Session 15 Bengt Andersson

2009-10-26

Transportforum 2010Session 15 Den goda stadenEn effektivare planeringsprocessBengt Andersson, WSP Analys & Strategi

En effektivare planeringsprocessDe tar lång tid från idé till genomförande av infrastruktur

Omfattande och komplext, flera olika planeringsprocesser

- Den ekonomiska planeringsprocessen ex 2010-2021

- Den fysiska planeringsprocessen enligt VägL/BanL/MB

- Den fysiska planeringsprocessen enligt PBL/MB

Ett antal pågående utredningar:

- Transportinfrastrukturkommittén (N2009:03)- Regeringsuppdrag till trafikverken om ekonomiska planeringsprocessen

- PBL förslag framtaget till lagrådet

- Transportforum 2010, Session 45 Effektivisering av planeringsprocessen för transportinfrastruktur

Inledning – Vad känner vi till …… .

Det är möjligt att med fyra år tidigarelägga Ostlänken, till 2010. Regeringsuppdrag av Bo Holmberg. (2006)

Miljövärn och samhällsnytta i fysisk planering – Erfarenheter från Botniabaneprojektet. Bo Berge. Arkusfinansierad. (2007?)

WSP konsultuppdrag Effektivisering i fysisk planering på uppdrag av ett antal Stockholmsaktörer – Trafiklösning Sthlm (2007)

Den goda staden dokumentation av seminarium om planprocessen 2008

Nutek initiativ. Vad kostar det att vänta?, Årsbok 2008

KTH rapport Bana väg för infrastruktur (2009)

Boverket Att samordna kommunal planering och utbyggnad av infrastruktur (2009)

SATSA 1:2 Effektiva planprocesser i Stockholmsregionen

Den Goda Staden ”Fånga tidstjuvarna”

……

Varför tar det så lång tid ? Samlad problembild Varje lagstiftning har tidigare tittats på var för sig, och varje aktör optimerar organisation och förslag till förändring utifrån sitt perspektiv Få aktörer har överblick över hela planeringssystemet Lagstiftningen fungerar olika bra för olika aktörer Komplicerade projekt ska ta tid, men processen kan kortas Finansiering är en knäckfråga

Ekonomisk och fysisk planering skilda ifrån varandra

Tvister om finansiering = stor orsak till brister i samarbetet mellan aktörerna

Problem med internationell inspirationSvårt p.g.a. olika planeringstraditioner, språkliga fallgropar, etc.

Den goda stadenUppdrag Fånga tidstjuvarna ! WSP Analys & Strategi i samverkan med KTH

Dokumentera planprocess / Upprita tidsgrafer för 8-10 projekt:

Norrköping, Vägbro

Vallentuna, Trafikplats

Haparanda, E4

Sundsvall, Förbifart E4

Botniabanan

Uppsala resecentrum

Lund-Malmö, fyrspår

Triangelspår Göteborg

BanaVäg i Väst

GC-väg i Mälardalen

Identifiera ”tidstjuvar”

Ta fram enklare PM och OH

Den Goda staden – Fånga tidstjuvarna!

Den ekonomiska planeringen

Den fysiska planeringen enligt VägL, Banlag inkl MB

Den fysiska planeringen enligt PBL inkl MB

Vallentuna, Trafikplats: Gemensam omstart gav ny kraft

Om projektet

Korsning väg 268 och Roslagbanan-ny planskildkorsning. Järnvägsbro över en ny cirkulationsplats. 150 Mkr totalkost. (97 Mkr Vägverket, 50 Mkr SL/Vallentuna kmn.)


1998 förstudie/vägutredning, Järnvägsbro väljs, ny ”preliminär arbetsplan” 2001, ny förstudie 2003, klar 2008. MKB samlad med detaljplanens 2007 (separat för järnvägen, 2006)


Omstart med detaljplanering 2002-2008, samråd 2006


I länsplanen 2004-2015, 2010-2021. Förskottering beviljad av regeringen 2009

Vallentuna, Trafikplats: Gemensam omstart gav ny kraft

Tidstjuvar / Goda exempel- Glappen snarare än de olika skedena som tar tid- Omval av järnvägsbro istället för vägbro, ökar behov av samverkan men ger ny kraft i planeringen- Efter omstart bättre samarbete mellan LST, Vallentuna, SL, Vägverket- Samverkan kring MKB underlag för kunna nyttjas i de olika processerna

Triangelspår, Göteborg: Stor nytta, effektiv processOm projektet

En ny järnvägssträcka bla genom slakthusområdet som kopplar ihop hamnbanan med Norge/Vänernbanan. Starka aktörer / Stor nytta. Godstrafiken tjänar 25 min.


Förstudie 1999, Banutredning 2001/2202 – Beslut 2003. Arbetsplan påbörjad 2003, klar 2004, laga kraft 2005. Bygghandling 2004 (parallell process), Byggstart 2005, Öppnad för trafik 2007.


Utställning av detaljplaner 2004.


Enbart 2004-2015

Triangelspår, Göteborg: Stor nytta, effektiv process

Tidstjuvar / Goda exempel- Finansieringen var 2003-04 oklar vilket påverkade byggstart men beslut tog och projektet kunde starta enligt plan. Starka argument, stor nytta, effektiv process!- Svårt för kommunen i detaljplanearbetet att hålla jämna steg. Kommunen ville titta på ett större område.

Några korta sammanfattningar från övriga fallstudier Norrköping, Kollektivtrafikbro: Smidigt och prisbelönt. Nära samarbete mellan

Vägverket, Banverket, kommun, privata byggintressen samt nämnderna inom kommunen. Extra resurser till samrådsprocesser/enskilda samtal/dialog ger resultat. Fokus på synkronisering av planprocesser så långt som möjligt.

Haparanda, E4: E4 behöver flyttas för stadsutvecklingsprojekt bla med anledning av IKEA etablering. Finansiering via EU Strukturfond av planering/projektering. Samnyttjande av MKB underlag.

Sundsvall, Förbifart E4: Många kan vittna om många, långa utredningar sedan 50-talet. Vägverkets planering på 00-talet drivande för de olika aktörerna/processerna. Moment 22 löses genom att vägdirektör tog risk att finansiera arbetsplan ”ur egen ficka”.

Botniabanan: Totalt 383 prövningstillfällen. Systematiskt överklagande. Bristfällig samverkan mellan olika aktörer på vissa etapper. Session 45?

Uppsala resecentrum: Brist på medel i banverksplan. Kommunens medfinansiering och förskottering centralt för igångsättandet. Omtag i planering. Nu i samverkan kommun, Banverk, fastighetsägare - men samverkan är inte helt smärtfri.

Lund-Malmö, fyrspår: I grunden helt olika syn. Regional planering! Öka användningen av förhandlingsman tidigare i processen. Session 45.

BanaVäg i Väst: Tillåtlighetsprövningen i banutredningen tog 5 år! Samlokalisering/Samfinansiering/Samorganisation skapade kraft i planeringen.

Busshållplats i Mälardalen: Ökad mognad hos aktörerna i tillämpning av MB. Papper kostade mer än åtgärden!

Förslag till effektivisering i lagarna

Samordning mellan lagar En gemensam infrastrukturlag Tre förändringar av tillåtlighetsprövningen

17-kap Miljöbalken Tydliggör regionplanens formella status -

starkare roll Förbättrad användning av MKB

Tidigare medverkan från sektorsmyndigheter

Införa behovsbedömning som medger bortval av MKB

Tillämpa stegvis granskning för att minska sena kompletteringar

Förtydliga kravet på ansökningshandlingen

Krav på beslutens innehåll

Samordning mellan aktörerna Trafikverket Samordna aktörer i tillfällig organisation. Samordna resurser mellan myndigheter

Samarbete i projekt Ta fram gemensamma

planeringsförutsättningar. Stadsutveckling! Tydlig projektplanering Återanvändning av beslutsunderlag mer

systematiskt Utveckla kompletterande former för

finansiering av infrastruktur Nyttja och öka möjligheter till

effektivisering Behovsbedömning och sållning i MKB Öka användandet av metoder för

strukturerade dialoger. Förhandlingsmän.

Förslag till effektivisering i den praktiska tillämpningen

Bilaga

Se över vilka åtgärder som kräver tillåtlighetsprövning!

Parallella processer kan ge stora samordningsvinster! Optimalt med ’En dörr In’ för synpunkter/överklaganden.

Konstaterande kring antagande om risk för betydande miljöpåverkan borde kanske påverka processen?

Borde inte detta kunna integrerats i tidigare prövning?

Miljöbedömningar på alla håll och kanter…..

Diskussion – ”Tidstjuvar” / TidsoptimeringSummering av iakttagelser kring planeringsprocessen i stort

Värde i ökad regional styrning? Effektiviseringspotential

en kanske snarare ligger i ”glappen” än i inom nuvarande processteg!

Förbättrad samordning i hela processen! Behov av processledare för dialog/förhandling?

Gemensam infraplan?

Se över vilka åtgärder som kräver tillåtlighetsprövning!

Finansiering och alternativa finansieringsformer

Dokumentation för respektive objekt

Om projektet




Tidstjuvar / Goda exempel

Förutsättning: Max två dagar per objekt !

Dokumentation av den fysiska planeringen enligt VägL, Banlag inkl MB

Start- och stopp för respektive steg:

0: Förstudie startats;

1: Förstudie klar och beslutad;

2: Väg/banutredning startas; 3: Väg/Banutredning klar och beslutad;

4: Arbetsplan påbörjad;

5: Arbetsplan klar och fastställd;

6: Arbetsplan laga kraft vunnen;

7: Bygghandling startat;

8: Bygghandling klar;

9: Byggstart;

10: Öppnas för trafik.

Dokumentation av den fysiska planeringen enligt PBL inkl MB

Region plan

Översiktsplan

Fördjupad översiktsplan

Program

Detaljplan

Bygglov & fastighetsbildning

0. Beslut att påbörja planering 1. Planförslag och behovsbedömning2. Samrådsbeslut (Plan och MKB)3. Samråd4. Godkännande av samrådsredogörelse5. Revidering av plan och ev. MKB6. Utställningsbeslut7. Utställning8. Utlåtande9. Överklagan10. Antagande

Start- och stopp för respektive steg:

Dokumentation av den ekonomiska planeringen

I vilka planomgångar har objektet funnits med?

2010-2021 En gemensam plan för trafikverken

2004-2015 Minskat regionalt inflytande genom spår över i nationell plan

1998-2007 Utökat regionalt inflytande genom länsplaner med väg/spår

1994-2003 Nationell plan med stamvägnät och regionala trafikverksplaner samt enklare länsplaner för statsbidrag, kollektivtrafik mm.

Tidigare planer (drift- och byggplan)

Kommentarer om alternativa finansieringslösningar

Dokumentation / Tidsgrafer för 8-10 projekt

• Vallentuna, Trafikplats• Triangelspår Göteborg• Norrköping, Vägbro • Haparanda, E4• Sundsvall, Förbifart E4• Botniabanan• Uppsala resecentrum• Lund-Malmö, fyrspår• BanaVäg i Väst• GC-väg i Mälardalen

Norrköping, kollektivtrafikbro över väg 268: smidigt och prisbelönt

Om projektet

Ombyggnad av Söderleden E22 ink kollektivtrafikbro för den nya spårvagnen. Samarbetsprojekt mellan VV och Norrköpings kommun där kommunen är huvudman. Kommunens statsutvecklingsinitiativ med ny spårväg som bas gav spårvagnens utvidgning ny fart. Hot om nedläggning av spårvagnen ger incitament för kraftsamling. Även bidrar till Norrköpingspaketet/rikintressen för kommunikationer


Förstudie 02, Arbetsplan fastställdes 07, klar 08

Norrköping, kollektivtrafikbro över väg 268


Med i ÖP 2002, detaljplaner för områden 2005


2005 kommunen beslutar om anslag för utbyggnad av spårväg etapp 1 till Ljura 14,5 mkr och kollektivtrafikbro över söderleden 20 mkr. Viktig att Banverket beslutade att spårvägsutbyggnaden var berättigad till stadsbidrag 2004. Liten förskottering från länet.


Nära samarbete mellan Vägverket, Banverket, kommun, privata byggintressen samt nämnderna inom kommunen

Extra resurser till samrådsprocesser/enskilda samtal/dialog ger resultat

Fokus på paralella, långsiktiga och bindande beslut om finansiering av stora partgemensamma infrastrukturprojekt (inte bara E22 men hela området längs spåret)

Fokus på synkronisering av planprocesser så långt som möjligt

Kommunen som huvudman förenklar men förutsätter samarbetsvilja

Fotnot: Norrköping

Anläggningen av projektet vann pris för effektiv projektering genom partneravtal! Men då påpekar byggherrarna att förseningar i planprocessen försöker man ”vinna tillbaka” genom snabbare projektering vilken kan ge sämre byggresultat.

En citat om framgång i anläggning som man önskar fanns i planprocessen: “För att det här ska fungera effektivt har vi dessutom en överenskommelse om att aldrig skjuta på några beslut. En fråga ska alltid avgöras inom en vecka eller två, vilket vi hittills lyckats med.”

Haparanda, E4: samverkan motiveras lätt när vägprojektet är en stadsutvecklingsåtgärd

Om projektet

E4 i både Finland och Sverige flyttas för att möjliggör utvecklingen av en gemensam statskärna (ink en IKEA, 2006) i Haparanda Torneå.


2005-2006 förstudier (tillika utredningsplan) för vägen samt första detaljplaner, upphandlingar klar 8/07, öppen 8/2008.

MKB 2006 för Vägverkets arbetsplan för väg för väg E4 På Gränsen – Rajalla, Haparanda/Torneå. Samproducerad med MKB:n för detaljplan i kommunerna

E4 På gränsen Haparanda – Torneå forts.


Startade mitten av 90-talet, utvecklingsplan 1998-2003,fördjupade översiktsplan detaljplaner i Torneå och Haparanda redan klar inför vägplaneringen (FUP 2002)men gällande detaljplaner fortsätter att gälla. Några revideringar/nya detaljplaner för nya handelsområden, stadsdelar. MKB samproducerad med MKB:n för väg

LST sökt om gränsändring av Natura 2000-området för Stadsviken


VV 50 mkr, Finska VF 25mkr, Haparanda 5 mkr, Torneå 2 mkr.


MKBn kunde samordnas bland kommunerna samt för detalj-och vägplanerna

Inga stora konfliktområden och alla vinner stark

EU öppnar nya möjligheter och kommuner/LST/vägverken alla bidrar

Gemensam interantionaliseringsstrategi 1998, gemensam logo 2006

Sundsvall, Förbifart E4: Policyentrepreneur löser moment 22

Om projektet

Projektet E4 Sundsvall omfattar en ny 22 kilometer lång motorväg från Myre till Skönsberg. Byggstart: 2010 Byggtid: cirka 4 år Kostnad: cirka 4,5 miljarder kr. Flera etapper, flera aktörer inblandade.


Föremål för studier sedan 1950-talet. Förstudie 1999. Vägutredning 2000/01. Byggstart 2010.


Möjliggjort planering av Norra kajen inne i Sundsvall. Sundsvalls kommun tar fram detaljplaner för att göra det möjligt att bygga E4 Sundsvall 2007/2008/2009

Den ekonomiska långtidsplaneringen

2010-2021, 2004-2015, även tidigare: ”alltid sist…”

Sundsvall, Förbifart E4 forts.


Moment 22!

-utan tillåtighet ingen arbetsplan, utan arbetsplan ingen finansiering, utan finansiering ”anas” ingen tillåtighetsprövning!

Lösning: vägdirektören tar risk, bekostar arbetsplanen ur ”egen ficka” (ca 20 mkr) och är beredd när den nya regeringen ber om närtidssatsningar!

-närtidssatsningen en ny möjlighet—men det var avgörande att planen var klar!

Botniabanan: systematisk överklagande och bristfällig samverkan med Umeå kommun

Om projektet

19 mil lång värnväg mellan Västernorrland (Ångermanälven) och Umeå. Har diskuterats i decennier, började byggas , klar 2010


6 järnvägsutredningar klar 1998 , 2003 tillåtighet för samtliga sträckor efter över 100 samrådsmöten. Många överklaganden (se nästa bild)


ÖP 1998,FÖP Botniabanan 1999 (Umeå)

Den ekonomiska långtidsplaneringen

Kostar 15 miljarder. Kom med i infraprop 2010-2021. Nämndes 1997 men inte finansierad

Botniabanan


Se Berge, Cars m.fl.

”systematisk överklagande” ffa i Umeå som försenar med minst 4 år och mycket pengar

Natura 2000 en knäckfråga

Miljöbalken 1998

Bristfällig samordning med Umeå kommun

Etapp/delsträcksuppdelning motsvarar inte en relevant ekologisk område

Uppsala resecentrum

Om projektet

Uppsala stad är en tät växande stad som samtidigt har stor andel befolkning i de glesare delarna av kommunen. Strategi: FÖP för staden, Landsbygdsprogram innan ÖP.

Många in- och utpendlare gör att Uppsala resecentra har en helt central funktion för hela kommunen/stadens expansionsmöjligheter och trafikförsörjning.

Ska bli ett högklassigt resecentrum, ett koncentrerat område där flera olika trafiksystem sammanlänkas. Det gör det möjligt att integrera olika former av resande. Resecentrum ska göra det enkelt att utnyttja såväl tåg som stads- och länsbuss. Den nya bebyggelsen motsvarar ungefär sex kvarter. De rymmer bostäder, kontor och en del butiker. Möjligheter till hotell och lokaler för publika verksamheter finns också.

Uppsala resecentrum


Identifierat initiativ 1983.

Förstudie 1995. Banutredning 1997.

Järnvägsplan klar 2000, fastställd 2003, laga kraft 2004.

Byggstart 2009. Klart 2011.


Drevs igång genom en fördjupad ÖP för resecentrum och en efterföljande DP parallellt med Järnvägsplan.

Järnvägsplanens MKB används även i detaljplanearbetet.


1998-2007, 2004-2015, 2010-2021. Samfinansiering med problem.


• Brist på medel i nationell plan

• Medfinansiering och förskottering från kommun öppnade möjlighet till igångsättande


Om projektet

Kapaciteten måste ökas, för att tågtrafiken ska kunna utvecklas. Järnvägsutredning för utbyggnad från 2 till 4 spår på 8 km mellan Arlöv och södra Lund. Kostnad 2800 Mkr. Nuläge: Nära samarbete med Burlövs och Staffanstorps kommuner om utformningen av stationsområdena i Åkarp respektive Hjärup. Banverket reviderar sin ansökan om tillåtlighet.



Startad 1995. För närvarande banutredning. I dagarna (uppgift från BV den 12 okt. 2009) går en ny beredningsremiss ut och innan årsskiftet 2009-2010 beräknas en ny tillåtlighetsprövning skickas till regeringen.

Banverket och Burlövs kommun har haft olika synsätt. Burlöv har krävt tunnel genom hela Åkarp. Banverket har inte ansett att det är ekonomiskt försvarbart. Förhandlingsman i två omgångar. Särskilda avtal är skrivna mellan berörda parter om sträckningarna genom Åkarps och Hjärups samhällen.


Finns med i ÖP Burlöv, FÖP Kronoområdet samt vissa förberedelser för DP ändringar har startas upp bla Åkarp.


2004-2015 och 2010-2021. Finns viss medfinansiering med i avtalslösningen.


Dialogen har inte fungerat mellan aktörerna. Oklara roller mellan de involverade aktörerna. Misstron har snarare ökat än minskat under processen. Förhandlingsman beredde väg för avtal. Behov av regional planering.

BanaVäg i Väst – fem etapper Älvängen - Agnesberg

Om projektet

Utbyggnaden innebär totalt 7,5 mil fyrfältsväg, respektive dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Trollhättan. Projektet består av sammanlagt 16 deletapper, allt beräknas vara klart 2012. Budget 10 miljarder.

Här har studerats fem etapper:

BanaVäg i Väst – fem etapper Älvängen - Agnesberg


Förstudie start 1994. Vägutredning 1994/95 – 95/96. Kompletterad MKB 2000. Tillåtlighet 2005. Arbetsplan i fem etapper startad 2000 till 2006/2008. Laga kraft 2006/2008.


Totalt 9 detaljplaner parallellt. Start 2002. Samråd 2003. Utställning 2004. Antagen 2005. Överklagan i två fall, varav ett drogs tillbaka –beslut av regeringen 2006.


1998-2007 (enbart Banplan), 2004-2015 (bägge planerna), 2010-2021


Ansökan om tillåtlighet tog fem år, vilket spärrade planering/projektering

Detaljplanerna såväl som arbets-/järnvägsplanerna blev kontinuerligt överklagade

Handläggningstiderna internt på Banverket och Vägverket, handläggning kunde vara allt från 3 - 18/25 månader.

KTH rapport Bana väg för infrastruktur (2009)

Åtgärder som skulle kunna effektivisera planeringsprocessen av transportinfrastruktur:

Förbättra samordningen av olika intressen i infraplaneringen Inkluderande processer när aktörer och intressen är många

Opinionsbildning och möjligheter att överklaga

Allmänintresse vs särintresse – att väga olika intressen mot varandra

Att kompensera för intrång

Förbättra samordningen i offentlig infrastrukturplanering Tydlighet och förutsägbarhet i infrastrukturplaneringen

Samordning av infrastruktur- och bebyggelseplanering

Samordnad tillåtlighetsprövning och prövning av anslag

Öka den regionala styrningen av infrastrukturprojekten Konflikt mellan regionala och lokala intressen Regionala och nationella intressen vs kommunalt veto Regionala självstyrelseorgan Erfarenheter från Västra Götalandsregionen och Region Skåne Ansvarskommittén Mälardalsrådet Regionplaner Statliga förhandlingsmän för infrastrukturuppgörelser

Utveckla kompletterande former för finansiering av infrastruktur Finansiering över statsbudgeten Alternativa finansieringsformer Funktionsupphandling med helhetsåtagande Förskottering Kommunal och regional medfinansiering Trängselskatt Brukaravgifter

Session 15 Bengt Andersson

Documents

Transcript of Session 15 Bengt Andersson