010, the International Section of the Stockholm University Student Union was asked to come up with a way to involve and reach out to a greater number of interna-tional students than before.

Posttidning BGaudeamus, Box 50 006, 104 05 Stockholm

comviq.se

HAR GRANNEN BYTT LÖSENORD IGEN?

Det enda du behöver är ett startpaket, det kostar 199 kr.Sen surfar du för 29 kr för en dag, 89 kr för en vecka eller 219 kr för en månad.

Mobilt bredband som bara kostar när man använder det.

Modemet är operatörslåst. Modemhastighet till 3 Mbit/s. Dagssurf (1 GB), Veckosurf (3 GB), Månadssurf (5 GB) eller Månad Plus 269 kr (20 GB), endast på comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.