Aktum 2009, nr 1
-
Upload
informationsenheten-vid-umea-universitet -
Category
Documents
-
view
236 -
download
1
Transcript of Aktum 2009, nr 1
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
1/28
AktumVrldens rsta
jmstlldhets-
certierade kurs
Statistik fr lrare.
sid 6
Prolen
Soa Lundberg, universitetlektor vid Cerum, r en avde lyckliga som ftt karrirbidrag. sid 14
Aktuellt vidUme universiteFebruari 1/2009
Ume School o
Education invigd: Goda frutsttningar attbli en av Sveriges ledandelrarutbildningar. sid 4
Nytt samverkansavtal
Arbetsplatstrffar ochmedarbetarsamtal blirden naturliga formenfr samverkan. sid 8
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
2/28
2 Aktum Februari 1/2009
Nytt r, nya mjligheter
ret brjar med en s kallad rivstart. Invigning av Ume School of Education, som erstter
fakulteten fr lrarutbildning. Bara att hoppas att den nya hllbara lrarutbildningen blir s
bra som enmansutredaren Sigbrit Franke vill och tror. Frgorna var mnga och kloka, nr
hon, vr fre detta rektor, mtte vra studenter. Lrarutbildningen r Sveriges strsta hgskole-
utbildning och ska givetvis hlla hgsta internationella kvalitet. Om den nya lrarutbildning
som ska utbilda grundlrare och mneslrare slss 26 lrosten i Sverige. Ume School
of Education mste vara ett sjlvklart val.
Nytt samverkansavtal
ret har ocks brjat med att vi ftt ett nytt samverkansavtal vid Ume universitet. Samver-
kansavtalet ska frmja demokrati, dialog, inytande, engagemang och inytande ute p insti-
tutioner, nu nr institutionsstyrelserna r ett minne blott och vi ftt s kallat prefektstyre.
De fackliga organisationerna r njda med det nya samverkansavtalet och frvntningarna
hga. I all korthet kan sgas att avtalet innebr att alla anstllda ska medverka i regelbundna
medarbetarsamtal och kontinuerliga arbetsplatstrffar.
Prol och kseri
Prol i detta nummer r den kvinnliga forskaren, universitetslektor Soa Lundberg, vid
Centrum fr regionalvetenskaplig forskning (Cerum). Hon r en av de lyckliga som ftt kar-
rirbidrag. Mnadens kseri r skrivet av en grinig universitetslektor vid namn Max
Medianus och mycket lsvrt och tnkvrt.
Nytt r innebr reexioner, bland annat ver tidens snabba gng. Hr ngra ord frn
en omtyckt och klok poet:
Tiden r ingen rakstrcka utan snarare en labyrint, och om man trycker sig
mot vggen p rtt stlle kan man hra de skyndande stegen och rsterna,
kan man hra sig sjlv g frbi dr p andra sidan.
Tomas Gsta Transtrmer, fdd 15 april 1931 i Stockholm, r mannen bakom dessa rader.
Transtrmer, poet och psykolog, r en av Sveriges mest bermda och versatta poeter.
Han drabbades under tidigt nittiotal av en hjrnbldning, som ledde till frlamning av
hger sida och som ven drabbade sprkcentrum.
Stefan Lybeck
Ledaren
Ansvarig utgivaresa Rudehll
Adress
Inormationsenheten
Ume universitet
901 87 Ume
Tel 090-786 50 00 (vx)
Texttel 090-786 59 00
Fax 090-789 99 95
www.umu.se
Redaktr Stean Lybeck
Tel 090-786 78 90
RedaktionCarina Dahlberg, Stean Lybeck
Redaktionsrd
Kristina Sjgren, Barbro Renkel,
Gunnel Grelsson, Dan Frost,
Kjell Grankvist, Jan Mannberg
Layout/produktion/repro
Print & Media, Ume universitet
Tryck
Taberg Media Group AB
Upplaga
5 200
Omslagsbild Mattias Pettersson
Aktuellt vid Ume universitetFebruari 1/2009
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
3/28
Aktum Februari 1/2009 3
Fler notiser och lngre versioner nns p .
Frn Ledningen
Frn OmvrLden
Arbetet med bibliometriindikator pgr
Arbetet med att ta ram en bibliometriindi-
kator som ska anvndas av regeringen r
att rdela en del av de asta resurserna r
2010 pgr r ullt vid Vetenskapsrdet.
Modellen ska anvndas r rdelningen
av de nya resurserna, samt omrdelning
av em procent av de bentliga. Ytterligare
em procent ska omrdelas utirn indika-
torn externa medel.
Vetenskapsrdets uppdrag r att dels ta
ram ndvndigt underlag till indikatorn r
publiceringar och citeringar ur databasen
Web o Science, dels utveckla och kvalitets-skra de olika berkningsunderlag som
systemet bygger p.
Klla: Vetenskapsrdet
Ny che vid Utbildningsdepartementet
Eino rneldt r ny che r Universitets-
och hgskoleenheten vid Utbildningsde-
partementet. Enheten ansvarar r 40
myndigheter, bland annat universitet och
hgskolor samt Hgskoleverket. I enhetens
arbete ingr beredning av regeringsbeslut
och propositioner inom omrdet.
Klla: Utbildningsdepartementet
Politisk strid om engelska vid danska
universitet
Flera danska partier som str utanr re-
geringen vill tvinga landets universitet att
undervisa p danska. Socialdemokraterna,
Socialistisk Folkeparti och Dansk Folkeparti
hr till dem som hvdar att danskan hllerp att trngas ut rn den hgre utbild-
ningen. Om rslaget skulle genomras
kommer det att kosta i storleksordningen
100 miljoner danska kronor per r och ska-
da de danska universitetens internationella
konkurrenskrat. Ministern sger drr nej
till kraven p rndringar i universitetsla-
gen. Han r std av bland andra studen-
terna och etersom de partier som nu tar
upp rgan har majoritet i Folketinget,
skulle en tvingande lag nd kunna
genomras.
Klla: Hgskoleverkets internationella nyhetsbrev
Kina agerar r att minska arbetslshet
bland nyexaminerade
De 6,1 miljoner kinesiska studenter som tog
sin examen i juni har svrt att hitta arbete.
Problemen har inte blivit mindre i spren
av nanskrisen. Bakgrunden r att i mitten
av 1980-talet var andelen registrerade iKinas hgre utbildning 3 procent av aktu-
ella rskullar, dvs. lgre n i mnga andra
utvecklingslnder. r 2005 var andelen re-
gistrerade uppe i 19 procent. Det r denna
explosion av studenter som nu ger landet
stora problem i orm av arbetslshet bland
akademiker.
Klla: Hgskoleverkets internationella nyhetsbrev
Samordningsgrupp r
Konstnrligt campus utsedd
Rektor har utsett ljande: Staan Uvell,
universitetsledningen, Peter Kjaer, Arkitekt-
hgskolan, Bengt Palmgren, Designhg-
skolan, Roland Spolander, Konsthgskolan,
Multihallens tillkommande ordrande, nr
denne r p plats, Peder Alx, humanistisk
akultet, Anders Lundin, teknisk-naturve-
tenskapliga akultet att ing i samordnings-
gruppen.
Staan Uvell r samordningsgruppens
ordrande, Jan-Erik Lundstrm, Bildmu-
seet, och Patrik Svensson, HUMlab,
adjungeras till gruppen under r 2009.
ven Elisabeth Rydh, lokalrsrjnings-
enheten, adjungeras till gruppen. Tv stu-
dentrepresentanter ingr, utsedda av
Ume studentkr respektive Ume natur-vetar- och teknologkr. Samordningsgrup-
pens uppdrag r att stdja planering och
utveckling av Konstnrligt campus som
helhet. De ska verka r att Konstnrligt
campus blir knt och uppmrksammat och
arbeta p rektors uppdrag och i nra sam-
verkan med de tv berrda akulteterna.
Arkitekthgskolans styrelse
Rektor har utsett ljande externa ledam-
ter i Arkitekthgskolans styrelse: Eva Ny-
gren, Peter Holst Henckel, Dorte Mandrup
Poulsen.
Ny ordrande i
Handelshgskolans styrelse
Rektor beslutade att utse Curt Kllstrmer
till ordrande i Handelshgskolans styrelse
rn och med den 1 januari 2009 till och
med den 31 december 2010.
Nytt samverkansavtal
Ume universitet och de lokala ackliga hu-
vudorganisationerna har tecknat ett lokalt
kollektivavtal om samverkan r utveckling
som omattar hela universitetsorganisatio-
nen. Samverkan r ett stt att rena med-bestmmandelagens, MBL:s, krav p inor-
mation och rhandling med arbetsgivarens
behov av bra beslutsunderlag och god
rankring och delaktighet bland medar-
betarna.
.
Nytt om graska prolen
Nu har universitetets nya graska prol
kompletterats med fer mallar som gr att
ladda ner. Nya mallar nns nu r:
Rapporter/kompendier omslag i A4,med egen bild eller norrskenet
Avhandlingar omslag och inlaga i S5
med mjlighet att lgga till egen bild p
ramsidan
Spikblad till avhandling i tv varianter
Ascher/ygblad i era olika storlekar
och varianter med norrsken eller mjlig-
het att lgga in egen bild. Kan ven an-
vndas r enklare inbjudningar.
Mallarna r Powerpoint r uppdaterade.
Det nns nu olika mallar r ldre och nyare
versioner av Powerpoint. Vissa buggar r
ocks tgrdade. Sedan tidigare nns mal-
lar r kontorstryck och kurs- och utbild-ningsplaner. Inom kort kommer mallar r
vetenskapliga postrar och studentarbeten
att lggas ut r nedladdning.
Grafsk proflhandbok: .
Nedladdning: .
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
4/28
4 Aktum Februari 1/2009
Ume School
o Education invigdOrden kommer frn Bjrn strand, rektor fr Ume School of Education,
nr denna invigdes i slutet av januari under hgtidliga former. Han fort-
satte:
Vi kommer att bedriva utbildningar dr hela universitetets kom-
petens nyttjas fullt ut. School of Education ska engagera hela Ume uni-
versitet och hela Ume universitet ska engagera sig i School of Educa-
tion.Eskil Franck, styrelseordfrande i School of Education, lovordade
den djrva satsning Ume universitet gr p lrarutbildningen:
Allt mnskligt handlande gr att forska om, s givetvis ocks lrar-
yrket. Hr tar Ume universitet ett rejlt grepp och genomfr en sub -
stantiell satsning med hgsta mjliga kvalitet som ledstjrna. Satsning-
en r bde nydanande och omtumlande. Ett kvalicerat hantverk som
Utbildningar vid Ume School o Education
ges med nedanstende ingngar: Lrare med inriktning mot frskola, grund-
skolans tidigare r eller ritidspedagog
Lrare med inriktning mot grundskolans
senare r eller gymnasiet
Studie- och yrkesvgledare
Specialpedagog
Speciallrare
Dessutom ges vidareutbildning av lrare
utan lrarexamen, kurser inom lrarlytet
och srskild lrarutbildning riktad mot
lrare i gymnasieskolans yrkesmnen.
lraryrket krver forskning. Lrande r s komplext, att det fordras ett
brett, mngfacetterat inde frn mnga kunskapsomrden.
150 miljoner kronor
Rektor Gran Sandberg ck ran att klippa det bl bandet och inviga
School of Education.
School of Education r hela Ume universitets angelgenhet och viska utnyttja all kompetens som nns hr. Vi visar detta inte minst genom
vr satsning p forskning inom utbildningsvetenskap med inte mindre
n 150 miljoner kronor.
Text Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
Utbildningsvetenskaplig orskning:
Den utbildningsvetenskapliga orskningenvid Ume universitet okuseras p ljande
starka orskningsomrden:
Mtning och utvrdering
Ls- och skrivforskning
Matematikdidaktik
ICT, media och lrande
Ume School o Education har mycket goda rutsttningar
att bli en av Sveriges ledande lrarutbildningar.
Drtill kan nmnas orskning inom
utvecklingsomrdena: Naturvetenskapernas didaktik
Utbildningshistoria med historiedidaktik
Minne och lrande
Ungas utbildning, karrirutveckling
och vlrd
Forskning med utbildningsvetenskapligt
innehll bedrivs ocks inom omrden som
estetiska lrprocesser, vrdegrund, genus,
demokrati och idrottspedagogik. Arbetet
inom ansvarsomrdet r Ume School o
Education omattade r 2008 inte mindre
n 26 olika institutioner.
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
5/28
Aktum Februari 1/2009 5
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
6/28
6 Aktum Februari 1/2009
Hur? Nr? Varfr? Syfte? Hur ka statusen fr
lraryrket? Hur ka sktrycket? Varfr hoppar
s mnga av? Hur blir det med oss p den
gamla utbildningen? Hur blir det med lrarut-
bildarna? Vilka lrosten ska ha lrarutbildning?
Blir det nollintag nsta lsr?
Frgorna var mnga. Sigbrit Franke, mycket
vlknd prol vid Ume universitet, svarade:
Lrarutbildningen r Sveriges strsta hg-
skoleutbildning. Den har varit en del av hgsko-
lan sedan 1977. nd har era utvrderingar och
studier, liksom utredningens egen enkt, visat
p brister i frga om forskningsbas, kunskapsin-
nehll och internationalisering. Mnga frnd-
ringar i positiv riktning har gjorts, men era
strukturella problem kvarstr, som motiveraren nystart fr utbildningen. Det r hg tid att
strka lrarutbildningen som akademisk yrkes-
utbildning. Lrarutbildningen ska bedrivas med
hg vetenskaplig kvalitet och i nra kontakt med
skolans vrld. Den ska locka de bst lmpade
studenterna till lraryrket. P s stt kan svl
utbildningens som yrkets status hjas.
Syte
Syftet med Frankes betnkande r att skapa en
lngsiktigt stabil lrarutbildning av hg kvalitet
Ny, hllbar lrarutbildning p gngEn ny hllbar lrarutbildning r p gng, som alla vet.
Enmansutredaren Sigbrit Franke ck tilllle att presentera betnkandet
inr nykna, vetgiriga och rgvisa studenter rn Ume universitet.
med fokus p lraryrkets centrala innehll och
djupa mneskunskaper. Tv nya examina till
grundlrare och mneslrare med tydliga in-
riktningar garanterar att lrare utbildas p ve-
tenskaplig grund och fr skolsystemets behov.
Fr att garantera hg kvalitet kommer uni-
versitet och hgskolor att f anska om att f
ge den nya lrarutbildningen.
Idag r det 26 lrosten i Sverige som ut-
bildar lrare. I framtiden blir det endast uni-
versitet och hgskolor med tillrckliga resurser
som fr utbilda lrare och anska om examens-
rtt.
Forskning
En frutsttning fr att lngsiktigt hja denakademiska nivn r att forskningsbasen strks.
Utredningen freslr en satsning p forskning
av relevans fr lrarutbildningen med 175 mil-
joner per r. Genom att utbildningen kommer
att ge dubbla examina kan alla lrare g vidare
till forskarutbildning.
Fyra perspektiv
Fyra perspektiv ska genomgende prgla all
lrarutbildning: ett vetenskapligt och kritiskt
frhllningsstt, ett historiskt perspektiv, ett
Lrarutbildningen i Sverige mste rbttras.
Som rebilder har vi bland annat lrarutbildningen
i Finland och Kanada, berttade enmansutredaren
Sigbrit Franke, p tilllligt besk i Ume r att
tra studenter vid Ume universitet.
internationellt perspektiv samt IT som utbild-
ningsresurs. En gemensam krna av kunskaper
och frdigheter ska garantera att lrarna blir
vl frberedda att mta de krav som yrket stl-
ler. Tydliga inriktningar gr lrarna specialister
p olika ldersgrupper och mnen, fortsatte
Sigbrit Franke.
Hjd status
I dag har lrarutbildningen fr f skande.
Tydlig struktur, hjd kvalitet och skrpta krav
kommer att hja utbildningens attraktionskraft.
De nya lrarna kommer att utmrkas av trygg-
het i yrkesrollen, djupa mneskunskaper och
en vetenskaplig hllning som de bsta garan-
terna fr ett framgngsrikt arbete i framtidensskola och samhlle.
Nr den nya lrarutbildningen ska genom-
fras r en politisk frga. Regeringen vill gra
det fre valet r 2010. Hur det blir, kan jag ty-
vrr inte svara p hr och nu, avslutade Sigbrit
Franke.
Mtet arrangerades av Ume studentkr och
UMPE, Umepedagogerna.
Text Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
Sigbrit Franke mterUmestudenter
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
7/28
Aktum Februari 1/2009 7
Dramatensrepertoar p ntetEn digital rteckning ver Dramatens upp-
sttningar under de rsta 200 ren grs nu
tillgnglig p Internet av Ume universitet.
Uppgifter om pjsernas ursprungsland, genre
och tillkomstr ger helt nya mjligheter att stu-
dera kulturden och repertoarer.
De frsta 25 ren spelade Dramaten i stort
sett bara fransk och svensk dramatik. Frst p
1810-talet kom ett inde av pjser frn Tysk-
land. Om man spanar efter den stora vgen avanglo-amerikansk dramatik fr man vnta nda
till tiden fr andra vrldskriget. Det var i stort
sett bara Shakespeare som hade spelats tidi-
gare. Det hr r smakprov p vad som kan ut-
lsas av den digitala frteckning som nu grs
tillgnglig av Forskningsarkivet, Ume univer-
sitetsbibliotek.
Den svenska nationalscenen
Frteckningen baseras p uppgifter som sam-
lades in under det stora forskningsprojektet
Den svenska nationalscenen och samman-
stlldes av Lennart Forslund vid Ume univer-sitet. Utver karaktriserande variabler innehl-
ler den fakta om premirdatum, originaltitel,
frfattare, versttare, antal frestllningar av
varje pjs m.m.
Frutom det som nu publiceras p ntet har
ocks 59 arkivkapslar med material frn forsk-
ningsprojektet verfrts till Forskningsarkivet,
och r drmed ocks tillgngligt fr framtida
forskning. Dr nns t.ex. uppgifter om vilka
skdespelare som haft vilka roller.
I digital form skulle det materialet ge un-
derlag fr intressanta skdespelarsociologiskastudier, sger Claes Rosenqvist, professor eme-
ritus i litteraturvetenskap. Det har aldrig tidi-
gare gjorts ngra sdana vergripande under-
skningar av skdespelarkrens karrirvgar.
Projektledare fr Den svenska nationalscenen
var professor Sverker R. Ek vid Ume univer-
sitet. Projektet engagerade forskare frn Ume,
Stockholms, Lunds och Gteborgs universitet
samt arkivpersonal frn Dramaten. Det nan-
sierades av Riksbankens Jubileumsfond och
avslutades 1988 med den stora rapporten Den
svenska nationalscenen. Traditioner och refor-
mer p Dramaten under 200 r.
P ntet
Frteckningen ver Dramatens repertoar
17871988 nns frn och med onsdagen den
7 januari 2009 publicerad p ntet.
Digitaliseringen av materialet har slutfrts
med hjlp av HUMlab, Ume universitets in-
ternationellt etablerade plattform fr digital
humaniora och nya medier.
Text Helena Vejbrink
Bild Bengt Wanselius
SACO/SULF
Samverkan r utveckling arbetsplatsombudensnya roll
I senaste numret av Aktum skrev per-
sonalcheen Johnny Karlsson om det
nya kollektivavtalet Samverkan r
utveckling som brjade glla den 1/1
2009. Han betonade att den stora
skillnaden jmrt med det tidigare
avtalet r att samverkan nu ven sker
p institutions-/enhetsniv (se ven
artikel i detta nummer). Det innebr
att det p nstan alla institutioner/
enheter kommer att nnas en lokal
samverkansgrupp (LSG) dr bland
annat arbetsmiljombud och ackliga
retrdare ingr. Sacosarbetsplatsombud som r valda ack-
liga retrdare kommer att sitta
med i dessa grupper.
I inledningen till avtalet str det
att Parternas syte med avtalet r
att vra arbetsplatser ska prglas av
dialog, delaktighet och en god ar-
betsmilj. Hrigenom ges rutstt-
ningar r kat engagemang och
ansvarstagande som i sin tur bidrar
till att gra Ume universitet till en
attraktiv arbetsplats. En rutstt-
ning r att intentionerna i avtalet
skall uppns r att vi som personal
r representerade av ett arbetsplats-
ombud p institutions-/enhetsniv.
Vill du medverka i detta viktiga arbe-
te s stll upp som arbetsplatsom-
bud! Etersom implementeringen av
avtalet pgr har uppdraget inte tt
sin slutgiltiga orm. Under vren
kommer Sacordet drr att hlla
tv utbildningsdagar r att arbets-
platsombudens roll i den nya organi-
sationen skall konkretiseras.Ni som r Sacomedlemmar p
institutioner/enheter som inte har
ett arbetsplatsombud br se till att
vlja ett. Behver ni hjlp med att
organisera ett val s vnd er till oss
p Sacordets kansli s hjlper vi
grna till.
Berit Bergstrm,
Sacordet vid Ume universitet
Kungliga Dramatiska Teatern.
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
8/28
8 Aktum Februari 1/2009
Ume Universitets nya samverkansavtaL
De fackliga huvudorganisationerna Saco-S, OFR/S och Seko och arbets-
givaren Ume universitet har skrivit under ett samverkansavtal som
brjade glla frn 1 januari 2009. Detta infrs allts i samband med in-
frandet av prefektstyret, det vill sga nr institutionsstyrelserna fr-
svinner.
Avtalet innebr, i korthet, att alla medarbetare ska omfattas av re-
gelbundna arbetsplatstrffar och medarbetarsamtal. Samverkansavtalet
syftar till att vra arbetsplatser ska prglas av dialog och delaktighet och
ge ytterligare frutsttningar fr kat engagemang och ansvarstagande
Fr kat inytande,
delaktighetoch engagemangSamverkansavtalet, som trdde i krat den 1 januari, innebr att arbetsplatstrfar
och medarbetarsamtal blir den naturliga ormen av samverkan. Det nya samverkans-
avtalet r en utveckling av det tidigare samverkansavtalet rn 1996. Detta nya
avtal omattar ven samverkan p institutionsniv.
fr alla anstllda. P institutioner kommer det att bildas samverkans-
grupper mellan arbetsgivare och fack fr att hantera de esta frgor som
rr frhllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, frklarar Henrik
Johansson, utvecklingskonsult vid POU, som tillsammans med kollegan
Elizabeth Selander och de fackliga representanterna Barbro Bistrm
(Saco-S), EvaLena Engberg (OFR/S) och Anneli Jonsson (Seko) arbetat
fram samverkansavtalet fr Ume universitet.
Text Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
PersOnaLenheten
Vr rektor ck nyligen motta ett pris r
Ume universitet som ett starkt varumr-
ke. Traditionellt rknippas nog ett varu-
mrke mest med de produkter som
ramstlls. Men begreppet har tt en allt
mer utvidgad betydelse. ven de tjns-
ter som erbjuds knyts sedan lnge till va-rumrket. Idag talas det ven om per-
sonliga varumrken. De vrden och
egenskaper som rknippas med ett va-
rumrke blir viktiga vid val av de pro-
dukter och tjnster som erbjuds.
I en nyutkommen skrit rn Arbetsgi-
varverket,Att proflera sig som arbetsgi-
vare, diskuteras ndvndigheten av ett
starkt varumrke utirn ett kompetens-
rsrjningsperspektiv.
Employer Branding handlar om att tyd-
liggra sin identitet som arbetsgivare.
I Sverige anvnds det engelska begrep-
pet men ven varumrket som arbets-
givare, att marknadsra en arbetsgi-
vare eller arbetsgivarprolering.
Underskningar visar att de stora uni-versiteten uppattas som attraktiva ar-
betsplatser i hgre grad n de esta
andra myndigheter. Trots det kan det n-
nas anledning att i kad utstrckning
undera ver hur vi ska presentera Ume
universitet som ett utmrkt val som ar-
betsplats. Vra platsannonser t.ex. ut-
mrks kanske vl mycket av krav och r
lite av vad universitetet har att erbjuda.
Hur beskriver vi stimulerande arbets-
uppgiter eller trevliga arbetskamrater/
bra stmning p arbetsplatsen? I en un-
derskning rn i hstas, om hgskole-
studenters syn p statliga myndigheter
som arbetsgivare, anges dessa tv akto-
rer som de viktigaste vid valet av ramti-
da arbetsplats.Tv nya medarbetare hller p att re-
kryteras till personalenheten. Maj-Britt
Lindberg har slutat eter att i mnga r
jobbat med vr ches- och ledarutveck-
ling. Anette Renstrm ska vara ledig r
studier under ett t. Det blir en utmaning
r oss att ylla tomrummet eter dem.
Johnny Karlsson
Personalchef
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
9/28
Aktum Februari 1/2009 9
Ume Universitets nya samverkansavtaL
Avtalet sluts mellan Ume universitet och
de lokala ackliga huvudorganisationerna
Saco-S, OFR/S och Seko.
Parterna sluter lokalt kollektivavtal med
std av det centrala kollektivavtalet 1997-
09-22 Samverkan r utveckling. Avtalet
erstter tidigare lokalt kollektivavtal om
samverkan rn 1996-01-01. Detta avtal
inskrnker inte de rttigheter och skyldig-
heter som i vrigt ljer av MBL och AML,
vilka utgr den rttsliga grunden r sam-
verkansavtalet.Sytet med avtalet r att vra arbets-
platser ska prglas av dialog, delaktighet
och en god arbetsmilj. Hrigenom ges
rutsttningar r kat engagemang och
ansvarstagande som i sin tur bidrar till
att gra Ume universitet till en attraktiv
arbetsplats.
All personal med
Frutom den dagliga dialogen p arbets-
platsen ska arbetsplatstrar med all
personal hllas regelbundet. Arbetsplats-
tren r ett orum r medarbetarnas
direkta infytande p verksamheten och
arbetsrhllanden, ett orum dr rslag
till stndiga rbttringar hanteras och dr
avsikten r att alla ska medverka rn id
till beslut. Det ligger i detta avtals intention
att mnga rgor, som slutligt ska behand-
las i en samverkansgrupp, rst diskuteras
p den lokala arbetsplatsen.
Samverkansarbetet vid Ume universi-
tet ska knnetecknas av god inormation,
ppenhet, konstruktiva diskussioner, prak-tisk problemlsning och en vilja att stta
verksamheten i okus.
Arbetsgivaren ansvarar r att rgor
behandlas i samverkansgrupp innan beslut
attas. Samverkan omattar de festa rgor
som rr rhllandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare, rgor om verksamhe-
tens utveckling och dess konsekvenser r
personalpolitik och arbetsmilj i vid me-
ning.
Inormation och samverkan om arbets-
givarens rslag till anstllning och anstll-
Birgitta Bistrm, SULF, och EvaLena Engberg, OFR/S, ser mycket glada och njda ut ver det
lokala kollektivavtalet om samverkan r utveckling vid Ume universitet.
ningsvillkor ska ske p akultetsniv eller
motsvarande.
Rtt niv
Samverkansgrupp ska nnas p institu-
tions- och akultetsniv samt p central
niv r universitetsgemensamma rgor.
Samverkan ska normalt ske p den niv
dr beslut attas i enlighet med gllande
delegationsordning.
Arbetsmiljarbetet ska vara en naturlig
del i planering och utveckling av verksam-het och ska behandlas p arbetsplatstr-
ar och i lokala samverkansgrupper.
Samverkan ska ske i s enkla och nda-
mlsenliga ormer som mjligt, dr strvan
r att lsa rgorna p den niv dr de
uppstr och naturligt hr hemma.
Parternas intention med avtalet r att
rgor ska lsas p den lokala arbetsplat-
sen, vilket krver allas engagemang och
bidrag. Frga dr inte samsyn kan ns, kan
lytas till nsta samverkansniv, om ngon
part begr detta.
Lokalt kollektivavtal om samverkan r utveckling vid Ume universitet
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
10/28
10 Aktum Februari 1/2009
EvaLena Engberg, OFR/S:
Vrt syfte med att teckna ett nytt samverkansavtal r att ka arbetsplatsdemokratin fr medlem-
mar och anstllda. Vi hoppas att ett kat infytande och en rbttrad dialog kommer att ge mj-
lighet r alla att bidra till utveckling av verksamheten. Genom regelbundna medarbetarsamtal och
arbetsplatstrar kommer vi att en kontinuerlig diskussion om exempelvis arbetsmiljrgor.
Inormationen kommer att bli bttre rn cheer till medarbetare. Och ju mer man vet, desto mer
engagerar man sig. Dessutom kommer rgor om den enskilde medarbetarens kompetensutveck-
ling att lytas ram. Vi kommer att kunna belysa rgor om lrarnas kade utbildningsbrda, huradminist-rationen vxer medan antal administratrer blir rre och s vidare.
Anneli Jonsson, Seko:
Samverkansavtalet behvs fr att garantera personalens inytande, nu nr institutionsstyrelserna
frsvinner och prefektstyre infrs. Resultaten vid Linkpings universitet som i mnga stycken
pminner om Ume universitet r lovande. Dock har man i Linkping frre, men strre institutio-
ner, n vi har. Samverkansavtalet, som stller krav p kontinuerligt terkommande arbetsplatstr-
ar, gr att alla anstllda kan lja hela processen, nr rslag till rndringar rs ram. Med andra
ord r man med hela resan rn id till rdigt beslut. Samverkan innebr till viss del ett skite av
kultur, av tankestt, och d gller det att vi inte glmmer bort ngon personalkategori.
Barbro Bistrm, SULF:
Infrandet av samverkansavtalet var akut, eftersom vi ftt ny delegationsordning och frndrad
beslutsorganisation vid Ume universitet. Hr skapas mjligheter till kat medinfytande och kat
engagemang r alla anstllda. Frhoppningsvis kommer inormationen till de anstllda att bli
bttre och komma i ett tidigare skede, vilket medr att de anstllda kan ta strre ansvar och del
i olika rslag och rndringar. Samverkansavtalet krver ocks att bde anstllda och cheer r
std och utbildning. Inom Saco-S r vi njda med inrandet av samverkansavtalet. Vi har inteavtalat bort ngra rttigheter. Analysen av den nyligen genomrda merarbetarenkten vid Ume
universitet har nu en naturlig hemvist i den lokala samverkansgruppen.
Ume Universitets nya samverkansavtaL
ens
Ume universitet satsar p Kiruna som
erbjuder unika rutsttningar r utbild-ning och orskning i arktisk milj. Vi ger
redan era utbildningar p plats, med
tyngdpunkt p miljrgor men ocks
inom bl.a. naturturism.
I samarbete med nringslivet i Kiruna-
omrdet gr nu Ume universitet och
Lule tekniska universitet stora satsnin-
gar inom industriell IT, med massivt re-
gionalt std.
Tillsammans med regionala aktrer n-
gar vi kontinuerligt upp utbildningsbehov
r att rmja tillvxt och utveckling. ENS
har en samordnare placerad i Kiruna se-dan era r, och Susanna Lrstrand Unga,
som tagit ver rollen sedan tv mnader
tillbaka, berttar om sitt arbete:
P mindre orter som Kiruna har man
ota kontakter med samma personer i oli-
ka sammanhang och jag har mrkt att det
r en rdel att jag knner till samhllsak-
trer och aktuella rgor sedan tidigare.
Lapplands kommunalrbund och Kiruna
kommun r samverkanspartner som r
viktiga i mitt jobb. Kontakterna med dem
blir naturliga etersom sitter i samma
lokaler p Kunskapsparken. Under ettbesk nyligen av lrare rn Konsthgsko-
lan trade vi bl.a. personer rn Kiruna
kommun r att underska hur en kurs i
stadsomvandling skulle kunna komma
Kiruna till del sett ur ett konstperspek-
tiv.
Ingrid Fngmark, enhetschef
Enheten fr nringsliv och samhlle
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
11/28
Aktum Februari 1/2009 11
Det hr bygger p ett samarbete mellan psy-
kologutbildningen och Handelshgskolan
(USBE), frklarar universitetslektor Stefan
Holmstrm, kursansvarig fr psykologprogram-
met med inriktning mot idrott. Under tredje
terminen lser studenterna en kurs i entrepre-
nrskap, dr fr de tillflle att skapa, utveckla
och presentera en reell affrsid.
Nra verkligheten
Kursen i entreprenrskap leds av universitets-
adjunkt Erik Lindberg: Min avsikt r att studenterna ska arbeta
s nra verkligheten som mjligt och frbereda
sig fr en framtida arbetsmarknad, som kanske
inte innebr en fast anstllning, dr man arbe-
tar frn klockan tta till sjutton, utan att man
kanske r tvungen att skapa en egen sysselstt-
ning under andra och varierande former. Av
den anledningen vill jag att de ska f mjlighe-
ten att utveckla frmgan att vara fretagsam-
Afrsider r extern, sakkunnig juryVerkligheten kom in i utbildningen, nr idrottspsykologstudenterna
ck visa sina afrsider r en extern, sakkunnig och kritisk expertjury.
ma, ngot som de kommer att ha nytta av efter
examen. Jag vill att de ska tnka kreativt och i
nya banor, nr de skapar sina affrsider. Dr-
fr lter jag dem ocks presentera sina affrs-
ider och tankar fr professionella yrkesutvare
utanfr den akademiska vrlden.
Juryn
I r bestod juryn av Gran Wallo, divisionschef
och fastighetsansvarig vid Norrbottens lns
landsting i Lule, affrsutvecklarna Johan Vest-
berg och Fredrik Leek frn Uminova Innovationsamt informatr Stefan Lybeck frn Ume uni-
versitet (skrivare av dessa rader). Fljande
kriterier bedmdes: affrsmssighet, presen-
tation, kreativitet, drivkraft och genomfrbar-
het.
De affrsider studenterna presenterade
r intressanta och innehller onekligen en po-
tential. Naturligtvis mste de utvecklas fr att
fungera affrsmssigt, men detta initiativ r
Psykologstudenter visar sina
Studenterna Morgan
Strm, Anna Yttergrd
och Yasbir Pipwala
redovisar sin arsid
r den sakkunniga
juryn, r sina lrare
och kurskamrater.
verkligen lovvrt, kommenterar Gran Wallo,
fr vrigt alumn frn Handelshgskolan.
Psylink vinnare
I hrd konkurrens segrade gruppen med stu-
denterna Sanna Valijani, Carolina Brantmo och
Johan Lngstrm. De presenterade en affrsid
kallad Psylink och bestr, kortfattat, av ett
fretag som mjliggr frmedlande av kontakt
mellan psykolog och klient via audiovideolnk.
Mlgrupper r i frsta hand frsvarsmakten
och den medicinska sektorn. Gruppen presen-
terade fr vrigt sin id p ett utmrkt pedago-
giskt stt med hjlp av ngerad videokontakt
med en soldat i Afghanistan.
Juryn motiverade frstaplatsen p detta stt:
Psylink har en unik affrsid med stor poten-
tial och en framtida global marknad.
Text Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
12/28
12 Aktum Februari 1/2009
Vi har visat att det r mjligt att jmstlld-
hetscertiera kurser men frgan r om det hr
r ngot som Ume universitet kan genomfra
helt p egen hand. Kanske mste det ske p en
nationell eller till och med internationell niv,
sger Karin gren, ordfrande i jmstlldhets-
rdet.
Universitetsstyrelsen gav jmstlldhetsrdet,
genom jmstlldhetspolicyn, i uppdrag att un-
derska om det skulle vara mjligt att jmstlld-
hetscertiera, jmstlldhetsmrka, kurser.
Det brjade med att en studentrepresen-
tant frn Ume studentkr drev frgan i jm-
stlldhetsrdet. Vi i rdet tyckte att det var en
intressant frga, i den vevan kom ocks en stat-
lig utredning om jmstlldhetsmrkning och
vi tyckte att det var ngot som borde g att ge-
nomfra p ett universitet, frklarar Karin
gren.
Pilotprojekt
I Ume universitets policyprogram Fr ett
jmstllt universitet 2010, frn 2004 ppnades
mjligheten till en frivillig jmstlldhetscerti-ering. Detta utvecklades p jmstlldhetsrdets
uppdrag vidare av Jessika Wide i rapporten
Jmstlldhetscertiering vid Ume universitet.
Vad, hur och varfr? frn 2007. Under vren
ska en slutrapport presenteras fr rektor.
Institutionen fr matematik och matematisk
statistik har genomfrt ett pilotprojekt och ge-
nuscertierat kursen Statistik fr lrare, 7,5
pong.
Fr att jmstlldhetscertieras mste det
nnas ett aktivt jmstlldhetsarbete i grunden.
Uppdrag jmstlldhets-certieringUtbildning r bde mn och kvinnor. Frenklat r det en jm-
stlldhetscertiering av kurser och program sytar till. Uppdraget
vcker knslor och r inte s enkelt att genomra, men att det
gr har jmstlldhetsrdet och institutionen r matematik och
matematisk statistik visat.
Tre institutioner anmlde sig som frivilliga till
pilotprojektet och en av institutionerna hade
mjlighet att genomfra arbetet inom den
snva tidsram som projektet hade.
Alla anskningar var bra men matematik-
institutionen var den som ansgs vara bst. De
tv andra institutionerna erbjds std men inte
p samma villkor. Det handlar inte bara om att
man ska ha ett genusperspektiv utan ocks att
man ska kunna utveckla en genomgende ge-
nusmedveten pedagogik, frklarar gren.
En viktig faktor var att arbetet inte skulle
bygga p ngra eldsjlar.
Fr att skapa en hllbar utveckling och
kvalitetsskra mrkningen r det viktigt att det
inte bara vilar p en eller tv lrare utan att det
r ett institutionstagande, konstaterar Karin
gren.
Vcker starka knslor
Anskningen skickades till tv externa bed-
mare: en som garanterade mneskompetensen
och en jmstlldhetsexpert. Tanken r att det
r den modellen som ska glla fr alla somvill jmstlldhetsmrka sina kurser. Samtidigt
som det r styrkan i systemet r det ocks dess
svaghet.
Det blir frsts en resurskrvande proce-
dur om man ska genomfra det i stor skala,
ppekar Karin gren. Samtidigt nns det ett
behov av att utvrdera jmstlldhetsarbetet,
fortstter hon.
Jmstlldhetscertiering vcker starka kns-
lor. En del har velat jmfra det med att lgga
en ideologisk tvngstrja ver all utbildning
och jmfr det med att man exempelvis skulle
ha ett marxistiskt perspektiv p alla kurser.
Det handlar givetvis inte om att vi ska be-
stmma vad folk ska tycka eller tnka, det r
ett frhllningsstt till kunskap och ett stt att
ge alla, oavsett kn, samma villkor fr kun-
skapsinhmtning och examination. Man ska
vara medveten om att det nns bde kvinnor
och mn i salen och bedriva en pedagogik som
passar alla.
ven om jmstlldhetsmrkningen inte slr
igenom vid universitetet menar Karin att alltarbete som lagts ner nd har varit vrdefullt,
inte minst genom att vi ftt ny kunskap.
Det har satt fokus p frgan och institu-
tionen fr matematik och matematisk statistik
har visat att det gr. Sedan r det andra som
ska bedma om det nns resurser fr att ge-
nomfra det p andra kurser.
Ls mer p: .
Text Carina Dahlberg
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
13/28
Aktum Februari 1/2009 13
Peter Anton, studierektor, Lina Schelin,
som skrivit institutionens anskan,
och Lars-Daniel hman, kursansvarig,
r alla tre mycket njda ver att ha
skapat vrldens rsta jmstlldhets-
mrkta kurs.
P institutionen fr matematik och matema-
tisk statistik nns det 22 manliga och 3 kvinn-
liga lrare, 15 manliga doktorander och 6 kvinn-
liga samt 3 administratrer varav alla r
kvinnor. Andelen kvinnorna uppgr till 25 pro-
cent. Nr det gller knsfrdelningen bland
studenterna r balansen lika ojmn. Institutio-
nen r givetvis medveten om problemet och
frsker jobba med frgan, det var ocks en avanledningarna till att man anmlde sig till pi-
lotprojektet.
Vi sg det som en mjlighet att jobba med
de hr frgorna och samtidigt f resurser fr
arbetet. Inom det naturvetenskapliga omrdet
r det brist p studenter och att d bedriva en
undervisning som bara passar en smal grupp
r inte s klokt. Det motiverade mnga av oss,
berttar Lina Schelin, som var den som skrev
institutionens anskan.
Det som frndrats mest p kursen r hur
man undervisar och examinerar studenterna.
Ingen strre belastning
Lars-Daniel hman som har varit kursansvarig
tycker att det nya undervisningssttet fungerat
bra.
Trots att vi har haft tre olika examinations-
mjligheter tycker jag inte att arbetsbelastning-
en blivit strre, den har snarare blivit mer jmnt
frdelad. Studenterna p kursen har kunnat
vlja mellan tre olika stt att bli examinerade
p: traditionella skriftliga sluttentamen, inlm-
ningsuppgifter under kursens gng samt en
mindre sluttenta och det som har kallats fr l-rarspret, dr studenterna sjlva ftt hlla tre
redovisningar och konstruera egna examina-
tionsuppgifter.
Jag var noga med att presentera de tre al-
ternativen som olika varandra och att de krvde
varierat stora arbetsinsatser. Lrarspret r det
som krver mest arbete. Studenterna hade helat
tiden, oavsett val, mjlighet att examineras p
traditionellt stt om de ngrade sig. Det fanns
ngra som nyttjade den mjligheten men de be-
stmde sig ganska tidigt, berttar Lars-Daniel.
Statistik r lrare, 7,5 pong, vid institutionen r matematik och matematisk
statistik r vrldens rsta jmstlldhetsmrkta kurs. Institutionen som sjlv haren vldigt sned knsrdelning bde bland lrare och studenter har visat att
det gr att ndra pedagogiken s att den bttre passar bda knen.
Vrldens rstajmstlldhetscertierade kurs
Det visade sig att studenterna frdelade sig
ganska jmnt ver de tre alternativen.
Den strsta frndringen fr mig som
examinator var bedmningen av de olika exa-
minationsalternativen. Fr oss r det ganska
nytt att exempelvis bedma redovisningar,
konstaterar Lars-Daniel hman.
Mnga avvaktadeven om institutionen anmlde sig till projek-
tet var det inte helt okontroversiellt.
Mnga reagerade avvaktande frn brjan,
det tog ett tag att f med kollegiet p bten, er-
knner Peter Anton, studierektor vid institutio-
nen.
Peter och Lars-Daniel tror att en orsak till
att frgan r kontroversiell r att det implicit
ligger en anklagelse om att man som lrare inte
behandlar alla lika.
Ingen vill identiera sig med att de skulle
behandla kvinnor p ett ondskefullt stt, menar
hman.
Alla tre r verens om att det inte r s en-
kelt att det bara handlar om genus, det nns
ven mn som inte den traditionella undervis-
ningen passar och vice versa.
Det nns olika studenttyper, alla vill inte
ha undervisningen p ett och samma stt, me-
nar Lina. Hon har egen erfarenhet av det frn
sin grundutbildning d institutionen drev ett
projekt dr man anvnde en annan pedagogik,
dr man bland annat jobbade med sm grupper
som ck redovisa fr lraren. Uppenbarligen
hade det en viss effekt eftersom tre tjejer av sex
fortsatte med doktorandstudier.
Det r ocks en av anledningarna till att
jag tror p andra undervisningsformer, bert-
tar Lina.
Viktigt r jmstlldhetenGenomfrandet av kursen har rymts inom ra-
men fr det vanliga arbetet, dremot lade Lina
ner 140 timmars arbete p sjlva anskan.
Arbetet har betytt mycket fr jmstlld-
hetsarbetet p hela institutionen. Det var ock-
s vldigt vrdefullt att f de externa bedmar-
nas ppekanden, menar hon.
Ett resultat r bland annat att Peter Anton,
som gr bemanningsplanerna, strvar efter att
det ska nnas s mnga kvinnliga frebilder
som mjligt.
Vi ska nu utvrdera den hr kursen or -
dentligt, sger han.
P den universitetspedagogiska konferensen
kommer Lars-Daniel hman att presentera en
del av resultaten. Men redan nu kan han kon-
statera att studenterna har varit positiva och
att genomstrmningen varit bra samt att han
sjlv inte upplevt ngon strre arbetsbrda.
Text Carina Dahlberg
Bild Mattias Pettersson
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
14/28
14 Aktum Februari 1/2009
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
15/28
Aktum Februari 1/2009 15
mnadens PrOFiLNamn: Soa Lundberglder: 39Kommer rn: SundsvallYrke: Filosoe doktor i nationalekonomi,vikarierande lektor vid institutionen rnationalekonomiIntressen: Familj och vnner, gol,slalom, lsningAktuell med: En av de unga orskaresom har tilldelats karrirbidrag
Det var Soas intresse fr samhllsfrgor som
1988 ck henne att brja p frvaltningslinjen,
det som idag kallas politices kandidatprogram-
met.
I nationalekonomi hade jag en fantastisk
lrare som vckte intresse, entusiasmerade ochengagerade och det r tack vare den lraren
jag hamnade hr, sger hon.
Efter grundutbildningen fanns tankar p
forskarutbildning, men Soa valde istllet att
brja jobba.
Jag ville prova p ngot annat eftersom
jag hade gtt direkt frn gymnasiet till univer-
sitetet.
Hon hamnade d p Statens lne- och pen-
sionsverk i hemstaden Sundsvall. Efter ett r
dr skte hon till forskarutbildning i Ume och
Fritiden ulltecknad rramgngsrik orskareSoa Lundberg tnkte bli samhllsplanerare nr hon brjade
p rvaltningslinjen vid Ume universitet, men national-
ekonomi blev istllet hennes huvudmne. Idag r hon losoe
doktor i mnet med era spnnande orskningsprojekt igng
och hon r dessutom en av dem som tilldelats karrirbidraget.
ven vid sidan av arbetet lever hon ett aktivt liv och gr grna
skidresor med hela amiljen eller lser en god bok.
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
16/28
16 Aktum Februari 1/2009
mnadens PrOFiL
kom in. Frutom tv vndor till Berkeley som
doktorand respektive Visiting scholar har Soa
sedan dess stannat i Ume.
Jag trivs bra hr, det r ett aktivt val att
vara kvar, sger hon.
Fick en dotter
Under doktorandtiden ck Soa sin dotter,
vilket hon tycker var en frdel.
Jag brjade vrdestta tid mycket hgre
och har blivit mer effektiv efter det, sger Soa,
som sedan ck sin son som relativt nydispute-
rad.
ven Soas man Johan r verksam inom
universitetet. Han forskar och r anstlld p
Cerum, vilket Soa ocks var mellan 2001 och
2008 d hon brjade p nationalekonomi. Detkan vara lite av ett pussel att f vardagen att g
ihop, men tack vare att de bda har exibla ar-
betstider gr det bra.
Flexibiliteten i jobbet gr att forskarkar-
riren r fullt frenlig med att ha barn. Baksidan
r att arbete och fritid ltt yter ihop nr man
tar med sig arbetet hem, och det r sllan man
bara jobbar tta timmar om dagen.
Gol och slalom
Soa uppskattar de lediga stunderna d hon
kan gna sig t sina intressen.
Jag gillar att umgs med vnner och fr-
sker rra p mig, sger hon.
Hela familjen; Soa, Johan, deras idag nio-
riga dotter och sexrige son, ker slalom och
gr grna resor till Hemavan.
Det r ett perfekt stlle nr man har barni den lder vi har, dr nns ngot fr alla.
Golf r ocks ett stort intresse fr Soa som
tidigare har spelat p svenska damtouren fr
Sundsvalls GK och har ett imponerande hcp 5.
Jag frsker hja mig, men nu r det vik-
tigare att frska skapa en positiv knsla hos
barnen infr golfen, sger hon.
Det r en idrott dr man verkligen kan ha
roligt tillsammans som familj!
Att lsa r ett annat stort intresse fr Soa
som r med i en bokcirkel sedan 2002.
Vi r ett gng tjejer som trffas ver en
middag var sjtte vecka och diskuterar en bok
alla har lst. Det r jttekul!
En klar favorit genom ren r Molnfri bomb-
natt av Vibeke Olsson.
Den handlar om en kvinna som under
andra vrldskriget blir kr i en man som mereller mindre ofrivilligt dras in i tyska armn.
Det var intressant att lsa om mnniskan bak-
om ett sdant de!
Ofentlig upphandling
En stor del av Soas liv r trots allt arbetet.
Hennes forskningsomrde r offentlig upp-
handling och hon har tillsammans med andra
forskare vid rebro och Uppsala universitet
samt Handelshgskolan i Stockholm nyligen
dragit in nya medel till tv projekt.
Det knns jtteroligt, sger Soa.
Bda projekten r treriga och under tiden
dessa pgr, kommer Soa att initiera er forsk-
ningsprojekt.
Man fr hela tiden nya ider, sger hon.
Som exempel p ett sdant nmner hon att
titta nrmare p miljhnsyn i offentlig upp-
handling:
Det r superintressant och ligger i tiden,
s det skulle jag vilja ha tid och pengar till s
smningom.
Soa knner sig hemma i den akademiska
vrlden, men en frutsttning fr det r att hon
emellant kan integrera med andra myndighe-ter eller nringslivet. Hon har uppdrag och
projekt utanfr universitetets vggar, och sitter
bland annat med i rdet fr konkurrensfrgor
vid Konkurrensverket och r ekonomisk expert
vid Lnsrtten i Stockholms ln.
Det r otroligt stimulerande och inspire-
rande. Det tar tid frn vrigt arbete, men det
ger ocks mycket tillbaka!
Text Anja Hansen
Bild Mattias Pettersson
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
17/28
Aktum Februari 1/2009 17
I klassiska Universum, mitt p Ume universitets campus, driver Nils
Blix och Patrik Frykholm fretaget Corona, som ocks innehller den
vlknda Rotundan.
Rotundan kan anvndas till frelsningar, seminarier, konserter
och tentamen. Lokalen ligger i storleksordningen mellan Aula Nordica
och universitetets ordinarie hrsalar. Hr har Rotundan sin nisch och
lokalen har era ansikten. Rotundan tar 150 sittande vid bord under
frelsning. Cirka 200 personer kan sitta p stolar, d utan bord. St-
ende publik, vilket r max, kan uppg till 500 personer. Vid tentamenryms hr 80 studenter, berttar Nils Blix.
Han tillgger att Rotundan givetvis har sedvanlig teknisk utrustning
fr konferenser. Men hr nns ocks mjligheter att tillgodose mer avan-
cerade behov av teknisk kapacitet.
Populr lunch
Coronas luncher r mycket populra. God mat och bra priser lockar mel-
lan 350 och 400 gster varje dag.
Varje fredag mellan klockan tre och sex har vi after work, ofta med
trubadur. Allt er p campus hittar hit efter en arbetsvecka, tillgger Nils
Blix.
Han berttar att Corona r Umes strsta nattklubb. Coronas nattklubb
tar emot 1 480 gster. Dessa r naturligtvis frmst studenter, men idag
nns inga krav p krlegitimation. ldergrns r 20 r.
Vi frsker att skapa en rolig, trivsam och trevlig milj, dr stm-
ningen och musiken kommer i frsta hand och inte alkoholen. Alla ska
knnas sig vlkomna. Inte minst vra internationella studenter trivs hos
oss, eftersom de knner igen bde milj och musik.
Corona innehller ocks en lounge, som kan anvndas av fretag,
institutioner och enheter fr olika typer av mten och fester.
Gott samarbete
Nils Blix har, tillsammans med kollegan Patrik Frykholm, drivit freta-
get Corona sedan september r 2007. Avslutningsvis vill han betona det
goda samarbetet de har med Akademiska Hus och Ume universitet.
Huset utvecklas hela tiden till det bttre. Frmodligen r detta bara
en brjan p ngot nnu strre. Akademiska Hus lyssnar till vra behov
och vr dialog fungerar mycket vl.
Text Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
Corona och Rotundan i Universum r inte bara till r vra studenter.Hr nns ocks oanade mjligheter r Ume universitets anstllda.
Corona och Rotundanbjuder p unika mjligheter
Luncherna p Corona r mycket
populra. Hr ter dagligen bde
studenter och universitetsanstllda.
Corona har ven ater work p
redagsetermiddagarna.
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
18/28
18 Aktum Februari 1/2009
En unik kreativ milj skapas
Startskottet har gtt r
Konstnrligt campusUme universitets styrelse har attatbeslut om en satsning p ett konst-nrligt campus, som ullt utbyggd,omattar 350 miljoner kronor undersex r.
Konstnrligt campus ska fungera som en smltdegel fr utbildning,
forskning och yrkesverksamhet inom arkitektur, design, konst och nya
medier.
Visionen r att skapa en kreativ milj som ger eko ver vrlden.
Jag har vldigt stora frhoppningar om att vi ska lyckas bygga upp
en unik milj som kommer att attrahera forskare, lrare och studenter
frn hela vrlden. Men Konstnrligt campus r inte bara till fr akade-
min, vi vill skapa en milj som ocks erbjuder Umebor och beskare, i
alla ldrar, en kreativ injektion, sger Ume universitets rektor GranSandberg.
Universitetsstyrelsebeslutet gllde 27 miljoner kronor och omfattar
frmst startbidrag till Arkitekthgskolan, utrustning och hyressubven-
tioner. Detta ska lggas till de 36,6 miljoner kronor som Baltics dona-
tionsstiftelse nyligen beslutade att satsa p Konstnrligt campus.
Umelven
I dag ligger Ume universitets Design- och Konsthgskolor i ett omrde
i omedelbar anslutning till Umelven, mitt emellan Ume centrum och
universitetet. Konstnrligt campus blir en viktig lnk i det promenad -
strk som ska binda ihop universitetsomrdet med Ume centrum.
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
19/28
Aktum Februari 1/2009 19
Konstnrligt campus kommer att ligga nere vid Umelven. Ovan skiss,arbetsmaterial, rn Henning Larsen Architetcts i samarbete med White Arkitekter.
Hsten 2009 startar Ume universitet en Arkitekthgskola som hsten
drp yttar in i ett nybyggt hus p Konstnrligt campus. ven Konst-
hgskolan fr en ny byggnad. I Konsthgskolans gamla lokaler ges det
plats fr nrings- och inkubatorverksamhet inom de konstnrliga och
estetiska omrdena fr konstnrer och kulturarbetare som vill utveckla
ett eget fretag. Ytterligare en byggnad, en multihall som rymmer HUM-
lab-X och Ume universitets museum, Bildmuseet, ska byggas.
MultihallMultihallen ska vara ppen fr alla Umebor och beskare och anvndas
bland annat fr utstllningar av hg internationell klass, seminarier och
workshops, barn- och skolverksamhet, lmvisning, examensutstllning-
ar, digitala workshops och showrooms med mera.
Multihallen lnkar samman de publika verksamheterna inom De-
signhgskolan, Arkitekthgskolan, Konsthgskolan, Bildmuseet och
HUMlab-X.
HUMlab-X r en satellit till HUMlab som ligger p universitetet
campus. HUMlab r en internationellt etablerad plattform fr huma-
niora och nya medier. HUMlab-X kommer till skillnad frn HUMlab
ven att ha en publik verksamhet riktad mot allmnhet, skolor och n-
ringsliv samtidigt som man kommer att ha ett nra samarbete med vrig
verksamhet p Konstnrligt campus.
Satsningen p Konstnrligt campus r en satsning p kunskapsut-
veckling. Genom att samlokalisera utbildning, forskning, fretagande
och konstnrligt utvecklingsarbete inom arkitektur, design och fri konst
skapas unika frutsttningar fr banbrytande framsteg.
Mlet r att Ume ska bli ett kreativt centrum p vrldskartan, fr-
klarar Gran Sandberg.
350 miljoner kronor
Projektets totala kostnader under den nrmsta sexrsperioden r 350
miljoner kronor. Kostnaderna frdelas med 164,3 miljoner kronor fr
Arkitekthgskolan, 128,6 miljoner kronor fr Multihallen samt 57,2 mil-
joner kronor fr Konsthgskolans ytt till nya lokaler.
Av de 350 miljoner kronorna bidrar Baltics donationsstiftelse och Ume
kommun tillsammans med 74,9 miljoner kronor. Externa uppdrag inom
omrdet frvntas bidra med 12 miljoner kronor. Universitetets nan-
siering tcks till stora delar av intkter frknippade med kad utbild -
ningsvolym samt externa uppdrag.
Text Carina Dahlberg
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
20/28
20 Aktum Februari 1/2009
Tidigare har den som har varit intresserad av
en kurs eller ett program vid Ume universitet
hittat information om utbildningen bde via
universitetets centrala webbsidor i utbildnings-katalogen, och via institutioners och fakulteters
egna webbsidor. Ofta har det funnits olika in-
formation p olika platser, och det har upplevts
som frvirrande.
Med den nya utbildningskatalogen kom-
mer vi att kunna samla all fakta om ett program
eller en kurs p en enda sida. P de nya kurs-
och programsidorna kommer det dels att nnas
mjlighet att anmla sig och information om
kursplan, urval och kurskoder, och dels mer-
vrdesinformation som till exempel student-
intervjuer, bilder frn utbildningarna, scheman
och information om arbetsmarknaden efter
examen, berttar Ulrika Nordlander, som r
projektledare fr nya utbildningskatalogen pwebben.
Den nya utbildningskatalogen p webben
kommer ocks att underltta fr de som arbe-
tar med kurs- och programsidor. Uppdatering-
ar kommer bara att behva gras p ett stlle
var n sidan visas. Alla kurs- och programsidor
kommer ocks att f ett enhetligt utseende, som
r ltt att anvnda.
Arbetet med den nya utbildningskatalogen
p webben pgr under vren.
Text Elin Andersson
Ny och rbttrad
utbildningskatalogp webbenMer anvndarvnlig, krver mindre arbete och med all inorma-
tion samlat p ett stlle. Det kommer att bli stora rbttringar
med den nya utbildningskatalogen p webben.
UPC
Tyck till omnytt handlings-program
Vrt universitet var bland de rstai landet att anta ett pedagogiskt
handlingsprogram och det nuvaran-
de har gllt i snart sju r. Under
hsten 2008 ck UPC i uppdrag att
leda arbetet med att ta ram ett r-
slag till nytt pedagogiskt handlings-
program som gller rn 2010.
Nu har arbetet med det nya
pedagogiska handlingsprogrammet
kommit ram till ett rsta rslag
som r ute p remiss vid vrt univer-
sitet. Alla studenter och lrare med
CAS-inloggning kan under vren
tycka till om rslaget via UPCs
hemsida. Ju mer synpunkter vi r
in, desto bttre kan vi uttrycka vra
pedagogiska ambitioner och desto
strre chans har vi att gemensamt
uppn dem.
Det rslag som presenteras byg-
ger p den inormation vi samlat in
rn en mngd mten och samtal
med olika grupper p universitetet.
Vi har genomrt visionsverkstder
och trat pedagogiskt ansvariga,
IKT-coacher, dekaner, studenter, lra-
re, orskarhandledare, UB och Inter-
national Ofce och tillsammans har
de gett oss mnga tankar om hur
undervisning och lrande skall stt-
tas vid vrt universitet. Ngra ider
r bl.a. en tydligare ansvarsrdel-
ning r det pedagogiska utveck-
lingsarbetet, kvalitetsskring inom
utbildningarna samt konkreta aktivi-
teter r att hja undervisningsupp-
gitens meritvrde.
I samband med den Universitets-pedagogiska konerensen 2526 eb-
ruari genomr vi en verkstad r att
presentera iderna i handlingspro-
grammet men ocks r att nga
upp tankar som kan vidareutveckla
det. Nu r det Din tur att bidra med
synpunkter. G in p och TYCK TILL.
Katarina Winka och Mona Fjellstrm
Nu snart p en webb nra dig.
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
21/28
Aktum Februari 1/2009 21
BILDRUTAN
Under Uniaden, Ume universitets strsta arbets-
marknadsdag, ck cirka 5 000 studenter mjligheteratt tra representanter rn nrmare hundratalet
retag.
rets Uniaden var den 14:e i ordningen och en av
de strsta arbetsmarknadsdagarna i sitt slag i landet.
Teknologer, naturvetare, designstudenter, ekonomer,
systemvetare samt personalvetare ck chansen att
tra retag, organisationer och myndigheter rn
hela Sverige r att marknadsra sig sjlva och
veta mer om den arbetsmarknad, som vntar eter
studierna.
Uniaden 2009:Mten mellanstudenter och retag
Affrstvling fr studenter och forskare:
Tre studenter och en forskare bildar ett team under sex veckor. Studenternas
uppdrag blir att utvrdera affrspotentialen hos forskarens id, med std frn enav vra affrscoacher. Vi sker forskare med en id och hungriga studenter frn
alla discipliner. Vi matchar ihop lag som tvlar om frstapriset 60 000 kronor,
med start 17 mars.
Anml dig senast 23 februari
viauminovainnovation.se/abc
Text Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
22/28
22 Aktum Februari 1/2009
Ume Folkets Hus och UmeCongress arrangerarUme universitets konerenserUme universitets konerenser och kongresser p campus arrangeras av
Ume Congress, of campus str Ume Folkets Hus r arrangemangen.
Ume universitet har skrivit p tv avtal, som trdde i kraft 1 januari i
r, angende konferenser och kongresser. Enkelt uttryckt, kan man sga
att vra konferenser p campus arrangeras av Ume Congress och vrakonferenser utanfr campus av Ume Folkets Hus, berttar Lorentz
Karlsson, upphandlingschef vid Ume universitet.
P bilden Lorentz Karlsson, upphandlingsche vid Ume universitet, Kaarina
Streijert, vd Ume Congress, och Hkan Bckstrm, vd Ume Folkets Hus.
Varr nya avtal?
Vi mste flja upphandlingslagen frn
den 1 januari 2008. Ume universitet kper
hotell- och konerenstjnster r omkring
19 miljoner kronor per r och detta mste
vi naturligtvis gra p ett korrekt stt.
Hur gr vi vid interna mten med t.ex.
yraem personer, dr vi tidigare bokat
lokal p Bjrken inkl. rtring?
Skall ni vara p Bjrken, d mste ni g
via Folkets hus. Det smidigaste och bsta
alternativet vid ett sdant mte r dock
att nyttja vra egna lokaler p campus
och boka via vrt interna bokningssystem.
I anslutning till detta s kan ni bestlla
och inmundiga rtring hos Bjrken och
Ume Folkets Hus
Flerfaldigt prisbelnade Ume Folkets Hus r ny i dessa samman-
hang:
Med gldje, spnning och dmjukhet gr vi in i detta samarbete
med Ume universitet, konstaterar Hkan Bckstrm, vd fr Ume Fol-
kets Hus och vlknd idrottsprol i Ume.
Ume Folkets Hus verksamhet vilar p fyra ben: konferens/kongress,
njen, restaurang och kultur. Kulturarrangemang uppgr till cirka 600per r. Konferenskapacitet r omvittnad: Idun rymmer cirka 900 per-
soner. Dessutom nns ett trettiotal sammantrdesrum i spannet frn 25
till 260 personer. Ume Folkets Hus har tre hgklassiga restauranger.
Ume Folkets Hus satsar ocks p smart mat, miljhnsyn och lng-
siktig hllbarhet. Vr senaste satsning heter Grnare mten och omfat-
tar alla konferensens olika faser, frn resor till boende, tillgger Carola
Rnnqvist, sljare vid Ume Folkets Hus.
Ume Congress
Ume Congress, under ledning av Kaarina Streijffert, har arbetat i mnga
r med Ume universitet, ofta i samarbete med Universitetsservice samt
Eurest, som driver restaurangerna i Universum.Vi ser fram mot ett spnnande samarbete och mnga lyckade konfe-
renser inom akademien, sger Kaarina Streiffert.
ta det p representation. Ett ytterligare
alternativ kan vara att bestlla rtring
rn ngot av de caer och matstllen
vi har p campus, och ta exempelvis p
Klubben.
Fixar dessa Konerensmklare alla
bokningar som vi behver, allt rn
lokaler, hotellrum, resor etc.?
Ja, stll de krav ni har, s ordnar mkla-
ren allt. Viktigt att veta r ocks att ni kan
stlla krav p att mklaren kommer med
tre alternativ p lsningar r er konerens.
Skulle ni t.ex. i ngot sammanhang rorda
Olosors Bruk, gr det att begra tv al-
ternativ till. I det lget r ni fer kostnads-
rslag att ta stllning till.
Mste vi kontakta konerensmklarna
om vi skall ta en middag eter en
avslutad kurs eller mte?
Nej, det behver ni inte, detta tar ni som
representation. (Vi r underska om detta
r en stor post r Ume universitet, oms r allet s kommer vi att upphandla
detta.)
Vad kostar det att anlita vra
konerensmklare?
Nr det gller priser s kan ni i vr av-
talskatalog se prisexempel p vad det
kommer att kosta r att konerensmklar-
na utr uppdraget och detta skall ni
stlla mot den arbetstid ni sjlva brukar
lgga ner.
Vad innebr de nya avtalen, Lorentz Karlsson?
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
23/28
Aktum Februari 1/2009 23
Det blser kalla vindar ver
Sverige. Lgkonjunktur, ekono-
misk kris och massvarsel domi-
nerar nyhetsfdet. Tyvrr r
norrlandslnen hrt drabbade
genom starkt beroende av
verkstadsindustri och dessut-
om p en liten arbetsmarknad.
Vi vet sedan tidigare att lg-
konjunktur i samhllet betyder
fer skande till universitet och
hgskolor, s blir det med stor
sannolikhet ven i vr. Vi r vl
rberedda r detta och vi
kommer att ta hand om dessa
studenter p ett bra stt.
Frutom vrt normala arbe-
te, s kommer vi nu att gra
direkta insatser p de retag,
dr mnga varslas. Vra studie-
vgledare kommer att beska
retagen r att visa upp vad
man kan lsa i vrt bentliga
utbud. Vi kommer tillsammans
med andra aktrer att bidra till
att analysera olika personers
kompetensproler och utirn
detta avgra vilka utbildnings-
insatser som behvs. Vi kom-
mer dessutom att stlla upp
med specialdesignade upp-
dragsutbildningar. Nr det gr
tungt i vr omvrld s r det
vr skyldighet att stlla upp,
dessutom har vi mycket att bi-
dra med!
Gran Sandberg, Rektor
rektOrns rUtaaktuellt i bildmuseet
Bessdess: Gmm ppet: ts 1216, sn 12-17. mn stngt
F ent 090-786 52 27 www.bdmseet.m.se [email protected]
MaGnus Bard
TeckninGar oM saMTiden
Florian ZeyFanGslow narraTion MovinG sTill
BriTTa MarakaTT-laBBakosMos
22.2 - 26.4 2009
vernissaGe
sndaG 22 FeBruari kl 14
vommen !
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
24/28
24 Aktum Februari 1/2009
Mini Jacob rn Indien var strlande glad
vid avslutningen av sin masterutbildning.
Avslutningen gde rum i Ume.
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
25/28
Aktum Februari 1/2009 25
Mini rn Indienavslutar i Ume
Mini Jacob, frn staden Kottayam i Kerala i sdra Indien, r mycket njd
ver sin masterutbildning inom Masters in Strategic Project Manage-
ment, nr Aktum mter henne under den hgtidliga avslutningen vid
Ume universitet. Utbildningen har strckt sig ver 16 mnader och gt
rum vid Heriot-Watt University i Edinburgh, Poltitecnico di Milano och
Handelshgskolan vid Ume universitet.
Multikulturellt Utbildningen har generellt hllit mycket hg klass. Det r verkligen
lrorikt att studera vid 3 olika universitet i 3 olika lnder i Europa och
att ha kurskamrater frn 22 olika lnder ver hela vrlden. Den hr tiden
har prglats av en multikulturell atmosfr och dialog. En stor upple-
velse fr mig personligen har varit att cykla i sn och knna frosten i
nsan, skrattar Mini Jacob, som nu tervnder fr att arbeta hemma
i Indien.
Mini Jacob har bott p studentomrdet lidhem i Ume. Det r inte
frsta gngen hon r i Sverige, tidigare har hon beskt bde Stockholm
och Uppsala. Mini Jacob har verkligen uppskattat att f uppleva tre
olika lnder och se hur pedagogik, utbildning och metodik skiljer sig t
vid de tre universiteten i Edinburgh, Milano och Ume. Tidigare har hon
arbetat med fretagsutveckling och marknadsfring i Indien och sam-
arbetat med Frankrikes ambassad.
Examen i Ume
Vid examen i Ume ck 36 glada och frvntansfulla studenter sina ef-terlngtade diplom.
Vi gr det hr fr andra ret i fljd och studenterna p programmet
r fantastiska. Det vore kul om vi skulle kunna f nya Erasmus Mundus-
program till Ume universitet i samband med den nya anskningspe-
rioden. Programmet r mycket efterskt. Det var 846 skande till den
tredje kullen och ngra av dem kommer till oss hsten r 2009, sger
docent Tomas Blomquist, programansvarig vid Ume universitet.
Text Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
The Masters in StrategicProject Management(European)The Masters in Strategic Project Management (European) course offers
a balanced programme of professional training at postgraduate level
informed by the most recent research in the eld over a 16-month full-
time study period.An internationally recognised multiple degree is awarded by each
University in the consortium.
Selection is competitive and based on academic performance and
credentials.
The course has been granted scholarships from the European Union
Erasmus Mundus Programme for 2009-2011.
Course Themes
The course content has been developed around three interconnected
themes: strategy, control and integration. These themes reect the core
strength of each University.
In study period one, Heriot-Watt University, provides a high-level stra-
tegic underpinning to project planning, strategy formulation and imple-
mentation in organisations.
In study period two at MIP School of Management Politecnico di
Milano, the focus is on the function, purpose, creation and management
of appropriate control mechanisms in strategic projects.
In study period three at USBE, Umea School of Business, students
embed their learning using an intergrated and research-based approach
to strategic thinking and project management, through two intergrated
modules and a Master level Theseis.
Students also have acces to English, Italian and Swedish courses ateach University.
Participating Universities
Heriot-Watt University, Edinburgh (United Kingdom):
Master o Science in Strategic Project Management (European).
Politecnico di Milano, Milano (Italy):
Master Universitario di I livello in Strategic Project Management.
Ume University, Ume (Sweden):
Magister in Management (Master o Science in Management).
Text Stefan Lybeck
Berikande att utbilda sig vid tre olika universitet i Europa
och lra knna kurskamrater rn 22 olika nationer.
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
26/28
26 Aktum Februari 1/2009
Call or contributors! Are you a aculty or sta member with an international perspective? We welcome you to share yourthoughts in an upcoming Aktum English Page. Please send an e-mail to the editor: .
WOrds FrOm
the vice-chanceLLOr
engLish Page
those companies which have had many lay-
os. Our study advisors will be visiting com-
panies mainly to promote the selection o
courses and programmes available at our
university. Together with other stakeholders,
we will be helping to analyse the compe-
tence proles o various individuals, and then
determine what educational eorts are need-
ed. Furthermore, we will be oering speci-
cally designed commissioned education.
When times are tough in the world, its our
duty to take action. Especially since we have
so much to oer!
Gran Sandberg
Vice-Chancellor
Opening o Ume School o Education
Ume School of Education was ceremonial de-dicated on 22 January. The reorganisation of
the previously titled Faculty of Education in-
cludes a new focus on research areas which
include: measurement and evaluation, reading
and writing research, mathematics didactics,
and ICT, media and learning. The school has
good qualications to be one of Swedens leading
providers of teacher education, and we will
fully utilise the entire universitys competen-
cies, said Bjrn strand, head of the school.
The academics have a focus several facets of
teacher education, study and vocational coun-
selling, special pedagogy and special education
teaching. In addition, the school offers conti-
nuing education for those without teaching
degrees, and courses within complimentary
teacher education.
Campus o Art and Design now in
the works a unique and creative
environment
The Board of Ume University has reached a
decision approving SEK 350 million funding
over six years for the new Campus of Art of De-
sign, to be located by the banks of the UmeRiver on the east side of town. The campus is
to function as a melting pot for education, re-
search and professional development within
Cold winds are blowing over Sweden. Reces-
sion, nancial crisis and mass job layos are
dominating the news cycle. Unortunately,
the counties o northern Sweden have been
hit hard due to strong dependence on the
manuacturing industry and also because o
a smaller labour market. We are aware that
past economic recessions have resulted in an
increase in applicants to institutes o higher
education, so its quite likely this will occur
this spring. We are well prepared or this
development and will take care o these
students in a good manner.
In addition to our normal work and activi-
ties, we will now make direct eorts towards
architecture, design, art and new media. The
vision is to produce a creative environment thatwill echo throughout the world. Ume Insti-
tute of Design and the Ume School of Fine Arts
are currently situated in this scenic area. The
Ume School of Architecture, which begins in
autumn of 2009, will move to a new building
on the campus. The School of Fine Arts will also
relocate to a new building. Furthermore, a mul-
tipurpose building will be the new home of
Bildmuseet, the universitys museum of con t-
emporary art and visual culture, and HUMlab-X
platform for humanities and new media.
Sports psychology students present
their business ideas to an expert panel
Students in the bachelors programme for sport
science within the Department of Psychology
are required to take a course in entrepreneur-
ship at the Ume School of Business during
their third term. The course challenged them
to create, develop and present an authentic
business idea before an external, expert jury
panel. The panel measured business practices,
presentation, creativity, motivation and imple-
mentation. The group of students including
Sanna Valiani, Carolina Brantmo and JohanLngstrm were declared winners. They pre-
sented a business idea called Psylink which
consisted of a company that enables the tran-
smittal of contact between psychologists and
clients via audio-video linkage. Their targetaudience was foremost the armed forces and
the medical sector. The jury motivated their
choice with these words: Psylink has a unique
business idea having great potential and a fu-
ture global market.
Corona and Rotundan in Universum
not only or students
The Universum Building, located in the heart
of the main campus at Ume University, offers
wonderful possibilities for faculty and staff
members. Rotundan can be used for lectures,
seminars, lectures and examinations, in addi-
tion to concerts and other events. The maximum
capacity is 500 people and it can seat 80 stu-
dents for an examination. Conferences can also
be held in Rotundan, which currently has a
conventional technical capacity. Corona is a
restaurant that serves quality lunches at affor-
dable prices to between 350 and 400 patrons
every day. Their after work every Friday (often
with live music) between 3:00-6:00 PM has
also risen in popularity. Corona is also Umeas
largest nightclub and quite popular among stu-
dents. It includes a lounge that can be reservedby companies, departments and units for vari-
ous kinds of meetings and parties.
Text David Meyers
Summaries o selected articles in thisissue or our international readers
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
27/28
Aktum Februari 1/2009 27
Vinnare i korsordstvlingen i Aktum Extra blev Kerstin Strby, institutionen r molekylrbiologi. Grattis!
Ditt presentkort rn Akademibokhandeln r p vg.
Skicka din korsordslsning till Aktumredaktionen senast redagen den 27 ebruari 2009.
Den rst ppnade rtta lsningen vinner ett presentkort p 250 kronor rn Akademibokhandeln.
Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________
nst sist
-
8/3/2019 Aktum 2009, nr 1
28/28
Avsndare:Ume universitet901 87 Ume B
mnadens kseri
Posttidning
Som ett naturligt led i kvalitetsutvecklingsarbetet vid Ume universitet
infrs nu en ny innovativ, 15-sidig enkt vari universitetets undervisande
personal skall utvrdera studenternas frmga att passa tider, tala tydligt,
frmga att skriva fullstndiga meningar, avhllsamhet frn isrskrivning
samt frmga att prestera en handstil som kan dechiffreras.
Ovanstende skulle naturligtvis aldrig hnda i det s ondligt politiskt
korrekta Ume universitet. Ett universitet dr frskrmda lektorer fr
gra offentlig avbn fr frsynta ppekanden, dr avvikelser frn cen-
trala dokument rknas som grund fr uppsgning, dr 10 procent av
studenterna alltid nns representerade i universitetets alla nmnder,
styrgrupper, styrelser, kommitter etc.
Det nns mnga problem. Dem kan man kvsa genom att inrtta yt-
terligare en liten kommitt med representanter frn alla som mste re-
presenteras och lite till. Problem kan ocks kvsas genom styrdokument
och planer. Nog r vi bngstyriga alltid, alla vi studenter, forskare och l-
rare. Stor i den akademiska vrlden blir man frmst genom att till varje
pris sky allt vad undervisning heter. Mtet med vackra, galna, duktiga,
ambitisa, envetna studenter i frelsningar, seminarier, laborationer,exkursioner renderar i ngra ntters PM-lsande, tentarttande och en
kursutvrdering dr kvaliteten p din frmga som lrare utvrderas. Se-
dan r kursen slut och om lektorn orkar s skrivs en rad till i den pedago-
giska meritftljen. Det senare pfundet mste vara den akademiska
vrldshistoriens allra mest ondiga mbel. Det nns sakkunniga som stolt
deklarerar att pedagogiska ftljer helt saknar vrde. S r det nog.
Den allra dlaste formen av akademisk verksamhet och frihet r att
i seminariets form mta kollegor, defekter, doktorander och studenter
och f mjligheten att frmedla en del av sin kunskap och ta del av andras
kunskap och erfarenhet. Hur mter vi detta d? Forskning mter vi ge-
nom antal indragna kronor i spnnande projekt och antal publicerade
artiklar i internationella tidskrifter. Tv enkla mtt alla kan enas om-
kring. Men ett universitet med era tusen forskare och lrare och med
specialistkompetens p omrdet mtningar kan inte nna ett lika en-
kelt mtt p pedagogisk frdighet och frmga. Kanske fr man inte vara
duktig lrare? Duktig forskare gr bra men som lrare r vi alla en i b-
ten och frvntas ro i takt.
Universitetet behver forskarspetsen fr att verleva i den interna-
tionella konkurrensen. Det r nog sant. Universitetet behver de allra
bsta lrarna fr att universitetet skall klara den internationella konkur-
rensen. Detta r inte alls sjlvklart.
Situationen fr undervisningen och de undervisande blir heller inte
bttre av att de hela tiden fr hra att de utgr en ekonomisk belastning
och snarare snker institutionens ekonomi n bidrar till den. Lektorer
kostar fr mycket eller kanske vi vrderar studenterna fr lgt? Kanske
skulle vi verlta sjlva grundutbildandet p ngon annan? Vad ska vi
egentligen ha studenterna till? De r ju bara i vgen och tar alla platser
p parkeringen fr de morgontrtta forskarna som kommer kande i
sina trendriktiga japaner vid tiotiden.
Hur verlever man sin frustration? Man gnller i karummet, hng-
er p hornet i lasarettsrondellen, skller som en bandhund t trilskande
datorer och suckar sig fram. Man lter skgget vxa, strumporna korva
sig, skjortan hnga utanfr, glasgonen hnga snett och frbli ihoptej-
pade, manchesterkavajen skrynkla sig lite till och sedan gr man med
ett stort leende ner till salen. Dr glds man t de fantastiska studen -
terna, t det lilla anslaget som lite slumpartat damp ner, artikeln som
man ck publicerad, seminariet, kreativiteten, konferensen, friheten,sommaren vid havet, mamma. Kanske r det frustrationen som r vr
drivkraft? Ibland lser vi en knut, ibland lser man ett begvat tentasvar,
ibland fr man artikeln antagen med bara minor revisions, ibland kom-
mer pengarna bara s dr. Ibland r det sknt att bara vara. Fr man
det?
Det nns en kraft och en vilja hos universitetets lektorer och adjunk-
ter som inte gr att hejda, viljan och kraften att genomfra bra kurser,
bra frelsningar, kloka seminarier. Korkade system och organisationer
kan inte hejda denna vilja. Symbiosen mellan alla former av undervis-
ning och utbildning ena sidan och forskningen den andra mste f
st i nrummet. Grundutbildningen hr inte hemma i tamburen och
rddas inte in i nrummet genom att stlla en skn meritftlj i samma
hall. Undervisningen, vra kurser och studenter r sjlva universitetets
hjrta och lungor, blodomlopp och liv. Systemets frkalkning sitter i ett
alldeles eget hus p campus helt avsnrda frn blodomloppet i vrigt
(inga livgivande skywalks).
Max Medianus
Institutionen fr konspirationsteori och efterhandskonstruktion
www.grinigalektorertyckermassor.nu