Destination: högskolan

HÖGSKOLEVERKETS STUDIEINFORMATION

DESTINATION: HÖGSKOLAN

Allt om högskolestudier på studera.nu

Allt om högskolestudier på studera.nu Högskoleverket informerar om högskolestudier genom den här och flera andra bro-

schyrer samt genom webbplatsen studera.nu. Fråga efter vårt material hos din studie-

och yrkesvägledare eller beställ det gratis på webben.

På studera.nu finns allt om hur högskolan funkar och det är också här du enklast gör

din anmälan till högskolornas kurser och program. Dessutom får du veta mer om

högskoleprovet, olika utbildningar, utlandsstudier, studentekonomi och arbetsmark-

nadsprognoser.

Innehåll

DESTINATION: HÖGSKOLAN Utgiven av Högskoleverket 2008 ISBN 978-91-85027-69-9

text Informationsavdelningen och Martin Preis foto Per Gustafson illustration Björn Norberg form Alexander Florencio tryck Danagård Grafiska, Ödeshög, oktober 2008

Det hanDlar om högskolestuDier

I den här broschyren berättar åtta personer om vad som fick dem att börja plugga och om deras olika val av utbildningar och inriktningar. Du får deras bästa tips och kan läsa mer om vart du kan vända dig för att få vägledning och stöd. I broschyren finns också fakta och information om hur universiteten och högskolorna fungerar, om vad som krävs för att komma in och mycket mer. Vi har samlat det viktigaste – besök gärna vår webbplats studera.nu om du vill veta mer.

Trevlig läsning och hoppas att du blir inspirerad till att plugga vidare!

Varför ska man plugga vidare? 2

Vad finns det att välja på? 3

Hur fungerar högskolestudier? 4

Utbildningssystemet 5

Kommer du in? 6

Ekonomi 8

Bostad 8

Andras erfarenheter 10

Jonas GeorGsson– Teaterproducentprogrammet är krävande, men utvecklande. 10

Pia Welander– Distansstudier handlar om att kunna ta eget ansvar. 12

Tobias berGlund– Slaktare och akademiker är en kombination jag är ganska ensam om. 14

Madeleine sTenslind– Se din utbildning som en investering. 16

Mikael ericsson– Jag trodde jag skulle konstruera bilar. Men det blev robotforskning. 18

Marie sahlén– Nyfikenheten har lett in mig på olika spår. 20

José Pacheo– Utbildning ger dig en bra grund oavsett vad du vill göra i framtiden. 22

sarah JaWdaT– Hela tiden hade jag ett mål: att ta reda på vad jag ville göra. 24

sTudieväGledare– Förr var en student ganska ensam. Nu satsar vi mycket på coachning. 26

saMordnare för sTudenTer Med funkTionshinder– Allt fler studenter med funktionshinder söker till högskolan. 28

Viktiga adresser 30

Viktiga datum 31

Vem gör vad? 32

Linnea Bolter Redaktör

FOTO

Alexander Florencio

Varför ska man plugga vidare?Det finns många anledningar till varför det är bra att studera. Men ibland kanske man känner sig skoltrött direkt efter gymnasiet. Många väljer därför att arbeta eller kanske resa ett tag efter studenten. Faktum är att en tredjedel av nybörjarna på universiteten och högskolorna är 26 år eller äldre. Unge-fär hälften är dock 21 år eller yngre.

tre skäl till

högskolestuDier

1. Arbetsmarknaden. Det är lättare att skaf-fa arbete om man har en högskoleutbild-ning. Arbetslösheten bland akademiker är lägre än bland dem som bara har gymna-sieutbildning.

2. Löneutvecklingen. Det finns visserligen ingen garanti för att högskolestudier le-der till hög lön, men generellt sett är in-komsten högre för den som har högsko-leutbildning.

3. Möjligheten att utveckla sina talanger och intressen. Man lär sig också att söka upp och analysera ny kunskap. Det är viktigt i de flesta arbeten.

Ó Nästan 45 procent av alla ungdomar börjar på högskola eller universitet innan de fyllt 25 år.

snabba fakta om

högskolorna, universiteten

och stuDenterna

• Det finns 320 000 studenter vid univer-siteten och högskolorna.

• 60 procent av studenterna är kvinnor. • Ca 80 000 personer börjar plugga varje

år.• En fjärdedel av dessa har föräldrar som

aldrig har pluggat på högskolan.• Över 13 procent av nybörjarna har ut-

ländsk bakgrund. • Många väljer att åka på studentutbyte.

Storbritannien och USA är de populä-raste länderna.

2 | DESTINATION: HÖGSKOLAN

hel- eller DeltiD?

Om du inte vill studera på heltid finns det många utbildningar som ges på deltid. På universitetens och högskolornas webbplat-ser finns mer information om kurser och utbildningar på hel- respektive deltid.

stuDera utomlanDs?

Du kan antingen läsa hela eller delar av din utbildning i ett annat land. Anting-en ordnar du dina utlandsstudier på egen hand eller så åker du utomlands som del av din svenska utbildning genom det univer-sitet eller den högskola du pluggar vid. På studera.nu finns mer information om stu-dier i olika länder och om hur du kan gå till väga om du vill läsa i ett annat land.

vill Du veta mer om …

… högskolan? Högskoleverket har information om hög-skolestudier, utbildningar och arbetsmark-nadsprognoser. Högskoleverket ansvarar också för högskoleprovet. På studera.nu hittar du information om det mesta i hög-skolevärlden.

… antagningen? VHS (Verket för högskoleservice) sköter antagningen till de flesta utbildningar till-sammans med universiteten och högsko-lorna. Information om behörighet, urval och antagningspoäng finns tillsammans med webbanmälan på studera.nu.

… distansutbildning? Information om distansutbildning finns på studera.nu.

… studiemedel? Studiemedel söker du hos CSN (Centrala studiestödsnämnden). Läs mer på www.csn.se.

Vad finns det att välja på?Det finns många olika ämnen, kurser och utbildningar att välja mellan, så ta dig tid att undersöka utbudet innan du bestäm-mer dig. Det är bra att jämföra innehållet i de kurser och program du tycker verkar intressanta.

Tänk på att:• ibland kan utbildningar som heter un-

gefär samma sak ha olika innehåll.• ibland kan utbildningar som har olika

namn ha samma innehåll.

På studera.nu finns en bra översikt över olika ämnen, men närmare information om kurs- och programinnehållet för olika utbildningar hittar du på universitetens och högskolornas webbplatser.

stuDier på campus

eller Distans?

Du kan antingen läsa en utbildning på campus eller distans. Läser du på campus är lektionerna schemalagda, och ges på högskolan eller universitetet som anord-nar utbildningen. Distansstudier innebär i stället att du läser utbildningen hemifrån eller från annan ort, ofta med inspelade fö-reläsningar på högskolans webbplats. För att gå en distansutbildning behöver du till-gång till dator, Internetuppkoppling och e-postkonto. Broschyren Studera utomlands

finns att ladda ner från studera.nu.

Ó Prata med en studie- och yrkesvägle-dare. De finns på gymnasieskolor, kom-vux, universitet och högskolor. Vägledar-na kan du tala med både före, under och efter din utbildning.

DESTINATION: HÖGSKOLAN | 3

Hur fungerar högskolestudier?All universitets- och högskoleutbildning bygger på kurser och till skillnad från gym-nasiet, där man läser flera ämnen samtidigt, läser man oftast en kurs i taget. När du an-mäler dig till en utbildning kan du välja att läsa en fristående kurs eller ett program. Väljer du att läsa fristående kurser innebär det att du själv sätter ihop din utbildning. Går du ett program är det i stället universi-tetet eller högskolan som bestämmer vilka kurser som ingår i utbildningen.

högskolepoäng

Ett studieår är 40 veckor långt och uppde-lat i två terminer med 20 veckor vardera. En termins heltidsstudier ger 30 högsko-lepoäng. Kursernas längd varierar från en vecka till två terminer. Hur många poäng en kurs ger beror på den arbetsinsats som normalt krävs för att klara kursens mål.

skillnaD mot gymnasiet

Universitets- och högskolestudier är mer specialiserade och fördjupande än på gym-nasiet. Ofta är det också färre lektioner, men du kommer ändå att behöva lägga ner mycket tid på dina studier. Ungefär 40 timmar i veckan brukar man få räk-na med. Den tid som inte är schemalagd läggs på övningar, grupparbeten, inläm-ningsuppgifter och på att läsa in kurslit-teraturen.

utbilDning på tre nivåer

All universitets- och högskoleutbildning är indelad i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Du börjar på grund-nivån. Efter grundnivån kan du fortsätta till avancerad nivå för att sedan – om du vill – gå vidare till forskarnivå.

olika examina

Olika utbildningar leder till olika exami-na. Det finns tre typer av examina: gene-rella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina.

Generella examina Generella examina ger en bred kunskap och förbereder för arbete inom olika yrken. Exempel på ämnen som leder till generella examina är biologi, filmvetenskap, mate-matik, språk och statsvetenskap. En gene-rell examen kan du uppnå genom att gå ett program eller läsa fristående kurser.

På grundnivå finns det två olika generella examina: • högskoleexamen (2 år)• kandidatexamen (3 år)

På avancerad nivå finns också två olika ge-nerella examina: • magisterexamen (1 år)• masterexamen (2 år)

Konstnärliga examinaKonstnärliga examina kan man få genom att gå en konstnärlig universitets- eller hög-skoleutbildning. Konstnärliga examina på grundnivå heter konstnärlig högskoleexa-men och konstnärlig kandidatexamen. På avancerad nivå finns konstnärlig magister-examen och konstnärlig masterexamen.

YrkesexaminaEn yrkesexamen leder ofta till ett specifikt yrke, till exempel lärare, ingenjör och sjuk-sköterska. I många fall måste du ha gått en viss yrkesutbildning för att få arbeta inom yrket. En sådan utbildning går inte att sät-ta ihop själv genom fristående kurser, utan måste läsas som program.

Utbildningar som leder till yrkesexa-mina är olika långa. Civilingenjörsutbild-ningen är till exempel fem år och leder till en examen på avancerad nivå. Sjukskö-terskeutbildningen däremot är tre år lång med en examen på grundnivå.

Ó För studenter med funktionshinder finns det särskilda kontaktpersoner och samordnare vid de flesta universitet och högskolor. De kan hjälpa till med olika former av stöd under studierna. Läs mer om detta på sidan 22.


UtbildningssystemetUTBILDNINGSSYSTEMET

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Gymnasieutbildning eller motsvarande

Högskole-examen

Magister-examen

Konstnärligmagister-examen

Konstnärlighögskole-examen

Kandidat-examen

YrkesexaminaKonstnärligkandidat-examen

Licentiatexamen

Doktorsexamen

Master-examen

Konstnärligmaster-examen

1

2

3

1

2

3

1

2

1

2

3

4

Grundnivå

Avancerad nivå

Forskarnivå


Kommer du in?hur anmäler man sig?

De flesta utbildningar anmäler du dig till på studera.nu. På studera.nu hittar du kur-ser och program samt information om hur man anmäler sig. Du kan också anmäla dig genom att fylla i en blankett som du skickar till VHS. Anmälningsblanketten kan beställas på studera.nu eller genom att ringa till VHS på telefon 08-613 99 00. VHS har också en tryckt katalog med alla utbildningsprogram. En kurskatalog får du från respektive högskola eller universitet. Universitetens och högskolornas kontakt-uppgifter hittar du på studera.nu.

Ett fåtal utbildningar, till exempel konst-närliga utbildningar, kan du inte söka via studera.nu. Dessa utbildningar anmäler du dig i stället till direkt via universitetet eller högskolan som anordnar dem.

när söker man?

För nästan alla utbildningar är sista an-mälningsdag den 15 april för utbildning-ar som börjar på höstterminen och den 15 oktober för de utbildningar som börjar på vårterminen. Var ute i god tid. Anmälan öppnar en månad före sista anmälnings-dag. Du hittar alla viktiga datum för an-tagningen på sidan 31.

Om du inte kommer in kan du alltid söka igen vid nästa tillfälle. Skulle du missa sista anmälningsdag kan du hitta lediga ut-bildningsplatser på www.studieplatser.nu.

vilka förkunskaper krävs?

Förkunskaperna som krävs för att bli anta-gen till en utbildning kallas behörighets-krav. Det finns två typer av behörighet: grundläggande behörighet och särskild be-hörighet. Vilka behörighetskraven är för en viss utbildning hittar du på universitetens och högskolornas webbplatser samt i deras utbildningskataloger.

Grundläggande behörighetGrundläggande behörighet får du genom alla nationella gymnasieprogram och ge-nom att läsa in gymnasiet på komvux. Motsvarande utbildning på folkhögskola ger också grundläggande behörighet.

Särskild behörighetMånga utbildningar kräver ytterligare för-kunskaper utöver den grundläggande be-hörigheten. Det kan till exempel vara att du har läst upp till en viss nivå i ett ämne i gymnasieskolan.

Reell kompetensOm du saknar formella betyg från gymna-siet eller liknande kan din så kallade reella kompetens ge dig behörighet till en utbild-ning. Reell kompetens är din samlade kun-skap och erfarenhet. Det kan exempelvis handla om språkkunskaper som du skaf-fat dig genom att bo utomlands. Om du vill söka med hjälp av din reella kompetens måste du ange det i din anmälan.

läs in behörighet

Om du saknar slutbetyg från gymnasiesko-lan kan du läsa in på komvux eller gå en basårsutbildning. Basåret ges på komvux, högskolorna och universiteten. Mer infor-mation får du av komvux i din kommun, universiteten, högskolorna och VHS.

hur höga betyg

måste man ha?

På många kurser och program är antalet platser fler än antalet behöriga sökande. Då kommer alla behöriga in. Men ibland är det tvärtom – antalet sökande är fler än platserna. VHS gör då ett urval bland de behöriga. I urvalet delar VHS in sökan-de i olika urvalsgrupper och rangordnar dem utifrån deras meritpoäng. Som me-ritpoäng räknas jämförelsetalet från gym-nasiet, komvux, folkhögskola och resul-tat från högskoleprovet. Platserna förde-las i turordning efter meritpoäng tills alla platser är fyllda.

Ibland görs urvalet på ett annat sätt. De konstnärliga utbildningarna använder till exempel arbetsprover och till vissa utbild-ningar används intervjuer.

Ó På studera.nu kan du få hjälp att räkna ut ditt jämförelsetal.


Statistik över antagningspoängMan kan inte säga på förhand vad lägsta antagningspoäng blir för en viss utbild-ning. Det visar sig först efter antagningen och beror på antalet sökande, deras merit-poäng och på antalet utbildningsplatser. Däremot kan man undersöka vad tidigare lägsta antagningspoäng har varit för olika utbildningar. Statistik över antagnings-poäng hittar du på VHS webbplats med adressen www.vhs.se.

öka Dina chanser meD

högskoleprovet

Högskoleprovet mäter förmågor som är viktiga för högskolestudier. Du blir inte behörig genom att göra högskoleprovet, men ett högskoleprovsresultat ökar chan-serna att komma in, eftersom du då pla-ceras i ytterligare en urvalsgrupp vid an-tagningen.

Det finns ingen åldersgräns och du be-höver inte vara svensk medborgare för att få skriva provet. Provet kan du göra hur många gånger du vill, och resultatet är gil-tigt i fem år. Om du gör provet flera gånger är det alltid ditt bästa resultat som räknas.

Högskoleprovet ökar dina chanser att komma in på en utbildning.

Anmäl dig på studera.nu.

Många höjer sitt resultat när de gör provet en andra gång.

anmäl Dig på stuDera.nu

Högskoleprovet ges två gånger per år. Sista anmälningsdatum är alltid 15 februari för vårprovet och 15 september för höstprovet. Enklast är att anmäla sig på studera.nu.

Datumen då högskoleprovet skrivs varie-rar lite år från år.

högskoleprov för

Dyslektiker och synskaDaDe

Det finns anpassade högskoleprov för dig som är synskadad eller har dyslexi. Mer in-formation finns på studera.nu.

Ó Öva på interaktiva och tidigare hög-skoleprov på studera.nu.

ANMÄLAN Det enklaste sättet att anmäla sig är via internet på studera.nu. Du kan betala antingen med betalkort (VISA eller

provet samt på vilka orter man kan göra det. Där finns också mer information om högskoleprovet.

GÖR HÖGSKOLEPROVET!15 september är sista anmälningsdag | Provdag är den 25 oktober


Bostad

EkonomivaD kostar Det att stuDera?

Universitets- och högskolestudier i Sveri-ge kostar ingenting. Däremot behöver du bland annat pengar till bostad, mat och kurslitteratur.

vaD är stuDiemeDel?

Studiemedlet består av ett lån och ett bi-drag som du söker hos CSN. Alla som stu-derar kan söka studiemedel. Ungefär nio av tio heltidsstudenter har studiemedel. Du ansöker om studiemedel på CSN:s webb-plats, www.csn.se, eller genom en ansök-ningsblankett som kan beställas av CSN:s talsvarstjänst på telefon 0771-27 68 00.

Hur mycket pengar blir det?Du kan få studiemedel under högst 12 ter-miner, det vill säga 240 veckor. År 2008 är maxbeloppet du kan låna 1 230 kronor

per vecka (49 200 kronor per år). Du kan förstås låna mindre eller bara ansöka om studiebidraget (643 kronor per vecka eller 25 720 för ett års heltidsstudier).

när får man inte

stuDiemeDel?

Om du tjänar för mycketOm du tjänar över ett visst belopp per halvår minskas dina studiemedel. Gränsen för vad man tillåts tjäna utan att få mins-kade studiemedel kallas för fribelopp. Det varierar beroende på hur många veckor du har studiemedel för och om du studerar på heltid eller inte. Har du studiemedel för en termins heltidsstudier är fribelop-pet drygt 50 000 kronor (2008). Tjänar du mer än fribeloppet minskas ditt stu-diemedel med hälften av det som översti-ger fribeloppet.

Om du inte klarar studiernaDin första termin får du studiemedel utan att visa upp tidigare studieresultat. Efter det måste du klara ett visst antal poäng per termin för att få fortsatta studiemedel.

får jag jobb när jag är klar?

Arbetsmarknaden förändras över tid och ser olika ut för olika utbildningsgrupper. På studera.nu, under rubriken ”Yrke och framtid”, hittar du arbetsmarknadsprog-noser för olika utbildningar. Men även om prognoserna är noga framarbetade för att ge en så bra framtidsbild som möjligt kan arbetsmarknaden och efterfrågan på olika kompetenser växla snabbt. Det kan vara bra att känna till prognoserna, men ta dem med en nypa salt och välj i första hand ut-bildning efter dina intressen.

Vissa studieorter erbjuder bostadsgaranti, men rutinerna och reglerna varierar. Ett tips är att kontakta den kommun där hög-skolan eller universitetet ligger. Studentkå-rerna har också information om student-boende.

Som student kan du bo i studentbostad när du pluggar. Information finns hos alla universitet och högskolor. På Svenska stu-dentbostadsföreningens (SSBF) webbplats hittar du alla studentbostadsförmedlare i Sverige: www.sokstudentbostad.se.

bostaDsbiDrag

Du som är 18–28 år eller har barn kan ha rätt till bostadsbidrag. På Försäkringskas-sans webbplats, www.forsakringskassan.se, finns information, blanketter och en kalkyl för att se om du kan få bostadsbidrag.


http://www.sokstudentbostad.se


Jonas GeorGsson

– Teaterproducentprogrammet är krävande, men utvecklande.

första året på Dramatiska institutets teaterproducentutbildning i Stock-holm är snart avklarat för Jonas Ge-

orgsson. Bara fyra studenter går i hans klass och konkurrensen om platserna är stor. De flesta har någon form av yrkeser-farenhet innan de antas till utbildningen, ofta inom scenkonstområdet. Själv gick Jo-nas ett gymnasieprogram med teaterinrikt-ning och fick sedan jobb på Riksteatern i Umeå. Där arbetade han som producent och senare scenmästare där han hade det tekniska ansvaret för en teater. Efter Umeå blev det Stockholm där Jonas fortsatte att arbeta på Riksteatern, men då med projekt som bland annat rörde opinionsbildning, organisationsutveckling och studentinfly-tande i teaterföreningar.

När Jonas hade arbetat några år börja-de han fundera på hur han skulle kunna utveckla sin roll vidare inom teatern. Han sökte då till DI:s ljusdesignutbildning och gick ända till sista provet i antagningen men kom inte in. I stället fick han rådet av högskolan att söka till teaterproducentpro-grammet. Som producent ansvarar man för produktionen kring en uppsättning. Arbe-tet är inte bara konstnärligt utan handlar

också om marknadsföring, projektledning och personalansvar.

– När jag kom in på teaterproducentut-bildningen gjorde jag noggrann research innan jag tackade ja till platsen. Jag ringde bland annat ett tjugotal studenter, och tidi-gare studenter och verksamma i branschen för att få en bild av skolan och utbildning-en utifrån olika perspektiv, säger Jonas.

I programmet som Jonas läser ingår mycket undervisning, ungefär sex timmar om dagen. Studenterna arbetar samtidigt med självständiga projekt och kontakterna med yrkesverksamma på teatrarna i landet är både många och täta. Det blir också en hel del resor under utbildningen.

– DI:s utbildningar är krävande, men väldigt utvecklande. Många har kanske en föreställning om att man ska ha en viss bakgrund för att gå en konstnärlig utbild-ning. Men jag tycker snarare att man ska se sina tidigare erfarenheter som en till-gång, oavsett vilka de är. Själv är jag upp-vuxen på en lantgård i Västerbottens in-land och för mig är den bakgrunden en enorm tillgång i mina studier och mitt kommande yrkesliv inom scenkonst och kultur, säger Jonas.

Jonas sTudieväGledninGJonas bäsTa råd: Var modig och lyssna till dig själv när du väljer utbildning. TiPs: Åk ut till en högskola som verkar in-tressant. Ring studenter eller tidigare stu-denter på skolan och ”intervjua” dem om deras studier. Fundera på vad du vill och kan få ut av din utbildning. Väg för- och nackdelar mot varandra.överraskninG: Att man som student har så mycket att säga till om och att man kan påverka sin egen studiegång så pass mycket.

Jonas sTudiefakTaJonas GeorGsson, 23 årPluGGar: Teaterproducentprogrammet på Dramatiska institutet. sTudiePoänG: 60 högskolepoäng.favoriTkurs: Marknadskommunikation för scenkonst som vi läste tillsammans med yrkesverksamma marknadsförare.ånGrar: Att jag inte sparade mer pengar då jag jobbade.faMilJ: Singel.så bor JaG: Tvåa i Hammarbyhöjden. sTudielån: 46 000 kronor.Gör oM feM år: Bor i New York och ar-betar med någon form av gränsöverskri-dande interkulturellt scenkonstutbyte. Dessförinnan vill jag arbeta med interna-tionella samarbeten med Sverige. Gärna med dans, ett uttryck som inte är bundet till ett språk.

– Många kanske tycker att man ska ha en viss bakgrund för att gå en konstnärlig

utbildning. Försök att se dina erfarenheter som en tillgång istället, oavsett vilka de är.


Pia Welander

– Distansstudier handlar om att kunna ta eget ansvar.

efter att ha arbetat som undersköter-ska i nästan tjugo år bestämde sig Pia Welander för att bli sjuksköter-

ska. Sjuksköterskeutbildningen är tre år lång och en av landets största högskoleut-bildningar. Pia, som har man och tre barn, kände inget behov av campuslivet och bör-jade därför undersöka möjligheterna att läsa utbildningen på distans. Något halv-år senare hade Pia börjat på sjuksköterske-programmet vid Umeå universitet där stu-denterna träffas under en vecka varje ter-min, medan resten av undervisningen är webbaserad.

– Distansstudier handlar mycket om självstudier och eget ansvar. Seminarierna och föreläsningarna deltar man i via web-ben. Men den kliniska praktiken fungerar som vanligt – distansutbildningen har fak-tiskt något mer praktik. Skillnaden är att man som distansstudent måste ordna sina praktikplatser själv om man vill praktisera på annan ort än där utbildningen ges. Det är lite tuffare än att bli tilldelad en plats av skolan. Samtidigt får man ett stort kon-

taktnät och lär sig marknadsföra sina kun-skaper och sin utbildning, säger Pia.

Under utbildningen har man flera olika praktikplatser. Pia praktiserade bland an-nat på Södertälje sjukhus, Löwenströmska sjukhuset och Djurö vårdcentral. Praktiken på Djurö var i riktig skärgårdsdoktorsmiljö och gav insikt i hur vården fungerar i gles-bygd. Resurserna kan vara begränsade och det gäller att använda dem på bästa sätt.

I dag arbetar Pia på Karolinska universi-tetssjukhuset i Huddinge där hon är sjuk-sköterska på en avdelning med patienter som behandlas och opereras för medicin-ska åkommor i tarmarna. För Pia var det lite av en överraskning att rollerna som un-dersköterska och sjuksköterska var så pass olika.

– Som sjuksköterska har man ett större ansvar och det är tydligt att det krävs en treårig akademisk utbildning för att klara arbetet. Men både sjuksköterskor och un-dersköterskor behövs. Vi sysslar med olika områden och kompletterar varandra i ar-betet, säger Pia.

Pias sTudieväGledninGbäsTa råd: Fortsätt att studera efter gym-nasiet – det är så roligt! Välj också ett yrke du trivs med, det viktigaste är inte vad som ger mest i plånboken. Skulle du välja fel kan du alltid omskola dig senare i livet.oM disTansuTbildninG: Distansutbildning passar ofta bättre när man är lite äldre och har hunnit arbeta några år. Kommer man direkt från gymnasiet passar nog campus-livet bättre – det kan kännas lite ensamt att plugga på distans.

Pias sTudiefakTaPia Welander, 47 årPluGGade: Sjuksköterskeprogrammet med inriktning mot glesbygd och IT, Umeå uni-versitet.sTudiePoänG: 180 högskolepoäng.ånGrar: Absolut ingenting!faMilJ: Gift, tre barn.så bor jag: Villa i Huddinge.sTudielån: Har inte räknat ihop, men lånen från CSN är för tre års heltidsstudier.inkoMsT idaG: 20 000 kronor i månaden som grundlön.Gör oM feM år: Skulle gärna fortsätta att vidareutbilda mig.

Att plugga på distans kan kännas tufft eftersom det mesta är självstudier.

Samtidigt får du ett stort kontaktnät och som sjuksköterskestudent fick jag lära

mig att marknadsföra mina kunskaper när jag själv ordnade mina praktikplatser.


Tobias berGlund

– Slaktare och akademiker är en kombination jag är ganska ensam om.

på dagarna hade samtidigt en annan insikt börjat slå rot. – Jag hade varit förman ett tag på slakte-riet och tyckte att det var rätt så svårt. Av en slump bläddrade jag i en utbildnings-katalog från Uppsala universitet och slog upp något som hette personalvetarutbild-ning. Där hittade jag de bitar jag kände att jag saknade, framför allt vad gällde le-darskap.

Som 27-åring började Tobias på univer-sitetet. Efter fyra år var han klar. Under studierna hade han extrajobbat på slakteri-et i Uppsala och just när han gick ut, sökte de ny personalchef.

– Det var lite spännande för dem med mina dubbla kompetenser: En nyutbildad personalvetare som samtidigt är slaktare. Givetvis har det betydelse i jobbet som per-sonalchef.

– Jag vet precis hur jobbigt det är att slakta 150 kor på en dag. Jag vet vilka ar-betsskador en slaktare råkar ut för. Jag för-står ganska bra vad mina slaktare pratar om när vi diskuterar arbetsmiljöproblem, rehabilitering och annat som är vardag på slakterigolvet. Så i slutänden tror jag att det handlar om ett större förtroende. Det hoppas jag i alla fall.

Tobias sTudieväGledninGMiTT bäsTa råd: Släpp all rädsla för universi-tetet och bara göra det. Tiden i Uppsala är utan tvekan de bästa åren hittills. varninG! Skjut inte upp grejer under stu-dierna. Då blir det inte gjort. Det här sä-ger ju alla, men det stämmer faktiskt väl-digt bra.överraskninG: Jag hade ingen föreställ-ning om hur studierna fungerade. För-sta chocken var att se litteraturlistan till första kursen: 27 böcker. Min erfarenhet var ju från gymnasiet, så jag trodde att jag måste lära mig allting som stod på 3 000 sidor. Men riktigt så fungerade det inte, märkte jag.

Tobias sTudiefakTaTobias berGlund, 33 årPluGGade: PA-programmet. exaMen: Personalvetare.favoriTkurs: Organisationssociologi, vilket också var huvudämnet.sTudiePoänG: 160 (gamla poängsystemet).en kurs JaG vill läsa: Om jag fick välja, så skulle jag läsa tre år med bara A-kurser i olika ämnen. De kurserna är helt fantastis-ka på att ge en bra inblick i nya områden. faMilJ: Sambo.så bodde JaG: Först lånad lägenhet. Sedan bostadsrätt.sTudielån: Ca 150 000 kronor.Gör i fraMTiden: Att fortsätta utbilda mig om 10–20 år är inget som känns främman-de. Om jag får möjligheten vill jag kanske forska eller doktorera.

när Tobias Berglund gick ut grund-skolan i Helsingborg hade han inga planer att fortsätta på gymnasiet.

Och definitivt inte på högskolan. Istället tog han en lärlingsplats på ett slakteri, och innan han fyllt tjugo var han en utbildad och skicklig slaktare.

Tio år senare arbetar Tobias som perso-nalchef på Swedish Meats i Uppsala och har en magisterexamen i personalveten-skap. Men vad hände egentligen däremel-lan? Han ville ju inte ens läsa på gymna-siet.

– Det började med att jag gjorde lum-pen i flottan och kom på att det där med sjön var väldigt roligt. Så jag lade kniven på hyllan ett halvår och gick till sjöss som matros, och körde marinbiologer fram och tillbaka över sundet när de byggde Öre-sundsbron.

I det fria morgondiset på fördäck föddes nu tanken om en karriär till sjöss. Styr-man, skeppare eller kanske sjökapten. Allt som behövdes för att börja resan var for-mell behörighet, och den krävde gymna-siekompetens.

Tillbaka i slakterijobbet började nu To-bias ägna sina kvällar åt att läsa in naturve-tenskapliga programmet på komvux. Men

– Det är klart att jag var rädd för att misslyckas på högskolan. Det hade varit oerhört

jobbigt att komma tillbaka med svansen mellan benen till slakteriet och ställa mig på

golvet igen och känna att jag inte klarade av det.


Madeleine sTenslind

– Se din utbildning som en investering.

Madeleines sTudieväGledninGMadeleines bäsTa råd: Våga ta steget! Vill du plugga ska du göra det. Själv bor jag ensam med min son. Det funkar jättebra även om många inte trodde det när jag började på min utbildning. TiPs: Plugga gärna på en mindre högskola eller universitet. Då är man inte så ano-nym och får en mer personlig kontakt med lärarna. Var inte heller rädd för att be lä-rarna om hjälp eller stöd. överraskninG: Jag upplever att det är enk-lare på universitetet än gymnasiet efter-som man bara läser en kurs i taget. Det är lättare att fokusera då.

Madeleines sTudiefakTaMadeleine sTenslind, 25 årPluGGar: Information och PR.sTudiePoänG: 125 högskolepoäng.ånGrar: Impulsköp.faMilJ: Elias 4 år, pojkvän som pluggar till polis.så bor JaG: Etagelägenhet i Hudiksvall.sTudielån: Ja.skyldiG idaG: Vet inte riktigt, lägger inte fokus på det då jag vet att jag gör en grymt bra investering som betalar sig.Gör oM feM år: Arbetar som projektledare på en PR-byrå i Stockholm och reser en hel del i jobbet.

innan Madeleine Stenslind började plugga hade hon hunnit prova på flera olika jobb, bland annat i London på ett

hem för utsatta barn. Själv fick Madeleine en son när hon var 21 år och det var då hon började fundera på att plugga vidare. Elias var tre månader när hon gick till arbetsför-medlingen på en högskoledag.

– Jag såg nog inte ut som den typiska högskolestudenten med min son på armen. Men jag gav mig sjutton på att det inte bor-de spela någon roll så jag tog med mig en katalog där jag hittade en utbildning jag ville läsa, säger Madeleine.

Nu läser Madeleine informations- och PR-programmet på Mittuniversitetet i Sundsvall.

– Det är otroligt roligt och jag är verk-ligen nöjd med mitt val. Jag trivs med ut-bildningen, studiekompisarna och lärar-na.

Efter ett par terminer blev hon tipsad av en lärare att söka jobb som studentinfor-matör för Mittuniversitetet.

– Jag åker runt på olika utbildningsmäs-sor för att svara på frågor och berätta om hur det är att studera på högskolan. Många jag talar med är rädda för att skuldsätta sig, men jag tycker att man ska se utbildning som en investering. Har du en utbildning är chanserna större att du hittar ett arbe-te du trivs med, där du har möjlighet att

– Jag såg nog inte ut som den typiska högskolestudenten med min son på armen. Men jag

tycker att det är otroligt roligt att plugga. Det var inget jag kunde föreställa mig innan jag

började på högskolan.

påverka din arbetssituation. Dessutom ut-vecklas du av att studera.

Madeleine får också ofta frågor om hur det går att studera med barn.

– Faktum är att det går jättebra. När min son är på dagis pluggar jag och på kvällarna ser jag till att vara ledig. Men visst krävs det självdisciplin, mycket tid är ju avsedd för självstudier.

Det är inte ovanligt att de ungdomar Madeleine möter tvivlar på att de ska kla-ra studierna.

– Många undrar vad som händer om man inte klarar en tenta. Men det är inte så farligt, man får alltid fler försök. Själv har jag aldrig misslyckats på en tenta, men skulle det hända vet jag att det inte är kört. Man ska heller inte vara rädd att ta hjälp av lärarna – de hjälper dig om du tycker något är krångligt.

– Jag vill inte övertala någon att börja plugga, men jag vill uppmuntra alla som drömmer om att utbilda sig att våga ta språnget. Själv kommer jag från en familj där det inte är självklart att läsa på högsko-lan, men jag stortrivs med mitt val. I höst åker jag och min son till Thailand i åtta veckor. Jag ska skriva C-uppsats om arbetet kring kriskommunikationen som en följd av tsunamikatastrofen. För några år sedan hade jag inte kunnat drömma om att det skulle vara så roligt att plugga.


– Det jag gör nu passar perfekt med min bakgrund, eftersom jag hade lite av maskin från

gymnasiet och kunskaper inom el från högskolan. Så resultatet blev bra, även om det inte

var det som jag tänkte mig från början.

Mikael ericsson

– Jag trodde jag skulle konstruera bilar. Men det blev robotforskning.

området mekatronik. Mikael och två andra från Trollhättan nappade på erbjudandet.

– Jag trivdes väldigt bra och ville stanna kvar och jobba i Leicester. Men när vi höll på med examensarbetet så insåg jag att det enda jobbet som fanns på orten var att forska på heltid, det vill säga att bli doktorand. På den vägen föddes tanken att doktorera.

Han var nyfiken på mekatronik, ett äm-nesområde han börjat nosa på under tiden vid De Montford. Det är en blandning av elektronik och hans gamla hjärteämne ma-skinteknik. Det är också ett av de viktigas-te ämnena inom robotik, alltså forskningen kring robotutveckling.

Allt kändes rätt. Enda problemet var doktorandlönen i England. Mikael räkna-de snabbt ut att skulle behöva klara sig på mindre än 50 kronor om dagen när hyran var betald.

– Jag hade ju kontakt med högskolan i Trollhättan/Uddevalla*, och de erbjöd mig att börja som doktorand hos dem istället med betydligt bättre villkor. Jag sa ja och åkte hem igen. Så på den vägen – via lite ”språkträning” i England – blev jag dokto-rand inom robotik här i Trollhättan.

* Högskolan i Trollhättan/Uddevalla heter numera Högskolan Väst.

Mikaels sTudieväGledninGMiTT bäsTa råd: Man ska nog inte välja stu-dieväg bara för att passa in med jobben som är i ropet just nu. När man är klar kommer ändå konjunkturen och bran-scherna att ha förändrats. Det enda raka är att försöka välja något man tycker ver-kar roligt att hålla på med. överraskninG: Jag blev överraskad över att det fanns så många ämnen inom in-genjörsvetenskap som jag var intresserad av. Tack vare att jag gjorde ett misstag, så har jag nu hittat någonting som är myck-et roligare.

Mikaels sTudiefakTaMikael ericsson, 30 årPluGGade: Elektroingenjörsutbildning med inriktning mot informationsteknologi. Ett års påbyggnad med Master of Science, MSc, i mekatronik vid De Montford Uni-versity i Leicester. Doktorandstudier inom robotteknik.exaMen: Kandidatexamen 1998. Master of Science 1999. Teknisk Licentiat 2003, Doktorandstudier 1999–2005.favoriTkurs: Examensarbetet i England. Mobilt kommunikationssystem för bus-sar.sTudiePoänG: 160 (gamla poängsystemet).en kurs JaG vill läsa: Psykologi eller eko-nomi, för att få lite större bredd som in-genjör.faMilJ: Fru och barn. så bodde JaG: Hos föräldrarna i Trollhät-tan. Studentkorridor i England.sTudielån: Ca 120 000 kronor.inkoMsT idaG: Ca 25 000 kronor i måna-den. Ingångslönen som doktorand var 17 500 kronor i månaden.Gör oM feM år: Jag hoppas att jag jobbar med något roligt. Troligtvis är det något inom robotik och automatisering.

Mikael Eriksson ska snart ta sin doktorsexamen i robotik. Men det var inte vad han tänkt sig när

han först sökte till högskolan. Ända sedan mellanstadiet hade Mikael velat bli ma-skiningenjör och arbeta som konstruktör på Saab i Trollhättan.

Ansökningsblanketten till högskolan kom, Mikael fyllde i och skickade in den. Allt gick som planerat. Vad han inte anade, var att slumpen blandade sig i hans planer.

– Man skriver in en kod för vilken ut-bildning man vill gå. Och jag skrev sista siffran fel. Därför kom jag in på utbildning-en till elektroingenjör istället för maskin-ingenjör.

Det var första puffen i riktning mot ro-botarna och doktorshatten. Men det visste han inte då. Den andra puffen kom av det faktum att Mikael inte var nöjd med sin engelska.

– Jag märkte att engelska används nästan överallt i tekniksammanhang. Så när jag var färdig med examen bestämde jag mig för att åka till England och träna upp språket.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla* hade ett samarbete med De Montford University som ligger i staden Leicester nära Birming-ham. De erbjöd ett påbyggnadsår för elek-troingenjörer och maskiningenjörer inom


Marie sahlén

– Nyfikenheten har lett in mig på olika spår.

Marie jobbade i Irland ett halvår. Därefter var hon redo att återvända till studierna. Den här gången blev det Mittuniversitetet i Sundsvall; juridisk översiktskurs och fort-sättning på sociologin.

– Sedan blev jag sugen igen på att resa och uppleva andra länder, så efter ett år i Sundsvall åkte jag Island där jag ock-så arbetade på ett hotell. Ett halvår sena-re åkte jag till Norge för att jobba på en fjällstation.

När Marie hade arbetat ett år på Is-land och i Norge ville hon flytta tillbaka till Sundsvall, avsluta studierna och hitta ett jobb.

– Jag skrev en kandidatuppsats i socio-logi och började söka jobb. Men det var svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, så jag bestämde mig för att läsa magisterkur-sen också. Det är vad jag gör i dag, samti-digt som jag fortsätter att söka jobb.

– En del kanske upplever mig som hat-tig, men för mig har det varit viktigt att prova olika ämnen för att känna mig för. Visst har jag känt mig stressad över att jag inte vetat vad jag vill bli. Men nu har det äntligen vuxit fram: jag vill bli utredare. Då kommer jag att få fortsätta använda min nyfikenhet och upptäckarlust!

Maries sTudieväGledninGMaries bäsTa råd : Försök få in en fot inom ditt framtida yrkesområde genom extra-jobb och sommarjobb.TiPs: Ordna en studiegrupp med dina kur-sare. Det är mycket roligare än att sitta ensam hemma och plugga.överraskninG: I början är allting nytt och förvirrande men man kommer snabbt in i hur högskolevärlden fungerar.

Maries sTudiefakTaMarie sahlén, 29 årPluGGar: Magisterkursen i sociologi. sTudiePoänG: 230 (gamla poängsystemet).ånGrar: Att jag i början köpte så mycket av min studielitteratur. Låna på biblioteket eller av vänner, eller köp begagnat.faMilJ: Singel.så bor JaG: Bostadsrätt i Sundsvall.sTudielån: Ja.skyldiG idaG: Ca 320 000.Gör oM feM år: Ingen aning, men med en magisterexamen finns många möjligheter.

när Marie Sahlén var liten ville hon bli journalist. Men när hon skulle söka till högskolan kändes det inte

lika självklart längre. Nyfikenheten har lett in Marie på andra spår och inriktningar i studierna. Men samtidigt finns det en röd tråd mellan de olika kurserna hon läst och den tidiga drömmen om att bli journalist, menar Marie.

– Jag har läst språk och olika samhälls-ämnen. Dessutom har jag rest och arbe-tat i Irland, Island och Norge. Min upp-täckarlust och mitt intresse att samla in-formation skulle egentligen passa för ett yrke som journalist. Men allt eftersom jag provat nya saker har jag fått upp ögonen för andra yrken som jag inte kände till när jag var yngre.

Till att börja med läste Marie littera-turvetenskap vid Örebro universitet. Hon hade tankar på att bli författare, men upp-täckte att litteraturvetenskap var mer teo-retiskt än hon trott. Marie började läsa psykologi istället och fortsatte sedan med statsvetenskap och sociologi.

– När jag hade pluggat i två och ett halvt år ville jag göra någonting annat. Jag har alltid velat åka till Irland. Därför åkte jag dit och jobbade – först som städerska se-dan som bartender.

– Visst har jag ibland känt mig stressad över att jag inte vetat vad jag vill bli.

Men nu har det äntligen vuxit fram.


– Jag gillar att spela musik, och tycker om teknik. Så då valde jag en blandning av det,

och det blev ljudingenjör. Det känns bra att ha en högskoleutbildning som grund – den

öppnar möjligheter.

José Pacheo

– Utbildning ger dig en bra grund oavsett vad du vill göra i framtiden.

Och är det något man måste ha för att lyck-as, så är det en glad energi. José bestämde sig för att byta strategi.

– Jag tänkte så här; bättre att jag skaf-far mig en bra utbildning som grund, så att jag inte står där en dag och bara kan musik.

Svaret blev ljudingenjörsutbildningen vid Luleå tekniska universitet. Det är en utbildning där José på många sätt var den student som högskolan ville nå; en musiker som var intresserad av teknik.

Josés mamma var också nöjd. Nu skulle han ju bli ingenjör, och inte härja runt och spela gitarr.

– Om några år driver jag antingen eget företag eller så arbetar jag i ett större före-tag med helt andra arbetsuppgifter. Kanske inom akustik, som är väldigt intressant. Men vi får se. Hur som helst så ligger gan-ska många vägar öppna nu.

Josés sTudieväGledninGMiTT bäsTa råd: Fundera ut vad du tycker om. Ska man utvecklas inom någonting, så måste man gilla det. Man måste gilla det för att kunna ge hundra procent, eller kan-ske mer om det behövs.varninG! Många väljer en utbildning bara för att namnet låter bra eller för att göra föräldrarna lugna, trots att de har noll in-tresse för det. Det ska man akta sig för.

Josés sTudiefakTaJosé Pacheo, 31 årPluGGade: Ljudingenjörsutbildning.favoriTkurs: Akustik.exaMen: Ljudingenjör.sTudiePoänG: 80 (gamla poängsystemet).en kurs JaG vill läsa: Jag vill fördjupa mig ännu mer inom akustik.ånGrar: Ingenting.så bodde JaG: Studentrum.sTudielån: Ca 160 000 kronor.inkoMsT idaG: Ca 25 000 kronor i måna-den.

några vanliga jobb skulle José Pac-heo och medlemmarna i hans band inte ha. Så enkelt var det. De skulle

bli popstjärnor och satsade stenhårt på att ta sig hela den långa vägen fram till målet. Glamouren var länge väldigt långt borta, men det började lossna.

– Det gick ganska bra för oss ett tag. Vi spelade på TV ett par gånger och började jobba med en del kända producenter.

Idag jobbar José som expert på ljudtek-nik. Hans arbete går ut på att leta upp, prova och marknadsföra det allra senaste inom ljud, till exempel för studios och kon-ferensanläggningar.

– Vi kom ut med en singel men den gick bara så där, säger José. Musiken vi gjorde då kunde egentligen inte stå för, den speg-lade mest skivbolagets krav.

Efter mötet med skivbolagsbranschen var det helt enkelt inte lika roligt längre.


– Man måste känna efter om det är rätt. Jag vill inte gå en utbildning på 3–4 år och sedan

känna att jag valt fel. Det är bättre att prova olika saker och sedan hitta rätt, än att man

är kvar och lägger pengar, tid och energi har gått till ingen nytta.

sarah JaWdaT

– Hela tiden hade jag ett mål: att ta reda på vad jag ville göra.

som Sarah ser det, har hon bara jagat det som passar hennes egentliga intresse.

– Jag visste ju det att det var språk jag skulle syssla med. Men på vilket sätt, det visste jag inte.

Idag finns det ingen självklar yrkesroll där framme. Men fler dörrar är öppna när man inte är bunden till en yrkesexamen, tycker Sarah som är redan ute och mark-nadsför sig till olika företag för att se vad hon kan arbeta med.

– Jag valde att fokusera på Public Rela-tions under mina studier och nu läser jag projektledning. Så det är marknadsföring, PR och projektledning i någon kombina-tion som jag vill syssla med.

Men hur ser företagen på hennes väg fram hit – verkar man inte velig i deras ögon? Får man verkligen byta sådär?

– Definitivt. Man måste prova för att komma rätt. Jag tror att företag uppskat-tar kvaliteter som självkännedom och er-farenhet.

sarahs sTudieväGledninGMiTT bäsTa råd: Om du är osäker på vad du vill läsa, ta en kurs på en termin. Prova hur det känns. Du får in en fot, ser hur det fungerar och får en känsla för atmos-fären. Du kommer alltid ha med dig de poäng och de kunskaper du redan skaffat dig. Det kan bara vara en fördel, vad du än väljer sedan.TiPs: Det är viktigt att marknadsföra sig re-dan under studierna. Ut och ta plats bara! Det upplevs enbart som positivt och det är viktigt att visa framtida arbetsgivare att man är motiverad. överraskninG: Det som överraskade mig var att man börjar från noll även på univer-sitet och högskola. Det förväntas inte att man kommer dit och redan kan det som man ska studera.varninG! Känn inte att du måste vara säker på vad du ska plugga innan du har provat att studera överhuvudtaget. Bestäm dig inte för fort. Man har tid på sig för att änd-ra, forma, anpassa och ”välja fel”.

sarahs sTudiefakTasarah JaWdaT, 23 årPluGGade: Lärarutbildningen, Communi-cation and English inom ämnesområdet IMER (Internationell Migration och Et-niska Relationer), projektledning.näsTa TerMin: Historia med kulturanalys.exaMen: Magisterexamen i communica-tion in English.sTudiePoänG: 160 (gamla poängsystemet).en kurs JaG vill läsa: Marknadsföring.ånGrar: Nej, faktiskt inget.faMilJ: Singel.så bodde JaG: Hemma hos mina föräldrar.sTudielån: Inga lån. Sista tiden försörjde jag mig med lärarvikariat och diverse kon-sultuppdrag.Gör oM feM år: Konsultuppdrag inom marknadsföring och PR.

sarah Jawdat gick ut gymnasiet som tandsköterska. Men det blev inga rotfyllningar och bryggor för Sarah.

Hon sadlade om och klev rakt in på lärar-utbildningen i Malmö.

– Jag tyckte att det var jätteroligt med engelska och hade väldigt lätt för det, ef-tersom vi pratade mycket engelska hemma. Så jag tänkte: Jag gör någonting av det och pluggar till engelsklärare.

Men redan under första terminen blev hon osäker på om valet verkligen var så klokt. Osäkerheten blev sedan glasklar när Sarah gjorde studieuppehåll och åkte till Saudiarabien för att jobba som lärare.

– Jag upptäckte att jag inte trivdes med att undervisa barn. Det var engelskan som intressade mig. Men hur skulle jag ha kun-nat veta det innan jag provade läraryrket?

Sarah återvände till Sverige, avbröt lä-rarstudierna och började på ett helt an-nat program; communication in English. Ganska långt ifrån lärarutbildningen. Men


sTudieväGledare

– Förr var en student ganska ensam. Nu satsar vi mycket på coachning.

darna arbetar bara för dig och dina intres-sen. Dessutom har de tystnadsplikt. Du kan prata med vägledarna när du fun-derar på vilken utbildning som kan pas-sa dig. Du kan också besöka studievägle-darna när du börjat läsa, men känner att du hamnat fel eller om du inte lyckas med studierna. Eller om du undrar hur du ska komplettera din utbildning för att lättare få jobb. Om du vill ta ett studieuppehåll och är osäker på vad det har för konsekven-ser. När du kommer tillbaka från ett up-pehåll, och vill vara säker på att hamna på det spår som är rätt för dig.

Vägledarna har en rik bank av erfaren-heter och lösningar att ösa ur, mycket på grund av att de mött så många frågor ti-digare från andra studenter. Tveka inte att göra uttag från den banken. Det är gra-tis och du kan ta kontakt när som helst i livet.

ulrica sTåhl Studievägledare, Uppsala universitet

ola lJunGGren Programstudievägledare, Uppsala universitet

ulrica:– Utbildningsmässigt behöver det inte vara några problem att byta spår, säger Ulrica. Problemet är att du numera bara får fullt studielån i sex år. Det krävs därför att du tänker till, innan du hinner gå för långt på något som egentligen känns fel.

– Vi jobbar med hela livspusslet. Det var till exempel en student som ringde och frågade om distanskurser. Hon ville ha ex-amen vid Uppsala universitet och flytta över sina kurser hit och läsa på distans. Var bor du förresten, sa jag. Hawaii sa hon. Där var det många pusselbitar som skulle hamna rätt, inte minst eftersom hon dess-utom var barnledig, plus att hennes ame-rikanska utbildning skulle föras ihop med en svensk variant.

ola:– Yrkeslivet är så annorlunda jämfört med bara 25 år sedan, säger Ola. Programmen är mycket mer flexibla idag, men samti-digt är det mycket mer upp till studen-ten att hitta rätt väg, ofta i ett ganska ti-digt skede.

– Vi är också karriärvägledare. Förr var bilden av karriären en rak stege där man skulle klättra uppåt. Idag liknar det mera en klättervägg. Det är fortfarande lika brant. Men det finns en mängd olika al-ternativa vägar att gå, och där kan vi ge råd när det gäller studierna.

– Jag tycker det är väldigt intressant att hjälpa studenter att hitta det de är intres-serade av. Från det att de kommer in till mig och sitter och hänger med huvudet, tills vi har ritat upp möjligheter tillsam-mans och de ser framåt igen.

det är vanligt att känna sig vilsen första gången man sätter sin fot på ett universitet eller en högsko-

la. Det är vanligt att undra om man valt rätt. Det är vanligt att tvivla på om man ska klara av det.

De flesta kommer någon gång under studierna till en punkt då man skulle be-höva prata med någon om hur man ska göra. Någon som har överblick över hög-skolorna, universiteten och alla utbild-ningar. Som kan alla regler och möjlighe-ter. Som kan ge dig ett bra beslutsunderlag, så att du kan göra medvetna val inför det framtida arbetslivet.

På universitetet heter dessa personer stu-dievägledare. På de flesta ämnesinstitutio-nerna finns dessutom en eller flera studie-vägledare som är experter på ett enskilt ämne eller program.

Studievägledarnas jobb är att hjälpa dig hitta rätt riktning i studierna, och att hjäl-pa dig hitta lösningar på de problem som dyker upp under vägen så att du kommer fram till något som känns bra. Studievägle-

– Vi möter alla slags viljor och visioner, och gör det bästa av dem. Vi möter alla möjliga

problem och hinder, och försöker ta bort dem. Vi är fixarna. Stödjarna. Coacherna. Allt

beror på vad studenten behöver oss till.


saMordnare för sTudenTer Med funkTionshinder

– Allt fler studenter med funktionshinder söker till högskolan.

om du har funktionshinder, så har du rätt lika stor rätt att läsa på hög-skolan som andra. Likabehand-

lingslagen som gäller studenter på hög-skolan är ett skydd mot att bli diskrimi-nerad på grund av funktionshindret. Målet är att högskolestudier ska vara tillgängliga för alla på lika villkor.

Varje universitet och nästan alla högsko-lor har en samordnare för studenter med funktionshinder. Jobbet går ut på att sam-ordna studentens behov, lärarnas arbetssätt och det pedagogiska stöd som finns. Målet är att hitta en lösning som gör att studierna går att genomföra.

– Om du har funktionshinder är du inte ensam om att söka till högskolan, sä-ger Helena Petrini. Det är många som gör det idag. Du är heller inte ensam i dina kontakter med den institution som du valt att läsa vid. Du har alltid samordnarna som bollplank, medlare och kunskapskälla.

Ju tidigare du tar kontakt med samord-narna, desto större möjligheter har de att förbereda lärare på att du kommer och kan prata igenom hur undervisningen kan an-passas.

– Ju längre tid jag har på mig, desto mer kreativ kan jag vara, säger Helena Petrini. Det hänger på att du själv tar initiativet. Via ansökningarna kan vi ju inte se om du har ett funktionshinder. – Det finns ingen färdig modell, eftersom alla lägen är speciella, säger Birgitta Hy-dén. Ett exempel: För första gången har vi teckenspråkiga studenter på sjuksköter-skeutbildningen. Hur ska vi lotsa de här studenterna genom en utbildning som har praktik inom bland annat akutsjuk-vård och operationssjukvård? Studenterna har rätt att söka och bli antagna, och vi är skyldiga att ge ett stöd. Men hur det stö-det ser ut för just det här fallet, vet vi inte ännu. Vi jobbar på det. Givetvis finns det teckenspråkstolkar och anteckningshjälp, men det kanske kommer att behövas an-nat stöd också.

helena PeTrini Samordnare för studenter med funktionshinder, Högskolan på Gotland

birGiTTa hydén

Samordnare för studenter med funktionshinder, Uppsala universitet

helenas och birGiTTas sTudiefakTahur koMMer JaG vidare? På webbplatsen www.studeramedfunk-tionshinder.nu finns en lista med namn, telefon och e-postadresser till alla sam-ordnare i landet.

vad är särkilT PedaGoGiskT sTöd?

Här är exempel på de vanligaste stöden:

• Alternativ examination, till exempel muntliga i stället för skriftliga prov eller förlängd provtid

• Individuellt anpassad kursplan• Individuellt anpassad tidsplan, till exem-

pel deltidsstudier istället för heltidsstu-dier

• Anteckningshjälp• Mentor• Kurslitteratur som talbok, e-textbok el-

ler i punktskrift• Teckenspråkstolkning vid föreläsningar

birGiTTa:– Jag kan förse studenterna med verktyg för att hantera sin situation. Jag förmedlar kunskap om hur man får en bra dialog med lärarna på institutionerna för att till exem-pel få anpassningar av examinationen. Jag ger också konkret stöd som till exempel anteckningshjälp och talböcker.

helena:– Allting går inte. Men jag och studenten kan tillsammans utforska vilka möjlighe-ter som finns, och jag kan driva på organi-sationen på högskolan att hitta lösningar. Min roll är att vara en kreativ fixare som jämkar, övertygar och förbereder. Och behövs det, så tar jag till lagen.Det är inte fråga om att skapa någon lättare genväg. Som funktionshindrad ska man få

en utbildning där prestationerna bedöms efter samma krav som de övriga studenternas.

karlstads universitet www.kau.se

karolinska institutet www.ki.se

konstfack www.konstfack.se

kungl. konsthögskolan www.kkh.se

kungl. musikhögskolan i stockholm www.kmh.se

kungl. tekniska högskolan www.kth.se

linköpings universitet www.liu.se

luleå tekniska universitet www.ltu.se

lunds universitet www.lu.se

lärarhögskolan i stockholm www.lhs.se

malmö högskola www.mah.se

mittuniversitetet www.miun.se

mälardalens högskola www.mdh.se

operahögskolan i stockholm www.operahogskolan.se

gymnastik- och idrottshögskolan www.gih.se

göteborgs universitet www.gu.se

handelshögskolan i stockholm www.hhs.se

högskolan i borås www.hb.se

högskolan Dalarna www.du.se

högskolan på gotland www.hgo.se

högskolan i gävle www.hig.se

högskolan i halmstad www.hh.se

högskolan i jönköping www.hj.se

högskolan i kalmar www.hik.se

högskolan kristianstad www.hkr.se

högskolan i skövde www.his.se

högskolan väst www.hv.se

johannelunds teologiska högskola www.johannelund.nu

Viktiga adresserröda korsets högskola www.rkh.se

sveriges lantbruksuniversitet (slu) www.slu.se

sophiahemmet högskola www.sophiahemmethogskola.se

stockholms musikpedagogiska institut www.smi.se

stockholms universitet www.su.se

södertörns högskola www.sh.se

teaterhögskolan i stockholm www.teaterhogskolan.se

teologiska högskolan stockholm www.ths.se

umeå universitet www.umu.se

uppsala universitet www.uu.se

växjö universitet www.vxu.se

örebro teologiska högskola www.orebromissionsskola.se

örebro universitet www.oru.se

mynDigheter

csn (studiemedel) www.csn.se

högskoleverket www.hsv.se www.studera.nu

vhs (antagning) www.vhs.se www.studera.nu

universiteten och högskolorna

beckmans designhögskola www.beckmans.se

blekinge tekniska högskola www.bth.se

chalmers tekniska högskola www.chalmers.se

Danshögskolan www.danshogskolan.se

Dramatiska institutet www.dramatiskainstitutet.se

ersta sköndal högskola www.esh.se

försvarshögskolan www.fhs.se

gammelkroppa skogsskola www.gammelkroppa.se


http://www.miun.se

http://www.mdh.se

http://www.csn.se

http://www.hsv.se

http://www.studera.nu

http://www.vhs.se

http://www.studera.nu

Viktiga datum

2 maj–24 juni Kontrollbesked*.

6–8 augusti Antagningsbesked 2*.

Antagningen till hösterminen 2009

Antagningen tillvårterminen 2010

10–15 juli Antagningsbesked 1*.

BESKED

15 april Sista anmälningsdag.

17 mars Webbanmälan för kurser och program som startar hösten 2009 öppnar på studera.nu.

19 juni Sista kompletteringsdag för slutbetyg från svensk gymnasieskola och betygsdokument

från komvux och avgångsbetyg från EU/EES-länder med terminsslut till och med 19 juni.

5 juli Sista komplettering för avgångsbetyg och diplom från gymnasieutbildning i EU/EES-länder och

examen från IB och EB som avslutas efter 19 juni.

DATUM FÖR ANTAGNING

KOM IHÅG

15 oktober Sista anmälningsdag.

1 december Sista kompletteringsdag.


15 September Webbanmälan för kurser och program som startar våren

2010 öppnar på studera.nu.

28 juli Sista dag att svara på antagningsbeskedet.

8–9 januari Antagningsbesked 2*.

9–12 december Antagningsbesked 1*.

30 december Sista svarsdag.

27 oktober–21 november Kontrollbesked*.

Mars 2009

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

Januari 2010

December

November

Oktober

September

Ma

A

Sep

Ok

rr

000000000Om du använt webbanmälan så får du e-post om när det är dags att gå in på Dina sidor för att granska dina besked. Annars får du beskeden skickade till din folkbokföringsadress.

*


Vem gör vad?


UNIVERSITET& HÖGSKOLOR

• Information om de egna utbildningarna

• Studievägledning

StudieinformationPengar Antagning

studera.nu


HÖGSKOLEVERKETS STUDIEINFORMATION

DESTINATION: HÖGSKOLAN

Allt om högskolestudier på studera.nu

Allt om högskolestudier på studera.nu Högskoleverket informerar om högskolestudier genom den här och flera andra bro-

schyrer samt genom webbplatsen studera.nu. Fråga efter vårt material hos din studie-

och yrkesvägledare eller beställ det gratis på webben.

På studera.nu finns allt om hur högskolan funkar och det är också här du enklast gör

din anmälan till högskolornas kurser och program. Dessutom får du veta mer om

högskoleprovet, olika utbildningar, utlandsstudier, studentekonomi och arbetsmark-

nadsprognoser.

Destination: högskolan

Documents

Transcript of Destination: högskolan