Aktum Extra 2009, nr 2

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

1/32

AktumUnik satsning

Karrirbidrag delas uttill 71 av de mest lovandeforskarna.

sid 4

Handelshgskolan

yller 20 rLs om tillbakablickar,minnen och visioner.

sid 6

Mrkesret 2009

200 r sedan Finlandoch Sverige blev tvlnder.

sid 10

Aktuellt vidUme universitetEn tidning om orskningoch utbildning

Vren 2009

Prolen

Alumn frn Brasilientervnder till Design-hgskolan som lrare.

sid 13

EXTRA

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

2/32

2 Aktum Extra Vren 2009

Akademiska studier ett klokt alternativ

Det blser kalla vindar ver Sverige. Ekonomisk kris och massvarsel dominerar nyhetsdet.

Vi vet sedan tidigare att en lgkonjunktur i samhllet betyder er skande till universitet ochhgskolor, s blir det med stor sannolikhet ven nu. Vi r vl frberedda fr detta och vi kom-

mer att ta hand om dessa studenter p ett bra stt.

Vi vill ta vrt ansvar fr den uppkomna situationen p det stt vi kan. Vi gr drfr till exem-

pel direkta informationsinsatser p fretag dr mnga varslas. Studievgledare berttar om

utbildningsutbud och ger rd och std till dem som funderar p hgskolestudier. Vi kommer

ven att, efter behov, skapa specialdesignade uppdragsutbildningar.

2008 var ett ofattbart framgngsrikt r fr Ume universitet, vilket ocks terspeglas i den

rsberttelse som fljer med som bilaga till detta nummer. Srskilt roligt var det att f genom-

fra satsningen p unga forskare. Ume universitet tilldelade 71 forskare, som r unga i sin kar-

rir, ett std p uppemot tv miljoner kronor vardera. Vi anser att det r enskilda individer och

miljer som ska premieras men ocks utvrderas fr att Ume universitet ska utvecklas till ett

av de frmsta forskningsuniversiteten. De unga forskarna r srskilt viktiga eftersom de r uni-versitetets framtid om de stannar hos oss.

ven om vi frstrker vr position som forskningsuniversitet str vi samtidigt infr stora

utmaningar. Forskningspropositionens freslagna omfrdelningsmodell av forskningsanslagen

innebr att Ume universitet fr minskade anslag. kad konkurrens bde om anslag och fors-

karbegvningar fr som fljd att universiteten infr de kommande ren mste intensiera sitt

arbete med att prioritera och fokusera forskningsutbudet ytterligare. Universitetsstyrelsens

beslut i slutet av frra ret att satsa 36 miljoner kronor fr att frstrka den humanistiska forsk-

ningen r ett sdant exempel. Tillsammans med bidraget frn Baltics donationsstiftelse tilldelas

omrdet totalt 46,5 miljoner kronor vilket frmodligen gr det till en av de kraftfullaste sats-

ningarna inom humaniora i landet.

Det nya ret inleddes med en kraftsamling inom industriell IT som vi hoppas och tror

mycket p. Samarbetet med industrifretagen ligger oss varmt om hjrtat. ven dr har Baltics

donationsstiftelse gett std.

Med stiftelsens hjlp har vi ocks rekryterat en framstende forskare inom neurovetenskap

och ftt behlla en av Sveriges mest lovande fysiker.

Vi vill intensiera vr samverkan med nringsliv och offentliga aktrer. Vi vill ocks att forsk-

ning vid universitetet ska resultera i nya fretag och arbetstillfllen, drfr var det med stor

gldje vi mottog forsknings- och innovationspropositionens besked om att Ume universitet ska

f ett innovationskontor.

Men viktigast av allt r nog nd mnniskorna som jobbar och studerar vid universitetet.

Det r tack vare deras insatser, vare sig man r professor, vaktmstare eller administratr, som

universitetet utvecklas och blir bttre och bttre.

Gran Sandberg, [email protected]

LEdAREn

Ansvarig utgivaresa Rudehll

Adress

Inormationsenheten

Ume universitet

901 87 Ume

Tel 090-786 50 00 (vx)

Texttel 090-786 59 00

Fax 090-789 99 95

www.umu.se

Redaktr Stean Lybeck

Tel 090-786 78 90

[email protected]

[email protected]

RedaktionCarina Dahlberg, Stean Lybeck

Redaktionsrd

Kristina Sjgren, Barbro Renkel,

Gunnel Grelsson, Dan Frost,

Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Layout/produktion/repro

Print & Media, Ume universitet

Tryck

Taberg Media Group AB

Upplaga

6 700

Omslagsbild Mattias Pettersson

Aktuellt vid Ume universitetVren 2009

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

3/32

Aktum Extra Vren 2009 3

Unik satsning 142 miljoner

kronor till 71 unga orskare

Ume universitet har beslutat

att satsa upp till tv miljoner

kronor vardera p 71 av de

mest lovande orskarna.

De r Ume universitets

ramtid, sger rektor Gran

Sandberg.

Sidan 4

Handelshgskolan yller 20 r

Handelshgskolan vid Ume

universitet invigdes r 1989.

Sytet att skapa en handels-

hgskola i Ume var helt

enkelt att rbttra rut-

sttningarna r utbildning

och orskning.

Sidan 6

Mrkesret 2009

Det var inte r soldater

och r lite vapen som gjorde

att Sverige rlorade Finland

utan bristen p brd och mat,

berttar historikern Martin

Hrdstedt.

Sidan 10

innEhLL

Varr har just du tt Aktum Extra?

Fr att vi vid Ume universitet vill att du ska f lsa om vr verksamhet!

Tv gnger om ret, vr och hst, frvandlas vr personaltidning Aktum

till AktumExtra. Hr berttar vi om ny spnnande forskning, nya utbild-

ningar och intressanta mnniskor vid vrt universitet. Hr utkar vi ocks

mlgruppen ordentligt och nr mnniskor lngt utanfr campus. Du som

lser detta kanske r en av vra mnga fre detta studenter, du kanskearbetar inom nringslivet, vid ngon myndighet eller organisation, eller

inom politiken. Vlkommen till Aktum Extra vren 2009!

Kunskapsnoden 2009 med

Mrkesr och ramstende

orskare i okus

En gng om ret intar Ume

universitet Grand Htel.

Ett hundratal gster minglar,

lyssnar p relsningar

och bjuds p en verddig

Vsterbottensbu.

Sidan 13

Toppbetyg i orsknings- och

presskommunikation

Tv aktuella underskningar

korar Ume universitet till dels

bsta lrostet p att sprida

orskningsnyheter p webben,

dels till det lroste i Sverige

som har den bsta presskom-

munikationen.

Sidan 19

Umealumner r Sveriges

bsta bloggare

Ume universitets alumner str

bakom tv av de mest ram-

gngsrika bloggarna i Sverige;

inredningsbloggen Husmusen

och bokbloggen Bokhora. Med

pompa och stt tilldelades de

den 2 ebruari Atonbladets

pris Stora bloggpriset.

Sidan 26 och 32

Foto:SimonO

Cederquist

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

4/32


Unik satsning 142 miljoner kronor till 71 ungaorskare vid Ume universitetUniversitetet har beslutat att satsa upp till tv miljoner kronor vardera

p 71 av de mest lovande orskarna. De r Ume universitets ramtid,

drr gr vi en satsning som saknar motstycke i Sverige, konstaterar

rektor Gran Sandberg.

Mlet r att identiera vra frmsta forskare

i en tidig fas i karriren och sttta dem s attde stannar kvar hos oss samtidigt som de ut-

vecklar sin forskning och strker sin meritering,

frklarar Marianne Sommarin, vicerektor med

ansvar fr forskningsutveckling och forsknings-

utvrdering vid Ume universitet.

Karrirbidraget, Young Researcher Award,

har kunnat skas av dem som r unga i sin aka-

demiska karrir de som har tagit doktors-

examen fr ungefr tv till tio r sedan och

som r anstllda vid Ume universitet. Sats-

ningen r unik i Sverige.

Forskarna har valts ut efter en extern sakkun-

nigbedmning. De nationella panelerna har besttt av

erfarna bedmare. Sktrycket var gldjande

stort, 218 anskningar kom in. Bedmarna var

s imponerade av kvaliteten p anskningarna

att vi frdubblade antalet bidrag jmfrt med

vad vi frst hade tnkt, berttar Sommarin.

Institutionen r ysik i topp

Bland dem som ftt karrirbidragen nns fyra

miljer som sticker ut. Institutionen fr fysik

har tilldelats tta bidrag, kemiska institutionen

sju bidrag, id- och samhllstudier fem och

sociologi fyra bidrag. Fem institutioner har ftttre bidrag vardera och fyra institutioner tv

vardera, de vriga r ensamma vid sina insti-

tutioner om att ha tilldelats karrirbidrag.

En ny utlysning av karrirbidragen kommer

att ske om cirka tv r.

Vi vill att vra forskare ska knna att de

har en s stimulerande forskningsmilj att de

vljer att stanna hos oss, sger Marianne Som-

marin.

Text Carina Dahlberg

Bild Mattias Pettersson

24 av de 71 unga, lovande orskarna vid Ume universitet. Ls mer om vilka de r i rsberttelsen.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

5/32


Nedsatt rrelsefrmga minskar genast vra mjligheter att fungera fullt

ut i arbets- och vardagsliv och ligger bakom stora ohlsotal som kostar

samhllet mycket pengar.

Charlotte Hger Ross, docent vid enheten fr sjukgymnastik, forskar

om hur fysisk aktivitet och hlsa pverkar och pverkas av vr

motorik.

Jag studerar olika typer av rrelsestrningar, ofta i samband med

hur vi anvnder vra olika sinnen och vr kroppsinformation frn ex-

empelvis leder och muskler fra att styra vr motorik, berttar Char-lotte som ocks sger att det framfr allt r hand- och armkoordination

och balans som hon undersker.

Smrta i knn eller axlar, som inte r skadade eller r pverkade av

ngon sjukdom, kan bero p att sensorimotoriken r strd.

De esta av oss funderar aldrig ver vad det r som gr att vi kan

lyfta vr kaffekopp, en rrelse som vi kanske gr era gnger om dagen.

Vad r det som gr att vi anvnder rtt mngd kraft fr att lyfta? En tom

kopp r ju lttare n en full. Hur vet vi exakt nr vi ska greppa koppen?

S lnge vi r friska s fungerar det av sig sjlvt, men vissa sjukdomar

eller skador kan gra att det enkla pltsligt blir svrt eller kanske omj-

ligt.

Charlotte brjade sin yrkesbana som sjukgymnast men eftersom hon

ville lra sig mer om orsakerna bakom patienternas besvr och hur man

kan behandla dem brjade hon en forskarutbildning och disputerade i

neurofysiologi 1995.

Jag tycker att det r viktigt att kartlgga och behandla bde symtom

och orsak. Neurofysiologi handlar bland annat om hur hjrnan styr vr

motorik, ett omrde som fortfarande r ganska outforskat, vi vet till ex-

empel inte riktigt hur det gr till nr vi greppar ett freml. Genom att

studera rrelser hos friska vuxna och barn och jmfra med rrelser hos

sjuka eller skadade fr vi olika pusselbitar till hur det fungerar, frklarar

hon.

Hghastighetskameror mter rrelse

Charlotte jobbar ocks med att utvrdera instrument och metoder fratt kunna mta effekten av olika behandlingar.

Fr att frst hur motoriken fungerar och veta om trning eller

andra behandlingar faktiskt har effekt mste vi hitta stt att ocks mta

eventuella frndringar. Jag jobbar mycket i vrt rrelselabb dr vi ge-

nom hghastighetskameror och muskelregistrering till exempel kan mta

hur patienten rr sig och hur snabbt musklerna aktiveras, ngot som

man aldrig helt kan uppfatta med gat.

Muskelstrningar som man vnjer sig vid kan skapa frndrade och

felaktiga rrelsemnster som i sin tur ger upphov till andra besvr. Men

det kan ocks vara s att kroppen r upptagen med att hantera slapp

bckenbotten med infektioner eller exempelvis andningsproblem s att

Rrelse och rrelser r viktigarer vr hlsa n vi tror

Ryggont behver inte bero p att grunden till det onda ocks sitter i ryggen, det kan lika

grna handla om dliga magmuskler eller urinvgsbesvr. En nackskada kan medra

koordinationsproblem och svrigheter att hantera reml r den som r drabbad.

all muskelkoordination och energi gr t till det, och att kroppen d inte

klarar att stabilisera ryggen och ryggont uppstr.

Ett grundproblem r att de esta rr p sig fr lite i dag. Fysisk

aktivitet r viktigt, det strker musklerna och pverkar allmntillstndet.

Det har visat sig att trning ocks har en positiv effekt p exempelvis

Parkinson- och Alzheimerpatienter. I dag kan man f specik fysisk

aktivitet och trning utskrivet p recept och det r jttebra, menar

Charlotte. Hon berttar att mtningar som gjorts p barn visar att da-

gens barn kan vara svagare jmfrt med dem som var barn fr 20 r

sedan.

Trning p recept

De rr betydligt mindre p sig. Riktigt vad det kommer att betyda vet

vi inte. Vi vet att vi har era medfdda rrelseprogram men hur mycket

som byggs upp under ren vet vi inte till fullo.

Barn och vuxna med rftliga sjukdomar som ger bortfall av knsel

och motorik, strokepatienter som fr sin rrelsefrmga frndrad,

ryggmrgsskadade eller de som har cerebral pares, r ngra grupper som

Charlotte arbetar med.Text Carina Dahlberg

Bild Gsta Wendelius

Charlotte Hger Ross r en av de 71 som tilldelats karrirbidrag. I ett nytt

projekt ska hon och hennes orskargrupp tillsammans med ortopeder,

rntgenologer och ingenjrer studera sambandet mellan korsbandsskador och

artros och vilken pverkan operationer kan ha i ett lngsiktigt perspektiv.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

6/32


Upphovsmannen, initiativtagaren och Handels-

hgskolans frste rektor Rolf A Lundin minns

hur det gick till fr tjugo r sedan. Idag besker

han sin gamla arbetsplats.P en vit drr, i en av Handelshgskolans

lnga korridorer, str det Rolf A Lundin. Sko-

lans frste rektor har tervnt. En gng i m-

naden gstar han Handelshgskolan och am-

bitionen r att hjlpa unga forskare finna

karrirvg. n s lnge har han inga planer p

att g i pension, sina 66 r till trots.

Gamla studenter

Imorse trffade jag p en medellders man

d jag gick hit. Det visade sig vara en av mina

gamla studenter som gjort en muntlig tentamen

fr mig, skrattar Rolf lgmlt.

Gamla studenter dyker upp hr och dr. Han

berttar vidare om ett annat tillflle d det komfram en ldre man p ygplatsen i Bryssel som

ocks visade sig ha minnen frn en muntlig

tentamen.

Sjlv studerade Rolf p Handelshgskolan

i Gteborg och vid University of Chicago, dr

han ocks doktorerade. Mhnda var det p

dessa skolor som grogrunden lades till idn att

starta handelshgskola i Ume.

Det var inte helt ltt att f std fr en s-

dan id. Universitet r inte srskilt frndrings-

bengna.

Processen med att starta en handelshgskola

brjade redan 1984. Syftet var att frbttra

frutsttningarna fr utbildning och forskning.

Ett annat skl var att det skulle medfra kortarebeslutsvgar och mindre byrkrati.

Studenterna vllde in

Det var en speciell hndelse som gjorde att Rolf

bestmde sig fr att genomfra idn.

Han trffade en tongivande person som i en

sarkastisk ton frgade hur det gick med han-

delshgskolan.

D tnkte jag, att jag ska banne mig visa

dom! Det var en jttejobbig tid, jag slet som en

galning. Jag r samvetsgrann och initiativet

Frste rektorn: Tungt i brjanret var 1989. Det var d globen invigdes, Berlinmuren

revs och Handelshgskolan i Ume startade.

Handelshgskolan yller 20 r!Handelshgskolan vid Ume universitet invigdes i juli 1989. Processen hade dock startat redan

fem r tidigare. Syftet att skapa en handelshgskola i Ume var helt enkelt att frbttra frutstt-

ningarna fr utbildning och forskning. Andra skl var att frkorta beslutsvgarna och minska

byrkratin. Dvarande landshvdingen i Vsterbotten, Sven Johansson, idag hedersdoktor vid

Ume universitet, var en av tillskyndarna.

En milstolpe i Handelshgskolans historia intrffade r 2006, nr den vrldsledande ackre-

diteringsorganisationen fr managementutbildning, EFMD i Bryssel, utfrdade kvalitetsstmpeln

EQUIS till Handelshgskolan vid Ume universitet.

Det hr r Handelshgskolan:

6 masterprogram 4 civilekonom-

program 1 hgskoleprogram

cirka 1 500 studenter 80 anstllda

Handelshgskolans rektorer

under de gngna 20 ren:

1989-1995 Rol A. Lundin

1995-1996 Runo Axelsson

1996 Carl Fredriksson1997-2000 Anders Baudin

2000-2003 Anders Sderholm

2003-2007 Agneta Marell

2007-2009 Lars Lindbergh

Registrera dig som Alumn!

Har du lst vid institutionen r retags-

ekonomi eller Handelshgskolan vid

Ume universitet? D har du mjlighet att

registrera dig som aktiv alumn i vr data-

bas. Alumni Club r Ume-ekonomer bil-

dades 1988 och har idag 4 500 alumner

med i ntverket. S hr gr du r att

anvnda och registrera dig i alumni-data-basen. G till eller . Dr kan du lsa mer om UmU

Alumni och databasen.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

7/32


Rol A Lundin ramr bjrnskinnet som dvarande Freningsbanken sknkte till den nya Handelshgskolan i Ume.

blev till en kravmaskin, det var mycket som

skulle stadkommas. Jag mste ju se till att allt

fungerade vl, sger Rolf, samtidigt som han

rttar till sin rda slips.

I slutet av 1970-talet vllde studenterna in

p universitetet och bristen p personal var

stor. P den tiden var det ett 20-tal anstllda

p institutionen fr fretagsekonomi. I landet

fanns det d tv handelshgskolor, Stockholmoch Gteborg.

Inte ltt

Att ndra i universitetsorganisationen var inte

ltt. Bland de d aktuella institutionerna som

kom att ing i den nya handelshgskolan upp-

stod det interna diskussioner, alla institutioner

var inte lika positiva till bildandet.

Jag var angelgen om att det skulle vara

allas id och att idn skulle sprida sig. Det var

mnga som pratade om en handelshgskola,

men att driva igenom var betydligt svrare. De

stora och svra frgorna var: Hur fr vi pengar?

Vilka ska vara med? Vem och vilka kan hjlpa

till?

Rolf ringde upp dvarande landshvdingen

Sven Johansson, idag hedersdoktor p Ume

universitet fr sina insatser vid bildandet av

handelshgskolan. Landshvdingen tog initia-

tivet till att samla in pengar och det tillsattes

en kommitt med fretagstoppar frn hela Sve-

rige. Rolf minns n idag alla mten man hade

p residenset.

Vi trffades tta p lrdagsmorgon ochdet bjds p frska bullar som Svens hustru

Elin hade bakat.

Insamlingen resulterade i 35 miljoner kro-

nor, vilket var en stor summa i den tidens pen-

ningvrde. Det mjliggjorde nansiering av

personal p handelshgskolan. Det var den

frsta riktigt stora pengainsamlingen vid Ume

universitet och starten till handelshgskolan.

Invigning

Rolf knde ett starkt std frn dvarande rektor

vid Ume universitet, Lars Beckman, och fr-

valtningschef, Dan Brndstrm. Invigningen

var en stor hndelse och hgskolan blev omta-

lad d den bildades.

Det visades en video p ygplatsen om den

nystartade handelshgskolan. Jag kommer

ocks ihg d skylten p skolan sattes upp. Men,

det r mnga som har varit delaktiga inom och

utom universitetet.

Ngra r efter handelshgskolans start ck

Rolf ett erbjudande om att bli VD fr Interna-

tionella Handelshgskolan i Jnkping. Det var

lockande och han yttade till Jnkping. Sedan2007 r han forskande professor p heltid. Till

Vsterbotten tervnder han och hustrun gr-

na. Flugske hr till favoritsysselsttningarna

och Rolf har rest runt i vrlden och utvat sin

hobby. Som medlem i Vsterbottens sports-

keklubb r drmmen att f upp strsta ringen

i Juktn. Att som Rolf, ha ftt upp den nst

strsta sken p 3,1 kg, rcker inte. Storskar

ritas nmligen av p vggen i klubbstugan.

Forskning och undervisning i all ra, men

att bli ihgkommen som den som ck upp

strsta ringen i Juktn. Det slr allt, ler Rolf.

Text Ester Roos-Engstrand


8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

8/32


Det r en internationell atmosfr som mter d

man passerat glasdrrarna in till Handelshg-

skolan. Fyra klockor i entrn visar vad tiden r

runt om i vrlden. Det r en rik variation av sprk

som utvxlas mellan studenter och anstllda.Det r mycket som hnt sedan handelshg-

skolan startade. Lars Lindbergh tycker att den

organisationsfrndring som har genomfrts

r srskilt betydande. Frn att tidigare ha varit

en paraplyorganisation med fem institutioner

r Handelshgskolan nu en mer renodlad f-

retagsekonomisk enhet.

Det ger oss en strkt plattform och kortare

beslutsvgar. Det r ocks ett stt att prolera

sig och bli tydligare internationellt, sger Lars

Lindbergh.

Ackreditering

Ngot som stter Handelshgskolan p kartan

bde nationellt och internationellt r den ack-

reditering som skolan uppndde 2006. Det r

en kvalitetsstmpel som uppntts av tre andrahgskolor i Sverige och i vrlden av 112 andra

skolor.

Vi har ftt ett kat sktryck av studenter

efter ackrediteringen, sger Lars Lindbergh.

Ackrediteringen hjer skolans status och det

r ett stndigt pgende arbete fr att behlla

den. Lars Lindbergh menar att ackreditering

r alltmer viktig fr att srskilja sig frn mng-

den.

ven p forskningssidan vill man prolera

sig. Fokus har lagts p tv omrden. Man vill

Nuvarande rektor:

Framtiden ser ljus utprioritera dels hllbar fretagsutveckling men

ven projektledning, innovation och ntverk.

Lars Lindbergh vill i framtiden ocks satsa

mer p uppdragsutbildningar fr fretag och

mer specika kurser fr studenter p master-niv. En nskan r ocks att kunna arbeta mer

individuellt med varje student.

P frgan om skolan satsar p kvalitet eller

kvantitet svarar Lars Lindbergh tveklst, kva-

litet.

Det nns kurser och program p univer-

sitetet som inte har tillrckligt med studenter.

Det problemet har vi denitivt inte.

Text Ester Roos Engstrand


Mer prolerad orskning, ett starkare orskarntverk och mjlighet

till mer kontakttid med vra studenter r rektor Lars Lindberghs

vision om ramtiden r Handelshgskolan i Ume.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

9/32


Det var egentligen slumpen som gjorde att Elin

brjade lsa Service Managementprogrammet

p Handelshgskolan vid Ume universitet.

Efter avklarad examen fortstter hon p Han-

delshgskolan, men som doktorand. De luftiga

bokhyllorna p arbetsrummet avsljar att hon

precis pbrjat sin forskarutbildning. Valet att

brja forska var bde ltt och svrt.

Det r kul att se andra sidan av den aka-demiska vrlden. Jag trodde jag var klar med

min utbildning och fem rs forskarutbildning

r lng tid. Men, jag lskar att skriva uppsatser,

trivs bra hr och sttet att jobba p.

Laganda

Nyss hemkommen frn sin frsta planerings-

resa med sina nya kollegor till re, r hon full

av entusiasm och har brjat knna av lagandan

p sin nya arbetsplats.

Mnga som arbetar hr brinner fr Han-

delshgskolan och vill att den ska utvecklas.

Handelshgskolan har betytt mycket fr mig,

annars hade jag inte velat jobba hr. Det r r

som har varit viktiga fr min utveckling och r

som format mig, sger Elin eftertnksamt.

Elins forskning gr ut p att gra marknads-

underskningar i syfte att studera mnniskors

beteenden vid val av dagligvarubutik.

Det r jttekul, men vissa dagar funderar

jag p vad jag gett mig in p. Det r svrt efter-

som det nns hur mycket som helst att lsa.

Det ger mig ibland panik!

I forskarutbildningen ingr det ven under-

visning och till hsten brjar Elin undervisastudenter i marknadsfring.

I fyra rs tid har jag lrt mig saker, nu ska

jag lra ut det jag tidigare lrt mig plus det jag

sjlv kommer fram till. Det gr att det knns

bde kul och skrmmande.

Fretag

Som student var Elin aktiv i Handelshgskolans

studentfrening. Karriren brjade med att

servera l i E-puben, men snart var Elin ordf-

rande fr freningen.

Jag lrde knna vldigt mnga fretagare,

lrare och studenter. Att driva en frening r

som att driva ett litet fretag.

Fretagens koppling till skolan har blivitstarkare under Elins tid. Det r er fretag som

kommer hit och det tycker hon r positivt

eftersom de ger en verklig bild av det man stu-

derar.

Just nu skriver Elin p sin forskningsplan, i

den str det att disputationen berknas till r

2014.

Det knns s lngt borta, i bsta fall blir det

fre min trettiorsdag, konstaterar Elin.

Infr framtiden knner hon sig splittrad

eftersom bde akademin och fretagsvrlden

lockar. Experter p konsumentbeteende efter-

frgas av bde fretag och universitet, det r

hon sker p. Hon ser ljust p framtiden och

med tanke p sin lder behver hon inte be-

stmma sig nu, det fr tiden utvisa. Om jobbetsom rektor p Handelshgskolan r ledigt d

hon disputerat, kanske Elin sker.

Jag gillar utmaningar, sger hon.

Text Ester Roos Engstrand


Doktoranden:

Att orska r bde

ltt och svrtTidigare var hon student, idag r hon doktorand. Elin Nilssonr nyligen antagen som orskarstudent vid Handelshgskolan.

Namn: Elin Nilsson

lder: 24 rKommer rn: Kramors

Examen: Service Management och

magister i ManagementHobby: Att trna sin dobberman Chia

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

10/32


Martin Hrdstedt, historiker och universitets-

lektor vid institutionen fr id- och samhlls-

studier vid Ume universitet, str fr ingressen

och fortstter:Krig har alltid intresserat mig. Inte sjlva

striderna utan mer kopplingen till det civila

samhllet. Krigets frutsttningar har varit fo-

kus och drfr br min avhandling frn r 2002

titeln: Om krigets frutsttningar: Den mili-

tra underhllsproblematiken och det civila

samhllet i norra Sverige och Finland under

Finska kriget 1808-1809.

Martin Hrdstedt berttar inledningsvis att

han blivit mer uppmrksammad i Finland n i

Sverige. Lite pretentist har han blivit kallad

svensken som skriver Finlands historia.

Faktum kvarstr dock att jag skriver mer i

svensksprkig press i Finland n jag skriver i

Sverige. I Finland nns ett stort intresse fr

historia, kanske beroende p de krig vrt stra

grannland gtt igenom och de frluster befolk-

ningen lidit. Krigstrauman r ngot som sys-

selstter nlndarna.

Synen p Finska kriget

Martin Hrdstedt menar att det nns en tradi-

tionell syn p det Finska kriget, dr man utsett

tre syndabockar och kopplat dem till generella

epitet:

Kung Gustav IV Adolf: bisarr och orealistisk

Finske beflhavaren Wilhelm Mauritz Klings-

por:fegis

Fstningen Sveaborgs beflhavare Carl Olof

Cronstedt:frrdare

tminstone i det sistnmnda fallet, beflha-

vare Cornstedt, kan jag delvis hlla med. Svea-

borgs kapitulation avgjorde inte kriget, men

hndelsen var betydelsefull. Denitivt ett fr-

Mrkesret 2009:

r 1809 rlorade vi Finland och ck amiljen Berndadotte Under emton r har jag sysslat med Finska kriget18081809 mellan Sverige och Ryssland.

rderi. Synsttet, det vill sga denna personx-

ering, vill jag nog delvis skylla p frfattaren

Johan Ludvig Runeberg, vars bermda verk

Fnriks Stl sgner frn mitten av 18000-ta-let, gett oss bermda och beundrade gestalter

som Lotta Svrd, Sven Dufva och Georg Carl

von Dbeln, det vill sga Dbeln vid Jutas. Trots

att det skrivits mnga bcker om Finska kriget,

med helt andra utgngspunkter, lever detta

synstt kvar och det nns ett tydligt motstnd

mot andra tankar.

Tvrontskrig

Martin Hrdstedt fortstter sin analys och me-

nar att det stmmer att den svenska kungen

Gustav IV Adolf ledde in Sverige p en farlig

politisk vg. (Men att kungen hade rtt nr han

misstrodde Napoleon.)

Kungen verskattade vr arm. Han insg

hotet frn ster, men lyckads inte vertyga

stockholmarna om detta. Huvudstadens inv-

nare var mer xerade av hotet frn sder. Kri-

get var egentligen ett tvfrontskrig, dr Sverige

stod ensamt mot Ryssland i norr och mot

Danmark och Frankrike i sder.

Hrdstedt menar att det verkliga problemet

inte var brist p soldater och vapen, utan p

brd och annan mat. Nr svenskarna efter

Sveaborgs fall retirerade norrut mot Uleborg,tervnde de under vren och tertog halva

Finland. Pltsligt stannade dock svenskarnas

motoffensiv upp inte av feghet utan p grund

av bristen p mat.

Havererat rsrjningssystem

Svenskarnas frsrjningssystem havererade

helt enkelt. Bondesoldaterna orkade inte mer.

Ryssarna, som var yrkessoldater och vana att

leva i flt, ck chansen att terhmta sig och

kunde pressa ortsbefolkningen p mat.

Martin Hrdstedt betonar att detta r en dra-

matisk tid. De militra hoten. Kuppen mot

kungen i mars r 1809. Regeringsformen i juni

samma r. Dagens Sverige formas. Finland,som dittills var ett diffust begrepp, skapas och

blev ett s kallat storfustendme inom det

ryska kejsarriket.

I Finland minns man grna Borg lantdag i

mars 1809, nr den ryske tsaren Alexander

mtte stnderna och enligt nsk nationell

uppfattning lovades sjlvstyre, ett eget sprk

och egen religion. I vrt land, dremot, betonar

vi hellre freden. Vi vill inte prata krig utan sik-

tar istllet framt. I Finland lever dock minnet

kvar av att ha frlorat nrmare 90 000 liv un-

der fyra krig under 1900-talet.

Bernadotte till Sverige

Finska kriget och ren 18081809 innebr

ocks att familjen Bernadotte importeras till

Sverige. Familjen bakom vrt nuvarande kunga-

hus. Frslaget kommer frn en underofcer vid

namn Mrner, som skadades och knappt ver-

levde slaget vid Oravais. (Bakgrunden till detta

r kort att det dvarande svenska kungahuset

var p vg att upplsas, eftersom kung Karl XIII

som bekant var barnls.)

De frsta 50 ren efter kriget r dligt ut-

forskade. I vrt land har det inte varit frganom ngon mer ptaglig revanschism, medan

rysskrcken alltid varit ptaglig i Finland. Se-

dan kan man nog konstatera att Finland era

gnger fungerat som buffert fr Sverige mot

den expanderande stormakten Sovjet och Ryss-

land. Finland har ftt ta smllarna och hade

Finland varit en del av Sverige, hade vi nog bli-

vit indragna.

Text Michael Nordvall och Stefan Lybeck

Bild Michael Nordvall

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

11/32


Personfxeringen kring Finska kriget

1808-1809 vill jag nog delvis skylla p

rattaren Johan Ludvig Runeberg,

sger Martin Hrdstedt, historiker och

universitetslektor vid institutionen r

id- och samhllsstudier vid Ume

universitet. Personer som Fnrik Stl,

Sven Duva, Lotta Svrd och Georg Carl

von Dbeln har lmnat outplnliga spr.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

12/32


Det r onsdagseftermiddag p Grubbeskolan i Ume. Eleverna har rast

och sitter samlade i uppehllsrummen. De pratar och skrattar. Karin Back-

man r pensionerad bibliotekarie frn Ume universitetsbibliotek. Hon

och tre andra pensionerade medarbetare frn Ume universitet visar v-

gen till ett av klassrummen p skolans bottenvning. En tjej som sitter i

en av elevgrupperna vinkar till sig Karin och ger henne en kram.

De fyra, numera avtackade, medarbetarna r alla del av det nystartade

ntverket Lxakademien. Varje vecka samlas ngra av dem p lidhems-

skolan och ngra av dem p Grubbeskolan i Ume fr att ge eleverna fri-

villig lxhjlp. Leif Holmstrm r fre detta universitetslektor i national-

ekonomi, och initiativtagare till ntverket:

Nr jag gick i pension 2007 brjade jag fundera ver vad jag skulle

gra nr jag inte lngre jobbade. Jag kom fram till att vad jag n skulle

gna mig t var tre saker viktiga, ett: jag ville ha kul, tv: jag ville skta

min hlsa och tre: jag ville gra ngot samhllstillvnt. Jag tyckte att det

var dags att ge tillbaka lite till staten efter all ln man har ftt drifrn

Lxakademien:Pensionrer rn Ume universitethjlper hgstadieeleverEn gng i veckan ger sig en grupp av

pensionerade medarbetare rn Ume

universitet ut till hgstadieskolor i Ume.

Under namnet Lxakademien hjlper de

eleverna med lxlsning i alla mnen,

rn ranska till kemi.

genom ren. S, d kom jag p idn med lxakademien. Jag har en del

kontakter i skolvrlden frn mitt arbete, och det var inte svrt att f ng-

ra skolor att nappa.

Eter skoltid och rivilligt

Kajsa Nordin och Soe Wittsten gr i klass 9m p Grubbeskolan. De sit-

ter tillsammans med lxakademien p stolar med gr mbeltassar av

gummi i klassrummet p skolans bottenvning. Kajsa och Soe brukar

ta hjlp av lxakademien ibland, speciellt infr prov. Lxhjlpen r

alltid efter skoltid, och helt frivillig.

Jag brukar g till lxhjlpen fr att f hjlp med matten, berttar

Kajsa. Jag tycker att det r bra att den nns. Hr tar man sig tid att gra

lxorna ordentligt, hemma r det ltt att man gr ngot annat istllet,

stter sig framfr datorn till exempel. Dessutom fr man gott ka p

lxhjlpen, skrattar Soe.

Eleverna hr p skolan r pratiga, men vldigt trevliga. Det r ofta

matematik de vill ha hjlp med. Eleverna verkar ha bilden av att mate-

matik r vldigt svrt, och ngot man mste jobba extra mycket med,

berttar Karin Backman.

Breddar sina kunskaper

Bertil Brnin r pensionerad universitetslektor i milj- och hlsoskydd.

Han ser att lxhjlpen r ett stt fr honom att bredda sina egna kunska-

per:

Hit kommer eleverna med lxor i vilket mne som helst. S ofta lrjag mig ocks nya saker hr p skolan. Hrom veckan ck jag till exem-

pel en lektion i kemi av en grupp ivriga ttor.

Stor livserarenhet

Agneta Blfors r omrdeschef fr Grubbe skolomrde. Hon berttar att

det inte grs ngon kontroll av universitetsveteranernas kunskaper, men

att hon litar p att de r kompetenta nog att hjlpa eleverna.

Alla de som r del av ntverket har en stor livserfarenhet, och bara

det ger mycket. Vi har ocks ftt mycket positiv respons frn frldrar,

de vill grna att deras barn ska g till lxhjlpen. Dessutom har alla i

lxakademien minst doktorsgrad inom sitt mne, s jag knner mig trygg

i deras frmga som lxhjlpare, tycker Agneta.

Eleverna har alltid med sig skolbckerna nr de kommer till oss,

s r det ngot vi inte vet svaret p kan vi alltid titta i bckerna, menar

Karin Backman.

Det r era skolor som vill att vi ska komma till dem, men just nu

r vi fr f fr att rcka till alla. S vi tar tacksamt emot nya medlemmar

i lxakademien, sger Leif Holmstrm.

Ja, jag skulle vilja att ni kom hit er dagar n nu. Jag skulle kunna g

p lxhjlpen minst tv dagar i veckan, berttar Kajsa Nordin i klass 9m.

Text Elin Andersson


8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

13/32


Fr oss r Kunskapsnoden ett utmrkt stt

att skapa och vidareutveckla vra relationer

med nringsliv och forskningsaktrer. Det r

ocks en mjlighet fr oss att presentera vra

nya satsningar och vra duktiga forskare, sger

Ume universitets rektor, Gran Sandberg.

Fr 12:e ret bjd Ume universitet in till

Kunskapsnoden p Grand Htel i samband med

de rliga Vsterbottensveckorna.

Mrkesret 1809, ett regeringsprojekt somuppmrksammar att det r 200 r sedan Sve-

rige och Finland blev tv lnder, var rets tema.

Seminariet inleddes med att Per Unckel,

landshvding i Stockholms ln och ordfrande

fr den grupp som har ansvaret fr det prak-

tiska genomfrandet av Mrkesret, gav histo-

riska tillbakablickar och inspirerade till fram-

tida samarbeten.

En gng om ret intar Ume universitet Grand Htel. Ett hundratal

inbjudna gster minglar i de anrika lokalerna, lyssnar p relsningaroch bjuds p en verddig Vsterbottensbuf.

Kunskapsnoden 2009Med Mrkesr och ramstende orskare i okus

Sverige och Finland r tv lnder med avan-

cerade forskningsambitioner som skulle ha

mycket att vinna p att se sig som en forsk-

ningsnation. Vi r sm lnder men om vi lgger

samman vra resurser skulle vi bli betydligt

starkare, visionerade Unckel.

Oattbart bra

Martin Hrdstedt och Malin Wimelius, lekto-

rer vid institutionen fr id- och samhllsstu-dier respektive statsvetenskapliga institutionen,

hll tv inspirerande och lrorika frelsning-

ar om Finlands och Sveriges 600-riga gemen-

samma historia och synen p krig och fred d

och nu.

Rektor Gran Sandberg inledde sitt anf-

rande med att konstatera att det gtt ofattbart

bra fr Ume universitet under det gngna ret

och radade upp den ena offensiva satsningen

efter den andra.

Seminariet avslutades med ett bildspel som

presenterade 20 av de nrvarande forskarna

som tilldelats ett karrirbidrag. Satsningen som

blivit mycket uppmrksammad omfattar total

71 forskare och 142 miljoner kronor,

De r Ume universitets framtid, drfr

gr vi en satsning som saknar motstycke i Sve-

rige, frklarade rektor Gran Sandberg.Prorektor sa Bergenheim bjd sedan gs-

terna till bords och en buff med ett 40-tal

Vsterbottensdelikatesser.


Bild ORASIS Foto,

Mia kermark

Carl och Margareta Kempe hlsas

vlkomna av rektor Gran Sandberg och

prorektor sa Bergenheim.

Ann-Katrin Croon, Stitelsen r strategisk

orskning, i samtal med Lena Hjelm Walln,

Olo Palmes Internationella Center, och

hedersdoktor vid Ume universitet.

Peter Strmbck, Innovationsbron AB,

hlsar p Ingrid Vgeli och Margareta Jonsson,

Polarrenen AB.

Peter Wallenberg Jr, Knut och Alice Wallenbergs

stitelse, i glatt samsprk med Patrik Svensson,

restndare vid HUMlab, Ume universitet.

Ingrid Vgeli, den ramlidne hedersdoktorn och

msterkocken Verner Vgelis ru, tillsammans

med Gert Kltzke, adjungerad proessor vid Ume

universitets Restauranghgskola.

Per Unckel, landshvding i Stockholms ln och

ordrande r den grupp som har ansvaret r det

praktiska genomrandet av Mrkesret, inledde

seminariet.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

14/32


8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

15/32


MnAdEns pRofiLNamn: Demian Horstlder: 33Hemstad: Joinville, BrasilienYrke: Programansvarig r masterprogram-met i transportdesign vid Designhgskolan

Intressen: Familj, kae, lm (rmst doku-mentrer), bermda tal, podcats, elektro-nik, sljd och allt som rr transport

Sedan Designhgskolan startade sin verksam-

het fr tv decennier sedan, har representatio-nen av utlndska studenter varit stor, frgstark

och ptaglig. S det var kanske inte s frv-

nande, nr alumnen Demian Horst vertog

ledningen av masterprogrammet i transport-

design i brjan av denna vrtermin. Nu arbetar

han fokuserat och mlmedvetet med att rekry-

tera och leda nsta generation av talangfulla

transportdesigner.

Demian rn Brasilienhar tervnt till

DesignhgskolanDemian Horsts terkomst till Designhgskolan vid

Ume universitet r inget annat n en ramgngssaga:

tidigare internationell student rn andra sidan jordklotet

leder han nu masterprogrammet i transportdesign.

Vid Designhgskolan prioriterar och betonar

vi med emfas kvalitet fre kvantitet, inlederDemian p ytande engelska. Vr vision r att

vara den ledande utbildningen inom transport-

design i Europa, frmst vad gller i termer av

kreativitet och resultat hos vra studenter.

Resan rn Brasilien

Demians resa frn Brasilien frn den tyskin-

spirerade staden Joinville i delstaten Santa

Catarina till Ume i norra Sverige startade, nr

han lste om Designhgskolan i ett designma-gasin. Hstterminen r 2001 brjade han som

student p masterprogrammet i transportdesign

och tog sin masterexamen i brjan av juni 2003.

Hans examensarbete var en bil av mrket Saab,

designad fr en bttre reseupplevelse i ett fram-

tida urbant scenario. Demian blev anstlld av

Designhgskolan som forskare och blev seder-

mera allts bde assisterande och ordinarie

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

16/32


MnAdEns pRofiL

programansvarig fr masterprogrammet i trans-

portdesign.

Unikt program

Transportdesignprogrammet r unikt fr att det

tcker hela det kompletta transportdesignfltet

i kombination med den industriella delen.

Vi har som ml att gra programmet mer

synligt och knt fr fretag och industrier ut-

anfr Sverige. Representanter frn Toyota be-

sker oss varje r i februari fr att rekrytera

studenter, berttar Demian. Och era av vra

studenter har rest till Tokyo fr att praktisera

p Toyota. Andra stora transport- och bilfre-

tag som vi samarbetar med r Peugeot, Fiat,

Volkswagen, Scania, Volvo Personbilar, Volvo

Lastvagnar och Saab.

Internationellt

Idag r masterprogrammet i transportdesign

lika internationellt som det alltid varit. Nio na-

tioner r representerade: Brasilien, Kanada,

Kina, Finland, Irland, Spanien, Sydkorea, Stor-

britannien och Sverige.

Vi arbetar nu intensivt med att rekrytera

en ny kull av talangfulla studenter infr kom-

mande lsr. Sista anmlningsdag r som be-

kant 15 april. Dagens kris inom bilindustrin

tror vi inte r avskrckande fr nya studenter.

Utmaningen blir bara strre och det innebr

att studenterna behver bli nnu mer drivna

och duktiga.

Bermda retag

Den vinnande kombinationen av hrd urval-

sprocess, hgkvalitativ utbildning och sm

klasser har hjlpt studenterna frn Designhg-

skolan att grundlgga en framgngsrik karrir

i yrkeslivet. Studenterna har ftt jobb p s-

dana vrldsbermda fretag som Volvo, Saab,

BMW, Honda, General Motors, Caran Design,

Formtech och Epsilon Perspectives Design.

Vi har idag starka visioner om att utvidga

vrt globala ntverk och utveckla er projekttillsammans med industrin. Vrt program r

attraktivt drfr att vi fokuserar p mnniskan

och inte p produkten. Vr utbildning bygger

p etablerad skandinavisk designtradition dr

brukarens behov alltid str i centrum.

Konstnrligt campus

Demian ser med gldje och spnning fram emot

skapandet av Ume universitets nya konstnr-

liga campus, nere vid Umelven. Hr, bredvid

Designhgskolan och Konsthgskolan, kommer

den nya Arkitekthgskolan att ligga. Ytterli-

gare en byggnad, en multihall som rymmer

HUM-lab_X och Bildmuseet, ska uppfras.

Konstnrligt campus ska fungera som en smlt-

degel fr utbildning, forskning och yrkesverk-

samhet inom arkitektur, design, konst och nya

medier. En tanke och vision som tilltalar De-

mian.

Examensutstllning

Avslutningsvis vill Demian sl ett slag fr kom-

mande examensutstllning, dr studenterna

visar upp sina examensarbeten.

Ett utmrkt tillflle fr alla att se kulmen

p tv rs hrda, intensiva studier och samtidigt

se hur nsta framgngsrika transportdesignertnker, skapar och fungerar. Samtliga examens-

arbeten grs i samarbete med olika fretag inom

designsektorn.

Demian bor idag p Tomtebo. Vgen frn

Joinville i Brasilien till Ume behver allts

inte vara s lng.

Text David Meyers och Stefan Lybeck


Hr ses Demian Horst

tillsammans med

studenten Doojin Choi,

som kommer att erhlla

sin masterexamen i juni.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

17/32


Lrostena ligger fgelvgen ganska nra varandra men p grund av

dliga tvrgende kommunikationer i norr, tar det nd lng tid att ka

mellan dem. Trots det s nns det ett levande studentutbyte men ocks

inom andra frgor.

Kan vi samarbeta med universitet i Kalifornien via webben s

kan vi gra det ven med de mer nrliggande, konstaterar Gran Sand-

berg.Pl Pedersen, rektor fr Hgskolan i Bod anser att det r mycket

som frenar lrostena och att de tillsammans har mycket att vinna.

Vi delar utmaningarna som det innebr att vara lokaliserade i

norr och vi kan nyttja varandras kompetenser p mnga plan, menar

Pedersen.

Frstrkning av regionen

Sedan tidigare nns ett avtal mellan Ume universitet, bo Akademi,

Svenska Handelshgskolan och Vasa Universitet. Det nya avtalet r en

utvidgning och en frstrkning av hela st-vstliga regionen. Hgskolan

i Bod r en av de nya parterna i samarbetet.

Bod har mycket att tillfra och det innebr ocks en utvidgning av

samarbetsomrdet som knns stimulerande, menar Matti Jakobsson,

rektor fr Vasa Universitet.

Vi har haft kontakt med Ume universitet i mnga r nytt; fr oss

r att vi nu ocks samarbetar p institutionsniv bland annat inom l-

rar- och sjukskterskeutbildning. Fr oss r det ocks bra att samverka

med tv EU-lnder inte minst nr det gller EU:s interregprojekt, sgerPl Pedersen, rektor fr Hgskolan i Bod.

Ett konkret resultat av samarbetet r projektet Nordic Knowledge on

the web som ska utvecklas till ett webbaserat center med frelsningar,

disputationer debatter med mera fr att underltta erfarenhets- och

kunskapsutbytet mellan lrostena.

Det nya avtalet omfattar frutom Ume universitet, bo Akademi,

Svenska Handelshgskolan och Vasa Universitet ven Sveriges lant-

bruksuniversitet SLU, Hgskolan i Bod, Vasa Yrkeshgskola och

Novia. Novia r Finlands strsta svensksprkiga yrkeshgskola med

verksamhet p sju orter.

tta lrosten har undertecknat ett avtal med syte att strka och utveckla samverkan. Det blir en samverkansdiagonal rn Bod i vst till Vasa i st mellan lrostena,men ocks det vriga samhllet. Sytet r att strka regionens konkurrenskrat, sgerGran Sandberg, rektor vid Ume universitet.

Bod, Ume, Vasa universitetssamarbetesom strker regionen

Det vergripande sytetmed samverkan r attagera i rgor av strategiskbetydelse r regionensom bland andra:

att utveckla samarbetet med

nringsliv och vriga samhlls-

sektorer och bidra till deras

kompetensrsrjning ochkompetensutveckling

att utveckla grundutbildning

och den nordiskt sprkliga och

kulturella dimensionen i ett

internationellt perspektiv

att utveckla forskning och

orskarutbildning i Bod, Ume

och Vasa i ett internationellt

perspektiv r att strka

regionens konkurrenskrat

att frbttra nyttjandet av

gemensamma resurser


Foto Mattias Pettersson

Pl Pedersen, rektor r Hgskolan i Bod, Gran Sandberg, rektor vid Ume universitet och Matti Jakobsson,

rektor r Vasa Universitet undertecknar avtalet med syte att strka och utveckla samverkan.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

18/32


En unik kreativ milj skapas

Internationell panel ger Ume-kemister excellenta omdmenUnder 2008 har en internationell expertpanel utvrderat svensk orskninginom oorganisk kemi. Den orskning som Umekemisterna Per Persson ochStafan Sjberg bedriver bedms som excellent av panelen.

Per Persson och jag kompletterar varandra i vr forskning och det har

lett till att vi tillsammans blivit en vldigt stark konstellation, sger Staf-

fan Sjberg, professor i oorganisk kemi.

Gemensamt har de utvecklat den oorganiska kemin mot geokemi ochbiogeokemi och drigenom skapat en unik Umeprol. Detta r ngon-

ting som panelen lyfter fram i sin rapport, dr de ocks pongterar att

forskningen i hgsta grad r relevant fr vr tids miljfrgor och ett vik-

tigt framtidsomrde. Mlet fr de bda Umeprofessorernas forskning

r att p molekylr niv frst de processer som pverkar kemiska m-

nens kretslopp i naturen, framfr allt reaktioner p olika slags ytor.

Per Persson arbetar med att karakterisera dessa processer med hjlp

av avancerade spektroskopiska metoder. Staffan Sjberg har i sin forsk-

ning koncentrerat sig p att utveckla modeller som beskriver proces-

serna.

Sjukdomar som Alzheimer, Parkinsons och

Skelleftesjukan men ven vissa cancerformer

uppstr fr att proteiner i cellerna brjar vecka

sig p ett felaktigt stt eller fr att de binder till

Pernilla Wittung Stashede,

proessor i biologisk kemi

vid Ume universitet, har till-

delats Wallmarkska priset

2009 av Kungliga Vetenskaps-akademien. Hon r priset

p 150 000 kronor r sina

betydelseulla studier av

proteinveckning.

Wallmarkska prisettill kemiproessor

Fortsatt nansiering

Panelen rekommenderar starkt att Per Persson, som berms fr sin hga

produktivitet av vlciterade arbeten, fr fortsatt nansiering av Veten-

skapsrdet. Eftersom Staffan Sjberg snart gr i pension anser panelenatt det r av strsta vikt att liknande projekt fr ekonomiskt std fr att

omrdet ska fortstta vxa.

Oorganisk kemi omfattar mnga mnesomrden men gemensamt r

att forskningen sker grundlggande frstelse fr strukturer och bind-

ningar i molekyler och material.

Panelen har bedmt 29 forskargrupper som har nansierats av Ve-

tenskapsrdet under ren 20032007. Det sammanfattande omdmet

r att den forskning inom oorganisk kemi som Vetenskapsrdet stder

r solid och av utmrkt kvalitet inom era subdiscipliner.

Text Karin Wikman

andra proteinkedjor eller metalljoner. Pernilla

Wittung Stafshede koncentrerar sin forskning

p dessa processer.

Pernilla Wittung Stafshede fddes 1968 i

Ume. Hon blev civilingenjr 1992 och doktor

i fysikalisk kemi 1996 p Chalmers. Drefterfortsatte hon sin karrir frst som forskare p

Caltech i Kalifornien och senare vid Tulane

University, New Orleans. r 2004 yttade hon

till Rice University i Houston, Texas, dr hon

antogs som professor i biokemi. I hstas ter-

vnde hon till Ume universitet.

Totalt har Pernilla Wittung Stafshede pu-

blicerat ver 140 vetenskapliga artiklar. Hon

har dessutom tidigare erhllit era utmrkelser,

som Dreyfus New Faculty, Alfred P. Sloan, och

National Fresenius Awards.Pernilla Wittung Stashede, proessor i biologisk

kemi vid Ume universitet.

pRisER TiLL UME UnivERsiTET

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

19/32


Ume universitet r

toppbetyg i orsknings-och presskommunikationTv aktuella underskningar korar Ume universitet dels till bsta

lrostet p att sprida orskningsnyheter p webben, dels till det

lroste i Sverige som har den bsta presskommunikationen.

Det knns fantastiskt roligt. ven om sdana

hr underskningar inte r heltckande s visardet att vi har forskare och medarbetare som r

duktiga inom det hr omrdet. Vi p Ume

universitet tycker att forskningsinformation till

allmnheten r viktig. Eftersom forskningen

till strsta del r skattenansierad s br de

som betalar ocks f ta del av resultaten, menar

sa Rudehll, bitrdande informationschef.

Tidningen IVA-aktuellt har gtt igenom

forskningsrn p 30 universitets och hgskolors

webbplatser och betygsatt hemsidorna efter

olika parametrar. Maxpongen var 100, ett re-

pRisER TiLL UME UnivERsiTET

sultat som Ume universitet nstan ndde. Med

97 pong placerade sig Ume universitet frmst,fre Uppsala universitet, 86 pong, och Han-

delshgskolan i Stockholm, 81 pong.

Ledningen r bra betyg

I underskningen PR-barometern samhlle har

22 journalister lmnat sina synpunkter p Ume

universitets kommunikation med media. Ume

universitet ck ven dr hgsta pong bland de

lrosten som var med i studien.

Det knns verkligen roligt, framfr allt att

Ume universitet kom hgst upp i den top of

mind-underskning som gjordes, dr alla del-

tagande 284 journalister spontant skulle nm-na det lroste de tyckte var bst p medie-

relationer. Att journalisterna dessutom gav

universitetsledningen toppong p viljan att

kommunicera med journalister knns extra bra,

sger Carina Dahlberg, presschef.

Ume universitet lg ven i jmfrelse med

andra myndigheter och organisationer, som var

med i studien, ver genomsnittet.

Text Michael Nordvall


Carina Dahlberg, pressche p inormationsenheten

vid Ume universitet.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

20/32


Stdet frn Baltics donationsstiftelse r oer-

hrt vrdefullt i arbetet med att utveckla Ume

universitet till ett av landets frmsta forsk-

ningsuniversitet, sger Ume universitets rek-

tor Gran Sandberg.

Ume universitet kan tack vare 4,4 miljoner

kronor frn Baltics donationsstiftelse inrtta

en forskarassistenttjnst i molekylr neurove-tenskap och knyta doktor Sara Wilson till Ume

centrum fr molekylr medicin, UCMM.

Sara Wilson forskar om det centrala nerv-

systemet. Som postdoktor vid Ume universitet

kom hon, tillsammans med bland andra profes-

sor Thomas Edlund, fram till nr centrala nerv-

systemet bildades under fosterutvecklingen och

den molekylra mekanismen som styr utveck-

lingen. Resultaten ck stort internationellt ge-

nomslag och ndrade den gngse synen p

dessa processer.

Hon fortsatte sitt forskningsarbete vid Co-

lumbia University, New York, och det vrlds-

ledande centret fr neurovetenskap vars fors-

kare de senaste tta ren ftt tre Nobelpris och

ett Kavlipris inom neurobiologi.

Sara har under sin tid vid Columbia utveck-

lat modellsystem, verktyg och ider som bas fr

framtida studier fr att identiera den moleky-

lra och cellulra grunden fr hur neuronala

ntverk bildas, studier som r av strsta vikt

fr att vi p sikt skall kunna skapa strategier

fr att terstlla funktion hos det skadade eller

sjuka mnskliga nervsystemet.

Ung lovande ysiker

Professor Mattias Marklund tilldelades ett excel-

lensbidrag p totalt 3,5 miljoner kronor. Han r

en av Sveriges mest lovande unga fysiker. Detta

bevisas inte minst i och med att han r en av

endast sju unga svenskar som ftt en miljon euro

i Starting Independent Researcher Grant Award

frn Europeiska forskningsrdet.

Institutionen fr fysik vid Ume universitet

har genomgtt en remarkabel fryngring och r

i dag en av landets bsta forskningsmiljer inom

sitt omrde. I universitetets frdelning av kar-

rirbidrag till de mest lovande unga forskarna

tilldelades fysik tta bidrag av tta skta.

Mattias Marklund r den klart lysande

stjrnan bland dessa unga Umefysiker och helt

avgrande fr att framgngen ska fortstta. Han

har varit freml fr en rad vrvningsfrsk frn

andra lrosten i landet. Ume universitet hardrfr avsatt centrala resurser fr att matcha de

erbjudanden han har ftt. Stdet frn Baltics

donationsstiftelse r avgrande fr att han ska

stanna i Ume, menar Gran Sandberg.

Mattias forskning uppvisar stor bredd frn

optiska brer och havsvgor till kvantteori och

svarta hl. Ett viktigt forskningsomrde rr plas-

mafysik i starka gravitationsflt. Ett annat rr

vr frstelse av vxelverkan ljus och materia.

Mattias Marklund har ocks varit drivande

fr att sammanfra teori och experiment inom

ett nytt omrde av fysiken dr hgenergifysik

bedrivs med hjlp av lasrar och oprvade fr-

utsgelser, som till exempel ljuskrockar, testas.

Sdana tester r viktiga fr frstelsen av na-

turens symmetriprinciper. Marklund har ock-

s varit ledande kring studiet av helt nya effek-

ter som ljuskollaps och fotonacceleration i

kvantvakuum, vilka r av intresse fr framtida

lasersystem.

Solceller som kan lsa energiproblemen

Ludvig Edman r en annan framstende fors-

kare vid institutionen fr fysik. Han tilldelades

tillsammans med Mattias Marklund och pro-fessor Ove Axner totalt 5,5 miljoner kronor fr

att bygga upp en ny forskargrupp som arbetar

med tillmpad fysik, s kallad fotonik dr grund-

Baltics donationsstitelsesatsar p topporskareTack vare std av Baltics donationsstitelse kan Ume universitetrekrytera en ramstende orskare inom neurovetenskap och

behlla en av Sveriges mest lovande ysiker. Stitelsen stttar

ocks universitetets utveckling inom omrdet otonik.

vetenskapliga upptckter frn andra fysikgrup-

per kan omvandlas till praktisk nytta och pro-

dukter.

Bde Edmans och Marklunds forsknings-

grupper intresserar sig fr forskning kring sol-

celler. Solceller som omvandlar solenergi till

elektrisk energi skulle kunna vara ett effektivt

stt att lsa vrldens energiproblem. Problemet

r att dagens kommersiellt tillgngliga solceller

r fr dyra att tillverka och r baserade p r-

material av begrnsad tillgng. Tillgngen p

nyligen upptckta organiska, elektroniska ma-

terial erbjuder en mjlighet att utveckla solcel-

ler som kan tillverkas p ett extremt billigt stt

i en tryckpress.

Ludvig Edman leder en forskargrupp som

utvecklar organisk elektronik, bland annat i

form av ljusemitterande elektrokemiska celler,

LEC:er. Gruppen har nyligen demonstrerat

LEC:er med rekordprestanda vad gller opera-

tiv livslngd och energikonverteringsgrad.



Baltics donationsstitelse Balticgruppens gare donerade i december 2007

100 miljoner kronor till Ume universitet r utveckling av utbildning och orsk-

ning vid Ume universitet. Balticgruppen r ett astighetsbolag som valt att

gra samtliga sina satsningar och investeringar i Ume.

Mattias Marklund, proessor i ysik vid

Ume universitet.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

21/32


Satsningen kommer att ge helt nya mjligheter

till resor och internationella utbyten.

En sdan hr satsning har lnge funnits p

vr nskelista. En mer internationell grundut-

bildning ger studenterna viktiga kontaktnt och

ett frsprng p arbetsmarknaden. Dessutom

underlttas vergngen frn grundutbildning

till forskarutbildning och p sikt till en mer

internationell forskarkarrir, sger Jonas Carl-

quist, prodekanus vid humanistiska fakulte-

ten.

Pengarna ur Balticdonationen gr det mj-

ligt fr humanistiska utbildningar att erbjuda

internationella exkursioner, spnnande inter-

nationella gstlrare och annat internationellt

samarbete. Dels kan olika humanistiska utbild-

ningar ska del av medlen fr internationali-

sering, dels kan enskilda studenter ska rese-

stipendier. Det innebr allts inte bara er

internationella inslag i utbildningarna utan

dessutom att ett antal studenter kommer att f

stipendier fr att gra egna resor redan i r.

Resestipendierna ska gynna det egna lrandet

inom utbildningen, som till exempel studiebe-sk, arkivresor, fltarbete eller materialinsam-

ling.

Morot r hgre ambitioner

Srskilt stipendierna kan bli en morot fr de

studenter som har hga ambitioner men hlls

tillbaka av ekonomiska skl. Humanister r inte

bortskmda med sdana mjligheter, och att

ha praktiserat eller fltarbetat utomlands tror

jag kan vara avgrande nr det gller att kon-

kurrera om jobb i framtiden, sger Elfrida

Bergman, ordfrande i studentkrens Huma-

nistiska sektion.

Satsningen ingr i Humanistisk offensiv,

utveckling av humaniora vid Ume universitet,

som den humanistiska fakulteten inledde 2006.

Humaniorastudenter r enmer internationell utbildningBaltics donationsstitelse har beslutat att satsa p humaniora,

och nu kommer pengarna humaniorastudenterna till del.

De mest centrala insatsomrdena utgrs av en

satsning p frstrkt forskning vid fakulteten

och internationalisering av svl forskning som

utbildning. Ume universitets styrelse har be-

slutat att stdja offensiven med 36 miljoner

kronor fr att frstrka den humanistiska forsk-

ningen.

Stipendierna blir en morot

r studenter med hga

ambitioner, sger Elrida

Bergman, ordrande i Ume

studentkrs humanistiska

sektion.

Text Helena Vejbrink


8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

22/32


Storsatsning pindustriell IT-orskningvid Ume universitetUme universitet, Baltics donationsstitelse och Ume

kommun satsar 28,5 miljoner kronor p att bygga upporskningsprolen tillmpad IT till Europas rmsta

IT-innovationsmilj. Lars Mathiassen, en av vrldens

rmsta orskare inom tillmpad IT, blir gstproessor

i IT-management vid Ume universitet.

Tillmpad IT r ett strategiskt utvecklingsomrde vid Ume universitet

som inbegriper drygt 150 forskare och 1 500 studenter. Ume universi-

tets styrelse har beslutat att satsa 10 miljoner kronor fram till r 2013

fr uppbyggnad av UMIT Research Lab, en strategisk satsning p berk-

ningsteknik, visuell simulering och optimering inom tillmpningsom-

rdet industriell IT.

Ume universitet har intressant forskning inom omrdet. Nu frs

den samman s att summan blir strre n delarna. Det nns ett vx-

ande behov inom industrin att jobba med modellering och simulering

som bygger p den kompetens som nns vid Ume universitet, sger Ulf

Edlund, prorektor fr samverkan vid Ume universitet.

Forskarna vid Ume universitet r srskilt starka inom tre tillmp-

ningsomrden industriell IT, hlsa och sjukvrd samt e-science, men

ven vl rustade inom andra omrden. Det nns ocks intressanta sam-

verkansprojekt inom tillmpad IT med Lule tekniska universitet.

Baltics donationsstiftelse stttar satsningen med nrmare 12,5 mil-

joner kronor, 5 miljoner till UMIT Research Lab och nrmare 2,5 mil-

joner kronor fr rekryteringen av Lars Mathiassen, samt 5 miljonerkronor till omrdet interaktionsdesign som till del kommer att bedrivas

i samverkan med det nyligen invigda Interactive Institute.

Vrldsledande

Det r oerhrt roligt att vi lyckats rekrytera Mathiassen, han r vrlds-

ledande inom tillmpad IT-forskning. Han kommer att vara ett oerhrt

vrdefullt tillskott fr vr slagkraft. En av anledningarna till att han har

valt att komma till Ume r att vr forskning utmrks av en vldigt bra

industrisamverkan och det r ngot som Mathiassen anser ocks berikar

sin egen forskning, sger Jonny Holmstrm, professor i informatik och

ledare fr utvecklingsomrdet tillmpad IT vid Ume universitet.

Mathiassen kommer med sin erfarenhet ocks att bidra till omfat-

tande positiva effekter p regional tillvxt och innovationsfrmga, fort-

stter Holmstrm.

Inom industriell IT nns det i dagslget ungefr 75 aktiva forskare

och doktorander vid Ume universitet. De frmsta forskningsomrdena

inom industriell IT r:

Interaktionsdesign: forskning kring och design av IT-stdda

system fr mnniskor.

IT management: forskning om ledning, organisering och styrning

av IT eller frndrings- och utvecklingsfrlopp relaterade till IT.

Berkningsteknik, signalbehandling och autonoma/intelligenta

system.

Flexibel och skalbar IT-infrastruktur: forskning om fokus p

metod-, system-, och programvaruutveckling inom en rad olika

delomrden inom det som kallas grid computing.

Europas rmsta Visionen r att utveckla tillmpad IT vid Ume universitet till Europas

frmsta IT-innovationsmilj med stark regional frankring, frklarar

Ulf Edlund.

UMIT Research Lab r en grundsten fr att frverkliga visionen.

Satsningen p UMIT Research Lab kommer bland annat att innehlla

rekrytering av tre forskarassistenter och sex till tio doktorandpaket samt

rekrytering av en forskningsledare inom datorgrak och visualisering.

Ume kommun bidrar med tv miljoner kronor per r i tre rs tid,

totalt sex miljoner kronor.



8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

23/32


Fakta Lars Mathiassen:

Lars Mathiassen byggde upp IT-orskningen och IT-utbildningen i Aalborg till att bli Skandinaviens rmsta. Den bakomliggande

visionen i Aalborg r att arbeta nra regionens nringsliv med bde orskningen och utbildningen. 2002 ck Mathiassen erbju-

dande rn Georgia Research Foundation att bygga upp en liknande verksamhet i Atlanta, USA. Georgia Research Foundation

arbetar r att ka tillvxten och innovationsklimatet i staten Georgia. I dag r Center or Process Innovation ngot av de mest

lyckade satsningarna som nns inom tillmpad IT-orskning.

Fakta interaktionsdesign:

Interaktionsdesign r ett nytt, kreativt och starkt tillmpningsorienterat orskningslt som samlar de discipliner som orskar

kring och designar inormationsteknik. Interaktionsdesignens krna r utormning av IT-baserade produkter och tjnster anpas-

sade till anvndarnas behov, ml och avsikter med srski lt okus p metodik, estetik, anvndbarhet och anvndarupplevelse.

Jonny Holmstrm, proessor i inormationsteknik, tillsam-

mans med Lars Mathiassen, en av vrldens rmsta orskare

inom tillmpad IT som blir gstorskare vid Ume universitet.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

24/32


Forskare och retagarevill skapa grna abrikerI dag hrstammar nstan alla kemikalier och ordonsbrnslen rn ossila kllor.Det vill orskare och retagare lngs Norrlandskusten ndra p. De talar omgrna drivmedel, grn elektricitet och grna kemikalier till lkemedel, klderoch rpackningar. Deras olja r rester rn trd och vxter.

Ume universitet har nyligen tillsatt tv nya

professorer i teknisk kemi Leif Jnsson och

Jyri-Pekka Mikkola. Deras forskning har nra

koppling till fretagen i rnskldsvik och

Biofuel Region, en gemensam vision om att

Vsterbotten och Vsternorrland ska bli en

vrldsledande region i omstllningen till bio-drivmedel och produkter frn frnybara rva-

ror.

Vi r era olika aktrer som sker ls-

ningar fr att komma bort frn oljerafnaderi-

erna, sger Jyri-Pekka Mikkola.

De bda professorerna talar i stllet om

grna fabriker eller biorafnaderier, dr det r

mjligt att tillverka mnga olika typer av pro-

dukter, allt frn drivmedel till lkemedel. Det

kan till exempel handla om att extrahera aktiva

mnen frn trdens kemiska frsvarssystem,

till exempel lignan, fr att framstlla hlsotill-

skott som kan snka kolesterolhalten eller mot-

verka cancer hos oss mnniskor.

Lignocellulosa nns i stora mngder i vxter

och trd i vr omgivning och utgr en av vra

absolut strsta tervinningsbara naturtillgng-

ar. Liksom rolja kan lignocellulosa upparbetas

med metallkatalys, men det gr ocks att om-

vandla den till olika produkter med hjlp av

biokatalysatorer, som mikroorganismer och

enzymer. Det r ocks dessa olika inriktningar

som professorerna har i sin forskning.

Vi har olika verktyg, men samma ml att

frbttra produktionen, sger Leif Jnsson.Han har koncentrerat sin forskning p bio-

katalysatorer, och det r en utmaning att till-

verka sdana katalysatorer med bsta tnk-

bara egenskaper p ett kostnadseffektivt stt.

De r i dag relativt dyra att framstlla och det

krvs ofta stora mngder fr att f till stnd

tillrckligt snabba industriella processer. Dess-

utom r de knsliga fr hrda betingelser som

hga temperaturer och fr hmmande mnen

som kan nnas i den komplexa milj som ett

biorafnaderi utgr.

Vi frsker slla fram lmpliga biokatalysa-

torer genom att g igenom en mngd olika na-

turligt frekommande varianter. Dessutom

arbetar vi med bentliga biokatalysatorer fr

att med hjlp av genteknik frska skrddarsy

dem, berttar Leif Jnsson.

Hitta rtt kombination

Jyri-Pekka Mikkola arbetar med klassisk me-

tallkatalys. ven om metoden sedan lngeanvnts inom oljeindustrin krvs helt nya tek-

niker fr att kunna anvnda dem i biorafna-

derier.

Biomaterial och olja r vldigt olika och

det fr stora konsekvenser. Till skillnad frn

olja har biomaterial mycket syre bundet till sin

molekylstruktur och lser sig drfr grna i

vatten. Olja andra sidan kan inte blandas med

vatten. Vid metallkatalys gr det att anvnda

tiotals olika metaller och det gller att hitta de

rtta kombinationerna, frklarar han.

Visionen r att sl ihop enzymatisk katalys och

metallkatalys s att rmaterialet kommer in

och produkten ut frn samma reaktor.

Tillsammans med vxtforskare vid Ume

Plant Science Centre har Leif Jnsson pbrjat

ett samarbete om hur vxter bygger upp och

bryter ned ved. I dag saknas exakt kunskap om

hur det gr till och det r frst nr forskarna

fullt ut frstr detta som det gr att anvnda

den p bsta stt. En annan intressant samar-betspartner r bo Akademi, Jyri-Pekka Mik-

kolas tidigare hemuniversitet. Planer nns p

att etablera ett avtal inom forskning och under-

visning fr att ta del av varandras kunskaper.

En stor utmaning r att f er ungdomar

att studera teknisk kemi s att vi tillsammans

kan skapa ett hllbart samhlle i framtiden,

avslutar Jyri-Pekka Mikkola.

Text Karin Wikman

Foto Jan Lindmark

Jyri-Pekka Mikkola och Lei Jnsson, tv nya proessorer i teknisk kemi vid Ume universitet.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

25/32


aktuellt i bildmuseet

Bessdess: Gmm ppet: ts 1216, sn 12-17. mn stngt

F ent 090-786 52 27 www.bdmseet.m.se [email protected]

MaGnus Bard

TeckninGar oM saMTiden

Florian ZeyFanGslow narraTion MovinG sTill

BriTTa MarakaTT-laBBakosMos

22.2 - 26.4 2009

vernissaGe

sndaG 22 FeBruari kl 14

vommen !

Det nordligaomrdet i okusr svenskt-kanadensisktorskarmte

Forskare vid Ume universitet och Uni-

versity of Manitoba, Winnipeg, Kanada,

trffades i Ume fr ett vetenskapligt

mte p temat nordliga studier.

Mtet r ett led i att strka Ume

universitets position inom det nordliga

forskningsomrdet, sger professor

Peter Skld.

University of Manitoba, Winnipeg,

Kanada blev i fjol Ume universitets

frsta strategiska partneruniversitet.

Syftet med ett strategiskt partneruni-

versitet r att utveckla ett srskilt mng-

facetterat och frdjupat samarbete medutlndska lrosten. Mot den bakgrun-

den genomfrdes en frsta gemensam

konferens.

Ume universitet arbetar mlmed-

vetet fr en kad internationalisering

och samarbetet med University of Ma-

nitoba r viktigt fr bde studenter och

forskare, sger prorektor sa Bergen-

heim.

Mtet r en form av kunskapsutbyte

mellan de bda universiteten och inne-

br en mjlighet fr forskarna att knyta

kontakter som i frlngningen kan leda

till gemensamma forskningsprojekt och

en kning av student- och lrarutbyte.

Den forskning som presenterades be-

handlade allt ifrn ursprungsbefolkning

och barncancer till digitala djurparker.

Ett dussin personer frn University of

Manitoba deltog.

Det som framfr allt br knne-

teckna relationen till ett strategiskt

partneruniversitet, frutom forsknings-

samarbeten, r ett omfattande student-

och lrarutbyte och gemensamt intres-se av att utveckla undervisningsformer

och kanske till och med gemensamma

kursmoment, frklarar Per A Nilsson,

chef fr International Ofce.

University of Manitoba har omkring

27 000 studenter och r det strsta uni-

versitetet i regionen. Universitetet har

en stark forskning inom livsvetenskap,

life science, men ocks inom andra om-

rden, som t.ex. nordliga studier.


8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

26/32


Umealumner r Sverigesbsta bloggareUme universitets alumner str bakom tv av de mest ramgngsrika bloggarnai Sverige, inredningsbloggen Husmusen och bokbloggen Bokhora. Med pompa

och stt tilldelades de den 2 ebruari Atonbladets pris Stora bloggpriset.

Svenska folket har ftt rsta p vilken av sina

favoritbloggar de vill ska vinna Stora bloggpri-

set inom olika kategorier. P en stor gala p

Nalen i Stockholm vann inredningsbloggen

Husmusen i kategorin livsstil och bokbloggen

Bokhora i kategorin nje och kultur.

45 000 beskareFrida Berglund har lst civilekonomprogram-

met vid Ume universitet och str bakom Hus-

musen:

Det r roligt att det r vanliga mnniskor

som har ftt rsta fram vinnarna till det hr

priset, inte ngon expertjury. Jag har haft min

blogg sen 2005, och mnga lsare har fljt mig

lnge. Jag tror att det r drfr de valde att

rsta fram mig som vinnare.

Ungefr 45 000 personer i veckan gr in p

Frida Berglunds blogg fr att ta del av hennes

inredningstips.

Datavetenskap ger lsgldje

Jessica Bjrkng, med en magisterexamen i

datavetenskap frn Ume universitet, r en av

de fem skribenter som delar med sig av boktips,

frfattarintervjuer och svarar p bokfrgor p

bloggen Bokhora.

Vi vill sprida lsgldje med vr blogg. Vi

vill ocks gra lsning till en social sysselstt-

ning, drfr anordnar vi olika aktiviteter kring

lsandet som bloggens beskare kan anmla

sig till. Hittills har vi bland annat haft lsesa-

longer och bokkollon.Jessicas utbildning i datavetenskap har haft

stor betydelse fr Bokhoras tillblivelse:

Jag jobbar idag som IT-konsult med en

egen rma, och hjlper mina kunder med olika

tekniska lsningar till deras bloggar. Drfr blev

det naturligt s att jag skter den tekniska ut-

vecklingen av Bokhora sjlv, berttar Jessica.

Visade inredningsintresset via bloggen

Frida startade sin blogg nr hon fortfarande

var student p Ume universitet. Hon ville

skriva sitt examensarbete hos Ikea, och fr att

utmrka sig bland alla andra hgt kvalicerade

anskande visade hon upp sitt inredningsin-

tresse p bloggen. Det fungerade, och Frida ck

skriva sitt examensarbete om internationell

marknadsfring hos Ikea i Shanghai.

Jag minns min studietid i Ume som den

bsta tiden hittills i livet! Utbildningen gav

mnga mjligheter, inte bara kunskapsmssigt

utan ocks drfr att jag trffade s mnga

mnniskor under tiden. Eftersom studenter

frn olika utbildningar samlas p campus rdet ltt att knyta kontakter. I mitt arbetsliv har

jag haft stor anvndning av alla mnniskor med

olika kompetenser jag har lrt knna nr jag

gick p universitetet, sger Frida.

Ovntat intresse r bokbloggen

Fr Jessica brjade arbetet med Bokhora mer

som en rolig grej, vnner emellan.

Vi r fem personer som str bakom Bok-

hora, och vi lrde knna varandra fr ungefr

tv och ett halvt r sedan via olika bloggar. Vi

upptckte att vi alla lste mycket och att vi

tyckte om att diskutera bcker, drfr startade

vi en bokblogg. Frn brjan hade vi inte tnkt

att ngra andra skulle vara intresserade av vad

vi skrev. Men, det tog inte mnga veckor innan

er och er brjade lsa vr blogg. P den hr

tiden fanns det inte jttemnga bokbloggar, till

skillnad frn idag d antalet bokbloggar form-

ligen har exploderat. Snart brjade media upp-

mrksamma oss, och frlag brjade skicka oss

recensionsexemplar av bcker och sen har blog-

gen bara vxt. Idag har vi ungefr 15 000 unikabeskare i veckan.

Jessica, som ursprungligen kommer ifrn

Arvika, r njd med sin utbildning vid Ume

universitet.

Men det jag saknar mest frn min tid i

Ume r Iksu! Jag har testat era olika gym i

Stockholm, dr jag bor nu. Men hur jag n letar

och letar hittar jag inget som r lika bra som

Iksu!

Text Elin Andersson

Bild Privat

Frida Berglund, alumn rn Ume

universitet och pristagare.

Jessica Bjrkng, alumn rn Ume

universitet och pristagare.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

27/32


Frre skolministern och Umeuniversitets-alumnen Ibrahim Baylanblir socialdemokraternas nyepartisekreterare

Fre detta Ume-studentenoch krordrandenIbrahim Ibbe Baylanblir nu partisekreterarei socialdemokraterna.

Frsta november r 2004 tilltrdde Ibrahim

Baylan som skolminister i den dvarande soci-

aldemokratiska regeringen. Nu gr Ibbe vidare

i sin framgngsrika politiska karrir och blirpartisekreterare i sitt parti.

Ibrahim Baylan r fdd 1972 i en liten by i

sydstra Turkiet. Hans familj tillhr gruppen

syarianer/assyrier, en relativt liten kristen mi-

noritet. Efter en militrkupp i Turkiet kom fa-

miljen till Sverige och Botkyrka i brjan av

1980-talet. r 1993 yttade Ibbe till Ume fr

att studera. S hr kommenterar han sjlv ren

vid Ume universitet:

ren vid universitetet var fantastiska. Jag

lste bde frvaltningsprogrammet och pol.

mag.-programmet med nationalekonomi som

huvudmne. Hr grundlade jag helt enkelt mitt

sjlvfrtroende. Mina studier gav mig natur-

ligtvis mneskunskaper, men ven insikter om

mig sjlv om mina starka och svaga sidor.

Samtidigt arbetade jag politiskt, bland annatvar jag ordfrande i SSU Ume, ledamot i skol-

styrelsen och ordfrande i Ume kommuns

jmstlldhetsutskott. ren 1997-98 satt jag p

ordfrandeposten i Ume studentkr.

Text Stefan Lybeck

Bild Jan LindmarkIbrahim Ibbe Baylan, ny partisekrete-

rare hos Socialdemokraterna.

Vi vet att alla har en historia att bertta. Vare

sig den handlar om dig som gjort karrir, varit

ute p ventyrliga resor, skapat ett rikt famil-

jeliv eller kanske utvecklat en fascinerande

hobby, r vi p Ume universitet intresserade

av att ta del av just din historia.

r du ocks en av vra redetta studenter, d.v.s. alumn?

Mtesplats med mjligheter

Ume alumnntverk r till fr dig som har stu-

derat vid vrt universitet. Databasen Alumnint

ger dig mjlighet att behlla och utveckla ditt

yrkesmssiga och privata ntverk. Du fr till-

gng till kompetensutveckling, fortbildning och

samarbetsmjligheter med forskare och stu-

denter. Vi ger dig ocks de senaste nyheternaom utbildning och forskning. Vi kan hjlpa till

att arrangera tertrffar och du kan f infor-

mation om jobberbjudanden, olika aktiviteter

och seminarier.

Enkelt att registrera sig

Vr databas, Alumnint, innehller mer n

63 000 uppgifter om alumner frn Ume uni-

versitet. Om du inte redan r med, r det enkelt

att registrera sig p www.alumn.umu.se. Du

som redan r med glm inte att d och d

logga in fr att hlla dina uppgifter uppdate-

rade! Du kan till exempel ange om du r intres-

serad av att stlla upp som mentor och om du

vill f information om jobberbjudanden inom

ditt yrkesomrde.

Kontakten med dig r viktig

Fr Ume universitet r kontakten med dig och

andra alumner oerhrt viktig. De erfarenheter

du har spelar stor roll fr vr fortsatta utveck-

ling. Vi hoppas ocks att du vill dela med dig

av dina kunskaper till nuvarande studenter. Det

kan du gra p mnga olika stt exempelvisgenom att gstfrelsa, vara mentor eller sam-

arbeta med oss nr det gller examensjobb och

praktikverksamhet, eller helt enkelt lta oss

frmedla din historia i en artikel p vr webb.

Har du ider, hr av dig till oss! Vi utvecklar

kontinuerligt verksamheten fr att den ska ge

bde dig som fre detta student och vra nuva-

rande studenter ett mervrde. Vi tror att vi alla

har ngot att lra av varandra.

Gran Sandberg, rektor

Hr grna av dig till Ume universitets alumn-

koordinator Jessica Bergstrm om du har ider

om eller rgor kring alumnverksamheten.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

28/32


DARE-projektet Triple Helixska ka universitetets samverkanmed samhlle och nringslivDARE, Development Arena or Research and Entrepreneurship, r ett

gemensamt projekt mellan Ume universitet och Lule tekniska universitet,

som, enkelt uttryckt, ska rbttra samverkan mellan universiteten och

nringslivet och utveckla kommersialiseringen av orskningsresultaten.

Dare ska under tta r arbeta med nya me-

toder fr n ut med och kunna omstta forsk-

ningsresultat till samhllsnytta. Tanken r att

de bda universiteten ska dra frdel av gemen-

samma styrkor och strka redan existerande

samarbeten. Projektets ml r att skapa enbred bas fr samverkan och ett nra samar-

bete mellan universiteten och med industrin,

inleder Mats Falck, projektledare fr delpro-

jektet Triple Helix och stationerad vid Ume

universitet.

Dare innehller sex delprojekt, tv drivs vid

Lule tekniska universitet, tv vid Ume uni-

versitet och tv drivs gemensamt (se faktaruta).

Projektet Nya verktyg fr kad kommersiali-

sering av forskningsresultat leds av Uminova

Innovation, projektledare r affrscoach An-

nika Wikstrm. Det andra Umeledda projek-

tet r allts Triple Helix.

Triple Helix

Delprojektet Triple Helix ska ka forsknings-

samarbetet med nringslivet, utveckla redan

bentliga samarbeten mellan universiteten och

omvrlden, ka mobiliteten (rrligheten) mel-

lan universitetet och nringslivet samt utveck-

la kanaler och std fr kunskapsverfring

mellan akademi, samhlle och nringsliv.

Projektet startade r 2007, nu i hst ge-

nomfrs en omfattande utvrdering av etapp

ett. Projekttiden lper, som sagt, till r 2015.Vra nansirer r bde Vinnova genom Nyck-

elaktrsprogrammet och EU genom den regio-

nala fonden, tillgger Mats Falck.

Mlgrupper och goda exempel

Mlgrupper fr projektet Triple helix r bland

annat aktrer i pgende samverkansprojekt,

prioriterade forskningsomrden, regionala f-

retagskluster, stora regionla fretag, avknopp-

ningsfretag, samhllsaktrer som lnsstyrelser,

kommuner och landsting.

Redan idag pgr en rad framgngsrika sam-

verkansaktiviteter vid Ume universitet, vilka

kan anvndas som pedagogiska och goda ex-

empel. Hr kan jag bara kort nmna: Ume

universitets fretagsforskarskola, Process IT

Innovations, Intelligenta Fordon Off Road,(IFOR), Marksaneringscentrum Norr (MCN),

Framtidens Biorafnaderi och Ume Center for

Microbial Reserach (UCMR), sger Mats Falck.

Rtt i tiden

Avslutningsvis ppekar Mats Falck att projek-

tet ligger rtt i tiden. I sommar tar Ume uni-

versitets styrelse ett beslut om ny samverkans-

strategi, tidigare beslut om meritportflj fr

samverkan kommer att implementeras och re-

geringen har beslutat att placera ett av sju nya

innovationskontor vid Ume universitet (se

notis nsta sida).Text Stefan Lybeck


Mina viktigaste arbetsuppgiter r att ka Ume

universitets kontakter med nringslivet, speciellt

stora retag, och utveckla pgende samarbeten

mellan universitetet och omvrlden, sger Mats

Falck, projektledare r delprojektet Triple Helix

inom nyckelaktrsprogrammet DARE.

NyckelaktrsprogrammetDARE (DevelopmentArena or Research andEntrepreneurship)

DARE r uppdelat i sex olikadelprojekt:

Delprojekt A: Teknisk ramsyn inom

tv omrden (gemensamt projekt).

Delprojekt B: Gemensamt lrande

testarenor med kommersialiserings-

potential (gemensamt projekt, lett

av universitetslektor Per Levn vid

Ume universitet).

Delprojekt C: Utveckling av entre-

prenriella drivkrater (Lule tekniska

universitet).

Delprojekt D: Utveckling och

etablering av en arsplattorm vidLTU (Lule tekniska universitet).

Delprojekt E: Nya verktyg r kad

kommersialisering av orsknings-

resultat (Ume universitet).

Delprojekt F: Triple Helix kad

samverkan mellan universitet,

nringsliv och samhlle (Ume

universitet).

Projektet r en del av Vinnovas

Nyckelaktrsprogram, till vilket

Ume universitet och Lule tekniska

universitet valts ut att delta, men

fnansieras ven av EU:s Ml 2,

Regionala ondens strukturonds-

program r vre Norrland.

Projektet startade 2007 och strcker

sig till 2015.

8/3/2019 Aktum Extra 2009, nr 2

29/32


Innovationskontortill Ume universitetUme universitet r ett av sju lrosten som, i orsknings- och innovations-

propositionen, tilldelats ett innovationskontor. Innovationskontorens uppgit

r att stdja orskare som vill g vidare och kommersialisera sina resultat.

Det hr r en vrdefull frstrkning bde fr

universitetets holdingbolag och fr vrt stdbo-

lag Uminova Innovation, sger Ulf Edlund, pro-

rektor fr samverkan vid Ume universitet.

En frutsttning fr det srskilda stdet r

att mottagarna ven verkar fr kommersialise-

ring vid lrosten som inte har motsvarande

resurser. Det har ocks betydelse fr hur stor

del av de rligen avsatta 75 miljoner kronorna

kontoren fr.

Innovationskontoret gynnar frmst samar-

betet med Lule tekniska universitet. Srskilt

sedan Mittuniversitetet fredrog att g samman

med de yngre universiteten. Samarbetet med

Lule frstrks ytterligare av att vi har ett ge-

mensamt nyckelaktrsprogram, konstaterar

Ulf Edlund.

Under behandlingen av forskningsproposi-

tionen i riksdagens utbildningsutskott freslogs

att ett ttonde innovationskontor skulle inrt-

tas med inriktning p de yngsta universiteten,

allts de i Karlstad, Vxj och rebro samt

Mittuniversitetet.

De vriga sex kontoren placeras vid fljan-

de lrosten: Karolinska institutet, Uppsala

universitet, Lunds universitet, Linkpings uni-

versitet, Kungl. tekniska hgskolan samt Chal-

mers tekniska hgskola.


Uminova Innovation ABTel 090-15 48 40

[email protected]

Iddrop-inBrja ett nytt liv p torsdag kl 15

Har du en affrsid som vuxit fram ur universi-

tetsstudier eller forskning? Kom till Iddrop-in

p Uminova Innovation och testa idn under full

sekretess.

Vi vet att visioner kan bli verklighet.

Aktum Extra 2009, nr 2

Documents

Transcript of Aktum Extra 2009, nr 2