1

1 Vägen mot den cirkulära ekonomin – analys och slutsatser

I detta första kapitel sammanfattas de viktigaste resultaten och slutsatserna som framkommer av den mer omfattande genomgången i Kapitel 2. Likaså koncentreras de ekonomisk-politiska slutsatserna i Kapitel 1 till de som utredningen finner mest relevanta medan Kapitel 2 avslutas med en mer genomgripande presentation av olika policy förslag som tidigare förts fram i diskussionen kring cirkulär ekonomi.

Som mer utförligt redogörs för i Kapitel 2 är cirkulär ekonomi inte något nytt begrepp. Under decennier har olika debattörer och beslutsfattare använt sig av detta eller andra ord för att beskriva behovet av att ställa om ekonomin till att bli mindre resurskrävande och bättre för miljön. Grundtanken är att reparera, återanvända och återvinna mer för att minska behovet av nyproduktion, men även att minska åtgången av olika typer av råmaterial.1 Livslängden på olika produkter måste enligt detta synsätt bli längre. Vägen dit går genom att ställa om affärsmodellerna till att företagen ska sälja funktioner istället för produkter.

Denna omställning mot nya affärsmodeller har redan börjat: Uber är världens största taxiföretag men äger inga bilar, Facebook är den globalt mest populära sociala plattformen men företaget skapar inget innehåll, Alibaba är den största detaljisten men håller inga varor i lager, Airbnb är den största rumsförmedlaren men äger inga fastigheter och Spotify distribuerar musik men äger inga inspelningsstudios. Dessa modeller har utvecklats av i första hand affärsmässiga skäl och de möjligheter som den nya tekniken inneburit. De miljömässiga effekterna och resurseffektiviteten har

1 Den s.k. 3R-modeller (Reduce, reuse och recycle)

2

inte alltid stått i fokus och fortfarande finns det ofta incitament för företagen att tillverka produkter med kort livslängd för att konsumenterna ska ersätta de gamla med korta intervaller.

I denna utredning delar vi uppfattningen att en övergång till fler cirkulära affärsmodeller skulle kunna skapa både ekonomiska och miljömässiga vinster. Marknadspotentialen är betydande och 2025 uppskattas delningsbara tjänster omsätta drygt 300 miljarder euro (Felländer m fl 2015). För att lyfta hållbarhetsaspekten behöver sannolikt incitamenten stärkas för att såväl företag som konsumenter i högre utsträckning ska ägna sig åt återproduktion (re-manufacturing) och återvinning (re-cycling). Om företagen till exempel sålde funktionen uppladdning av mobiltelefoner istället för laddare, skulle produkterna göras mer hållbara och kanske mer långlivade.

Samtidigt finns det skäl att nyansera bilden av vinsterna med en övergång till cirkulära affärsmodeller. Det finns områden där det inte är önskvärt att förlänga produkternas livslängd, vare sig ur ett miljömässigt, ekonomiskt eller tekniskt perspektiv. Vi menar därför att alla aggregerade beräkningar av ekonomiska och miljömässiga vinster av att övergå till cirkulära affärsmodeller måste tolkas med stor försiktighet. Lösningarna kommer se olika ut i olika branscher.

1.1 Längre hållbarhet leder inte alltid till miljövinster

Det råder ingen tvekan om att världen står inför stora miljömässiga utmaningar som kommer att ställa krav på en effektivare resursförbrukning. Den cirkulära ekonomin kan bidra till att ställa om produktionen i denna riktning. Samtidigt anser vi i denna utredning att i utformningen av policy kring cirkulär ekonomi måste ambitionen att få fram mer cirkulära affärsmodeller givetvis alltid vara underställda de övergripande miljömålen.

Många har i sin vardag upplevt att det sällan lönar sig att laga äldre produkter jämfört med att köpa nya. För det första är det ofta i praktiken svårt att laga produkterna själva. Idag måste vi uppsöka en bilverkstad om lampan i framljuset slocknar. För det andra blir kostnaden för reparationer av många kapitalvaror alltför hög i

3

relation till nypriset, vilket resulterar i att vi köper nya produkter istället för att laga de gamla. Det kan ofta upplevas som frustrerande att misstänka att det enbart är någon liten del som är sliten när vi slänger en ny diskmaskin och ersätter den med en ny.

Men det är långt ifrån säkert att vi belastar miljön negativt genom att byta ut diskmaskinen. Den tekniska utvecklingen går framåt i snabb takt. Tuffare miljökrav och effektivare produktion gör att nya produkter ofta både har bättre prestanda och är skonsammare mot miljön. Naturvårdsverket (2013) gör en analys av miljöbelastningen av äldre respektive nya kylar och frysar. De nyare modellerna är betydligt mindre skadliga för miljön. Trots att nyproduktion av kylar och frysar innebär en miljöbelastning var Naturvårdsverkets rekommendation att kyl- och frysskåp som var äldre än sju respektive fem år borde bytas ut av miljöskäl. Samtidigt skrev Naturvårdsverket att tillverkarna själva bedömde livslängden på kylarna och frysarna till cirka femton år. När det gäller dessa kapitalvaror ligger alltså inte miljöproblemet i att produkternas livslängd är för kort, utan snarare för lång i relation till de miljövinster som den tekniska utvecklingen gett upphov till.

Resonemanget gäller även andra kapitalvaror. Energi- & klimatrådgivningen, som sköts av 27 kommuner i Stockholmsregionen, rekommenderar utbyte av gamla diskmaskiner mot nya. De menar att ett byte av en tio år gammal diskmaskin kan leda till en energibesparing på 200 kWh/år. Ett annat exempel är bilar. En rapport (WSP 2009) som beställdes av Bil Sweden visar på vilka miljökonsekvenser en förnyelse av det svenska bilbeståndet skulle få. I rapporten konstaterades att det 2008 fanns drygt 1 miljon bilar med modellår 1995 eller tidigare i trafik. Slutsatsen var att om alla bilar som tillverkades 1995 eller tidigare skulle skrotas och ersättas av nya bilar skulle koldioxidutsläppen minska med 1000 kTon/år vilket då motsvarade 5 procent av hela transportsektorns utsläpp.

4

1.2 Cirkulära affärsmodeller leder inte automatiskt till en längre produktlivslängd

Det finns alltså flera exempel på produkter där en längre livslängd sannolikt skulle vara negativt för miljön. En invändning mot detta skulle kunna vara att dessa produkter nu tillverkas enligt en linjär affärsmodell. De är helt enkelt inte byggda för att kunna uppgraderas. Men det är långt ifrån givet att cirkulära affärsmodeller alltid leder till en längre livslängd för produkterna.

Ett exempel är mobiltelefoni. För många är just mobiltelefoni en funktion de köper. Ett fast pris betalas varje månad för att vi ska få tillgång till att bland annat kommunicera, söka information, se filmer och lyssna på musik med en modern telefon. Trots det tillverkas inte telefonerna så att det kan uppgraderas med jämna mellanrum. Istället byter vi telefoner efter ett par år och fortsätter betala samma månatliga summa. Tele 2 erbjuder nu till och med ett abonnemang där telefonen kan bytas ut efter 6 månader.2 Frågan är varför den cirkulära affärsmodellen inte leder till att produkterna byggs så att de lättare kan uppgraderas?

Svaret beror delvis på att konsumenternas preferenser skiftar med tiden. Under en period efterfrågades allt mindre mobiltelefoner medan utvecklingen på senare år har styrts mot att användarna önskat större och större skärmar. Men den tekniska utvecklingen är en minst lika viktig förklaring. I många fall är det tekniken som förändrat konsumenternas preferenser. Genom att det blivit möjligt att streama film och tv-program har också användarnas behov av större skärmar uppstått.

Vidare medför den tekniska utvecklingen att hårdvaran inuti telefonerna blir mer och mer avancerad vilket innebär att det inte är möjligt att bara byta ut enskilda delar för att uppgradera telefonerna. Moores lag, som formulerades av en av Intels grundare, säger att antalet komponenter som kan klämmas in i en integrerad krets fördubblas vartannat år, har visat sig stämma relativt väl.

Det finns heller inget som tyder på att utvecklingstakten av mobiltelefonerna kommer att stanna av och att vi därmed går mot längre livslängder på dessa produkter. Nu forskas det bland annat

2 http://www.tele2.se/mobiltelefoner/apple/apple-iphone-6s-16gb

5

om vikbara skärmar. Dessa ska göra att telefonerna tar mindre plats samtidigt som vi kan vika ut dem när vi har ett behov av en större bildskärm. Det kommer självklart inte vara möjligt att med ett enkelt utbyte av en komponent uppgradera sin gamla telefon till en vikbar.

1.3 Ny teknik ger bättre förutsättningar för cirkulär ekonomi

Den cirkulära ekonomin har således sina begränsningar. Samtidigt finns det mycket att vinna på att minska den globala resursförbrukningen och att, inom de områden som det är möjligt, i högre grad stimulera återanvändning och återvinning. Även om det länge funnits en politisk strävan åt detta håll, förefaller förutsättningarna för en sådan omställning vara bättre nu än på länge. Vi kan se ett antal trender som talar för detta.

1.3.1 Produkter/tjänster kan distribueras digitalt

Inom ett antal områden har tidigare produktion ersatts med en digital distribution av tjänster. Det gäller bland annat musik där försäljningen av CD-skivor minskat kraftigt till förmån för streamad musik. Här har entreprenörsinsatser från bland annat det svenska företaget Spotify spelat en avgörande roll. Även marknaden för dataprogram och böcker har revolutionerats genom den digitala distributionen. Genom att produktionen av fysiska CD-skivor och böcker minskar, reduceras resursförbrukningen. Ett exempel är att produktionen av tidningspapper halverats i Sverige mellan 2000 och 2014.3

Självklart kan inte alla produkter digitaliseras, men sannolikt kommer digitaliseringen leda till minskad tillverkning av flera fysiska produkter. Det behöver inte bara handla om produkter som distribuerar text, bilder och ljud. Ett exempel är att körskolor börjat använda sig av simulatorer istället för bilar i sin verksamhet. Ett annat är möten som inte i lika hög utsträckning behöver ske

3 www.skogsstyrelsen.se

6

fysiskt. Båda dessa exempel på förändringar kan förväntas återverka på efterfrågan på produkter.

1.3.2 Delningsekonomin kan minska produktionsbehovet

Delningsekonomi innebär att både fysiska produkter och information kan användas av ett större antal individer. Genom delningen kan produktionsbehovet minska och därmed även resursutnyttjandet. Globala varumärken som Airbnb, Turo, och Uber har utmanat de traditionella affärsmodellerna inom hotell-, biluthyrnings- och taxinäringarna.

När det gäller fysiska produkter är det bärande konceptet med delningsekonomin att ägarna till dessa produkter endast använder produkterna under begränsade perioder. Under tiden då det inte används kan de hyras eller lånas ut till andra.

Konceptet är inte nytt. Bilpooler har till exempel funnit i många år och medfört att många människor inte behövt köpa egna bilar. Men under senare år teknikutvecklingen bidragit till att delningstjänsterna kunnat växa i omfattning. Det handlar bland annat om betalningslösningar som till exempel Swish, iZettle och Klarna som gjort det betydligt enklare att sköta betalningar mellan privatpersoner i olika nätverk. En annan faktor är den ökade tillgången till smarta telefoner som förenklat informationsdelningen. Utvecklingen innebär att exempelvis användningen av bilarna i bilpoolerna kunnat bli betydligt effektivare. Genom GPS-system kan bilarna parkeras där det passar användarna bäst och inte på förutbestämda platser. Det går också att på sin smartphone se vilken bil i bilpoolen som är närmast och betalningarna för användandet kan ske direkt.

Delandet har nått långt fler områden än bilar. I flera städer finns exempelvis liknande system med cyklar som ofta drivs och finansieras i offentlig regi. Delningslösningarna handlar inte bara om fordon och boende. I Felländer m fl (2015) listas ett antal av de lösningar på delning av fysiska produkter som finns i Sverige just nu. Det gäller bland annat sportartiklar, verktyg och kläder. Det mesta tyder på att delningsekonomin kommer att utvecklas till allt fler områden och få allt fler användare.

7

1.3.3 Robotiseringen kan revolutionera återvinningen

En allt större del av produktionen sker genom robotar. Enligt International Federation of Robotics ökade utbudet av industrirobotar med nära 50 procent mellan 2012 och 2014.4 Dessa robotar har blivit billigare samtidigt som de blivit allt mer avancerade och lättare att ställa om för att utföra olika moment. Utvecklingen har gjort att fler produkter produceras nästan helt av robotar och även mindre företag kan i högre utsträckning använda dem.

Hittills används de mest för att montera produkter och inte för att demontera dem. Men potentialen för att använda dem för återvinning av produkter är stor. Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem vid KTH, menar till exempel att mobiltelefoner inte är en produkt som fungerar att uppgradera. Däremot skulle i teorin varje del kunna gå att återvinna genom användning av robotar. Något förenklat skulle demonteringen kunna ske genom en omvänd monteringsprocess.

Idag skapar återvinningen av delar från mobiltelefoner stora miljöproblem. Det har uppmärksammats att en stor del av västvärldens elektroniska avfall hamnar på soptippar i Afrika, där barn och vuxna försöker utvinna värdefulla metaller från bland annat mobiltelefoner. Arbetet sker bland annat genom att delarna eldas upp. Förutom de negativa hälsoeffekterna för dem som arbetar med detta förgiftas marken och många skadliga ämnen frigörs.5

Det finns därför en stor potential i ett ökat användande av industriella robotar i återvinningen av massproducerade produkter. Det skulle leda till minskad miljöförstöring och minskat resursutnyttjande genom större återvinning. Ett möjligt problem i sammanhanget är att företag som åtar sig att demontera elektroniken måste ha tillgång till den fulla informationen om hur produkten monterades.

4 www.ifr.org 5 Se bland annat https://blog.unicef.se/2012/01/05/ghana-export-av-avfall-till-afrika/

8

1.3.4 Förbättrade förutsättningar för reparationer genom 3D-printrar

En av utmaningarna när det gäller att öka livslängden på olika produkter är att det ofta är svårt att få fram reservdelar som fungerar. Frankrike har nyligen infört lagstiftning för att öka livslängden på olika hushållsartiklar. Den innebär bland annat att tillverkare både måste informera om produktens förväntade livslängd och hur länge de kommer att ha reservdelar tillgängliga (Khaleeli 2015).

Att tvinga producenter till att lagerhålla stora mängder reservdelar kan potentiellt leda till en högre resursförbrukning. Risken är att en mängd reservdelar som aldrig kommer att användas, produceras och hålls i lager för att leva upp till lagstiftningen.

Samtidigt finns det nu bättre förutsättningar än någonsin att relativt snabbt ta fram måttbeställda reservdelar på relativt kort tid. 3D-printtekniken har på senare år fått ett enormt genomslag. Priserna har sjunkit och nya material kan användas vilket lett till att alltmer avancerade produkter kan framställas med tekniken. Det har gjorts försök med att printa fram kroppsdelar och konserter har hållits med enbart 3D-printade instrument. Just när det gäller reservdelar anses tekniken vara särskilt lämplig och används redan nu både inom industrin och i vissa hushåll. Det amerikanska militärfartyget USS Harry S Truman har exempelvis 3D-printar med sig för att framställa reservdelar till havs och kan därmed minska behovet av att lagra dessa6. Ett hushåll som genomför ett 20-tal reparationer med 3D-printade komponenter uppskattas ha finansierat kostnaderna för printer och material efter fyra till 24 månader jämfört med att köpa nya produkter.7

Med 3D-printrarnas intåg kommer reparationer att underlättas och därmed kan livslängden på olika produkter förlängas. Det innebär kanske inte att privatpersoner kommer att använda sig av 3D-printar för att reparera sina egna hushållsartiklar inom den närmaste framtiden. Avancerade 3D-printar är fortfarande alltför

6 http://www.military.com/daily-news/2015/12/27/uss-harry-truman-creates-spare-parts-with-3d-printer.html 7 Wittbrodt m.fl. (2013)

9

kostsamma. Däremot finns det förutsättningar för att en mer utvecklad reparationsbransch ska växa fram.

1.4 Sverige kan bli ett ledande land inom cirkulär ekonomi

Sverige omnämns ofta som ett föregångsland inom de områden som är grunden för omvandling till en mer cirkulär ekonomi, miljöteknik och IT-användning. Vi placeras oss på femte plats i världen i Cleantech Innovation Index 2104. Vi återvinner betydligt mer material än EU-genomsnittet och avfallet per person är lägre (Eurostats databas 1). En av anledningarna till det är att svenska företag arbetar mer resurseffektivt. EU-kommissionen (2015) visar att svenska företag är mer fokuserade på att minimera avfall, spara material och utforma produkter som är enklare att underhålla och reparera jämfört med sina europeiska konkurrenter.

Samtidigt är IT-mognaden hög i Sverige, vilket är en förutsättning för nya lösningar på återanvändning och återvinning. Användningen av smarta telefoner är mer förekommande än i nästan alla andra länder.8 Vidare ligger andelen av befolkningen som dagligen använder internet betydligt över EU-genomsnittet (Eurostats databas 2).

Uppfattningarna om hur väl svenska företagen förberett sig för den digitala omvandlingen skiljer sig åt. Det finns undersökningar som tyder på att storföretagen inte ligger i framkant (Dagens Industri, 2016-01-21). Likaså har de mindre och medelstora företagens digitaliseringskompetens ifrågasatts Parida m fl 2010). Samtidigt är det långt ifrån säkert att det är i dagens företag som framtidens affärsmodeller kommer att skapas. Det viktiga torde vara att det finns en hög IT-mognad och kunskaper om miljöteknik bland befolkningen. Då finns förutsättningarna för mindre entreprenörsdrivna företag att växa sig stora. Klarna och Spotify är exempel på svenska företag som redan gjort stora avtryck i den cirkulära ekonomin.

8 http://mashable.com/2013/08/27/global-smartphone-penetration/#bwTXN3uS05qx

10

1.5 Policyförändringar för en övergång mot en mer cirkulär ekonomi

Vi tror inte på en politik som har längre hållbarhet som det främsta målet. Som vi tidigare visat kan det för vissa produkter vara bättre att snabbare ersätta dem än att reparera dem. Teknikutvecklingen är så snabb att miljöbelastningen blir större av fortsatt drift av en äldre produkt än av nyproduktion. De slutgiltiga miljömålen måste därför alltid vara överordnade strävan efter mer cirkulära affärsmodeller, det är den klimatekonomiska totalkostnaden som är det relevanta kriteriet.

Samtidigt finns det mycket att vinna, både ekonomiskt och miljömässigt, på en övergång till en mer cirkulär ekonomi. Enligt en rapport från Romklubben beräknas att en mer cirkulär ekonomi, med effektivare material- och energianvändning och en halverad användning av fossila bränslen, skulle minska koldioxidutsläppen med ca 65 procent och skapa 100 000 nya jobb i Sverige9.

Affärsmodeller där hållbarhet och möjligheten till reparationer och uppgraderingar belönas, kan leda till en lägre resursförbrukning. Den tekniska utvecklingen har också gått i en riktning som kan leda till sänkta kostnader för både återanvändning och återvinning. Genom att Sverige och svenska företag ligger långt fram både vad gäller miljöteknik och IT-användning finns det skäl att tro att Sverige kan ta en ledande roll inom den cirkulära ekonomin. De företag som kan erbjuda kostnadseffektiva lösningar för minskad resursförbrukning kommer att kunna växa globalt. Samhällsutmaningarna inom miljöområdet är betydande och liknande i stora delar av världen. Det finns ett antal policyåtgärder som skulle kunna stimulera en övergång till mer cirkulära affärsmodeller och som därför är värda att överväga.

Parallellt med insatser för att underlätta för nya affärsmodeller som främjar övergången till en cirkulär ekonomi behövs också åtgärder för att informera konsumenten och stimulera en efterfrågan där återanvändning och resurseffektivitet står i fokus. Det kan handla om informationskampanjer, spridning av goda exempel och produktinformation, men också om utbildningsinsatser på olika nivåer. Certifieringar som når en bred

9 Romklubben (2015) The Circular Economy and Benefits for Society

11

acceptans och inte konkurrerar med varandra minskar sökkostnaderna för konsumenterna. Digitaliseringen bör underlätta detta genom t.ex. tillgång till plattformar för olika typer av produkter och värdekedjor. Samverkan mellan olika aktörsgrupper förenklas.

Överlag är det centralt med långsiktighet, transparens och förutsägbarhet i de ekonomisk-politiska åtgärder som eventuellt vidtas för att främja en cirkulär ekonomi. Annars kommer varken företag eller konsumenter ställa om i en riktning som gynnar mer av återvinning och återproduktion.

1.5.1 Koordinerade regleringar på olika nivåer

En förutsättning för att den cirkulära ekonomin ska få genomslag är att nivån på standards och regleringar är koordinerade internationellt eller åtminstone inom EU. Enligt t.ex. Business Europe är inte detta alltid fallet idag. En första åtgärd är följaktligen att se över och utvärdera nuvarande regelsystem, avveckla hinder och säkra en uppföljning av att implementerade regelsystem efterlevs.

Det bör också beaktas om det är motiverat med särskilda regleringar för vissa sektorer där vikten av återvinning och återproduktion anses särskilt angelägen. Även här är EU en lämplig nivå.

Producentansvaret

På producentnivå har företagen idag ofta ett betydande ansvar för att samla in och ta hand om uttjänta varor (till exempel batterier, bilar, däck och elektroniska produkter). Lagstiftningen har inneburit att en stor del av målen för återvinning nås.10 Det finns ändå skäl att tro att återanvändningen och återvinningen inte sker så effektivt som möjligt. Dels uppstår problem genom att producenter till olika varor försvinner från marknaden när väl produkterna är uttjänta, dels saknar de som återvinner produkterna information som skulle kunna göra processen effektivare. 10 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Resultat-producentansvaret/

12

Vi har tidigare pekat på att industrirobotar skulle kunna användas betydligt mer i återvinningsarbetet. 3D -printrar skulle kunna användas för att skapa reservdelar. För att dessa nya tekniker ska kunna användas så effektivt som möjligt, behöver de som återvinner produkterna eller skapar reservdelar till dem ha tillgång till så mycket information som möjligt om beståndsdelarna i produkterna och hur de monterats. All denna information finns dokumenterad. Industrirobotarna behöver programmeras exakt för att de ska fungera som det är tänkt.

Det finns därför skäl att utreda om producenterna även ska behöva ge utförlig information om produktionsprocessen och delarna i respektive produkt. Självklart kan det finnas anledning att vilja hemlighålla monteringsanvisningarna av konkurrensskäl. Men det bör finnas lösningar på problemet. Exempelvis skulle företaget själv kunna få ansvar för demonteringen (inte bara insamlingen) av en uttjänt produkt. Eller så kunde anvisningarna behållas av myndigheterna under en viss tidsperiod och inte vara offentliga. Alternativt skulle de producerande företagen åläggas att också tillhandahålla anvisningar på hur produkter och material ska hanteras vid en demontering. Det kan vara särskilt viktigt när det gäller nya material som t.ex. grafen.

Det finns inte möjligheter för den här utredningen att analysera om det skulle vara möjligt att införa den typen av lagstiftning inom ramen för producentansvaret, men vår rekommendation är att frågan utreds.

1.5.2 Skatter i en cirkulär ekonomi

Förespråkare för den cirkulära ekonomin betonar vikten av en skatteväxling. Det vill säga skatterna på arbetskraft bör minska samtidigt som skatter på förbrukning av resurser och material samt olika utsläpp höjs. Skatterna kan läggas på såväl produktion som konsumtion. Dessa skatter kan också kombineras med avgifter för användning av specifika material för att främja framtagandet av substitut. Även om det önskvärt med en harmonisering av de regler som ska gälla finns utrymme för nationella initiativ.

13

Dessutom finns det ett betydande nationellt utrymme att använda sig av andra skatter för att påverka mer cirkulära produktions- och konsumtionsmönster.

Lägre moms vid återanvändning

Ett förslag som återkommer i flera rapporter är möjligheten att minska eller helt ta bort momsen på vissa varor och tjänster, exempelvis produkter som tillverkas av återanvänt material. Argumentet är att moms redan betalats för materialet en gång och att belastningen på miljön vid återanvändning är betydligt lägre än vid användning av nya material som kräver mer resurser för utvinning, produktion, osv. Samtidigt skapas ett ökat ekonomiskt incitament för återvinning, vilket ligger i linje med ambitionerna om en mer cirkulär ekonomi.

Inkomstskatter och arbetsgivaravgifter

Ett mer kontroversiellt skatteincitament kunde vara att uppmuntra individer att medverka till olika delningstjänster (Törnblom m fl 2015). Ett förslag är att inkomsterna skulle vara skattefria upp till en viss nivå för de individer som erbjuder tjänster via delningsappar som t.ex. förväntas ha klimatekonomiskt positiva effekter. Liksom att de som ansvarar för en delningsapp delvis skulle befrias från arbetsgivaravgifter.

Införande av REP-avdrag

Som vi tidigare beskrivit kommer det att bli både lättare och billigare att reparera produkter genom den ökade användningen av 3D-printrar för tillverkning av reservdelar. Samtidigt återstår ett problem jämfört med nyproduktion. Medan nytillverkning ofta kan robotiseras är reparationer betydligt mer arbetsintensiva och därmed ofta dyrare. En möjlighet skulle vara att utvidga eller komplettera skatteavdraget för hushållsarbete, s.k. RUT-avdrag (Rengöring, Underhåll och Tvätt). Exempel på tjänster som godkänns idag är bl.a. städning, barnpassning och trädgårdsarbete.

14

För att bidra till övergången mot en cirkulär ekonomi skulle man även kunna tänka sig att inkludera reparation av produkter som fritidsartiklar, verktyg och andra kapitalvaror - ett REP-avdrag.

1.5.3 Det offentliga åtagandet

Upphandlingar bör bli mer inriktade på funktion

Den offentliga sektorn är en av de viktigaste kunderna på den svenska marknaden. Den offentliga sektorn i Sverige köper årligen varor och tjänster för cirka 600-800 mkr, vilket motsvarar 16-22 procent av BNP. Det är svårt att uppskatta hur stor andel som är miljörelaterad, men enligt en tidigare beräkning av Swentec (2009) kan den vara 15-25 procent. Offentliga aktörer även en viktig roll som första kund och referensobjekt för många företag. För att både stimulera innovation och öka omfattningen av den cirkulära ekonomin bör de offentliga upphandlingarna bli mer inriktade på funktion och prestanda.

Vi står bakom tidigare förslag om att den andel av reguljär upphandling inom stat, kommuner och landsting som beskrivs i funktionstermer bör öka.11 Enligt förslag av Edquist (2014) skulle andelen ökas med exempelvis 5 procent varje år under de närmaste fem åren och därefter utvärderas. Utformningen av modellen kan diskuteras men syftet är att öka offentliga organisationers engagemang och förståelse för den strategiska betydelsen av detta verktyg för att möta flera av våra samhällsutmaningar. Insatsen kräver ingen lagändring eftersom begreppet ”funktionskrav” redan idag finns i lagstiftningen.

För det andra anser vi att det i Upphandlingsmyndighetens uppdrag bör ingå att se över mindre myndigheters och kommuners behov av operativt stöd i samband med innovations- och funktionsinriktade upphandlingar. Upphandlingsmyndigheten får i detta sammanhang även en vägledande roll där det operativa stödet vid upphandlingarna kan komma från myndigheter och andra organisationer med sakkompetens inom det aktuella området. Det

11 Se Edquist (2014) samt Lundvall och von Utfall Danielsson (2014).

15

finns också skäl att se över möjligheterna att erbjuda mindre myndigheter och kommuner riskdelning, då en misslyckad upphandling kan få omfattande ekonomiska konsekvenser.

För det tredje hävdar vi att betydligt fler myndigheter än Energimyndigheten bör omfattas av ett uttalat uppdrag avseende innovationsupphandling i sitt regeringsbrev. Detta skulle möjliggöra en ökad användning av så kallad katalytisk upphandling, där myndigheterna kan bidra till utveckling och spridning av innovationer och tekniska lösningar som kan lösa aktuella samhällsutmaningar.

Ett viktigt område inom cirkulär ekonomi är avfallshantering. Genom kommunernas ansvar för avfallshantering skulle deras upphandlingar kunna utnyttjas som ett kraftfullt styrmedel mot en mer cirkulär ekonomi. Genom att ställa krav på cirkulära tjänster gynnas företag som ligger väl framme och incitament för att utveckla innovativa produkter och tjänster skapas. För att uppmuntra till innovativitet tillämpas lämpligen funktionsupphandling, där leverantörerna får möjlighet att erbjuda olika lösningar för att uppnå önskat resultat. Samtidigt saknas idag standardiserade mått och kriterier för att bedöma hur väl anbud motsvarar kravet på cirkuläritet och många kommuner saknar kompetens och resurser för att själva utveckla sådana.

Utredningen föreslår därför att regeringen lägger ett uppdrag på SKL att i samverkan med Upphandlingsmyndigheten och ett antal kommuner utveckla standardiserade mått och kriterier som skulle kunna fungera som ett stöd för enskilda upphandlare i kommunerna. Resultaten skulle i förlängningen kunna spridas till alla landets kommuner.

Forsknings- och utbildningsinsatser

Staten bör i kommande forskningssatsningar premiera cirkulär ekonomi samtidigt som Vinnova kan tilldelas ett större ansvar för implementering av forskningsidéer. En del av detta bör handla om demonstrationsanläggningar för t.ex. återvinning av vissa material. Finansiering bör finnas i den gröna fond som Rydstads (2015) utredning förespråkade. Likaså bör delar av utbildningsinsatserna på universitet och högskolor redan i ett tidigt skede föra in

16

hållbarhets- och återvinningsaspekter, t ex olika designaspekter som underlättar för cirkulära system.

Uppmuntra industriell symbios och samverkan

Offentliga aktörer har en viktig roll inom cirkulär ekonomi genom att uppmuntra verksamheter till samlokalisering och utveckling av industriell symbios mellan berörda industrier. Kommuner och regionala aktörer kan exempelvis erbjuda etableringsplatser (virtuella och reala) samt uppmuntra samverkanprojekt inom cirkulär ekonomi. I några kommuner (t.ex. Händelö i Norrköping och Norra hamnen i Malmö) finns redan idag projekt som verkar för industriell symbios genom att tillsammans med berörda industrier kartlägga flöden av restprodukter eller energi, som potentiellt kan användas som resurser.

För att utveckla konkreta aktiviteter och samarbeten mellan aktörer med kompletterande behov och resurser har man i t.ex. Danmark etablerat en task force för konkret processtöd i utvecklingen av samverkansprojekt. Motsvarande aktivitet skulle kunna införas i Sverige på lämpliga regionala nivåer. För att finansiera ett inledande samarbetet bör offentlig sektor matcha privata satsningar i samverkansprojekt. Inom områden som bedöms vara prioriterade kan mer omfattande utvecklingsinsatser övervägas, exempelvis genom matchmaking mellan företag och satsningar på tillämpad forskning och innovation i samverkan mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer. Det sociala entreprenörskapet kan komma att spela en betydande roll i dessa processer.

17

2 Cirkulär ekonomi - underlagsmaterial

2.1 Inledning

Även om miljöförstöringen har varit ett angeläget ämne under flera decennier så har frågan troligen aldrig varit lika väl förankrad i näringsliv och samhälle som nu. Företagsledare, politiker, forskare och andra samhällsaktörer runt om i världen har insett nödvändigheten av att hjälpas åt för att lösa de globala utmaningarna med klimatpåverkan och minskande naturresurser. Idén om att ersätta den dominerande ekonomiska linjära modellen med en kretsloppsekonomi är inte ny, men efter en rapport från Ellen MacArthur Foundation 2012 tycks begreppet cirkulär ekonomi ha vunnit gehör i en bredare krets. Ett av skälen är kanske att denna rapport på ett pedagogiskt sätt visar på möjligheten att uppnå både positiva miljöaspekter, i form av effektivare resursanvändning och minskning av utsläpp och avfall, och ekonomisk utveckling genom nya affärsmodeller och ökad sysselsättning.

Sedan dess har begreppet fått stort genomslag. Under 2014 presenterade EU-kommissionen ett omfattande paket om cirkulär ekonomi med den övergripande ambitionen om ett avfallsfritt Europa. Den nya EU-kommission som tillträdde efter EU-valet drog senare tillbaka de lagstiftningsförslag som ingick i paketet, för att återkom med nya, bredare förslag i slutet av 2015. Detta innebär att frågan om cirkulär ekonomi kommer att få konsekvenser även för Sverige.

18

2.2 Vad är cirkulär ekonomi?

Cirkulär ekonomi lyfter fram affärsmöjligheter som bygger på en kretslopptanke, snarare än linjära processer. Idag dominerar en ekonomisk modell där värdefulla material används för att producera mat, bygga infrastruktur, tillverka konsumentprodukter eller generera energi. När produkterna är utslitna eller inte längre behövs kasseras de som avfall (take – make – use – dispose). Med en växande befolkning och ökat ekonomiskt välstånd ökar efterfrågan på begränsade resurser. Metaller och mineraler, fossila bränslen, livsmedel, rent vatten och brukbar mark blir allt dyrbarare.

I en cirkulär ekonomi, eller kretsloppssamhälle, ökar fokus på att designa produkter och tillverkningsprocesser på ett sätt som underlättar återanvändning, reparation, renovering och återvinning

19

(reuse, repair, refurbishing, remanufacturing and recycling) av material och produkter12. Det som tidigare betraktades som avfall kan användas som resurser, på motsvarande sätt som i naturens ekologiska kretslopp.

För att åstadkomma en cirkulär ekonomi är det nödvändigt att ha ett globalt helhetsperspektiv. Olika material- och energiflöden är nära sammankopplade och det är nödvändigt att involvera en mängd aktörer. Det behövs engagemang och samverkan mellan politiker och offentliga aktörer på olika nivåer, företag i olika delar av värdekedjan, forskare inom olika discipliner och andra aktörer i samhället. Det behövs dessutom ändrade konsumtionsmönster hos individer.

Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär utvecklingen mot en cirkulär ekonomi nya möjligheter. Men förutsättningarna skiljer sig mellan sektorer. Olika möjligheter avseende samverkan (t.ex. genom industriell symbios), kostnadsbesparing eller intäktsökning påverkar intresset för medverkan av befintliga företag. Samtidigt växer det fram nya affärsmöjligheter genom innovation, produktdesign och nya affärsmodeller.

2.2.1 Utveckling av begreppet

Att ekonomi och miljöfrågor är nära kopplade är i sig inget nytt13. Redan 1966 beskrev Kenneth Boulding i sin artikel The Economics of Coming Spaceship Earth jorden som ett slutet ekonomiskt system där ekonomi och miljö präglas av ett cirkulärt förhållande. I en forskningsrapport till EU-kommissionen 1976 skissade Walter Stahel m.fl. på en vision baserad på en cirkulär ekonomi (loops) och dess inverkan på sysselsättning, ekonomisk konkurrenskraft, resurshushållning och minskning av avfall.14 Själva begreppet ”cirkulär ekonomi” lanserades enligt vissa av Pearce och Turner 1990 i deras Economics of Natural Resources and the Environment.15 12 Ibland används även begreppet 3R – Reduce, Reuse, Recycle för att illustrera tre nivåer på cirkuläritet. 13 Se t.ex. sammanställning av tidiga rapporter på temat cirkulär ekonomi av Product-Life Institute http://www.product-life.org/en/circular-economy 14 Rapporten publicerades 1982 i boken Jobs for Tomorrow, the Potential for Substituting Manpower for Energy enligt http://www.product-life.org/en/cradle-to-cradle 15 Fällender, A. et al (2015), A Review of the Circular Economy and its Implications, Entreprenörskapsforum Näringspolitiskt Forum, rapport nr 13

20

Men det stora genomslaget tycks ha kommit i samband med en rapport från Ellen MacArthur Foundation Towards a Circular Economy, I, som lanserades 2012 med uppbackning av ett stort antal multinationella företag. I rapporten beskrivs cirkulär ekonomi enligt följande:

”A circular economy is an industrial system that is restorative by intention and design. In a circular economy, products are designed for ease of use, disassembly and remanufacturing – or recycling – with the understanding that it is the reuse of vast amounts of material reclaimed from end-of-life products, rather than by extraction of new eresources, that is the foundation for economic growth. Moreover, the circular economy shifts towards the use of renewable energy, elimintates the use of toxic chemicals, which impairs reuse, and aims for the elimination of waste through the superior and innovative design os materials, products, systems, and, within this, business models”.

Enligt rapporten beräknas en delmängd av Europas tillverkningsindustri kunna spara upp till $630 miljarder årligen fram till 2025 och samtidigt stimulera ekonomisk verksamhet i form av produktutveckling, återanvändning och återtillverkning16.

Ambitionen om cirkulär ekonomi är tydligt inspirerad av tidigare kretsloppstankar. Det finns mycket skrivet om kretslopp, ända sedan miljödebattens barndom under 1970-talet och inom vetenskapsområdet industriell ekologi. Inspirationen kommer ofta från naturens kretslopp, där avfall från en process blir till råvara i en annan. När det gäller tekniska kretslopp så är återanvändning, återvinning, energiutvinning och deponi en naturlig del av hållbarhetsdiskussionen. Potentialen med kretslopp har uppmärksammats i olika sammanhang; exempelvis återanvändning av komponenter och material genom att ta hänsyn till detta redan på innovation- och designstadiet, utveckling av en industristruktur där avfall från en aktör utnyttjas som råvara av en annan och samverkan mellan näringsliv och samhälle kring återvinning och pantsystem.

Att begreppet cirkulär ekonomi blivit så framgångsrik är troligen en effekt av att rapporten från McArthur foundation var lättillgänglig och på ett tydligare sätt än många andra teorier 16 Wijkman, Anders & Skånberg, Kristian (2015)

21

kopplade ihop miljöeffekterna med ekonomiska effekter och affärsmöjligheter. Men samtidigt lyfts ett varningens finger för ett överdrivet fokus på vissa delar av hållbarhetsbegreppet kan resultera i en bristande helhetssyn. En risk är att aktiviteter som inte går att koppla direkt till ekonomi exkluderas. Ekonomi i bemärkelsen pengar är bara ett av många medel för att uppnå olika mål. Andra medel är t.ex. kunskap, metoder för samarbete, lagstiftning, belöningssystem i form av uppskattning, mm.17

2.2.2 Närliggande begrepp

Många andra begrepp för att koppla miljö och ekonomi har lanserats genom åren, t.ex. steady-state economy, det gröna folkhemmet, grön ekonomi och bioekonomi. Men var och en av dessa förhåller sig oftast bara till en del av utmaningen med hållbar utveckling.

Steady state economy

Begreppet har en lång historik inom nationalekonomisk (dynamisk) jämviktsteori (Keynes, mfl), men har även kommit att används inom miljöområdet. Herman Daly, en av grundarna av ekologisk ekonomi och ledande kritiker av neoklassisk tillväxtteori, definierar begreppet enligt följande:

An economy with constant stocks of people and artifacts, maintained at some desired, sufficient levels by low rates of maintenance ‘throughput’, that is, by the lowest feasible flows of matter and energy from the first stage of production to the last stage of consumption.

En steady state ekonomi karaktäriseras av stabil eller måttligt varierande storlek och konsumtion av energi och material. Födelsetalen motsvarar dödstalen och produktionsgraden motsvarar avskrivningarna. Efter en period av tillväxt eller nedgång kan en ekonomi återgå till ett stabilt läge. Men för att vara hållbart kan detta inte överskrida de ekologiska begränsningarna18.

17 Karl-Henrik Robèrt, Är cirkulär ekonomi utan risk? 18 http://steadystate.org/discover/definition/

22

Det gröna folkhemmet

Temat för den internationella miljökonferensen i Rio 1992 var hållbarhet. Konferensen handlade om jordens framtid ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Göran Persson var där och lät sig inspireras. När han blev statsminister 1996 var hans första löfte att skapa ”det gröna folkhemmet” och idén lyftes även i regeringsförklaringen 2002.

Ett ambitiöst arbete för ekologisk omställning inleddes, men av olika skäl gick utvecklingen trögt. Flera faktorer lyfts fram bl.a. motstridiga viljor inom regeringskansliet och bristande förståelse för komplexiteten och sambanden mellan ekonomi och ekologi. Miljömålsrådet konstaterade redan 2004 att flera av de femton nationella målen från 1999 skulle bli mycket svåra att nå (en giftfri miljö, ingen övergödning, levande skogar och ingen klimatpåverkan). Några stora hinder var den då ökande biltrafiken, den höga energiförbrukningen och förekomsten av allt fler kemikalier, särskilt i hushållen. Sedan regeringsskiftet 2006 tycks begreppet gröna folkhemmet ha fått en mer undanskymd roll.

Grön ekonomi

EU har under senare år uppmärksammat begreppet och det finns idag en stor mängd rapporter på temat grön ekonomi och tillväxt. Många organisationer har presenterat olika definitioner på begreppen19. Enligt European Environment Agency (EEA) definieras grön ekonomi som: A green economy is one in which policies and innovations enable society to use resources efficiently,

enhancing human well‑being in an inclusive manner, while

maintaining the natural systems that sustain us20. OECD presenterar följande definition av grön tillväxt: Green

growth means fostering economic growth and development, while ensuring that natural assets continue to provide the resources and

19 T.ex. UNDP (http://content.undp.org/go/newsroom/2009/june/green-economy-a-transformation-toaddress-multiple-crises.en); UNEP (www.unep.org/greeneconomy); World Bank (http://siteresources.worldbank.org/EXTSDNET/Resources/Inclusive_Green_ Growth_May_2012.pdf). 20 http://www.eea.europa.eu/themes/economy/about-green-economy and EEA, 2012

23

environmental services on which our well-being relies. To do this, it

must catalyse investment and innovation which will underpin sustained growth and give rise to new economic opportunities21.

Bioekonomi

Internationella aktörer och regeringar har olika definitioner av bioekonomi. Målet är dock att utveckla ekonomier baserat på en hållbar användning av förnybara resurser. I sin Communication on Innovation for Sustainable growth: A Bio Economy for Europe betraktar EU livsmedel, jordbruk, papper och massa, skog och träindustri, fiske och akvakultur, biobaserad industri, biokemi och plast, enzymer och biobränsle som sektorer inom bioekonomin. För policyinsatser betraktas bioekonomin ofta som ett sektorsöverskridande område, som kräver innovation och breda systemförändringar.

OECD (2009) definierar bioekonomi som: A bioeconomy can be thought of as a world where biotechnology contributes to a significant share of economic output. The emerging bioeconomiey is likely to involve three elements; the use of advanced knowledge on genes and complex cell processes to develop new processes and products, the use of renewable biomass and efficient bioprocesses to support sustainable production and the integration of biotechnology knowledge and applications across sectors. OECD har i sin Bioekonomistrategi för 2030 identifierat jordbruk, hälsosektorn och industrin som de viktigaste sektorerna för användning av bioteknologi.

Sedan 2014 finns frågan högt på den Nordiska agendan. Omsättningen 2014 beräknades enligt Nordic Innovation till €184,000M eller 10 procent av den nordiska ekonomin. Bioekonomin förväntas ha en positiv effekt på den ekonomiska utvecklingen genom att bidra till att ersätta fossila bränslen, öka produktiviteten inom ett antal branscher och skapa nya jobb, framför allt i mer rurala, glesbefolkade regioner22.

21 http://www.oecd.org/greengrowth/48012345.pdf 22 Nordregio (2014) Bioeconomy in the Nordic Region: Regional studies och Nordregio (2015) Bioeconomy – the Growth Engine of Nordic Regions?

24

2.3 Hot och möjligheter som drivkraft

2.3.1 Ökad medvetenhet om miljöproblemen

Redan för över fyrtio år sedan lyfte den globala tankesmedjan Romklubben i skriften Tillväxtens gränser (1972) fram risken med befolkningsökning, resursutnyttjande och föroreningar Man varnade för att jorden utan en kombination av tekniska och beteendemässiga förändringar snart skulle nå sina begränsningar . Rapporten kritiserades kraftigt bl.a. för att ha underskattat möjligheterna med teknisk utveckling, substitution och prisjusteringar.

Sedan dess har andra rapporter lyft fram liknande resultat och under 1990-talet lanserades begreppet ”mänsklighetens ekologiska fotavtryck”. Idag beräknar man att det tar jorden närmare 1,5 år att återskapa de resurser som konsumeras under ett års tid. De ekologiska fotavtrycken är betydligt högre i högt utvecklade länder, som USA23. Idag talar flera forskare även om vikten av att definiera de gränser inom vilka mänskligheten kan verka utan att äventyra vår framtid (s.k. planetary boundaries)24.

Begreppet hållbar utveckling introducerades 1981 av den amerikanske författaren och miljövetaren Lester Brown Building A Sustainable Society25. Den vanligaste definitionen av hållbar utveckling fastställdes år 1987 då världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta nationerna lanserade rapporten Vår gemensamma framtid, Kommissionen leddes av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland och rapporten är kanske mest känd som Brundtlandsrapporten. I rapporten används följande definition: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov".

Kommissionen konstaterade att en hållbar ekonomisk tillväxt och social utveckling inte är möjlig om naturresurserna överexploateras och miljön förstörs. Kommissionen framhöll att en

23 Wijkman, Anders & Skånberg, Kristian (2015) 24 Steffen, W. et al (2015), Planetary bountaries: Guiding human development on a changing planet, Science, Vol. 347, Issue 6223, 13 Feb. 2015 25 Lester R. Brown. Building A Sustainable Society. New York: W. W. Norton, 1981

25

hållbar utveckling är ett samspel av ekologisk, ekonomisk, och social hållbarhet.

1. Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de ”klarar av”.

2. Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.

3. Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.

Kommissionen underströk också att tillväxt och samhällsutveckling måste ske inom ramarna för planetens förmåga att återhämta sig, och därför väger ekologisk hållbarhet tyngst. Definitionen har fått en bred politiskt acceptans över stora delar av världen.

2.3.2 Metoder för hållbarhetsarbete

För att bistå företag, organisationer och offentliga aktörer i omställningen mot ett mer hållbart samhälle har olika metoder utvecklats. Två av de mer etablerade är Cradle to cradle (C2C) och Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD).

Cradle to cradle

Begreppet lanserades troligen omkring 1980 av Walter Stahel vid Product-Life Institute26 och är idag ett koncept för ökad hållbarhet med fokus på helhet, innovationer och kvalitet.

Mest kända inom området är tyske kemiprofessorn Michael Braungart och den amerikanske arkitekten William McDonough genom boken Cradle to Cradle: Remaking the Way We Make Things (2002). Där vidareutvecklas tankarna från deras tidigare The Hannover Principles: Design for Sustainability (1992). En genomgripande tanke är att genom rätt design kan tidigare avfall antingen bli näring åt jorden eller nya värdefulla råvaror åt 26 http://www.product-life.org/en/cradle-to-cradle

26

industrin. Centralt för konceptet är att försöka skapa ett positivt avtryck snarare än att begränsa sig till att försöka minska det negativa avtrycket. Cradle to Cradle® använder naturens egna processer som modell för mänsklig produktion och grundar sig på tre grundprinciper:

1. Förvalta näringsämnena (Avfall = Föda). Allt är ett näringsämne för något annat. Modellen poängterar vikten av kretslopp, inte bara för biologiska ämnen utan även för tekniska. Metaller och plaster i ett kretslopp kan ses som näringsämnen för tekniska processer likaväl som biologiska material kan ses som näringsämnen i biologiska processer.

2. Använd den inkommande solenergin. Solen, gravitationen och geotermiken är de enda verkligt förnybara energiskällorna. Vidare är de outtömliga i det mänskliga perspektivet. Därmed finns enligt Cradle to Cradle® ingen brist på energi, men vi måste ändra sättet vi skapar den.

3. Främja mångfald. Mångfald leder till ett jämnare resursuttag, större nytta för fler intressenter och mer hållbara system. Cradle to Cradle® fokuserar på biologisk mångfald i form av artrikedom, konceptuell mångfald för innovationsrikedom och kulturell mångfald så att alla involveras.

Cradle to Cradle® lyfter fram tillväxt som en framgångsfaktor och drivkraft för företag och samhälle. Genom den oberoende, icke vinstdrivande organisationen Cradle to Cradle Products Innovation Institute kan företag C2C-certifiera material och produkter och därmed få en kvalitetsstämpel som underlättar för kunder att välja rätt. Grundkraven för certifiering är att produkten innehåller kända material, att materialen kan återvinnas, att produkterna och materialen är säkra för hälsa och miljö och att produktionsprocesserna, inklusive användningen av luft, vatten och energi, fyller kraven. Sociala faktorer, som arbetares villkor, vägs också in i bedömningen27.

27 Baserat på http://www.ronneby.se/sv/sidowebbplatser/cefur/c2c/ och http://www.c2ccertified.org/about

27

The Framework for Strategic Sustainable Development

Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD) är ett ramverk för strategisk planering som utgör grunden för Det Naturliga Steget (DNS), en organisation som grundades av den svenske läkaren och cancerforskaren Karl-Henrik Robèrt för cirka 25 år sedan. Tillsammans med internationella forskare utvecklade Robèrt vägledande systemvillkor i form av fyra principer som definierar ett hållbart samhälle, där naturen inte längre systematiskt utsätts för28:

1. ökning av ämnen som utvinns ur berggrunden (t ex fossil kol och tungmetaller.) Vi måste systematiskt ersätta vissa mineraler som är sällsynta i naturen med sådana som det finns rikligt av, använda alla gruvframställda material effektivt och minska vårt beroende av fossila bränslen.

2. ökning av koncentrationen av ämnen som produceras i samhället (t.ex. NOx, hormonstörande ämnen). Vi måste systematiskt ersätta vissa svårnedbrytbara och onaturliga ämnen (syntetiska) med de som normalt förekommer rikligt eller bryts ned lättare i naturen. Vi måste också effektivt använda alla ämnen som produceras av samhället och släppa ut dem i en takt som inte överbelastar naturens balanserande förmåga.

3. utarmning av den fysiska basen för jordens naturliga kretslopp och biologiska mångfald (t.ex. från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske). Vi får bara använda resurser från välbalanserade ekosystem. Vi måste systematiskt använda både resurser och mark på ett produktivt och effektivt sätt, och iaktta försiktighet i alla typer av ändringar i naturen, t.ex. förändrad markanvändning.

4. att människor hindras att möta sina behov (t.ex. via missbruk av politisk och ekonomisk makt). Vi måste tillsammans ta ett ansvar, skapa och stödja åtgärder och strategier som raserar de hinder som undergräver människors förmåga att tillgodose sina grundläggande mänskliga behov. Det kan t.ex. gälla osäkra

28 Anpassat från SVID, Svensk Industridesign, www.svid.se

28

arbetsförhållanden, löner som det inte går att leva på, slösaktig/orättvis resursförbrukning, politiskt och ekonomiskt maktmissbruk, inklusive social påverkan.

Med utgångspunkt i modellen har DNS studerat hur livscykelanalyser kan användas mer effektivt för att minska miljöpåverkan. Studier har även handlat om produktutveckling, miljömärkning, upphandling, indikatorer, modellering/simulering, mm. Organisationen är idag en internationell nätverksorganisation som finns i ett tiotal länder i Nordamerika, Europa och i Asien. DNS har under årens lopp belönats flerfaldigt, bland annat med Michail Gorbatjov Green Cross Millenium Award (1999), The Blue Planet Award (2000), Sustainability Hall of Fame (2011) och Ashoka Globalizer (2011)29.

2.3.3 Den ekonomiska potentialen i cirkulär ekonomi

Det är svårt att få en samlad bild av den ekonomiska potentialen i cirkulär ekonomi, men i flera olika dokument och rapporter presenteras statistik som kan ge en indikation på volymerna.

I den första rapporten från Ellen MacArthur Foundation beräknas en delmängd av Europas tillverkningsindustri kunna spara upp till $630 miljarder årligen fram till 2025 genom övergång till en cirkulär ekonomi30. Enligt en senare rapport från stiftelsen finns det en global potential att spara upp till $700 miljarder enbart på konsumtionsvaror genom att införa en cirkulär ekonomi31.

29 http://www.detnaturligasteget.se 30 Ellen MacArthur Foundation (2012) Towards a Circular Economy, I 31 Ellen MacArthur Foundation (2013), Towards the circular economy: Opportunities för the consumer goods sector (kolla!)

29

Källa: Ellen MacArthur Foundation (2012 och 2013)

Inom EU använder varje person i genomsnitt 15 ton material årligen, vilket resulterar i över 4,5 ton avfall. Av detta slutar nästan hälften som deponi (landfill)32. Genom bättre produktdesign (eco-design), insatser för minskat avfall och ökad återanvändning av material beräknas EU kunna spara upp till €604 miljarder årligen, samtidigt som det skulle innebära en minskning i utsläpp av växthusgaser med 2-4 procent. Genom ytterligare insatser för att öka resursproduktiviteten med 30 procent till 2030 beräknas BNP öka med närmare en procent och generera över 2 miljoner nya arbetstillfällen.33

I en aktuell rapport från Romklubben beräknas de potentiella effekterna på fem länder (Sverige, Finland, Nederländerna, Spanien och Frankrike) om de effektiviserade sin materialanvändning, blev 25 procent mer energieffektiva och halverade användningen av

32 Cirka 40% av avfallet inom EU återanvänds, men skillnaderna mellan länder är stor och varierar från mindre än 5% till över 80%, enligt EU (COM 2015) 614/2 33 EU-kommissionen (2014) The Circular Economy. Connecting, Creating and Conserving value.

30

fossila bränslen till förmån för förnybar energi. Resultaten visade att utsläppen, framför allt av koldioxid, skulle minska med ca 65-70 procent, samtidigt som nya jobb skulle skapas och handelsbalansen förbättras. För Sveriges del prognostiserades en ökning med 100 000 nya jobb34.

2.4 Insatser på policynivå

2.4.1 Utvecklingen inom EU

Policydokument

I EU-kommissionens tillväxtstrategi Europa 2020 – En strategi för smart, hållbar tillväxt för alla pekar kommissionen ut sju så kallade flaggskeppsområden av strategisk betydelse för att nå målen. Ett av dessa gäller resurseffektivitet. ”EU:s huvudinitiativ ”Ett resurseffektivt Europa” ska bidra till att koppla isär ekonomisk tillväxt och resursanvändning genom en övergång till en koldioxidsnål ekonomi och genom att öka användningen av förnybara energikällor, modernisera vår transportsektor och främja energieffektivitet.35”

Sedan dess har en rad initiativ i linje med denna ambition initierats, där cirkulär ekonomi utgör en del. Ett exempel är dokumentet Manifesto for a Resource Efficient Euope som publicerades i samverkan mellan EU och European Resource Efficiency Platform (ERAP) 2012. Dokumentet betonar vikten av systemiska förändringar för att säkerställa ökad avvändning och återanvändning av resurser i ekonomin för att säkerställa framtida jobb och konkurrenskraft. I dokumentet skissas på hur en cirkulär ekonomi kan utvecklas genom innovation och investeringar, regleringar, minskning av olämpliga subventioner, ökade möjligheter till nya affärsmodeller och tydligare målsättningar. Ambitionen om en cirkulär ekonomi återkommer även i EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Under

34 Romklubben (2015) The Circular Economy and Benefits for Society 35 EU-kommissionen (2010) Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, Meddelande från kommissionen, Bryssel den 3.3.2010, KOM (2010) 2020 slutlig

31

2013 lanserade Horisont 2020 ett initiativ med titeln Moving towards a circular economy through industrial symbiosis, med en total budget på €53 miljoner.

Under 2014 presenterade EU-kommissionen ett paket om cirkulär ekonomi som bestod av ett meddelande om varför omställningen till en cirkulär ekonomi är nödvändig36, lagförslag på ändringar i sex avfallsdirektiv37 och en utvärdering av fem avfallsdirektiv38. EU-kommissionen presenterade också meddelanden om tre andra politikområden, för att stödja utvecklingen mot en cirkulär ekonomi; en grön handlingsplan för små- och medelstora företag39, grön sysselsättning40 och resurseffektivitet i byggsektorn41. Den nya EU-kommission som tillträdde efter EU-valet drog i december 2014 tillbaka de lagstiftningsförslag som ingick i paketet om cirkulär ekonomi för att återkomma med nya, bredare förslag i slutet av 201542.

Under arbetet med det nya förslaget togs en skrivelse fram som visade vad Sveriges regering ville se i det nya förslaget om cirkulär ekonomi. Där lyftes bl.a. vikten av ett brett angreppssätt för att uppnå såväl resurseffektiva och giftfria kretslopp som affärsmöjligheter baserat nya lösningar och idéer. För en övergång till en cirkulär ekonomi måste näringslivet och den finansiella sektorn stimuleras och nya affärsmodeller som minskar mängden avfall utvecklas43.

I december 2015 antog EU-kommissionen ett nytt förslag om cirkulär ekonomi. Förslaget innehåller två delar; en handlingsplan för en cirkulär ekonomi och ett avfallspaket med förslag på revideringar av sex direktiv på avfallsområdet. Förslaget kommer att behandlas i EU:s ministerråd och i EU-parlamentet under 2016.

36 EU-kommissionen (2014) Mot ett kretsloppssamhälle: Program för ett avfallsfritt Europa (KOM 2014/398) 37 Lagförslag om avfall; förpackningar och förpackningsavfall; deponier; uttjänta bilar; batterier och ackumulatorer samt slutligen avfall från elektriska och elektroniska produkter (KOM/2014/397) 38 (SWD/2014/209): avloppsslam; förpackningar och förpackningsavfall; polyklorerade bifenyler och terfenyler (PBC/PCT); uttjänta bilar; batterier och ackumulatorer 39 Meddelande om en grön handlingsplan för små- och medelstora företag (SME) (KOM/2014/440). 40 Meddelande om ett initiativ för grön sysselsättning (KOM/2014/446). 41 Meddelande om möjligheter till resurseffektivitet i byggsektorn (KOM/2014/445). 42 http://europa.eu/rapid/press-release_IP-15-6203_en.htm 43 Regeringen (2015) Circular economy – elements for the new proposal, SE Non-paper 2015-06-26

32

Insatsområden

EU-kommissionens handlingsplan44 innehåller en rad insatser för att förbättra produkters hållbarhet, skapa incitament för ökad återvinning bland konsumenter, minska avfallet samt underlätta återanvändning av råvaror och vatten. För att åstadkomma detta planeras en rad insatser.

För att uppmuntra utvecklingen av produkter med längre livslängd och möjligheter till reparation, uppgradering och återvinning föreslås en utvidgning av EU:s Eco-design-direktiv från nuvarande fokus på energi mot ökad hållbarhet och ett utvidgat producentansvar under hela produktlivscykeln (bl.a. information om reparation och tillgången till reservdelar). Kommissionen planerar även att ta fram goda exempel på hur olika sektorer kan utveckla mer resurseffektiva produktionsprocesser och tydligare regler som kan stimulera industriell symbios (se senare avsnitt).

En viktig förutsättning för att lyckas är att konsumenterna fattar beslut som kan bidra till att skapa en mer cirkulär ekonomi. Redan under 2015 föreslog EU-kommissionen ett nytt märkningssystem för energiprestanda i hushållsmaskiner (Energy Labelling). Detta kan utvidgas med information även om miljöpåverkan och förväntad livslängd. Andra insatser som kan styra konsumenternas val är skatter, oberoende program för testning och regler som påverkar t.ex. ekonomiska incitament och garantier. Genom utnyttjande av grön upphandling (GPP - Green Public Procurement) kan kommissionen ställa nya krav och visa vägen för en mer cirkulär ekonomi genom egen upphandling och EU-finansiering. Vissa insatser, som informationskampanjer och ekonomiska incitament för att minska hushållsavfall, är enligt kommissionen viktiga men hanteras troligen mer effektivt på lokal och nationell nivå.

När det gäller avfallshantering har kommissionen i handlingsplanen och genom ett antal lagförslag lyft fram en rad insatser, bl.a. långsiktiga mål för minskning av deponi, utveckling av kvalitetsstandards för återanvänt material, minskning av matavfall genom bättre datummärkning och ökad återanvändning

44 EU-kommissionen (2015) Closing the loop – An EU Action plan för the Circular Economy, COM (2015) 614/2

33

t.ex. i djurfoder, mål för kommunalt sopavfall till 2030 och nya ekonomiska incitament för grön tillverkning och återvinning av förpackningar, elektriska produkter och fordon. Material som står inför speciellt stora utmaningar har identifierats för riktade insatser. Det gäller exempelvis plast, livsmedelsavfall, vissa kritiska råmaterial45, byggmaterial och biobaserade material.

En övergång till en cirkulär ekonomi kräver systemförändringar. För att utveckla nya tekniker, processer, tjänster och affärsmodeller behövs goda förutsättningar för forskning och innovation. EU:s forskningsprogram Horisont 2020 kommer därför att satsa €650 miljoner på Industry 2020 in the circular economy, till stöd för innovativa demonstrationsprojekt inom olika sektorer, inklusive en pilot för att hjälpa innovatörer att hantera problem med vissa regler. Möjligheter till finansiering av forskning och innovation finns även inom EU:s sammanhållningspolitik och i flera medlemsländers satsningar på smart specialisering. En omställning mot cirkulär ekonomi kräver även investeringar i bättre teknik och processer, utveckling av infrastruktur och samverkan mellan aktörer i värdekedjan t.ex. genom utveckling av sektoriella plattformar. Totalt beräknas satsningarna inom EU:s struktur- och investeringsfonder på området till ca €5,5 miljarder. Dessutom tillkommer finansieringsmöjligheter från program som LIFE och COSME.

För att kunna följa utvecklingen mot en cirkulär ekonomi avser EU-kommissionen att i samverkan med European Environment Agency (EEA) och medlemländer utveckla en effektiv uppföljningsmodell baserad på tillgängliga data (t.ex. från Eurostat, Resource Efficiency Scoreboard och Raw Materials Scoreboards).46

2.4.2 Ökande intresse i Norden

Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Nordiska ministerrådet arbetar för gemensamma nordiska lösningar och har etablerat separata ministerråd inom flera områden. Det nordiska miljösamarbetet ska bidra till förbättrad

45 EU har listat vissa kritiska material, bl.a. värdefulla metaller och fosfor. 46 http://ec.europa.eu/environment/circular-economy/

34

miljökvalitet och livskvalitet i Norden, påverka det regionala och internationella samarbetet, samt bidra till att implementera den nordiska strategin för hållbar utveckling47. Ansvaret för det genomförandet av Miljöhandlingsprogrammet 2013-2018 ligger på Ministerrådet för miljöfrågor (MR-M). Det operativa arbetet sker i arbetsgrupper inom olika områden. En av dessa är Nordiska avfallsgruppen (NAG) som bildats i syfte att öka samarbetet och snabba på en omställning mot en cirkulär ekonomi i Norden. Även andra ministerråd arbetar med närliggande frågor, bl.a. Nordiska ministerrådet för näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-NER) och Nordiska ministerrådet för fiskeri, havsbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS).

I internationella jämförelser lyfts de nordiska länderna ofta fram som framgångsrika när det gäller miljöfrågor. I the Global Cleantech Innovation Index 2014 ligger Finland, Danmark och Sverige på topp 5 inom miljöteknik (cleantech), tillsammans med Israel och USA. Norge kommer på fjortonde plats av 40 studerade länder. När det gäller de nordiska ländernas policyinsatser för cirkulär ekonomi och industriell symbios sammanfattar Nordregio (2015) de huvudsakliga trenderna:

Finland har i regeringsprogrammet 2015 deklarerat en strategisk målsättning att inom tio år vara världsledande inom bioekonomi, cirkulär ekonomi och miljöteknik (cleantech). Landet har redan idag en rad policyinsatser för att stimulera omställning mot en mer cirkulär ekonomi i olika sektorer48. Industriell symbios lyfts fram som ett medel för tvärsektoriella samarbeten och stöd till regional utveckling, ökad sysselsättning och resurseffektivisering i kluster. Finland har ett tydligt top-down perspektiv på industriell symbios, med utgångspunkt i Handels- och Industridepartementets nationella satsning för industriell symbios. Initiativet stöds av en gemensam strategi för cirkulär ekonomi och grön tillväxt av Sitra, som är nationell koordinator och facilitator av cirkulär ekonomi och industriell symbios, och Tekes, som tillhandahåller offentlig finansiering av aktiviteter för cirkulär ekonomi, cleantech och

47 Nordiska Ministerrådet (2013) Ett gott liv i ett hållbart Norden, Nordisk strategi för hållbar utveckling 48 T.ex. premiumtariffer och stöd för investeringar inom förnybar energi, en 20-procentig kvot och lägre skatt på biobränsle, samt deponiavgifter

35

industriell symbios. Även den finska arbetsgivarföreningen lyfter fram satsningar på cirkulär ekonomi.

I Danmark har den nationella Erhvervsstyrelsen inom temat ”grön omställning” etablerat en nationell fond för grön företagsutveckling. Fonden erbjuder bl.a. ett accelerationsprogram för gröna affärsmodeller och har sedan 2013 ett program för grön industriell symbios. Programmet för industriell symbios initierades 2013 som ett pilotprojekt (DKR 10 miljoner) och genomfördes i samverkan med regionala aktörer, med inspiration från det internationellt etablerade exemplet på industriell symbios i Kalundborg. Inom programmet etablerades en nationell ”task force” med process- och teknikkonsulter, med uppdrag att uppmuntra industriell symbios genom att identifiera potentiella samarbetsmöjligheter, underlätta matchmaking och erbjuda utvecklingscheckar för tekniskt, finansiellt eller juridiskt stöd. Sedan företagen etablerat samarbete kan man söka om bidrag på upp till DKR 170 000 för konkreta symbiosprojekt49. Som ett resultat av programmet har även en interdepartemental ”task force” etablerats för att hantera de regler och skatter som skapar hinder för företagen.

Enligt Nordregio påminner de finska och danska insatserna för industriell symbios om det brittiska National Industrial Symbiosis program (NISP), genom att aktivt underlätta symbios och gemensamma utvecklingsinsatser, uppmuntra resurseffektivitet hos olika aktörer i regionen samt utgöra ett viktigt verktyg för regional utveckling och ekonomi. Programmen bidrar även till kunskapsutveckling genom att samla regionala aktörer i nätverk och identifiera nya möjligheter till synergier. Till skillnad från det brittiska programmet, som kritiserats för alltför starkt miljöfokus, har både det danska och finska programmet fokus på affärsmöjligheter och utveckling av kommersiella affärsmodeller för industriell symbios.

Trots det ökade intresset för cirkulär ekonomi i Europa har varken Norge, Sverige eller Island några nationella program riktade specifik mot cirkulär ekonomi eller industriell symbios. De

49 Finansiering av insatser för cirkulär ekonomi genom forskning och testning i tidigare skeden kan även sökas från danska miljöskyddsmyndigheten och den danska energimyndigheten.

36

satsningar som förekommer tycks snarare vara resultatet av bottom-up initiativ på regional nivå, med privata aktörer, klusterorganisationer eller företagsparker som drivande aktörer. Däremot har både Norge och Sverige en lång tradition av industriell symbios genom diverse projekt kring t.ex. energianvändning, resurseffektivisering och avfallshantering, med finansiering från forskningsfinansiärer, regionala aktörer, akademi och industri.

2.4.3 Sverige satsar på miljö och klimat

Policyinitiativ

På en övergripande nivå har Sverige det ambitiösa målet för miljöpolitiken ”att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”50 Till detta finns 16 så kallade miljökvalitetsmål, som löpande följs upp av Naturvårdsverket. Även om Sverige inte har något specifik satsning på cirkulär ekonomi så finns en lång tradition av regleringar och ekonomiska incitament, framför allt på skatteområdet (deponi, biobränsle, koldioxid, gödningsmedel, mm), inom miljö- och energipolitiken51. Andra insatser är handel med utsläppsrätter, bidrag inom energiområdet och stöd till forskning och innovation, bl.a. genom Vinnova och forskningsfinansiärer.

När det gäller cirkulär ekonomi beslutade Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, i september 2014 att utlysa SEK 42 miljoner till ett nytt forsknings- och innovationsprogram Produktdesign och resurseffektivitet på vägen mot en cirkulär ekonomi. Syftet var bidra till utvecklingen av en cirkulär ekonomi och ökad resurseffektiviteten i samhället genom att i betydligt större utsträckning återanvända och återtillverka produkter.52 Dessutom finns ett antal regionala initiativ med ambitionen om att 50 Regeringens definition av generationsmålet. 51 Se t.ex. Naturvårdsverkets och Energimyndighetens rapport ”Economic measures in the environmental policy” från 2016. 52 http://www.mistra.org/aktuellt/nyhetsarkiv/2014-09-09-ny-utlysning-inom-cirkular-ekonomi.html

37

utveckla industriell symbios. Under 2015 lämnade Sverige ett inspel till EU inför omarbetningen av kommissionens paket om cirkulär ekonomi som välkomnar det nya, bredare perspektivet och lyfter upp ett antal nyckelområden53. Dessutom beslutade regeringen under våren 2016 att tillsätta en utredning för att analysera hinder för en ökad återanvändning i samhället och ta fram förslag på styrmedel som kan främja utvecklingen mot ett mer cirkulärt samhälle54.

Potential för näringslivet

Sverige lyfts ofta fram som ett förgångsland inom miljöområdet och med femteplats på Cleantech Innovation Index finns skäl att anta att svenska företag har en potential att dra nytta av det ökade intresse av insatser för en cirkulär ekonomi. Svenska miljöföretag omsätter idag cirka 220 miljarder kronor per år och deras export uppgår till nästan 40 miljarder kronor. De miljödrivna marknaderna har växt snabbt, men efter finanskrisen 2008-2009 märks en viss stagnation, både i Sverige och internationellt.

53 Regeringen (2015) Circular Economy – elements for the new proposal, SE Non-paper 2015-06-26 54 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/01/regeringen-vill-oka-ateranvandningen/

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

Export milj SEK

Omsättning miljSEK

38

Källa: SCB:s Miljödatabas och Tillväxtverket

I en Europeisk studie av små och medelstora företags aktiviteter för resurseffektivitet och gröna marknader visar att svenska företag har kommit längre i omställningen mot en cirkulär ekonomi än i många andra Europeiska länder. 55

Källa: Flash Barometer 426

Av de svenska företagen svarade 38 procent att de redan idag erbjuder gröna produkter eller tjänster, vilket är högre än genomsnittet i EU28 (26 procent). En större andel av de svenska företagen vidtar även åtgärder för ökad resurseffektivitet, t.ex. minimerar avfall, sparar energi och sparar material. Skillnaderna är speciellt stora vad gäller återvinning genom återanvändning av material, användning av förnybar energi, försäljning av skrotmaterial till andra företag och utformning av produkter som är enklare att underhålla, reparera eller återanvända.

För att bli mer resurseffektiva efterfrågar ungefär en fjärdedel av de svenska företagen (ca 24-30 procent) insatser i form av rådgivning, bidrag eller subventioner, bättre samarbete mellan företag i olika sektorer för utveckling av nya processer för återanvändning av avfall och biprodukter (industriell symbios) och

55 EU-kommissionen (2015) Flash Barometer 426, september

39

demonstration av en ny teknik eller nya processer, samt verktyg för självutvärdering av företagets resurseffektivitet jämfört med andra. Efterfrågan är större än inom EU28, utom vad gäller önskemål om bidrag eller subventioner och avskaffande av lagstiftningshinder mot användning av avfallsprodukter och biprodukter. En fjärdedel av företagen har inga önskemål på specifika insatser.

I en fördjupad analys av företagens miljöarbete baserad på Företagens villkor och verklighet 2014, som besvarades av 16.000 små och medelstora svenska företag, konstateras att fyra av tio företag har ett aktivt miljöarbete. Nästan vart fjärde företag säljer miljöanpassade varor och tjänster och närmare vart femte företag har en miljöpolicy och/ eller arbetar med miljömål. Miljöarbetet är mest utvecklat i branscherna Energi, vatten och el, samt Transport och magasinering. Skillnaderna mellan olika företagsstorlekar är också stora. Miljöledningssystemet är ISO 14 001 är det vanligaste verktyget i de medelstora företagens miljöarbete, men används inte lika ofta i småföretagen. Viljan att minska klimatpåverkan och eget engagemang är de viktigaste drivkrafterna för företagens miljöarbete. Störst är dessa drivkrafter i de minsta företagen. De marknadsdrivna drivkrafterna för miljöarbetet som att möta konsumentkrav ökar i betydelse ju större företaget är. Bristande affärsnytta och avsaknad av offentligt stöd är de största hindren för miljöarbete i de små och medelstora företagen. Brist på metoder och verktyg samt att hållbarhetsarbete är kostsamt är andra hinder som lyfts fram56.

56 Tillväxtverket (2015), Hållbart företagande, Företagens villkor och verklighet 2014

40

2.5 Komponenter i en cirkulär ekonomi

Övergången till ett kretsloppssamhäll kräver förändringar inom en rad områden. I ett tidigt skede behövs innovation och design av produkter som tar större miljöhänsyn och har förutsättningar att demonteras, repareras och uppgraderas så de blir mer hållbara och får längre livslängs. Deponering av avfall som kan återvinnas bör fasas ut och en större andel material återvinnas eller utnyttjas som energi. Det behövs nya företags- och marknadsmodeller, nya finansieringslösningar och nya metoder att omvandla avfall till resurser. Samtidigt behövs ändrade konsumentbeteenden, nya organisationsformer i samhället och bättre samverkan mellan olika politikområden.

2.5.1 Nya affärsmodeller

Enligt Naturvårdsverket har affärsmodeller i en cirkulär ekonomi följande kännetecken57:

integrerar olika verksamheter med varandra för att dra nytta av varandras restprodukter och restenergi

kombinerar flera produktionsprocesser i samma värdekedja (till exempel parallella produktionsprocesser som tar tillvara varandras restmaterial)

drivs av förnybar energi och bygger på cirkulära tillgångar som biobaserade, förnybara och återvinningsbara material

säljer tjänster och funktioner (leasing) istället för produkter

säljer grönare och effektivare produkter (ekodesign)

förlänger livscykeln genom reparation, uppgradering och återförsäljning

möjliggör gemensamt brukande och ägande som ökar utnyttjandegraden av produkter

För att driva på övergången mot en cirkulär ekonomi etablerade Nordiska Ministerrådet en arbetsgrupp (Nordiska avfallsgruppen), som genomfört ett flertal projekt med syftet att sluta kretsloppen

57 https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs-miljooarbete/EU-och-resurseffektivitet-EU-2020/Cirkular-ekonomi/

41

för plast och textilier. En kartläggning och analys av styrmedel som behövs för att stödja nya affärsmodeller för en cirkulär ekonomi påbörjades. Inom ramen för projektet arrangerades en workshop med näringslivsrepresentanter, forskare, politiker och myndigheter i Köpenhamn. Fokus låg på textilier, mat, möbler, elektronik och bygg- och rivningsavfall. De nya affärsmodellerna som analyserades delades in i sex kategorier: produktdesign, service- och funktionssystem, återanvändning, reparationer, återvinning och så kallad kollaborativ konsumtion (resurser delas av många genom till exempel kollektivt ägande, uthyrning eller återbruk). Workshopen dokumenterades i en rapport med 18 fallstudier och ett antal rekommendationer av styrmedel till de nordiska länderna (se även förslagsdel).58

Exemplet Godsinlösen (reparation, återanvändning och återvinning) Idén till företaget väcktes när de två entreprenörerna Christer Jansson och Patrik Zalewski träffades 2011 och började diskutera möjligheterna med ett e-handelsbolag riktat till företag. Efter kontakter med försäkringsbolag konstaterade de att dessa inte har några lager av skadat gods, utan att produkterna stannar hos kunderna som antingen slänger dem eller själva säljer dem efter att de fått sin skadeersättning. I Sverige handlar det om 200.000 enheter per år bara vad gäller mobiltelefoner. Företaget Godsinlösen startades och var inledningsvis fokuserat på försäljning av enskilda partier av skadat och återfunnet stulet gods i outletbutiken Returhuset i Staffanstorp. Sedan dess har verksamheten utvecklats och företaget har idag skrivit avtal med samtliga större försäkringsbolag i Sverige om att ta emot, renovera och skicka tillbaka skadat gods till kunden. Folksam har drivit ett pilotprojekt med Godsinlösen och räknar med att införa detta i hela koncernen. Man räknar med att det handlar om ca 20.000 mobiltelefoner per år och en besparing av ca 30 kilo koldioxid per enhet, jämfört med tidigare ersättningsmodeller. På sikt räknar man med att detta ska resultera i lägre försäkringspremier och kortare handläggningstider för kunderna. Idag är godsinlösen en tjänst som riktar sig till försäkringsbolag och dess försäkringstagare. Företaget har utvecklat ett eget IT-system som är tillgängligt för ca 500 skadereglerare i Sverige. Affärsidén bidrar till att många av de produkter som skadats och blivit obrukbara faktiskt

58 Nordic Council of Ministers (2015) Moving towards a circular economy – successful business models, Policy brief

42

restaureras och återanvänds. Företaget samarbetar med certifierade aktörer när det gäller återvinning av portabel elektronik. Elektroniken som repareras och återanvänds nollställs på all data. Renoveringen av skadade mobiltelefoner sker hos samarbetspartners i Polen och Filippinerna. Under 2014 uppgick omsättningen till 23 mkr, men p.g.a. omfattande investeringar, nyanställningar och utvidgning av lokalerna blev resultatet en förslust. Det finns planer på att expandera verksamheten till Stockholm och Göteborg. Källa: Dagens Industri 2015-12-08; Nordic Council of Ministers (2015) och www.godsinlosen.se/godsinlosen.php

Exemplet Houdini Sportswear (produktdesign, service och funktion, återanvändning och reparation) Företaget etablerades 1993 sedan grundaren Lotta Giornofelice upptäckt materialet stretch-fleece under en skid- och klätterresa på Nya Zeeland. Verksamheten inleddes med småskalig tillverkning av funktions-underkläder som snabbt blev populära i klättringskretsar. Som ett litet och respektlöst företag som drevs av kvinnor gjorde företaget avtryck i den mansdominerade Outdoor-branschen. Under tidigt 2000-tal började företaget tillverka underställ och isoleringsplagg som inte såg ut som funktionsplagg och efter år av förhandlingar med leverantörer lanserades 2007 företagets första produkter av återvunnen polyester. Företaget har hela tiden haft en tydlig hållbarhetsprofil och många miljöprojekt har sjösatts genom åren; allt från gröna butiker och underställ av överblivna tygbitar till second hand-försäljning och uthyrning av skalplagg. Redan 1995 introducerades Houdini Reparationer, för att säkerställa en lång livslängd på produkterna genom reparation. 2010 utsågs företget till ett av Europas 25 mest kreativa företag av CNBC Magazine och företaget har även fått Swedbanks hållbarhetspris 2012. Källa: Nordic Council of Ministers (2015) och

http://www.houdinisportswear.com/se/

I många av dessa nya affärsmodeller är kunden är inte längre bara en konsument utan snarare en brukare av en funktion. Detta ställer andra krav på näringslivets förmåga att bygga långsiktiga relationer. Vissa affärsmodeller är enklare att introducera, som t.ex. att leasa istället för att köpa produkter (t.ex. bilar, kläder, mm), ta tillbaka egna skadade produkter och renovera dem för att sedan sälja dem som begagnade, förlänga livslängden på produkter genom reparationer, försäljning av avfall som resurs till andra sektorer

43

(biobränsle, livsmedelsspill till djuravfall, mm) och designa produkter för ökad återanvändning. Enligt Ellen McArthur Foundation finns en potential att spara motsvarande $700 miljarder genom att införa cirkulära principer enbart på konsumentvaror.

Idag menar majoriteten av svenskarna att en ökad resurseffektivitet vore positivt för livskvalitet (93%), för ekonomisk tillväxt (85%) och sysselsättning (83%), men bara en liten andel har prövat renovering (23%), delningsekonomi (26%) eller leasing/hyra (27%) istället för att köpa nya produkter59.

2.5.2 Delningsekonomi

I en ny rapport från Entreprenörskapsforum60 diskuteras begreppet delningsekonomi (sharing economy), som ett samlingsnamn på aktiviteter som minskar resursåtgången genom att effektivare utnyttja varor och tjänster genom delning. Man konstaterar att det blir allt vanligare att konsumenter går från att själva äga till att hyra eller låna olika typer av varor (transportfordon, lokaler, övernattningsmöjligheter, kläder, osv), tjänster (professionella eller personliga) och finansiella resurser (t.ex. olika typer av crowdfunding). Tillväxtpotentialen är enligt författarna stor. Enbart affärsmodeller baserade på delning av underutnyttjade eller överblivna varor beräknas öka i värde från dagens USD 26 miljarder till USD 335 miljarder 2025.

Den viktigaste drivkraft bakom utvecklingen av delningsekonomin är digitaliseringen, som skapat förutsättningar för matchning mellan utbud och efterfrågan av outnyttjade varor och tjänster. Det handlar dels om en ökad tillgång till Internet och smarta mobiltelefonder, dels om den tekniska utveckling som gjort det möjligt att etablera digitala plattformar och analysera stora datamängder (big data). Digitaliseringen har även bidragit till lägre inträdesbarriärerna för nya företag inom IT, genom tillgången till plattformar som Facebook, Twitter och Youtube, underlättat finansiering genom nya digitala lösningar (t.ex. Swish, Klarna) samt ökad transparensen via sociala media och olika rankningsystem.

59 EU (2014) Flash barometer 388 60 Felländer et al (2015)

44

Finanskrisen och ändrade attityder är ytterligare faktorer som drivit på utvecklingen mot en delningsekonomi. Enligt en studie i USA, Kanada och Storbritannien var bekvämlighet det viktigaste skälet till varför konsumenter deltar i delningsekonomin, följt av bättre priser och kvalitet på produkter och tjänster.

Sverige ligger enligt författarna varken före eller efter andra länder idag, men förutsättningar är goda bl.a. genom en högutbildad arbetskraft inom IT-området och välutvecklade företagskluster. Idag erbjuder en rad aktörer delningstjänster på den svenska marknaden. Där finns de globala aktörerna Uber (persontransporter) och Airbnb (som förmedlar privata bostäder), liksom lokala aktörer som erbjuder delningstjänster inom begagnade kläder och verktyg, städer som erbjuder cykeluthyrning och plattformar för s.k. crowdfunding, exempelvis FundedByMe.

Att gå mot en ökad delningsekonomi är inte helt problemfritt. Under senare har det visat sig vara svårt att tillämpa gällande regelverk på en delningsekonomi. Eftersom gränsdragningen mellan anställd och egenföretagare blir otydlig är det oklart hur frågor om t.ex. ansvaret för anställningstrygghet, inbetalning av skatter, nivå på moms, säkerhetsregler och äganderätt ska hanteras. Det är heller inte klart vilka effekterna på sysselsättningen blir på lång sikt. Enligt vissa bedömningar kan upp till 60 procent av jobben i Sverige att försvinna p.g.a. digitalisering och robotisering, framför allt inom sektorer som transport, byggnation och tillverkning. Samtidigt finns förutsättningar för delningsekonomin att skapa nya arbetstillfällen.

Rapporten identifierar ett antal områden som behöver utvecklas vidare. Det gäller behovet av ett flexibelt regelsystem, ökad kunskap och mer engagemang från offentliga aktörer, vikten av en flexibel arbetsmarknad, utbildning och bättre statistik på området, tillgången till bostäder, utvecklingen av dynamiska kluster och insatser för ökad innovation och entreprenörskap.

2.5.3 Industriell symbios

I en aktuell rapport från Nordregio (2015) konstateras att industriell symbios i ökad utsträckning betraktas som ett sätt att realisera en cirkulär ekonomi och som ett strategiskt verktyg för

45

ekonomisk utveckling, grön tillväxt, innovation och resurseffektivitet på alla nivåer. Inom EU lyftes industriell symbios fram som ett av sju topp-prioriterade områden av European Resource Efficienty Platform (ERAP) 2012 och enligt kommissionens Roadmap to a Resource Efficient Europe (2011) beräknades en förbättrad återanvändning av råmaterial genom ökad industriell symbios bidra till att spara €1,4 miljarder och generera en ökad försäljning motsvarande €1,6 miljarder årligen. Även OECD har i flera rapporter lyft fram industriell symbios som ett nyckelbegrepp för ökad resurseffektivisering på företagsnivå.

I en sammanställning av tidigare forskning konstateras att industriell symbios är en innovativ metod för ökad resursproduktivitet. Det kan handla om ett fysiskt utbyte av material, energi, vatten eller biprodukter, att dela olika typer av infrastruktur eller att gemensamt tillhandahålla olika typer av tjänster. Ofta är det geografiskt närliggande företag (t.ex. i kluster eller industriparker) som historiskt varit verksamma i olika branscher som deltar i samverkansaktiviteter för att uppnå synergier och gemensamma konkurrensfördelar.

Genom att företagen utvecklar och delar kunskap möjliggörs såväl värdefulla transaktioner som förbättrade affärer och tekniska processer. Dessutom innebär utnyttjandet av flöden av överskottsmaterial och energi ett minskat behov av energi och nya material i produktionen, vilket är positivt för både företag och miljö. För att definieras som industriell symbios används i rapporten kriteriet om samverkan mellan minst tre fristående enheter som utbyter två eller fler resurser som kan ersätta kommersiella produkter eller råmaterial (s.k. 3-2 heuristic).

Under senare år har definitionen av industriell symbios breddats till att även inkludera andra typer av utbyten, t.ex. av personal och kunskap. Konkurrensfördelarna har dessutom utvecklats till att förutom resurseffektivitet även inkludera kostnadsminskningar, ökat produktvärde och riskhantering. Begreppet har i ökande grad lyfts fram av utvecklingsorganisationer som ett medel för att skapa nya arbetstillfällen. De ekonomiska effekterna är dock fortfarande osäkra och inom bl.a. Horisont 2020 betonar man vikten av säkra och harmoniserade data för att kunna uppskatta potentialen i avfallsflödet från olika sektorer.

46

2.5.4 Miljöteknik (cleantech)

Tidigare studier konstaterar att definitionen av begreppen miljöteknik och cleantech varierar mellan olika aktörer61. Dessutom utnyttjas idag även andra begrepp som till exempel eco-products, miljöföretag och ”den gröna ekonomin”. I Sverige används ofta följande definition av miljöteknik: Miljöteknik innefattar sådana varor, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett ur ett livscykelperspektiv. Denna bygger på en definition av cleantech som används av EU62 och ligger i linje med den definition som används av OECD63.

Strategin för utveckling och export av miljöteknik (miljöteknikstrategin) antogs av regeringen 2011 för perioden fram till och med 2014. Total avsatte regeringen 400 mkr i syfte att förbättra förutsättningarna för framväxt och export av svensk miljöteknik. Under 2012 fick Tillväxtanalys i uppdrag att löpande utvärdera strategin och de insatser som omfattades. I utvärdering konstaterade att det skulle bli svårt att nå målen utifrån hur strategin formulerats och genomförts. Strategin operationaliserades genom 26 särskilda regeringsuppdrag till tio offentliga aktörer. Drygt hälften av medlen stannade hos dessa, för att stärka deras främjande av svenska miljöteknikföretag. En mindre andel av medlen, 28 procent, nådde företag och i viss mån forskningsinstitut. Tillväxtanalys konstaterade att strategin varit bred, utan kraftsamling kring något specifikt område och att tonvikten legat på stöd till export. Däremot saknades insatser för att öka efterfrågan och stärka marknaden för produkterna. Det fanns inte heller någon tydlig problembeskrivning, vilket gjorde det svårt att bedöma om strategin hade potential att nå målen64.

I en rapport från Cleantech group (2014) gjordes en fördjupad analys av Sveriges potential inom miljöteknik, med utgångspunkt i 61 Tillväxtverket (2008) vad menas med cleantech. En studie av hur olika aktörer betraktar och definiterar begreppet cleantech. 62 EU-kommissionens Handlingsplan för miljöteknik, (Environmental Technology Action Plan, ETAP) 63 Clean technology is the installation or a part of an installation that has been adapted in order to generate less or no pollution. In clean as opposed to end-of-pipe technology, the environmental equipment is integrated into the production process. https://stats.oecd.org/glossary/detail.asp?ID=2988 64 Tillväxtanalys (2015)

47

kartläggningen The Global Cleantech Innovation Index. Enligt rapporten, som jämför 40 länder utifrån 15 indikatorer, så hamnade Sverige på en fjärde plats, efter Israel, Finland och USA. I såväl Sverige, som Finland och Israel, konstaterades att andelen nya företag var hög, men tillväxten i företagen skulle kunna vara högre. En av de svenska svagheter som lyftes fram var en begränsad mängd venture capital (ca USD 555 miljoner över tre år) med få utländska investerare jämfört med t.ex. Israel. Man lyfter även fram brister i finansiering av cleantech och forskning (men lyfter fram potentialen med den kommande gröna fonden på ca SEK 700 miljoner), avsaknad av en långsiktig, finansierad strategi för cleantech (jfr Koreas 10-årsplan), många/fragmenterade aktörer, stöd på hemmamarknaden som främst passar större, mogna företag, svag marknad för effektivisering av transport och byggnader, låg involvering av stora, strategiska företag och låg kommersialiseringsgrad.

48

2.6 Policyrekommendationer i aktuella rapporter

Som en del av underlagsarbetet till EU:s förslag om cirkulär ekonomi genomfördes på uppdrag av GD Miljö en så kallad Scoping study, för att identifiera potentiella insatser, prioriterade sektorer, materialflöden och värdekedjor inom cirkulär ekonomi. I rapporten konstateras att trots att fördelarna med en cirkulär ekonomi blivit allt tydligare så återstår en rad hinder för en ökad övergång till en cirkulär ekonomi. Det handlar om allt från otillräckliga kunskaper och investeringar bl.a. i cirkulära design- och produktionsprocesser, forskning, innovation och infrastruktur för återvinning, en prissättning som inte uppmuntrar till resurseffektivisering och minskade föroreningar, och avsaknad av incitament och finansiering, till attityder bland konsumenter och företag. Idag utvecklas vissa produkter för att åldras och kasseras redan efter en begränsad livslängd. Samtidigt är det svårt att ta fram sammanhållna politiska strategier och uppmuntra till grön upphandling bland offentliga aktörer. Eftersom cirkulär ekonomi är ett komplext område, som involverar ett stort antal olika material, produkter och aktörer på olika nivåer, så är det viktigt att identifiera prioriterade områden för policyinstaser. I rapporten lyfter man fram vissa material (jordbruksprodukter och -avfall, trä och papper, plast, metall och fosfor) och sektorer (förpackningar, livsmedel, elektronik och elektronisk utrustning, transporter, möbler och bygg-/rivningssektorn). Möjliga policyinsatserna delas in i tre huvudkategorier:

1. Koordinering av befintliga policyinitiativ – rapporten konstaterar att det redan idag finns ett stort antal policyinitiativ inom EU (inom cirkulär ekonomi, grön tillväxt, bioekonomi, resurseffektivisering, osv), men att det behövs ett mer holistiskt perspektiv för ökad effektivitet.

2. Regleringar – insatsområdet inkluderar en bättre implementering av gällande regelsystem (t.ex. avseende produktpolicys och avfallshantering), översyn av regler som motverkar eller stödjer övergången till en cirkulär ekonomi (avfallsregler, ekodesign, producentansvar, märkning, förpackningskrav, redovisning, mm) och införande av nya regler (t.ex. nya avfallsmål, förbud mot

49

deponi av vissa material, krav på vissa produkter eller produktionsprocesser, t.ex. avseende fosfor och insatser för att minska avsiktligt åldrande av produkter, exempelvis genom längre garantier).

3. Offentliga investeringar – ett viktigt komplement till privata investeringar för att uppmuntra forskning och innovation, utveckla kunskap, bygga ny infrastruktur (t.ex. för ökad återvinning), uppmuntra utvecklingen av kluster, industriell symbios och plattformar, öka andelen grön upphandling, samt stimulera insatser för en övergång mot cirkulär ekonomi i andra EU-satsningar (LIFE+, fiskerifonden, jordbrukspolitiken, mm)

4. Andra instrument och aktiviteter – som komplement till de mer juridiska och finansiella insatserna föreslås även insatser för att uppmuntra frivilliga samarbetsavtal mellan olika aktörer, skatteincitament (t.ex. skatter och avgifter på vissa material, produkter, föroreningar och avfall), informationsinsatser och rådgivning till företag, samt kampanjer för ökad medvetenhet hos konsumenter och andra aktörer.

Business Europe är en organisation för samverkan mellan företagsorganisationer från 34 europeiska länder. Organisationen driver olika frågor som kan bidra till tillväxt och konkurrenskraft i Europa. I maj 2015 presenterade Business Europe ett så kallat positionspapper om cirkulär ekonomi med goda exempel från näringslivet65 och ett antal policyrekommendationer. Ur ett näringslivsperspektiv lyfte man fram flera motiv för företag att involvera sig i arbetet med cirkulär ekonomi. Det handlade om kostnadseffektivisering, säkrare leveransflöden, nya affärs-möjligheter och minskad miljöpåverkan. Samtidigt konstaterade man att ett ökat engagemang från konsumenterna skulle bidra till att driva på efterfrågan på innovation, forskning och utveckling. För att snabba på övergången till en cirkulär ekonomi föreslogs följande insatser: 65 Exempelvis Renault, Bosch och Caterpillars satsningar på renovering av komponenter och produkter, Phillips försäljning av ljus ljus som en tjänst och inte som en produkt, Enevos smarta sensorer och logistiklösningar för optimering av avfallshantering och återvinning, Scania och Swedfunds partnerskap för produktion av biogas, mm.

50

1. Påverka attityder och stimulera samverkan – En övergång till cirkulär ekonomi förutsätter ändrade attityder hos alla intressenter, från politiker och forskare till företagare och konsumenter. Det kan handla om informationskampanjer och annonser (t.ex. spridning av goda exempel och produktinformation) liksom om utbildningsinsatser på alla nivåer. Det kan även handla om att skapa plattformar för olika värdekedjor, för att underlätta utvecklingen av nya affärsmodeller och samverkan mellan olika aktörsgrupper. Dessa insatser kan underlättas genom satsningar på digitala tjänster.

2. Effektiv användning av gällande regelsystem – Det finns redan idag en rad initiativ och regelsystem inom EU som kan bidra till en ökad cirkulär ekonomi, t.ex. avfallsregler, grön offentlig upphandling, ekomärkning och direktiv om industriutsläpp och ekodesign. Innan nya regelverk introduceras bör man kartlägga befintliga reglers ömsesidiga påverkan på den cirkulära ekonomin, hur de kan implementeras mer effektivt och vilka data och standards som behövs för att följa upp kraven.

3. Minska osäkerheten för investeringar – För att underlätta investeringsbeslut, t.ex. i infrastruktur för framtida avfallhantering, är det viktigt att det finns tydliga och realistiska mål efter 2020 och tillgång till finansiering, t.ex. genom strukturfonderna och EU:s fond för strategiska investeringar (EFSI).

4. Säkerställ att kostnaderna fördelas rättvist – Det är viktigt att kostnaderna kopplas till förutsättningar och intäkter i olika delar av värdekedjan. För att säkerställa en effektiv allokering av resurser bör insatser inom Extendend Producer Responsibility (ERP) baseras på transparens och principen att den som förorenar betalar.

5. Uppföljning – För att kunna följa upp utvecklingen mot en cirkulär ekonomi både kvantitativt och kvalitativt behövs bättre data och statistik, gärna harmoniserat mellan länder.

6. Insatser för FoUoI och finansiering – utvecklingsinsatser inom cirkulär ekonomi bör prioriteras i forskningsprogram som Horisont 2020 och i EU:s fonder för struktur och strategiska investeringar. Det behövs mer stöd till

51

innovationer eftersom insatser för cirkulär ekonomi är komplexa och kräver multi-disciplinära insatser från olika aktörer i olika delar av värdekedjan. Även möjligheter på skatteområdet bör undersökas, t.ex. skattekrediter och momsreducering.

7. Utnyttja offentlig upphandling – Att skapa ökad efterfrågan är en viktig insats för att stödja en uppväxling av cirkulära affärsmodeller. Exempel på insatser som skulle underlätta för företaget är utveckling av standards för återvinning, ökad kunskapen om hur man bedömer kostnader över produktlivscykeln och standardiserade utvärderingsmetoder som är transparenta, objektiva och mätbara.

8. Minska hindren för en cirkulär ekonomi – Förutom ovanstående förslag menar Business Europe att förutom att skapa en verkligt gemensam marknad inom EU så behöver ett antal hinder hanteras. Det handlar bl.a. om specifika regler, bristande offentliga investeringar i infrastruktur för avfallsinsamling, återanvändning och återvinning, samt konsumenternas attityder till nya affärsmodeller.

Forskarna Thomas Nyström och Mats Williander vid Viktoriainstitutet påpekar i en artikel i SvD Debatt 2014-18-10 att Sverige ligger i framkant vad gäller miljöarbete, vilket även bekräftas av OECD66, men att Sverige enligt Naturvårdsverket troligen bara kommer att nå två av 16 miljömål till 202067. Forskarna menar att tre av de viktigaste samhällsfrågorna – välfärd, sysselsättning och miljö –idag står i konflikt med varandra, eftersom ekonomisk tillväxt ofta har en negativ miljöeffekt. Nuvarande affärsmodeller innebär att företag tjänar mer på produkter som snabbt åldras, byts ut och blir till avfall. De

66 OECD (2014) OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik 2014, i samarbete med Miljödepartementet 67 Enligt Naturvårdsverket rapport Styr med sikte på miljömålen – naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015 ser endast två av 16 mål (Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö) ut att vara möjliga att uppnå i tid. Utvecklingen går åt fel håll för fem mål (Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt och djurliv.) För några mål är utvecklingen osäker och för några går det åt rätt håll, men inte i en tillräcklig takt för att nå målen.

52

förespråkar därför andra affärsmodeller, där företaget säljer funktion (t.ex. ljuslösning, telefonabonnemang) och själv behåller ägande och produktansvar. Detta skulle öka motivet till att designa robusta och modulära produkter som kan anpassas till nya kundbehov och skapa cirkulära produkt-, komponent- och materialflöden. Men detta kräver styrmedel och riktade insatser. Författarna föreslår därför satsningar som består av tre delar:

1. Tillämpad forskning – forskare och industri kan gemensamt bygga upp kunskap om industrins utmaningar och möjligheter vid ett skifte till mer cirkulära affärsmodeller. De föreslår specifikt att Vinnova får riktade medel för forskning kring cirkulär ekonomi, inkluderande frågor om styrmedel och effekter, företags hinder och möjligheter samt konsumenters attityder och beteenden.

2. Skatteväxling – en grön skatteväxling med minskad skatt på arbete och ökad skatt på vissa typer av insatsvaror skulle underlätta ett skifte till radikalt mer hållbar verksamhet för industrin, utan större belastning på statsfinanserna.

3. Offentlig upphandling – genom upphandling med fokus på produkternas funktion och prestanda snarare än på produkten i sig kan man säkerställa den inhemska marknad för cirkulära erbjudanden som behövs för att industrin ska våga satsa.

I rapporten A Review of the Circular Economy and its Implementation beskriver forskaren Almas Heshmati på uppdrag av Entreprenörskapsforum hur den cirkulära ekonomin sätter fokus på att återanvända, laga och betrakta avfall som en resurs. Här kan entreprenörer ha en viktig roll genom att upptäcka och utnyttja nya ekonomiska möjligheter. I rapporten lyfts ett antal policyförslag:

1. Sänk skatten på arbete och öka skatterna på användande av naturresurser.

2. Skapa ekonomiska incitament för att främja intresset för att återvinna, laga och se avfall som en resurs.

3. Stifta lagar för att förhindra eller reglera miljöförstörande teknologier. Sådana regleringar kommer idag ofta för långsamt och först sedan marknaden misslyckats.

4. Förbättra mekanismerna för att upprätthålla regler och lagar inom miljöområdet och gör dem mer transparenta.

53

5. Sprid kunskap om villkor och ramverk för att främja ett hållbart företagande.

Nordiska Ministerrådets Nordiska avfallsgrupp presenterade i en sin rapport från 2015 ett antal generella rekommendationer som diskuterats i samband med en bred workshop med representanter för bland annat näringsliv, forskning och offentlig sektor.

1. Bättre design och förstärkta marknader – För att skapa mer cirkulära affärsmodeller är det viktigt med en design som säkerställer en lång livslängd för konsumentprodukter, t.ex. genom återanvändning och reparation. Men då måste det finnas en marknad för sådana produkter. Några möjliga insatser för att skapa en sådan marknad, privat eller offentlig, är genom ökade krav på livslängd och uppgraderingsmöjligheter vid offentlig upphandling, utveckling av guidelines för hur använd utrustning ska hanteras och genom certifiering av återanvända eller reparerade produkter.

2. Ambitiösa mål om återanvändning – Sådana mål finns redan idag i bland annat Spanien (hushållselektronik och IT-utrustning) och Frankrike (möbler). I Frankrike har man även ett nationellt program som säkerställer att sociala företag har tillgång till insamlingsplatser för att kunna bedriva återanvändning.

3. Ökad nivå på reparationer – Exempel på insatser som diskuterades var specifika krav på möjligheter att reparera produkter, uppmuntra till längre garantier t.ex. genom lägre moms, medfinansiering av löner för reparation, exempelvis genom ökat fokus på sociala företag, samt bättre information och utbildning om hur produkter kan repareras och var reservdelar finns. I Frankrike finns redan idag en lag om att tillverkare måste märka produkter med information om hur länge reservdelar kommer att finnas tillgängliga68.

4. Bättre kommunikation och transparens – Den ekonomiska och miljömässiga nyttan av en cirkulär ekonomi behöver kommuniceras mer. Det kan bland annat göras genom att

68 Legifrance, 2014

54

samla in och sprida goda exempel, utveckla ett mentorprogram för SME och genom ökad information och dialog med skolor, näringsliv och allmänhet.

5. Sektorsspecifika insatser – Kraven och möjligheterna med cirkulär ekonomi ser olika ut i olika sektorer. Det är därför viktigt att kartlägga vilka sektorer som är mest relevanta för cirkulär ekonomi och vilka deras behov är. Några exempel som diskuterades var möjligheterna med momsreduktion för återanvända material (t.ex. textilier), behovet av forskning och finansiering inom vissa sektorer, utveckling av effektivare återvinningssystem (t.ex. för hemelektronik, textilier, möbler, förpackningar och byggmaterial), samverkan mellan leverantörer och offentliga upphandlare för design av mer återvinningsbara produkter (t.ex. möbler), utveckla fler förpackningar för återanvändning och inte enbart återvinning, minskat matsvinn t.ex. genom kortare livsmedelskedjor och specialaffärer för skadade och utgångna produkter, samt öka återanvändningen inom byggsektorn (t.ex. genom mappning av material i nya byggnader, skattereduktion på hållbara byggnader och ökad skatt på koldioxidintensiva material).

Nordregio presenterar i sin rapport om industriell symbios ett antal policyrekommendationer för utveckling av industriell symbios som drivkraft för grön utveckling i norden.

1. Det behövs långsiktiga politiska ramverk för att främja utvecklingen av en cirkulär ekonomi och industriell symbios. Idag är det framför allt Danmark och Finland som tagit fram mer övergripande och sammanhållna strategier och målsättningar för området.

2. Utvecklingsaktörer, regionala kluster och andra organisationer kan spela en viktig roll i implementeringen av industriell symbios genom att facilitera och uppmuntra samarbeten, hjälpa aktörer att identifiera relevanta samverkanpartners och möjligheter för synergier (matchmaking) samt utveckla affärsplaner.

3. Lokala och regionala offentliga aktörer kan och bör stödja och facilitera utvecklingen av industriell symbios, t.ex. genom att uppmuntra utvecklingen av nätverk eller kluster

55

baserat på lokala eller regionala styrkor och identifiera områden där affärspotentialen för industriell symbios är god.

4. Utvecklingen av industriell symbios ska baseras på behov och efterfrågan på relevanta material i näringslivet. Företagsmöjligheter och ekonomiska motiv är viktiga.

5. De Europeiska struktur- och investeringsfonderna innebär en god möjlighet att finansiera projekt som syftar till resurseffektivisering och innovation och bör utnyttjas mer.

6. Goda erfarenheter bör överföras mellan de nordiska länderna. Exempel på detta är satsningen på att kartlägga relevanta sido-flöden inom industrin i Kemi-Tornio, där man identifierade flöden med mer än 1,3 miljoner ton biprodukter och avfall årligen. Ett annat är det proaktiva satsningen på att öka intresset hos näringslivet genom matchmaking med hjälp av en speciell taskforce och tillgång till fria utvecklingscheckar i Danmark.

7. Det finns även ett behov av insatser för att tydliggöra och öka medvetenheten om möjligheterna med industriell symbios i de nordiska länderna.

I rapporten Kommunernas roll i den cirkulära ekonomin (2015) konstateras att kommunerna har en viktig roll i omställningen mot en cirkulär ekonomi och bättre resurshushållning. De kan erbjuda en infrastruktur för företag och privatpersoner att återanvända material, sprida information och exempel på nya affärsmodeller, samt skicka viktiga signaler till marknaden genom offentlig upphandling. Men för att få full utväxling måste regeringen tydliggöra reglerna för vad kommunerna kan och får göra vad gäller återanvändning och förebyggande av avfall. Det är dessutom oklart hur detta ska finansiering. Rapporten betonar även att det behövs tydligare mått för utvärdering av anbud.

Rapporten om svensk miljöteknik från Cleantech group (2014) avslutas med följande rekommendationer, som stöd i formuleringen av en strategisk 10-årsplan inom området:

1. Involvera lokala investerare och företag genom nya inkubators- och såddprogram

2. Bygg program som möjliggör demonstration lokalt och globalt

56

3. Hjälp SME att komma ut på snabbväxande marknader genom partnerskap, snarare än genom exportprogram

Sammanfattningsvis kan konstateras att denna rapport identifierat en rad olika typer policyinsatser som identifierats för att stimulera övergången till en mer cirkulär ekonomi. Dessa kan delas in i tre huvudkategorier; generella ramverk, offentlig finansiering och information och kunskap.

Generella ramverk o Förändringar i lagar och regelsystem o Tydliga mål och krav o Skatter och andra ekonomiska incitament

Offentlig finansiering o Offentlig upphandling o Infrastrukturinvesteringar o Forskning och innovation o Företagsstödjande insatser o Utveckling av samverkansplattformar

Utbildning, information och kunskap o Information och utbildningsinsatser o Kunskapsutveckling, analys och kartläggningar o Harmoniserade data och metoder för uppföljning

Vissa av de föreslagna insatserna bör implementeras på Europeisk nivå för att blir mest effektiva, andra är mer relevanta att hantera på nationell eller regional nivå. Några av insatserna bör troligen vara av generell karaktär, medan andra bör anpassas specifikt för vissa aktörsgrupper eller branscher.

57

Referenser

Rapporter och artiklar

Avfall Sverige (2015), Kommunernas roll i den cirkulära ekonomin, Rapport 2015:21, Avfall Sveriges utvecklingssatsning

Brown, Lester R. (1981) Building A Sustainable Society. New York: W. W. Norton

Business Europe (2015) Circular economy: A key pillar of strategic European resource policy. 2015-05-15, Position paper and Annex

Cleantech Group (2014a) The Global Cleantech Innovation Index 2014, Nuturing Tomorrow´s transformative entrepreneurs, publication in partnership with WWF

Cleantech Group (2014b) Sweden in the Global Cleantech Innovation index. An Outsider´s Perspective. Rapport medfinansierad av Tillväxtverket och WWF

Dagens Industri, 2016-01-21

Dagens Industri, 2015-12-08

Edquist, Charles (2014), Offentlig upphandling och innovation. Konkurrensverket, Uppdragsforskningsrapport 2014:5

Ellen MacArthur Foundation (2012) Towards the Circular Economy 1, Economic and business rational for an accelerated transition

Ellen MacArthur Foundation (2013), Towards the Circular Economy 2, Opportunities for the consumer goods sector

Europeiska kommissionen (2015) Closing the loop – An Action plan for the Circular Economy, COM (2015) 614/2

Europeiska kommissionen (XX) Circular economy, KH0414408ENC_002

Europeiska kommissionen (2012) Innovating for Sustainable Growth: A Bioeconomy for Europe

Europeiska kommissionen (2014) Scoping study to identify potential circular economy actions, priority sectors, material flows and value chains, Funded under DG Environment’s

58

Framework contract for economic analysis ENV.F.1/FRA/2010/0044, August 2014

Europeiska kommissionen (2014) Attitudes of Europeans towards Waste Management and Resource Efficiency, Flash Barometer 388, results for Sweden

Europeiska kommissionen (2015) Små och medelstora företags, resurseffektivitet och gröna marknader, Flash barometer 426, resultat för Sverige, september 2015

Felländer, Anna; Ingram, Claire & Teigland, Robin (2015), Sharing Economy. Embracing change with caution, Näringspolitiskt forum, rapport #11, Entreprenörskapsforum

Heshmati, Almas (2015), A Review of the Circular Economy and its Implications, Näringspolitiskt forum, rapport #13, Entreprenörskapsforum

Khaleeli, M (2015). The Guardian 2015-03-03

Eurostats databaser 1: Information Society Statistics

Eurostats databaser 2: Resource Use and Waste

Karlsson, Gunnar, professor i teletrafiksystem, telefonintervju 2016-01-20

Lester R. Brown. Building A Sustainable Society. New York: W. W. Norton, 1981

Lundvall, K. och von Utfall Danielsson, C. (2014), Varför upphandlar inte offentliga sekotn fler innovationer? Uppdrag välfärd, Entreprenörskapsforum, Fores, Leading Health Care

Naturvårdsverket (2015), Styr med sikte på miljömålen – naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015

Naturvårdsverkets och Energimyndigheten (2016), Economic measures in the environmental policy

Naturskyddsföreningen (2013). ”Undersökning miljöbelastning kyl och frys” Energi- och klimatrådgivningen. Webbsida http://www.energiradgivningen.se/energi-i-brf/spara-energi-i-hushallet

Nordic Council of Ministers (2015) Moving towards a circular economy – successful Nordic business models, Policy Brief

Nordregio (2014) Bioeconomy in the Nordic Region: Regional Case Studies, Nordregio Working paper 2014:4

59

Nordregio (2015) Bioeconomy – the Growth Engine of Nordic Regions? Nordregio Policy brief 2015:5, June 2015

Nordregio (2015) The potential of industrial symbiosis as a key driver in Nordic Regions, Nordregio Report 2015:1

Nyström, Thomas och Williander, Mats (2014), Både miljötänk och tillväxt är möjligt, artikel i SvD Debatt 10 augusti 2014

OECD (2014), OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik 2014, i samarbete med Miljödepartementet.

Parida, V., Johansson, J., Ylinenpää, H. och Braunerhjelm, P. 2010, “Barriers to Information and communication Technology Adoption in Small Firms”, Report to the Ministry of Enterprise, Energy and Communication

Robèrt, Karl-Henrik (XX) Är cirkulär ekonomi utan risk?

Rydstad, H. 2015, En fondstruktur för innovation och tillväxt, N2015:02, Regeringskansliet.

Steffen, W. et al (2015), Planetary bountaries: Guiding human development on a changing planet, Science, Vol. 347, Issue 6223, 13 Feb. 2015

Teknikföretagen (2015) Digitaliseringens betydelse för industrin förnyelse, en rapport från teknikföretagen

Tillväxtanalys (2015) Utvärdering av regeringens miljöteknikstrategi - Syntesrapport och resultatuppföljning, Rapport 2015:02

Tillväxtanalys (2013), Benchmarking green competitiveness, WP/PM 2013:18

Tillväxtanalys (2012) Mijödriven näringslivutveckling, Rapport 2012:02

Tillväxtverket (2015), Hållbart företagande, Företagens villkor och verklighet 2014

Tillväxtverket (2008), Vad menas med cleantech? En studie av hur olika aktörer betraktar och definierar begreppet cleantech. R 2008:17

Törnblom, R., Tovatt, L., Engervall, M. och Wallin, E. (2015), ”Skatteavdrag sätter fart på framtidens delningstjänster”, DN Debatt 8 december.

60

Wijkman, Anders & Skånberg, Kristian (2015?) The Circular Economy and Benefits for Society Jobs and Climate Clear Winners in an Economy Based on Renewable Energy and Resource Efficiency. A study pertaining to Finland, France, the Netherlands, Spain and Sweden, A study report at the request of the Club of Rome with support from the MAVA Foundation

Wittbrodt, B., Glover, A., Laureto, J., Anzalone, G. Oppliger, D., Irwin, J. och Pearce, J. (2013), “Life-cycle economic analysis of distributed manufacturing with open-source 3D-printers”, Mechantronics, 23, 713-726.

WSP (2009). ”Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken”

Världskommissionen för miljö och utveckling (1987), Vår gemensamma framtid, den s.k. Brundtlandrapporten, framtagen på uppdrag av Förenta nationerna

Länkar

http://www.tele2.se/mobiltelefoner/apple/apple-iphone-6s-16gb www.skogsstyrelsen.se www.ifr.org https://blog.unicef.se/2012/01/05/ghana-export-av-avfall-till-afrika/ http://www.military.com/daily-news/2015/12/27/uss-harry-truman-creates-spare-parts-with-3d-printer.html http://mashable.com/2013/08/27/global-smartphone-penetration/#bwTXN3uS05qx http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Resultat-producentansvaret/ http://www.product-life.org/en/

61

http://steadystate.org/discover/definition/ http://content.undp.org/go/newsroom/2009/june/green-

economy-a-transformation-toaddress-multiple-crises.en

www.unep.org/greeneconomy

http://siteresources.worldbank.org/EXTSDNET/Resources/Inclusive_Green_Growth_May_2012.pdf

http://www.eea.europa.eu/themes/economy/about-green-economy

http://www.oecd.org/greengrowth/48012345.pdf

http://www.ronneby.se/sv/sidowebbplatser/cefur/c2c/

http://www.c2ccertified.org/about

http://www.svid.se/sv/Hallbarhetsguiden/Process/Metoder/Cirkular-ekonomi/

http://www.detnaturligasteget.se

http://europa.eu/rapid/press-release_IP-15-6203_en.htm http://ec.europa.eu/environment/circular-economy/ http://www.mistra.org/aktuellt/nyhetsarkiv/2014-09-09-ny-utlysning-inom-cirkular-ekonomi.html http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/01/regeringen-vill-oka-ateranvandningen/

62

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs-miljooarbete/EU-och-resurseffektivitet-EU-2020/Cirkular-ekonomi/

www.godsinlosen.se/godsinlosen.php

http://www.houdinisportswear.com/se/

https://stats.oecd.org/glossary/detail.asp?ID=2988