4:e nationella redovisningskonferensen Högskolan Halmstad 2010-09-30 Gunvor Pautsch
Högskolan i Halmstad - möjligheternas högskol
-
Upload
hoegskolan-i-halmstad -
Category
Documents
-
view
219 -
download
1
description
Transcript of Högskolan i Halmstad - möjligheternas högskol
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 1
Högskolan i HalmstadFör utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
högskolan i halmstad
möjligheternas högskola
2 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
Nyckeltal
6 161 helårsstudenter81 procent prestationsgrad623 anställda40 professorer82 forskarstuderande58 procent disputerade lärare85 program (grund-, påbyggnads-, magister- och master-)400 kurserOmsättning tOtalt 492 miljoner kronorOmsättning UtBIlDNING 394 miljoner kronorOmsättning FORSkNING 98 miljoner kronor, varav 50 procent externfinansiering
2010 års siffror
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 3
INNehåll
Välkommen 5Möjligheternas högskola 7en profil – tre styrkeområden 9Håll drömmen levande 11Kontakt med arbetslivet 13Framstående forskning 17Forskarutbildning 21Högskolebiblioteket 21Tillsammans för utveckling 23Innovationsstöd för tillväxt 25Studera i halmstad 27
4 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 5
VälkOMMeN tIll OSS
Det är lätt att förstå att Högskolan i Halmstad är populär och att många vill studera här. Förra året hade vi rekord i antal sökande till våra utbildningar och nu har vi cirka 11 000 studenter. Vår forskning är framstående och inom flera områden internationellt erkänd.
Vi har mycket att erbjuda och här skapas möjligheter för alla. Alla människors lika värde är självklart för oss. Hög-skolan är till för alla och ska vara tillgänglig för alla. Det är viktigt att personal och studenter med olika etniska och sociala bakgrunder känner sig välkomna.
Vi vill gärna berätta om allt som händer här! Det låter sig naturligtvis inte göras i en enda broschyr, men vi har i denna skrift samlat en del av det som sker och som vi tror kan vara intressant.
Jag brukar ibland beskriva högskolan som ett kommuni-cerande kärl. Vi har, å ena sidan, ett stort ansvar för att den kunskap som finns och tas fram här kommer samhäl-let till godo och kan göra nytta på olika sätt. Å andra sidan är vi – och vill vara – mottagare och samtalspart, och ta del av det som är aktuellt och viktigt för andra samhällsak-törer. Sådana inspel berikar och utvecklar vår utbildning och forskning, och vårt arbetssätt.
Min övertygelse är att den nyttigaste kunskapen och också den nödvändiga för att kunna möta alltmer komplexa samhällsproblem, är den som sker över ämnesgränser och över organisationsgränser. Lokalt, regionalt, nationellt och globalt. För att kunna nyttiggöra forskning måste vi vara öppna mot omvärlden. Vi måste delta i, och bjuda in till, det offentliga samtalet med örat mot marken. Vad är aktuellt och vad är angeläget?
Som ny rektor på Högskolan i Halmstad vill jag verka för att kärlet ständigt sjuder av aktivitet och kommunikation genom goda samtal om kunskap, forskning, utbildning och samproduktion.
Jag hoppas att du ska finna den här broschyren intressant och bli nyfiken att vilja veta mer. Välkommen att ta kon-takt och diskutera angelägna frågor tillsammans med oss, i olika sammanhang och i olika rum.
Mikael Alexanderssonrektor
6 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 7
möjligHeternas HögskolaHögskolan i Halmstad är ett populärt lärosäte. Vi är kän-da för vårt rika utbildningsutbud och vår speciella atmo-sfär. Här är inga trösklar höga. Här finns mångfald och stora valmöjligheter samtidigt som närheten är påtaglig. Närhet mellan studenter och lärare, mellan ämnen och mellan Högskolan och andra aktörer i samhället.
Forskningen är framstående och inom flera områden in-ternationellt välrenommerad. Samarbete mellan männi-skor, mellan organisationer och mellan kulturer är både viktigt och berikande, såväl för individer som för samhäl-len. Samverkan är helt nödvändig för att utbildning och forskning ska utvecklas. Lika viktigt är det att den kun-skap som utvecklas här, på Högskolan i Halmstad och på andra lärosäten, blir möjlig för människor att använda.
Ända sedan starten har samverkan varit ett kännetecken för Högskolan i Halmstad. Vår interaktion med företag, föreningar, kommuner, landsting, skolor, andra utbild-nings- och forskningsaktörer är omfattande. Varje dag på-går samarbeten i olika former: projekt, fadderverksamhet, gästföreläsningar, praktik, examens- och uppsatsarbeten.
Det är därför som vi säger att Högskolan i Halmstad är möjligheternas högskola. Här skapas unika och ypperliga möjligheter att förverkliga drömmar och idéer. På egen hand eller tillsammans med andra.
höGSkOlaN I halMStaD
1983 blev Högskolan i halmstad ett självständigt lärosäte. De första utbild-
ningarna startade dock långt tidigare, redan
i början av 1970-talet.
Lina Lundgren lever sin dröm. Efter studier på Biomekanikingenjörsprogrammet på Högskolan är hon nu lärare och doktorand och forskar om sin stora passion i livet – kitesurfning.
8 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 9
Verksamhet
livskvalitet
Produkter
Samverkan, innovation och välbef nnande
en proFil – tre styrkeområdenPå Högskolan i Halmstad har vi tre styrkeområden inom utbildning och forskning. Det betyder att vi profilerar oss inom tre områden där vi både har den breda basen och det som sticker ut och som sammantaget gör oss duktiga och framgångsrika. Dessa är utveckling och studier av:
VerksamHet med särskild inriktning innoVationsVetenskapInom detta styrkeområde fokuseras utveckling av verk-samheter i stort. Här förenas tekniska och naturveten-skapliga synsätt med samhällsvetenskapliga i spännande kombinationer. Forskningen handlar till exempel om ent-reprenörskap, innovationer, samhällsförändringar, miljö och ledarskap. På forskarutbildningsnivå har vi inom detta område rätt att examinera i innovationsvetenskap, något som gör oss unika.
prodUkter, proCesser och tjÄnster med särskild inriktning inFormationsteknologiHär finns gränsöverskridande utbildning och forskning. Naturvetenskap och teknik möts inom biomekanik, miljö-teknik, energiteknik, hälsoteknik och IT. Forskningen om inbyggda och intelligenta system är något som Högskolan är särskilt känd för, inte minst internationellt. Vi har exa-mensrättighet på forskarutbildningsnivå inom området informationsteknologi.
liVskValitet, VÄlFÄrd och kUltUr med särskild inriktning HÄlsa och liVsstil En del av Högskolans profil är inriktad på människors livskvalitet. Det handlar om välfärd och livsstil men också om kultur, utbildning och lärande, idrott, vård och hälsa. Vi har både traditionella och unika program och kurser inom humanistiska, samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Forskningen inom detta område är ofta flerveten-skaplig och omfattar många olika perspektiv. På master-nivå har vi examensrätt i ämnet hälsovetenskap och på forskarutbildningsnivå planeras för examensrätt i hälsa och livsstil.
samVerkan, innoVation oCH VÄlbeFinnande Vi har dessutom tre ledord som vi tycker är extra viktiga och som vi vill ska karaktärisera vår utbildning och forsk-ning – samverkan, innovation och välbefinnande. Vi arbe-tar hela tiden för att förnya, förbättra och utveckla dessa.De är drivkrafter i det dagliga arbetet och främjar samspe-let mellan våra styrkeområden.
höGSkOlaNS pROFIl
högskolan i halmstad har tre styrkeområden
inom utbildning och forskning.
10 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
biologhälsopedagogkulturskribent
arbetsvetare
medieproducentit-forensiker
cad-tekniker
miljövetare
civilekonomingenjör
förskolläraremekatronikingenjör turismutvecklareambulanssjuksköterska
internationell marknadsförarewebbdesign
erlärare
energiekonomsystemutvecklare
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 11
Håll drömmen leVandeDet kan finnas många anledningar till att man väljer att studera. Några vill ”ha en utbildning”, några vill fortbilda sig och några har siktet inställt från början, och vet precis vilket målet är. Vilken anledningen än är vill vi att våra studenter ska ha möjlighet att förverkliga sina drömmar. I praktiken innebär det att oavsett om man väljer traditio-nella utbildningar eller unika spännande kombinationer, kan man vara säker på att utbildningen håller hög kvali-tet och att lärarna är duktiga pedagoger och framstående forskare.
All utbildning är kopplad till forskning, vilket innebär att utbildningen har sin grund i relevant och aktuell forsk-ning och att forskare deltar i undervisningen. En del av våra program och kurser ges på distans. Det ger möjlighe-ter att studera även för den som på grund av geografiskt avstånd, arbete eller familjeförhållanden har svårt att följa de utbildningar som finns på campus.
Vill man läsa vidare finns det magister-, master- och på-byggnadsutbildningar. Sedan sommaren 2010 har vi ock-så forskarutbildning. Läs mer om det på sidan 21.
Som ett av få lärosäten lyckades Högskolan i Halmstad att få examensrättigheter för den nya lärarutbildningen på alla sökta nivåer: förskole-, grund- och gymnasienivå.
Kort sagt: den som studerar på Högskolan i Halmstad kan vara säker på att få en utbildning som håller hög kvalitet och att man får med sig nyttig kunskap för framtiden. En utbildning ger inte automatiskt jobb, men den öppnar nya möjligheter. Med en akademisk examen i bagaget ökar valmöjligheterna och tryggheten på arbetsmarknaden.
VÄrlden tUr & retUrInternationalisering är en viktig del i att ge utbildningen hög kvalitet. Högskolan i Halmstad erbjuder gott om möj-ligheter att studera vid utländska lärosäten och att göra praktik utomlands. På motsvarande sätt kommer utländska utbytesstudenter till Halmstad och det internationella in-slaget på campus är påtagligt. Högskolan har många utby-tesavtal och samarbeten med universitet runt om i världen.
täNk VIDaRe
högskolan i halmstad finns också i Varberg.
till campus Varberg har vi förlagt ett par av våra utbildningar, till exempel
sjuksköterske- och energi-ekonomprogrammen.
12 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 13
kontakt med arbetsliVet – nÄrHet till arbetsmarknadenFlera undersökningar visar att våra studenter får jobb ef-ter studierna. Enligt Swedish Economic Forum (2010) har Högskolan i Halmstad betydande effekt på regional utveck-ling genom att våra studenter är framgångsrika i att starta företag.
Vi hamnar i toppen år efter år i Svenskt näringslivs rank-ning av hur bra landets lärosäten är på att samverka med näringslivet. 2010 blev Utvecklingsingenjörsprogrammet bäst i landet, alla kategorier, och samma program har till-sammans med Maskiningenjörsprogrammet utsetts till årets teknikutbildning i Sverige 2011.
Vi är övertygade om att arbetslivskontakter under utbild-ningen är en del av förklaringen och satsar därför extra på samverkan och kontaktskapande.
Utbildningar vid Högskolan i Halmstad kännetecknas av nära samarbete med näringsliv, organisationer och före-ningar. 99 procent av alla våra program har någon form av samverkan med omvärlden. Det kan ske genom till ex-empel praktik, fadderföretag och projekt där teori varvas med nyttig praktisk erfarenhet.
kONtakteR & NäRhet
99 procent av våra program har någon form av samverkan
med omvärlden.
14 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 15
kreatiVitet oCH grÄnsöVerskridandeHögskolan i Halmstad har lång tradition av att utveckla kunskaper om innovation, entreprenörskap och affärsut-veckling. Sedan mer än 30 år är detta en plats där förmågan till kreativitet och skaparkraft ständigt manifesteras. Våra studenter är framgångsrika och belönas ofta med utmär-kelser och stipendier. Ett av Sveriges mest framgångsrika företag, HMS, startade en gång som ett studentprojekt och en annan student utnämndes nyligen (februari 2011) till en av Sveriges 101 främsta supertalanger. Detta är bara ett par exempel, listan kan göras mycket, mycket lång. ”Ta-sig-för-samhet” och företagsamhet uppmuntras vid Högskolan i Halmstad. Många av våra utbildningar är utformade så att studenterna får vana att leda projekt, ut-nyttja sina drivkrafter och tänka kreativt. Vi har ett väl utbyggt stöd för den som vill testa en idé eller starta eget. Våra studentinspiratörer coachar, inspirerar och stöd-jer alla studenter som funderar på att starta företag eller som vill utveckla en affärsidé. De håller till i Science Park Halmstad, som ägs gemensamt av Högskolan i Halmstad och Halmstads kommun. I Science Park Halmstad får unga företag chans att utvecklas med hjälp av professio-nella coacher.
på Utexpo spirar kreatiVitetenUtexpo är en av Högskolan i Halmstads äldsta och största traditioner. Det är den årliga examensmässan, då 100-tals studenter visar upp sina examensprojekt fyllda med upp-finningsrikedom och skaparglädje.
lektor sten FåHrés minnesFondEn donation av den bortgångne lektorn Sten Fåhré gör att Högskolans utvecklingsingenjörsstudenter varje år kan be-lönas med stipendier på sammanlagt 400 000 kronor för bland annat ”bästa examensprojekt” och ”bästa student”.
kONtakteR & NäRhet
I mer än 30 år har högskolan i halmstad
varit en plats för kreativitet och skaparlust.
-
Andreas Johansson, Arvid Nilsson och Johan Ohlsson belönades med 100 000 kronor ur Lektor Sten Fåhrés minnesfond 2010 för bästa examensprojekt på Utvecklingsingenjörsprogrammet.
16 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 17
Högskolan i Halmstad bedriver forskning inom många spännande områden. Forskningen är ofta mångvetenskap-lig, det vill säga den spänner över flera ämnesområden. Ett annat kännetecken är den nära kontakten med nä-ringsliv, föreningsliv och offentlig sektor.
Den forskning som våra forskare bedriver speglar Högsko-lans profil och bidrar till allmän kunskapsutveckling i sam- hället och ger samtidigt utbildningar forskningsanknyt-ning. Omkring hälften av pengarna som finansierar forskningen vid Högskolan i Halmstad kommer från ex-terna bidragsgivare. De största finansiärerna är Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Vetenskapsrådet och Vinnova. Högskolans forskning sam-ordnas av fakultetsnämnden och organiseras i forsknings-miljöer inom de tre styrkeområdena.
styrkeområde VerksamHetInom detta styrkeområde finns forskningsmiljöerna:
Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning – CielCIEL utvecklar forskning och kunskaper om innovation, entreprenörskap och regionalt lärande. Forskningen berör områden som nya, små och medelstora företags utveckling och fokuserar frågor som har att göra med innovations- och produktutvecklingsarbete, strategi och ledning, entrepre-nörskap, marknadsföring, finansiering, organisering, styr-ning och internationalisering.
Centrum för studier av politik, kommunikation och medier – CpkmHär forskar statsvetare och medievetare inom områden som politisk kommunikation, medier, dokumentär fram-ställning, identitets- och integrationsfrågor, globalisering och demokrati.
samhällsförändring, lärande och sociala relationer – slsrSLSR bedriver forskning om genusrelationernas betydel-se för ökad förståelse av förändrings- och lärprocesser i samhället, om globalisering, nya arbets- och livsmönster, ökad datoranvändning och den snabba utvecklingen av kommunikationsteknologi. (SLSR har sin bas även inom styrkeområdet Livskvalitet, välfärd och kultur.)
FRaMStåeNDe FORSkNING
högskolan i halmstads forskning är ofta
mångvetenskaplig.
18 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 19
styrkeområde prodUkterInom detta styrkeområde finns forskningsmiljöerna:
eis – inbyggda och intelligenta systemEIS är Högskolans största forskningsmiljö. EIS har stor bredd med tydligt fokus. Inbyggda dator-, sensor- och kommunikationssystem baserade på ny möjliggörande teknik utvecklas för intelligenta produkter, processer och tjänster.
maskinteknisk produktframtagning – mtekForskningsmiljön är inriktad på produkters funktionella ytor och på tidiga produktutvecklingsfaser, design och digitala produktmodeller. Också forskning om industriell fotonik, lättviktsstrukturer och vindkraftsteknik bedrivs.
bio- och miljösystemforskning – blessMiljön bedriver forskning om biologi och kemi med inriktning på ekologi–miljövetenskap och biomedicin–biomekanik.
styrkeområde liVskValitetInom detta styrkeområde finns forskningsmiljöerna:
Centrum för forskning om vård, hälsa och idrott – CVHiCVHI forskar inom ämnen som folkhälsovetenskap, handikappvetenskap, hälsovetenskap, kulturgeografi, om-vårdnad, pedagogik med inriktning hälsa, psykologi, psy-kologi med inriktning idrott, samhällsodontologi, socialt arbete, sociologi och språkvetenskap.
Forskning om utbildning och lärande – FUllDenna miljös forskning handlar om ämnesdidaktik (bland annat lärarutbildningens innehåll), praxisnära forskning, samarbete med kommuner och skolor samt om relationer mellan utbildning–skola och omvärld.
kontext och kulturgränser – kk Kontext och kulturgränser är ett forum för Högskolans forskning inom humaniora.
FRaMStåeNDe FORSkNING
Vår forskning har nära kontakt och goda relationer
med näringsliv, föreningsliv och offentlig sektor.
På Högskolan finns Hälsoteknikcentrum Halland, en utvecklingsmiljö där företag, användare, de halländska kommunerna, Region Halland och Högskolan gemensamt utvecklar produkter och tjänster inom hälsoteknikområdet.
BILD KOMMER RÅN ROLAND
20 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 21
Högskolan i Halmstad har sedan år 2010 rätt att utfärda doktorsexamen inom områdena innovationsvetenskap och informationsteknologi.
Innovationsvetenskap kan förstås utifrån ekonomisk ut-veckling och förändringar i näringsliv och samhälle och handlar bland annat om entreprenörskap, företagsstyr-ning och affärsutveckling. Forskarutbildningen på om-rådet är inriktad på dynamiken i innovationsprocesser, samspel mellan olika aktörer samt kommersialiserbarhet, särskilt i internationella sammanhang.
Informationsteknologi omfattar exempelvis dataveten-skap, telekommunikation, systemteknik och elektrotek-nik. Inledningsvis ordnas forskarutbildning inom två äm-nen: datateknik och signal- och systemteknik.
Biblioteket är en viktig gemensam kunskapsresurs för utbildning och forskning inom högskolan. Det är en del i campusmiljön, som lockar till studier, möten och kreativi-tet hos studenter, lärare och forskare. Biblioteket är ett of-fentligt forskningsbibliotek, öppet för alla som har behov av att använda dess samlingar och kompetens.
Högskolebiblioteket bidrar genom samlingar och service till att Högskolan i Halmstad är ett specialiserat lärosäte som med internationellt erkänd forskning, forskarutbild-ning och utbildning aktivt deltar i utvecklingen av män-niska och samhälle.
FORSkaRUtBIlDNING
Sedan 2010 har vi rätt att utfärda doktorsexamen
inom områdena innovationsvetenskap och
informationsteknologi.
höGSkOleBIBlIOteket
Biblioteket är en viktig gemensam kunskaps-resurs för utbildning
och forskning.
Katrin Sjöberg är doktorand på Högskolan i Halmstad och har fått i uppdrag av ETSI, ett europeiskt standardorgan för telekommunikation, att utreda hur dagens standard för trådlös och säkrare fordonskommunikation kan utvecklas.
22 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 23
tillsammans För UtVeCklingSamverkan med andra delar av samhället är centralt och viktigt för Högskolan. Vi tror att kunskap utvecklas bäst i samverkan mellan olika aktörer, och i samspel mellan teori och praktik. Våra ”glokala” nätverk, både i vår region och i övriga världen, är omfattande och relationerna med näringsliv, offentlig sektor, föreningsliv och andra utbild-nings- och forskningsinstitutioner nära.
En stor del av vår samverkan är inriktad på att studenterna ska få kontakt med arbetslivet under sin studietid. Det är viktigt att studenternas kunskap knyts till den verklighet som de kommer att jobba i efter studierna. Samverkan är en chans att pröva teoretiska kunskaper i praktiken, få kontakter och skapa nätverk. Vi uppmuntrar företagsam-het och det vi kallar ”ta-sig-för-samhet”. Vår högskola har alltid varit en grogrund för innovationer och nyföretagan-de. På många av våra utbildningar får studenterna vana att leda projekt, utnyttja sina drivkrafter och tänka krea-tivt – mycket tack vare utbildningarnas nära samarbete med näringsliv, offentlig sektor och föreningsliv. Utbytet är ömsesidigt. Företag och organisationer får tillgång till Högskolans kunskap och kompetens och samtidigt möj-lighet att visa upp sin verksamhet och säkerställa framtida rekryteringsbehov.
Det finns många sätt att samverka med Högskolan. Det kan handla om allt från att studenter gör mindre projekt på en arbetsplats till ett mer långsiktigt forskningssamar-bete. Här är några exempel på samverkan:
samarbete med studenterExamens- och uppsatsarbeten, gemensamma projektarbe-ten, praktik och fadderföretagsverksamhet.
samarbete med forskare Gemensamma forskningsprojekt, mötesplatsen Hälsotek-nikcentrum och uppdragsforskning.
kompetensutveckling Uppdragsutbildning, Regionalt utvecklingscentrum, Ledar-skapsakademin och Jämställdhetscentrum Halland.
påverkan på Högskolans utbildningarUtbildning i samverkan, öppna föreläsningar, gästföre-läsningar, program- och branschråd, kvalificerad yrkes-utbildning samt lärcentrum.
SaMVeRka MeD OSS
Samverkan med andra delar av samhället är viktigt för
att utveckla utbildning och forskning. lika viktigt är
det att den kunskap som utvecklas här kommer
samhället till del och blir möjlig att använda.
24 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 25
Högskolans innoVationsstöd Högskolans ambition är att ta tillvara den kreativitet och idérikedom som finns bland våra studenter och forskare. Studenter som vill vidareutveckla idéer till nya produk-ter, tjänster eller företag har möjlighet att redan under studietiden testa sina affärsidéer genom Högskolans fö-rinkubator. Forskare som vill utveckla forskningsresultat i företagsform får på samma vis stöd.
Förinkubatorn drivs av Högskolan i Halmstad och finns i Science Park Halmstad. Science Park Halmstad, som ägs gemensamt av Högskolan i Halmstad och Halmstads kommun, driver inkubatorn. Inkubatorn är nästa steg för nystartade företag efter en tid i förinkubatorn. Inkubatorn tar hand om unga företag från såväl akademi som närings-liv och offentlig sektor, och ger stöd i tillväxtprocessen. I Science Park Halmstads verksamhet ingår även ett före-tagshotell.
Förutom hjälp att starta företag rymmer Högskolans inno-vationsstöd verksamheter som studentinspiration, karriär-vägledning och stipendier. Studentinspiratörerna arbetar med att stödja, coacha och inspirera studenter till entre-prenörskap och nyföretagande inom alla ämnesområden.
Högskolans holdingbolag investerar – genom riskkapital och kompetens – i kunskapsintensiva lokala och regionala företag med koppling till Högskolan.
INNOVatION
Genom vårt innovations-stöd hjälper vi både
studenter och forskare att vidareutveckla idéer
till nya produkter, tjänster eller företag.
högskolans studentinspiration
26 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • 27
en kreatiV miljö gör det lÄtt att triVasDet är lätt att trivas på Högskolan i Halmstad. Högsko-leområdet – campus – kallas Kvarteret Bærtling efter den kände konstnären Olle Bærtling.
Allt ligger samlat på ett ställe och här finns undervisnings-lokaler, projektrum, bibliotek, gym, idrottshall, restau-ranger, kaféer och kårhus. Här finns ett aktivt studentliv och föreningar av olika slag. Med cykel tar man sig snabbt mellan campus och centrum – och havet, så klart!
På Högskolan i Halmstad arbetar vi för att våra studenter ska få en så bra studietid som möjligt, må väl och utveck-las positivt. Vi arbetar aktivt med jämställdhet och mång-fald och har studenter med olika bakgrund, synsätt och erfarenheter.
Hos oss finns inga höga trösklar. Studiemiljön präglas av närhet mellan lärare och studenter, mellan ämnesområden och mellan Högskolan och andra delar av samhället.
Högskolan erbjuder en kreativ och utvecklande miljö. Här finns stöd för studenter som vill starta eget företag och det ordnas regelbundet aktiviteter för att inspirera och sporra till nytänkande. Det finns också en rad verksamhe-ter som hjälper och ger stöd i studievardagen, bland annat Studenthälsan, Skrivpunkten och Studentcentrum.
StUDeRa I halMStaD
Staden, stränderna, stämningen – i halmstad
är det lätt att känna sig hemma. Med cykel tar man
sig snabbt och enkelt mellan stadskärnan, skogar och havet – och högskolan.
halMStaD – StaDeN MeD tRe hJäRtaN
28 • HÖGSKOLAN I HALMSTAD
Högskolan i HalmstadBox 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: Kristian IV:s väg 3
Telefon: 035-16 71 00 • Telefax: 035-18 61 92 [email protected] • www.hh.se
Hög
skol
an i
Hal
mst
ad, i
nfor
mat
ions
avde
lnin
gen,
okt
ober
201
1. T
ryck
: Ela
nder
s, 1
000
ex.
Högskolan i Halmstads campus kallas Kvarteret Bærtling efter den kände konstnären Olle Bærtling (1911–1981) som föddes i Halmstad. Runt om på campus finns flera av hans verk tack vare ett samarbete med Bærtlingstiftelsen och Halmstads kommun.