Naturvärden i Loån

Rapport 2001:01

Naturvärden i LoånMaj 2010

Ingår i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Maj 2010

Författare:Stefan Bydén

Naturvärden i Loån

Sammanställning av rapport:Stefan Bydén

Fjällgatan 3E413 17 GöteborgTfn: 031-85 71 00E-post: [email protected]: Bearbetade av Stefan Bydén på underlag från © Lantmäteriet 2009. Ur Geogra-fiska Sverigedata. 106-2004/188-ABFoton inlagan: Stefan BydénFoto omslag: Stefan BydénUtgivningsår: 2009!"#$%&'()*''+)'*&+,(%%%

%

För mer information kontakta:MiljöanalysenhetenLänsstyrelsen i Stockholms län,tfn 08-785 40 00,-./[email protected] hittar rapporten på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/stockholm

Förord

Loån i Norrtälje, Vallentuna och Österåkers kommuner Norr om Stockholm är tillsammans med sjöarna i avrinningsområdet utpekad som nationellt värdefull ur naturvårdssynpunkt och fiskesynpunkt samt nationellt särskilt värdefull ur kulturmiljösynpunkt. Sjöarna och vattendragen i Loåns avrinningsområde har i jämförelse med länet i övrigt en opåverkad hydrologi och bra vattenkvalitet. Här finns en artrik vattenväxtflora och bottenfauna samt ål, flodnejonöga och flodkräfta. Loån är också ett av länets mest produktiva öringvatten. I Wira bruk mellan Viren och Losjön finns en unik bruksmiljö där landets enda klingsmedja låg 1635-1775. Smedjan var i bruk fram till ca 1940 för redskapssmide.

Enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag ska hälften av Sveriges mest skyddsvärda sjöar ha ett långsiktigt skydd senast 2010. För att nå målet har Länsstyrelserna på uppdrag av Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet först valt ut landets värdefullaste sjöar och vattendrag enligt kriterier som beskrivs i Naturvårdsverkets nationella strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer (Rapport 5666). Därefter har Länsstyrelserna arbetat vidare med de utvalda objekten.

För att öka kunskapen om Loån och dess sjöars naturvärden genomfördes en serie inventeringar år 2008. Resultaten från dessa samt jämförelser med äldre tillgängliga resultat presenteras i föreliggande rapport tillsammans med hotbilder och förslag på skyddsåtgärder. Underlag till rapporten har på uppdrag av Länsstyrelsen tagits fram av Huskvarna Ekologi (fisk och kräftor), Medins Biologi AB (bottenfauna) samt Mats Thuresson Länsstyrelsen (makrofyter). Resultaten har sammanställts av Stefan Bydén, Melica AB.

Stockholm i februari 2010

Lars Nyberg

Miljövårdsdirektör

Sammanfattning

Loån

I norra Stockholms län breder Loåns avrinningsområde ut sig över hällmarker med gles tallskog avbrutna av sjöar och några dalar med mindre jordbruksmarker.

Två huvudarmar för vatten från väster mot avrinningsområdets centrum där de förenas i sjön Viren. Detta samlade vattens kraft i fallet ner mot Losjön kom att utnyttjas till tidig industriproduktion, här ligger Vira bruk som under lång tid var Sveriges enda klingsmedja. Bruksområdet underhålls och kafé och hantverkssmide håller liv i miljön.

När vattnets vildhet avtagit flyter det vid högflöden ut över maderna ner mot Losjön, de största och tydligaste i denna naturgeografiska region. Madområdet innefattar även inflödet från Trehörningen, den sjö i området som omges av mest sommarstugor och som därmed har störst näringsbelastning. I det vattensystemet ligger också motpolen, den utpräglade klarvattensjön Largen. Den goda sikten i sjön gör att den används för undervattenorientering.

Området är viktigt för friluftslivet då det ger en känsla av ostördhet. Roslagsleden går genom hela avrinningsområdets längd vilket ger tre mils vandring i detta vackra skogslandskap.

Skyddsvärda arter

I Länsstyrelsens översikt över ”Värdefulla sjöar och vattendrag” är Loån upptagen under viktiga miljöer för fisk och fiske och under kulturmiljöer. Förutom att Loån är ett av länets mest produktiva öringvatten nämns följande skyddsvärda arter; ål, flodnejonöga och flodkräfta.

Vattenmyndighetens bedömning

Loån har delats upp i sju vattenområden, tre sjöar och fyra vattendrag. Alla utom Tärnan har god kemisk status. I Tärnan är kvicksilverhalten för hög. Tärnan har däremot som enda sjö fått hög ekologisk status. Largen, Ältån och Trehörningsån har god ekologisk status. Loåns nedre lopp och Viren har måttlig ekologisk status medan Viraån vid Vira bruk har dålig ekologisk status.

5

Innehåll

Loån 6

Lilla Harsjön 8

Stora Harsjön 10

Tärnan 14

Messormen 18

Ältåns avrinningsområde 22

Blybyåns avrinningsområde 28

Viren 36

Largen 40

Trehörningen 44

Losjön 48

Loån 52

Naturvärden i Loån 56

Referenser 58

LoånI norra Stockholms län breder Loåns avrinningsområ-de ut sig över hällmarker med gles tallskog avbrutna avsjöar och några dalar med mindre jordbruksmarker.

Två huvudarmar för vatten från väster mot avrin-ningsområdets centrum där de förenas i sjön Viren.Detta samlade vattens kraft i fallet ner mot Losjön komatt utnyttjas till tidig industriproduktion, här liggerVira bruk som under lång tid var Sveriges enda kling-smedja. Bruksområdet underhålls och kafé och hant-vekssmide håller liv i miljön.

När vattnets vildhet avtagit flyter det vid högflödenut över maderna ner mot Losjön, de största och tydli-gaste i denna naturgeografiska region. Madområdetinnefattar även inflödet från Trehörningen, den sjö iområdet som omges av mest sommarstugor och somdärmed har störst näringsbelastning. I det vattensyste-met ligger också motpolen, den utpräglade klarvat-tensjön Largen. Det goda sikten i sjön gör att den an-vänds för undervattenorientering.

Området är viktigt för friluftslivet då det ger enkänsla av ostördhet. Roslagsleden går genom hela av-rinningsområdets längd vilket ger tre mils vandring idetta vackra skogslandskap.

Skyddsvärda arterI Länsstyrelsens översikt över ”Värdefulla sjöar ochvattendrag” är Loån upptagen under viktiga miljöer förfisk och fiske och under kulturmiljöer. Förutom attLoån är ett av länets mest produktiva öringvatten nämnsföljande skyddsvärda arter; ål, flodnejonöga och flod-kräfta.

Vattenmyndighetens bedömningLoån har delats upp i sju vattenområden, tre sjöar ochfyra vattendrag. Alla utom Tärnan har god kemisk sta-tus. I Tärnan är kvicksilverhalten för hög. Tärnan hardäremot som enda sjö fått hög ekologisk status. Lar-gen, Ältån och Trehörningsån har god ekologisk sta-tus. Loåns nedre lopp och Viren har måttlig ekologiskstatus medan Viraån vid Vira bruk har dålig ekologiskstatus.

6

Häll vid Lilla Harsjön.

7

Hällmark och tallskog är karaktäristiskt för Loåns avrin-ningsområde.

Vid Vira bruk användes vattenkraften till att förse den svenska armen med klingor.

Loån och Kagghamraåns lägen i länet. Kagghamraånbeskrivs i en likadan rapport.

Lilla HarsjönLilla Harsjön är den mest utpräglade skogssjön i Loånsavrinningsområde. Ett litet sommartorp är den endabebyggelsen i ett område som klart domineras av skog.Några mindre myrdelar hör naturligtvis till bilden lik-som de för trakten karaktäristiska hällarna. Skogsbru-ket har varit återhållsamt inom området. Skogsmarkenpräglar naturligtvis sjön som är näringsfattig. En me-dellång omsättningstid, 9 månader, gör att den varkenär extrem brunvattensjö eller klarvattensjö. Troligtvishar dock humushalten i sjön ökat även här då skogentätnat, men siktdjupet är hela 3,5 m. Roslagsleden pas-serar sjön och ett vindskydd finns vid en vacker klipp-häll som inbjuder till bad. Utanför hällen finns sjönsstörsta djup på 4 meter.

I dag är det bara skogsavverkning och luftförore-ningsnedfall som hotar sjöns vattenkvalitet.

Sjön ligger inom Tärnanområdet som är av riksin-tresse för friluftslivet. Lilla Harsjön är en av få sjöar iområdet med enbart 100 m strandskydd. I Vallentunasöversiktplan från 2001 uttalas att sjösystemet i Tärna-nområdet ska skyddas för sina höga naturvärden ochbetydelse för friluftslivet.

VäxtlighetVid en inventering 2008 undersöktes sjöns glesa vege-tation på de gyttjiga bottnarna. Vattenväxtvegetatio-nen tyder på ostörda förhållanden. Lilla Harsjön är ing-en vattenförekomst och ingen samlad bedömning avsjöns ekologiska status har gjorts. Enligt bedömningenför vattenväxter är dock statusen för sjön hög. Trofiin-dex blev 7,95 och ekologisk kvot 0,96. Styvt braxen-gräs, glans-/mattslinke och korvskorpionmossa är in-dikatorarter för den höga ekologisk statusen.

KransalgerTvå taxa av kransalger hittades i Lilla harsjön; skör-sträfse, både rena skörsträfse (utan taggar) och över-gångsformer mot papillsträfse med papiller. Dessutomhittades sterila glans-/mattslinke. Bestånden var aldrig

stora, maximalt ett kvadratmeterstort bestånd av skör-sträfse hittades.

VattenkemiVid en undersökning av Rialaområdets sjöar 1981hade Lilla Harsjön som förväntat Loåns lägsta kloro-fyllhalt och lägsta fosforhalt. Ingen direkt försurnings-påverkan syntes då. Vid mätningar 2003 och 2008 varbåde fosfor- och klorofyllkoncentrationen högre (10µg/l, respektive 6,8 mg/m!). Både Largen och den sö-dra av Storsjöarna har nu lägre värden, men Lilla Hars-jön är fortfarande att betrakta som näringsfattig.

BedömningUtifrån vattenväxt- och kemidata bedöms sjön varaostörd och ha hög ekologisk status.

8

Vid badhällen på Lilla Harsjöns östra strand.

Sjökoordinat Avrinningsområde

km!Sjöandel

%Sjöyta

haH.ö. h.

mVolym

m"Största djup

mMedelflöde

l/sOms.tid

månX Y

1,4 7,6 10,7 43 4,1 10 9Lilla Harsjön 232 000

Hydrologiska data för Lilla Harsjön. Källa: Rialaområdets sjöar.

9

Karta över Lilla Harsjöns avrinningsområde.

Lilla Harsjön

N

Lodad 1977 av

Länsstyrelsen AB-län

Skala 1:5 000 Ekvidistans 1 m

0 250 m

Lodkarta över Lilla Harsjön.

Stora HarsjönStora Harsjöns avlånga avrinningsområde domineras,liksom hela trakten av skog på hällmark. De magra häl-larna gör att tillväxten inte blir så stor och därmed in-tensiteten i skogsbruket.

Sjön ligger inom Tärnanområdet som är av riksin-tresse för frilftslivet. Stora Harsjön har 300 m strand-skydd. I Vallentunas översiktplan från 2001 uttalas attsjösystemet i Tärnanområdet ska skyddas för sinahöga naturvärden och betydelse för friluftslivet.

Bebyggelsen i området är gles men ett fritidsstuge-område, Grundvik, finns vid sjöns nordvästra strand.Kommunens intentioner är att områdets karaktär be-hålls.

I nordost går avrinningsområdet in i Bromseby na-turreservat.

Sjön är 9 m djup, siktdjupet är 3,1 m och den har enomsättningstid på 1 år och 2 månader.

KräftorNatten mellan 10 och 11 augusti 2008 provfiskades ef-ter kräftor. Det lades 50 mjärdar i länkar om fem. Totaltfångades 6 flodkräftor med en medellängd på 90,8mm. Störst var en hane på 102 mm. Fyra av kräftornavar hanar och två honor. Tätheten av kräfta i sjön ärmycket låg. Det är brist på bra kräftbottnar men ävendär bottnen borde passa var fångsten dålig.

VäxtlighetPå grunt vatten hittades ett antal mer eller mindre van-liga kortskottsväxter; notblomster, strandranunkel ochnålsäv, något litet djupare mindre mattor av styvt brax-engräs.

Dominerande i det glesa beståndet av flytbladsväx-ter var gul näckros, och endast enstaka vita näckrosorförekom. Här och var fanns även mindre bestånd avgäddnate. Av helofyternas uppstickande strån domine-rade säv, helofytbältet var ofta tunt, någon gång uppåt100 meter brett.

I stora delar av sjön särskilt mellan 2 och 3 metersdjup var mossor bottentäckande, bland annat stornäckmossa men även fiskekrokmossa, korvskorpion-mossa, kärrkrokmossa och nordlig krokmossa. Fråncirka tre meters djup avtog vegetationen även omglans-/mattslinke och stor näckmossa förekom djupa-re. På fem meters djup hittades stor näckmossa menskotten var förkrympta och svartaktiga.

KransalgerI Stora harsjön påträffades fyra taxa av kransalger;spädslinke (EN, starkt hotad), nordslinke, sterilaglans-/mattslinke och skörsträfse. Enstaka (cirka tioexemplar) spädslinke påträffades på två meters djuputanför en vasstäckt grund vik vid Sjöhamra på sjönsvästra sida. Nordslinke påträffades med enstaka exem-

plar på cirka två meters djup i en mindre matta av skör-sträfse. Både skörsträfse och glans-/mattslinke påträf-fades i fyra av åtta transekter. Fynddjupet var för skör-sträfse 1–3 meter och för glans-/mattslinke 1,5–4 me-ter.

Inte heller Stora Harsjön är någon vattenförekomst(gränsen går vid 1 km") varför ingen samlad bedöm-ning av sjöns ekologiska status har gjorts. Enligt be-dömningen för vattenväxter är dock statusen för sjönhög. Trofiindex blev 7,98 och ekologisk kvot 0,96.

VattenkemiTill skillnad från Lilla harsjön uppströms är inte StoraHarsjön extremt näringsfattig. Ett sommarstugeområ-de vid sjöns norra ände, Grundvik, bidrar förmodligentill att sjön har både högre klorofyllhalt (9,0 µg/l) ochfosforhalt (14 µg/l) än sin granne i norr. Påverkan fråndetta var inte alarmerande men ska sjön vara ett exem-pel på extremfattigsjöar bör tillförseln av näring be-gränsas.

BedömningI Stora Harsjön har växter och kräftbeståndet under-sökts. Bedömningen ”hög ekologisk status” är fulltrimlig. Det dåliga kräftbeståndet skulle kunna bero påpredation från fisk eller mink men information om det-ta saknas.

Vattenkemin hade för få värden att bygga en analyspå men värdena var förväntade. En ökad tillförsel avnäringsämnen från fritidsstugor, till exempel genompermanentning bör undvikas.

10

Ön i Stora Harsjön.

11

Karta över Stora Harsjöns avrinningsområde.

12

St. Harsjön

N


0 500 m

Lodad 1977 av


Lodkarta över Stora Harsjön.


km!Sjöandel

%Sjöyta

haH.ö. h.

mVolym

m"Största djup

mMedelflöde

l/sOms.tid

månX Y

660624 164268 5,8 8,7 39,5 42,7 9,1 41 14Stora Harsjön 1 500 000

Hydrologiska data för Stora Harsjön. Källa: Rialaområdets sjöar.

13

Utloppsbäcken från Stora harsjön är djupt nersjunken i terrängen.

Mellan Lilla och Stora harsjön breder en våtmark ut sig.

TärnanTärnan är en långsträckt sjö med nära 12 meters djupinbäddad i ett skogslandskap. Enda bebyggelsen runtsjön är gården Tärnholm och en sommarstuga. Annarsär de mänskliga spåren ett och annat avverkat skogs-parti.

Naturligheten i området förstärks av de två naturre-servat som delvis ligger i avrinningsområdet. Det ärBromseby i väster med hällmark och myrar och Exer-man-Hersby i öster som når ner till sjöstranden. Härfinns förutom hällskogar gransumpskog och klibbal-kärr. Ett fyrtiotal rödlistade arter finns i reservatet.

Hela avrinningsområdet ligger inom riksintresset förfriluftslivet.

I Vallentunas översiktplan från 2001 uttalas att sjö-systemet i Tärnanområdet ska skyddas för sina höganaturvärden och betydelse för friluftslivet.

BottenfaunaTärnan är en så kallad trendsjö där vattenkemi, botten-fauna och fisksamhällena regelbundet undersöks påuppdrag av Naturvårdsverket. Preliminära analyser avdata från dessa tester visar på en mycket artrik sjö medett EPT-index för 2008 på 21 vilket är mycket högt. Enpreliminär bedömning av ekologisk status med avse-ende på bottenfauna ger hög ekologisk status.

FiskTärnan har provfiskats 5 gånger mellan 1996 och2008. Vid varje tillfälle har samma 6 fiskarter fångats:gädda, abborre, gers, mört, sarv och löja. Ekologiskstatus ur fisksynpunkt har pendlat mellan god och hög(ekologisk kvot, EQR8, 0,65–0,74). Den senaste be-dömningen var hög ekologisk status. Längdfördel-ningen av fångsten visar att årsungar av abborre ochmört fanns samtliga år, vilket tyder på en bra vatten-kvalitet utan miljöstörningar som t ex försurning. Dentotala fångsten för dessa arter uppvisar ingen signifi-kant trend under 12-årsperioden. Kvicksilver har mättsupp till 0,093 mg Hg/kg våtvikt i abborre och beräk-nats till 0,45 mg Hg/kg i gädda. Gäddor över 3,7 kg be-räknas överstiga gränsvärdet på 1 mg Hg/kg våtvikt.

VäxtlighetVattenväxter inventerades i Tärnan 2006 och då hitta-des totalt 20 arter av större växter (makrofyter) i sjön.Den kolonibildande cyanobakterien sjöplommon(Nostoc pruniforme) hittades också vid inventeringen.När mossorna räknats bort ger de 15 arterna bedöm-ningen 2 – Artrikt och sjön avviker ej från jämförvär-det 15–23 arter. De funna arterna var styvt braxengräs,notblomster, strandranunkel, sylört, löktåg, hårslinga,gropnate, trubbnate, ålnate, hjulmöja, vatten/sydbläd-

dra, gul näckros, vit näckros, vattenpilört, kransalgenglans/mattslinke samt mossorna hårkroksmossa, fis-kekroksmossa, vattenfickmossa, stor näckmossa ochkorvskorpionmossa. Av dessa arter indikerar styvtbraxengräs, löktåg, notblomster, sylört och korvskor-pionmossa hög ekologisk status. Tillsammans med enhög ekologisk kvot (0,93) ger det bedömningen högekologisk status.

VattenkemiTärnan är en oligotrof sjö med klart vatten, en fosfor-koncentration på 12,5 µg/l och en klorofyllhalt på 4,3mg/m!. Siktdjupet är 3,6 m.

Vattenmyndighetens bedömningTärnan har som enda sjö i området klassen hög ekolo-gisk status. Tärnan är tyvärr också den enda sjö som ejhar god kemisk status. Detta då kvicksilverhalterna en-ligt Vattenmyndigheten är för höga. Kvalitetskravetför sjön är sänkt med grunden ”Tekniskt omöjligt”,Ekonomiskt orimligt” och ”Naturliga förhållanden”.

BedömningTärnan är, bortsett från kvicksilverproblemen, en opå-verkad sjö med mycket höga naturvärden. Analyser avbottenfauna, fisk och vattenväxter ger alla en hög eko-logisk status. Den långa omsättningstiden och den lågaexploateringsgarden i avrinningsområdet gör att sjönhar en låg biologisk produktion.

I Länsstyrelsens bedömning från 2004 ligger Tärnanungefär i mitten av de bedömda sjöarna i området meden kvicksilverhalt i gädda på under halva gränsvärdet.

14

Gården Tärnholm ligger vackert vid sjön.

15

Karta över Tärnans avrinningsområde.

16

N

Lodad 1977 av



0 500 m

Tärnan

Lodkarta över Tärnan, södra delen.


km!Sjöandel

%Sjöyta

haH.ö. h.

mVolym

m"Största djup

mMedelflöde

l/sOms.tid

månX Y

Tärnan 660688 164478 13,4 11,8 108 39,9 11,5 94 215 070 000

Hydrologiska data för Lilla Harsjön. Källa: Rialaområdets sjöar.

17

Tärnan

N

Lodad 1977 av



0 500 m

Lodkarta över Tärnan, norra delen.

MessormenDen grunda sjön Messormen är i huvudsak omgiven avskog. Lite brukad mark finns vid Skratthålet medanmarken vid Sorgedalen lagts igen. Sjön ligger en bitfrån närmaste väg men nås ändå av skridskoåkare påvintern. Det ringa djupet på strax över två meter kan bi-dra till att sjön får en tidig isläggning. Att sjön är grundgör också att flytbladsväxter kan täcka nästan helaytan.


BottenfaunaMessormen provtogs i södra änden 2008 och visade påmycket lågt diversitetsindex, lågt Danskt faunaindexoch en mycket hög individtäthet. Detta borde tyda pånäringsrika förhållanden. Tre ovanliga arter hittades isjön: dagsländan Caenis robusta, Ribbskivsnäcka(Gyraulus crista) och Pudrad kärrstrollslända (Leu-corrhinia albifrons). Detta tillsammans med ett relativthögt naturvärdesindex gav bedömningen höga natur-värden (B).

VäxtlighetMessormens bottenvegetation domineras av mossor,inte sällan stor näckmossa men även andra arter somlerkrokmossa och hårkrokmossa. Kärlväxtfloran un-der vattnet är relativt artfattig. Av elodeider förekom-mer bland annat axslinga. I övrigt finns rikligt medflytbladsväxter i hela sjön, främst gul näckros, menäven gäddnate är vanlig.

KransalgerSjön hyste rikligt med sterila glans-/mattslinke sompåträffades i sex av åtta transekter på 0,7 till 1,5 metersdjup. Mitt på sjöns västra sida dominerade arten medstora mattor. Även en mindre förekomst av papillsträf-se påträffades.

Messormen hade god ekologisk status i statusbe-dömningen. Trofiindex blev 7,45 och ekologisk kvot0,89.

VattenkemiMessormen är en oligotrof sjö med klart vatten. Kloro-fyll a-halten var låga 2,7 µg per liter. Totalfosforn varbara 9 µg per liter 29 augusti 2008.

BedömningI Messormen har växter och bottenfauna undersökts.Bägge undersökningarna visade på en artfattigdomoch en hög individtäthet. Detta brukar visa på en nä-ringsrikedom men avsaknaden av källor för närings-tillförsel och den låga fosforhalten antyder att orsakenär en annan. Klorofyllhalten var också låg men det kanbero på att växtligheten domineras av makrofyter. För-hållandena i sjön kan möjligen förklaras av sjöns ringadjup och dominansen av stora växter, makrofyter.

18

I den grunda sjön är gul näckros ett vanligt inslag. Foto:Länsstyrelsen i Stockholms län.

19

Gummibåten görs i ordning för undersökning av Messormen. Foto: Länsstyrelsen i Stockholms län.

LO12

Karta över Messormens avrinningsområde. Gula ovaler visar på platser för bottenfaunaundersökningar.

20


km!Sjöandel

%Sjöyta

haH.ö. h.

mVolym

m"Största djup

mMedelflöde

l/sOms.tid

månX Y

660747 164852 1,2 13 15,1 32 2,0 8,1 10Messormen 212 000

Hydrologiska data för Messormen. Källa: Rialaområdets sjöar.

Provtagningsår

Totalantal taxaMedelantal taxa/provIndividtäthet (ant/m!)EPT-indexNaturvärdesindexDiversitetsindexASPT-indexDanskt faunaindexSurhetsindexBottenpHaunindex

Påverkan av försurningPåv. av näring/org. mtrl.Naturvärden

Tillståndsklassning

Bedömning

LO12

2008

2915,81224

92,07

37

10

AAB

LO12

845,4

-

1,080,93-

nära neutraltgod-

2008Index och statusklassningar

MISAASPT-indexDJ-index

Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status

Mycket lågtLågtMåttligt högtHögtMycket högt

Indexklasser

A. Ingen eller obetydlig påverkanB. Betydlig påverkanC. Stark eller mycket stark påverkan

A. Mycket höga naturvärdenB. Höga naturvärdenC. Naturvärden i övrigt

Bedömning av påverkan

Bedömning av naturvärden

Sammanställning av bottenfaunaundersökningar utförda inom Messor-mens avrinningsområde. Provpunkterna är markerade på kartan överavrinningsområdet. Märk att klassningen är olika för rinnande vattenoch sjöar.

21

Messormen

N

Lodad 1977 av



0 250 m

Lodkarta över Messormen.

Ältåns avrinningsområdeDetta långsträckta avrinningsområde innefattar Ältånsflöde från Tärnan ner till Älten. Ett flöde som i stort setthela sträckan sker i en grävd fåra. Efter trehundra me-ter från Tärnan tar markavvattningsföretaget vid ochhuvuddelen av fåran är människoskapad. Den rakasträckningen genom ett jordbrukslandskap påverkarnaturligtvis vattendraget. Även om vissa tegar är ned-lagda och granplanterade saknar långa sträckorskyddszoner.

Även om avrinningsområdet domineras av skog ärdet här betydligt mer jordbruksmark än i de uppströmsliggande, tidigare beskrivna, områdena.

Dikessträckorna i huvudfåran bryts här och var avrester av gamla sjöar, vissa helt igenväxta och vissamed rester av blå yta kvar. Namnen Pukesjön, Oppsjönoch två Hemsjön visar på en blåare historia. Sjöarnahar sänkts i tre omgångar; 1845, 1908 och 1948 med1,5 till 2 meter sammantaget.

Biflöden från söder bidrar med vatten som passeratett antal mindre sjöar. Det är Trehörningen, Myssling-en, Holmsjön, Mörtvättern, Kvarnsjön, Stråsjön,Stor-Enaren och Lill-Enaren samt Kvistaren ochLomsjön. Även här skvallrar vattendragens räta linjerom en omfattande dikningsverksamhet.

Trehörningen och Mysslingen liksom Oppsjön ochden västra Hemsjön ligger i Trehörningsskogens na-turreservat, ett reservat huvudsakligen skyddat förgammelskogens skull. Reservatet, liksom hela avrin-ningsområdet, genomkorsas av Roslagsleden, som sö-derut gör en avstickare till Domaruddens friluftsgård.


I Österåker kommuns naturvårdsplan omnämnsSmedbystuganområdet (Trehörningsskogen och väs-ter därom) som ett fågelområde med nattskärra ochorrspel. Andra områden som tas upp är fågelsjönHolmsjön med svarthakedoppingar, den näringsfattigasjön Mörtvättern samt granskogen väster om Råbergetdär sjön Tolan genom dikning omvandlats till en våt-mark. Det kan vara den dikningen som delade Enarn iStor-Enaren och Lill-Enaren.

Sjön Älten ser ut att ha två utlopp, dels en bäck i nor-dost och dels via den dikade Landsängen och Storäng-en som på den gamla häradskartan hade öppet vatten.

Våtmarkerna runt Pukebysjön, Hemsjön och Opp-sjön har bedömts ha klass 3, våtmarker med vissa na-turvärden, enligt Våtmarksinventeringen i Stockholmslän 1997.

FiskKvicksilver har i Stor-Enaren beräknats till 0,091 mgHg/kg våtvikt i abborre och till 0,44 mg Hg/kg i gädda.Gäddor över 3,9 kg beräknas överstiga gränsvärdet på1 mg Hg/kg våtvikt.

I Älten är motsvarande beräkning 0,110 mg Hg/kgvåtvikt i abborre och till 0,53 mg Hg/kg i gädda. Gäd-dor över 2,9 kg beräknas överstiga gränsvärdet på 1 mgHg/kg våtvikt.

BottenfaunaDet enda bottenfaunaprov som gjorts i systemet är ut-fört relativt långt ner i systemet. Det visade på hög eko-logisk status och mycket högt index för Danskt fau-naindex och Surhetsindex, vilket visar att bottenfau-nan inte har påverkats av lågt pH eller av höga närsalt-nivåer. Vattendraget bedömdes ha måttligt höga natur-värden, men den ovanliga arten flat kamgälsnäcka(Valvata cristata) påträffades.

VattenkemiFyra prov togs 2008 på samma plats som bottenfaunan.Analyserna visar att pH-värdet är stabilt nära neutraltoch att alkaliniteten är god. Totalfosforkoncentratio-nen var måttlig hög, klass 2, och totalkvävekoncentra-tionen var hög, klass3.

Vattenmyndighetens bedömningÄltån har klassen god status både för ekologi och kemi.

BedömningBottenfauna och vattenkemi är det enda som har un-dersökts i detta område. Resultaten var goda med tankepå att i stort sett hela vattendragsstäckan från Tärnantill Viren är grävd, rätad och avsänkt. Vi vet ej omsträckan trots detta skulle kunna hysa lek- och upp-växtsträckor för havsöring. Då den totala fallhöjdenmellan Tärnan och Älten endast är 13 m på 9,3 km ärförutsättningarna mindre goda för lekbottnar.

22

Bro över Ältån vid Prästsvedjan. Här ligger bottenfauna-provtagningslokalen LO10. Foto: Medins Biologi AB.

23

Provtagningsår




Bedömning

LO10

2008

3316,2842

33,41

49

10

AAC

LO10

625,911

1,311,091,20

nära neutralthöghög





Indexklasser





Sammanställning av bottenfaunaundersökningar utförda inom Ältånsavrinningsområde. Provpunkterna är markerade på kartan över avrin-ningsområdet. Märk att klassningen är olika för rinnande vatten ochsjöar.

Karta över Ältåns avrinningsområde, västra delen. Gula ovaler visar på platser för bottenfaunaundersökningar.

25

Karta över Ältåns avrinningsområde, östra delen. Gula ovaler visar på platser för bottenfaunaundersökningar.

LO10

26

N


0 500 m

Lodad 1977 av


Älten

Lodkarta över Älten.

Trehörningen

NLodad 1977 av



0 250 m

Lodkarta över Trehörningen.


km!Sjöandel

%Sjöyta

haH.ö. h.

mVolym

m"Största djup

mMedelflöde

l/sOms.tid

månX Y

Hemsjön 660554 164601 21 8,5 2,3 150

Hemsjön 660644 164839 26 7,2 4,5 180

Holmsjön 660564 164883 1,1 6,2 6,6 40 7,4

660576 164486 15,3 10,5 2,1 33,1 110Pukebysjön

660393 164429 1,3 3,8 4,9 38,6 2,8 9 3Trehörningen 81 000

660478 164507 3,4 4 8,7 24Mysslingen

660555 164564 21 8,6 3 32 140Oppsjön

660655 164933 1,7 10,6 11,7 38 13,1 12 27Mörtvättern 842 000

660683 164933 1,9 11,2 3,1 37 3,0 13 2Kvarnsjön 60 000

660529 164942 0,34 1,5 0,5 38 2,4Stråsjön

Stor-Enaren 660584 164999 1,1 14,6 15,3 37,1 3,0 7,6 14286 000

660627 165009 1,4 14,9 4,7 2,7 9,7 3Lill-Enaren 79 000

0,4 0,3 0,12 2,7Hansjön

Kvistaren 660745 165119 0,9 10,1 9,2 38 4,2 6,4 12198 000

660717 165210 0,44 2,1 0,94 3,1Lomsjön

660852 165253 39 7,1 21,8 27,5 4,4 270 0,55Älten 390 000

Hydrologiska data för sjöar i Ältåns avrinningsområde. Källa: Rialaområdets sjöar.

27

Stor-Enaren

N

Lodad 1977 av



0 250 m

Lodkarta över Stor-Enaren.

N

Lodad 1977 av



0 250 m

Lill-Enaren

Lodkarta över Lill-Enaren.

Blybyåns avrinningsområdeDetta område är det näst största inom Loån och inne-håller bland annat två Storsjöar. Den norra avvattnas,liksom Fastarbysjön, ner genom Hersen innan inloppeti Exarbysjön från väster. Från söder kommer den andraStorsjöns, liksom dess pendang Lillsjöns, vatten.

Lite bebyggelse och odlingsmark finns i nordost ochlängs vägen som går genom områdets mitt i öst-västligriktning. Betydligt större markområden har varit upp-odlade tidigare och områdets tidigare betydelse vittnarHersbyborg om. Denna fornborg ligger stragegiskt påvägen ut till udden Hersbyön i den södra Storsjön. Bor-gen är 160 gånger 100 meter stor och omgärdas av enringvall.

Vid Rumsättrasjön har landskapet fått ett betydligtstörre inslag av odlingsbygd och sjön har sänkts med0,7 m 1921. I dag återstår endast en mindre del blå ytapå sjön, en blå yta som på flygbilden ger ett människo-skapat intryck.

Storsjön och Lillsjön har sänkts med 0,9 respektive1,05 meter 1932 medan Exarbysjön sänktes med 0,95meter 1921.


I Österåker kommuns naturvårdsplan tas Storsjönoch Lillsjön upp som näringsfattiga sjöar och fågelom-råden.

Våtmarken vid Lillsjön och Storsjön, våtmarken runtFastarbysjön och våtmarken väster om Rumsättrasjönhar bedömts ha klass 3, våtmarker med vissa naturvär-den, enligt Våtmarksinventeringen i Stockholms län1997.

FiskKvicksilver har i den södra Storsjön beräknats till0,049 mg Hg/kg våtvikt i abborre och till 0,24 mgHg/kg i gädda. Gäddor över 10,4 kg beräknas översti-ga gränsvärdet på 1 mg Hg/kg våtvikt.

Bottenfauna2004 undersöktes bottenfaunan i ån mellan Exarby-sjön och Rumsättrasjön, LO4, och i den norra Storsjön,LO5. I Exarbysjön gjordes en undersökning 2008,LO11. Det var en övervikt mot höga och mycket högaindex. Exarbysjön fick god ekologisk status ur botten-faunasynpunkt och bedömdes ha måttligt höga natur-värden. Dock hittades den ovanliga ribbskivsnäckan(Gyraulus crista).

Växtlighet

StorsjönDen norra Storsjön är en mesotrof, klar skogssjö medmycket frodig och till synes välmående och artrikundervattensvegetation om än vissa delar var relativt

igenväxta med flytbladsväxter. Anmärkningsvärt ärden stora förekomsten av glans-/mattslinke (se nedan).Det var den artrikaste sjön i inventeringen 2008 medtotalt 25 påträffade arter (exklusive övervattensväx-ter).

Flytbladsväxterna var relativt rikliga i sjön med gulnäckros som dominerande art, men även vit näckrosoch gäddnate var ibland vanliga. Av helofyterna domi-nerade vass, men även säv var vanligt förekommande.

En rödlistad art påträffades, nämligen strandspröt-mossa (Oxyrrhynchium speciosum, tidigare Eurhyn-chium speciosum). Arten är klassad som sårbar (VU)och har inte tidigare hittats i Stockholms län. Den hitta-des i en vik full av mossor i sjöns nordvästra del. Föru-tom strandsprötmossa fanns där, mellan 1,3 och 3,5meters djup, rikligt med stor näckmossa och fiskekrok-mossa.

KransalgerTre taxa av kransalger påträffades i Storsjön; skörsträf-se, glans-/mattslinke och nordslinke. Anmärknings-värt var de stora förekomsterna av glans-/mattslinke.Artparet hittades i alla sjöns transekter och ofta i formav utbredda mattor som sträckte sig från knappt tvåmeters djup till som längst ner till fem meters djup. En-staka exemplar nordslinke noterades på 3,4 metersdjup bland höstlånke på sandbotten.

Storsjön hade god ekologisk status i statusbedöm-ningen ur vattenväxtsynpunkt. Trofiindex blev 7,23och ekologisk kvot 0,86.

ExarbysjönExarbysjön är en vackert belägen mesotrof skogssjömed måttligt siktdjup.

Vattenväxtfloran indikerar en näringsrikedom sominte var förväntad då få påverkansfaktorer omger sjönmen bekräftades även av vattenkemiprovtagningen.

28

Ön i Exarbysjön visar upp en strand av kalt berg.

Hårslinga som är vanlig i oligotrofa vatten hade härhelt ersatts av axslinga. Indikatorarter för eutrofa för-hållanden som liten andmat och hornsärv förekom omän inte i större mängd. Exarbysjön kan delas upp i engrund igenväxande östlig del (öster om ön) och envästligare djupare del. I den östliga delen förekom flyt-bladsväxter rikligt, speciellt gul näckros men ävengäddnate och igelknopp (några blommande) täcktevattenmassan. Av övervattensväxter fanns förutomvass rikligt med sjöfräken och säv, även sjöranunkelnoterades.

KransalgerMindre mängder av sterila glans-/mattslinke (Nitellaflexilis/opaca) hittades på mellan 2 och 2,7 metersdjup. På en plats i sjön i nordöstra viken utanför Bly-byåns utlopp fanns på 1,5 meters djup en matta av ferti-la glansslinke.

Exarbysjön hade måttlig ekologisk status i statusbe-dömningen 2008 ur vattenväxtsynpunkt. Trofiindexblev 6,10 och ekologisk kvot 0,70.

VattenkemiVid växtinventeringen 2008 hade Storsjön 13 µg total-fosfor per liter medan Exarbysjön hade 23 µg totalfos-for och 13,2 g klorofyll a per liter.

Rumsättrasjön är relativt näringsrik. Vid en under-sökning 1981 uppmättes 140 och 65 µg totalfosfor isjön, i stora drag fyra gånger så mycket som i den upp-ströms liggande Exarbysjön.

BedömningVäxtligheten och bottenfaunan har undersökts i dennorra Storsjön och i Exarbysjön. Båda sjöarna hade lågindividtäthet av bottenfauna men i övrigt relativt högklassning. Enligt växtlighetsbedömningen hade Stor-sjön god medan Exarbysjön hade måttlig ekologiskstatus. Bottenfaunaprovet i Storsjön togs i den av män-niskan mest påverkade viken av denna sjö med långomsättningstid. Andra delar av sjön borde ha mer na-turliga förhållanden.

Vattenkemin har för få värden att bygga en analys på.Då sjöar som Storsjön fungerar som fällningsbäckenför fosfor måste man veta var i sjön ett sådant prov ärtaget och variationen över året kan vara stor vid tillför-selkällorna. Även om det är förväntat att näringshalterstiger när ett vattendrag når ner i befolkade områdengår det inte att bevisa det med en mätning från 2008och en från 1981.

29

Provtagningsår




Bedömning

Avvikelseklassning

DiversitetsindexASPT-indexDanskt faunaindexSurhetsindex

LO4

2004

3027,0341

120

3,565,9

46

10

AAC

I LI LI LI L

LO5

2004

3027,0220

120

3,535,7

57

10

AAC

I LI LI LI L

LO11

2008

3217,8271

53,99

59

10

AAC

LO11

895,5

-

1,140,91-

nära neutraltgod-




I L = ingen eller liten avvikelse,M = måttlig avvikelseT = tydlig avvikelseS = stor avvikelseM S = mycket stor avvikelse

Avvikelseklassning


Indexklasser





Sammanställning av bottenfaunaundersökningar utförda inom Blybyåns avrinningsområde. Provpunk-terna är markerade på kartan över avrinningsområdet. Märk att klassningen är olika för rinnande vatten

Karta över Blybyåns avrinningsområde, västra delen. Gula ovaler visar på platser för bottenfaunaundersökningar.

30

LO4

LO5

LO11

31

Karta över Blybyåns avrinningsområde, östra delen. Gula ovaler visar på platser för bottenfaunaundersökningar.

LO4

LO5

LO11

32

Storsjön

N

Lodad 1977 av

Länsstyrelsen AB-län Skala 1:10 000 Ekvidistans 1 m

0 500 m

Lodkarta över Storsjön.

Fastarbysjön

N

Lodad 1977 av



0 250 m

Lodkarta över Fastarbysjön.

33

Hersen

N

Lodad 1977 av



0 500 m

Lodkarta över Hersen

34

Storsjön

N

Lodad 1977 av



0 500 m

Lodkarta över Storsjön.

35

ExarbysjönN

Lodad 1977 av



0 500 m

Lodkarta över Exarbysjön.

Rumsättrasjön

NLodad 1977 av



0 500 m

Lodkarta över Rumsättrasjön.


km!Sjöandel

%Sjöyta

haH.ö. h.

mVolym

m"Största djup

mMedelflöde

l/sOms.tid

månX Y

Storsjön 661079 164801 3,8 22,0 83,4 38,1 13,1 27 805 610 000

661059 164633 1,4 6,2 8,7 36,1 2,7 10 5Fastarbysjön 137 000

660952 164720 10,4 14,0 54,2 35,8 7,0 73 8Hersen 1 580 000

660778 164711 0,8 12,9 10,6 5,7Lillsjön

Storsjön 660822 164801 4,9 20,0 108 35,9 14,9 35 807 280 000

660907 164884 16,8 16,2 18,6 30,9 6,1 120 2Exarbysjön 590 000

660938 161545 23,5 12,8 23,5 28,4 2,0 160 0,65Rumsättrasjön 269 000

Hydrologiska data för Blybyåns avrinningsområde. Källa: Rialaområdets sjöar.

VirenI Viren strömmar vatten från mer än tre fjärdedelar avLoån samman. Trots att sjön är stor har den ett begrän-sat djup på 10 meter och en omsättningstid på 4 måna-der, vilket får betecknas som litet för en så stor sjö.Sjöns miljö präglas då inte så mycket av det här be-skrivna delområdet utan mer av det vatten som kom-mer in via Söderedeån och Ältån.

Genom att sjön är grund finns det många öar och om-rådet innanför vadet; Söderedeviken och Blötvikensaknar blå vattenyta. En del av den tillförda näringenstannar i detta gröna område men sjön har ändå någotmer näring än många sjöar uppströms.

Viren har tidigare lagrat det vatten som utgjort kraft-källa för produktionen i Vira bruk. Det är troligt att vat-ten sparades på natten och söndagar för att användastill vardagarnas produktion. Ett sparande av vattenskedde säkert också mellan perioder med högre vatten-föring och torrare tider. Ån genom bruket och tillflöde-na till Viren rensades med jämna mellanrum för att vat-tentillförseln skulle kunna ske obehindrat.

Vira bruk grundades på 1630-talet och här smiddesvärjklingor och andra hugg- och stickvapen till densvenska armén. Det var Gustav II Adolf som gav över-ståthållare Claes Fleming kungligt privilegium på den-na produktion. På 1770-talet försvann ensamrätten ochproduktionen ändrades till liar, yxor, knivar och andrabruksföremål. Den siste smeden, John Dahlgren, åte-rupptog klingsmidet och framställde 76 kopior av1685 års manskapsvärja. En betydligt mindre produk-tion än de 12 000 som framställdes år 1700. Under1800-talet var Vira ett av landets främsta liebruk ochungefär lika många liar som tidigare klingor produce-rades. Driften upphörde 1948.

Av byggnader som finns kvar kan nämnas stora sme-djan som ursprungligen hade 12 härdar och 2 knipp-hammare, inspektorsbostaden och det tornpryda tings-huset. Bebyggelsen är inte så rätlinjigt planerad somvid de flesta Uppländska bruken utan ligger mer sprid-da, en effekt av att de tillkommit efter hand under enlängre expansion. Vid ån låg det före brukets tillkomstkvarnar och flera grunder utgör säkert basen till senaretiders smedjor. Mycket av bebyggelsen har också för-svunnit, 1783 års karta visa 157 hustecken, att jämföramed dagens 90.

Bruksmiljön hålls i dag i skick och bruk av StiftelsenVira Bruk med syfte att vidmakthålla både bebyggel-semiljön och smidestraditionen.

Hela avrinningsområdet ligger inom riksintresset förfriluftslivet och Roslagsleden passerar norr om sjön.

Våtmarken väster om Viren har bedömts ha klass 2,värdefulla våtmarker enligt Våtmarksinventeringen iStockholms län 1997.

I den grunda västra delen av Viren finns starr- ochsävbestånd med häckande trana, rördrom, svarthake-dopping och sångsvan. I sjön samlas också störreflockar storlom efter häckningssäsongen.

FiskElfisken har utförts på tre platser i ån mellan Viren ochLosjön. Den översta sträckan fiskades 2002 och därfångades abborre, lake och löja. Stationen L7, ovanfördammen, har fiskats 2003–2007 och där fångades2004 och 2005 öringar större än årsyngel. De andraåren uteblev öringsfångsten men abborre, gädda ochlake fångades frekvent. Även mört och ål har fångatsenstaka år.

Kvicksilver har i Viren beräknats till 0,086 mgHg/kg våtvikt i abborre och till 0,41 mg Hg/kg i gädda.Gäddor över 4,3 kg beräknas överstiga gränsvärdet på1 mg Hg/kg våtvikt.

BottenfaunaVirens bottenfauna provtogs nära utloppet 2004. Bot-tenfaunasamhället är mycket artrik men inga ovanligaarter påträffades, varför sjön bedömdes ha måttligthöga naturvärden. Individtätheten var låg vilket troli-gen avspeglar ett näringsfattigt vatten och Viren be-dömdes inte vara påverkad av vare sig lågt pH eller högnäringsnivå.

VäxtlighetI Viren inventerades vattenväxter 2006 och då hittadestotalt 25 arter av större växter (makrofyter) i sjön, sexmossor och nitton kärlväxter. Den kolonibildande cya-nobakterien sjöplommon (Nostoc pruniforme) hitta-des också vid inventeringen. De funna arterna varstrandpryl, strandranunkel, löktåg, hårslinga, ax-slinga, kransslinga, gropnate, krusnate, gräsnate,trubbnate, ålnate, hjulmöja, vatten/sydbläddra, gulnäckros, vit näckros, vattenpilört, gäddnate, kransal-

36

Vattnet i Viren var en förutsättning för driften av Virabruk.

gen skörsträfse samt mossorna lerkroksmossa, hår-kroksmossa, fiskekroksmossa, vattenfickmossa, stornäckmossa, och smal näckmossa.

Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedöm-ningsgrunder som används vid statusklassificering en-ligt vattendirektivet hade Viren en Ekologisk kvot på0,825 och Måttlig ekologisk status. Bedömningsgrun-derna mäter främst näringsnivå och inte naturvärden.På grund av den stora artrikedomen och flera mindrevanliga arter bedöms ändå Viren ha en makrofytfloramed höga naturvärden.

Vattenmyndighetens bedömningViren är en vattenförekomst och har av Vattenmyndig-heten bedömts ha god ekologisk status trots den måttli-ga statusen för vattenväxter. Alla andra analyser –växtplankton, kemiska och fysiologiska data – tyderpå en bra vattenkvalitet utan tecken på övergödning.

Loån på sträckan har dålig ekologisk status på grundav fysisk påverkan, dvs. vandringshindret vid Virabruk

37

Laxtrappa vid Vira bruk.

Karta över Virens avrinningsområde. Gula ovaler visar på platser för bottenfaunaundersökningar.

LO2

L6L7

L8

BedömningVäxtlighet och bottenfauna har undersökts iViren. Både bottenfaunan och makrofytfloranvisar på artrika miljöer och en bra vattenkvali-tet. De flesta indexen var höga, endast indi-vidtätheten var låg. Detta brukar tyda på nä-ringsfattiga förhållanden. Närsaltnivåerna vi-sar dock på mesotrofa förhållanden. Provettogs i den näringsfattigaste delen av sjön, närautloppet, vilket kan förklara en del. I inlopp-sområdet av sjön finns stora grundområdenmed säv- och starr och där kan en hel del nä-ring fastna.

Elfiskeresultatet i utloppsån har endast visatpå enstaka öringar. Det går därför inte att sägaatt sträckan kan fungera som reproduktions-område för havsöring. Vandringshindren iVira bruk skulle teoretiskt sett gå att åtgärdagenom t.ex. omlöp, men miljön vid dammenhar bedömts ha så höga kulturhistoriska vär-den att alla sådana åtgärder riskerar att skadaden känsliga miljön. Den redan existerandefisktrappan vid dammen fungerar inte till-fredsställande och kommer att restaureras un-der 2009.

38

Dammen vid Vira bruk.

Årsungar

Äldre än årsungar

2003 2004 2005 2006 2007

60-

40-

20-

0-

Fiskar per 100 m!

Resultat från elfiskeundersök-ningar i Loån, station L7. (L7se karta).

Provtagningsår




Bedömning

Avvikelseklassning


LO2

2004

3331,0232

144

4,246,0

69

10

AAC

I LI LI LI L

Avvikelseklassning



Avvikelseklassning


Indexklasser





Sammanställning av bottenfaunaundersökningar utför-da inom Virens delområde. Provpunkterna är markera-de på kartan över avrinningsområdet. Märk attklassningen är olika för rinnande vatten och sjöar.

39

N


0 500 m

Lodad 1977 av


Viren

Lodkarta över Viren.


km!Sjöandel

%Sjöyta

haH.ö. h.

mVolym

m"Största djup

mMedelflöde

l/sOms.tid

månX Y

660887 165449 68 10,6 145 27,3 10,0 480 4Viren 4 570 000

Hydrologiska data för Viren. Källa: Rialaområdets sjöar.

LargenLargen är områdets verkliga klarvattenssjö. Sjön lig-ger omgiven av skog och får sannolikt ett brunt tillrin-ningsvatten men eftersom sjön är stor och djup, 21 me-ter, blir omsättningstiden lång och humussyrorna hin-ner fälla ut och sjunka till bottnen. Tillförseln av näringfrån jordbruken, som är få men ändå finns, är sannoliktlåg. Sjöns omsättningstid är över 10 år och därmedklart längre än de andra sjöarna i Loåns avrinningsom-råde som varierar mellan 17 dygn och 2,25 år.

Siktdjupet i Largen är tack vare funktionen som klar-ningsbäcken stort och sjön är populär för undervat-tensorientering.

Largen anses i Norrtälje kommuns översiktsplanfrån 2004 vara av klass II som naturvårdsobjekt av re-gionalt intresse. Lohäradsåsen, som passerar öster omsjön och ger underlag för en fin badplats, har fått klassIII och anges också som geologiskt värdefullt område.Slåtterängar och naturbetesmarker på de jordbruksfas-tigheter som ligger norr om sjön är upptagna blandekologiskt känsliga områden.


Largen är en fin storlomssjö med flera häckande par.

FiskEtt standardiserat nätprovfiske utfördes i Largen som-maren 2008 med 32 bottennät och 2 sammanlänkadepelagiska skötar. Åtta arter fångades; abborre, mört,benlöja, gers, braxen, siklöja, gädda och sarv. Dentotala fångsten var lägre än för andra sjöar i Stock-holms län, men normal för en oligotrof sjö. Abborrendominerade sjön med 60 procent av fångad vikt och 45procent av antalet fiskar.

Reproduktionen var god för alla arter utom för siklö-ja vilken kan vara påverkad av syrgasbristen i botten-vattnet. Siklöja kräver kallt syrerikt vatten och vistasnära bottnarna dagtid och närmare ytan nattetid. Ävengers påverkas negativt av låga syrehalter nära botten.Att mörten inte visar störning i reproduktionen ger gottbetyg för vattenkemin. Mörten utgjorde en tredjedel avfiskbeståndet. Enligt Naturvårdsvekets bedömnings-grunder får Largen god ekologisk status ur fisksyn-punkt. Ekologisk kvot = 0,48 vilket är nära klassgrän-sen för Måttlig ekologisk status. Det beror dock sanno-likt inte på någon form av störning, utan att på att Lar-gen är näringsfattigare än de sjöar den jämförs med,dvs djupa, lågt liggande sjöar i Mellansverige.

Kvicksilver har i Largen mätts upp till 0,038 mgHg/kg våtvikt i abborre och beräknats till 0,18 mgHg/kg i gädda. Gäddor över 16,0 kg beräknas översti-ga gränsvärdet på 1 mg Hg/kg våtvikt.

KräftorI ett provfiske efter kräftor lades 90 mjärdar under pe-rioden 10–15 augusti 2008. Totalt fångades 70 flod-kräftor med en medellängd på 89,3 mm. Störst var enhane på 125 mm medan två tredjedelar av fångsten varhonor. Predation från mink är konstaterad och troligfrån abborre och gädda. Skadefrekvensen är relativtstor vilket visar på inomartskonkurrens men den kanbero på att kräftorna är undanträngda till djupare bott-nar.

BottenfaunaAtt indexklassningen för individtäthet vid undersök-ningen 2004 blev mycket låg kan ha samband med attsjön är mycket näringsfattig. Index som visar på föro-renings- och försurningspåverkan var höga ellermycket höga vilket tyder på att sjön varken är påver-kad av lågt pH eller hög halt av näringsämnen. Botten-faunan i Largen bedömdes ha måttligt höga naturvär-den.

VäxtlighetVattenväxter inventerades i Largen 2006. Då hittadestotalt 18 arter av större växter (makrofyter) i sjön, vil-ket anses som ganska artrikt. Även två kolonibildandecyanobakterier; sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) ochsjöplommon (Nostoc pruniforme) hittades vid inven-teringen. Sjöhjortron är rödlistade som Missgynnad(NT) av Artdatabanken. De funna arterna var styvtbraxengräs, notblomster, strandranunkel, löktåg, hår-slinga, gräsnate, ålnate, gul näckros, vattenpilört,gäddnate, kransalgen skörsträfse samt mossorna fiske-kroksmossa, vattenfickmossa, stor näckmossa, korv-

40

Largen har ett mycket klart vatten.

skorpionmossa, kärrkroksmossa och nordlig krokmos-sa.

Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedöm-ningsgrunder hade Largen ett trofiindex på 8,25, enekologisk kvot på 1,00 och en Hög ekologisk status urvattenväxtsynpunkt. Den senare grundades på en ex-pertbedömning utifrån att arterna styvt braxengräs,löktåg, notblomster samt korvskorpionmossa åter-fanns i sjön.

VattenkemiLargen är en mycket näringsfattig sjö med en totalfos-forhalt på 6,3 µg P/l (augustivärden, medelvärde 3 år)och en klorofyllhalt på 1,9 µg/l. Vid provfisket 10–14augusti noterades syrgasbrist på djup under 13 meter.Denna syrgasbrist är svårförklarad då Largen är en sjömed låg produktion och med stor volym i hypolimnion(under temperatursprångskiktet). Den låga syrehaltenär ett problem för bottenlevande djur, t.ex. siklöja ochgers.

Vattenmyndighetens bedömningLargen har klassen god ekologisk status och god ke-misk status.

41

Karta över Largens avrinningsområde. Gula ovaler visar på platser för bottenfaunaundersökningar.

LO3

Largens utlopp.

BedömningLargen är den kanske bäst undersöktasjön i området. Här har fisk, kräftor, bot-tenfauna och växtligheten studerats. Re-sultaten visar på en väl fungerande sjömed höga naturvärden. Tillrinningsom-rådets magra jordar och ringa storlek iförhållande till sjön bidrar till att nä-ringstillgången är låg i sjön vilket blandannat visas i låg individtäthet bådebland fisk och bottenfauna.

Largen är reglerad genom ett dämmevid utloppet som utgör ett vandringshin-der för fisk och bottendjur. Detta kanemellertid enkelt avhjälpas genom enupptröskling nedströms dämmet. På såsätt bildas en ramp där fisk och botten-fauna kan passera.

42

Provtagningsår




Bedömning

LO3

2004

2315,0100

90

3,586,1

51110

AAC

I LI LI LI L

Avvikelseklassning



Avvikelseklassning


Indexklasser





Sammanställning av bottenfaunaundersökningar utförda inom Largens del-område. Provpunkterna är markerade på kartan över avrinningsområdet.Märk att klassningen är olika för rinnande vatten och sjöar.

Höstens fridfullhet vid badplatsen i Largen.

43

N


0 500 m

Lodad 1977 av


Largen

Lodkarta över Largen.


km!Sjöandel

%Sjöyta

haH.ö. h.

mVolym

m"Största djup

mMedelflöde

l/sOms.tid

månX Y

661084 165433 5,5 27,0 150 27,7 21,0 39 128Largen 13 100 000

Hydrologiska data för Largen. Källa: Rialaområdets sjöar.

TrehörningenTrehörningen är områdets fritidshussjö med ett hund-ratal fastigheter. Området Spersboda innefattar denhalvö som dominerar sjön och området norrut sträckersig över avrinningsområdets norrgräns. Området harpåverkat sjön genom en näringsbelastning som bl.a.gör att Spersbodaviken täcks av den i Sverige infördaarten vattenpest.

Norrtälje kommun har inventerat avloppsanlägg-ningar i området och förelagt åtgärder för de äldre av-loppen. Sannolikt är de flesta toalettavloppen nu åtgär-dade. BDT-avloppen (bad, disk och tvätt) är dock kvaratt åtgärda i hög grad. I väntan på detta bör de boende iområdet informeras om vikten av att använda fosfor-fria rengöringsmedel.

Hydrologiskt kan nog sjön delas in i tre bassängermed olika karaktär. Spersbodaviken är grund och välavsnörd från huvudsjön. Hit avvattnas den större delenav fritidsstugeområdet men också en del jordbruks-mark och halva avrinningsområdet. Viken Maren i ostfår också tillrinning från fritidshusen men viken är intelika avskild och borde påverkas av vindomblandning.Huvudbassängen i söder bör präglas av inflödet av vat-ten från klarvattensjön Largen och därigenom ha bättrevattenkvalitet än resten av sjön. Denna uppdelning ibassänger påverkar utvärderingen av de prov som tas isjön.

Västra delen av avrinningsområdet ligger inom riks-intresset för friluftslivet medan den östra är av regio-nalt intresse.

KräftorI ett provfiske efter kräftor lades 75 mjärdar under nat-ten 11–12 augusti 2008. Totalt fångades 31 flodkräftormed en medellängd på 99,5 mm. Störst var en hane på118 mm och två tredjedelar av fångsten var hanar. Pre-dation från mink är trolig då den finns i Largen straxuppströms. Skadefrekvensen är relativt stor vilket vi-sar på inomartskonkurrens vilken troligen beror påbrist på lämpliga kräftbottnar. Mest kräftor fanns vidöstra stranden.

BottenfaunaUndersökningen 2008 visade på hög ekologisk statusvid provtagningspunkten och ett vatten som inte är på-verkat av försurning eller övergödning. Den ovanligasnäckan ribbskivsnäcka (Gyraulus crista) hittades i li-toralen.

VäxtlighetTrehörningen är en artfattig, måttligt näringsrik sjömed ringa siktdjup (1,25 meter), vilket gör att växt-täcket slutar redan på cirka tre meters djup. Vid inven-teringstillfället bidrog algblomning till det dåliga sikt-djupet.

Spersbodaviken i nordvästra delen av sjön som en-dast har ett djup på cirka två meter är relativt igenväxt.Den submersa vegetationen domineras av vattenpestsom täcker stora delar av viken men även axslinga bil-dar större mattor. Förutom dessa två arter förekommerendast vattenaloe submerst i viken.

Flytbladsväxterna är vanligt förekommande med gulnäckros som dominerande art följd av vit näckros ochgäddnate. Övervattensvegetationen domineras avvass, säv och smalkaveldun. Övriga delar av sjön sak-nar till stor del vegetation då den är djupare än tre me-ter. Till exempel innebär detta att den brantare östrastrandkanten nästan helt saknar submers vegetation.

Vegetationsrika grundare vikar förekommer även iövriga delar av sjön som Mörtviken, Falviken ochnordvästra Malen – här finns gott om flytbladsvegeta-tion, bland annat vit näckros men även en del submersvegetation som ålnate. I strandkanten i tilloppet finnsäven vattenbläddra, en köttätande växt som bl a fångarsmå vattendjur.

KransalgerFå och måttliga förekomster av skörsträfse och sterilaglans-/mattslinke noterades, bland annat i grusansam-lingar i ojämnheter på hällar. Skörsträfse påträffadesgrunt på 0,7 meters djup och relativt rikligt medmatt-/glansslinke på 2,7 meters djup.

Trehörningen hade måttlig ekologisk status i status-bedömningen. Trofiindex blev 6,69 och ekologiskkvot 0,78.

VattenkemiI augusti 2008 hade Trehörningen 31 µg totalfosforoch 19,1 µg klorofyll a per liter, vilket indikerar en me-sotrof sjö. Värdena är högre än förväntat utifrån Natur-

44

Vid Spersbodaviken omges Trehörningen av vackert be-lägna fritidshus. Ett flertal är numera permanentbebod-da.

vårdsverkets bedömningsgrunder, vilket tyder på attsjön är övergödd.

Vattenmyndighetens bedömningTrehörningen är ingen vattenförekomst och ingensamlad bedömning av sjöns ekologiska status hargjorts.

BedömningI Trehörningen har kräftor, bottenfauna och växtlighe-ten studerats. Växtlighetsundersökningen gav bedöm-

ningen ”måttlig ekologisk status”. I Spersbodavikendominerar vattenpest stort i den grunda, näringsrikavattenmassan. Förutsättningarna för det biologiska li-vet skiljer sig mycket mellan Spersbodaviken och denav näringsfattigt Largenvatten dominerade utloppsvi-ken. För att minska igenväxningen måste först tillför-seln av närsalter minska kraftigt genom att gamla WC-och BDT-avlopp byts ut, samt de kringboende i möjli-gaste mån övergår till att använda fosfatfria tvättme-del. Omsättningstiden av vattnet i Spersbodaviken ärinte känd, men omsättningstiden i hela Trehörningenär endast 10 månader vilket ökar sannolikheten för attåtgärderna ska ge snabba resultat.

45

LO13

Karta över Trehörningens avrinningsområde. Gula ovaler visar på platser för bottenfaunaundersökningar. Röda fyrkan-ter visar på platser för elfisken.

46

Provtagningsår




Bedömning

LO13

2008

2916,4827

33,13

51010

AAC

LO13

855,7

-

1,100,97-

nära neutralthög-





Indexklasser





Sammanställning av bottenfaunaundersökningar utförda inom Trehör-ningens delområde. Provpunkterna är markerade på kartan över avrin-ningsområdet. Märk att klassningen är olika för rinnande vatten ochsjöar.

Höstljus över Spersbodaviken.

47

N


0 500 m

Lodad 1977 av


Trehörningen

Lodkarta över över Trehörningen.


km!Sjöandel

%Sjöyta

haH.ö. h.

mVolym

m"Största djup

mMedelflöde

l/sOms.tid

månX Y

661004 165542 9,8 22,2 66,9 23,3 5,1 68 10Trehörningen 1 760 000

Hydrologiska data för Trehörningen. Källa: Rialaområdets sjöar.

LosjönLosjön är den nedersta sjön i Loåns vattensystem ochkommer därmed att sammanfatta vattenkvaliteten isystemet. Vattnet kommer i tre huvudsakliga tillflö-den. Klart störst, med tre fjärdedelar av tillrinningen ärViraån som närmast kommer från Viren och passerarVira bruk. Näst störst är tillflödet från Trehörningen.Detta mynnar nära Viraåns inlopp i nordväst. Ett min-dre tillflöde kommer från nordost medförande vattenfrån de mindre sjöarna Norrsjön och Södersjön.

Roslagsleden kommer in i området från Vira brukoch fortsätter mot nordväst in i Trehörningens avrin-ningsområde.

Sjön har sitt största djup vid utloppet och grundarupp mot inloppet där vassar kan breda ut sig.

Maden runt Viraån och kärret runt Trehörningsbäck-en har mycket höga naturvärden och bedömts tillhöraklass 1, särskilt värdefulla våtmarker, i Våtmarksin-venteringen i Stockholms län 1997. Dessa mader är destörsta och tydligaste i denna naturgeografiska region.

Kärret öster om Losjön har bedömts ha klass 2, vär-defulla våtmarker, och kärren runt Norrsjön och runtSödersjön har bedömts ha klass 3, våtmarker med vissanaturvärden, enligt Våtmarksinventeringen.

FiskElfisken har utförts på tre platser i ån mellan Viren ochLosjön. Den nedersta sträckan L6 fiskades 1995,2002–2006 och 2008. Vid de första två fiskena 1995och 2002 fångades ett mindre antal årsyngel av öring.De andra åren uteblev öringsfångsten men abborre,mört, gädda, gers och lake fångades frekvent. Ävenkräfta, nejonöga, sutare och ål har fångats enstaka år.

Kvicksilver har i Losjön beräknats till 0,077 mgHg/kg våtvikt i abborre och till 0,37 mg Hg/kg i gädda.Gäddor över 5,1 kg beräknas överstiga gränsvärdet på1 mg Hg/kg våtvikt.

BottenfaunaLoån är an artrik sjö ur bottenfaunaperspektiv. Den un-dersökning som gjordes 2004 visar på goda förhållan-den med Mycket högt index för medelantalettaxa/prov. Inga ovanliga eller rödlistade arter påträffa-des emellertid. Lokalen bedömdes ha måttligt höga na-turvärden.

VäxtlighetVattenväxter inventerades i Losjön 2006. Då hittadestotalt 4 arter av större växter (makrofyter) i sjön. De

funna arterna var endast krusnate, gul näckros samtmossorna vattenfickmossa och stor näckmossa.

Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedöm-ningsgrunder hade Losjön ett trofiindex på 6,94, enEkologisk kvot på 0,75 och en Måttlig ekologisk statusur vattenväxtsynpunkt.

VattenkemiFosforhalten har mätts 3 gånger mellan 2005 och 2008.Medelvärdet är 38 µg/l vilket betraktas som eutroft,sannolikt påverkat av människan. Klorofyllhalten varunder den perioden 12,5 mg/m!, även det indikerar eu-trofierade förhållanden.

BedömningI Losjön har fisk, bottenfauna, växtligheten och vatten-kemi studerats. Bottenfaunaprovet nära utloppet gavhuvudsakligen goda index och tyder på att sjön är ar-trik. Detta goda resultat kontrasterar mot att endastfyra växtarter hittades, vilket kan vara en konsekvensav de höga närsalthalterna i sjön.

De elfisken som utfördes 1995 och 2002 visade intepå någon öringreproduktion att tala om i Viraån nedan-för bruket. Flera andra fiskarter fångades vid elfiskena.

Våtmarkerna runt inloppen från Viren och Trehör-ningen bedöms som särskilt viktiga våtmarker.

48

Översvämningsmaderna runt inloppen till Losjön harmycket höga naturvärden.

49

Årsungar


1995 2002 2003 2004 2005 2006 2008

60-

40-

20-

0-

Fiskar per 100 m!

Resultat från elfiskeundersökningar i Loån, station L6. (L6 se karta).

L6L7

L8

LO1

50

Provtagningsår




Bedömning

Avvikelseklassning


LO1

2004

3431,0319133

3,395,4

58

10

AAC

I LI LI LI L


Avvikelseklassning


Indexklasser





Sammanställning av bottenfaunaundersökningar utförda inom Losjöns delområde.Provpunkterna är markerade på kartan över avrinningsområdet. Märk att klassning-en är olika för rinnande vatten och sjöar.


km!Sjöandel

%Sjöyta

haH.ö. h.

mVolym

m"Största djup

mMedelflöde

l/sOms.tid

månX Y

661052 165669 0,8 9,3 7,4 25,8 2,0 5,5 5Norrsjön 66 000

661008 165699 1,6 6,3 2,6 22,4 11Södersjön

660794 165566 86 11,6 44,8 14,3 7,1 600 1Losjön 1 400 000

Hydrologiska data för Losjön, Norrsjön och Södersjön. Källa: Rialaområdets sjöar.

51

N


0 500 m

Lodad 1977 av


Losjön Lodkarta över Losjön.

Vid Logärdet sluttar stranden långsamt ner mot sjön medan den motstående, sydöstra stranden är brant och klippig.

LoånLoån är namnet på de sista 2,2 kilometrarna av vatten-systemets flöde, från Losjön till havet. Där ån drarfram är landskapet i högsta grad kultiverat av männis-kan. Här ligger längst upp mot Losjön Roslags-Kullasamhälle med skola och den unika barockkyrkan medsin ovanliga planlösning och huvudsakligt bevaradefasta inredning.

Längre ner och delvis utanför avrinningsområdetligger Östanå slott som uppfördes på 1790-talet efteratt det gamla slottet brändes av ryssarna.

Kustfisket utanför Östanå tillhör de bästa havsö-ringsvattnen i Stockholmstrakten. Men man får hållasig utanför den fredade zonen på 500 meter runt Loånsmynning.

Även i denna del av Loån har vattnets kraft utnytt-jats. Lokvarn finns fortfarande kvar som namn på rui-nen vid sista forsen före utloppet.

Storskogen är dock inte långt borta, ett mindre biflö-de börjar i nordost i ett område som heter Tjäderleken.

Utter har spårats i denna del av Loån.

FiskDe fem platser i Loåns nedre flöde där elfisken har ut-förts har visat att denna sträcka fungerar väl som repro-duktionsområde för havsöring. Sträckorna L2 och L4har fiskats årligen mellan 2002 och 2008. Den nedre avdessa, L2, har uppvisat en jämn och god återväxt avyngel medan fångsten av årsyngel vissa år uteblivit vidstation L4 uppe vid huvudvägen. Stationen L3 sombörjade fiskas 2007 uppvisar också goda resultat. Attdet är goda återväxter längst ner i ett vattendrag ochsämre längre upp, utan att det finns vandringshinderemellan, kan bero på att det är för få lekfiskar som upp-vandrar. Stationerna L1 och L5 som fiskades 1988 res-pektive 1995 visade inte lika goda resultat men dettakan bero på att lokalerna inte är lika lämpliga föröringsreproduktion.

Abborre, mört och vid station L2 sutare fångades fre-kvent. Även flodkräfta, bäcknejonöga, ål, gädda,björkna och löja har fångats enstaka år.

BottenfaunaLoåns undre liv uppvisar en hygglig status och en för-bättring syns mellan undersökningarna 2004 och2006. Danskt faunaindex som visar syrgas/övergöd-ningsförhållanden fick 2006 ett Mycket högt index.Även naturvärdena fick en höjd bedömning. I ån finnsbland annat den ovanliga igeln Erpobdella lineata ochden ovanliga ribbskivsnäckan Gyraulus crista. Bot-tenfaunan är varken påverkad av försurande ämnen el-ler hög näringshalt. Resultaten tyder på ett näringsriktvatten med hög produktion och höga naturvärden.

VattenkemiVattenkemi mäts månadsvis med början i februari2007 i en station vid bottenfaunalokalen L2. pH liggermellan 7 och 7,5 och buffringsförmågan är mycketgod. Både totalkväve- och totalfosforkoncentrationer-na var höga, klass 3, även om de låg i närmare klass 2än 4. Medelvärde för perioden 07-02–09-03 var förkväve 790 respektive för fosfor 27 µg per liter.

Vattenmyndighetens bedömningLoåns nedre lopp har klassen måttlig ekologisk statuspå grund av fysisk påverkan. Uppfyllandet av kvali-tetskravet god status är framskjutet till 2021 med moti-veringen ”Ekonomiskt orimligt”. Den kemiska statu-sen är god.

52

När Loån nått havet tjänstgör den som en skyddad båt-hamn.

Här har kraftutnyttjandet upphört.

BedömningDet är främst havsöringsreproduktionen som gerdenna delsträcka höga naturvärden. Flera fiskeresultat

med över 100 öringar per 100 m" visar sträckans styr-ka. Bottenfaunaundersökningarna understryker värdetgenom höga index vid tre undersökningar.

53

Karta över Loåns avrinningsområde. Gula ovaler visar på platser för bottenfaunaundersökningar. Röda fyrkanter visarpå platser för elfisken.

140-

120-

100-

80-

60-

40-

20-

0-

Årsungar


Fiskar per 100 m!

1988

Resultat från elfiskeundersökningar i Loån, station L1.(L1 se karta).

140-

120-

100-

80-

60-

40-

20-

0-

Årsungar


Fiskar per 100 m!

2007 2008


L1

L2

L4L5

L3

54

Provtagningsår




Bedömning

Avvikelseklassning


UP95

2004

4240,01022

201

3,615,3

51410

AAC

I LMI LI L

UP96

2004

3934,0472174

4,025,5

61310

AAC

I LI LI LI L

UP96

2006

3823,6

2469186

3,765,5

71310

AAB

I LI LI LI L


Avvikelseklassning


Indexklasser





Sammanställning av bottenfaunaundersökningar utförda inom Loåns nedre delar. Provpunkternaär markerade på kartan över avrinningsområdet. Märk att klassningen är olika för rinnande vat-ten och sjöar.

140-

120-

100-

80-

60-

40-

20-

0-

Årsungar


Fiskar per 100 m!

1995


55

Där Loån mynnar i havet råder fredning av havsöring 500 meter ut.

140-

120-

100-

80-

60-

40-

20-

0-

Fiskar per 100 m!

Årsungar


2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008


140-

120-

100-

80-

60-

40-

20-

0-

Fiskar per 100 m!

Årsungar


2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008


Naturvärden i LoånDe fyra viktigaste vattenanknutna naturvärdena iLoåns avrinningsområde är:

! Harsjöarna och Tärnan

! Largen

! Inloppen till Losjön

! Loåns nedre lopp

Hela avrinningsområdet är viktigt för det rörliga fri-luftslivet och det finns fler värdefulla vatten som debåda Storsjöarna. Stora delar av sjösystemen har ge-nom århundradena utsatts för avsänkningar för att ska-pa mer åkermark och vattnet dränerats i rakgrävda di-ken vilket minskat naturvärdet i de systemen. I ochmed att systemets nedre lopp är av stort värde får detsom händer uppströms i hela vattenområdet betydelse.

Harsjöarna och TärnanDessa sjöar präglas av stor naturlighet. I detta fall nä-ringsfattighet men ändå motståndskraft mot försur-ning. De uppodlade ytorna är begränsade och bosätt-ningarna och fritidhusen få.

För att behålla värdena ska näringsbelastningen hål-las låg. Avloppslösningarna bör vara goda, även omextrem rening inte är nödvändig och jordbruksmarken

ska brukas utan onödiga näringsförluster. Det uppod-lade inslaget bör dock behållas.

För att inte kvicksilverhalterna i fisken ska öka måsteskogsbruket bedrivas varsamt. Körskador på humösaoch fuktiga marker kan leda till stor uttransport avkvicksilver till sjöarna och därmed tas upp i fisken.Skogsbruket ska antingen bedrivas kalhyggesfritt ellermed en avverkning av maximalt 10 procent av skogs-marken under en femårsperiod. Detta för att förhindrastor näringstillförsel till sjöarna.

LargenLargen, med sin extremt långa omsättningstid, över tioår ger genom sitt klara vatten speciella förutsättningarför livet. Näringstillgången är liten och därmed pro-duktionen vilket bland annat lett till att sikten i sjön ärmycket god. Genom sin långa omsättningstid är intesjön så känslig för förändringar men varken ökad nä-ringstillförsel eller intensivt skogsbruk bör förekom-ma.

Skogsbruket ska antingen bedrivas kalhyggesfritt el-ler med en avverkning av maximalt 10 procent avskogsmarken under en femårsperiod. Detta för att för-hindra stor näringstillförsel till sjön. Regleringen vidutloppet utgör ett vandringshinder och bör åtgärdas.Detta skulle dels skapa en naturlig vattenståndsfluktu-

56

Utsikt över Tärnan

ation i sjön, dels möjliggöra migration av bottenfaunaoch fisk, både lekvandrande och annan fisk.

Inloppen till LosjönÖversvämningsområdena runt tilloppen är beroendeav att vattenflödena får fortsätta med sin naturliga vari-ation. För de delar som har hävdats är det mycket vik-tigt att denna hävd får fortsätta. Möjligheten att byggaett omlöp förbi vandringshindret i Virens utlopp börutredas.

Loåns nedre loppHär gäller det att behålla och kanske förbättra förut-sättningarna för havsöringarnas lek och uppväxt.Trädridån längs vattendraget är viktig för att ge skuggaoch mat åt de insekter de uppväxande öringarna leverav. Träden ser också till att inte vattnet blir för varmt.Om det finns behov och möjlighet kan fiskevårdsåt-gärder som utläggning av lekgrus behövas.

57

Värdekärnor i Loåns avrinningsområde

ReferenserBottenfaunaVattenkvalitet i några sjöar och vattendrag i Stockholmslän. Bedömningar utifrån bottenfaunans artsammansätt-ning. Per-Erik Lingdell, Eva Engblom. Länsstyrelsen iStockholms län. Rapport 1991:16.

Bottenfauna i Stockholms län 2006. Medins Biologi AB.2006.

Föroreningssituationen i några vattendrag i Stockholmslän - En studie av bottenfauna hösten 1988. Per-Erik Ling-dell, Eva Engblom. Länsstyrelsen i Stockholms län Rap-port 1989:2.

Bottenfauna i Stockholms län 2004 – En undersökning avbottenfaunan i 6 sjöar och 17 vattendrag i Stockholms län.Medins sjö- och åbiologi AB. 2004.

Bottenfauna i Stockholms län våren 2008 – En undersök-ning av bottenfaunan vid 9 lokaler i rinnande vatten och11 lokaler i sjölitoral. Medins Biologi AB. 2008.

VattenväxterInventering av vattenväxter 2006. Länsstyrelsen i Stock-holms län.

Inventeringar av vattenväxter i tio sjöar 2008. Länsstyrel-sen i Stockholms län.

Kontroll av lokaler för bandnate, uddnate, uddslinke ochspädslinke i Stockholms län 2007. Anders Svenson.

Fisk, kräftorFiskeriverkets databas över provfisken i vattendrag – El-fiskeregistret. www.fiskeriverket.se.

Flodnejonöga Utbredning och framtid i Stockholms län.Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2008:2.

Kräftprovfisken i Stockholms län 2008. Fredrik Nöbelin.Huskvarna Ekologi.

Nätprovfiske i Largen 2008. Fredrik Nöbelin. HuskvarnaEkologi.

Kvicksilver i fisk – Resultat från en inventering i Stock-holms län 2004. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport2006:07.

FågelPM om fågelfauna i Viren och Largen. Länsstyrelsen iStockholms län.

Vattenkemihttp://www-miljo.slu.se/dokument/notiser/MA8_06.pdf2009-10-13

Geologi, hydrologiGeologiskt intressanta objekt i Stockholms län. Erik Elfs-tröm. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 1976:12.

Sänkta och utdikade sjöar i Stockholms län. Örjan As-plund. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 1975:02.

Rialaområdets sjöar – Sjöarnas tillstånd, vattenomsätt-ning och påverkan av föroreningar. Länsstyrelsen i Stock-holms län. Rapport 1981:9.

Vandringshinder för djur i vattendrag – Vägtrummor ochdammar i 14 vattendrag i Stockholms län. Länsstyrelsen iStockholms län. Rapport 2005:22.

Kommunala planerÖversiksplan för Norrtälje kommun. 2004.

Österåker – skärgård och stad. Översiksplan. 2006.

Österåker – Naturvårdsplan. 1985.

Vallentuna kommun. Översiksplan. 2001

Förstudie till program för Östanå, Roslags Kulla, Vira.Österåkers kommun, Stockholms län. PM 2007.

58

!"#$%&'($#)*(+#,&'-,./"0,'1)*/2'345'./&&,"02/%'16/'57#8&,"'/.'9.,2$%,1'

(,1&'16:001.720/'1)*/2'5/',&&'#+"%1$6&$%&'16:00'1,"/1&';<=<>'?*2'/&&'"+'(+@

#,&'5/2'-7"11&:2,#1,2"/'A+'BAA02/%'/.'C/&B2.+201.,26,&D'?$16,2$.,26,&'345'

E$61/"&$6./2$,7(F,&,&'./#&'B&'345'/2F,&/2'(,0'#/"0,&1'.720,8B##/1&,'1)*/2'

345'./&&,"02/%>'9)*/2"/'5/2'./#&1'B&',"#$%&'62$&,2$,2'13('F,162$.1'$'C/&B2@

.+201.,26,&1'"/&$3",##/'1&2/&,%$'8*2'16:00'/.'./&&,"/"6"B&"/'"/&B2@'345'

6B#&B2($#)*,2>

KontaktMer information kan du få av enheten för miljöanalysfrågor, Länsstyrelsen i Stockholms länTfn: 08- 785 40 00 (vxl)Rapporten !nns endast som pdf på vår webbplatswww.lansstyrelsen.se/stockholm

AdressLänsstyrelsen i Stockholms länHantverkargatan 29 Box 22 067 104 22 Stockholm, SverigeTfn: 08- 785 40 00 (vxl)www.lansstyrelsen.se/stockholm

Naturvärden i Loån

Documents

Transcript of Naturvärden i Loån