Crisis Svenska Opt

8/8/2019 Crisis Svenska Opt

1/40


2/40

VIKTIG INFORMATIONtill lsaren

Den psykiatriska yrkeskren hvdar att de rensamma om att ha kunskap om mentalhlsa och psykiska sjukdomar. Fakta visar

dock p motsatsen:

1. PSYKISKA STRNINGAR R INTE

MEDICINSKA SJUKDOMAR. Inom medicinenexisterar strikta kriterier fr att man skall f kalla etttillstnd fr en sjukdom - en frutsgbar grupp avsymtom och orsak till dessa symtom eller frstelsefor deras fysiologi (funktion) mste etableras ochbevisas. Frossa och feber r symtom. Malaria och

tyfus r sjukdomar. Sjukdomars existens kan pvi-sas genom objektiva bevis och fysiska tester. Detfinns nnu inga psykiska sjukdomar vars medi-cinska existens har bevisats.

2. PSYKIATRIKER SYSSLAR ENBART MED

PSYKISKA STRNINGAR, INTE MED

PVISADE SJUKDOMAR. Medan man inom tradi-tionell somatisk medicin gnar sig t sjukdomarsom malaria, bronkit och hepatit, gnar sig psykia-tri t strningar. I frnvaro av knda orsaker ellerfysiologi kallas en grupp symtom som man har setthos mnga olika patienter fr en strning ellersyndrom. Joseph Glenmullen, psykiatriker vidHarvarduniversitetet, sger att inom psykiatrin, ralla diagnoser rtt och sltt syndrom [eller strning-ar], grupper av symtom som anses vara relateradetill varandra, inte sjukdomar. Detta har dr ThomasSzasz, professer emeritus i psykiatri, observerat,Det existerar inte ngot blodprov eller annat biolo-giskt test som kan anvndas fr att konstatera ommentalsjukdom freligger eller inte, vilket det finnsfr de flesta kroppsliga sjukdomar.

3. PSYKIATRIN HAR ALDRIG FASTSTLLT ORSAKEN

TILL NGON PSYKISK STRNING. Ledandepsykiatriska sammanslutningar som t.ex. WorldPsychiatric Association och National Institute of

Mental Health i USA medger att psykiatriker var-ken knner till orsaker eller botemedel fr ngonpsykisk strning eller vad deras behandlingar harfr specifika effekter p patienterna. De har enbartteorier och motstridiga sikter om sina diagnoseroch metoder, och de saknar vetenskapliga bevis frdem. En tidigare ordfrande fr World PsychiatricAssociation konstaterade, Den tid d psykiatrikeransg att de kunde bota de psykiskt sjuka r frbi. Iframtiden mste de psykiskt sjuka lra sig att levamed sin sjukdom.

4. TEORIN ATT PSYKISKA STRNINGAR BERORP EN KEMISK OBALANS I HJRNANR ENOBEVISAD SIKT, INTE ETT FAKTUM. En rdandepsykiatrisk teori (och frklaring till att personlig-hetsfrndrande droger sljs) r att psykiskastrningar r ett resultat av en kemisk obalans ihjrnan. Som med psykiatrins vriga teorier finnsdet inga biologiska eller andra bevis som stdjerdetta. Elliot Valenstein, fil. dr, representant for enstor och aktiv grupp av medicinska och biokemiskaexperter och frfattare till boken Blaming the Brainsger. Det finns inga tillgngliga tester fr attbestmma det kemiska tillstndet hos en levandepersons hjrna.

5. ORSAKERNA TILL PROBLEM I LIVET FINNS INTE I

HJRNAN. Mnniskor har problem och upprrdhe-ter i livet som kan leda till psykiska problem, vilkaibland kan vara mycket allvarliga. Men att sga attproblemen kommer sig av obotliga hjrnsjukdo-mar som bara kan lindras med farliga piller rorligt, skadligt och leder ofta till dden. Sdanadroger r ofta starkare n narkotika och kan leda tillatt mnniskor tar till vld eller begr sjlvmord. Dedljer de verkliga orsakerna till problemen och gr

individen mindre kapabel och hindrar drmedmjligheterna till verkligt tillfrisknande ochframtidstro.


3/40

INNEHLLInledning: Psykiatrinsbrist p vetenskaplighet..................

Kapitel ett:Neddrogningen av vra barn ........

Kapitel tv: Skadliga

psykiatriska diagnoser .................. 1Kapitel tre: Tvng inomden psykiatriska vrden ............ 1

Kapitel fyra: Psykiatrinsskadliga behandlingar .............. 2

Kapitel fem:Bttre lsningar ............................ 2

Rekommendationer ...................... 3

Internationella Kommittnfr Mnskliga Rttigheter ............ 3

DEN VERKLIGAKRISEN

Inom dagens psykiatr


4/40

Borde vi inte bli ganska oroliga nr vi frrapporter om att psykiska sjukdomar har

blivit en epidemi som drabbar en av fyramnniskor i vrlden i dag?

Enligt kllan till dessa alarmeranderapporter den psykiatriska industrin hotarpsykiska sjukdomar att drabba oss alla och kanendast hejdas genom kraftiga hjningar av ansla-

gen. Man varnar fr de frdande effekterna av attminska de ekonomiska anslagen. Vad psykiatriker-

na aldrig varnar fr r att det diagnostiska sys-temet i sig, som anvnds fr att komma fram tillden alarmerande statistiken deras egenDiagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-IV (DSM-IV) och dess motsvarighet, sektionen ompsykiska strningar i International Classification ofDiseases (ICD-10) har angripits fr dess brist pvetenskapliga bevis och trovrdighet, samt fr dennstan helt dominerande betoningen p behand-ling med psykofarmaka.

Professor Herb Kutchins frn California StateUniversity i Sacramento och professor Stuart A.Kirk frn University of New York, frfattare tillflera bcker som ptalar bristerna med DSM,varnar, Det finns verkligen mnga illusioner omDSM och mycket starka behov bland dem somhar utvecklat den att tro att deras drm om veten-skaplig hg kvalitet och anvndbarhet har besan-nats 1

Den bistra sanningen r att DSM utanframgng har frskt att ge en medicinsk frklar-ing p alltfr mnga mnskliga problem.

Professor Edward Shorter, frfattare tillA History of Psychiatry, Istllet fr att styra in i dennya skna vetenskapsvrlden, verkade DSM-IV-psykiatrin p ngot stt ha styrt rakt ut i knen. 2

Vi har skrivit den hr rapporten och dess re-kommendationer fr dem som fattar beslut omanslag och psykiatriprogram och sjukfrskringar,inklusive lagstiftare och andra beslutsfattare med

uppgift att skydda medborgarnas hlsa, vl-befinnande och trygghet.

Det faktum att psykiatriker allmnt frlitar sigp DSM, med sin lista p sjukdomar som bara blirlngre och lngre, och fr vilka det alltid finns enpsykiatrisk drog som lagligen kan skrivas ut, ter-speglas i fljande svindlande statistiker:

Sjutton miljoner skolbarn ver hela vrldenhar nu ftt diagnoser p psykiska strningar och

blir behandlade med kokainliknande central-stimulerande medel och kraftiga antidepressivamedel.

Anvndning och missbruk av psykiatriskadroger vller fram ver vrlden. r 2002 skrevsmer n 100 miljoner recept ut enbart p antidepres-siva medel, till ett vrde av 15,9 miljarder dollar.3

Ett av sju recept som skrivs ut i Frankrikeinnehller psykofarmaka, och fler n 50 % av dearbetslsa 1,8 miljoner anvnder psyko-farmaka.4

Samtidigt, motiverad av statistik frn DSM ompsykisk sjukdom, har den internationella budgetenfr psykiska sjukdomar stigit mycket kraftigtunder de senaste tio ren.

INLEDNINGPsykiatrins brist p vetenskaplighet

DrROHIT ADI:Dr Adi har tagit examen vidAmerican Board of InternalMedicine. Han har arbetat medakutvrd sedan 1993 och tjnstgrnu som bitrdande chef frett traumacenter som tar emot72 000 patienter per r.

Dr MARY JO PAGEL:Dr Pagel har specialistexamen ikardiologi vid den medicinskafakulteten p universitetet i Texas. Honr ocks specialist i invrtes medicin,profylaktisk- och arbetslivsmedicin ochr chef vid en medicinsk klinik. Hon rmedlem av KMRs medicinska rd.


5/40

I USA har budgeten fr den psykiatriska vr-den stigit frn 33 miljarder dollar r 1994 till mer n80 miljarder dollar r 1999.

Kostnaden fr psykiatrisk vrd i Schweiz harkat frn 65 miljoner euro r 1988 till ver 165miljoner euro 1997.

Tyskland spenderar idag mer n 2,34 mil-jarder euro per r p psykiatrisk vrd.

I Frankrike har kostnaderna fr den psykia-triska vrden stigit kraftigt och bidrog med 361 mil-

joner euro till landets underskott r 1996.5

Trots rekordhga utgifter str lnder i hela vrl-den infr det faktum att de nu har rekord i ver-grepp mot barn, sjlvmord, drogmissbruk, vld ochkriminalitet mycket ptagliga problem, fr vilkapsykiatrin inte kan hitta varken orsak eller lsning-ar. Man kan drfr lugnt anta att en minskning avanslagen till psykiatriska program inte kommer attorsaka en frsmrad psykisk hlsa. Minskadeanslag till skadliga psykiatriska verksamheter kom-mer faktiskt att frbttra den psykiatriska vrden.

Bevisen som lggs fram hr har erhllits frnlkare, advokater, domare, psykiatriker, frldraroch andra som r verksamma inom psykvrdeneller nrliggande omrden. Slutsatsen bland dessaexperter r att psykiatri, som grundar sig p DSM,leder till ett kat antal lagar som tillter tvngsom-hndertagande och en utvidgning av s kalladeplaner fr psykiatrisk ppenvrd och r skadlig frsamhllet, individen och fr ekonomin. Samma sakgller de program dr man testar skolbarn frpsykiska strningar.

Pstendet att endast kade anslag kommeratt lsa psykiatrins problem har frlorat sin klangav sanning. Experter inom olika omrden dr manarbetar med vetenskapliga metoder tillkallasrutinmssigt fr att ge empiriska bevis som skastdja deras teorier. Nr forskningscentra franslag fr att komma fram till hur man botar enfarlig sjukdom, resulterar anslaget i upptckten av

en biologisk orsak och utvecklandet av ett bote-medel. Det finns biologiska tester fr att bestm-

ma frekomsten eller avsaknaden av de flestakroppsliga sjukdomar. ven om mnniskor kanha allvarliga psykiska besvr, har psykiatrin intengot objektivt fysiskt test fr att bekrfta fre-komsten av ngon psykisk sjukdom verhuvud-taget. Diagnoserna r helt och hllet subjektiva.

De mnga viktiga utmaningar som samhlletstr infr idag reflekterar det viktiga behovetatt strka individen genom anvndbara, livs-kraftiga och humanitra alternativ till skillnadfrn skadliga psykiatriska alternativ. Vi upp-manar lsaren att sjlv g igenom de alternativsom vi presenterar hr. Vi erbjuder vrdsamtinformationen i denna rapport s att var och enkan ta del av och dra sina egna slutsatser omtillstndet inom den psykiatriska vrden ochpsykiatrins frmga, eller brist p frmga, attbidra till dess lsning.

Dr Rohit Adi Dr Mary Jo Pagel

Dr Anthony P. Urbanek Dr Julian Whitaker

Dr JULIAN WHITAKER:Dr Whitaker har grundat WhitakerWellness Center i Kalifornien och ren populr talare och frelsare.Han har skrivit tta bcker, blandannat Reversing Heart DiseaseochReversing Diabetes. Han skriverocks det populra nyhetsbrevetHealth and Healing.

Dr ANTHONY P. URBANEK:

Dr Urbanek har tidigare varit docent vidNational Institutes of Health och r nuverksam som ansiktskirurg. I hans medi-cinska karrir ingr att han har grundatmedicinska centra, inklusive TrelawneyOutreach-projektet i samarbete medregeringen p Jamaica, fr att geservice t 50 000 jamaikaner. Hantjnstgr fr nrvarande i Nashville.


6/40

Mer n 6 miljoner amerikanska barnfr personlighetsfrndrandepsykiatriska droger fr en phittadmental strning som kallas

uppmrksamhetsstrning medhyperaktivitet eller ADHD.

Ytterligare 1,5 miljoner barn ordinerasantidepressiva medel som har konsta-terats orsaka sjlvmordstankar och

vldsamt beteende.

I Australien har frskrivningen avcentralstimulantia till barn kat 34gnger under de tv senaste rtion-dena medan kningstakten i Englandr 9 200 % mellan 1992 och 2000.6

I Spanien kade konsumtionen avmetylfenidat (Ritalina) med 363 %mellan 1991 och 2000, och iMexiko steg frsljningen avmetylfenidat med 800 % mellan1993 och 2001.

DEA (Drug Enforcement Agency) iUSA rapporterade att varken djur ellermnniskor kan skilja p kokain, amfet-amin eller metylfenidat: De ger effek-

ter som r s gott som identiska.7

5

3

VIKTIGA FAKTA

12

4


7/40

KAPITEL ETTNeddrogningenav vra barn

K A P I T E L E T T

N e d d r o g n i n g e n a v v r a b a r n5

vermedicineras barn? En underskningmed uppgifter och statistiker, som desom sammanfattas p de fljande sidor-na, avsljar den alarmerande takt medvilken barn medicineras fr psykiska

strningar.Frutom de mer n sex miljoner barn i USAsom har

ftt personlighetsfrndrande psykiatriska mediciner

utskrivna fr s.k. ADHD, har ytterligare tv miljonerbarn ftt antidepressiva och antipsykotiska mediciner.

Dessa stndigt sti-gande siffror ver barnsom ordineras drogerinternationellt, gr paral-lellt med det kande anta-let psykiska strningar ifjrde upplagan av Ame-rican Psychiatric Ass-ociations (APA), Diagnos-tic and Statistical Manual of

Mental Disorders IV (DSM-IV) och avdelningen frpsykiska strningar i dessmotsvarighet InternationalClassification of Diseases(ICD). (Se kapitel Tv frmer om DSMoch ICD.)

r 1952 innehll den frsta upplagan av DSMendast tre strningar fr spdbarn eller barn. r 1980hade antalet barndiagnoser kat nstan tiofaldigt. I daghar barnen knappt hunnit sluta med bljor innan de fren diagnos p en psykisk sjukdom vilket har lett till enstark kning av konsumtionen av frskrivna psykia-triska mediciner till mycket sm barn under de senaste15 ren.

Reaktioner frn samhlleoch regering

r 2004 hade sju stater i USA antagit lagar som fr-bjuder skolor att tvinga frldrar att ge sitt barn psykia-triska droger eller avstnga en elev ifall frldrarna vg-rar att ge sitt barn psykiatriska droger. En mor i NewYork kmpade fr att bevara frldrarnas grundlggan-de rttigheter. Efter det att skolpsykologer och psykia-

triker tvingat Patricia Weathers att ge sin ttarige sondroger, nr han hade ftt diagnosen ADHD, blev sonen

tillbakadragen, kunde inteta eller sova och rymdehemifrn.

Patricia Weathers insgatt problemen startade medmedicineringen fr ADHDoch lt sonen successivtsluta med drogen. Medi-cinska tester visade att hanled av allergi och hade lgt

blodvrde, och nr han fickbehandling fr det frsvannhans problem. Han r nu frifrn droger och det gr brafr honom.8

r 1987 blev ADHDframrstad som diagnos

av medlemmar i American Psychiatric Assosiation (APA).Att man pratar under lektionstid, r okoncentrerad, tap-par bort pennor och inte kan sitta still, kan resultera iatt man fr diagnosen ADHD och medicineringmed droger.

Dr William Carey, vlknd barnlkare vid ChildrensHospital i Philadelphia sade: Den nuvarande formule-ringen av ADHD, dr kraven fr diagnosen uppfylls nr

Lagstiftare och allmnhet

borde inte fras bakom

ljuset. Beteenden kan

inte vara sjukdomar. Jeffrey A. Schaler,bitrdande professor i psykologi,

Chestnut Hill College, Philadelphia, 1998


8/40

K A P I T E L E T T


barnet uppvisar ett viss antal besvrliga beteenden ochandra kriterier uppfylls, bortser frn det faktum att dessa

beteenden frmodligen vanligtvis r normala.9

Psykologen Bob Jacobs varnar fr att psykiatrikeroch lkemedelsindustrin har gjort beteendeproblem hos

barn till en strning: Ingen har ngonsin presenteratngot bevis fr tillstndet som kallas ADHD, frutom attsga att alla dessa barn r hyperaktiva, alla dessa barn rouppmrksamma och drfr har de alla en sjukdom.10

Nationella folkhlsoinstitutet i USA kom 1998 framtill att vra kunskaper om orsaken eller orsakerna tillADHD r i hg grad hypotetiska.

Den hollndska motsvarigheten till Konsument-verket beslutade 2002 att landets Hjrnfond msteupphra med sin annonsering med det falska pstendetatt ADHD r en neurobiologisk eller genetisk strning,eftersom det inte finns ngra vetenskapliga bevis som

stder detta.APA medger att det finns: inga laboratorieprov

som bekrftar diagnosen ADHD.11

Den israeliska lkaren Louria Shulamit vnder sigmot att ge barn psykiatriska droger mot knslomssigaproblem. Hon framhller de stndpunkter som frfattar-na till denna publikation och som en stark och vxandeinternationell sammanslutning av ansvariga yrkesmnhar och sger: Vi behver inte neddrogade elever. Vi

borde anstrnga oss att hitta orsakerna. Ibland kan detvara hlsoproblem som t.ex. fdomnesallergi eller vita-minbrist. Ibland ls- eller skrivsvrigheter. Som lkare

mste vi hitta de verkliga problemen i stllet fr att gebarnen droger.

Riskerna med psykofarmakaRitalina tog mig lika lngt ner eller lgre n ngot

jag anvnde p 1960- eller 1970-talet inklusive heroin,kokain, LSD hela skrckshowen sger en ritalina-missbrukare frn Nya Zeeland. Kicken var euforisk detr som fattigmanskokain. Men biverkningarna var fr-dande. Man blev paranoid, till och med snabbare n pkokain Man fick fr sig att kompisarna skulle ange en,att polisen hll p att sl in drren, att man hade tagit enverdos och hjrtat skulle hoppa ut ur brstkorgen. Men

jag var s beroende av de f sekunderna av eufori att jaguthrdade timmarna med vansinne, smrta och [aggres-sivitet].

Samtidigt som psykiatriska droger fresprkas tillbarn och sgs vara skra och effektiva klassificerar fleraregeringar dem som lika skadliga och beroendeframkal-lande som morfin, opium och kokain. De centralstimule-

rande medel som ordineras fr ADHD var redan registre-rade som kontrollerade mnen under Schedule II i FNskonvention om psykotropiska (personlighetsfrndran-de) medel av r 1971, eftersom de utgr en ptaglig riskfr allmnhetens hlsa, har liten terapeutisk anvndbar-het men desto strre potential att framkalla beroende.12

Enligt en srskild underskning utfrd av ameri-kanska Drug Enforcement Administration (DEA), harEpisoder med psykotiskt beteende, paranoida vanfre-stllningar, hallucinationer och bisarra beteendemnstersom pminner om de som amfetamin och andra central-stimulerande medel ger, frknippats med missbruk av

metylfenidat (Ritalina). Allvarliga medicinska fljd-verkningar, inklusive ddsfall, har rapporterats.13

Mnga psykiatriska drogersom skrivs ut till barn

klassificeras som skadligaoch r lika vanebildande som

morfin, opium och kokain.


9/40

S

amtidigt som psykiatriker frkunnar att psykiatriskadroger r ofarliga och effektiva fr barn vet mngafrldrar av egen bitter och tragisk erfarenhet att s

inte r fallet.

Shaina Dunkle 19912001

Vicki Dunkles dotterShainas liv hade varit fyllt avdanslektioner, aktiviteter hosflickscouterna, pianolektioneroch brnnboll. Men 1999,nr Shaina gick i andra klass,sade lrarna att hon var fraktiv och pratade nr det

inte var hennes tur. Utandiagnostiserande tester eller fysiska underskningar fastslogen psykiatriker att hon led av ADHD och skrev ut en psykia-trisk drog. Shaina drabbades av ett krampanfall p lkarensmottagning den 26 februari 2001. Hennes mamma rusadefram fr att hlla henne. Ngra minuter senare dog hon imammans armar. Shaina tittade in i mina gon nr hennesliv rann ut och jag kunde inte gra ngonting fr att rddahenne. Det har nu gtt tv r och jag terupplever dessasista f minuter varje dag. Tro mig, det r en mardrm somingen frlder ngonsin skulle behva uppleva, sgerShainas mamma. Obduktionen visade att Shaina hade dtt

av giftiga niver i blodet av det ordinerade amfetaminet.

Matthew Smith 19862000

Vid sju rs lder fickMatthew Smith diagnosenADHD. Hans frldrar blevinformerade om att hanbehvde ta centralstimuler-ande medel fr att kunnakoncentrera sig bttre. Defick veta att om de inte gickmed p behandlingen s

kunde de stllas infr rtta fr frsummelse av sonens emo-tionella behov och utbildning. Min fru och jag vgade interiskera att frlora vrt barn om vi inte lydde, sgerMatthews far, Lawrence. Efter att ha ftt veta att det intevar ngot fel med medicineringen gav frldrarna efterfr kravet. Den 21 mars 2000 dog Matthew tragiskt i enhjrtattack d han kte skateboard. Rttslkaren faststlldeatt Matthews hjrta visade tydliga tecken p skador p de

sm blodkrlen, vilket orsakats av centralstimulerande pre-parat. Han faststllde att orsaken till att Matthew dog varlngvarig anvndning av amfetamin. Jag kan inte backaoch ndra saker fr oss nu. Men jag hoppas vid Gud attmin berttelse och information nr mnga hjrtan och sin-nen i mnga familjer, s att de kan fatta vlgrundadebeslut, sger mr Smith.

Samuel Grossman 19731986

r 1986 dog 13-rigeSamuel Grossman efter attha ordinerats ett centralsti-mulerande medel p grund

av veraktivitet. Obduk-tionen avsljade ettfrstorat hjrta, orsakat avden psykiatriska drogen.Pojkens mamma sade: Att

ge denna drog till ett barn r som att spela rysk roulette.Ingen vet vilket barn som kommer att f hjrnskadoroch/eller vilka som kommer att d. Jag spelade spelet och

jag frlorade.

Stephanie Hall

19841996Stephanie Hall var enblyg flicka i frsta klass iOhio som lskade bckeroch skolan. Efter det atthennes lrare hade rappor-terat att Stephanie hadesvrt att koncentrera sigp sin uppgift var det enlkare som gav henne dia-

gnosen uppmrksamhetsstrning (ADD) och ordinerade ettcentralstimulerande medel. Under de fljande fem ren kla-gade Stephanie ver sin mage, att hon hade vrk ochmdde illa. Hennes humr svngde och hon betedde sigunderligt. Den 5 januari 1996 dog Stephanie, elva r gam-mal, i smnen av hjrtsvikt. Hennes mamma kommer ihgde sista ord som hon vxlade med sin dotter: Jag sade,Klockan r nio, g och lgg dig Steph och hon svarade OKmamma, jag lskar dig. P morgonen nr hennes pappaskulle vcka henne svarade hon inte. Vi ringde ambulansoch polis Stephanie var s kall. Jag sa till dem hela tiden,Hon skulle begrava mig, inte jag henne

FALLRAPPORTERDdsfall bland barn


10/40

ven nr Ritalina inte missbrukas frekommerbiverkningar som t.ex. hgt blodtryck och oregelbun-den hjrtrytm, viktminskning och toxisk psykos. Detfinns risk fr sjlvmord under abstinensen.14 Studieravsljar dessutom att centralstimulantia faktiskt intefrbttrar de teoretiska resultaten.15

Journalisten Lou Dobbs rapporterar att medanUSAs regering spenderar nra en miljard dollar permnad p att bekmpa illegala droger skrevs mer nen miljon recept, p en ny drog mot ADHD, utunder de frsta sex mnaderna som den fanns pmarknaden.16

Nra tre miljoneramerikanska ungdomar ildern 1217 r missbru-kar starkt beroendefram-kallande receptbelagda

droger ssom smrtstil-lande, smn- och lug-nande medel.

I Japan har ett stortantal metylfenidatmiss-

brukare och rdgivares.k. Ritalers, erbjudit sinaerfarenheter p Internet ihur man bst anvnderdrogen och gr bytesaffrer.17

Robert Whitaker, vetenskaplig skribent och fr-fattare avMad in America har sagt: Vad vi har efter r

av stndigt stigande anvndning av personlighetsfr-ndrande droger r en kris inom psykiatrivrden, enepidemi av psykisk ohlsa bland barn. I stllet fr attse frbttringar med mer medicinering, ser vi frsm-ringar i psykisk hlsa.18

Det r stora pengar sger Peyton Knight,lagstiftningschef vid American Policy Center. Ju flerdiagnoser det blir varje r desto mer Ritalina ochandra personlighetsfrndrande droger kommer manatt kunna marknadsfra och slja.19

Ddsfall p grund av antidepressiva medelNr det gller antidepressiva medel, kade

anvndningen hos sju- till tolvringar i USA med151 % mellan 1995 och 1999, och med 580 % fr barn

under sex r, och det har frekommit att s sm barnsom fem r, begtt sjlvmord. r 2003 varnade det

brittiska lkemedelsverket lkare fr att skriva utSSRI-preparat (selektiva serotonin terupptagnings-hmmare) till ungdomar under 18 r p grund avsjlvmordsrisken.

Strax eftert fastslogs i en hlsorapport frn FDA(USAs motsvarighet till de svenska livsmedels- ochlkemedelsverken) den 22 mars 2004: Fljandesymptom har rapporterats hos vuxna och barn som

behandlats med [SSRI] antidepressiva medel bdepsykiatriska och icke-psykiatriska: oro, upphetsning,

panikattacker, smnls-het, lttretlighet, fientlig-het, impulsivitet, akatisi(svr oro), lindrig manioch mani.20 Det har

ven rapporterats ombisarra drmmar ochvldsamt beteende. 21

Myndigheter i Austra-lien, Kanada och Europautfrdade liknande var-ningar. I oktober 2004

beordrade FDA att enblack box-varning

(hgsta riskklass) placeras framtrdande p SSRI-preparaten, fr att betona att drogen kan orsakasjlvmord.

Sdana varningar kom dock fr sent fr MattMiller och Cecily Bostock. Matt hngde sig i sin garder-ob efter att ha tagit en antidepressiv drog i en vecka.22

Cecily knivhgg sig sjlv i brstet med en kksknivtv veckor efter det att hon brjat ta ett antidepressivtmedel.23 Att d p ett s vldsamt, ovanligt stt utanatt ge ifrn sig ett ljud [drogen] mste ha gjort atthon gick ver grnsen, sa Cecilys mamma, Sara.

Black box-varningar kommer inte att bidra tillatt hejda det faktum att barn dr, att de ddar andraeller blir drogmissbrukare p grund av dessa ochandra psykiatriska droger. Deras framtid kommer

bara att tryggas nr de ovetenskapliga psykiska str-ningar som de diagnosticeras med frkastas ochfarliga personlighetsfrndrande droger frbjuds.

K A P I T E L E T T


De centralstimulerande medelsom ordineras fr ADHD har

liten terapeutisk anvndbarhetmen desto strre potential att

framkalla beroende.

FNs konvention om psykotropiska(personlighetsfrndrande) medel.


11/40

Meningslst vld r frdande och chockerande, och nnu

vrre r det nr det utfrs av barn och tonringar. Vi fr-gar oss Hur kunde detta ske?

Riskerna med psykiatriska droger och psykologiska program iskolorna mste underskas.

Sju av tolv skottdramer i amerikanska skolor utfrdes avtonringar som hade tagit ordinerade personlighetsfrndrandedroger vilka r knda fr att framkalla vldsamt och suicidaltbeteende.

Minst fem tonringar som gjort sig skyldiga till skolmass-akrer hade genomgtt kurser i anger management d.v.s. kurseri hur man styr sina aggressioner och ilska eller andra beteendefr-ndrande program ssom ddsutbildning . Syftet med angermanagement r att lgga band p aggressivt eller vldsamtbeteende. Det finns inga bevis p att det har ngon positiv effekt.

Under rtionden har skolor runt om i vrlden haft dds-utbildning, ett psykologiskt experiment dr barn diskuterar sjlv-mord och vad de skulle vilja ha med sig i kistan, eller de fr skrivasin egen ddsruna fr att f barn att knna sig mer vl till modsi frga om dden.

Vldsmnnen frn Columbine High School i Colorado, EricHarris och Dylan Klebold, framhlls som de frmsta exemplen pmisslyckandena med kurser i anger management och ddsut-bildning. Harris tog ocks ett antidepressivt medel som kan orsa-ka vldsamt maniskt beteende. Han och Klebold hade genomdomstolsbeslut dmts att genomg psykologisk rdgivning inklu-derande anger management. I skolan hade Harris blivit ombedd

att, som en del av ddsutbildningen, frestlla sig sin egen dd.Harris drmde senare att han och Klebold begav sig p ett hrj-ningstg dr de skt vilt omkring sig i ett affrscentrum. Efter attha skrivit ner sin drm och lmnat in den till lraren frverkligadede bda drmmen och skt ihjl tolv elever och en lrare, innan deskt sig sjlva.24

r 2001 skt 12-rige Christopher Pittman sina morfrl-drar till dds i Nord Carolina. Han anvnde ett ordinerat antide-pressivt medel och berttade fr en psykiatriker att han inte hadengra knslor.

I februari 2004 skt 15-rige Andreas frn Tyskland sin fos-

terfar till dds. Han hade ftt psykiatrisk behandling i flera r ochanvnde ordinerade psykiatriska droger.25

Den 17 maj 2004 dmdes 19-rige Ryan Furlough frnMaryland fr ett mord p en skolkamrat r 2001. Ryan anvndemnga olika antidepressiva medel vid tidpunkten fr mordet.

I Japan halshgg en 14-ring sin elvarige vn, och entonring knivhgg en ldre granne till dds eftersom han villeknna hur det kndes att dda ngon.26

En dramatisk kning av vld i skolan har ocks rapporterats iKanada, Israel och Frankrike.27

Kombinationen psykologiska vrdesystem och vlds-

framkallande psykiatriska droger r en krutdurk som bara vntar pden tndande gnistan.

Psykiatriska droger och psykologiska program liggerbakom vldet i amerikanska high schools, som t.ex.skottdramat i Columbine 1999.

SKOLVLDETEn kritisk granskning


12/40

Houston-psykiatrikern TheodorePearlman sger om DSM-IV: Detfinns alltfr mnga diagnoser somsaknar objektiv grund eller biologisktstd.

Dr Joseph Glenmullen vid HarvardUniversity Medical School sger: Dennu gllande DSMr ett ytligt hop-kok av symptom Alla frsk atthjlpa patienter att frst sig sjlvaoch stadkomma verkliga frndring-ar frloras i jakten p diagnoser ochfrsken att medicinera dem.

Trots bristen p vetenskapligsanningshalt framstr DSM/ICDsom

ett diagnostiskt redskap, inte enbartfr individuell behandling utan ocksvid vrdnadstvister, bevisning infrdomstol, utbildning m.m.

Nr lagstiftare tnker p psykiatriskvrd, tnker de p schizofreni sgerKaren Ignagni, president fr AmericanAssociation of Health Plans. Jag trorinte att de r medvetna om debegrepp som anvnds och somkan ka kostnaderna fr tillstnd,som saknar tckning i vetenskapligforskning.

12

34

VIKTIGA FAKTA


13/40

Psykiatriker pstr att det frekommer envrldsomspnnande epidemi av psykiskahlsoproblem och sger att den enda ls-ningen r att ka de finansiella resurser-na. Men, innan man ger ytterligare miljo-

ner, vet vi tillrckligt om krisen? Fr att kunnabesvara den frgan r det frst ndvndigt attfrst mer om psykiatrin och deras Diagnostic and

Statistical Manual of Mental Disorders (DSM).Dr Thomas Dorman, invrteslkare och medlem

av Royal College ofPhysicians i Storbritan-nien och i Kanada, skrev2002: Hela den hrverksamheten r ingen-ting annat n en bluff.Man har skapat psykia-triska kategorier avsjukdomar och gjortdem formella genom

consensus. Drmed kanman ge dem diagnos-tiska koder, vilket i sintur leder till att de kananvndas fr att debitera frskringspengar. Dettager psykiatrin en pseudovetenskaplig aura.Frvarna belastar naturligtvis de offentligamedlen.28

r 1995 sade psykologen Jeffrey A. Schaler:Begreppet vetenskaplig validitet r, ven om detinte r en handling, beslktat med bedrgeri.Validitet syftar p den grad till vilket ngot repre-senterar eller mter det som det psts represente-ra eller mta. Nr diagnostiska mtningar inte rep-resenterar det de sgs representera, sger vi att

mtningarna saknar validitet. Om en affrsuppg-relse eller frsljning grundades p en sdan bristp validitet, skulle vi kunna sga att bristen pvaliditet varit avgrande i ett bedrgeri. Diagnosticand Statistical Manual (DSM-IV) som publiceras avAmerican Psychiatric Association r knd frlg vetenskaplig validitet.29

Med tanke p att DSM angrips frn alla hll

och kanter, mste regeringar varnas fr att de intekan lita p statistiken frn DSM eller ICD vid

beslut om anslag till denpsykiatriska vrden.Medel ansls till enpsykisk hlsokris sominte existerar i verklig-heten, utan r skapadav psykiatrin fr attvidmakthlla uppblstabudgetar.

Drmed styrs medel

bort frn fungerandeprogram, som kan lsajust de sociala problems o m p s yk iat r in h ar

misslyckats med att lsa.

Den ovetenskapliga grunden frdiagnoser om psykisk strning

Medicinens vetenskapliga procedurer kan kon-trolleras och bevisas. Dremot saknar psykiatrin ettsystematiskt synstt p psykiatrisk vrd, och fram-fr allt mtbara resultat, och detta har bidragitstarkt till att man ftt allt smre rykte, bde blandvetenskapligt inriktade yrkesomrden och hosbefolkningen i stort.

Man sljer medicinergenom att slja

psykiatriska sjukdomar. Carl Elliot, bioetiker,

University of Minnesota, 2002

K A P I T E L T V S k a d l i g a p s y k i a t r i s k a d i a g n o s e r

11

KAPITEL TVSkadliga psykiatriskadiagnoser


14/40

Utvecklandet av den sjtte utgvan av WHOsInternational Classification of Diseases (ICD) 1948,som innehll psykiatriska strningar (som sjuk-domar) fr frsta gngen, och utgivningen avDSM i USA 1952, var psykiatrins frsta steg motett system med diagnoser. Det var ett frsk attefterlikna och bli accepterad av medicinen, somunder mnga hundra r, hade skaffat sig ettanseende om att kunna lsa fysiska sjukdomar.

Psykiska strningar faststlls genom omrst-ning av medlemmar i APA-kommittn. En psykologsom var nrvarande vid DSM-hearings sade: Den

intellektuella nivn var chockerande lg. Diagnoserutarbetades efter majoritetsrstning i samma andasom nr man vljer restaurang du vill ta italien-skt, jag kinesiskt, s lt oss g till en cafeteria sedanskrivs det in i en dator. Det kanske speglar vrnaivitet, men vi trodde faktiskt att man skulle graett frsk att se p saker vetenskapligt.30

Dr Margaret Hagen, professor i psykologi viduniversitetet i Boston, avfrdar helt DSM: Nrman knner till deras farsartade empiriska proce-durer fr att komma fram till nya strningar ochdrtill hrande symptomlistor, undrar man hur ihela friden American Psychiatric Association kanhvda att det finns ngon vetenskaplig, forsk-ningsbaserad grund fr diagnosmanualen? Dettar ingenting annat n vetenskap genom pbud. Desger att det r vetenskap och drfr r det s.31

Eftersom det saknas objektiva, vetenskapligabevis, har psykiatrin pbjudit att fljande ska varapsykiska sjukdomar:

Strd sprklig uttrycksfrmga Fonologisk (sprk-) strning Koffeinintoxikation/abstinensstrning Uppfrandestrning Rknesvrigheter Nikotinberoende eller nikotinabstinens Bristande behandlingsfljsamhet Separationsngeststrning Syskonrivalitet

Livskris Problem p grund av sexuella vergreppmot barn

I bokenA Dose of Sanity, skrev framlidne neuro-logen och psykiatern Sydney Walker III om faran medatt frlita sig p DSM, och han drog fljande slutsats:Det r viktigt att komma ihg att ett antal DSM-inriktade psykiatriker i stor utstrckning har vergettkonsten att stlla differentierade diagnoser, ochdrmed anser de att de flesta psykiatriska sjukdomarr obotliga. Detta ger dem endast tv vapen:psykoterapi och droger. Det r inte frvnande att desatsar p alla nya droger; precis som forna tiderslkare som rekommenderade derltning mot allasjukdomar, har de inte mycket annat att erbjuda

DSM-IV

innehller 374strningar, den tidi-

gare utgvan innehll253 och den frsta

utgvan frn 1952innehll 112

strningar.

1952 1968 1980 1987 1994

DSM IIIR

253

DSM IV374

DSM I

112

DSM II

163

DSM III

224200

100

0

ANTAL MENTALA STRNINGAR OMNMNDAI DSM SEDAN DEN FRSTA UTGVAN


15/40

Vi har nnu inga bevis, varkenfr orsaken eller fysiologin, frngon psykiatrisk diagnos.Varje gng man trodde att manhittat en sdan obalans visadedet sig senare att det var fel. Joseph Glenmullen vidHarvard universitetet, frfattaretill boken Prozac Backlash, 2001

Mycket av den infor-mation om psykis-ka strningar som

ges av psykiatriker ellerpsykiatriska intresse- ellerstdgrupper som under-

stds av lkemedelsfre-tag, innehller referensersom neurobiologiska till-stnd eller behandlings-bar hjrnstrning.

Ansedda medicinare rverens om att om en sjuk-dom ska anses existera,mste det finnas konkreta,objektiva fysiska avvikelsersom kan faststllas genomett test som, men inte r

begrnsat till, blod- ellerurinprov, rntgen ellerhjrnscanning eller biopsi.Det finns inte ngot veten-skapligt bevis fr att ADHDr en sjukdom i hjrnan,eller att en kemisk obalans ihjrnan r orsaken till allapsykiska strningar.

Barnneurologen drFred Baughman, Jr, sger att genom att hvda att ADHDr en sjukdom eller ett neurobiologiskt tillstnd fram-stlls den s verklig och hemsk att den frlder somvgar ngot annat n att tro p det, eller inte gr medp behandlingen, sannolikt kommer att dmas fr fr-summelse och inte lngre gr sig frtjnt av vrdnadenom sitt barn. Han tillgger att Detta r en frvrngningav vetenskap och medicin, och det r en lgn.32

Ty C. Colbert, klinisk psykolog och frfattare sger:Biopsykiatriker har skapat myten om att psykiatriskaundermediciner rttar till kemiska obalanser. nd finnsdet ingen grund fr den hr modellen eftersomngon kemisk obalans aldrig har bevisats varaorsaken till psykisk sjukdom.33

I boken Blamingthe Brain frn 1998skriver biopsykologen ElliotS. Valenstein att man hllerfast vid den biokemiskateorin eftersom den ranvndbar nr man fre-sprkar drogbehandling.34

r 2003 varnade denaustraliske psykologen PhilipOwen: Man hvdar helatiden att droger reparerarkemiska obalanser i hjr-nan. Detta pstende rfelaktigt. Det r fortfarandeinte mjligt att mta de

exakta niverna av trans-mittorsubstanser i de speci-fika synapserna i hjrnan.Hur kan det d vara mjligtatt prata om kemiskaobalanser?35

Jonathan Leo, pro-fessor i anatomi vid

Western University ofHealth Sciences och pro-fessor David Cohen vidSchool of Social Work vid

Floridas internationellauniversitet granskade 33av de senaste studiernamed hjrnbilder av perso-ner med ADHD-diagnos.De bekrftade att varjestudie handlade om barnsom fick medicinering, enbetydande variabel dcentralstimulerande droger

ger mycket ihllande frndringar i hjrnan enligtforskarna. De granskade ocks en NIMH-studie(National Institue of Mental Health) frn 2001, somblivit mycket spridd av psykiatriker, som innehll en gruppsom inte fick ngon medicinering och dr det hvdas attbarn med ADHD som inte fr ngon medicinering harbetydligt mindre hjrnor. Men jmfrelsegruppen var tvr ldre, s naturligtvis hade de yngre barnen mindrehjrnor.36

I samband med psykiatriska pstenden om kemiskobalans och behandlingsbara hjrnstrningarfrekommer det alltid starka ansprk p vetenskapligkorrekthet, men det r faktiskt ingenting annat nanekdotiska rapporter.

PSYKIATRISKA DROGERLgnen om kemisk obalans

Dr. Fred Baughman Elliot S. Valenstein

FALSK HJRNTEORI: Allmnheten har via en massaartiklar i populrpressen blivit verst med den senaste teorin omvad som r fel med hjrnan. Det som saknas, v ilket r fallet medall pomps psykiatri, r vetenskapliga fakta. Som dr Valensteinfrklarade: Det finns inga tillgnglig a tester fr at t bestmm adet kemiska tillstndet hos en levande persons hjrna.


16/40

Trots att mer n sex miljarderdollar gtt till psykiatriskforskning, sade Rex Cowdry,chefen fr National Institute ofMental Health i USA fljande:

Vi knner inte till orsaken [tillpsykisk sjukdom]. Vi har intengra metoder som kan botadessa sjukdomar n.

r 2002 fann EU-kommissionenatt antalet tvngsintagningarhar kat trots reformer ochatt mnga patienter inte blirtillrckligt informerade om sinarttigheter.

Program fr psykiatrisk ppen-vrd har varit dyra och r ettenormt misslyckande som harskapat hemlshet, drogmiss-bruk, brottslighet och arbetsls-het ver hela vrlden.

Mentalvrdsdomstolar i USAhvdar att kriminellt beteendeorsakas av ett psykiatriskt prob-lem och att behandling kommeratt f slut p det beteendet. Detfinns inga bevis som stderdetta.

2

43

VIKTIGA FAKTA

1


17/40

K A P I T E L T R ET v n g i n o m d e n p s y k i a t r i s k a v r d e n

15

De som fresprkar omhndertagandeoch psykiatrisk tvngsvrd pstr attde vrnar om individens rtt till

behandling men en stark oppositionanser att p grund av att lagarna om

tvngsintagning ger lngtgende befogenheter inklusive att tvinga p personer i samhlletbehandling s banar de vg fr ett totalitrt

system.Michael McCubbin, fil. dr och forskare, och

David Cohen, fil. dr ochprofessor i socialvrd, bdaverksamma vid Mon-treals universitet, sgeratt rtten till behand-ling idag mer handlar omrtten att bli ptvingad

behandling 37

George Hoyer, profes-sor i allmnmedicin vid

universitetet i Troms iNorge, skrev Det r intes att svrt sjuka och str-da patienter saknar insikt,och deras bedmningsfr-mga r inte heller nedsatt till den grad som man tidi-gare ansett 38

Robert Hayes, tidigare medlem av AustralianLaw Reform Commission har sagt: Faktum r att

begreppet psykiska sjukdomar knappast r definie-rat, inte ens i psykiatriska lrobcker, och att frtro-endet fr psykiatrin inte alltid understds av resultat och utan utsikter till anvndbar, botande

behandling kan tvngsintagning p sjukhus blifrtryckande

De flesta tvngslagar grundas p frestllningenatt en person kan vara en fara fr sig sjlv och andraom han inte placeras p en institution. En arbets-grupp hos APA uppgav dock i en inlaga till denamerikanska Hgsta domstolen 1979 att, Det intefinns ngon psykiatrisk sakkunskap som kanfaststlla nr det freligger farlighet.

2002 klargjorde Kimio Moriyama, vicepresident i

japanska psykiatrifreningen, psykiatrikernas ofr-mga att kunna frutse hur en person kommer att bete

sig i framtiden. Hansade: En patientspsykiska sjukdom ochkriminella tendenserr helt enkelt olikaoch det r omjligt frden medicinska sak-kunskapen att sgahuruvida ngon harhg bengenhet att

upprepa ett brott.39

En annan expert sade:Nr det handlar omatt frutsga vlds-handlingar r vra

kristallkulor frskrckligt suddiga.40

Mnniskor tvingas ibland att betala dyraadvokatarvoden, fr att kunna verklaga beslut om

behandlingar de inte vill ha och mot tvngsintag-ning, vilket tmmer deras frskringar. Detta hn-der i USA, sterrike, Belgien, Frankrike, Tyskland,Luxemburg och Holland.41 Detta kan jmfras medatt bli kidnappad och inlst, fr att senare bli beor-drad av domstol att betala ersttning till kidnappar-na fr mat och husrum.

KAPITEL TRETvng inom den

psykiatriska vrden

Det r orligt att ltsas att tvngsvrdav den psykiskt sjuke alltid r till hjlpfr denne, och att avst frn sdanttvng skulle vara liktydigt med att

undanhlla behandling fr honom Historien lr oss att vi ska akta oss fr

vlgrare som bervar sinafrmnstagare frihet. Thomas Szasz, professor emeritus i psykiatri


18/40

Psykiatrisk ppenvrd1955 pbrjades en femrig underskning av Joint

Commission on Mental Illness and Health i USA somrekommenderade att man skulle byta ut institutionertill psykiatriska ppenvrdsmottagningar. EnligtHenry A. Foley, fil. dr och Steven S. Sharfstein, leg.lk., frfattare tillMadness in Government, gav psy-kiatrikerna politikerna intrycket att botande var regel,inte undantag och de uppblsta frvntningarnafrblev oemotsagda. Rekommenderade kostnadsbe-rkningar var en frdubbling av psykiatribudgeteninom fem r, och en tredubbling inom tio r.

Omkring ett decennium senare fljde Europa eftergenom att Holland, Belgien och England ppnadeppenvrdsmottagningar i hopp om strre effektivitetoch reducerade kostnader.42 Dr Dorine Baudin frninstitutet fr psykisk hlsa och missbruksvrd i

Holland, skulle senare skriva: Det verkar ha blivitnnu dyrare 43 Dessutom skapade det hemlshet,drogmissbruk, kriminalitet, strande av offentlig ord-ning, arbetslshet och intolerans mot avvikande

beteende.44

Sanningen r den att de psykiatriska ppenvrds-mottagningarna blev legaliserade narkotikacentraler,som inte bara frsg fre detta mentalpatienter meddroger, utan ven skrev ut psykiatriska preparat tillmnniskor som inte led av allvarliga psykiskaproblem.

Resultatet blev att i mitten av sjuttiotalet skrevs

det ut s mycket neuroleptika och antidepressivamedel utanfr sjukhusen att cirka tre till fyra miljonermnniskor medicinerade p heltid cirka tio gngerfler, enligt [psykiatrikernas] egna argument, som r sgalna att de skulle behva lsas in om det inte fannsngra mediciner.

Efter ett rtionde med psykiatriska ppenvrds-program, kallade konsumentaktivisten Ralph Naderdet fr en social innovation som basunerats ut menmisslyckats Det bekrftar det redan vlbekantamnstret med samma gamla lften frn psykiatrin,som uttalades med moralisk gld, vckte falskafrhoppningar om nra frestende lsningar ochslutade med att man rekapitulerade de problem somman skulle lsa 45


16

607 %

6 242 %

kning av kostnaderi ppenvrdsmottagningar

i USA

kning av anvndningi ppenvrdsmottagningar

i USA

kning ianvndning =

kning ikostnader =

Kostnaderna fr ppenvrdsmottag-

ningarna i USA har kat ver 10gnger snabbare n antalet personer

som anvnder dessa kliniker. Trots

att de ter upp skattebetalarnas

miljarder har dessa kliniker svikit

sina patienter och blivit legaliserade

narkotikacentraler fr de hemlsa.


19/40


17

Andra lnder hade liknande resultat. IAustralien r 1993, frklarade Brian Burdekin,representant i den federala kommissionen frmnskliga rttigheter att det var ett bedrgerioch ett misslyckande att stnga institutionerna.r 1999 bekrftade ocks brittiska tjnstemnatt den psykiatriska ppenvrden hade miss-lyckats.46

Nr det gller anslag till psykiatriska ppen-vrdscentraler och psykiatriska polikliniker harpsykiatrins budget i USA stigit frn 143 miljonerdollar r 1969 till ver nio miljarder dollar r 1997 det r en kning av anslagen p mer n 6 000 %,medan antalet personersom fr vrd endast harkat tio gnger. Den

berknade kostnaden i

dag r cirka elva mil-jarder dollar.

Mentalvrds-domstolar

Jag kan inte fre-stlla mig en farligareyrkeskr n en domstolutan restriktioner, somr full av amatrpsy-kiatriker beredda attbeg goda grningar i stllet fr att tillmpa

lagen, sade domare Morris B. Hoffman vidfederala domstolen i Denver, Colorado.47

Mentalvrdsdomstolar r inrttningar sometablerats i USA fr att ta hand om arrestantersom gjort sig skyldiga till mindre frseelser eller

brott utan inslag av vld. I stllet fr att straffamnniskor eller lta dem att ta ansvar fr sina

brott, verlmnas de till psykiatrisk vrd underfrevndning att de lider av psykiska sjuk-domar.

Nancy Wolff, fil. dr, direktr fr Center forMental Health Services and Criminal JusticeResearch, sger, det finns inga bevis fr attpsykiska sjukdomar r den grundlggande elleromedelbara orsaken till brottsligt beteende .

ven om det r en tilltalande id att behandlingskulle kunna vara en skyddande skld, deflesta klienter som var aktiva i behandlingspro-gram fortsatte att ha tta kontakter medrttsvsendet de klienter som var mest aktiva ikriminellt avseende fick den dyraste vrden 48

Wolff sger vidare: Denna typ av speciellstatus fr brottslingar som har psykiska sjuk-domar gr sjukdomen ansvarig fr beteendet, inteindividen, och skapar mjligheten fr individenatt anvnda sjukdomen som urskt fr sitt

beteende.49

I en versyn av 20 mentalvrdsdomstolarfann Bazelon Centerfor Mental Health Lawatt dessa domstolarkan fungera som tvn-

gsmedel i mngt ochmycket p samma sttsom det kontroversiellaingripandet att tvingapatienter till ppen-vrdsmottagningar man tvingar en personatt delta i behandlingunder hot om rttsligasanktioner. Hur somhelst, den hjlp som

kan erbjudas individen r den hjlp som erbjuds

av ett system som redan har misslyckats med atthjlpa. Alltfr mnga psykiatriska inrttningarerbjuder fga mer n medicinering

Kort sagt s finns det klara indikationer patt regeringars godknnande av mentalvrds-domstolar och samhllsvervakning, (somman hnvisar till i en del europeiska lnder),kommer att leda till att fler patienter tvingas tillett liv med konsumtion och beroende av psykisktoch fysiskt skadliga droger utan hopp om atttillfriskna.

Det enda som kan avslja de faktiska kostna-derna i reda pengar och socialt frdrv, fr statenoch samhllet, r en oberoende och kritiskgranskning av de psykiatriska programmen.

ppenvrdsmottagningarna blev

legaliserade narkotikacentraler,som inte bara frsg fre detta

mentalpatienter med droger, utanven skrev ut psykiatriska preparat

till mnniskor som inte led avallvarliga psykiska problem.


20/40


18

Hur skra och effektiva r de psykiatriskainstitutionerna, med tanke p de miljardersom myndigheterna anslr fr psykiatriskvrd? Fljande fall illustrerar faran med ett systemsom saknar vetenskaplig frstelse fr orsakerna tillpsykiska problem,och drfr inte harngra fungerandebotemedel, samt defruktansvrda konse-kvenserna av detta.

r 2001 fannen mentalskterskaen 53-rig okontakt-bar man tolv timmarefter det att hanmedicinerats fr

fientligt och plgatbeteende. Han doginom ett par timmar.Obduktionen visadeatt han led av multi-pel skleros (MS). Sjuk-huspersonalen troddeatt MS i hans jour-nal, betydde mentalstatus.

Carl McCloskeysger att hans son

John, 19 r, utsattesfr ett s brutalt sexu-ellt sodomivergreppmed ett kvastliknandefreml nr han vista-des p en psykiatriskklinik, att hans tjock-tarm slets snder och hans lever skadades. Tonringenblev allvarligt sjuk, hamnade i koma och dog 14mnader senare.50

Sjuttonriga Kelly Stafford gick med p attlggas in p en psykiatrisk klinik fr att kunna vila utoch koppla av frn de trassliga familjefrhllandena.Nr drren stngdes bakom henne hlls hon i fr-

var 309 dagar, varav mnga i plgsamt mrker

bakom svrtade fnster. Hennes hnder och ftterbands fast under flera mnader t gngen. Andrapatienter tvingades att sitta orrliga och tysta i tolvtimmar. Jag var tvungen att ta min tacksgelse-och julmiddag fastspnd. Det gr inte en dag utan

att jag tnker pdet, sger KellyStafford.51

r 2003 dm-des dr Masami Houki,chef fr Houki psykia-triska klinik i Japan, frdrp. Han hade stop-pat en 31-rig kvinnasmun full med papper,tejpat ver munnen,gett henne en lug-

nande injektion, bun-dit fast hennes hnderoch ftter och tvingathenne att ligga i bak-stet p en bil medanhon transporteradestill kliniken. Vid fram-komsten var hon dd.

P den grekiskapsykiatriska institutio-nen Ntaou Pendeli i

Aten hlls barn inls-

ta p en avdelning till-sammans med utveck-lingsstrda vuxna.Mnga av barnen varnakna, alla befann sigi kalla, sterila rum oftaliggande i sin egen

urin och avfring. En tonring hade varit inlst dr itio r efter att ha blivit upprrd nr hans far lmnadehans mor fr en annan kvinna. Han bevittnadesdana skrckscener som vldtkter som begicksmot andra barn av mentalvrdare.

En ttarig pojke frn Massachusetts led avepilepsi. Han drabbades av hallucinationer ochfrdes i ilfart av sina frldrar till sjukhuset fr att f

FALLRAPPORTERMissfrhllanden p institutioner

Den tid d psykiatriker ansg att dekunde bota de psykiskt sjuka r frbi.I framtiden mste de psykiskt sjukalra sig att leva med sin sjukdom.

Norman Sartorius, tidigare ordfrandei World Psychiatric Association, 1994


21/40


19

sina medicindoser justerade. I stllet fr att ge medi-cinsk vrd remitterades han till en psykiatrisk institu-tion dr han blev tvngsintagen. Hans frldrar rea-gerade kraftigt mot detta och det tog dem en hel

dag att ordna s att han verfrdes till en medicinskavdelning dr han kunde f vrd. Dana Davis slngdes i golvet med ansiktet nedt

och belades med handbojor av polisen, framfr sinskrckslagna hustru och sexrige son. Detta hndeefter att han hade lmnat mottagningen hos en psykia-triker som han inte tyckte om. Nr han gick frgadehon, Kan du lova att du inte kommer att beg sjlv-mord innan vrt nsta mte? Han skojade och sade,Jag r ingen spman! 30 minuter senare kom trepolismn och tog med sig honom till sjukhuset drman fann att han inte var suicidbengen och hanskrevs ut drifrn.

64-riga Ruchla Rose Zinger tvngsintogsp en institution av en psykiatriker. Hon verlevde

frintelsen men hade sedan dess, frsteligt nog,varit psyki skt instabil . Det enda psykia trikernbaserade sitt beslut p var rapporter frn hennesfamilj. Fr att genomfra tvngsintagningen, slog

polisen in hennes drr, satte p henne handbojoroch fste henne hrdhnt ned fr trapporna. Honfick en hjrtattack och dog.

r 1999 blev en 79-rig kvinna tvngsintagenav psykiatriker i Tyskland. Grannarna haderapporterat att hon betett sig underligt. Trots atthon lnge lidit av diabetes och hade problemmed lever, hjrta och njurar blev hon ordineradlugnande medel, i doser som var 5-20 gnger hgren normalt. Sex dagar senare fick man snabbt frahenne till akuten, dr hon dog. Lkarna rapporter-ade att hon hade behvt akut lkarvrd minsten dag tidigare och obduktionen visade att hondog av andningssvrigheter en komplikation avlugnande medel.


22/40

Studier visar att elchocksbehandling(ECT) ger obotliga skador p hjr-nan, orsakar permanent minnesfr-lust och kan leda till dden.Omkring 300 patienter dr varje r i

USA efter elchocksbehandling.

r 2003 stoppade frskrings-systemet Medicare i USA elchocks-behandling med multipla anfall isin sjukfrskring nr en utredningavsljat att verksamheten intefungerar och att den utgr en all-

varlig risk fr patienterna.

Mnga medicinska studier visar attpsykiatriska droger skapar vld. Dennya neuroleptikan (antipsykotiskadroger) orsakar frsvagning och harpotentiellt ddliga effekter.

Dessa medel, tidigare framhllna vittoch brett som mirakelpillerorsakar: blindhet, ddliga blodprop-par, hjrtarytmi (oregelbundenhet),impotens och sexuell dysfunktion,olika problem med blodet, krampan-fall, missbildningar p foster ochextrem inre oro och diabetes.

43

VIKTIGA FAKTA

1

2


23/40

Nr myndigheter och domstolar utsttsfr lobbyverksamhet fr att strkalagar fr tvngsintagning och psykia-trisk ppenvrd och fr att inrttamentalvrdsdomstolar som skagynna behandling snarare n straff, talar man aldrigom att det saknas vetenskaplig grund fr psykiatrisk

behandling eller vilka konsekvenser detta fr allt

som patienten kan komma att utsttas fr och inteheller att ingen kommer att stllas till svars fr

behandlingsresultaten.

Elchocker ochpsykokirurgi

Mnga tror attelchocksbehandlingenstoppades nr huvudper-sonen, som spelades av

Jack Nicholsson, dog ifilmen Gkboet, men

trots detta anvnds denfortfarande allmnt. Mern 100 000 amerikaner frECT varje r, tv tredjede-lar av dessa r kvinnor.52

Elektrochock venknt som elektrokonvul-siv terapi, chockbehandling och ECT utvecklades avpsykiatrikern Ugo Cerletti i mitten av 1930-talet. I ettslakthus i Rom observerade Cerletti hur slakthusper-sonal anvnde elektricitet p grisar fr att bedva deminnan man skar upp halsen p dem. Djursktarna gickgenom grisboxarna med stora metalltnger koppladetill en elektrisk ledning. Denna metalltng hade me-tallskivor fastsatta lngst ut p varje griparm. Grisens

huvud hlls fast mellan griparmarna och, paralyseradav chocken, fll djuret ihop och kunde sedan lttddas. Cerletti bestmde sig fr att utveckla dennateknik fr att kontrollera mnniskors beteende.

Dokumenterade studier visar att elchocksbehand-ling (ECT) ger obotliga skador p hjrnan, ofta orsakarpermanent minnesfrlust och kan leda till dden.

r 1994 skrev en brittisk tidning tvrtemot

pstenden frn ECT-experter och ECT-industrinvidhller varje r en majoritet, inte en liten minoritet, av

personer som erhllit ECTatt de lider av permanentminnesfrlust som resul-tat av behandlingen.53

En studie somgjorts r 2001 vid Colom-

bia University fann attECT var s ineffektivtnr det gllde att befriapatienten frn depres-

sion att nstan alla somfr det, terfaller inomsex mnader.54

P grund av hjrn-skadorna i sambandmed ECT, rekommen-deras nu den nya meto-

den med upprepad transkranial (genom huvudet)magnetisk stimulering, den senaste lsningen. Enpsykiatriker anvnder en trdspole som han hller ihanden fr att producera ett kontrollerat, snabbt vx-lande magnetflt. Cirka 1 000 magnetiska vgorpulserar genom hjrnan i 10 till 15 minuter och sgsstimulera hjrnan. FDA har inte godknt den nyametoden, men nd anvnds den p patienter i

Ingen frstr exakt hur ECTfungerar. Men det str utomallt tvivel att ECT orsakar skador

p hjrnan. Det handlar bara omhur sm eller hur stora skadorna

r och hur bestende de r. Dr Colin Ross, psykiatriker

K A P I T E L F Y R AP s y k i a t r i n s s k a d l i g a b e h a n d l i n g a r

21

KAPITEL FYRAPsykiatrins skadligabehandlingar


24/40

experimentsyfte och kostar upp till 3 000 dollar fr enserie p 20 behandlingar.

Idag inbringar elchocksbehandlingarna cirka 5miljarder dollar rligen till den psykiatriska industrin,enbart i USA.

Under psykokirurgins glansdagar p 1940- och1950-talet lyckades psykiatrin vertyga myndigheternaom att psykokirurgi skulle kunna stadkommanedskrningar i mentalvrdsbudgeten. Det var en lgn.

Till skillnad frn medicinsk hjrnkirurgi som lin-drar faktiska fysiska tillstnd s frsker psykokirurginatt brutalt frndra beteendet genom att frstra fulltfrisk hjrnvvnad. Under det sena 1940-talet var de fr-dande och ddliga effek-terna av psykokirurgivlknda bland psykia-triker och inkluderade endds- och sjlvmords-

frekvens p upp till 10 %,epileptiska anfall hos50 % av patienterna ochmeningit (hjrnhinnein-flammation).

Trots att psykokirurgi i stort sett har slutat attanvndas, utfrs cirka 300 operationer varje r i USA,dribland frontal lobotomi.

I St Petersburg, Ryssland, gjordes 100 psykokirur-giska operationer mellan 1997 och 1999 p drogmiss-

brukare i tonren. De borrade mig i huvudet utanbedvning, berttade Alexander Lusikian. De fort-satte att borra och kauterisera [brnna] frilagda omr-den av min hjrna det var blod verallt Under detre eller fyra dagarna efter operationen var smrtani mitt huvud fruktansvrd, det var som om jag blev sla-gen med ett basebolltr. Och nr smrtan lttade ngot,ville jag ta droger. Inom tv mnader hade Alexander

terfallit till droger.55

r 2002 kostadefljande nya metod, djuphjrnstimulering, cirka50 000 dollar per opera-

tion: ledningar dras tillhjrnan genom huvudettill ett batteri, inopererat i

brstet, som alstrar hg-frekvensstrm i hjrnan.


22

Idag inbringar elchocks-behandlingarna cirka

5 miljarder dollar rligen tillden psykiatriska industrin,

enbart i USA.


25/40

Regeringar br vara medvetna om att psykokirur-gi och ECT r ovetenskapliga, olmpliga utvningarsom inte har ngon likhet med behandling, och de rinte till ngon nytta fr enskilda individer ellersamhllet. De br avskaffas fr att skydda patienterna,deras familjer och samhllet i stort.

Exempel p vergreppPsykiatriker fortstter att ptvinga patienter

psykokirurgi och elchocker trots att det saknas giltigamedicinska eller vetenskapliga motiveringar fr dessa

behandlingar. Efter mer n 60 r, kan psykiatriker intefrklara hur de antas fungera, och inte heller frsvarade omfattande skador de orsakar.

Jennifer Martins 70-riga mor fick huvudvrk,blev illamende och slutade ta och prata. En psykia-triker hvdade att hon befann sig i ett chocktillstndefter en anhrigs dd och gav henne ECT. Efter mindre

n 24 timmar var hon dd. Obduktionen visade att detinte var depression som var problemet utan en skadap hjrnstammen. Elchockbehandlingen ddadehenne, sade Jennifer Martin.

En srjande make berttar fljande: hans fruDorothy blev rekommenderad elchocker av en psykia-triker fr att m bttre. Detta skulle frigra en kemisksubstans i hjrnan. Psykiatrikern, som knde tillhennes tidigare hjrtattacker, gav henne 38 elchocker.Den sista ddade henne.

r 2001 tvingades Nya Zeelands regering attformellt be om urskt och betala ut 6,5 miljoner dollar

till 95 fre detta patienter frn Lake Alices barn- ochungdomspsykiatriska enhet. De hade utsatts fr tortyroch misshandel efter direktiv frn psykiatrikernSelwyn Leeks p 1970-talet i form av elchocker utan

bedvning p ben, armar och knsorgan. Gwen Whitty, var en 28-rig tvbarnsmor som

vntade sitt tredje barn. Nr hon fick andnings-svrigheter blev hon rekommenderad deep sleeptherapy (djup smnterapi) som vila av psykiatrikernHarry Bailey. Detta innebar att hon fick hga doser av

barbiturater och lugnande medel medan hon hlls fast-bunden, naken i sngen. Hon hlls nedsvd i tv till treveckor och fick upprepade elchocker. Tio r senare upp-tckte en lkare tv vassa stlplattor i hennes huvud somBailey fst dr fr att tcka ver ett hl i hennes huvud.

OFFER KMPAR FR RTTVISA:Mer n 1 000 personer blev utsatta fr Deep Sleep Therapy (DST) i Sydney,Australien. Den ddliga kombinationen av drogframkallad koma och elchock ledde tillatt 48 personer dog innan den frbjds 1983. Ett av de verlevande offren, GwenWhitty, var fastbunden i en sng och hlls nedsvd i tv till tre veckor och fick upprepadeelchocker.


26/40

Farliga drogerSom Jack Henry

Abbott beskriver det i sinbok In the Belly of theBeast, Dessa droger attackerar s djupt inifrndig att du inte kan lokalise-ra kllan till smrtan Kkmusklerna arbetar ursinnigt, du biter dig p insidanav kinden, kkarna lser sig och smrtan bultar. Detta

pgr i timmar varje dag. Din ryggrad stelnar s att duknappt kan rra varken huvud eller nacke och iblandbjs din rygg som en bge och du kan inte st upp Det vrker i dig och du blir rastls, s att du mste gfram och tillbaka i en sdan frtvivlad ngest knnerdu dig frkrossad eftersom du inte kan f lttnad 56

Nr en psykpatient begr en oprovoceradvldshandling skyller psykiatriker alltid tragedin patt patienten slutat med sin medicinering. Sdana hn-delser utnyttjas fr att motivera kampanjer fr tvng ipsykiatrisk ppenvrd och lagar om tvngsintagning.

Som fljande fakta och statistiska information visarkan psykiatriska droger i sig inklusive de nyaste neuro-leptiska eller antipsykotiska medlen skapa just det vldeller de psykiska problem som de ordinerats fr att bota.

r 1985 gjordes en underskning om ett vanligtreceptbelagt lugnande medel. Man rapporterade omdetta iAmerican Journal of Psychiatry, och det framkomatt 58 % av de behandlade patienterna upplevde all-varlig dyskontroll, dvs. de blev vldsbengna ochtappade sin sjlvkontroll, jmfrt med 8 % av dem somftt placebo. Fljande incidenter fanns med: djupa

jack i nacken, frskte bryta armen av sig sjlv, kastadeen stol p ett barn, arm- och huvuddunkande ochhoppade ut framfr en bil. Resultaten avsljadevidare att patienten som kastade en stol p sitt barnaldrig tidigare hade brukat fysiskt vld mot barnet. Psamma stt hade patienten som skar sig i nacken

aldrig tidigare stympat sigsjlv.57

I en studie frn1990 fastslogs att 50 % av

alla slagsml p en psy-kiatrisk avdelning kundekopplas till ett neurolep-tiskt medel som framkal-lade en biverkning kalladakatisi (svr oro). Patient-er beskrev att de upplevdeen vldsam drift att ver-falla ngon.58

I en rapport frnNya Zeeland framgick det att abstinens frn psykia-triska droger kan orsaka nya symtom utan samband

med det tillstnd som patienten tidigare upplevt.Antidepressiva medel kan enligt rapporten orsakaoro, djup depression, hallucinationer, aggressivitet,hypomani [onormal upprymdhet] och akatisi.59

Dr Joseph Glenmullen varnar: Genom attfrvxla abstinensen med de ursprungliga symtomen,brjar mnga patienter om med medicineringen, vilketi ondan frlnger deras anvndning av droger.60

Robert Whitakers forskning fastslog att nrpatienter abrupt slutar med att ta neuroleptika kom-mer de sannolikt att drabbas av intensiva abstinens-symptom, och risken fr att de ska terfalla kommeratt vara mycket hgre n om de aldrig hade utsatts frdrogen. Anvndningen av neuroleoptika minskar mj-ligheten att en person, utom sig i sjl och sinne vid den


24

Dessa droger attackerar s

djupt inifrn dig att du inte kanlokalisera kllan till smrtan du knner dig frkrossad

eftersom du inte kan f lttnad.

Jack Henry Abbott,In the Belly of the Beast


27/40

frsta behandlingen, ngonsin kan terg till ett hlso-samt liv utan medicinering.61

ven om psykiatriker frkunnar att dessa nyaundermediciner har frre biverkningar n sinafregngare, s har den senaste neuroleptikan faktisktnnu flera allvarliga biverkningar. Dessa inkluderar:blindhet, ddliga blodproppar, hjrtarytmi, vrme-slag, impotens och sexuell dysfunktion, olika problemmed blodet, smrtsamma hudutslag, krampanfall,missbildningar p foster och extrem inre oro ochrastlshet.

I april 2003 rapporterade The Wall StreetJournal att under en ttarsperiod (19942002), utveck-lade 288 patienter, som anvnt det nya antipsykotiskamedlet, diabetes. Av dessa blev 75 allvarligt sjuka och23 dog.

ven The New York Times rapporterade 2003:

de delstater som betalar ut enorma belopp fr deatypiska drogerna [nya droger] t de svrt psykisktsjuka, frgar sig om nyttan med de nya drogernamotsvarar deras kostnader.62

En delstat kan behandla tta till tio personer medldre neuroleptika till samma pris som fr att behand-la en patient under en mnad med ett av de atypiskamedlen. En av USAs strsta delstater, Ohio,spenderade 174 miljoner dollar p antipsykotiskadroger, och drav var nra 145 miljoner dollar fratypiska medel.63

I maj 2003, presenterade forskare en studie om

kostnadseffektiviteten av ett atypiskt neuroleptisktmedel vid behandling av patienter vid 17 sjukhus frveteraner frn den amerikanska armn. Studien somleddes av dr Robert Rosenheck, professor i psykiatrioch allmn hlsovrd vid Yale, fann att medlet kostademellan 3 000 och 9 000 dollar mer per patient n tidigarepreparat, utan ngon nytta fr symptomen, Parkinson-liknande biverkningar eller allmn livskvalitet.64

Whitaker rapporterar att de nya neuroleptiskamedlen r en historia om en vetenskap som frdr-vats av girighet, dd och av att man avsiktligt harlurat allmnheten. Schweizaren dr Marc Rufersger att genom att ordinera hga medicindoser s blirmnniskor beroende av psykiatrikerna och de drogersom skrivs ut.65

Schweizaren dr Marc Rufer sger att genom att ordinera hga medicindoser sblir mnniskor beroende av psykiatrikerna och de droger som skrivs ut.


28/40

A tt frvgras sina mnskliga rttigheter rinte den enda risk som en patient lper ipsykiatrins tvngssystem, patientens liv kanocks vara i fara genom kemiska och fysiska tvngst-grder. Idag finns det flera metoder som anvnds vilka alla r vldsamma och potentiellt ddliga drpsykpersonalen fysiskt och brutalt begrnsar enpatients rrelsefrihet, vanligtvis precis innan mandrogar ned honom eller henne till medvetslshet.

De vanligaste mekaniska tvngstgrderna grs

med tvngstrjor, lderblten eller remmar somspnns fast runt hand- och fotlederna. Frsvagandedroger ordineras fr kemisk kontroll vilka oftaframkallar vldsamma reaktioner.

En rttsprocess iDanmark avsljade attinstitutioner erhll ytter-ligare bidrag nr man

behandlade vldsammapatienter. PsykiatrikernKenneth Clark vid Har-vard rapporterar att

patienter i Amerika oftaprovoceras fr att manska kunna rttfrdigaanvndning av tvngs-behandlingar, ngot somocks resulterar i hgrefrskringsutbetalningar tminstone 1 000 dollarper dag. Ju mer vldsam en patient blir ellerfs att bli desto mer pengar tjnar psykiatrikerneller kliniken.

r 1999 avsljadeHartford Courant att det intrf-far omkring 150 ddsfall p grund av tvngsbehand-lingar varje r, enbart i USA, utan att ngon stlls tillansvar. Under en tvrsperiod var tminstone 13 avddsfallen barn, ngra s unga som sex r.

tgrder fr att hejda ddssiffran har inte haftngon strre effekt. Trots infrandet av restriktivafederala bestmmelser i USA 1999, dog ytterligarenio barn av kvvning eller hjrtstillestnd p grundav vldsamma tvngsbehandlingstgrder 2002.

Ngra exempel p frfrande ddsfall undertvngsbehandling beskrivs nedan:

Vid en psykiatrisk klinik i USA r 1998 tryck-tes 16-rige Tristan Sovern ner med ansiktet nedtoch armarna i kors under kroppen, av minst tv

mentalsktare. Nr han skrek: Ni kvver mig jagkan inte andas, lade personalen en stor handdukver munnen och knt ett lakan runt hans huvud.Han dog av kvvning.

Kvllen innan 15-riga Edith Camposskickades till DesertHills mentalsjukhus iTucson Arizona, gjordehon en frgglad dator-teckning till sin familj.Om hennes mor sak-

nade henne behvdehon bara titta p bildenoch tnka p sin dotteroch att hon snart skullevara hemma igen. Tvveckor senare kom

Edith hem i en kista. Under den tid hon var psjukhuset fick hennes frldrar inte tala med henne.Den 4 februari 1998 dog Edith, s vitt man vet avsyrebrist. Hennes brstkorg hade tryckts ihop nrhon hlls mot marken i minst tio minuter efter atthon, enligt rapporten, ska ha knutit nven mot per-sonalen under en konflikt.66

Den 18 augusti 1997 dog 16-riga RoshelleClayborne under en tvngsbehandling vid en

Roshelle kastades omkull pgolvet med ansiktet nedt ocharmarna i kors ver brstet. Enmentalsktare hll fast hennes

ben bakifrn. Jag kan inteandas, flmtade hon. Hennessista ord i livet ignorerades.


26

KATASTROFALARESULTATDdsfall i sambandmed tvngsbehandling och vergrepp


29/40

psykiatrisk klinik i San Antonio i Texas. Roshellekastades omkull p golvet med ansiktet nedtoch armarna i kors ver brstet. En mentalsktarehll fast hennes ben bakifrn. Jag kan inte andas,flmtade hon. Hennes sista ord i livet ignorerades.

Man gav henne en injektion med 50 milligramThorazin medan tta mentalsktare tittade p.Roshelle blev pltsligt orrlig. Blod sipprade utfrn mungipan och hon tappade kontrollen versina kroppsfunktioner. Hennes kraftlsa kropprullades in i en filt och man slngde in henne i ettrum p sju kvadratmeter. Dr fick hon ligga i fem

minuter i sin avfringoch sina uppkastningarinnan ngon lade mrketill att hon var livls. Nren sjukskterska anlnde

och gav henne hjrt-lungrddning var det frsent. Roshelle vaknadealdrig upp.

r 1998 tvingade mentalvrdare 13-rigaStephanie Jobin, frn Kanada, att ligga medansiktet nedt mot golvet medan de placeradeen sittkudde ovanp henne. En kvinnlig mental-vrdare satte sig p sittkudden fr att tryckaner henne medan en annan vrdare hll hennei ftterna. Hon hade tidigare ftt fem olikapsykiatriska droger. Efter att ha kmpat emot i20 minuter slutade Stephanie att andas och hondog senare. Hennes dd betraktades som en olycks-hndelse.

I Danmark vann en patient ett skadestndsmlmot den psykiatriker som

behandlat honom r2002. Han hade bestraf-fats med tvngstgrder.Det var allra frsta gn-

gen som en patient fttskadestnd p grund avskador han ftt genomtvngstgrder.

Jag var tvungen att ta mintacksgelse- och julmiddag

fastspnd. Det gr inte en dagutan att jag tnker p det. K. Stafford, 17 r,

psykiatri-patient


30/40

Ordentliga medicinska underskningarav icke-psykiatriska experter skullekunna minska intagningen till psykiatrinmed mer n 40 %.

r 2002, rekommenderade Europardets

parlamentariska frsamling mer forskningom vilken pverkan riktig undervisningoch pedagogiska lsningar har p barnsom uppvisar ADHD-symptom, beteende-effekter av sdana medicinska problemsom allergier och toxiska reaktioneroch alternativa behandlingsformer, tillexempel diet.

r 2002 fann man i U.S.PresidentsCommission on Excellence in SpecialEducation att 40 % av de amerikanska

barnen i de speciella utbildningsprogram-men [2,8 miljoner], som ftt diagnoseninlrningsstrningar, aldrig hade fttlra sig lsa.

DSM r den viktigaste faktorn till attstatistiken fr psykiska sjukdomar ochanvndningen av psykiatriska medicinertrappas upp ver hela vrlden. Det ledertill omtlig skada och ett enormt slseriav offentliga medel till psykisk vrd. Omngra verkliga reformer ska kunnagenomfras inom den psykiatrisk vrden,mste diagnoser grundade p DSM-systemet avskaffas.

2

4

3

VIKTIGA FAKTA

1


31/40

Enligt det psykiatriska tnkandet, r ls-ningen p allt, frn det allra minsta tillde allvarligaste personliga problemen,begrnsat till:

1. Att ska kunskap om symtommed anvndning av den vetenskapligt underkndaDSM (Diagnostisk och statistisk handbok fr mentalastrningar).

2. Att stlla en diagnos p psykisk sjukdom.3. Att ange restriktiva behandlingar som i

allmnhet r tvngsin-riktade och kostsamma.

Som resultatet av r-tionden med psykiatrisktvrldsmonopol visar, le-der detta ensidiga stt attta itu med saken endasttill att statistiken ppsykisk sjukdom vidgarsig som en spiral uppt,

och stndigt kade kravp mera resurser ochbort frn bot.

Lyckligtvis finns detmnga icke-psykiatriska, fungerande verksam-heter som inriktar sig p att stadkomma och ter-stlla psykisk hlsa, ven fr de mest allvarligtstrda individer. Medan psykiatrin energisktfrnekar det tillhandahller icke-psykiatriskaexperter insiktsfull och skicklig hjlp.

Fljande perspektiv presenteras fr att stdjade modiga och omtnksamma personer som vgarst emot den starka psykiatriska opinionen. Tackvare deras goda arbete brjar det lngsamt visa sigatt eftersom lsningen p problemen redan finns,

s r det fel att leta efter dessa inom psykiatrin. Medicinska studier har om och om igen visat

att ngot som fr mnga patienter verkar varapsykiska problem faktiskt kan orsakas av en fysisksjukdom eller ngot fysiskt tillstnd som inte dia-gnostiserats. Detta betyder inte en kemisk obal-ans eller en sjukdom i hjrnan. Det betyder inteatt psykisk sjukdom r fysisk. Det betyder att van-

liga medicinska problem kan pverka ens beteendeoch hur man ser p livet.

Enligt en kalifor-nisk studie skulle upp till40 % av intagningarnatill psykiatriska institu-

tioner vara ondiga omman frst gjorde en or-dentlig medicinsk under-skning p patienten.Detta representerar enenorm potential i bespar-

ingar i form av pengaroch lidande.

F.d. psykiatrikernWilliam H. Philpott,

numera specialist p nringsfysiologiska hjrnal-lergier, rapporterar: Symptom som beror p B12-brist strcker sig frn dlig koncentration till apati-liknande depression, allvarlig oro och hallucina-tioner. Bevis framkom p att vissa nringsmnenkan stoppa neurotiska och psykotiska reaktioneroch att resultaten kan visa sig omedelbart.67

Tillstndet anorexia nervosa som knne-tecknas av bristande matlust och sjlvsvlt som kanleda till dden kan minskas med doser av zinkeller aminosyror.

KAPITEL FEMBttrelsningar

Medicinska studier har om och omigen visat att ngot som fr mnga

patienter verkar vara psykiskaproblem faktiskt kan orsakas av enfysisk sjukdom eller ngot fysiskt

tillstnd som inte diagnostiserats.

K A P I T E L F E MB t t r e l s n i n g a r

29


32/40

K A P I T E L F E MB t t r e l s n i n g a r

30

Medicinska lkare har fastslagit att miljgifter,kvicksilverfrgiftning och allergier kan pverkabeteende och teoretisk prestation och skapa symtomhos barn som sedan felaktigt ges diagnosen ADHD.Laura J. Stevens, frfattare till boken Twelve EffectiveWays to Help your ADD/ADHD Child, sger: Gaser,rengringsmedel, formaldehyd, parfymer och andrakemikalier kan gra ett barn retligt, ouppmrksamt,

flummigt, aggressivt, deprimerat eller hyperaktivt.68 Dr L.M.J. Pelsser vid Forskningscentret

fr hyperaktivitet ochADHD i Holland, fannatt 62 % av barn somdiagnostiserats medADHD visade ett be-tydligt bttre beteendeefter en kostomlgg-ning under tre veckor.69

Dr Sydney Walker,frfattare till boken A

Dose of Sanity, sade atttusentals barn som fttpsykiatriska droger heltenkelt r smarta. Der hyper, inte fr attderas hjrnor inte funge-rar ordentligt, utan fratt de tillbringar strsta delen av dagen med attvnta p att lngsammare elever ska hinna i kappdem. Dessa elever r uttrkade till dds, ochuttrkade mnniskor r rastlsa, vrider sig, kliar sig,strcker p sig och, speciellt om de r pojkar, letar deefter ngot stt att hamna i problem.70

Om ett barn fr diagnosen hyperaktiveller har inlrningsstrningar br det frst

testas fr allergier, frgiftning eller andramedicinska problem. Handledning och undervis-ningsmetoder vilka tar hnsyn till barnets ut-vecklingsniv ska ocks anses vara av str-sta vikt.

Anslag br styras till de psykiatriska mot-tagningar som r fullt utrustade med diagnostiskutrustning och som har kompetenta medicinska

(icke-psykiatriska) lkare. Det mste faststllas att innan sjukfr-

skringsbelopp betalasut fr psykiska problem,ska en ingende ochkompetent underskninggras fr att faststlla attdet inte finns ngrafysiska tillstnd bakompersonens nuvarandepsykiska tillstnd. Baradetta skulle rdda ett

orkneligt antal mn-niskor frn att i ondanf en felaktig diagnos ochdrefter bli behandladesom psykiskt sjuka ge-nom anvndningen avDSM/ICD-systemet.

Samma slseri med liv och tillgngar skerverallt dr DSM anvnds fr att bedma mn-niskors psykiska hlsa eller handlingar. ven omdet r en jttelik uppgift s r det utan tvekan vitaltatt DSM-diagnossystemet avskaffas allmnt innanman kan genomfra ngra meningsfulla reformeroch framsteg nr det gller psykisk vrd verhu-vudtaget.

Eftersom livet r fullt av problem ochdessa ibland kan bli vervldigande rdet viktigt fr dig att veta att psykiatrin,med dess diagnoser och droger, r entervndsgrnd. Drogerna kan endast

maskera problem och symptom pkemisk vg, de kan inte och kommer

aldrig att lsa vra problem.


33/40

REKOMMENDATIONERRekommendationer

D E N V E R K L I G A K R I S E NR e k o m m e n d a t i o n e r

31

En fristad inom psykvrden mste inrttas fr att erstta de psykiatriska institutionerdr tvng anvnds. Dessa mste vara utrustade med medicinsk diagnostisk utrustningsom icke-psykiatriska lkare kan anvnda fr att grundligt underska och testa patien-ter fr att upptcka alla underliggande fysiska problem som kan yttra sig som strt

beteende. Statliga och privata anslag br ansls till detta istllet fr till psykiatriskainstitutioner och program dr vergrepp sker och som har visat sig att inte fungera.

Skerstll att patienter och frskringsbolag har rtt att f tillbaka pengar fr psykiatrisk

behandling som inte har gett utlovat resultat eller ngon frbttring, eller som harresulterat i pvisbar skada fr personen. Drigenom skerstlls att ansvaret ligger hosden enskilda lkaren eller den psykiatriska kliniken snarare n hos regeringen ellerdess myndigheter.

Granskning av journaler och rkenskaper fr alla statliga och privata psykiatriskainrttningar som fr statliga bidrag eller frskringspengar mste gras fr attskerstlla ansvarsskyldighet. Statistik ver inskrivningar, behandling ochddsfall ska sammanstllas, utan att bryta sekretessen fr patienten.

Etablera eller utka granskningsnmnder mot bedrgerier inom psykiatrin och krvterbetalning av pengar som har tillskansats genom bedrgeri inom mentalvrden.

Samtliga psykiska strningar i DSM skall vara underbyggda av vetenskapliga, fysiskabevis. Regeringen, kriminalvrden, undervisningssystemet, rttssystemet eller andrasociala instanser skall inte frlita sig p avsnittet om psykiska strningar i DSM ochingen lagstiftning skall begagna sig av denna som bedmningsgrund fr den psykiskastatusen, kompetensen, utbildningsstandarden eller rttigheten fr ngon person.

Avskaffa mentalvrdsdomstolar och tvngsvrd inom psykiatrisk ppenvrd ochskerstll att sdana verksamheter ej inrttas.

Psykiatrins skadliga inflytande gr hrt t samhllet, speciellt inom sjukvrden,undervisningssystemet och kriminalvrden. Ideella grupper, intressefreningar ochansvariga myndighetspersoner br samarbeta fr att avslja och utplna psykiatrins

dolda manipulerande i samhllet.

1

2345

67


34/40

ommittn fr Mnskliga Rttighetergrundades 1969 av Scientologi-kyrkanfr att underska och avslja psykia-triska brott mot de mnskliga rt-tigheterna och fr att rensa upp inomden psykiatriska vrden. I dag finns 130

lokalavdelningar i 31 lnder. Kommittn har en rdgi-vande styrelse, vars ledamter kallas kommissionrer,

med bl.a. lkare, jurister, pedagoger, artister, affrsmnsamt medborgar- och mnniskorttsrepresentanter.

KMR ger inga medicinska eller juridiska rd, menhar ett nra samarbete med lkare och stdjer medicin-ska, men inte psykiatriska behandlingar. KMR befattarsig i frsta hand med psykiatrins bedrgliga anvnd-ning av diagnoser som inte r grundade p veten-skap eller medicinska kriterier. Grundat p dessa falskadiagnoser rttfrdigar psykiatriker sina skadligabehandlingar, som inbegriper personlighetsfrnd-rande droger, vilka dljer individens underliggandeproblem och frhindrar tillfrisknande.

KMRs arbete gr i linje med FNs allmnna frklar-

ing om de mnskliga rttigheterna, framfr allt de fl-jande punkterna som psykiatriker vertrder dagligen:

Artikel 3: Envar har rtt till liv, frihet ochpersonlig skerhet.

Artikel 5: Ingen m utsttas fr tortyr ellergrym, omnsklig eller frnedrande behandling ellerbestraffning.

Artikel 7: Alla r lika infr lagen och r utantskillnad berttigade till lika skydd frn lagens sida.Alla r berttigade till lika skydd mot varje tskillnad i

strid med denna frklaring och mot varje framkallandeav sdan tskillnad.

Genom psykiatrikers falska diagnoser, stigma-tiserande etiketter, godtyckliga lagar fr tvngsintag-ning och brutala avpersonaliserande behandlingarskadas tusentals individer samt frnekas sina grund-lggande mnskliga rttigheter.

KMR har stadkommit hundratals reformergenom vittnesml i samband med utfrgningar infrlagstiftande frsamlingar, genom offentliga frhr ompsykiatriska vergrepp, och genom att samarbeta medmedia, lagstiftare och statliga befattningshavare verhela vrlden.

K O M M I T T Nf r M n s k l i g a R t t i g h e t e r

32

Kommittn frMnskliga Rttigheter

K


35/40

KOMMITTN FR MNSKLIGA RTTIGHETERundersker och exponerar krnkningar av mnskliga rttigheter. KMR har ett nrasamarbete med andra grupper och personer som har syftet att rensa upp inom den

psykiatriska vrden, och kommer att fortstta sitt arbete tills psykiatrins vergrepp harupphrt, och mnskliga rttigheter och vrdighet r en sjlvklarhet fr alla mnniskor.

KMRs UPPGIFT

Dr. Ben NgubaneMinister fr konst, kultur, vetenskapoch teknologi, Sydafrika

Jag gratulerar KMR fr att de har pvisat denomnskliga behandling som de mentalt sjukautstts fr och fr deras outtrttliga kampanj fratt upplysa vrlden om detta. Som land ochregering kommer vi att samarbeta med organisa-tioner som KMR fr att frska skydda alla med-borgare frn den sorts terror och frtryck som enmajoritet av Sydafrikas medborgare ftt uppleva

under apartheidperioden.LeAnna Washington,parlamentsledamot, Pennsylvania

Eftersom [KMR] arbetar fr att bevara indivi-dens rttigheter enligt den universella deklaratio-nen om mnskliga rttigheter ochfr att skydda individer frn grym, omnskligeller frnedrande behandling ... gratulerar

Pennsylvanias representanthus (det inter-nationella KMR) ... dess frnmliga humanitrastrvanden kommer att bli ihgkomna under lngtid och uppskattas djupt.

Isaac HayesGrammybelnad kompositr, musiker ochskdespelare, internationell fresprkare frls- och skrivkunnighet.

Afroamerikaner och svarta samfund ver helavrlden har varit en mltavla fr psykiatrins teorier

om rasunderlgsenhet, vilket har lett till att mngamnniskor ftt undermlig utbildning. KMR r enviktig grupp eftersom om vi tillter psykiatriker attsprida lgnen att vrt folk r offer, att de r mentaltsjuka nr de i sjlva verket har blivit frtryckta avpsykiatrins egna rasistiska ideologier och tester, dkommer det att vara vrt fel. KMR har tagit sig attfrbttra tillstnd inom omrdet mental hlsa ochgr detta p ett effektivt stt.

KMRBox 2

124 21 Bandhagentel: 08-83 85 18

KMRBox 171 00

402 61 Gteborgtel: 031-12 23 54

Fr ytterligare information:CCHR International

6616 Sunset Blvd.Los Angeles, CA, USA 90028

Telephone: (001) 323 467-4242 (001) 800 869-2247 Fax: (001) 323 467-3720www.cchr.org e-mail: [email protected]

eller kontakta nrmaste KMR-kontor:


36/40

INTERNATIONELLA KMRKommissionrer och rdgivande styrelse

KMRs kommissionrer bistr KMR utifrnsina professionella kunskapsomrden i dessreformarbete inom omrdet mentalvrd och fratt skerstlla de mentalsjukas rttigheter.

Internationella KMRJan EastgateInternationella Kommittnfr Mnskliga RttigheterLos Angeles

Nationell ordfrandeBruce WisemanKommittn fr MnskligaRttigheter USA

Styrelseledamot i Kommittnfr Mnskliga Rttigheter

Isadore M. Chait

Grundande kommissionrDr. Thomas Szasz,Professor emeritus i psykiatriState University of New YorkHealth Science Center

Konst och underhllningJason BegheDavid CampbellRaven Kane Campbell

Nancy CartwrightKate CeberanoChick CoreaBodhi ElfmanJenna ElfmanIsaac HayesSteven David HorwichMark IshamDonna IshamJason LeeGeoff LevinGordon LewisJuliette LewisMarisol NicholsJohn Novello

David PomeranzHarriet SchockMichelle StaffordCass WarnerMiles Watkins

Kelly YaegermannPolitik och juridikTim Bowles, Esq.Lars EngstrandLev LevinsonJonathan W. Lubell, LL.B.Lord Duncan McNairKendrick Moxon, Esq.

Vetenskap, medicin och hlsaGiorgio Antonucci, M.D.Mark Barber, D.D.S.

Shelley Beckmann, Ph.D.Mary Ann Block, D.O.Roberto Cestari, M.D.(ven President KMR Italien)Lloyd McPheeConrad Maulfair, D.O.Coleen MaulfairClinton Ray MillerMary Jo Pagel, M.D.Lawrence Retief, M.D.Megan Shields, M.D.William Tutman, Ph.D.Michael WisnerJulian Whitaker, M.D.Sergej Zapuskalov, M.D.

UtbildningGleb Dubov, Ph.D.Bev EakmanNickolai PavlovskyProf. Anatoli Prokopenko

ReligionRev. Doctor Jim Nicholls

Affrsverksamhet

Lawrence AnthonyRoberto Santos

K O M M I T T Nf r M n s k l i g a R t t i g h e t e r

34


37/40

Nationella KMR-kontorKMR AustralienCitizens Commission onHuman Rights AustraliaP.O. Box 562Broadway, New South Wales2007 AustralienTelefon: 00 612-9211-4787

Fax: 00612-9211-5543E-post: [email protected]

KMR BelgienCitizens Commission onHuman RightsPostbus 552800 Mechelen 2,BelgienTelefon: 00324-777-124 94

KMR DanmarkMedborgernes Menneske-rettighedskommission MMK)Faksingevej 9A

2700 Brnshj, DanmarkTelefon: 0045 39 62 9039E-post: [email protected]

KMR FinlandPost Box 14500511 HelsinkiFinlandTel: 00358-9-859 48 69

KMR FrankrikeCommission des Citoyens pourles Droits de lHomme CCDHBP7675561 Paris Cedex 12Frankrike

Telefon: 0033- 1 -40 01 0970Fax: 0033- 1 -40 01 0520E-post: [email protected]

KMR GreklandCitizens Commission onHuman Rights65, Panepistimiou Str.105 64 AthensGrekland

KMR HollandCitizens Commission onHuman Rights HollandPostbus 360001020 MA, AmsterdamHollandTelefon/Fax: 0031- 20-494 25 10E-post: [email protected]

KMRIrlandCitizens Commissionon Human RightsAshton House, CastleknockDublin 15IrlandE-post: [email protected]

KMR IsraelCitizens Commissionon Human Rights IsraelP.O. Box 3702061369 Tel Aviv, IsraelTelefon: 00972-3-566 06 99Fax: 00972-3-560 18 83

E-post: [email protected]

KMR ItalienComitato dei Cittadini per iDiritti Umani CCDUViale Monza 120125 MilanoItalienE-post: [email protected]

KMR JapanCitizens Commission onHuman Rights Japan2-11-7-7F KitaotsukaToshima-ku Tokyo

170-0004, JapanTelefon: 0081-335 76 1741Fax: 0081-335 76 17 41

KMR KanadaCitizens Commission onHuman Rights Toronto27 Carlton St., Suite 304Toronto, OntarioM5B 1L2 KanadaTelefon: 001-416-971-8555E-post:[email protected]

KMR Lausanne, SchweizCommission des Citoyens pour

les droits de lHomme CCDHCase Postale 5773CH-1002 Lausanne 17SchweizTel: 0041-21-646 62 26E-post: [email protected]

KMR Monterrey, MexikoCitizens Commission onHuman RightsAvda. Madero 1955 PonienteEsq. Venustiano Carranzaedif. Santos Oficina 735Monterrey, NL MxicoTel: 0052-8-348 03 29Fax: 0052-8-675 86 89E-post: [email protected]

KMR NepalCitizens Commission onHuman RightsP.O. Box 1679Baneshwor Kathmandu,NepalE-post: [email protected]

KMR Nya ZeelandCitizens Commission onHuman Rights New ZeelandP.O. Box 5257Wellesley StreetAuckland 1, Nya ZealandTel/fax: 0064-9-580 00 60

E-post: [email protected]

KMR NorgeMedborgernesmenneskerettighets-kommisjon,MMKPostboks 8902 Youngstorget0028 Oslo, NorgeE-post: [email protected]

Crisis Svenska Opt

Documents

Transcript of Crisis Svenska Opt