1969 Lundberg - Kapitalbildningen i Sverige 1861-1965

100 s ri sUtr i·ngs'· st-tut

ir en fristlende vetenskapli:g fo,rskningsinstltutlofl

grundad 1989 av Svenska Arbetsgivareforen'ingen och

S"\(8riges tndustriforbund.

Sylte

Att bedriva fo,r:skning Faranda ekonomiska o'ch socials

f9rh6Uanden av betyde.Jse fOr den industrlelta utvecldingen.

l1erks.mhet

Huvuddeten av arbetet lnom institutet ignas At IAngsiktiga

forskningsuppgifter. Man siktar barvid tift ett studium IV

de gru:AdJitJ9ande sammanbangen loom naringslivet ochsirskHt tiJl att belys-s de frA90r som hor samma,n mea

strukturefla ocn rnst1tutionella forii~ndriflgar. Fot:sknlngs

resu:ftaten ptlbtieeras i institutets skriftserisl.Vid sidan omdet lingsilqiga fOl'skningsarbet'8t utforInstitutet smarre utredningar FOranda spe'Ciel1a problem

samt ger viss service at industrifo'reta.g~ organlsationer,

.statlig·a myndigheter etc.

'tyre/se

Telen. dr Marcus W1fllenbllFII,91«fJf.

Di,ektol Sven lNJhlblirg

Di'6ktollngm81 EidemDirektor CIJIt-SteHan Gi'eseek8

Direktor TrygDv, Holm

D ~ IctOI Ni~ HolmstlOtn

'I 01 Cbt/ste' Hoglund

r Axel Iverotb

Of Elj8 Mos berg

Br4~/(s~(114StJonent Vi 'M S'fJhlltllln

Idt ostrOM

5

Kapitalbildningen

i Sverige 1861-1965

Industriens Utredningsinstitut

Lars Lundberg

Kapitalbildningen

i Sverige 1861-1965

Almqvist & Wiksell, Stockholm

© Industriens Utredningsinstitut

Printed in Sweden by Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB, Uppsala 1969

Innehall

Forord 9

Inledning II

Kapitel 1. Investeringar 14

Den historiska utveeklingen 14Totala investeringar 14Real investeringskvot 16Investeringarnas fordelning 19Naringsgrenarnas bidrag till investeringskvotens okning 23

Investeringsutveeklingens bestamningsfaktorer - aggregerade investeringar 25

Nationalproduktens tillvaxt 25Produktionsstrukturens forandring 28Naringsgrenarnas investeringskvoter 31

In,dustri oeh jordbruk 33

Investeringsutveekling 33Effekten av produktionens tillvaxt 35Investeringskvotens komponenter 38Reinvesteringarna 42Kapitalkoeffieienten 45Teori for relativa faktorinsatser 50Faktorsubstitutionen 56Investeringsefterfragan inom industrin 62

Bostadsbyggande 66

Historisk utveekling 66En modell for bostadsbyggandet 68Bostads·efterfragan 70Tillampning av modellen 72

Samfardsel 80

Investeringsutveekling 80Samfardselns investeringskvot 83

Sammanfattning av investeringarnas bestamningsfaktorer 86

5

Kapitel 2. Sparande och kreditmarknad 89

Den historiska utvecklingen 89

Det inhemska sparandet oeh kapitalr~relserna 89Sparandets fordelning 92

Kreditmarknad oeh finansiering 95

Forkrigstiden - den institutionella utveeklingen _ 95Kreditmarknadens struktur under mellanoeh efterkrigstiden

98Industrins finansiering 101

Bostader oeh jordbruk 104

Sparandets bestamningsfaktorer 106

Problemstallning 106

Teorier for hushallssektorns sparande 108

Sparandet under forkrigstiden 114

Aggregerat sparande oeh nationalinkomst 114

Sparandet oeh den funktionella inkomstfordelningen 118

Sparandet under mellanoeh efterkrigstiden 122

Nationalinkomsten som forklaringsvariabel 122

Inkomstfordelningen pa sektorer 124

Hushallssektorns sparkvot 128

Sammanfattning av sparandets bestamningsfaktorer 135

Bilaga A. Tabellbilaga 140

Litteratur 151

Forteckning over diagram

1. Inhemska fasta bruttoinvesteringar i proeent av bruttonationalprodukten 1861-1965 15

2. Real oeh nominell investeringskvot 1861-1965 183. Proeentuell fordelning av fasta bruttoinvesteringar pa narings

grenar 1860-1960 2 14. Bruttoinvesteringskvot oeh produktionstillvaxt for hela ekono

min 1861-1965 275. Naringsgrenarnas investeringskvoter 1861-1965 326. Reala OCll nominella investeringskvoter for jordbruk oeh indu

stri 1861-1 965 34

6

7. Investeringskvot oeh produktionstillvaxt for jordbruk oeh industti '37

8. Genomsnittlig arlig forandring av kapitalkoeffieient och kapitalin.ten~itet inom industrin 1871-1965 48

9. Index for kapitalkoeffieient oeh kapitalintensitet inom industrin

1920-1966 4910. Substitution oeh faktorpriser inom industrin 1871-1965 5911. Substitution inom jordbruke,t 1871-1965 6312. Bruttoinvesteringskvot inom industrin 1871-1965 6413. Bostadsbyggandet 1861-1965 6714· Bostadsbyggandet 1861-1940 7415. Bostadsbyggandets bestamningsfaktorer under forkrigstiden 7516. Inhemsk bruttosparkvot oeh investeringskvot 1861-1965 9117. jamforelse av ran,teutveeklingen i Sverige, Englan'd oeh Tysk-

land 1870-1915 9718. Ranteutveeklingen under mellanoeh efterkrigstiden 10019. Inhemsk bruttosparkvot 1861-1915 11720. Sparkvoten och den funktionella inkomstfordelningen 1861

1965 12021. U tveeklingen av foretagens oeh den offentliga sektorns sparande

1861-1965 12422. Hushallssektorns sparkvot under mellanoeh efterkrigstiden

130

23. Hushallssektorns sparkvot 1951- 1965 13224. Den inhemska sparkvoten 1861-1965 138

Forteckning over tabeller

1. Naringsgrenarnas bidrag till investeringskvotens okning 1861

1965 242. Forandring av forhallandet mellan investeringar oeh national-

produkt 1866-1900 243. Investeringskvot oeh produktionstillvaxt for hela ekonomin 1861

-1965 254. Bruttoinvestering per enhet av produktionsokning for hela eko-

nomin 1861-1965 265. Naringsgrenarnas investeringskvoter. Genomsnitt for 1961- 1965

296. Naringsgrenarnas foradlingsvarde i procent av nationalproduk-

ten 1861-1965 30

7'

7. Brutto'investeringskvotens komponenter inom industrin 1861

1965 41

8. Bruttoinvesteringskvotens komponenter inom jordbruket 1861-

1965 429.' Genomsnittlig proeentuell farandring av kapitalkoeffieient oeh

kapitalintensitet 1871-1965 4710. Berakning av nettoinflyttningen till staderna 1861-1910 7611. Bostadsbyggandet under mellankrigstiden 7712. 6kning avO antalet efterfragade Higenheter 1911- 1940 7813. Beraknad flyttningsvinst till tatorter 19°1-194° 7914. Samfardselns produktion oeh investeringar 1861-1965 8115. Investeringar i proeent av nationalbudgeten 1871-1965 8216. Investeringar i proeent av nationalprodukten 1911- 1965 8317. Invest,eringskvot oeh produktionstillvaxt inom samfardsel, ex

klusive vagar, 1861-1965 8418. Genomsnittlig arlig farandring av kapitalkoeffieient oeh kapital

intensitet inom samHirdsel 1861-1965 8519. Proeentuell fardelning· av det inhemska bruttosparandet - alter

nativ 1 1924-1965 9320. Proeentuell fardelning av det inhemska bruttosparandet - al-

ternativ 2 1951- 1965 9321~ Finansiellt sparande i proeent av nationalprodukten 1924-1965

9822. Proeentuell fardelning av upplaningen pa kreditmarknaden

1924-1964 9923. Proeentuell fardelning av utlaningen pa kr,editmarknaden 1930-

1964 10124. Sjalvfinansieringsgraden inom bostadssektorn 1924-1964 10425. Proeentuell fardelning av utestaende kreditvolym for byggnads.

verksamhet oeh bostadsfinansiering 1930 oeh 1965 10526. Proeentuell fardelning av utestaende kreditvolym for jordbruket

1930 oeh 1965 10527. Hushallssektorns sparkvot 11328. Inhemsk bruttosparkvot 1861-1915 11929. Proeentuell fardelning av disponibla inkomster 1924-1965 12530. Sparkvoter for hushall Deh offentlig sektor 1924-1965 12731. Den maximala utjamningsproeenten for hushallens farvarvsin

komster oeh disponibla inkomster 1935-1964 13432 • Hushallssektorns sparkvot oeh tillvaxt av disponibla inkomster

1861-1965 137·

8

Forord

Problem som beror faktorer bakom den ekonomiska tillvaxten i Sverige har alltid utgjort viktiga inslag i institutets forskningsprogram.Da institutet blev tillfragat om att delta i ett internationellt projektmed syfte att studera tillvaxten i nagra utvecklade industrilander vardet darfor naturligt att vi atog oss att svara for den svenska delen avundersokningen. Andra lander sam deltar i projektet ar USA, Frankrike, Italien, Japan, Storbritannien och Vasttyskland. Ptojektet, somtill en del finansieras av Ford Foundation via Social Science ResearchCouncil i USA, syftar ytterst till en jamforande analys av den langsiktiga ekonomiska utvecklingen i de namnda landerna. Sarskild viktlaggs darvid pa fragan vilka de tiIlvaxtskapande krafterna varit ochhur dessa varierat fran tid till annan. Undersokningens tidsperspektivar langt och i vissa fall gar man tillbaka anda till mitten av 1800

talet. Det huvudsakliga intresset knyts dock till tiden efter forstavarldskriget.

I den svenska delen av u'ndersokningen, sam letts av professorRagnar Bentzel, har den ekonomiska tillvaxten antagits primart varabestamd av utbudet av produktionsfaktorer, deras produktivitet samtefterfragan pa varor oeh tjanster. Denna uppdelning av orsaksfaktorerna bakom tillvaxtprocessen har valts som allman utgangspunkt forundersokningen, varvid olika forskare inkopplats pa skilda delomraden. Resultaten av delstudierna kommer institutet att publicera delsvar for sig pa svenska, dels sammanstalida i en bok pa engelska, somskall inga i en serie backer behandlande alIa de deltagande landerna.

Foreliggande delstudie, som ingar i en serie om sex likartade skrifter, har utforts av fil. lie. Lars Lundberg. D·en behandlar utveeklingen av kapitalbildningen i Sverige under perioden 1861-1965. Istudien ingar bland annat en undersokning av investeringsefterfragans bestamningsfaktorer med huvudvikten lagd pa industriinvesteringarna och bostadsbyggandet. Vi-dare analyseras ocksa sparandetssamband med inkomsternas niva, tillvaxt och fordelning.

Institutet viII tacka universitetslektor Sten .Magnusson som gattigenom boken i manuskript och bidragit med kritik och forslag tillfarbattringar pa flera punkter.

Stockholm i november 1969

Lars N abseth

9

Inledning

Denna undersakning behandlar kapitalbildningen i Sverige underperioden 1861-1965. Undersakningens avsikt ar att bidra till farklaringen av kapitalbildningens historiska utveekling genom att studera dess samban·d med andra ekonomiska storheter. Harvid kommerintresset i huvudsak att inriktas pa de langsiktiga tendenserna i utveeklingen. Valet av undersakningsperiod 'har framfar alIt bestamtsav tillgangen pa data for de ekonomiska storheter som omfattas avanalysen. Framstallningen ar till stor del upplagd som en jamfarelsemellan delar av den namnda perioden. Trots att varje periodindelning innebar ett visst matt av godtyeke tordede bada varldskrigenkunna sagas utgora markerade granser mellan skeden i den ekonomiska utveeklingen.

For en given tidsperiod motsvaras de realisera:de investeringarnainom en ekonomi av inhemskt sparande plus eventuell kapitalimport, som tillsammans utgorden totala tillgangen pa finansieringsmedel for investeringsverksamheten. Den kapitalbildning som agtrum kan ses som ett resultat av tre skilda ekonomiska aktiviteter,namligen sparande, investering oeh finansiering. Den forsta avserde beslut som paverkar inkomstanvandningen. Den andra avser insattandet av resurser for produktion av kapitalvaror. Den tredjeaktiviteten uppkommer i den man sparande oeh investering, pa disaggregerad niva, inte bedrivs av samma ekonomiska enheter, oehavserden process genom vilken sparandet kanaliseras till olika anvandningsomraden.

Vid en analys av kapitalbildningens bestamningsfaktorer vore detmojligt att forlagga tyngdpunkten antingen till att studera benagenheten att spara ur givna inkomster, till en undersokning av hurefterfragan pa kapitalvaror kan harledas ur produktionen av varoroeh tjanster eller till utveeklingen pa kreditmarknaden. Valet avangreppssatt bestams av huruvida nagon av dessa faktorer kan betraktas som primar. Man kan t. ex. tanka sig en modell for ekonomin; dar ex post-likheten mellan investeringar oeh sparande uppnasgenom att variationer i investeringsefterfragan initierar inkomstforandringar, som paverkar sparandets omfattning. En alternativ modell kan uppstallas dar benagenheten att spara helt bestammer ut-

11

rymmet for investeringar. Det ligger nara till hands att tanka siggraden av resursutnyttjande som avgoran.de for relevansen av dessamodeller. For vissa ,delar av den undersokta perioden kan det mojligen havdas att endera av faktorerna investeringsefterfragan, tillgang pa sparande eller finansiering varit huvudsakligen avgorandefor kapital,bildningens omfattning. For perioden som helhet kan deteniellertid enligt var uppfattning inte vara rimligt att anvanda ettsadant forenklat forklaringssehema.

Denna undersokning utgar i stallet fran ett mera generellt betraktelsesatt, dar den realiserade kapitalbildningen tanks simultant bestamd av investeringsefterfragan, sparbenagenhet oeh kreditmarknadens struktur. En forandring, ceteris paribus, av efterfragan pakapitalvaror vid given produktion, av benagenheten att spara ur engiven inkomst, eller av mojligheterna att kanalisera sparandet, antasleda till en forandring av :den andel av den totala produktionen somanvands till kapitalbildning. En analys av bestamningsfaktorernatill kapitalbildningens andel av produktionen maste darfor ta hansyn till saval de faktorer som kan ha paverkat investeringsefterfragan som de forhallanden som bestamt tillgangen pa sparande.

Upplaggningen av den foljande framstallningen bygger pa att kapitalbildningen skall analyseras sav,al fran sparandesidan som franinvesteringsefterfragesidan. Kapitel 1 behandlar investeringarna oehinleds med en historisk oversikt over investeringsverksamhetens omfattning oeh inriktning. Vid analysen av denna utveekling betraktasefterfragan pa produktionsfaktorn kapital som harledd ur produktionen av varor oeh tjanster. Tillgang oeh pris pa finansieringsmedeluppfattas har som givna. Forst stu·deras i vad man den aggregeradeinvesteringsutveeklingen kan forklaras av nationalproduktens forlopp oeh av produktionsstrukturens forandring. Huvuddelen av analysen genomfors emellertid pa ett disaggregerat plan. Denna upplaggning har valts av tva skal. For det forsta kan man a priori inteutga fran att samma faktorer bestammer olika typer av investeringar- ,det yore darfor mindre rimligt att behandla dessa inom ramenfor samma modell. For det andra kan man konstatera att den faktiska utveeklingen inom skilda investeringsomraden visar betydandeolikheter.

I kapitel 1 agnas det storsta utrymmet at industrins investeringaroeh bostadsbyggandet. Pa grund av avsaknaden av data har det intevarit mojligt att genomfora en empirisk undersokning av eventuellasamband mellan investeringarnas omfattning oeh tillgangen pa olikaslag av finansieringsmedel, framfor alIt internt sparande; inom olika

sektorer. Investeringsefterfragan inom industrin studeras mot bakgrund av produktionens forlopp oeh utveeklingen av priserna paproduktionsfaktorerna kapital oeh arbetskraft. Ett speeiellt problemblir harvid att undersoka faktorsubstitutionens betydelse for investeringsverksamheten pa Hing sikt oeh att diskutera vad som bestam.mer substitutionens omfattning. Bostadsbyggandets utveckling sattsi samband med de ekonomiska oeh demografiska variabler som kanantas ha paverkat efterfragan pa bostadsmarknaden.

Kapitel 2 behandlar sparande oeh finansiering. Forst beskrivsdenhistoriska utvecklingen av det inhemska sparan,det oeh dess sammansattning samt de internationella kapitalrorelserna. Darefter foljeren redogorelse for den institutionella utveeklingen pa kreditmarkna,den samt fordelningen av upplaning oeh utlaning under perioden.Analysen av sparandet agnas huvudsakligen at att soka besvaratva £ragestallningar. Den forsta av dessa avser e££ekten pa det sammanlagda sparandet av £orandringar i inkomsternas fordelning pasektorer, pa inkomstslag samt pa storleksklasser. Den andra £ragangaller vilka faktorer sam influerat utveeklingen av hushallssektornssparkvot.

Vid den empiriska analysen av sparande oeh investeringar har vi,med utgangspunkt fran ekonomisk teori, uppstallt vissa hypoteserfor vilka ekonomiska variabler sam kan tankas bestamma sparbenagenhet oeh investeringsefterfragan, samt for formen av dessa samband. Var avsikt har varit att undersoka i vad man dessa hypoteserat forenliga med den faktiska utveeklingen. Med hansyn till bristerna i det statistiska materialet kan det pa denna punkt endast blifraga om myeket grova kalkyler. Vidare har endast ett fatal blandmanga tankbara £orklaringsvariabler kunnat behandlas. Slutligeninskranker sig det empiriska arbetet till ett studiu'm av partiellasamband. Nagra kvantitativa berakningar av effekterna pa den aggregerade kapitalbildningens forlopp av forandringar i de faktorersom primart paverkat sparbenagenheten, jamfort med sadana somverkat via investeringsefterfragan, har inte utforts. En sa,dan berakning skulle ha nodvandiggjort uppstallandet av en totalmodell forekonomin, vilket vi bedomt ligga utom ramen for denna undersokning.

KAPITEL I

Investeringar

Den historiska utvecklingen

T otala investeringar

Utvecklingen under perioden 1861-1965 av den andel av produktionen som anvants till kapitalbildning kan studeras i diagram 1och 2 samt i tabell A: 1 i bilaga A. Den totala investeringskvotendefinieras har som inhemska fasta bruttoinvesteringar1 i procent avbruttonationalprodukten, dar dessa storheter ar uttryckta i lopandepriser. Man kandarvid notera tre egenskaper hos detta tidsforlopp:for ·det forsta forekomsten av avsevarda arliga forandringar, for detandra pa nagot langre sikt upptradande cykliska variationer, samtslutligen en stigande trend over hela perioden. Storleken av de kortsiktiga arliga fluktuationerna uppgar i vissa fall till over tre procentenheter. Diagram 1 ger vid handen att kapitalbildningens andel avnationalprodukten under periodens tidigare del, fore forsta varldskriget, uppvisade en hogre grad av instabilitet pa kort sikt. Kraftigaarliga variationer upptradde under forkrigstiden tatare, och dessavar ocksa relativt sett storre an under senare perioder. Kortsiktsstabiliteten under den senare delen brots endast av 193o-talets depression och andra varldskriget.

Aven de cykliska variationerna var nagot som i forsta hand utmarkte forkrigstiden. Man kan har notera en relativt god 6verensstammelse mellan investeringskvotens forlopp och konjunktursvangningarna. Salunda var kvoten lag under 1860-talets slut och under1880- och borjan av 1890-talet, vilka var utpraglade lagkonjunktur-

1 Det har anvanda investeringsbegreppet ansluter sig i huvudsak till den definition som anvands i de svenska nationalrakenskaperna (se Meddelanden frankonjunkturinstitutetJ serie B: 13 kap. IV). Investeringar omfattar all byggnadsverksamhet, inklusive privata bosHider, jamte tillskott till bestandet av varaktigaproduktionsvaror. Hit raknas ocksa vagbyggande samt vissa forsvarsutgifter. Eftersom tillfredsstallande berakningar av nettoinvesteringar saknas anvands genomgaende ett bruttobegrepp, dvs. utan avdrag for kapitalbestandets forslitning.Utgifter for reparationer och underhall ar dock, i motsats till den i svenskstatistik vanligaste definitionen, inte inraknade. Vidare ingar endast fasta investeringar - data for lagerforandringar saknas for storre delen av perioden.

Diagram 1. Inhemska [asta bruttoinvesteringar i procent nv b'rllttonational~

produkten I86I-Ig65. Lopande priser.

60 655040302090 1900 1080

O'---_--L-__.L--_---L.__....L-_-..L.__......L...-_--"__--.L-__"-_--'----I

1860 70

Procent28

4

8

12

16

20

24

Kalla: Tabell A: 10 i bilaga A.

perioder.2 Under hogkonjunkturperioderna pa 187o-talet oeh franmitten av 1890-talet val' kvoten daremot hog. Differensen mellanfemarsmedelvarden for hog- oeh lagkonjunkturer ror sig omkringfyra procentenheter. Som man kunnat vanta kan det konstaterasatt investeringskvoten visade en tendens till samvariation med konjunktureykeln, vilket alltsa innebar att investeringarna visade enhogre grad av konjunktul'kanslighet an nationalproduktens ovrigakomponenter. Ett liknande samband kan daremot knappast belaggasfor tiden efter forsta varldskriget. Fragan i vad man denna skillnadberor pa att konjunkturforloppet under de bada perioderna varit avolika karaktar maste tills vidare lamnas darhan.

Pa lang sikt uppvisar bruttoinvesteringskvoten en betydande okning under loppet av perioden. Fran 186o-talet fram till 1956-1965har kvoten stigit med mer an 17 proeentenheter. Investeringskvotenslangsiktiga tillvaxt var emellertid betydligt storre under tiden efterforsta varldskriget an under foregaende period. Kvotens femarsmedel-

2 Se Heckscher [1963], s. 295 f.

yarde steg fran 1861-1865 till 1921-1925 med ea fern proeentenheter,eller med i genomsnitt knappt en proeentenhet per artionde, medanmotsvarande okning mellan 1921-1925 oeh 1961-1965 var nara tolvproeentenheter, dvs. drygt tre proeentenheter per artionde. Siffrornapaverkas givetvis av vilka jamforelsear som valjs, speeiellt for forkrigstiden, men skillnaden i okningstakt kvarstar, oavsett periodvalet. Investeringskvotens starka okning fran 186o-talet, under vilkentid kvoten mer an tredubblats, ar alltsa ett fenomen som overvagande han£or sig till periodens senare del. Skillnaden mellan perioderna fore oeh efter forsta varldskriget vad betraffar investeringskvotens utveekling bestar i att den senare perioden uppvisar sava.!en hogre grad av stabilitet pa kort sikt som en hogre tillvaxttakt.Styrkan av ,den langsiktiga tillvaxten i forhallande till kortsiktsvariationerna framgar av det faktum att kvotens femarsmedelvardenfran 192o-talet oeh framat var kontinu·erligt stigande, vilket integaller for den tidigare perioden.

Man kan fraga sig i vilken utstraekning investeringskvotens okning, sasom den framgar av siffrorna i tabell 1, ar ett resultat avsystematiska fel i det statistiska materialet. Det finns namligen anledning att tro att de anvanda metoderna givit upphov till en vissunderskattning av investeringsverksamheten, i synnerhet byggnadsinvesteringarna, under periodens tidigaste del.3 Investeringskvotensokning agde emellertid huvudsakligen rum un,der den senare delenoeh kan darfor knappast ha paverkats i nagon storre utstraekning avdenna felkalla. Ingenting tyder heller pa att systematiska fel skulleha gett upphov till de ovan namnda konjunkturvariationerna.

Real investeringskvot

Investeringskvoten i diagram 1 ar forhallandet mellan bruttoinvesteringar oeh bruttonationalprodukt, bada uttryekta i lopande prisere Man kan emellertid oeksa berakna en investeringskvot till fastapriser, dar investeringar oeh produktion deflaterats med separataprisindiees. Denna reala investeringskvot kommer att avvika franmotsvarande nominella kvot, om kapitalvarupriserna utvecklats paett fran ovriga priser avvikande satt. Enligt samma metod kan manoeksa berakna en real sparkvot. Fragan ar vilket berakningssatt sompassar analysens fragestallningar.

Vid undersokningen av kapitalbildningens utbudssida, dvs. spa-

3 Lindahl [1956].

16

randet, galler problemet att farklara utveeklingen av den andel avinkomsterna som inte konsumerats. Har ar det uppenbarligen iforsta hand den nominella kvoten som ar av intresse. Det ger fordenna fragestallning foga mening att deflatera sparandet med en kapitalvaruprisindex. For analysen av investeringsefterfragan bor daremot den reala kvoten vara relevant. Den ur produktionsproeessenharledda efterfragan pa produktionsfaktorer avser kapital uttryekt ifysiska enheter. Faljaktligen maste analysen byggas upp kring forhallandet mellan produktionsvolym oeh investeringsvolym. Man kanda forst soka klarlagga i vad man den konstaterade utveeklingen avden nominella investeringskvoten ar ett resultat av relativa prisforskjutningar. En senare fraga blir att analysera utveeklingen av denreala kvoten. Harvid galler att detta forlopp inte kan uppfattas somoberoende av de relativa priserna.

Utveeklingen av den reala bruttoinvesteringskvoten, uttryekt i1959 ars relativa priser, framgar av tabell A: 1 i bilaga A.4 I diagram2 kan utvecklingen av real oeh nominell kvot jamforas. Det framgardar att den reala kvoten under periodens tidigare del lag betydligtover den nominella. Fran 192o-talet var avvikelserna daremot jamfarelsevis sma. Samma konjunkturmonster kan under forkrigstideniakttas far bagge kvoterna, ehuru de cykliska va~iationerna re~ativt

sett var mindre for den reala kvoten. Till en del kan saledes dennominella kvotens konjunkturrorelser tillskrivas en hogre grad avkonjunkturkanslighet hos kapitalvarupriserna jamfort med. ovrigapriser. Xven raknat till fasta priser synes emellertid investeringarnaha visat storre konjunkturkanslighet an nationalprodukten i ovrigt.

Den reala investeringskvoten steg fran 186o-talet till 1956-1965med drygt 12 proeentenheter, vilket innebar attden over hela perioden ungefar fordubblats. Den langsiktiga okningen agde emellertidrum nastan uteslutande under tiden efter forsta varldskriget. Nagonstigande trend kan for forkrigstiden inte urskiljas. Kvotens forloppbestar under denna tid av eykliska svangningar kring en pa lang siktkonstant medelniva pa ca 13 proeent. Den nominella kvoten stegdaremot, sam ovan papekats, aven under forkrigstiden, am .an imindre utstraekning. Kapitalvarupriserna steg under denna tid palangre sikt i forhallande till ovriga priser. Fran 192o-talet synesemellertid pa lang sikt prisforhallan·det ha varit ungefar o£orandrat,oeh de bada kvoterna steg i stort sett parallellt. Prisutveeklingenkan studeras i tabell A: 2 i bilaga A.

, De prisindices som anvants redovisas i tabell A: 2 i bilaga A.

2 - 694463 L. Lundberg

Diagram 2. Real och nominell investeringskvot I86I-I 965.

Procent28

24

20

16 r--,/ ,

I , _-"12 --J ......, /

v

8

4

60 655040302090 1900 1080O'---_--L..__~_--l.__--L.-__~_ __.L...__.....I.___'____ __"___....Io__"

1860 70

- Lopande priser- - -1959 ars priser

Kalla: Tabell A: I i bilag':t. A.

Med hansyn till svarigheterna att gora berakningar till fasta priserfar en sa lang tidsperiod kan man fraga sig i vad man den observerade relativa prisfarskjutningen ar ett resultat av systematiska felvid uppskattningen av prisutveeklingen. En tankbar felkalla bestari att kapitalvaruprisindiees, i den man dessa ar baserade pa ensammanvagning av inputpriser under antagande om konstanta insatser av produktionsfaktorer, tenderar att overskatta prisutveeklingen, eftersom man da bortser fran produktivitetsakningen inomkapitalvaruindustrin.5 Prisindiees far byggnads- och anlaggningsverksamhet ar vanligen konstruerade pa detta satt. De ,data som haranvants har korrigerats for att i majligaste man eliminera dennaeffekt.6 Ieke desto mindre visar det sig att den anvanda deflatornfor byggnads- oeh anlaggningsverksamhet under farkrigstiden stegsnabbare an avriga priser.

Det finns dock rimliga f6rklaringar till en sadan relativ prisfarskjutning. Om produktivitetsutvecklingen varit langsammare inom

5 Anderson [lg61].6 Johansson [1967], appendix.

18

kapitalvaruindustrin, oeh i synnerhet inom byggnadsverksamheten,an inom ovriga omraden, borde man erhalla en tendens for prisernapa dessa varor att stiga i forhallande till ovriga priser.7 De relativaprisernas konjunkturvariationer skulle kunna forklaras med en merautpraglad forekomst av flaskhalsar, tillsammans med den aven vol}mmassigt sett storre konjunkturkansligheten, inom kapitalvaruproduktionen. Antagandet att produktiviteten stigit langsammare inombyggnadsverksamheten kan av brist pa data for perioden i fragainte belaggas, men forefaller doek inte osannolikt.

Om den beraknade volymutveeklingen ar riktig, kan man konstatera att drygt en fjardedel av den till lopande prise! beraknadeinvesteringskvotens okning 1861-1965 kan tillskrivas det forhallandet att kapitalvarupriserna stigit i forhallande till ovriga priser.Under forkrigstiden motsvarades kvotens hela okning av forandraderelativa priser, medan forhallan,det mellan investeringar oeh nationalprodukt volymmassigt synes ha varit oforandrat. Under mellanoeh efterkrigstiden daremot kan den langsiktiga okningen aterf6raspa en motsvarande okning av den reala kvoten. Korrigeringen avinvesteringskvoten med avseende pa relativa prisforskjutningar forstarker saledes intryeket av att den langsiktiga okningen av kapitalbildningens an,del av nationalprodukten ar ett fenomen som framforalIt utmarker periodens senare del.

Investeringarnas fordelning

Som framhallits i inledningen kommer analysen av investeringsutveeklingen huvudsakligen att genomforas pa ett disaggregerat plan.Det ar darfor nodvandigt att beskriva investeringsutveeklingen inomolika omraden. I forsta hand behandlas langsiktiga forandringari fordelningen av inhemska fasta bruttoinvesteringar. Harvid skalldessa uppdelas dels pa naringsgrenar, dels pa kapitaltyp, dvs. byggnads- oeh anlaggningsverksamhet kontra maskininvesteringar, samtslutligen pa privata oeh offentliga investeringar. Vidare skall vi berora den relativa betydelsenav olika investeringsomraden for den totala bruttoinvesteringskvotens utveekling.

De inhemska fasta bruttoinvesteringarna har fordelats pa f6ljandesex naringsgrenar:

1. Jordbruk, skogsbruk oeh fiske2. Industri, inklusive hantverk, gruvdrift oeh kraftproduktion

.. Hickman [1965], appendix A och Gordon [1961].

3. SamHirdsel4. Handel samt ovriga privata tjanster5. Bostadsbyggande6. Offentliga tjanster, varmed avses statliga oeh kommunala organ

utom affarsverk oeh offentliga aktiebolag. De offentliga foretagenar inkluderade i ovriga sektorer. Vag- oeh gatubyggande fors tilldenna naringsgren.

Utveeklingen av fordelningen under perioden 1861-1965 framgarav diagram 3 oeh av tabell A: 3 i bilaga A. Blan·d de m·est iogonenfallan·de forandringarna av investeringarnas naringsgrensfordelningmarks den starka minskningen av jordbrukets andel. Takten i dennautveekling varierade emellertid mellan periodens olika delar. Fran1860 till sekelskiftet fall ande1en stadigt, men var darefter oforandrad fram till mitten av mellankrigstiden, varpa andelen ater sueeessivt sjonk. Over hela perioden minskade jordbrukets andel fran endryg fjardedel till endast fyra proeent.

Aven bostadsbyggandets andel har minskat, men denna nedganghar inte gatt kontinuerligt i samma utstraekning som for jordbruket.Har galler det i stallet en »engangsminskning» av an,delen. Dennalag fram till slutet av 1940-talet vid en pa lang sikt oforandrad nivapa mellan 30 oeh 40 procent, om man undantar de bada varldskrigen, medan andelen fran 195o-talet endast varit nagot over 20 procent. Bostadsbyggandets relativa minskning kan i sjalva verket hanforas till ett enda ar, namligen 1948, da en av stabiliseringspo1itiska skal betingad nedska.rning genomfardes. Den anmarkningsvarda stabili teten has bostadsinvesteringarnas andel under perioden1951-1965 kan ses mot bakgrunden av att bostadsbyggan·det underefterkrigstiden varit underkastat direkt reglering. Den tredje naringsgrenen, vars investeringsandel har minskat, ar samfar'dseln (hariingar inte investeringar i gator oeh vagar). Dess andel, som i genomsnitt fram till 1920-talet lag pa 18 proeent, fall under aterstoden avperioden till 15 a 16 proeent. Andelen visade stora oeh oregelbundnavariationer - de lagsta var,dena, drygt 13 proeent, aterfinns pa1880- oeh 193o-talen, medan medelvardet for 1871-1875 oeh 18911895 var sa hagt sam 22 proeent.

De naringsgrenar, vars investeringsandel okat under perioden, arindustri, handel samt offentliga tjanster. Av dessa hade handeln denrelativt sett storsta okningen, vilken till stor del agde rum under1950-talet. De bada ovriga sektorernas andelsokning har, var for sig,varit av nastan samma omfattning som jordbrukets minskning. Indu-

20

Diagram 3. Procentuell fordelning av fasta bruttoinvesteringar pa niiringsgrena1' I86o-Ig60. Femarsmedelvarden.

Procent

100 ------------------------------------,

90

80

70

60

50

40

30

10

..:.:.:~::I"",,"»•••••:::::=:::::::•••••••::

......:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::.....::::::::::::::::::::::::::::::::::::...............................................•....•..••...:::::::::.:.:.::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::. ...:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

. ..::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::. . . :.:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::..:.: :.:::::::::::o1860 70 80 90 1900 10 20 30 40 50 60 65

Offentliga tjanster

Bostadsbyggande

Handel

Samfardsel

Industri

Jordbruk


strins andel okade under loppet av 1800-talet fran ca 10 procent till20 procent vid sekelskiftet och 24 procent under 1906-1915. Mellankrigstiden medforde i jamforelse harmed en minskning, aven omman bortser fran forsta varldskrigets exceptionellt hoga varde. Under perioden efter andra varldskriget steg emellertid andelen atertill nagot under 30 procent.

21

okningen av de offentliga tjansternas investeringsandel hal' varitnagot storre an industrins. Andelen val' ungefar konstant, omkring7 proeent, fram t. o. m. 1880-talet, oeh steg darefter till 16 proeentfore forsta varldskriget oeh i genoms~itt 21 proeent under mellankrigstiden. Efterkrigstiden medforde ytterligare en okning till enmedelniva pa 27 proeent for tiden 1951- 1965. Under vissa perioderkan man spara ett visst konjunkturmonster i andelens kortsiktsvariationer - sa t. ex. noteras hoga varden under de av depression praglade perioderna 1921-1925 oeh 1931-1935, oeh laga varden underhogkonjunkturerna 1926-193°, 1936-1940 oeh 1946-195°. Fran oehmed 1950-talet forsvann emellertid detta konjunkturmonster, vilketinte heller kan sparas fore forsta varldskriget.

En viss forskjutning av investeringarna mellan varuprodueerandeoeh tjansteprodueerande naringsgrenar kan konstateras, framst under periodens forsta del. Den sammanlagda andelen for varuprodueerande naringsgrenar, dvs. jordbruk oeh industri, minskade underloppet av 18oo-talet, men hal' darefter varit nastan oforandrad palang sikt. Industrins akade andel hal' saledes uppvagt jordbruketsminskning Ufr diagram 3).

En betydande omfordelning fran privata till o££entliga investeringar hal' agt rum fran mellankrigs- till efterkrigstiden. Under mellankrigstiden val' andelen for offentliga investeringar, inklusive offentliga foretag, pa langre sikt konstant eller nagot fallande. Fran193o-talets slut steg den emellertid fran knappt 30 till 45 proeentfram till mitten av 195o-talet oeh val' darefter i stort sett oforandrad.

Under efterkrigstiden vaxte de kommunala investeringarna snabbare an de statliga. Som foljd harav steg kommunernas andel avde offentliga investeringarna fran en tredjedel till over halften. Isjalva verket kan nastan hela okningen av den offentliga sektornsinvesteringsandel under efterkrigstiden hanforas till tillvaxten av dekommunala investeringarna. Tyngdpunkten i de offentliga investeringarnas expansion lag under 194o-talet pa de offentliga foretagen.Under 195o-talet val' det daremot den offentliga forvaltningen, dvs.ovriga o££entliga investeringar, som svarade for huvudparten av andelsokningen. Bland de mest expansiva omradena inom denna senare kategori kan namnas sjukvard oeh undervisning.

En uppdelning av bruttoinvesteringarna pa kapitaltyp visar attbyggnads- oeh anlaggningsverksamhetens andel pa lang sikt minskat.Fran periodens borjan steg denna andel fram till sekelskiftet, da tvatredjedelar av investeringarna utgjordes av byggnadsverksamhet.Denna okning kan emellertid till nagon del vara en foljd av en

22

(I)

systematisk ten,dens till underskattning av byggnadsverksamheten foraldre perioder.8 Under den senare delen av perioden fall emellertidandelen till endast nagot over 50 proeent under efterkrigstiden. Eftersom bostadsbyggandet utgar en stor del av samtliga byggnadsinvesteringar, foreligger en klar samvariation mellan dessa bada.Speeiellt tydligt framgar detta betraffande nivaminskningen efterandra varldskriget.

Niiringsgrenarnas bidrag till investeringskvotens okning

Eftersom den totala inhemska bruttoinvesteringskvoten pa lang siktstigit under perioden 1861-1965, har de sammanlagda investeringarna okat snabbare an nationalprodukten. Av faregaende avsnittframgar emellertid oeksa, att tillvaxten har varierat for investeringarinom olika naringsgrenar, eftersom fordelningen farandrats. Det kandarfar vara av intresse att undersoka, i vilken utstrackning investeringsutvecklingen inom en viss naringsgren bidragit till akningen avden totala investeringskvoten. Denna ar lika med summan av naringsgrenarnas investeringar i forhallan,de till nationalprodukten.Om II betecknar totala inhemska bruttoinvesteringar, Y bruttonationalprodukt oeh Ii bruttoinvesteringar inom den i:te naringsgrenen, kan vi skriva:

~= 5: !ir t=lr·

Bidraget till den totala investeringskvotens okning fran investeringsverksamheten inom den i:te naringsgrenen under en viss period blirda lika med akningen av lilY under perioden.

Tabell A: 4 i bilaga A visar naringsgrenarnas investeringar i procent av nationalprodukten. I tabell 1 ,har gjorts en indelning i tredelperioder. Tabellen visar for samtliga sex naringsgrenar forandringen av lilY under vardera av de tre ,delperioderna samt underhela perioden 1861-1965.

Under hela perioden har den totala investeringskvoten akat med17 procentenheter. Hartill har industri oeh offentliga tjanster bidragit med vardera sex procentenheter, bostader med tre, samfardselmed tva oeh handel med en, medan jordbruksinvesteringarnas andelav nationalprodukten minskat med en procentenhet. Fram till sekelskiftet var industriinvesteringarna det mest expansiva omradet. Under mellankrigstiden vaxte daremot bostadsbyggandet och offentliga

8 l fr Lindahl [1956].

Tabell 1. N iiringsgrenarnas bidrag till investeringskvotens ok1'!ing I86I-

I965. Procentenheter.

Offent- TotalSam- Bostads- liga investe-

Ar Jordbruk Industri fardsel Handel byggande tjanster ringskvot

1861-1870 till19°1-1910 -1 +2 +1 ° + 1 1/2 + 11/2 +5

19°1-1910 till1931- 1940 ° +1 0 0 + 11/2 + 1 1 /2 +4

1931-1940 till1956-1965 ° +3 +1 +1 ° +3 +8

1861-1870 till1956-1965 - 1 +6 +2 +1 +3 +6 + 17


investeringar mera an industriinvesteringarna. Under efterkrigstidenslutligen akade industrins oeh de offentliga tjansternas investeringari samma utstraekning, medan bostadsbyggandets andel av nationalprodukten var konstant.

Farutom avden langsiktiga akningen kanneteeknas den totalainvesteringskvotens farlopp aven av eykliska svangningar, fare tradesvis under farkrigstiden. Man kan pa likartat satt undersaka de olikainvesteringsomradenas betydelse far uppkomsten av dessa variationero Kvoten steg fran 1866-187° till 1871-1875 med fyra proeentenheter, fall med .tre proeen!tenheter till 1891-1895 oeh steg atermed fyra proeentenheter fram till 1896-19°0. Om man studerar naringsgrenarnas investeringar i farhallande till nationalprodukten itabell A: 4, bilaga A, framgar det att denna kvot far bostadsbyggandet visade de absolut sett starsta variationerna. Av siffrorna i tabell2 £ramgar att investeringskvotens konjunkturvariationer till mellanen tredjedel oeh tva tredjedelar kan aterfaras pa bostadsbyggandets£orandring.

Tabell 2. Foriindring av forhl1llandet mellan investeringar och nationalprodukt I866-IgOO. Procentenheter.

Ar

1866-1870 till 1871-18751871-1875 till 1891-18951891-1895 till 1896-1900


24

BostadsbyggandeTotalabruttoinvesteringar

Investeringsutvecklingens bestamningsfaktoreraggregerade investeringar

N ationalproduktens tillviixt

Sy£tet med den £6Ijan,de analysen ar att soka forklara den trendmassiga okningen ayden inhemska bruttoinvesteringskvoten. I dettaavsnitt laggs tyngdpunkten pa en undersokning av faktorer pa kapitalbildningens e£terfragesida. Investeringsutvecklingen kan betraktas som resultatet av en ur produktionsprocessen harledd e£ter£raganpa produktionsfaktorn kapital. Man kunde dar£or vanta sig att juhogre produktionens tillvaxttakt ar, desto storre blir ocksa tillvaxtenav kapitalbestandet, dvs. investeringarna. Vi skall borja ined att undersoka om det pa aggregerad niva ar mojligt att konstatera nagotsamband mellan investeringsverksamhetens omfattning och tillvaxten av nationalprodukten under olika delar av perioden.

Dessa data visar ett visst positivt samband mellan investeringskvotoch tillvaxt pa lang sikt. Av tabell 3 framgar att nationalproduktenstillv'axt varit tilltagande. For perioden som helhet galler sammaforhallande for investeringskvoten. Denna var emellertid under forkrigstiden pa langre sikt o£orandrad, medan produktionstillvaxtenstege Fran sekelski£tet motsvarades den stigande tillvaxten av en stigande real investeringskvot, varvid den senare relativt sett steg meraan den forra.

For att narmare kunna bestamma vad som ligger bakom den konstaterade utvecklingen av investeringar och produktion, kan vi dividera bruttoinvesteringskvoten med nationalproduktens relativatillvaxt. Denna storhet, B J uttrycker bruttokapitalbildningen perproducerad enhet vid en okning av nationalprodukten och kan benamnas den marginella bruttokapitalkoefficienten. Lat oss dela uppbruttoinvesteringarna pa nettoinvesteringar, In, och reinvesteringar,

Tabell 3. Investeringskvot och produktionstillviixt for hela ekonomin I86II965. Procent.

Bruttoinvesteringskvottill fasta priser

Arlig tillvaxt av nationalprodukten till fasta priser

Kiillor: Tabell A: 1 i bilaga A och Aberg [1969], tab. 2: L

Tabell 4. Bruttoinvestering per enhet av produktionsokning for hela ekonomin r86r-r965.

Ar

1861-1890

1891-19151921- 194°1946-1965

Investering per enhetav produktionsokning

D. De senare kan uttryckas som en proportion, d, av kapitalbestandetinom hela ekonomin, K. Om vi skriver ut detta far vi att

(In K). (InK K).B= -+c5- r-1 = -.-+c5- r-1

r r Kr r '

dar Y betecknar nationalprodukten och Y dess relativa tillvaxt. Ef

tersom nettoinvesteringarna motsvarar okningen av kapitalbestandet

ar In jK lika med kapitalets tillvaxttakt, K.Antag att kapitalinsatsen per producerad enhet inom hela eko

nomin, dvs. KjY, ar konstant. Da blir K lika med Y, varfor ovansta

ende uttryck blir

K .B= r(I + c5r-1). (3)

Om aven reinvesteringarnas andel av kapitalbestandet vore konstant,skulle enligt detta uttryck bruttoinvesteringen per enhet av produktionsokning falla nar produktionens tillvaxt stiger. Om de angivnaforutsattningarna vore uppfyllda borde vi saledes vanta oss att forhaJlandet mellan bruttoinvesteringskvot och nationalproduktens tillvaxt visade en fallande trend, eftersom den sistnamnda storhetenpa lang sikt varit stigande (se tabell 3).

Den konstaterade utvecklingen overensstammer uppenbarligeninte med antagandet att kapitalinsatsen per producerad enhet oehreinvesteringarnas andel av kapitalbestandet inom hela ekonominvarit oforandrade under perioden. Tabell 4 tyder pa att den marginella bruttokapitalkoefficienten skulle ha stigit under periodens senare del. Detta innebar att den trendmassiga okningen av investeringskvoten· inte tillfredsstallan·de kan forklaras som resultatet aven kapitalutvidgningsprocess pa aggregerad niva, dvs. som samman-

Diagram 4. Bruttoinvesteringskvot och produktionstillviixt for he la ekonomin I86I-Ig65. Fasta priser.

1946-1965 0'/

//

/ // /

/ ,(/ / 1921-1940

1861-1890 (1)1 /01891-1915/ /

/ /1 /

/ // /

1 /1//

1/1/

1/

4

8

20

12

16

Investeri ngskvotprocent24

3 4 5Produktionstillvaxtprocent

2o----'---"'----'-------'"o

Kalla: Tabell 3.

hangande enbart med att den stigande tillvaxten av nationalprodukten genererar en stigande tillvaxt av kapitalefterfragan.

Detta kan aven askadliggoras grafiskt. Diagram 4 visar sambandetmellan bruttoinvesteringskvot oeh nationalproduktens tillvaxt forde namnda delperioderna. Kvoten mellan dessa bada storheter foren given period, den marginella bruttokapitalkoeffieienten (B) forhela ekonomin, motsvaras i ,diagrammet av lutningen av en rat linjefran origo. Det ar tydligt att B under efterkrigstiden oeh perioden1861-1890 varit hogre an under mellanliggande perioder. Uttryeketfor B i (2) kan omskrivas som

In K'B= dr+c5rr-1.

Vi kan ,darfor saga att nettokapitalokningen per enhet av produktionsokning, den genomsnittliga kapitalinsatsen per produeerad enhet oehjeller reinvesteringarnas andel av kapitalbestandet for helaekonomin ffiaste ha varit hogre under perioderna 1861-1890 oeh1946-1965 an under de ba·da mellanliggande perioderna. I samhandmed den trendmassiga okningen av den aggregerade bruttoinvesteringskvoten ffiaste det saledes ha agt rum en okning pa lang sikt

(5)

av nagondera av dessa tre faktorer. Vart narmaste problem blir attundersaka am nagon farklaring till detta farhallande kan ges avomfardelningen av investeringar oeh produktion mellan olika omraden under perioden.

Produktionsstrukturens foriindring

Lat oss narmare preeisera var fragestallning. Den totala investeringskvoten kan skrivas sam en med det relativa bidraget till nationalprodukten vagd summa av naringsgrenarnas investeringskvoter.Dessa erhalls genom att far varje naringsgren satta fasta bruttoinvesteringar i relation till bruttofaradlingsvardet, far den i:te naringsgrenen beteeknat Qi'

£=i~·QA.r t=l Q,t rEn farandring av den totala investeringskvoten kan enligt detta uttryck ha uppkommit antingen genom en genomgaende akning ellerminskning av naringsgrenarnas investeringskvoter, eller till faljd aven omfardelning av produktionen mellan naringsgrenar med olikavarden pa bruttoinvesteringen per producerad enhet. Riktningenav denna omfardelningseffekt beror pa om naringsgrenar med hagainvesteringskvoter i genomsnitt akar sin produktion mer ellermindre an avriga. Effektens storlek beror pa omfattningen av produktionsomfardelningen samt pa storleken av differenserna mellannaringsgrenarnas investeringskvoter. Dartill kommer att de relativaproduktionsbidragen, dvs. Qi/Y, far alIa naringsgrenar med haga investeringskvoter inte nadvandigtvis behaver farandras at sammahall, varfar nettoeffekten kan bli noll, trots att de bada foregaendefarutsattningarna ar uppfyllda.

Av tabell 5 framgar att atminstone en av farutsattningarna faruppkomsten av en omfardelningseffekt ar uppfylld, eftersom. detfareligger avsevarda skillnader mellan investeringskvoterna inomolika naringsgrenar. Man kan oeksa av tabell A: 6 i bilaga A konstatera att kvoterna far bostader, samfardsel oeh offentliga tjansterunder hela perioden varit hagre an far industri, jordbruk oeh handel.

Olikheterna med avseende pa investeringskvotens storlek inomolika naringsgrenar kan far det farsta sammanhanga med olikheteri insatsen av kapital per produktenhet. Det ar far det andra rnajIigtatt skillnader· i produktionens tillvaxttakt har- inverkat. Detta skullege en tendens till att naringsgrenar, vars andel av nationalproduk-

Tabell 6. l\Tiiringsgrenarnas foradlingsviirde i procent av nationalprodukten

I86I-I965·

Bygg- Offent-nadsverk- Sam- Bostads- liga

Ar Jordbruk Industri samhet Hirdsel Handel nyttjande tjanster

1861-187° 38 14 6 3 22 13 419°1-1910 25 26 7 7 23 8 41956-1965 9 46 7 8 19 4 7


hypotetiska fall att produktionsfordelningen hade varit konstant oehendast naringsgrenarnas investeringskvoter farandrats. Undersakningsperioden kan uppdelas pa tre delperioder med granserna 19011910 oeh 1931-194°. Omfordelningseffektens storlek oeh riktningunder en period kan beraknas genom att i uttryeket (5) vaga investeringskvoterna vid periodens slut medde relativa produktionsandelarna vid dess barjan. Det salunda erhallna hypotetiska vardetpa den totala investeringskvoten kan sedan jamforas med det verkliga vardet. Resultatet harav blir att omfardelningseffekten varitnegativ under den forsta oeh tredje perioden, dvs. att det vid oforandrad produktionsfordelning erhallna vardet pa investeringskvotenskulle ha blivit storre an det verkliga. Under den mellersta periodenvar effekten positivi Raknat over hela undersakningsperioden, fran1861-1870 till 1956-1965, har omfordelningseffekten varit negativeDet forhallandet att produktionen inom naringsgrenarna vaxt medolika hastighet har saledes, vid given utveekling av naringsgrenarnasinvesteringskvoter, bidragit till att minska den totala investeringskvoten. Detta innebar att produktionsomfardelningen generelltastadkommit en akning av andelarna far naringsgrenar med laga investeringskvoter.

For att bestamma omfordelningseffektens relativa betydelse kanman satta differensen mellan den verkliga oeh ·den vid konstantproduktionsfordelning beraknade investeringskvoten i relation tillinvesteringskvotens farandring. For tiden 1861-187° till 1956-1965har den negativa omfardelningseffekten utgjort endast en fjardedelav ·den positiva effekten av okningen av naringsgrenarnas investeringskvoter. Pa grund harav kommer den faljande analysen att inriktas pa orsakerna till denna genomgaende okning, i stallet faratt farklara produktionsstrukturens foran·dring oeh olikheternamellan naringsgrenarnas investeringskvoter.

go

N iiringsgrenarnas investeringskvoter

Den totala investeringskvotens okning motsvaras, som framgatt avforegaen·de avsnitt, av en genomgaende tendens till okning pa langsikt av de enskilda naringsgrenarnas investeringskvoter. En narmare undersokning visar emellertid, att denna utveekling inte varitenhetlig (se diagram 5 oeh tabell A: 4 i bilaga A). Avvikelser kan noteras -bade mellan naringsgrenar oeh mellan olika delar av perioden.De relativt sett storsta okningarna aterfinns inom sektorerna bostader oeh offentliga tjanster, vars investeringskvoter pa lang sikttre- till fyradubblats. loom den offentliga sektorn steg kvoten foresekelskiftet, men var darefter fram till 1950-talet pa lang sikt oforandrad. Fran 1940- till 1960-talet har kvoten i det narmaste for..dubblats.

Utveeklingen av bostadsbyggandets investeringskvot kanneteeknasfram till mellankrigstiden av eykliska svangningar kring en stigan·detrend Ofr s. 24 ff.). Fran 1920- till 194o-talet steg kvoten mycketsnabbt. Detta forhallande sammanhanger med en nedgang av bostadsnyttjandets relativa bidrag till nationalprodukten till lopandepriser. Okningen av bostadsinvesteringarna i forhallande till nationalprodukten var betydligt mindre oeh agde i sin helhet rum undertiden fram till 1930-talet. Xven jordbrukets investeringskvot har palang sikt okat. Denna okning ar emellertid koneentrerad till mellanoeh efterkrigstiden. Under forkrigstiden visade kvoten en svagt fa1lande trend.

For investeringskvoterna inom industri oeh samfardsel kan forperioden 1861-1965 i sin helhet nagon tendens till okning knappastpavisas. Inom bada dessa naringsgrenar visade kvoterna under periodens tidigare del forhallandevis hoga varden. For samfardseln gallerdetta under 1860- oeh 187o-talen, for industrin 1870- oeh 188o-talen.Fran dessa perioder synes trenden ha varit fallande fram till mellankrigstiden, varefter kvoterna ater stege

For samtliga naringsgrenar galler att investeringskvoten i genomsnitt under efterkrigstiden varit hogre an under mellankrigstidenoeh perioden 1891-1915. For industri oeh samfardsel var kvoternaunder mellankrigstiden laga aven i forhallande till tidigare perioder.For ovriga naringsgrenar var kvoterna hogre under efterkrigstidenan under nagon tidigare period.

Foljande avsnitt skall, som ovan namnts, agnas at undersokningenav naringsgrenarnas investeringskvoter. Man kan emellertid vantasig, att de faktorer, som styr investeringsefterfragan, inte ar desamma

Diagram 5. Naringsgrenarnas investeringskvoter I86I-Ig65. Femarsmedeltal. LOpande priser.

Investeringskvot16

12

8

4

""".,,-,v~

II',.--"I

\ I\ I\ I

" ...•.............................

60 6550403020101900908070

OL-_---1.__-l-__...1.-__L.-_--..L__-J....__~_---iL-_ __L.____I____I

1860

..•.... Handel- - - Jordbruk

l'\ /I \ /, \ ,,/

I vIII

JI

III

II

II

,"'" ~~.... . ··ir.·"·./··················.i.........:..:,:.;." I, ,/, ~

¥'

60

20......

40

80

- IndustriInvesteringskvot140

100

120

60 65504030201090 19008001..-_---L__-J....__~_----JL-_--1..__......L..-__...L-_--"L.--_ __L.__-..&--.I

1860 70

- Samfards~1 - - - Bostader ••••••• Offentligatjanster


for alIa investeringsomraden. Detta innebar att det inte ar rimligtatt inom ramen for en viss teoretisk modell forsoka forklara iiivesteringsutvecklingen inom alIa naringsgrenar. Dispositionen avden foljande analysen bygger darfor pa en uppdelning pa investeringsomraden.

32

Industri och jordbruk

I nvesteringsutveckling

loom naringsgrenarna jordbruk oeh industri tillsammans har investeringsutveeklingen under perioden 1861-1965 svarat far ungefaren tredjedel av den totala investeringskvotens okning. Investeringarna inom dessa bada naringsgrenar har, i forhallande till nationalprodukten, okat med fem proeentenheter. Denna utveekling kanhelt tillskrivas industrin, eftersom jordbrukets investeringar i forhallande till nationalprodukten i sjalva verket minskat.

Investeringarna inom en viss sektor kan stiga i forhallande tillnationalprodukten, om farhallandet mellan sektorns investeringaroeh dess produktion, dvs. investeringskvoten, akar, eller om sektornsandel av ·den totala produktionen stiger. Over hela perioden haremellertid den sammanlagda produktionsandelen for jordbruk oehindustri pa lang sikt varit nastan konstant. Eftersom de bada naringsgrenarnas investeringskvoter vid periodens borjan var ungefarlika stora, skulle effekten av enbart produktionsomfordelningen franjordbruk till· industri, vid konstanta investeringskvoter, ha blivitobetydlig. For perioden som helhet kan ,darfor den okade investeringsverksamheten i farhallande till nationalprodukten inom jordbruk oeh industri overvagande tillskrivas effekten av okade investeringskvoter. Om man undersoker utveeklingen under delar avperioden visar det sig att akningen av investeringskvoterna varitmest betydelsefull under periodens forsta deeennier samt under tidenefter 193o-talet. Under den senare perioden hanfor sig omkring enfjardedel av den inhemska investeringskvotens uppgang till okningen av investeringskvoterna inom jordhruk oeh industri.

I diagram 5 hal" vi visat kvoten mellan investeringar oeh produktion till lopande priser for de bada naringsgrenarna. Liksom forde totala investeringarna ar det emellertid oeksa av intresse att studera hur investeringsvolymen utveeklats i forhallande till produktionsvolymen, med andra ord att soka korrigera investeringskvotenfor eventuella relativa prisfarskjutningar mellan kapitalvaror oehproduktion. Diagram 6 visar nominella oeh reala (uttryekta i 1959ars relativa priser) investeringskvoter for jordbruk oeh industri.9

Liksom for hela ekonomin lag for jordbruk oeh industri de reala

9 Investeringskvoterna har beraknats i fasta priser genom att deflatera produktionen med partiprisindices for jordbruks- respektive industriprodukter, medan bada naringsgrenarnas investeringar onlraknats med deflatorn for totalabruttoinvesteringar. Anvanda prisindices aterfinns i tabell A: 2 i bilaga A.

3 - 694463 L. Lundberg 33

,..,, i

Diagram 6. Reala och nominella investeringskvoter for jordbruk och in-dustri I86I-I965. Femarsmedelvarden.

Procent14

12Jordbruk

10

----''\8

\\

\. /".... ~ \

6

4

2

01860 70 80 SO 1S00 10 20 30 40 50 60 65

Procent18

",\ Industri

I \16 , \

\ /.1\I ~_J \I

14 IIII

12 II

II

10 II

II

8

6

4

2

01860 70 80. SO 1S00 10 20 30 40 50 60 65

-- Investeringskvot tililopande priser - - - Investeringskvot till 1959 ars priser

Kallor: Tabell A: 6 och A: 12 i bilaga A.

investeringskvoterna hogre an de nominella under periodens tidigaredel. Under denna tid steg kapitalvarupriserna i forhallande till prisnivan pa jordbruks- och industriprodukter. Diagrammet visar attjordbrukets reala investeringskvot pa lang sikt var fallande fram tillforsta varldskriget. Under mellankrigs- och efterkrigstiden kan manemellertid konstatera en stigande trend, endast avbruten av nedgangen under 193o-talets depression. Industrins reala investeringskvot lag pa en mycket hog niva under 187°- och 1880-talen samtunder efterkrigstiden i forhallande till 1860-talet samt tiden 18901940. I synnerhet visade mellankrigstiden laga varden.

Effekten av produktionens tillviixt

I foljande avsnitt skall vi analysera den langsiktiga utvecklingen avinvesteringskvoterna inom naringsgrenarna jordbruk och industrioch i synnerhet den starka okningen fran mellankrigs- till efterkrigstiden. Harvid kommer huvuddelen av analysen att behandla industrin, dels pa grund av dess storre betydelse och dels av den anledningen att tillgangen pa data ar battre an for jordbruket.

Den konstaterade investeringsutvecklingen kan betraktas som ettresultat av forandringar saval av investeringsefterfragan som av tillgangen pa finansieringsmedel. Inom investeringsteorin faster manofta stor vikt vid formerna for investeringarnas finansiering, ochi synnerhet da den interna finansieringen, dvs. sparandet inom foretagen. Detta bygger pa forutsattningen att foretagssparandet kanbetraktas som en betydligt billigare finansieringsform an den externa anskaffningen av finansieringsmedel, vilket skulle ge foretagenen benagenhet att lata investeringarnas omfattning bestammas avtillgangen pa internt sparande.

En kvantitativ analys av det langsiktiga sambandet mellan fastainvesteringar och foretagssparande inom industrin ar inte mojlig pagrund av bristen pi data for sparandet. Den foljande analysen kommer darfor att inriktas pa att forklara den konstaterade investeringsutvecklingen som ett resultat av forandringar avde faktorer sompaverkar investeringsefterfragan. Eftersom investeringarna utgor tillskottet till bestandet av produktionsfaktorn kapital, kan investeringsefterfragan betraktas som harledd ur produktionens utvecklinginom ifragavarande naringsgren. 1 det foljande skall vi behandlaproduktionens forlopp, den tekniska utvecklingen samt priserna pakapital och ovriga produktionsfaktorer som givna. Vi skall undersoka i vilken utstrackning investeringsutvecklingen kan forklaras avdessa exogena storheter.

35

Som ett £orsta steg skall vi studera investeringskvoternas forloppmot bakgrund av produktionens utveekling. I detta sammanhangar det den reala kvoten som ar relevant, e£tersom sambandet mellankapitalinsats oeh produktion avser v~lymen av dessa bada storheter.Vi kan uttryeka bruttoinvesteringskvoten inom en naringsgren sam

I In D-=-+-Q Q 0.,'

(6)

dar loch In beteeknar brutto- respektive nettoinvesteringar, Q naringsgrenens brutto£oradlingsvarde oeh Dde mot kapitalbestandetsforslitning svarande reinvesteringarna. Nettoinvesteringskvoten kanomskrivas som

In In do., ·-=- -=gQ,Q do., 0.,

dar g at den marginella nettokapitalkoe£fieienten oeh Q produktionens tillvaxttakt. Om den genomsnittliga kapitalkoeffieienten,dvs. kvoten mellan kapitalbestand oeh produktionsvolym, beteeknasG, oeh reinvesteringarnas andel av kapitalbestandet beteeknas ~,

kan bruttoinvesteringskvoten for period t skrivas

(8)

Detta kan upp£attas pa tva satt. For det forsta kan uttrycket behandlas som ett rent ex post-samband, som inte behover ges nagonkausal innebord. Dr denna identitet framgar endast att en forandring av bruttoinvesteringskvoten mellan tva tidsperioder kan uppdelas pa £orandringar i ,de ovriga ingaende storheterna, namligenproduktionens tillvaxttakt, vardena pa marginell oeh genomsnittligkapitalkoeffieient samt reinvesteringsandelen ~.

Alternativt kan uttrycket uppfattas som en teori for bestamningav investeringsefterfragan. Under forutsattning att kapitalinsatsenper produeerad enhet oeh reinvesteringarnas andel av kapitalbestandet inte forandras, dvs. att g, G oeh ~ ar konstanta over tiden,kommer investeringsverksamheten att uteslutande bestammas av produktionens tillvaxttakt. Investeringskvoten blir en linjar funktionav tillvaxttakten, med en konstant term lika med ~G. Var forstafragestallning galler huruvida den konstaterade investeringsutveeklingen i huvudsak kan uppfattas som en kapitalutvidgningsproeessav detta slag. Om sa skulle vara fallet borde observationerna pa

Diagram 7. lnvesteringskvot oeh produktionstillviixt for industri oeh jordbruk.

xx

Industri. Femdrsmedelviirden 19°1-1965, exkl. 1916-1920 och 1941-1945.Investeringskvot16

x x

12)(

)( Xx X

8 x )t

4

o '----"---...&----"'---'

02468Produktionstillvaxt

Kiillor: Investeringskvot: Diagram 6.Produktionstillvaxt: Johansson [1967].

Investeringskvot Investeringskvot16 16 1946-1965

Jordbruk Industri e0

1946-1965 121861-1890

120 1891-1915

e1861-1890 e

8 e 8 1921-194501921-1940

04 1891-1915 4

0 00 1 2 3 0 2 4 6 8

Produktionstillvaxt Produktionstillvaxt

Kii,llor: Investeringskvot: Tabell A: 12 i bilaga A.Produktionstillvaxt: Aberg [1969].

investeringskvot och produktionstillvaxt ligga samlade kring en ratlinje med positiv lutning (g) och ett positivt intercept lika medreinvesteringskvoten c5G.

I diagram 7 visas femarsmedelvarden for real bruttoinvesteringskvot och produktionstillvaxt inom industrin under 19oo-talet (medundantag for de bada varldskrigen). Av diagrammet framgar omedelbart att sambandet mellan de bada storheterna ar utomordentligtsvagt. Detta innebar att kapitalkoefficienten och/eller forslitningsandelen pa kortare sikt varierat sa mycket, att det inte ar mojligtatt forklara investeringsutvecklingen inom ramen for denna modell,dvs. som ett resultat av enbart produktionstillvaxten.

37

Oavsett detta resultat yore det emellertid mojligt att G oeh a paHingre sikt uppvisade en hogre grad av stabilitet. For att undersokadetta Bigger vi i diagrammet in medelvarden for bruttoinvesteringskvot oeh produktionstillvaxt for fyra. delperioder med en langd av20 till 30 ar. Harvid framgar tydligt de i forhallande till produktionstillvaxten hoga vardena pa bruttoinvesteringskvoten, inom industrin under 1946-1965 oeh i synnerhet 1861-1890, samt inom jordbruket under 1946-1965. For bada naringsgrenarna hal" perioden1891-1915 Higa varden, for industrin aven perioden 1921-194°. Vidare framgar att den okade produktionstillvaxten inte helt kantankas forklara uppgangen av jordbrukets investeringskvot fran Inellan- till efterkrigstiden, eftersom det hartill skulle erfordras ett orimligt Higt yarde pa reinvesteringskvoten aG.

Forandringarna av de reala bruttoinvesteringskvoterna inom jordbruk oeh industri synes alltsa inte till nagon betydande del kunnaforklaras som en effekt av variationer enbart i produktionens tillvaxttakt. Tolkningen av uttryeket (8) som en enkel aeeeleratorteorifor bestamning av investeringsefterfragan hal" tydligen ett myeketlagt forklaringsvarde. Vi atergar i stallet till att betrakta uttryeketsom en ex post-identitet. Narmast skall vi soka berakna bruttoinvesteringskvotens komponenter, dvs. genomsnittlig oeh marginell kapitalkoeffieient, tillvaxttakt oeh forslitningsandel, for delar av perioden. Utveeklingen av investeringskvoten betraktas darvid som ettresultat av f6randringarna i dessa storheter. Eftersom investeringarna inte kan f6rklaras enbart genom kapitalutvidgning, kommervi att anvanda ett mera generellt tillvagagangssatt, som medger enanalys av orsakerna till f6randringar av kapitalinsatsen per produeerad enhet oeb av reinvesteringarna.

Investeringskvotens komponenter

Enligt uttryeket (8) kan storleken av bruttoinvesteringskvoten foren given period sattas i samband med produktionstillvaxten oehvardena pa reinvesteringsandelen (0) samt pa genomsnittlig oeh marginell kapitalkoeffieient. Storleken av den senare bestams av nivanpa den genomsnittliga koeffieienten (G) oeh av dess relativa forandring under perioden (G). I det rena kapitalutvidgningsfallet arsom namnts G konstant oeh lika med den marginella koefficienteng. For en period med givna varden pa kapitalkoeffieiel1tens nivaoeh produktionens tillvaxt blir emellertid den marginella kapitalkoeffieienten, oeh darmed aven bruttoinvesteringskvoten, storre ju

110gre kapitalkoefficientens tillvaxt ar.1 En okning av reinvesteringarnas andel av kapitalbestandet kommer likaledes att haja investeringskvoten.

Malet for den foljande analysen ar att undersoka vilka faktorersom kan ha influerat utvecklingen av kapitalkoefficient och reinvesteringsandel. Vi skall darvid speciellt inrikta oss pa att saka farklaraskillnaderna mellan delar av perioden betraffande kapitalkoefficientens farandring och reinvesteringsandelens niva. Farst maste emellertid det empiriska problemet att berakna dessa storheter behandlas.

For hela perioden finns endast tillgang till data far investeringskvot och produktionens tillvaxt. For industrins del kan vi undermellan- och efterkrigstiden erhalla ett matt pa kapitalbestandetsutveckling genom att anvanda oss av data over den sammanlagdadrivkraften av maskinbestandet samt, for efterkrigstiden, uppgifterom brandforsakringsvarden far maskiner och byggnader till fastapriser.2 Tillsammans med produktionens utveckling ger oss dettaett matt pa kapitalkoefficientens niva och relativa farandring, var£arvi kan berakna reinvesteringarnas andel av kapitalbestandet.

For jordbruket samt for industrin under farkrigstiden saknasdenna mojlighet. For att kunna berakna kapitalkoefficientens utveckling ar det darfor nodvandigt att infara en forutsattning om enpa lang sikt konstant reinvesteringsandel jamte en uppskattning avvardet pa denna. De nedan redovisade berakningarna ar baseradepa ett uppskattat yarde pa kapitalinsatsen per producerad enhetpa 2,0 for industri och 3,5 for jordbruk och vid mitten av efterkrigstiden. Vidare har reinvesteringarnas andel av kapitalbestandetantagits vara 1,0 procent far jordbruket samt 1,5 procent for industrin under forkrigstiden. 3 Dessa antaganden bygger pa mycket

1 Genom differentiering av kvoten nlellan kapital oeh produktion erhalls sambandet mellan marginell oeh genomsnittlig kapitalkoeffieient samt den senaresforandring som

G= [(giG) - I] Q (i)

Om g utloses oeh insatts uttryeket (8) erhalls bruttoinvesteringskvoten som

IIQ=G(~+Q+G). (ii)

2 Dessa storheter visar under efterkrigstiden en relativt god samvanatlon (jfrBentzel & Beekeman [1966]). Vi anser det darfor rimligt att anvanda data formaskinbesdlndets drivkraft (ur industristatistiken) som ett matt pa kapitalbestandets utveekling inom industrin under Inellankrigstiden.8 Betraffande industrins kapitalkoeffieient, se Lundberg [1961], dar insatsenav fast kapital per produeerad enhet ar 1954 beraknas till omkring tva. Det har

39

osakra uppskattningar, oeh resultatet av berakningarna mastedarfor behandlas med en viss forsiktighet. Vart huvudsakliga intressear emellertid att studera eventuella olikheter mellan delar av perioden snarare an att bestamma den absoluta nivan pa ifragayarandestorheter. Eventuella fel i ovan namnda antaganden blir darformindre betydelsefulla.

Berakningarna tyder for industrins del pa att kapitalinsatsen perprodueerad enhet steg med omkring tre proeent per ar under perioden 1861-1890. Un·der den pafoljande peribden 1891-1915 synesindustrins kapitalkoeffieient daremot pa lang sikt ha varit fallandemed i genomsnitt tva prDcent per are Diagram 9 pa S. 49 over arligavarden for mellanoeh efterkrigstiden visar att kapitalkoeffieientenskortsiktiga variationer var betydande under den forstnamnda perioden. Detta torde sammanhanga med konjunkturella forandringar avgraden av kapaeitetsutnyttjande. Pa langre sikt visar koefficientenunder mellankrigstiden en fallande trend. Under efterkrigstiden synes daremot kapitalinsatsen per produeerad enhet ha stigit. Diagrammet visar emellertid att denna okning agde rum under periodens forsta del, medan under den senare delen koefficienten varsvagt fallande. For jordbrukets del synes kapitalinsatsen per enhet palangt sikt ha varit fallande under hela forkrigstiden, oforandrad under mellankrigstiden samt stigande under efterkrigstiden. Industrinsreinvesteringar i forhallande till det sammanlagda kapitalbestandetsynes slutligen ha varit betydligt hogre under efter- an under mellankrigstiden.

Med utgangspunkt fran de ovan refererade kalkylerna kan vioverga till att studera hur den faktiska forandringen av bruttoinvesteringskvotens genomsnittliga varde for delar av perioden fordelar sig pa variationer av dess komponenter enligt uttryeket (8),namligen produktionstillvaxt, reinvesteringsandel samt genomsnitt-

anvanda vardet 2,0 ger mahanda ett falskt intryck av precision. Kapitalbestandetinom jordbruk, skogsbruk och fiske kan endast delvis uppskattas. Enligt en berakning av nationalformogenheten i Sverige (Englund [1956]) uppgick byggnaderna inom jordbruket, som torde vara den storsta posten, till 9 miljarder kr,och vardet av inventarier till 4 miljarder kr - hari ingar emellertid lager.Siffrorna .for skogsbruk och fiske ar obekanta men torde vara betydligt lagre.Vid ett foradlingsvarde pa 4 miljarder kr for jordbruk inklusive skogsbruk ochfiske bor det sokta vardet ligga mellan 3 och 4. Vardet pa lJ har valts lagre anfor industrin pa grund av att andelen byggnader av kapitalbestandet antagitsvara hogre. De ovan namnda kallorna for berakning av industrins kapitalbestandunder mellan- och efterkrigstiden avser industri exklusive hantverk och kraftproduktion. Vi maste darfor forutsatta att inkluderandet av dessa inte namnvartforandrar den relativa utvecklingen av kapitalbestandet.

Tabell 7· Bruttoinvesteringskvotens komponenter tnom industrin 1861-1965.

Ar g 0- rlQ. ~ G DIQ IIQ.

1861-189° 4,2 2,7 11 1,5 2,0 3 141891-1915 1,2 6,1 7 1,5 2,1 3 101921- 194° 1,3 5,4 7 1,0 1,8 2 91946-1955 2,6 4,1 10 2,7 1,8 5 151956-1965 1,6 6,2 10 2,1 1,9 4 14

lig oeh marginell kapitalkoeffieient. De beraknade genomsnittligavardena pa dessa storheter inom industrin framgar av tabell 7.

Man kan notera franvaron av langsiktstrend vad betraffar utveeklingen av den genomsnittliga kapitalkoeffieienten. Avvikelsernamellan delperiodernas genomsnittliga varden ar forhallandevis sma.Daremot visar tabellen att den marginella kapitalkoeffieienten varierat betydligt mera. Vardet pa denna under en viss delperiod bestams, som vi redan papekat, inte endast av den genomsnittligakoeffieientens niva utan oeksa av dess utveekling. Den marginellakoeffieienten visar darfor hoga varden under de perioder (1861-189°samt efterkrigstiden) da kapitalinsatsen per enhet var stigande.

Reinvesteringarnas andel av bruttoinvesteringarna varierar franea en femtedel till en tredjedel oeh synes ha varit hogre under perioderna 1891-1915 och 1946-1965 an under ovriga perioder. Forandringen av reinvesteringskvoten D / Q fran mellantill efterkrigstidenkan nastan uteslutande tillskrivas okningen av ~. Denna okningav reinvesteringarna motsvarar ungefar ·halften av bruttoinvesteringskvotens uppgang under ifragavarande period.

Vad betraffar den langsiktiga utveeklingen av nettoinvesteringskvoten forefaller variationerna i den marginella kapitalkoefficientenatt ha varit en betydelsefull faktor. Detta overensstammer med varttidigare papekande att enbart en kapitalutvidgningsproeess endasti ringa utstraekning kan forklara investeringsverksamheten. Salundautmarks perioden 1861-189° samt efterkrigstiden, speeiellt dessforsta del, av hoga varden pa nettoinvesteringskvoten oeh aven paden marginella kapitalkoeffieienten, dvs. av stigande kapitalinsatsper enhet. (Tabell 7.)

Andelen reinvesteringar, D/IJ har inom jordbruket pa lang siktfallit fran tva tredjedelar under den forsta perioden till en tredjedelunder den sista. For jordbrukets del kan man, under de tre forstaperioderna, konstatera en trendmassig sankning av kapitalkoeffiei-

Tabell 8. Bruttoinvesteringskvotens komponenter inom jordbruket I86I-

I965·

Ar g Q PIQ ~ G DIQ IIQ

1861-1890 2,0 1,7 3 1,0 4,9 5 81891-1915 1,2 1,8 2 1,0 3,6 4 61921- 1940 3,2 1,1 4 1,0 3,2 3 71946-1965 44 1,9 8 1,0 3,3 4 12

enten. Eftersom 0 forutsatts vara konstant, ger detta upphov till ensamtidig nedgang av reinvesteringskvoten D / Q. Bruttoinvesteringskvotens okning fran perioden 1891-1915 kan uteslutande tillskrivasuppgangen av nettoinvesteringarna. For utvecklingen av de senarehar okningen av den marginella kapitalkoefficienten g varit mestbetydelsefull.

Resultatet av var undersokning av bruttoinvesteringskvotens komponenter inom jordbruk och industri tyder alltsa pa att utvecklingen av kapitalinsatsen per producerad enhet under skilda tidsperioder varit en viktig faktor bakom investeringsverksamhetenslangsiktiga utveckling. Den markanta okningen av industrins bruttoinvesteringskvot fran mellantill efterkrigstiden kan i sin helhetaterforas pa en foran·dring i kapitalkoefficientens utveckling samten okning av reinvesteringarnas andel av kapitalbestandet.

Reinvesterilngarna

I detta avsnitt skall vi behandla orsakerna till den okning av reinvesteringarna i forhallande till kapitalbestandet, som synes ha agtrum inom industrin fran mellantill efterkrigstiden. Reinvesteringarna skall antas motsvara nedgangen av kapital'bestandets .pro~uktionskapacitet. Nagon mojlighet att direkt mata forloppet forkapitalforemalens avtagande produktionskapacitet finns inte. Viskall darfor studera konsekvenserna av olika antaganden om dettaforlopp.

Det enklaste fallet erhalls om man forutsatter en over tiden konstant procentuell nedgang av kapitalforemalens produktionskapacitet, som' ar lika stor for alIa typer av kapital. Reinvesteringarnaunder en viss period D t blir da endast beroende av storleken avkapitalbestandet. I detta fall blir tydligen 0 en tekniskt given konstant.

Ett annat alternativ ar att kapitalforemalen har en tekniskt givenlivslangd T. Produktionskapaciteten tanks vara konstant och obe-

42

roende av kapitalforemalets alder, sa lange denna ar mindre an T,men darefter falla till noll. Vi far da att reinvesteringarna i periodt blir lika med den del av kapitalbestandet. som natt aldern T,dvs. bruttoinvesteringarna i perioden (t-T). Reinvesteringsandelenblir alltsa

(9)

For det fall att I, och darmed K, ar konstant over tiden, blir aven~ konstant och lika med liT. Antag att I vaxer med en konstanttillvaxttakt b. Kapitalbestandets tillvaxt blir da ocksa konstant ochlika med b. Storleken av bestandet vid t blir

Reinvesteringsandelen i period t blir

~=_b__t (I+b)T_ I -

Reinvesteringarna blir i forhallande till kapitalbestandet lagre,ju snabbare kapitalet och investeringarna vaxer. Detta innebar namligen att kapitalbestandets aldersfordelning forandras sa att »medelaldern» for de existerande kapitalforemalen minskar. Nar I vaxergaller det inte langre att livslangden T ar lika med 1 Id. Att reinvesteringsandelen i genomsnitt under hela perioden for industrinkan uppskattas till omkring 1,5 procent innebar darfor inte attkapitalforemalens livslangd skulle vara sa hog som 67 are Bruttoinvesteringsvolyrnen kan under perioden 1861-1965 i genomsnitt beraknas ha stigit med ca fern procent per are Insattning av d= 0,015och b=0,05 i uttrycket (11) gel" ett varde pa T pa ungefar 30 are

Av ovanstaende uttryck framgar emellertid att en forandring overtiden av 0 vid konstant livslangd skulle kunna uppsta om b varieratover perioden. Detta skulle medfora en tendens till lagre varde pad under perioder med snabb investeringstillvaxt. En viss olikhetbetraffande bruttoinvesteringarnas tillvaxttakt kan konstateras melIan olika delar av perioden. Tillvaxten hal" uppenbarligen varithogre under periodens forsta och sista del an under den mellanliggande tiden 19°0-1940. Effekten harav skulle emellertid ga i riktning mot en sankning av 0 fran mellantill efterkrigstiden, och kandarfor inte forklara den konstaterade utvecklingen.

43

En metod att mata variationer i reinvesteringsandelen ar att berakna K t genom att summera bruttoinvesteringarna over en periodsom ar lika med livslangden. Reinvesteringarna, som ar lika medbruttoinvesteringarna for T ar sedan, kan darpa sattas i relationtill kapitalbestandet. Lat oss anta att T ar lika med 30 ar. Enligt resultaten av berakningarna i foregaende avsnitt synes reinvesteringsandelen for efterkrigstiden vara hogre an for mellankrigstiden.Ovanstaende kalkyl ger emellertid ett annat resultat, i det att d

snarast borde ha varit nagot hogre under mellankrigstiden an underforegaende oeh pafoljande period.

Den namnda utvecklingen av ~ kan synbarligen inte forklaras vidoforandrat varde pa livslangden T. Man kan darfor undersoka omdet finns nagot som tyder pa att denna varierat. I forsta hand kanT uppfattas som ett medelvarde for olika kapitaltyper. Det ar rimligt att forutsatta att T ar storre for byggnader an for maskiner.Kven om tillvaxten av I ar konstant kommer medelvardet pa Tatt forandras om andelen byggnadsinvesteringar varierar, pa grundav att detta paverkar kapitalets aldersstruktur.

Vad betraffar industriinvesteringarnas fordelningc' pa kapitaltyp

kan man konstatera att Ibyggnadsinvesteringarnas andel var hogunder 1901-1915 (over 40 proeent) i jamforelse med 1880- oeh 189°talen samt mellankrigstiden (ea 25 proeent). Effekten harav bor hablivit, att reinvesteringsbehovet under mellankrigstiden, som skullemotsvara ersattningen av byggnader fran 1880- oeh 1890-talen (ombyggnadernas livslangd antas vara omkring 50 ar) oeh maskiner fran19°1-1915 (livslangd ea 20 ar), blev forhallandevis lagt. Under efterkrigstiden daremot utrangerades enligt dessa forutsattningar savalbyggnaderna fran 19°1-1915 som installerade maskiner under mellankrigstiden, vilket borde ha givit ett storre reinvesteringsbehov.

Det ar emellertid oeksa mojligt att under vissa antagan'den uppfatta kapitalets livslangd som en endogen variabel oeh inte som entekniskt given konstant. Lat oss forutsatta att insatsen av arbetskraftper enhet av kapital bestams vid den tidpunkt da kapitalforemaletinstalleras, men att arbetsinsatsen darefter inte kan forandras. Antagatt arbetsinsatsen vid kapital av en given argang avpassas sa attarbetets gransproduktivitet ar lika med reallonen vid installationstidpunkten. pen genomsnittliga produktiviteten for arbetskraftenblir storre an reallonen i denna tidpunkt. Bortsett fran eventuellatekniska framsteg forblir produktion oeh arbetsinsats for en givenkapitalargang konstanta over tiden, med andra ord arbetets genomsnittliga produktivitet ar konstant. Om reallonen stiger, kommer

44

overskottet over lonekostnaderna att minska oeh efter ett antal ar,T, att ha fallit till noll, vid vilken tidpunkt kapitaHirgangen utrangeras.4 Vid denna tidpunkt ar saledes reallonen lika med arbetetsgenomsnittliga produktivitet.5

Kapitalets ekonomiska livslangd kommer i denna modell att bestammas av reallonens okningstakt. I vart exempel blir livsHingdenomvant proportionell mot realloneokningen. Man kan konstateraatt reallonens genomsnittliga tillvaxt varit .betydligt 'hogre inom industrin under efter- an under mellankrigstiden. Detta forhallandebor enligt ovanstaende resonemang ha tenderat att sanka kapitaletslivslangd under efterkrigstiden.

Att doma av kalkylerna i foregaende avsnitt har inom industrinreinvesteringarna i forhallande till kapitalbestandet i genomsnittvarit storre under efterkrigstiden. Vi finner att detta fenomen kanforklaras dels av forskjutningar av investeringsverksamhetens inriktning mellan byggnader oeh maskiner under foregaende perioder,dels av en snabb realloneokning, vars sannolika effekt varit en sankning av kapitalets ekonomiska livslangd.

Kapitalkoefficienten

I foregaende avsnitt konstaterades att den langsiktiga forandringenav bruttoinvesteringskvoterna inom naringsgrenarna jordbruk oehindustri till stor del kan tillskrivas variationer av kapitalinsatsen

4, Detta forutsatter fullkomlig konkurrens. For en diskussion av kriterier forutrangering se Salter [1960].6 Vi kan illustrera detta med ett exempel. Antag att produktionen vid en visskapitalargang besHims av insatserna av kapital (K) och arbetskraft (L) enligtproduktionsfunktionen

Q=ALa.Kl-«,

dar A och ~ ar konstanter. Vid installationstidpunkten (v) galler att

(i)

(ii)

dar w ar lonen och p produktpriset da kapitalet installeras. Vid utrangeringstidpunkten (v + T) galler for ifragavarande kapitalargang att

(iii)

dar h ar tillvaxten av kvoten lon!produktpris, har kallad reallon. Dr dessabada ekvationer erhalls den ekonomiska livslangden som

(iv)

45

per produeerad en,het. Vi skall studera de faktorer som paverkatkapitalkoeffieientens utveekling.

Generellt bar storleken av kapitalbestandet i forhallande till produktionen vara beroende av insatsen av ovriga produktionsfaktorer.Antag att vi en,dast har tva produktionsfaktorer, arbetskraft ochkapital, som argument i en produktionsfunktion av formen

Produktionen per tidsenhet beror av insatsen av produktionsfaktorer samt av produktionstekniken vid ifragavarande tidpunkt, varvid den tekniska utveeklingen representeras av tidstermen eAt. Parametern ex, som ar pr~duktionens elastieitet med avseende pa insatsenav arbetskraft, tanks vara konstant. Lat oss beteekna kapitalinsatsenper sysselsatt med k oeh dess relativa forandring med h. Kapitalkoeffieientens relativa forandring, G) blir

II::: (13)

, II

::1"I

I

!I:

Kapitalkoeffieientens utveekling bestams av den relativa forandringen av kapitalinsatsen per sysselsatt, dvs. kapitalintensiteten, avelasticiteten ex samt av den tekniska utveeklingen. Den positivaeffekten av stigande kapitalintensitet motverkas av en forbattradproduktionsteknik. Det senare innebar ju en minskad insats avsamtliga produktionsfaktorer far en given output. Effekten av farandrade faktorproportioner blir storre ju hagre vardet pa arbetskraftselastieiteten ex are

Tidsforloppet for G ar alltsa en nettoeffekt av tva varandra motverkande faktorer, namligen substitutionen av kapital for arbetskraftoeh den tekniska utveeklingen. A priori kan man inte saga llagotom kapitalkoeffieientens utveekling. I avsaknad av faktorsubstitution blir koefficienten kontinuerligt fallande pa grund av en standigtfarbattrad teknik. Berakningarna av G i foregaende avsnitt visar intenagon sadan regelbunden utveekling, utan koeffieienten steg undervissa delperioder oeh fall under andra. Detta innebar att den relativa betydelsen av de bada faktorerna, dvs. substitutionen oeh dentekniska utveeklingen, varierat under perioden.

Kapitalintensiteten inom industrin under me11an- oeh efterkrigstiden kan direkt beraknas ur ti1lgangliga data pa sysselsattningen oehde farut namnda uppgifterna om kapitalbestandet. For den avrigadelen av perioden, samt for jordbruket, har en annan metod anvants.

Tabell 9. Genomsnittlig procentuell foriindring av kapitalkoefficient (G)

och kapitalintensitet (k) I87I-I965.

Industri Jordbruk

Ar G k Ar G k

1871-80 5,0 5,3 1871-9° - 1,0 -0,51881-9° 2,3 3,6 1891-1915 - 1,2 1,11891- 19°0 - 2,5 0,2 1921-40 0,0 1,719°1-10 - 1,2 1,6 1946-65 0,6 5,51921-3° - 1,2 0,9193 1-40 - 1,3 1,81946-55 1,8 4,21956- 65 -0,6 3,7

Eftersom kapitalintensiteten ar lika med kapitalkoefficienten multiplicerad med arbetskraftens genomsnittliga produktivitet, kan manerhalla tillvaxten for k genom att addera tillvaxterna for dessa storheter. Data for produktiviteten kan endast erh~nlas fran 1870. Forindustrins del har utvecklingen beraknats for kortare tidsperioder,medan jordbruket, pa grund av siffrornas storre otillforlitlighet, behandlas mera oversiktligt.

Industrins kapitalintensitet synes ha varit stigande over hela perioden. Denna tillvaxt var farhallandevis hog under periodens borjanoch slut, medan akningen fran 18go-talet t. o. m. mellankrigstidenvar betydligt lagre. Jordbrukets kapitalintensitet visar daremot enaccelererande utveckling. For bada naringsgrenarna galler att faktorsubstitutionens omfattning varit betydligt storre under efter- an under mellankrigstiden.

Det ar mojligt att ur tabell 9 utlasa en viss samvariation mellantillvaxttakterna i kapitalkoefficient och kapitalintensitet. Detta forhallande kan tydligare iakttas i diagram 8. En sadan samvariationborde man i och for sig kunna vanta sig i enlighet med foregaenderesonemang. Graden av samband beror emellertid pa den relativabetydelsen av substitutionens effekter pa kapitalkoefficienten i jamforelse med effekten av teknikutvecklingen. Med utgangspunkt fransambandet (13) kan man saga att en perfekt samvariation mellanforandringarna i G och k skulle erfordra att den tekniska utvecklingens hastighet vore lika stor under samtliga perioder. Punkternai diagrammet skulle da ha legat pa en rat linje med positiv lutning,lika med (x, och negativt intercept pa den vertikala axeln, lika med2. Det ar naturligtvis inte rimligt att vanta sig ett sadant farhallande. Det faktum att man kan iaktta ett klart samband mellan

47

Diagram 8. Genomsnittlig drlig foriindring av kapitalkoefficient och kapitalintensitet inom industrin I87I-I965. Procent per are

Kapitalkoefficient+6

+5

+4

+3

+2

+1

1871-1880 8

81881-1890

81946-1955

o~---------------

e 1956-1965-1 1901-1910

1921!193~8 1931-1940

-2

e 1891-1900

-3

o

Kalla: Tabell 9.

2 3 4 5 6Kapitalintensitet

de bada storheterna innebar emellertid att varlatloner i kapitalkoefficientens utveckling till stor del kan tillskrivas motsvarandevariationer i faktorsubstitutionens omfattning. For jordbruket ardetta samband dock mindre utpraglat.

Vi -har tidigare fast uppmarksamheten pa den okning av investeringsaktiviteten inom industrin som agt rum fran mellantill efterkrigstiden. Denna okning kan, enligt resultaten av foregaende avsnitt, aterforas till utvecklingen av reinvesteringarna samt av kapitalinsatsen per producerad enhet. Industrins kapitalkoefficient stegunder efterkrigstiden, medan den under mellankrigstiden var fallande (se diagram 9). Denna utveckling kan, som vi i detta avsnittvisat, ses som ett resultat av en ?etydligt mera omfattande substitution 'av kapital for arbetskraft under efterkrigstiden. Effekten harav

Diagram 9. Index for kapitalkoefficient och kapitalintensitet inom industrin I9:Jo-I966.

Index240

200

80 /',. ....~---,.

-~r- .... -----

40

1920 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64

- - - Kapitalintensitet

- Kapitalkoefficient

har emellertid sannolikt motverkats av den tekniska utveeklingensforlopp under de bada perioderna. Produktionsteknikens framstegstakt synes namligen ha okat fran mellankrigstiden.6 Detta forhallande maste enligt uttryeket (13) ha verkat i riktning mot en minskning av kapitalkoeffieientens tillvaxttakt.

Effekten av variationer i den tekniska utveeklingens hastighetframgar oeksa av industrins utveekling under efterkrigstiden i diagram 9. Medan kapitalintensitetens okning under hela efterkrigstiden var hog, steg kapitalkoeffieienten under periodens forsta del,stagnerade darefter oeh overgiek sedan till att falla. Detta avspeglarforhallandet att den tekniska utveeklingens hastighet av alIt attdoma okat un·der lappet av efterkrigstiden.7

Var undersokning av den langsiktiga utveeklingen av bruttoinvesteringskvoterna inom jordbruk oeh industri tyder pa att dennatill stor del kan aterforas till langsiktiga forandringar i faktorsubstitutionens omfattning. I de forsta avsnitten visades att olikheternamellan delar av perioden med avseende pa investeringsverksamhetens omfattning i forsta hand sammanhangde med den trendmassiga

6 Se Aberg [1969].7 Att sa varit fallet havdas av Bentzel & Beckeman [1966].

49

utveeklingen av kapitalkoeffieienterna under. dess'\. delperioder, ·oehinte med langsiktiga forandringar av produktionens tillvaxttakLSom nasta steg konstaterades ett nara samband mellan farloppenfor kapitalkoeffieient oeh kapitalintensitet.

Berakningarna tyder pa att de 'hoga genomsnittliga vardena paindustrins bruttoinvesteringskvot under perioderna 1871-1890 oeh1946- 1965 motsvarats av en substitution av kapital for arbetskraftav storre omfattning an under mellanliggande perioder. For -jordbrukets ~~.l. synes investeringskvotens langsiktiga akning fran perioden 1891-1915 aven ha.. motsvarats av en farandring i samma riktning av kapitalintensitetens tillvaxttakt.· Sambandet kan givetvis intefarvantas bli 'helt perfekt, eftersom hartill skulle erfordras att intebara ·den tekniska utveeklingen oeh produktionstillvaxten utan avenreinvesteringskvoten yore konstanta for hela perioden.

Nasta avsnitt skall agnas at en analys av den langsiktiga utveeklingen av faktorsubstitutionen. Huvudproblemet ar att farklara olikheterna i kapitalintensitetens utveekling mellan delar av perioden.Harvid skall kapitalintensitetens farlopp sattas i samband med utveeklingen av andra variabler. Nasta avsnitt innehaller en undersakning av vilka variabler som fran teoretiska utgangspunkter kanvara relevanta for den relativa insatsen av produktionsfaktorer. I detdarpa faljande avsnittet sammanstalls utvecklingen av dessa meddet konstaterade farloppet for kapitalintensiteten inom jordbrukoeh industri under perioden.

Teori for relativa faktori'nsatser

Den faljande analysen bygger pa den neoklassiska teorin for prisbildningen pa produktionsfaktorer. Vi skall harja med en statiskdiskussion av de egenskaper hos den aggregerade produktionsfunktionen som ar av betydelse for hur faktorproportionerna bestams.Darefter skall produktionssambandets farandring over tiden, i formav farandrad produktionsteknik, studeras. Detta avser att visa vilkakonsekvenser for kapitalintensitetens farlopp som erhalls ur olikaantaganden om hur den tekniska utveeklingen paverkar produktionen. Slutligen skall vi undersaka innebarden av alternativa farutsattningar om majligheten att farandra faktorproportionerna vidredan existerande kapital.

Vi behandlar en sektor av ekonomin, for vilken produktion oehfaktorpriser antas exogent bestamda~ For ett faretag som kaper produktionsfaktorerna arbetskraft oeh kapital till givna priser korp.merden relativa insatsen av pr?d;uktionsfaktorer vid kostnadsminimering

att avpassas sa att forhallandet mellan faktorernas gransproduktiviteter ar lika med forhallandet mellan faktorpriserna. Vid fullkomligkonkurrens pa varumarkna,den oeh marknadsjamvikt kan vi bildaden aggregerade produktionsfunktionen

Q=F(L,K),

dar Q ar sektorns produktion oeh L oeh K de sammanlagda insatserna av arbetskraft oeh. kapital. De partiella derivatorna av dennafunktion med avseende pa arbetskraft oeh kapital, FL oeh FK, arlika med gransproduktiviteterna for de enskilda foretagen. 8 Vi hardarfor att

dar w ar lonen oeh r kapitalpriset. Den marginella substitutionskvoten FLIFK skall beteeknas (s).

Effekten pa faktorproportionerna av en forandring i relativa faktorpriser vid oforandrad produktion kan ses som en forflyttninglangs en isokvant till funktionen F(L, K). Substitutionselastieiteten(J definieras som kvoten mellan relativa forandringen av kapitalintensiteten (k) oeh relativa forandringen av den marginella substitutionskvoten (S).9

(16)

Enligt jamviktsvillkoret (15) kan vi emellertid ersatta (s) med kvoten mellan faktorpriserna, wIr. Vi har da att

dk== (1d(~) !-.k ., r w

Vi skall undersoka under 'vilka omsiandigheter en forandring avden sammanlagda produktionen kan paverka faktorproportionerna.Av antagandena om fuilkomlig konkurrens pa alIa marknader foljeratt den aggregerade produktionsfunktionen F(L, K) ar homogen avforsta graden.1 For homogena produktionsfunktioner av godtyekliggrad galler emellertid att en okning av produktionsskalan vid oforandrade faktorproportioner kommer att Iamna den marginella sub-

8 Se Bentzel [1956].9 Se Allen [1962], s. 341.1 Bentzel & Johansson [1959].

stitutionskvoten oforandrad.2 Produktionens utveekling kommerdarfor inte att paverka faktorproportionerna sa lange de relativafaktorpriserna ar oforandrade.

Detta resultat bygger emellertid pa. forutsattningen om marknadsformen. Lat oss i stallet anta att efterfragan pa det enskilda foretagets produkt ar beroende av priset, att antalet faretag ar givet samtatt foretagen har identiska produktions- oeh efterfragefunktioner.Vi bibehaller daremot antagandet om fullkomlig konkurrens pafaktormarknaderna. Detta innebar att den marginella substitutionskvoten for varje foretag i jamvikt aven i detta fall skall vara Iika medkvoten mellan faktorpriserna. Vid en Iika stor okning av efterfraganoeh produktion for samtliga foretag kommer de sammanlagda insatserna av kapital oeh arbetskraft att aka. Effekten harav pa faktorproportionerna vid givna faktorpriser kommer nu att bero pa mikroproduktionsfunktionens egenskaper. Endast i det fall att for detenskilda foretaget den marginella substitutionskvoten vid givna faktorproportioner ar 'konstant3 kommer produktionsskalan att varaneutral med avseende pa kapitalintensiteten.

Det gar inte att a priori uttala sig om produktionsskalans neutralitet eller om den eventuella e£fektens riktning. I fortsattningenbortser vi fran -detta problem genom att forutsatta fullkomlig konkurrens pa alIa marknader, vilket innebar att den aggregerade produktionsfunktionen ar homogen av forsta graden. Vi skail vidareforutsatta att substitutionselastieiteten ar konstant for alIa vardenpi K oeh L. Produktionsfunktionen (12) ar ett speeiaifail av dennatyp av funktioner, dar (] ar Iika med ett.4 Vi kommer emellertid attarbeta med en mera generell funktion dar vardet pa (] inte argivet. Ett exempel pa en sadan funktion ar5

Q= A [rdj3 + KP] liP, (18)

dar 1/ (1- fJ) ar substitutionselastieiteten (].Lat oss tills vidare forutsatta att faktorproportionerna kan for

an-dras vid alIt existerande kapital sa att jamviktsvillkoret om likheten mellan marginell substitutionskvot oeh relativa faktorpriservid varje tidpunkt ar uppfyllt. Om vi betraktar utveeklingen over

2 Henderson & Quandt [1958], s. 63.3 Denna klass av funktioner benamns av Clemhout [1968] lthomothetic isoquantfunctionslt ., Allen [1962], s. 343.5 l fr Arrow m. £1. [1961]. I~unktionen ar ett specialfall av den Ulera generellatyp som anvandes av Drymes & Kurz [1.964].

tiden oeh later (k) oeh (i) beteekna de relativa forandringarna pertidsperiocl av kapitalintensitet oeh av kvoten lon-kapitalpris, erhallsenligt (17) uttryeket

k = af. (19)

Kapitalintensitetens forandring blir lika med forandringen av faktorpriskvoten multiplieerad med substitutionselastieiteten.

'Vi skall nu lata produktionsfunktionen forandras over tiden.Denna forandring, som tanks representera en fortgaende forbattringav produktionstekniken, infors i form av en tidstrend i produktions- ,funktionen, vars ovriga parametrar antas oforandrade. Vi skall undersoka om detta forandrar formen for det samband enligt vilketkapitalintensiteten anpassas till forandrade faktorpriser (19). Det arharvid betydelsefullt om teknikutveeklingen vid oforandrade relativa faktorinsatser kommer att paverka forhallandet mellan faktorernas gransproduktiviteter. Om sa inte ar fallet brukar man talaom neutral teknisk utveekling.6 For det fall att kapitalets gransproduktivitet till foljd av teknikutveeklingen tenderar att stiga i forhallande till arbetskraftens, vid oforandrad kapitalintensitet, beteeknas den tekniska utveeklingen arbetskraftsbesparande, i detmotsatta fallet kapitalbesparande.

Om den tekniska utvecklingen ar neutral oeh paverkar hela kapitalbestandet, kan den aggregerade produktionsfunktionen skrivas

Tidstrenden upptrader har som multiplikativ faktor i uttrycken forbada faktorernas gransproduktiviteter. Den tekniska utvecklingenpaverkar inte kvoten mellan gransproduktiviteterna oeh kan dartorvid givna faktorpriser inte heller paverka kapitalintensiteten. Dennas forandring over tiden blir, liksom i foregaende fall, lika medforandringen av £aktorpriskvoten w Jr multiplieerad med substitutionselastieiteten.

Lat oss nu auta att den tekniska utveeklingen kan uppdelas pa enneutral oeh en ieke-neutral komponent. Med utgangspunkt fran produktions£unktionen (18) kan vi skriva produktionen vid tidpunktent som7

6 Hahn & Matthews [1966] betecknar denna tyP av teknisk utveckling ~Hicks

neutrah.7 Jfr Jungenfelt [1966], s. 54.

53

dar A(t) liksom tidigare betecknar den neutrala komponenten. Denicke-neutrala teknikutvecklingen, som har antas .fortskrida i. jamntakt, representeras av eyt • Om I' ar starre an noll blir resultatet avteknikutvecklingen att kapitalets gTa~sproduktivitet, vid of9ranqrade faktorproportioner, tenderar att stiga i farhallande till ·ar-betskraftens. Om faktorpriserna ar ofarandrade erhalls darvid en tendens till substitution av kapital for arbetskraft, med andra ord dentekniska utvecklingen ar arbetskraftsbesparande.8 Om I' ar miridrean noll ar utvecklingen kapitalbesparande.

Den icke-neutrala utvecklingen kommer nu att inga i uttrycketfar kvoten mellan faktorernas gransproduktiviteter. I enlighet medjamviktsvillkoret (15) skall emellertid den senare vara lika medforhallandet mellan faktorpriserna. Vi har darfor att .

(FL)= a,e-"t (!)1- f3= (~) .

F K t L t r t

Kapitalintensiteten kommer att anpassas till foljd av forandradefaktorpriser och icke-neutral teknikutveckling. Av uttrycket framgaratt en arbetskraftsbesparande teknikutveckling vid oforandrade faktorpriser leder till en okad kapitalintensitet. Logaritmering och derivering med avseende pa tiden av (22) ger

k=(J(!+Y)·

Kapitalintensitetens relativa forandring blir lika med relativa forandringen av kvoten lonjkapitalpris plus hastigheten av den arbets~

kraftsbesparande tekniska utvecklingen, alIt multiplicerat med substitutionselasticiteten.

Substitutionsantagandena skall nu forandras sa att farhallandetmellan insatsen av kapital och arbetskraft antas vara variabelt endastvid installationstidpunkten, men att arbetsinsatsen vid existerandekapital darefter inte kan forandras. Vi skall bortse fran tekniskutveckling. Den optimala kombinationen av produktionsfaktorer vidkapital av en given argang kommer nu att bestammas inte bara avde vid installationstidpunkten radande faktorpriserna, utan aven avfarvantningarna om den framtida pris- och laneutvecklingen. Ompriser och loner under kapitalets beraknade livstid vantas bli ofarandrade bestams arhetsinsatsen vid kapital av en viss argang liksom

8 I fr David & van de Klundert [1965], dar definitionen av arbetskraftsbesparande teknisk utveckling, pA grund av det satt varpA den icke-neutrala teknikeninfors, blir beroende av vardet pA substitutionselasticiteten.

54

i faregaende modeller av villkoret att gransproduktiviteten skall varalika'med reallanen - mojligheten till variation av faktorproportionerna' saknar ·harvid· betydelse. Om daremot reallonen vantasstiga, kortimer arbetsinsatsen att avpassas sa att dess' gransproduktivitet at mindre an reallonen vid installationstidpunkten, vilket innebar en hogre kapitalintensitet an i ,det faregaende fallet.9

Kapitalintensiteten far hela sektorn (k) kan 'betraktas som ett med'insatsen' :av arbetskraft vagt medelvarde· av kapitalintensiteten farde vid ifragavarande tidpunkt existerande argangarna. Lat oss antaatt den sammanlagda arbetsinsatsen ar konstant, vilket innebar attden fardelas lika pa samtliga argangar. For en given. argang kan,om vi bortser fran depteciering, faktorproportionerna inte forandras. Vardet pa sektorns kapitalintensitet forandras emellertid overtiden genom att gamla argangar utrangeras oeh ersatts med nya.Kapitalet hal' namligen, som redan papekats pa s. 44 ff., i en sadanmodell en begransad ekonomisk livslangd. Om kapitalintensitetenvid senare argangar ar hagre, vilket intraffar om lanen varit stigandei fothallande till' kapitalpriset, kommer sektorns kapitalintensitetatt aka aver tiden.

Lat oss anta att priserna forvantas bli ofarandrade. Om alla variabler vaxer med konstant takt kommer tillvaxten av (k) att bestammas enbart av den faktiska forandringen av relativa faktorpriser (w jr). Kapitalets livslangd, som bestams av den faktiskareallaneakningen, blir i detta fall konstant. Eftersom faktorproportionerna vid varje argang bestams av kvoten (w jr), som stiger medkonstant hastighet, kommer vid varje tidpunkt skillnaden i kapitalintensitet mellan de aldsta oeh yngsta argangarna att vara densamma. Denna differens, som enligt foregaende resonemang ger tillvaxten far (k), beror emellertid enbart pa tillvaxten av (w jr). Dettaaverensstammer med resultatet for tidigare behandlade modeller.Vid jamn tillvaxt blir saledes, antagandena om substitutionsmojligheterna vid existerande kapital betydelselosa.

Om man Himnar antagandet am jamn tillvaxt blir tidsforloppetmera komplieerat. Vi skall har endast papeka tva forhallanden somvi anser vara relevanta far den empiriska analysen. En farandringav kapitalets livslangd kommer att 'paverka nivan pa sektorns kapitalintensitet vid varje tidpunkt. En farkortning av livslangden iI1nebar namligen att de aldsta argangarna med den lagsta kapitalintensiteten bortfaller, varvid genomsnittsvardet (k) stiger. Om livslangden

9 Se Hahn & Matthews [1966].

55

sueeessivt faller under loppet av en period kommer detta att ta siguttryek i en okning av den over perioden uppmatta tillvaxten av l(k).

Kapitalintensiteten vid en given argang bestams som papekats avradande faktorpriser samt av forvantJ:}ingar om den framtida prisutveeklingen. Lat oss anta att det under en period sker ett forvantningsomslag fran oforandrad till stigande reallon. Detta maste innebara att kapitalintensiteten vid de yngsta argangarna, vid givenfaktisk prisutveckling, tenderar att stiga. Tillvaxten av sektorns kapitalintensitet under perioden kommer da att oka.

Faktorsubstitutionen

I detta avsnitt skall kapitalintensitetens farlopp inom jordbruk oehindustri sattas i samband med den faktiska utveeklingen av de variabler, som enligt den faregaende undersakningen kan ha paverkatfaktorproportionerna. En egenskap som ar gemensam far samtligadar behandlade fall ar att utveeklingen av relativa faktorpriser paverkar kapitalintensitetens utveekling. For de enklaste fallen- ar denrelativa prisutveeklingen ensam avgarande. I vilken utstraekningandra variabler kommer att inverka bestams av antagandena omden aggregerade produktionsfunktionens form, om den tekniska utveeklingen samt om substitutionsmojligheterna vid existerande kapita!.

Under farutsattning att faktorproportionerna ar fullt flexiblakonlmer de relativa insatserna av arbetskraft oeh kapital i varje tidpunkt vid kostnadsminimering att avpassas sa att forhallandet melIan faktorernas gransproduktiviteter overensstammer med derelativa faktorpriserna. Om den aggregerade produktionsfunktionendartill ar homogen, oeh den tekniska utveeklingen neutral medavseende pa dess verkningar pa kapitalets oeh arbetskraftens produktivitet, blir kapitalintensitetens tillvaxt direkt proportionell motutveeklingen av relativa faktorpriser.

Den tekniska utveeklingen kan paverka kapitalintensiteten, i denman den overvagande ar arbetskraftsbesparande, dvs. vid givna faktorproportioner tenderar att oka kapitalets gransproduktivitet i farhallande till arbetskraften, eller kapitalbesparande. Idet forra falletbidrar teknikutveeklingen till att aka kapitalintensitetens tillvaxtvid given utveekling av faktorpriserna.

Om substitutionsantagandena forandras sa att arbetsinsatsen videxisterande kapital inte kan varieras, kommer faktorproportionernavid kapital av en given argang inte att bestammas enbart av de vidinstallationstidpunkten radande faktorpriserna utan aven av den

forvantade prisutvecklingen under kapitalets beraknade livstid. Fordet. andra kommer kapitalintensitetens forlopp, som kan uppfattassom resultatet av att gammalt kapital ersatts med nytt, att paverkasaven av en forandring av kapitalets livslangd. En forkortning avclenna innebar namligen, under forutsattning att lonen varit stigande i forhallande till kapitalpriset, att den genomsnittliga kapitalintensiteten okar genom att de aldsta argangarna bortfaller.

I praktiken ar faktorpriserna den enda av de i det foregaendeavsnittet behandlade forklaringsvariablerna vars forlopp kvantitativtkan uppskattas, om an med betydande grad av osakerhet. Var analysav faktorsubstitutionens omfattning i detta avsnitt gar darfor i forstahand ut pa att undersoka forekomsten av ett langsiktigt sambandmellan kapitalintensitet oeh faktorpriser samt att studera egenskaperna 'hos detta samband. Med hansyn till osakerheten i de kvantitativa 'berakningarna kan det kanske synas djarvt att ga ytterligareett steg vidare oeh analysera eventuella avvikelser for enskilda delperioder fran det tankta sambandet mellan faktorpriser oeh -proportioner. Ieke desto mindre skall vi gora ett forsok att forklaradessa avvikelser som effekter av andra i det teoretiska avsnittet behandlade variabler, vilka tanks modifiera faktorprisernas verkningar. Detta senare led maste doek inskrankas till en mer allmandiskussion av effekternas riktning.

Vart forsta problem ar att bestamma den empiriska innebordenav de i optimeringsvillkoren for insatsen av produktionsfaktorerupptradande faktorpriserna. Som pris pa arbetskraft har anvantsdata pa genomsnittlig timlon for jordbruks- respektive industriarbetare. Lonerna utgor emellertid inte hela kostnaden for arbetskraft,varom mera nedan. Priset pa kapital kan uppfattas som kostnadenper tidsen'het for utnyttjande av en enhet av kapital. Detta kan uttryckas som

dar (PK) betecknar en prisindex pa kapitalvaror, (d) ar en avskrivningssats, dar (1/d) motsvarar kapitalets forvantade livslangd, oeh(i) kan betraktas som en kalkylranta.1

Att empiriskt bestamma utvecklingen av (i + d) medfor vissa problem. Aven om man bortser fran det tvivelaktiga i forfarandet attskatta (i) med hjalp av marknadsrantan, ar det svart att for aldre

1 Jfr Jorgensons [1967] tenn ~the implicit rental value of capital services».

57

perioder finna data pa en ·£or detta ·andamal ·adekvat rarttesats. ,Vihar darfor uppskattat forloppet for (i +d) med ·en berak'ning av denfaktiska bruttoavkastningen pa 'kapitalbest~ndet '. inom "industrin.Denna avkastning har 'erhallits genom.' att satta·: kapitalinkomsterna,dvs. bruttoforadlingsvardet minus lonerna, i relation till kapitalbestartdet.2 Trots att detta matt naturligtvis ar bristfalligt bor detandage en uppfattning om den langsiktiga utvecklingen av priset pakapital.3

Inom industrin var under 1870- och 1880-talen kapitalandelennagot fallande, medan kapitalkoefficienten stege Kapitalavkastningen maste darfor ha fallit. Under tiden 189°-1915 steg daremotavkastningen till foljd av fallande koefficient och stigande kapitalandel. Under mellankrigstiden synes kapitalets bruttoavkastning palang sikt ha varit oforandrad, medan den under efterkrigstidenstidigare del av alIt att doma var fallande och ·under den senaredelen ungefar oforandrad.4

I de enklaste modellerna i foregaende avsnitt forutsattes fullstandig substituerbarhet, vilket medforde att' produktionsfaktorinsatserna i varje tidpunkt anpassades till radande faktorprisei i ,enlighetmed optimalvillkoret far relativa faktorinsatser. Denna forutsattningkan naturligtvis sagas vara faga realistisk. Vi 'har emellertid ocksasett att aven om arbetsinsatsen vid redan existerande· kapital intekan farandras kommer substitutionens omfattning pa lang sikt attanpassas till utvecklingen av faktorpriserna. Oavsett vilka antaganden sam gars oni substitutionsmajligheterna vid existerande kapitalbar darfar antagandet om kostnadsminimering resultera i ett samband aver langre perioder mellan kapitalintensitetens utvecklingoch faktorprisernas farlopp.

Vi har undersakt sambandet mellan de relativa farandringarnaav kapitalintensitet (k) och farhallandet mellan Ion och kapita]pris(f) inom industrin. Som ovan angivits har som matt pa kapitalprisetanvants en kapitalvaruprisindex multiplicerad med kapitalets ~rut

toavkastning. Med ledning av resultaten i det teoretiska avsnittethar sambandet forutsatts vara linjart. Insattning a\,· genomsnittligavarden far tioarsperioder under tiden 1870-1965 ger. .k= 1,51 +0,381 R=o,93

2 Kapitalinkomstandelen har hamtats ur Jungenfelt [1966].. Kapitalbestandeterhalls ur de tidigare utforda berakningarna av industrins kapitalkoefficient.3 Ett liknande matt anvands av Kendrick & Sato [1963]. Ifr aven Minhas [1963].4, Att kapitalavkastningen under den sistnamnda perioden sannolikt inte forandrats havdas av Eliasson [1967].

4

5

3

Diagram 10. Substitution och faktorpriser inom industrin I87I-I965.

Forandring avkapitalintensitet,procent per ar6

'"1871-1880):)'

'"/'1946-1955 / /

Q //

1956-19650 '" /G) 1881-1890/

'"//

//

2 // f) 1931-1940

e /1901-1910//

// 1 <:>1921-1930

1891-1900<:)

-4 -2 0 2 4 6 8 10 12Forandring av kvotenlon/kapitalpris,procent per ar

Kalla: Tabell A: 7 oeh A: 8 i bilaga A.

Berakningarna tyder pa en stark samvariation pa langre sikt underperioden mellan faktorsubstitutionen och faktorprisernas forlopp.Sambandetkan aven studeras i ·diagram 10. Detta resultat bestyrkerhypotesen att faktorproportionerna, i varje fall pa langre sikt, tenderar att anpassas sa att faktorernas gransproduktiviteter blir proportionella mot faktorpriserna. Det kan ocksa noteras att vi erhallerett klart positivt samband aven mellan kapitalintensitetens utveckling och forandringen av kvoten mellan Ion och kapitalvarupris(w /PK)' Korrelationskoefficienten blir i detta fall emellertid lagre(0,89)·

Vi skall tolka egenskaperna hos det ovan beraknade sambandetgenom att anvanda oss av resultaten fran det teoretiska avsnittet.Det framgick dar att effekten av en given foran,dring av relativafaktorpriser pa faktorproportionerna endast beror pa storleken avsu,bstitutionselasticiteten. Den relativa forandringen av kapitalintensiteten blir storre an, lika med eller mindre an forandringen avfaktorpriskvoten, beroende pa om substitutionselasticiteten hos denaggregerade produktionsfunktionen ar storre an, lika med ellermindre an ett. Vidare framgick att om det forekommer icke-neutral

59

teknisk utveckling, SOnl vid givna faktorproportioner paverkar forhallandet mellan faktorernas gransproduktiviteter, komlner kapitalintensitetens farlopp att influeras harav. Vi kan skriva kapitalintensitetens farandring som

k = a(f+y), (26)

dar a ar substitutionselasticiteten. Storheten y betecknar den ickeneutrala tekniska utvecklingen. Denna kommer att medfora en okning av substitutionen av kapital far arbetskraft, vid given utveckling av relativa faktorpriser, om 'Y ar storre an noll. Detta innebarnamligen att teknikutvecklingen tenderar att hoja kapitalets produktivitet i forhallande till arbetskraftens.

Enligt denna tolkning tyder vara berakningar pa att vardet pasubstitutionselasticiteten far industrins aggregerade produktionsfunktion under perioden, dvs. lutningen av det linjara sambandeti diagram 10, legat omkring 0,4. En given farandring av relativafaktorpriser skulle alltsa ha resulterat i en proportionellt sett mindrefarandring av faktorproportionerna. Vidare synes det under helaperioden ha farekommit en genomgaende tendens till arbetskraftsbesparande inriktning hos den tekniska utvecklingen. Berakningarnagel' namligen ett positivt varde pa den konstanta termen ay i ekvation (26), dvs. interceptet idiagrammet. Teknikutvecklingen tordedarfar ha medfort en genomgaende okning av omfattningen av substitutionen av kapital for arbetskraft.5

Pa grund av dataunderlagets beskaffenhet ar det nodvandigt attta de nurneriska matten med en viss reservation. I an hagre gradgaller detta nar vi i det foljande overgar till att analysera avvikelsenfor enskilda delperioder fran det ovannamnda sambandet. Enligtdiagram 10 ar det emellertid tydligt att substitutionen under efterkrigstiden, i forhallande till utvecklingen av de relativa faktorpriserna, varit av storre omfattning an under avriga perioder. Fraganar om man med ledning av de teoretiska resultaten i faregaende avsnitt kan forklara detta som effekten av forandringar i andra variableI' an faktorpriserna. Som utgangspunkt skall valjas en jamforelse med mellankrigstiden.

6 Au teknikutvecklingen inom svensk industri haft en arbetskraftsbesparandeinriktning havdas ocksa av Jungenfelt [1966]. Liknande resultat for den alnerikanska ekonolnin har erhallits av Resek [1963] och av David & van de Klundert[1965]. De berakningar av substitutionselasticiteter som gjorts av dessa och andraforfattare, t. ex. Kendrick & Sato [1963], visar genomgaende laga varden, dvs.klart mindre an ett. David & van de Klundert, vars metod med shnultan uppskattning av (J och i' narmast liknar den har anvanda, erhaller ett yarde pa 0,3.

60

En forsta mojlighet ar att den tekniska utvecklingens arbetskraftsbesparande tendens varit av storre omfattning under efterkrigstiden an under ovriga perioder. Nagon mojlighet att belagga dettahar vi dock inte. Man kan mojligen gora en sadan tolkning trovardigare genom att havda att den tekniska utvecklingens faktorbesparande inriktning inte ar exogen utan induceras av prisstegringareller knapphet pa vissa faktorer. 6 Hypotesen att den starka okningenav kapitalintensiteten kan aterforas pa en tendens till arbetskraftsbesparande teknisk utveckling overensstammer da med det forhallandet att loneokningen under denna period var speciellt hog samtatt det, i varje fall under periodens forsta del, framkommit en tendens till overskottsefterfragan pa arbetskraft.

I de modeller, ,dar faktorproportionerna vid befintligt kapitalinte kan varieras, kommer som vi redan papekat den genomsnittligakapitalintensitetens forandring att bero inte bara pa faktorpriserna,vilka bestammer K / L vid varje argang, utan aven pa kapitaletsekonomiska livslangd. En sankning av den senare tenderar att ge en»nivahojning» av genomsnittet for KjL) eftersom de aldsta kapitalargangarna med den lagsta kapitalintensiteten faller bort. Som framgar av foregaende avsnitt anser vi oss kunna konstatera en sadansankning av livslangden av industrins kapitalbestand under efterkrigstiden. Detta forhallande synes darfor kunna ge upphov till hypotesen att den omfattande substitutionen under efterkrigstiden,dvs. okningen av det totala kapitalbestandet i forhallande till arbetskraften, varit ett resultat inte bara av en snabbare okning avrelativa faktorpriser utan aven av en »foryngring» av kapitalbestandet, med andra ord en minskning av kapitalets ekonomiska livslangd.

AT faktorproportioner vid befintligt kapital givna bestams kapitalintensiteten vid en given kapitalargang av saval vid installationstidpunkten radande faktorpriser som av den forvantade realloneutvecklingen. Det ar inte orimligt att tanka sig att det underefterkrigstiden agt rum ett forvantningsomslag i riktning mot ensnabbare reallonestegring. Effekten harav bor, vid given faktisk prisutveckling, ha blivit en okning av 'kapitalintensiteten vid nyinstallerade argangar, vilket i sin tur maste ha okat den genomsnittligakapitalintensitetens tillvaxt.

Slutligen bor papekas mojligheten av att det har anvanda mattetunderskattar prisutvecklingen pa produktionsfaktorn arbetskraft.

6 Se t. ex. Hahn & Matthews [1966].

61

I· kostnaden far arbetskraft bar namligen inga inte bara den utbetalda lonen utan aven andra kostnadsposter som t. ex. arbetsgivaravgifter. 6kningen av dessa indirekta kostnader far arbetskraft tordeha varit starre under efterkrigstiden a~ under f6regaen·de perioder.Detta skulle medf6ra att faktorprisutvecklingen under denna periodrelativt sett underskattats.

Dataunderlaget far jordbruket ar, som vi redan papekat, samre anfar industrin. Vi skall darfar inskranka oss till att i diagram visasambandet mellan faktorsubstitutionens omfattning inom jordbru~·

ket och den langsiktiga utvecklingen av laner i farhallande till kapitalvarupriser. Observationerna i ·diagram 11 synes vara farenligamed uppfattningen att kapitalintensitetens langsiktiga foran·dringvarit proportionell mot utvecklingen av relativa faktorpriser. Deni jamf6relse med f6regaende perioder omfattande substitutionen· avkapital far arbetskraft under efterkrigstiden sammanhanger tydligen med en vasentligt starkare lane6kning relativt till kapitalvarupriserna.

Investeringsefterfragan inom industrin

I undersokningen av den langsiktiga utvecklingen av investeringsverksamheten inom jordbruk och industri har vi behandlatinvesteringsefterfragan som harledd ur produktionen. Som sammanfattning av resultaten i f6regaende avsnitt kan vi saga att bruttoinvesteringskvoten kan betraktas som bestamd av fyra faktorer, namligen utvecklingen av relativa faktorpriser, produktionstillvaxten,den tekniska utvecklingen samt reinvesteringarnas andel av kapitalbestandet. Vi bortser har fran att den sistnamnda storheten kanpaverkas av reallaneutvecklingen och betraktar den som exogen. Farindustrins del skall vi satta den faktiska utvecklingen av bruttoinvesteringskvoten pa lang sikt i samband med utvecklingen av devariabler som enligt ovanstaende resonemang bestamt investeringsefterfragan.

Av dessa storheter har vi far hela perioden endast data far debada farstnamnda, dvs. produktion och faktorpriser. Den tekniskautvecklingen och reinvesteringsandelen maste datfar behandlas som'pa lang sikt konstanta. Vi uttrycker investeringsefterfragan som

I ..Q.= a+ bf+ cQ..

Investeringsefterfragan kan betraktas som uppdelad pa tre komponenter. Den farsta av dessa, konstanten a, representerar det genom

Diagram II. Subst,itution, inom jordbruket I87I-:-I965.

F6randring avkapitalintensitet,procent per ar+5

G 1946-1965

+4

+3

+2

+1

G) 1921-1 940

G 1891-1895

0....---------------G 1871-.-1890

-1

2o 3 4 5 6F6randring av kvoten16n/kapitalpris,procent per ar

Kalla: Tabell A: 7 oeh A: 8 i bilaga A, se aven texten.

kapitalets forslitning uppkommande reinvesteringsbehovet. Den innefattar emellertid ocksa effekten av den tekniska utvecklingen, saval den neutrala, som vid given produktion medfor minskad efter£ragan' pa samtliga produktionsfaktorer, som den icke-neutrala,vilken ,paverkar relativa faktorinsatser. Den andra termen utvisarfaktorprisutvecklingens effekt pa investeringsefterfragan, som verkarvia substitution av kapital for arbetskraft. Den tredje termen slutligen represe'nterar det investeringsbehov som uppkommer genom enutvidgning 'av det efterfragade kapitalbestandet nar produktionenvaxer.

Insattning av genomsnittsvarden for tioarsperioder for tiden 1871-1965 (med undantag for de bada varldskrigen) for industrin gersambandet

I ..Q.= 8,0 +o,Sf+0,4 Q. R = 0,88

For bruttoinvesteringskvotens variationer ~ellan dessa perioder synes olikheter 'betraffande faktorprisutvecklingen ha varit avgorande.

7050O'--.-..--...a.----.a.--.......-----'1870 90 1910 30

8

4

Diagram 12. Bruttoinvesteringskvot inom industrin I87I-I965.

Investeringskvot20

16

12

-Verklig

- - - Beraknad ur sambandet:IfQ=8,0+0,8f+0,4Q R=0,88I=genomsnittlig forandring av. kvoten lon/kapitalpris

Q =genomsnittlig forandring avproduktionsvolym

I fQ = bruttoinvesteringskvot

Kalla: Tabell A: 7 oeh A: 8 i bilaga A.

Vi har tidigare noterat att substitutionens omfattning spelat en betydande roll for utvecklingen av den langsiktiga investeringsverksamheten. I foregaende avsnitt konstaterades ett klart sambandmellan kapitalintensitet oeh faktorpriser. Daremot forefaller skillnaderna med avseende pa produktionens tillvaxttakt att endast i ringautstraekning ha paverkat investeringarna.7

Diagram 12 visar den faktiska samt den ur ovanstaende sambanderhallna bruttoinvesteringskvoten inom industrin. Avvikelser mellanfaktiska oeh beraknade varden kan betraktas som resultatet av forandringar i de variabler som i ovanstaende samband antagits varakonstanta, namligen reinvesteringsandelen oeh den tekniska utvecklingen. Enligt diagrammet ar den faktiska skillnaden i investeringskvotens niva for mellanoeh efterkrigsperioderna storre an den urovanstaende samband beraknade. Vi har emellertid tidigare papekatatt reinvesteringarnas andel av kapitalbestandet synes ha varit hogre

7 Inforandet av (Q) som forklarande variabel i regressionsekvationen medfarendast en obetydlig akning av R.

under efterkrigstiden. Om vi tar hansyn till detta forhallande, somenligt foregaende avsnitt skulle kunna forklaras av en snabbare reallonestegring, komrner darfor nivan pa ·den beraknade investeringskvoten att sankas under mellankrigstiden i forhallande till efterkrigstiden.

En faktor som verkat i motsatt riktning ar okningen av den tekniska utveeklingens hastighet fran mellantill efterkrigstiden. Effekten harav maste 'ha inneburit en minskad efterfragan pa samtligaproduktionsfaktorer under den senare perioden oeh darmed en minskad investeringsefterfragan. Med ledning av en grov overslagskalkylforefaller det emellertid ganska klart att nettoeffekten" av den stigande reinvesteringsandelen oeh teknikutveeklingens stigande hastighet maste ha inneburit en tendens till okning av investeringskvoten under efterkrigstiden. Teknikfaktorn A kan, fran mellantill efterkrigstiden, beraknas ha okat med en 11alv proeentenllet,8medan reinvesteringandelen 0 enligt vara uppskattningar okat medomkring en oeh en halv proeentenhet. Vid ett varde pa kapitalkoeffieienten pa omkring tva skulle detta haja bruttoinvesteringskvoten med tva proeentenheter.9

Slutligen noterades i foregaende avsnitt att substitutionens omfattning, i forhallande till faktorprisutveeklingen, var hogre underefterkrigstiden an under foregaende period. Som tankbara orsakertill denna avvikelse namndes olikheter mellan perioderna betraffande graden av arbetskraftsbesparande teknisk utveekling, kapitalets ekonomiska livslangd samt faktorprisfarvantningarna. Det faktum aft vi i uttryeket (27) for bruttoinvesteringskvoten inte tagithansyn till de namnda faktorerna medfar saledes att kvotens beraknade okning fran mellantill efterkrigstiden tenderar attunderskattas.

B Aberg [1969].9 Bruttoinvesteringskvoten kan skrivas

I ..Q=G(G+Q+~).

For den enkla modellen pa s. 46 ff. har vi att

G=rxk-A,

(i)

(ii)

Kapitalkoefficientens tillvaxt faller lika mycket som teknikfaktorns okning. Nettoeffekten av forandringarna i ). och ~ blir

d(cD = G( - d). + do).

5- 694463 L. Lundberg

(iii)

.. j

: I;j!

, I

, I

hi

Bostadsbyggande

H istorisk utveckling

Vid behandlingen av bostadsbyggandets utveckling ar det lampligtatt gora en periodin·delning dar de bada varldskrigen utgor periodgranser. Som framgar av ,beskrivningen pa s. 23 f. hal' bostadsinvesteringarnas expansion varit en betydelsefull faktor bakom okningenav den totala investeringskvoten. Detta galler i synnerhet for- ochmellankrigstiden. Bostadsbyggandets andel av nationalproduktensteg fran 1860-talet fram till 1940-talet med tre procentenheter, vilketmotsvarar en tredjedel av den totala investeringskvotens okning.Under efterkrigstiden hal' daremot denna andel pa langre sikt varitungefar konstant, dvs. bostadsinvesteringarna hal' stigit i takt mednationalprodukten. Den relativa minskningen av bostadsbyggan.detsbetydelse framgar ocksa av det faktum att dess andel av de totalabruttoinvesteringarna, som under for- och mellankrigstiden· varierade mellan 30 och 40 procent, under efterkrigstiden sjonk till endast ca 20 procent.

Diagram 13 over bostadsbyggandets volym visar en utveckling medstarka kortsiktiga fluktuationer. I synnerhet galler detta forkrigstiden. Under de bada pafoljande perioderna, framfor alIt efterkrigstiden, var kortsiktsstabiliteten betydligt storre. Man kan aven underforkrigstiden urskilja langre vagrorelser omkring en stigande trend.Detta cykliska forlopp farefaller att ha en mycket lang periodlangd,omkring 25 aI', med bottenlagen under 1866-187°, 1891-1895 och1915-1920. Det ar dessutom majligt att under tiden 189°-1915 urskilja annu en serie cykliska svangningar med betydligt kortare periodlangd.

De langsiktiga svangningarna kan endast iakttas under forkrigstiden. De kal1 aven avlasas i tabell A: 3 over investeringsfordelningenoch tabell A: 4 i bilaga A over naringsgrenarnas investeringar i procent av BNP. Som papekats pa s. 14 f. kan motsvarande svangningarobserveras aven for den totala investeringskvoten. Detta ar inte enbart en genomslagseffekt av bostadsbyggandets variationer. Aven ovriga investeringar synes i viss man ha faljt detta cykliska farlopp.Emellertid visar bostadsbyggandet storre svangningar an ovriga investeringar. Under mellankrigstiden galler daremot att bostadsbyggandets konjunkturstabilitet val' hogre an pa ovriga omraden, vilketframgar av att dess andel av totala investeringar steg under lagkonjunkturperioden 1931-1935. Forutom den 110gre konjunkturstabiliteten skiljer sig mellankrigstidens bostadsbyggande fran forkrigs-

66

Diagram 13. Bostadsbyggandet I86I-I965. Fasta priser (1913 ars). Logskala.

Milj. kr.700 ----.------.t---...,..---r-----,---r----y---.,r----,------,..--,

500 1----+------t----+---t----+---t---__t_-----1t----t--~~

250 t----4----iI----4---t----+---t----t--+-t1r--t---t-----i----1

100 1----+---f-----+--+--It-4----4~___t_~-t_f_-_+_--f'&_-__t_---1t___1

50 t----+-I---.-.---U-l--f--f---_+_--t-----t---t-----t----1r--1

25 t------JILI-I--t----+---f---_+_--t----t---t-----t----1r----1

10 1-----+---J----f---.J---+---t---;---t----t---t--1

1860 70 80 90 1900 10 20 30 40 50 60

Kalla: Tabell A: I I i bilaga A.

tidens aven dari att den langsiktiga tillvaxten var betydligt storre(se diagram 13). Med undantag for den nyss namnda nedgangeni borjan av 1930-talet vaxte bostadsbyggandets volym i samma hogatakt under hela mellankrigstiden.

Under efterkrigstiden hal" saval prisbildningen pa bostadsmarknaden som bostadsbyggandet varit underkastade direkta regleringar.Av denna anledning kommer den foljande analysen att begransastill att omfatta for- och mellankrigstiden. En hyreskontroll infordesunder kriget for att hindra befarade hyresstegringar1 (jfr det lagabostadsbyggandet under aren 1940-1941 i diagram 13). Motiven val"stabiliseringspolitiska men framfor alIt fordelningspolitiska. Genom

1 SOU 1961: 42, s. 246.

hyresnivans reglering hal" efterkrigstidens bostadsmarknad kommitatt karakteriseras av en tendens till efterfrageoverskott, vilket tagitsig uttryek i uppkomsten av bostadskoer.

Byggnadsregleringen som forutom b~stadsbyggandet aven omfattade storre delen av ovrig byggnads- oeh anHiggningsverksamhet, val"daremot rent stabiliseringspolitiskt betingad oeh val" ett medel attbegransa aktiviteten pa investeringsomradet.2 Mot denna bakgrundfar man betrakta den nedskarning av bostadsproduktionen somskedde ar 1948, oeh som innebar en permanent nivasankning avbostadernas andel av totala investeringar (ifr tabell A: 3 i bilaga A).Un,der loppet av efterkrigstiden avskaffades emellertid byggnadsregleringen som stabiliseringspolitiskt medel oeh anvan·des endast forsasongutjamning av byggnadsverksamheten. Bostadsbyggandets omfattning hal" under periodens senare del huvudsakligen kontrolleratsgenom storleken av den statliga kreditgivningen.3 Under aterstodenav perioden steg bostadsproduktionen i samma takt som ovriga investeringar, dvs. dess andel hal" legat oforandrad vid en lagre nivaan under foregaende perioder.

Vid en jamforelse mellan utveeklingen av bostadsinvesteringarnatill fasta priser oeh antal fardigstallda lagenheter visar det sig attden forra under efterkrigstiden stigit betydligt snabbare. Efter nedgangen under krigsaren nadde produktionen matt i antal fardigstallda lagenheter inte upp till mellankrigstidens niva (aren 19381939) forran i slutet pa 1950-talet, medan bostadsinvesteringarnai fasta priser4 under samma tid steg med 50 proeent. Detta innebaratt de nyprodueerade bostadernas storlek oeh standard stigit underperioden.5

En modell for bostadsbyggandet

'For att analysera bostadsbyggandets utveekling ar det nodvandigtatt forst stalla upp en teori som speeifieerar de faktorer sombestammer forloppet. Vi skall forutsatta att ineitamentet till en okningav bostadsproduktionen utgors av en okning av avkastningen pabostader. Denna avkastning bestams framfor alIt av hyresniva, rantaoeh byggnadskostnader. Fallande ranta oeh byggnadskostnader oeh

2 SOU 1953: 6, bilaga A.3 I fr Kragh [1964], s. 61 f., Den vid deflateringen anvanda byggnadskostnadsindex tenderar sannoliktattoverskatta prisstegringen, dvs. att den beskrivna volymutvecklingen underskattas.Se Salaj [1968].6 1fr lohansson & Borgnas [1968].

68

stigande hyresniva medfor stigande avkastning oeh darmed ett okatbostadsbyggande.6 Via utveeklingen av hyresnivan tanks bosta~sbyg

gandet vara forbundet med laget pa bostadsmarknaden. Pa en marknad med jamviktsprisbildning bestams hyresnivan av bostadsefterfragan oeh utbudet av bostader, dvs. lagenhetsbestandet, vilket pakort sikt ar givet, eftersom den arliga produktionen endast utgor enliten del av det totala bestandet. Ett efterfrageoverskott pa bostadsmarknaden, orsakat av att efterfragan vaxer snabbare an utbudet,kommer darfor att, via hyreshojning oeh okad avkastning, resulterai en okning av bostadsproduktionen.

Den har diskuterade modellen for bostadsbyggandets sambandmed utbud oeh efterfragan pa bostadsmarknaden forutsatter somnamnts en jamviktsprisbildning pa denna marknad. Modellen kandarfor inte tillampas pa efterkrigstidens bostadsbyggande, eftersomhyrorna under denna period varit reglerade. Under forkrigs- oehmellankrigstiden, med undantag for en kortare period med hyreskontroll i samband med forsta varldskriget, bor man daremot kunnauppfatta prisbildningen pabostader sam ett resultat av utbud oehefterfragan pa bostadsmarknaden.

En grov uppskattning av modellens rimlighet kan man erhallagenom att jamfora bostadsproduktionens utveekling med laget pabostadsmarknaden vid motsvarande tid oeh med byggnadskostnadernas forlopp. Enligt var teori skulle perioder med efterfrageoverskott pa bostadsmarknaden oeh stigande hyror oeksa kanneteeknasav hog bostadsproduktion. Detta forefaller att i stora drag stammamed den faktiska utveeklingen. Under 187o-talet oeh artiondet omkring sekelskiftet, som enligt ovanstaende beskrivning utgjorde konjunkturtopparna i bostadsbyggandets langsiktiga svangningar, varhyresnivan stigande.7 Un'der perioden 1885-1895, nar bostadsproduktionen stagnerade oeh sedan sjonk, foIl daremot hyresnivan.

Under kriget infordes som namnts en hyresreglering, som blevbestaende till 1923. For aterstoden av 192o-talet, da bostadsproduktionen expanderade myeket snabbt, var hyresnivan stigande, trotsatt den allmanna prisnivan foIl under s,amma period. Ett annat teeken pa efterfragetryek pa bostadsmarknaden ar att HigenhetsreserYen, den del av bostadsbestandet som bestar av outhyrda lagenheter,var jamforelsevis lag. 1930-talet visar emellertid en nagot avvikandebild. Under denna period sjonk hyresnivan oeh bostadsreserven

6 For empiriska undersokningar av dessa faktorers verkningar pa bostadsbyggandet, se Tinbergen [1939] och Derksen [1940 ].

7 Myrdal [1933].

69

steg.8 Trots detta steg bostadsproduktionen, med undantag for avbrottet under depressionen, i samma hoga takt som under 192o-talet.

Nar vi overgar till att behandla byggnadskostnaderna uppstar ettproblem rorande den kausala tolkningen av V3.r model!. I faregaende resonemang tanktes byggnadskostnader, hyra oeh ranta varaexogena storheter i. farhallande till den variabel som skulle forklaras, dvs. bostadsbyggandet. Denna hypotes haIler uppenbarligeninte vad galler byggnadskostnader. Enligt var teori vantar vi oss ettnegativt samband mellan bostadsbyggande oeh byggnadskostnader,eftersom avkastningen pa bostader faller da byggnadskostnadernastiger. Vi finner emellertid en klart positiv korrelation mellan byggnadskostnader oeh bostadsproduktion - korrelationskoeffieientenar 0,81. Detta beror sannolikt pa att det kausala farhallandet aromvant, dvs. att en kraftig uppgang av bostadsproduktionen medforstigande byggnadskostnader, eftersom byggnadsindustrins utbudskurva inte kan farutsattas vara fullkomligt elastisk, oeh bostadsbyggandet utgar en betydande del av den sammanlagda byggnadsverksamrheten. Denna variabel kan darfar inte bidra till en f6rklaring av bostadsbyggandet. De forklarande variabler som kvarstarat saledes ranta oeh hyresniva. Eftersom utveeklingen av den senaretanks bestamd av bostadsefterfragans forandring, kan vi lata dennasenare variabel direkt inga som forklaring av bostadsbyggandet istallet far hyran, som da blir en endogen storhet.

B ostadsefterfragan

Om vi aeeepterar hypotesen att en akning av bostadsefterfragan vidofarandrad ranta driver fram en 6kning av bostadsproduktionen,blir nasta problem att undersaka vilka faktorer som bestammer utveeklingen av efterfragan pa bostader. Denna efterfragan kan uppdelas pa en antalskomponent oeh en standardkomponent. For antalet efterfragade lagenheter kan det forvantas att demografiskafarandringar spelar en betydelsefull roll. Vi kan definiera ett hushall som en enhet vilken bebor en lagenhet. Om sedan befolkningenindelas efter alder oeh eivilstand kan man far dessa grupper beraknas. k. hushallskvoter, dvs. antalet individer med eget hushall i farhallande till totala antalet i gruppen. Det visar sig darvid att hushallskvoten for gifta personer ar betydligt hogre an for ovriga grupper.

En okning i antalsefterfragan kan uppdelas tva komponenter,

8 Se Lundberg [1958], s. 96 H.

'70

av vilka den ena beror pa forandring av befolkningens storlek samtalders- oeh eivilstandsfordelning vid oforandrade hushallskvoter, oehden andra pa en okning av dessa kvoter. Detta senare fenomen, dens. k. hushallssprangningen, kan rimligen antas sammanhanga medutveeklingen av hushallens inkomster. Hypotesen bygger pa att forindivider inom en given alders- oeh eivilstandsgrupp benagenhetenatt inneha lagenhet ar en funktion av inkomstens niva. En okningav hushallskvoterna skulle da kunna tillskrivas effekten av stigandeinkomster under perioden. Aven den andra komponenten i den totala bostadsefterfragan, alltsa standardefterfragan, maste rimligeni stor ustraekning influeras av utveeklingen av hushallens inkomster.Undersokningar av den svenska bostadsmarknaden tyder pa en betydligt hogre inkomstelastieitet hos standardefterfragan an hos antalsefterfragan.9

Detta resonemang leder till att vi kan betrakta den totala bostadsefterfragans forandring under en viss period som en effekt av forandringen av tva faktorer, dels en demografisk faktor, dvs. befolkningens storlek oeh eivilstandsfordelning, dels en »ekonomisk» faktor, dvs. hushallens inkomster. I enlighet med var modell for bostadsbyggandets bestamning, dar bostadsproduktionen initierades avett efterfrageoverskott pa bostadsmarknaden, forvantar vi oss attbostadsinvesteringarnas volym skall samvariera med bostadsefterfragans tillvaxt, vilken i sin tur skulle bero pa demografiska forandringar oeh inkomsternas tillvaxt. Vi skall undersoka i vilken utstraekning dessa bada variabler kan bidra till att forklara bostadsbyggandets utveekling.

lnnan vi ger oss in pa detta maste vi berora problemet huruvidabostadsefterfragan kommer att paverkas inte bara av de demografiska faktorernas befolkningsstorlek oeh eivilstandsfordelning,utan oeksa av forandringar i befolkningens geografiska fardelning.Vad vi har framst syftar pa ar den omflyttning av befolkningen franlandsbygd till stader, som pagatt i varierande omfattning under heladen behandlade perioden. En befolkningsomflyttning av detta slagbehover visserligen inte paverka den totala efterfragan pa bostader,eftersom efterfragans akning i staderna kompenseras av en minskning pa landsbygden. Men en sadan utveekling kommer anda attpaverka de sammanlagda bostadsinvesteringarna far hela landet. Efterfrageokningen i staderna bor, enligt var teori, via hyreshajningarta sig uttryek i stigande bostadsproduktion i staderna. Men den mot-

9 Se Bentzel [1957], kap. 5, dar inkomstelasticiteten for antalsefterfragan beraknats till 0,3 och for standardefterfragan till 0,9.

svarande negativa posten i form av ett okat rivande eller overgivande av bostader pa landsbygden, foranledd av efterfrageminskningen, kommer aldrig till uttryck eftersom vi endast materbruttoinvesteringar.

Vi skall har farutsatta att omflyttningen fran landsbygd till staderhuvudsakligen influeras av den allmanna konjunkturutvecklingen.1

Tankegangen gar ut pa att en hogkonjunktur framst medfar' enexpansion av stadsnaringarna och darmed okad efterfragan pa arbetskraft, vilket fungerar som incitament till omflyttningen. Dettaresonemang ger oss emellertid en majlighet att lata be£olkningsomflyttningen som forklarande variabel for bostadsproduktionen representeras av ett matt pa konjunkturutvecklingen, t. ex. nationalinkomstens forandring. Tillvaxten av inkomster skulle alltsa paverkabostadsbyggandet genom att ge upphov till efterfrageokning pa bostadsmarknaden pa tre olika vagar, dels genom okad antalsefterfragan via stigande hus'hallskvoter vid given utveckling av den totalabefolkningen, dels genom en okning av standardefterfragan, samtslutligen genom en konjunkturbetingad omflyttning. Egentligen ardet fraga om tva inkomstmatt. De bada forstnamnda effekterna hanfor sig till hushallens disponibla inkomster, medan den tredje avsernationalinkomsten. Dessa inkomstbegrepp ar dock starkt korrelerade.

Tilliimpning av modellen

Den teori som vi ovan presenterat innebar att bostadsbyggandetbestams av rantenivan samt av bostadsefterfragans forandring. Densenare storheten har farutsatts vara beroende av befolkningsutvecklingen och av inkomsternas tillvaxt. Vi skall nu overga till att undersoka i vilken utstrackning dessa variabler kan forklara bostadsinvesteringarnas forlopp under perioden 1861-194°. Vi masteemellertid forst specificera den empiriska inneborden av de namndavariablerna. De demografiska faktorerna har representerats med farandringen av antalet gifta man (~G), eftersom utvecklingen av antalet gifta personer, vilka har betydligt storre benagenhet a,tt innehaegen lagenhet an ovriga grupper, kommer att bli helt dominerandefor utvecklingen av antalsefterfragan vid givna hushallskvoter. Eftersom det for forkrigstiden inte ar mojligt att erhalla nagot matt pahushallens disponibla inkomster, har inkomstutvecklingen uppskattats med okningen av nationalprodukten till fasta priser (LiY). Som

1 Se t. ex. Svennilson [1939].

matt pa rantenivan 'har anvants sparbankernas utlaningsranta (r).Detta bar utgora en tamligen god skattning av det sokta rantematteteftersom en stor del av sparbankernas utlaning traditionellt gait tillfastighetskreditgivning. 2

For femarsmedelvarden av de namnda storheterna erhalls foljandesamband for bostadsinvesteringarna till fasta priser.

It = 157 +0,68~Gt +0,18aTt - 21,1 rt R = 0,94

I diagram 14 kan den faktiska utveeklingen av bostadsinvesteringarnas volym jlimforas med den ur ovanstaende samband beraknade. Vi kan notera att modellens investeringar under forkrigsfidenuppvisar eykliska variationer pa langre sikt, vilka i stort sett sammanfaller med bostadsbyggandets faktiska utveekling. Variationernai den senare var emellertid mer markerade.3 Om vi betraktar utveeklingen av de »forklarande variablerna», dvs. nationalinkomst, antalgifta man oeh ranta (diagram 15), finner vi att de bada forstnamndauppvisar langsiktiga svangningar, vilka tenderar att sammanfallamed forloppet for bostadsinvesteringarna. Daremot kan man intekonstatera nagot liknande samband for den tredje variabeln, rantan.Detta farhallande leder till slutsatsen att bostadsbyggandets langsiktiga svangningar under farkrigstiden framfar alIt synes ha bestamts av bostadsefterfragans utveekling, oeh att forandringarna avrantenivan varit av mindre betydelse.4

Den demografiska komponenten i bostadsefterfragan, har representerad av serien over akningen av antalet gifta man, kan sammanstallas med utveeklingen av den faktor som synes ha varit avgarandefor befolkningsutveeklingen under ·denna period, namligen emigrationen.5 Denna kanneteeknades av tydliga langsiktiga svangningaroeh var speeiellt omfattande under 186o-talets slut, under 188o-taletoeh borjan av 18go-talet samt under de farsta aren efter sekelskiftet.Detta farlopp avspeglas i en motsvarande nedgang av akningen avantalet gifta man under samma perioder (se diagram 15). Utveeklingen av emigrationen forefaller alltsa att kunna tillskrivas en avgorande betydelse for uppkomsten av svangningar i bostadsbyggan-

2 Serien bygger pa en sammankoppling av data for riksbankens diskonto for186o-talet, genomsnittlig avkastning pa sparbankernas placeringar fram till 1915samt darefter sparbankernas utlaningsranta.3 Se SOU 1945: 63, kap. 1, dar brister i bostadsproduktionens finansieringssystemframhalls som orsak till den kortsiktiga instabiliteten.4 Ett obetydligt utslag for rantan som forklaringsvariabel erhalls av Derksen[1940 ].

5 l fr Wilkinson [1967].

73

4030201090 190080O------.-----a----L..-_~_---L.__....I.__ ____'

1860 70

80

40

120

200

160

Diagram 14. Bostadsbyggandet I86I-I 940 • Femarsmedelvarden.

Milj. kr.240

- Verklig utveckling av investeringar brutto till fasta priser

---Investeringar beraknade ur ekvationen:1=157+0,68AG+O,18AY-21,1 rdar I ar bostadsinvesteringar

G antal gifta manY nationalinkomstr ranta


det under farkrigstiden. Denna effekt gar via de demografiska variabler som influerar bostadsefterfragans antalskomponent.

Man kan under forkrigstiden notera ett visst 'samband mellan debada variabler som enligt var modell paverkar bostadsefterfragan,namligen akningen av antalet gifta man och nationalinkomsten (diagram 15). Det ar mojligt att ge detta samband en kausal tolkning.Omfattningen av emigrationen, vilken som namnts starkt influeratforloppet far (~G), torde namligen ha sammanhangt med ekonomiska faktorer. Enligt denna tankegang tenderade incitamenten tillemigration att aka vid en konjunkturuppgang i mottagarlandet huvudsakligen USA - men aven vid en konjunkturnedgang i Sverige. Det farefaller dessutom som am det allmanna konjunkturlageti Sverige haft en viss direkt effekt pa giftermalsfrekvensen.6

Vart resonemang leder alltsa till att emigrationens forlopp varitav betydelse for uppkomsten av svangningar i bostadsbyggandet un-

6 Dessa samband framhalls av Thomas [1941] och Wilkinson [1967].

74

Diagram 15. Bostadsbyggandets bestiimningsfaktorer under forkrigstiden.

Rantaprocent8

Utvandringper 1 000 avfolkmangden8

6

4

2

6

4

2

- Nettoutvandring(per 1 000 avmedelfolkma ngden)

--- Ranta

O----..a..---L--_.L--_-.L.__--L-_----JO1860 70 80 90 1900 10 20

Milj. kr.140

Gifta man1 OOO-tal

- Bostadsinvesteringartill fasta priser

- - - Okning av nationalinkomsten till fasta priser

•••.••• F6randring avantal gifta man

30

50

20

40

10

,,I \ II \ , •

\ It··.'. "/: ...•,.

.•.....::

: .j ,i \. \

\\\ ~.

\ , ... :'- .... .",' ... :

40

20

80

60

O--~~---L---.L.----J.----'------'O1860 ~70 80 90 1900 10 20!

100

120

Kiillor: SOS Historisk statistik for Sverige oeh tabell A: 9 i bilaga A.

der forkrigstiden. Den langsiktiga okningen av bostadsinvesteringarna under perioden kan emellertid inte pa samma satt aterforaspa befolkningsutvecklingen. Av diagram 15 framgar att okningenav antalet gifta man inte uppvisar nagon trendmassig f6randring.Daremot kan vi konstatera att nationalinkomstens okning till fasta

7.r;

Tabell 10. Beriikning av nettoinflyttningen till stiiderna I86I-I9IO.

"iii

Ar

1861-187°1871-18801881-189°1891-19001901-1910

Inflyttningl000-tal

Kiillor: Thomas [1941], s. 27 oeh SOS Historisk statistik I, tab. A 4.

priser pa lang sikt stlglt. Det ligger darfor nara till hands att draslutsatsen att bostadsbyggandets stigande trend ar en effekt av inkomstutveeklingen. Denna kan, enligt vat teori, ha paverkat bostadsefterfragan, oeh darmed bostadsinvesteringarna, dels via okad benagenhet att inneha lagenhet, dvs. stigande hushallskvoter, delsgenom inkomsternas effekt pa standardkomponenten i den totalaefterfragan. Att det under perioden skett en genomgaende okning avhushallskvoterna for olika grupper samt att lagenheternas storlekoeh standard stigit forefaller sannolikt, men detta kan dock intebelaggas med tillgangliga data.

Slutligen kan namnas att aven utveeklingen av den inrikes omflyttningen fran landsbygd till stader bar ha medverkat till denlangsiktiga tillvaxten av bostadsinvesteringarna. Det absoluta antalettill staderna inflyttade forefaller namligen att ha stigit under perioden, vilket framgar av tabell 10. Omflyttningen bar darfor ha letttill att bostadsbyggandet i staderna tenderat att aka.

Mellankrigstidens bostadsbyggande karakteriserades, i jamforelsemed foregaende period, av en snabb langsiktig tillvaxt samt en lagregrad av konjunkturkanslighet. Det senare forhallandet tyder i oehfor sig pa inverkan av konjunkturokansliga, »ieke-ekonomiska» faktorero Vid undersokning av utveeklingen av bostadsbyggandets forklaringsvariabler (se tabell A: 9 i bilaga A) visardet sig att nagonsamvariation mellan den demografiska variabeln oeh inkomstutveek-'lingen, till, skillnad fran foregaende period, inte kan konstateras.okningen av antalet gifta man steg kontinuerligt medan inkomstokningen visade starka variationer. Enligt var analys for fotkrigstiden kan konjunkturutveeklingens effekt pa bostadsbyggandet till enviss del sagas ha varit indirekt via verkningarna pa den demografiskavariabeln. Det forhallandet att denna under mellankrigstiden utveeklades »autonomt» i' forhallande till konjunkturrorelserna skulle

Tabell 11. Bostadsbyggandet under mellankrigstiden.

Ar

190 6-19 10

1921-19251926-1930

193 1- 19351936-1940

Bostadsinvesteringarrnilj. kr.

9396

151155229

bkn. av antalgifta man100o-tal

Ranta%


darfor kunna bidra till att forklara bostadsinvesteringarnas jamforelsevis hoga stabilitet. (Se tabell II.)

De faktorer som skulle kunna forklara bostadsbyggandets starkatrendmassiga okning under mellankrigstiden ar, enligt var modell, efterfragetillskottet pa bostadsmarknaden samt rantan. Vad efterfragesidan betraffar ar det uppenbart att befolkningsutveeklingen underperioden, genom sin effekt pa bostadsefterfragans antalskomponent,utgor en viktig forklaring till forloppet. Utveeklingen av okningenav antalet gifta man visar namligen, till skillnad fran forkrigstiden,en markant langsiktig okning (tabell A: 9 i bilaga A). Bakgrundentill denna utveekling var en under 'hela perioden pagaende farskjutning av befolkningens aldersfordelning i riktning mot hushallsbildande aldrar, snarare an en akad befolkningstillvaxt. Enligt denovan beraknade modellen for bostadsinvesteringarna skulle effektenav uppgangen av den demografiska variabeln 11GJ dvs. okningen avantalet gifta man, motsvara ungefar halften av bostadsbyggandetsokning fran 192o-talet till I 930-talet.

Antalsefterfragan paverkas av befolkningsutveeklingen men avenav hushallskvoternas forandring, varvid dessa influeras av hushallens inkomster. For mellankrigstiden ar det majligt att fa en grovuppfattning av den inbardes betydelsen av dessa bada faktorer farokningen av bostadsefterfragans antalskomponent.

Den totala okningen av antalsefterfragan forutsatts har vara likamed det faktiska tillskottet till lagenhetsbestandet under ifragavarande period. Genom att undersoka forandringarna av befolkningens storlek samt alders- oeh civilstandsfordelningen kan man beraknautveeklingen av antalsefterfragan vid oforandrade hushallskvoteroeh darmed den del av efterfrageokningen under varje period somharror sig fran enbart demografiska farandringar. Aterstoden kantillskrivas forandrade hushallskvoter.

77

Tabell 12. Okning av antalet efterfragade liigenheter (Iooo-tal) I9 I I-I940.

Ar

aIming av efterfragan p. g. a.Total efterfrageokning befolkningsutvecklingen(= faktisk okning av vid konstanta hushaUs-antal Higenheter) kvoter

19 11- 19151921 - 19251926-193°1931- 19351936-1940

5560

100

120180

5778go

108

13°

Kill/or: SOS Historisk statistik. Antal Higenheter: upprakning for hela riket avoversiktstabell 109 (lagenhetsbestand pa ett antal orter). Befolkningsutveckling:del I, tab. A 17. Befolkningens forandring, fordelad pa kon oeh civilstand harmultiplicerats med 1945 ars hushallskvoter.

Aven om ovanstaende berakning ffiaste tolkas med en viss farsiktighet7 tyder tabell 12 pa att befolkningsutveeklingen under perioden varit den mest betydande faktorn bakom antalsefterfragans okning. Vi kan emellertid oeksa konstatera attdet maste ha agt rumen genomgaende akning av hushallskvoterna inom olika grupper avbefolkningen, vilket inneburit en inte obetydlig akning av antaletefterfragade lagenheter. Denna hushallssprangning kan betraktassom effekten av stigande inkomster far hushallen.

Inkomsttillvaxten medfarde sannolikt aven ytterligare en effektpa bostadsbyggandet via inkomsternas betydelse far standardkomponenten i bostadsefterfragan. Tillgangliga uppgifter tyder pa att dengenomsnittliga storleken oeh utrustningsstandarden inom Higenhetsbestandet stigit under perioden.8 Man kan darfor anta att inkoffiststegringen medfort en okning av de efterfragade lagenheternas storlek oeh utrustning, vilket slagit igenom i produktionens inriktning.

Bostadsefterfragans tillvaxt stimulerades under mellankrigstidenoeksa av den inrikes omflyttningen mellan landsbygd oeh stader.Denna omflyttning var emellertid aven utmarkande for farkrigstiden. Vara siffror tyder inte pa att det skulle fareligga nagon merabetydande skillnad med avseende pa inflyttningen till staderna melIan perioden narmast fore kriget oeh mellankrigstiden som helhet,

7 De tidigaste data for hushallskvoter som kan erha.llas ar fran 1945. Dessahar anvants vid berakningen. Om man antar att hushallskvoterna pa langsikt stigit, kommer detta forfarande att medfora en tendens till overskattningav effekten av de delnografiska forandringarna, dvs. av den beraknade efterfrageokningen vid konstanta hushallskvoter, i synnerhet for tidigare perioder.8 Se SOU 1945: 63, s. 166 f.

Tabell 13. Beriiknad flyttningsvinst till tatorter I90I-1940.

Ar

19°1-1910

1921- 1930

193 1- 1940

193 1- 19351936-1940

Vinstlooo-tal

An1n.: Denna tabell kan ej Fitnforas med tabell 10 ovan.

Kalla: SOU 1945: 63, tab. 28.

varfor denna faktor inte kan forklara bostadsbyggandets hogre nivaunder den senare perioden. Daremot forefaller det som om denabsoluta storleken av tatorternas inflyttningsoverskott skulle 11a tilltagit under loppet av mellankrigstiden. Detta skulle ha inneburitett tilltagande tillskott till bostadsefterfragan i staderna oeh darmeden okning av bruttoinvesteringarna i bostader. (Se tabell 13.)

Medan det for tidigare perioder forefaller som om bostadsefterfragans utveckling varit helt dOlninerande for bostadsinvesteringarnas farlopp pa langre sikt, har sannolikt aven farandringar pakostnadssidan inverkat pa den langsiktiga okningen under mellankrigstiden. I var modell paverkas avkastningen pa bostader, oehdarmed incitamentet till bostadsbyggande, aven av rantan. Vi kannotera den markanta rantesankning som agde rum under mellankrigstiden. Sparbankernas utlaningsranta fall fran i genomsnitt drygtfern proeent under 192o-talet till omkring tre procent vid 193o-taletsslut. Det ar uppenbart att en sadan ranteutveckling borde medfaraen tendens till akat bostadsbyggande aven om efterfrageutveeklingenpa bostadsmarknaden inte driver upp hyresnivan. Enligt var ovanberaknade modell skulle effekten av rantesankningen ha motsvaratungefar en tredjedel av bostadsbyggandets (enligt modellen beraknade) okning fran 1920- till 193o-talet.

Det forhallande att ranteutveeklingen pa 193o-talet varit av starrebetydelse for bostadsbyggandets variationer an under tidigare perioder kan bidra till att forklara den tidigare papekade avvikelsen for193o-talet med avseende pa hyresutveeklingen. Medan utvecklingenpa bostadsmarknaden under 1920-talet averensstamde med bostadsbyggandets avriga hagkonjunkturperioder i det avseendet att hyresnivan var stigande, sa utmarktes 193o-talet av fallande hyror oehstigande lagenhetsreserv. I enlighet med var teori har vi farklarat

79

bostadsbyggandets konjunkturtoppar under forkrigstiden med atten stigande bostadsefterfragan genom hyreshojningar drivit fram enexpansion av bostadsbyggandet. Denna betoning av bostadsefterfragans betydelse kan aven tilHimpas pa ~92o-talet. Tillgangliga uppgifter tyder pa forekomsten av averskottsefterfragan vid periodensborjan, da hyrorna som ovan namnts var reglerade.9 Av alIt attdoma steg efterfragan, trots Idet hoga bostadsbyggandet, minst likasnabbt som bostadsbestandet, vilket medforde ett kvarstaende efterfrageoverskott oeh stigande hyror. Depressionen i borjan av 1930talet bor ha medfort en avmattning av efterfrageokningen pa bostadsmarknaden genom sjunkande inkomster for hushallen oeh avtagande inflyttning till staderna, vilket kan ha eliminerat efterfrageaverskottet. Franvaron av hyresstegring under 193o-talet kan tolkassa att e£terfragans tillvaxttakt inte tenderade att overstiga bostadsbestandets. En okning av avkastningen pa bostader, som enligt varteori ar nadvandig far en akning av bostadsbyggandet, maste emellertid da ha uppkommit genom inverkan av andra faktorer an hyrorna, dvs. i detta fall genom en rantesankning.

Samfardsel

Investeringsutveckling

Samfardselns investeringar har, uttryekta i procent av nationalprodukten, under perioden 1861-1965 stigit fran 1,5 till 3,5 proeent.Denna naringsgren 11ar alltsa bidragit till den totala investeringskvotens akning med tva procentenheter. Den namnda okningenskedde till lika delar under perioden 1861-1880 samt under efterkrigstidens forsta del, medan andelen for den mellanliggande perioden pa lang sikt var oforandrad.

En naringsgrens investeringar i proeent av BNP (kol. 3 i tabell 14)kan uppfattas som relativa bidraget till nationalprodukten (kol. 1)multiplieerat med investeringskvoten (kol. 2). Av tabellen framgaratt den forut namnda akningen av samfardselns investeringar i forhallande till BNP under farkrigstiden skedde till faljd av en avsevard okning av samfardselns bidrag till nationalprodukten, medaninvesteringskvoten minskade. Fran mellantill efterkrigstiden sammanhangde denna okning daremot med en stigande investeringskvot. Det laga vardet pa investeringskvoten samt pa andelen avtotala investeringar, i synnerhet for 193o-talet, ger ett intryck av en

9 SOU 1945: 63, s. 51.

80

Tabell 14. Samfiirdselns produktion oeh investeringar I86I-I965'

Ar

1861-1890

1891-19151921- 194°1946- 1965

Produktion% av BNP

Investeringar% av samHirdselns Investeringarproduktion % av BNP

42 1,633 2,225 2,345 3,5

Kalla: Tabell A: 4-A: 6 i bilaga A.

stagnerande investeringsverksam·het inom samfardseln under mellankrigstiden.

Utvecklingen av samfardselns investeringar maste betraktas motbakgrunden av den utveckling av nya transportmedel, soin agt rumunder perioden. Enligt Val' definition pa s. 20 raknas till dennanaringsgren investeringar i jarnvagar, motorfordon inom transportforetag, sjofart, luftfart samt post oeh telegraf. Den relativa betydelsen av dessa omraden hal' under perioden avsevart forandrats.De med avseende pa investeringsforloppet viktigaste handelserna hal'otvivelaktigt varit tillkomsten av jarnvagarna i periodens borjan och,under den senare delen, biltrafikens expansion. Den tredje innovationen pa samfardselns omrade, flyget, hal' i jamforelse' harmedspelat en kvantitativt sett mindre roll.

Under 186o-talet inleddes utbyggnaden av det svenska jarnvagsnatet, huvudsakligen i statlig regia J arnvagsbyggandet steg kraftigtunder pafoljande artionde, varvid de privata jarnvagarna visadeden snabbaste expansionen. Jarnvagsinvesteringarna utgjorde underdenna tid en dominerande del, ca tva tredjedelar, av samtliga investeringar inom samfardseln. Samtidigt vaxte jarnvagstransporternas andel av samfardselns produktion.1

Den nedgang av samfardselns investeringsaktivitet under 1880-taletsom framgar av tabell A: 3 oeh A: 4 i bilaga A avspeglar ,den krissom drabbade de privata jarnvagsforetagen under detta artionde.Jarnvagsinvesteringarna gick emellertid ater upp under 18go-taletoeh fortsatte att stiga fram till forsta varldskriget, men i langsammare takt an nationalprodukten oeh samfardselns produktion.Denna okning bestod dock av stigande maskininvesteringar och endast i mindre grad av okat jarnvagsbyggande. Forskjutningen franbyggnads- till maskininvesteringar avspeglas i utvecklingen av bygg-

1 Lindahl m. f1. [1937], s. 259 ff.

6 - 694463 L. Lundberg 81

Tabell 15. Investeringar i procent av nationalprodukten I87I-I965.

1871-1880 1911- 1915 1936-1939 1961- 1965

Jarnvagar 1,5 1,2 0,8 04Motorfordon 0,6 1,5Salnfardsel, totalt 2,3 2,2 2,5 3,3

Kiillor: Lindahl m. £1. [1937], Petri [1952] oeh SOU 1966: 6g.

nadsandelen av samHirdselns totala investeringar, som fall fran narmare tre fj ardedelar under 187o-talet till knappt halften vid sekelskiftet.

Under mellankrigstiden avslutades i huvudsak utbyggnaden avdet svenska jarnvagsnatet. Jarnvagstransporternas andel av samfardselns produktion var under denna period fortfarande hag. Jarnvagsinvesteringarnas relativa betydelse inom naringsgrenen avtog emellertid fran sekelskiftet oeh denna 11edgang fortsatte under mellankrigstiden. Fran denna period har bilismens investeringar erhalliten standigt okande andel. Bestandet av motorfordon inom samfardseln akade snabbt under mellankrigstiden. De investerade beloppenvar emellertid annu sma i jamforelse med avriga omraden. Underloppet av efterkrigstiden har enlellertid investeringarna i motorfordon stigit till narmare halften av samfardselns investeringar. (Setabell 15.)

Okningen av samHirdselns investeringar i forhallande till nationalprodukten kan synbarligen helt aterfaras pa motorfordonsinvesteringarnas tillvaxt. Denna har kompenserat jarnvagsinvesteringarnasrelativa nedgang fran mellankrigstiden oeh motsvarar darutoverstorre delen av akningen av samHirdselns totala investeringar. Dennaforskjutning av investeringsfordelningen fran jarnvagar till motorfordon motsvaras av en liknande forskjutning fran. jarnvags- tilllandsvagstransporter under samma period.

Sam vi i det foregaende definierat naringsgrenen samHirdsel kommer den endast att omfatta en del av den totala transportverksamheten. Storre delen av personbilsanskaffningen inkluderas i privatkonsumtion. Dessutom raknas en del av anskaffningen av motorfordon sam investeringar i andra naringsgrenar. Om den senare posten averfars till samfardsel blir naturligtvis bilden av motorfordonsinvesteringarnas vaxande betydelse ytterligare markerad.

Samfardselns investeringar innefattar har inte 11eller utgifternafar vagar oeh gator. Vagbyggandets utveekling under perioden maste

Tabell 16. lnvesteringar i procent av nationalprodukten I911-I965.

1911- 1915 1936-1939 1961- 1965

Motorfordon 0,6 1,5Vagar 0,5 1,3 1,5Samfardsel, ink!. vagar 2,7 3,8 4,8

Kiillor: Hook [1962] samt tabell 15 ovan.

betraktas som en foljd av biltransporternas expansion.2 Om man viIIbelysa konsekvenserna for investeringsverksamheten inom transportsektorn av forskjutningen mellan olika transportmedel kan det dar-for vara motiverat att aven berora dessa investeringar. Egentligenborde vi harvid endast ta hansyn till den del av vagnatets utbyggnadsom inte kan anses »utnyttjad» av den till konsumtion hanfarligaprivatbilismen. En sadan distinktion ar emellertid i praktiken omojlig, varfor vi i tabell 16 medtagit totala utgifter for anlaggande avvagal" oeh gator.

Investeringarna inom samfardsel inklusive vagar steg i farll~Hlande

till nationalprodukten under mellankrigstiden. Detta avviker nagotfran den bild av stagnation under perioden som erhalls ur foregaende tabeller. Den avmattning av samfardselns investeringsverksamhet som hangde samman med jarnvagsbyggandets nedgang, medanmotorfordonsinvesteringarna annu var av mindre betydelse, tenderar pa grund av det jamforelsevis omfattande vagbyggandet undermellankrigstiden att redueeras. okningen av samfardselns investeringskvot fran mellantill efterkrigstiden kvarstar emellertid.

Samfiirdselns investe,"ingskvot

Utveeklingen av samfardselns investeringar i proeent av nationalprodukten kan, som tidigare papekats, aterfaras pa forloppet farproduktionsandel oeh investeringskvot. Produktionens utveeklingbetraktas har som given. Vi skall i det foljande diskutera de tankbaraorsakerna till skillnaderna mellan delar av perioden med avseendepa investeringskvotens niva. Denna kan sattas i relation till produktionens tillvaxt. Om kapitalinsatsen per produeerad enhet varit oforandrad kommer nettoinvesteringskvoten att variera proportionelltmot tillvaxttakten Ufr s. 36). Vid en given proportionell depreciering av kapitalbestandet erhaller man ett enkelt samband mellan

2 Det ar emellertid svart att nannare prova graden av salnband mellan dessastorheter. Se t. ex. Hook [1962], s. 278 ff.

Tabell 17. Investe'ringskvot och p,tOduktionstillviixt inom samtiirdsel) exklusive viigar) I86I-Ig65·

Ar

1861-189°1891-19151921- 194°1946-1965

Investeringskvottill fasta priser

60382544

Investerings-kvot dividerad

Produktions- med produktions-tillvaxt tillvaxt

6,2 9,74,8 7,93,8 6,73,5 12,6

Kiillor: Tabell A: 2 oeh A: 6 i bilaga A oeh Aberg [1969], tab. 2: 1.

bruttoinvesteringskvot3 oeh tillvaxt, som innebar att kvoten mellandessa bada storheter, den marginella bruttokapitalkoeffieienten, avtar med stigande tillvaxt.

Tabell 17 visar att investeringskvotens langsiktiga minskning framtill mellankrigstiden delvis skulle kunna forklaras av en avtagandeproduktionstillvaxt. Detta kan emellertid inte vara den enda forklaringen, eftersom den marginella bruttokapitalkoeffieienten daborde ha stigit. Den faktiska utveeklingen hal' som synes gatt i motsatt riktning. Vidare ar det uppenbart att investeringskvotens okningfran mellantill efterkrigstiden inte kan forklaras av produktionenstillvaxt, eftersom denna val' lika stor for bada perioderna. Med utgangspunkt fran siffrorna i tabell 17 forefaller det som om reinvesteringarnas andel av kapitalbestandet eller tillvaxten av kapitalinsatsen per producerad enhet maste ha varit storre under perioderna1861-189° oeh 1946-1965 an under de mellanliggande perioderna.Den forI'a faktorn torde emellertid inte kunna anvandas som forklaring for den forstnamnda perioden. Med hansyn till jarnvagsinvesteringarnas dominerande stallning under forkrigstiden borde reinvesteringarna snarare ha varit mera omfattande under 18911915 an under det foregaende uppbyggnadsskedet.

Dr de i tabell 17 angivna siffrorna for investeringskvot oeh produktionstillvaxt kan man erhalla en grov kalkyl over kapitalkoefficientens utveekling under delar av perioden. Hartill erfordras oeksaantaganden om ett konstant yarde pa deprecieringsandelen samt ett

8 Eftersom det ar den volymmassiga utveeklingen av kapital oeh produktionsom ar relevant, bor investeringskvoten korrigeras for relativa prisforandringar.I avsaknad av hattre data har produktionen deflaterats med en levnadskostnadsindex oeh investeringarna med deflatorn for totala bruttoinvesteringar.

Tabell 18. Genomsnittlig arlig foriindring av kapitalkoefficient och kapitalintensitet inom samfiirdsel I86I-I965.

Ar

1861-1890

1891-19151921- 1940

1946-1965

Kapitalkoefficient Kapitalintensitet

+1 +2- 1 + 0,5-1,5 0

+ 1,5 +4,5

A nm.: Pa grund av berakningarnas osakerhet ar siffrorna avrundade till halvaprocentenheter.

initialvarde pa kapitalkoefficienten.4 Genom att sammanstalla dettamed utveeklingen av produktiviteten5 erhalls en berakning av kapitalintensitetens forlopp Ofr s. 39 ff.).

Kalkylerna i tabell 18 visar att perioderna 1861-1890 oeh 19461965 kanneteeknades av stigande kapitalinsats per produeerad en'het,i motsats till mellanliggande perioder. Detta forhallande synes sammanhanga med en avsevart hogre tillvaxt av kapitalintensiteten,i synnerhet under efterkrigstiden. Att sambandet mellan tillvaxtenav dessa storheter inte blir exakt proportionellt sammanhanger medolikheter i den tekniska utvecklingens hastighet.

Av berakningarna kan man dra slutsatsen att de hoga vardenapa investeringskvoten inom samfardseln under perioderna 1861-1890oeh 1946-1965 kan aterforas till en i jamforelse med ovriga perioderstark okning av kapitalintensiteten samt, for den farstnamnda perioden, aven en hog produktionstillvaxt. En forklaring till kapitalintensitetens utveckling under denna period ligger sannolikt i expansionen av jarnvagstransporterna, eftersom jarnvagarna torde utmarkas av betydligt hagre varden pa saval kapitalkoeffieient som -intensitet an avriga omraden inom samHirdseln. Denna forklaring ar ernellertid inte tillamplig far efterkrigstiden, eftersom under denna tid biltrafiken, som maste antas vara mindre kapitalkravande, expanderatpa jarnvagarnas bekostnad. Snarare kan denna utveekling antas sammanhanga rned en omfattande substitution av kapital for arbetskraftinom alIa omraden av samfardseln. 6kningen av faktorsubstitutionen fran mellantill efterkrigstiden kan, liksom for jordbruket oehindustrin Ofr s. 58 ff.), sattas i samband med en snabbare tillvaxtfor loner i forhallande till kapitalpriser under den senare perioden.

4 Med ledning av berakningar utforda av Lundberg [1961] och Lindberger[1956] har vi uppskattat kapitalkoefficientens yarde inom samfardseln vid mitten av efterkrigstiden till mellan sex och sju. Deprecieringsandelen har antagitsvara tva procent.5 Aberg [1969].

Sammanfattning av investeringarnasbestamningsfaktorer

Den inhemska bruttoinvesteringskvotens forlopp kanneteeknas under perioden 1861-1965 av en stark trendmassig okning, som framforalIt hanfor sig till tiden efter forsta varldskriget, samt under forkrigstiden aven av Hingsiktiga svangningar. Denna utveekling gallers3-val for den till lopande priser beraknade kvoten mellan investeringar oeh nationalprodukt som far den med avseende pa relativaprisforskjutningar mellan kapitalvaror oeh ovriga varor korrigeradereala investeringskvoten. De investeringsomraden som framfor alItbidragit till kvotens langsiktiga okning har varit industri oeh offentliga tjanster, under mellankrigstiden aven bostadsbyggandet. Starredelen av de namnda svangningarna under farkrigstiden kan aterforas till variationer i bostadsinvesteringarna. Dessa uppvisade daremot under mellankrigstiden en hogre konjunkturstabilitet an ovrigainvesteringar.

Ett studium av den langsiktiga utveeklingen av den inhemskainvesteringskvoten i samband med nationalproduktens tillvaxt tyderpa att den marginella bruttokapitalkoeffieienten, dvs. bruttoinvesteringarna per enhet av produktionsokning inom ekonomin, varithogre under perioderna 1861-1890 och 1946-1965 an under mellanliggande perioder. Vid en disaggregering av investeringar oell produktion visar det sig att den trendmassiga utveeklingen av investeringskvoten inte synes kunna forklaras av produktionsstrukturensforandring. Pa den aggregeringsniva som varit mojlig att undersokakan man namligen inte finna nagon tendens till akad produktionsandel for naringsgrenar med hoga varden pa investeringar oeh kapitalbestand i farhallande till produktionen. Man kan daremot konstatera en okning av investeringskvoterna inom samtliga naringsgrenar fran mellantill efterkrigstiden.

For de varuprodueerande naringsgrenarna, dvs. jordbruk oeh industri, synes investeringsverksamheten pa langre sikt ha samvarieratmed farloppet far de relativa priserna pa produktionsfaktorernakapital oeh arbetskraft. For industrins del kan man konstatera attsambandet mellan investeringar oeh produktionstillvaxt varit svagt,oeh att investeringskvotens utveekling framfor alIt sammanhangermed forandringar i den marginella nettokapitalkoeffieienten. Kvotens uppgang fran mellantill efterkrigstiden torde liven till endel kunna aterforas pa en okning av reinvesteringarna i forhallandetill kapitalbestandet. Var hypotes ar att denna okning forklaras av

86

varlatloner i industriinvesteringarnas fordelning pa byggnader oehmaskiner samt av en sankning av kapitalets ekonomiska livslangd,sammanhangande med den snabbare tillvaxten av reallonerna underefterkrigstiden.

Pa lang sikt har inom industrin kapitalinsatsen per produeeradenhet samvarierat med kapitalintensiteten. Utveeklingen av industrins investeringskvot kan darfor till overvagande delen aterfarastill variationer i omfattningen av den substitution av kapital forarbetskraft som pagatt under hela perioden. Faktorsubstitutionensforlopp visar pa lang sikt ett nara samband med utveeklingen avpriserna pa produktionsfaktorerna kapital oell arbetskraft. Dettasamband synes vara sadant att en given proeentuell forandring avrelativa faktorpriser motsvaras av en mindre forandring av faktorproportionerna. Vidare tyder vara berakningar pa att den tekniskautveeklingen varit ieke-neutral, i den bemarkelsen att den genomgaende tenderat att aka omfattningen av substitutionen av kapitalfar arbetskraft.

Att substitutionens omfattning inom industrin varit storre underefterkrigstiden an under mellankrigstiden sammanhanger saledesmed en snabbare okning av loner i f6rhallande till kapitalpriserunder den forstnamnda perioden. Var hypotes ar att denna utveekling forstarks av andra tendenser under perioden. For det farstahar vi noterat en sankning av den genomsnittliga aldern pa kapitalbestandet, vilket innebar en utrangering av kapitalfaremal av aldreargangar med lag kapitalintensitet. For det andra finner vi det sannolikt att det under perioden skett ett forvantningsomsiag i riktningmot snabbare lonestegring, vilket bor ha medfort en tendens till attvalja en hagre kapitalintensitet vid nyinstallerade maskiner. Effekten av den okade substitutionen pa investeringskvotens niva har tillen del motverkats av en snabbare teknisk utveekling jamfart mednlellankrigstiden, eftersom effekten harav blir en minskad insats avproduktionsfaktorer for en given produktion.

Under far- oeh mellankrigstiden anser vi oss kunna konstatera ettsamband mellan bostadsbyggandet oeh £arandringen av efterfraganpa bostadsmarknaden, dar den senare framfar alIt bestamts av utveeklingen av befolkning oeh inkomster. Under forkrigstiden utgjorde av alIt att doma variationer i emigrationens omfattning, viadess effekt pa den demografiska komponenten i bostadsefterfragan,en betydande faktor far farklaringen av bostadsbyggandets langsiktiga svangningar. Dessa torde ha £orstarkts av en tendens tillsamvariation mellan de efterfragepaverkande be£olknings- oeh in·

! I

komstvariablerna, vilket skulle kunna forklaras genom att inkomstutvecklingen i Sverige inverkat pa emigrationen. Bostadsinvesteringarnas langsiktiga tillvaxt paverkades enligt var mening aven av inkomsttillvaxten samt av den inrikes omflyttningen fran landsbygdtill stader.

En bidragande orsak till bostadsbyggandets konjunkturstabilitetunder mellankrigstiden kan ha varit avsaknaden av samvariationmellan inkomst- och befolkningsvariablerna under denna period.Vara berakningar tyder pa att befolkningsutvecklingen varit denviktigaste faktorn bakom bostadsefterfragans tillvaxt. Aven inkomsttillvaxten. synes emellertid ha bidragit genom stigande benagenhetatt inneha· Higenhet. Det forhallandet att bostadsbyggandets tillvaxtpa 193o-talet var hog, medan hyresnivan, till skillnad fran vad somvar fallet under bostadsbyggandets ovriga. hogkonjunkturperioder,var fallande, tyder pa att forklaringen till forloppet under dennaperiod inte enbart kan sokas pa efterfragesidan. Aven den fallanderantenivan under mellankrigstiden bar rimligen ha stimulerat bostadsinvesteringarna.

Samfardselns investeringsutveckling avspeglar tillkomsten av nyatransportmedel, dvs. jarnvagar och bilar, under perioden. Bildenav stagnation under mellankrigstiden for samfardselns investeringarmodifieras nagot om man tar hansyn till vagbyggandet. okningenav investeringsverksamheten fran mellantill efterkrigstiden torde,liksom for de varuproducerande naringsgrenarna, kunna aterforaspa en snabbare substitution av kapital for arbetskraft, samnlanhangande med faktorprisutvecklingen.

KAPITEL 2

Sparande och kred-tmarknad

Den historiska utvecklingen

Det inhemska sparandet och kapitalrorelserna

Den totala inhemska bruttoinvesteringsverksamheten motsvaras under en given period av det inhemska bruttosparandet plus eventuellnettokapitalimport (minus kapitalexport). Den inhemska bruttosparkvoten definieras som forhallandet mellan summan av inhemskafasta bruttoinvesteringar, plus bytesbalansens saldo, oeh bruttonationalinkomsten. Differensen mellan investeringar oeh sparande betraktas som nettoupplaning (for det fall att investeringskvoten 6verstiger sparkvoten) respektive nettoinvestering i utlandet.1 Vi skallborja med att visa den relativa betydelsen av inhemskt sparande oehkapitalrorelser for investeringsverksamhetens finansiering.

Det bar papekas att forfarandet att satta kapitalrorelserna i relation till investeringarna for att ange den del av investeringsverksamheten som finansierats genom kapitalimport, inte utan vidarekan tolkas sa att investeringarna skulle ha varit i motsvarandegrad mindre om kapitalimporten inte kommit till stand. Pa aggregerad niva kan kapitalimporten uppfattas som ett bidrag till »finansieringen» inte bara av investeringarna utan av vilket slag av utgiftersom heIst. Avgorande for i vilken utstraekning kapitalimporten kananses ha bidragit till kapitalbildningen ar mojligheten att direktforbinda upplaningen med en viss investeringsverksamhet.2 For densvenska kapitalimporten under forkrigstiden kan man emellertid i

1 Den har och i det fol jande forekommande termen nationalinkomst definierassom lika med bruttonationalprodukter till marknadspris. Det nationalinkomstoch nationalproduktbegrepp som anvants i kallmaterialet innefattar faktorinkomster till utlandet men inte inkomster som tillfaller svenska medborgare franutlandet Ofr Johansson [1967] s. 11 och Statistiska meddelanden V 1967: 8).Bytesbalansens saldo definieras som differensen mellan export och import avvaror och tjanster, exklusive finansinkomster. Posten »kapitalrorelser» konlnlerdarfor att innefatta saval nettofinansinkomster som guld- och valutareservensforandring. Med undantag for ranteutbetalningarna under tiden omkring sekelskiftet har emellertid dessa poster pa langre sikt varit obetydliga.2 l fr Kuznets [1955].

8q

stor utstrackning konstatera forekomsten av ett sadant samband vi alterkommer senare till denna punkt (se s. 95 ff.).

Bytesbalansens saldo var obetydligt saval vid borjan som vid slutetav perioden 1861-1965. Emellertid framgar det av diagram 16 attkapitalrorelserna under mellanliggande delar av perioden varit avbetydligt storre omfattning. Forkrigstiden kannetecknas av ett avsevart inflode av kapital. Trots att siffrorna endast visar nettot avkapitaltransaktionerna torde man kunna saga att nagra kapitalrorelser fran Sverige till utlandet knappast forekommit. Redan fore 1860existerade en, om an jamforelsevis liten, svensk skuldsattning i utlandet.3 Kapitalimporten, som under 1860-talet var av ringa omfattning, steg under pafoljande decennier sa att den under 1880-taletmotsvarade narmare en fjardedel av de totala bruttoinvesteringarna.I genomsnitt oversteg under den kapitalimporterande perioden 1871-1910 investeringskvoten den inhemska sparkvoten med 1,7 procentenheter, vilket innebar att 16 procent av bruttoinvesteringarna under denna period finansierats med upplaning i utlandet. Omfattningen av kapitalimporten visar till sitt absoluta belopp en trendmassig okning fram till 1910.4 I relation till investeringarnas storleksynes emellertid ett maximum ha natts under 188o-talet.

Omedelbart fore forsta varldskriget skedde en snabb overgang frankapitalimport till -export. Un·der perioden 1911-1940 ten·derade sparandet genomgaende att overskrida de inhemska investeringarna.Utflodet av kapital avtog emellertid, relativt till nationalprodukten,under loppet av mellankrigstiden. Kapitalexporten tog sig underkriget uttryck i en inlosning av betydande delar av den utestaendesvenska obligationsskulden i utlandet. Under 1920-talet utgjordesvenska foretags direkta investeringar i utlandet en vasentlig del avkapitalut£lodet.5 Under den kapitalexporterande perioden 19111940 oversteg den inhemska sparkvoten investeringskvoten med igenomsnitt en procentenhet, vilket innebar att kapitalexporten genomsnittligt motsvarade sju procent av det inhemska bruttosparandet. De internationella kapitalrorelserna synes alltsa, i forhallandetill sparande oeh investeringar, ha varit av storre betydelse underforkrigstiden.

Under hela efterkrigstiden har kapitalrorelserna varit underkastade direkta regleringar. Bytesbalansens underskott var under deforsta efterkrigsaren betydande. Detta uppvags emellertid delvis av

3 Se Heckscher [1963], s. 288.• Se Lindahl ffi. fl. [1937], S. 272.5 Se Heckscher [1963], s. 340.

go

Diagram 16. Inhemsk bruttosparkvot och investeringskvot I86I-I965. Fernarsrnedelvarden.

60 7040O-----a...-_~---I----'------'----'

1860 80 1900 20

4

8

24

20

16

Procent28

12

-Investeringskvot

--- Sparkvot

Kalla: Tabell A: I i bilaga A.

exportoverskotten vid borjan av 195o-talet. Efterkrigstiden kannetecknas i sin helhet av en viss kapitalimport. Dessa kapitalrorelserhar dock, i relation till totala investeringar och sparande, varit avobetydlig omfattning.6

Av diagram 16 ar det uppenbart att det inhemska sparandetsandel av totala inkomster uppvisar en stark trendmassig okning under perioden 1861-1965. Sparkvoten steg fran 8 proeent pa 186o-talettill 25 procent 1956-1965. Under forkrigstiden var alltsa, trots denjamforelsevis laga investeringsnivan,det inhemska sparandet otillrackligt, och en icke obetydlig del av den inhemska kapitalbildningen finansierade's genom kapitalimport. Fran 188o-talet fram tillmellankrigstiden vaxte det inhemska sparandet snabbare an investeringarna, eftersom landet under denna tid overgick fran import tillexport av kapital. Over hela perioden 1861-1965 blir emellertidokningen av sparkvot oell investeringskvot i det narmaste lika store

Den inhemska bruttosparkvotens forlopp liknar bruttoinvesteringskvotens i tva· avseenden. For det forsta kan under forkrigstiden

6 Se Ohlsson [1969].

1961-1965. Hushallens andel (inklusive farsakringssparande) har under de senaste tio aren av alIt att dama minskat.8

I tabell 20 har som namnts det personliga farsakringssparandetoverforts fran 'hushallssektorn till finansiella foretag. En jamforelseav de bada tabellerna visar att den ofarandrade sparandeandelenfran borjan pa 1950-talet far samtliga faretag har inneburit en omfardelning inom sektorn. Andelen far finansiella foretag har okat,framst pa grund av akningen av sparandet inom offentliga forsakringsinrattningar, medan andelen for avriga faretag varit fallande.Vidare kan det konstateras att minskningen av hushallsandelen under 1956-1965 kan aterforas till en nedgang av det personliga farsakringssparandet, eftersom andelen for hush~Ulens avriga sparandesnarast synes ha okat.

Under mellanoeh efterkrigstiden har det saledes pa lang siktintraffat en icke obetydlig omfordelning av det totala bruttosparandet, i det att den offentliga sektorns andel kraftigt akat. Attdama av vara siffror synes denna akning framfar alIt ha skett pabekostnad av faretagssparandet, vars andel under efterkrigstiden legat pa en lagre niva an under faregaende period. Xven hushallensandel farefaller dock att ha minskat nagot.

Nagra sakra uppgifter om sparandets fardelning under farkrigstiden kan inte erhallas. Det ar emellertid sannolikt att ·den offentliga sektorns andel under denna period var lagre an under mellankrigstiden. De totala skatteintakterna till stat oeh kommuner, somkan tas som ett matt pa den offentliga sektorns disponibla inkomster,steg fran 9 proeent av nationalinkomsten ar 1913 till 13 procent1924-1929, vilket rimligen bar ha medf6rt en akning aven av sektorns andel av sparandet.9 Vidare kan noteras att den offentligasektorns andel av investeringarna, exklusive offentliga faretag, stegfran 15 procent aren 1911-1915 till aver 20 procent under mellankrigstiden. Eftersom sektorns sparandeunderskott inte synes ha akati motsvarande omfattning maste aven det offentliga sparandet haakat.

8 Osakerheten betraffande sparandets och inkomsternas fordelGing hanfor sigframfor alIt till de principer, enligt vilka residualen mellan. nationalproduktberakningar fran anvandningssidan och fran inkomstsidan skall fordelas som tilllagg till sektorernas inkomster. Pa grund av forandringar pa denna punkt avvikerdata for sparandets fordelning enligt den har anvanda kallan for nationalrakenskaper - Statistiska meddelanden V 1967: 8 - fran motsvarande uppgifter i entidigare (V 1966: 6) och en senare (V 1968: 13) publicerad version. Fordelningensutveckling over tiden blir emellertid i huvudsak densamma." SO U 1936: 18, s. 5.

94

Uppgifterna i foljande avsnitt om kreditmarknaden visar en hoggrad av sjalvfinansiering inom foretagssektorn under mellankrigstiden. Det forefaller troligt att sektorns andel av bruttosparandetunder denna tid var storre an under perioden narmast fore kriget.Vad som har sagts tyder alltsa pa att ·hushallens andel av det totalasparandet sannolikt minskat fran forkrigs- till mellankrigstiden.

Kreditmarknad och finansiering

Forkrigstiden - den institutionella utvecklingen

Vid mitten av 18oo-talet existerade i Sverige ingen inhemsk obligationsmarknad. Affarsbankernas verksamhet grun·dade sig till overvagande delen pa sedelutgivning. Deras utlaning torde ha varit avringa betydelse far naringslivets externa finansiering. Denna varhuvudsakligen baserad pa kreditgivning fran enskilda personer oehforetag i form av reverslan. Naringslivets externa kapitalanskaffningkan alltsa sagas ha farsiggatt i huvudsak utan anlitan·de av »finansiella mellanhander». Farutom affarsbankerna fanns redan underdenna tid sparbanker samt speciella kreditinstitut far finansieringav jordbruksinvesteringar.

Under 186o-talet var kreditefterfragan av alIt att ·doma Hlg. Destora finansieringsbehoven i samband med den darpa faljande investeringsexpansionen inom samtliga sektorer av ekonomin (jfr tabell A: 4 i bilaga A) synes framfor alIt ha kommit fran jarnvagsbyggandet, som bedrevs i saval statlig SOln privat regie Dessa kapitalansprak kunde inte taekas pa den inhemska marknaden utan leddetill en omfattande kapitalimport, huvudsakligen fran England, Tyskland oeh Frankrike. Denna upplaning bestod till stor del av emissioner av statsobligationer. Xven de privata jarnvagsforetagen samtinstituten for jordbrukskrediter upptradde emellertid som lantagarepa de utlandska kapitalmarknaderna. Den i foregaende avsnittnamnda kapitalimporten under farkrigstiden synes endast till ennlindre del ha bestatt av direkta investeringar. Ehuru det ar svartatt erhalla jamfarbara data torde rantenivan i Sverige under ,dennatid genomgaende ha legat hagre an i de kapitalexporterande landerna.

Farkrigstiden utmarks av tva viktiga institutionella forandringarpa kreditmarknaden, namligen expansionen av affarsbankernas kreditgivning oeh tillkomsten av en in·hemsk obligationsmarknad. Denforra sammanhanger med att bankerna overgiek till att basera sin

95

utlaningsrarelse pa inHining frall allmanlleten i stallet for sedelutgivning. Till denna omlaggning torde ha bidragit en mer aktivinlaningspolitik fran bankerna men oeksa att bankinlaningen urlikviditets- oeh sakerhetssynpunkt for spararna erbjod ett alternativsom var averlagset andra plaeeringsmojligheter.1 Det farhallandetatt allmanhetens sparande i stigande omfattning strommade till bankerna medforde att reverslanen fiek en avtagande betydelse for naringslivets finansiering. Affarsbankernas utlaning, uttryekt i proeentav nationalprodukten, visar under farkrigstiden en trendmassig okning, som var speeiellt markant under 18go-talet.2 Ehuru det inte armojligt att fardela kreditgivningen pa typer av lantagare, forefallerdet 'dock sannolikt att industrins andel varit tilltagande.3

Karakteristiskt for den institutionella utveeklingen pa kreditmarknaden under forkrigstiden synes ha varit en okad betydelse for institut med uppgift att formedla kreditstrommar fran sparare tillinvesterare. Detta yttrar sig saval i tillkomsten av nya organ somi expansion av vid borjan av perioden 1861-1915 redan existerandesadana. Affarsbankerna, vars utveekling ovan berorts, ingar i dennagrupp av »finansiella mellanhan'der». Bland ovriga kan namnas sparbankerna, vars rorelse, som byggde pa inHining fran allmanheten,expanderade starkt under perioden. Utlaningen synes ha varit inriktad pa att tillfredsstalla lokala kreditbehov, framfor alIt inomjordbruket.4 For finansieringen av jordbrukets investeringar bildades oeksa hypoteksbanken, ett eentralorgan for de namnda jordbrukskreditinstituten. Dess verksamhet kanneteeknades av ett betydande uppsving under 1870- oeh 1880-talen. Pa fastighetskreditgivningens omrade tillkom inteekningsbolagen samt stadshypotekskassan, den senare dock forst i slutet av perioden.5 De tre sistnamndainstituten finansierade sin kreditgivning genom obligationsemissioner, under periodens tidigare del pa utlandska kapitalmarknader.

Vid sidan av kreditgivningen fyllde affarsbankerna en viktig uppgift genom att medverka vid foretagens emissioner pa den framvaxande inhemska obligationsmarknaden. Utbudet av obligationerkom tran industri- oeh trafikbolag, stat oeh kommuner samt de ovannamnda jordbruks- oeh fastighetskreditinstituten. For farkrigstidenkan nagon fordelning av utestaen·de obligationer pa innehavare inteerhallas. Vid borjan av 1920-talet synes banker oeh forsakringsin-

1 Soderlund [1964], s. 88-93.2 Bergstrom [1969].3 I fr Soderlund [1964], s. 198.4 Sommarin [1942], s. 284.5 Thunholm [1966], s. 144-160.

96

Diagram 17. Jiimforelse av riinteutvecklingen i Sverige) England och Tyskland I870-I9I5.

Procent6

3 .

2

2090 1900 10O--------...L--.........I.o..-_--I-_---'1870 80

- Genomsnittlig avkastning av samtligatillgangar for svenska sparbanker

- -. Avkastning pa tyska obligationer

....... Avkastning pa engelskastatsobligationer

Kalla: Lindahl m. fl. [1937], s. 274.

rattningar ha svarat for omkring en tredjedel av det totala obligationsinnehavet, medan aterstoden fordelade sig pa olika slags fonder samt enskilda personer.6 Den sistnamnda gruppens andel avinnehavet har sannolikt minskat under loppet av mellan- och efterkrigstiden och var vid slutet av perioden obetydlig.7

Som tidigare papekats ar det for forkrigstiden svart att erhallanagot rattvisande matt pa rantelaget. Enligt diagram 17 synes emellertid rantenivan ha uppvisat en fallande trend fram till 18go-talet.Detta kan ses i samband med framvaxten av de forut namnda kreditinstituten, vilka successivt kom att ersatta den tidigare oorganiseradekreditgivningen. Det forefaller rimligt att denna utveckling inneburit en tendens till sankning av rantenivan, eftersom dessa institut,genom sin stallning som f6rbindelselank mellan sparare och investerare, kun·de erbjuda saval battre upplaningsformer som ur sakerhets-

6 Kock [1961J, s. 35.7 l fr Thunhohn [1g66], s. 216.

97

oeh likviditetssynpunkt farmanliga plaeeringsmajligheter. Fran1890-talet synes rantenivan emellertid ~ha stigit fram till forsta varlds

kriget.

Kreditmarknadens struktur under mellan- och efterkrigstiden

Fran 1920-talet ar det majligt att fa en uppfattning om hur fardelningen av den totala kreditvolynlen utveeklats. Kreditmarknadsstrukturen kan studeras mot bakgrunden av det finansieringsbehovsom framkommer sam ett resultat av sektorernas investeringsverksamhet oeh sparande. Det finansiella sparandet, dvs. differensen melIan bruttosparande oeh bruttoinvesteringar inom en sektor, ger ettuttryek for sektorns upplaning fran avriga sektorer, vid negativtfinansiellt sparande, respektive utlaning. Tabell 21 visar en grovsektorfardelning av det finansiella sparandet under mellanoeh efterkrigstiden. Som framgar av tabellen harrar det positiva finansiella sparandet huvudsakligen fran sektorerna ·hushall oeh forsakringsinrattningar, medan de genomgaende negativa vardena foroffentlig sektor, bostader oeh hushall representerar ett upplaningsbehove

Bostadssektorn har genomgaende haft det starsta negativa finansiella sparandet. Sektorns upplaningsbehov har tydligen stigit palang sikt. I synnerhet kan man notera akningarna fran 1920- till193o-talet oeh under efterkrigstiden, vilka sammanhanger med enstark okning av bostadsinvesteringarna, i det senare fallet fran dennedpressning som agde rum i slutet av 1940-talet. Den offentligasektorns sparandeunderskott visade hoga varden pa 1940- oeh 1950talen jamfart med 1960-talet oeh mellankrigstiden. Fran 193o-talet

Tabell 21. Finansiellt sparande i procent av nationalprodukten I924-I965.

1924-1929 1930-1938 1948- 1952 1955-1959 1960-1965

Stat och kommuner -0,2 -0,6 -2,0 - 2,1 -0,4Bostader - 2,1 -3,2 -2,8 -3,4 -4,1Hushall 4,2 2,8 5,9 4,3 4,7Forsakringsinrattningar:

enskilda 2,0 1,5offentliga 0,0 1,8

ovriga fore tag -0,7 0,5 -0,4 - 1,1 -3,7Utlandet - 1,2 0,5 -0,7 0,3 0,2

Anm.: Forsakringssparandet har for de tre forsta perioderna inte kunnat sarredovisas och ingar darfor i hushallssektorn.

Kiillor: SOU 1967: 6, tab. 2: 2, Statistiska meddelanden V 1967: 8. Se aven kommentar till tabell 19 ovan.

Tabell 22. Procentuell fordelning av upplaningen po' kreditmarknaden

I92 4-I 964·

1924-1929 1930- 1938 1948- 1952 1955-1959 1960-1964

Stat oeh kommuner 4 22 29 33 12BosHider 53 97 41 4° 41ovriga Iantagare 23 - 19 30 27 47Summa 100 100 100 100 100

Anm.: For de bada sista perioderna ingar allmanhetens kop av aktier oeh obligationer samt riksbankens kreditgivning i den totala kreditstrommen. Detta tordedoek inte namnvart paverka bilden av utlaningens fordelning. Sektorn ovrigalantagare omfattar hushallen oeh utlandet men den overvagande delen utgorsav foretagens upplaning.

Kiillor: SOU 1960: 16, tab. 8, SOU 1967: 6, tab. 3: 2 oeh 3: 3 samt Bergstrom[1969].

okade sektorns andel av sav~il sparande som investeringar markant,men investeringsexpansionen var storre. Nedgangen av underskottetpa 196o-talet synes i forsta hand bero pa ett okat offentligt sparande.Foretagens finansiella sparande har varierat kraftigt. Pa 193o-taletvar foretagssparandet t. o. m. storre an investeringarna. Fran dennaperiod visar sektorns sparandeunderskott en stigande trend.

Under de senaste tio aren har det tydligen skett en betydandeomfordelning av det negativa finansiella sparandet fran stat oehkommuner till foretagssektorn. Slutligen kan noteras att summan avdet negativa finansiella sparandet inom underskottssektorerna i forhallande till nationalprodukten trendmassigt har okat under perioden. Den givna utveeklingen av sektorernas sparande oeh investeringar synes alltsa ha kravt en standig okning av overforingen avfinansieringsmedel mellan sektorerna.

I stora drag overensstammer utveeklingen av upplaningsstrukturenpa kreditmarknaden med den bild som erhalls genom att studeradet finansiella sparandet. Den offentliga upplaningen var lag under1920-talet for att sedan stiga kraftigt. Bostadssektorn har genomgaende erhallit den storsta andelen av den totala kreditvolymen.I synnerhet under 1930-talet var bostaderna helt dominerande. Mellankrigstiden visar en markant omfordelning av kreditgivningenfran ovriga lantagare, dvs. i huvudsak foretag, till framfor alIt bostader, men aven stat oeh kommuner. Detta sammanhanger medforetagens stigande grad av sjalvfinansiering oeh darav foljandeminskade kreditbehov (varom mera nedan). Denna utveekling synesl1a medfort en stigande brist pa plaeeringsobjekt pa marknaden.

99

Diagram 18. Riinteutvecklingen under mellan- och efterkrigstiden.

Procent7

2

6

5 _ __.

" --,'~-- -"',

4 \\

3

6662585450464238343026

Oa- -.lI..-_--'-__..L.-_----L__--Io-__~ '"""__ ___'

1922.'

Kallor: Kock [1961], Del I, tab. 6 och 22, del II, tab. 52; Sveriges Riksbank 1966 ochSkandinaviska Banken: Allman mdnadsstatistik.

I, - Industrilan -- - Statslan

Harigenom tvingades bankerna att i stigande grad placera sin utlaning i form av bostadskrediter. (Tabell 22.)

Mellankrigstiden kannetecknas av en fallande ranteniva (diagram18). Hartill bidrog rimligen den namnda nedgangen av foretagenskreditefterfragan. En annan faktor som tenderade att sanka rantanval' inflodet av valutor, vilket akade likviditeten i bankerna.8

Den under efterkrigstiden farda penningpolitiken hal' innefattaten styrning av kreditgivningens inriktning till forman for de prioriterade sektorerna staten och bostadsbyggandet. Bostadssektorns andel av den totala upplaningen har under perioden varit oforandrad,vid en lagre niva an under mellankrigstiden. Fran 195o-talet kanman notera en betydande omfardelning av kreditgivningen fran statoch kommuner till sektorn avriga lantagare, dvs. i huvudsak foretagen, val'S utrymme pa kreditmarknaden tidigare varit starkt begransat.

Enligt diagram 18 visar rantenivan en stigande trend under efterkrigstiden. Denna utveckling maste ses mot bakgrunden av farand-

8 Kock [1961], s. 195 H.

100

Tabell 23. Procentuell ji5-rdelning av utlaningen pll kreditm.arhnaden I930

I964·

1930-1938 1948- 1952 1955-1959 1960-1964

Affarsbanker -9 3° 36 33Sparbanker 32 21 23 18Postbanken 20 ]6 ]3 9Jordbrukskassor 5 3 1 4Forsakringsinrattning:1r: 52 3° 27 3G

enskilda 26 15offentliga 21

SUllllna 100 100 100 100

A nm.: Den totala utlaningen i tabellen inkluderar inte riksbankens kreditgivningsamt allmanhetens kop av aktier och obligationer.

Kiillor: SOU 1960: 16, tab. 7, SOU 1967: 6, tab. 3: 2 och 3: 3.

ringarna i den forda penningpolitiken. Denna var under periodensforsta del inriktad pa att stabilisera rantan pa en lag niva. Dennamalsattning kom emellertid att overges under loppet av 1950-talet,samtidigt som penningpolitiken fick en okad betydelse sam stabiliseringspolitiskt mede!.

Betraffande kreditinstitutens andel av den totala utlaningen kanman konstatera en langsiktig nedgang for sparbankerna oeh postbanken under mellan- och efterkrigstiden. Affarsbankerna, vars utestaende krediter under 1930-talet absolut sett minskade, har underefterkrigstiden svarat for en i det narmaste oforandrad andel, omkring en tredjedel, av den totala kreditgivningen. Forsakringsinrattningarnas kreditgivning synes ha gatt tillbaka relativt sett fram till195o-talet men har darefter okat. Man kan konstatera en markantomfordelning fran enskilda till offentliga forsakringsinrattningar,vilket sammanhanger med tillkomsten av allmanna pensionsfonden.(Tabell 23.)

Industrins tinansiering

Under forkrigstidens tidigare del, dvs. perioden 1860-189°, tordeindustrins investeringar endast till en mindre del ha finansieratsgenom upplaning pa kreditmarknaden. Att det egna kapitalet vardominerande sam finansieringskalla kan ses mot bakgrund av attkreditmarknadsinstitutionerna, som tidigare papekats, vid denna tidannu var jamforelsevis outvecklade. Foretagens sjalvfinansiering genom innehallna vinstmedel var under denna forsta period sannoliktav avsevart storre betydelse for industriinvesteringarnas finansiering

10]

an aktieemissionerna.9 Aktiekapitalet var vanligen i sin helhet plaeerat inom en begransad krets av delagare. Forst efter sekelskiftetblev det vanligt med kapitalanskaffning genom emissioner till allmanheten. Nagon overforing av kapital fran den dominerande naringsgrenen, jordbruket, till industrin synes knappast ha forekommit. Daremot spelade de stora handelsforetagen en viktig roll, isynnerhet vid grundandet av nya industriforetag.

Forkrigstidens senare del, perioden 1891-1913, kanneteeknas aven markant okning av lanefinansieringens betydelse. Samtidigtskedde en forandring av formerna for industrikreditgivningen ochsannolikt ocksa en nedgang av den del av vinsterna som kvarhollsi foretagen. Under det tidigare skedet dominerades industriforetagens skuldsattning av reverslan fran enskilda personer och foretag.Denna finansieringsform ersattes successivt av bankkrediter oehframfor alIt av obligationslan.1 De nya formerna for finansieringbor ha erbjudit fordelar for foretagen i form av bland annat lagrerantor. Den overvagande delen av kreditgivningen till industrintorde ha harrort ur inhemska finansieringskallor. Till skillnad franandra typer av obligationer placerades industrins obligationslan endast i mindre omfattning utomlands. Den omfattande svenska kapitalimporten under perioden kan for industrins del sagas ha haften indirekt betydelse, i den man utrymme darigenom beretts forindustriinvesteringarna pa den inhemska kreditmarknaden.

For industriforetagen synes mellankrigstidens utveekling ha medfort en vaxande grad av sjalvfinansiering. En alIt storre del av foretagens bruttokapitalbildning finansierades genom avskrivningarjamte kvarhallande av vinstmedel inom foretagen. Aktieemissionertorde under loppet av mellankrigstiden ha fatt en avtagande betydelse vid finansieringen av den privata industrins investeringar. Under perioden synes foretagssektorn genom emission av aktier tillhushallen ha tillforts ett ganska begransat belopp varav overvagandedelen hanfor sig till 192o-talet.2

Xven obligationsfinansieringen av industriinvesteringarna synesha haft sin storsta betydelse vid mellankrigsperiodens borjan. Under192o-talet forsiggiek en konsolideringsprocess inom industrin. Dennakan ses som en stravan till atergang till laget fore forsta varldskriget,under vilket de kortfristiga skulderna stigit snabbare an de langfristiga. Till en b6rj an tog sig denna process uttryck i betydande

9 Gardlund [1947], s. 59 f.1 Gardlund [1947], s. 154 f.2 Dahmen [1950], s. 334.

102

omplaeeringar av bankskulder till fasta. skulder genom emISSIon avobligationer. Jamsides med den fortgaende okningen av utelopandeindustriobligationer kan konstateras en nedgang av afHirsbanksutlaningen, vilken kan betraktas som en indikator pa den kortfristigauthlningen till foretagssektorn. Fran slutet av 1920-talet kan mannotera en begynnande sjalvfinansiering inom foretagen, om oek iringa omfattning, jamfort med forhallandena under 1930-talet, varvid obligationsemissionernas betydelse minskade.3

Efter nedgangen under depressionen 1931-1933 steg industriinvesteringarna myeket snabbt. Denna kapitalbildning synes ha agtrum helt utan anlitande av externa finansieringsmojligheter. Somovan namnts var aktieemissioner till hushallen helt obetydliga. Isjalva verket var foretagens bruttosparande i form av avskrivningaroeh outdelade vinstmedel sa stort, att det inte endast taekte industrins fasta bruttoinvesteringar utan aven medgav en omfattandeaterbetalning av aktiekapital oeh utestaende Ian. Salunda sjonk beloppet av utelopande industriobligationer fran 1930 till 1938. Foretagens bankskulder forsvann oeh forbyttes i ett nettotillgodohavande.4

Under efterkrigstiden har industriforetagen, i samband med den{arut namnda prioriteringen av kreditgivningen, tidvis varit i detnarmaste helt avstangda fran obligationsmarknaden. Industrins egetbruttosparande har under perioden utgjort den helt dominerandefinansieringskallan. Eftersom jamforbara data saknas ar det svartatt ange nagra exakta matt pa den langsiktiga utveeklingen av sjalvfinansieringsgraden inom industrin. Det forefaller sannolikt attsjalvfinansieringskvoten, dvs. forhallandet mellan foretagens bruttosparande oeh fasta bruttoinvesteringar, var lagre under de forstaefterkrigsaren an under 193o-talet, men att den varit stigande underefterkrigstidens forsta de1.5 Fran 1950-talets slut kan man konstateraen sueeessiv nedgang av industrins sj alvfinansieringsgrad. For efter..krigstiden som :helhet kan nagon trendmassig forandring emellertidinte belaggas.

Nedgangen av sjalvfinansieringskvoten fran aren 1957-1959 motsvaras av en minskning av saval bruttovinster som av bruttosparande,i forhallande till totalintakterna. Under denna period synes nedgangen av det interna sparandet i forhallande till investeringarnatill en del ha kompenserats genom en markant okning av den intill

3 6stlind [1944].4 Se 6stlind [1944] och Kock [1961], del I, s. 184.5 Lindberger [1956], s. 113.

lO~

Tabell 24. Sjiilvfinansieringsg10aden inom bostadssektorn I924-I964.

Period

1924-1929193i~'1938

1948- 1952

1955-19591960-1964

Finansieringsgrad

5°3°5°4535

A nln.: Bostadssektorns bruttosparande definieras som bruttoinvesteringar bo-stader minus sektorns uppH\ning.

Kiillor: SOU 1960: 16 oeh 1967: 6.

dess obetydliga upplaningen pa kapitalmarknaden i form av obligationsemissioner oeh farlagslan. Kven aktiefinansieringens omfattningsynes ha akat under Ig6o-talets farsta ar.6

Bostiider och jordbruk

Bostadssektorn har genomgaende haft en betydligt lagre grad avsjalvfinansiering an industrin. Det ar sannolikt att betydelsen avden externa upplaningen far bostadsbyggandets finansiering pa langsikt stigit, i oeh med framvaxten av institutioner far bostadskreditgivning under farkrigstiden. Man kan konstatera en avtagande gradav spartaekning under mellanoeh efterkrigstiden. Sarskilt utpraglatvar detta forlopp under mellankrigstiden, vilket givetvis sammanI1anger lIled den starka expansionen av bostadsbyggandet. Fran perioden 1948-1952, da bostadsproduktionen i stabiliseringspolitisktsyfte halls Hig, har sj alvfinansieringsgraden suecessivt minskat, vilketinnebar ett akat beroende av tillgangen pa kredit. (Tabell 24.)

Sparbankerna var i synnerhet under mellankrigstiden den ledandekreditgivaren till bostadssektorn. Tillsammans med forsakringsbolagen har de dominerat den direkta bostadskreditgivningen oeh dartillbidragit genom omfattande plaeeringar i av specie11a bostadskreditinstitut emitterade obligationer. Dessa, dvs. stadshypoteksforeningar,bostadskreditforeningar, inteekningsbolag oeh tomtrattskassor, harsvarat far en ungefar oforandrad del av kreditgivningen, medanandelen far banker oeh farsakringsbolag minskat. Fran andra varldskriget har de statliga subventionerade ·bostadslanen okat myeketkraftigt i omfattning. (Tabell 25.)

Bostaderna har under bade mellanoeh efterkrigstiden varit den

6 Eliasson [1967], s. 213 ff.

1°4

1~abell 25. Procentuell fordelning av utestaende kTeditvolym for byggnadsverksamhet och bostadsfinansiering I930 och I965.

SparbankerOvriga bankerSpeciella institut for bostadskrediterForsakringsbolagStatliga lanefonder

1930 1965

36 2323 2223 2916 72 19

Kalla: Thunholm [1966J, tab. 25.

Tabell 26. Procentuell fordelning av utesUlende kreditvolym for jordbruket

I93 0 och I965.

SparbankerSpeciella institut for bostadskrediterAfHirsbanker och forsakringsbolagStatliga lanefonder

1930 1965

4° 2927 5924 99 3

Kalla: Thunholm [1966], tab. 21.

storsta lantagande sektorn pa kreditmarknaden. Kreditmarknadsandelen var emellertid betydligt storre under mellankrigstiden. I synnerhet dominerade bostadsupplaningen helt under I 930-talet.Under efterkrigstiden har sektorns andel av den totala kreditmarknadsupplaningen pa lang sikt varit oforandrad.

.xven for jordbrukets finansiering var sparbankerna under mellankrigstiden den dominerande kreditgivaren. Bankernas betydelse haremellertid minskat, medan utlaningsandelen fran de speciella jordbrukskreditinstituten, framfor alIt jordbrukskassorna, expanderat.For mellankrigstiden kan man, trots okningen av jordbrukets investeringar efter 193o-talets depression, knappast konstatera nagonokad kreditefterfragan. Det at mojligt att stigande inkomster forjordbruksbefolkningen medgav en storre grad av finansiering genomeget sparande. Under efterkrigstidens forsta del torde daremot kreditbehovet ha okat i samband med stigande investeringar oeh enminskning av sparandets andel av jordbrukets totalintakter.7 Franmitten av 1950-talet synes sjalvfinansieringsgraden inom jordbruketemellertid ha varit oforandrad.8 (Tabell 26.)

'1 Kock [1961], del II, s. 185 ff., s. 461 f.8 Kragh [1967], s. 38.

1°5

Sparandets bestamningsfaktorer

Prob lemstiilln ing

Narmast faljande avsnitt skall agnas at en diskussion av vilka faktorer som kan ha legat bakom den langsiktiga utvecklingen av detinhemska bruttosparandet i Sverige under perioden 1861-1965. Huvudpunkten blir harvid att soka farklara den trendmassiga okningenav det totala sparandets andel av nationalinkomsten som agt rumunder perioden, i synnerhet under tiden efter sekelskiftet. Vi skallforst redogara far upplaggningen av analysen och presentera de viktigaste fragestallningarna.

Det totala sparandet utgar summan av sparandet inom olika grupper av inkomsttagare, eller sektorer inom ekonomin. En disaggregering av det inhemska bruttosparandet gar ·det majligt att visai vilken utstrackning sparandet inom skilda sektorer - offentligsektor, hushall och faretag - bidragit till sparkvotens utveckling.Vidare finns det a priori anledning att vanta sig olikheter mellansektorer eller grupper av inkomsttagare betraffande benagenhetenatt spara ur en given inkomst. Detta ger upphov till fragan hur denomfordelning av inkomsterna som kan konstateras Iha agt rum underperioden kan ha paverkat det totala sparandet.

Antag att vi fordelar sparande och inkomster pa sektorer inomekonomin. Vi farutsatter att sparandet inom varje sektor kan uttryckas som en funktion av inkomsten (Yi ) jamte ett antal icke narmare specificerade variabler (Zi). Det totala sparandet blir da

(so)

dar den partiella derivatan av den i:te sparfunktionen med avseende pa Y i representerar sektorns marginella sparbenagenhet. Enfarandring av det totala sparandet kan komma till stand antingengenom en forandring av nationalinkomsten vid oforandrad inkomstfordelning, dvs. en likformig farandring av sektorernas inkomster,genom att sektorernas sparfunktioner farandras, eller genom att engiven nationalinkomst omfardelas mellan sektorer med olika vardenpa den marginella sparbenagenheten. Vi skall i det faljande undersaka i vilken utstrackning den trendmassiga okningen av den inhemska bruttosparkvoten kan vara en effekt av en farskjutning avinkomsternas fardelning till forman for sektorer eller grupper avinkomsttagare med hog marginell sparbenagenhet.

Fardelningen av nationalinkomsten kan betraktas ur olika aspekter. Bland dessa kan namnas far det farsta £ordelningen pa sektorer

106

inom ekonomin, dvs. hushall, foretag oeh offentlig sektor, for detandra den funktionella fardelningen - uppdelningen pa laner oehkapitalinkomster - samt slutligen den vertikala fardelningen avhush~Hlens disponibla inkomster efter storlek. Eftersom den senareendast berar hushallen bar eventuella effekter av en farandrad vertikal fardelning narmast visa sig i en farandring av hushallssparandet,under det att de forstnamnda fordelningarna ger direkt utslag i dettotala sparandet.

Kriteriet pa en far var problemstallning relevant indelning mastevara huruvida det finns klara skillnader mellan dessa grupper ellersektorer med avseende pa storleken av den marginella sparbenagenheten. Det farefaller a priori troligt att alIa tre indelningarna uppfyIler detta krav. Man skulle kunna vanta sig att akningen av sparandet vid ett givet inkomsttillskott for foretag oeh offentligamyndigheter arstarre an far hushall, far kapitalinkomster starre anfar Ianeinkomster samt far hagre inkomsttagare starre an for lagre.Det ar darfar av intresse att studera utveeklingen av samtliga dessafordelningar. Det ar tankbart att det finns ett samband mellan fardelningarna, t. ex. sa att en okad andel for foretagsinkomsterna tenderar att atfaljas av en stigande kapitalinkomstandel oeh en okadojamnhet i den vertikala fordelningen. Darmed ar det inte majligtatt pa nagot enkelt satt addera de olika effekterna.

Utveeklingen av den funktionella inkomstfardelningen finns kartlagd for hela un'dersakningsperioden.9 Daremot kan uppgiften omden vertikala fordelningen av hushallens inkomster samt nationalinkomstens fardelning pa sektorer endast erhallas for mellan- oehefterkrigstiden.1 En bedomning av inkomstomfordelningens eventuella effekter forutsatter oeksa ett antagande om hur sparandet inomolika sektorer paverkas av inkomsterna. Om sparandet inom varjesektor antas vara en linjar funktion av inkomsten, kan den aggregerade sparkvoten skrivas

dar bi beteeknar marginell sparbenagenhet for den i:te sektorn. Arparametrarna bi kanda kan man berakna den del av en akning i denaggregerade sparkvoten som ar en effekt av inkomstomfardelningen.Om det nu kan antas att varje sektors sparande ar approximativt

9 Friden [1964] och Jungenfelt [1966].1 Bentzel [1953], Bergstrom [1967] samt Statistiska meddelanden V 1967: 8.

107

proportionellt mot inkolnsten, forenklas problemet ytterligare. Denaggregerade sparkvoten blir da ett med inkomstandelarna vagt medelvarde av sektorernas sparkvoter. Dess forandring kan uppdelaspa tva komponenter, som motsvarar effekterna av forandringar i debada sistnamnda variablerna. For en numerisk berakning av inkomstomfordelningseffekten fordras tillgang till data for saval sparandets som inkomsternas fordelning. Det ar emellertid endast mojligt att fordela sparandet pa hush~nl, foretag och offentlig sektorunder mellan- och efterkrigstiden. Data for bruttosparandets fordelning pa inkomstslag och inkomstklasser kan inte erhallas. I dessafall kan man alltsa endast utifran vissa hypoteser om storleksordningen av sparbenagenheten inom olika grupper uttala sig om riktningen av effekten.

Enligt ovanstaende resonemang kan den aggregerade sparkvotensfaktiska forandringar under perioden reduceras till effekten av forandringen i tva faktorer, namligen dels i inkomsternas fordelningpa grupper av inkomsttagare eller sektorer inom ekonomin, delsi sektorernas sparkvoter. Detta leder till fragan vilka faktorer sominverkat pa dessa kvoter. Betraffande fordelningen pa hushall, foretag och offentlig sektor galler emellertid att foretagens sparkvot alltid ar lika med ett, eftersom sparandet definitionsmassigt satts likamed disponibla inkomster, dvs. vinsterna exklusive skatter och utdelningar. En analys av den offentliga sektorns sparkvot ligger utomramen for denna undersokning - det offentliga sparandet betraktassom en av den ekonomiska politiken bestamd storhet. Framstallningen kommer darf6r att inriktas pa att soka farklara utvecklingenav hushallens sparkvot.

Teorier for hushallssektorns sparande

Detta avsnitt omfattar en diskussion av nagra alternativa hypoteserfar vilka variabler som .bestammer storleken av det enskilda hushallets sparande. Urvalet ar bestlimt av mojliglleterna att tillamparesultaten pa det tillgangliga empiriska materialet. Avsikten ar namligen att studera i vilken utstrackning den faktiska utvecklingenaverensstammer med de slutsatser om den aggregerade sparkvotensfarlopp over tiden som impliceras av dessa hypoteser.

Den forsta av dessa bygger pa antagandet att det enskilda hushallets sparande i en period besHims enbart av nivan pa dess disponibla inkomster i samma period. Vidare antas att detta sambandar linjart och att sparandet vid laga inkomster antar negativa varden. Under forutsattning att sammansattningen av gruppen hushall

108

samt inkomsternas fardelning inte forandras kan det aggregeradehushallssparandet uttryckas som en funktion av nivan pa de sammanlagda hushallsinkomsterna.

dar konstanten a antas vara negative Den aggregerade marginellasparbenagenheten b kan uppfattas sonl ett vagt medelvarde av benagenheterna far de enskilda hushallen. Denna sparfunktion kanuppfattas som en relation mellan sparande och inkomster, antingentill fasta eller till lapande priser. Den senare tolkningen innebarett antagande om att det reala sparandet ar beroende inte bara avreal inkomst utan aven av prisnivan, och att en prisstegring vidofarandrad realinkomst tenderar att ,hojadet reala sparandet. Detar emellertid svart att med utgangspunkt fran empiriskt materialskilja mellan dessa bada hypoteser. Aven om hushallens reala sparande bestams enbart av realinkomsten kan man, under forutsattning att realinkomst och prisniva tenderar att samvariera underperioden, vanta sig att erhalla ett starkt samband aven for den urdet reala sambandet »harledda» relationen mellan sparande och inkomster till lapande priser.2 Detta medfar att korrelationskoefficientens storlek inte kan anvandas som underlag far att diskrirnineramellan hypoteserna. Det kan aven noteras att man komrner att erhalla en tendens till systematiska avvikelser rnellan skattningar avden marginella sparbenagenheten ur nominella och reala storheter.Under en period med genorngaende prisstegring tenderar beraknadevarden pa den »nominella marginella sparbenagenheten» att blimindre an motsvarande reala storhet.3

Liksom det kan diskuteras om sparande och inkomster spar-

2 l fr Ackley [1961], s. 227.3 Lat (r) och (n) beteckna reala och nominella storheter. Den reala termeruttryckta sparfunktionen kan skrivas

Sr=a+brr. (i)

Det ur (i) harledda sambandet mellan nlotsvarande storheter 16pande prisererhalls genonl att multiplicera med prisnivan p.

Sn =ap+bTn. (ii)

Den ur nominella storheter beraknade rnarginella sparbenagenheten blir

(iii)

Under en period da saval priser som nominella inkomster stiger blir dettauttryck mindre an den »reala» 11larginella sparbenagenheten, b} eftersom a antagits vara mindre an noll. Vid fallande priser och stigande nominella inkomsterblir forhallandet OlTIVant.

109

funktionen bor korrigeras for prisforandringar, kan det havdas attdessa storheter oeksa bar »deflateras» med hansyn till befolkningsutvecklingen. Med ovan namnda antaganden om det enskilda hus,hallets sparfunktion blir forandringen i det aggregerade hushallssparandet vid en given okning av totala inkomster beroende avi vilken utstraekning detta sker genom en okning i antalet husha11eller genom en okning i inkomsten per hushall. Hushallssparandetsandel av totala hushallsinkomster kommer darvid endast att beropa inkomsten per hushall, eller per capita, oeh inte pa befolkningsutvecklingen.

Bortsett fran fragan vilket inkolnstbegrepp som skall anses relevant, leder den namnda hypotesen till att sparandets andel av hushallssektorns sammanlagda inkomster kommer att bli bestamd avinkomstnivan. Den aggregerade sparkvoten kan namligen skrivas

Om inkomsten pa Hing sikt vaxer over tiden kommer aven sparkvoten att uppvisa en stigande trend, eftersom den negativa termena/Yt kommer att falIa.

Den andra av de teorier som skall behandlas bygger pa tva forutsattningar; Fordet forsta antas att det enskilda hushallets sparande,forutom av inkomsten i samma period, aven influeras av inkomsternas forlopp under tidigare perioder. Detta kan speeifieeras sa attsparandet paverkas av forhallandet mellan den lopande inkomsten(Yt ) oell den inkomstniva som uppnatts under narmast foregaendekonjunkturtopp (Yo). Denna tankegang gar ut pa att hushallen stravar efter att sa langt mojligt soka bibehalla en tidigare uppnaddkonsumtionsstandard genom att vid en inkomstminskning reducerasparandet. Samma slag av efterslapning i anpassningen av konsumtionen till en inkomstforandring antas aven galla nar inkomsternastiger.

Den andra forutsattningen avser sambandet m·ellan det enskildahushallets sparande oeh inkomsten i samma period. Har antas atthushallets sparkvot inte paverkas av inkomstens niva utan endastav hushallets plats i inkomstfordelningen. Sa lange denna ar oforandrad tenderar hushallets sparande att variera proportionellt motinkomstnivan.

Liksom i foregaende fall kan man, under forutsattning att inkomstfordelningen oeh sammansattningen av gruppen hushall arkonstant, genom aggregering av de enskilda hushallens sparbenagen-

110

heter erhalla ett samband dar hushallssektorns sparande bestams avden sammanlagda inkomsten i samma period samt av forhallandetmellan denna och hogsta tidigare uppnadda inkomst.

En allman okning av inkomsternas niva, vid oforandrad fardelning,kommer att lamna den aggregerade sparkvoten oforandrad, dvs. sambandet mellan St oeh Yt ar proportionellt. Om man antar en linjarfunktionsform kan den aggregerade sparkvoten skrivas4

(35)

I detta fall foreligger ingen tendens for sparkvoten till trendmassigokning. med stigande inkomstniva. Kvoten kommer att uppvisa cykliska variationer, genom de konjunkturbetingade forandringarna iY t / Yo, kring en niva som bestams av parametrarna a och b samtav inkomstens langsiktiga tillvaxt. De synpunkter som farut redovisats angaende vilket inkomstbegrepp som kan anses relevant araven tillampliga i detta fall.

Pa grundval av de ovan diskuterade hypoteserna kan man alltsaerhalla alternativa samband for bestamning av hushallssektorns sparkvot genom en aggregering av de enskilda hushallens sparbenagenheter. Harvid maste man dock farutsatta att sammansattningen avgruppen hushall jamte inkomstfordelningen ar oforandrad. Det kanemellertid ifragasattas om det vid en langsiktsanalys av sparandet arrimligt att bortse fran forandringar i dessa faktorer, som kan antasutova ett avgorande inflytande pa det sammanlagda sparandet.5 Viskall klargora detta med ett exempel.

Antag att motivet for sparandet ar att uppna en jamn spridningav konsumtionsmojligheterna over livstiden, som for varje individtankes uppdelad i en yrkesverksam period (t 1 ar) oeh en icke yrkesverksam period (t2 ar), under vilken inkomsterna ar noll. For enkelhetens skull antas att varje individ konsumerar hela sin livsinkomstsamt att rantan ar lika med noll. Lat oss dartill forutsatta att individen stravar efter att uppna en konsumtionsniva under den passivaperioden som ar lika hog som genomsnittet av konsumtionen underden yrkesverksamma perioden. Detta kan astadkommas genom att

, I fr Duesenberry [1967].5 Den typ av teorier for hush,lllssektorns sparande for vilken vi narmast skallredogora har behandlats bland annat av Ando & Modigliani [1963], Farrell[1959] och Kuznets [1955].

III

spara en konstant andel, z, lika med t2 / (t1 + t2), av arsinkomsten (Yt)under den yrkesverksamma perioden.

Det sammanlagda sparandet kan uppfattas som nettot av den sysselsatta befolkningens positiva sparande, som ar en konstant andel,ZJ av nationalinkomsten, oeh den passiva befolkningens negativasparande - det senare utgor en given proportion (z/t2) av livsinkomsterna for denna grupp. lett stationart samhalle, dar befolkningens storlek och inkomsten per sysselsatt ar konstanta over tiden,kommer samhallets nettosparande att bli lika med noll. Den aktivagenerationens positiva sparande uppvags da precis av konsumtionenur den passiva generationens ackumulerade formogenhet. 6

am befolkningen vaxer, medan per capita-inkomsten fortfarandeantas konstant, uppkommer emellertid ett positivt nettosparande.Detta innebar namligen, i jamforelse med faregaende fall, en farskjutning av aldersfordelningen, sa att andelen sysselsatta, dvs. dengrupp vars sparande ar positivt, okar.7 Aven for det fall att befolkningen ar konstant, medan inkomsten per sysselsatt vaxer, erhallsett positivt nettosparande. Orsaken hartill ar att livsinkomsternafor de i en given tidpunkt existerande icke-yrkesverksamma individerna, som bestammer gt~uppens ackumulerade farmogenhet och darmed det negativa sparandets storlek, i jamforelse med det stationarafallet kommer att vara mindre i forhallande till nationalinkomsten.

Hushallssektorns sparkvot, dvs. nettosparandet i en period i farhallande till sammanlagda inkomster, kommer att bestammas delsav langden pa den yrkesverksamma respektive icke yrkesverksammaperioden, dels av tillvaxten i befolkningen och inkomst per capita.s

6 Lat W oeh R beteekna antalet sysselsatta respektive ieke yrkesverksamma oehy inkomsten per sysselsatt. Dessa storheter antas vara konstanta over tiden, varfortidsindiceringen forsumnlas. Samhallets nettosparande kan da skrivas

(i)

(ii)

Vid konstant befolkning, vilket har innebar samma antal individer i varje aldersklass, har vi emellertid att

R t2

W=4'Insattning h~rav i foregaende uttryck ger att S blir lika med noll.7 En vaxande befolkning innebar att R / W bUr mindre an t2/ t1 (jfr foregaendenot), vilket nledfor att sparandets positiva komponent blir storre an den negativa.8 Lat N ( vara antalet individer i en aldersgrupp, dar i betecknar aret for intrade i

arbetskraften, oehYt vara inkomsten per sysselsatt i period t. For en i period (tl + tt - I)icke yrkesverksam arsklass blir de totala livsinkomsterna, Ei' lika med Nt ~Yt' dart = i . .. i + t1 - I. For samtliga vid denna tidpunkt existerande icke yrkesverksamma individer blir summa livsinkomster lika med "ZEt , dar i = 0 .. •t2 - I.

Denna grupps konsumtion, dvs. det negativa sparandet, utgor en given proportion,

112

Tabell 27. Hushallssektorns sparkvot. Procent.

Nationalinkomstens tillv3.xt, %IndividemaslivsHingd (t1) ochyrkesverksanarnaperiod (t2)

t1 = 40, t2 = 10

t1 =40 , t2 = 7t1 = 50, t2 == 10

2 3

11,2

7,69,7

4

12,8

9,011,6

5

Det visar sig att sparkvoten kommer att samvariera med nationalinkomstens tillvaxttakt, oberoende av hur denna ar sammansatt avtillvaxt ibefolkning eller av inkomst per capita.9 Som ett rakneexempel har vi i tabell 27 beraknat sparkvotens yarde for alternativavarden pa dess bestamningsfaktorer.

Av tabellen framgar att sparkvoten vid givna varden pa individernas livslangd och yrkesverksamma period stiger med nationalinkomstens tillvaxt, men att effekten av en ytterligare hojning avtillvaxten ar avtagande. Inom vissa granser for tillvaxttakten kanvi emellertid approximativt betrakta sparkvoten som en linjar funktion av tillvaxttakten.

Denna diskussion later sig utvidgas till att omfatta aven andraformer av malsparande, exempelvis for inkop av varaktiga konsumtionsvaror. Det for resonemanget vasentliga at endast att »sparmalets» storlek antas samvariera med individens lopande inkomster.Modellen kan ocksa goras mera realistisk genom att hansyn tas tillen positiv avkastning pa formogenhet.9 Sammanfattningsvis kan sagas att den individuella sparkvoten ur den lopande inkomsten bortendera att bli hogre, ju langre den icke yrkesverksamma periodenar, och ju hogre sparmalet, dvs. efterstravad konsumtionsniva undernamnda period eller inkopen av varaktiga konsumtionsvaror, ar i

z / t2, av livsinkomsterna, dar z, den individuella sparkvoten, som redan namnts ar likamed t2 / (t1 + t2). Det positiva sparandet i perioden (t1 + t2 - I) ar produkten av sparkvoten z, inkomsten per sysselsatty(t1+ t2 - I), och antalet sysselsatta, som ar L Ni , dari = t2 • •• t1 + t2 - I.

Lat den relativa tillvaxten av inkon1sten per sysselsatt vara (ex - I) per ar, och tillvaxten av befolkningen (fJ - I) per are For hushallssektorns sparkvot erhalls cia uttrycket

I - extl I - (exfJ) t2t2

~-~-. I - exfJs = t

1+ t

2- I - fJt1 •

(t1 + t2) (exfJ)t2ah-1 .-I-f3

9 Jfr Farrell [1959].

8 - 694463 L. Lundberg 113

forhallande till livsinkomsten. Kvoten blir Higre, ju langre den aktiva perioden och ju hogre sparandets avkastning ar. l

Vid given individuell sparkvot blir sparkvoten for hushallssektorn storre ju hogre nationalinkomstens tillvaxttakt are Det kannoteras att det ar tillvaxten av nationalinkomsten till lopande priser som ar relevant, under farutsattning att sparandet inte kan placeras sa att dess reala yarde ar sakrat for prisforandringar.2 I dettafall kommer aven en stigande prisniva, vid ofarandrad befolkningoch real inkomst per capita, att ge upphov till samma slag av inkomstomfordelning mellan generationerna som en farandring i debada sistnamnda variablerna, och darmed aven till ett positivt nettosparande.

Innebarden av den narmast diskuterade teorin for sparandets bestamningsfaktorer ar att hushallssektorns sparkvot blir oberoende avinkomsternas niva. Darmed har vi inte heller nagon anledning attvanta oss en trendmassig okning av kvoten over tiden med stigandenationalinkomst. En sadan utveckling erhalls endast for det fall attnationalinkomstens tillvaxttakt pa lang sikt skulle vara tilltagande.

Sparandet under forkrigstiden

Aggregerat sparande och nationalinkomst

Pa grund av olikheter i tillgang pa data ar det vid den empiriskaanalysen av sparandets utveckling lampligt att behandla forkrigstiden skild fran pafoljande perioder. Vi skall darfor narmast studeravilka faktorer som kan forklara den aggregerade sparkvotens farloppunder perioden 1861-1915. Som redan papekats kannetecknadesdenna utveckling av cykliska svangningar kring en stigande trend.Fragan ar i vad man detta kan forklaras som en effekt av forandringar i nationalinkomstens fordelning eller av inkomsternas forloppvid oforandrade sparbenagenheter inom sektorer av ekonomin.

Dr de i foregaende avsnitt diskuterade hypoteserna erholls vissaimplikationer for den langsiktiga utvecklingen av hushallssparandetsandel av inkomsterna. Om dessa ar farenliga med den faktiska utvecklingen skulle vi inte ha nagon anledning att forkasta antagandetom en pa lang sikt oforandrad sparfunktion for hushallssektornunder perioden. Problemet ar att vi under farkrigstiden inte kanfordela sparandet pa sektorer. Man kan da endera tillampa de

1 Goldsmith [1955], s. 16 ff.2 Bentzel [1959].

114

namnda teorierna pa det totala inhemska bruttosparandet, dvs. manbortser fran olikheterna mellan sektorerna med avseende pa sparbenagenheten, eller infara nagon farenklad farutsattning om farloppet for sparandet inom faretag och offentlig sektor som gar detmojligt att i teorin separera dessa komponenter fran hushallssparandet. Ett visst stad for detta summariska farfaringssatt betraffandede bada farstnamnda sektorerna kan majligen inhamtas darav atthushallssparandet under denna tid sannolikt utgjort en mera dominerande del av det-totala sparandet an under senare perioder.

Den farsta av de behandlade hypoteserna innebar att l1ushallssparandet kan uttryckas som en linjar funktion av sektorns disponibla inkomster. Vi skall undersaka om ett motsvarande sambandkan belaggas mellan inhemskt bruttosparande och nationalinkomst.Eftersom det a priori inte kan avgaras vilket inkomstbegrepp somat relevant, har vi beraknat sambandet mellan sparande och inkomster savaJ till lapande priser som deflaterade med en levnadskostnadsindex, i det senare fallet bade for totala oeh percapita-storheter. Resultatet av dessa berakningar pa basis av femarsmedelvarden framgar av nedanstaende, dar tidsindiceringen utbyttsmot b-eteckningarna (n) for nominella, (r) for reala oeh (rc) forper eapita-storheter till fasta priser.

Sn = -81 +0,147 Tn r=0,96 (36)

Sr = -87 + 0,144 Yr r=0,95 (37)

Src == - 2 I + 0, I 53 Yrc r=0,94 (38)

Som man kunnat vanta erhalls ett starkt samband mellan sparande oeh inkomster i alIa tre fallen. Berakningarna ger emellertidinte, vilket redan papekats, nagon grund for att utvalja nagot av detre alternativen som varan;de mest rimligt. Som tidigare namnts kanman vanta sig systematiska avvikelser betraffande skattningarna avden aggregerade marginella sparbenagen,heten. Eftersom prisnivanunder starre delen av perioden varit fallande, tenderar denna koef..fieient att bli storre vid berakningar pa nominella storheter. I analogi harmed bor vardet pa den marginella sparbenagenheten percapita, under en period da befolkningen vaxer, bli starre an denskattning som erhalls ur totalstorheter, vilket har oeksa ar fallet.

Avvikelserna mellan de tre berakningarna ar emellertid obetydliga. Vi kan darfar saga att tillgangliga data tyder pa en marginellsparbenagenhet for hela ekonomin av storleksordningen 15 proeent,

115

oavsett vilket inkomstbegrepp som anvands. Man kan emellertidfraga sig om detta ger nagon ledning for en bedamning av hushallssektorns marginella sparbenagen1het. Om man antar att hushallensandel av sparande och inkomster varit approximativt konstanta under perioden, maste den anforda berakningen innebara en overskattning av hushallens marginella sparbenagenhet.3 Hur mycket lagredenna kan ha varit ar det dock omojligt att uttala sig om.

Det har redan papekats att om sparandet antas vara en linjarfunktion av inkomsten vari ingar en negativ konstant, kommer sparkvoten att stiga pa lang sikt med inkomstnivan. Med ledning av deskattade parametervardena kan man berakna hypotetiska varden pasparkvoten. I diagram 19 kan den verkliga utvecklingen jamfarasmed de varden som erhalls ur ekvation (37) - de kurvor som erhallsur de bada ovriga ekvationerna visar ett likartat forlopp. Det framgar darvid att hypotesen om sparandets beroende av inkomstnivanar forenlig med den trendmassiga okning av sparkvoten som agtrum under farkrigstiden. Daremot kan denna hypotes inte lamnanagon farklaring till ett annat utpraglat fenomen under perioden,namligen sparkvotens cykliska variationer. De ur ovanstaende ekvationer beraknade kvoterna ger ett kontinuerligt stigande forlopputan nagra svangningar. Det ligger darfor nara till hands att provaom nagon alternativ hypotes med avseende pa vilka variabler sombestammer sparkvoten kan ge en battre farklaring till utvecklingen.

I foregaende avsnitt framholls att hushallssektorns sparkvot kommer att influeras av nationalinkomstens tillvaxttakt, forutsatt attmotivet for ·det enskilda hushallet ar ett malsparande, dar sparmalets storlek varierar med inkomstnivan. Om de faktorer som enligtdenna diskussion bestammer den individuella sparkvoten antas konstanta, kan hus'hallens aggregerade sparkvot approximativt betraktassom en linjar funktion av tillvaxttakten. Resonemanget avser emellertid endast hushallssparandet. I den man ovriga sektorers sparande

3 Antag att hushallens sparandeandel (v) oeh inkoll1standel (r) ar konstanta. HushaUssektorns sparfunktion antas vara

vS=a+brT, (i)

dar S ar det totala inhemska sparandet, Y nationalinkomsten oeh b hush~lls

sektorns marginella sparbenagenhet. I ovanstaende berakningar har vi emellertidskattat den »totala» marginella sparbenagenheten

dS brdf= -;; (ii)

som torde vara storre an b, eftersom med all sannolikhet hushAllens inkomstandel (r) ar storre an deras andel av sparandet (v).

116

90 1900 10 1580O--.--....--....I.------II.....-.-----&....----J1860 70

2

4

8

6

10

12

14

Diagram 19. Inhemsk bruttospaTkvot I86I-I9I5.

Procent16

- Verklig sparkvot

--- Sparkvot beraknad ur sambandet:5=7,3+0,81 rn

•••••.• Sparkvot beraknad ur sambandet:5,=-87+0,144 Y,dar "f'n =f6randring av nationalinkomst till

lopande priser .

Y, = nationalinkornst till fasta priserS, = bruttosparande till fasta priser

ar tillrackligt stort for att inte kunna negligeras, kan det vara rimligtatt ta hansyn till majligheten att sparandet inom faretag oeh of£entlig sektor inte paverkas pa samma salt av inkomsterna sam hushallssparandet. En tankbar utvag ur detta problem vore att samen grav approximation anta att foretagssparandet och den offentligasektorns sparande varierar proportionellt mot nationalinkomsten.For faretagssparandet, sam torde lla utgjort den kvantitativt settdominerande komponenten, skulle detta innebara ett antagande omatt faretagssektorns disponibla inkomster utgjort en konstant andelav nationalinkomsten.

Dessa antaganden leder till att den inhemska bruttosparkvoten

117

kan forvantas variera med nationalinkomstens relativa tillvaxt, betecknad Y, enligt uttrycket

St = a+ bY,

dar konstanten (a) antas inkludera faretagens oeh den offentligasektorns sparande. Enligt diskussionen i foregaende avsnitt ar detinkoillsttillvaxten till lapande priser ern) som ar relevant, underforutsattning att sparandet inte antas placerat i tillgangar med konstant realvarde. Ehuru denna forutsattning kan anses rimlig har viaven beraknat sambandet med inkomsttillvaxten till fasta priser(Yr ). For femarsmedelvarden under perioden 1861-1915 erhalls foljande samband:

De hypotetiska vardena for sparkvoten kan beraknas ur ovanstaendeekvationer. Kvotens farlopp ar likartat i bagge fallen. I diagram 19kan den ur ekvation (40) beraknade kvoten jamforas med den faktiska utvecklingen. Harvid kan noteras att den salunda beraknadesparkvoten uppvisar svangningar, vilka tenderar att sammanfallamed det faktiska forloppet. Detta forhallande ger stad at hypotesenatt sparkvotens storlek sammanhanger med inkomsternas tillvaxttakt.

Enligt ekvation (39) har den inhemska bruttosparkvoten, till skillnad fran det fall som tidigare behandlats, ingen tendens att vaxapa Hing sikt med stigande nationalinkomst, eftersom kvoten ar oberoende av inkomstens niva. Man finner emellertid att de ur ekvationerna (40) oeh (4 1) beraknade vardena pa sparkvoten under perioden 1861-1915 visar en stigande trend. Ayen betraffande dentrendmassiga utvecklingen ar saledes de hypoteser om sparandetsbestamningsfaktorer, som ligger under de namnda berakningarna,farenliga med den faktiska utvecklingen. Orsaken till uppkomstenav denna trend ar att inkomsttillvaxten, saval realt som nominellt,i genomsnitt varit hogre under periodens senare del. (Tabell 28.)

Sparandet och den funktionella inkomstfordelningen

Det samband, enligt vilket den inhemska bruttosparkvoten influeras av nationalinkomstens tillvaxt, genererar ett forlopp for sparkvoten som i stort overensstammer med den faktiska utvecklingen.

118

Tabell 28. lnhemsk bruttosparkvot (verkliga och beraknade varden) 1861

191 5.

ArVerkligsparkvot

Sparkvot bediknad ur ekvation

1861-189°1891-1915

8,510,6

8,610,5

8,910,2

Man kan emellertid notera en kraftig avvikelse mellan faktiska ochberaknade varden under den sista perioden, 1911-1915. Den markanta hojning av sparkvoten som agde rum under tioarsperiodennarmast fore forsta varldskriget kan inte farklaras som en effekt avnationalinkomstens tillvaxttakt. lnte heller kan denna uppgang farklaras av akningen i nationalinkomstens niva, i enlighet med denfarut namnda teori dar sparandet antogs vara en funktion av nationalinkomsten (se diagram 19). Detta ger anledning att narmare studera andra faktorer som enligt den foregaende diskussionen kanantas paverka det totala sparandet.

Hittills har vi inte berort fragan hur de forandringar i nationalinkomstens fordelning som agt rum under perioden kan ha inverkatpa sparandet. Av de tidigare namnda inkomstfardelningarna ar detendast den funktionella fordelningen4 som finns kartlagd aven forforkrigstiden. Det ar darfar en,dast majligt att bedama de eventuellaeffekterna av forandringar i inkomstens fardelning pa sektorer ochi den vertikala inkomstfardelningen under mellan- och efterkrigstiden.

Under de forsta artiondena, 1870-1890, synes kapital- och foretagarinkomsternas andel av nationalinkomsten pa lang sikt ha varitoforandrad. Tiden fran sekelskiftet fram till farsta varldskriget kannetecknas daremot av en stigande tren,d. Darefter skedde en snabbnedgang fram till mitten av 1920-talet, och for aterstoden av mellankrigstiden kan nagon trendmassig utveckling knappast urskiljas. Under efterkrigstiden har daremot laneandelen visat en stigande tendens.

Som framgar av diagram 20 kan nagon trendmassig forandringav den funktionella inkomstfardelningen under hela perioden 1870-

4, De data som har anvants avser uppdelningen av nationalinkomsten pa loneroeh ovriga inkomster, dvs. foretagar- oeh kapitalinkomster. Denna samn1anfallerinte helt med fordelningen pa arbets- oeh kapitalinkomster. Den langsiktigautveeklingen av de bada fordelningarna visar daremot en hog grad av overensstammelse. Ifr Jungenfelt [1966], s. 29 ff.

119

Diagram 20. Sparkvoten och den funktionella inkomstfordelningen I86I

I965·

Sparkvotprocent28

24

20

16

12

8

4

Kapitalinkomstandelprocent

60

50

40

30

20'

10

O'--_---I.__-.L...__~--"--------I.----L-.---'----.a...------II-----'---O

1860 70 80 90 1900 10 20 30 40 50 60 65

- Sparkvot (inhemskt bruttosparande i procent av nationalinkomsten)

- -- Kapitalinkomstandel (kapital- och foretagarinkomster (dvs. totala ink9msterminus loner, i procent av hationalinkomsten)

Kiillor: Sparkvot: Tabell A: I i bilaga A.Kapitalinkomstandel: Jungenfelt [1966] oeh Friden [1964].

1960 inte konstateras. Fragan galler darfor narmast huruvida enforandring av lonernas oeh kapitalinkomsternas andelar av nationalinkomsten under nagon del av perioden kan ha bidragit till att okadet totala sparandet. Lat oss anta att den marginella sparbenagenheten for foretagar- oeh kapitalinkomster ar storre an den for loneinkomster samt att dessa storheter ar konstanta. Effekten av en okadandel for foretagar- oeh kapitalinkomster blir da en okning av deninhemska bruttosparkvoten, vars storlek bestams av differensen melIan de nlarginella sparbenagenheterna oeh av inkomstomfordelningens omfattning.5

Den enda period dar den funktionella inkomstomfordelningen un-

5 Lat SL oeh SF beteekna marginell sparkvot for loneinkomster respektive foretagar- oeh kapitalinkomster. De senares andel av nationalinkomsten beteeknas F.Effekten av en given inkomstomfordelning dF pa den inhemska sparkvoten S blir

ds = (sF- sL) dF.

120

der dessa forutsattningar kan ha bidragit till att oka den inhemskasparkvoten ar tiden fran sekelskiftet till forsta varldskriget. Pa grundav omojligheten att berakna marginella sparbenagenheter far olikainkomstslag kan nagon kalkyl av effektens storlek inte erhallas. Detar emellertid rnojligt att havda att omfordelningen kan ha spelat enieke ovasentlig roll for den inhemska sparkvotens okning under perioden. Vi kan motivera detta med ett rakneexempel. Sparkvotensteg fran 10,3 proeent under 1896-1905 till 12,2 proeent 19°6-1915,

samtidigt som loneandelen sjank med 8 proeentenheter. For att inkomstomfordeIningen heIt skulle kunna forklara sparkvotens okningfordras att den marginella sparbenagenheten for loneinkomster skulleunderstiga den for ovriga inkomster med ea 25 proeentenheter. Endifferens av denna storleksordning forefaller inte att vara helt orimlig. Det bar noteras att angivna data avser andelar av bruttonationalinkomsten, inklusive kostnader for avskrivningar, varvid de senareantas inga i inkomster oeh sparande for foretagar- oeh kapitalagargTuppen, medan loneinkomsterna oeh sparandet ur dessa ar nettobegrepp.

I detta sammanhang kan lnan konstatera att den mest betydandelangsiktiga okningen av den inhemska sparkvoten, vilken somnamnts agde rum under mellanoeh efterkrigstiden, daremot intetill nagon del kan forklaras genom en om£ordelning mellan loneroch kapitalinkomster. Under efterkrigstiden bor vi tvartom ha haften effekt i motsatt riktning, eftersom loneinkomsterna, vars marginella sparbenagenhet forutsatts vara lagre, okade sin andel av totalainkomster. Att doma av diagram 20 ar det heller inte rnojligt attforklara sparkvotens eykliska variationer under forkrigstiden som eneffekt av motsvarande svangningar i den funktionella fardelningen,eftersom nagot klart samband mellan utvecklingen av dessa badastorheter inte kan iakttas.

Resultaten av undersokningen av sparandets utveckling under forkrigstiden tyder pa att den inhemska sparkvoten i hog grad paverkatsav nationalinkomstens tillvaxttakt. Hypotesen Oln ett linjart samband ·mellan dessa ba·da variabler synes vara forenlig med huvuddragen i sparkvotens faktiska forlopp under forkrigstiden. Saval decykliska svangningarna som den trendmassiga okningen kan forklaras av forandringar i tillvaxttakten. Denna hypotes byggde pa antagandet att det malsparande som presteras av det enskilda hushallet utgor en konstant proportion av dess lopande inkomster.Hushallssektorns nettosparande kommer da att paverkas av forandringstakten i befolkning, inkomst per capita oeh eventuellt liven

121

prisniva. Dessutom antogs att faretagens oell den offentliga sektornssparande utveeklats proportionellt mot nationalinkomsten. Dessa antaganden synes far farkrigstidens del vara farenliga med den faktiska utveeklingen. Daremot finns det av alIt att doma inte nagonanledning att vidare fasthalla vid hypotesen att den inhemska sparkvoten under denna period skulle ha influerats av nationalinkomstens absoluta niva, eftersom denna inte kan ge nagon forklaring tillde namnda eykliska variationerna. Slutligen har forskjutningen avinkomstfordelningen mellan loner oeh ovriga inkomster sannoliktbidragit till att oka det inhemska sparandet under tiden fran sekelskiftet till farsta varldskriget. Det ar dock inte mojligt att beraknastorleken av denna effekt.

Sparandet under mellan- och efterkrigstiden

Nationalinkomsten som forklaringsvariabel

Vi overgar till att behandla det inhemska sparandet under mellanoeh efterkrigstiden. Man kan da forst stalla £ragan huruvida det armojligt att farklara den inhemska bruttosparkvotens forlopp underhela perioden 1861-1965 huvudsakligen som en effekt av nationalinkomstens utveekling, pa samma satt som for forkrigstiden. Dettaskulle innebara att den uppskattning av sambandet mellan sparkvotoeh inkomstutveekling som kan erhallas ur forkrigstidens data avenvore tillamplig under periodens senare del. De i foregaende avsnittberaknade parametrarna borde da, tillsammans med givna data fornationalinkomsten, generera -ett farlopp for den inhemska sparkvoten under mellanoeh efterkrigstiden, som sammanfaller med denverkliga utveeklingen. Huvudpunkten harvid ar naturligtvis i vadman sparkvotens trendmassiga akning under denna period kan farklaras av nationalinkomstens forlopp.

Det har redan papekats att forkrigstidens data inte ger nagonanledning att anta att sparkvoten skulle bestammas av nationalinkomstens niva. Xven om man bortser fran detta ar emellertidantagandet om en for perioden 1861-1965 oforandrad sparfunktion,som har formen av ett linjart samband mellan inhemskt bruttosparande oeh nationalinkomst, inte hallbart. De tidigare refererade berakningarna ger ett varde pa den marginella sparbenagenheten forhela ekonomin under forkrigstiden pa omkring 15 proeent. Eftersomsparkvoten alltid blir mindre an den marginella sparbenagenheten,ar antagan,det om en oforandrad sparfunktion av denna form inte

122

farenligt med de hoga varden pa sparkvoten som uppnatts underefterkrigstiden.

Man kan darefter undersaka rimligheten av antagandet att deninhemska bruttosparkvoten under perioden 1861-1965 bestamts avnationalinkomstens tillvaxt genom ett linjart samband som pa langsikt varit oforandrat. Om sa vore fallet skulle berakningarna paforkrigstidens data ge en kvantitativ uppskattning av formen fardetta samband. Genom att anvanda parametervardena i ekvationerna (40) oeh (41) tillsammans med data far nationalinkomstenstillvaxt kan man berakna det hypotetiska farlopp for sparkvotensom skulle ha erhallits om funktionen varit oforandrad. Darvidframgar emellertid att hypotesen om ett oforandrat samband mellansparkvot oeh inkomsttillvaxt av namnda typ maste farkastas. Denberaknade utveeklingen avviker fran det faktiska forloppet pa tvapunkter. For det forsta ligger de beraknade kvoterna under helaperioden 1920-1965 pa en betydligt lagre niva an de faktiska. For detandra erhalls visserligen en stigande trend for de beraknade kvoterna, men denna langsiktiga okning ar avsevart mindre an den verkliga. Salunda ger ekvation (40) en akning av den inhemska bruttosparkvoten fran 1920-talet till 196o-talet pa endast tre proeentenheter, medan den verkliga okningen var 11 proeentenheter.

Sparkvotens okning under mellanoeh efterkrigstiden ffiaste saledes overvagande tillskrivas andra orsaker an uppgangen av nationalinkomstens tillvaxttakt. Som namnts ar det for denna period mojligt att fordela det inhemska bruttosparandet pa hushall, foretagoeh offentlig sektor. Dessa data visar emellertid pa en anledningtill att hypotesen om ett for perioden 1861-1965 oforandrat samband mellan inhemsk sparkvot oeh tillvaxttakt inte kan bibehallas.Detta samband byggde som forut papekats pa antagandet att foretagens oeh den offentliga sektorns sparande utgjort en konstant andel av nationalinkomsten. Ehuru detta antagande under farkrigstiden synes vara farenligt med den verkliga utveeklingen, ar sauppenbarligen inte fallet for mellanoeh efterkrigstiden. Av diagram 21 framgar att faretagens oeh den offentliga sektorns sparande, i proeent av nationalinkomsten, pa lang sikt okat fran 10proeent pa 1920-talet till narmare 20 proeent 1961-1965, oeh attdenna akning uppenbarligen varit den viktigaste faktorn bakom deninhemska bruttosparkvotens trendmassiga uppgang under perioden.

Som tidigare papekats finns det anledning att anta att faretagensoeh den offentliga sektorns andel av sparandet var lagre fare 1915an under mellankrigstiden. Detta antagande bygger pa att saval

123

Diagram 21. Utvecklingen av foretagens och den oftentliga sektorns sparande z86I-z96S.

60 65504030

.....................

.............•........

2090 1900 1080

4

8

o'---_--a...__...i--_-.L__~_--I .a....-_......L-__"'--_--a.. _

1860 70

12

24

16

20

Sparande i procent avnationalinkomsten28

- Inhemskt sparande

- - - Foretagssparande plus offentligt sparande

•.•..• Offentligt sparande

foretagens sjalvfinansieringsgrad som den offentliga sektorns inkomstandel synes ha varit hogre under den sistnamnda perioden.Det forefaller darfor sannolikt att sparandet inom dessa bada sektorer aven i forhallande till nationalinkomsten stigit under sammatid. Av diagram 21 framgar att expansionen av det offentliga sparandet lamnat det storsta bidraget till den inllemska sparkvotensokning fran 192o-talet till 1961-1965. Sektorns sparande, uttrycktsom andel av nationalinkomsten, steg namligen under denna periodmed sju procentenheter, under det att motsvarande andel for foretagoch hushall okade med vardera ca tva procentenheter.

Inkomst/ordelningen pa sektorer

I foregaende avsnitt konstaterades att den inhemska bruttosparkvotens trendmassiga okning under mellan- och efterkrigstiden tillstorsta delen kan tillskrivas en uppgang av foretagens och den of-

124

Tabell 29. Procentuell fordelning av disponibla inkomster I924-I965.

PeriodOffentlig

Hush§'ll Foretag sektor

1924-1929 79 8 131931- 1938 74 10 161946-1950 72 8 201951- 1955 6g 11 201956-1960 67 10 231961- 1965 64 11 25

Kiillor: Nationalrakenskaperna. For mellankrigstiden hat foretagens och den offentliga sektoms andelar beraknats med ledning av uppgifter i SOU 1936: 18 samtden forut refererade kalkylen av sektorsparandet. Hush~Ulens andel erhalls somrestpost.

fentliga sektorns sparande i farhallande till nationalinkomsten under perioden. Det ligger da nara till hands att undersoka i vilkenutstraekning de farandringar av nationalinkomstens fardelning pasektorer inom ekonomin som agt rum under denna tid kan bidratill att farklara namnda utveekling. Som redan papekats ar det sannolikt att benagenheten att spara ur ett tillskott till disponibla inkomster ar starre far faretag oeh offentlig sektor an for hushaii.En inkomstomfordelning till forman for de bada farstnamnda sektorerna borde darfar tendera att oka det totala sparandet, vid givnasparbenagenheter, samtidigt som dessa sektorers sparande skulle stigaliven i forhallande till nationalinkomsten.

Siffrorna i tabell 29 avser fardelningen av bruttonationalinkomsten, dvs. inklusive kostnader for avskrivningar. Foretagens disponibla inkomster, sam motsvarar sektorns bruttosparande, ar beraknade inklusive avskrivningar men exklusive skatter oeh utdelningar.Av tabellen framgar att foretagens andel pa lang sikt farefaller attha stigit nagot - det ar emellertid osakert om man kan tala omnagon trendmassig forandring. Det helt dominerande draget i utveeklingen av de disponibla inkomsternas fordelning utgors uppenbarligen av forskjutningen mellan offentlig sektor oeh hushaii.Den offentliga sektorns andel visar under hela perioden fran 1920

talet en starkt stigande trend, vilket motsvaras av en fortgaendenedgang for hushallen.

okningen av den offentliga sektorns inkomstandel avspeglar givetvis den under hela perioden fortgaende okningen av skatterna i relation till nationalinkomsten. Detta forhallande gor sig aven gallandefor utveeklingen av hushallens disponibla inkomster. Av alIt attdoma 11ar hushallssektorns andel av samtliga faktorinkomster inte

125

forandrats namnvart under perioden. Genom en i forhallande tillfaktorinkomsterna stigande beskattning har emellertid hushallensandel av disponibla inkomster sueeessivt sjunkit. Bland de faktorersom paverkat foretagens inkomstandel kan namnas en okning avforetagsbeskattningen, speeiellt under 194o-talet. Detta har emellertid motverkats av sankta vinstutdelningar.6

Den beskrivna utveeklingen tyder pa att den langsiktiga forskjutningen av inkomsternas sektorfordelning fran hushall till foretagoeh offentlig sektor har bidragit till att oka det totala sparandetunder mellanoeh efterkrigstiden. For att berakna storleken avdenna effekt erfordras en uppskattning av sektorernas marginellasparbenagenheter. For foretagssektorn ar denna storhet definitionsmassigt lika med ett. For hushallen oeh den offentliga sektorn antashar att sparandet varierar proportionellt mot nivan pa sektorns disponibla inkomster. For den sistnamnda sektorn torde detta antagande ligga narmast till hands, eftersom det ar svart att motiveravarfor sparandets andel av de offentliga inkomsterna skulle paverkasav inkomstnivan. For hushallssektorn ar det daremot tankbart attden marginella sparbenagenheten kan vara storre an sektorns sparkvot - vi aterkommer till denna synpunkt.

Under detta antagande kan den inhemska sparkvoten betraktassom ett med inkomstandelarna vagt medelvarde av sektorernas sparkvoter. Ett matt pa inkomstomfordelningseffektens betydelse erhaller man genom att berakna den hypotetiska okning av -den inhemska sparkvoten som skulle ha erhallits om sektorernas sparkvotervarit konstanta oeh endast inkomstandelarna forandrats. Det visarsig darvid att denna okning fran 1924-1929 till 1961-1965 skulle hauppgatt till endast tre oeh en halv proeentenhet, medan den inhemska sparkvotens verkliga okning under perioden var over elvaproeentenheter. Storre delen av omfordelningseffekten - ea tva proeentenheter - hanfor sig till okningen av foretagens inkomstandel.Verkningarna pa det totala sparandet av omfordelningen fran hushall till offentlig sektor har saledes varit jamforelsevis obetydlig.

Om man begransar sig till att enbart studera utveeklingen underefterkrigstiden blir inkomstomfordelningens relativa betydelsestorre. Effekten av okningen av foretagens oeh den offentliga sektorns inkomstandelar skulIe, vid oforandrade sparkvoter inom sektorerna, fran 1946-1950 till 1961-1965 ha motsvarat narmare tvatredjedelar av den inhemska sparkvotens faktiska okning. Detta forhallande beror bland annat pa att differensen mellan hushallens oeh

6 Bentzel [1953], s. 54.

126

Tabell 30. Sparkvoter for hushall och offentlig sektor I924-I965. Procentav disponib la inkomster.

Period

1924-1929193 1- 19381946-1950

195 1- 19551956-19601961- 1965

HushallOffentligsektor

152333353436

Kiillor: Tabell loch 29 ovan.

den offentliga sektorns sparkvoter var storre vid barjan av efterkrigstiden an under 1920-talet.

Det ar emellertid, som redan namnts, majligt att uppfatta sambandet mellan 'hushallens aggregerade sparande och nivan pa disponibla hushallsinkomster sasom icke-proportionellt. Under antagande om ett linjart samband mellan dessa storlleter erhaller mani sjalva verket, vilket vi i det faljande skall visa, skattningar avden marginella sparbenagenheten under mellan- och efterkrigstidensom ar betydligt hagre an sektorns sparkvot. Om man tar hansyntill ·detta kommer den beraknade effekten av inkomstomfardelningen under perioden att bli mindre i jamfarelse med den tidigare atergivna kalkylen.

Enligt vad som sagts synes den langsiktiga forandringen av sektorernas inkomstandelar under mellan- och efterkrigstiden ha varit avjamfarelsevis liten betydelse far den inhemska sparkvotens akningunder perioden. Den viktigaste faktorn bakom denna utvecklinghar i stallet bestatt i en genomgaende okning av hushallens ochden offentliga sektorns sparkvoter. Man kan harvid konstatera attden sistnamnda sektorns sparkvot visar den storsta akningen, savalabsolut som relativt. (Tabell 30.)

Den inhemska sparkvoten kan uppfattas som summan av varjesektors sparande i farhallande till nationalinkomsten. Denna storhetkan i sin tur uttryckas som produkten av sektorns sparkvot ochinkomstandel. Som redan namnts har sparandet i farhallande tillnationalinkomsten fran 1920-talet stigit med sju procentenheter farden offentliga sektorn och med vardera tva procentenheter farhushall och faretag. Det offentliga sparandets expansion kan tillovervagande delen aterfaras till en okning av sparandets andel avsektorns inkomster och endast till en mindre del till stigande inkomstandel. Hushallens andel av di,sponibla inkomster har minskat

under perioden. Det faktum att hushallssparandet trots detta okati forhallande till nationalinkomsten, beror pa att den namnda utveeklingen mer an motverkats av en stigande sparkvot.

Hush/llissektorns sparkvot

Foljande avsnitt skall agnas at en undersokning av de faktorer somkan ha paverkat utvecklingen av hushallssektorns sparkvot undermellan- oeh efterkrigstiden. Som tidigare namnts ar det endast damojligt att sarredovisa hushallens inkomster oeh sparande. Xveninom denna period foreligger dock inskrankningar betraffande datatillgang oeh -kvalitet - tillforlitligheten avtar bakat i tiden, oeh formellankrigstiden kan endast genomsnittssiffror for tva delperiodererhallas. Detta begransar givetvis mojligheterna till analyse

Sam framgar av tabell 30 kanneteeknas sparkvotens utveekling aven okning pa lang sikt under perioden, samt av en sannolikt konjunkturbetingad nedgang under mellankrigstiden.7 Fragan ar amdetta forlopp kan forklaras som en effekt av utveeklingen av hushallssektorns disponibla inkomster. Vi har tidigare diskuterat alternativa teorier for vilka variabler som kan tankas inga i det sambandsom bestamnler hushallssektorns sparkvot. Avsikten med foljandeundersokning ar att jamfora de slutsatser om kvotens utveeklingsam kan erhallas ur detta resonemang med det faktiska forloppet.Svagheten i materialet gar att undersokningen maste begransas tillen myeket grov jamforelse.

Om man utgar fran antagandet am ett linjart samband mellansparande oeh inkomst for det enskilda hushallet, blir hushallssektorns sparande, under forutsattning att inkomstfordelningen ar konstant, en linjar funktion enbart av sektorns disponibla inkomster.Nedan redovisas de alternativa skattningar av parametrarna i ·deaggregerade sparfunktioner som erhalls genom att anvanda nominella (n)J reala (r) eller per eapita-storheter till fasta priser (TC). Datafor sparande oeh inkomster avser femarsmedelvarden - for mellankrigstidenmedelvarden for perioderna 1924-1929 oeh 1931-1938.

Sn = - 0,46 +0, 104 Tn r=0,99 (42 )

Sr = - 0,98 +0,128 Tr r =;: 0,99 (43)

Src = - 186 +0,145 Trc r=0,98 (44)

7 Som namnts foreligger avvikelser betraffande data for hushalIens sparande oehinkomster mellan de vid olika tidpunkter publieerade versionerna av nationalrakenskaper for 1950-1965. Tendensen till okning av hushallens sparkvot ar erneIlertid densamma.

128

Man kan. notera betydande avvikelser, mellan de tre ..b·erakning.arnaav den marginella sparbenagenheten. Det har tidigare papekats.. attdenna parameter, skattad ur fastprisdata, under en inflationsperiodtenderar att bli hogre an motsvarande storhet i ett samband mellannominella variabler. En liknande avvikelse mellan berakningar paper capita- respektive totalstorheter uppkommer nar befolkningenvaxer. Att avvikelserna for denna period ar storre an for forkrigstiden - jamfor ekvationerna (36), (37) oeh (38) - kan forklaras medatt bade befolknings- och prisutveckling visat en mera utpraglat stigande trend.

Det ar uppenbart att en aggregerad sparfunktion av ovanstae~de

form maste innebara en trendmassig Bkning av sparkvoten over tidenmed stigande inkomstniva, eftersom funktionen enligt berakningarna innehaller ett negativt intercept. Den 1angsik:~iga. utveeklingenav hushallens sparkvot under mellanoeh efterkrigstide'n ar ur den'nasynpunkt forenlig med antagandet om ett linjart samband mel1.anhushallssektorns sparande och inkomster under perioden. Av d:iagram 22 dar den ur ekvation (44) beraknade sparkvoten kan jam{oras med den faktiska utvecklingen, framgar emellertid att en sparfunktion av denna typ inte kan ge nagon farklaring till kvot~ns

nedgang under mellankrigstiden. Dr samtliga tre ekvationer erh~lls

namligen en for hela perioden kontinuerligt stigande sparkvot.Tidigare har papekats att det enskilda hushcillets sparande i ~'n

period kan antas paverkas aven av inkomsten under tidigare perioder. Med utgangspunkt fran detta antagande"kan man 'genom ag~~-

. -

gering erhalla ett samband mellan hushallssektorns sparkvot oehforhallandet mellan sektorns disponibla inkomste~ i ,sarn~~, (periodoch hogsta tidigare uppnadda, inkomstniva. Detta samb~nq aiitashar vara linjart. I princi1p skul~e clenna hypotes kurin~''''''t~tik~s:"formulerad i saval reala som' nomihella' termer. Det viSar sig erneHer'tidatt ett forsak att for inko'mstvariabeln inf6ra den nominella inkomsten far mellankrigstiden ger orimliga resultat, pa grund av de valdsamma prisfarandringarna i samband med forsta varldskriget. I realatermer erhall~ for: f~mcirsperioder under mellan~" oc~ eft~rkrigstiden8

samba!1det

St=o,86 (~) -o,8ogn=o,77" .-

8-:'~ft~~som' bedikningain~ avser:" flei-~rspe~i~det' represent<:rar .(1' t I~~) .ctt medel~::varde - for' de ensldlci~lren.·-·Fijr'm~llankrigstiden, d~ arsdata -filr -dlsportibel' iIi-'komst saknas, ,har.:i stallet anvants nationalinkomsten till fasta ,priser.: -

9 - 69......63 L. Lundberg 129

Diagram 22. Hushtillssektorns sparkvot under mellan- och efterkrigstiden.

Sparkvotprocent10

9

8

7

6

5

4

3

2

6560504030O------------a.--...r..----"'---""---a.-.._--'-_---'1920

- Verklig sparkvot

- -. Sparkvot beraknad ur ekvationen: Src = -186+0,145}jc

.......» »» » SI=O,86[~]-O,809

» »» » St=2,7+0,77 )in

Enligt ovanstaende relation skulle en langsiktig tillvaxt av hushallssektorns disponibla inkomster till fasta priser pa tre procent-:- dvs. ett varde pa 1,03 for variabeln (Yt/Yo) - innebara att sektorns sparkvot pa lang sikt skulle vara omkring 8 procent..Hushallssparandet kommer i detta fall att pa kort sikt starkt paverkas avkonjunkturmassiga forandringar i variabeln (Yt/Yo). En forandring .av clenna storhet med en procent medfor 'att sparkvoten kommeratt stiga med omkring en procentenhet. Av diagram 22 kan utHisas

Diagram 23. Hushllllssektorns sparkvot I95I-I965.

Sparkvot (SI)resp. 6kning avdisponibelinkomst (}i'n)procent16

14

12

10

8

6

4

;/1·· \ ..: ~

.... \2

64 65626058565452o----..I.--~-------_--..I._--'------.....

1950

- Hushallssektorns sparande (inklusive f6rsakringssparande) i procent av disponibla inkomster

--- Hushallssektorns sparkvot beraknad ur sambandet:sl=5,6+0,55Yn (1953-65)

•.••••• Arlig procentuell 6kning av hushallssektornsdisponibla inkomster till 16pande priser

Kalla: Statistiska meddelanden V 1967: 8.

kan bidra till att belysa de foregaende resultaten. Eftersom kvotenunder senare delen av denna period inte visar nagon klart stigandetrend (se diagram 23), medan inkomsterna daremot okat betydligt,synes det mindre troligt att kvoten pa nagot avgorande satt influeratsav inkomstnivan. Daremot kan man notera ett samband mellan sparkvoten oell inkomstens relativa tillvaxt. Det ar emellerti~ uppenbartatt Koreakonjunkturen, dvs. aren 1950-1952, visar ett fran .den ovriga delen av perioden starkt avvikande monster.9 Om dessa ar ex-

9 Det kan noteras att sparkvoten for perioden 1953-1965 ar positivt korreleradmed den Arliga relativa forandringen av prisnivA och disponibel inkomst, sAvaltill fasta som till lopande priser. For perioden 1951-1965 bUr emellertid spar-

kluderas, erhaller man far sambandet mellan hushallssektorns sparkvot oeh tillvaxten av disponibla inkomster till lapande priseI'relationen

St = 5,6 +0,55 Tn r = 0,68

En jamfarelse med ekvation (46), dar samma relation beraknatsfar femarsmedelvarden far mellanoeh efterkrigstiden, tyder pa atteffekten av en given inkomstfarandring pa hushallssektorns sparkvotskulle ha varit mindre under efterkrigstiden an under mellankrigstiden. Da ekvation (47) beraknats ur 3.rsdata ar parameterskattningarna inte direkt jamfarbara. Det ar emellertid majIigt·· att farklaraen sadan differens i termer av den underliggande teorin. Sambandetmellan sparkvot oeh tillvaxttakt blir i sjalva verket approximativtlinjart endast inom ett begransat variationsomrade far tillvaxttakten. NaT den senare ar hag, vilket varit fallet under efterkrigstiden,kommer effekterna av variationer i tillvaxttakten att bli mindre.

Det aterstar att diskutera tva faktorer som pa langre sikt kanhapaverkat hushal1ssektorns sparande. Den farsta av dessa ar den vertikala inkomstfardelningen. Data som belyser utveeklingen av dennakan endast erhallas fran 1935. Vi har anvant den maximala utjamningsproeenten, dvs. den del av samtliga inkomster som skulle behava averfaras fran haginkomsttagare till laginkomsttagare for attuppna en fullstandig inkomstutjamning, som matt pa inkomstfardelningens ojamnhet.

Tabell 31 tyder pa att det under 194o-talet agt rum en ieke obetydlig utjamning saval av farvarvsinkomster sam av disponibla inkomster. Den maximala utjamningsproeenten f611 far de bada fardelningarna med 7 respektive 9 proeentenheter mellan 1935 oeh1948. Under aterstoden av efterkrigstiden farefaller denna storhetemellertid att ha varit ofarandrad. Nagon fortsatt inkomstutjamning sedan 194o-talet synes saledes inte ha agt rum.

Den namnda utveek1ingen av den vertikala inkomstfardelningenkan tankas ha haft en viss negativ effekt pa hushallssektorns sparkvotunder 194o-talet. Forutsattningen harfar ar naturligtvis att den marginella sparbenagenheten far lagre inkomsttagare verkligen varitklart mindre an den far hagre inkomsttagare. De undersakningarsom utfarts i Sverige av sparandet inom olika inkomstklasser ger

kvotens samband med sAval prisstegring som nominell inkomstokning negativt.Detta beror pa kombinationen av lflg sparkvot och hog inflationstakt underKoreakonjunkturen, i synnerhet 1951.

Tabell 31. Den maximala utjiimningsprocenten for hushllllens foroiirvsinkomster oeh disponibla inkomster I935-I964.

Forvarvs- DisponibelAr inkomst inkomst

1935 41 371940 40 351945 36 321948 34 281951 27 251955 26 241958 26 251964 27 25

Kiillo'r: Bentzel [1953] och Bergstrom [1967].

emellertid inte nagot entydigt svar pa denna fraga.! Under alIafarhallanden torde inkomstomfardelningens effekt dock ha varitganska obetydlig. Den utjamning som indikeras av nedgangen av denmaximala utjamningsprocenten far disponibla inkomster under 1935-1948 innebar attt 9 procent av totala hushallsinkomster overfortsfran inkomsttagare som ligger aver medelinkomsten till sadana somligger under. For att detta skulle sanka hushallssektorns sparkvotmed en procentenhet erfordras att den forra gruppens marginellasparbenagenhet skulle ha varit drygt 10 procentenheter hogre anden senare gruppens. Under tiden fran 1950 kan nagon effekt avinkomstutjamning inte ha skett, eftersom fordelningen som namntssynesha varit oforandrad, i varje fall enligt det matt som har anvants.

Den andra av de namnda faktorerna galler inforandet av den allmanna tjanstepensioneringen 1960. Hushallens sparande kan uppdelas pa personligt forsakringssparande och ovrigt sparande. Detkan darvid konstateras att medan den senare komponenten i forhallande till disponibla inkomster stigit pa lang sikt under perioden1950-1965, har forsakringssparandets andel av inkomsterna minskatsedan 1950-talet.2 Som vi redan sett blev ne.ttoresultatet harav enminskning av hushallens sparkvot, inklusive personligt forsakringssparande, fran 1956-1960 till 1961-1965. Det synes vara rimligt attbetrakta denna utveckling som en effekt av att pensionsreformenminskat hushallens incitament till forsakringssparande.

1 Se Thore [1959], s. 131 f.2 I fr Kragh [1967], kap. 1.

Sammanfattning av sparandets bestamningsfaktorer

Vi skall sammanfattningsvis redogora for de slutsatser som vi anseross kunna dra av den foregaende empiriska analysen av sparandetsutveekling under perioden 1861-1965. For det forsta har vi intefunnit nagot stod for teorin att sparandets andel av inkomsten skulleha influerats av inkomstnivan. Man kan inte belagga nagot sambandvare sig mellan den inhemska bruttosparkvoten oeh nationalinkomstens niva eller mellan hushallssektorns sparkvot oeh nivan pa hushallens disponibla inkomster. Detta leder till att hypotesen om attsparkvotens trendmassiga okning 1861-1965 skulle vara en effekt avden stigande inkomstnivan under samma period kan forkastas.

Daremot synes hypotesen om att hushallssektorns sparkvot pa langsikt bestamts av inkomsternas tillvaxttakt vara forenlig med tillgangliga data. Bakom denna hypotes ligger ett antagande om att detenskilda hushallets sparande utgor ett malsparande, dar sparmaletsstorlek tenderar att variera med dess inkomster. Forandringstakteni befolkning, real inkomst per capita oeh prisniva kommer darforatt paverka sektorns nettosparande. Under forutsattning att sparkvoten ur lopande inkomster for det enskilda hushallet ar konstant,blir hushallssektorns sparkvot en positiv funktion av enbart nationalinkomstens tillvaxt tilllopande priser.

: Fragan i vad man det enskilda hushallets sparkvot under perioden1861-1965 kan antas ha varit oforandrad kan naturligtvis endastbli' foremal for en myeket grov bedomning med utgangspunkt franobserverade tendenser i utveeklingen av kvotens bestamningsfaktorer. A ena sidan har under perioden agt rum en forlangning av denieke yrkesverksamma delen av livstiden, samt en okning av inkopenav varaktiga konsunitionsvaror i forhallande till inkomsterna. Enligt vad som sagts pa s. 113 ff. skulle detta tendera att hoja kvoten.A andra sidan bor rimligen en del av de soeiala reformer som genomforts under periodens lopp, t. ex. pensionslagstiftning oeh sjukforsakring, ha tenderat att minska behovet av ett personligt sparande for motsvarande andamal. Det forhallandet att man av ovananforda faktorer inte kan gora troligt att det enskilda hus'halletssparkvot forandrats i en viss riktning, berattigar inte till slutsatsenatt kvoten under hela perioden varit konstant. Lat oss emellertidanta att sa varit fallet. Detta innebar att vi antar ett under perioden1861-1965 oforandrat samband mellan hushallssektorns sparkvot oehtillvaxten av sektorns.disponibla inkomster.

Man kan jamfora de uppskattningar av sambandet mellan spar-

kvot oeh inkomsttillvaxt i lapande priser som i faregaende avsnittberaknats for olika delar av perioden. Den farsta av dessa visarrelationen mellan inhemsk bruttosparkvot (St) oeh nationalinkomstens tillvaxttakt (Yn) under farkrigstiden. Den andra avser sambandet mellan hushallssektorns sparkvot (sf) oeh tillvaxten av disponibla inkomster (.r~) under mellanoeh efterkrigstiden.

St = 7,3 + 0,81 Tn

sf = 2,7 +0,77 r~.

Antag att faretagens oeh den offentliga sektorns sparande underfarkrigstiden approximativt utgjort en konstant proportion (I) avnationalinkomsten. Detta skulle vara fallet om inkomstandelarnafor dessa sektorer jamte den offentliga sektorns sparkvot varit ofarandrade. For denna period kan da den inhemska bruttosparkvotenskrivas

(50)

dar (yh) ar hushallens andel av disponibla inkomster. Om vi skriverhushallssektorns sparkvot som en linjar funktion av tillvaxten avdisponibla inkomster erhalls

Om sambandet mellan sf oeh y~ antas vara detsamma far farkrigstiden som far mellanoeh efterkrigstiden kan vi uppfatta konstanten 2,7 i ekvation (49) som en skattning av (a), oeh konstanten7,3 i ekvation (48) som en skattning av (f+yha). Under farkrigstiden kan hushallssektorns inkomstandel antas ha varit omkring 80proeent, vilket skulle tyda pa ett varde far faretagens oeh den offentliga sektorns sparande pa omkring fern oeh en halv proeent avnationalinkomsten.

Med utgangspunkt fran denna kalkyl oeh givna data pa den inhemska sparkvoten kan hushallssektorns sparkvot under farkrigstiden beraknas. Detta ger majlighet till en langsiktig jamforelse melIan delar av perioden 1861-1965 av sparkvot oeh inkomsttillvaxti hushallssektorn.

Enligt tabell 32 synes den genomsnittliga nivan pa hushallssektorns sparkvot pa lang sikt ha samvarierat med tillvaxten av sektorns disponibla inkomster under hela perioden 1861-1965. Dettafarhallande synes vara farenligt med hypotesen att det enskilda hus-

Tabell 32. Hushl111ssektorns sparkvot oeh tillviixt av disponibla inkomsterI86I-I965. Procent. Lopande priser.

Period Sparkvot Inkomsttillvaxt

1861-189° 3,6 2,11891-1915 6,1 4,2Mellankrigs-

tiden 4,5 3,41946-1965 8,7 7,3

Anm.: :7)Mellankrigstiden» avser perioderna 1924-1929 oeh 1931-1938. Tillvaxtenav disponibla inkomster antas approximativt vara lika med nationalproduktenstillvaxt.

hallets sparkvot inte farandrats under perioden. Det kan darfor havdas att den trendmassiga okning av hushallssektorns sparkvot somkan konstateras ha agt rum under mellan- och efterkrigstiden, ochsom sannolikt utmarker hela perioden 1861-1965, kan tillskrivaseffekten av en pa Hing sikt tilltagande inkomsttillvaxt.

Vi skall i anslutning till diagram 24 summera var empiriska analys av de faktorer som legat bakom den inhemska bruttosparkvotensutveckling 1861-1965. I diagrammet visar kurvan A sparkvotensverkliga varden. Kurvan B ar konstruerad med utgangspunkt franekvation (50) och ger for 1861-1915 den inhemska sparkvoten somen funktion av nationalinkomstens tillvaxt, beraknad ur ekvation(48). Fran 1920-talet har vi i (50) insatt verkliga varden pa (I),foretagens och den offentliga sektorns sparande i procent av nationalinkomsten, och pa (yh) hushallssektorns andel av disponibla inkomster. Hushallssektorns sparande har far Ig24-1950 beraknats urekvation (49) och far pafoljande period ur ekvation (47).

Sival de cykliska svangningarna .som den trendmassiga okningenav den inhemska sparkvoten under forkrigstiden synes ha sammanhangt med forandringar i inkomstens tillvaxttakt. Var hypotes aratt detta huvudsakligen kommit till stand via variationer i hushallssektorns sparkvot. Ett undantag fran detta ar kvotens uppgang underperioden 1906-1915, vilken atminstone till en del torde kunna tillskrivas akningen av kapital- och foretagarinkomsternas andel underdenna tid.. Den inhemska sparkvotens trendmassiga akning fran tiden foreforsta varldskriget fram till Ig60-talet kan enligt var mening betraktas som en effekt av tre faktorer, namligen en omfordelning av disponibla inkomster mellan sektorer inom ekonomin, en okning avden offentliga s.ektorns sparkvot, samt en stegrad tillvaxttakt for

Diagram 24. Den inhemska sparkvoten I86I-I965.

Sparkvotprocent28

24

20

16

12

8

4

.......: ~ .

.............

...•....•.........,.. '

.'...'.......................................................

60 655040302090 1900 108070

O__--A.__....-_--.-II__-.&-.__"""--_---I.__-L-__"'-_--A.__....a.-~

1860

A - Inhemsk sparkvot, verkliga varden

B - - - Beraknad sparkvot (se texten)

C······· (SF+SO)/Y' dar SF=foretagssparande, So=sparande inom offentlig sektoroch Y= nationalinkomst

0- So/Y

E _._. Beraknat forlopp for So/Y under forutsattning att sektorns sparkvotvarit konstant

hushallssektorns disponibla inkomster i lopande priser. Sparandetinom foretag oeh offentlig sektor har i forh~Ulande till nationalinkomsten pa lang sikt stigit avsevart fran 192o-talet (se diagram24, kurvan C). Det ar tydligt att denn'a utveekling varit den viktigaste faktorn bakom den inhemska sparkvotens okning under perioden. Det kan oeksa havdas att de namn'da sektorernas sparande avenfran forkrigstiden till mellankrigstiden stigit snabbare an nationalinkomsten. l\tIotiveringen hartill aI', 80m tidigare namnts, att denoffentliga sektorns inkomstandel stigit, samt att graden av sjalvfinansiering inom foretagssektorn sannolikt okat under denna tid.

Expansionen av foretagens oeh den offentliga sektorns sparandear ett resultat dels av stigande inkomstandelar for dessa sektorer,isynnerhet for den offentliga sektorn, dels av en stigande sparkvotfor den sistnamnda sektorn. Betydelsen av den senare faktorn £ram-

gar av diagram 24, dar kurvan D, som visar utveeklingen av' detoffentliga sparandet i procent av nationalinkomsten, kan jamforasmed det forlopp sam skulle ha erhallits am sektorns sparkvot varitoforandrad fran 192o-talet (kurvan E).

Vi kan slutligen fran 192o-talet konstatera en akning av 'hushallssparandet i farhallande till nationalinkomsten. Detta ar en nettoeffekt av tva motverkande faktorer, namligen en minskning av sektorns andel av disponibla,' inkomster oeh en akning av sparkvoten.Var hypotes ar att den sistnamnda farandringen sammanhanger meden stigande tillvaxttakt for hushallens disponibla inkomster.

BILAGA A

Tabellbilaga

Tabell A: I. Fasta inhemska bruttoinvesteringar (1) samt inhemskt brutto-sparande (8) i procent av bruttonationalprodukten (y) I86I-I965.

IjY SjY IjYAr lopande priser fasta (1959 ars) priser

1861-65 7,8 7,8 12,266-70 7,1 7,9 12,071-75 11,3 10,9 15,076-80 10,9 9,7 14,581-85 9,7 7,3 12,4

86-90 g,8 7,3 12,891-95 8,4 8,4 11,096-1900 12,4 10,9 14,4

19°1-05 12,5 9,6 14,406-10 11,8 9,7 12,9

11-15 11,7 14,6 12,616-20 12,5 13,3 10,521-25 12,7 13,2 13,226-30 14,0 15,7 15,031-35 14,2 15,0 14,9

36-40 18,0 17,4 17,641-45 18,0 18,0 18,946-5° 20,2 19,0 20,251-55 22,3 22,8 21,256-60 23,7 23,3 23,5

61-65 26,3 26,0 25,8

Kiillor: Johansson [lg67] (for perioden 1861-1945).Nationalrakenskaper 1950-1966. Statistiska meddelanden V 1967: 8.Nationalbokforing for Sverige. Meddelanden frdn konjunkturinstitutet, serie Bnr 27.

140

Tabell A: 2. Prisindex for investeringar och produktion I86I-I965. IndexI959 = IOO.

Jordbruks- Industri-Ar Investeringar BNP produktion produktion

1861-65 14 2266-70 13 2271-75 18 24 2576-80 18 24 24 2381-85 18 23 23 21

86-90 16 21 20 1991-g5 16 21 21 1796-1900 19 22 23 18

19°1-°5 20 23 25 1906-10 22 24 27 22

11-15 25 27 28 2516-20 67 5621-25 47 49 47 4826-30 41 44 41 4°31-35 38 40 3° 32

36-40 45 44 36 3841-45 57 6046-50 64 64 64 6751-55 88 84 9° 9856-60 100 99 98 102

61-65 120 118 114 III

Kiillor: Deflatorer for bruttoinvesteringar oeh nationalprodukt: Johansson [1967]oeh Statistiska 1neddelanden V 1967: 8.Prisindex for industri- oeh jordbruksprodukter: Amark [1921] samt Kommerskol-legii partiprisindices.

Tabell A: 3. Fordelning av bruttoinvesteringar pa nartngsgrenar och po.kapitaltYPJ i procent av totala tasta investeringar I86I-I965.

Naringsgren Kapitaltyp

Bostads- Offent- Investe-Jord- Sam- byg- liga ringar i

Ar bruk Industri fardsel Handel gande tjanster byggnader

1861-65 27 9 18 41 5 5766-70 28 14 19 31 8 5671-75 22 16 22 33 7 5076-80 18 13 18 43 8 6381-85 20 19 13 4° 8 63

86-90 20 19 14 39 8 6491-95 18 19 22 30 11 6496-1900 10 20 17 42 10 65

19°1-°5 9 19 20 35 16 6706-10 10 24 19 3° 16 65

11-15 9 25 19 31 15 6616-20 10 32 17 2 20 15 6221-25 10 21 18 2 25 24 6126-30 9 21 17 2 32 19 5931-35 5 21 13 2 37 22 64

36-40 7 23 14 2 34 20 6041-45 6 24 14 2 28 26 4646-5° 6 3° 16 2 28 18 5251-55 6 27 17 2 22 26 5°56-60 4 26 16 4 22 28 51

61-65 4 29 13 5 22 27 51

Anm.: Jordbruk inkluderar skogsbruk oeh fiske. Till industri fors 'aven hantverkoeh kraftproduktion. Siffroma for offentliga tjanster omfattar vag- oeh gatubyg-gande samt vissa forsvarsutgifter men inte investeringar i offentliga foretag. TillsamHirdsel fors endast investeringar inom foretag vars verksamhet huvudsakligenligger inom detta omrade.

Kiillor: Se tabell A: 1.

Tabell A: 4. Naringsgrenarnas bruttoinvesteringar i procent av bruttonatio-nalprodukten I86I-Ig65'

Bostads- Offent-Jord- Sam- byg- liga Investe-

Ar bruk Industri fardsel Handel gande tjanster ringskvot

1861-65 2,1 0,7 1,4 3,2 0,4 7,866-70 2,0 1,0 1,3 2,2 0,6 7,171-75 2,5 1,8 2,5 3,7 0,8 11,376-80 2,0 1,4 2,0 4,6 0,9 10,981-85 1,9 1,8 1,3 3,9 0,8 9,7

86-9° 2,0 1,9 1,4 3,7 0,8 9,891-95 1,5 1,6 1,8 2,6 0,9 8,496-19°0 1,2 2,5 2,1 0,1 5,3 1,2 12,4

19°1-05 1,1 2,4 2,5 0,.1 4,4 2,0 , 12,506-10 1,2 2,8 2,2 0,1 3,6 1,9 11,8

11-15 1,1 3,0 2,2 0,1 3,5 1,8 11,716-20 1,4 4,1 2,2 0,2 2,6 2,0 12,521-25 1,3 2,7 2,3 0,2 3,2 3,0 12,726-3° 1,3 2,9 2,4 0,3 4,4 2,7 14,0

31-35 0,7 3,0 1,8 0,3 5,3 3,1 14,2

36-4° 1,3 4,1 2,5 0,4 6,1 3,6 18,0

41-45 1,1 4,3 2,5 0,4 5,0 4,7 18,0

46-50 1,2 6,1 3,2 0,4 5,7 3,6 20,2

51-55 1,3 6,0 3,8 0,5 4,9 5,8 22,356-60 1,0 6,2 3,8 0,9 5,2 6,6 23,7

61-65 1,0 7,4 3,3 1,3 5,6 6,9 25,5

Kiillor: Tabell _A: loch A: 3.

143

Tabell A: 5. N iiringsgrenarnas bidrag till bruttonationalprodukten. For-iidlingsviirde i procent av BNP I86I-I965.

Bygg-nads- Bostads-

Jord- verk- Sam- byg- OffentligaAr bruk Industri samhet fardsel Handel gande tjanster

1861-65 37 13 7 2 23 14 466-7° 39 14 5 4 21 13 471-75 39 13 9 4 21 11 376-80 37 12 10 5 21 11 481-85 36 14 7 6 22 11 4

86-9° 33 14 8 6 22 12 591-95 33 18 6 6 23 10 496-19°0 29 21 7 6 23 10 4

19°1-05 26 24 7 7 24 9 406-10 25 28 6 7 22 8 4

11-15 24 28 6 7 23 8 416-20 23 3° 4 8 23 8 421-25 19 28 7 8 24 8 626-3° 15 34 7 9 22 8 531-35 14 31 8 9 22 10 6

36-40 13 37 7 9 21 7 6

41-45 11 39 6 9 21 5 746-50 11 42 7 8 21 4 751-55 11 43 7 8 20 4 756-60 9 44 8 8 19 4 7

61-65 8 49 7 7 18 4 7

Kalla: Aberg [196g].

144

Tabell. A: 6. N iiringsgrenarnas investeringskvoter. Fasta bruttoinvesteringari procent av foriidlingsviirdet I86I-I965. Lopande priser.

Bostads-Sam- byg- Offentliga

Ar Jordbruk Industri Hirdsel Handel gande tjanster

1861-65 5,7 5,4 70 22 1066-70 5,1 7,1 33 17 1571-75 64 13,8 63 34 2776-80 54 11,7 40 41 2381-85 5,3 12,9 22 36 20

86-90 6,1 13,6 23 31 1691-95 4,5 8,9 30 26 2396-1900 4,1 11,9 35 53 3°

19°1-05 4,2 10,0 36 49 5006-10 4,8 10,0 31 45 48

11-15 4,6 10,7 31 44 4516-20 6,1 13,7 28 33 5021-25 6,8 9,6 34 40 5026-30 8,7 8,5 16 1,3 55 5431-35 5,0 9,7 20 1,4 53 52

36-40 10,0 II,} 28 1,8 87 6041-45 10,0 11,0 28 1,9 100 5246-50 11,0 14,5 40 1,9 142 5151-55 11,8 14,0 47 2,5 123 8356- 60 11,1 14,1 47 4,7 130 94

61-65 12,5 15,1 47 7,2 140 99

Kalla: Tabell A: 4 oeh A: 5.

145

Tabell A: 7. Real investeringskvot samt relativ foriindring av produktionsvolym~ kapitalkoefficient och kapitalintensitet I87I-I965.

Proeentuell forandring avInvesterings-kvot i fasta Produktions- Kapita]- Kapital-

Ar priser (%) volym koeffieien t intensitet

Industri

1871-80 16,4 1,9 5,0 5,381-9° 15,5 3,2 2,3 3,691- 19°0 10,3 7,2 - 2,5 0,2

19°1-10 9,7 6,2 - 1,2 1,6

21-3° 9,1 5,1 - 1,2 0,931-4° 8,7 5,7 -1,3 1,846-55 15,4 4,1 1,8 4,256-65 14,2 6,2 -0,6 3,7

Jordbruk

1871-9° 8,0 1,7 -1,0 -0,51891-1915 5,5 1,8 - 1,2 1,11921 -40 6,9 1,1 0,0 1,7

46-65 114 1,9 0,6 5,5

Anln.: Anvanda berakningsmetoder oeh kallor redovisas i texten.

Tabell A: 8. Foriindring av faktorpriser inom industrin I87I-I965·

Arlig proeentuell forandring av

Kapital- LonKapital- inkomst- Kapital-

Ar Lon varupris andel avkastning Kapitalpris

1871-80 2,4 - 1,9 -1,0 -6,0 10,381-9° 1,7 -2,0 -0,3 - 2,6 6,391- 19°0 3,1 1,4 0,9 3,6 - 1,9

19°1-10 2,9 2,0 2,3 3,5 - 2,6

21-3° - 1,6 -2,4 - 1,2 0,0 0,831-40 1,1 - 1,0 -0,9 °4 1,746-55 8,3 4,4 0,0 - 1,8 5,756- 65 7,2 2,6 -0,2 0,4 4,2

Kiillor: Lon: genomsnittlig timlon, industriarbetare. Bagge, m. f1. [1933], tab. 1,Holmberg [1963] oeh Statistisk arsbok.Kapitalvarupris: Amark [1921], tabell 5, Komlnerskollegii index for metallvarorsamt Statistisk arsbok} index for maskiner oeh transportmaterial.Kapitalinkomstandel: Jungenfelt [1966] oeh Friden [1964].

TabellA~ g.Bostadsbyggandet 'och dess bestiimningsfaktorer I86I-I94°.

Bostads- okning avinvesteringar okning av national-brutto. 1913 antalet produktenars priser gifta man till fasta Ranta

Ar milj. kr. 10oo-tal priser milj. kr. %

1861-65 40 44 16 5,766-70 31 -5 11 5,171-75 56 39 60 5,776-80 7° 38 27 5,881-85 63 23 24 5,7

86-90 62 16 3° 5,191-95 47 12 48 4,896-1900 III 32 89 4,6

19°1-05 1°4 23 66 5,006-10 93 38 114 5,3

11-15 119 32 120 5,121-25 96 52 1 ,5,226-3° 151 65 252 ,5,131-35 1,5,5 9° 21 3,936-40 229 137 334 3,0

Kiillor: Bostadsinvesteringar oeb okning av nationalprodukten: Johansson [1967].6kning av antalet gifta man: 80S Folkrakningen 1930 oeb SOS Historisk statistik for Sverige I.Ranta: Lindahl m. fl. [1937] oeb Koek [lg611 del I.

147

Tabell A: 10. Inhemska fasta bruttoirivesteringcl"!' i pr'ocent av bruttonatio·nalprodukten I86I-I965. Arliga varden. Lopande priser.

Ar % Ar % Ar %

1861 6,3 19°1 11,6 41 15,762 9,0 02 11,6 42 18,463 7,7 °3 12,9 43 19,464 9,1 °4 134 44 19,665 6,7 °5 12,9 45 16,7

66 9,2 06 13,2 46 20,367 7,2 °7 13,4 47 22,268 4,4 08 114 48 19,569 8,0 °9 10,2 49 18,7

7° 7,0 10 10,9 5° 20,6

71 7~2 11 11,6 51 20,372 8,7 12 11,6 52 21,373 12,0 13 12,3 53 23,274 13,4 14 12,8 54 23,875 13,7 15 10,6 55 22,7

76 11,8 16 10,7 56 22,777 12,0 17 12,3 57 22,778 11,3 18 12,1 58 23,779 9,9 19 13,0 59 24,480 9,4 20 13,2 60 24,8

81 9,7 21 12,3 61 24,982 9,0 22 12,2 62 25,583 9,5 23 12,8 63 25,884 10,7 24 13,1 64 25,985 9,9 25 13,0 65 25,7

86 11,2 26 12,987 8,2 27 12,788 9,5 28 14,089 10,0 29 14,1go 9,9 3° 16,0

91 7,6 31 15,192 8,0 32 12,893 7,3 33 12,294 8,1 34 14,095 10,8 35 16,5

96 10,0 36 16,897 11,9 37 17,598 12,5 38 19,099 13,6 39 19,9

1900 13,3 4° 16,9

Kiillor: Johansson [1967], Statistiska nteddelanden V 1967: 8 samt Meddelandenfran konjunkturinstitutet serie B nr 27.

Tabell A: 11. Bostadsbyggande {asta (IgI3 tirs) priser I86I-Ig65' Arligavarden.

Ar Milj. kr. Ar Milj. kr. Ar Milj. kr.

1861 32 19°1 93 41 10062 36 02 75 42 19763 47 °3 107 43 23264 46 °4 117 44 272

65 36 05 125 45 328

66 3° 06 128 46 38267 34 °7 III 47 41768 25 08 77 48 27869 29 °9 6g 49 2997° 37 10 81 5° 33 1

71 16 11 110 51 3°472 47 12 133 52 3°273 75 13 138 53 35474 63 14 126 54 4°275 77 15 86 55 415

76 67 16 92 56 44°77 75 17 96 57 44578 75 18 73 58 48079 60 19 73 59 5°580 75 20 74 60 49°81 7° 21 59 61 53082 49 22 67 62 58083 60 23 1°4 63 62084 73 24 120 64 700

85 61 25 130 65 73°86 7° 26 13487 45 27 13688 59 28 14789 65 29 1489° 71 30 192

91 34 31 15 1

92 46 32 13793 28 33 12294 35 34 15295 92 35 216

96 9° 36 23697 118 37 23898 116 38 26299 121 39 297

19°0 108 40 111

Kiillor: Johansson [1967] samt Statistiska meddelanden V 1967: 8.

149

" .. _..

:Tabbll A: 12.' lnvesteringskvoter till fasta (I959 ais) priser for jordbruk ochindustri z86I-Z96S' Procent.

Ar Jordbruk Incfus'tri

1861-65 8,9' 8,5"66-70 8,.6" 12,071-75 8,9 17,876-80 7,~ 15,081-85 6,8- 15,1

86-9° 7,~ 16,0"91-95 5,9 9,496-1900 5,0- 11,3

19°1-°5 5,3 9,506-10 5,9 10,0

11-15 5,2 10,716-20 5,'~ 10,621-25 6,8 9,826-30 8,7 8431-35 4,0 8,1

36-40 8,0 9,341-45 10,5 11,6

46-5° 11,0 15,351-55 12,0 15,556-60 10,9 14,4

61-65 11,8 14,0

1"5°

Litteratur

Ackley, 'G., 1961, Macroeconomic Theory} New York.Allen, R., 1962, Mathematical Analysis for Economists} London.Anderson, P., 1961, The Apparent Decline in Capital-Output Ratios, The

'Quarterly Journal of Economics} Vol. LXXV (november 19~1). ,Ando, A. & Modigliani, F., 1963, The Life' Cycle Hypothesis of Saving:

Aggregate Implications and Tests; The American Economic Review,Vol. LIII (mars 1963).

Arrow, K., Chenery, H., Minhas, B. & Solow, R., 1961, Capital-LaborSubstitution and Economic Efficiency, The Review of Economics andStatistics} Vol. XLIII (augusti 1961).

Bagge, G., Lundberg, E. & Svennilson, I., 1933, Wages in Sweden I860I930, Stockholm.

Bentzel, R., 1953, Inkomstfordelningen i Sverige} Industriens Utrednings-institut, Uppsala.1956, Om aggregation av produktionsfunktioner, i 25 Economic Essaysin Honour of Erik Lindahl, Stockholm.1957, Den privata konsumtionen i Sverige I93I-I965} Industriens Utredningsinstitut, Uppsala.

- 1959, Nagra synpunkter pa sparandets dynaniik, i Festskrift tilliignadHalvar Sundberg, Uppsala.

Bentzel, R. & Johansson, 0., 1959, Om homogenitet i produktionsfunktioner, Ekonomisk Tidskrift, argo LXI (september 1959).

Bentzel, R. & Beckeman, J., 1966, Framtidsperspektiv for svensk industriI965-I980, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm.

Bergstrom, V., 1967, Inkomstfordelningen under efterkrigstiden, i ValstandsklYftor och standardhojning, Stockholm.

- 1969, Den ekonomiska politiken' i Sverige och dess verkningar,' Indu·striens Utredningsinstitut, Uppsala.

Clemhout, S., 1968, The Class of Homothetic IsoquantProduction Functions, The Review of Economic Studies, Vol. XXXV (januari 1968).

Dahmen, E., 1950, Svensk industriell foretagarverksamhet, Industriens Utredningsinsti tut, Uppsala.

David, P. & van de Klundert,- T., 1965. Biased Efficiency Growth andCapital-Labor Substitution in the U.S. 1899-1960, The American Economic Review, Vol. LV (juni 1965).

Derksen, J., 1940, Long Cycles in Residental Building, Econometrica, Vol.8 (april 1940).-

Drymes, P. & Kurz, M., 1964, Technology and Scale in Electricity Generation, Econometrica, Vol. 32 (juli 1964).

Duesenberry, J., 1967, Income-Consumption Relationships and Their Implications, i Readings in Macroeconomics (ed. Mueller), New York.

Eliasson, G., 1967, Industrifinansieringen perioden I95o-I970, IndustriensUtredningsinstitut, Stockholm.

Englund, K., 1956, Forsok till uppskattning av Sveriges nationalfonnogenhet omkring ar 1952, Statistisk Tidskrift, argo 5 (oktober 1956).

Farrell, M., 1959, The New Theories of the Consumption Function, TheEconomic Journal, Vol. LXIX (december 1959).

Friden, L., 1964, Inkom'stfordelningen under efterkrigstiden, IndustriensU tredningsinstitut, Uppsala.

Goldsmith, R., 1958, Financial Intermediaries in the American EconomySince I900, Princeton.

- 1965, A Study of Saving in the United States, Princeton.Gordon, R., 1961, Differential Changes in the Prices of Consumers' Capital

Goods, The American Economic Review, Vol. LI (december 1961).Gardlund, T., 1947, Svensk industrifinansiering under genombrottsskedet

I830-I9I3, Stockholm.Hahn, F. & Matthews, R., 1966, The Theory of Economic Growth, i Sur-

veys of Economic Theory, Vol. II. London.Heckscher, E., 1963, Svenskt arbete och liv} Stockholm.Henderson, J. & Quandt, R., 1958, Microeconomic Theory, New York.Hickman, B., 1965, Investment Demand & U.S. Economic Growth, Wash-

ington.Holmberg, P., 1963, Arbete och loner i Sverige, Stockholm.Hook, E., 1962, Den offentliga sektorns expansion, Industriens Utrednings

institut, Uppsala.Johansson, B. & Borgnas, L., 1968, Bostiider och boendeforhallanden i Sve

rige I945~I960, Industriens Utredningsinstitut, Lund.Johansson, 0., 1967, The Gross Domestic Product of Sweden and its Com

position I86I-I955, Uppsala.Jorgenson, D., 1963, Capital Theory and Investment Behaviour. The Ame

rican Economic Review, Vol. LIII (maj 1963).- 1967, The Theory of Investment Behaviour, i Determinants of Invest

ment Behaviour (ed. Ferber), New York.jungenfelt, K., 1966, Loneandelen och den ekonomiska utvecklingen" In

dustriens U tredningsinstitut, Uppsala.Kendrick, J. & Sato, R., 1963, Factor Prices, Productivity and Economic

Growth, The American Economic Review, Vol. LIII (december 1963).Kock, K., 1961, Kreditmarknad och riintepolitik I924-I958, del loch II,

Uppsala.Kragh, B., 1964, Konjunkturbedomning, Stockholm.- 1967, Finansiella langtidsperspektiv (SOU 1967: 6), Stockholm.Kuznets, S., 1955, International Differences in Capital Formation and Fi

nancing, i Capital Formation and Economic Growth, Princeton.Lindahl, E., Dahlgren, E. & Kock, K., 1937, National Income of Sweden

I86I~I930" Stockholm.Lindahl, 0., 1956, Some Results of an Investigation of the Gross Domestic

Product of Sweden 1861-1951, i 25 Economic Essays in Honour of ErikLindahl, Stockholm.

Lindberger, L., 1956, Investeringsverksamhet och sparande, (SOU 1956: 10),Stockholm.

Lundberg, E., 1958, Konjunkturer och ekonomisk politik, Stockholm.- 1961, Produktivitet och riintabilitetJ Stockholm.

Myrdal, G., 1933, The Cost of Living in Sweden I830-I930~ Stockholm.Minhas, B., 1963, An International Comparison of Factor Costs and Factor

Use, Amsterdam.Ohlin, B., 1941, Kapitalmarknad och riintepolitik~ Stockholm.Ohlsson, L., 1969, Utrikeshandeln och den ekonomiska tillviixten i Sverige

1871-1966~ Industriens Utredningsinstitut, Uppsala.Petri, C. W., 1952, Svenskt transportviisende, Industriens Utredningsinsti

tut, Uppsala.Resek, R., 1963, Neutrality of Technical Progress, The Review of Econo

mics and Statistics, Vol. XLV (februari 1963).Salaj, B., 1968, Bostadsproduktionens prisutveckling, Industriens Utred-

ningsinstitut, Uppsala.Salter, W., 1960, Productivity and Technical Change, Cambridge.Sommarin, E., 1942, Vart sparbanksviisen 1834-1892, Lund.Svennilson, I., 1939, Strukturella inslag i de senare arens ekonomiska ut

veckling. Medd. fran konjunkturinstitutet, sere B: 1.

Soderlund, E., 1964, Skandinaviska banken i det svenska bankviisendetshistoria 1864-1914, Stockholm.

Thomas, D., 1941, Social and Economic Aspects of Swedish PopulationMovements 1750-1933, New York.

Thore, S., 1959, Hushallens sparande ar 1955. Medd. fran konjunkturinstitutet, sere B: 26, Stockholm.

Thunholm, L., 1966, Svenskt kreditviisen, Stockholm.Tinbergen, J., 1,939, A Method and its Application to Investment Activity,

Geneve.Wilkinson, M., 1967, Evidence of Long Swings in the Growth of Swedish

Population and Related Economic Variables, 1860-1965. The Journalof Economic History (1967: 1). .

Aberg, Y., 1'969, Produktion och produktivitet i Sverige 1861-1965, Industriens Utredningsinstitut, Uppsala..

Amark, K., 1921, En svensk prisindex for aren 1860-1913, KommersiellaMeddelanden.

.6stlind, A., 1944, Industriens finansiering 1924-1941, Ekonomisk Revy,argo 1 (januari 1'944).

Statens offentliga utredningar (SOU)

1936: 18 Undersokningar rorandet det samlade skattetryeket i Sverige oehutlandet.

1945: 63 Slutbetankande avgivet av bostadssociala utredningen.1953: 6 Betankande angaende generella metoder· och fysiska kontroller

inom investering'spolitiken.1960: 16 Banklikviditet och kreditprioritering.196'1: 42 Mal och medel i stabiliseringspolitiken.1966: 69 Trafikutveckling och trafikinvesteringar.

Offentlig statistik. Arsbocker

SOS IndustriKommersiella meddelandenStatistisk arsbok

153

Kommunernas finanserRiksbankens arsbokSkandinaviska banken: allman manadsstatistik

ovrigtStatistiska meddelanden V 1967: 8. Nationalrakenskaper.Meddelanden fran konjunkturinstitutet, serie B nr 13.Meddelanden fran konjunkturinstitutet, serie B nr 27- Nationalbokforingfor Sverige.SOS Historisk statistik for Sverige. I: Befolkning. Stockholm 1955.SOS Folkrakningen 1930.

1·54

Utgivna publlkatio:ner*

Utredningar

KapitalbUdniAgen, j Sverige 1861-1965. L. Lundberg.(1969) 154 s.. 20: -.

De,n ekonomiska Jlolitiken i Sverige ooh dess verkningar.V. Bergstrom. (1969) 151 s. 20:-.

Utrikeshandeln och den ekonomiska tilJvibtten i Sverige I

1871-1966. L. Ohlsson__ {.1969) 151 s.20:-.J-ordbruksnaang·ens ekonomi. Q. Gulbrandsen och A. Lindbeck. (1969) 280 s~ 40:-it

Bostadsefterfr6g'ans bestamningsfaktorer. G. Eriksson ochG. D·u Ri,et~ (1969) 176 s. 25:-.

Produktion o'ch produktivit.et i Sveri,g.e 1'861-1965.Y. Aberg. (1969) 124 s. 20:--.

The credit market, investment pfanning and monet8l¥ policy-an econometrJ.o study of manufacturing industries.G. EUasson. (1968) 111 s. 18:-.

BQlagsbeskattning ooh ka:p.itelko·stnader. L. Mtitan. (1968)245 S" 40:-.

l~ngtidstJtrednln.gensindustriprognos for 1970.Ehgranskning ooh revidering. J. Ekstr6m. (1 Sl6B) 66 s. 12:-.

Bostadsp·roduktionens prisutveolding. B. Setal. (1968)196 s. 30:-.

G.odstransporternas wtveckling, i Sveri=gG 19:50-66 medutbfick mot 1980. L. Kritz. (1968) 75 s. 16:-.8o$tad~r och boendeforhiUandeni Sverige 1945-1960.B. J.ohansson och L. BOTgnas. (19,68) 201 s.. 16: ..........

Kredi~marknaden ocfl industrins, ihvesteringar. G. Eliasson.(19·67) 2S4 s. 4{):-.

TV-agandets utveck.Ung i Sverige 1956-6'5. G. Tornqvist.(19'67) 236 s. 40:-.

Resekonsumtionen '195Q;-19'75. G.Endredi. (1967)122 s. 30:-. '. J

Industrins finansiering 1955-62. B.-G.• Lowe:ntha;l. (19.66)173 s. 30:-.

Framttdsperspektiv for svens~ Industri 1965-1.980..R.. Bentzel oen J. Beckeman. (1966) 1:84 s. 20:-.

Sm'tryck18,69

46. The Diffu.sion of N'ew Technology. A Study of ten I

processes lA nine industries. 44 s. 8~-.45. Produktionssamba:nden oeh vinstutveckJingen i s·Yensk

skogsindustri. Y. Aberg. 7 5.4: -.

196744. Concentration and Structural Adjustmen.t in SwediSh

Industry durirlg the Postwar Period.. B. Ryden.9s.·4:-.

43.. Probl'emer i m·arkedsekoflomisk fOfskning~ J. SkAr.23 SA 4:-.

42. Studler l ffAnvaro frAn arbetet. B. 01:sson.158 s. 25: -.141. B.ekladnadskonsu.mtiQuen. Ny ana:tys oeD pro.goes for!

1975. J. Ekstrom och S. Lundberg. 138 s. 25~-.

• En fullstindig f6rtee:kning kart Brhallas p.1 begiJran,

I distribution: Almqvist & Wiksell Stockholm

Pris 20:-

1969 Lundberg - Kapitalbildningen i Sverige 1861-1965

Documents

Transcript of 1969 Lundberg - Kapitalbildningen i Sverige 1861-1965