Community Ruin Svenska Opt

8/8/2019 Community Ruin Svenska Opt

1/32

Publicerad avKommittn fr Mnskliga Rttigheter

Grundad 1969

HUR SAMHLLETDELGGS

Psykiatrins ptvingade vrdRapport och rekommendationer om

psykiatrins misslycka ppenvrdsprogramoch andra psykiatriska tvngsprogram


2/32

VIKTIG INFORMATIONtill lsaren

Den psykiatriska yrkeskren hvdar att de rensamma om att ha kunskap om mentalhlsa och psykiska sjukdomar. Fakta visar

dock p motsatsen:

1. PSYKISKA STRNINGAR R INTE

MEDICINSKA SJUKDOMAR. Inom medicinenexisterar strikta kriterier fr att man skall f kalla etttillstnd fr en sjukdom - en frutsgbar grupp avsymtom och orsak till dessa symtom eller frstelsefor deras fysiologi (funktion) mste etableras ochbevisas. Frossa och feber r symtom. Malaria och

tyfus r sjukdomar. Sjukdomars existens kan pvi-sas genom objektiva bevis och fysiska tester. Detfinns nnu inga psykiska sjukdomar vars medi-cinska existens har bevisats.

2. PSYKIATRIKER SYSSLAR ENBART MED

PSYKISKA STRNINGAR, INTE MED

PVISADE SJUKDOMAR. Medan man inom tradi-tionell somatisk medicin gnar sig t sjukdomarsom malaria, bronkit och hepatit, gnar sig psykia-tri t strningar. I frnvaro av knda orsaker ellerfysiologi kallas en grupp symtom som man har setthos mnga olika patienter fr en strning ellersyndrom. Joseph Glenmullen, psykiatriker vidHarvarduniversitetet, sger att inom psykiatrin, ralla diagnoser rtt och sltt syndrom [eller strning-ar], grupper av symtom som anses vara relateradetill varandra, inte sjukdomar. Detta har dr ThomasSzasz, professer emeritus i psykiatri, observerat,Det existerar inte ngot blodprov eller annat biolo-giskt test som kan anvndas fr att konstatera ommentalsjukdom freligger eller inte, vilket det finnsfr de flesta kroppsliga sjukdomar.

3. PSYKIATRIN HAR ALDRIG FASTSTLLT ORSAKEN

TILL NGON PSYKISK STRNING. Ledandepsykiatriska sammanslutningar som t.ex. WorldPsychiatric Association och National Institute of

Mental Health i USA medger att psykiatriker var-ken knner till orsaker eller botemedel fr ngonpsykisk strning eller vad deras behandlingar harfr specifika effekter p patienterna. De har enbartteorier och motstridiga sikter om sina diagnoseroch metoder, och de saknar vetenskapliga bevis frdem. En tidigare ordfrande fr World PsychiatricAssociation konstaterade, Den tid d psykiatrikeransg att de kunde bota de psykiskt sjuka r frbi. Iframtiden mste de psykiskt sjuka lra sig att levamed sin sjukdom.

4. TEORIN ATT PSYKISKA STRNINGAR BERORP EN KEMISK OBALANS I HJRNANR ENOBEVISAD SIKT, INTE ETT FAKTUM. En rdandepsykiatrisk teori (och frklaring till att personlig-hetsfrndrande droger sljs) r att psykiskastrningar r ett resultat av en kemisk obalans ihjrnan. Som med psykiatrins vriga teorier finnsdet inga biologiska eller andra bevis som stdjerdetta. Elliot Valenstein, fil. dr, representant for enstor och aktiv grupp av medicinska och biokemiskaexperter och frfattare till boken Blaming the Brainsger. Det finns inga tillgngliga tester fr attbestmma det kemiska tillstndet hos en levandepersons hjrna.

5. ORSAKERNA TILL PROBLEM I LIVET FINNS INTE I

HJRNAN. Mnniskor har problem och upprrdhe-ter i livet som kan leda till psykiska problem, vilkaibland kan vara mycket allvarliga. Men att sga attproblemen kommer sig av obotliga hjrnsjukdo-mar som bara kan lindras med farliga piller rorligt, skadligt och leder ofta till dden. Sdanadroger r ofta starkare n narkotika och kan leda tillatt mnniskor tar till vld eller begr sjlvmord. Dedljer de verkliga orsakerna till problemen och gr

individen mindre kapabel och hindrar drmedmjligheterna till verkligt tillfrisknande ochframtidstro.


3/32


4/32

Med den snabba expansionen av statli-ga program fr psykiatriska ppen-vrdsmottagningar avsedda fr all-varligt psykiskt strda individer,som nu kostar miljarder dollar, hur

gr detmed denpsykiskahlsan i vra samhllenidag?USA:s New Freedom Commission on Mental

Health gav ut en rapport r 2003 som hvdade att:

Effektiva, moderna behandlingar som anvnder sigav de senaste rnen och r vitala fr kvalitetsvrdoch rehabilitering r nutillgngliga fr de flestaallvarliga psykiska sjuk-domar och allvarligaemotionella strningar.1

[vr kursivering]Fr de som bara vet

lite om psykiatri och psy-kiatriskppenvrd verkardetta vara fantastiska ny-

heter. Men, exakt vad bestr dessa vitala behand-lingar av?De innefattar i princip den rutinmssiga

frskrivningen av droger som benmns neuroleptika,frn grekiskan med betydelsen som tar ver nerver,en spegling av drogens effekt som kemisk lobotomi.

En rapport frn USA, 2004, uppskattade kost-naden fr neuroleptika, avsedd fr behandling avsamtliga s kallade schizofrena patienter, till ver 10miljoner dollar per dag.2 Behandlingen r vanligenlivslng.

Men andra sidan, vad borde vi betala frtoppmodern hgkvalitativ omvrdnad fr rehabilite-ring, om man med den hjlper dessa mnniskor tillba-ka till arbetslivet?

Enligt flera icke-psykiatriska och oberoende forsk-ningsexperiment s r svaret p den frgan inte myck-et alls. Omvrdnad av hg kvalitet som resulterar irehabilitering och terintegrering kan vara vldigt billig,likavl som den inte behver ta lng tid, den ger stabilaresultat, och viktigast av allt, den r fri frn droger.

I en ttarig studie fann Vrldshlsoorganisa-tionen att allvarligt psykiskt strda patienter i tre

ekonomiskt eftersatta lnder, vars behandlingsplanerinte innefattar att man huvudsakligen frlitar sig p

droger Indien, Nigeriaoch Colombia klaradesig oerhrt mycket bttren motsvarande patien-ter i USA och fyra andrai-lnder. En uppfljnings-studie drog liknande slut-satser. 3

P 1970-talet i USAbaserades den nu bort-

gngne dr Loren Moshers Soteria House-projekt pidn att schizofreni kan vervinnas utan droger.Soteria-klienter som inte fick neuroleptika klarade sigfaktiskt bst, jmfrt med individer i kontrollgruppersom behandlats p sjukhus och ftt psykofarmaka.Schweiziska, svenska och finska forskare har upprepatfrsken och bekrftat giltigheten i projektet.

I Italien avvecklade dr Georgio Antonucci mellan1973 och 1996 ngra av de mest frtryckande psykia-triska avdelningarna genom att behandla allvarligtstrda patienter med medmnsklighet, respekt ochutan droger. P ngra mnader blev de mest vldsam-ma avdelningarna de lugnaste.

Robert Whitaker avsljade i sin bok Mad InAmerica att behandlingsresultatet fr mnniskor med

INLEDNINGAtt skada de psykiskt strda

I N L E D N I N GA t t s k a d a d e p s y k i s k t s t r d a

2

Psykiatrin sljer idn att den enda behandlingenfr allvarlig psykisk sjukdom r neuroleptiska

[antipsykotiska] droger. Sanningen r att det intebara r ondigt och dyrt att ge droger till allvarligtpsykiskt strda patienter det orsakar hjrnskador

och andra livsfarliga biverkningar. Jan Eastgate


5/32

schizofreni har frsmrats under de senaste 25 ren.Idag r de inte bttre n de var i brjan 1900-talet, ndhar USA med god marginal den hgsta konsumtionenav neuroleptika av alla lnder.

Vad betyder allt detta?Som en vetenskapsman med sjlvaktning kom-

mer att bertta fr dig, s r en teori bra bara s lngesom den fungerar. Han vet att nr han stter p fakta

som inte passar in i teorin s mste han fortstta attunderska och modifiera eller frkasta teorin baseratp faktiska, insamlade bevis.

Under nstan 50 r har psykiatrin vitt och brettfrt fram sin teori att den enda behandlingen fr all-varlig psykisk sjukdom r neuroleptiska droger.Men, denna id vilar p ls grund. Sanningen r att detinte bara r ondigt och dyrt att ge psykofarmaka tillallvarligt psykiskt strda patienter det orsakar hjrn-skador och andra livsfarliga biverkningar.

Den hr publikationen avsljar denna lsa grund,en del av vad den bestr av, bedrgeriet, lgnerna och

andra bluffar. Nr man vet detta s r det mycketenkelt att se varfr psykiatriker angriper varje alterna-tiv och bttre lsning p problemen med allvarligapsykiska strningar.

Sanningen r att vi inte bara har att gra med bristp vetenskaplig skicklighet eller metodik, eller med enpseudovetenskap. Skenbart positiva uttalanden som:Det existerar klara, vetenskapliga bevis p att nyareklasser av mediciner bttre kan behandla symptomenp schizofreni och depression med lngt frrebiverkningar, stds inte av bevis och utgr rent medi-cinskt bedrgeri.

Psykiatrins tillvgagngsstt nr det gllerbehandling av de allvarligt psykiskt strda den topp-moderna, vetenskapliga ryggraden i psykiatrisk

ppenvrd och andra psykiatriska program utgrdlig vetenskap och dlig medicin men r en mycketgod affr fr psykiatrin.

Den enkla sanningen r att det finns fungerandealternativ till de skadliga behandlingar som psykiatrinerbjuder. Nu nr psykiatrin efterlyser obligatoriska testerfr att hitta psykiska sjukdomar hos vuxna och barn, svill vi uppmana alla som r intresserade av att bevara sinpsykiska hlsa, fysiska hlsa och frihetenfr sina familjer,samhllen och lnder, att lsa denna publikation.

Jan Eastgate, Ordfrande InternationellaKommittn fr Mnskliga Rttigheter

I N L E D N I N GA t t s k a d a d e p s y k i s k t s t r d a

3


6/32

5

3

12

4

Psykiatrisk ppenvrd har frts fram somlsningen p problemen hos psykiatrinsinstitutioner, men den har varit ettdyrbart misslyckande.

Under 1970-talet frskrevs tillrckligtmed neuroleptiska droger och anti-depressiva medel utanfr psykiatriskasjukhus fr att hlla mellan tre tillfyra miljoner amerikaner pverkadeav droger dygnet runt.

Det hollndska institutet fr psykiskhlsa och beroende rapporterade att deteuropeiska programmet fr psykiatriskappenvrdsmottagningar skapar hem-lshet, drogberoende, kriminalitet,

strningar av den allmnna ordningen,och arbetslshet.

r 1993 rapporterade den federale mn-niskorttsrepresentanten Brian Burdekin,Australien, att avinstitutionaliseringenvar ett bedrgeri och ett misslyckande.Samma sak bekrftades 1999 av brittiskatjnstemn.

Budgeten fr psykiatrisk ppenvrd iUSA rusade i hjden med en mer n60-faldig kning mellan 1969 och 1997.Idag uppgr de uppskattade kostnadernatill omkring 11 miljarder dollar per r.

VIKTIGA FAKTA


7/32

KAPITEL ETTUrsprunget till psykiatriskppenvrd

K A P I T E L E T TU r s p r u n g e t t i l l p s y k i a t r i s k p p e n v r d

5

P rogrammet fr psykiatrisk ppenvrd rett stort psykiatriskt initiativ fr expansion.Detta tog sin brjan i USAunder 1960-talet,och spred sig till andra lnder under 1980-talet. Det har renderat psykiatrin mnga,mnga miljarder under de senaste fyra rtiondena.

Tidigare hade patienter frvarats under Bedlam-liknande frhllanden i psykiatriska institutioner,

pumpats fulla med droger fr att gra dem mer fog-liga, och lmnats att vackla omkring i omtcknat till-stnd. Under hela 1950-talet vxte kraven frn allahll fr att gra ngott de hemska frhllan-dena, bristen p resul-tat och den vxandekostnadsbrdan.

Psykiatrisk ppen-vrd frdes fram somlsningen p alla pro-

blem som fanns p insti-

tutionerna. Premissernagrundades nstan en-bart p utvecklingen avneuroleptiska droger,som innebar att patien-ter nu kunde komma uti samhllet. Man skulletillhandahlla konti-nuerlig service genom statligt stdda enheter somkallades psykiatriska ppenvrdsmottagningar. Dessamottagningar skulle ta hand om patienterna och dela utneuroleptikan som skulle hlla dem under kontroll.Regeringar skulle spara pengar och individerna skullefrbttras snabbare. Planen kallades avinstitutionali-sering.

Psykiatrikern Jack Ewalt gav en vink om en mervergripande avsikt fr avinstitutionalisering vidden tiden: Programmet skulle tjna utsatta, de str-da, de lngsamma, de sjuka, och de friska ur allaldersgrupper4 [vr kursivering] Med andra ordskulle psykiatrikerna inte bara befatta sig med depsykiskt strda, utan de skulle ven ge psykofarma-ka till friska mnniskor, och drigenom skaffa sig ett

friskt klientel som man ocks kunde slja psykia-triska droger till.

Frn ormgropar tilluniversalmedicin

Frfattaren Peter Shragskrev att vid mitten av1970-talet frskrevs tillrck-ligt med neuroleptiskadroger och antidepressivamedel utanfr sjukhusenfr att hlla tre till fyra

miljoner mnniskor medi-cinerade dygnet runt ungefr 10 gnger det antalsom, enligt deras [psykia-trikernas] egna argument,r s vansinniga att deskulle behva hllas inspr-rade p sjukhus om det inte

fanns ngra droger.5

Dr Thomas Szasz, professor emeritus i psykiatri,frklarade att psykiatrins mirakulsa erbjudanden varhelt enkelt den psykiatriska professionens senasteuniversalmedicin: droger och avinstitutionalisering.Som vanligt definierade psykiatrikerna sin senastemodefluga som en kombination av vetenskaplig

Den psykiatriska ppenvrden skulleinte bara behandla enskilda mnniskor

utan hela samhllet; den skulle . . . ta sigan borgmstare och de som r delaktiga

i sktseln av stder . . . som klienter;den skulle behandla samhllet sjlvt ochinte bara dess enskilda medborgare . . .och det var psykofarmaka som skulle

gra det mjligt . . . Peter Schrag, frfattare till Mind Control


8/32

revolution och moralisk reform, och stpte den i behan-dlingsretorik och de medborgerliga fri- och rttigheter-nas retorik. De hvdade att psykofarmaka lttade psymptomen - hr kunde man tillhandahlla bstatnkbara och minst restriktiva psykiatriska vrd.Psykiatriska ppenvrdsmottagningar framhlls vitt

och brett fr att tillhandahlla den minst restriktiva for-men fr att leverera den bsta tillgngliga psykiskahlsovrden. Det hr var de psykiatriska pstendenasom skulle rttfrdiga tvngsmedicineringen och utflytt-ningen av hospitaliserade patienter frn sjukhusen. Detlt storslaget. Men det var en lgn.6

Till och med AmericanPsychiatric Association(APA) erknde i publika-tionenMadness and Govern-ment att "... psykiatrikernagav intrycket till politikeratt det var regel att dekunde bota, inte ett undan-tag ...uppblsta frvnt-ningar ifrgasattes ej. Kortsagt psykiatriska ppen-

vrdsmottagningar blevverreklamerade som orga-nisationsenheter dr mankunde bota".7

Sanningen r den attde psykiatriska ppen-vrdmottagningarna blevlegaliserade narkotikacen-traler, som inte bara frsgfre detta mentalpatientermed droger, utan venskrev ut psykiatriska pre-

parat till mnniskor sominte led av allvarliga psy-kiska problem.

Avinstitutionaliseringenmisslyckades och samhl-let har kmpat med de

katastrofala resultaten nda sedan dess.r 2001 rapporterade dr Dorine Baudin frn det

hollndska institutet fr psykisk hlsa och beroende,att programmet fr psykiatriska ppenvrdsmot-tagningar i Europa hade skapat hemlshet, drog-

beroende, brott, strningar av den allmnna ordningen,arbetslshet och intolerans mot avvikande beteende8.

Den amerikanska konsumentfrkmpen RalphNader kallade psykiatrisk ppenvrd en social inno-

K A P I T E L E T TU r s p r u n g e t t i l l p s y k i a t r i s k p p e n v r d

6

Psykiatrisk ppenvrd r en socialinnovation som basunerats ut men

misslyckats Det bekrftar det redanvlbekanta mnstret med samma gamlalften frn psykiatrin, som uttalades med

moralisk gld, vckte falska frhopp-ningar om nra frestende lsningar

och slutade med att man rekapituleradede problem som man skulle lsa

Ralph Nader, amerikansk konsumentfrkmpe

Ralph Nader


9/32

vation som basunerats ut men misslyckats Detbekrftar det redan vlbekanta mnstret med sammagamla lften frn psykiatrin, som uttalades medmoralisk gld, vckte falska frhoppningar om nrafrestende lsningar och slutade med att man rekapitu-lerade de problem som man skulle lsa 9

I Australien tillknnagav den federale mnnisko-rttsrepresentanten Brian Burdekin 1993 att avinstitu-tionaliseringen var ett bedrgeri och ett misslyckande.r 1999 bekrftade ocks brittiska tjnstemn den psyki-atriska ppenvrdens misslyckande.10

Under tiden rusade budgeten i hjden fr psykia-trins ppenvrdsmottagningar i USA, frn 143 miljonerdollar 1969 till ver 9 miljarder dollar 1997 en mer n60-faldig kning i budgetanslag fr en blott 10-faldigkning av antalet patienter, och n viktigare: utan ngraresultat. Idag ligger de uppskattade kostnaderna p runt11 miljarder dollar per r.

Som om mottagandet av dessa miljarder i skyhgaavgifter fr icke-fungerande behandlingar inte var illanog s fann en kommitt i den amerikanska kongressen1990 att psykiatriska ppenvrdsmottagningar hadestoppat undan mellan 40 och 100 miljoner dollar tillndaml de inte var avsedda fr, d.v.s. rtt ner i psykia-trikernas fickor.11

Psykiatriker har hela tiden skyllt avinstitutionali-seringens misslyckande p brist p anslag till psykiatriskppenvrd. I verkligheten har de sjlva skapat dendrogframkallade krisen och sedan begrt nnu merapengar.

607 %

6242 %K ostnaderna fr den psykiatriska ppen-vrden i USA har kat ver tio gngersnabbare n antalet patienter. Trots attde tit upp miljarder av skattebetalarnas pengar,har klinikerna svikit sina patienter och allra mestkommit att bli legala droglangningsstllen frde hemlsa.

PSYKIATRISKPPENVRD

Oerhrda kostnader, kolossala misslyckanden

Procentuell kning avantalet patientbesk i denpsykiatriska ppenvrden

Procentuell kninav kostnaderna i de

psykiatriska ppenvrde

DEN PSYKIATRISKAPPENVRDENSMISSLYCKANDE:Den psykiatriska forskningsenheteni USA, National Institute ofMental Health, under ledningav psykiatrikern Felix Leiter (till

hger) implementerade 1963 ettpsykiatriskt ppenvrdsprogram somhelt frlitade sig p personlighets-frandrande psykiatriska droger.Detta gav upphov till en internatio-nell trend, dr neddrogade patienterskickades ut p gatorna, hemlsa ochofrmgna att gra ngonting vettigt.47 miljarder dollar har spenderatsp programmet enbart mellan 1963och 1994 och det r ett elndigtmisslyckande.

kningutnyttjande =

kiningkostnad =


10/32

Personlighetsfrndrande neurolep-tiska droger utgr den destruktivahuvudstommen i psykiatriskappenvrdsprogram.

Drogerna blockerar normala hjrn-funktioner och frambringar ensjukdomsbild som pminner omden man ser hos individer som harutsatts fr lobotomi, den behandlingsom dessa droger ersatte.

De hemlsa som gr ute p gatorna

och grimaserar och pratar fr sig sjl-va manifesterar biverkningar avpsykiatriska droger.

Nyare neuroleptika (antipsykotiskapreparat) har slts till avsevrt hgrepriser n de tidigare preparaten; i ettfall till 30 gnger hgre pris.

Drogerna kan ge allvarliga

biverkningar, som t.ex. diabetes, somi en del fall leder till dden. Mellan1994 och 2002 utvecklade 288patienter som tog de nyaantipsykotiska medlen diabetes;75 blev allvarligt sjuka och 23 dog.

Drogerna kan framkalla vldsamtbeteende eller sjlvmords-bengenhet.

12

34

56

VIKTIGA FAKTA


11/32

T illkomsten av psykiatriska ppenvrds-program skulle inte ha varit mjlig utanatt neuroleptiska droger, ocks kndasom antipsykotiska medel, hadeutvecklats och anvnts fr psykisktstrda personer.

Den frsta generationen av neuroleptika, somman nu vanligen hnvisar till som typiska antipsy-

kotiska medel, utvecklades under 1960-talet. De blevkraftfullt marknadsfrda som mirakelmedel somskulle gra det mjligt frde flesta psykiskt sjuka attframgngsrikt och snabbt blibehandlade dr de befann sigoch att sedan tervnda till

och bli delaktiga i samhl-let".12 [vr kursivering]

Dessa pstenden varfalska. I en artikel i tid-skriften American Journal

of Bioethics, 2003, slr VeraSharav fast: Verklighetenvar att behandlingarnaskadade hjrnans frontal-lober, vilka r speciella frden mnskliga hjrnan.De neuroleptiska drogernasom anvnts sedan 1950-talet fungerade genom att hindra normal hjrnfunk-tion: de dmpade psykos, men frambringade en sjuk-domsbild som ofta var vrre n det psykotiska tillstn-det i sig allt vldigt likt effekterna av de lobotomiersom psykofarmakan ersatte.13

De hemlsa som vanligen kan ses grimasera ochtala med sig sjlva p gatan manifesterar skador frn

biverkningar av psykiatriska droger. Tardiv dyskine-si (tardiv, sent utvecklad och dyskinesi, onormalamuskelrrelser) och tardiv dystoni (dystoni, onormalmuskelspnning) r kroniska tillstnd orsakade avlugnande medel dr muskler i ansiktet och kroppenofrivilligt utstts fr spasmer och sammandragningar.

Kort sagt, de drogframkallade reaktionerna rav sdan natur att en person som observerar dem kan

tro att personen ifrga r psykiskt sjuk och kanske tilloch med farlig. En person som lider av en sdan reak-

tion, ven till en mindregrad, har stora sv-righeter med att bli accep-terad som normal avmannen p gatan,14

Neuroleptikapatien-ter blir trga, apatiska,ovilliga att g, mindreuppmrksamma, blickenblir tom och de frlorar

uttrycksfullheten i sinaansikten. De pratar lng-samt med entonig rst.Patienter klagar ocks psmnighet, svaghet, apati,brist p initiativfrmgaoch att de frlorat intressefr omgivningen.15

Robert Whitaker, frfattare till Mad in America,rapporterade: Bilden vi har idag av schizofreni rinte bilden av vansinne vad n det kan vara i sittnaturliga tillstnd. Alla de knnetecken som vi harkommit att frknippa med schizofreni det egen-domliga sttet att g, de ryckiga armrrelser-na, det tomma ansiktsuttrycket, trttheten,

K A P I T E L T V F a r l i g d r o g b e h a n d l i n g

9

De nya neuroleptiska medlen ren historia om en vetenskap

som frdrvats av girighet, omdd och om att avsiktligt

lura ... allmnheten. Robert Whitaker, Mad in America:Bad Science, Bad Medicine, and the Enduring

Mistreatment of the Mentally Ill

KAPITEL TV:Farlig

drogbehandling


12/32

initiativlsheten r symptom som till stor del berorp effekterna av neuroleptika. Vra intryck avhur de som har schizofreni tnker, upptrder ochser ut r alla intryck av mnniskor frndrade avmedicinering, och inte av ngot naturligt resultatav en sjukdom.16

Nr det gller frbttring av patientenslivskvalitet s har neuroleptika stadkommit ettmiserabelt rekord. En underskning frn 1999 fannatt 90 procent av patienterna som fr neuroleptikaknde sig deprimerade, 88 procent knde sig bed-vade, och 78 procent klagade p dlig koncentrations-frmga. Mer n 80 procent av alla med diagnosenschizofreni r lngtidsarbetslsa. Med andra ord,

trots rtionden av utlovadebotemedel har inget ngonsintagits fram.

P 1980-talet nr paten-

ten hade gtt ut fr drogernaoch nr de brjade bli till-gngliga i mycket billigaregeneriska former, fll priser-na brant fr de strre mrke-na vilket gjorde dem olnsam-ma.18 Allt detta frndradesp tidigt 1990-tal, nr ny-patenterade neuroleptikaknda som atypiska anti-psykotika introducerades medn fler trumpetfanfarer n

fregngarna. De gamlaneuroleptikapreparaten be-skrevs pltsligt som misslyck-ade droger.19

Expertmssiga psykiatriska sikter anvndesfr att sprida pstendet att, Det existerarklara, vetenskapliga bevis p att nyare klasserav mediciner kan behandla symptomen pschizofreni och depression bttre och med lngtfrre biverkningar". sikterna betecknades somexperternas konsensusriktlinjer trots att deinte alls grundades p vetenskaplig analys,granskning av studier eller kliniska frsk. 20

Med dessa riktlinjer p plats sg psykiatrikerna

Verkligheten var att behandlingarna

skadade hjrnans frontallober, vilka rspeciella fr den mnskliga hjrnan. De

neuroleptiska drogerna som anvnts sedan1950-talet fungerade genom att hindra

normal hjrnfunktion: de dmpade psykos,men frambringade en sjukdomsbild som

ofta var vrren det psykotiska tillstndet isig allt vldigt likt effekterna av de lobo-

tomier som psykofarmakan ersatte.

Vera Sharav, frn AmericanJournal of Bioethics, 2003


13/32

det lmpligt att till sist offentligt erknna vad dehade vetat hela tiden att de tidigare drogerna intekontrollerade vanfrestllningar eller hallucination-er, att tv tredjedelar av de patienter som gettsdroger hade kvarstende psykotiska symptom ettr efter deras frsta psykotiska sammanbrott ochatt 30 procent av patienterna inte reagerade pdrogerna verhuvudtaget ett ingen-respons-frhllande som fram till 1980-talet knappt hadenmnts ngon gng.

De nya antipsykotiska medlen har slts tillavsevrt hgre priser, i ett fall till 30 gnger prisetav de ldre preparaten.21 En ny antipsykotisk drogkostar frn 3 000 till 9 000 dollar mer per patient,med ger ingen frbttring nr det gller symptom,biverkningar eller allmn livskvalitet. Mellan 1991och 2003 kade frsljningen av antipsykotiskadroger i USA frn omkring 500 miljoner dollar tillver tta miljarder dollar. Den globala frsljningenndde ver tolv miljarder dollar 2002.22

De flesta personer som frskrivs psykiatriskadroger fr ingen information om att de riskeraratt drabbas av frlamande kramper i kropp och

ansikte som obotliga biverkningar av mnga av dessadroger. De starkt lugnande medlen (antipsykotiska)skadar det mycket komplexa system av nervfibrer somstyr kroppens motorik, vilket resulterar i muskelstelhet,kramper och andra ofrivilliga kroppsrrelser. Musklernai ansiktet och kroppen dras samman, formar ansiktet iohyggliga ansiktsuttryck och grimaser och vrider krop-pen till bisarra former.

Psykiatriker r medvetna om de frdande

nervskador som deras droger frorsakar, och risken fratt patienten drabbas av malignt neuroleptikasyndrom,en ofta desdiger frgiftningsreaktion dr patienter frfeber och blir frvirrade, rdda och extremt stela. Dettakan och har resulterat i tiotusentals ddsfall.

Psykiatrikerna talar tyst om att de diagnostiserardessa obotliga drogframkallade skador, som drabbarpatienterna, som "psykisk strning", vilket gr det mj-ligt fr dem att ta betalt ven fr "behandlingen" av den.

Bland dessa strningar finns malignt neuroleptika-syndrom och parkinsonism orsakad av neuroleptika.

Fga frvnande r dessa kemkalier i stnd attfrstta anvndarnas sinnen i kaos och de har en lngoch vldokumenterad historia av att gra de personersom tar dem vansinniga.

FRSTRDA LIVSkador orsakade av neuroleptika

K A P I T E L T V F a r l i g d r o g b e h a n d l i n g

11


14/32

Det r inte tal omannat n att allmnhetenmste skyddas frn vld-samt och psykotiskt ellervansinnigt beteende. Menidn att detta r den strstarisken som vi mter frnallvarligt psykiskt strdapatienter grundat p derastillstnd r en lgn phittadav psykiatrikerna sjlva. Sr ocks idn att vi bordeminimera denna risk ge-nom att ge patienter neu-roleptika, mot deras viljaom ndvndigt. Sanningenr att varken frnvaron av

sdana droger, eller missly-ckandet att ta dem, r prob-lemet. Drogerna i sig sjlvaskapar vldsimpulser.

ven om allmn-heten kanske tror att galnamnniskor ltt kan blivldsamma, fann RobertWhitaker att detta inte varsant nr det gllde men-talpatienter fre introduk-tionen av neuroleptika.

Frn perioden fre 1955fann fyra studier att patien-ter som skrevs ut frn men-talsjukhus begick brott isamma eller lgre utstrck-ning n befolkningen i stort.Men: tta studier somutfrdes frn 1965 till 1979fann att utskrivna patienterarresterades i strre ut-strckning n befolkningeni stort Akatisi [oro ellerrastlshet] var ocks heltklart en bidragande faktor. 23

Antipsykotiska dro-ger kanske temporrt dm-par psykos men gr i lngden

patienterna biologiskt mermottagliga fr en sdan.24

En studie frn 1988,om vilken det rapporteradesi Journal of Nervous and

Mental Disease, angendeanvndningen av ett starktlugnande medel fr schi-zofrena patienter, fann entydlig kning i vldsbe-teende med moderata doserav ett neuroleptikum.25

En studie frn 1990kom fram till att 50 procent

av alla slagsml p enpsykiatrisk avdelning kun-de relateras till akatisi. I enannan studie drog manslutsatsen att mttliga tillhga doser av ett vanligtstarkt lugnande preparatgjorde hlften av patienter-na klart och tydligt meraggressiva. Patienter be-skrev starkt behov av attangripa vem som helst som

befinner sig i nrheten.26

Enligt en studie avett svagt lugnande medel:Extrem vrede och fient-ligt beteende uppstod itta av ttio fall som be-handlades med drogen.En kvinna som inte hadeuppvisat ngot vldsbe-teende tidigare hade ettutbrott p fjrde dagen av

behandlingen d hon"skrek hysteriskt och hllen kttkniv mot sin mam-mas hals i flera minuter".

K A P I T E L T V

F a r l i g d r o g b e h a n d l i n g13

Studier har visat att mttliga tillhga doser av ett vanligt lugnandepreparat gjorde hlften av patienter-

na klart och tydligt mer aggressiva.Patienter beskrev starkt behov avatt angripa vem som helst som

befinner sig i nrheten.

Mamoru Takuma Andrea Yates

Jeremy StrohmeyerEdmund Kemper III

David HawkinsEric Harris

Mnga medicinska studier vittnar om att psykiatriska medelframkallar vldsamt beteende eller sjlvmordsbengenhet.

Personerna ovan, frn USA, Australien och Japan, mrdadebrutalt 39 personer samtidigt som de genomgick psykiatriskbehandling dr psykiatriska droger ingick.


15/32

D

en nya mirakelneuroleptikan har intelevt upp till den mediala och profes-sionella entusiasmen.27 Historien omdessa preparat omfattar betydligt mern den falska marknadsfringen som r

avsedd att maximera vinsten. Med anvndning av

USAs Freedom of Inform-ation Act (FOIA), fannve t enskaps sk r i ben tenRobert Whitaker att tester-na av de atypiska drogernainte stdde pstendenfrn industrin om att densenaste neuroleptikan varskrare eller mer effektiv nde preparat som redan

fanns: En av 145 patientersom deltog i frsken dog,och nd nmndes aldrigdessa ddsfall i den veten-skapliga litteraturen; var35:e patient upplevde enallvarlig biverkning, defi-nierad av FDA som enlivshotande hndelse elleren som krver sjukhusvrd.

r 2000 publicerade British Medical Journal resul-taten av en flerrig studie av dr John Geddes som hade

granskat oberoende kliniska frsk, som omfattade ver12 000 patienter, och granskat effektiviteten och farornamed de atypiska antipsykotiska medlen. Resultatet: Detfinns inga klara bevis p att atypiska antipsykotiskapreparat r mer effektiva eller att de tolereras bttre nkonventionella preparat.28

En studie utfrd av Yale-forskare som publiceradesi novemberutgvan 2003 av Journal of the AmericanMedical Association fann inte heller ngra statistiskt ellerkliniskt signifikanta frdelar med dessa nya droger.29

r 2003 tog New York Times i praktiken tillbakasina tidigare entusiastiska ord om dessa antipsykotikagenom att fastsl att: De blev klassade nra nog sommirakeldroger, mycket skrare och mer effektiva frbehandling av schizofreni n ngonting som hadefunnits tidigare. Men, nu finns det kande misstankar

om att de kanske kan orsaka allvarliga biverkningar, isynnerhet diabetes; ddsfall finns rapporterade".30

Mellan 1994 och 2002 utvecklade 288 patienter somtog de nya antipsykotiska medlen diabetes; 75 blev all-varligt sjuka och 23 dog.

New York Times refererade ocks till vad som harvarit knt under mer n 20r, att en av dessa drogerhade orsakat en livshotandeblodsjukdom, och att detkrvdes regelbundna blod-prover fr att kontrolleradenna biverkning, vilketkade kostnaden fr dro-gen.

Vad som ocksnmndes i artikeln, var att

inflammation i bukspot-tkrteln kan relateras tillngra av de nyare dro-gerna. Viktkning var ettproblem, vissa patientergick upp s mycketsom 32 kilo. Studier

visade att nr patienternaupphrde med att ta

dessa droger, s blev de bttre.31

Istllet fr frre biverkningar s ger de nyare anti-psykotiska drogerna fler allvarliga biverkningar. Bland

dessa finns blindhet, blodpropp med ddlig utgng,hjrtarytmi, vrmeslag, impotens, nedsatt sexuell fr-mga, onormal blodbild, smrtsamma hudutslag,kramper, missbildningar hos nyfdda barn, extremngest och rastlshet, ddliga leverskador, en sjlv-mordsfrekvens som r tv till fem gnger hgre n frschizofrena i allmnhet, och vld och misshandel,speciellt bland unga patienter.

Inte heller r fysiska biverkningar hela problemet.Mnga patienter klagar ver att drogerna ddar demsjlsligt, att de tar ifrn dem alla knslor av gldje, derasviljestyrka, och deras knsla av att finnas till. Medan deexakta farorna och biverkningarna har ndrat karaktr sfungerar de atypiska neuroleptiska drogerna fortfarandesom kemisk lobotomi.32

FALSKA MIRAKLERLivshotande behandlingar


16/32

Innan ni har lst klart denna pub-likation s har 20 mnniskor av vilka kanske en r en vn, enfamiljemedlem eller granne blivit intagna p en psykiatriskinstitution och i majoriteten avfallen blivit brutalt behandlade.

Intagningsprocessen kan hllaen person p sjukhuset utan

tidsbegrnsning under ratal.Vid frislppande kan patienternalggas obligatoriska behand-lingsdirektiv hos ppenvrden.

De flesta lagar fr intagningbaseras p tanken att en personkan utgra en fara fr sig sjlveller andra om han inte placerasp en institution. Men: psykiatrik-er erknner att de inte kanfrutse farligt beteende.

Majoriteten av de individer somtvngsintagits har frre rttig-heter och mindre skydd av lagenn en kriminell, nd har de intebrutit mot civilrttsliga lagar ellerbrottsbalken.

Michael McCubbin fil. dr, ochDavid Cohen, fil. dr, bdaverksamma vid universitetet iMontreal, sger att rtten tillbehandling idag oftare r rttenatt ta emot tvngsbehandling....33

2

45

3

VIKTIGA FAKTA

1


17/32

K A P I T E L T R EE n g r y m b a r m h r t i g h e t

15

M ed psykiatrikernas anstrngningaratt expandera den psykiatriskappenvrden fljer deras krav pkade mjligheter att tvngsinskri-va mnniskor.Fr nrvarande sprras en person in p psykiatrisk

inrttning mot sin vilja var 75:e sekund i USA. r 2002fann man i en studie att antalet tvngsintagningar hade

kat i sterrike, England, Finland, Frankrike, Tysklandoch Sverige; kningen i Tyskland var 70 procent ver enperiod av tta r.34

Innan ni har lst klartdenna publikation s har 20mnniskor av vilka kan-ske en r en vn, en famil-

jemedlem eller granne blivit intagna p en psyki-atrisk institution och imajoriteten av fallen blivit

brutalt behandlade.

Psykiatriker argumen-terar troskyldigt om atttvngsintagning p sjuk-hus r en empatisk hand-ling, att det r grymt attlmna de vansinniga ellerstrda t sig sjlva. Men,sdana pstenden baseras p frutsttningarna att:1) psykiatriker till att brja med har fungerande behand-lingar som hjlper, och att 2) psykiatriker har kunskapnr det gller att diagnosticera och frutse vem somkommer att vara farlig fr sig sjlv eller andra.

Bda dessa antaganden r klart och tydligt felaktiga.Som tidigare diskuterats s skapar psykiatrisk

neuroleptikabehandling inte bara den typ av vld eller

mental ofrmga som skulle ge anledning till insprr-ning eller ptvingad behandling inom ppenvrdenunder nuvarande lagstiftning, den utstter ocks patien-ten fr strre fara bde psykiskt och fysiskt. Som ett hit-tillsvarande resultat av ppenvrdens tvngsbehand-ling har vi nu miljoner hemlsa, som gr omkring pgatorna drogpverkade och kraftlsa.

Tvngsinsprrningen inom psykiatrin kan bli ett

livstidsstraff. Vid sidan av det faktum att intagnings-processen kan hlla en person p sjukhuset under ratal

utan tidsbegrnsning, skan patienterna, nr de vlslpps, lyda under obliga-toriska behandlingsdirek-tiv.

Robert Whitaker ut-trycker det p detta stt:Delstaterna har frskratsig om rtten att krva attmnniskor i vra sam-

hllen tar antipsykotiskadroger, vilket representer-ar en omfattande expan-sion av delstatlig kontrollver de psykiskt sjuka.35

De flesta lagar frtvngsintagning baseras p

idn att individer som kan utgra en fara fr sig sjlv ellerandra mste omhndertas p en institution. Men en spe-cialgrupp frn American Psychiatric Association (APA)erknde i en inlaga 1979 till USAs hgsta domstol, att Psy-kiatrisk expertkunskap nr det gller att kunna frutsgavem som kommer att vara farlig eller inte, r inte fastslld.

Terrence Campbell skrev 1994 i en artikel iMichiganBar Journal: Den exakthet med vilken man kan frutsga

KAPITEL TREEn grymbarmhrtighet

Den exakthet med vilken man kan frutsga

framtida hndelser med hjlp av klinisk bedmning

r vanligen i stort sett inte bttre n ren

slumpmssighet. Den samlade forskningslitteraturen

visar att felbedmningar vad gller att frutsga

huruvida ngon kommer att vara farlig fr sig sjlv

eller andra strcker sig frn 54 till 94 procent, medett genomsnitt p 85 procent.

Terrence Campbell,Michigan Bar Journal, 1994


18/32


16

framtida hndelser med hjlp av klinisk bedmning rvanligen i stort sett inte bttre n ren slumpmssighet.Den samlade forskningslitteraturen visar att felbedm-ningar vad gller att frutsga huruvida ngon kommeratt vara farlig fr sig sjlv eller andra strcker sig frn54 till 94 procent, med ett genomsnitt p 85 procent.

2002 uttryckte Kimio Moriyama, vice ordfrandefr Japanese Psychiatrists Association, psykiatrinsofrmga att korrekt frutse hur en individ kommeratt bete sig i framtiden:En patients psykiska sjuk-dom och tendens till krimi-nellt upptrdande r igrund och botten olika,och det r omjligt frmedicinsk vetenskap attavgra om ngon har ben-

genhet att upprepa envertrdelse.36

Ett annat av psykiatrins trick r pstendet omatt tvngsintagning skyddar personens rtt till behand-ling. Helt bortsett frn illusionen om behandling s rlagar fr tvngsintagning totalitra.

Enligt professor Szasz: Vare sig vi erknnerdet eller inte, s kan vi vlja mellan att ta hand omandra genom att tvinga dem och att ta hand om demendast om de samtycker. Fr tillfllet s r vrdutan tvng nr mottagarens problem, av denna

pstdda vrd, definierassom psykisk sjukdom inte ett acceptabelt alter-nativ i yrkesmssigaverlggningar angendepolicy fr psykisk hlsa.Den vedertagna fr-klaringen fr att utesluta

detta alternativ r att denpsykiskt sjuke patienten

Som ett resultat av ptvingadbehandling i den psykiatriska ppenvr-den har vi nu miljoner drogpverkadeoch kraftlsa mnniskor som hemlsa

vandrar omkring p gatorna.


19/32

Psykiatriska domstolar r inrttningar som handhar och dmerfall av frseelser eller brott utan inslag av vld. Istllet fr atttillta de skyldiga att ta ansvar fr sina brott s slussas de

till ett psykiatriskt vrdcenter med frklaringen att de lider av psykisksjukdom som kommer att svara positivt p behandling med anti-psykotiska droger. Detta r en annan form av psykiatrisk ppenvrds-behandling, med tvng.

Nancy Wolff, fil. dr, chef fr Center for Mental Health Services andCriminal Justice Research, rapporterar: det finns inga bevis fr attpsykiska sjukdomar r den grundlggande eller omedelbara orsaken tillbrottsligt beteende ven om det r en tilltalande id att behandlingskulle kunna vara en skyddande skld, de flesta klienter som var

aktiva i behandlingsprogram fortsatte att ha tta kontakter medrttsvsendet de klienter som var mest aktiva i kriminellt avseendefick den dyraste vrden ...

Wolff sger vidare: Denna typ av speciell status fr brottslingarsom har psykiska sjukdomar gr sjukdomen i stllet fr individen an-svarig fr beteendet, och skapar mjligheten fr individen att anvndasjukdomen som urskt fr sitt beteende.40

I en versyn av 20 mentalvrdsdomstolar fann Bazelon Center forMental Health Law att dessa domstolar kan fungera som tvngsmedel i mngt och mycket p samma stt som det kontroversiella ingripandetatt tvinga patienter till ppenvrdmottagningar man tvingar en personatt delta i behandling under hot om rttsliga sanktioner. Hur som helst,den hjlp som kan erbjudas individen r den hjlp som erbjuds av ett sys-tem som redan har misslyckats med att hjlpa. Alltfr mnga system avoffentliga psykiatriska inrttningar erbjuder fga mer n medicinering

Sammanfattningsvis s finns det klara indikatorer p attregeringars godknnande av mentalvrdsdomstolar och communitypolicing (som det benmns i vissa europeiska lnder; communitypolicing r ett program fr nra samarbete mellan polis och psykiatri . a.), kommer att stadkomma fler patienter som tvingats in i ettliv av psykiskt och fysiskt farlig drogkonsumtion och beroende, utanngot som helst hopp om bttring.

FRLORAD RTTVISAPsykiatriska domstolar

lider av en hjrnsjukdom som frstr hans frmga attsamarbeta rationellt.

Professor Szasz sger att detta r fel. All historialr oss att akta oss fr dem som sger sig vilja vl ochsom bervar dem de sger sig hjlpa deras frihet.37

Michael McCubbin, och David Cohen, bda vidUniversity of Montreal, sger att rtten till behand-ling idag oftare r rtten att ta emot tvngsbehand-ling ....38

Artikel 5 i den Europeiska konventionen omde mnskliga rttigheterna skerstller att: Envar, som

bervas sin frihet genom arrestering eller eljest, skallga rtt att infr domstol pfordra, att lagligheten avfrihetsbervandet snabbt m prvas samt hans frigiv-ning beslutas, om tgrden icke r laglig. FN:s allmnnadeklaration om mnskliga rttigheter rekommenderarliknande skydd.

Trots detta grips flera tusen varje vecka utan kor-rekt juridiskt frfarande som ett resultat av lagar frpsykiatrisk tvngsintagning. Majoriteten av dessa med-

borgare har frre rttigheter och mindre juridiskt stdn en kriminell, nd har de inte brutit mot ngra civil-rttsliga lagar eller brottsbalken.

George Hoyer, professor i samhllsmedicin vid uni-versitetet i Troms skrev: Det r inte s att svrt sjukaoch strda patienter saknar insikt, och deras bedmn-ingsfrmga r inte heller nedsatt till den grad som mantidigare ansett 39

Att berva en psykiskt strd person friheten

genom tvngsinsprrning p en psykiatrisk inrttningoch sedan ptvinga honom eller henne behandling,speciellt efter personens uttryckliga vgran att undergpotentiellt farlig behandling, bryter mot de mest funda-mentala rttigheter som tnjuts av alla andra medbor-gare inklusive dem som fr medicinsk behandling.

Bryter mot Mnskliga RttigheterHur ltt r det att bli tvngsintagen? Vldigt ltt.

Beakta fljande exempel: 74-rige William, som led av hjrtsvikt och var

beroende av syrgas fr att kunna andas, svarade janr hans hemvrdsskterska 1992 frgade om hanknde sig deprimerad. Det tog bara 30 minuter innan enanstlld frn ett lokalt psykiatriskt sjukhus anlnde och


20/32


18

nr William vgrade attflja med honom s tillkal-lade man polisen. Polis-mnnen kopplade bortsyrgasen och kroppsvisi-terade William fr att finnaut om han bar vapen, ochkrde honom till ett sjuk-hus, dr man verfrdehonom till en psykiatriskinrttning. Utan ngonunderskning togs Williamin som sjlvmordsben-gen och hlls kvar mot sinvilja i 72 timmar frobservation. Nsta dagsa en psykiatriker att han

behvde hllas kvar ytter-ligare 48 timmar och kan-ske s lnge som sex mna-der. William rddades

bara av att han fick enhjrtattack. Han verfr-des till ett allmnsjukhusdr en medicinlkare bes-tmde att William inte hadengot behov av psykiatriskinsprrning. Williams sjuk-vrdsfrskring debiter-

ades med 4 000 dollar frfyra dagar p den psykia-triska kliniken (trots att han

bara hade varit dr tvdagar och inte efter egetval), och han fick personligen en rkning p 800 dollar.

r 1997 frde ett frldrapar i Massachusetts sinttarige son till ett sjukhus fr instllning av hansepilepsimedicin efter att han hade ftt hallucinationer.Istllet fr att justera hans medicindos s tog personal inhonom till en psykiatrisk klinik. Hans frtvivlade frl-drar behvde en hel dag fr att f honom verfrflyttadtill en medicinklinik fr korrekt behandling.

r 1999 tvngsintog en psykiatriker i Tyskland en79 r gammal kvinna drfr att grannar anmlde att hon

hade uppfrt sig kon-stigt. Trots hennes lng-variga diabetes och lever-,njur- och hjrtbesvr, sordinerades hon starktlugnande medel i dosersom var mycket hgre nde rekommenderade. Sexdagar senare frdes kvin-nan i ilfart till akutintagetp ett sjukhus, dr honsenare avled. En obduk-tion fann att hon dog avandningssvrigheter enkomplikation av de lug-nande preparaten.

Nr 19 r gamla

Jo vertalades att lggain sig p ett psykiatrisktsjukhus i England medanhon terhmtade sig frntstrningar, sade mantill henne att hon skullekunna vila, g p prome-nader och f stdsamtal.Min psykiatrikers id omstdsamtal var att ge migantipsykotiska droger ochatt ka dosen nr jag hade

problem, berttade honfr en Londontidning r2000. Det fanns inget attgra frutom att ta, tittap TV och rka. Jag blev

aggressiv av drogerna, och fr frsta gngen brjade jagatt skra mig i armarna, berttade hon. Ju lngre jagvar intagen desto mer galen blev jag. Nr hon rymde

blev hon terfrd till sjukhuset och tvngsintagen. Enpatient vldtog henne. Men nr hon anmlde detta tillpersonalen s sa de till henne att mannen var barasjuk. Det tog flera mnader innan Jos mamma lyckadesf henne frislppt. Nr jag tittar tillbaka s r det svrtatt tro p vad som hnde mig. Jag kte in fr att vila uppmig men kom ut som ett fullstndigt vrak.42

Professor Szasz ppekar att... psykiatriker har stor delaktigheti att ha skapat de problem som deskenbart frsker lsa. Drfr r

psykiatriker de sista mnniskorna somskall f frtroendet att lsa problemetmed vra hemlsa, problemet med

vld och den psykiska hlsan isamhllet i strsta allmnhet.


21/32

PHITTADE SJUKDOMARDiagnostisk pseudovetenskap


19

B akom de problem som diskuteras i denna publika-tion och mer drtill ligger ett system av diagnoserver mentala strningar som r ovetenskapliga i enutstrckning som liknar rena bedrgeriet.

Psykiatrikernas bibel med vilken de diagnostiserarpsykiska strningar r APA:s Diagnostisk och statistiskhandbok fr mentala strningar eller DSM. Den publice-rades frsta gngen 1952; den senaste utgvan, DSM-IV,omfattar 374 psykiska str-ningar. Frn denna handbokkommer de diagnoser med

vilka psykiatriker etiketteraren individ. Eftersom maninte kan bota ngon psykisksjukdom inom psykiatrin,och inte knner till dess

orsaker, blir det en etikettsom personen kommer att fbehlla fr resten av livet.

Till skillnad frn medi-cinska diagnoser som angertrolig orsak, lmplig behand-ling och tnkbar prognos, rde diagnoser som r listade iDSM uppkomna genomkollegial konsensus omrstning bland APA-medlemmar och frut-

bestmda fr syftet att de-bitera, rapporterar den kana-densiska psykologen TanaDineen.43 Det finns inget objek-tivt vetenskapligt frfarandeinblandat i det.

Psykiatriker medger attde inte ens kan definiera vad det r de behandlar.

Om schizofreni medgav frfattarna till DSM-II: venom de frskte, kunde kommittn inte komma fram tillngon verenskommelse angende denna strning; dekunde bara bestmma vad de skulle kalla den.

I DSM-III medgav psykiatrikerna: ... etiologin [orsak-en] till psykiska strningar r inte knd. Olika teorier har

framfrts ... alla har inte vertygat fr att frklara hurdessa strningar uppkommer.

I DSM-IV skriver man att termen psykisk str-ning finns kvar eftersom vi inte har funnit ngon braersttning.

Dr Sydney Walker, psykiatriker, neurolog ochfrfattare till A Dose of Sanity varnade fr faran med att fr-lita sig p DSM: Olyckligtvis s kan DSM ha allvarlig

inverkan p ditt liv ... .Effekterna av handbokenkan uppfattas lngt utanfrlkares mottagningar i hem, affrsverksamhet,domstolssalar och fngelser.DSM kan anvndas fr attbedma hur lmplig du r

som frlder, din frmgaatt utfra ett arbete, vendin rtt att stdja ett speci-fikt politiskt parti.

Den kan anvndas fratt behlla en brottsling ifngelse eller fr att frige enmrdare.

Den kan anvndas fratt ogiltigfrklara din vilja,att bryta dina lagliga kont-rakt, eller frneka dig rt-

ten att gifta dig utan endomstols godknnande.Om det lter skrmmandeatt en enskild bok har smycket inflytande, s stm-mer det. Men, det r ingenverdrift

Jag tror, att allmnheten och psykiatrin sjlvmste inse att DSM-etiketter inte bara r vrdelsa sommedicinska diagnoser men ocks har potentialen attstadkomma allvarlig skada speciellt nr de anvnds somett verktyg fr att frneka individuella friheter, eller som

vapen av psykiatriker som agerar som inhyrda auktoriteterfr rttsvsendet.41

*ICD-10: International Classification of Diseases, section on mental disorders


22/32


23/32

Om ngon skulle lpa amok pgatan och ta hand om andra fratt han inte tyckte om derasbeteende och sedan lsa in democh tortera dem med person-

lighetsfrndrande droger eller elektricitet, dskulle allmnheten gra uppror. Frvarenskulle fllas fr verfall och misshandel, och

lsas in i flera r.Men eftersom frvaren r psykiatriker och

de brutala handlingarsom han begr dljs avtermer som psykiskhlsovrd eller pati-entens rtt till behand-ling ignoreras de, ochden systematiska soci-ala och psykiska inva-lidiseringen av miljon-tals mnniskor rligen

ignoreras. Den oskyl-dige patienten blirinlst och frvarentillts att hrja fritt ochupprepa sina brott.

Nr psykiatriker har full laglig rtt att tvingaindivider att bli inlsta mot sin vilja (kidnap-pade), att utstta dem fr fysisk smrta ochpsykisk stress (tortyr) som ger kroniska skador(grymt och otillbrligt straff), allt utan att ngonframlgger bevis p att han har begtt brott, dhar vi, per definition, en totalitr stat.

I sin bok Psychiatric Slavery skrev dr Szasz:Nr mnniskor inte vet vad mer de skall gramed lt oss sga en letargisk, tillbakadragen

yngling, en smtjuv, en exhibitionist, eller enproblematisk farfrlder d sger vrt samhlleatt vi skall placera frvaren p mentalsjukhus.Fr att hantera det hr kommer vi att behvaskapa fler och fler humana alternativ till ofrivilligmentalvrd. lderdomshem, verkstder, hem frtillflligt boende fr utblottade individer varsfamiljer har splittrats, progressiva alternativ till

fngelser detta och mnga fler inrttningarkommer att behvas fr att verta de uppgifter

som nu ligger men-talsjukhusen.

Medicinsk under-skning som utfrskorrekt av icke-psyki-atriska specialister rett viktigt steg attbrja med nr manhjlper psykiskt str-da individer att ter-

hmta sig. Medicinskforskning har gng pgng visat att det somverkar vara psykiska

problem egentligen r orsakade av odiagnosti-serade fysiska sjukdomar och tillstnd. Dettainnebr inte en kemisk obalans eller sjukdomi hjrnan utan ett verkligt patologiskt tillstndsom kan behandlas av en kompetent lkare.

Vanliga medicinska problem kan pverka enindivids utseende och beteende. F.d. psykiatrikernWilliam H. Philpott, numera specialist p allergier,rapporterar: Symptom som uppkommer vid bristp vitamin B12 kan omfatta dlig koncentrations-frmga som nrmar sig dvallikande depression,

KAPITEL FYRAHur kan den psykiskahlsan frbttras?

K A P I T E L F Y R AH u r k a n d e n p s y k i s k a h l s a n f r b t t r a s ?

21

En fysisk sjukdom som felaktigtdiagnostiseras som en psykisk komma

kan leda till livslng behandling medpersonlighetsfrndrande droger, attindividen frlorar sitt arbete, att hanfrsmras fysiskt och psykiskt och att

hans drmmar gr om intet. Dr Sydney Walker, III, neurolog och psykiatriker,

frfattare till A Dose of Sanity


24/32


22

stark upprrdhet och hallucinationer. Det finnsbevis fr att man kan f neuroser och psykoser attupphra med hjlp av vissa nringsmnen, ochfrbttringen kan komma snabbt.

Det r av yttersta vikt att psykvrdsinrtt-ningar r fullstndigt utrustade med diagnostiskapparatur och har tillgng till kompetenta icke-psykiatriska lkare.

Vad betrffar den farliga person som r vld-sam, mste han eller hon hanteras utan inbland-ning av psykiatriker. Professor Szasz sger:

Frvisso r vissa mnniskor farliga. Menfarlighet ska inte anses vara ett abstrakt psyko-logiskt tillstnd som frknippats med en person,det frvntas vara en slutsats som dragits frn detfaktum att en person har begtt en vldshandlingsom r olaglig, har talats fr den, sttt infr rttafr den och befunnits skyldig till den. Nr s rfallet, ska han straffas, inte behandlas p ettfngelse, inte p ett sjukhus.

Om en person begr ett vldsbrott s finnslagar som tcker detta. Szasz sger vidare: Allt

D r Giorgio Antonucci i Italien tror p mnni-skolivets vrde och att kommunikation, intetvngsinsprrning och inhumana be-handlingsmetoder, kan hela den mest strda individ.P Osservanza-institutet i Imola, Italien, behand-

lade Antonucci dussintals av s.k. schizofrena kvinnor,av vilka de flesta stndigt hade varit fastspnda vid sinasngar eller hllits i tvngstrjor. All konventionell

psykiatrisk behandling vergavs. Dr Antonucci br-jade frige kvinnorna frn deras fngenskap ochpratade med dem dagligen i mnga, mnga timmarfr att penetrera deras delirium och ngest. I vartoch ett av fallen fick Antonucci lyssna till historierfyllda av ratal av desperation och lidande.

Han frvissade sig om att patienterna mttesmed medmnsklighet och respekt och att de inte

fick ngra droger. Detvar faktiskt s att underhans ledarskap frvand-

lades avdelningen frnatt ha varit inrttning-ens oroligaste till attbli den lugnaste. Efterngra mnader gickhans farliga patienterfritt omkring i klinikenstrdgrd. De skrevs slut-ligen ut frn sjukhusetoch flera av dem ficknu lra sig att lsa ochskriva och, fr frstagngen, lra sig hurman klarar av sina var-dagssysslor.

BEHANDLING SOM FUNGERAR

Verklig hjlp

Dr Antonucci behandlade sina patienter medkommunikation och medknsla men utan piller.


25/32


23

kriminellt beteende br kontrolleras med hjlpav lagen, ett administrativt frfarande sompsykiatriker br uteslutas frn.

Det ligger inget mysterium bakom den k-ning vi ser av det omotiverade vldet, krimi-nalitet, sjlvmord bland ungdomar, armer avhemlsa och flertalet andra negativa effekterav psykvrdens influenser idag. Dessa faktorerr dock inte en kning avpsykiska sjukdomar somkrver ytterligare behandlingsmjligheter. De rresultatet av kande psykisk ohlsa som skapatsav psykiatriker och deras behandlingar.

Psykiatrin har aldrig botat ngot. Den har istllet, som en direkt konsekvens av dessutbredda anvndning av farliga antipsykotiskadroger, skapat det mesta av det mentala kaossom nu visar sig.

Slutsatsen blir, som professor Szasz ppekar,att ...psykiatriker har stor delaktighet i att haskapat de problem som de skenbart frskerlsa. Drfr r psykiatriker de sista mnniskor-na som skall f frtroendet att lsa problemetmed vra hemlsa, problemet med vld och denpsykiska hlsan i samhllet i strsta allmnhet.

Antonuccis frstklas-siga resultat kostade ock-s betydligt mindre n

andra behandlingsformer.Program som detta utgrett bestende vittnesbrdom frekomsten av bdefaktiska svar och hopp frdem i allvarliga psykiskasvrigheter.

En hoppetstillflyktsort

Fljande skrevs 1999av dr Loren Mosher, klinisk

professor i psykiatri vidSchool of Medicine, Uni-versity of California, SanDiego och tidigare ledarefr National Institute ofMental Healths Centerfor Studies of Schizo-phrenia.45

Jag ppnade SoteriaHouse 1971 Dr bodde unga mnniskor, som hadediagnostiserats som schizofrena, utan medicineringmed personal som saknade utbildning men som varutbildade i att lyssna och frst patienterna, att gedem sitt std, trygghet och att bekrfta deras erfaren-heter. Idn byggde p att schizofreni kan vervinnas

lttare med hjlp avmeningsfulla relationer nmed droger...

Soteria-projektet jm-frde sin behandlingsme-tod med konventionellpsykiatrisk drogbehandlingfr individer som nyligenftt diagnosen schizofreni.

Experimentet lyck-ades bttre n frvntat.Sex veckor efter att be-handlingen startat hadeindividerna i bda grupp-erna frbttrats markant

fastn de p Soteriaklinikeninte hade ftt antipsyko-tiska droger. Tv r efterintagningen hade de som

vistats p Soteriaklinikengenerellt mer kvalificeradearbeten, det var flera avdem som bodde p egenhand eller tillsammans med

vnner och de hade frre terfall. Intressant nog var detde som hade vistats p Soteriakliniken och som inte fickngon neuroleptisk medicinering under hela tvrsperi-oden eller som man hade trott hade de smsta frut-sttningarna, som klarade sig bst i jmfrelse med demsom hade behandlats med droger p sjukhus.

Mod kan beskrivas som uthllighetatt vervinna alla svrigheter och kom-

munikation som livets sjl och hjrta. Ett stortmtt av dessa tv kvaliteter visade

tv enastende lkare prov p: dr GiorgioAntonucci (till vnster) och dr Loren Mosher,

som bda har hjlpt hundratals patienter tillbakstill livet frn ett degraderat tillstnd efter deras

vistelser p psykiatriska sjukhus.


26/32

REKOMMENDATIONERRekommendationer

H U R S A M H L L E T D E L G G SR e k o m m e n d a t i o n e r

24

Ingen individ skall ngonsin tvingas underg elchockbehandling, psykokirurgi, psykia-trisk tvngsvrd, eller tvingas att ta personlighetsfrndrande droger. Dessa vergrepp

br olagligfrklaras.

Krv att de lagar som godknner tvngsvrd upphvs. Avveckla mentalvrdsdomstolaroch, dr sdana inte finns, frhindra inrttandet av dem.

Att ha bostad och arbete hjlper de hemlsa mer n delggande psykiatriska drogeroch andra psykiatriska behandlingar, som frstr mnniskors frmga att ta ansvar frsina liv.

Det r viktigt att psykiatriska inrttningar r fullstndigt utrustade med diagnostiskapparatur och har tillgng till kompetenta icke-psykiatriska lkare fr att kunna lokali-sera underliggande odiagnostiserade kroppsliga tillstnd och drigenom frhindra 40procent av alla inskrivningar.

Lagen skall vara utformad p sdant stt att det klart framgr att det r frbjudet frpsykiatriker och psykologer att krnka individers civila, politiska, ekonomiska eller kul-turella rttigheter s som dessa r formulerade i FN:s allmnna deklaration om mnsk-liga rttigheter, i den internationella konventionen om civila och politiska rttigheteroch i andra liknande dokument.

Skicka en rapport till polisen om alla fall av psykiatriska vergrepp, bedrgerier ochillegal droghantering. Skicka en kopia av rapporten till KMR. Skicka ven rapport pdet som intrffat till Socialstyrelsen, som r den myndighet som kan terkalla en psyki-atrikers eller psykologs legitimation.

Faststll patienters och frskringsbolags rttigheter att f tillbaka pengar som de lagt

ut p psykiatrisk behandling som inte gett de utlovade resultaten, eller som orsakadeindividen skada. Skerstll att ansvaret lggs hos den utvande psykiatrikern ellerpsykologen, eller den psykiatriska inrttningen.

1

234

56

7


27/32

ommittn fr Mnskliga Rttighetergrundades 1969 av Scientologi-kyrkanfr att underska och avslja psykia-triska brott mot de mnskliga rttigheter-na och fr att rensa upp inom den psyki-atriska vrden. I dag finns 130

lokalavdelningar i 31 lnder. Kommittn har en rdgiv-ande styrelse, vars ledamter kallas kommissionrer,

med bl.a. lkare, jurister, pedagoger, artister, affrsmnsamt medborgar- och mnniskorttsrepresentanter.

KMR ger inga medicinska eller juridiska rd, menhar ett nra samarbete med lkare och stdjer medicin-ska, men inte psykiatriska behandlingar. KMR befattarsig i frsta hand med psykiatrins bedrgliga anvnd-ning av diagnoser som inte r grundade p veten-skap eller medicinska kriterier. Grundat p dessa falskadiagnoser rttfrdigar psykiatriker sina skadligabehandlingar, som inbegriper personlighetsfrnd-rande droger, vilka dljer individens underliggandeproblem och frhindrar tillfrisknande.

KMRs arbete gr i linje med FNs allmnna frklar-

ing om de mnskliga rttigheterna, framfr allt de fl-jande punkterna som psykiatriker vertrder dagligen:

Artikel 3: Envar har rtt till liv, frihet och person-lig skerhet.

Artikel 5: Ingen m utsttas fr tortyr ellergrym, omnsklig eller frnedrande behandlingeller bestraffning.

Artikel 7: Alla r lika infr lagen och r utantskillnad berttigade till lika skydd frn lagens sida.Alla r berttigade till lika skydd mot varje tskillnad i

strid med denna frklaring och mot varje framkallandeav sdan tskillnad.

Genom psykiatrikers falska diagnoser, stigma-tiserande etiketter, godtyckliga lagar fr tvngsintag-ning och brutala avpersonaliserande behandlingarskadas tusentals individer samt frnekas sina grund-lggande mnskliga rttigheter.

KMR har stadkommit hundratals reformergenom vittnesml i samband med utfrgningar infrlagstiftande frsamlingar, genom offentliga frhr ompsykiatriska vergrepp, och genom att samarbeta medmedia, lagstiftare och statliga befattningshavare verhela vrlden.

K O M M I T T N

f r M n s k l i g a R t t i g h e t e r25

Kommittn frMnskliga Rttigheter

K


28/32


29/32

Nationella KMR-kontor

KMR AustralienCitizens Commission onHuman Rights AustraliaP.O. Box 562Broadway, New South Wales

2007 AustralienTelefon: 00 612-9211-4787Fax: 00612-9211-5543E-mail: [email protected]

KMR BelgienCitizens Commission onHuman RightsPostbus 552800 Mechelen 2,BelgienTelefon: 00324-777-124 94

KMR DanmarkMedborgernes Menneske-rettighedskommissionMMK)Faksingevej 9A2700 Brnshj, DanmarkTelefon: 0045 39 62 9039E-mail: [email protected]

KMR FinlandPost Box 14500511 HelsinkiFinlandTel: 00358-9-859 48 69

KMR FrankrikeCommission des Citoyens pourles Droits de lHommeCCDHBP76

75561 Paris Cedex 12FrankrikeTelefon: 0033- 1 -40 01 0970Fax: 0033- 1 -40 01 0520E-mail: [email protected]

KMR GreklandCitizens Commission onHuman Rights65, Panepistimiou Str.105 64 AthensGrekland

KMR HollandCitizens Commission onHuman Rights Holland

Postbus 360001020 MA, AmsterdamHollandTelefon/Fax: 0031- 20-494 25 10E-mail: [email protected]

KMRIrlandCitizens Commissionon Human RightsAshton House, CastleknockDublin 15IrlandE-Mail: [email protected]

KMR IsraelCitizens Commissionon Human Rights IsraelP.O. Box 3702061369 Tel Aviv, Israel

Telefon: 00972-3-566 06 99Fax: 00972-3-560 18 83E-mail: [email protected]

KMR ItalienComitato dei Cittadini per iDiritti Umani CCDUViale Monza 120125 MilanoItalienE-mail: [email protected]

KMR JapanCitizens Commission onHuman Rights Japan2-11-7-7F KitaotsukaToshima-ku Tokyo170-0004, JapanTelefon: 0081-335 76 1741Fax: 0081-335 76 17 41

KMR KanadaCitizens Commission onHuman Rights Toronto27 Carlton St., Suite 304Toronto, OntarioM5B 1L2 KanadaTelefon: 001-416-971-8555E-mail:[email protected]

KMR Lausanne, SchweizCommission des Citoyens pourles droits de lHomme CCDHCase Postale 5773CH-1002 Lausanne 17SchweizTel: 0041-21-646 62 26E-mail: [email protected]

KMR Monterrey, MexikoCitizens Commission onHuman RightsAvda. Madero 1955 PonienteEsq. Venustiano Carranzaedif. Santos Oficina 735Monterrey, NL Mxico

Tel: 0052-8-348 03 29Fax: 0052-8-675 86 89E-mail: [email protected]

KMR NepalCitizens Commission onHuman RightsP.O. Box 1679Baneshwor Kathmandu,NepalE-mail: [email protected]

KMR Nya ZeelandCitizens Commission onHuman Rights New ZeelandP.O. Box 5257Wellesley Street

Auckland 1, Nya ZealandTel/fax: 0064-9-580 00 60E-mail: [email protected]

KMR NorgeMedborgernesmenneskerettighets-kommisjon,MMKPostboks 8902 Youngstorget0028 Oslo, NorgeE-mail: [email protected]

KMR RysslandCitizens Commission onHuman Rights RussiaP.O. Box 35117588 MoskvaRyssland CISTel: 007-095-518 11 00

KMR SpanienComisin de Ciudadanos por losDerechos Humanos, CCDHApdo. de Correos 1805428080 MadridSpanienTel: 0034-63-533 07 14Fax: 0034-91-521 74 05E-mail: [email protected]

KMR Storbritannien

Citizens Commission on HumanRights United KingdomP.O. Box 188East GrinsteadWest SussexRH19 4RBStorbritannienTel: 0044-(0)1342-31 39 26Fax: 0044-(0)1342-32 55 59E-mail: [email protected]

KMR SverigeKommittn fr MnskligaRttigheter

Box 2124 21 Stockholm

Tel: 08-83 85 18E-mail: [email protected]

KMR SydafrikaCitizens Commission onHuman Rights South AfricaP.O. Box 710

Johannesburg 2000SydafrikaTel: 0027-11-615 86 58Fax: 0027-11-615 58 45

KMR TaiwanCitizens Commission onHuman RightsTaichung P.O. Box 36-127Taiwan, ROC

E-mail: [email protected]

KMR Tessin, SchweizComitato dei cittadini peri diritti dell uomoCasella postale 6136512 Giubiasco, SchweizE-mail: [email protected]

KMR TjeckienObcansk komise zalidsk prvaVclavsk nmest 17110 00 Prag 1TjeckienTelefon/Fax: 00420-224-009-156E-mail: [email protected]

KMR TysklandKommission fr Verste derPsychiatrie gegenMenschenrechte e.V.KVPMAmalienstrae 49aD-80799 MnchenTysklandTel: 0049-89-273 03 54Fax: 0049-89-289 867 04E-mail: [email protected]

KMR UngernCitizens Commission on

Human Rights HungaryPf. 1821461 Budapest, UngernTel: 0036-1342-6355Fax: 0036-1344-4724E-mail: [email protected]

KMR Zrich, SchweizCitizens Commission onHuman RightsSektion ZrichPostfach 12078026 Zrich, SchweizTelefon: 0041 1 242 7790E-mail: [email protected]

KMR sterrikeBrgerkommission frMenschenrechte OesterreichPostfach 130A-1072 Wien, sterrikeTelefon: 0043-1-877-02-23Fax: 0043-1-662 80 72E-mail: [email protected]


30/32

1. Achieving the Promise: Transforming MentalHealth Care in America, The Presidents NewFreedom Commission on Mental Health Report,22 July 2003, p. 68.

2. Paper written by Allen Jones, Investigator in the

Commonwealth of Pennsylvania Office of InspectorGeneral (OIG), Bureau of Special Investigations, LawProject for Psychiatric Rights, Internet address:http://www.psychrights.org, 20 Jan. 2004, p. 31.

3. Robert Whitaker,Mad in America: Bad Science, BadMedicine, and the Enduring Mistreatment of the MentallyIll (Perseus Publishing, Cambridge, Massachusetts,2002), pp. 227228, citing L. Jeff, The InternationalPilot Study of Schizophrenia: Five-Year Follow-UpFindings, Psychological Medicine 22 (1992), pp. 131145;Assen Jablensky, Schizophrenia: Manifestations,Incidence and Course in Different Cultures, a WorldHealth Organization Ten-Country Study, PsychologicalMedicine, Supplement (1992), pp. 195.

4. J.R. Ewalt, Foreword in Gryenebaum (ed.), ThePractice of Community Mental Health (Little, Brown &Co., Boston, 1970).

5. Peter Schrag,Mind Control (Pantheon Books, NewYork, 1978), p. 45.

6. Thomas Szasz, M.D., Cruel Compassion (John Wiley& Sons, Inc., New York, 1994), p. 160.

7. Steven Foley and Henry Sharfstein,Madness andGovernment (American Psychiatric Association Press,Washington, D.C., 1983), p. 25.

8. Dr. Dorine Baudin, Ethical Aspects ofDeinstitutionalization in Mental Health Care, FinalReport, Netherlands Institute of Mental Health and

Addiction, Program No. BMH 5-98-3793, July 2001,p. 14.

9. Franklin Chu and Sharland Trotter, The MadnessEstablishment (Grossman Publishers, New York, 1974),pp. xi, xiii, 203204.

10. Tony Jones and Adrian Bradley, Sane Reaction,Australian Broadcasting Corporation, 10 June 1999.

11. Rael Issac and Virginia Armat, Madness in the Streets(The Free Press, New York, 1990), p. 98.

12. Op. cit., Foley and Sharfstein, p. 165.

13. Vera Hassner Sharav, MLS, Children in ClinicalResearch: A Conflict of Moral Values, The AmericanJournal of Bioethics, Vol. 3, No. 1, 2003.

14. Psychiatric DrugsThe Need to Be Informed,Report on the Public Hearing on Psychiatric Drugs,presented by the NSW Committee on Mental HealthAdvocacy, Nov. 1981, p. 22, quoting Pam Gorring,Mental Disorder or Madness? (University of QueenslandPress, Australia, 1979).

15. Op. cit., Robert Whitaker,Mad in America, p. 144.

16. Ibid., p. 164.

17. Ibid., p. 256.

18. Ibid., pp. 257258.

19. Ibid., pp. 253254.

20. Op. cit., Allen Jones, p. 6.


22. Leading Therapy Classes by GlobalPharmaceutical Sales, 2003, IMSHealth.com, 2004.


24. Ibid., pp. 183, 186.

25. John H. Herrera, Ph.D., et al., High PotencyNeuroleptics and Violence in Schizophrenics, TheJournal of Nervous and Mental Disease, Vol. 176, No. 9,1988, p. 558.

26. Ibid.

27. Erica Goode, Leading Drugs for Psychosis ComeUnder New Scrutiny, The New York Times, 20 May 2003.


29. Rosei Mestel, New Schizophrenia Treatment atIssue, Los Angeles Times, 26 Nov. 2003.

30. Op. cit., Erica Goode.

31. Ibid.

32. Robert Whitaker, Forced Medication isInhumane. The Boston Globe, 9 June 2002.

33. Michael McCubbin and David Cohen, The Rightsof Users of the Mental Health System: The Tight Knot ofPower, Law, and Ethics, Presented to the XXIVthInternational Congress on Law and Mental Health,Toronto, June 1999.

34. Compulsory Admission and Involuntary Treatmentof Mentally Ill PatientsLegislation and Practice inEU-Member States, Final Report, Mannheim, Germany,15 May 2002, Introduction, pp. 28.

35. Op. cit., Robert Whitaker, Forced Medication isInhumane.

36. Diet Mulls Fate of Mentally Ill Criminals, TheJapan Times, 8 June 2002.37. Op. cit., Thomas Szasz, M.D. Cruel Compassion,p. 205.

38. Op. cit., Michael McCubbin and David Cohen.

39. Thomas Szasz, M.D., Liberation By Oppression(Transaction Publishers, New Brunswick, New Jersey2002), p. 127.

40. Nancy Wolff, Ph.D., Courts as Therapeutic Agents:Thinking Past the Novelty of Mental Health Courts,Journal of the American Academy of Psychiatry and Law,Vol. 30, 2002, pp. 431437.

41. The Role of Mental Health Courts is System

Reform Judge David L. Bazelon Center for MentalHealth Law, Washington D.C, Jan. 2003.

42. Sam Hart, Mind Control, The Shocking Truthabout Britains Mental Hospitals, Exclusive Survey,The Big Issue, No. 412, 1319 Nov. 2000.

43. Dr. Tana Dineen, Ph.D.,Manufacturing Victims,Third Edition (Robert Davies Multimedia Publishing,Canada, 2001), p. 86.

44. Sydney Walker,A Dose of Sanity: Mind, Medicine andMisdiagnosis (John Wiley & Sons, Inc; New York, 1996),pp. 207, 225.

45. Loren Mosher, Soteria and Other Alternatives toAcute Psychiatric Hospitalization: A Personal and

Professional Review, The Journal of Nervous and MentalDisease, Vol. 187, 1999, pp. 142149.

REFERENSERReferenser


31/32


32/32

Det r inte rligt att ltsasatt tvngstgrder av omsorg fr

den mentalt sjuke hjlper honom,

och att avhllsamhet frn sdana

tvngstgrder r det samma som att

undanhlla behandling frn honom.Alla historielrare undervisar att

man ska akta sig fr vlgraren som

bervar mottagaren hans frihet.

Thomas SzaszProfessor emeritus i psykiatri

Community Ruin Svenska Opt

Documents

Transcript of Community Ruin Svenska Opt