Luthersk och ekumenisk Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och dess kontakter
med andra kyrkor
Broschyr utgiven av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, kyrkans utrikesråd och Kyrkostyrelsens utrikesavdelning som lyder under utrikesrådet.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och dess kontakter med andra kyrkor 7
Kyrkans bekännelse och samhälleliga ställning 8
Gudstjänsten, sakramenten och de kyrkliga förrättningarna 9
Kyrkan tjänar nära och fjärran 10
Förvaltning, ekonomi och relation till staten 10
Ekumeniskt uppdrag 12
Kyrkostyrelsens utrikesavdelning 15
Öppen och aktiv ekumenik 18
Teologiskt stipendieprogram och vänförsamlingsarbete 20
Arbetet bland finländare utomlands 21
Mission 23
Religionsmöte 25
Kyrkans Utlandshjälp 27
Samarbetspartner 30
Utgivare Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Kyrkostyrelsens utrikesavdelning
Layout Jari Virtanen
Tryck Aldus Oy, Lahtis 2013
Luthersk och ekumeniskEvangelisk-lutherska kyrkan i Finland och
dess kontakter med andra kyrkor
Innehåll
Vår kyrkas verksamhet och ekumeniska kontakter
utgår från den lutherska tron och bekännelsen. Den
lutherska identiteten och ekumeniken är inte alternati-
va förhållningssätt eller varandras motsatser, utan två ut-
tryck för samma tro.
Vår kyrka är en konfessionell luthersk kyrka, som tro-
gen i sin egen tradition och bekännelse strävar efter
enighet kring trons grundsanningar tillsammans med
alla kristna. Det är vår kyrkas uppfattning att enhet
inte kan nås genom att man tiger om skillnader i
lärofrågor. Endast där kyrkorna tar sin egen lära
och bekännelse på allvar kan de ärligt möta re-
presentanter för andra traditioner.
Utgångspunkten för de ekumeniska strävan-
dena är Kristi bön om enhet. Ekumenik förutsät-
ter tro på Kristus och lydnad mot hans vilja. Vi
förlitar oss på Guds nåd och den heliga Andens
ledning i vår strävan efter enhet.
4
Av jordklotets 6,7 miljarder invånare är en tredjedel,
eller 2,3 miljarder kristna. Över hälften av dem hör
till den romersk-katolska kyrkan. Antalet lutheraner
i världen uppgår till lite över 70 miljoner. Hit hör
också Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, med
cirka 4,3 miljoner medlemmar (ungefär 77 procent
av befolkningen).
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och dess kontakter med andra kyrkor
Representanter för Kinas kristna råd och Kyrkostyrelsens utrikesavdelning håller bönestund i Åbo domkyrka under rådets Finlandsbesök den 20 maj 2009. Foto: Heikki Jääskeläinen
6 7
Den kristna tron kom till Finland på 800–900-talet: den romersk-katolska formen
kom västerifrån och den ortodoxa österifrån. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är
en fortsättning på den västra kristna traditionen. Den romersk-katolska kyrkan som
hade fått sitt fotfäste här, tillägnade sig som en del av Svenska kyrkan den evange-
lisk-lutherska trosbekännelsen på 1500-talet. Finlands reformator Mikael Agricola
lade grunden för det finska skriftspråket genom att översätta Nya testamentet och
författa andra böcker för kyrkans behov.
KYRKANS BEKÄNNELSE OCH SAMHÄLLELIGA STÄLLNING
Evangelisk-luterska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som bygger på
Bibeln. Kyrkan tolkar Bibeln med hjälp av kristenhetens gemensamma sammanfattning-
ar av tron, de ekumeniska trosbekännelserna och de lutherska bekännelseskrifterna.
Till sin samhälleliga ställning är vår kyrka en folkkyrka. Under sin historia har den
på många plan påverkat det finländska samhället. Av de barn som föds ansluts cirka
78 procent till den evangelisk-lutherska kyrkan och cirka 86 procent av alla 15-åriga
finländare konfirmeras. Av de ingångna äktenskapen är cirka 53 procent kyrkliga.
Kyrkans bekännelse och dess ställning som majoritetskyrka ger Evangelisk-luth-
erska kyrkan i Finland en tjänande uppgift som gäller inte bara dem som bor i
Finland utan hela världen.
GUDSTJÄNSTEN, SAKRAMENTEN OCH DE KYRKLIGA FÖRRÄTTNINGARNA
Kyrkan genomför sin uppgift genom att förkunna evangelium, fira gudstjänst, förvalta
sakramenten och stöda människorna vid livets vändpunkter genom de kyrkliga
förrättningarna. Också den kristna fostran, diakonin och missionen hör till kyrkans
grundläggande uppgifter.
Man blir medlem av kyrkan genom det heliga dopet. Kyrkan döper både barn,
förutsatt att åtminstone en av föräldrarna är medlem av kyrkan, och vuxna om
dessa inte blivit döpta som barn. I dopet blir människan en kristen, en medborgare
i Guds rike, en medlem av kyrkan och dess lokalförsamling.
För gudstjänstfirandet och förvaltandet av sakramenten – dopet och nattvarden –
har kyrkan ett särskilt prästämbete. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland prästviger
såväl män som kvinnor. Prästutbildning ges vid universiteten i Helsingfors, Joensuu
och Åbo (Åbo Akademi). Kyrkan sköter själv vidareutbildningen för sina anställda.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har en rik liturgisk tradition som präglar
dess gudstjänster. Till sin grundläggande struktur är gudstjänsten likadan som den
romersk-katolska, ortodoxa och anglikanska huvudgudstjänsten. Gudstjänster hålls
i församlingarna varje söndag, men också på vardagar. Söndagens huvudgudstjänst
är normalt en högmässa, alltså en nattvardsgudstjänst. Förutom gudstjänsten och
sakramenten har kyrkan också andra heliga handlingar, såsom enskild bikt, konfir-
mation, vigsel till äktenskap, välsignelse av hemmet och jordfästning.
KonfirmationsmässaiHyvingekyrka. Foto: Henna Aaltonen
8 9
KYRKAN TJÄNAR NÄRA OCH FJÄRRAN
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tjänar människor i hemlandet och utomlands på
många olika sätt. Kyrkans anställda arbetar även i fängelser och på sjukhus. I varje lokal-
församling finns en tjänsteinnehavare inom diakonin, som särskilt har i uppgift att söka
upp och tjäna människor i nöd. Detta arbete omfattar alla, oberoende av om de tillhör
kyrkan eller inte.
Kyrkans internationella verksamhet har flera kanaler: mellankyrkliga relationer
och ekumeniskt arbete, verksamhet bland finländare utomlands samt mission och
internationella diakoni. Helheten leds av kyrkans centralförvaltning, i synnerhet av
Kyrkostyrelsens utrikesavdelning.
Kyrkans utrikesråd tillsätter delegationen för kyrkans mission för att utveckla och
koordinera samarbetet mellan kyrkans missionsorganisationer, Kyrkans Utlandshjälp,
stiften och församlingarna.
Kyrkomötet har godkänt sju missionsorganisationer som sina missionsorganisa-
tioner som utför kyrkans missionsuppdrag. Dessa organisationer är Såningsmannen
(Evankelis-luterilainen Lähetysyhdistys Kylväjä), Budbärarna (Radiolähetysjärjestö
Sanansaattajat), Folkmissionen (Suomen Evankelisluterilainen Kansanlähetys), Finska
Lutherska Evangeliföreningen i Finland (Suomen luterilainen Evankeliumiyhdistys),
Svenska lutherska Evangeliföreningen i Finland, Finska Missionssällskapet och Finska
Bibelsällskapet.
FÖRVALTNING, EKONOMI OCH RELATION TILL STATEN
Kyrkans medlemmar hör till den församling där de bor. Församlingarna är självständi-
ga i fråga om både ekonomi och verksamhet. De tillhör nio stift som leds av biskopar.
Biskoparna är andliga ledare som värnar om kyrkans tro och dess enhet. Ärkebiskopen
ansvarar förutom för sina övriga uppgifter dessutom för kyrkans ekumeniska och utländ-
ska relationer tillsammans med kyrkans utrikesråd.
Kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet som har 109 medlemmar. Kyrkomö-
tet består av både lekmän och representanter för kyrkans ämbete – biskopar och präster.
Kyrkostyrelsen är kyrkans allmänna förvaltningsmyndighet, som har i uppgift att
sköta kyrkans gemensamma förvaltning, ekonomi och verksamhet. Kyrkostyrelsen har
cirka 280 anställda.
Församlingens medlemmar betalar medlemsavgift i form av kyrkoskatt, i medeltal
en dryg procent av den beskattningsbara inkomsten. Dessutom anvisar staten en liten
andel av samfundsskatteintäkterna till kyrkan som ersättning för den service som
kyrkan utför för hela samhällets väl, bland annat upprätthållandet av begravningsplat-
ser och kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader. Av församlingarnas skatteintäkter
utgör kyrkoskattens andel 87 procent och samfundsskattens andel 13 procent.
NyanställdainomarbetetblandutlandsfinländarevälsignasförsinuppgiftiNordsjökyrkaden 9 augusti 2009. Foto: Saana Paananen
Ärkebiskop Jukka Paarma (till vänster) överräckte Mikael Agricola-medaljen till Aarre Kuukauppi, biskop för kyrkan i Ingermanland, i Mariakyrkan i S:t Petersburg den 20 september 2008. Medaljen intresserade även församlingsmedlemmarna. Foto: Heikki Jääskeläinen
10 11
Allt som allt kommer cirka 83 procent av kyrkans inkomster från skatter och
resten från exempelvis skogsbruk, deltagaravgifter och hyror.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Finlands ortodoxa kyrka har en spe-
ciell offentligrättslig ställning. Kyrkorna är trots detta självständiga i förhållande till
staten. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland fattar själv beslut om och sköter sin
verksamhet, förvaltning och ekonomi. Kyrkostyrelsen godkänner kyrkolagen och
kyrkoordningen. Vårt lands riksdag stadfäster eller förkastar kyrkolagen, men kan
inte göra ändringar i den.
EKUMENISKT UPPDRAG
Kyrkan har i uppgift att be och arbeta för Jesu Kristi enda, heliga, katolska, apost-
oliska kyrkas synliga enhet på en nationell och lokal nivå och överallt i världen.
Evangelisk-lutherska kyrkans identitet bestäms även i det ekumeniska arbetet av
dess bekännelse. Detta innebär inte en isolering från övriga kyrkor, utan leder till en
strävan mot kyrkans enhet. I sina relationer med andra kyrkor har Evangelisk-luth-
erska kyrkan i Finland som mål att vara samma kyrka i alla riktningar, även om olika
frågor väger olika tungt vid olika tidpunkter och på olika sätt i dessa relationer.
Helsingfors biskop Eero Huovinen gav biskop Kari Mäkinen fullmakt för ärkebiskopsämbetet i Åbo domkyrka den 6 juni 2010. Vid installationen assisterade bland andra Ndangeneni Phaswana, ledande biskop för Evangelisk-lutherska kyrkan i södra Afrika (till vänster) och biskopen i Lappo stift Simo Peura. Foto: Markku Pihlaja
Finlands ortodoxa kyrkas ärkebiskop Leo (till vänster), Helsingfors katolska stifts biskop Teemu Sippo och ärkebiskop Jukka Paarma i samspråk efter Sippos biskopsvigning i Åbo domkyrka den 6 september 2009. Foto: Heikki Jääskeläinen
12 13
Kyrkostyrelsens utrikesavdelning sköter kyrkans eku-
meniska relationer och teologiska frågor i anslutning till
dem, ansvarar för kyrkans arbete bland utlandsfinlän-
dare och stöder samarbetet mellan kyrkans missionsor-
ganisationer.
Kyrkostyrelsens utrikesavdelning
Hamburgs och Lübecks biskop Maria Jepsen från den förenade evangelisk-lutherska kyrkan i Tyskland (till vänster) och Sari Lehti, kaplan i Åbo domkyrkoförsamling, utbyter tankar i Åbo domkyrka den 6 juni 2010. Foto: Markku Pihlaja
14 15
Kyrkans utrikesråd, som leder utrikesavdelningen, har den 26 januari 2009 god-
känt en ekumenisk strategi för Evangelisk-lutherska kyrka i Finland fram till 2015:
Vår kyrka – ett samfund söker enhet.
Missionen och visionen för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har där definierats
på följande sätt:
Mission
Vårt ekumeniska uppdrag är att be och arbeta för att enskilda kristna och de kristna
kyrkorna skulle vara enade i tro, tillsammans fira nattvard, tjäna sina medmänniskor
och vittna om Kristus.
Vision
• Kyrkans ekumeniska verksamhet är gemenskap, vittnesbörd och tjänst.
• Kyrkans medlemmar är medvetna om sin tillhörighet till Kristi världsvida kyrka
och anser ekumenik vara en väsentlig del av den kristna tron.
• Kyrkans lärosamtal och kyrkans medlemmars vardagliga handlingar stöder varandra.
• Församlingsmedlemmarna ser det globala ansvaret för våra medmänniskor och
hela skapelsen som en viktig del av det kristna livet.
Kyrkostyrelsens utrikesavdelnings verksamhet leds av kyrkans utrikesråd som består
av tio medlemmar och vars ordförande är ärkebiskopen. Kyrkomötet väljer
medlemmarna i rådet och deras personliga ersättare för en fyraårsperiod. Rådet
beslutar tillsammans med ärkebiskopen om vår kyrkas representation.
Kyrkostyrelsens utrikesavdelning verkställer rådets beslut och sköter kyrkans
offentliga ekumeniska och internationella relationer, utvecklar och koordinerar
kyrkans missionsarbete, främjar kyrkans kontakter inom det internationella ansvaret
och diakonin och ansvarar för sin del av den internationella fostran. Detta innefattar
teologiska frågor i anslutning till de ekumeniska relationerna, det kyrkliga arbete som
bedrivs bland finländare bosatta utomlands och utlänningar bosatta i Finland samt
samarbetet mellan kyrkans missionsorganisationer. Utrikesavdelningen betjänar na-
tionella och utlandsfinländska församlingar, stift och kyrkans missionsorganisationer.
Utrikesavdelningens arbete leds av ett ecklesiastikråd. Denne föredrar ärenden i
kyrkans utrikesråd och är chef för avdelningen och dess enheter. Avdelningens chef
är närvarande under kyrkomötet och i kyrkostyrelsens plenum. Han är medlem av
kyrkostyrelsens ämbetskollegium och ledningsgrupp.
Utrikesavdelningens uppgifter verkställs av avdelningschefens byrå, teologiska en-
heten, enheten för arbetet bland finländare utomlands och Kyrkans missionscentral.
Kyrkostyrelsens utrikesavdelning leder och förverkligar under kyrkans utrikesråds led-
ning Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands ekumeniska arbete, ansvarar för kyrkans
arbete bland utlandsfinländare samt främjar kyrkans missionsarbete. Avdelningen upp-
rätthåller relationerna till andra kyrkor, trossamfund och mellankyrkliga organisationer.
Biskop Voitto Huotari (till vänster), docent Jyri Komulainen, före detta chef för Kyrkostyrelsens utrikesavdelning, ecklesiastikråd Risto Cantell, professor Gunnar af Hällström, professor Jaana Hallamaa, professor Antti Laato, biskop Matti Repo och docent Kimmo Kääriäinen, chef för Kyrkans forskningscentral (utrikesavdelningens chef från och med den 1 januari 2011), på Ryska ortodoxa kyrkans och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands XIV teologiska lärosamtal i S:t Petersburg den 18–24 september 2008. Foto: Heikki Jääskeläinen
16 17
ka kyrkan i Tyskland och Engelska kyrkan, som dock inte innehåller något ömsesi-
digt erkännande av ämbeten.
Vår kyrka har inte undertecknat Leuenbergkonkordin (1973), som förenar
många av Europas protestantiska kyrkor, och hör således inte till gemenskapen för
protestantiska kyrkor i Europa som bildats utifrån konkordin. Vår kyrka deltar dock
i gemenskapens teologiska arbete som en aktiv observatör och medlem i arbets-
grupperna.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har sedan 1970 fört lärosamtal med
Ryska ortodoxa kyrkan och sedan 1989 med Finlands ortodoxa kyrka. Dessutom
har lärosamtal förts med romersk-katolska kyrkan, i form av en finsk-svensk dialog.
Ett viktigt ekumeniskt framsteg var romersk-katolska kyrkans och Lutherska
världsförbundets Gemensamma deklaration om rättfärdiggörelseläran (1999), enligt
vilken 1500-talets lärofördömanden inte gäller den enhet som uppnåtts i och med
deklarationen: Det är av nåd allena och genom tron på Kristi frälsningsgärning och
inte på grund av någon vår förtjänst som vi accepteras av Gud och mottar den he-
liga Anden, som förnyar våra hjärtan och som rustar oss för och kallar oss till goda
gärningar. Resultatet har bland annat förbättrat verksamhetsförutsättningarna för
vår kyrkas arbete bland turister i de katolska länderna.
Lärosamtal har också förts med metodistkyrkorna. Med representanter för pingst-
rörelsen och finska frikyrkan förs regelbundna förhandlingar och med baptistsam-
funden förs lärosamtal. I Reseptio, en finskspråkig informationstidning för teologis-
ÖPPEN OCH AKTIV EKUMENIK
Ekumenik innebär samarbete kyrkor emellan och främjande av kyrkans synliga
enhet. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samarbetar öppet och aktivt med andra
kyrkor, kristna samfund och ekumeniska organisationer. Till de gemensamma eku-
meniska frågorna hör såväl principiella teologiska spörsmål som rent praktiska frågor.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en av de största lutherska kyrkorna i
världen. Vår kyrka är stiftande medlem av Lutherska världsförbundet, Kyrkornas
världsråd och Konferensen för europeiska kyrkor samt Ekumeniska rådet i Finland.
I enlighet med principen om ekumenisk öppenhet har vår kyrka omfattande och
mångsidiga kontakter med andra kyrkor och ekumeniska organisationer i Finland
och på andra håll i världen.
Borgåöverenskommelsen och Borgådeklarationen (1992), som vår kyrka under-
tecknade år 1996, gav upphov till en nära inbördes kontakt mellan de nordiska och
baltiska lutherska kyrkorna samt de anglikanska kyrkorna i Storbritannien och på
Irland. Man brukar tala om Borgågemenskapen eller Borgåkyrkorna (www.porvoo-
churches.org). På basis av detta avtal ser kyrkorna varandras medlemmar som sina
egna; man har nattvardsgemenskap och erkänner varandras ämbeten.
Samarbetet med Evangeliska kyrkan i Tyskland uppstod genom årtionden av
praktiskt samarbete och grunderna för detta nedtecknades i avtalsform 1977. År
2002 förnyades avtalet och kompletterades med en teologisk del som baserar sig
på Meissen- och Borgåavtalen. Meissenavtalet (1988) är ett avtal mellan Evangelis-
Ecklesiastikrådet Risto Cantell (till vänster) och biskop Munib A. Younan från den evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien
och det Heliga landet hälsar på varandra i Åbo den 6 juni 2010 Foto: Markku Pihlaja
18 19
ka frågor, publiceras dokumentation över lärosamtalen och aktuella ekumeniska
översikter (http://sakasti.evl.fi/reseptio).
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har ingått mellankyrkliga samarbetsavtal
med Evangeliska kyrkan i Tyskland, Ingermanlands evangelisk-lutherska kyrka,
Evangeliska kyrkan i Österrike, Evangelisk-lutherska kyrkan i Namibia, Evang-
elisk-lutherska kyrkan i södra Afrika, Kinas kristna råd och Svenska kyrkan. En
förskjutning av den kristna trons tyngdpunkt innebär att dialogen med kyrkorna i
syd ökar.
Kyrkans missionsorganisationer har ingått samarbetsavtal med över trettio
kyrkor på olika håll i världen. Merparten av dessa är lutherska och medlemmar av
Lutherska världsförbundet. Dessutom har kyrkans missionsorganisationer samar-
betsavtal med internationella kristna organisationer.
Teologiska enheten bereder, verkställer och följer upp vår kyrkas ekumeniska verk-
samhet, i synnerhet de teologiska frågorna i anslutning till verksamheten.
TEOLOGISKT STIPENDIEPROGRAM OCH VÄNFÖRSAMLINGSARBETE
Syftet med stipendiatutbytet för teologistuderande och anställda inom kyrkan är
att öka kunskaperna om ekumeniken, främja den teologiska forskningen, göra del-
tagarna förtrogna med kyrkans liv och förbättra deras språkkunskaper. Vår kyrka tar
emot stipendiater framför allt från Ingermanlands kyrka, Ungern, USA och Ryssland
och sänder ut studerande till bland annat Frankrike, Tyskland, Schweiz, Ungern,
USA och Ryssland.
Vänförsamlingsverksamheten stöder det praktiska partnerskapet mellan lokal-
församlingarna och den internationella interaktionen mellan kyrkorna. Församling-
arna i vår kyrka har vänförsamlingsrelationer bland annat med församlingar inom
de evangelisk-lutherska kyrkorna i Ingermanland, Lettland, Ungern, Estland, Polen,
Sverige och Tyskland samt med några församlingar inom Rysslands ortodoxa kyrka
och Engelska kyrkan. Exempel på de finländska stiftens vänskapsavtal är de kontak-
ter som knutits till stiften i den Namibiska kyrkan och den första vänstiftsförbindel-
sen som hade sin grund i Borgåöverenskommelsen och som ingicks mellan Tammer-
fors och Manchesters stift år 2007. Kyrkostyrelsens utrikesavdelning ansvarar för
att koordinera och främja vänförsamlingsverksamheten framför allt i Östeuropa och
inom ramen för Borgågemenskapen.
ARBETET BLAND FINLÄNDARE UTOMLANDS
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ansvarar också för finländare utomlands. Fin-
land har 5,4 miljoner invånare och utomlands bor dessutom över en miljon finlän-
dare. Cirka 228 000 av dem är finska medborgare och över 600 000 är första eller
andra generationens finländare. Cirka 600 000 personer utgörs av finländare som
emigrerat tidigare och av deras ättlingar. Utöver de finländare som är fast bosatta
utanför Finland turistar årligen cirka två miljoner finländare utomlands.
20 21
Utgångspunkten för arbetet bland utlandsfinländare är att fira gudstjänster, förvalta
sakramenten och ordna kyrkliga förrättningar på modersmålet. Ambitionen är också
att underlätta integrationen av utomlands bosatta finländare i deras nya hemland, så
att det finner sin plats bland de kristna på orten.
Arbetet bland finländare utomlands sysselsätter cirka 140 personer i 40 länder och
av dem arbetar ett tjugotal visstidsanställda präster eller kantorer bland turister. En
del av kyrkans missionärer tar vid sidan av sitt eget arbete också hand om finländare
som är bosatta i stationeringslandet. Också de anställda vid Finlands Sjömanskyrka
tjänar finländarna i sina respektive länder. Det är engagerade frivilliga som svarar för
merparten av kyrkans arbete bland finländare utomlands.
Enheten för arbetet bland utlandsfinländare ansvarar för det kyrkliga arbetet bland
finländare som är bosatta eller vistas utomlands, såväl för planeringen som för det
praktiska genomförandet av arbetet.
Glädjeprocession i Botswana-stiftet i Evangelisk-lutherska kyrkan i södra Afrika. Processionen ordnades i samband med installationen av biskop Lebaleng Jacob Selwane (i mitten) i Gaborone den 14 februari 2010. Foto: Heikki Jääskeläinen
MISSION
Grunden för missionsarbetet finns i själva evangeliet som tillhör hela världen och
alla folk. Kyrkans missionsuppgift koncentreras till missionsbefallningen från den
uppståndne Kristus. Att uppfylla den ankommer på kyrkan och varje medlem i
kyrkans församlingar. Samarbetet med församlingarna möjliggör verksamheten i
kyrkans sju missionsorganisationer.
Kyrkans missionscentral koordinerar samarbetet mellan missionsorganisationerna.
Kyrkans missionsorganisationer har cirka 350 missionärer utomlands. Under det
förra århundradet var en tredjedel av världens befolkning kristna. Numera är
kristendomen inte längre kännetecknande för Europa, eftersom det finns flera krist-
na på det södra halvklotet är på det norra. Kyrkorna i Asien och Afrika växer.
KonfirmanderifinskakyrkaniDallas,pastorSeppoVesalaochpastorIreneErkko.Foto: Seppo Vesala
22 23
RELIGIONSMÖTE
Möten mellan religioner innebär en dialog, att parterna ömsesidigt bekantar sig
med varandra och därigenom ökar samförståndet såväl under förhandlingar mellan
ledarna för religionerna som i helt vardagliga möten mellan representanter för olika
religioner och kulturer.
De övriga religionernas andel är mycket liten i Finland, men antalet personer
som bekänner sig till islam ökar småningom. Över hälften av alla invandrare är
dock kristna. Antalet invandrare ser ut att till och med kunna fördubblas under de
närmaste tio åren. Kyrkostyrelsens utrikesavdelning följer särskilt den religiösa
situationen i Finland och ger församlingarna information och stöd då det gäller att
möta nya fenomen och religiösa rörelser. Regelbundna samtal förs med judar och
muslimer.
Kyrkans missionscentral utvecklar kyrkans och församlingarnas missionsarbete,
främjar missionsorganisationernas gemensamma verksamhet och ansvarar för fost-
ran, utbildning och information inom ramen för kyrkans missionsarbete. Centralen
deltar också i dialogen mellan olika religioner.
Biskop Kari Mäkinen överräckte Mikael Agricola-jubileumsårets medalj
till påven Benedictus BXVI i Vatikanen den 19 januari 2008.
Foto: Servizio Fotografico de ”L’O.R.”
De västerländska kyrkornas och missionsorganisationernas roller håller på att för-
ändras. Kyrkorna på södra halvklotet skapar nya förbindelser kyrkorna emellan och
deltar mer än förut i det globala missionssamarbetet.
Missionsorganisationernas samarbetspartner är till största delen lutherska kyrkor
på olika håll i världen. I vissa länder bedrivs samarbete med andra än lutherska
kyrkor. I det praktiska missionsarbetet arbetar man också tillsammans med olika
internationella kristna organisationer. För att utveckla dessa förbindelser följer man
de ekumeniska avtal som vår kyrka ingått och utnyttjar de bilaterala överläggningar
som vår kyrka fört med den ortodoxa kyrkan, den romersk-katolska kyrkan, pingst-
rörelsen, den finska frikyrkan, metodisterna och baptisterna.
Det ökande missionsarbetet inom kyrkorna i Asien, Afrika och Latinamerika ska-
par nya samarbetsförhållanden. Detta inverkar i sin tur på verksamhetsförutsättning-
arna för vår kyrkas missionsorganisationers gamla samarbetspartner, liksom också på
missionsorganisationernas egen planering av missionsarbetet.
Kyrkans utrikesråd godkände den 15 december 2008 på initiativ av delegationen
för kyrkans mission ett förslag till kyrkans missionsstrategi. Kyrkostyrelsens plenum
behandlade år 2010 framställningen för kyrkomötet.
24 25
Kyrkans Utlandshjälp verkar inom internationell dia-
koni på olika håll i världen för att bidra till att världens
allra fattigaste kan garanteras livets grundförutsätt-
ningar. I arbetet prioriteras svaga stater. Hjälparbetet
når dagligen ut till över en miljon människor.
Kyrkans Utlandshjälp
I Haiti bistår Kyrkans Utlandshjälp bland andra småbrukare på landsbygden. Målet är att förbättra haitiernas förutsättningar till självförsörjning inom mathushållningen. Kyrkans Utlandshjälp har förbundit sig till att stanna en lång tid i Haiti och hjälpa till med återuppbyggnaden av landet. Foto: Paul Jeffrey
26 27
Arbetet omfattar humanitär hjälp, långsiktigt utvecklingssamarbete, stödjande av
fattiga systerkyrkor och attitydpåverkan.
Kyrkans Utlandshjälps arbete finansieras av församlingarna, utrikeministeriet,
enskilda personer och företag. Målet är att åstadkomma en bestående förändring i de
allra fattigastes liv.
Kyrkostyrelsens utrikesavdelning samarbetar aktivt med Utlandshjälpen, som är en
självständig stiftelse. Kyrkans utrikesråd utser ordföranden och de övriga medlemmar-
na i styrelsen för stiftelsen för Kyrkans Utlandshjälp.
I Peru stöder Kyrkans Utlandshjälp i samråd med sin lokala samarbetspartner Diaconía-organi-sationen fyra projekt i syfte att förbättra utkomsten för familjer på landsbygden och öka de lokala invånarnaspåverkningsmöjligheter.Utlandshjälpenfinansierarocksåursprungsbefolkningarnasrätttill undervisning på sitt eget språk via ett fortbildningsprogram för lärare, vilket stöder tvåspråklighet (quechua och spanska). Foto: Jenni-Justiina Niemi
May Rems (till höger) familj i Kambodja är en av de familjer som ingår i Kyrkans Utlandshjälps projekt. May Rem har fått utbildning bland annat i grönsaksodling och information om bybankens verksamhet och sina egna rättigheter. Foto: Lauri Soini
28 29
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har många kon-
takter till andra kristna kyrkor och samfund. Vår kyrka
utgör en del av den världsvida kristna kyrkan och har
nära och mångsidiga förbindelser till övriga kyrkor i
Finland, i grannländerna och globalt.
Samarbetspartner LUTHERSKA VÄRLDSFÖRBUNDET
(Lutheran World Federation)
Lutherska världsförbundet är en gemen-
skap och ett samarbetsorgan för de luthers-
ka kyrkorna. Förbundet har sammanlagt
145 medlemskyrkor i alla världsdelar.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är
den femte största i världen. Lutherska
världsförbundet representerar över 70
miljoner lutheraner. Medlemskyrkorna har
nattvards- och predikstolsgemenskap.
www.lutheranworld.org/lwf
KYRKORNAS VÄRLDSRÅD
(World Council of Churches)
Kyrkornas världsråd är kyrkornas interna-
tionella samarbetsorgan som har i uppgift
att arbeta för den ekumeniska rörelsens
mål. Till rådet hör drygt 340 kyrkor i cirka
110 länder. Alla medlemskyrkor har ännu
inte nattvards- och predikstolsgemenskap.
Den största av de kyrkor som inte hör
till världsrådet är den romersk-katolska
kyrkan. Världsrådet och den katolska kyr-
kan samarbetar via en samarbetsgrupp.
www.oikoumene.org
KONFERENSEN FÖR EUROPEISKA
KYRKOR
(Conference of European Churches)
Konferensen för europeiska kyrkor är ett
ekumeniskt samarbetsorgan för protestan-
tiska, lutherska, ortodoxa och anglikanska
kyrkor. Konferensen har cirka 125 med-
lemskyrkor i alla europeiska länder.
Konferensen arbetar för kontakt mellan
kyrkorna, fred och mänskliga rättigheter i
Europa.
Romersk-katolska kyrkan är inte
medlem av Konferensen för europeiska
kyrkor, men har nära kontakter till konfe-
rensen via Europeiska katolska biskops-
konferensernas råd.
I Finland är den lutherska och ortodoxa
kyrkan medlemmar av Konferensen för
europeiska kyrkor. Ekumeniska rådet i Fin-
land har observatörsstatus i organisationen.
www.ceceurope.org
EKUMENISKA RÅDET I FINLAND
Ekumeniska rådet i Finland är ett samar-
betsorgan för kyrkor och kristna samfund
verksamma i Finland. Till medlemmar
av rådet kan godkännas samfund som
bekänner Herren Jesus Kristus som Gud
och Frälsare enligt Bibeln, och som därför
tillsammans strävar efter att tillsammans
fullgöra sin gemensamma kallelse en enda
Gud, Fadern och Sonen och den heliga
Anden, till ära.
Ekumeniska Rådet i Finland har 11
medlemskyrkor, 5 kyrkor med observa-
törsstatus och 19 partnerorganisationer.
Rådet står i kontakt med Kyrkornas världs-
råd, Konferensen för europeiska kyrkor
samt med samarbetspartner i Norden.
www.ekumenia.fi
30 31
Foto: Henna Aaltonen
Närmare information om kyrkans ekumeniska strävanden finns i strategin Vår kyrka
– ett samfund söker enhet, som kyrkans utrikesråd godkände den 26 januari 2009.
Ekumenisk strategi för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland till år 2015.
(http://evl.fi/ekumeniskstrategi)
Respons och erfarenheter av hur ekumeniken kommer till uttryck i vår kyrka kan
sändas till Kyrkostyrelsens utrikesavdelning (postadress PB 185, 00161 Helsingfors,
e-post [email protected]).
Top Related