Försvarsmakten i fickformat

Försvarsmakten i FickFormat

2011

3

InlednIng ......................................................................................................................4

Världen är förändrad .......................................................................................6

VerksamhetsIdé och VIsIon ..............................................................................8

organIsatIon ...........................................................................................................14

mIlItärstrategIsk InrIktnIng ........................................................................16

InsatsorganIsatIon ............................................................................................18

InternatIonell Verksamhet ..........................................................................20

armén ............................................................................................................................24

hemVärnet .................................................................................................................28

marInen ........................................................................................................................30

flygVapnet .................................................................................................................34

lednIng ........................................................................................................................38

logIstIk.........................................................................................................................40

försVarsmaktens centrum ...........................................................................42

specIalförband .....................................................................................................44

frIVIllIga försVarsorganIsatIoner ........................................................46

här fInns försVarsmakten ............................................................................48

karrIär I försVarsmakten ..............................................................................50

personal .....................................................................................................................56

ekonomI .......................................................................................................................58

materIelplan 2011 .................................................................................................60

gradbetecknIngar ...............................................................................................62

adresser ......................................................................................................................64

innehåll

Jorden är fantastisk. Men vi glömmer ibland bort det. Särskilt vi som lever i den fria, rika världen.

Vi vaknar i en varm säng, går till arbetet, ser våra barn cykla till skolan, promenerar i skogen, följer nyheterna på tv, dansar kring midsommarstången, delar våra åsikter med grannen och lever i trygg visshet om att de som bestämmer är goda och håller vad de lovar.

fred, frihet, demokrati, rättvisa, yttrandefrihet, allemansrätt. allt det upplever vi under en dag. utan att vi tänker på det. Vi tar det för givet.

I andra delar av världen är det en ouppnåelig dröm. för alla dem som lever långt ifrån oss men förtjänar samma rättigheter och lev-nadsvillkor som vi. för dem där våld, övergrepp, krig, fångenskap och förtryck är en del av vardagen.

Ingenting är givet. men om vi öppnar ögonen kommer vi att se. att det vi har är värt att slåss för. här hemma. där borta. överallt på jorden.

den kan vara fantastisk.

inleDninG

Det Finns mycket värt att slåss För

4

Den säkerhetspolitiska situationen i Europa är relativt stabil och det militära hotet mot Sverige bedöms fortsatt vara lågt. Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra länder med gemensamma demokratiska värderingar.

utmaningar och hot mot vår säkerhet är föränderliga, gränslösa och komplexa. Vissa av dessa utmaningar och hot är svåra att förutse och kan uppstå plötsligt, medan andra successivt växer fram. sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat eu-land eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om sverige drabbas. sverige bör därför kunna såväl ge som ta emot militärt stöd. Vår säkerhet stärks genom gemensam krishantering och genom aktiva och trovärdiga bidrag till nordisk, europeisk och

värlDen är FöränDraD

i Den nya värlDen är ensam svaG

6

Försvarsmaktens uppGiFterriksdag och regering anger försvarsmaktens uppgifter. I den proposition om försvarets fortsatta utveckling som behandlades av riksdagen under våren 2009 föreslogs att försvarsmakten tillsam-mans med andra myndigheter, länder och organisationer ska lösa följande uppgifter:

”försvara sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt territorium, i närområdet och utanför närområdet, upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med in-ternationell rätt värna suveräna rättigheter och nationella intressen utanför detta. försvarsmakten ska också med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov”.

global säkerhet. försvarsmakten ska både kunna ge och ta emot stöd från andra nationer, myndigheter och organisationer för att uppnå ökad effekt. säkerheten byggs gemensamt med de nordiska länderna och eu.

en genomgripande reformering av försvarsmakten pågår. refor-meringen syftar till att ge ökad operativ förmåga i form av flexibla och tillgängliga krigsförband som kan användas både nationellt i vårt närområde och längre bort. försvarsmakten ska kunna använ-das i de snabba förlopp vilka kan uppstå i en föränderlig omvärld. detta innebär att både tillgängligheten och användbarheten inom krigsförbanden ökas.

Vår beredskap anpassas kontinuerligt till den rådande hot- och risknivån i vårt närområde. sverige bidrar aktivt till utvecklingen av en gemensam krishanteringsförmåga inom eu. utgångspunkten är att inget land i världen ensamt kan klara dagens komplexa säker-hetssituation. det fortsatta arbetet med att utveckla eu:s snabbin-satsförmåga är här en viktig del. under första halvåret 2011 hade sverige det sammanhållande ansvaret för en av eu:s snabbinsats-styrkor, nordic battlegroup (nbg). uppdraget löstes tillsammans med estland, finland, Irland, norge och kroatien. försvarsmakten planerar för att återupprepa detta åtagande även under 2014. ett utökat nordiskt försvarssamarbete har också hög prioritet.

7

Försvarsmakten ska förebygga och hantera konflikter och krig, ytterst genom väpnad strid. Försvarsmakten ska enskilt och tillsammans med andra länder, myndigheter och organisatio-ner och med tydligt insatsfokus;

• försvara Sverige, värna svenska intressen och främja säkerhe-ten genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och globalt.

• upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna sveriges suveränitet och nationella intressen i områden utanför detta.

• med befintliga förmågor och resurser vid behov bistå övriga samhället.

Vår verksamhetsidéVerksamhetsidén beskriver varför försvarsmakten finns, vad som utgör vårt existensberättigande. av den framgår det yttersta syftet med, och ramen för, vår verksamhet som riksdag och regering bestämt. det är inom denna ram som vi i försvarsmakten ska agera och det är vi, och bara vi, som löser försvarsmaktens uppgifter, ingen annan.

stommen i verksamhetsidén – försvar av territorium och medbor-gare – är varaktig. men de förändringar som skett de senaste åren är ändå mycket genomgripande och påverkar försvarsmaktens verksamhet i hög grad.

för det första bygger sverige numera säkerheten tillsammans med andra genom olika samarbeten med nationer och organisationer.

verksamhetsiDé och vision

snabba insatser i hela värlDen

8

Vi är medlemmar i fn och eu och har också ett nära samarbete med nato, samt deltar aktivt i partnerskap för fred (pff). solida-ritetsklausulen som innebär att vi behöver förbereda oss för att kunna ge och ta emot militärt stöd – även på vårt eget territorium – är det senaste tillskottet som för oss i försvarsmakten innebär en förändring. Våra internationella insatser sker redan idag tillsam-mans med andra men att praktiskt förbereda oss på att ta emot stöd på hemmaplan har vi inte gjort tidigare.

för det andra är den politiska styrningen tydlig med att det är svenska intressen, snarare än svenskt territorium, som är huvudfokus för säkerhetspolitiken. den globalisering som världen genomgått de senaste decennierna innebär att försvarsmakten bidrar till sveriges säkerhet också genom våra internationella insatser. solidaritet är en anledning till försvarsmaktens närvaro i olika konfliktområden. men i grunden verkar vi för att öka den svenska säkerheten med säkerhetsfrämjande insatser där riksdagen beslutar om att så ska ske.

försvarsmakten arbetar för en hållbar utveckling där miljöhänsyn integreras i all verksamhet i strävan att minimera det ekologiska avtrycket. genom utbildning och kommunikation utvecklar vi per-sonalens kompetens och medvetenhet inom miljöområdet.

10

Vår visionförsvarsmakten och våra krigsförband verkar, syns och respekteras i sverige och utomlands. med verksamhetsidén som ram beskriver visionen var försvarsmakten befinner sig om tio år. formuleringen är kort för att den ska vara enkel att lägga på minnet, därför behöver den också förklaras. försvarsmakten och vi som verkar i försvarsmak-ten agerar på många olika sätt och i många olika sammanhang, men det är alltid krigsförbandens förmåga och framgång som är målet för verksamheten.

I visionen är insatsorganisation 2014 (Io 14) intagen och insatsför-mågan präglas av tillgänglighet, användbarhet och mångsidighet. krigsförbanden har relevant bredd, utbildning och utrustning för att möta aktuella utmaningar och hot. flera av förbanden är redo att snabbt sättas in i olika kris- och konfliktsituationer.

I det dagliga arbetet ligger fokus på aktuella insatser, med leverans här-och-nu, men det finns också en beredskap att möta nya utma-ningar. för försvarsmakten är utveckling att anpassa krigsförbanden och skapa flexibilitet för våra uppgifter. materiel omsätts i en takt som säkerställer försvarsmaktens framtida förmåga.

samverkan är en naturlig del i försvarsmaktens verksamhet. krigs-förbanden kan samverka både med andra länders förband och med andra myndigheter och organisationer. den operativa förmågan uppnås i första hand tillsammans med andra och försvarsmakten har en förmåga att både ge och ta emot militärt stöd, såväl i utlands-missioner som i sverige. för att utbilda, utrusta och träna förbanden har det nordiska samarbetet en speciell och stor betydelse.

försvarsmaktens professionalitet skapar en stor tilltro såväl internt som externt. Våra yrkesskickliga krigsförband är uppskattade för att med hög kvalitet lösa givna uppgifter. försvarsmakten uppfattas som en attraktiv arbetsplats och en ansvarstagande arbetsgivare som tar väl hand om medarbetarna. Vi kan därför rekrytera och behålla rätt personal. att rekrytera med frivillighet som grund, motiverar oss att förbättra våra arbetsinsatser ytterligare.

försvarsmakten möts genomgående av respekt internationellt till följd av våra insatser utomlands. Vi får också stor uppskattning av den svenska allmänheten som har ett stort förtroende för hur försvarsmakten löser sina uppgifter. det har uppnåtts genom att

11

försvarsmakten är trovärdig i allt som utförs men också att det kom-municeras på ett bra sätt; verksamheten syns och förklaras. försvars-makten bidrar till en god samhällsförankring och strävar efter att allmänhetens förväntan ska överensstämma med vårt uppdrag från regeringen.

försvarsmakten hushåller med de resurser som disponeras och har inte en högre ambition än vad som är relevant för verksamheten. administration och logistik är produktiva och effektiva; vi gör rätt saker på rätt sätt. Vi har en hög kostnadsmedvetenhet och är ett föredöme i hanteringen av ekonomiska frågor. förmåga, resurser, teknik och metoder anpassas kontinuerligt till nuvarande och fram-tida krav. eventuella brister åtgärdas omedelbart och organisationen utvecklas och förändras kontinuerligt för att uppnå bästa möjliga effektivitet. försvarsmakten är också skicklig på att hantera nya krav och uppgifter på ett effektivt sätt och löser tilldelade uppgifter med hög kvalitet.

den gemensamma värdegrunden ger stöd för hur försvarsmak-ten ska agera både i insatssituationen och tillsammans i andra arbetssituationer. Vi behandlar varandra och andra med respekt, är ansvarskännande och väl medvetna om vilka risker som finns och hur en god verksamhetssäkerhet ska säkerställas i allt som utförs. sä-kerhetsmedvetandet är mycket högt. olika kompetenser, såväl civila som militära, tas tillvara och försvarsmakten agerar i enlighet med värdegrunden både när vi löser våra arbetsuppgifter och under fritid.

ledarskapet präglas av professionalitet och kommunikation, av att tydliggöra sammanhang, åstadkomma resultat, skapa god arbets-miljö och att tillvarata medarbetarnas kompetenser. det bidrar till det förtroende försvarsmakten uppnår internt och externt. cheferna är förebilder som goda ledare.

Vi kan vara och är stolta över att vara en del av försvarsmakten. tillsammans har vi en arbetsmiljö där vi trivs, känner arbetsglädje och där var och en känner att de bidrar till helheten. att verka i en så samhällsviktig och professionell organisation som försvarsmakten är eftertraktansvärt.

12

Försvarsmakten är en myndighet under riksdag och regering med överbefälhavaren (ÖB) som myndighetens chef. General-direktören (GD) är ställföreträdande myndighetschef. Försvars-maktens centrala ledning utgörs av Högkvarteret.

Inom högkvarteret finns bland annat produktionsledningen, insatsledningen och den militära underrättelse- och säkerhets-tjänsten (must). produktionsledningen ansvarar för produktionen av försvarsmaktens krigsförband genom att leda basorganisatio-nen, skolor och centrum. produktionsledningen ansvarar också för beställningar av materiel via försvarets materielverk. must bedriver dels försvarsunderrättelseverksamhet till stöd för svensk utrikes- säkerhets- och försvarspolitik, dels militär underrättelse- och säkerhetstjänst för försvarsmaktens behov.

Insatsledningen övervakar det svenska territoriet året runt, dygnet runt, samt leder insatser nationellt och internationellt med krigsför-band. den territoriella integriteten upprätthålls med krigsförband i beredskap.

orGanisation

så är vi FormeraDe För att lösa uppGiFten

14

Försvarsmaktens orGanisation 2011

*grundorganisationen utgörs bl. a. av regementen och flottiljer.

HÖGKVARTERETPRODUKTIONSLEDNING

HÖGKVARTERETINSATSLEDNING MUST

GRUND-ORGANISATIONEN

SKOLOR

CENTRUM

ÖVERBEFÄLHAVARENGENERALDIREKTÖREN

*

krigsförbanden lyder under chefen för insats vid insatser. krigsför-banden är underställda chefen för produktion för vidmakthållande, utveckling och beredskap. chefen för produktion kan delegera till basorganisationens regements- och flottiljchefer att leda krigsförbandschefer avseende vidmakthållande och utveckling av krigsförband.

15

militärstrateGisk inriktninG

alltiD reDo, här och Där

16

Grundläggande försvarsförmågaförsvarsmaktens huvuduppgift – förmågan till väpnad strid – ska ses i olika perspektiv. nationella insatser ställer krav på förband med hög beredskap och duglighet. deltagande i internationella insatser ställer utöver detta krav på:

• förband med förmåga till snabbinsats• förband med relativt hög beredskap för insatser med begränsad

varaktighet samt• förmåga att kontinuerligt kunna bidra till långvariga insatser.

en konsekvens av detta är att försvarsmakten ska utveckla och vidmakthålla insatsförband med olika beredskap. Vissa förband är placerade i beredskap för att med kort varsel (10, 30 eller 90 dagar) kunna vara tillgängliga för internationella och nationella behov.

andra förband hålls tillgängliga med beredskap upp till ett år, för att vid ett försämrat omvärldsläge kunna medverka i krishantering nationellt eller för att förstärka eller avlösa förband som satts in i internationella operationer.

Operativ förmågaenligt regeringsbeslut ska försvarsmakten kunna upptäcka och avvisa kränkningar mot svenskt territorium. andra viktiga uppgifter är att skydda olika samhällsfunktioner och att stötta samhället vid kriser.

försvarsmakten ska tillsammans med andra länder bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld genom att delta i fredsfrämjande insatser, där krigsförbanden ska kunna behärska hela skalan av uppgifter, från förtroendeskapande och konfliktföre-byggande åtgärder till humanitära, fredsbevarande och fredsfram-tvingande operationer.

17

Riksdag och regering har under de senaste drygt tio åren minskat kraven på Försvarsmaktens förmåga att lösa uppgif-ter i ett medellångt tidsperspektiv, det vill säga fem till tio år. Orsakerna till detta är att såväl Försvarsmakten som riksdag och regering bedömer att riskerna för ett väpnat angrepp mot Sverige är mycket små under överskådlig tid. Kriser eller incidenter, som även inbegriper militära maktmedel kan dock också uppstå i vår region, och på längre sikt kan militära angreppshot aldrig uteslutas.

då kraven på operativ förmåga i detta avseende har minskat har också insatsorganisationen minskats i motsvarande grad. samtidigt har kraven på tillgänglighet och kvalitet ökat vid de förband som finns kvar i insatsorganisationen, för att bättre kunna möta kriser och konflikter som uppstår med kort varsel. förbanden ska vara omedelbart gripbara, med hög beredskap och användbarhet, för att snabbt kunna sättas in i insatser i och utanför vårt närområde.

det finns en politisk inriktning att insatsorganisationen framöver ska bestå av tre delar: kontraktsförband, stående förband och hemvärnet med nationella skyddsstyrkor. dessa förband ska kunna genomföra strid i samtliga konfliktnivåer inom ramen för gemen-samma operationer, i sverige samt i och utanför dess närområde. ett riksdagsbeslut från 2009 har pekat ut den framtida utvecklingen av insatsorganisationen.

Stående förbanddessa bemannas i första hand av kontinuerligt tjänstgörande personal, och ska stå i ständig beredskap, vilket gör dem direkt tillgängliga för snabba insatser nationellt och internationellt.

meD omeDelbar verkan

insatsorGanisation

18

Kontraktsförbandmajoriteten av soldaterna är tidvis tjänstgörande och har sin huvudsakliga sysselsättning utanför försvarsmakten. de är efter re-geringsbeslut/eller enligt kontrakt skyldiga att rycka in vid utbild-ning, övning och insats i sverige samt i och utanför närområdet.

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorhemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna bemannas av frivil-ligt och lokalt rekryterad personal och har fått mer kvalificerade uppgifter, bättre utrustning och materiel än gårdagens hemvärns-förband. soldaterna har ett hemvärnsavtal och tiden från larm till insats är kort. Insatserna begränsas till sverige.

insatsorGanisationen 2008-2011

Försvarsgren 2008 2009 2010 2011

armén 17 500 16 300 16 900 15 100

marinen 4 600 3 800 3 600 3 100

flygvapnet 3 000 3 200 3 200 3 400

ledning 6 900 5 300 5 100 5 300

logistik 5 000 5 400 5 200 5 700

hemvärnet 38 000 38 000 38 000 22 000

Summa (antal personer) 75 000 72 000 72 000 54 600

19

Försvarsmaktens internationella verksamhet ökar.I dag bygger vi i allt högre grad fred och säkerhet genomsamverkan med andra länders militära styrkor på platserdär oro och kriser uppstår. Såväl enskilda individer somförband deltar i fredsfrämjande uppdrag runt om i världen.

eu:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik syftar blandannat till att bevara fred och att stärka den internationellasäkerheten. eu:s medlemsländer ingår i dag i en växandeeuropeisk samarbetsgemenskap, med ett gemensamt ansvarför krishanteringsfrågor. det ger sverige full delaktighet ochinsyn i eu:s beslutsprocesser, men ställer samtidigt krav påengagemang i det gemensamma arbetet.

ett exempel på detta är att sverige ansvarade för att sätta uppden nya förbandsenheten för internationella insatser, snabbinsats-styrkan nordic battlegroup (nbg) första halvåret 2011,tillsammans med estland, finland, Irland, kroatien och norge. sverige har erbjudit sig att vara sammanhållande för nbg-styrkorna 2014.

sverige är även medlem i partnerskap för fred, pff, som ärett praktiskt samarbetsprogram mellan nato och intresseradestater inom osse (organisationen för säkerhet och samarbetei europa). grundläggande för pff är att varje enskildstat bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt man ärberedd att samarbeta. syftet med pff-samarbetet är blandannat att öka förmågan att delta i internationella fredsfrämjandeinsatser, främst genom att öka interoperabiliteten mellanolika länder.

internationell verksamhet

värlDen, värlDen FosterlanD

20

KORE

AN

NS

CD

eleg

ater

: 5

SUDA

NF

N, U

NM

ISP

erso

nal:

5

LIBY

ENN

ATO

Per

sona

l: 13

0

MEL

LANÖ

STER

NF

N, U

NT

SO

Ob

serv

atö

rer:

6

UGAN

DAE

UT

MU

tbild

are:

3

AFGH

ANIS

TAN

NAT

O, I

SA

FP

erso

nal:

580

UN

AM

AP

erso

nal:

1

KONG

OM

ON

US

CO

Ob

serv

atö

rer:

4

KOSO

VON

ATO

, KF

OR

Per

sona

l: ca

70

INDI

EN O

CH P

AKIS

TAN

FN

, UN

MO

GIP

Ob

serv

atö

rer:

5 S

jukv

ård

sper

sona

l: 1

BOSN

IEN

HERC

EGOV

INA

EU

FO

RS

tab

soffi

cer:

1

Förs

vars

mak

tens

inte

rnat

ione

lla

insa

tser

- m

aj 2

011

Utlandstjänstsedan den första fredsfrämjande svenska fn-truppen tjänstgjorde i mellanöstern 1956 har sverige bidragit med cirka 85 000 soldater till olika uppdrag runt om i världen. sedan några år tillbaka rekryte-ras mellan 1 500 och 2 000 kvinnor och män årligen. såväl officerare som personer med fullgjord värnplikt och civila med olika yrkeskunskaper tjänstgör i våra internationella insatser. dess-utom tjänstgör officerare och civila i olika internationella staber, som lärare och elever vid utländska skolor och som observatörer i olika länder.

Multinationella övningarförsvarsmakten deltar varje år i stora multinationella övningar där flera länder arbetar tillsammans för att lösa fiktiva konflikter. förutom att träna samarbetsformer och metoder för konfliktlösning, får deltagarna värdefulla erfarenheter genom kontakten med olika nationer och kulturer.

Beredskapsförbandsverige har anmält ett drygt 30-tal militära enheter till interna-tionella styrkeregister i eu, fn och nato. detta är ett sätt att lista och samordna vilka olika typer av militära förband som medlems-länderna kan bidra med i det fredsfrämjande arbetet.

enheterna har en hög beredskapsnivå för att snabbt kunna vara på plats i ett insatsområde. samma enhet kan vara anmäld till flera register. exempel på anmälda enheter är mekaniserade bataljoner, ingenjörkompani, militärpolisförband, korvettdivision, minröj-ningsdivisioner, stridsflygdivision Jas 39, transportflygförband tp 84, luftvärnspluton, jägarpluton och cbrn*- insatsstyrka. * cbrn=kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär

23

armén

snabb slaGkraFt på markenArmén organiserar och utbildar markstrids- och luftvärnsför-band som i samverkan med flyg- och sjöstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndig-heter.

Krigsförbandarméns krigsförband är inriktade mot nationella och interna-tionella uppgifter. krigsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför sveriges gränser. armén bidrar då med både personal och materiel. ett antal arméförband är anmälda till internationella styrkeregister. delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser.

Arméns förband i grundorganisationenlivgardet (lg) norrbottens regemente (I 19)livregementets husarer (k 3)skaraborgs regemente (p 4)södra skånska regementet (p 7)artilleriregementet (a 9)luftvärnsregementet (lv 6)göta ingenjörregemente (Ing 2)markstridsskolan (mss)

24

Exempel på materiel• Bandvagnar• Personterrängbil 6 ”GALTEN”• Fasta broar KB5• Amröjningsrobotar• Minröjningsmaskiner• Luftvärnsrobotar• Pansarterrängbilar• Stridsfordon 9040• Stridsvagn 122• Telesystem• Terränglastbilar• UAV-system• Granatkastare• Artilleripjäser

arméFörbanDen Delas in i:Mekaniserade förband med bland annat stridsfordon, tillhör de mest eld- och slagkraftiga enheterna i armén. förbanden är tränade och utrustade för att genomföra strid mot alla typer av motståndare i olika typer av terräng och bebyggelse.

Kavalleriförband som utbildar jägar- och underrättelsesoldater samt militärpolis. soldaterna, varav vissa är luftburna, ska kunna verka bakom en motståndares linjer, under lång tid, i all slags ter-räng och under alla väderförhållanden. I kavalleriförbanden ingår även militärpoliser och säkerhetsförband.

Artilleriförband som utbildar inom markbaserad indirekt bekämp-ning och verkar inom hela kedjan från sensorer via ledning till be-kämpningssystem. materielen har precisionsverkan, lång räckvidd och är väderoberoende.

Luftvärnsförband som utbildar enheter för markbaserad bekämp-ning av luftmål inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem. dessa kan därigenom skydda till exempel befolkningscentra, militära förband och flygbaser mot attacker från luftarenan.

26

Ledningsförband som utbildar stabs- och sambandsförband främst för ledning av stridskrafter samt för högre ledning.

Ingenjörförband vars uppgift är fältarbeten, det vill säga att på olika sätt förändra terrängen för att försvåra för en fiende samt för att underlätta egen verksamhet. ammunitionsröjning är också en viktig del av fältarbeten.

Underhållsförband som ansvarar för de stridande förbandens för-sörjning av bland annat förnödenheter, sjukvård och reparationer.

CBRN-förband som hanterar cbrn-hot och -händelser. huvud-förmågorna är detektering, identifiering, övervakning, varning, rapportering, fysiskt skydd och riskhantering.

(cbrn = kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär).

2727

hemvärnet

samhällets solDaterHemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en del iFörsvarsmaktens insatsorganisation.

hemvärnet är ett förband och utgör basen för skyddet av sverige. det har till uppgift att verka över hela konfliktskalan, från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred till väpnad strid i krig. hemvärnets förband har en insatsberedskap som mäts i timmar, inte dagar eller veckor. personalen är frivillig, lokalt rekryterad och består till största delen av erfarna soldater och befäl med bakgrund inom insatsförbanden.

I hemvärnets förband ingår förutom personal som gjort värnplikt eller gmu (grundläggande militär utbildning) en stor andel spe-cialister, till exempel sjukvårdare, mc-ordonnanser och hundförare som rekryterats och utbildats av frivilliga försvarsorganisationer. I och med värnpliktens avskaffande har hemvärnet fått fler, skarpare och viktigare uppgifter, och tillförs ständigt ny utrustning.

när försvarsmakten gör insatser vid exempelvis skogsbränder, översvämningar och eftersök av försvunna personer är det ofta hemvärnsförband som stödjer polis och räddningstjänst. ytöver-vakning, basskydd, eskort, transportskydd, målutpekning och eldobservation är andra uppgifter som hemvärnsförband utbildas för.

nu utvecklas och föryngras hemvärnet. I insatsplutonerna är medelåldern under 30 år. hemvärnets underrättelsekompanier

28

och cbrn-plutoner (hanterar kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser) är exempel på nya förband och förmågor i hemvärnet.

hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna erbjuder en unik möjlighet att vara en del av försvarsmakten vid sidan av studier eller civilt arbete. för att kunna söka till hemvärnet krävs svenskt medborgarskap och att man fyllt 18 år. för stridande befattningar är kravet genomförd värnplikt eller gmu.

efter antagning skriver man ett avtal om 4–13 dagars tjänstgöring per år beroende på befattning. I hemvärnet får man ersättning un-der utbildning och insats. efter uppfyllt avtal får man befattnings- och utbildningspremie. rekrytering och utbildning av hemvärns-förband genomförs lokalt och regionalt. chefer, från gruppchef och uppåt, utbildas i befattning och ledarskap vid hemvärnets stridsskola hvss i Vällinge söder om stockholm.

hemvärnet består av cirka 22 000 kvinnor och män. här ingår 25 hemvärnsmusikkårer med cirka 1 200 frivilliga musiker. dessa med-verkar i statsceremoniella sammanhang, till exempel högvakten vid kungliga slottet.

29

marinen

striDer på, över och unDer ytanMarinen organiserar och utbildar sjöstrids- och amfibie-förband som i samverkan med flyg- och markstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisatio-ner och myndigheter.

Krigsförbandmarinens krigsförband är inriktade mot nationella och internatio-nella uppgifter. krigsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara be-redda att delta i militära insatser utanför sveriges gränser. marinen bidrar då med både personal och materiel. ett antal marina förband är anmälda till internationella styrkeregister. delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser.

Marinens förband i grundorganisationenförsta ubåtsflottiljen (1.ubflj)tredje sjöstridsflottiljen (3.sjöstridsflj)fjärde sjöstridsflottiljen (4.sjöstridsflj)amfibieregementet (amf 1)marinbasen (marinb)sjöstridsskolan (sss)

30

Exempel på materiel• Bevakningsbåtar• Korvetter• Minröjningsfartyg• Röjdykarfartyg• Stridsbåtar• Stödfartyg• Svävare• Ubåtar• Ubåtsräddningsfartyg

31

De marina FörbanDen Delas in i:Sjöstridsflottiljer med förmåga till insatser mot mål såväl på, över som under havsytan, i kustnära farvatten och på öppet hav, förmåga till minröjning samt kontroll av havsområde och skydd av sjöfart och fiske.

Ubåtsflottilj med förmåga till insatser mot mål såväl på som under ytan, förmåga att dolt kontrollera havsområde samt att samla in underrättelser.

Amfibiebataljon med förmåga till kontroll av kustområde och skärgård samt insatser mot mål såväl på som under havsytan.

Marinbas med basbataljon och sjöinformationsbataljon med förmågor att övervaka svenskt territorialhav och understödja andra förband med bland annat förnödenheter.

Ledningsförband som leder sammansatta styrkor av olika marina förband.

33

FlyGvapnet

Flygvapnet organiserar och utbildar flyg-, bas- och lednings-förband som i samverkan med mark- och sjöstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisatio-ner och myndigheter.

Krigsförbandflygvapnets krigsförband är inriktade mot nationella och inter-nationella uppgifter. krigsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför sveriges gränser. flygvapnet bidrar då med både personal och materiel. ett antal flyg-vapenförband är anmälda till internationella styrkeregister. delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser.

Flygvapnets förband i grundorganisationenskaraborgs flygflottilj (f 7)blekinge flygflottilj (f 17)norrbottens flygflottilj (f 21)helikopterflottiljen (hkpflj)luftstridsskolan (lss)

flygskolan på malmslätt är underställd lss. basförbanden och stridslednings- och luftbevakningsförbanden är spridda över landet.

riktaD precision Från luFten

34

Exempel på materiel• Helikopter 9 • Helikopter 10A/B/D • Helikopter 14 • Helikopter 15 • JAS 39 Gripen A/B - stridsflygplan • JAS 39 Gripen C/D - stridsflygplan • S 100 B - radarspaningsflygplan• S 102 B Korpen - signalspaningsflygplan • TP 100 - transportflygplan• TP 102 - transportflygplan• TP 84 Hercules - transportflygplan

36

FlyGvapenFörbanDen Delas in i FlyGFörbanD, basFörbanD och leDninGsFörbanD:Stridsflygförband kan med stor precision, hög flexibilitet och slagkraft verka mot mål på marken, i luften eller över havet samt utnyttjas för underrättelseinhämtning och för att hävda sveriges territoriella integritet.

Transportflygförband genomför flygtransporter och används i bland annat humanitära insatser, nationellt och internationellt.

Signalspaningsflygförband genomför signalspaning och under-rättelseinhämtning.

Radarflygförband används främst för att förbättra den lägesbildsom skapas av markbundna och sjöburna sensorer.

Helikopterförbanden står beredda med utrustning och personal för att genomföra flyg- och sjöräddning, om regering och riksdag beslutar att förbanden ska återta dessa uppgifter.

Basförbandens huvuduppgift är att betjäna flygförbanden.

Ledningsförbandens huvuduppgift är territoriell integritet (luftbe-vakning), och att leda flygförbanden (stridsledning).

37

leDninG

leDninGsFörbanD en FörutsättninG För alla typer av insatserOlika stödfunktioner och specialförmågor är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter. Några exempel på dessa är driftövervakning av telenätet, IT-stöd och utbildning i telekrig och psykologiska operationer.

Ledningsförbandförsvarsmaktens ledningsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. ledningsförbanden ska efter riksdags-beslut vara beredda att delta i militära insatser utanför sveriges gränser. förbanden bidrar då med både personal och materiel. ledningsförbanden utgörs bl a av telekrigsförband, psyops förband (psykologiska operationer), (f)hQ (rörlig operativ ledning), It-försvarsförband och ledningsplatsbataljon.

Ledningsförband i grundorganisationenledningsregementet (ledr)försvarsmaktens telenät- och markteleförband (fmtm)försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum (metocc) Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) ansva-rar för driftövervakning och driftledning av försvarsmaktens tele-kommunikationer. exempel på dessa är försvarsmaktens telenät, marinens telenät och försvarsmaktens satellitkommunikationer. förbandet arbetar även med driftövervakning och driftledning av fasta insatsledningssystem, olika sensorsystem och radiosystem. fmtm har verksamhet på 16 orter. förbandsledningen är placerad i örebro. förbandet stöder nationella och internationella insatser.

38

Ledningsregementet (LedR) ligger i enköping. regementets verk-samhet omfattar ledning, informationshantering och förmågan att kunna verka på informationsarenan. ledningsregementet utbildar bland annat stabs- och sambandsförband.

regementet utbildar och tränar också försvarsmaktens personal i ledning, samband, telekrig, meteorologi och oceanografi samt psykologiska operationer, och utvecklar metoder och system inom dessa förmågor. regementet stödjer nationella och internationella insatser inom dessa områden. Vid ledr utbildas även personal från övriga delar av totalförsvaret och andra myndigheter. Vid ledningsregementet finns totalförsvarets signalskyddsskola och ledningsskolan.

Försvarsmaktens Meteorologi- och oceanograficentrum, metocc, ansvarar för att leverera meteorologiskt och oceanogra-fiskt beslutsunderlag som en viktig del i planering, genomförande och utvärdering av försvarsmaktens verksamhet nationellt och internationellt. här genomförs även utbildningar inom meteoro-logi och oceanografi. Vädertjänstens unika kompetens är att göra bedömningar av vädrets inverkan på militära operationer.

39

loGistik

loGistik är inte allt men allt är inGentinG utan loGistikLogistik ger stöd åt Försvarsmaktens hela verksamhet, såväl insatsorganisation som grundorganisation. Stödet består av tjänster, förnödenheter och andra tillgångar som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas. För insatser innebär logistikstödet att insatsförbanden får den tillgänglighet, rörlighet och uthållighet som efterfrågas. Försvarsmaktens logistikchef är ansvarig för logistikområdet och sammanhåller olika specialområden.

Logistikförband i grundorganisationenträngr, fmlog, fmts, fömedc

Försvarsmaktens logistik (FMLOG) ger underhåll och stöd till för-band, centrum och skolor inom hela försvarsmakten. I verksamhe-ten ingår förråd, transporter, verkstäder, reservmaterielhantering, It-stöd, förplägnad, upphandling, ekonomi- och löneredovisning, reseadministration, expeditioner, repro, lokalvård med mera.

40

förbandet bildades 2002 för att effektivisera och rationalisera underhålls- och stödverksamheten. för att uppfylla detta krav genomgår verksamheten löpande omstruktureringar. några av åtgärderna är att samla produktionen till färre ställen, nyttja civila leverantörer och minska administrationen.

fmlog har anställda utspridda över hela landet. chefen med stab finns i stockholm. stöd lämnas också vid internationella insatser och när försvarsmakten ger stöd till det civila samhället.

Trängregementet (TrängR) är lokaliserat till skövde. I verksamhe-ten ingår utveckling, ledning och utbildning av logistik-, movcon-* och sjukvårdsförband. * trafik- och transportledning

förutom att grundutbilda soldater har trängr även uppgiften att utveckla förbandslogistiken och att utbilda förband för insats. regementet stödjer insatsorganisationen i områden och på platser där civila aktörer inte kan agera. det kan handla om att leverera mat, vatten, drivmedel, ammunition och sjukvård till förband ur hela försvarsmakten.

till logistikskolan kommer elever från hela försvarsmakten för att läsa längre eller kortare kurser inom logistikområdet. Vid skolan finns också försvarsmaktens motorskola.

Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS) är försvarsmaktens centrum för teknisk utbildning och utveckling. Vid skolan utbildas soldater, blivande officerare, officerare, specialistofficerare och civila för teknisk tjänst i hela försvarsmakten. alla försvarsgrenar – armén, marinen och flygvapnet – finns representerade vid skolan. skolan ansvarar även för den tekniska utbildning som genomförs vid andra förband, skolor eller centra i försvarsmakten. fmts svarar för teknik och teknisk tjänst inom försvarsmakten, vilket innebär att följa utvecklingen på teknikområdet, förutse kommande behov och föreslå förändringar och förbättringar. Försvarsmedicincentrum, FömedC, svarar för försvarsmaktens hälso- och sjukvård genom utveckling och produktion av för-svarsmedicinska förmågor. fömedc arbetar också med miljö- och hälsoskyddsfrågor, utveckling och sjukvårdsmateriel, försörjning av sjukvårdsförnödenheter och utbildar och rekryterar sjukvårdsper-sonal för hela försvarsmaktens behov.

41

Försvarsmakten har centrum som ansvarar för specifika kom-petensområden. Flertalet av Försvarsmaktens centrum agerar som remissinstans för riksdagen och arbetar med utveckling av bland annat taktik, teknik och metoder inom sitt område.

Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, fmdnc, ansvarar för utbildning och utveckling inom försvarsmaktens dyke-riverksamhet. utöver detta så gör fmdnc även prov och försök när ny dykarutrustning ska tas fram och genomför haveriutredningar efter dykarolyckor.

Försvarsmaktens HR-centrum, fm hrc, är ett kompetenscentrum för personaltjänst, human resources. hr-centrum stödjer förban-den med bland annat rekrytering, bemanning, utveckling och av-veckling av personal, personaladministration och arbetsmiljöfrågor.

Försvarsmaktens internationella centrum, swedint, förbereder svenska och utländska officerare, poliser och civila tjänstemän för arbete i multinationella fredsoperationer inom ramen för eu, fn och nato/pff (partnerskap för fred).

Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, fmundsäkc, genomför utbildning och bedriver studier och försök inom försvarsmaktens nationella och internationella underrättelse- och säkerhetstjänst.

Försvarsmedicincentrum, fömedc, svarar för försvarsmaktens hälso- och sjukvård genom utveckling och produktion av för-svarsmedicinska förmågor. fömedc arbetar också med miljö- och hälsoskyddsfrågor, utveckling av sjukvårdsmateriel, försörjning av sjukvårdsförnödenheter och utbildar och rekryterar sjukvårdsper-sonal för hela försvarsmaktens behov.

Försvarsmaktens centrum

en breD bas meD specialistkompetens

42

Försvarsmusiken, fömus, ansvarar för parad-, ceremoni- och tjänstemusik för försvaret och statsledningen samt bevarar och ut-vecklar den militärmusikaliska traditionen. man ger även konserter och framträdanden för allmänheten.

Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, swedec, ansvarar för, utvecklar och utbildar inom militär och huma-nitär ammunitions- och minröjningsverksamhet på land.

Totalförsvarets skyddscentrum, skyddc, utbildar och övar total-försvarspersonal i cbrn*-skydd. skyddc utvecklar också materiel och metoder för att förbättra cbrn-skyddet. * cbrn=kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär

UMEÅSkyddC

UPPSALAFMUndSäkC

EKSJÖSwedec

GÖTEBORGFömedC

STOCKHOLMFM HRC

ENKÖPINGMETOCC

KUNGSÄNGENFöMus, Swedint

KARLSKRONAFMDNC

Försvarsmaktens specialförband är en nationell strategisk resurs som insatsleds av Försvarsmaktens insatschef. De är särskilt uttagna, utbildade och utrustade för uppgifter som de konventionella förbanden inte hanterar. Uppgifterna kan till exempel vara att rädda svenska medborgare i internationell tjänst eller hämta in underrättelser.

särskilda operationsgruppens soldater är särskilt uttagna, utbil-dade och utrustade för uppgifter som försvarsmaktens övriga förband av olika skäl inte kan lösa. det kan till exempel vara att frita eller rädda svenska medborgare i internationell tjänst eller att hämta in underrättelser.

försvarsmaktens specialförband består av en specialförbandsled-ning och ett förband, särskilda operationsgruppen. förbandet bildades 2011 genom en sammanslagning av de två tidigare specialförbanden ssg och sIg. särskilda operationsgruppens upp-gifter är huvudsakligen strid och underrättelseinhämtning. I det så kallade specialförbandssystemet ingår också särskilt uttagna, utbil-dade och utrustade stödjande enheter för luft- och sjötransporter, tekniskt stöd, logistik och sjukvård. tillsammans utgör delarna ett system som ska kunna verka enskilt eller i samverkan med övriga förband i försvarsmakten.

särskilda operationsgruppen och specialförbandssystemet används främst inom ramen för multinationella insatser i interna-tionella krisområden. I sådana insatser ska specialförbandssystemet kunna bidra med en behovssammansatt specialoperationsgrupp, internationellt betecknad som en special operations task group, för att lösa huvuduppgifterna strid, underrättelseinhämtning och rådgivnings- och utbildningsstöd till internationella partners.

specialFörbanD

när situationen kräver mer

44

särskilda operationsgruppens verksamhet präglas av hög bered-skap, uppgiftsanpassad utrustning av mycket hög kvalitet och hård och intensiv träning.sekretessen runt verksamheten är hög, för att inte äventyra för-bandets möjligheter att lösa sina uppgifter och för att inte utsätta personalen för onödiga risker.

45

I Sverige finns 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militära försvar. Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för uppgifter inom försvaret och bidrar till att höja landets beredskap i såväl kris som krig inom en rad olika områden.

frivilligorganisationerna är en viktig resurs för försvarsmakten. genom kurs- och utbildningsverksamhet säkerställer organisatio-nerna att särskild specialistkompetens tillvaratas och placerar även ett stort antal personer på specialistbefattningar inom försvaret.

FrivilliGa FörsvarsorGanisationer

tjänar riket, tjänar inGet

46

FrivilliGa FörsvarsorGanisationer 2010

Organisation Medlemmar Frivilligavtal inom FM

svenska försvarsutbildningsförbundet 28 411 44

Insatsingenjörernas riksförbund 387 9

flygvapenfrivilligas riksförbund 4 010 366

frivilliga automobilkårernas riksförbund 5 460 8

frivilliga flygkåren 2 181 248

frivilliga motorcykelkårernas riksförbund 4 304 746

frivilliga radioorganisationen 4 215 651

förvarets personaltjänstförbund 534 -

svenska blå stjärnan 6 634 -

svenska röda korset 228 823 1 092

riksförbundet sveriges lottakårer 7 775 1 399

sjövärnskårernas riksförbund 3 964 131

svenska brukshundklubben 61 580 905

svenska fallskärmsförbundet 1 542 -

svenska pistolskytteförbundet 26 191 -

svenska sportskytteförbundet 77 832 -

sveriges civilförsvarsförbund 21 836 -

sveriges bilkårers riksförbund 5 001 885

Totalt antal medlemmar/avtal 2010-12-31 490 680 6 484

de frivilliga försvarsorganisationerna är självständiga organisatio-ner som har tillkommit på medborgarnas egna initiativ och daterar tillbaka till början av 1900-talet. de är ideella och fristående i förhål-lande till varandra och till försvarsmakten och msb (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) som de samverkar med.

47

här Finns Försvarsmakten

ett sveriGe, trettioFyra FörbanD

Boden I 19, a 9Luleå f 21Umeå skyddcUppsala fmundsäkc, lssKungsängen lgEnköping ledrStockholm hkV, fmhrc, mhs k, fmlog: ledningVällinge hvssBerga/Muskö amf 1, 4.sjöstridsfljÖrebro fmtmKarlsborg k 3Såtenäs f 7Skövde p 4, trängr, mssLinköping hkpfljGöteborg fömedcEksjö Ing 2, sWedecHalmstad lv 6, mhs h, fmtsRonneby f 17Karlskrona 3.sjöstridsflj, 1.ubflj, marinb, sss, Revingehed p 7

för enheternas fullständiga namn, se adresslistanlängst bak i broschyren.

förutom orterna på kartan finns försvarsmakten representerad genom fmlog på ett 80-tal platser runt om i landet.

48

Försvarsmakteni sveriGe 2011

49

BODENARVIDSJAUR LULEÅ

UMEÅ

UPPSALA

ÖREBRO

LINKÖPING

ARBOGA

KARLSBORG

SKÖVDE

EKSJÖ VISBYGÖTEBORG

HALMSTAD

KARLSKRONA

REVINGEHED

RONNEBY

SÅTENÄS

ENKÖPING

STOCKHOLM

KUNGSÄNGEN

VÄLLINGEBERGA/MUSKÖ

Vi går mot en Försvarsmakt med högre användbarhet och tillgänglighet. Den framtida insatsorganisationen kommer ha ett stort behov av välutbildade civila, officerare, specialistof-ficerare, gruppbefäl, soldater och sjömän. Försvarsmakten rekryterar 4000-5000 personer per år, vilket gör oss till en av Sveriges största rekryterare.

all rekrytering och utbildning inom försvarsmakten är – efter riksdagens beslut om att pliktlagen ska vara vilande – baserad på frivillighet. försvarsmakten kan därför erbjuda flera intressanta yrkesutvecklingsvägar beroende på intresse och fallenhet.

Frivillig grundutbildning av blivande gruppbefäl, soldater och sjömänutbildningen till gruppbefäl, soldat eller sjöman inleds med en ca tre månader lång grundläggande militär utbildning (gmu) som kan följas av en kortare provanställning vid ett krigsförband eller tjänstgöring i hemvärnet. under denna period genomförs den inledande befattningsutbildningen mot planerad befattning i form av fastställda yrkes- och befattningskurser (ybk ). för de som ska utbildas vidare till officerare eller specialistofficerare så genomförs även en kompletterande militär utbildning (kmu) under ca tre månader. som gruppbefäl, soldat och sjöman kan man tjänstgöra antingen kontinuerligt, eller tidvis i hemvärnet.

Utbildning för officerare och specialistofficerareutbildningsverksamheten för officerare och specialistofficerare kännetecknas av ett sammanhängande system av utbildning, kurser och förbandstjänstgöring med kompetensutveckling som röd tråd. det viktigaste för blivande officerare och specialistoffice-rare är utbildning inom kärnkompetenserna, till exempel personlig stridsduglighet, förmåga att leda väpnad strid, utbildarförmåga och ledarskap. den tydligaste skillnaden mellan en officer och en specialistofficer är att den senare är mer specialiserad inom visst område eller viss funktion, medan den tidigare är mer generell. som officer och specialistofficer kan man tjänstgöra antingen kon-tinuerligt eller tidvis. en officer eller specialistofficer som tjänstgör kontinuerligt benämns yrkesofficer, och den som tjänstgör tidvis benämns reservofficer.

50

karriär i Försvarsmakten

hur lånGt är Du bereDD att Gå?

51

Officersprogrammet (OP)officersprogrammet är en treårig akademisk utbildning som genomförs av försvarshögskolan vid militärhögskolan karlberg. I programmet ingår verksamhetsförlagd utbildning på någon av försvarsmaktens fack- och funktionsskolor. utbildningen ger 180 högskolepoäng och leder till en officersexamen på grundnivå.

Specialistofficersutbildningen (SOU)specialistofficersutbildningen är en praktiskt orienterad utbildning på cirka tre terminer. huvuddelen av utbildningen genomförs vid försvarsmaktens fack- och funktionsskolor. efter genomgången ut-bildning kan man anställas som antingen kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande specialistofficer.

Reservofficersutbildningen (ROU)reservofficersutbildningen omfattar fyra terminer och kom-mer med nuvarande planering att genomföras inom ramen för kursverksamheten vid försvarshögskolan, militärhögskolorna och fack- och funktionsskolor.

Anpassad officers- och specialistofficersutbildning (AOU)anpassad officers- och specialistofficersutbildning är en militär kompletteringsutbildning som främst riktar sig till individer med genomförda civila högskolestudier och där officersutbildning krävs i avsedd befattning (t ex meteorologer och läkare).

Stabsutbildning (SU)stabsutbildningen ger generell stabskompetens och är inriktad mot högre förbandsnivåer inom egen arena. utbildningen innehål-ler bl a grunder för operativ planering och kunskap om organisa-tion och arbetsprocesser för högre förband. stabsutbildning är en uppdragsutbildning som genomförs vid försvarshögskolan.

Högre stabsofficersutbildning (HSU)utbildningen genomförs som uppdragsutbildning vid försvarshög-skolan. utbildningen omfattar ett spektrum av olika militära opera-tioner – från storskaliga till småskaliga internationella operationer i olika konfliktnivåer, olika typer av militära uppgifter och samspel med civila beslutsorgan och organisationer.

52

GRUNDLÄGGANDEMILITÄR

UTBILDNING (GMU)

Frivillig utbildning på ca 90 dagar

KMUKompletterande

MilitärUtbildning

OFFICER/SPECIALISTOFFICER

Utbildning av kontinuerligt

eller tidvis tjänstgörande

SOLDAT/SJÖMANAnställning som

kontinuerligt eller tidvis

tjänstgörande

HEMVÄRNETTjänstgöring i hemvärn

med nationella skyddsstyrkor

53

YBKYrkes- och befattningskurser

FRISTÅENDE KURSER

SUStabsutbildning

SOUSpecialistofficersutbildningen

OPOfficersprogrammet

HSUHögre Stabsofficersutbildning

BEFORDRANSker efter urval

54

Här finns utbildningarna

• Artilleriets stridsskola (ArtSS) i Boden (del i A 9).

• Fältarbetsskolan (FarbS) i Eksjö (del i Ing 2).

• Försvarshögskolan (FHS) i Stockholm.

• Försvarsmedicincentrum (FömedC) i Göteborg.

• Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) i Halmstad.

• Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUnd-säkc) i uppsala.

• Hemvärnets stridsskola (HvSS) i Vällinge.

• Ledningsskolan (LedS) i Enköping (del i LedR).

• Luftstridsskolan (LSS) i Uppsala och Linköping.

• Luftvärnets stridsskola (LvSS) i Halmstad (del i Lv 6).

• Markstridsskolan (MSS) i Skövde och Kvarn.

• Militärhögskolan Halmstad (MHS H) i Halmstad.

• Militärhögskolan Karlberg (MHS K) i Solna.

• Sjöstridsskolan (SSS) i Karlskrona.

• Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (sWedec) i eksjö.

• Totalförsvarets signalskyddsskola (TSS) i Enköping (del i LedR).

• Swedint i Kungsängen (del i Livgardet).

• Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) i Umeå.

55

I Försvarsmakten arbetar cirka 19 000 personer dagligen, det är lika många som bor i en medelstor svensk stad. Av dem är ca 9 600 yrkesofficerare (YO), 6 700 civila, och 3 000 anställda gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K). Den civilanställda personalen återfinns inom skilda kompetensområden som till exempel administrativa arbeten, förrådspersonal och verk-stadspersonal samt många andra kompetenser.

personal

hos oss arbetar hela FalkenberG

56

Kategori Män Kvinnor Totalt

yrkesoFFicer 9 165 501 9 666

reservoFFicer aktiv 113 3 116

civilanställD 4 204 2 558 6 762

GruppbeFäl, solDater & sjömän anställda 2 746 323 3 069

Totalt 16 228 3 385 19 613

tabellen visar läget i mars 2011, kontinuerligt tjänstgörande personal.

utöver dessa personalkategorier finns det även den tidvis tjänstgö-rande personalen. reservofficer, ca 8 000, samt gruppbefäl, soldater och sjömän som arbetar tidvis vid behov. dessa har dubbla karriärer; en civil och en militär.

57

Försvarsmaktens verksamhet finansieras genom skattemedel. Storleken på de ekonomiska anslagen avgörs varje år i sam-band med att riksdagen tar beslut om hela statsbudgeten.

regeringen via försvarsdepartementet styr sedan försvarsmak-tens verksamhet för året genom att ge uppdrag som bland annat innehåller uppgifter med mål och krav på resultat. det ligger också till grund för beställningar till stödjande myndigheter och olika fö-retag. den totala budgeten 2010 uppgick till 41 miljarder kronor*. av den summan gick ungefär hälften till utbildning och beredskap och den andra hälften till internationella insatser, materiel och forskning.

Försvarsmaktens anslaGsFörbrukninG 2010 belopp i md kr *

Disponibelt Förbrukat Sparat

utbildning och beredskap 20,6 20,6 0,0

Internationella insatser 2,6 2,2 0,4

materiel och forskning 18,0 17,5 0,5

Summa 41,2 40,3 0,9

ekonomi

vi ansvarar För att 40 miljarDer använDs klokt

58

Minskade utgifterde ekonomiska förutsättningarna har förändrats rejält under de se-naste åren. från 2000 till 2010 har försvarsmaktens anslag minskat med närmare 10 miljarder kronor, omkring 20 procent, räknat i fast prisläge.

anslaGsFörDelninG 2009-2014 belopp i md kr *

Utgifter 2009

Utgifter 2010

Prognos 2011

Planerat 2012

Planerat 2013

Planerat 2014

utbildning och beredskap 18,9 20,6 21,1 21,4 21,5 21,8

Internationella insatser 1,6 2,2 2,3 2,3 2,2 2,0

materiel och forskning 16,2 17,5 17,2 16,6 16,8 17,1

Summa 36,7 40,3 40,6 40,3 40,5 40,9

försvarsmakten förbrukade cirka 40 miljarder kronor 2010. hur anslagsförbrukningen fördelade sig på försvarsmaktens verk-samheter framgår av tabellen ovan. försvarsmaktens andel av de samlade utgifterna för staten sjunker efterhand. hur utgifterna varit de senaste två åren, prognosen för det här året och hur de planeras för de närmaste tre åren framgår av tabellen ovan. försvarsmaktens anslag planeras att hamna på en nivå omkring 40 – 41 miljarder kronor om året. andelen för utbildning och beredskap ökar från 19 miljarder kronor 2009 till knappt 22 miljarder kronor 2014. ökningen beror på att försvarsmakten går från pliktsystem till att ha anställda gruppbefäl, soldater och sjömän.

* observera att alla belopp är angivna i löpande prisläge.

59

materielplan 2011

Från känGor till örloGsFartyGI Försvarsmaktens materielplan ligger i år materielbeställ-ningar för totalt 36 miljarder kronor som ska levereras fram till och med 2022.

planen innehåller allt från framtagning av koncept i tidiga faser till utveckling, produktion, vidmakthållande och slutligen avveckling av materiel. under 2011 levereras materiel och tjänster till ett värde av 16,5 miljarder kronor. här är några exempel på leveranser under 2011 enligt planen.

Inom armén• Splitterskyddade hjulfordon• Taktisk UAV• Terrängbilar• Självgående artilleripjäs Archer• Ingenjörsfordon• Pansarvärnsrobotsystem NLAW

Inom marinen• Konstruktion av nästa generations ubåt• Koncept för livstidsförlängning av ubåtsräddningssystemet URF• Friuppstigningsdräkter• Halvtidsmodifiering av minröjningsfartyg• Ledningssystem till ubåt• Studier inom undervattensområdet

60

Inom flygvapnet• Helikoptersystem 14 (delar av)• Helikoptersystem 16 (delar av)• Underlag för utveckling av JAS 39• Spaningskapsel• Integrering av robotsystem METEOR

Inom ledning och informationshantering• Utveckling av Försvarsmaktens LAN• Kommunikationsnoder till armén• System för gemensam informationshantering• Anpassning av taktiskt internet• Radiosystem inklusive RAKEL• Nytt fältfibersystem

Inom logistikområdet• Verktyg för klimatkvalificering av ammunition• Fältuniformer• Personligt ballistiskt skydd• Personlig utrustning• Systemstöd för logistik

61

Fanjunkare

Menig 1kl./år 1

Menig Menig 1kl./år 7

Menig 1kl./år 5

Menig 1kl./år 3

Soldater

Fänrik Löjtnant Kapten Överste-löjtnant

Major Överste Överste 1.gr

O�cerare

Luftstridskrafterna (Flygvapnet)

General-major

Brigad-general

GeneralGeneral-löjtnant

Generalspersoner

KaptenLöjtnantFänrik Överste1. gr

ÖversteÖverste-löjtnant

Major

O�cerare

Fanjunkare1:eSergeant

Flottiljförvaltare

Förvaltare

Specialisto�cerare

Vicekorpral

SergeantKorpral

Gruppbefäl

Menig1kl./år 1

Menig Menig1kl./år 7

Menig1kl./år 5

Menig1kl./år 3

Soldater

Markstridsförband (Armén)

Marinen/Sjöstridsförband (Flottan)

Konter-amiral

Flottilj-amiral

AmiralVice-amiral

Flaggmän

KaptenFänrik Löjtnant Kommendör1. gr

KommendörKommendör-kapten

Örlogs-kapten

O�cerare

1:e Sergeant*

Fanjunkare* Flottiljförvaltare

Förvaltare


Vicekorpral

Sergeant*Korpral

Gruppbefäl

Menig1kl./ år 1

Menig Menig1kl./ år 7

Menig1kl./ år 5

Menig1kl./ år 3

Sjömän

Marinen/Am�biekåren

General-major

Brigad-general


Generalspersoner

Fänrik Överste1. gr

MajorKaptenLöjtnant ÖversteÖverste-löjtnant

O�cerare

1:e Sergeant

Regementsförvaltare

Förvaltare


Vicekorpral

SergeantKorpral

Gruppbefäl

Menig1kl./år 1


Menig1kl./år 5

Menig1kl./år 3

Soldater

1:e Sergeant


Fanjunkare Förvaltare


Vicekorpral

SergeantKorpral

Gruppbefäl

General-major

Brigad-general


Generalspersoner

GraDbeteckninGar

62

Fanjunkare

Menig 1kl./år 1

Menig Menig 1kl./år 7

Menig 1kl./år 5

Menig 1kl./år 3

Soldater

Fänrik Löjtnant Kapten Överste-löjtnant

Major Överste Överste 1.gr

O�cerare

Luftstridskrafterna (Flygvapnet)

General-major

Brigad-general


Generalspersoner

KaptenLöjtnantFänrik Överste1. gr

ÖversteÖverste-löjtnant

Major

O�cerare

Fanjunkare1:eSergeant

Flottiljförvaltare

Förvaltare


Vicekorpral

SergeantKorpral

Gruppbefäl

Menig1kl./år 1


Menig1kl./år 5

Menig1kl./år 3

Soldater

Markstridsförband (Armén)

Marinen/Sjöstridsförband (Flottan)

Konter-amiral

Flottilj-amiral

AmiralVice-amiral

Flaggmän

KaptenFänrik Löjtnant Kommendör1. gr

KommendörKommendör-kapten

Örlogs-kapten

O�cerare

1:e Sergeant*

Fanjunkare* Flottiljförvaltare

Förvaltare


Vicekorpral

Sergeant*Korpral

Gruppbefäl

Menig1kl./ år 1

Menig Menig1kl./ år 7

Menig1kl./ år 5

Menig1kl./ år 3

Sjömän

Marinen/Am�biekåren

General-major

Brigad-general


Generalspersoner

Fänrik Överste1. gr

MajorKaptenLöjtnant ÖversteÖverste-löjtnant

O�cerare

1:e Sergeant


Förvaltare


Vicekorpral

SergeantKorpral

Gruppbefäl

Menig1kl./år 1


Menig1kl./år 5

Menig1kl./år 3

Soldater

1:e Sergeant


Fanjunkare Förvaltare


Vicekorpral

SergeantKorpral

Gruppbefäl

General-major

Brigad-general


Generalspersoner

Illustration av carl-gunnar franzén, sörmans Info och media ab

slutgiltigt beslut om flottans specialistofficersgrader kommer under 2011 varför benämningarna kan komma att ändras till de äldre motsvarigheterna styrman resp. flaggstyrman.

*

63

A 9 ArtilleriregementetBoden garnisonbox 9113961 19 bodentel. 0921 – 34 80 00fax. 0921 – 34 86 98e-post: [email protected]/a9

Amf 1 Amfibieregementet130 61 hårsfjärdentel. 010 – 823 30 00fax. 010 – 823 80 90e-post: [email protected]/amf1

Artilleriets stridsskolalyder under a 9

F 7 Skaraborgs flygflottiljby 01 530 32 såtenästel. 0510 – 47 70 00fax. 0510 – 47 71 91e-post: [email protected]/f7

F 17 Blekinge flygflottiljVärperydsv.box 502372 25 ronnebytel. 0457 – 47 10 00fax. 0457 – 47 14 20e-post: [email protected]/f17

F 21 Norrbottens flygflottilj971 73 luleåtel. 0920 – 23 40 00fax. 0920 – 23 44 39e-post: [email protected]/f21

FJS Fallskärmsjägarskolanlyder under k 3

FMHRC Försvarsmaktens HR-centrumsandhamnsgatan 63b107 86 stockholmtel. 08 – 514 390 00fax. 08 – 514 390 02e-post: [email protected]/fmhrc

FMLOG Försvarsmaktens logistiktegeluddsv. 31107 86 stockholmtel. 08 – 51 43 90 00fax. 08 – 51 43 95 60e-post: [email protected]/fmlog

FMTM Försvarsmaktens telenät- och markteleförbandargong. 14box 1625701 16 örebrotel. 019 – 39 35 00fax. 019 – 39 35 92e-post: [email protected]/fmtm

FMTS Försvarsmaktens tekniska skolaflottiljv.box 516301 80 halmstadtel. 035 – 266 20 00fax. 035 – 266 20 09e-post: [email protected]/fmts

här når Du Försvarsmakten

aDresser

64

FMUndSäkCFörsvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrumröbov. garnisonen.box 611751 25 uppsalatel. 018 – 19 60 00fax. 018 – 19 60 99e-post: [email protected]/undsakc

FMDNCFörsvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrumlyder under marinbasen

FömedC Försvarsmedicincentrumgöta älvsg.box 5155426 05 Västra frölundatel. 031 – 69 20 00fax. 031 – 69 22 55e-post: [email protected]/fomedc

FöMusFörsvarsmusikcentrumlyder under livgardet

Hkpflj Försvarsmaktens helikopterflottiljlägerg. malmen581 98 linköpingtel. 013 – 28 30 00fax. 013 – 28 35 40e-post: [email protected]/hkpflj

HKV Högkvarteret lidingöv. 24107 85 stockholmtel. 08 – 788 75 00fax. 08 – 788 77 78e-post: [email protected]/hkv

HvSS Hemvärnets stridsskolaVällinge145 90 norsborgtel. 08 – 584 540 00fax. 08 – 584 549 00e-post: [email protected]/hvss

Högvakten Kommendantstabenkungliga slottet111 30 stockholmtel. 08 – 402 63 17fax. 08 – 20 11 86e-post: [email protected]/hogvakten

I 19 Norrbottens regementenorrbottensv. 3box 9105961 19 bodentel. 0921 – 34 80 00fax. 0921 – 34 86 98e-post: [email protected]/i19

Ing 2 Göta ingenjörregementestockholmsv. 26box 1002575 28 eksjötel. 0381 – 180 00fax. 0381 – 184 14e-post: [email protected]/ing2

K 3 Livregementets husarerkarlsborgs fästning546 81 karlsborgtel. 0505 – 45 10 00fax. 0505 – 45 13 96e-post: [email protected]/k3

Ledningsskolanlyder under ledr

65

LG Livgardetgranhammar196 85 kungsängentel. 08 – 584 540 00fax. 08 – 584 540 80e-post : [email protected]/livgardet

Lv 6 Luftvärnsregementetgöteborgsv.box 515301 80 halmstadtel. 035 – 266 20 00fax. 035 – 266 30 09e-post: [email protected]/lv6

LSS Luftstridsskolanuppsala garnisonbox 645751 27 uppsalatel. 018 – 19 60 00fax. 018 – 19 60 99e-post: [email protected]/lss

MarinB Marinbasenörlogshamnenbox 527371 23 karlskronatel. 0455 – 850 00fax. 0455 – 864 64e-post: [email protected]/marinbasen

METOCC Meteorologi- och ocea-nograficentrum lyder under ledr, ledningsregementet

MHS H Militärhögskolanflottiljv. halmstadbox 516301 80 halmstadtel. 035 – 266 20 00fax. 035 – 266 28 09e-post: [email protected]/mhsh

MHS K Militärhögskolan Karlbergkarlbergs slott, solna107 86 stockholmtel. 08 - 514 390 00fax. 08 – 788 77 78e-post: [email protected]/mhsk

MSS Markstridsskolanheden skövdebox 625514 29 skövdetel. 0500 – 46 50 00fax. 0500 – 46 57 94e-post: [email protected]/mss

P 4 Skaraborgs regementeskövde garnisonenpansarvägen 2box 604541 29 skövdetel. 0500 – 46 50 00fax. 0500 – 46 50 20e-post: [email protected]/p4

P 7 Södra skånska regementetrevingehed247 82 södra sandbytel. 046 – 36 80 00fax. 046 – 36 80 50e-post: [email protected]/p7

LedR Ledningsregementetenköping garnisonbox 920749 81 enköpingtel. 0171 – 15 70 00fax. 0171 – 15 70 44e-post: [email protected]/ledr

66

SkyddC Totalförsvarets skydds-centrumhissjövägen 62901 76 umeåtel. 090 – 17 55 00fax. 090 – 17 55 55e-post: [email protected]/skyddc

Swedec Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrumstockholmsv. 26box 1003575 28 eksjö tel. 0381 – 180 00fax. 0381 – 184 14e-post: [email protected]/swedec

Swedint Försvarsmaktens inter-nationella centrumlyder under livgardet

3. sjöstridsflj. Tredje sjöstridsflottiljenörlogshamnenbox 527371 23 karlskronatel. 0455 – 850 00fax. 0455 – 851 05e-post: [email protected]/3sjostridsflj

TrängR Trängregementetskövde garnisonenbox 602541 29 skövdetel. 0500 – 46 50 00fax. 0500 – 46 50 20e-post: [email protected] www.forsvarsmakten.se/trangr

1. ubflj Första ubåtsflottiljenörlogshamnenbox 527371 23 karlskronatel. 0455 – 850 00fax. 0455 – 864 64e-post: [email protected]/1ubflj

SSS Sjöstridsskolanörlogshamnenbox 527371 23 karlskronatel. 0455 - 850 00fax. 0455 – 864 64e-post: [email protected]/sss

4. sjöstridsflj Fjärde sjöstridsflottiljenberga130 61 hårsfjärdentel. 010 – 823 30 00fax. 010 – 823 80 90e-post: [email protected]/4sjostridsflj

Om någon kontaktuppgift inte längre stämmer, sök på www.forsvarsmakten.se eller ring Försvarsmaktens högkvarter, 08-788 75 00 för rätt uppgift.

67

läs mer på www.Forsvarsmakten.se

107 85 stockholm tel 08-788 75 00 www.forsvarsmakten.sem7739-350035 fakta om fm 2011

Försvarsmakten i fickformat

Documents

Transcript of Försvarsmakten i fickformat