Grundidé inom logisk (denotationell) semantik
Språkets primära och grundläggande funktion är att uttrycka propositioner (om världen) som kan vara antingen sanna eller falska. Alltså:
• En sats betydelse är dess sanningsvilkor (“truth-conditions”): villkoren (som världen måste uppfylla) för att S ska vara sann.
• En talare vet vad S betyder om han/hon kan dess sanningsvilkor - och därmed kunna i princip avgöra dess sanningsvärde.
• Ords betydelse är dess bidrag till satsens sanningsvillkor (”kontextprincipen”)
Denotationell semantik
sense Sinn (Frege)
intension (Carnap)intension: F(uttryck) = extension
denotationsymbol extensionuttryck denotatum
reference Bedeutung (Frege)extension (Carnap)
Semantiska relationer mellan satser med hjälp av sanningsbegreppet
• P medför (“entails”) Q, Q följer logiskt från P = Det är alltid fallet att om P är sann, så är Q sann
• P är synonym med (parafras av) Q = Det är alltid fallet att om P är sann, så är Q sann och om Q är sann, så är P sann (P och Q har samma sanningsvillkor, i.e. alltid samma sanningvärde)
• P är kontradiktorisk med Q= Det är aldrig fallet att om P är sann, så är Q sann och om Q är sann, så är P sann (P och Q har aldrig samma sanningvärde)
• P är taftologisk = P är alltid sann
• P är självkontradiktorisk= P är aldrig sann
Exempel?
Vad är sanning? Filosofiska teorier
korrespondansteori: “Det snöar” är sann om och endast om DET SNÖAR, alltså P är sann om och endast om den motsvarar (korresponderarar till) ett existerade sakförhållande (“state of affairs”, SoA).
Problem: man kan inte alltid avgöra om ett sakförhållande existerar oberoende av språket, t.ex är DELFINER ÄR FISKAR ett sakförhållande?
Vad är sanning? Filosofiska teorier
• koherensteori: P är sann om den är konsistent med andra propositioner Q*.
• Problem: “Solen går runt jorden” är konsistent med “Solen går upp” och ”Solen går ned”… Är alla dessa är ”lika sanna” som ”Jorden går runt solen”? => relativism!
Vad är sanning? Filosofiska teorier
• nyttoteori: P är sann om den är användbar. Problem: nyttig för vem?
• ”deflationsteori”: Sanning är ingen grundläggande filosofiskt begrepp.
• Slutsats: Trots svårigheter, framstår korrespondensteorin som den som mest motsvarar vår intuitiva begrepp om sanning
Empiriska vs. icke-empiriska påståenden
• Empiriska påståenden: Kan bekräftas eller falsifieras (i princip) genom observation.
• Icke-empiriska sanningar (eller falskheter): Följer av (a) världens beskaffenhet (ontologiska)(b) tänkandets beskaffenhet (epistemologiska)(c) språkets beskaffenhet (semantiska)
Icke-empiriska sanningar
• Ontologiska (beror på hur världen är beskaffad): nödvändiga / kontingenta sanningar (Leibnitz), exempel på nödvändig sanning, ”A eller icke-A” (sann i alla möjliga världar)
• Epistemologiska (beror på var kunskap har sin ursprung): a priori / a posteriori sanningar (Kant), exempel på en påstådd a priori sanning, Cogito ergo sum, ”Jag är medveten, därför existerar jag” (Descartes)
• Semantiska (beror på språkets betydelser): analytiska / syntetiska sanningar (eller falskheter), (Leibnitz), exempel på analytisk sanning, “Han är av manlig kön”, analytisk falskhet (?): ”Han är med barn.”
Vad är (sats)logik?
• Ett ”formellt språk” uppkommen ur sökandet efter principer för giltig argumentation och slutsatsdragande “the search for principles of valid argument and inference” (Saeed, s. 88)
=> logik är ett normativt vetenskap: den studerar hur man bör tänka, inte hur man faktiskt tänker
Vad är (sats)logik?
• Exempel på ett informellt argument: giltigt eller ogiltigt?
Premiss 1: Alla personer använder sin kropp.
Premiss 2: Användaren och inte identisk med det använda.
Slutsats: En person är inte identisk med sin kropp.
• En klassisk argument för medvetandets icke-materiella (kroppsliga) karaktär
Satslogik (“propositional / sentence logic”)
en metod för att kunna formalisera argument, så att man kan komma fram till sanna slutsatser, givet
• (a) premissernas sanning
• (b) logikens lagar, t ex
Om p, så q
p
Därför q (Modus ponens)
Men varifrån kommer ”logikens lagar”?
• Realister: nödvändiga sanningar: Så är världen beskaffad!
• Konceptualister: apriori sanningar: Så är vårt tänkande beskaffat!
• Nominalister: analytiska sanningar: Så är språket (alla språk?) beskaffat!– Olika grader av universalism!
Satslogik (“propositional / sentence logic”)
Konnektiv Sammansatt sats
• Negation ¬ ¬p icke p, det är inte fallet att
• Konjunktion p q p och (men) q• Disjunktion p q p och/eller q• Exklusiv disjunktion
(XOR) e p e q p eller q• Materiell
implikation p q om p, så q• Bikonditionell p q p om och endast om q
Några problem för den logiska semantiken
Den icke-intuitva tolkningen av den materiella implikationen (p q) som är alltid sann om p är falsk vid
• kausala betydelser: Om det regnar, så blir vi blöta. (>> Annars inte.)
• anledningar: Om du insisterar, så ska jag göra det! (>> Annars inte.)
• kontrafaktiska påståenden: Om jag var en myra, skulle jag inte kunna tala (sann)Om jag var en myra, skulle jag kunna tala. (sann??)
Logisk följd
• P => Q
Om P är falsk, så vet vi inte om Q är sann eller falsk
Tor är en människa. => Tor är dödlig.
Tor är en inte är människa. => ?
Presupposition
P >> (presupponerar) Q
Även om P är falsk så gäller presuppositionen fortfarande!
Han saknar sina barn. >> Han har barn.
Han saknar inte sina barn. >> Han har barn.
Presupposition
• “presupposition failure”, om presuppositionen Q är falsk, är den ”presupponerande” satsen P falsk eller..? P = Kungen av Frankrike är flintskalig.Q = Det finns en kung av Frankrike.
• Russell (1905): ja. • Strawson (1950): nej (man har aldrig
påstått Q när man yttrar P), men den är missvissande
Presupposition• “defeasability of presupposition”:
Han blev gammal innan han kunde gifta sig. >> Han gifte sig. Han dog innan han kunde gifta sig. => Han gifte sig inte.
Han slutade slå sin åsna. >> Han brukade slå sin åsna.Han slutade inte slå sin åsna. >> Han brukade slå sin åsna.
• MEN:Han slutade inte slå sin åsna. Han hade ju aldrig slagit den. Eller: han hade ju ingen åsna!
(Man kan inte sluta med något som man aldrig har gjort)
Presupposition
• samma proposition, olika presuppositioner (Strawson 1950)
Det var Pelle som Lisa gillade >> Lisa gillade någon. Det var Lisa som gillade Pelle. >> Någon gillade Pelle.
=> presupposition är ett fenomen på gränsen mellan semantik (snäv) och pragmatik
Predikatlogik
1. individkonstanter: a, b, c ... t2. predikat: • 1-ställiga: A (_)• 2-ställiga: B (_, _)• 3-ställiga: C (_, _, _)• 4-ställiga: D (_, _, _, _)Exempel?
Individkonstanter + predikat = SatserExempel: Sover (a), Älskar (a,b)
Predikatlogik
3. konnektiver (som i satslogik)
Individkonstanter + predikat + konnektiver = Satser som:
Sover (a) Drömmer (a)
Sover (a) ¬Drömmer (a)
Älskar (a, b) Älskar (b, a)
Predikatlogik
4. variabler: u, v, w, x, y, z
Obs: Predikat + variabler är inte satser, t ex Sover (x)
5. kvantifikatorer (kvantorer)allkvantifikatorn: (alla, varje...)
existenskvantifikatorn: (några, en, det finns...)
Vilka svenska satser kan formaliseras så?
1. x Sover (x)2. x Sover (x)3. x (Student (x) Sover (x))4. x (Student (x) Sover (x))5. x (Man (x) Älskar (x, b))6. x (Student (x) Sover (x) Drömmer (x))7. x ((Student (x) Sover (x)) Drömmer (x))8. ¬x (Student (x) Sover (x))9. x ((Student (x) ¬Sover (x))10. xy ((Student (x) Lärare (y) Älskar (x,y))
Top Related