1

BJÖRN ROSENSTRÖMGADDEN FIRAR 30 ÅR!NOLLNINGEN 2012HANDELS BABE

Nr. 3 2012HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG STUDENTKÅR

2 3

RedaktionChefredaktör Sandra Nordenhager

Layout och design Josefin Boman

Framsida Hampus Nilsson & Josefin Boman

Skribent Carl Leander

Skribent Arvid Raa

Skribent Victor Waldenström

Skribent Ellen Svanberg

Skribent Charlotte Lindberg

Skribent Elias Eriksson

Skribent och tecknare Viktor Skancke

Modeskribent Josefin Boman

Modeskribent Cecilia Månsson

Fråga juristen Victor Wodlén

Gästskribent Fanny Wessner

Vimmelbilder Hampus Nilsson Josefin Boman

Vi vill även välkomna våra nya redaktions-medlemmar:

Jakob HaquiniusCarl HugossonFanny SiltbergErik StavmyrMiriam NygrenRobert TabellJohan Hermansson

EKON - HHGSBox 680, 405 30 Göteborg

ekon@hhgs.sewww.ekonmagasin.se

HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG STUDENTKÅR Nr. 3 2012

Innehåll4 Ledare

5 HHGS Informerar

8-9 Konjunkturkollen

10 Nyexaminerad från Handels

11 Allt kommer att bli bra

12-13 GADDEN firar 30 år med sting 14 The GADD-father Martin Öberg

15 Konsten att öppna en dörr

18 Fråga juristen

19-21 Trend by Mansson & Boman

22-23 Nollningen 2012

24-25 Ekon möter Björn Rosenström

27 Handels Babe

28 EKON gräver

30 Skolans sida

31 Serier

Gad

den f

irar 3

0 år

!

s.

12-1

4

3 3

RedaktionChefredaktör Sandra Nordenhager

Layout och design Josefin Boman

Framsida Hampus Nilsson & Josefin Boman

Skribent Carl Leander

Skribent Arvid Raa

Skribent Victor Waldenström

Skribent Ellen Svanberg

Skribent Charlotte Lindberg

Skribent Elias Eriksson

Skribent och tecknare Viktor Skancke

Modeskribent Josefin Boman

Modeskribent Cecilia Månsson

Fråga juristen Victor Wodlén

Gästskribent Fanny Wessner

Vimmelbilder Hampus Nilsson Josefin Boman

Vi vill även välkomna våra nya redaktions-medlemmar:

Jakob HaquiniusCarl HugossonFanny SiltbergErik StavmyrMiriam NygrenRobert TabellJohan Hermansson

EKON - HHGSBox 680, 405 30 Göteborg

ekon@hhgs.sewww.ekonmagasin.se

HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG STUDENTKÅR Nr. 3 2012

Innehåll4 Ledare

5 HHGS Informerar

8-9 Konjunkturkollen

10 Nyexaminerad från Handels

11 Allt kommer att bli bra

12-13 GADDEN firar 30 år med sting

14

The GADD-father Martin Öberg

15 Konsten att öppna en dörr

18 Fråga juristen

19-21 Trend by Mansson & Boman

22-23 Nollningen 2012

24-25 Ekon möter Björn Rosenström

27 Handels Babe

28 EKON gräver

30 Skolans sida

31 Serier

Gad

den f

irar 3

0 år

!

s.

12-1

4

4

Det var nu lite mer än ett år sedan jag gjorde entré genom Handels dörrar. Trots att jag alltid inbillat mig att jag är världens mest självsäkra och världsvana människa i allt jag gör, så var jag precis lika nervös som när jag började på högstadiet och gymnasiet; Osäker, rädd och utan att veta mycket om vart jag skulle eller vad jag ville. Som många andra var jag nog också fruktansvärt nojjig i början, både över tanken att vara ny student, men också över hur det skulle gå. Jag trodde aldrig att jag skulle ha tid med något annat än mitt pluggande, och spenderade nog allt för många timmar i biblioteket under min första termin på handels, dränkt av min brutala tentaångest och allt kaffe jag tvingades dricka för att hålla mig vaken. Även om jag aldrig skulle säga något dåligt om biblioteket som jag även älskar och haft många lyckliga stunder i, så inser jag ändå nu i efterhand att jag missade en del av charmen med att vara student och alla möjligheter som den här skolan faktiskt gav mig. För det är verkligen så, att skolan bjuder på så mycket mer än vad man tror, man måste bara se det. Det finns också så mycket mer kunskap du kan hämta från dina år på Universitetet, förutom de du får från böckerna (ärligt talat så tror jag nog att bokkunskapen är den enda du inte kommer att minnas). Den viktigaste av dem är den som jag anser att jag kommer längst på, nämligen all erfarenhet jag samlar på mig under mina år som student. Det finns mycket jag kan säga om det, och jag hade nog kunnat predika om detta i evigheter, men vad jag vill ha sagt med det i kort form är; Missa inte de fantastiska möjligheter som skolan öppnar upp för dig. Utnyttja din studietid så väl du bara kan, skapa kontakter du för alltid kommer att minnas och framför allt; Ha kul, för det är precis vad din studietid ska handla om, inte enbart tentaångest och allt för många sena kvällar i bibblan.

Ledare

Nu kan jag tyckas låta som någon dålig livscoach som kopierat alla mina ord från någon av alla ”såhärblirduenmererfarenmänniska”-böcker som finns, men sanningen är att hade ingen sagt detta till mig så hade jag förmodligen inte suttit där jag sitter idag, på en post jag alltid drömt om och ledare för ett skolans roligaste projekt enligt mig. Jag såg möjligheten, och tog den, och jag har inte tvekat en sekund på att det var rätt beslut. Jag ser med andra ord riktigt mycket fram emot den här hösten, och vill även passa på att tacka er för förtroendet och för era röster ni gav mig i valet om att bli Chefredaktör. Jag vill dessutom – självklart – hälsa alla nya studenter välkomna till den bästa skolan någonsin, de spännande och – vad sa jag – ROLIGA år ni har framför er! Precis som jag kommer ni inte att ångra er.

Glöm heller inte att söka till oss om du vill bli en del av detta spännande projekt. Vi söker just nu både drivna studenter som vill ingå i vår växande redaktion, såväl som skribenter och fotografer. Vi vill växa och bli större, vilket vi vill göra tillsammans med er, och vi kan aldrig bli för många!

Sandra nordenhagerChefredaktör EKON

5

HHGS INFORMERARVad gör direktionen egentligen inne på Podesta? Vad diskuterar styrelsen?

Här får ni informationen direkt från HHGS ledning.

Direktionen 2012 HHGS Styrelse 2012Först vill vi i Direktionen välkomna alla nya studenter hit till Handelshögskolan i Göteborg! Vi vill påstå att ni har de roligaste tre-fem åren framför er! Glöm inte att njuta av dom trots all tentaångest som kan komma krypande nu i höst när dagarna blir mörkare och mörkare.Och till alla er andra studenter, välkomna till en ny termin! Hoppas ni haft en riktigt bra sommar!

Vi vill passa på att tacka alla fantastiska nollor (som nu är våra färskaste Handelsstudenter), faddrar och framförallt N&FA för 3 fantastiska nollningsveckor! Minnen vi kommer bära med oss livet ut.

Vi i direktionen 2012 kan stolt meddela att HHGS-app ”Studentliv” nu är lanserad!Vi vill rikta ett stort tack till Respondify för ett gott samarbete! I appen finns massor med bra information gällande HHGS, tips på schysta ställen där du kan käka lunch och en eventkalender där du kan ha koll på alla grymma events. Finns både till iPhone och Android. Skynda att ladda hem den!

Direktionens fokus denna höst kommer bland annat att handla om att bli miljödiplomerade, jobba på att förstärka relationen med alla de företag som vi samarbetar med och att rusta upp i kåren med en ny soffa. Vi deltar även aktivt i processen gällande omorganisationen av hela Göteborgs Universitet. Detta innebär att även vi på Handels tar del av förändringarna, t.ex. att skolan går från sju till fyra instutioner.

I HHGS-katalogen 2012 (alla HHGS-medlemmars bibel) kan du läsa om allt som vår studentkår har att erbjuda. Finns nu att hämta i kårhuset, så skynda in och hämta ett exemplar och låt dig inspireras!

Vid pennan Direktionen, genom

Frida NilssonKårordförande

Styrelsen vill hälsa gamla och nya studenter välkomna till en ny termin på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. För er som inte känner till vad Styrelsen är eller vad vi gör så kan jag berätta att det är vi som är studentkårens högsta beslutande organ mellan årsmötena och det är vi som tar många av de stora och långsiktiga besluten som är nödvändiga för att HHGS ska kunna fungera även i framtiden. Som några exempel har vi haft den stora glädjen att godkänna ett flertal budgetar, till föreningar och projekt, som visar på att vår fina organisation fortsätter att växa och utvecklas.

I år har det hittills startats upp sex nya föreningar; Handels GK, Handels Kamrater, Union Jack, Ralf Walfz, Handels Fotoförening och Future Leaders Society! Kontakta SU, Johanna Ageborg, om du också är sugen på att starta en förening!

Precis som under vårterminen kommer styrelsemötena att hållas på onsdagar. Glöm inte att du som medlem alltid har möjlighet att komma till mötet för att göra din röst hörd eller för att få höra vad som är på gång inom organisationen.

Som vanligt så är ni välkomna att höra av er till styrelsen@hhgs.se eller att bara haffa någon av oss när ni ser oss i korridorerna, om ni har några frågor eller kommentarer angående vårt arbete

Vid pennan Styrelsen, genom

Jonathan FreyschussTalman, HHGS Styrelse

HANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG STUDENTKÅR

6

Start your career by joining theNordea Graduate Programme

Recruitment ads will be published during January-March, 2013.

For information and application visitwww.nordea.com/career

nordea.com

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

Making it possible

EKON REKRYTERARHar du ett brinnande intresse för marknadsföring och nyhetsuppdatering, vill få ta del av allt kul som händer på skolan och vill vara med och driva en utan Handels äldsta projekt; Då har du kommit rätt! EKON söker just nu redaktionsmedlemmar, skribenter och fotografer som vill förgylla innehållet samt vara med och utveckla vår fantastiska kårtidning.

FFör mer information om oss och de tjänster vi söker, gå in på vår hemsida www.ekonmagasin.se och läs mer eller följ oss på Facebook för att ta del av senaste nytt.

Vi ser fram emot era ansökningar!

7

Start your career by joining theNordea Graduate Programme

Recruitment ads will be published during January-March, 2013.

For information and application visitwww.nordea.com/career

nordea.com

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

Making it possible

EKON REKRYTERARHar du ett brinnande intresse för marknadsföring och nyhetsuppdatering, vill få ta del av allt kul som händer på skolan och vill vara med och driva en utan Handels äldsta projekt; Då har du kommit rätt! EKON söker just nu redaktionsmedlemmar, skribenter och fotografer som vill förgylla innehållet samt vara med och utveckla vår fantastiska kårtidning.

FFör mer information om oss och de tjänster vi söker, gå in på vår hemsida www.ekonmagasin.se och läs mer eller följ oss på Facebook för att ta del av senaste nytt.

Vi ser fram emot era ansökningar!

8

Bolagsskatten fortsätter sjunka

Hur som haver, i mitt föregående bidrag till raden av pretentiösa ansträngningar från en i dubbel mening bachelor-betonad boy, raljerade jag över att ett globalt genomsnitt av bolagsskatten sänktes för 10:e året i rad. Och även om min profetia om en nollprocentig bolagsskatt fortfarande är överdriven så undrar jag ändå vart trenden bär, när nu även Anders Borg förordar en sänkning. Regeringars jakt på de bolag som har kvar sin produktion i Europa och kan ge arbetstillfällen är nu så intensiv att jag tvingas upprepa frågan: Om alla länder i tur och ordning sänker bolagsskatten för att stärka sin konkurrenskraft gentemot varandra, vart slutar spiralen?

Men det största problemet för den svenska konkurrenskraften är dock något som vi har begränsad förmåga att påverka, något som är relativt nytt för oss. Det är landets ekonomers sommarplåga och eviga debattämne och den har ingen mindre än vår monarks profilavbildade, ofta något missvisande unga, ansikte på sin ena sida.

Oroväckande stark valuta

Kronan hade i början av september stärkts med nästan 30 procent mot euron från en toppnotering tre och ett halvt år tidigare. Mellan mitten av maj och mitten av augusti i år hade den svenska valutan stärkts med en krona per euro, även om den därefter försvagats något. Apprecieringen av den svenska kronan är en naturlig följd av att en övervägande del av Europa gång på gång

uppvisar svagheter och de låga räntorna i såväl USA som inom eurozonen. Den som läst öppen makro (eller helt enkelt förstår sådana samband – förlåt för en upprepad liknelse) vet att appreciering är bra för den som vill sola i Grekland eller köpa sprit i Tyskland – men desto dystrare för de företag som är beroende av att sälja sina produkter utomlands.

Riksbanken sänker inte mer

I Kina lyckades man länge hålla valutan låg genom hög inflation och andra verktyg – något som man under många år fått kritik för från framförallt USA. Det har länge stöttat den kinesiska exportindustrin, men är samtidigt något som Riksbankschefen Stefan Ingves aldrig skulle tillåta. Nu sänkte Riksbanken ganska oväntat sin reporänta till 1,25 procent redan vid mötet i september, en sänkning som motiverades med en oväntat stark krona som kan leda till en inflation som ligger väsentligt mycket lägre än de två procent man har som riktmärke. Samtidigt skrev man upp BNP-prognoserna för 2012 och 2013, något flera bedömare anser var motstridigt, även om sänkningen var efterlängtad. Många skriker efter och tror på mer sänkningar senare i höst, däribland storbankerna SEB och Nordea. Men Riksbankens prognoser visar att räntan ligger kvar till nästa sommar och om bankerna har fel står näringslivet och exportbolagen mer eller mindre utan hjälp när den svenska kronan stärks, och bolagen tvingas istället skära i kostnader och minska sin exponering mot den svaga efterfrågan i framförallt Europa för att överleva.

Vad händer i världen? Konjunkturkollen fortsätter att försöka peka ut de mest uppenbara spaningarna även i höst. Detta trots att undertecknad fortsatt är cyniskt lagd åt såväl omfattningen av sin egen läsarskara som hans plats i etern. Signerad nedan kan sorgligt nog knappt räknas till Handels fagra studentskara, utan tillskrivs snarare bortsett från några resttentor, åtminstone tillfälligt, till skolans alumner med de många enastående människor som finns och har funnits på skolan.

KonjunKturKoLLenText: Arvid Raa

9

En annan av Borgs snackisar har varit bolånemarginalerna. Alla har vi väl hört någon av våra föräldrar klaga, eller för de få av oss som hunnit ta klivet in på bostadsmarknaden resonera själva, över storbankernas makt på marknaden. Och ska man tro Finansinspektion har dom (vi) rätt. Enligt Fi är bolånemarginalerna de högsta på tio år, innebärandes att storbankerna tjänar storcash på oss lånetagare då deras upplåningskostnader faller mer än våra bolånsräntor. Både finansminister Borg och finansmarknadsminister Peter Norman har pekat på bankernas avkastning och sagt att de är för höga. Frågan är om man får något gjort, statistiken pekar på motsatsen.

Bolagsskatten är betydligt mer komplicerad att ändra på än en räntesänkning, och den annars mest uppenbara skillnaden är att den ena påverkas av politiker och den andra inte. Men de har båda förmågan att stärka svensk konkurrenskraft.

Globala problem kvarstår

Men oavsett om vi pratar finanspolitik eller penningpolitik så kvarstår dock en rad faktum. USA, Europa, Östasien och även Australien har problem med tillväxten. En hel del länder brottas dessutom med statsskulder som till viss del hindrar deras förmåga att stimulera sig ur krisen, och en majoritet har haft genomgående fallande konjunkturindikationer under sommaren. Tidigare tillväxtbjässen Brasilien har tvingats privatisera infrastruktur för hundratals miljarder för att sätta fart på kugghjulen.

Från en BNP tillväxt 2010 på 8 procent, pekar de senaste siffrorna på runt 0,5 procent tillväxt i Brasilien för 2012. Råvaruekonomierna Brasilien och Australien påverkas negativt av den svajande efterfrågan i Kina.

Alla sitter i samma båt

Situationen förvärras ytterligare av att USA, EMU och Kina tycks spela ett chicken race där ingen vill bli stående med skägget i brevlådan utan hoppas istället på att grannen ett världshav bort ska ordna upp sin konsumtion och efterfrågan för att på så vis få hjälp med den egna ekonomin.

Europeiska bedömare hoppas att den amerikanska centralbanken ska trolla med fingrarna samtidigt som USA skyller sin stagnation på eurozonen. Globaliseringen har hyllats som integrerande och tillväxtstärkande. Vad man kan konstatera nu är att den också, trots att tusentals mil av havsvatten skiljer oss åt, satt oss alla i samma vattenläckande, trånga båt. Och ju mer vi skopar med våra plasthinkar för att kasta vattnet överbord, desto snabbare tycks vi sjunka.

Så oavsett vem vi tävlar med om att sänka räntan eller bolagsskatten mot kvarstår ytterligare en fråga: Vem ska stå för efterfrågan? När inga länder har pengar utan snarare får slåss för att behålla istället för att skapa jobb, vem står för nästa Marshallplan?

Inte ens USA kan sannolikt kriga sig ur den här krisen.

10

Text och foto: Anders Sparlund

Ekon fortsätter sin serie där nyutexaminerade studenter berättar vad de gör nu. I det här numret: Anders Sparlund.

Vad läste du under din tid på Handels?

Jag läste juristprogrammet. De tre första åren bestod av obligatoriska kurser. Därefter pluggade jag fördjupningskurser i ett halvår; komparativ bolagsrätt och straffrätt. Efter dessa ville jag få en nisch mot mitt specialintresse immaterialrätt och började därför läsa masterprogrammet Intellectual Capital Management uppe på Chalmers. Det är en tvåårig linje där förutom jurister även ekonomer och ingenjörer läser. ICM är något jag starkt kan rekommendera.

Var du engagerad i något utanför studierna?

Under de första åren var jag nog förhållandevis aktiv. Jag var bl.a. med i Juridiska föreningens styrelse, jobbade under GAIUS och svarade på juridiska frågor för siten Lawline.se. Det var lärorika och roliga erfarenheter. De två sista åren på ICM var fyllda av projekt, bl.a. var vår klass delaktiga i att starta upp en tvålfabrik till förmån för kvinnliga sjögräsodlare nere på Zanzibar.

Var du något utomlands under tiden du läste?

Ja, under uppsatsterminen var jag fyra månader i Los Angeles. Där gjorde jag internship på en amerikansk advokatbyrå. Byrån hade passande nog immaterialrätt som specialområde. Det och Kaliforniens klimat gjorde att jag trivdes fint.

Vad arbetar du med nu och vad innebär ditt arbete i korthet?

Jag arbetar som tingsnotarie på tingsrätten i Vänersborg. Bland juriststudenter är notarietjänsterna populära. Efter att ha jobbat ett år som notarie förstår jag varför. Att sitta ting är roligt, utvecklande och varierande. Arbetet består exempelvis i att protokollföra vid förhandlingar, göra rättsutredningar och skriva förslag på domar. Tingsnotarie är första nivån av domare på en tingsrätt vilket medför att du efter en tid på eget ansvar får handlägga och avgöra egna mål. En annan bra aspekt är att notarietjänsten är en utbildningstjänstgöring vilket innebär att du får gå på flera intressanta kurser och utbildningar.

Vilka är fördelarna med ditt jobb?

Några av de största fördelarna som jag ser är att du kommer i kontakt med många olika rättsområden samtidigt som du får en process- och domstolsvana. Du får så klart även en allmän insyn i hur en domstol fungerar. Det är erfarenheter som är värdefulla vilken väg du än tar framöver i juristlivet, vare sig det är att fortsätta domar- eller åklagarbanan eller jobba på byrå, myndighet etc.

Hur gjorde du för att få tjänsten?

Ansökan för tingsplatserna är formell. Du ansöker med ett poängtal baserat på framför allt dina betyg. Mer information om antagningen finns på www.domstol.se.

nyexaminerad från handeLS – vad hände sen?

Vilka saker från Handels ser du som mest värdefullt för ditt arbete idag?

Först och främst utbildningen, den håller enligt mig hög klass och lärarna har ett bra pedagogisk upplägg. Utbildningen tränade upp förmågan att formulera sig muntligt och i skrift vilket kommer till stor användning i tingsnotariejobbet. Något annat jag minns som bra från skolan är kopplingen till näringslivet genom bland annat Juridiska föreningen och GAIUS.

Vilka tips har du att ge till nuvarande juriststudenter?

- Satsa på betygen!

Betygen spelar roll för jurister, i alla fall om du vill sitta ting eller in på byrå. Därmed inte sagt att du måste ha AB i allt.

- Don't burn!

För att undvika utbrändhet tror jag balans mellan plugg och fritid är viktig. Gör något helt annat där du får möjlighet att stänga av! Jag själv åkte runt med ett band och spelade på helgerna. Spelandet gjorde att jag kunde komma tillbaka på måndag med inspiration och nya krafter.

För frågor skriv till anders.sparlund@dom.se

11

(När den här tidningen kommer ut är dock nollningen redan slut, därför kanske titeln ”förstaårselev” passar bättre.) I egenskap av ”Ingen av särskild betydelse”, passar jag på att hälsa dig välkommen till Handelshögskolan. Låt mig också likt en självutnämnd självkänslecoach ge dig några inspirerande ord på vägen så här i början av studierna: Det kommer bli grymt. Eller i alla fall rätt behagligt. I vilket fall som helst inte dåligt.

Jag tycker att man ganska ofta får höra att studietiden är en av de bästa perioderna i livet. Visst, sådana uttalanden sätter en enorm press på en att passa på att njuta och ha roligt, men det kanske trots allt stämmer. Vad som i alla fall troligtvis aldrig blir sig likt under någon senare period av din livstid är din fullkomliga makt över ditt eget liv. Du bestämmer precis vad du vill lägga din tid på, när du ska göra det, och hur mycket. Detta oavsett om det gäller plugg, kårarbete, träning, fest, matlagning, åka longboard, spela Yatzy, dina sköldpaddor, blogga, performancekonst… Är jag tillräckligt tydlig? Den enda begränsningen du egentligen har är att du klarar av dina tentor.

Friheten är med andra ord total. Det kanske inte kommer kännas så två dagar innan tentan i ekonomstyrning när man fortfarande inte fattat grejen med ABC-kalkylering, men så är nog ändå fallet. Men säg den lycka som varar för evigt. Min egen erfarenhet är att man först efter några terminer inser hur bra man egentligen har haft det tidigare.

För plötsligt förstår man att man har redan har gått tre år av sin utbildning fast det snarare känns som tre månader. Folk omkring en börjar ta examen, sluta på skolan och få jobb. Kanske, vad vet jag, känns det som att man inte fick så mycket gjort under de tre åren. Förutom att man just klarade sina tentor och fick hyfsat bra betyg. Och då kan man fråga sig: Är det verkligen en känsla man vill eftersträva?

Vad jag vill ha sagt är att man inte ska vänta med att göra det absolut mesta och bästa utav sin tid på högskolan i allmänhet och Handels i synnerhet. Terminerna försvinner fort och därför är det dumt att avvakta. Det kanske är bäst att inte vänta med att gå på Gadden och Rekon till sista året på skolan när jobbsökarpaniken som bäst börjar komma krypande. Det kanske är bra att (även om jag avskyr det här ordet) ”nätverka” och lära känna mycket folk så tidigt som möjligt. Kanske är det också en fördel att slipa lite extra på sitt CV och sina meriter, inte bara för att få ett extrajobb för att kunna klara hyran utan för att det snart är dags att ta steget ut i arbetslivet på riktigt.

Men kanske finns det en andra sida av myntet också. Jag antar att det aldrig är för sent att försöka rycka upp sig och faktiskt börja ta tag i saker, egentligen kanske jag intalar mig själv det på grund av egna erfarenheter. Eller så är det kanske så att det mesta du gör under din tid på Handels faktiskt kan ses som en sorts kompetens. Troligtvis är styrelseuppdrag i kårföretagen och ett internship på en revisionsbyrå enorma meriter när du senare ska söka jobb, men är de verkligen de enda sätten? Att hänga i puben varje onsdag, starta en broderiförening eller idrotta, varför skulle inte de också kunna vara saker som kan efterfrågas av arbetsgivare?

Kontentan är väl alltså att inte oroa sig för mycket, slappna av och njuta fullt ut av vad som då tydligen är en av de bästa perioderna av ditt liv. Gör det du tycker är kul. Är det att hänga på arbetsmarknadsdagar, nätverka och söka alla jobb som finns: Grymt! Men det kanske inte är det enda sättet som finns att lyckas på. Så trots allt: Det löser sig. Oftast. Allt kommer att bli bra.

Allt kommer att bli braText: Carl Leander. Foto: Josefin Boman

hej noLLa!

12

Martin Öberg, Lars Dahlberg, Jörgen Löhnn samt C-M Hansson är namnen på de studenterna som anordnade mässan för första gången, som skulle komma att kallas för GADDEN. Betydelsen för vad namnet egentligen står för faller sig inte helt naturligt, men intressant att veta är att det härstammar från den namntävling man hade i samband med första mässan. I Lund kallas motsvarigheten för eee-dagarna, i Uppsala har de Kontaktdagarna och i Stockholm heter det något så komplicerat som Handelsdagarna. GADDEN är så enkelt som en förkortning av GÖTEKONs ArbetsmarknadsDag Den É Nu, inga som helst konstigheter. GÖTEKON var på den tiden vad HHGS är idag. Inga som helst konstigheter alltså, att mässan fått namnet GADDEN, visst klingar det ganska bra ändå?

Mycket har hänt sedan 1982. Från att endast ha varit fyra studenter i projektkommittén 1982 till att bli 20 stycken under 90-talet till att idag, 2012, bestå av 14 studenter. I grund och botten innebär arbetsmarknadsdagar, oavsett årtionde, precis samma sak; att ge studenter och företag möjlighet att knyta kontakter med varandra redan under studietiden. Dock har arbetet under dessa 30 år skilt sig åt radikalt. När första mässan gick av stapeln hade man sju företag och en fackförening representerade, vilket knappast går att jämföra med dagens omkring 100 utställare. Dock får man ha i åtanke att arbetet var mycket mer omständigt då man inte hade tillgång till vare sig Internet, datorer eller mobiltelefoner. Fredrik Andersson, projektledare för GADDEN år 1993 berättar att man på hans

tid satt i vad vi på skolan idag kallar för ”Grottan”. - Det fanns en väldigt liten och långsam dator inne i Grottan där man knappt såg skärmen. Datorn var man tvungen att boka för att kunna arbeta vid, berättar han. Aningen mer komplicerat än i dagsläget då många studenter äger en egen dator.

Under de senaste åren har GADDEN arrangerats i skolans lokaler och då framförallt i Handelsrätten, men även i korridorerna, och precis som man skulle kunna ana har det inte alltid varit på detta sätt. Mässan har faktiskt gått av stapeln på Svenska Mässan under åren 1993 och 1994, vartefter man flyttade mässan tillbaka till skolan. Under stor del av 80-talet anordnade man, tro det eller ej, mässan i Handelshögskolans aula. Fredrik Andersson berättar om det omfattande arbetet att skruva ned bänkarna i aulan för att en dag senare sätta allt på plats igen. Under den allra första mässan år 1982 höll man till på PF-hyllan, i Kårens övre lokaler, där studenter fick träffa företagen i deras respektive ”bås”. Skillnaden mot dagens enorma mängder montrar över hela skolan är tydlig. Till en början pågick mässan endast i en dag. Ett år testade man till och med tre dagar vartefter man återgick till en två-dagarsmässa vilket fortfarande lever vidare. Martin Öberg, grundare till GADDEN, medger att detta är några utav mässans viktigaste milstolpar; att man flyttade tillbaka till skolan efter en tid på Svenska Mässan, samt att man utökade mässan från en dag till två dagar. – Är det skolans mässa så skall den också hållas på skolan, säger Öberg.

Gadden firar 30 år med Sting

Året är 1982 när fyra unga handelsstudenter för första gången anordnar arbetsmarknadsmässan som senare skall komma att bli en av Nordens vassaste och största mässor för företag och studenter. I år, 2012, firar GADDEN att man för 30:e året i rad fortfarande verkar för ambitionen att skapa relationer mellan näringsliv och studenter.

Text och foto: GADDEN

Den allra första projektgruppen, 1982

13

Likt dagens GADDEN-katalog hade man liknande presentationer av årets utställare och talare, men detta i form av två-tre sidor i, just det, EKON! Till en början var alltså GADDENs ”katalog” en del av EKON. Från och med 1992 har alla projektkommittéer lanserat separata GADDEN-kataloger, något som idag har blivit en vital del av projektet och kräver en hel del arbetstimmar. Det var även i ett nummer av EKON, 1982, som en medarbetare för EKON illustrerade en geting vid sida av GADDENs logotype. Tidigare använde man sig av den traditionella handelsprofilen ”Ephraim” som kännetecken, vilket man var otroligt noga med enligt GADDENs grundare Martin Öberg. Därför var det mindre populärt när getingen för första gången illustrerades i samband med GADDEN, berättar han. Ett litet misstag som skulle visa sig vara otroligt värdefullt för GADDEN som varumärke. Ett varumärke som likt övriga projekt på skolan, bidrar till att även stärka Handelshögskolans varumärke.

Även om GADDEN i första hand är baserat på de två dagar företagen ställer ut har mässan under de senaste åren breddats i form av olika evenemang under hela november månad. Exempel på de flertalen evenemang som äger rum i samband med GADDEN är att utdelningen av goodiebags till studenter samt en mängd inspirerande föreläsningar av företag och talare. GADDEN har under sina 30 år haft besök av en mängd välkända och intressanta talare såsom Jan Eliasson, Sven Hagströmer, Filip och Fredrik, Isabella Löwengrip med flera. En bredd av människor med olika yrken som är otroligt intressanta att lyssna på då de delar med sig av sina livserfarenheter. Varje år jobbar projektkommittén med att boka aktuella och intressanta talare, vilket blivit lite av en höjdpunkt när dessa skall presenteras. Då mässan lider mot sitt slut anordnas, precis som första året med GADDEN, en stor bankett för årets utställare samt för mässans värdefulla crew-medarbetare. Denna avslutning är mycket uppskattad av båda parter då man får ytterligare möjlighet att stifta bekantskap och umgås under lättsammare former.

GADDEN är idag Handelshögskolans i Göteborg Studentkårs största projekt, och fastän betydelsen bakom namnet GADDEN fortfarande är okänd för många har det blivit ett av skolans största och starkaste varumärken. Tur är väl det, att namnet blev GADDEN för vad hade mässan varit utan sin svart-gula prägel, och framförallt, vad hade mässan och Handelshögskolan varit utan allas vår geting Erik Gadd?

GADDEN genom tiderna: årets projektgrupp, GADDEN 1997, EKON-omslag 1990 resp. 1982, allas vår Erik Gadd och ett katalogomslag ritat av Lasse Åberg för GADDEN 1993.

14

The Gadd-father martin Öberg

Japp, så heter han, mannen som till stor del bidragit till att Handelshögskolan i Göteborg utmärker sig som en av de största arbetsmarknadsdagarna runtom i Norden - där GADDEN är den vassaste. Martin Öberg är en av fyra grundare till GADDEN.

Många har säkert sett honom i samband med kurser i Marknadsföring och logistik på skolan där han undervisar på kandidat – och masternivå. Vad de flesta inte känner till om Martin Öberg är att han var en av de fyra personer som startade GADDEN på skolan. Året var 1982 och Martin studerade själv på skolan när han tillsammans med tre andra kåraktiva studiekamrater tog initiativet till att arrangera arbetsmarknadsdagar på skolan. – Vi hade ju sett Chalmers arbetsmarknadsdagar Charm, och tänkte att vi inte ville vara sämre, och dessutom var tiden inne för att anordna något liknande på skolan, säger Öberg. Med sju utställande företag genomförde de den första GADDEN-mässan någonsin. Utav de resterande grundarna av GADDEN har Martin endast kontakt med Lars Dahlberg, som även han fortfarande är bosatt i Sverige. – Jag tror att de andra försvann till New York och München åren efter GADDEN 1982, säger han.

Under 29 år har Martin sett projektet växa till något som han idag menar är så pass organiserat att det knappt går att jämföra med GADDEN under 80-talet. – Vi startade utan något kapital alls och fick ta hjälp av några sponsorer i ganska blygsam omfattning. För att hjälpa till med samordningen under mässan bestod vårt crew av Tre Ess och kurskompisar, berättar han. Organisationen kring det praktiska arbetet går inte heller att jämföra med dagens möjligheter som finns med hjälp av inte minst Internet och möjligheten att kommunicera. Martin berättar att nästkommande projektledning, år 1983, endast fick med sig en pärm innehållande några checklistor och information för att genomföra GADDEN kommande år.

Precis som dagens arbete med GADDEN bestod en stor del av förberedelserna av att kontraktera utställare till mässan och att skapa ett studentintresse för aktiviteten. Martin skrattar när han berättar om skillnaderna mellan GADDEN-mässorna då och nu. – På grund av svårigheterna med att kommunicera ut till företagen tog arbetet givetvis mycket längre tid då än vad det gör idag. Detta påverkade mässans omfattning de första åren, medger han. Det är trots allt ganska stor skillnad mellan 1982 års sju företag och fjolårets 97 stycken. – Mässan håller en hög kvalitet och lever med sin tids förändringar, säger Öberg.

Trots att Martin anser att arbetet han gjorde med GADDEN knappt går att jämföra med dagens arbete, har han vid ett flertal tillfällen medverkat både under mässan och i katalogen. Vid några tillfällen även tillsammans med Lars Dahlberg. Eftersom Martin förklarar att han fortfarande har ett varmt klappande GADDENhjärta och med glädje följer projektet har han även ett flertal gånger medverkat vid invigningen där han presenterat årets mässa med ett invigningstal. Han erkänner att han ibland tycker att man ger 1982 års projektgrupp aningen mycket beröm och menar att alla GADDENs projektkommittéer genom åren har gjort ett fantastiskt och gediget jobb och att mässan inte hade varit vad den är idag utan alla dessa medarbetare. – Jag är tacksam för att den idé som startade år 1982 har utvecklats till vad den är idag, säger Öberg. Dock kommer Martin Öberg tillsammans med de andra tre, år 1982, aldrig att fråntas titeln som GADDENs grundare, och det går inte att undvika att det finns en stolthet i Martin då han med stor entusiasm berättar om GADDENs utveckling. The GADD-father.

Text: GADDEN

15

Text och foto: Fanny Wessner

När jag började Juristprogrammet 2010 direkt efter att ha tagit studenten från Polhemsgymnasiet här i Göteborg trodde jag att det hela skulle sluta med att jag flyttade in på Ekonomiska. Ack så fel den här tjejen hade. Jag höll ett väldigt restriktivt avstånd till hela Nollningsgrejen, tyckte ärligt talat mest det var en jobbig och löjlig grej för folk som kom utomsocknes och jag hade ju redan en vänbas i stan. Så kom dam- och herrmiddagen som klassen hypade så jag löste en biljett och satt obekvämt på något hörn när jag såg en snubbe i keps bära ut skivspelare och mixer och jag såg min chans. Tydligen var aspningen för Götes över men efter att tre män granskat mig uppifrån och ner och viskat lite fick jag i alla fall en intervju och vips var undertecknad med.

Det hela var väl egentligen ingen big deal men det ledde till att jag lärde mig sätta av och på låtar, dock framför allt att gilla Tuborg. Skolan fortsatte, pluggade måndag, tisdag, onsdag, fredag. Ej torsdag pga Handelspuben. Tentorna gick vägen men kan väl inte påstå att skolarbetet stimulerade mig till fullo. Höll mig levande död i Ekonomiska men vägde upp med barnförbjudna aktiviteter på helgerna, något som mina kurskamrater inte riktigt verkade syssla med.

I april tyckte någon att jag och min nyfunna vän skulle spela på det då otroligt hippa Styrbord Babord. Magiskt! Vi var övertaggade och efterfestade på ett kontor i Vasa till klockan sex på morgonen. Fick mer spelningar, fortsatte plugga, fick spela på Yaki-Da och helt plötsligt hade jag klarat av första året på Juristlinjen. Piece of cake. Multitasking behöver inte bara vara att man kan anteckna på sin MacBook samtidigt som man lyssnar på föreläsaren, även om det naturligtvis också är en ypperlig förmåga.

År två på Handels startade och helt plötsligt DJade vi över hela stan på helgerna, men som den Handelsstudent man är så var vi inte nöjda. Majoriteten av betalningarna bestod av öl- och drinkbiljetter och det betalade ingen kurslitteratur. Nu hade vi erövrat det här trappsteget, det var dags för nästa och den naturliga evolutionen gav svaret: en egen klubb.

Jag har ingen aning om vart mina kurskamrater sommarjobbat i år men jag sommarjobbade på Avenyn. Estelle på Locatelli föddes någon gång våren 2012 och helt plötsligt stod vi på premiärkvällen med två influgna amerikanare kallade LOL Boys. Succé. Vi bokade Icona Pop som kom förbi efter Hultsfred och Innan Peace & Love. Makode Linde, han som gjorde den där omtalade Blackface-tårtan som Lena Adelsohn-Liljeroth skar i gick med på att komma från Berlin samt att vi lyckades locka Sveriges snyggaste skivbolag Studio Barnhus på något konstigt vänster att spela plus många fler. Lärde mig mer på 14 veckor än jag gjort av två år på juristprogrammet. Startat mitt första bolag. Förhandlat. Fakturerat.

Att gå på Handels betyder så mycket mer än att sitta på Ekonomiska eller vänta på en examen. Vi har alla förutsättningar i världen att åstadkomma precis vad vi vill med hjälp av kreativa lösningar och vilja. Mitt nästa steg kanske är att starta en eventfirma, ditt nästa steg kanske är att ta en ledig torsdag!

Konsten att öppna en dörr

16

Utvecklas med ossHandelsbankens främsta erbjudande till sina medarbetare är ständig utveckling. Oavsett om det är mot en chefsroll, en ny yrkesroll eller en internationell karriär – just nu finns vi i 22 länder.

Vi har en stark tro på varje enskild medarbetare och erbjuder en bra balans mellan utmaning och trygghet, i livets olika skeden.

Mer information hittar du på www.handelsbanken.se/karriar

www.handelsbanken.se

17

Utvecklas med ossHandelsbankens främsta erbjudande till sina medarbetare är ständig utveckling. Oavsett om det är mot en chefsroll, en ny yrkesroll eller en internationell karriär – just nu finns vi i 22 länder.

Vi har en stark tro på varje enskild medarbetare och erbjuder en bra balans mellan utmaning och trygghet, i livets olika skeden.

Mer information hittar du på www.handelsbanken.se/karriar

www.handelsbanken.se

18

Hej! Jag ska precis köpa min första bostadsrätt där jag ska flytta in med min flickvän. Jag har hört att man måste skriva ett avtal mellan mig och henne eftersom det är jag som betalar hela lägenheten, stämmer det?

/ T.G

Hallå där!När ni flyttar ihop och lever under äktenskapsliknande förhållanden som det så fint heter så blir ni därmed sambos och Sambolagen blir tillämplig. Det innebär att den bostad och det bohag som införskaffas för gemensamt bruk blir samboegendom. Vid en eventuell senare separation så kommer samboegendomen att delas lika, oavsett om det är en soffa eller bostadsrätt. Det innebär att halva lägenhetens värde kan komma att tillfalla din flickvän. Du har således två vägar att gå nu, antingen skriver du ett samboavtal som reglerar vad som blir samboegendom och inte, eller så gör du slut med din flickvän och flyttar in själv i din stundande paradvåning. Valet är ditt!

Med vänlig hälsning, Victor Wodlén

Hej! Jag har precis fått erbjudande om att hyra en 1:a i centrala Göteborg i andra hand, hyran var dock väldigt hög, 6000 kr/mån och min fråga är om man får ta ut hur hög hyra som helst?/ J.M

Hej! Vid andrahandsuthyrning bör så kallad skälig hyra tillämpas. Detta innebär att hyran inte får vara nämnvärt högre än en för “bruksvärdet likvärdig lägenhet”, som hyresnämnden uttrycker det. Med andra ord ska man utgå från en motsvarande hyreslägenhet i samma område i likvärdigt skick. Du skall alltså betala i stort sett samma hyra som uthyraren, men med ett visst påslag i det fall den är möblerad. Det påslaget bör ej överstiga ca 10% och i det fall det är en bostadsrätt så får hänsyn ej tas till ränteutgifter och amorteringar, det är således alltid en likvärdig hyresrätt som är riktlinjen för hyressättningen.

Att fixa boende centrala Göteborg som nyinflyttad student är ju emellertid inte helt lätt, det är just därför personer tar chansen att ta ut en ockerhyra. Det fina i kråksången är att du i efterhand kan kräva tillbaka de pengar som du har betalt utöver de ca 10% som får läggas på hyran, du vänder dig till hyresnämnden med ett sådant ärende.

Högaktningsfullt, Victor Wodlén

fråga juriStenFråga juristen är tillbaka! I detta nummer svarar vår nya medarbetare, juridikstuderande Victor Wodlén om frågor med tema bostad.

19

SKoLStart"Låt dig inspireras av de sköna nykomlingarna jag fotade under höstterminens första dag. Från uppklätt som Jakob, i vitt som David, jeans från topp till tå som Erik eller i höstens trendigaste färg, vinrött, som Jonas" - Josefin Boman, modeskribent

2020

Ur ett manligt perspektivSvar till "En rutig romans" ur Ekon nr 2 2012

I förra numret av EKON skrev vi en artikel där vi fördjupade oss i frågan varför alla killar går runt i rutiga skjortor. Att få respons från er läsare på vad vi skriver i tidningen är alltid kul, speciellt i detta fall då vi insåg att vi fördjupat oss rejält i frågan och gärna ville höra en killes syn på den rutiga skjortan. Därför blev vi lite extra glada när vi fick det här mailet:

Ja, du har nog rätt i att vi tjejer tänker lite mer och har en lätt tendens till överanalysering av alla möjliga olika vardagsproblem. Ditt svar stärker dock vår huvudhypotes, att de flesta killarna klär sig safe. Snyggt, ja, men utan att vilja sticka ut för mycket. För fortsatt diskussion härleder vi till EKONs FB- page. Om du vill läsa "En rutig romans" så finns hela Ekon nr 2 att skåda på ekonmagasin.se. //Josefin Boman & Cecilia Månsson

Halloj!Tack för de ni skriver om mode, alltid intressant och rolig läsning. Kanske inte jättemkt för killar men jävligt snyggt!

Läste ert senaste inlägg i Ekon nr 2 om rutiga skjortor och blev så full i skratt. De e svårt att svara på era frågor. Jag förstår inte själv å jag är kille! Ska försöka hjälpa er, några anledningarna till att vi killar klär oss i skjortor.

Det är lätt att visa exklusivitet, man ser en skjorta, dyrt varumärke, status etc. Ungefär som på högstadiet med jeans, man kollade mkt på märken å visste vilka som var dyra OCH antar (som om de var inborrat) att dyrt betyder snyggt. Det är fel. Jag tror ni prickade in de flesta viktiga fördelarna med varför killar har rutiga skjortor i artikeln men jag tror de viktigaste för er(för att ni ska förstå hur killar tänker om skjortorna) är att FÖRSTÅ att de flesta killar aldrig tänker på alla de saker ni räknar upp som fördelar när de köper kläder!!! De kan hålla med i efterhand, de verkar logiskt å så, men jag tror att den starkaste drivkraften, och främsta anledningen till att vi använder skjortor vid köptilfället är att vi känner tillhörighet och inte sticker ut med skjortor i kombination med att vi har en felaktig uppfattning om att en dyr skjorta med exklusivt varumärke per def. är snyggt. Vi tror vi gör ett säkert köp. Kanske e de så att klass går före snyggt för en kille?

Men killar tänker inte som tjejer å vice versa. Ingen nyhet för någon av oss, och därför var de roligt att läsa er artikel, att se hur ni försökte spåra upp fördelar å anstränga er för att förstå den rutiga skjorta. Ni gav oss typ svaren på frågor vi inte ställer oss, förstår ni? :) Lite nyfiken vad tycker ni själva?

Fan, nu måste jag fortsätta plugga, skönt avbrott, tack för en bra artikel!

// killen som undviker skjortor, spec rutiga."

21

Dresscodes rätt outfit tiLL rätt tiLLfäLLe

finSittning/banKettEn finsittning på Handels innebär i regel kavaj för killarna och coctailklänning för tjejerna. Ofta åker den svarta kostymen för killarna och ”den lilla svarta” för tjejerna på, och även om det alltid är ett säkert kort så finns det ju inget som hindrar en från att ta ut svängarna här heller. Utmana de andra gästerna med en sprakande färg som livar upp stämningen, våga även blanda nyanser och färger eller helt enkelt piffa upp den svara klänningen med stora smycken och en cool håruppsättning. Helt enkelt; våga sticka ut!

Som student står du inför många klädval, inte nog för att man oftast - i alla fall ur ett kvinnligt perspektiv - har alldeles för svårt att bestämma sig och alldeles för lite tid, utan det finns dessutom klädkoder som skall följas. Här hjälper vi dig på traven.

Text: Josefin Boman och Sandra Nordenhager

dateDu vill vara snygg men ändå utstråla ”jag-tog-bara-på-mig-vad-som-hängde-i-garderoben”-känslan. Ledigt, självsäkert och naturligt brukar vara vad de flesta tjejer vill eftersträva inför en dejt med drömkillen, och man vill aldrig ge intrycket av att ha stått framför spegeln i timtal medan man provat plagg efter plagg som enligt en själv får en att se ocharmig ut. Satsa därför på en outfit som hade funkat lika bra en dag i skolan eller på jobbet som på en utekväll med tjejerna med risk för att det annars inte ska kännas tillräckligt bekvämt eller att din dejt inte klätt upp sig lika mycket som du vilket kan bli fel. Ett par snygga byxor matchat med en topp är alltid ett säkert kort, och matcha det lika väl med ett par klackar som med ballerinas eller stövlar. Stilrent och självsäkert, och din dejt kommer garanterat att tycka samma.

VanLig dag i SKoLanDu kanske har bilden av att Handelsstudenter klär sig dyrt, gärna med rätt märke i nacken och visst, antalet Ralph Lauren-skjortor per handelsdag är inte något du kan räkna på en hand, men studenternas klädstil är ändå förvånansvärt varierande. Vissa gillar att klä upp sig mer till skolan, andra inte. Fördelen med just ”en vanlig dag i skolan” är att det inte finns någon dresscode för dessa tillfällen, utan här bestämmer du helt själv. Till skolan går man för att ha kul och lära sig saker, inte för att inspektera väskkvalité eller jämföra skjortor. Dra dig däremot inte för att ta ut svängarna och våga klä upp dig även i vardagen. Piffa upp den annars ganska gråa tisdagen med ett par höga klackar, starka färger eller varför inte några extra accessoarer på handleden. Gör varje dag till en fest, och kom ihåg; det finns inga fel, bara rätt!

arbetSinterVjuAtt gå på en viktig arbetsintervju kan ofta skapa ångest i klädvalet. Hur ska man klä sig för att se seriös men ändå ledig ut, ska man köra sofistikerat och säkert med svarta jeans, skjorta och kavaj eller ska man våga ta ut svängarna med något mer vågat och färgstarkt? Det viktigaste här är helt enkelt inte hur du klär dig rent stilmässigt, utan hur du framställer dig själv och din personlighet. Ett bra tips kan alltid vara att klä sig ganska neutralt i ett första möte, men det är ändå dig och inte dina kläder som arbetsgivaren ska lära känna. Att våga överraska med något utöver det vanliga kan snarare ge ett mer självsäkert intryck vilket syns och smittar av sig på den du blir intervjuad av. Kort sagt; Tänk dig själv, och klä dig efter det. Personlighet går alltid hem!

Sittning med tema:De flesta sittningar har ett tema som man ska klä sig efter. Här gäller bara en sak; gå all in för då har du roligast. Det är helt okej att köra taktiken ”think outside the box”, och huvudsaken är att du inte gör det för tråkigt. Hade alla gått på det säkra kortet och klätt sig neutralt hade det inte blivit något tema, utan mest en vanlig middag där alla känner sig obekväma. Finns det något mer stämningsdödande? Så; på med dräkter, masker, peruker och allt vad det är, för kom ihåg, att den som klär ut sig mest, alltid är bäst på fest!

20

Ur ett manligt perspektivSvar till "En rutig romans" ur Ekon nr 2 2012

I förra numret av EKON skrev vi en artikel där vi fördjupade oss i frågan varför alla killar går runt i rutiga skjortor. Att få respons från er läsare på vad vi skriver i tidningen är alltid kul, speciellt i detta fall då vi insåg att vi fördjupat oss rejält i frågan och gärna ville höra en killes syn på den rutiga skjortan. Därför blev vi lite extra glada när vi fick det här mailet:

Ja, du har nog rätt i att vi tjejer tänker lite mer och har en lätt tendens till överanalysering av alla möjliga olika vardagsproblem. Ditt svar stärker dock vår huvudhypotes, att de flesta killarna klär sig safe. Snyggt, ja, men utan att vilja sticka ut för mycket. För fortsatt diskussion härleder vi till EKONs FB- page. Om du vill läsa "En rutig romans" så finns hela Ekon nr 2 att skåda på ekonmagasin.se. //Josefin Boman & Cecilia Månsson

Halloj!Tack för de ni skriver om mode, alltid intressant och rolig läsning. Kanske inte jättemkt för killar men jävligt snyggt!

Läste ert senaste inlägg i Ekon nr 2 om rutiga skjortor och blev så full i skratt. De e svårt att svara på era frågor. Jag förstår inte själv å jag är kille! Ska försöka hjälpa er, några anledningarna till att vi killar klär oss i skjortor.

Det är lätt att visa exklusivitet, man ser en skjorta, dyrt varumärke, status etc. Ungefär som på högstadiet med jeans, man kollade mkt på märken å visste vilka som var dyra OCH antar (som om de var inborrat) att dyrt betyder snyggt. Det är fel. Jag tror ni prickade in de flesta viktiga fördelarna med varför killar har rutiga skjortor i artikeln men jag tror de viktigaste för er(för att ni ska förstå hur killar tänker om skjortorna) är att FÖRSTÅ att de flesta killar aldrig tänker på alla de saker ni räknar upp som fördelar när de köper kläder!!! De kan hålla med i efterhand, de verkar logiskt å så, men jag tror att den starkaste drivkraften, och främsta anledningen till att vi använder skjortor vid köptilfället är att vi känner tillhörighet och inte sticker ut med skjortor i kombination med att vi har en felaktig uppfattning om att en dyr skjorta med exklusivt varumärke per def. är snyggt. Vi tror vi gör ett säkert köp. Kanske e de så att klass går före snyggt för en kille?

Men killar tänker inte som tjejer å vice versa. Ingen nyhet för någon av oss, och därför var de roligt att läsa er artikel, att se hur ni försökte spåra upp fördelar å anstränga er för att förstå den rutiga skjorta. Ni gav oss typ svaren på frågor vi inte ställer oss, förstår ni? :) Lite nyfiken vad tycker ni själva?

Fan, nu måste jag fortsätta plugga, skönt avbrott, tack för en bra artikel!

// killen som undviker skjortor, spec rutiga."

22

Vi tar av hatten, tackar och bockar. ”Det ska bli den bästa nollningen någonsin” sades det på våra första möten i våras, men ingen av oss fattade hur rätt vi skulle få. Vi vill skicka ett fantastiskt stort tack till alla föreningar, faddrar och framförallt nollor som gjort det möjligt. Och framförallt, till alla er nya underbara studenter, varmt välkomna till Handelshögskolan. // N&FA 2012

23

noLLningen 2012

Vinnare av årets bild: Tilda Wikner, ACE

andra SKÖna Vinnare 2012:Nollkampen: ACEÅrets nolla: Niclas Björklund, JFÅrets fadder: Anna Gunnarsson, Språk

Ephraim: Oskar Bardh, ACEEulalia: Julia Norén, JF

24

Du pluggade juridik på Handelshögskolan 1991-96, vad var planen då?”På grund av brist av specifikt intresse i livet så tänkte jag att jag skulle skaffa mig en så bra utbildning som möjligt och köra på ett spår så att jag skulle ha något att göra när jag blir äldre. Man vill ju inte riskera att stå där som en lodis.” Så ett tydligt karriärsspår fanns inte vid den tidpunkten och på Handels fanns det bra mycket mer än böcker och betyg som lockade. Det fanns även ett uppenbart behov av att parta och släppa loss.

Hur kommer det sig att det föll på sexmästeriet när du valde bland skolans alla föreningar? ”Jag hakade på publivet direkt, det verkade roligt vilket det också var. Där kunde jag stå och kränga bira och hitta på roliga saker med mina polare.” Björn intygar att han fick med sig minst lika mycket från baren i Handelspuben som från föreläsningarna.

Till exempel?”Jo men man fick ju lära sig att umgås med människor och det föds ett socialt pathos. En egenskap som är jäkligt viktig som är omöjlig att fejka. Det är inte för intet som många sexmästerister går vidare till att bli väldigt framstående inom sina yrken”. Något som jag själv absolut inte är ett exempel på, tillägger han och garvar.

Hur kom musiken in i allt detta? ”Det var egentligen redan under nollningen som allt började. Man var ju tvungen att ställa sig på en pinnstol och sjunga

en låtjävel eller dra dikt”. Lennart och Egon fanns redan i repertoaren vid den tidpunkten, låtar som skrevs redan vid 16 års ålder. Under en av de första sittningarna föll det sig naturligt att Lennart introducerades för klasspolarna. Det blev jubel och succé direkt. Uppskattningen blev en knuff i rätt riktning och ett bevis på att det fanns något där. Under åren på skolan utökades låtlistan med bland annat Gunilla och Pojkarna som busar. Det mesta av inspirationen kom från just Handelspuben.Examen tog Björn 1996 och efter tingstjänstgöringen i Mariestad, gjorde han en snabb vända som affärsjurist på Lindahls, en av de Göteborgs större Juristfirmor. Ett jobb

som många juridikstudenter inte hade tackat nej till. Men med dörren till rockstjärnelivet på glänt så var det svårt att hitta motivationen till att göra ett bra jobb. Den första skivan Låtar som är sådär hade sålts i 80 000 exemplar och folk skrek efter en uppföljare. Framgångarna till trots så såg Björn aldrig sig själv som en musiker i ordet rätta bemärkelse. ”Inte på långa vägar om jag jämför med den kompetens som finns runtikring mig i bandet”. Ett blygsamt uttalande från en man med en 6:e plats på albumlistan, detta utan en enda krona spenderat på marknadsföring.

bjÖrn roSenStrÖm

Björn Rosenström är mannen och artisten bakom ”Pojkarna som busar”, ”Nu du kärring” och ”Ragnar”. Låtar som ingår i en folklig låtskatt som har sjungits av en hel generation. Inte minst av oss studenter på Handels. Det som kanske inte är lika känt som hans låtar är att Björn Rosenström är alumn och före detta sexmästerist på vårt kära Handels. I sexet hade han inte helt oväntat rollen som vismästare. Efter en snabb vända som affärsjurist på en byrå här i Göteborg så valde han att istället satsa helhjärtat på musiken. Detta är ett porträtt av en man som har gått sin egen väg i ordets rätta bemärkelse.

Det är ju omodernt detta att ha den snedvridna strukturen som finns."

Text och foto: Victor Waldenström

25

åLder: 42,

famiLj: Fru Johanna, Fabian 8, Smilla 6, Kasper 5

bor: Göteborg

3 Snabba:Öl eller vin? Båda

Svensk sommar eller utlands-

semester? Svensk sommar.

Böcker eller film? Film

aKtueLL med: Nya skivan Olämpliga låtar kom ut i år och just nu turnerar Björn Rosenström med Det jävla bandet. Mer info och spelschema finns på www.rosenstrom.se

Var det ett svårt beslut att lämna en trygg juristkarriär bakom sig för en något mer oviss artistbana? ”Det var inte enkelt men det krävdes att det kändes för jävligt på jobbet. Det blev ju så att man satt och jämförde kontorslandskapet mot att sitta back stage med lite sprit i handen för att sen gå ut på en scen och göra sitt jobb. Hade inte musiken funnits där så tror jag inte att jag hade blivit så uttråkad som jag blev. Det blir väl så att man utgår ifrån de möjligheter man har”, tillägger han och ler lite snett.

Nu jobbar du ju inte med juridik direkt men finns det något från Handelshögskolan som du ändå bär med dig? ”Det tror jag garanterat! En utbildning handlar ju inte bara om böcker och texter utan man får med sig så jävla mycket vid sidan av. Man lär sig livet och man utvecklas enormt som människa, omgivningen på Handels föder en viss inställning till saker och ting. Man blir härdad och man lär sig. Det är nog viktigare än allt det andra”.

Visst märks det att det ligger en rejäl dos av entreprenörskap även bakom musikkarriären. Allt kring artisten Björn Rosenström kontrolleras av honom själv; bokningar, skivomslag och försäljning. Det drivs som vilket företag som helst förutom att han nog har det bra mycket roligare än de flesta andra egenföretagarna i Sverige.

Så slutligen, vilket tips skulle du ge till dagens handelsstudenter? ”Det skulle nog vara att ta det lugnt och att inte hetsa upp sig för mycket. Vissa kanske blir stressade av att en polare får ett stipendium eller blir haussade för att de sitter med i börsgruppen. Ta med dig det du lär dig och våga stå på egna ben så löser det sig. Vissa kan ju bli så uppjagade så att de faktiskt presterar sämre än vad de hade gjort om de bara slappnat av lite mer. Men det är inte på liv och död och klimatet på Handels är en rätt så hetsig bubbla som inte riktigt överensstämmer med resten av Sverige. Det är inte 100% av Sverige här inne, utan snarare 0,5 promille, det blir lite dumt att jämföra sig med någon här inne som råkar vara en aning bättre än en själv.”

Kloka ord från en man som verkar ha fattat vad livet går ut på. Från en man som är det ultimata beviset på att vägarna från Handels är många och det finns en uppsjö av möjligheter där ute, såväl väntade som oväntade.

26

Student idag – karriär i morgon!Börja bygga ditt nätverk redan idag genom att bli studentmedlem i Handelshögskolans Alumniförening. Gratis så länge du studerar!

Bra kontakter är ovärderliga den dagen du söker ett intressant och bra feriejobb eller jobb efter examen.

HANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

Handelshögskolans Alumniförening är en exklusiv förening där endast de

som tagit examen eller studerar på Handelshögskolan kan

vara medlemmar.

Aktiviteterna är många (fester, luncher,

seminarier, företagsbesök m.m.)

Aktuella jobb att söka finns på hemsidan.

Bli studentmedlem på www.hhga.seVälkommen!

Handelshögskolans AlumniföreningKungsportsavenyn 10,vån 6, 411 36 Göteborg Tel. 0708-60 65 93 E-post info@hhga.se Hemsida www.hhga.se

Nollningsfesten på takterrassen den 29 augusti.

Många frossade i färska räkor.

Världsmästaren i ostronöppning Johan Malm bjöd på ostron.

HHGA ann A4 EKON.indd 1 2012-08-31 11.47

27

Student idag – karriär i morgon!Börja bygga ditt nätverk redan idag genom att bli studentmedlem i Handelshögskolans Alumniförening. Gratis så länge du studerar!

Bra kontakter är ovärderliga den dagen du söker ett intressant och bra feriejobb eller jobb efter examen.

HANDELSHÖGSKOLANSI GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING

Handelshögskolans Alumniförening är en exklusiv förening där endast de

som tagit examen eller studerar på Handelshögskolan kan

vara medlemmar.

Aktiviteterna är många (fester, luncher,

seminarier, företagsbesök m.m.)

Aktuella jobb att söka finns på hemsidan.

Bli studentmedlem på www.hhga.seVälkommen!

Handelshögskolans AlumniföreningKungsportsavenyn 10,vån 6, 411 36 Göteborg Tel. 0708-60 65 93 E-post info@hhga.se Hemsida www.hhga.se

Nollningsfesten på takterrassen den 29 augusti.

Många frossade i färska räkor.

Världsmästaren i ostronöppning Johan Malm bjöd på ostron.

HHGA ann A4 EKON.indd 1 2012-08-31 11.47

Handels babe 2012Under HHGS dag 12/9 kunde man i EKONs monter nominera en person till "Handels Babe" (läs vår definition till höger). Förvånansvärt många nomineringar kom in vilket gjorde valet av vinnare än mer svårt. De slutgiltiga vinnarnas nomineringar var dels många till anatalet samt med charmiga innehåll. Grattis säger vi till Janne Kauppinen och Johanna Rafstedt!

Janne Kauppinen"För att han alltid är schysst, snäll, och sprider glädje med sin dialekt och sitt resonemang"

"Killen som alltid är glad och aldrig har yttrat ett nedlåtande ord om någon"

"Han är alltid glad och full av energi. Han bryr sig om alla och är bra på att uppmuntra. Han har DET som ni söker"

"Så fort han öppnar munnen är han kul, en riktig glädjespridare. Helt klart Handels Babe"

Johanna Rafstedt"Tjejen som kombinerar en fantastisk utstrålning med en lång hals"

"Med en röst som får glas att splittras, och med ett mjukisbyxor-ass som får XXX att kittlas... Tokskön!"

"Trevlig tjej som presterar mycket bra i bibblan dagligen"

"Härligaste tjejen med härligaste skrattet"

Även nomineringar på skolans personal kom in:

anna-Karin PetterSSon

"Hon är den bästa läraren på skolan som gör det roligt och intressant att komma till lektionerna och verkligen lägga ner tid på plugget"

"Bästa läraren!"

Karin magnuSSon

"För jävla het för sin ålder!"

"Babe helt enkelt!"

Kolla in fler sköna nomineringar på EKONs Facebook-

page!

28

Ekon gräVer

Text: Carl Leander

Den stora nyheten i detta nummer var att Ekon gick från A5 till A4-format. Chefredaktören Magnus Dahlin medger i sin ledare att den gamla tidningen var lättare att bära med sig i bakfickan, men att han hoppas att förändringen ska leda till det bättre.

På mittuppslaget kan vi läsa att årets nollning blev en succé. 180 nollor deltog och fick uppleva allt från äggkastning till uppträdande av Mistlåhren. Under sittningen serverades välstekt wienerschnitzel, vin och till sist punsch. Faddrarna berättar att de inte haft så roligt på ett helt år.

Ekon-läsaren får i detta nummer lära sig mer om Brasilien. Utbytesstudenten Sérgio jämför svenska och brasilianska företag och kommer fram till att Brasilien har mycket att lära av industrilandet Sverige vad gäller arbetsförhållanden och strategisk planering. Senare följer ett helsidesreportage om

den växande brasilianska exporten av djupfryst kyckling. ”Den dagen kommer nog då vi svenskar kan gnida in en brasiliansk kyckling med margarin, curry och saften av en citron” konstaterar skribenten.

GSIF, Göteborgs studenters idrottsförening, tipsar på sin sida om sina regelbundna gammeldansträffar inne i kåren, och om säsongens första skidresa till Norge: För 320 kronor ingår ”resa med bekväma bussar, bra hotell i Gol, två norska bamsefrukostar, lördagmiddag samt GSIF:s egen skidskola”.

Kårledningen informerar genom skribenten Åsa-Britt om att kåren köpt in både ny fotostatmaskin, stencileringsapparat och stereoanläggning. Den sistnämnda blev dock tyvärr stulen vid ett inbrott i puben.

I varje nummer av Ekon beger vi oss ner till vårt arkiv och gräver fram ett gammalt exemplar av tidningen. Den här gången har det blivit dags att titta närmare på Ekon nummer 6 från 1979. Året då Text-TV lanseras, Moder Teresa får Nobels fredspris och svenska storheter som Robyn, Prins Carl Philip och Robinson-Emma föds. Även på Handelshögskolan var det ett händelserikt år.Handelshögskolan?

29

30

Vet du vad du ska välja för inriktning eller vad du vill göra efter dina studier?

Kom på Career Service Inspirationskvällar!På Handelshögskolans inspirationskväll får du möta fd studenter som berättar om vad de jobbar med idag, vilken inriktning de valde och hur deras väg ut i arbetslivet sett ut. Efter föreläsningen blir det mingel med tilltugg där du kan ställa dina frågor och prata med kvällens medverkande gäster. • Inspirationskväll företagsekonomi måndag 8 oktober kl 17 - 19 + mingel• Inspirationskväll nationalekonomi onsdag 10 oktober kl 17 - 19 + mingel

Anmälan via www.cs.handels.gu.se

Utveckla ditt akademiska språk!Språkhandledningen är öppen för alla studenter på Handelshögskolan som vill utveckla sina färdigheter i skriftlig och muntlig framställning på akademisk nivå i svenska och engelska. Språkhandledningen erbjuder individuell handledning, drop-in och föreläsningar. Mer information hittar du på www.handels.gu.se/student.

Drop-in: Torsdagar kl 11.30 - 13.30, i Handelshögskolans entré.

Föreläsningar: Kl 16.15 - 17.45, ingen föranmälan.

• 26/9: studieteknik, sal C33

• 3/10: informationssökning och källkritik, sal B31

• 10/10: referenshantering, sal B31

• 17/10: akademiskt skrivande 1 - krav på akademisk text, sal C33

• 24/10: Academic English 1 - structuring the text, sal C33

• 31/10: akademiskt skrivande 2 – uppsatsen, sal C33

• 7/11: Academic English 2 - language and style, sal C33

Var rädd om nyrenoverade MalmstensalenI sommar har Malmstensalen renoverats. Golvet har oljats och stolarna har klätts om i vårt eget, unika tyg - Malmstentyget. En fräsch lokal är en trevlig lokal och om vi alla hjälps åt att hålla den fin så kommer vi att kunna njuta av den länge. Därför är det inte tillåtet att äta och dricka i salen.

www.handels.gu.se/alumni.

SKoLanS SidaText och foto: Handelshögskolan i Göteborg

31

Av: Viktor Skancke

32

Handelshögskolans i Göteborg Studentkår Ekon • Box 680 • 405 30 Göteborg

Deloitte Talent HT 2012Har du det vi söker?

Nya talanger i rampljuset

Vill du uppleva tre oförglömliga dagar där du får träffa studenter från hela Sverige, jobba i team och bli inspirerad av Deloittes medarbetare? Läser du till skattejurist, civilekonom, civilingenjör eller systemvetare?

Under Deloitte Talent får 30 studenter tillsammans utveckla sina erfarenheter genom att lyssna till interna och externa föreläsare, delta i workshops och lösa verklighetsbaserade case.

Ett perfekt tillfälle att lära känna Deloittes verksamhet och företags kultur, samtidigt som du får chans att utvecklas som person.

Ansök senast 21 oktober 2012

För att ansöka till Deloitte Talent ska du ta examen under 2013 eller 2014. Bifoga cv, dina betyg och en motivering till varför du vill delta. Mer information och hur du ansöker hittar du på mycareer.deloitte.com/se.

Missa inte chansen att medverka vid Deloitte Talent HT 2012 och ingå i ett av Sveriges mest spännande nätverk! Kostnad för resor och logi står Deloitte för.

Frågor?

Har du några frågor så är du välkommen att kontakta Sofia Nordström på snordstrom@deloitte.se.

14 - 16 nov 2012Rehnsgatan 11, Stockholm