90 Norra skogsbygden

Ringarhultsån slingrar sig fram genom skog, våtmar-ker och öppna hagmarker. Åns barrskogsomgärdadeströmsträckor för tankarna till Norrlands forsandeälvar. Här, i skuggan från träden i åkanten, växer denovanliga ormbunken safsa. Ringarhultsåns stränder ärden enda växtplatsen i Östergötland för den ovanligaormbunken. Växtlokalen är känd sedan 1860-talet.Safsan är den enda arten i sin familj i Sverige och harett omisskänligt utseende.

Den s k Flogvägen som ärskyltad från vägen mellanDegerön och Hättorp, lederöver ån där safsan förekom-mer i stora bestånd. Längsåns näringsrika stränder, somhär omges av svamp- och bär-rik barrskog, växer ocksåtibast och getrams. Vintertidfinns god chans att få seströmstare hoppandes blandstenarna i de långa ström- ochforssträckorna. Härifrån ärdet inte långt till den geolo-giskt intressanta sjön Flogennorr om ån. Flogen saknarsynligt in- eller utlopp ochtorkar därför ut sommartid.Skillnaden mellan sommarensoch vårens vattenstånd kanvara upp till två meter.Terrängen i och omkring vat-tensamlingen är rik på blockoch stora hällar.

Ett mindre bestånd av safsa växer österut vid gårdenÅ. Här ringlar sig ån fram genom ett ljust och vackertodlingslandskap. Fläckvis växer en karakteristisk hag-markflora med arter som stagg, liten blåklocka, blod-rot, ängsvädd, kärringtand och bockrot. Stagg är ettgräs som av Linné beskrevs som ”ett kort och för lant-mannen förtretligt gräs, som både liksom gäckar ochslöar lien”. Korna tycker inte heller om gräset somsom är hårt och smaklöst.

Forsarna kantas av storabestånd av safsa.

I mitten av varje tuva har safsan ett separat gulbrunt blad fullt med sporer.

Ringarhultsån42

Ringarhultsån slingrarsig genom hagmarkernavid Å.

92 Norra skogsbygden

Godegårdsån och DeGeersforsånslingrar sig fram i en bred dalgånggenom ett småskaligt landskap.Småvägar inbjuder till cykelutflyk-ter genom den vackra dalgången.

Godegårdsån meandrar fram kan-tad av betesmarker, lövkärr ochåkermark. Vid Änga och Åbylundfinns tydliga spår efter åns tidigareförlopp i form av forna strand-vallar och avsnörda meander-bågar, s k korvsjöar. Från Ånshulthar man en god överblick överdeGeerforsån som här kantas avöppna mader med häckande trana.Vid Ånshult finns även chans atthöra den sällsynta kornknarren.

Från ekhagen i höjd med Gode-gårds Säteri får man en bra bildöver bäverns landskap. Här harbäverns dämmen översvämmatnärliggande skogsmark vilketresulterat i stora områden meddöd björk- och alskog. Här trivsmånga fåglar, bl a den mindrehackspetten som minskat i antalde senaste åren på grund av bristpå död ved där den söker sin föda.

93Norra skogsbygden

Godegårds Säteri kan ståta med en engelsk parkanlagd av 1700-talets främsta trädgårdsarkitekt,F M Piper. Isälvsmaterial har bildat ett kuperatåsnät i den trädbevuxna parken, som kanske harsett sina mest glansfyllda dagar. På en hög kulletronar dock fortfarande lusthuset ”Lustigkulle” ikinesisk rokokostil. Nedanför kullen kan en långallé skönjas vars grova träd bildar en grönskandeperlarsal. I parkens grova ekar lever flera ovanligaskalbaggsarter tillsammans med sällsynta lavarsom trivs på trädens grova bark. I parken trivsockså krollilja och ramslök.

Miljön kring säteriet med den gamla kvarndam-men, gamla byggnader och grova, ihåliga träd görområdet värdefullt för fladdermöss. Här lever sexav Mellansveriges 13 regelbundet påträffade arter.Fladdermössen, som sedan medeltiden förknip-pats med onda krafter, är nattaktiva däggdjur.Födan lokaliseras med hjälp av högfrekventa skriksom studsar mot mygg och nattfjärilar och andrasmåkryp. Kring Godegårs säteri lever bl a de liteovanligare arterna stor fladdermus och fransflad-dermus.

43Godegårds säteri

Bäverns arbete syns längs med hela ån.Janus Kamban Mansporträtt

44Godegårdsån

Godegårds bergslags historia går tillbaka till medeltidenmen brukets storhetsperiod inföll under 1700- och1800-talen. Bruket lades ner 1896.

Betande djur håller landskapet öppet. Vid Ånshult finns chans att höra den sällsyntakornknarren.

9594 Norra skogsbygden

Den södra delen av Bredsjömossen har kyrkanundantagit från skogsbruk. Här får naturen numerautvecklas fritt men spår finns från tidigare skogs-bruk, torvtäkt och myrslåtter. Genom området lederockså ett stort dike, den s k De Geerska graven, somgrävdes under 1700-talet. Detta var ett försök attleda vattnet från Bredsjön mot Årsjön, reservoar åtbruket i Godegård, som var i behov av mer vatten.Över mossen gick tidigare en spångad s k kyrkstig.Än idag kan man träffa på spänger som sjunkit ochkonserverats i mossmarken. Den lite större kyrk-vägen kan fortfarande följas genom de södra delar-na av mossen.

Norra skogsbygden

Bredsjömossen intill Bredsjön norr om Godegård in-bjuder till rogivande strövtåg i vacker natur. Den vid-sträckta myren som bildades vid en sjösänkning är enav de största och mest värdefulla i länet. På smådjurstigar tar man sig fram på mossen, t ex norrifrånlängs med Bredsjön. Mossen upplevs också bra på ski-dor under vinterhalvåret. Området har ett rikt fågellivmed arter som sparvuggla, stjärtmes, orre, trana, stor-lom och nötkråka.

Till mossens typiska myrvegetation hör det köttätandesileshåret. Sileshåret kompenserar den näringsfattigamiljön på mossen genom sin förmåga att fånga insek-ter med sina klibbiga, behårade blad. Den klibbigavätskan hjälper till vid sileshårets matsmältning.

Bredsjöns vattennivå har nyligen sänkts.

45Bredsjömossen

Rika bärår finns gott om hjortron påmossen.

Sileshår, långt ifrån vegetarian!

9796

Kärt barn har många namn.Smörbollar eller daldocka.

Parkering är möjlig vidvägskälet norr om gårdarna.På en gammal fägata tarman sig ut i hagmarken.

En av kommunens grövsta ekarmed en omkrets på över sexmeter.

Stenrösen vittnar om äldre tiders odlarmödor.

Norra skogsbygdenNorra skogsbygden

Fnasbyn och Stappegården ligger över högsta kustlin-jen, d v s den högsta nivå som vattnet nådde efterinlandsisens avsmältning. Markerna kring gårdarnahar alltså aldrig legat under vatten. På denna nivå äråker- och betesmark ovanligt. Här finns dock frodigagräsmarker i skarp kontrast till den karga Bredsjö-mossen som skymtar bortom hagmarkerna.

Odlingsrösen med hasselbuketter och stengärdes-gårdar ger karaktär åt delar av hagmarken tillsam-mans med en porlande bäck och en näckrosbevuxendamm. I hagmarken trängs svinrot med prästkrageoch gökärt, slåttergubbe med stagg och jungfrulin. Ifuktigare partier växer en av våra mest folkkära väx-ter, smörbollen. Daldockor, bullerblomster och änga-bollar är några av de namn som används runt om ilandet. För den fågelintresserade finns mycket att upp-täcka. Här finns stenknäck, dubbeltrast, svarthätta,mindre hackspett och spillkråka. I maj hörs gökensrop över nejden.

Fagerfallets åkrar och hagmarker ligger inbäddade iskogen nordost om Godegård. Gården, som med sinamånga byggnader liknar en liten by, omges av ettöppet landskap som är unikt för kommunen.

Här finns ett småskaligt kulturlandskap med en mosaikav små åkrar, stora odlingsrösen, stengärdesgårdaroch rika hagmarker som minner om äldre odlings-epoker. Spridda i markerna står blomstrande körsbäroch aplar tillsammans med lönn, björk och en. Kringnästan helt överväxta stenar trängs arter som kattfot,jungfrulin och gökärt vilket är typiskt för äldre hag-marker. Den lilla ulliga kattfoten, med sina rosa, cylind-riska honblommor och vita, nästan runda hanblom-mor blir en alltmer ovanlig syn i dagens landskap.Hagmarkernas artrikedom är stor och ger goda möj-ligheter till nya botaniska kunskaper!

I markerna kring Fagerfallet finns ett myllrande insekts-liv. Här finns bl a gott om fjärilar med fantasieggandenamn som svävfluglik dagsvärmare och svavelgulhöfjäril.

46Stappegården 47Fagerfallet

Kattfoten kallas också pigepattaroch harfötter.

49Gristorp

9998

Om djuren försvinner växerhagmarken igen.

Norra skogsbygdenNorra skogsbygden

Rådåsa hagmark är ett av kommunens allra vackrastesmultronställen. Rådåsa utgör sinnebilden av densvenska sommarängen som blir allt svårare att hitta idet moderna jordbrukslandskapet. De öppna gräs-markerna ligger i en östvänd sluttning och omgärdasav mörka skogar i skarp kontrast till den ljusa ochblomstrande kohagen.

Mellan glest ställda hasselbuketter, enar och björkarväxer svinrot, ängsskallra och smörbollar i de stenigasluttningarna. Här finns gott om kattfot, jungfrulin,jungfru Marie nycklar och nattviol. Kronan på verketär fältgentianan som minskat kraftigt i det svenskalandskapet de senaste årtiondena. Fältgentianan somblommar i juni månad med blålila blommor, är intehelt enkel att upptäcka, trots att den vid Rådåsa före-kommer i relativt stora mängder i nedre delen av densödra hagen.

I den stora betesfållan finns två, öppna långsmala par-tier som skiljs åt av ett litet skogsparti. Här växertypiska lundväxter såsom trolldruva, vårärt och tibast.

48Rådåsahagmark

Gristorp omgärdas av ett vackert kulturlandskap sompå många sätt är typiskt för det ålderdomliga odlings-landskapet. De mest bördiga, leriga sänkorna äruppodlade. På de lite högre belägna partierna bredergårdar och skogsmark ut sig. Mellan skog och åkerligger små hagmarker som betas av kor, får ochhästar. I det småskaliga kulturlandskapet trivs gökensom hörs ropa under försommaren från en trädtopp iskogsbrynet. I de blockrika hagmarkerna växer darr-gräs, kattfot, jungfrulin och andra typiska ängs- ochhagmarksväxter som minskar i det moderna jord-brukslandskapet.

Gristorp är ett gammalt knekttorp som numera dis-poneras och tidsenligt inretts av Norra Godegårdshembygdsförening. Den faluröda torpstugan har fåttsitt namn av knekten Per Olufsson Gris, som var denförsta knekten i torpet i slutet av 1600-talet. Till plat-sen har även flyttats andra byggnader, bl a en smedjaoch Sveriges minsta ladugård som skymtar till högerom torpets knut.

Gråfibbla.

Gristorp hembygdsgård påsvenska flaggans dag.

Nattviol uppskattas inte av kreaturen.

100

Här och var på myren står klenvuxna tallar som ävenklär de torrare fastmarksholmarna. I maj månad lyserroslingens små rosa blommor upp det för övrigt grön-bruna vegetationstäcket. Lite senare under sommarenger tuvullens vita bollar karaktär åt myren. Här växerockså den lilla oansenliga orkidén myggblomster ochdet mindre vanliga halvgräset brunag.

Kärnskogsmossen har en historia som militärt målom-råde för flygvapnet och man bör på grund av risk förblindgångare undvika promenader utanför markeradeleder. Idag ägs marken av staten och planeras attomföras till naturreservat. Så småningom kommer enspångad led och ett centralt beläget fågeltorn attanläggas.

Norra skogsbygden

Kärnskogsmossen är en av södra Sveriges störstaöppna mossar. Den som tar sig hela vägen till kom-munens allra nordligaste hörn får lön för mödan. Såsnart bilmotorn tystnat slås man av myrens stor-slagenhet. Över den imponerande kalmossen som förtankarna till Norrlands vildmark, hörs storspovensödsliga skrik, enkelbeckasinens brummande spelflykt,gässens kacklande och tranornas rop. På myren spelari månadsskiftet april/maj ett trettiotal orrar, alldeles inärheten av Bergön. På mossen lever också grönbena,ängspiplärka, fiskgjuse och ljungpipare. Under flytt-ningstider rastar sällsynt stenfalk, varfågel, hökugglaoch andra rariteter på mossen.

Bubblande orrspel i gryningen.

50Kärnskogsmossen

Roslingens vackra latinska namn är Andromeda polifolia.

Utsiktsplatsen på Bergön når man efter en kort promenad på vägen från parkeringsplatsen.

102

De ihåliga träden och de mångagamla byggnaderna lämpar sig braför övernattande och övervintrandefladdermöss. Fyra arter lever iområdet, bl a den mindre vanligaarten stor fladdermus.

Från starten vid Kristinefors fort-sätter vandringsleden genom blom-sterrika hagmarker och in blandblåbärsriset och de mossbekläddastenarna i den omgivande barr-skogen. Leden går förbi en gammalkolarkoja och flera fina rastplatsermed möjlighet till bad och grill-ning. En del av leden går längsSkönnarbosjön. Inte sällan hörsstorlommens ödsliga rop över sjön.Från Tyleklint har man en vackerutsikt över Annsjön och det omgi-vande landskapet. Intill ledensöder om Kristinefors står fyra avkommunens allra grövsta ekar.

Norra skogsbygden

Skönnarboleden är välmarkeradoch lättgången.

Skönnarboleden går genom Tyleskogen norr omTjällmo i varierad natur. Den ca 10 km långa ledenföljer stigar och grusvägar med start vid Kristinefors.Med lämpliga skor och matsäck, bär- och svampkorg,finns goda möjligheter till fina natur- och kulturupp-levelser under en eller flera dagar i området.

Kristinefors och Skönnarbo strax norr därom präglasav tidig industriell verksamhet. Längs det strömmandevattendraget mellan Skönnarbosjön och Annsjön harjärnhantering pågått ända sedan 1300-talet.Lämningar från stångjärnshammare, kvarnar ochsmedjor finns fortfarande i området och ett av vatten-hjulen har restaurerats. Informativa skyltar berättarom brukets glansperiod. Om flydda storhetstider medparker och alléer vittnar även de grova och grönskan-de lövträd som finns i området. Fågelsången är påfal-lande livfull om våren och vid samma tid lyser kabbe-lekan solgul i den fuktiga miljön. Vitsippor klär de litetorrare backarna kring det strömmande och forsandevattendraget.

Skönnarbo

Kabbelekan lyser gul vid resterna av Skönnarbo gamla bruksmiljö.

51

52105104 Norra skogsbygdenNorra skogsbygden

Trolleflods naturreservat gör skäl för namnet. Det ären stilla, trolsk stämning som råder i det urskogslikabarrskogsreservatet, som under lång tid klarat sig frånstörre ingrepp från skogsbrukets röjsågar och avverk-ningsmaskiner. Mellan mossbeklädda stenar och lågorsipprar källvatten fram. Bland de många ovanligamossorna i reservatet finns den säregna mossan grönsköldmossa. I området finns även hällmarker med krä-vande hänglavar, som vittnar om att vi befinner osslångt ifrån staden. Här växer bl a den rara, trassligagarnlaven.

I den kalkrika marken trivs blåsippa och sårläka. Densenare användes förr, som namnet antyder, somdekokt till sårläkande medel. Den kalkrika markenuppskattas även av svampar. Inte mindre än 120 olikaslags arter är funna i området.

I utkanten av reservatet norr om gården Långbronligger en fin hagmark med bl a kattfot, fältgentianaoch låsbräken. I ett gammalt dike finns gott om gran-spira som endast växer på ett fåtal platser i länet.

Grön sköldmossa består endast avett sporhus på ett ca 2 cm långtskaft.

Följ väg 211 norr ut frånTjällmo. Sväng vänster på väg 51. Reservatet ligger ianslutning till väg 51.

Den döda veden myllrar av liv.

På naturens egna villkorI syd- och mellansverige där människan redan tidigt ihistorien lämnade spår i skogen är begreppet urskog proble-matiskt. Mer eller mindre opåverkade skogspartier som iTrolleflod, på Lidsö eller Hålebergets branter, kallas iställeturskogsliknande skog eller naturskog.

I naturskogen växer flera olika trädslag i varierande ålder.Vedlevande svampar, s k tickor, påskyndar det naturligakretsloppets nedbrytande processer. Försvagade träd rötasoch murknar långsamt inifrån. I naturskogen finns mångaomkullfallna och stående döda träd, sk lågor och torrakor. Iihåliga träd hittar hackspettar och ugglor lämpliga boplatser.Den döda veden ger livsrum och mat åt en mängd ved-levande insekter, i första hand skalbaggar. Mossor och lavartrivs på död ved liksom på barken av gamla träd. Mark-levande mossor gynnas i det slutna skogsbeståndets fuktigamiljö.

Brandgynnade organismer kräver tvärtemot återkommandestörningar. Många av den brända skogens organismer äridag mycket sällsynta eftersom skogsbränder numera be-kämpas flitigt.

En ökad hänsyn i produktionsskogsbruket ger nytt hopp förmånga hotade arter. Genom att lämna torrträd, lågor ochevighetsträd för fri utveckling skapas ett förråd av död ved iskogen. Särskilt värdefulla är gamla lövträd.

Mjuka kuddar av blåmossa.

Lunglav är en mycket krävandelav som kräver lång kontinuitet avgamla, grova lövträd i ljusöppnaskogsmiljöer med konstant ochhög luftfuktighet.

Trolleflodnaturreservat

107106 Norra skogsbygdenNorra skogsbygden

Storvuxen lind, ek, asp, gran och tall bildar påLidsö en skog där många av träden är gamla ochgrova. Döda träd står som skorstenar med avbrutnatoppar och vägen spärras av omkullfallna, mossbe-vuxna trädstammar.

Störningskänsliga arter som kandelabersvamp, lung-lav, stor aspticka och tandrot vittnar om att lindsko-gen kring Lidsös branter sett ut som den gör idagsedan lång tid tillbaka. Den högväxta men skiratandroten breder ut sig med stora bestånd på halvön.Den ser ut att bäst passa hemma i en välansad rabattoch står i skarp kontrast till den för övrigt vildvuxnamiljön. Här växer även andra mindre vanliga artersom trolldruva och vårärt.

Halvön Lidsö, som delvis tidigare utnyttjats sombetesmark, bestod så sent som på 1800-talet av tvåöar, Lidsö och Hovetorpsö. På Hovetorpsö fanns ibörjan av 1900-talet åker och äng. Vidkroniga, döen-de ekar antyder att skogen i vissa delar varit betydligtluckigare och ljusare.

Över sjön Lien hörs inte sällan storlommens ödsligaskrik och gökens rop från hagmarkerna kring Lid.

Perkils kättil, en av Sveriges störstajättegrytor, ligger inbäddad i barr-skogen norr om Tjällmo i närheten avAnnsjön. Den imponerande kitteln,som idag är vattenfylld, ger ett botten-löst intryck likt ingången till jordensinre.

Grytan bildades under slutet av istidenav en roterande sten som borradesner i berggrunden av det forsandevattnet. Jättegrytan är 12 meter djup

och som bredast 4 meter.Vid ett par tillfällen hargrytan tömts på sitt inne-håll. Det första försöketatt tömma kitteln gjordespå 1920-1930-talet. Densenaste tömningen gjordesav Östgöta grottklubb åren1967 - 68. Kantiga block,rundade stenar, sand ochgrus togs upp ur grytanoch först därefter fick manklart för sig vilka gigantiskadimensioner kitteln hade.Kitteln tömdes för hand påtotalt 90 ton material somidag ligger kring grytan.

Förr i tiden ansågs jätte-grytorna vara skapelser avstora jättar eller troll. I kit-teln tillagades jättarnasmat i enorma portioner.Namnet Perkils kättil här-stammar sannolikt frånfinskan och antyder att detfunnits finsk befolkning iområdet som namngivitjättegrytan.

Vårärten är en god indikator pånäringsrik lövskog.

Tandrotens blanksvarta grodd-knoppar gror omedelbart då defaller till marken.

Lidsös djungellika lövskog lik-nar ingen annan miljö i kom-munen.

53 Lidsölövurskog 54Perkils kättil

Jättegrytan Perkils kättil är12 m djup.

109108 AnteckningarNorra skogsbygden

Harsyran, bättre än citron tyckte Linné. Ravinen är vacker men svårframkomlig.

Vilkhyttebäcken rinner fram genom en djup ravin ihörnet av den mäktiga Tjällmoförkastningen. Ravinenkantas av blandskogsbeklädda sluttningar och brantabergsstup. Bäcken, vars vatten färgas guldbrunt avsolens ljus över de sandiga bottnarna, ömsom forsarömsom slingrar sig stilla fram. I den fuktiga miljönlängs bäcken står buketter med strutbräken.Skogsdunklet skingras av vita mattor med blommandeharsyra. Vid en närmare titt på de skira blommornaavslöjas ett vackert nät av lila, ibland rosa strimmorsom lockar till sig pollinerande insekter.

Att ta sig fram i ravinens botten är inte enkelt då dödaträdstammar ständigt blockerar vägen. Den vackraskogsvägen längre upp i sluttningen erbjuder däremoten vilsam promenad med bäckens sorl ständigt när-varande.

Mobäcken kastar sig ner motVilkhyttebäcken över ravinenssluttningar.

55 Vilkhyttebäckens ravin

111110 Produktion och rättigheterOrdlista

OrdlistaDrumlin Limpformad rygg uppbyggd avmorän i isrörelsens riktning.Dödis Stora ismassor som brutits loss fråninlandsisen.Dödisgrop Bildas när dödisen smält.Dödislandskap Ryggar och kullar avmorän som bildats mellan dödis. Flyttblock Stenblock som transporteratsav inlandsisen.Fornborg Försvarsanläggning av stenmurmed överbyggnad av trä, ofta från järnål-dern. Fångstgrop Jaktmetod som använts underlång tid för att fånga vilt.Förkastning Förskjutning i höjdled avstora berggrundsblock i sprickzoner efterkraftiga rörelser i jordskorpan. Förkastningsbrant Brant bildad av en för-kastning.Gravsänka Sänka bildad i samband medförkastning.Hamling Lövbeskärning som använts föratt öka djurens vinterfoder. Hävd Skötsel i form av bete eller slåtter. Istidsrelikt Organism (anpassad till ettkallare klimat) som levt kvar i landskapetsedan tundratiden efter den senaste isti-den.Isälvsmaterial Rundslipat material somtransporterats, sorterats och avlagrats aven isälv.Jättegryta Rund fördjupning i berg,utsvarvad av vattnets erosionskraft till-sammans med roterande stenar och grus.Kalktuff Porös bergart som bildas avutfällningar från kalkhaltigt vatten.Klappersten Vågslipade och sorterade stenar.Klorofyll Växternas gröna färgämne.Konglomerat Bergart bestående av störreoch mindre bergartsfragment ihopkittademed något som kan liknas vid ett mur-bruk.

Lund Lövskog på rika jordar uppvuxenpå fd ängsmark, ofta med ett välutbildatbuskskikt av t ex hassel. Mad Fuktig gräsmark/äng intill sjö ellervattendrag. Meandring Slingra kraftigt, uppträderoftast i samband med lugnflytande vatten-drag på finkorniga jordar. Morän Kantig och osorterad jordart somtransporterats och avlagrats av inlandsi-sen. Nyckelbiotop Skogsbestånd med förut-sättning att hysa sällsynta arter. Odlingsröse Stenhög som röjts bort frånåkeryta.Pollinera Befrukta genom att överförapollen från hanblomma till honblomma.Randdelta Sand och grus som transporte-rats av isälvar och avsatts som plana ytorframför en stillastående iskant.Ravin V-formad dal formad av vattendragi lösa jordlager. Reproduktionsområde Plats där en artfortplantar sig. Rokoko Stilepok inom konst, interiör mmpå 1700-talet.Rullstensås Långsträckt ås i isrörelsensriktning uppbyggd av isälvsmaterial.Strandhak Markering i jordtäcket sombildats då vågor sköljt ur finare materialoch kvarlämnat större block. Strandsporre Bågformig landtunga avmaterial som transporterats av vatten-strömmar längs med en strand och avsattspå läsidan av en ö eller udde. Surbrunn Hälsobrunn med kolsyrehaltigtvatten.Visingsöformationen Bergartserie bildadför 700-850 milj. år sedan. Består avsandsten, konglomerat, lerskiffer och kal-ksten. Vitfågel Måsfåglar, t ex måsar, tärnor ochtrutar.

Guide till naturen är producerad av Motala kommun.Text & huvudfotograf Anna Elf.

Övriga fotografier är tagna av Anne-MajClarmo sid 31, Bo Johansson sid 22, 60,64, Carin Elf sid 34, 44, 74, Carl Selling sid 46, Ekobild sid 43, 62, Ewa Nordlöwsid 28, Gunnar Myrhede sid 11, 25, 29, 45,88, 90, 100, Hasse Schröder sid 30, 71,Henry Persson sid 86, Johan Cruse sid 23,Jens Johannesson sid 104, Johanna Olssonsid 23, Kurt Adolfsson orre omslag, LisaNestorsson sid 7, 27, 28, 113, LIWE sid 8,17, 68, 85, 97, Liselott Öhman sid 74,Marie Kristoffersson sid 18, MariaTaberman sid 61, Naturbild sid 31, 70,Vincent Munier/Naturbild sid 92,Naturcentrum sid 10, 13, 14, OskarKindwall sid 61, Peter Dahlström sid 19,Peter Jern, sid 64, 65, 76, 92, 98, SvanteHultengren/ Naturcentrum sid 50, 105,Tero Niemi sid 44, 52, 67, 71, 87, TommySvensson sid 2, 32, 53, 66, Åke Svenssonsid 13, 34, 35, 41, 69, 69, 92, 107

Ekonomiskt stöd har givits från Östgötastiftelsen – Natur och Fritid.

Projektledning: Marie KristofferssonFaktagranskning av text: Hans Liman (biologi), Carin Claréus (kultur) samt Hans G Johansson (geologi)Kartmaterial: Christina Berglind, kommun-lantmäterietIllustrationer: Naturcentrum AB iStenungsund sid 10, 13 och 14, LiselottÖhman sid 74.Underlagsmaterial geologiska kartor:Berg och jord i nordvästra Östergötland avKarl-Erik Perhans (1988)Naturvårdsprogram Motala kommun, kart-och objektsdelenSveriges Nationalatlas Berg och jord (1998)Jordartskartan Linköping NV med beskriv-ning av Hans G. Johansson (1976)Grafiskproduktion: Text & Bild i Motala ABi samverkan med Marie Kristoffersson ochCarl Selling.

© Motala kommun 2003

Naturguide Motala kommun 113Besökare i Motala kommun112

Med ”Guiden till naturen i Motalakommun” i handen planerar du lätt fören spännande båttur på Göta kanal ochVättern eller hittar bästa vägvalet föraktiva nöjen som fiske, långfärdsskrid-sko, kajak och cykling. På flera platserkan man hyra islandshästar och upplevanaturen från hästryggen. Kombineragärna naturupplevelserna med ett besökpå något av våra fina museer. Varieramed en lat dag på stranden vid norraEuropas största insjöbad Varamon ellerhitta en egen liten strand.

Följ med på en guidad tur i naturen ellergå på promenad i historiens Motala.Med Motalaguiderna kan du följa i vonPlatens fotspår eller uppleva GamlaMotala verkstad. På vägen utmed kanal-

en läser du om de unika naturvärdenautmed Sveriges längsta allé. Om duvågar så satsa på att se Motala medomnejd från den 120 meter höga radio-masten. Klättringen ger rik lön förmödan med en hänförande utsikt överöstgötaslätten och Vättern ner tillOmberg.

I Motala kommun finns aktiviteter ochupplevelser för alla åldrar och smakrikt-ningar! Bra boende erbjuds på hotell,pensionat eller som eget stug-boende,vandrarhem eller camping.

För mera information om aktiviteter,uthyrningsställen och boende är du väl-kommen att kontakta Turistbyrån.

Besökare i Motala kommun

VARMT VÄLKOMMEN TILL MOTALA KOMMUN!

Motala TuristbyråTelefon 0141-22 52 54

Besöksadress: Hamnen Motala www.motala.se och klicka dig fram till turism.