Luthersk och ekumenisk Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och dess kontakter

med andra kyrkor

Broschyr utgiven av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, kyrkans utrikesråd och Kyrkostyrelsens utrikesavdelning som lyder under utrikesrådet.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och dess kontakter med andra kyrkor 7

Kyrkans bekännelse och samhälleliga ställning 8

Gudstjänsten, sakramenten och de kyrkliga förrättningarna 9

Kyrkan tjänar nära och fjärran 10

Förvaltning, ekonomi och relation till staten 10

Ekumeniskt uppdrag 12

Kyrkostyrelsens utrikesavdelning 15

Öppen och aktiv ekumenik 18

Teologiskt stipendieprogram och vänförsamlingsarbete 20

Arbetet bland finländare utomlands 21

Mission 23

Religionsmöte 25

Kyrkans Utlandshjälp 27

Samarbetspartner 30

Utgivare Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Kyrkostyrelsens utrikesavdelning

Layout Jari Virtanen

Tryck Aldus Oy, Lahtis 2013

Luthersk och ekumeniskEvangelisk-lutherska kyrkan i Finland och

dess kontakter med andra kyrkor

Innehåll

Vår kyrkas verksamhet och ekumeniska kontakter

utgår från den lutherska tron och bekännelsen. Den

lutherska identiteten och ekumeniken är inte alternati-

va förhållningssätt eller varandras motsatser, utan två ut-

tryck för samma tro.

Vår kyrka är en konfessionell luthersk kyrka, som tro-

gen i sin egen tradition och bekännelse strävar efter

enighet kring trons grundsanningar tillsammans med

alla kristna. Det är vår kyrkas uppfattning att enhet

inte kan nås genom att man tiger om skillnader i

lärofrågor. Endast där kyrkorna tar sin egen lära

och bekännelse på allvar kan de ärligt möta re-

presentanter för andra traditioner.

Utgångspunkten för de ekumeniska strävan-

dena är Kristi bön om enhet. Ekumenik förutsät-

ter tro på Kristus och lydnad mot hans vilja. Vi

förlitar oss på Guds nåd och den heliga Andens

ledning i vår strävan efter enhet.

4

Av jordklotets 6,7 miljarder invånare är en tredjedel,

eller 2,3 miljarder kristna. Över hälften av dem hör

till den romersk-katolska kyrkan. Antalet lutheraner

i världen uppgår till lite över 70 miljoner. Hit hör

också Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, med

cirka 4,3 miljoner medlemmar (ungefär 77 procent

av befolkningen).

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och dess kontakter med andra kyrkor

Representanter för Kinas kristna råd och Kyrkostyrelsens utrikesavdelning håller bönestund i Åbo domkyrka under rådets Finlandsbesök den 20 maj 2009. Foto: Heikki Jääskeläinen

6 7

Den kristna tron kom till Finland på 800–900-talet: den romersk-katolska formen

kom västerifrån och den ortodoxa österifrån. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är

en fortsättning på den västra kristna traditionen. Den romersk-katolska kyrkan som

hade fått sitt fotfäste här, tillägnade sig som en del av Svenska kyrkan den evange-

lisk-lutherska trosbekännelsen på 1500-talet. Finlands reformator Mikael Agricola

lade grunden för det finska skriftspråket genom att översätta Nya testamentet och

författa andra böcker för kyrkans behov.

KYRKANS BEKÄNNELSE OCH SAMHÄLLELIGA STÄLLNING

Evangelisk-luterska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som bygger på

Bibeln. Kyrkan tolkar Bibeln med hjälp av kristenhetens gemensamma sammanfattning-

ar av tron, de ekumeniska trosbekännelserna och de lutherska bekännelseskrifterna.

Till sin samhälleliga ställning är vår kyrka en folkkyrka. Under sin historia har den

på många plan påverkat det finländska samhället. Av de barn som föds ansluts cirka

78 procent till den evangelisk-lutherska kyrkan och cirka 86 procent av alla 15-åriga

finländare konfirmeras. Av de ingångna äktenskapen är cirka 53 procent kyrkliga.

Kyrkans bekännelse och dess ställning som majoritetskyrka ger Evangelisk-luth-

erska kyrkan i Finland en tjänande uppgift som gäller inte bara dem som bor i

Finland utan hela världen.

GUDSTJÄNSTEN, SAKRAMENTEN OCH DE KYRKLIGA FÖRRÄTTNINGARNA

Kyrkan genomför sin uppgift genom att förkunna evangelium, fira gudstjänst, förvalta

sakramenten och stöda människorna vid livets vändpunkter genom de kyrkliga

förrättningarna. Också den kristna fostran, diakonin och missionen hör till kyrkans

grundläggande uppgifter.

Man blir medlem av kyrkan genom det heliga dopet. Kyrkan döper både barn,

förutsatt att åtminstone en av föräldrarna är medlem av kyrkan, och vuxna om

dessa inte blivit döpta som barn. I dopet blir människan en kristen, en medborgare

i Guds rike, en medlem av kyrkan och dess lokalförsamling.

För gudstjänstfirandet och förvaltandet av sakramenten – dopet och nattvarden –

har kyrkan ett särskilt prästämbete. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland prästviger

såväl män som kvinnor. Prästutbildning ges vid universiteten i Helsingfors, Joensuu

och Åbo (Åbo Akademi). Kyrkan sköter själv vidareutbildningen för sina anställda.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har en rik liturgisk tradition som präglar

dess gudstjänster. Till sin grundläggande struktur är gudstjänsten likadan som den

romersk-katolska, ortodoxa och anglikanska huvudgudstjänsten. Gudstjänster hålls

i församlingarna varje söndag, men också på vardagar. Söndagens huvudgudstjänst

är normalt en högmässa, alltså en nattvardsgudstjänst. Förutom gudstjänsten och

sakramenten har kyrkan också andra heliga handlingar, såsom enskild bikt, konfir-

mation, vigsel till äktenskap, välsignelse av hemmet och jordfästning.

KonfirmationsmässaiHyvingekyrka. Foto: Henna Aaltonen

8 9

KYRKAN TJÄNAR NÄRA OCH FJÄRRAN

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tjänar människor i hemlandet och utomlands på

många olika sätt. Kyrkans anställda arbetar även i fängelser och på sjukhus. I varje lokal-

församling finns en tjänsteinnehavare inom diakonin, som särskilt har i uppgift att söka

upp och tjäna människor i nöd. Detta arbete omfattar alla, oberoende av om de tillhör

kyrkan eller inte.

Kyrkans internationella verksamhet har flera kanaler: mellankyrkliga relationer

och ekumeniskt arbete, verksamhet bland finländare utomlands samt mission och

internationella diakoni. Helheten leds av kyrkans centralförvaltning, i synnerhet av

Kyrkostyrelsens utrikesavdelning.

Kyrkans utrikesråd tillsätter delegationen för kyrkans mission för att utveckla och

koordinera samarbetet mellan kyrkans missionsorganisationer, Kyrkans Utlandshjälp,

stiften och församlingarna.

Kyrkomötet har godkänt sju missionsorganisationer som sina missionsorganisa-

tioner som utför kyrkans missionsuppdrag. Dessa organisationer är Såningsmannen

(Evankelis-luterilainen Lähetysyhdistys Kylväjä), Budbärarna (Radiolähetysjärjestö

Sanansaattajat), Folkmissionen (Suomen Evankelisluterilainen Kansanlähetys), Finska

Lutherska Evangeliföreningen i Finland (Suomen luterilainen Evankeliumiyhdistys),

Svenska lutherska Evangeliföreningen i Finland, Finska Missionssällskapet och Finska

Bibelsällskapet.

FÖRVALTNING, EKONOMI OCH RELATION TILL STATEN

Kyrkans medlemmar hör till den församling där de bor. Församlingarna är självständi-

ga i fråga om både ekonomi och verksamhet. De tillhör nio stift som leds av biskopar.

Biskoparna är andliga ledare som värnar om kyrkans tro och dess enhet. Ärkebiskopen

ansvarar förutom för sina övriga uppgifter dessutom för kyrkans ekumeniska och utländ-

ska relationer tillsammans med kyrkans utrikesråd.

Kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet som har 109 medlemmar. Kyrkomö-

tet består av både lekmän och representanter för kyrkans ämbete – biskopar och präster.

Kyrkostyrelsen är kyrkans allmänna förvaltningsmyndighet, som har i uppgift att

sköta kyrkans gemensamma förvaltning, ekonomi och verksamhet. Kyrkostyrelsen har

cirka 280 anställda.

Församlingens medlemmar betalar medlemsavgift i form av kyrkoskatt, i medeltal

en dryg procent av den beskattningsbara inkomsten. Dessutom anvisar staten en liten

andel av samfundsskatteintäkterna till kyrkan som ersättning för den service som

kyrkan utför för hela samhällets väl, bland annat upprätthållandet av begravningsplat-

ser och kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader. Av församlingarnas skatteintäkter

utgör kyrkoskattens andel 87 procent och samfundsskattens andel 13 procent.

NyanställdainomarbetetblandutlandsfinländarevälsignasförsinuppgiftiNordsjökyrkaden 9 augusti 2009. Foto: Saana Paananen

Ärkebiskop Jukka Paarma (till vänster) överräckte Mikael Agricola-medaljen till Aarre Kuukauppi, biskop för kyrkan i Ingermanland, i Mariakyrkan i S:t Petersburg den 20 september 2008. Medaljen intresserade även församlingsmedlemmarna. Foto: Heikki Jääskeläinen

10 11

Allt som allt kommer cirka 83 procent av kyrkans inkomster från skatter och

resten från exempelvis skogsbruk, deltagaravgifter och hyror.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Finlands ortodoxa kyrka har en spe-

ciell offentligrättslig ställning. Kyrkorna är trots detta självständiga i förhållande till

staten. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland fattar själv beslut om och sköter sin

verksamhet, förvaltning och ekonomi. Kyrkostyrelsen godkänner kyrkolagen och

kyrkoordningen. Vårt lands riksdag stadfäster eller förkastar kyrkolagen, men kan

inte göra ändringar i den.

EKUMENISKT UPPDRAG

Kyrkan har i uppgift att be och arbeta för Jesu Kristi enda, heliga, katolska, apost-

oliska kyrkas synliga enhet på en nationell och lokal nivå och överallt i världen.

Evangelisk-lutherska kyrkans identitet bestäms även i det ekumeniska arbetet av

dess bekännelse. Detta innebär inte en isolering från övriga kyrkor, utan leder till en

strävan mot kyrkans enhet. I sina relationer med andra kyrkor har Evangelisk-luth-

erska kyrkan i Finland som mål att vara samma kyrka i alla riktningar, även om olika

frågor väger olika tungt vid olika tidpunkter och på olika sätt i dessa relationer.

Helsingfors biskop Eero Huovinen gav biskop Kari Mäkinen fullmakt för ärkebiskopsämbetet i Åbo domkyrka den 6 juni 2010. Vid installationen assisterade bland andra Ndangeneni Phaswana, ledande biskop för Evangelisk-lutherska kyrkan i södra Afrika (till vänster) och biskopen i Lappo stift Simo Peura. Foto: Markku Pihlaja

Finlands ortodoxa kyrkas ärkebiskop Leo (till vänster), Helsingfors katolska stifts biskop Teemu Sippo och ärkebiskop Jukka Paarma i samspråk efter Sippos biskopsvigning i Åbo domkyrka den 6 september 2009. Foto: Heikki Jääskeläinen

12 13

Kyrkostyrelsens utrikesavdelning sköter kyrkans eku-

meniska relationer och teologiska frågor i anslutning till

dem, ansvarar för kyrkans arbete bland utlandsfinlän-

dare och stöder samarbetet mellan kyrkans missionsor-

ganisationer.

Kyrkostyrelsens utrikesavdelning

Hamburgs och Lübecks biskop Maria Jepsen från den förenade evangelisk-lutherska kyrkan i Tyskland (till vänster) och Sari Lehti, kaplan i Åbo domkyrkoförsamling, utbyter tankar i Åbo domkyrka den 6 juni 2010. Foto: Markku Pihlaja

14 15

Kyrkans utrikesråd, som leder utrikesavdelningen, har den 26 januari 2009 god-

känt en ekumenisk strategi för Evangelisk-lutherska kyrka i Finland fram till 2015:

Vår kyrka – ett samfund söker enhet.

Missionen och visionen för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har där definierats

på följande sätt:

Mission

Vårt ekumeniska uppdrag är att be och arbeta för att enskilda kristna och de kristna

kyrkorna skulle vara enade i tro, tillsammans fira nattvard, tjäna sina medmänniskor

och vittna om Kristus.

Vision

• Kyrkans ekumeniska verksamhet är gemenskap, vittnesbörd och tjänst.

• Kyrkans medlemmar är medvetna om sin tillhörighet till Kristi världsvida kyrka

och anser ekumenik vara en väsentlig del av den kristna tron.

• Kyrkans lärosamtal och kyrkans medlemmars vardagliga handlingar stöder varandra.

• Församlingsmedlemmarna ser det globala ansvaret för våra medmänniskor och

hela skapelsen som en viktig del av det kristna livet.

Kyrkostyrelsens utrikesavdelnings verksamhet leds av kyrkans utrikesråd som består

av tio medlemmar och vars ordförande är ärkebiskopen. Kyrkomötet väljer

medlemmarna i rådet och deras personliga ersättare för en fyraårsperiod. Rådet

beslutar tillsammans med ärkebiskopen om vår kyrkas representation.

Kyrkostyrelsens utrikesavdelning verkställer rådets beslut och sköter kyrkans

offentliga ekumeniska och internationella relationer, utvecklar och koordinerar

kyrkans missionsarbete, främjar kyrkans kontakter inom det internationella ansvaret

och diakonin och ansvarar för sin del av den internationella fostran. Detta innefattar

teologiska frågor i anslutning till de ekumeniska relationerna, det kyrkliga arbete som

bedrivs bland finländare bosatta utomlands och utlänningar bosatta i Finland samt

samarbetet mellan kyrkans missionsorganisationer. Utrikesavdelningen betjänar na-

tionella och utlandsfinländska församlingar, stift och kyrkans missionsorganisationer.

Utrikesavdelningens arbete leds av ett ecklesiastikråd. Denne föredrar ärenden i

kyrkans utrikesråd och är chef för avdelningen och dess enheter. Avdelningens chef

är närvarande under kyrkomötet och i kyrkostyrelsens plenum. Han är medlem av

kyrkostyrelsens ämbetskollegium och ledningsgrupp.

Utrikesavdelningens uppgifter verkställs av avdelningschefens byrå, teologiska en-

heten, enheten för arbetet bland finländare utomlands och Kyrkans missionscentral.

Kyrkostyrelsens utrikesavdelning leder och förverkligar under kyrkans utrikesråds led-

ning Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands ekumeniska arbete, ansvarar för kyrkans

arbete bland utlandsfinländare samt främjar kyrkans missionsarbete. Avdelningen upp-

rätthåller relationerna till andra kyrkor, trossamfund och mellankyrkliga organisationer.

Biskop Voitto Huotari (till vänster), docent Jyri Komulainen, före detta chef för Kyrkostyrelsens utrikesavdelning, ecklesiastikråd Risto Cantell, professor Gunnar af Hällström, professor Jaana Hallamaa, professor Antti Laato, biskop Matti Repo och docent Kimmo Kääriäinen, chef för Kyrkans forskningscentral (utrikesavdelningens chef från och med den 1 januari 2011), på Ryska ortodoxa kyrkans och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands XIV teologiska lärosamtal i S:t Petersburg den 18–24 september 2008. Foto: Heikki Jääskeläinen

16 17

ka kyrkan i Tyskland och Engelska kyrkan, som dock inte innehåller något ömsesi-

digt erkännande av ämbeten.

Vår kyrka har inte undertecknat Leuenbergkonkordin (1973), som förenar

många av Europas protestantiska kyrkor, och hör således inte till gemenskapen för

protestantiska kyrkor i Europa som bildats utifrån konkordin. Vår kyrka deltar dock

i gemenskapens teologiska arbete som en aktiv observatör och medlem i arbets-

grupperna.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har sedan 1970 fört lärosamtal med

Ryska ortodoxa kyrkan och sedan 1989 med Finlands ortodoxa kyrka. Dessutom

har lärosamtal förts med romersk-katolska kyrkan, i form av en finsk-svensk dialog.

Ett viktigt ekumeniskt framsteg var romersk-katolska kyrkans och Lutherska

världsförbundets Gemensamma deklaration om rättfärdiggörelseläran (1999), enligt

vilken 1500-talets lärofördömanden inte gäller den enhet som uppnåtts i och med

deklarationen: Det är av nåd allena och genom tron på Kristi frälsningsgärning och

inte på grund av någon vår förtjänst som vi accepteras av Gud och mottar den he-

liga Anden, som förnyar våra hjärtan och som rustar oss för och kallar oss till goda

gärningar. Resultatet har bland annat förbättrat verksamhetsförutsättningarna för

vår kyrkas arbete bland turister i de katolska länderna.

Lärosamtal har också förts med metodistkyrkorna. Med representanter för pingst-

rörelsen och finska frikyrkan förs regelbundna förhandlingar och med baptistsam-

funden förs lärosamtal. I Reseptio, en finskspråkig informationstidning för teologis-

ÖPPEN OCH AKTIV EKUMENIK

Ekumenik innebär samarbete kyrkor emellan och främjande av kyrkans synliga

enhet. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samarbetar öppet och aktivt med andra

kyrkor, kristna samfund och ekumeniska organisationer. Till de gemensamma eku-

meniska frågorna hör såväl principiella teologiska spörsmål som rent praktiska frågor.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en av de största lutherska kyrkorna i

världen. Vår kyrka är stiftande medlem av Lutherska världsförbundet, Kyrkornas

världsråd och Konferensen för europeiska kyrkor samt Ekumeniska rådet i Finland.

I enlighet med principen om ekumenisk öppenhet har vår kyrka omfattande och

mångsidiga kontakter med andra kyrkor och ekumeniska organisationer i Finland

och på andra håll i världen.

Borgåöverenskommelsen och Borgådeklarationen (1992), som vår kyrka under-

tecknade år 1996, gav upphov till en nära inbördes kontakt mellan de nordiska och

baltiska lutherska kyrkorna samt de anglikanska kyrkorna i Storbritannien och på

Irland. Man brukar tala om Borgågemenskapen eller Borgåkyrkorna (www.porvoo-

churches.org). På basis av detta avtal ser kyrkorna varandras medlemmar som sina

egna; man har nattvardsgemenskap och erkänner varandras ämbeten.

Samarbetet med Evangeliska kyrkan i Tyskland uppstod genom årtionden av

praktiskt samarbete och grunderna för detta nedtecknades i avtalsform 1977. År

2002 förnyades avtalet och kompletterades med en teologisk del som baserar sig

på Meissen- och Borgåavtalen. Meissenavtalet (1988) är ett avtal mellan Evangelis-

Ecklesiastikrådet Risto Cantell (till vänster) och biskop Munib A. Younan från den evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien

och det Heliga landet hälsar på varandra i Åbo den 6 juni 2010 Foto: Markku Pihlaja

18 19

ka frågor, publiceras dokumentation över lärosamtalen och aktuella ekumeniska

översikter (http://sakasti.evl.fi/reseptio).

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har ingått mellankyrkliga samarbetsavtal

med Evangeliska kyrkan i Tyskland, Ingermanlands evangelisk-lutherska kyrka,

Evangeliska kyrkan i Österrike, Evangelisk-lutherska kyrkan i Namibia, Evang-

elisk-lutherska kyrkan i södra Afrika, Kinas kristna råd och Svenska kyrkan. En

förskjutning av den kristna trons tyngdpunkt innebär att dialogen med kyrkorna i

syd ökar.

Kyrkans missionsorganisationer har ingått samarbetsavtal med över trettio

kyrkor på olika håll i världen. Merparten av dessa är lutherska och medlemmar av

Lutherska världsförbundet. Dessutom har kyrkans missionsorganisationer samar-

betsavtal med internationella kristna organisationer.

Teologiska enheten bereder, verkställer och följer upp vår kyrkas ekumeniska verk-

samhet, i synnerhet de teologiska frågorna i anslutning till verksamheten.

TEOLOGISKT STIPENDIEPROGRAM OCH VÄNFÖRSAMLINGSARBETE

Syftet med stipendiatutbytet för teologistuderande och anställda inom kyrkan är

att öka kunskaperna om ekumeniken, främja den teologiska forskningen, göra del-

tagarna förtrogna med kyrkans liv och förbättra deras språkkunskaper. Vår kyrka tar

emot stipendiater framför allt från Ingermanlands kyrka, Ungern, USA och Ryssland

och sänder ut studerande till bland annat Frankrike, Tyskland, Schweiz, Ungern,

USA och Ryssland.

Vänförsamlingsverksamheten stöder det praktiska partnerskapet mellan lokal-

församlingarna och den internationella interaktionen mellan kyrkorna. Församling-

arna i vår kyrka har vänförsamlingsrelationer bland annat med församlingar inom

de evangelisk-lutherska kyrkorna i Ingermanland, Lettland, Ungern, Estland, Polen,

Sverige och Tyskland samt med några församlingar inom Rysslands ortodoxa kyrka

och Engelska kyrkan. Exempel på de finländska stiftens vänskapsavtal är de kontak-

ter som knutits till stiften i den Namibiska kyrkan och den första vänstiftsförbindel-

sen som hade sin grund i Borgåöverenskommelsen och som ingicks mellan Tammer-

fors och Manchesters stift år 2007. Kyrkostyrelsens utrikesavdelning ansvarar för

att koordinera och främja vänförsamlingsverksamheten framför allt i Östeuropa och

inom ramen för Borgågemenskapen.

ARBETET BLAND FINLÄNDARE UTOMLANDS

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ansvarar också för finländare utomlands. Fin-

land har 5,4 miljoner invånare och utomlands bor dessutom över en miljon finlän-

dare. Cirka 228 000 av dem är finska medborgare och över 600 000 är första eller

andra generationens finländare. Cirka 600 000 personer utgörs av finländare som

emigrerat tidigare och av deras ättlingar. Utöver de finländare som är fast bosatta

utanför Finland turistar årligen cirka två miljoner finländare utomlands.

20 21

Utgångspunkten för arbetet bland utlandsfinländare är att fira gudstjänster, förvalta

sakramenten och ordna kyrkliga förrättningar på modersmålet. Ambitionen är också

att underlätta integrationen av utomlands bosatta finländare i deras nya hemland, så

att det finner sin plats bland de kristna på orten.

Arbetet bland finländare utomlands sysselsätter cirka 140 personer i 40 länder och

av dem arbetar ett tjugotal visstidsanställda präster eller kantorer bland turister. En

del av kyrkans missionärer tar vid sidan av sitt eget arbete också hand om finländare

som är bosatta i stationeringslandet. Också de anställda vid Finlands Sjömanskyrka

tjänar finländarna i sina respektive länder. Det är engagerade frivilliga som svarar för

merparten av kyrkans arbete bland finländare utomlands.

Enheten för arbetet bland utlandsfinländare ansvarar för det kyrkliga arbetet bland

finländare som är bosatta eller vistas utomlands, såväl för planeringen som för det

praktiska genomförandet av arbetet.

Glädjeprocession i Botswana-stiftet i Evangelisk-lutherska kyrkan i södra Afrika. Processionen ordnades i samband med installationen av biskop Lebaleng Jacob Selwane (i mitten) i Gaborone den 14 februari 2010. Foto: Heikki Jääskeläinen

MISSION

Grunden för missionsarbetet finns i själva evangeliet som tillhör hela världen och

alla folk. Kyrkans missionsuppgift koncentreras till missionsbefallningen från den

uppståndne Kristus. Att uppfylla den ankommer på kyrkan och varje medlem i

kyrkans församlingar. Samarbetet med församlingarna möjliggör verksamheten i

kyrkans sju missionsorganisationer.

Kyrkans missionscentral koordinerar samarbetet mellan missionsorganisationerna.

Kyrkans missionsorganisationer har cirka 350 missionärer utomlands. Under det

förra århundradet var en tredjedel av världens befolkning kristna. Numera är

kristendomen inte längre kännetecknande för Europa, eftersom det finns flera krist-

na på det södra halvklotet är på det norra. Kyrkorna i Asien och Afrika växer.

KonfirmanderifinskakyrkaniDallas,pastorSeppoVesalaochpastorIreneErkko.Foto: Seppo Vesala

22 23

RELIGIONSMÖTE

Möten mellan religioner innebär en dialog, att parterna ömsesidigt bekantar sig

med varandra och därigenom ökar samförståndet såväl under förhandlingar mellan

ledarna för religionerna som i helt vardagliga möten mellan representanter för olika

religioner och kulturer.

De övriga religionernas andel är mycket liten i Finland, men antalet personer

som bekänner sig till islam ökar småningom. Över hälften av alla invandrare är

dock kristna. Antalet invandrare ser ut att till och med kunna fördubblas under de

närmaste tio åren. Kyrkostyrelsens utrikesavdelning följer särskilt den religiösa

situationen i Finland och ger församlingarna information och stöd då det gäller att

möta nya fenomen och religiösa rörelser. Regelbundna samtal förs med judar och

muslimer.

Kyrkans missionscentral utvecklar kyrkans och församlingarnas missionsarbete,

främjar missionsorganisationernas gemensamma verksamhet och ansvarar för fost-

ran, utbildning och information inom ramen för kyrkans missionsarbete. Centralen

deltar också i dialogen mellan olika religioner.

Biskop Kari Mäkinen överräckte Mikael Agricola-jubileumsårets medalj

till påven Benedictus BXVI i Vatikanen den 19 januari 2008.

Foto: Servizio Fotografico de ”L’O.R.”

De västerländska kyrkornas och missionsorganisationernas roller håller på att för-

ändras. Kyrkorna på södra halvklotet skapar nya förbindelser kyrkorna emellan och

deltar mer än förut i det globala missionssamarbetet.

Missionsorganisationernas samarbetspartner är till största delen lutherska kyrkor

på olika håll i världen. I vissa länder bedrivs samarbete med andra än lutherska

kyrkor. I det praktiska missionsarbetet arbetar man också tillsammans med olika

internationella kristna organisationer. För att utveckla dessa förbindelser följer man

de ekumeniska avtal som vår kyrka ingått och utnyttjar de bilaterala överläggningar

som vår kyrka fört med den ortodoxa kyrkan, den romersk-katolska kyrkan, pingst-

rörelsen, den finska frikyrkan, metodisterna och baptisterna.

Det ökande missionsarbetet inom kyrkorna i Asien, Afrika och Latinamerika ska-

par nya samarbetsförhållanden. Detta inverkar i sin tur på verksamhetsförutsättning-

arna för vår kyrkas missionsorganisationers gamla samarbetspartner, liksom också på

missionsorganisationernas egen planering av missionsarbetet.

Kyrkans utrikesråd godkände den 15 december 2008 på initiativ av delegationen

för kyrkans mission ett förslag till kyrkans missionsstrategi. Kyrkostyrelsens plenum

behandlade år 2010 framställningen för kyrkomötet.

24 25

Kyrkans Utlandshjälp verkar inom internationell dia-

koni på olika håll i världen för att bidra till att världens

allra fattigaste kan garanteras livets grundförutsätt-

ningar. I arbetet prioriteras svaga stater. Hjälparbetet

når dagligen ut till över en miljon människor.

Kyrkans Utlandshjälp

I Haiti bistår Kyrkans Utlandshjälp bland andra småbrukare på landsbygden. Målet är att förbättra haitiernas förutsättningar till självförsörjning inom mathushållningen. Kyrkans Utlandshjälp har förbundit sig till att stanna en lång tid i Haiti och hjälpa till med återuppbyggnaden av landet. Foto: Paul Jeffrey

26 27

Arbetet omfattar humanitär hjälp, långsiktigt utvecklingssamarbete, stödjande av

fattiga systerkyrkor och attitydpåverkan.

Kyrkans Utlandshjälps arbete finansieras av församlingarna, utrikeministeriet,

enskilda personer och företag. Målet är att åstadkomma en bestående förändring i de

allra fattigastes liv.

Kyrkostyrelsens utrikesavdelning samarbetar aktivt med Utlandshjälpen, som är en

självständig stiftelse. Kyrkans utrikesråd utser ordföranden och de övriga medlemmar-

na i styrelsen för stiftelsen för Kyrkans Utlandshjälp.

I Peru stöder Kyrkans Utlandshjälp i samråd med sin lokala samarbetspartner Diaconía-organi-sationen fyra projekt i syfte att förbättra utkomsten för familjer på landsbygden och öka de lokala invånarnaspåverkningsmöjligheter.Utlandshjälpenfinansierarocksåursprungsbefolkningarnasrätttill undervisning på sitt eget språk via ett fortbildningsprogram för lärare, vilket stöder tvåspråklighet (quechua och spanska). Foto: Jenni-Justiina Niemi

May Rems (till höger) familj i Kambodja är en av de familjer som ingår i Kyrkans Utlandshjälps projekt. May Rem har fått utbildning bland annat i grönsaksodling och information om bybankens verksamhet och sina egna rättigheter. Foto: Lauri Soini

28 29

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har många kon-

takter till andra kristna kyrkor och samfund. Vår kyrka

utgör en del av den världsvida kristna kyrkan och har

nära och mångsidiga förbindelser till övriga kyrkor i

Finland, i grannländerna och globalt.

Samarbetspartner LUTHERSKA VÄRLDSFÖRBUNDET

(Lutheran World Federation)

Lutherska världsförbundet är en gemen-

skap och ett samarbetsorgan för de luthers-

ka kyrkorna. Förbundet har sammanlagt

145 medlemskyrkor i alla världsdelar.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är

den femte största i världen. Lutherska

världsförbundet representerar över 70

miljoner lutheraner. Medlemskyrkorna har

nattvards- och predikstolsgemenskap.

www.lutheranworld.org/lwf

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

(World Council of Churches)

Kyrkornas världsråd är kyrkornas interna-

tionella samarbetsorgan som har i uppgift

att arbeta för den ekumeniska rörelsens

mål. Till rådet hör drygt 340 kyrkor i cirka

110 länder. Alla medlemskyrkor har ännu

inte nattvards- och predikstolsgemenskap.

Den största av de kyrkor som inte hör

till världsrådet är den romersk-katolska

kyrkan. Världsrådet och den katolska kyr-

kan samarbetar via en samarbetsgrupp.

www.oikoumene.org

KONFERENSEN FÖR EUROPEISKA

KYRKOR

(Conference of European Churches)

Konferensen för europeiska kyrkor är ett

ekumeniskt samarbetsorgan för protestan-

tiska, lutherska, ortodoxa och anglikanska

kyrkor. Konferensen har cirka 125 med-

lemskyrkor i alla europeiska länder.

Konferensen arbetar för kontakt mellan

kyrkorna, fred och mänskliga rättigheter i

Europa.

Romersk-katolska kyrkan är inte

medlem av Konferensen för europeiska

kyrkor, men har nära kontakter till konfe-

rensen via Europeiska katolska biskops-

konferensernas råd.

I Finland är den lutherska och ortodoxa

kyrkan medlemmar av Konferensen för

europeiska kyrkor. Ekumeniska rådet i Fin-

land har observatörsstatus i organisationen.

www.ceceurope.org

EKUMENISKA RÅDET I FINLAND

Ekumeniska rådet i Finland är ett samar-

betsorgan för kyrkor och kristna samfund

verksamma i Finland. Till medlemmar

av rådet kan godkännas samfund som

bekänner Herren Jesus Kristus som Gud

och Frälsare enligt Bibeln, och som därför

tillsammans strävar efter att tillsammans

fullgöra sin gemensamma kallelse en enda

Gud, Fadern och Sonen och den heliga

Anden, till ära.

Ekumeniska Rådet i Finland har 11

medlemskyrkor, 5 kyrkor med observa-

törsstatus och 19 partnerorganisationer.

Rådet står i kontakt med Kyrkornas världs-

råd, Konferensen för europeiska kyrkor

samt med samarbetspartner i Norden.

www.ekumenia.fi

30 31

Foto: Henna Aaltonen

Närmare information om kyrkans ekumeniska strävanden finns i strategin Vår kyrka

– ett samfund söker enhet, som kyrkans utrikesråd godkände den 26 januari 2009.

Ekumenisk strategi för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland till år 2015.

(http://evl.fi/ekumeniskstrategi)

Respons och erfarenheter av hur ekumeniken kommer till uttryck i vår kyrka kan

sändas till Kyrkostyrelsens utrikesavdelning (postadress PB 185, 00161 Helsingfors,

e-post kuo@evl.fi).