ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH -RESURSER I ... · etapplandskapsplan fÖr naturvÄrden...

ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH -RESURSERI EGENTLIGA FINLAND

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING19.3.2018

VARSINAIS-SUOMEN LIITTOEGENTLIGA FINLANDS FÖRBUNDREGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

VARSINAIS-SUOMEN LIITTO | EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND | REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4

UTGÅNGSPUNKTERNA 5

LANDSKAPETS PLANERINGSSYSTEM 5

LÄGET FÖR LANDSKAPSPLANEN 5

MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN 5

CIRKULÄR EKONOMI 6

DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN 7

FUNGERANDE SAMHÄLLEN OCH HÅLLBARA FÄRDSÄTT 7

ETT EFFEKTIVT TRAFIKSYSTEM 7

EN SUND OCH TRYGG LIVSMILJÖ 7

EN LIVSKRAFTIG NATUR- OCH KULTURMILJÖ SAMT NATURTILLGÅNGARNA 7

EN ENERGIFÖRSÖRJNING MED FÖRMÅGA ATT VARA FÖRNYBAR 7

MÅLEN FÖR ARBETET PÅ LANDSKAPSPLANEN 8

NATURVÄRDENA 8

NATURTILLGÅNGARNA 8

REKREATIONSMÖJLIGHETERNA 8

DATAUNDERLAG OCH UTREDNINGAR SOM SKA GÖRAS UPP 9

NATURVÄRDEN 9

NATURRESURSER 9

REKREATIONSOMRÅDEN OCH -RUTTER 9

ÖVRIGA UTREDNINGAR 9

INFLUENSOMRÅDE OCH KONSEKVENSER SOM SKA UTREDAS 10

LANDSKAPSPLANENS RÄTTSVERKNINGAR 11

MYNDIGHETSSAMARBETE 12

INTRESSENTER 12

FÖRFARANDET FÖR DELTAGANDE OCH INFORMATION 12

INTRESSENTGRUPPSARBETE 12

ETAPPLANDSKAPSPLANENS FRAMSKRIDANDE OCH TIDTABELL 13

KONTAKTINFORMATION 14

VARSINAIS-SUOMEN LIITTO | EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND | REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND4

INLEDNING

Landskapsfullmäktige beslutade vid sitt möte 7.12.2015 att inleda en revidering av helhetslandskapsplanen för Egentliga Finland. Planen kommer att göras upp som en etapplandskapsplan. I den kommer man att behandla användningen av och potentialen hos naturresurser som är viktiga för såväl cirkulär ekonomi som bioeko-nomi. Dessa teman sammanjämkas med hur de på landskapsnivå viktiga naturområdena ska bevaras och möjligheterna till rekrea-tion ska tryggas. I etapplandskapsplanen granskas hela landskapet Egentliga Finland.

Programmet fördeltagande och bedömning (PDB) är ett program enligt 63 § i markanvändnings- och bygglagen om förfarandena för deltagande och växelverkan samt bedömning av konsekvenser-na. I programmet för deltagande och bedömning redogörs för vilka saker man avser att behandla i planen, hurdana alternativ som un-dersöks och hur konsekvenserna bedöms, vilka som är intressenter och hur de får information om planeringen samt i vilket skede och hur de kan föra fram sina åsikter om programmets innehåll. Vidare finns det i PDB information om landskapsplanens utgångspunkter och mål.

Programmet för deltagande och bedömning uppdateras under hela planprocessen och dess aktuella version finns framlagd på Egentliga Finlands förbunds webbplats. De officiella kungörelser-na annonseras i landskapets tidningar (Turun Sanomat och Åbo Underrättelser).

Av programmet för deltagand e och bedömning (PDB) framgår:

• planearbetets utgångspunkter och och principer,• hur planprocessen framskrider,• de konsekvenser som ska bedömas och bedömningsmetoder-

na samt när och hur det är möjligt att delta i planläggningen.


UTGÅNGSPUNKTERNA

LANDSKAPETS PLANERINGSSYSTEMUtvecklingen och planeringen av landskapet grundar sig på tre lagstadgade dokument: landskapsöversikten, landskapsprogram-met och landskapsplanen.

I landskapsöversikten anges den utveckling som landskapet efter-strävar (MBL § 25). Landskapsöversikten är en vision på lång sikt om Egentliga Finlands viljetillstånd. Landskapsprogrammet innehåller de utvecklingsstigar och åtgärder i viktighetsordning som förut-sätts för att viljetillståndet ska uppnås. Landskapsöversikten och -programmet ingår i den landskapsstrategi som ska utarbetas vart fjärde år. Strategin utarbetas i samarbete med Egentliga Finlands förbund, kommunerna och statens regionförvaltningsmyndigheter samt med för regionutvecklingen viktiga samfund, organisationer och övriga aktörer.

Landskapsplanen är en plan som i allmänna drag presenteras på kartan om användningen av områden som är nödvändiga med hänsyn till landskapets utveckling samt principerna för en utveck-ling av samhällsstrukturen. Landskapsplanen kan utarbetas som en helhetsplan, som täcker hela landskapet eller som en etapplan för enskilda teman eller delområden.

Landskapsplanen träder i kraft genom ett beslut om godkännande av landskapsfullmäktige. Landskapsplanen är en anvisning då en generalplan eller detaljplan utarbetas eller ändras samt då man i övrigt skrider till att ordna områdenas användning.

Planeringen i allmänna drag av områdenas användning är en kontinuerlig process. Behoven av att revidera de gällande planerna orsakas av både den samhälleliga utvecklingen och den föränderli-ga lagstiftningen. Helhetslandskapsplanen kompletteras, revideras och uppdateras vid behov med temaspecifika och/eller områ-desspecifika etapplandskapsplaner.

I Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och -resurser behandlas tre huvudteman:

• beteckningsbehoven för områden som är viktiga att bevara med hänsyn till sina naturvärden och ekologiska samband avgörs och sammanjämkas med befintliga skydds- och natur-värdesbeteckningar,

• planerings- och dimensioneringsfrågor med anknytning till användning och hantering av regionalt betydande naturresur-ser avgörs samt

• beteckningar som är viktiga för att utveckla landskapets rekrea-tionsområden och -rutter avgörs,

• som tekniska korrigeringar anvisas nödvändiga tillägg i beteck-ningar som är förknippade med energiöverföring.

Övriga teman med anknytning till landskapsplanläggningen och som behandlats i helhetslandskapsplanen såsom kulturarv, frågor gällande landskapsvård och boende, behandlas inte i regel i etpplandskapsplanen, men de beaktas naturligtvis i lösningarna för denna etapplandskapsplan och i konsekvensbedömningen. I detta planarbete behandlas inte frågor som hänför sig till torv- och vindkraftsproduktion.

LÄGET FÖR LANDSKAPSPLANENDen gällande landskapsplanen för Egentliga Finland harberetts och fastställts i sex delar:

• Den gällande landskapsplanen för motorvägen E18, beslut om fastställande 25.9.2002

• Landskapsplanen för Åbo stadsregion, beslut om fastställande 23.8.2004

• Landskapsplanen för Saloregionen, beslut om fastställande 12.11.2008 (upphävt etapplandskapsplanen för motorvägen E 18)

• Etapplandskapsplanen för snabbjärnvägen Salo-Lojo, beslut om fastställande 4.12.2012

• Landskapsplanerna för Loimaaregionen, Åboregionens krans-kommuner, Landskapsplanen för Åboland och Vakka-Suomi, beslut om fastställande 20.3.2014

• Etapplandskapsplanen för vindkraft i Egentliga Finland, beslut om fastställande 9.9.2014

Det pågående uppgörandet av en Etapplandskapsplan för tätorter-nas markanvändning, service och trafik i Egentliga Finland inleddes genom landskapsfullmäktiges beslut den 10 juni 2013 och plane-ras att godkännas av landskapsfullmäktige sommaren 2018.

Miljöministeriet har i samband med beslutet om fastställelse av landskapsplanerna lämnat Egentliga Finlands förbund anvisningar för den fortsatta planeringen gällande bl.a.

• för betecknandet av kommunala byggda kulturmiljöer och landskapsområden och anteckningar om trafiknätet (Landskapsplanen för Åbo stadsregion),

• ekologiska förbindelser och naturvärden på landskapsnivå (Landskapsplanen för Loimaaregionen, för Åboregionens kranskommuner, Åboland och Vakka-Suomi),

• det betydande byggda kulturarvet på landskapsnivå (Landskapsplanen för Åboland) samt

• markanvändningen av områden som friställs från försvarsmak-ten (Landskapsplanen för Vakka-Suomi)

Dessa anvisningar kommer att beaktas som utgångspunkter för denna etapplandskapsplan till de delar där de kan behandlas i samband med de teman som valts för etapplanen. Bl.a. anvis-ningarna om kulturarvet kommer att beaktas först i de följande etapplandskapsplanerna.

MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGENMarkanvändnings- och bygglagen (MBL) anger klara ramar för utarbetandet av en landskapsplan. Både lagens allmänna mål (1 §), målen för planeringen av områdenas användning (5 §) och inne-hållskraven för landskapsplanen (28 §) , 71 b §) tillsammans med de av statsrådet godkända riksomfattande områdenas användning (VAT), som kompletterar dem, styr landskapsplanens innehåll och planprocessen.I landskapsplanen konkretiseras målen i MBL och VAT och koor-dineras med kommunernas utvecklingsbehov till områdesreser-veringar och andra anteckningar i landskapsplanen, med vilka riktlinjerna skapas för den framtida markanvändningen för hela landskapet.


Då landskapsplanen utarbetas, samarbetar landskapets förbund med regionens kommuner, statens myndigheter och andra centra-la involverade med hänsyn till landskapsplanläggningen. I landskapsplanen anges principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen och anges områden som är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. Områdesreserveringar anges endast i den mån och med den noggrannhet som behövs med tanke på de riksomfattande målen eller landskapets mål för områdesanvändning-en eller för att samordna områdesanvändningen i flera kommuner än en (MBL 25 §).

CIRKULÄR EKONOMIHuvudmålet för den cirkulära ekonomin är att samordna naturre-surserna och en hållbar användning av dem. Inom cirkulär ekono-mi tillverkas och används produkter och material på ett hållbart sätt genom att beteende- och verksamhetsmodeller förändras såväl för konsumtion som återvinning. I Egentliga Finland har landskapsförbundet genom verksamheten med ett naturresursfo-rum förbundit sig att främja den cirkulära ekonomin. Naturresurs-forumets främsta uppgift är att utforma en helhetsbild av området, att sammanföra olika samarbets- och intressentgrupper samt att åstadkomma regional aktivitet och regionalt samarbete.

På grund av landskapsplanens allmänna utformning och den cirkulära ekonomins omfattning kan inte funktioner som kräver planbeteckningar tydligt definieras. För att de beteckningar som ingår i temat ska kunna avgöras, måste man utifrån utredningen kunna skapa en heltäckande lägesbild. I centrum står således de beteckningar som ingår i utnyttjandet av naturresurser och i anslutning till deras processförfarande liksom de konsekvenser som orsakats av människan för den ekologiska bärkraften och att naturens mångfald blir beaktad.


DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN

Statsrådet godkände 14.12.2017 de nya målen för de riksomfattan-de målen för områdesanvändningen och de träder i kraft 1.4.2018. De tidigare riksomfattande målen för områdesanvändningen styr detta etapplandskapsplansarbete för naturvärden och -resuser. I detta program för deltagande och bedömning har man beskrivit de nya riksomfattande målen för områdesanvändningen och deras konsekvens för planarbetet.

Med de riksomfattande målen för områdesanvändningen säkerstäl-ler man att de frågor som är betydande på riksnivå blir beaktade i planläggningen och i verksamheten av statens myndigheter. Med hjälp av målen för områdesanvändningen uppnås en omsvängning i utsläppen från samhällena och trafiken samt förbättras näringar-nas möjligheter till förnyelse. Med dem anpassar man sig också till följderna av en klimatförändring och extrema väderförhållanden.Målen är 17 i stället för tidigare 70 och överlappningarna med speciallagstiftningen har blivit upphävda. Målen är uppdelade i fem helheter, vilka är:

• Fungerande samhällen och hållbara färdsätt• Ett effektivt trafiksystem• En sund och trygg livsmiljö• En livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar• En energiförsörjning med förmåga att vara förnybar

De viktigaste riksomfattande målen för områdesanvändningen vilka ska beaktas i etapplandskapsplanen för naturvärden och -resurser är:

FUNGERANDE SAMHÄLLEN OCH HÅLLBARA FÄRDSÄTT

• En polycentrisk områdesstruktur som bildar nätverk och goda förbindelser främjas, och utnyttjandet av de olika områdenas livskraft och styrkeor stöds. Förutsättningar skapas för att utveckla närings- och företagsverksamhet samt en tillräcklig och mångsidig bostadsproduktion som förutsätts av befolkningsutvecklingen.

• Förutsättningar skapas för en kolsnål och resurseffektiv samhälls-utveckling, som i främsta rummet stöder sig på den befintliga strukturen. I de stora stadsregionerna förstärks en enhetlig samhällsstruktur.

• God tillgänglighet till tjänster, arbetsplatser och fritidsområden främjas med hänsyn till olika befolkningsgrupper. Möjlighet att gå, cykla och använda kollektivtrafik samt utvecklandet av kommunikations-, färd- och transporttjänster främjas.

ETT EFFEKTIVT TRAFIKSYSTEM

• Ett fungerande och ekonomiskt, riksomfattande trafiksystem främjas genom att man primärt utvecklar de befintliga trafik-förbindelserna och -nätverken samt genom att säkerställa förutsättningarna för rese- och transportkedjor, som är baserade på ett samanvändning av olika trafikformer och -tjänster samt fungerande knutpunkter för gods- och persontrafiken.

• Kontinuiteten för internationellt och riksomfattande betydande trafik- och kommunikationsförbindelser och möjligheten att utveckla dessa tryggas, liksom utvecklingsmöjligheterna för internationellt och nationellt betydande hamnar, flygplatser och gränsövergångsställen.

EN SUND OCH TRYGG LIVSMILJÖ

• Man bereder sig på extrema väderförhållanden och översväm-ningar samt på verkningarna från klimatförändringen. Nytt byggande placeras utanför områden med översvämningsrisk eller också säkerställs hanteringen av översvämningsriskerna på annat sätt.

• Olägenheter för miljön och hälsan på grund av buller, vibratio-ner och dålig luftkvalitet förebyggs.

• Ett tillräckligt stort avstånd lämnas mellan verksamheter som orsakar skadliga hälsoeffekter

• eller som medför risk för olyckor eller också hanteras riskerna på annat sätt.

• Anläggningar, bangårdar för kemikalier och rangeringsban-gårdar för transport av farliga ämnen, vilka orsakar storolyckor förläggs på ett tillräckligt långt avstånd från bostadsområden, områden för avsedda för allmänheten och områden med en känslig natur.

• De behov som gäller samhällets övergripande säkerhet beaktas, i synnerhet försvarets och gränsbevakningens behov beaktas och för dem säkerställs tillräckliga regionala utveck-lingsförutsättningar och verksamhetsmöjligheter.

EN LIVSKRAFTIG NATUR- OCH KULTURMILJÖ SAMT NATURTILLGÅNGARNA

• Det sörjs för att den nationellt värdefulla kulturmiljön och naturarvets värden tryggas.

• Bevarandet av områden och ekologiska förbindelser som är värdefulla med tanke på naturens mångfald främjas.

• Det sörjs för att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreationsbruk samt för att ett kontinuerligt nätverk av grönområden består.

• Förutsättningar för bioekonomin och den cirkulära ekonomin skapas samt ett hållbart nyttjande av naturtillgångarna främjas. Det sörsjs för att sammanhängande odlings- och skogsområ-den som är betydande för jord- och skogsbruket samt områ-den som är viktiga för den samiska kulturen och de samiska näringarna bevaras.

EN ENERGIFÖRSÖRJNING MED FÖRMÅGA ATT VARA FÖRNYBAR

• Man bereder sig på de behov som produktionen av förnybar energi har och på de logistiska lösningar som den förutsätter. Vindkraftverken placeras i första hand koncentrerat i enheter som består av flera kraftverk.

• De linjedragningar som behövs betydande kraftlinjer och för gasrör för fjärrtransport, vilka har betydelse för den nationella energiförsörjningen, och möjligheterna för att realisera dem säkerställs. Vid linjedragningen för kraftledningar utnyttjas i första hand redan de befintliga ledningskorridorerna.


MÅLEN FÖR ARBETET PÅ LANDSKAPSPLANEN

NATURVÄRDENAI arbetet på landskapsplanen utreds för Egentliga Finland viktiga områden för naturens mångfald samt ekologiska nätverk. Vidsträck-ta betydande naturområden och deras koppling till varandra är ofta splittrade eller störda av samhällsstrukturen och dess nätverk. Användningen av naturresurser ska baseras på en hållbar kon-sumtion och användning, och då ska områden som är viktiga med hänsyn till sina naturvärden definieras och anges.

I de nuvarande godkända landskapsplanerna finns till sina natur-förhållanden värdefulla områden som är markerade med skydds-beteckningar och geologiskt värdefulla områden med ge-beteck-ningar. Utöver en definition av aktualitet och nuläge för dessa beteckningar utreds i detta planarbete också naturens kärnområ-den och betydande ekologiska sammanhang.

NATURTILLGÅNGARNABehovet av att öka anvädningen av naturresurser och bearbet-ningen av diverse material har tilltagit särskilt på grund av de höjda målen för användning av förnybar energi och målen för cirkulär ekonomi. Den ökade användningen av förnybar energi förutsätter regionalt utnyttjande av biomassaflödet och sidoflödet i skogs- och lantbruk samt användning av biproduker. Utöver utnyttjandet bör de områden som hör till lagerhållning och behandling utredas. I allmänhet är den verksamhet som hör till utnyttjandet av skogs- och lantbruk möjligt att genomföra med landskapsplanernas be-fintliga områdesbeteckningar (M/MRV). En analys av dessa flödens mängder och placering samt identifiering av deras användings-områden kan orsaka stora tryck i den förändrade trafiken antingen lokalt eller regionalt.

Utnyttjandet av berg- och jordlagrens stensubstans orsakar nästan alltid omedelbara konsekvenser i verksamhetsområdets närmiljö. Täkten av jordlager koncentreras fortfarande till största delen till grundvattenområden och orsakar betydande sammanjämknings-behov med utnyttjandet av grundvattnet, dvs. med produktionen av råvatten. Täkt av stensubstans orsakar ofta störningar även i när-miljön, och då kan man genom en centralisering av verksamheten minska såväl störningar för bosättning och rekreationsverksamhet i närmiljön, samt de störningar som trafiken medför. Det material-utnyttjande som räknas till gruvindustrin omfattas av gruvlagen. Gruvverksamheten inom landskapet är huvudsakligen koncentre-rad till utnyttjande av kalksten, men det finns reserveringar och planer på att även utnyttja andra mineralier.

REKREATIONSMÖJLIGHETERNAEn viktig förutsättning för en trivsam miljö är fungerande och vid-sträckta rekreationsrutter och -områden samt utflytksmål i anknyt-ning till dessa. De aktuella områdena stöder även turistnäringen, särskilt i värdefulla naturområden såsom Skärgårdshavet, Kuhan-kuono och Teijo (Tykö). Särskilt rekreationsrutternas anknytning till övrig samhällsstruktur förenklar deras användning och utforman-det av trivsamma livsmiljöer som skapas av rutterna.


DATAUNDERLAG OCH UTREDNINGAR SOM SKA GÖRAS UPP

NATURVÄRDENOMRÅDESHELHETERNA FÖR EKOLOGI OCH NATURVÄRDEN OCH FÖRBINDELSERNA MELLAN DEMGEOLOGISKT VÄRDEFULLA ÅS-, STRAND-, VIND-, MORÄN- OCH BERGSOMRÅDENGRANSKNING AV KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGINS KONSEKVENSERMYROMRÅDEN

NATURRESURSEROMRÅDEN FÖR MATERIALTERMINALER OCH MATERIAL SAMT FÖR AVFALLSHANTERINGMATERIAL- OCH RESURSFLÖDEN INOM EGENTLIGA FINLANDS OMRÅDEOMRÅDEN LÄMPLIGA FÖR MARKTÄKTGRUVVERKSAMHETENS OMRÅDENMÅL FÖR DEN CIRKULÄRA EKONOMINOMRÅDEN OCH OBJEKT LÄMPLIGA FÖR VATTENODLINGGRANSKNING AV KONSEKVENSERNA FÖR TRAFIKNÄTET AV TRANSPORTER AV NATURRESURSER

REKREATIONSOMRÅDEN OCH -RUTTERREGIONALT BETYDANDE REKREATIONSOMRÅDEN OCH -RUTTER SAMT TILL DEM HÖRANDE UTFLYKTS- OCH TURISTMÅL OCH -OMRÅDEN

ÖVRIGA UTREDNINGARPLACERING OCH DRAGNING AV KRAFTÖVERFÖRINGSLINJER OCH TILL DEM HÖRANDE TRANSFORMATIONSSTATIONER (110 KV- OCH 400 KV-LEDNINGSNÄT)NÖDVÄNDIGA DRAGNINGAR AV LINJER FÖR NATURGASRÖR


INFLUENSOMRÅDE OCH KONSEKVENSER SOM SKA UTREDAS

Området för etapplandskapsplanen utgörs av hela landskapet Egentliga Finland.

Bedömningen av konsekvenserna utgör en central del av pro-cessen med att utarbeta planen och planering i växelverkan. Bedömningens uppgift är att för planerarna, intressenterna samt beslutsfattarna producera information om konsekvenserna av att planen genomförs, hur betydande konsekvenserna är samt om möjligheterna att mildra skadliga konsekvenser.

Konsekvensbedömningen enligt § 9 i markanvändnings- och bygglagen görs med den exakthet som landskapsplanen som en plan i allmänna drag förutsätter. Vid utredningen av konsekven-serna beaktas landskapsplanens uppgift och syfte samt att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande konsekvenser som genomförandet av planen har för (MBF, 1 §):

• människors levnadsförhållanden och livsmiljö,• mark- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet,• växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna,• region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin

och trafiken,• stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön,• utvecklingen av en fungerande konkurrens inom näringslivet.

Eventuella verkningar på nätverket Natura 2000 och naturskydds-områdena bedöms vid behov och i planarbetet bereder man sig på att utreda konsekvenserna med den exakthet som förutsätts av § 65 i naturvårdslagen.

Resultaten av bedömningen lämnas till intressenterna, myndig-heterna och samfunden för kännedom och vidare utvärdering. Man kan studera resultaten som en del av planmaterialet, vilket levereras i skriftlig och elektronisk form. Uppgiften för bedömning-en är att producera mångsidig, aktuell och objektiv information för planprocessen och dem som deltar i den.

Området för etapplandskapsplanen för naturvärden och -resurser är hela området för landskapet Egentliga Finland


LANDSKAPSPLANENS RÄTTSVERKNINGAR

Landskapsplanen har i markanvändnings- och bygglagen fastställ-da rättsverkningar och de hänför sig till:

• utarbetandet och ändringar av general- och detaljplaner samt andra åtgärder som grundar sig på markanvändnings- och bygglagen för att ordna områdesanvändningen

• myndigheternas verksamhet vid planeringen av åtgärder för områdesanvändningen och beslut om deras genomförande

• byggandet på de områden där en bygginskränkning enligt MBL 33 § är i kraft samt

• genom skyddsbestämmelserna på andra åtgärder för byggan-de och områdesanvändning.

Beaktandet av landskapsplanen och skyldigheten att främja den gäller för alla sådana statliga och kommunala myndigheter som kan anses ha uppgifter för planering och genomförande som hänför sig till områdesanvändningen. Skyldigheten gäller också kommunen inom planeringen av områdesanvändningen och styr-ningen av byggandet bl.a. på så sätt att kommunen ska göra upp sin planläggning så att det främjar genomförandet av landskaps-planen. Landskapsplanen kan dock påverka behovet av att ändra general- och detaljplanen.


MYNDIGHETSSAMARBETE

Vid beredningen av etapplandskapsplanen ordnas två lagstadga-de myndighetssamråd (MBL 66 §, MBF 11 §). Till samråden kallas representanter från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Egentliga Finlands förbund samt från de ministerier som berörs av saken. Till samråden kallas även de myndigheter och ak-törer vilkas myndighetsuppgifter eller verksamhetsområde kan på-verkas av saken. Samarbete mellan myndigheterna sker i olika faser av planens beredning och även vid andra möten och konferenser.

INTRESSENTER

Intressenter är alla de på vilkas boende, arbete eller andra förhål-landen planen kan ha en betydande verkan. Principen är att alla intressenter, om de så önskar, har möjlighet att säga sin åsikt och bli hörda då landskapsplanen utarbetas. Genom förfarandet för deltagande skapas förutsättningar för att planens innehåll, konse-kvenser och andra viktiga frågor diskuteras i ett tillräckligt tidigt skede med alla dem (intressenterna) som berörs av planen.

FÖRFARANDET FÖR DELTAGANDE OCH INFORMATION• Alla intressenter har i olika skeden av planens beredningspro-

cess möjlighet att påverka innehållet i planen för deltagan-de och bedömning, planens mål, innehåll och tillräckliga konsekvensbedömningar.

• Om planläggningsarbetet och dess olika etapper erhålls information från Egentliga Finlands förbund och på förbundets webbplats www.varsinais-suomi.fi samt vid informations- och diskussionsmöten som anordnas separat.

• Informerandet som gäller inledningen av en planläggning enligt markanvändnings- och bygglagstiftningen och om etap-perna då planen officiellt läggs fram sker genom kungörelse i landskapets tidningar (Turun Sanomat och Åbo Underrättelser).

• Respons i anslutning till beredningen av planen insamlas i alla skeden av beredningen. Respons kan lämnas muntligt eller skriftligt.

• Skriftlig respons mottas per post: Egentliga Finlands förbund, PB 273, 20101 Åbo, per e-post: [email protected].

• Muntlig respons samlas in vid informations- och diskussionstill-fällena, per telefon (02)2100 900 och av sådana som besöker ämbetsverket.

På skriftlig respons som lämnats in under tiden för det officiella framläggandet uppsätts bemötanden, som godkänns av land-skapsstyrelsen. Bemötandena publiceras på webbplatsen och skickas per post till dem som lämnat sin åsikt eller anmärkning om dem, och som har uppgett sin adress.

INTRESSENTGRUPPSARBETEInterssentgruppsarbetet gällande beredningen av planen koor-dineras via naturresursforumet vid Egentliga Finlands förbund. Centrala intressentgrupper är, förutom områdets kommuner, de regionala skogs- och lantbruksorganisationerna samt naturskydds- och rekreationsföreningarna och -organisationerna. Beträffande utveckling av cirkulär ekonomi och utredning av dagsläget, är även områdets högskolor och företag viktiga aktörer.


ETAPPLANDSKAPSPLANENS FRAMSKRIDANDE OCH TIDTABELL

EGENTLIGA FINLANDS ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH -RESURSER

2016 2017JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC

ETAPPLANDSKAPSPLANENS PROGRAMMERING MYS PDF

FRAML. UTARBETANDE AV BEREDNINGSMATERIAL UTARBETANDE AV BEREDNINGS-MATERIAL

PDF SEKTION

SEKTION INFO NTF NTF NTF NTF

2018 2019JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC

ML AFTON-SKOLA

FÄRD. MAT.

FRAML.

REMISSBEH, FÖRSL.BER.

ML AFTON- SKOLA

FÖRSL UTL. (MBL 13§) MYS FÖRSL.

FÄRD.FÖRSL.FRAML. PLAN SLUTB. PLAN

GODK.

SEKT. FÄRD. MAT.

ML FÄRD. MAT.

SEKTION BEM.

LS BEM.

SEKT. FÖRSL.

LS FÖRSL. NTF SEKT.

BEM.LS

BEM.SEKT.BEM.

LS GODK. MF

NTF NTF

MYS MYNDIGHETSSAMRÅD

NTF NATURRESURSFORUM

MF LANDSKAPSFULLMÄKTIGE


KONTAKTINFORMATION

• Heikki Saarento, planeringsdirektör 040 720 3056• Timo Juvonen, specialplanerare, miljö och havsplanering 040 829 5543• Aleksis Klap, specialplanerare, cirkulär ekonomi och energi 040 721 3137• Lasse Nurmi, specialplanerare, rekreation och forskning 040 543 5473• Kaisa Äijö, landskapsarkitekt 044 030 4071• Mari Sinn, specialplanerare, trafiksystemplanering 045 807 8969• Satu Kottonen, GIS-planerare 040 350 9096

Egentliga Finlands förbund, Bangårdsgatan 36 (PB 273) 20100 Åbo

www.varsinais-suomi.fi [email protected], fö[email protected]

PL 273 (Ratapihankatu 36) | 20101 Turku+358 2 2100 900 | [email protected] | Y – 0922305-9

VARSINAIS-SUOMEN LIITTOEGENTLIGA FINLANDS FÖRBUNDREGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH -RESURSER I ... · etapplandskapsplan fÖr naturvÄrden...

Documents

Transcript of ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH -RESURSER I ... · etapplandskapsplan fÖr naturvÄrden...