DEN NYA EKONOMIN

35
1 DEN NYA DEN NYA EKONOMIN EKONOMIN Klas Eklund, SEB ABF, 00-04-10

description

DEN NYA EKONOMIN. Klas Eklund, SEB ABF, 00-04-10. VAD ÄR ”NY EKONOMI”?. Ny teknik med stark IT-utveckling? Mer effektivt fungerande ekonomi? Radikalt nya förhållanden som kräver ny teori?. Resultat: Ekonomierna fungerar bättre, gamla samband tänjs - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of DEN NYA EKONOMIN

Page 1: DEN NYA EKONOMIN

11

DEN NYA DEN NYA EKONOMINEKONOMIN

Klas Eklund, SEB ABF, 00-04-10

Page 2: DEN NYA EKONOMIN

22

VAD ÄR ”NY EKONOMI”?VAD ÄR ”NY EKONOMI”?

• Ny teknik med stark IT-utveckling?• Mer effektivt fungerande ekonomi?• Radikalt nya förhållanden som kräver ny teori?

Min definition:• Ny teknik• Globalisering• Sundare politik

Resultat: Ekonomierna fungerar bättre, gamla samband

tänjs - men fortfarande kan “gamla” ekonomiska

teorier användas

Page 3: DEN NYA EKONOMIN

33

1. GLOBALISERING1. GLOBALISERING

• Handelsexpansion, tullavveckling, direktinvesteringar

• Fria kapitalrörelser, internationell kapitalmarknad

• Ny teknik ändrar utväxlingsförhållandet mellan kvalitet och kostnad

Resultat: Hårdare konkurrens, snabbare produktivitetstillväxt, större marknad, högre tempo, kulturell integration - och minskat utrymme för ekonomisk politik

Page 4: DEN NYA EKONOMIN

44

2. “THE GOLDEN 2. “THE GOLDEN STRAITJACKET”STRAITJACKET”

• Globaliseringen samt hemska erfarenheter av hög inflation tvingar fram låginflationspolitik

• Stramare finanspolitik; budgetmål• Avregleringar• Behovet av attraktionskraft på de

internationella marknaderna– fungerande regel- och skattesystem– bra utbildning– god infrastruktur

Page 5: DEN NYA EKONOMIN

55

3. EN INDUSTRIELL 3. EN INDUSTRIELL REVOLUTIONREVOLUTION

• IT: Inledningen av genomgripande industriell revolution; Den tredje efter ånga och el/bensinmotor

• Får stora effekter när tekniken byggs in i fler sektorer

• Tar decennier innan den blommar ut fullt. I dag ingen aning om hur stora effekterna blir eller var de kommer

• Viktig poäng: Inte IT-sektorn i sig som är det viktiga på lång sikt!

Page 6: DEN NYA EKONOMIN

66

DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN TAR SPRÅNGTAR SPRÅNG

• Förenklad och mer effektiv kommunikation– Hårdvara: Moores lag– Mjukvara: mer användarvänlig, interface människa-

dator– Bredband och trådlöst– Verklig interaktivitet möjlig - överallt och jämt

• Mer intelligenta produkter och processer– Fler chips i andra produkter än datorer– “Tänkande” produkter, självreglerande processer– Skräddarsydd produktion på allt fler områden– Samspel med mikromotorer

• Framtiden: Bioteknik, nanoteknik

Page 7: DEN NYA EKONOMIN

77

MAKROEFFEKTERMAKROEFFEKTER

• Högre tillväxt... – Ny teknik, utvecklingsblock och kluster av

innovationer– Investeringar och kapitalrationalisering– Ökad produktivitet - sent omsider

• ...utan hög inflation?– Transparens och hårdare konkurrens– Ökad konsumentmakt– Lägre transaktions- och distributionskostnader

• Vad är bestående resp. engångseffekt?• Vad beror på ny teknik resp. sundare

politik?

Page 8: DEN NYA EKONOMIN

88

E-COMMERCEE-COMMERCE

• IT tar sig in i alla företag via handeln• B2C mest omskrivet - men har också problem• B2B växer snabbare och blir viktigare. GS

prognos: från 0,5% till 10% på fem år– Transaktionskostnaderna sjunker med 90%?– Tid order-leverans sjunker med 75%– Prisnivån sjunker med 10%?

• Samt ökad produktion– Effekter på BNP enligt GS: USA 5%, Japan 6%,

Tyskland 5%

Page 9: DEN NYA EKONOMIN

99

B2B-HANDEL I USAB2B-HANDEL I USA(Mdr USD, GS prognos)(Mdr USD, GS prognos)

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Page 10: DEN NYA EKONOMIN

1010

FLER MAKROEFFEKTERFLER MAKROEFFEKTER

• Låg inflation ger låga räntor– både nominellt och realt, mindre skillnad

korta-långa räntor • Mindre konjunktursvängningar

– mindre lager, lägre inflation, mer stabil penningpolitik, inte stop-go-politik

• Bättre fungerande arbetsmarknad– arbetslösheten sjunker, förutsatt

avregleringar• Effekter syns främst i USA. Europa har

gått igenom fler makrochocker och ligger efter både politiskt och tekniskt

Page 11: DEN NYA EKONOMIN

1111

USA: NIRVANA?USA: NIRVANA?

USA CPI all items [c.o.p 4] USA Gross Domestic Product, Volume, AR, sa [c.o.p 4]

Source EcoWin

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

Page 12: DEN NYA EKONOMIN

1212

USA: ARBETSPRODUKTIVITETUSA: ARBETSPRODUKTIVITET(index 1992 = 100)(index 1992 = 100)

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 9980

85

90

95

100

105

110

115

80

85

90

95

100

105

110

115

Page 13: DEN NYA EKONOMIN

1313

USA: NYTT LAGERMÖNSTERUSA: NYTT LAGERMÖNSTER

Inventories/Sales manufactoring Inventories/sales business

Source EcoWin

58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 021,3

1,4

1,5

1,6

1,7

1,8

1,9

2,0

2,1

1,3

1,4

1,5

1,6

1,7

1,8

1,9

2,0

2,1

Page 14: DEN NYA EKONOMIN

1414

USA: NYTT USA: NYTT INVESTERINGSMÖNSTERINVESTERINGSMÖNSTER

(usa01040/usa01006)*100Source EcoWin

60 65 70 75 80 85 90 95 0010

11

12

13

14

15

16

17

18

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Page 15: DEN NYA EKONOMIN

1515

MEN INGEN GLASKLAR MEN INGEN GLASKLAR TOLKNINGTOLKNING

USA Output per hour, all persons, business sector, sa [ma 5, c.o.p 4]Source EcoWin

60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

Page 16: DEN NYA EKONOMIN

1616

TVIVLARNATVIVLARNA

• Gordon: Produktiviteten har främst ökat i hårdvaruindustrin

• Krugman: Arbetslösheten har fallit ungefär i den utsträckning Okuns lag spår

• Slutsats: För tidigt dra säkra slutsatser om höjd tillväxt.

Men tvivlarna har blivit allt färre, och mindre högljudda. Framför allt 1999 har

medfört många konvertiter.

• Fed’s Oliner: Av 1%-enhet högre produktivitet har ca hälften kommit från ny teknik

Page 17: DEN NYA EKONOMIN

1717

USA: OKUNS LAGUSA: OKUNS LAG(sambandet arbetslöshet/tillväxt 1960-99)(sambandet arbetslöshet/tillväxt 1960-99) 4.0

3.0

2.0

1.0

0.00

-1.0

-2.0

-3.0

-4.0 -2.0 0.0 2.0 4.0 6.0 8.0

Page 18: DEN NYA EKONOMIN

1818

ÄVEN I SVERIGE: ÄVEN I SVERIGE: LÄGRE INFLATION LÄGRE INFLATION

Konsumentpriser Underliggande inflation UND1X

Source EcoWin

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02-2.5

0.0

2.5

5.0

7.5

10.0

12.5

15.0

-2.5

0.0

2.5

5.0

7.5

10.0

12.5

15.0

Prognos

SEB

Page 19: DEN NYA EKONOMIN

1919

MIKRONIVÅNMIKRONIVÅN• Mer effektiva marknader..

– Förbättrad info, lägre transaktionskostnader• ...och ibland annorlunda, i nätverksekonomi

– Stigande användning ger stigande värde– Ofta fallande styckkostnader

• Standards nödvändiga - ålagda eller spontana

• Slutsats: Nätverksmarknaderna ofta instabila; “tippar” mot tillfälliga monopol

– Starka incitament att snabbt ta marknads-andelar - till varje pris

• En delförklaring till svindlande värderingar

Page 20: DEN NYA EKONOMIN

2020

OMKASTADE UTBUDS- OCH OMKASTADE UTBUDS- OCH EFTERFRÅGERELATIONER?EFTERFRÅGERELATIONER?

Vanlig marknad

Pris

Utbud

Efterfrågan

Kvantitet

Pris

Utbud

Efterfrågan

Kvantitet

Nätverksmarknad

Page 21: DEN NYA EKONOMIN

2121

NASDAQ OCH S&P 500NASDAQ OCH S&P 500

USA Nasdaq Composite index, close daily USA S&P 500 Composite index, close daily

Source EcoWin

81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 000

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

5500

Page 22: DEN NYA EKONOMIN

2222

STOCKHOLM TEKNIKBÖRSSTOCKHOLM TEKNIKBÖRS

Sweden Affärsvärlden Generalindex, close dailySource EcoWin

81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 000

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

Page 23: DEN NYA EKONOMIN

2323

MIKRO: OMVÄLVANDE MIKRO: OMVÄLVANDE FÖR FÖRETAGENFÖR FÖRETAGEN

• Ronald Coase: Transaktionskostnader och informationshantering avgör företags-strukturen

• IT ändrar förutsättningarna– Länken mellan produkterna och

informationen bryts– värdekedjan bryts och kan sättas samman

på nytt sätt:– “Unbundling”

• IT är en “disruptive technology”

Page 24: DEN NYA EKONOMIN

2424

0

20

40

60

80

100

120

1922

1927

1932

1937

1942

1947

1952

1957

1962

1967

1972

1977

1982

1987

1992

1997

Antal år nå 50 miljoner i USA:Radio: 38TV: 13Kabel: 10Internet: 5

SNABBT GENOMSLAG FÖR INTERNETSNABBT GENOMSLAG FÖR INTERNET

Källa: Morgan Stanley Dean Witter

Radio

TVKabel

Internet

Page 25: DEN NYA EKONOMIN

2525

FÖRETAGSLEDARES SYN PÅ INTERNETS BETYDELSE

Källa: Economist

0 10 20 30 40 50 60 70

Ingen effekt

Viss effekt

Stor effekt

Omvälvande

Nu

Om 3 år

%

Page 26: DEN NYA EKONOMIN

2626

UTMANINGAR FÖR UTMANINGAR FÖR MANAGEMENT (1)MANAGEMENT (1)

• Styrning och informationshantering– Platta organisationer– Uppmuntra infospridning

• Mellanhändernas roll– Från fysisk distributör till elektronisk

navigatör• Data mining

– Lär om kunden!– Möjligheter till både snabba och djupa

relationer till olika grupper

Page 27: DEN NYA EKONOMIN

2727

UTMANINGAR FÖR UTMANINGAR FÖR MANAGEMENT (2)MANAGEMENT (2)

• Var beredd på tvära kast– Även för det välskötta företaget med bra

produkter!• Undvik inlåsning

– Varning för dyra, tröga system– Kortare produktcykler– Flexibilitet!

• Tillåt experiment– Kanske t.o.m kannibalism!

• Ledningens ansvar– Driv på, föregå med gott exempel

Page 28: DEN NYA EKONOMIN

2828

VILKA HAR VUNNIT? VILKA HAR VUNNIT?

Hittills: Snävare IT-sektor– Nätverksleverantörer, trådlös kommunikation,

mjukvaru- och applikationsindustri, multimedia, e-commerce, telekom- och internetoperatörer

Framöver: ”Sektorsrotation”, vinnare i andra branscher

– Finansmarknad, underhållning, detaljhandel, verkstadsindustri

På sikt: Sammansmältning av branscher

Glöm inte att det finns enverklighet bortom den virtuella.

Efterfrågan och löneläge för hantverk...

Page 29: DEN NYA EKONOMIN

2929

INGET NATIONELLT INGET NATIONELLT KONTROLLRUMKONTROLLRUM

• Globaliseringen öppnar för friare upplåning - för den kreditvärdige

• Räntan mer svårstyrd, finanspolitiken mer begränsad

• Slutsats: Det är dyrt att gå emot marknaden

“När jag var barn drömde jag om att bli återfödd som basebollstjärna eller president. I dag drömmer jag om att återfödas som obligationsmarknaden. Då kan man hunsa vem som helst” James Carville

Page 30: DEN NYA EKONOMIN

3030

ÄVEN STRUKTURERNA ÄVEN STRUKTURERNA KONVERGERARKONVERGERAR

• Den “anglosaxiska modellens” framgångar

– Planekonomiernas kollaps– Den “skandinaviska modellens” problem– Den “asiatiska modellens” problem

• Rörliga skattebaser sätter tryck på utjämning av skatterna - kapital, arbete, konsumtion

• Snart bara en valuta i Europa. Blir färre även globalt?

Page 31: DEN NYA EKONOMIN

3131

SMÄRTSAMT FÖR MÅNGASMÄRTSAMT FÖR MÅNGA

• Möjligheter: Produktivitet, tillväxt, bra för konsumenterna

• Men: Hot mot gamla strukturer– Creative destruction– Stora regionala, branschmässiga och individuella

effekter– Nya klyftor - medan gammal fördelningspolitik

inte biter

• Effekter på arbetslösheten beror på arbetsmarknadens flexibilitet

• Bubblor och krascher lär komma• Risk för politisk backlash?

Page 32: DEN NYA EKONOMIN

3232

0

5

10

15%

1900 1920 1940 1960 1980 2000

UTBILDNING LÖNAR SIGUTBILDNING LÖNAR SIG

Källa: Economist

High school

College

Löneökning som ges av ett års extra utbildning (USA sedan 1914)

Page 33: DEN NYA EKONOMIN

3333

““HUMANKAPITALISM”?HUMANKAPITALISM”?

• Humankapitalet styr– först i kraft av sin kompetens– sedan i kraft av sitt ägande

• De gamla klassgränserna och klyftorna byter karaktär

• Politiken får nya arbetsformer– Kravet på snabbhet– Virtuella och globala samtal istf lokala– Elektroniska omröstningar

• Den gamla partistrukturen bryts ned• Vilka ungdomar vill bli politiker?

Page 34: DEN NYA EKONOMIN

3434

SVERIGESVERIGE

Sverige har större potential än vi trott– Kreativitet och språk– IT-mognad– Infrastruktur och management

Men också hinder– Höga skatter på arbete och kapital– Stel arbetsmarknad

• Politisk förvirring: Hur hantera fördelnings-politiken?

• Både konjunkturläge och strukturen ger window of opportunity

• Men är svenska politikerna mogna uppgiften? Vågar de gripa tillfället?

Page 35: DEN NYA EKONOMIN

3535

SLUTSATSERSLUTSATSER

• Stor omvälvning: You ain’t seen nothin’ yet!

• Gynnsamma makroeffekter- men inte så att de kräver ny teori

• Utmaning för management - överallt• Blir smärtsamt för många• Politiken utmanas• Sverige har potential...

...men hänger politikerna med?