By: Grace Mohlin, Vincent Randazzo, Nicholas Metro, Jake Metzner, Jordan Mirabile, Maci O’Donnell.
Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv - Bengt Mohlin
-
Upload
svensk-tandhaelsovardsfoerening -
Category
Health & Medicine
-
view
834 -
download
2
Transcript of Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv - Bengt Mohlin
Vuxna Göteborg-sydsverigeVuxna Älvsborg
Barn-ungdomar BohuslänBarn-ungdomar Cardiff
Kvalitativa studier ungdomar-unga vuxna
Avvikelser från idealbettet - Behandlingsmotiverande faktorer
• Karies/parodontit?• Tandskador?• Tuggförmåga?• Tal?• TMD?• Psykosocial
otillfredsställelse?
• Bettavvikelsen som sådan är aldrig grund för ett behandlingsbeslut!
Faktorer att väga in i en behovsprioritering
• Psykosocialt missnöje?
• Funktion och hälsa?
• Behandlingsinsats?
• Kan behandlingen ge upphov till skador?
• Vilka förändringar kan förväntas på lång sikt?
Orsaker att söka behandling (barn).
02TMD
2617Tal
2434Oral hälsa
4046Tuggning
9699Utseende
CardiffLexington
Orsaker att söka behandling (föräldrar).
019TMD
4114Tal
2472Oral hälsa
5451Tuggning
98100Utseende
CardiffLexington
Förväntningar på behandlingen (föräldrar).
2123Bättre tal
2138Att tugga bättre
7576Framgång i framtida yrke
7076Mer attraktiv, mer omtyckt
CardiffSt Louis
Identifiering av egna och barns tänder11 åriga barn och deras föräldrar.
2857Föräldrar
3049Barn
MisslyckasFörsta försöket
Primärt bett och växelbett
• Reducera risker för tandskador
• Interceptiv behandling av avvikande bettutveckling
• Behandling av ett litet antal bettavvikelser där tidig behandling kan vara fördelaktig
Risk för tandskador
Orthodontists opinion case 49Orthodontists opinion case 49
From an overall point of view: what is From an overall point of view: what is your opinion on the treatment result?your opinion on the treatment result?
Completely unacceptable PerfectAcceptable
Psykosocial otillfredsställelse.
• Finns det en klar gräns mellan acceptabelt och oacceptabelt?
• Kan vi gradera otillfredsställelse?
• Föräldrar kontra barn/ ungdomar?
• Individens egna uppfattning gentemot omgivningens?
Behandlingsbehovsindex.
• Ofta baserade på morfo-logiska beskrivningar som förutsätter samband med oral hälsa och funktion.
• Utseendebedömningar försöker spegla samhällets (ej individens!) syn.
• Saknar i regel vetenskaplig grund.
Medverkar behandlingsbehovsindex till lika behandlingsmöjligheter oberoende av var man bor?
________________________________Blekinge 86%Västerbotten 39%Örebro 35%Gotland 35%Halland 33%______________________________Värmland 22%Sörmland 22%Kalmar 22%Jämtland 22%Skåne 21%
Social acceptans.
• “People in every culture will go to considerable expense discomfort and even physical trauma to achieve a culturally defined state of physical acceptability” (Jenny 1975)
Tycker du att den här pojken/flickan ser bra ut?
0
10
20
30
40
50
60
spalta saknad trŒngt utstŒende normala
Skulle du vilja bli kompis med den här pojken/flickan?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
trŒngt spalta saknad utstŒende normala
Tror du att den här pojken/flickan har en tendens att hacka på folk eller starta slagsmål?
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
normala utstŒende trŒngt spalta saknad
Att ha blivit retad.
542Kläder
332Tandställning
283Ögon
333Glasögon
524Öron
374Fräknar
296Näsa
437Styrka
617Tänder
319Hår
4211Vikt
2512Längd
ObehagFrekvens
Otillfredsställelse med bettets utseende.
• Graden av synlig avvikelse.• Kön. Flickor något mer än pojkar.• Ålder. Olämpligt att ta upp en diskussion
för tidigt.• Att ha blivit retad.• Tandvårdsvanor.
Patient - familj - omgivning - tandläkare.
• Beroende av familj och vänner. Psykosociala faktorer viktigast. Oral hälsa och funktion av mindre vikt.
• Mindre beroende av familj och vänner. Oral hälsa och funktion viktigast. Psykosociala faktorer av mindre vikt.
Vem initierade behandlingen?
55Barn
55Pappa
2035Mamma
7055Tandläkare
WalesUSA
Framtvingat beslut.
• Att vara som alla andra.
• Att bli diagnostiserad.
• Att ha munnen i fokus.
• Att lyda sociala normer.
”Ja för min del är det ju så att om man känner att man ser bra ut, då är det ju så
att man får mer självförtroende….”
”För man vill ha kompisar och så. Då kanske…kanske man får ändra på sig.”
”Nej, men om man pratar med någon, så ser man kanske tänderna först. Ja, det ger ett intryck tycker jag ibland. Är det nån som har litet sneda och skeva tänder så tänker man: vad har han gjort och har
han inte skött sig och så.”
”Det är ju bara tandläkaren alltså (som har påpekat att tänderna är sneda). Jag har
funderat på det..men jag vet inte ens om jag vill.”
”När han sa det så var det ju inte mycket att tänka över i och för sig.”
“Det är ju..hon tycker man skall ordna till det och greja med tänderna men det är ändå upp till mig. Vad jag tycker.”
“Jag får bestämma själv om jag vill, och det vill jag.”
”Jag läser..vad heter det..omvårdnad och sedan ibland pratar vi om tänderna och du vet fan jag skäms. Jag skäms för att de pratar om tänderna. Jag blir så ledsen. Så därför en gång
gick jag inte till skolan.”
”Det finns folk..de har aldrig sett att jag har en tand här uppe då, som min pojkväns
mamma. Så såg hon mig skratta..så kollade hon lite konstigt så här och jag tänkte: nej nu
såg hon det. Så jag kan inte skratta, jag är tvungen att lägga handen för.”
”Men det kommer kanske perioder ibland som man tänker varför ser dom ut
så..alla andra har fina raka tänder och så.”
”Alla andra har så snygga tänder utom jag.”
”Det..jag vet inte..det är en massa ideal och så..med det alla eller de flesta av
mina kompisar har dåligt självförtroende och så där. Även om dom är söta. Jag vet
inte..”
”Men jag menar, ser man modeller som är smala och har stora bröst och det där
påklistrade leendet och sminket och håret och allting då faller jag totalt.”
”Och är det nåt som man tycker liksom då kan man ju ändra på det. För det är ju
så mycket man kan ändra på nu. Och sedan är det ju inte fint med sneda tänder
tycker jag.”
”Ja man kan ju tänka sig att det blir så trångt att de nästan sprängs.”
”Och det kostar ju egentligen ingenting utan det kostar tid och sedan kanske det blir ett bra resultat och det tycker jag är
värt det.”
”En del kompisar tycker att jag skall göra det, tänk om du ångrar dig sedan
när du blir äldre och då kostar det ännu mer pengar.”
Recidiv - långsiktiga förändringar
• Vilken utveckling kan förväntas?
• Förväntad nettovinst?
• Retention: hur? hur länge?
Bettavvikelser hos vuxna
106560-
96850-59
325640-49
276730-39
297120-29
EfterfråganMedvetandeÅlder
Samband mellan bettavvikelser och tuggförmåga.
• Upplevda problem viktigast.
• Sönderdelnings-förmågan proportionell mot kontaktytan.
• Osäker koppling till allmänhälsa.
Förhoppningen att vara som andra
Att bli behandlad annorlunda
Upplevelsen att avvika från andra
Att bli betraktad som avvikande
Avsaknad av bekräftelse
En låg självkänsla
”ja, man vill ju alltid se bättre ut…som alla andra”
Informanterna var i regel tacksamma för den vård dom fått men samtidigt hade behandlingsperioderna
inneburit stora ingrepp i deras sociala liv.
”Folk kommenterade utseendet och gjorde grimaser. Dom försökte trycka in sina näsor för att härma min platta näsa. Jag kallades plattnos och en massa annat.
Till och med nu kan jag uppleva detta”