Aktum 2008, nr 3

AktumVicerektor med fokus på forskning och naturMöt profilen professor Marianne Sommarin. sid 14

Ny grafisk profilNu får Umeå universitet ny logotyp och ny grafisk profil. Se exempel. sid 18

Universitetslektor ”praoar” hos Umeå studentkår Olle Stjern-ström har jobbat en dag på kåren. sid 6

Hälsovecka på Campus

Aktuellt vid Umeå universitet April 3/2008

Jordens och själens överlevnad Miljövecka på campus ställer frågan: Hur skapa hållbar utveckling? sid 10

2 Aktum • April 3/2008

Aktum

Aktum är Umeå universitets personaltidning. Den är också en journalistisk

produkt med redaktionell frihet, som i sin helhet ska vara relevant för samt-

liga anställda. Aktum ska också vara ett organ för intern debatt. Dessa ord

och meningar formulerar vår strävan och våra ambitioner. Vi vill alltså ha

kontakt med dig. Tidningen är till för dig.

Så här skriver Eva Carlsson, universitetslektor och studierektor vid in-

stitutionen för integrativ medicinsk biologi:

”Aktum är en trevlig tidning men jag saknar en sak. Nämligen möjlig-

heten för oss anställda att tycka till såsom ’ordet fritt’. Det som skrivs om

är ju så enkelriktat uppifrån och även om fotfolket presenteras och inter-

vjuas, så blir det inte samma sak som ordet fritt. Öka möjligheten för fot-

folket att ha sina inlägg likväl som ledningen har sina rutor. Det är kanske

svårt med olika benämningar på saker, det vill säga ’synpunkten’, om man

menar ’ordet fritt’. Jag tycker att det senare uttrycket låter mera spontant

och kanske lockar till inlägg än synpunkt som kanske kopplas till en hän-

delse eller artikel.”

Utomordentligt kloka synpunkter, som vi givetvis tar till oss. Och såsom

en händelse dimper det ner en mycket viktig insändare under rubriken ”Syn-

punkten”, där Jonas Olofsson, doktorand i psykologi, skriver om USA:s krig

i Irak. Läs på sidan 26!

Med andra ord: Hör av dig – om stort som smått.

Som du ser har Aktum ändrat utseende en aning. Detta ingår som ett led

i Umeå universitets nya grafiska profil. Mer information på sidan 11.

Mycket sker på campus. Nyss har vi haft miljövecka, hälsodag och mång-

faldsdag. Dessutom är våren här. Frågan är bara var man ska möta våren.

Visdiktaren Ulf Peder Olrog (1919-1972), tidigare känd profil i Uppsalas stu-

dentliv, hävdar att vi ska möta våren i Södertälje, men detta känns aningen

långt bort. Han menar även att vi ska se Sundbyberg och sedan dö, vilket å

andra sidan känns aningen teatraliskt. En annan diktare Lars Wivallius från

Örebro skrev under 1600-talet en ”Klage-wijsa öfwer thenna torre och kalla

wåhr” – den instämmer vi inte heller i. Istället njuter vi i fulla drag av den

annalkande våren som Björkarnas stad erbjuder.

Tipsa gärna redaktionen!

Ledaren

ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström

adress InformationsenhetenUmeå universitet901 87 Umeå. Tel 090-786 50 00 (vx) Fax 090-789 99 95www.umu.se

redaktör Stefan Lybeck Tel 090-786 78 [email protected] [email protected]

redaktion Carina Dahlberg, Stefan Lybeck

redaktionsråd Kristina Sjögren, Barbro Renkel, Gunnel Grelsson, Dan Frost, Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Omslagsbild Mattias Pettersson

Stefan Lybeck, redaktör, [email protected]

Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet

Tryck Tryckeri City Umeå AB

Upplaga 5 200

Aktuellt vid Umeå universitetNummer 3 April 2008

Aktum • April 3/2008 3

[email protected]

Fler notiser och längre versioner finns på <www.anstalld.umu.se>.

School of EducationUniversitetsstyrelsen fattade den 20 febru-

ari ett inriktningsbeslut angående det ut-

vecklingsarbete som ska genomföras som

ett led i arbetet att bilda en School of Edu-

cation för området utbildningsvetenskap.

Vid rektorsmötet den 18 mars 2008

beslutade rektor att följande personer ska

ingå i styrgruppen för arbetet med School

of Education: professor Rune Åberg, ord-

förande, professor Johan Lithner, universi-

tetsadjunkt Ingegerd Zachrisson, Thomas

Wahlström och Viktor Ahlberg, Umeå stu-

dentkår, universitetsdirektör Jan-Erik

Ögren, sekreterare i styrgruppen.

I arbetsgruppen för forskning: profes-

sor Johan Lithner, ordförande, professorer-

na Widar Henriksson, Daniel Lindmark,

Ingrid Nilsson, Peter Sköld och Karin Tau-

be, docent Kirk Sullivan, Carolina Broman,

Carina Granberg och Johan Hansson,

Umeå studentkår, forskningssekreterare

Eva Lindgren, sekreterare i arbetsgruppen.

I arbetsgruppen för utbildning: universi-

tetsadjunkt Ingegerd Zachrisson, ordföran-

de, universitetslektorerna Jörgen From,

Catarina Rudälv och Signhild Lemar, do-

cent Svante Norrhem, universitetsadjunkt

Dag Österlund, Gabriella Bengtsberg,

Sofie Areljung och Viktor Ahlberg, Umeå

studentkår, Lars Lustig, biträdande univer-

sitetsdirektör, sekreterare i arbetsgruppen.

I arbetsgruppen för organisation: pro-

fessor Rune Åberg, ordförande, professor

Lisbeth Lundahl, universitetslektorerna Jan

Mannberg, Åsa NsonLindgren, universi-

tetslektorerna Görel Sandström och Tor

Söderström, universitetsadjunkt P A Sund-

baum, Thomas Wahlström och Joakim

Berglund, Umeå studentkår, universitetsdi-

rektör Jan-Erik Ögren, sekreterare i arbets-

gruppen.

Hemsida med information om School

of Education: <www.ledning.umu.se/aktu-

ellt/utbildningsvet.html>.

Gymnasieelever får läsa på Umeå universitetRektor har beslutat att universitetet ska ha

en positiv grundinställning till gymnasie-

Danmark stöder svensk forskningsanläggningDen danska regeringen har beslutat att ak-

tivt stödja Sveriges försök att få den stora

europeiska forskningsanläggningen ESS

(European Spallation Source) placerad i

Sverige. Det handlar om en så kallad parti-

kelaccelerator som skulle bli den största

forskningsanläggningen i Sverige. Kostna-

den under den tioåriga byggnadstiden har

beräknats till 13 miljarder kronor.

Källa: Utbildningsdepartementet

Internationella experter för utvärdering av Linnéstöd klaraLinnéstödet och därtill kopplade forskar-

skolor ska utvärderas vid tre tillfällen.

Arbetet med den första utvärderingen

av Linnéstöd har påbörjats. Det är organi-

sation, samarbete och ledarskap som

först utvärderas.

Beslut om eventuella konsekvenser

av den första utvärderingen kommer att

elevers möjlighet att läsa kurser parallellt

med sina gymnasiestudier, framför allt

inom ramen för deras fria val av kurser och

projektarbete. Parallelläsning ska alltid ske

med gymnasieskolans medgivande, och

att detta ska styrkas med ett intyg från

skolans rektor. Parallelläsning ska normalt

sett bara tillåts om eleven går sista året

i gymnasieskolan.

Rektorsbeslut om riktlinjer för fakultets-övergripande utbildningarRektor har fattat beslut om riktlinjer för

fakultetsövergripande utbildningar. Rikt-

linjerna behandlar:

– Handläggningsordning avseende att

inrätta, bjuda ut, ställa in, revidera eller

avveckla utbildningar.

– Kriterier för att inrätta, revidera eller

avveckla utbildningar samt för att besluta

om nollintag.

– Rekommendation avseende ansvar,

uppgifter och sammansättning för pro-

gramråd.

Från Ledningen

Från OmvärLden

fattas av Vetenskapsrådets och Formas

styrelser i juni 2008.

Utvärderingen genomförs av interna-

tionella experter, vilka är: Professor Guy

Neave (ordförande), Former Director of

Research, International Association of

Universities (IAU), Professor Louis Levy-

Garboua University Paris I, CNRS, Profes-

sor Leena Peltonen University of Helsinki,

Professor Pat O´Connor University of

Limerick, Professor Giancarlo Ruocco

University of Roma.

Källa: Vetenskapsrådet

Fyra framstående forskare invalda i KVAOlle Lindvall, Universitetssjukhuset i Lund,

Per-Olof Berggren och Catharina Larsson,

Karolinska Universitetssjukhuset, har valts

in i klassen för medicinska vetenskaper

(VII) och Mats Viberg, Chalmers tekniska

högskola, i klassen för tekniska vetenska-

per (VIII) vid Kungl. Vetenskapsakade-

mien, KVA.

Källa: Kungl. Vetenskapsakademien

Könsroller missgynnar kvinnliga forskareNu är det bevisat. Traditionella könsroller

minskar kvinnors möjlighet att göra karriär

i forskarvärlden. Det visar en studie vid

den europeiska forskningsorganisationen

EMBO.

Källa: Vetenskapsrådet

Konstnärligt campus ett steg närmareVisionen om ett Konstnärligt campus har

tagit ytterligare ett kliv framåt. Kommunen

har lovat att satsa mellan fem och sju

miljoner kronor per år på den konsthall/

det bildmuseum som ska ligga på campus.

Det formella beslutet fattas i kommun-

fullmäktige i juni, men kommunstyrelsens

arbetsutskott lovar redan nu, i formen av

en avsiktsförklaring, att kommunen ska

bidra med pengar. Löftet från kommunen

är en reaktion på de önskemål som Umeå

universitet lämnat in i form av ett brev.

Källa: Umeå kommun


inbLick i handLingspLanens prOjekT 12

Problemen är inte större vid Umeå uni-

versitet jämfört med något annat, snara-

re tvärt om, men universitetsledningen

anser att frågorna är viktiga för universi-

tetets utveckling.

Den första oktober började därför Mag-

nus Blomgren sin halvtidstjänst som ko-

ordinator för doktorandärenden och den

första december Gunnel Grelsson som

koordinator för studentärenden, båda

inom ramen för projekt nummer 12 i hand-

lingsplanen. Sedan tidigare finns det bara

några få universitet som inrättat liknade

tjänster.

– Egentligen är det två behov som man

tillfredsställer inom samma projekt. Det

är två olika grupper med skilda behov och

problem, menar Magnus Blomgren.

Men grundprincipen är den samma.

Koordinatorerna ska finnas som stöd för

att studenternas och doktorandernas rät-

tigheter och rättssäkerhet på bästa sätt ska

efterlevas och för att säkerställa att sam-

ma regler gäller inom hela universitetet.

– Diskussionerna började med stu-

dentkårernas studentfallsskrivelser som

också visade att studentärendena behand-

lades väldigt olika beroende på institu-

tions- eller fakultetstillhörighet, berättar

Gunnel Grelsson.

På sin andra halvtid fortsätter Mag-

nus som forskare på statsvetenskap med

Gunnel och Magnus – koordinatorer med uppgift att vägleda, råda och medlaStudenter och doktorander upp-

lever ibland att de behandlas felak-

tigt, att lagar och regler åsidosätts

och att de har svårt att få sina

röster hörda. Ibland kan situationen

vara den omvända, att institutio-

nens personal behöver stöd för att

hantera besvärliga student- eller

doktorandsituationer. Det är då

koordinatorerna kan kliva in.

inriktning mot politiska partier och EU

medan Gunnel jobbar med prov- och be-

dömningsfrågor vid beteendevetenskap-

liga mätningar.

Många ärenden går direkt från institu-

tionsnivå till central nivå utan att fakul-

teterna har någon kännedom om dem,

därför är en översyn av hur ärendena han-

teras på olika nivåer viktig. En stor del av

problemen beror också på okunskap om

lagar och förordningar.

– Jag kommer att jobba mycket med

information till lärare och studenter, sä-

ger Gunnel.

Studentkoordinatorn finns till både

för lärare och för studenter.

– Jag ska fungera som lots för båda

parter genom regelsystemet och hänvisa

vidare till jurister och råd eller kommit-

téer av olika slag om det behövs.

Doktorandkoordinatorns roll är del-

vis annorlunda.

– Jag jobbar också med regelverk och

tillämpningar av lagar men jag kan även

gå in och agera i enskilda konflikter. Dok-

torandens roll är många gånger oklar.

Ibland betraktas de som anställda, ibland

som studenter samtidigt som de själva

också kan vara lärare. Det är en komplex

sits som också avspeglar sig i regelverket,

säger Magnus.

Magnus har redan fungerat som med-

lare i omkring 15 konflikter.

– Det handlar ofta om att samarbetet

mellan handledaren och doktoranden inte

fungerar och det kan vara svårt för pre-

fekten att lösa situationen. Sådana gång-

er kan jag gå in som medlare och förkla-

ra vilka regler som gäller. Ibland kan det

vara en institution som kontaktar mig för

att de har problem med en doktorand som

inte fungerar.

Han tror att det finns ett uppdämt be-

hov av funktionen.

– Problemet med skuggdoktorander

och märkliga stipendiefinanseringar är

inte borta. Ännu är det ganska få som

känner till att jag finns. Jag är lite rädd

att denna artikel blir som att öppna Pando-

ras ask.

Trots att Magnus förväntade sig att

det skulle finnas en del problem så har

han blivit förvånad och ibland förskräckt

av det han har mött.

– Jag trodde inte att det skulle vara så

att doktorander kom och begärde att få

vara anonyma för att de är rädda för att

drabbas av repressalier och att det fanns

handledare med så bristfällig moralisk

uppfattning som det visat sig.

Bild Mattias Pettersson

Text Carina Dahlberg


– Fakultetsgranskning är universitetsledningens och rektors in-

strument för uppföljning av fakulteternas kvalitetssystem och

syftar till att ge underlag för fortsatt utveckling av kvalitetsarbe-

tet och att ge tillfälle till spridning av goda exempel, inleder Bengt-

Ove Boström, rektorsråd med ansvar för kvalitetsfrågor vid Gö-

teborgs universitet och universitetslektor i statsvetenskap.

Bengt-Ove Boström har under senare år genomfört fyra

fakultetsgranskningar vid Göteborgs universitet. Objekt för

denna kollegiala granskning har varit i kronologisk ordning:

Sahlgrenska akademin, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Na-

turvetenskapliga fakulteten och UFL – Utbildnings- och forsk-

ningsnämnden för lärarutbildning vid Göteborgs universitet.

Just nu pågår en fakultetsgranskning vid IT-universitet i Göte-

borg – en verksamhet som utgör ett samarbete mellan Göte-

borgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

– Granskningen måste ses som en lärandeprocess. Vi kan

jämföra den med en disputation, alla kan lära sig något av den-

na process, både granskaren och de granskade. Syftet med

granskningen kan sägas var tudelat: dels innebär den en kon-

troll, dels innebär den ett ömsesidigt lärande – bland annat ge-

nom att goda exempel lyfts fram. Vi kan kalla det en form av

kunskapsöverföring. I grunden måste alla ha ett helhetsper-

spektiv och vara medvetna om att huvudsyftet med granskning-

en är att utveckla hela verksamheten och på sätt skapa ökad ge-

menskap, fortsätter han.

Återkoppling är ett nyckelord i sammanhanget, dels spon-

tana, muntliga kommenterar och dels den skriftliga rapporten.

Fakultetsgranskning på gång:

Fakulteterna bedömer varandras kvalitetsarbeteNu stundar inom kort Umeå universitets första fakultetsgranskning.

– Syftet med fakuktetsgranskningar kan

sägas vara tudelat: dels handlar det om

kontroll och dels handlar det om ett

ömsesidigt lärande – bland annat genom

att goda exempel lyfts fram, förklarar

Bengt-Ove Boström, rektorsråd med

ansvar för kvalitetsfrågor vid Göteborgs

universitet och universitetslektor i stats-

vetenskap.

En granskning följs upp ett år senare, då undersöks vilka åtgär-

der som vidtagits med anledning av den gjorda granskningen.

– Studenterna har en viktig roll. De framför ofta befogad kri-

tik om till exempel olika kunskapskrav från olika institutioner.

Min erfarenhet är att de som får kritik, ofta är medvetna om

bristerna och tar dessa påpekanden som incitament för att göra

förändringar, säger Bengt-Ove Boström, som också fungerar

som expert åt Högskoleverket, HSV, när det gäller bedömning-

ar av kvalitetsarbete.

Redan i mitten av april genomförs den första fakultetsgransk-

ningen vid Umeå universitet, då den teknisk-naturvetenskap-

liga fakulteten får besök av granskare från andra fakulteter.

Aktum återkommer i nästa nummer med rapport.Text Stefan Lybeck



– Vadan detta ovanliga initiativ? frågar

sig Aktum och våra kloka läsare.

Bakgrunden är i korthet följande: Uni-

versitetslektor Olle Stjernström håller en

lätt provokativ föreläsning i kulturgeo-

grafi i det ädla syftet att väcka och enga-

gera sina studenter. I slutet av föreläs-

ningen glider diskussionen in på ”mag-

ra” scheman och inställda exkursioner.

Lektorn fortsätter i sin aningen provoka-

tiva stil och undrar retoriskt om inte re-

sursfördelningen i högskolesystemet är

en angelägnare fråga än kodade tentor.

Efter en animerad diskussion i lokalen

utbrister lektor Stjernström i denna spon-

tana fråga:

– Vad gör kåren? Denna måhända mång-

tydiga fråga når via den klassiska mun

till mun-metoden och sedvanliga verba-

la, sociala kontakter fram till Karolina

Lindkvist, utbildningsbevakare och andra

vice ordförande i Umeå studentkår. Hon

tar omedelbart kontakt med Olle Stjern-

ström och efter en längre diskussion , där

båda är rörande överens, erbjuds Olle

att ”praoa” en dag på Umeå studentkår –

för att visa vad kåren gör.

Universitetslektor Olle ”prao” hos Umeå studentkårUniversitetslektor Olle Stjern-ström från kulturgeografiska institutionen har ”praoat” en dag hos Umeå studentkår.

Olle tackar ja till erbjudandet och börjar

dagen med att vara med på presidiets

möte. Där diskuterar man, under ledning

av ordförande Joakim Berglund, bland

annat sina nya lokaler i Samhällsvetar-

huset, studenternas dag den 2 april, Hög-

skoleverkets nya arbetsmarknadsbarome-

ter, SFS:s senaste möte i Stockholm och

Umeå-studenternas minskande intresse

att läsa utomlands. Därefter går ordet till

”praon” Olle Stjernström:

– Studenterna är den viktigaste poli-

tiska påtryckningsgruppen vid Umeå uni-

versitet. Därför vill jag väcka debatt och

skapa engagemang hos dem. Bland an-

nat vill jag att studenterna ska reagera

mot vårt nuvarande resursfördelnings-

system, som gör att studenterna inom den

humanistiska fakulteten och den sam-

hällsvetenskapliga fakulteten får allt min-

dre undervisning. Detta innebär en grad-

vis sänkning av kvaliteten i utbildningen

och en kunskapsförlust för studenten. Jag

kan garantera att ingen lärare vill vara

med om detta, utan gör allt för att upp-

rätthålla både ambitionsnivå och kvali-

tetsnivå. Här måste studenterna ställa

Utbildningssamordnare Karolina Lindkvist,

Umeå studentkår, i samspråk med sin

”prao”, universitetslektor Olle Stjernström,

kulturgeografiska institutionen.

hårdare krav och engagera sig student-

fackligt. I samband med den här diskus-

sionen ställde jag vid en föreläsning frå-

gan: Vad gör kåren? Och därför är jag

här.

”Handledare” Karolina Lindkvist ser

Olles ”prao” som ett konkret svar på hans

fråga:

– Umeå studentkår gör givetvis en

mängd saker. Själv jobbar jag praktiskt

taget dygnet runt. Vi studenter inser gi-

vetvis att vi delar våra problem med uni-

versitetets lärare och forskare. Därför

samarbetar vi kontinuerligt med bland

annat fackföreningen Saco/Sulf och uni-

versitetets ledning.

Ordförande Joakim Berglund får, som

sig bör, sista ordet:

– Alla är välkomna hit till oss. Följ gär-

na Olles exempel och gör ett kortare el-

ler längre studiebesök hos Umeå student-

kår. Vi ser gärna att minst en person från

varje institution här på universitetet be-

söker oss.

Text Stefan Lybeck



– Nätverket skapades den 1 januari 2003 med Malmö högsko-

la som värdlärosäte, tre år senare tog Umeå universitet över.

Det övergripande syftet med nätverket är att verka för tillväxt

av forskning och forskarutbildning inom ämnet svenska med

didaktisk inriktning, inleder Berit Lundgren, universitetslektor

vid institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

i lärarutbildningen och ansvarig för information och marknads-

föring av nätverket.

Vetenskapsrådet (VR) har anslagit 350 000 kronor per år i

tre år för uppbyggnad och utveckling av nätverket, som admi-

nistreras av en styrelse bestående av Berit Lundgren, professor

Anders Sigrell och universitetslektor Anders Persson. Tillsam-

mans representerar dessa de tre ämnesområden som kan sägas

utgöra svenskämnets kärna, nämligen svenskämnets didaktik

(fakulteten för lärarutbildning), nordiska språk (institutionen

för språkstudier) samt litteraturvetenskap (institutionen för

kultur- och medievetenskaper). Didaktisk forskning inom svensk-

ämnet famnar allt från barns tidiga skriftspråkslärande till ung-

domars lärande inom ett vidgat textbegrepp.

– Vi arbetar idag på fyra olika fronter. Varje år har vi en kon-

ferens, där aktuell forskning presenteras. Plenarföreläsarna

kommer från Danmark, Norge, Finland och Sverige. Alla före-

läser på svenska. En konferensvolym utges årligen med utval-

da presentationer. Konferensen år 2006 hölls i Umeå. Konfe-

rensen år 2008 kommer att hållas i Uppsala, fortsätter Berit

Lundgren.

Work shops utgör front nummet två, där forskare från hela

Sverige inspirerar och uppdaterar varandra för att se inom vil-

ka fält man kan bedriva gemensam forskning. Ett gemensamt

forskningsprojekt – Den skönlitterära texten i skola och lärar-

utbildning – Om läsning och litteraturundervisning – pågår

redan under ledning av Lena Kåreland, professor i litteraturve-

tenskap vid Uppsala universitet.

– Front tre är att vi skapat en egen hemsida: <www.educ.

umu.se/forskning/smdi/index.html>.

Där informerar vi om projekt och forskning inom fältet som

är aktuella. Sist, men inte minst, arbetar vi med att sprida in-

formation om forskning till lärare på alla stadier i skolan, til-

lägger Berit Lundgren. Som ett led för att sprida information

och kunskap om forskning samarbetar Berit Lundgren med Re-

gionalt utvecklingscentrum, RUC.

Umeå universitet värd för Nationella nätverket för svenskämnets didaktikNätverket för forskning och forskarutbildning i svenska med didaktisk inriktning (Smdi) har numera sitt säte vid Umeå universitet.

Avslutningsvis kan vi tillägga att nätverket varje år har sitt

styrelsemöte i Villvattnet nära Burträsk. Valet av denna exklu-

siva plats beror på att professor emeritus Rolf Hedquist, en

av initiativtagarna till detta nätverk, bor och verkar därstädes.

Styrelsen får varje gång också chansen att bekanta sig med

Hedquists framgångsrika hästar.Text Stefan Lybeck


– Naturligtvis känns det stimulerande att Umeå universitet är värduniversitet för det

nationella nätverket för svenskämnet didaktik i tre år, säger Berit Lundgren, universitets-

lektor vid institutionen för svenska och samhällsvetenskap, som fått ansvaret för att

synliggöra nätverket.


Elham Pourazar läser tredje året på politices magisterprogram-

met vid Umeå universitet. Hon försöker nischa sin utbildning

mot internationell utveckling genom inriktningen mot statsve-

tenskap och nationalekonomi. Första gången Elham besökte

sin moster i Toronto fascinerades hon av den multikulturella

atmosfären. När det blev dags för utbytesstudier så var Toron-

to därför ett givet alternativ. York Universitys statsvetenskap-

liga institution är dessutom känd för att vara bra.

– Jag trivs jättebra, universitetet är stort och kursutbudet

enormt, så här finns definitivt något för alla, berättar Elham.

York International och nations- och intresseföreningarna är

väldigt aktiva så möjligheten att möta likasinnade är stor.

– Jag har fått vänner från världens alla hörn. Mina närmas-

te vänner har ursprung i Pakistan, Italien, Libanon, Hong Kong

och Indien. Det är jättespännande, försäkrar hon.

Just nu studerar Elham Multilateralism, Local to Global: City

and Nation in the Age of Globalization, Health Economics och

Economic Policy in Developing Countries. Det är alla kurser i

statsvetenskap och nationalekonomi med mer eller mindre fo-

kus på internationell utveckling, globalisering och 2000-talets

politiska och ekonomiska agenda.

På fritiden tränar hon på gymmet på campus, promenerar i

Chinatown eller försöker nyttja Torontos geografiska läge. Hit-

tills har det blivit besök i Quebec City för vinterkarnevalen och

firandet av stadens 400-årsjubileum, och en resa till New York

och världsmetropolens gigantiska utbud.

Vid sidan av studier och studentliv är Elham en av flera stu-

denter runt om i världen som skriver krönikor för Svenskt nä-

ringsliv. Här berättar hon om sin vardag som Yorkstudent.

– Skrivandet är väldigt fritt och därför är de olika skildring-

arna personliga och roliga att läsa. Själv försöker jag reflektera

över studier och studentliv för att finna inspiration till mina

krönikor.

I höst är Elham tillbaka i Umeå för att slutföra sina studier.

I framtiden vill hon arbeta med internationell utveckling. Hon

är främst intresserad av hur ekonomi och politik påverkar kvin-

nor, barn och mänskliga rättigheter i utvecklingsländer.

– Förra sommaren var jag i Tanzania och jag känner att den

afrikanska kontinenten är en plats som jag vill återvända till, men

oavsett vilken region jag väljer att inrikta mig på är jag fast be-

sluten att på ett eller annat sätt arbeta med utvecklingsfrågor.

Text Anette Olofsson

Namn: Elham PourazarÅlder: 22 årStuderar: Politices magisterprogrammet, med inriktning mot statsvetenskap och nationalekonomiBor i: Umeå men just nu i TorontoIntressen: Umgås med mina vänner och min familj, njuta av vardagen, träna, lära av livetElhams krönika på Internet: www.svensktnaringsliv.se/fragor/utbyteskorrespondenterna/article42774.ece

Umeåstudent i Toronto – krönikör för Svenskt näringsliv

Umeåstudenten Elham Pourazar är utbytesstudent i Toronto. Vid sidan av studier och studentliv skriver hon också krönikor för Svenskt näringsliv.

Elham Pourazar kände sig snabbt hemma i Toronto.


En svensk klassiker, som funnits sedan

år 1972, består idag av följande stora

svenska långlopp: Vasaloppet på skidor

(90 km), Vätternrundan på cykel (300

km), Vansbrosimningen (3 km) och Li-

dingöloppet (30 km). Hit borde fogas Ke-

mistafetten.

– Visst, säger stafettgeneral Kenneth

Österlund, som hållit i rodret för stafet-

ten de senaste 15 åren. Med tanke på att

denna fantastiska stafett föddes för 42 år

sedan, borde detta vara ett givet faktum

att den skall ingå bland svenska klassi-

ker. Men det kommer, det kommer.

Han får omedelbart medhåll av Tor

Ny, professor i medicinsk kemi, som till-

lägger:

– När jag som ny och ung student, bör-

jade läsa kemi år 1969, var det obligato-

riskt att åka Kemistafetten. I mitt lag in-

gick ungdomarna Sven Bergström och

Kemistafetten åter succéKemistafetten är en verklig klassiker, som borde ingå i det berömda idrottsbegreppet en svensk klassiker.

Tord Hagervall, numera professor res-

pektive universitetslektor i molekylärbi-

ologi.

Årets upplaga av Kemistafetten lock-

ade 17 lag, med vardera fyra åkare. I för-

handstipsen som vinnare nämndes lagen

Loket (Lokalförsörjningsenheten), som

vann ifjol, och Akademiska Hus. De se-

nare avgick med segern. I fyrspann/slag-

skepp var Black Pearl storfavoriter – ef-

tersom de var enda startande i denna uni-

ka klass. Vädret kunde ha varit bättre,

men detta kompenserades med råge av

den goda stämningen, den internationel-

la atmosfären och den delikata varmkor-

ven, som huvudarrangören Akademiska

Hus bjöd på.

Nämnas bör också att externa media

för första gången var på plats för att rap-

portera om Kemistafetten. Trägen vin-

ner, med andra ord. Definitivt värt att no-

tera är även att doktoranden Ola Sund-

man övertagit professor emeritus Lage

Petterssons nobla vana att åka stafetten

elegant klädd i slips.

Resultat: Lag:1. Akademiska Hus2. Loket3. Om ni åk – så gå vé

Herrar:Sven-Erik Harr, Akademiska Hus.Henrik Stenvall, Loket (Lokalförsörjning-en). Åke Gustafsson, Akademiska Hus.

Damer:Anna GåvelsKarlsson, Loket (Lokalför-sörjningen). Annelie Olofsson, Medkem.Tina Jonsson, Omni, UBI AB.

Bergspriset: Åke Gustafsson, Akademiska Hus.

Medelmåttan: Torbjörn Karlsson, Till oorgans minne.

Fyrspann/Slagskepp:Black Pearl.

Text Stefan Lybeck


Starten av Kemistafetten på campus är minst

sagt imponerande, nästan i klass med det som

utspelas i Sälen första helgen i mars.


Miljöveckan på campus – innehållsrik, mångfasetterad, tanke-

väckande – präglades av den allt överskuggande frågan: Hur

skapa hållbar utveckling?

Författarna Stefan Edman, i grunden biolog, och Martin Lön-

nebo, biskop emeritus, diskuterade den frågan utifrån sin nya

bok ”Jordens och själens överlevnad”, som är ”science fiction-

brevväxling” från år 2018. En bok där författarna blandar fan-

tasi och fakta, kunskap och tro, drömmar och katastrofer.

– Först vill jag varna för både överdriven optimism, där man

lättvindigt säger att allt ordnar sig, och för domedagspessimism.

Själv följer jag den finlandssvenske filosofen Georg Henrik von

Wright och tror på den provokativa pessimismen, som ifråga-

sätter både politiker och näringslivsfolk. Jag kallar mig ”possi-

bilist”, efter engelskans ord ”possible” som betyder möjlig, be-

rättade Stefan Edman.

Hans berättarkollega Martin Lönnebo vill se ett samspel mel-

lan den inre, andliga miljön och den yttre, konkreta miljön:

– De två polerna vetenskap och religion måste hjälpas åt för

att lösa dagens obalans. Vi måste ställa oss de existentiella frå-

gorna om varför vi är här, vad är livets mening, vad är skönt,

vad är rätt, vad är sant, vad är gott och vad är heligt? Själv kal-

lar jag mig esse-ist, efter det latinska verbet esse, vilket betyder

att vara. Att vara är det viktigaste och kommer före att göra, att

synas och att äga.

De båda författarna, som nu är ute på en landsomfattande

turné för att lansera sin nya bok, sammanfattade sitt budskap

enligt följande:

Jordens och själens överlevnad– Miljövecka på campus

Varje barn vet att Jorden svettas av feber.Men vad gör vi åt detta?

– Vi, det vill säga mänskligheten, befinner sig i en roddbåt. Med

två åror – teknikens åra och etikens åra – ror vi båten framåt.

Använder vi bara den ena, exempelvis teknikens åra, kommer vi

bara att ro runt, runt. Vi måste balansera teknikens framsteg med

aspekter som livsstil, etik, moral och solidaritet. I vårt framtida

samhälle måste också mer plats finnas för kultur, konst, musik

och litteratur.

Miljöfrågor ur ett ekonomiskt perspektiv var rubriken på Runar

Brännlunds föreläsning. Han är professor i nationalekonomi vid

Umeå universitet. Runar Brännlund säger så här om sambandet

och samspelet mellan miljö och ekonomi:

– Kunskap om det ekologiska systemet är nödvändig, men

inte tillräckligt. Kunskap om det ekonomiska systemet är nöd-

vändig, men inte tillräckligt. Blott kunskap om dessa två sys-

tem tillsammans är tillräckligt och rätt verktyg för att hitta den

bästa lösningen för hållbar utveckling i framtiden.

Runar Brännlund menar, kort uttryckt, att vi måste sätta

pris på det prislösa – exempelvis luft, utsikt, natur och miljö –

för att kunna värdera detta. Med andra ord behöver vi verktyg

för att göra samhällsekonomiska kostnads- och intäktsanalyser

även när det gäller miljön. Vi måste ha underlag för att balan-

sera nytta och kostnad.

Text Stefan Lybeck

Bild Bent Christensen & Mattias Pettersson

Universitetslektor Bent

Christensen från institutio-

nen för ekologi, miljö och

geovetenskap, kallad EMG,

talade om artrikedom,

symbios och konsumtion –

och visade bilder från tropis-

ka ekosystem.


De tropiska regnskogarna är de i särklass mest artrika ekosystem vi har på Jorden.


Hälsodagen inleddes med att prorektor Åsa Ber-

genheim och Stig Wall, professor i epidemiolo-

gi och folkhälsovetenskap vid institutionen för

folkhälsa och klinisk medicin, försökte definie-

ra vad begreppet ”hälsa” egentligen är.

– Hippokrates och Platon definierade häl-

sa som helhet. Senare antika filosofer pratade

om balans och harmoni bland de fyra elemen-

ten eld, luft, jord och vatten. Under 1800-ta-

let, då den moderna medicinska forskningen

föddes, menade man att hälsa var frånvaro av

ohälsa, det vill säga sjukdom, konstaterade

prorektor Åsa Bergenheim, professor i idéhis-

toria.

Både Stig Wall och Åsa Bergenheim hänvi-

sade till WHO:s definition från 1949, då man

Hälsodag för kropp och själHälsodagen på campus är en lisa för både kropp och själ. Det breda utbudet sträcker sig från musik och mat, via tipspromenader och föreläsningar, till yoga och stretchning.

fastslog att hälsa var lika med psykiskt, fysiskt

och socialt välbefinnande.

– Utopia, sammanfattade Stig Wall. Mer

realistiskt i dagens värld är att se hälsa ur ett

globalt och internationellt perspektiv. Motto

för överlevnad måste vara att tänka globalt och

att handla lokalt. Hälsa idag handlar mycket

om de klimatförändringar vi står inför. Allt på-

verkas: luft, mat och vatten. Den största skur-

ken är fattigdomen. Vi vet att välbefinnande

ökar människors livslängd. I Sverige har med-

ellivslängden ökat med 20 år de senaste 50

åren.

Vid en station bjöd Susanne Edenor på klas-

sisk yoga. Hon är utbildad och yrkesverksam

yogalärare i Umeå sedan sju år.

Carolina Miskovsky sjöng bland annat en av

Bob Dylans tidigare sånger. Hon betraktar sig

själv som en glad människa, men sjunger och

spelar melankolisk musik.

– Kul, intressant och nyttigt, konstaterade stu-

denterna Maria Djerfsten och Lina Söderberg,

som båda läser andra terminen på personal-

vetarprogrammet.

Hälsodagen, som arrangerades för första

gången, bjöd som sagt på ett digert och mång-

facetterat smörgåsbord av föreläsningar, pro-

va på-aktiviteter, filmer, utställningar, mat och

poesi. Sångerskan Carolina Miskovsky både

inledde och avslutade den innehållsrika dagen.

Hälsodagen är för övrigt ett samarrangemang

mellan Studenthälsan, studentprästerna och

studentkårerna vid Umeå universitet och

SLU.

– Vårt mål med dagen är att studenter ska

uppmuntras och inspireras att göra egna häl-

sosamma val, som främjar deras egen hälsa,

säger Jeanette Lundberg, arrangör och folk-

hälsovetare vid Studenthälsan.

Text Josefin Wallenå och Stefan Lybeck



När lokalvårdarna vid Universitetsservice gav

sin syn på hur miljöarbetet kan förbättras kom

man fram till att det är två problem med de pap-

perskorgar som finns idag. Ett problem är att

alla sopor blandas i samma kärl.

– I dag hamnar tuggummin och bananskal

på samma ställe som återvinningsbart papper.

De nya papperskorgarna ska leda till att pappe-

ret blir renare för att det ska bli möjligt att åter-

vinna, förklarar Umeå universitets miljösamord-

nare Åsa Bäckström.

Ett annat problem är att lokalvårdarna mås-

te ”gnussa” upp plastpåsarna för att kunna sät-

ta dem i papperskorgen. Ett moment som med

tiden ger förslitningsskador på fingrarna.

Åsa Bäckström började leta efter ett kärl som

kunde förbättra båda dessa problem och hon hit-

tade så småningom en skräpbehållare på hjul med

ett utrymme för papper, ett för papper med lim

på som kuvert med mera och ett utrymme för

kladdigt skräp. Det kladdiga stoppas i mindre

plastpåsar som sitter på behållaren, påsar av den

typ som brukar finnas på tåg och som man drar

Papperskorgar för källsortering testasUniversitetsservice arbetar för att bedriva ett effektivt miljöarbete. Tanken är att

enheten ska få en miljöcertifiering. Ett led i arbetet är att öka källsorteringen och

därför görs ett försök med nya papperskorgar.

I Kontorsbutiken finns redan en hel

del miljövänliga produkter.

– Vi pratar ofta med våra leveran-

törer om hur viktigt det är att de tar

fram nya miljövänliga produkter, sä-

ger Berith Johansson på Kontorsbuti-

ken.

Hon påpekar att miljövänliga pro-

dukter, för några år sedan, var myck-

et dyrare än andra produkter. Det är

något som har förändrats.

– Nu är det inte alls på det sättet.

Till exempel rättvisemärkt kaffe ligger

bra till i pris, menar Berith.

Kontorsbutiken har nästan halverat

sin förbrukning av kopieringspapper.

– Tidigare skrev vi alltid ut två ex-

emplar av beställningar av kopior. Nu

behöver vi, genom att vara lite fiffiga,

bara skriva ut en, säger Berith stolt.

Hon beskriver hur Kontorsbutiken

ideligen förbättrar sitt miljöarbete. Till

exempel genom att köra ut leveranser

färre gånger varje vecka, genom att

källsortera, samla batterier i lådor,

stänga av datorer och släcka belysning-

en vid hemgång…Text Anette Olofsson


Kontorsbutiken på hugget i miljöarbeteKontorsbutiken är en del av

Universitetsservice och ingår

också i certifieringsarbetet.

Här arbetar personalen ständigt

för att göra förbättringar på

miljöområdet.

Åsa Bäckström, miljösamordnare och

Berith Johansson på Kontorsbutiken, är

entusiastiska över universitetets

miljöarbete.

ut med ett enkelt handgrepp. Därmed ska det vara

slut på ”gnussandet” och slut på banankladd i pap-

persskräpet.

Åsa tror inte att det kommer att vara några

problem att få universitetets medarbetare att sor-

tera sitt skräp.

– Vi är ju vana att göra det hemifrån nu så jag

tror att det kommer att gå fint, säger hon.

Just nu pågår ett försök med skräpkärlen. Det

är tio medarbetare på universitetsledningens

kansli som är testpatrull fram till sommaren. De

tömmer själva sina pappersbehållare i ett större

kärl ute i korridoren och de kärlen hämtas sedan

av husteknikerna till miljörummet. Om någon

månad ska arbetet utvärderas.

– Om det visar sig vara ett bra kärl så är det

möjligt för varje verksamhetsansvarig att köpa

in dem, säger Åsa.

– Dessutom ska en annan typ av skräpkärl tes-

tas av ett tiotal personer på kansliet på teknisk-

naturvetenskaplig fakultet. Det kärlet har inte den

lilla behållaren för kuvert och post it-lappar och

dylikt. Text Anette Olofsson

Högskolan ska, enligt styrdokumenten,

ägna sig åt utbildning och forskning.

Trots detta har pedagogiska frågor, och

betydelsen av pedagogisk skicklighet,

inte uppmärksammats så mycket som de

borde, med tanke på deras centrala roll i

universitetens verksamhet. För ett för-

bund som heter ’Sveriges universitetslä-

rarförbund’ (SULF) är det viktigt att hög-

skolepedagogiken diskuteras, och

utvecklas, och vi håller därför på att utar-

beta ett program för ’universitetslärares

pedagogiska utveckling och meritering’.

Beträffande anställning som professor

och lektor säger högskoleförordningen

att ”lika stor omsorg skall ägnas pröv-

ningen av den pedagogiska skicklighe-

ten” som prövningen av andra meriter.

Vad gäller vetenskaplig skicklighet finns

en tradition av att sammanställa, värdera

och bedöma sådana meriter, medan det

inte finns en inarbetad praxis för hur den

pedagogiska skickligheten ska granskas

och bedömas. Vid anställningar inom lan-

det skulle rättstryggheten öka om vi

hade likartade processer och kriterier för

skicklighetskrav, dokumentation och be-

dömning. Samtidigt är det viktigt att

bredden, och komplexiteten, i de peda-

gogiska kunskaperna uppmärksammas,

så att inte ’pedagogiska meriter’ definie-

ras för snävt. På många håll i världen, ex-

empelvis Storbritannien, har man kommit

långt med utvecklandet av pedagogiska

meritportföljer. Också för att öka lärar-

mobiliteten (i Bolognaprocessens anda)

bör vi i landet sträva efter att högskole-

pedagogik, och bedömning av och belö-

ning för högskolepedagogiska meriter,

utvecklas i takt med omvärlden.

Ingmarie Mellenius

Barbro Biström

Saco/Sulf


I slutet av februari utsåg rektor Göran Sandberg Marianne

Sommarin till vicerektor med ansvar för forskningsutveckling

och forskningsutvärdering.

Marianne Sommarin är professor i växtbiokemi, hennes forsk-

ning handlar främst om reglering av växters näringsupptag.

– Enkelt uttryckt handlar det om hur man kan förbättra väx-

ters tillväxt under dåliga, stressade, förhållanden som exempel-

vis vid kyla eller på näringsfattiga jordar. Jag studerar även

växtcellens reglering av kalcium. All min forskning sker på mo-

lekylär nivå, förklarar hon.

Hennes egen uppväxt skulle, möjligen lite krystat, kunna

beskrivas som en mänsklig parallell till hennes forskning. Som

Vicerektor med fokus på forskning och naturMarianne Sommarin kan beskrivas som en av forskningsvärldens dolda makthavare. Hon har under många år deltagit i beredningsarbetet av tusentals forskningsansökningar. Nu har hon fått rektors uppdrag att flytta fram Umeå uni-versitets forskningsposition.

månadens prOFiL Namn: Marianne Sommarin

Yrke: professor i växtbiokemi

Ålder: är just nu 56 år

Aktuell: vicerektor med ansvar

för forskningsutveckling och

forskningsutvärdering


dotter till en telekommissarie med upp-

gift att automatisera Sverige, rycktes hon

gång på gång upp ur sin miljö för att plan-

teras om på en ny ort. Hon föddes 1951

i Uddevalla. Några år gammal flyttade

hon till Umeå och Hedlunda där hon lär-

de sig uppskatta tjusningen med att åka

skidor och skridskor. Sedan blev det tre

år i Vilhelmina innan det blev dags för ett

nytt uppbrott och flytt till Vara som efter

ytterligare tre år byttes till Helsingborg.

– Jag började realskolan i Vara men

hamnade i en sjundeklass i grundskolan

när vi flyttade till Helsingborg. Det var

en stor omställning, där trodde de att

jag var en av lärarna, säger hon med ett

skratt.

De många uppbrotten har påverkat hen-

ne och hon säger att hon nog är ganska

rotlös trots att hon under sin tid som vux-

en bott i Lund i närmare 38 år.

– Men under den tiden har jag rest

mycket både i Sverige och utomlands. Be-

redningsuppdraget innebar en del tid i

Stockholm. När jag sedan blev invald i Ve-

tenskapsrådets ämnesråd ökade den tiden

ytterligare. Arbetet var mycket lärorikt.

Jag fick bland annat en inblick i hur ve-

tenskaplig utvärdering av internationella

starka forskningsmiljöer går till.

Hon läste naturvetenskaplig linje på

gymnasiet och flyttade sedan till Lund för

att läsa kemi och biologi. Men egentligen

var hon lika duktig och intresserad av

språk.

– Men det gav mig inte samma utma-

ning som kemin och biologin, dessutom

hade jag redan då ett stort naturintresse.

Karriären fortsatte med doktorand-

studier i biokemi.

– Det var inom det animala området

men så fort jag var klar rekryterades jag

över till växtsidan. Utvecklingen inom

bioområdet har varit explosionsartad.

Växtforskarna behövde kunskap om pro-

cesser i membraner, och det kunde jag

bidra med, säger hon när hon förklarar

övergången från djur till växter.

Parallellt med sina studier och sin forsk-

ning har Marianne alltid varit djupt en-

gagerad i något vid sidan om. Under ti-

den i Kemiska föreningen i Lund var hon

bland annat kassör.

– Det var en oerhört rolig tid.

Men efter några år slutade hon med

festfixandet och engagerade sig istället

fackligt för doktorandernas villkor för att

slutligen lägga all kraft på att etablera sig

som forskare.

– Jag bestämde mig för att om jag, fem

år efter doktorsexamen inte hade lyckats

så skulle jag lämna forskarvärlden.

Men det blev aldrig aktuellt för 1989,

i slutet av femårsperioden, hade hon fått

en särskild forskartjänst. I januari 2000

utsågs hon till professor vid Lunds uni-

versitet.

– Sedan 2003 har jag också forskat

vid Umeå universitet på halvtid, vid den

teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

och Umeå Plant Science Centre.

Hon har haft närmare 20 doktoran-

der, för närvarande handleder hon 4.

– Jag har haft väldigt bra doktorander

och postdoktorer. Jag är en sådan som är

inne på labbet varje dag för att kunna föl-

ja doktorandernas arbete och diskutera

experimenten – ett roligt arbete.

Därför var det inte heller förvånande

att valet föll på henne när det gällde att

utse en studierektor för en nationell fors-

karskola inom växt- och skogsbioteknik

och att hon nu är samordnande studie-

rektor för Umeå universitets VR-finan-

sierade forskarskola vid Kemiskt-biolo-

giskt centrum.

– Strategiska forskningsstiftelsens fors-

karskola var en av de första i landet. Den

blev en viktig knutpunkt för både forska-

re och doktorander, konstaterar hon.

Vid sidan av labbet betyder naturen väl-

digt mycket för henne.

– En sommar utan ett besök i Bohus-

län är ingen sommar. Innan jag flyttade

hit var jag också tvungen att uppleva rik-

tig vinter ibland och åkte därför många

gånger till Jämtlandsfjällen. En av förde-

larna med Umeå jämfört med Lund är

just att man kommer så lätt ut i natu-

ren.

Vicerektorsuppdraget omfattar 50

procent.

– Den största delen av tiden kommer

jag att lägga på att se till att de utvärde-

ringar och utlysningar som ska göras,

inom de starka forskningsområdena och

vid inrättandet av karriärbidrag och bi-

drag till excellenta forskare, utformas på

bästa sätt.

– Det är viktigt att vi vet vad univer-

sitetets forskare är bra på. Jag anser att

det är avgörande för vår framtid att vi

lyckas hålla kvar, men även rekrytera,

duktiga forskare i Umeå. Det är också

nödvändigt att skapa en kritisk massa för

att forskningen ska utvecklas. Umeå uni-

versitet har redan i dag ett gott rykte men

ett problem är att det ligger där det lig-

ger och att många inte är beredda att flyt-

ta hit.

Kringflackandet och alla uppdrag gör

att Marianne inte får så mycket fritid över

men förutom skogspromenader kopplar

hon gärna av med vänner eller en deckare.

– En god köttbit eller varmrökt röding

och ett gott glas vin, är inte heller så

dumt.

Text Carina Dahlberg


månadens prOFiL


Till hösten lägger regeringen fram sin första forskningsproposition. I stort sett alla, politiker, det svenska näringslivet och givetvis universi-tetsföreträdare, förespråkar stora ekonomiska tillskott. Det finns i prin-cip enighet i att Sverige bör satsa en procent av BNP på forskning och ut-veckling. Förslag till fördelning inför forsknings- och innovationsproposi-tionen är en sak som diskuteras dag-ligen i vår sektor. Globaliseringsrå-det som har stor politisk legitimitet har räknat på vilka tillskott som kommer att behövas för att uppnå enprocent-målet. Man diskuterar att det måste till en årlig ökning på 15 procent tills målet är nått. I resurser motsvarar detta ett tillskott på 14,5 miljarder 2012 relativt 2008. Detta är en ofantlig summa! Förmodligen kommer man från politiskt håll att vilja räkna med en del av den militä-ra forskningen såväl som de resurser som kommuner och landsting lägger på forskning när man slutligen be-räknar enprocents-målet.

I runda slängar så kommer man då att sänka målet med 4 miljarder vilket innebär att förstärkningen till slut skulle bli cirka 10 miljarder till 2012. Realistiskt så kommer det inte att komma så mycket pengar, hälften är troligare, d.v.s. 5 miljarder till 2012. Om dessa resurser därefter fördelas lika mellan de statliga forskningsrå-den och universiteten och högsko-lorna innebär det 2,5 miljarder direkt till lärosätena. Politikerna har mycket klart meddelat att alla nya fakultets-medel kommer att delas ut i konkur-rens. Om Umeå universitet vill vara med och konkurrera om de 2,5 mil-jarder som jag tror man kommer att förstärka universiteten och högsko-lorna med så måste vi våga fokusera och prioritera, detta måste vara vår agenda för 2008!

Göran Sandberg, Rektor

rekTOrns rUTaaktuellt i bildmuseet

Besöksadress: Gammlia • Öppet: tis–lör 12–16, sön 12-17, mån stängt. Fri entré, tel 090-786 52 27 • www.bildmuseet.umu.se

Joachim Schmid – Photoworks 1982-2007

Rosa Barba – Outwardly from Earth´s Center

Urban Concerns – Anthea Moys

3.2 - 27.4 2008

Avgångsutställning 2008

10.5 - 25.5 2008

Konsthögskolan vid Umeå universitet

Joachim Schmid, Photogenetic Drafts, 1991

27.4 - 25.5 2008


– Rektorsbeslut om vår nya grafiska profil togs

den 29 april och vi genomför en stor lanse-

ringskampanj under vecka 19, det vill säga från

måndagen den 5 maj till och med torsdagen

den 8 maj, inleder Ulrika Bergfors Kriström,

projektledare vid informationsenheten. Vår

ambition är att implementera detta så snabbt

som möjligt. Vi vet att många länge längtat ef-

ter den nya profilen och att få börja använda

den nya logotypen. Vi vill nu nå alla anställda

och studenter på och utanför campus.

Profilhandboken finns på webben och inne-

håller allt du behöver: logotyp, powerpoint-

mallar, brevmallar och annat kontorstryck för

nedladdning. I profilhandboken finns även rikt-

linjer för och exempel på trycksaker (broschy-

Ny grafisk profilNu får Umeå universitet en ny grafisk profil, som omfattar allt från logotyp och brevpapper via annonser och broschyrer till tröjor och utställningsskärmar.

Visitkort

Schemat för lanseringen av den nya

grafiska profilen ser preliminärt ut så här:

Måndag 5 maj

• Profilhandboken (webbaserad) släpps.

• Utställning om den nya grafiska profilen

i Lindellhallen och Universum.

• Öppet hus hos Print & Media, kl. 14–16.

Tisdag 6 maj


i Beteendevetarhuset och KBC-huset.

• Seminarium för studenter och anställda,

hörsal D, Samhällsvetarhuset, kl. 13.

Onsdag 7 maj

• Utställning i Humanisthuset på förmid-

dagen och MIT-huset på eftermiddagen.

Torsdag 8 maj


hörsal S213B, Samhällsvetarhuset.

rer, affischer) och annonsering. Det finns ock-

så exempel på profilmaterial för studenter.

Beslut om riktlinjer för universitetets hög-

skolor och för skyltning kommer att fattas se-

nare och profilhandboken kommer då att kom-

pletteras med dessa delar.

– Nu är det vår förhoppning att alla, stu-

denter och anställda, så snabbt som möjligt

tar till sig detta. Vi vet att efterfrågan finns och

många kommer med all säkerhet att utbrista i

ett klassiskt ”Äntligen!”. Till sist vill jag rikta

ett tack till Cecilia Koistinen vid Print & Me-

dia som gjort ett fantastiskt arbete med den

nya grafiska profilen, avslutar Ulrika Bergfors

Kriström.

Text Stefan Lybeck

Bilder Print & Media

Logotyp med avsändare

Brevmall

Examensbevis


Schemat för lanseringen av den nya

grafiska profilen ser preliminärt ut så här:

Måndag 5 maj

• Profilhandboken (webbaserad) släpps.


i Lindellhallen och Universum.

• Öppet hus hos Print & Media, kl. 14–16.

Tisdag 6 maj


i Beteendevetarhuset och KBC-huset.


hörsal D, Samhällsvetarhuset, kl. 13.

Onsdag 7 maj

• Utställning i Humanisthuset på förmid-

dagen och MIT-huset på eftermiddagen.

Torsdag 8 maj


hörsal S213B, Samhällsvetarhuset.

Brevmall

Broschyrer

Rollup

Webb

Annonser

Profilkläder

Utbildnings-

beskrivning

Webbannons


Tänk dig en cerise botten och en ljusblå him-

mel med fluffiga moln som makligt flyter för-

bi. Till den bakgrunden kan man sedan härja

fritt med att skapa färggranna figurer, ge dem

olika egenskaper gällande friktion, kraft och

tyngd, och sedan se hur figurerna reagerar med

varandra.

– Det är jättekul att se vad folk har skapat,

särskilt imponerad är jag av japanernas raket-

byggen, säger upphovsmannen Emil Erner-

feldt förtjust.

Syftet var att göra ett program som var en-

kelt att använda, lätt att förstå och där det inte

fanns något rätt och fel. Dessutom skulle det

vara gratis att ladda ner. Demofilmen som lagts

ut på Youtube har gjort succé med närmare en

En lekstuga för 2D-fysik, så beskriver Emil Ernerfeldt sitt examensarbete Phun. I den kan man undersöka fysikens lagar på ett enkelt, roligt och färgglatt sätt.

miljon visningar bara på de första två måna-

derna. Eftersom klippet innehåller Umeå

universitets logga väcktes frågor om marknads-

föring hos HPC2Ns Kenneth Bodin, förestån-

dare för VRlab och Emils handledare.

– Hur kan man dra nytta av Phuns genom-

slagskraft för att stärka Umeå universitets

varumärke, undrar han och fortsätter: Phun

bygger ju på forskningsresultat rörande simu-

leringsmodeller och numeriska metoder, så

det här är också ett sätt att göra populärveten-

skap av forskningen.

Phun är byggt efter den pedagogiska inrikt-

ningen konstruktionism, som sätter fokus på

att de lärande själva konstruerar sin kun-

skap.

– Kanske kan intresset för fysik och teknik öka

med den här typen av pekpinnefria verktyg,

säger Kenneth Bodin.

Just nu skriver Emil på ex-jobbsrapporten,

och efter det väntar arbete med att utveckla

Phun. Där finns det många vägar att gå.

– Man kan göra till exempel spel, utbild-

ningsverktyg eller animationsverktyg, men det

är svårt att välja. Allra helst vill jag göra alli-

hop, säger Emil Ernerfeldt entusiastiskt.

Phun ska under våren installeras på Ume-

vatoriet, där det är tänkt att en eller flera ska

kunna rita figurerna på en stor touchscreen.

Text Maria Hedin

Foto Mattias Pettersson

Demofilmen finns på <www.youtube.com/watch?v=0H5g9VS0ENM> eller gå in på <www.youtube.com> och sök på phun Community där programmet diskuteras. Programmet kan laddas ner på <www.phun.at>.


Hur känns det?

– Det känns bra, även om det är lite blandade

känslor att lämna Umeå universitet. Jag har

varit här i närmare 20 år och trivts jättebra.

Vad är det för ett universitet

du kommer till?

– Det är Sveriges nyaste universitet, med om-

kring 15 000 studenter och knappt 1 000 an-

ställda. Det är ett universitet som befinner sig

i en tillväxt- och utvecklingsfas.

Vilka utbildningsprofiler har

Mittuniversitetet?

– Utbildningssidan har rätt stor bredd med till

exempel lärarutbildningar, vårdutbildningar,

ingenjör, socionom, journalist och psykolog.

Starka forskningsområden är skogsindustri

och skogsindustriell produktion, men där finns

också bland annat forskning kring fritid, häl-

sa och turism.

Anders Söderholm ny rektor för MittuniversitetetAnders Söderholm, professor i företags-ekonomi, lämnar Umeå för att bli rektor vid Mittuniversitetet med campus i Härnösand, Sundsvall och Östersund.

Anders Söderholm har forskat om

projektfinansierad verksamhet och

projektledning, tidigare var han rektor

för Handelshögskolan vid Umeå

universitet. Nu blir han rektor för

Mittuniversitetet.

Vilka utmaningar väntar dig?

– En stor uppgift har att göra med studentre-

kryteringen som behöver stärkas. Så är det ju

för många universitet men det blir nog mer

kännbart för ett mindre universitet. En annan

viktig fråga är kraven på profilering på forsk-

ningssidan. Det arbetet har påbörjats men det

finns en del vägval att göra.

Vilka förväntningar har du på

ditt nya arbete?

– Jag har inga illusioner om att det kommer

att vara lätt. Jag tror att det blir väldigt myck-

et jobb, men samtidigt vet jag att det finns så

otroligt mycket positiv kraft på ett universitet

och bland dem som jobbar där. Om man hit-

tar nycklar för att förlösa den här positiva en-

ergin så är belöningen fantastisk. Det vet jag

av erfarenhet av mitt arbete här i Umeå.


Foto Mattias Pettersson

Gemensam utvecklings- arena för forskning och entreprenörskap

Umeå universitet och Luleå tek-

niska universitet ska under åtta

år tillsammans arbeta med nya

metoder för nå ut med och kun-

na omsätta forskningsresultat till

samhällsnytta.

Genom DARE – Development

Arena for Research and Entre-

preneurship – kan universiteten

dra fördel av gemensamma styr-

kor och stärka redan existerande

samarbeten. Projektets mål är

att skapa en bred bas för tilläm-

pad forskning och ett nära sam-

arbete mellan universiteten och

med industri och andra aktörer.

Ingrid Fängmark, chef på en-

heten för näringsliv och samhäl-

le och medlem i projektets styr-

grupp ser stora möjligheter:

– Jag hoppas att projektet

ska sätta ett avtryck, och göra

oss ännu bättre på att samverka

med samhälle och näringsliv. Att

vi skapar en medvetenhet och

nödvändiga stödstrukturer på

universitetet så att vår forskning

i ökad utsträckning ska leda till

samhällsnytta och företagsam-

het.

Projektet är en del av Vinno-

vas Nyckelaktörsprogram, till

vilket UmU och LTU valts ut att

delta. De tidigare självutvärde-

ringarna visade att båda univer-

siteten har välrenommerad och

stark forskning och en stark re-

gional anknytning men båda vi-

sade sig ha en svagare entrepre-

nöriell kultur och arbetar inte

tillräckligt långsiktigt med frå-

gor inom kommersialisering och

kunskapsöverföring.

DARE ska också sätta fokus

på jämställdhetsfrågan. Ett utta-

lat mål i arbetet är att försöka

öka de kvinnliga representanter-

na inom kommersialiseringssys-

temet.

Projektet startade 2007 och

är tänkt att sträcka sig till 2015.

Malin Vikström, Informatör

Enheten för näringsliv och samhälle

ENS


Twenty-two year old student Elham Pourazar

is currently abroad as an exchange student at

York University in Toronto, Canada. In addi-

tion to her studies, she is also a contributing

columnist for the Confederation of Swedish

Enterprise (Svenskt näringsliv), an organisa-

tion representing approximately 55,000 mem-

ber companies.

Elham Pourazar is in her third year towards

a master of political sciences degree at Umeå

University. She is aiming to broaden her edu-

cational portfolio by studying political science

and economics in Canada’s largest city. The

first time Elham visited her Aunt in Toronto

she was fascinated by the multicultural at-

mosphere. It was an easy decision to study on

exchange in Toronto when the opportunity

arose. Additionally, the department of politi-

cal science at York University has an excellent

reputation.

“I’m really enjoying it here, the university

is large and the selection of courses is tremen-

Studying abroad in Toronto – and an international exchange correspondent

dous, so there’s definitely something here for

everyone,” says Elham. Additionally, she has

been positively affected by the diversity of the

student body. “I have friends from all over the

world. My closest friends have origins in Pa-

kistan, Italy, Lebanon, Hong Kong and India,”

she explains.

Elham is enrolled in Multilateralism, Local

to Global: City and Nation in the Age of Glo-

balization, Health Economics and Economic

Policy in Developing Countries during the 2008

spring term. These courses mainly focus on in-

ternational development, globalization and

twenty-first century political and economic

agenda.

During her leisure time, she exercises at the

campus fitness centre, walks around China-

town or tries to take advantage of Toronto’s

position on the map. So far, she has visited

Quebec City for the winter carnival and its

400th anniversary, and travelled to experience

the great metropolis of New York City.

News for faculty and staff is available in English online at: <www.umu.se/umu/eng/staff/news>.

WOrds FrOm

The vice-chanceLLOr

“The third task” for Swedish universities:

collaboration with industry, integration

with the surrounding society, and employ-

ability. These are all activities and pressing

issues that reveal that higher education

institutions have a new role in society. It is

quite natural that we – supported by tax-

payer funds – should produce a surplus

that gives back to society. Likewise, it is

evident that we should educate students

so that they are employable. Additionally,

it is vital to find a balance in which we

meet society’s need for knowledge and

the students’ educational requirement

that leads to jobs, with our opportunity to

engLish page

In addition to academics and an exciting stu-

dent life, Elham is one of several students

around the globe writing columns about their

experience abroad for the Confederation of

Swedish Enterprise. “I have tried to reflect on

my studies and social life in order to find in-

spiration for my columns,” says Elham.

Elham returns to Umeå in the autumn to

conclude her studies and hopes to work with

international development in the future. She

is mostly interested in how economics and po-

litics influence women, children and human

rights in developing countries. “I was in Tan-

zania last summer and I hope to return to the

African continent, but regardless of the regi-

on, I’m determined to work with development

issues,” adds Elham.


and David Meyers

develop other academic merits. So what

does this mean, free time for teachers

and researchers to do as they please?

This freedom no longer involves additio-

nal holidays or being idle at work. On the

contrary it is what we are greatly defi-

cient of, that is time to think and time to

be creative. I strongly believe that this

freedom of time is necessary for teachers

as well as researchers; otherwise we will

slowly transform into a research institute

with a focus on commissioned education!

Göran Sandberg

Vice-Chancellor


Likabehandling och tillgänglighet – stän-

digt aktuella frågor – var rubriken för en

temadag nyligen vid Umeå universitet.

– Umeå universitet kan inte garante-

ra lika villkor för alla, men vi strävar ef-

ter att vara ett inkluderande universitet

och leva upp till den värdegrund, som jag

nu citerar , inleder Margareta Söderström,

handikappsamordnare vid Studentcen-

trum, Umeå universitet:

Hur skapar vi ökad tillgänglighet och delaktighet för alla i undervisningen? Funktionsnedsättning och diskriminering ska aldrig vara hinder för akademiska studier.

”Umeå universitet erbjuder en stimule-

rande studie- och arbetsmiljö där studen-

tens, forskarens och den anställdes indi-

viduella kompetens tas till vara och får

utvecklas. Ett universitet där respekt, ly-

hördhet och positiv människosyn präg-

lar arbetet och våra relationer. En miljö

som i öppna samtal mellan människor

med olika bakgrund, perspektiv och kom-

petens är det som lägger grunden för lä-

Margareta Söderström, handikappsamordnare vid Studentcentrum, Umeå universitet och

Ann-Sofi Henriksson, jur. kand och pedagogisk utvecklare vid Uppsala universitet föreläste vid

seminariet, som arrangerades av Studentcentrum, UPC och Likabehandlingsrådet.

rande, skaparkraft och utveckling. Här är

diskriminering, kränkningar eller trakas-

serier aldrig tillåtna”.

Frågan om ”Hur kan undervisningen ut-

formas så att den blir inkluderande och

kreativ för hela studentgruppen” är lika

viktig som brännande.

– Det handlar i lika hög grad om be-

mötande och respekt som om den fysiska

miljön , menar Ann-Sofi Henriksson, för-

fattare till boken ”Undervisa tillgängligt”

och pedagogisk utvecklare vid Uppsala

universitet. Rätt bemötande är idag ett av-

görande konkurrensmedel och det kan

vara utslagsgivande för valet av studieort

och arbetsplats. Rätt bemötande kan inte

heller kopieras! Men vi kan lära av varan-

dra genom att ta till oss av kritik och ifrå-

gasättande och genom att lyssna.

Syftet är inte att ge dessa studenter för-

delar, utan att skapa jämlika studievill-

kor. De förändringar och anpassningar

som görs för att skapa ökad tillgänglig-

het kommer ofta hela studentgruppen till

godo. I sin handbok ”Undervisa tillgäng-

ligt” ger Ann-Sofi Henriksson förslag på

pedagogiska strategier samt råd och tips

i samband med bland annat examination.

Hon betonar vikten av tydlighet i kurs-

planen och kursmålen. Färdighetskrav

som exempelvis ”god svenska” eller ”fy-

sisk rörlighet” ska vara uttryckta i planer

och mål. För att förstå skälen till önske-

mål om alternativa stöd är dialogen med

studenten av största vikt. Det innebär att

lärare och studievägledare är öppna och

ständigt beredda på att förändra sitt sätt

att undervisa och arbeta.

Text Margaretha Sandström

och Stefan Lybeck

Bild Gunilla Olsson


UPIF grundades 1967 och har haft många

motionsaktiviteter under årens lopp. Olika

sektioner ansvarar för verksamheterna och

för närvarande har vi aktiviteter inom fot-

boll, orientering, golf, skidor. Rinkbandy

finns också på schemat men har ett uppe-

håll då det var svårt att få tillräckligt

många deltagare. Både rinkbandy och

fotboll deltar i korpens serier. Orientering

genomförs varje höst i form av en serie

med sex motionstävlingar. Skidserien går

varje vinter jan–mars/april beroende lite

på snötillgång. Golf spelas som UPIF-mäs-

terskap i samband med studentsportarda-

gen i september. Tidigare år har också haft

bordtennis, cykling, gymnastik, badminton,

schack, tennis, volleyboll som aktiviteter.

Varför då UPIF? I den mån intresse

funnits att arrangera aktiviteter med delta-

gande över hela universitetet och det då

också finns en engagerad person(er) som

har intresset kan UPIF med bistånd av sty-

relsen och ekonomiskt bidrag starta en

verksamhet. Aktiviteten kan pågå enbart

över en helg till exempel en bordtenniscup

eller en serie med spel en gång i veckan.

Dagens situation är emellertid den att

det är svårt att få funktionärer till i första

hand styrelsen och föreningen har för när-

varande en interimsstyrelse att fungera till

i april då årsmöte med styrelseval m.m. ska

äga rum. Vi har under senaste året försökt

att engagera personer att åta sig styrelse-

arbete men inte lyckats helt.

De styrelsefunktionärer som vi i första

hand saknar inför valet i april är:

Ordförande, kassör och sekreterare

Upprop från UPIF: Vi söker funktionärer till styrelsen

Vi ber er därför att ställa upp för UPIF:s

fortsatta verksamhet och anmäla er till

någon av nämnda poster. Arbetet är inte

alltför tidsupptagande då aktiviteterna

sker inom de olika sektionerna.

Kontakta vår sekreterare Ingegerd

Wahlström <ingegerd.wahlstron@adm.

umu.se> eller undertecknad för närvaran-

de UPIFs kassör och pensionerad <lars-

[email protected]>.

Är det så att någon har intresse för att

vara funktionär i någon av våra sektioner

eller start nya aktiviteter kan ni också höra

av till oss.

Min förhoppning är att UPIF:s verksam-

het skall fortsätta och utvecklas men hjälp

behövs!

Lars-Erik Wadenstein

UPIF söker ordförande, kassör och sekreterare.


– Vi kör med i stort sett samma framgångsri-

ka koncept som tidigare. Man ändrar som be-

kant inte ett vinnande lag. Valborg på campus

vänder sig till flera målgrupper: barn, familjer

och studenter. Med andra ord kan man säga att

vi vänder oss till alla. I år startar vi klockan

18:00 och håller på till klockan 21:30, berättar

Ann-Katrin Björner, projektledare vid infor-

mationsenheten, Umeå universitet.

Valborg på campus innehåller det mesta –

brasa, marknadshandel, körer, dansuppvisning,

eldkonstnärer, ansiktsmålning, mat, fika, sång

och musik. Barnen kan rida på hästar, se på

uppvisning av radiostyrda bilar och titta på

hunddressyr. Givetvis blir det traditionellt vår-

tal och sång från tre körer under ledning av uni-

versitetets director musices Tomas Pleje.

– Bland årets nyheter kan jag nämna att den

nya Lindellhallen är öppen. Universum är ock-

så öppet. På området kommer också att finnas

Dags igen:

Valborg på campusIfjol kom 7 000 besökare till Valborg på campus.Arrangörerna hoppas på samma succé i år.

Fjorårets Valborg på campus var en ren succé, 7 000 gäster och direktsändning i TV.

Nu hoppas arrangörerna Umeå universitet och Umeå kommun på en ny fullträff.

tält där besökarna kan prova internationell mat.

Inslaget med schlager-allsång är även det nytt

för i år. Dessutom har vi en helt unik sak att er-

bjuda: visning av u-båt!

The Perishers, internationellt känt Umeå-

band, avslutar kvällen med en konsert på sto-

ra scenen.

Arrangörer är Umeå universitet och Umeå

kommun, som tillsammans arbetar för att Val-

borg på campus ska bli en återkommande tradi-

tion. Årets arrangemang är det tredje i ordning-

en. Med som sponsorer finns Akademiska Hus,

Umeå C, Västerbottens Folkblad, studentkårer-

na och Kultur på campus.

Budskapet är kristallklart: Ta med dig famil-

jen onsdagen den 30 april och fira Valborg på

campus!

Text Stefan Lybeck

Bild Samuel Bengtson

KPcKultur på Campus är ett Sverige-

unikt projekt med syfte att inspi-

rera genom kultur på Umeå uni-

versitets campus. Vår definition

av kultur är bred och målgruppen

är alla som rör sig här, studenter

och personal. Vi arrangerar kon-

serter, författarbesök, teater, visar

film, med mycket mera. Allt sker i

publika miljöer ungefär en gång

i veckan. Gratis för dig som rör

dig på campus!

Prenumerera på nyhetsbrevet

och håll koll på vad som sker:

<www.umu.se/umu/kulturpa

campus>.

Redan bokade arrangemang under våren:

The PerishersTorsdagen 30 april, kl. 21:00

Valborg på campus, stora scenen

Kost, hälsa, livsstil Torsdag 8 maj, kl. 10:00-12:00

Aula Nordica

Ekoträdgård Torsdag 8 maj, kl. 12:15-13:15

Betula, byggnad 6M, NUS

Kom inte och säg att du är gammal!Torsdag 8 maj, kl. 13:00-15:00

Aula Nordica

Drottning på kryckor Torsdag 15 maj, kl. 12:15-13:10

Hörsal A, Samhällsvetarhuset

A Tribute to Joao GilbertoOnsdag 21 maj, kl. 12:10-14:00

Samhällsvetarhuset

Sofia Karlsson, Visor från vinden Torsdag 22 maj, kl. 12:00-13:00

Aula Nordica

Biljetter hämtar du i Förvaltnings-

husets reception, en vecka före

arrangemanget.

Jonas Ericson, projektledare

Kultur på campus

[email protected]

070-666 18 89


För fem år sedan invaderade USA Irak, utan FN-mandat och

trots protester över hela världen. Vi visste vad som höll på att

hända. Men bara en minoritet av svenskarna protesterade mot

kriget. Minns du vad du gjorde för fem år sedan?

Fem år är en lång tid. Men jag minns Sara Lidmans vredes-

rop över Rådhustorget och en oändlig människomassa på

väg mot USA:s ambassad på Gärdet i Stockholm. Det var en

oförglömlig tid för alla oss som var en del av denna antikrigs-

rörelse.

Jag minns särskilt en manifestation som vi gjorde på Umeå

universitet i oktober 2001. I den amerikanska krigshets som

briserade efter 9/11 utnämnde samhällsvetenskapliga fakulte-

ten en amerikansk diplomat till hedersdoktor. Vi ville utnyttja

tillfället att uppmärksamma de urskillningslösa bombningar

som nyligen hade inletts av USA mot Afghanistan, ett av värl-

dens fattigaste länder. Vi samlades vid parkeringen utanför fö-

reläsningssalen för att inte störa föreläsningen: En av oss läste

ur FN: s deklaration för mänskliga rättigheter. Vi halade flag-

gor på halv stång. Det var en värdig och fredlig manifestation.

Till vår förvåning och besvikelse ställdes föreläsningen in. Ar-

rangörerna påstod, utan att ha sökt dialog med oss, att vi hade

utgjort en ”säkerhetsrisk”. Lokala massmedier fastnade lätt på

kroken, och snart publicerades arga insändare om oss ”huliga-

ner” som hotade yttrandefriheten och vår demokrati. Några år

senare har hundratusentals oskyldiga människor dött i spåren

av det amerikanska korståget. Irak och Afghanistan har pulve-

riserats under amerikanska bombmattor. Lidandet är omätbart.

Ni som skrev dessa insändare: Tycker ni att ni gjorde rätt som

riktade er ilska mot oss? Ni hade också kunnat försöka stoppa

slakten, men gjorde det inte.

De flesta av oss gjorde ingenting för att förhindra dessa krig;

Sverige domineras av denna stora tysta majoritet som alltid ver-

kar tycka att verkligheten är alltför komplicerad för att motive-

ra till handling. Visst är det obekvämt och svårt att ta ställning

ibland, i synnerhet som till och med fredliga manifestationer i

Sverige kan kallas för hot mot demokratin. Men vi har en plikt

att informera oss och ta ställning. Den passive bär också ett an-

svar.

Det har nu gått mer än fem år sedan USA inledde sina bomb-

krig i namnet av ”krig mot terrorismen”. Men idag när många är

resignerade och känner sig maktlösa inför utvecklingen får vi inte

glömma bort demonstrationerna. Vi som protesterade då blev

utskällda, och vi misslyckades med att stoppa övergreppen. De

som passivt såg på när bomberna började falla över Afghanistan

och Irak, liksom de som välkomnade och applåderade krigen,

kommer aldrig att ställas till svars. Men låt oss minnas demon-

strationerna och inspireras av dem. Nya hot och brott mot mänsk-

liga rättigheter uppkommer ständigt. I dag rapporteras om allt

brutalare övergrepp i Kina och Tibet. I det kalla ljuset av trage-

dierna och förödelsen i Afghanistan och Irak; låt det leda oss till

insikt och handling, så att vi om ytterligare fem år åtminstone

kan säga: Denna gång gjorde jag allt jag förmådde.

Jonas Olofsson

Doktorand i psykologi vid Umeå universitet

synpUnkTen

Denna spalt handlar om två av handlingsplaneprojek-

ten. Projekt 23 syftar till att ta fram ett IT-stöd för upp-

drags- och personalplanering vid institutionerna. Pro-

jektet har beskrivits tidigare och så här långt har vi nu

kommit. Ett första utkast av en krav- och funktionsana-

lys har tagits fram. I det 25-sidiga dokumentet presen-

teras olika utgångspunkter, vyer, för planering. Dessa är

verksamhetsvyn, d.v.s. vilka uppdrag har institutionen

att utföra. Individerna fördelas på uppdragen bl.a. uti-

från sin kompetens, vilket visualiseras i individvyn.

Slutligen ska tidsdimensionen fångas i uppdragsvyn,

som visar kopplingen av personresurs till uppdragstill-

fälle. Detta kallas bokning och betyder helt enkelt att

en individ tilldelas en arbetsuppgift under en viss tids-

period och med ett specificerat antal timmar. Upp-

dragsvyn medger också möjlighet till historiska tillba-

kablickar – vem gjorde vad, hur mycket och när? Inom

kort kommer projektet att demonstreras vid några se-

minarier. Projekt 55 handlar om lönebildningen vid vårt

universitet. En testomgång har inletts som omfattar ut-

bildning av chefer vid ett antal pilotinstitutioner och

enheter. Befattningsvärderingsformulär har tagits fram

som syftar till att fastställa olika arbetens svårighets-

grad. Individbedömningsformulär, som är baserade på

universitetets lönepolitik, håller på att testas. Planen är

att formulären ska prövas mot nuvarande situation och

löneläge. Vid nästa revision, hösten 2008, ska verkty-

gen kunna användas i skarpt läge. Båda projekten syf-

tar till att ge chefer och medarbetare ännu bättre förut-

sättningar att utföra sina uppgifter.

Johnny Karlsson, personalchef

Pou


Vinnare i korsordtävlingen i Aktum Extra våren 2008 blev Karin Viksten, aktiv pensionär, på Frösön.

Ditt presentkort från Akademibokhandeln är på väg.

Skicka din korsordlösning till Aktumredaktionen senast måndagen den 5 maj.

Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från Akademibokhandeln.

Namn __________________________________________ Arbetsplats _______________________________________

HF -08

BERUSAD ÄRTVÄXT PARAGRAF

FÖRETAGSAM HUTA ÅT HUND

HARIGA

AVLIDA

KORTPARTI

ÖGONPROBLEM

UNGTÅMTENGAMT

KORTSPORT VIRUSINF.

FUSIONERAS

SALTÖFÖRF. STÖDLINAHIMLARING

SEDÄSGALS

"BUCKLA"

VISAGDA

ADJLÖFRÖFPLANDEL

BRÄDSPELUTOCHIN

OMVÄLVANDE

KÅNYFÅPTEXTM OT IV

R AD IO TY P

STALPDAB

FOGLIG

MEDIEINSTANS

LLÅHLLITVÄR

DRAGTYP

RÖKREST

S CE NSKURK

DNABRÅH

TOPPLÅT ÄNDRA RESA

TSÖLNALPASER

.TKO91SOL OSÅNG

TAVELSJÖBY

KLÄT TERMÅLET

BÅLVÄXT

UTPLÅNING KORTDAG FIRMAOCH RIKTNING ÄDELGAS 45 GRADER NU DIGITAL

MATTEMETOD

PA NE GR YRI K

PÅ NEPALBIL TCO-FÖRB. STYVT BLAD FRÅGESPEL LÅNGDRAGET

FÖRTÄRA

OVERKLIG

PARORDJÄMTORGAN

MISSBRUK?

näsT sisT


Avsändare:Umeå universitet901 87 Umeå B

Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon 786 99 45 eller via e-post <[email protected]>.

Det är inte lika vanligt med pappaledighet i

andra länder, det kändes plötsligt ganska tyd-

ligt. Och att vara hemmapappa är också en stor

grej, långt mer omvälvande än vad jag kunde

förutse. När vi män kastas in i småbarnsvar-

dagen sätts också mansrollen på prov. För att

vara hemma med små barn under lång tid inne-

bär också att man övertar ansvaret av hemmet,

och då menar jag inte ansvar att bygga altan

och byta tak och annat traditionellt manligt.

Jag menar totalkollen. Vilka kläder barnen ska

ha på sig, mathandling, matlagning, tvätt, städ-

ning och så vidare. Och det var där, ungefär

tre-fyra månader in i pappaledighet nummer

två, alltså med barn två, som jag märkte att nå-

got höll på att hända.

En förändring

I det mikrokosmos som var min pappavardag

skedde något, ett skifte av fokus, ett nytt sätt

att tänka. Så här i efterhand har jag funderat

på orsakerna. Kanske var det för att min nya

bekantskapskrets mest bestod av mammor

och tvååringar. Vi träffades i lekparker och på

öppna förskolan, andra pappor var ytterst säll-

synta. Eller var det så att småbarnsvardagens

Jonas Ericson, åter i tjänst efter åtta månaders pappaledighet

Where is your girlfriend?En engelsk tjej som jag jobbade med för länge sen hörde nyligen av sig. Hon hade just fått sitt andra barn och allt var frid och fröjd. Jag berättade att jag också hade två barn nu och att jag var hemma med dem, pappaledig. Hon tystnade ett ögonblick, och sa sen: Why? Where is your girlfriend?

kalla stål skilde sig så markant från det tradi-

tionellt manliga att en metamorfos framtving-

ades? Hur som helst, jag började tänka i nya

banor vilket resulterade i några konkreta sa-

ker.

Följande har hänt:

Jag är numer intresserad av färgsättning och

belysning. För mig helt nya saker. Jag har där-

för drivit igenom fyra lampköp, två gardinby-

ten, målande av två fondväggar på andra vå-

ningen, skrivit tio barnlåtar och jag har börjat

planera för en egen barnklädeskollektion.

Precis innan höstens första snö föll köpte

jag dock en motorcykel. En motvikt.

Mitt i pappaledigheten inföll julen. Det var

ett bläddrade i leksakskataloger och jag kun-

de notera att leksakstillverkarna inte drabbats

av någon jämställdhetsiver. Flickor ska fortfa-

rande leka med dockor och pojkar med bilar,

precis som när jag var liten. För så var det ju,

vi lekte helt olika typer av lekar. Lekar som för-

beredde för en viss typ av liv.

Flickor lekte ofta mamma-pappa-barn, de

drog sina dockor runt kvarteret i sina små dock-

barnvagnar. De ville jättegärna vara barnvakt

åt kvarterets småbarn. Deras förmåga att skö-

ta om och ta hand om andra utvecklades.

Vi pojkar lekte krig och agenter och super-

hjältar. Vi läste Fantomen medan flickorna läs-

te Starlet. Vi umgicks gruppvis i fotbollslag,

band eller gäng, tjejerna hade en bästis.

När så dessa flickor och pojkar växer upp,

blir ihop och hamnar i lägenheter, uppstår pro-

blem som skulle kunna härledas till att förut-

sättningarna varit rätt olika. I hennes ögon är

ett förhållande en sak och i hans ögon något

annat. Hon har förberett sig väl. Under många

och långa samtal tjejkompisar emellan har för-

hållanden diskuterats och skärskådats.

Hans förberedelser är sämre, ibland obe-

fintliga.

Han har mest pratat fotboll, musik och bi-

lar med sina kompisar. Så ur det perspektivet

är vi män rätt klent rustade för småbarnslivet.

Nu tappade jag möjligen fokus en smula (det är

rätt vanligt numer, tror det hänger ihop med

sömnbristen), men avslutningsvis, min engel-

ska kompis jag nämnde i början, berättade vi-

dare om det liv hon lever nu. Hon sa att hon var

hemmafru och att det var all she ever wanted.

Kanske inte så konstigt när man tänker efter.

månadens kåseri

Aktum 2008, nr 3

Documents

Transcript of Aktum 2008, nr 3