Witness statement of Mark Stephens-5

8/7/2019 Witness statement of Mark Stephens-5

http://slidepdf.com/reader/full/witness-statement-of-mark-stephens-5 1/39

30

EXHIBIT TO THE

THIRD WITNESS STATEMENT

OF

MARK STEPHENS

. (CJ Act 1967, s.9 MC Act 1980, ss.5A(3)(a) and 58;

Criminal Procedure Rules 2010, Rule 27)

,(..

EXHIBIT MS-2

..'



·i ( - : . :

~-.' ."

31

Internationell rattsl ig

hjalp i brottmal

Handbok

RattsavdelningenInternationella enheten

Februari 2008



32

~evideringar av handboken

Handboken utkom i oktober 2004. Darefter har den reviderats ett antal

ganger. De avsnitt sam andrats vid den senaste revideringen [februari

2008) ar markerade med en kantIinje. Mindre redaktionella andringar har

inte markerats .

"'- . .



33

.lnn.ehallsfOrteckning

l' Allmant """" '"'''''' 5. ,",

Tillarnpliga bestammelser 5

Forarbeten oeh Iitteratur 5

Hur reglerna forhaller sig till Sveriges internationella ataganden 6

.Skyldighet art lamna underrattelse enligt 10 kap. 8 §

regeringsformen 7

' . .1_:'_~:·Lagens tillampningsomrade 7

........ ;.. 1.5.1 Allmant ~ ~~ 7

1.5.2 Atgarder som ar reglerade ilagen ., 8

1.5.3 Andra atgarder a n de som raknas upp ilagen 8

1.5.4 Rattslig hjalp iadministrativa oeh Iiknande forfaranden 9

1.1

1.21.3

' l . ' - 1 :

2 Rattslig hjalp iSverige - inkommande ansokan 9

2.1 Ansokan 9

2.1.1 Vern som kan ansoka om rattslig hjalp iSverige 9

2.1.2 Ansokan ska vara skriftlig 10

2.1.3 Sprilk ., 10

2.1.4 Ansokans innehall 10

2.1.5 Ofullstandiga ansokningar 11

2.1.6 Bekraftelse om att ansokan tagits ernot 11

Vart ansokan ska skickas 11

Vern som handlagger arendet 12

Handlaggning oeh forfarande 13

2.4.1 Skyndsam handlaggning 13

2.4.2 Samma forfarande som vid en svensk Iagforing 132.4.3 Tillampning av den ansokande statens forfaranderegler 13

2.4.4 Offentlig forsvarare, rnalsagandebitrade oeh stodperson 14

2.5 Allmanna forutsiittningar for att larnna rattslig hjalp 15

2.5.1 Samrna vil1kor oeh forutsattningar sorn vid en svensk

lagforing ""'" IS

2.5.2 Dubbel straffbarhet ]5

2.5.3 Viss strafftroskel 16

2.5.4 Banksekretess 16

. .. . 2.5.5 Preskription ~ p 16

2.f? Narmare om de olika atgaTder sorn regleras ilagen 17

2.6.1 Forhor i Sverige under forundersokning 17

2.6.2 Bevisupptagning vid svensk domstol ~ 172.6.3 Telefonforhor med nagon i Sverige 17

.,,""' 2.6. .4 Videokonferensforhor med nagon iSverige u..u u•••u. 17

2.6.5 Kvarstad 18

. 2.6.6 Beslag 19

Overlamnande av beslagtagen egendom till annan stat 19

Beslag for att sakra verkstallighet iSverige av utlandskt:' j.

: . : ~ c ' : . forverkandebeslut 20

2.6.7 Husrannsakan oeh andra atgarder enligt 28 kap.

rattegangsbalken 21

2.6.8 Hemlig teleavlyssning oeh hemlig teleovervakning 21

Tekniskt bistand med hemlig teleavlyssning och hemlig

teleovervakning _ 22Tillstand till gransoverskridande hemlig teleavlyssning och

hemHg teleovervakning 23

. . .i :' · , .' -

2.2

2.3

2.4



:.~'.'

2.6.9 Hemlig kameraovervakning 23

2.6.10 Hemlig rumsavlyssning 23

2.6.11 Overforande av frihetsberovad person till eller fran Sverige. 24

Overforande till annan stat 24

.~ : .>, Overforande tin Sverige 24". 2.6 ..12 Rattsmedicinsk undersokning av avliden person ,~ 25

_.'.'2.7 Avslag 2 5

; i :. .: ; _ . ~. .: , . c . W _ : . : . ' _ :. . : . . · 2.7.1 Avslag pa grund av formel1a eller materiella hinder 25. _ 2.7.2 Avslag pa grund av hansyn till Sveriges suveranitet, rikets

: · . · : · · : : ; ~ : : · ·~ ' ~ M '. . • Villkor ~!e~~;~aones:::;:rs~:a~!:a~~:!:~:~:e~e~~~~~t::~t~~~····· 26

" ~ : ; W : ~ : ~ ( · overlamnats fran Sverige 27

: ' . .< - ; ' :. 2.8.l Automatiska, konventionsreglerade villkor 2 7

. . " .- :: .: ~> :> .: , 2.8~2 Bes lu t a v akJagare idet ensk ilda fallet ~.. ~ ~27

.. :;:. 2.8.3 Andring av villkor 28

.. 2.9 Delning av forverkad egendom mellan stater 28

2,10 Aterredovisning efter avslutad handlaggning ~: 282.11 Vern som star for kostnaderna 29

34

3 Rattslig hjalp fran annat land - utgaende ansokan 29

3.1 Allmant am rattslig hjalp fran annat land 29

3.2 Ansokan om rattslig hjalp utomlands 30

3.2.1 Vart ansokan ska skickas 30

3.2.2 Vad ansokan ska innehalla 31

3.2.3 Oversattning av ansokan 32

3.2.4 Aterredovisning 32

3.3 Vissa sarskilda bestarnmelser am rattslig hjalp utomlands 32

3.3.1 Forhor utomlands under forundersokningen 32

3.3.2 Bevisupptagning vid utlandsk domstol 333.3.3 Telefonforhor med nagon i utlandet 33

3.3.4 Videokonferensforhor med nagon j utlandet 34

3.3.5 Kvarstad, husrannsakan oeh beslag 34

3.3.6 Hemlig teleavlyssning oeh hemlig teleovervakning samt

tekniskt bistand med hemlig teleavlyssning oeh hemlig

teleovervakning ; 34

Tlllstand till gransoverskridande hemlig teleavlyssning oeh

hemlig teleovervakning 35~-. ;

j., ~.3.7 Hemlig kameraovervakning 35

'., 3.3.8 Hemlig rumsavlyssning 36

.~' .. '; ~.3.9 Overforande aven frihetsberovad person till eller

' . " '! " · k { : :r - '· c . . ; :, fran Sverige 36:;;" Overforande till Sverige 36

. . . . . ' ' c C ". ' . Overforande till annan stat 36

Villkor om anvandningsbegransningar m.m 36

.Irnmunitet 37

. ' ' . . " 3 .4

L:~~~.Bihlga Staters krav pa vilket sprak en ansokan ska vara oversatt till 38. ,.. .

~:. ....

._-' '.~~::.~~:

: - : . "

I. '.~,.;, ': .

. . '.'. '. . . .'.

. ',,; .:. .



35

:.~

".:': 'l.;:"':, Ti ll ar np li ga b e st ar nr ne ls er•• _, c, .,',: . : : j " : ~ " _

. ,:.' Bestamrnelser om internationell rattslig hjalp ibrottmal firms i:. - .~.,'.~.::: - . : : "

'..." .

....• :'.-·~~~~gen(2000,562) om internationell rattslig hjalp i brottmal (URB)

..••-,'" .~<fij~~~dningen (2000:704) om intemationell rattslig hjalp ibrottmaI. ' _ ," -) :. _- .+ ~ : . :~ ~' : ~ ( , 'c •

,}.'.:~Pfi~!iUka~nagivande (2005:1207) av overenskommelser som avses i lagen

. _ ' :: :;<i ii~;~H:990:562) om intemationell rattslig hjalp i brottrnal'• " '~ ' . _ c ,- I- ' .~""-!tt;<·~.:· '.. '" .

:;";i'::~\:>~Lagen(2000:] 219) om intemationellt tul1samarbete

·'·::·-~·i::·:~A1~garmyndighetensforeskrifter om internationellt samarbete (AFS

.•· ..\2007:]2)

. .'~

Det fl nn s o ck sa sarskilda bestammelser om rattslig hjalp i brottmaI at vissa in-

ternationel1a organ. For rattslig hjalp at internationella tribunaler oeh dornsto-

lar finns bestammelser i:

• Lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de intern ati on ella

tribunalema for brott mot humanitar rate

• Lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmalsdcm-

stolen?

• Lagen (2006:615) om samarbete med Specialdomstolen for Sierra

Leone"

1.2'. Forarbeten och litteratur

Prop. ·1999/Z000:61 Internationell rattslig hjalp ibrottmal [grundforarbetena

till L IRB )

Prop. 199912000:122 [forarbetena till lagen om internationellt tullsamarbete).\\~.' ;,

: Propi200l/02:88 s. 70 [forarbeten till 4 kap. 35 § om rattsmedicinsk under-

.' .!iolming av avlidna)

· .," . :', ; , , : , ~ - : : - ' :..

p~op".'::i002/03: 139 s, 484 (forarbeten till 5 kap. 10 § om uppgiftsskyldighet

" , f < ? f : : _ b , '~ e r m . f l . ). . ,.'.': '"~:. , ,. . . . .~;',:I,': _

· f.r0p.:.:. f.004/05:144 [forarbeten till bl.a. 4 kap. 25 a-25 e §§ oeh 26 a-26 e §§om;:i#c.niskt bistand med hemlig teleavlyssning oeh hemlig teleovervakning

· . s a n i f : tiIlsUnd till gransoverskridande hemlig teleavlyssning oeh hemlig tele-

· qyervalming)

I: Regeringens tillkannagivanden andres inte; vid ny eller andrad information utfirdar regeringenett' n~ tillkannagivande; sist i det senaste tillkannagivandet anges nonnalt SFS-numret p a det

.niwlastf6regaende tillkannagivandet.i PT(jp.i993/94:14Z (Jugoslavientribunalen) och prop. ]995/96:48 (Rwandatribunalen)3 Prop~;iOOl/0Z:88

,4 Prop. 2005/06:93 .!"",. ~" .

" ,.;..:::'"

. . > - ~ . , . ' ~: r · \ . ~ " ·; ' ~ ' .,.. . -~;~";.~'~',..



36

. . Prop ...2005/06: 178 [forarbeten till bestammelserna om hemlig rumsavlyss-

< : ; ; ; I~~~~~;~~~ff~ki l ts. 88ff) .

:pf()P~~;}006/07:133 (forarbeten till bI.a. bestammelsema om underrattelseskyl-

·d.iW~(vid hemliga tvangsmedel: se sarskilt s. 55 ff)

..~·~:~~f~;(Thunberg Sehunke; Internationell rattslig hjalp ibrottmal inom EU,

. . : . : J ~ ~ : ~ ~forlag, Uppsala 2004. . . .. : : '> J : < t i ; ; '; , : ~ '_ : : : ,: _ . , \

. · ;:~·, ;1":$ .~¥+/; · ;:Hurre gle rn a forh alle r sig till S ve rig es in te rn atio ne lla a ta ga nd en

·;·;X~i~~::Qchforordningen ar utformade med beaktande av flera internationel1a

·'·· ..j~n~:4Ywent som Sverige har tilltratt eller annars a f hundet avoDet galler:: . : , :' ~ - .- '- ''' '. -= :. -' ~p;.

, " . ; . :~ : r :/ ' : ; ~

~;,,>:;1959 ars europeiska konvention om inbordes rattshjalp ibrottmal (S6

-. :'·.;">1968:IS, prop. 1961:48)

• EU:s konvention om omsesidig rattslig hjalp i brottmal fnin 2000[konventionens bestamrnelser presenteras iprop. 2004/05:144)

• Den nordiska overenskornmelsen fran 1974 om Inbordes rattshjalp genom

delgivning oeh bevisupptagning [Cirkular 1995:419; ilagboken vid 33 kap.

rattegangsbalken, so 1975:425, prop. 1974:95)

• . 1978 a r s tillaggsprotokoll till 1959 !irs konvention (behandlar bl.a. skatte-

brott; so 1979: 12, prop. 1978179:80)

• Schengenkonventionens bestarnmelser om ornsesidig rattslig hjalp ibrott-

mal (konventionens bestarnrnelser presenteras i prop. 1997/98:42)

• EU:s konvention om ornsesidigt bistand och samarbete meIlan tullforvalt-

. ningar (Neapel II-konventionen) fran 1997 (konventionens bestammelser.presenteras iprop. 1999/2000: 122)

• .FN:s konvention mot olaglig hantering av narkotika oeh psykotropa amnen

(narkotikabrottskonventionen) fran 1988 rso 1991:41, prop .

.':,.19~0/91: 127)

• 1990 ars europeiska konvention om penningtvatt, efterforskning, beslag

.. oeh forverkande av vinning av brott (forverkandekonventionen;6 S6

:J~96:19, prop. 1995/96:49)

.,'/Fi' ' ' l:s. konvention mot gransoverskridande organiserad brottslighet

~.:..::[Palermokonventionen] fran 2000 samt dess tillaggsprotokoll om forebyg-

.::~..~:·gap~e~ beksmpande och bestraffande av handel med manniskor och

,.:.tiUaggsprotokoll om manniskosmuggling land-, luft- oeh sjoviigen: . >.(kquventionens oeh tillaggsprotokollens bestammelser presenteras i pr~p .

.: ..•. ;'4002/03:146, 2003/04:111 respektive 2004/05:138).~ :' 1 -", . : -, .•

• :"J ~7 7 a r s europeiska konvention om bekampande av terrorism

,.·(SO 1977:12, prop. 1976177:124)~ . · _ ' h ~ ; : , ·. . .~ . . . .• . ' .: ~Av ta l melIan Sverige oeh Australien (SO 2001 :47) respektive Kanada

,(SO 2001 :43) om inbordes rattslig hjalp ibrottmal, J : : . . l .

':.:;.. ~

::()~erenskommelsen finns pA Ranet under Brott & Straffl1nternationellt samarbetel

KoiiV¢ntion~ och overenskommelserlR1ittslig h;alplNorrusk overeuskommelse om mbordes

riittshJiilp g~om delgivning och bevisupptagning.

~Vi.~~~~ater refererar till den som penningtvattskonventionen,



~::'

37

:':'.'~··~;;~:~:9.}erenskommelsemed Storhritannien oeh Nordirland om tvangsatgarder·l~·'··f'hc' k d d b A.. ' , : , t ;~~J&~g~~,Iprver an e avseen e vinning av rott fran 1989 (Sv 1992:5, prop.

·<:t\~f)~:189/90:82)

..• ;:.··.'9v~renskommelse med Polen om inbordes rattshjalp i brottmal, Warszawa

·~\';::::ge.n10 februari 1989 (SO 1990:9)C·,- "': . ._ .' -. ',';- ",' ~ ,

!:·',:.:~6yerenskommelse med Ungern om inbordes rattshjalp ibrottmal, Buda-

. , , ; : , · : ; :. 'P ~ s tden 28 september 1983 (SO 1986: 5)

. · ; : > : i . ) ; ; { . .'. ·.,":I3e~~~mrne1serna ar oeksa utformade for att uppfyHa atagandena i en

. .;;,::·g~i:6.~sa~ atgard som antogs den 29 juni 1998 inom Europeiska unionen om

.·:.g?4.~'.utiner vid omsesidig rattslig hjalp i brottrnkl.?" :'..~ t " ' ~ ) · ~ T ; - ~ ~ - ~ · . ·

".IQri~haIlet i dessa internationella ataganden har alltsa arbetats in i den svenska

)ageo.:oeh forordningen (de har transiormerats till svensk ratt]. Det innebar att

svenska aklagare oeh domstolar tillampar den svenska forfattningstexten som i

sin tur har utarbetats i overensstammelse rued Sveriges intemationella.at;lganden. Det hetyder inte att svenska aklagare oeh domstolar kan bortse fran

bestarnmelserna i de olika internationella overenskomrnelserna. Av tradition

till amp as namligen principen om fordragskonform toIkning vilket innebar att

svensk ratt sa langt det ar mojligt tolkas sa att den overensstamrner med

Sveriges internationella ataganden. Ibland innehaller dessutom svenska

bestarnmelser en uttrycklig hanvisning till innehallet i en internationell

overenskommelse som innebar att bestarnmelserna i en overenskomrnelse

fyUer ut och preciserar innehallet iden svenska regeln. B

1.4 Skyldighet aU larnna underrattelse enligt 10 kap. 8 §

regeringsformen

Enligt 10 kap. 8 § regeringsformen ar svenska akJagare skyldig att underratta

ehefen for Utrikesdepartementet nar fraga som ar av betydelse for forhallandet

.~]J annan stat uppkommer. Detta kan bli aktuellt saval iarenden dar annan

statbegar hjalp av Sverige som nar Sverige begar hjalp fran annat land.

Enligt I § AFS 2005: 11 ska riksaklagaren underrattas. Rutinerna ar darefter att

irl~~wationella enheten vid riksaklagarens kansli underrattar expeditionschefen

VldJustitledepartementet som i sin tur vidarebefordrar infonnationen till

ijirlk,~.s~ePartementet.v-" ~:l,.,~ ::-"t•• _~

~'~"r~~}~~;~:i}~:'!'';-~. ..... G

· : } : ~ ? b ~ ~ ~ - ' _ ' :Lagens tlilampnmgsomrade~";'- .:\i.V:"~;\':,;'

. . : " }5 l 1 - ~ ' :: " ··'·:Allmant

' .•.•.:.,r~~~~~,'tilliimplig pa det intemationella rattsliga samarbetet, dvs ..det samar-

·'p~~lWIl1.·tar sikte pi rattsliga forfaranden som galler utredning om oeh lagfo-

ring~,for: brott. Det innebar att lagen ska tillarnpas avsvenska akJagare oeh

..'.~~ri~~dornstolar men inte i det intemationella polissamarbetet. Lagen tacker

•.inteheller' hela det intemationella rattsliga samarbetsomriidet. 1 Fraga om ut-

·l~lArP.ng,.overforande av lagf6ring oeh delgivning finns sarskilda bestammelser,, ~ r \ , . ; ' : : : : : f ~ : ~ · ,' . i

.EriJigt.2kap. 11 § lagen (2000:12)9) om intemationellt tullsamarbete ska, om

en,:~tgiird i samband med utredning i Sverige om overtradelse av tuHbe-, } "" ~., ' c. ~'. ':~ :.. . ~ .

- . ? · . ; l i ; t :W L l~i, 7.7 ]998 s, 1; instrumentet firms pa R1net under Brott & Straff/Internationellt. $~iltt>ettvRiittslig hjalp/Goda rutiner vid rattslig hjiilpibrottmal .. 8 S ¢ : ~itom iregeringens tiUkiinnagivandescm redovisats iavsnitt 1.1.



._ :.'~:... ' . 38

:- :. . . .

, . ': : ' : ; :~ m : r ij ~ l S ekraver aklagares eller domstols beslut enligt 23, 27 oeh 28 kap.

'. :. ....·Jijtt!ig~ngsbalken oeh lagen (2000:1225) om straff for smuggling, ansokan i

. > ! : f ~ : d ~ l e nhandlaggas enligt LIRB.'''.':' ,~)':·~;~t~~\~~.;·::: .,"-,

<~~~tig hjalp pa yttrandefrihetsgrundlagens oeh tryckfrihetsforordningens om-.:..··t:M~n.Ja1fer utanfor lagens tillampningsomrdde.?

, : . ~: \ ' : : ; : ) \ ~ r · ~ t : ; · · : · ' . · - ~ _' : f ~ ; g h i Atgarder som ar reglerade ilagen

. '·E.~i~·l kap. 2 § LIRB omfattar rattslig hjalp enligt lagen foljande atgarder:

; ! f~t~~~; isamband med forundersokning ibrottmM,'.,: "'.f.·:.~i)?~visupptagningvid domstol,

·.·.j::·,?i~1~f6nforhor,

..'~: ;:;;fui-ho~genom videokonferens,

5 .. kvarstad, beslag samt husrannsakan oeh andra atgarder sorn avses i 28 kap .. , "rattegangsbalken,

6. :.hemlig teIeavlyssning oeh hemlig teleovervakning,, ..

7.. tekniskt bistand med hernlig teleavlyssning oeh hemlig teleovervakning,

8.itillstand till gransoverskridande hemlig teleavlyssning oeh hemlig, .. teleovervakning,

9. he"mlig kameraovervakning,

1 1 0 : hernlig rumsavlyssning,

11. overforande av frihetsberovade for forhor m.m., och

12.rattsmedicinsk undersokning av en avliden person.

, ( .-, .".'-

1.5.3 Andra atgarder an de som raknas upp ilagen

Av . 1 " kap. 2 § andra styeket framgar att lagen inte hindrar att aklagare oeh

domstolar larnnar hjalp med andra atgarder an de som raknas upp iparagrafen,

fOrtl~att att inte tvangsmedel eller andra tvangsatgarder anvands.,..... ,'.' .

De bestammelser i svensk lag som reglerar forundersokningen ror ihuvudsak

.. m.v~dningen av tvangsmedel oeh andra tvlmgsatgarder. Detta innebar att

: m A # g a ~avde medel som s t a r en aklagare till forfogande under forundersok-

. . '~ t~~ i i roreglerade ilag, t.ex. utf&ande av fysisk spaning mot rnisstankt per-

.:~qil~l::'petta forh31lande aterspeglas i det internationella samarbetet. Den'~eo~ka lagstiftnlngen innehaller inte nagon he1tiickande reglering av intema-

. t i c i r i e n t samarbete sam begars av en utlandsk aklagare oeh riktas till en svensk

.:ltd~~*~·,·eller tvlirtom. Avsaknaden av lagstiftning hindrar inte att det fore-

..' '~om:nl'er'informeflt samarbete me1lan akIagannyndigheter. Att svenska myn-

. '. '~dj~~:enkeli och smidigt ska bistA sina utlandska motsvarigheter s a langt det. . : ij r. :'m.o jl ig i aven irragor dar det inte finns uttryck1iga regler am sad ant bistand

. ': i ir ~ s j i 1 v k la r t.Om siidana regler saknas isvensk ratt ar det dock inte mojligt att

·~ny.~n,da,tv3,ngsmedel eller andra tvangsatgarder.IO

. • · ~ · f j t A . : · : ·....,

.~:' .. ~._ .

' . . . _ : . : .( ; , = . : : ;. ; - ; ~ '~. " .

9,Pi:~~;)9991Z000:61 s. 73: ~I)Prop:1999/2000:61 s, 80{I;~;.~:~~;.~.'. -

, . ~ :; ;, ,{S ·~t ~: !. ", :· ,



39

: ~ , p · ; t $ ~ ~ ~ i c aakJagare kan alltsa lamna hjalp med a~dra atgarder an dem som raknas

. ' .. :~#p:pH~<:lagen,forutsatt att det kan ske utan tvangsatgarder eller tvangsmedelsan-

" : : . ' :; : t ~ ~ ? , ~ ~ i · ~ g ;.

. . ·~;:ti~~~{~otsatta situationen, nar svensk aklagare behover bistand fran utlandet,·'·.~I::reglerad pa samma satt. I kap. 7 § anger att lagen innehaller vissa bestam-

·::·· 'meI~eFom att en svensk aklagare far ansoka om rattslig hjalp utomlands. J

. . ' . ~m i t J~ ralltsa en svensk aklagare ansoka om rattslig hjalp utomlands iden ut-

;.. · .,:";*~~ing som den andra staten tillater det.

. . · · < J : · : ~ ; ; } ; : !1 ~ ; L ~ · ·· :. : - · r ~ ? · ~ m f ;: :~ atts lig h ja lp i a dm i nistr ativ a och li kn a nd e fo rf ar an d en

· ..·'/¢:'~~~~·'·'h~vudsakliga tillampningsomrade ar hjalp irattsliga forfaranden sam

"': g~llf!r··utredning om eller lagforing far brott [brottmal].

/ : . : ~ · / 1 \ 1 ~ \ . : ; :. : '.Ligen ar emellertid, som framgdr av 1 kap, 5 oeh 6 § §, tillamplig ocksa ivissa

andra forfaranden. Rattslig hjalp ska salunda kunna larnnas

'i~tt arende som iden ansokande staten eller i Sverige handlaggs iett admi-

nistrativt forfarande eller i ett annat forfarande an ett straffrattsligt

forfarande; detta galler dock bara om det foljer av intemationell overens-

kommelse, II

.'i'arenden som avser skadestand for felaktiga frih etsberovan den, atal eller

.: domslut,

iarenden som handlaggs gemensamt med ett brottmal, eller

iarenden som galler niid, uppskov med utdornande eller verkstallighet av

.straff, villkorlig frigivning eller avbrott av straff samt iliknande arenden.

2 Rattslig hjalp i Sverige - inkommande ansokan

2. t" Ansokan

2 " . J . ) , ' Vern som ka n ansoka om ra tts lig h ja lp i S ve rig e

En. ansokan om rattslig hjalp far goras av en utlandsk aklagare, undersoknings-

domare, annan domare eller domstoL Om det foljer aven intemationell

Bvereriikommelse fat liven nagon annan, t.ex. en polis, gora en sadan ansokan

(2kap. J§).12 Om ansokan har skickats direkt till lokal aklagare far derma kon-

trollera att den som skrivit under ansokan ar behorig enligt dessa regler, Om

~okimskickats via Justitiedepartementet svarar normalt Justitiedepartemen-·.t(t (i3IRS) 13 for denna kontroll.

- - i t ~ 1 ~ ' ; -.-~ : .' ::.~~.~~ .

':':',~(s4:a~ilb~mmelser finns t.ex. iSchengenkonventionen och i1997 a . r s OECD-avtal om he-

·-.kii.rrlpBp~~av hestickning av utlandska offentliga tjansteman iintemationeIla affarsfo1'hindelser.

· . 1 2 ' .: : ; I~ a n a .bestamrnelser finns t.ex. i 1959 ars konvention om riittslig hjiilp; enligt artikel 24 far

.kotiventiQnsstatema ensidigt bestiimma vern som ar behdrig rattslig myndighet vid tilliimpning

.~y.JtQnyentionen och redovisa det Ien forklaring till Europarsdet, Stoder sig begaran pa Neapel

. .U~koJiyentionen, far den myndighet som ii1'behorig enligt konventionen ansoka om riitts lig hjilp

. , · ~ h · e n ' f O rddan Atgard sam enligt 2 kap. 11 § lagen (2000:1219) om Internstionellt tullsamarhete

· ~:~~dJii.ggas enligt LlRB, se prop. 199912000:122 s, 46, jfr. avm;tt 3.1 for utgaende ansokeno m ii~ig hjalp .

.. . ~;~:)Us:tit iedepartementet, enheten f"orbrottmslsarenden och internationellt rittsl igt samarhete

.. (BIRS}: ( ~ : : ' ~ ~ : : ' ; , ~ ~ ; - : ' : : " _

. . g ; l _ ~ g '



. ~:;.. ; 40

.:_.,

, . . : "~~· : ~ ~ ; f # i ~ t : . ~ ~ :,. : : ' : ".' ;.:~::.~y.;', :~;.:.A nsokan ska vara skriftlig. . 'i.·~..< : · t t : ~ ~ . :~.::r~..

. > ·:'M~qk.ilQ.ska vara skriftlig oeh skiekas genom post, bud eller telefax. Den far

c:::'av'~~>efter overenskomrnelse idet enskilda fallet, oversandas pa annat satt .

. " \ · :Q r o A ~ n gors genom elektronisk post, ska den sam tar ernot ansokan begara att

<: '~n~'okan Bversands skriftligen am det inte ar onodigt med hansyn till vilken.'::Jti#~~-;som har begarts."

. '< ~ i ~ i ~ j ~ i t . ·'S'prak

.:;:;4~~~ari jamte bifogade handlingar ska vara skrivna pa svenska, danska eller

···;:'~.~t§K~.eller atfoljas av en oversattning till nagot av dessa spnik, om inte den

. '. ::.'iri~~~s. som handlagger ansokan medger annat idet enskilda fallet. Aklagaren

·::.:::k:ci~·idltsivalja att godta en ansokan som ar skriven pa engelska,

'. ~;;'b~'\~~;o.~an inte ar pa svenska, danska elIer norska aeh aklagaren inte godtar

detsprak den ar skriven pa ska den ansokande staten uppmanas att tillhanda-

MIla en oversattning. Detta sker via Justitiedepartementet (SIRS) am ansokanskiekats dit oeh i annat fall genom direktkontakt rued den ansokande staten,

Det ar alltsa alltid den ansokande staten som ska betala for overssttningen av

ansokan [angaende oversattning av det material som redovisas fran Sverige, se

avsnitt 2.10).'..

~,.- ;

2.i~4 An so ka ns in ne ha ll

En ansokan om rattslig hjalp i Sverige bor enligt 2 kap. 4 § innehalla

uppgifter om den domstol eller rnyndighet som handlagger arendet i den

ansokande staten oeh hUTdenna kan nas; om direktkontakt ar tillatet bor

den person som ansvarat for utarbetandet av ansokningen eller en

kontaktperson pa myndigheten anges,

en beskrivning av det rattsliga forfarande sam pagar,, : .

-.uppgifter om den aktuella garningen med tid oeh plats far denna, samt de

c' ;\bestammelser som ar tillampliga i den ansokande staten,

l" ::'::u~pgift am vilken atgard som begars oeh, i forekommande fall, ivilken

:::,:.¢genskap en person ska horas,'..f;::I·'.~:,,'_.,.:

; : J , : . : j " , ' P i imP p a oeh adress till de personer sam ar aktuel1a isrendet, oeh

··ls/N.Ftorekommande fall varfor arendet bradskar eller varfor en viss tidsfrist

; t ; ~ ~ ~ j ~ h ! l l a s .': oih~·~~~ohn galler telefon- eller videoforhor ska det dessutom framga att den

:·~6m..:~~bhoras samtyeker till forhoret (4 kap. 8 och 11 §§; se avsnitt 2,6.3

: ,f~W}?~6.4) .

. . . : · : . ~ . - : - ~ ~ , ~ ~ . f ; ~ · ~ ~ { ~ ~ · : r ; ,. ~- .:.•.. ·.TilP¢li·ansokan om kvarstad eller beslag ska, om dom har meddelats iden an-

::<:'~sQk,~n,de~!lten, en kopia av domen fogas. Om atgarden syftar till att sakra

";' ·,Y~~ii1~ihet i Sverige av en utlandsk dom ska det ocksa framga nar atal ska

,;v~~:'elI~r dom kan meddelas iden ansokande staten (4 kap. 14 §; se avsnitt

. 2:6';5t'o~h2.6.6)., : : ~ r : ~ . i ~ ' \ ~ - t . f : " ; - ; ' ~~ } ~ . .~

'.' f·av.~:tt:2.6.8 anges vad en ansokan om hemlig teleavlyssning och hemlig

. tdeqy~akning ytterligare ska innehalla (4 kap. 25,25 b, 25 e oeh 26 a §§).. . : : I: . -; : ·.~·q~~~_:_·.~..~

.,. !.;" .. " .

. 1 . 4 2Sforordningen. . : > . ) i t 1 j < : ! : :

" ; - : ': ih , · i., - ...~



41

". ;"

..~.- -'

• . . ' . ' ; ~ : ~ ~ ', I" , ~ _ _

" ,. ~ . : " ' ~ ~ : ~ : ) ~ ? · : ~ ~ : g ~ : F { _ : ' ~ - : ~ ~ ' -: :.~qff(~ri.!iokan galler overforande av en frihetsberovad person ska ansokan in-

. ti~h~lla uppgift om hur lang tid den frihetsberovade behover vistas i den andra

·.~:~~at¥J4kap. 29 §; se avsnitt 2.6.11).

· . ; .y . · . 0 ~ : 1 ; P ; : ; · . "'. ),'L5.\ . O fu lls ta nd ig a a ns ok nln ga r

.. ::i'9~:!~hsokan inte innehaller de uppgifter som behovs for handlaggningen, ska

.: "den~~sokande staten ges tillfalle att komplettera ansokan. Om ansokan kan

. ' ,1 ; ) lf a t la S : endast delvis eller under vissa viIlkor, ska den ansokande staten un-

.,·:;·;~~rm~~om de hinder som finns och ges tillfalle att yttra sig dIer komplettera

.. ·.:::.~g!Zt:.~ndr~ansokan (2 kap. 9 §).

: . : . : " :: . : . : : ~ ~ : 1 t f : : § f ~ S ~ _ ; ' ~ ; ' : ~ :~ : - , :: . " .2.1:Q~:·: Bekraftelse om att ansokan tagits emot

" :,-___,: : , :_,-.+;: ),~-:

· · · P m L " d . e t sarskilt begars av den ansokande myndigheten ska mottagandet be-

.krMtas. I bekraftelsen ska uppgift larnnas om myndighet, handlaggare, adress,

telefon- och telefaxnummer, e-postadress samt malnummer.!"

.:- .':

. '._'.

r.2.2 Vart ansokan ska skickas

En imsokan om rattslig hjalp iSverige ska enligt huvudregeln ges in till Justi-

tiedepartementet (BIRS), se 2 kap. 6 § forsta stycket, som vidarebefordrar an-

sokan till behorig domstol eller till internationeIIa enheten vid riksaklagarens

kansli (om inte arendet undantagsvis ska avgoras av regeringen]. Justitiede-

partementet (BIRS) kan efter sarnrad med internationella enheten vid riks-

aklagarens kansli skicka ansokan direkt till behorig aklagare.

Justitiedepartementet (BIRS) och riksaklagaren har traffat overenskornmelse'"

om att ansokningar som regel ska kunna skickas direkt fran departementet till

behorig intemationel1 aklagarkammare. Det galler dock inte i vissa sarskiltuppraknade situationer, t.ex. nar atgarder ska vidtas pi! flera hall ilandet, om

det ar aktuellt att overvaga avslag pa ansokan eller i utrikespolitiskt kansliga

arenden_ Ansokan ska j sadant fan skickas till internationella enheten vid riks-

AklagMens kansli, Enligt samma overenskornmelse ska Justitiedeparternentet

(BlRS) skicka arenden om rattslig hjalp pa yttrandefrihetsgrundlagens och

tryclcfrihetens omraden direkt till JK.

~"...~-;. . ' .

l,m~ga fall far ansokan om rattslig hjalp skickas direkt till behorig i!klagare

. eller.domstol (2 kap. 6 § andra stycket). S a rar ske nar det ar Fraga om en an-

. so~n:fn\nI~' I. .

.; .~-:~.'- :

,,;.::·:~~nstatsom ar medlem iEU ,. r:~~~i_·.,~.·?\-:'-r. ;:_'

.'"-r:'--~''"Norgeeller Island, eller. . "" . . ~:."..' ".

· .. ;,':~::~ .~at sam enligt en internationell overenskomrnelse sam ar bindande

';~::~!'tor'S~erige har ratt att skicka ansokan direkt.~ : ;' .V ) · '; -: '' :; · ~ , )- '" ~ ;

.Si!:btiab($tammelser som avses itredje strecksatsen finns i1959 ars konven-

'.. ti(m':(~el 15 punkterna 2-5; bl.a. for bradskande fall), liksom i1990 ars

(ijrVerkan~ekonvention.

. ! ' ; ~ ; ~ r t ~ { ) ; : · ·:", -~ ;'. : '" ':', ." :.

. 'H:~Joror~gen .

W ()v~c;nskommelsen Anns p a Ranet under Brott & Straffllnternationellt samarbete/Rattslighjilp~M Direkt overldmnande fran Justitiedepartementet t il l behorig intemationell aklagar-~~~re 3V ansokningar om rattslig hjiilp,~~t'·::l.t':-;} :.



42

;.._' "

·,:::?/;h/:··:c " ..

··.E.ri~3;Q!iOkansom grundar sig pa Neapel Il-konventionen ska ges in till Tull-

·.Y~·i¥~f·som, om den begarda atgarden bor vidtas av aklagare, vidarebefordrar

. ' a n s 9 k . ~ n till akJagare, se 2 kap. 1 § lagen (2000:1219) om intemationellt tu11-

·sama.rpete. I bradskande fall far direkt samarbete ske meIIan en behorig svensk

mytt?ighet oeh en utlandsk myndighet (1 kap. 6 § samma lag).".' .. '," .···~;i~~~yndigheten har foreskrivlt att en ansokan som felaktigt skiekats

'.d,ir¢krti1l aklagare istallet for till Justitiedepartementet ska overlamnas till

'·'dei.;~?teinentet (2 kap. 2 §AFS 2007:12).

' . : . '- : : .' ~ ~ ? ~ ; ~ : ;~ S - f ~ { : - ; ' : '. . . ... ,.,~/~~;~~~~:,Vern som handlagger arendet

.. :':'A~¥rid:ensom ror internationelI rattslig hjalp at en framrnande stat hand laggs

.normalt av aklagare och/eller domstol, som ocksa beslutar om avslag iflertalet

. f~n{seavsnitt 2.7). Ivissa fall beslutar dock regeringen.. • !.:; .~- ..;

.:'" .'

Rattslig hjalp pa tryckfrihetsforordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens

omrade handlaggs av JK (som kan besluta att inleda en svensk forundersokningenligt den ordning som galler idessa grundlagar). 17

Behorig att handlagga arenden om internationell rattslig hjalp ar den tingsratt

in om vars omrsde den begarda atgarden ska vidtas eller den akIagare som

enligt riksaklagarens foreskrifter ar behorig att handlagga arenden (2 kap. 7 §

forsta.och andra styckena).

Enligt I kap. 1 § AFS 2007: 12 ar allman aklagar.e samt assistentaklagare oeh

extra aklagare som tjsnstgor vid en aklagarkammare behorig att handlagga

iirenden om rattslig hjiilp iSverige enligt LIRE.

Enligt 1 kap. 7 § oeh 2 kap. 1 § AFS 2007: 12 ska inkommande arenden omrattslig hjalp handlaggas enligt foljande:

{ ( .

,. "nordiska arenden: vid allrnsn aklagarkammare eller, om det finns sarskild

'a?,ledning, vid intemationell aklagarkammare.

,...... utomnordiska arenden: vid internationell aklagarkammare.' .

.:.' 'arenden som avser brott inom nagon av de nationella aklagarkamramas

.:. ;,-.~ilsvarsomraden handlaggs vid derma (Riksenheten for polisrnal,

':···'>Rlksenheten mot korruption eller Aklagarkammaren ror sakerhetsmal].~\"i;:~"_-_,';::.•

;::<~enden som avser brott inom Ekobrottsmyndighetens ansvarsornraden

... >~andliiggs vid Ekobrottsmyndigheten.

~ : : ~ :~ : ~ n ' ~ ; . , '" .J \y~ tkap. 7 § sistameningen AFs 2007:12 foljer att berorda kammarchefer firk 9 . m m ~ overens om att ett enskilt arende ska handlaggas vid annan aklagar-

.kammare eller av annan aklagare.; : j i 1 , : : l ~ ~ A / " !: .

( : A . ~ : ~ S2005:5 rramgar aklagarkamrarnas verksamhetsomraden .

. . \ . ~ ~' J : : : ~ ~ / ~ J : ~~ ; : . ~ .. Onrdet kommer frarn att en aklagare eller en tingsratt inte ar behorig att

haddliigga en ansokan ska denna overlamnas till behorig aklagare eller tingsriitt

(4(~~pi;7§ tredje styeket). am ansokan har skiekats direkt till aklagare eller

domstolska den utliindska myndigheten underrattas om ansokan larnnas till

; - · · · \ · ~ ' : : > : ~ + f ~ ~ · · . :~7 r;~pi.;1999nOOO:61 s. 73

; < ! ' ~ ~ ' ~ k <ic , . .

~ : - < ~ ; ' ~ V H " '; - -



-. -.-

• J".

43

' ":;' ~ii;ri4~~aklagare eller' domstol. Detsamma galler om ansokan lamnas till annan

,< : pkl,ag'areeller domstol a n den som har bekraftat att ansokan har tagits emot.l", " - : : - :: i ' -: : ; . ;~ ? ; ~ % l ~ · - - '.

Qnj;'det under en aklagares handlaggning av ett arende om rattslig hjalp kom-

, mer'fram att det kan vara larnpligt att vidta aven en annan atgard an den som, geg~rts" ska ak1agaren omedelbart underratta den ansokande staten om detta

"(?Js~p:8 § tredje stycket].'~ : - ~ : . " '~ , '} . : § ~ · : : r }

, .: Ar_i~Y_~rs.fqrde1ningenmellan a:kIagare, domstol och, ivissa fall, regeringen re-

",::,:<lo:vi~:asiavsnitt 2.6 under respektive atgard.

· / 2 ~ J , W t H an dlag gn m g och forfaran de

2 ; 4 : , J " . , : , : Sky nd sam h an d la gg n in g

, E~~~sokan fran en frammande stat am rattslig hjalp ska behandlas skyndsamt

'(2 kap, 10 §). Aklagarmyndigheten har foreskrivit att arendet som rege1 bor

avgoras inom tva manader (2 kap, 3 § AFS 2007:12). Om det iansokan harangivits onskemal am att viss tidsfrist ska iakttas eller om skyndsam hand-

laggning ska detta naturligtvis beaktas, sa Iangt det ar rnojligt.

Pen' ansokande myndigheten ska underrattas am atgarden inte kan vidtas

inom den tidsfrist sam anges iansokan,

2.4.2' Sa rnma iorfarande som v id en svensk lag foring

Sarnrna forfarande ska, am inte annat foljer av lagen, tillampas som nar en

motsvarande atgard vidtas i en svensk forundersokning eller rattegdng

(2 kap. 10 §). I lagen Finns foljande undantag:

Om det begars kan den ansokande statens forfaranderegler tillarnpas i vissa,', fall (se avsnitt 2.4 ,3).

_>: Domstolen kan, am det ar Iampligt, bestamrna att handlaggningen helt

,,' eller delvis ska ske p a ett frammande sprak (2 kap. 10 §),.,~ .

, Den som ska horas eller annars fullgora nagot har ratt att vagra om stod

.. , ,;for det nnns isvensk lag eller i den ansokande statens lag (2 kap. 12 §).

2'~4;)!~'T illam p nin g av d en an sokan de staten s forfaran dere gler. ~ , : ' - ! : ; ; , , : ~ _ i . ~ ~ , ~ . : :

" P i l F 4 , e n ansokande staten har begart att ett visst forfarande ska tillarnpas nar

, "d~J)egar4a afgarden genomfors ska detta forfarande tillampas savida det inte

,'stri~~r " mot 'grundlaggande principer i den svenska rattsordningen, ". «?:~p;,U ,§). Den svenska regleringen, eller avsaknaden av reglering, pa

9Nr.~q~t,saknar betydelse sa lange det begarda forfarandet inte kolliderar med

,dt{prlnciper som den svenska regleringen vilar pa. Den omstandigheten att ett

.Yiss(beg~ forfarande ar reglerat p a annat vis iSverige, inte far tillarnpas i

"$v¢tige eller ar helt oreglerat i svensk ratt ger s31unda inte nagra egentliga

, ~ n V i s r ij n g 3 t om forfarandet kan ti])arnpas eller inte. Svaret beror istallet av vad

"s.l~gs':folfarande som begarsoch hur det fOrhaller sig till mer grundlaggande

, ' p r l r i t i p e r ' som den svenska rattsordningen kan sagas utgar fran. Ytterst blir det

'1)atifrligtyis en fraga for rattstillampningen,- , . ~- : ~" . _ _ ; ~~ :~. :I f_ ~ ' '· ~ - -

. : i ' : ) ) : t ~ [ : .'r~·:~,::,_~;~';' ~~'~~"";

IS } if,?r~rdrungen-. ...'..~,,_.-t" . '"

- .. f'? l~.~ "~ '.' .; " : , " ,

i»

'~ ~I

s ; , - _ -'.



44

.' ~-.

.. "\,,,

_ ', . : ~ : ~ . - . : ; : I j ~ ~ f d } : ~ ; . _. . . .: _ - ~

.·~:tJpi~.rbetena lamnas vissa exernpel pa hur olika framstallningar om ett

··:,;·::ff~iD'mlmdeforfarande ska behandlas." Dessa redovisas i det foljande. Det bor

.; "."~1?~~zyerasatt det ar den handlaggande myndigheten, t.ex. akJagaren, som har

. ' ~~:.~eakta dessa hinder (se avsnitt 2.7.1).

: ' . t ; : ' _ : ~ f . ~ ~ : ~ . : [ .(. . . . . : .. . '. Beg~ran om an nagor) ska horas under annan ed an den som foljer av svensk lag,.~ -: :.:~ . , ; :. . . .:/.:. ,

>:Orij.~den andra staten begar att visst forfarande ska tillampas nar ed avlaggs,

;t~ex.r: 'a!teden ska fonnuleras pa visst satt eller att eden ska avlaggas efter i

"··,si:ji l l .~f'for fore vittnesmalet, ska begaran uppfyl1as. Forfarandet strider

~,.Yiss.:¢j"ligenmot svensk lag men inte mot nagon grundlaggande princip for den

. . ; , : < ' : s v : e n s k a ' rattsordningen.: ' : . : : . : : . · : ~ ' ~ : ~ ~ V } ~ , : · ~ ~ " ~. ~ ' :: " , " ~ :.. .: Begarah au en misstankt ska h6ras under ed

: , - . . . . ' . .: < , : : " - ~ : . ; . . :. .: : . ~ . . ' . . .

Orif"den andra staten istallet begar att en misstanh: ska horas infer svensk

' .dhm~tolunder ed ska denna begaran avslas. Ett sadant fenarande skulle strida

mot en viktig grund li iggande p ri nc ipiden svenska rattsordningen, namligen denatt..en person inte ska straffas for att han forsaker skydda sig sjalv. Dartill

kommer att en sadan utsaga inte grundar rnenedsansvar enligt svensk ratt. En

svensk domstol ska inte aliigga migon att avge sin utsaga under en ed som inte

kan grunda straffansvar enligt svensk ratt (se NJA 1984 s. 851).

- : . _ ."

( '

Begiiran an malsaganden ska heras under ed

lnteheller en begaran fran den andra staten om att hora en malsagande under

ed.kan beviljas, eftersom nagot straffansvar inte kan utkravas vid svensk

domstol. S a Hinge menedsansvaret har denna begransning ar det darfor

uteslutet att uppfylla en begaran om att en malsagande ska horas under ed.

Dartill kommer att det enligt svensk ratt inte ar mojligt att tvinga en

malsiigande att lamna sin berattelse.

Begaran om an nagon ska h6ras under ed vid farhor under farundersokni ngen

En begaran fran den andra staten att nagon ska horas under ed vid ett forhor,

som :halls av polis oeh akJagare under forundersokningen, kan inte heller

uppfyllas, Enligt svenska grundlaggande principer kan ed avlaggas endast infor

dorriSiol.. . . . -: . .I -: I~.;;;.

, . . . .

Provrungen av fragan om ett frammande fonarande kan tillatas ankommer pa

.·deJ:l.ik1agare eller domstol som handlagger arendet, Kan det begarda forfaran-

·.d~~iiit~ ..tillampas ska, efter samrad med den ansokande staten, annat forfa-

: r~de.,·:tilliirnpas, savida inte ansokan aterkallas. Vidhaller den ansokande staten

.~jJi.~}~t:Sprungligabegaran far ansokan i sin helhet avslas av den instans som. . '. h an4Ii igger iirendet (inte av regeringen; se prop. 199912000:61 s. 101 n och

lO~;.s~ ocksa avsnitt 2.7.1).' ~ ~ ' \ : ~ } : f ~ ; ~ / ~ i , , ; :; ; . ; .

' . 'Z ; 1 ;~ 4 ,: ;; ~I.Offentlig forsvarare, malsagandebitrade och stodperson· ..'....,,:1>;

· ;0.; jilisstiinkt ellertilltalad eller malsagande som ska horas eller som annars

.drabbas a:ven begird atgard, har samma riitt till offentlig forsvarare respektive

, m~i~~gandebitrade eller stodperson som vid en svensk forundersokning eller

t~~~gAng·.(2kap. 13 §) .. . ; · - ~ ~ : / ~ Y ? · ~ - ~ ~ ~ · . , : " .~ ' : . ~ "

Y id .; bev is up pta gn in g in /o r domsto l med annan an den misstankte eIler tilltalade

.fat:dffentlig forsvarare forordnas aven iandra fall, om det finns sarskilda skal

- t ' > V - ; I ~ ; ~ ' ; : ' . - "

. - - . " _ c _



45

:-:-.

. . _ . ;. > - ' > ~ > - ~':

: ~ ; . ~ · : , ~ - : n , . : : ( ~ i ~ ~ ~ i ~ ) .Ett skal kan vara att den misstankte eller tilItaIade eller dennes

",'. ·'»~'prn.p.~Wforsvarare inte ar narvarande vid bevisupptagningen medan

··:::;:·~,~)~~.dan ar det. En annan aspekt sam bor beaktas ar vad forhoret avser.

. •N i i # :T e t t : vittne t.ex, enbart ska bekrafta vissa uppgifter angaende mindre

!lllv~fiigbrottslighet bor offentlig forsvarare normalt inte forordnas for den

.' ·!Uii~t~nkte. I ett arende som daremot avser grov eller omfattande brottslighet

.~c:lt~dar vittnets utsaga ar av stor betydelse ar det darernot mer naturligt att

: :W r p t d n a en offentlig forsvarare. Det torde normalt ankomma pa domstolen

. ,Opt~)~agaren) att ta initiativ till att forordna forsvarare i dessa fall.

· ) : ; r : · X : B ? = . · · · ." . ' . '_ ' . ~ ,~ , £ ~ f- :{All rn an n a f or ut sa ttn in g ar for att larnna rattslig hja lp., ~}:-~~(~'.:: ~ ; : :-:\ -~

.·2~?iJ)' S amm a v illkor och foru tsa ttn in gar som v id e n sv en sk la gf6 rin g

R;~~t~g hjalp ska enligt 2 kap. 1 § lamnas under de forutsattningar som galler

fQf:ii1otsvarande atgard under en svensk forundersokning eller rattegang, och

enligt de sarskilda bestarnmelserna iLIRB. For rattslig hjalp i form av overfo-

ran de av frihetsberovade for forhorm.m. Finns sarskilda bestammelser

i4 kap.

r- ,"

Svenska akJagare oeh domstolar ska alltsa bistf sina utlandska motsvarigheter

med olika atgarder under samma villkor oeh forutsartningar sam motsvarande

:hgarder genomfors ien svensk forundersokning eller rattegang. Vid prov-

ningen om atgarden kan vidtas j Sverige ska garningen bedomas enligt svensk

ratt .

. . '

2.5.2 Dubbel straffbarhet

Kopplingen i2 kap. I § till bestammelserna am forundersokning oeh tvangs-

medel i rattegangsbalken eller annan lag eller Iorfattning innebar automatiskt

ett krav pa dubbel straffbarhet, dvs, att den aktuella garningen motsvarar brott

enligt.svensk lag.

Kravet pi! dubbel straffbarhet har emellertid begrdnsats genom en uttryeklig

bestammelse i2 kap. 2 § dar det sags att internationell rattslig hjalp forutsatter

dubbel straffbarhet bara nar ansokan avser

':':.' kvarstad,

· · i · · i besla" - :: i. :. \' . . g,

.~':;';;husrannsakan och andra atgarder som avses i28 kap. rattegangsbalken,

..:'-:;;'h~nilig teleavlyssning oeh hemlig teleovervakning,.' ';:~1,.'~~':~/.,.,."'.' . .

·~.~E:tillstand till gransoverskridande hemlig te1eavlyssning oeh hemlig.'~d ,;~d.e6yervakning,.;~,_ . . - ,

. ~,:i/~h~f).lligkamera6vervakning,-.00.. 'I" ,~," .

I : ; ; ~ ~ : ~ ? f m l ~ gromsavlyssning, eller

·'""<.i\:-~fijttsmedicinskundersokning av en avliden person.

" ; ' ~ \ J w r ~ ; ; : ~ : ;, . , t'. 0 .~~e. iveraatt kravet pa dubbel straffbarhet for husrannsakan oeh beslag av

."eg~n:d()m enligt 4 kap. 19 § inte g i i l 1 e r i forhallande till en EU-stat oeh inte

·h~~r."~nom Norden om det handlar om bevisbeslag och beslag av egendom

s~m.Jra"nhiints nagon genom brott (4 kap. 20 § forsta styeket). Detsamma bor

.' :.k~1!~;:f6r~beslag som syftar till att sakra sakforverkande sam ska aga rum.' uthmlarids. I det senare fallet bor formuleringen i 4 kap. 19 § ("om

~g~~'domen hade kunnat forverkas enligt svensk lag"] tolkas endast som ett. ' < " . _ :. : : . ,, ~ -~ ~ . . . . .



:; .

46

,"

. . . , : , '. » . ? i f : ~ H 4 ~ ~ ', - " ": . : "~ ; ~ : '; J % ~ ¥ ! .P ~ :~tt motsvarande processuella forutsattningar ska finnas isvensk ratt,

" ; ',·.,p;*i,att brottsverktyg kan forverkas enligt 36 kap. 2 § brottshalken. Stod for

" d{/s~'dan tolkning finns i forarhetena.20 Isista hand ar det dock alltid

, .·.·dQ~tolen som avgor om det kravs dubbel straffbarhet eller inte.

' . f /: ·~ · ~ ; t ~ ~ : ( . ; .·~ ' . : .

'POr::1:jeslag och kvarstad enligt 4 kap. 23 § [sakerstallande av verkstallighet i

' " . . . - s y e r l i e av utlandska forverkandebeslut] galler daremot ett oinskrankt krav pa

, : .'·~~~p'el straffbarhet (se avsnitt 2.6.5) .. . : _ . ~ .\ : ( . ~ } ~~ ~ ~: ~ . _ . c .

'.:, B.~t=iiU:fandebeslag, se vidare avsnitt 2.6.6.

. . .: : . ~ . '.:~:;~::~~~~{~... .

, '. "$~~ltiJda regler finns ocksa nar det galler krav pa dubbel straffbarhet i ett ad-

ipiii~~tratj.vt forfarande (4 kap, 20 § andra stycket).

T ~ : ~ ? cVi" strafftroskel

Kopplingen till svensk ratt enligt 2 kap. 1 § innebar au de olika strafftrosklar

som anges i svensk diu blir tillampliga. llagen stalls inte nagra uttryckliga kravp a au brottet ska vara av viss svsrhet for au viss atgard ska fa foretas; detta

fo!jer; i stallet av tillampliga svenska bestammelser om forundersokning och

, tvangsmedeJ.21 Detta galler dock inte ide fall det inte stalls krav pa duhhel

straffbarhet (se avsnitt 2.5.2).

, .: .:

Exempel: Den ansokande staten begar att fa till stand en hemlig te1eavlyssning i

Sverige. For ett sadant tvangsmedel kravs enligt svensk lag ett brott for vilket

inte ar foreskrivet Iindrigare straff an fangelse i tva ar eller att det kan antas att

straffviirdet overstiger fangelse itva ar. Det innebar att det utlandska brottet

maste motsvara ett brott som uppfyller dessa hay. Om brottet inte uppfyIler

kravet ska framstallnjngen avslas.

2.5.4 Banksekretess

5 kap, 10 § innehaller en uttrycklig hanvisning till de olika bestamrnelser om

uppgiltsskyldighet som galler for banker, andra kreditinstitut och finansiella

foret;l_g.22Bestammelsen klargor att banksekretess inte hindrar rattslig hjalp

ut~ntvartom att den uppgiftsskyldighet som galler isvenska forundersoknlngar

9cks~galler iforhallande till utlandska forundersokningar.23' . . . c : ; : - . ~ . ' ; .

::.

. ~ · : ? : ; 9 : f ~ , 'Preskription

J)~~..'bmstiindigheten att den aktuella garningen ar preskriberad enligt svensk

.,':.t~,t.S:¥~?o(inte en sjiil~standig grun~. for avslag. De~ ar ~.aremot en om~tlindig-

, · : : ' P . C : ~ i ' ~ ~ kan beaktas mom ramen for den fakultativa vagransgrunden 1 2 kap ...' ·l,~·:~·jiidiastycket flarde punkten (se avsnitt 2.7.2). Preskription far dock inte

. a b ~ p a ' s ' som grund for avslag iforhallande till en stat som tilltratt 1959 ars

. , . ' '~~~,~k;akonvention om omsesidig rattslig hjalp ibrottmaF4

' : '~~:,:,r. .•;-' .,. ~<,-:,,!:,.,:-;:'. . .

f';.-~~;;;~:~l-:.;c • • - •• ••

". ~:!\jr:i'fJi';:'J9~W2000:61s, 108oeh 122',.-' P~<>p.1999/2000:61 s. 125

, -,}2,frw. 2002103: '139 s. 484 ff ; bestarnrnelsen tradde j kraft den 1 juli 2004 oeh har darefter·ibiCif~f,{f ler~ gInger, senast den 1 februari 2007 (SFS2006:1383).,.' ..~ EP:'bl~ for begiran om uppgifter om banktillgodohavanden rn.m, - som kan anvandas

. ' . i i v ¢ t r f < s r a t t ta fram uppgifter p a begiiran av annan stat - har utarbetats och finns iWans under. Fo rPP .d i: rsO~ ing.

" ~ t : Pf W . :;1999/2000:61 s. 144., . . . ~~. . . . _ .. : .. .'qU:·~L'~·.;· c .· ~ . ~

.., .



.: ...'..47

....

., . . . .

.: _ _.t. :BI< L..• .,. f'J arm a re o m d e o lik a a tg ard e r s om re gle ra s i l agen

. . : ' ' ? i ' ; ~ ~ ~ ~ ~ { j ~ / ! ;:~6rhor iSverige under forundersokning

.:.:,..p_Ji';:iWsokSnam forhor i Sverige enligt bestammelserna om forundersokning i

brottmal handlaggs av aklagare. Hamtning till forhor enligt 23 kap. 7 § ratte-

: .gangsbalken kan bli aktuellt. Foretradare for den ansokande myndigheten fir

'.~.dta vid "forhoret oeh far med aklagarens samtyeke stalla fragor direkt till den

~oni":hors (4 kap. 1 §), Aklagaren ska underratta den utlandska myndigheten

. t Q I i l~ t i c l och plats for forhoret.25

< · · ~ · . ~ . : . ~ k : ( ~ ( · ~ ~ ~ ~ ~ ·. .:. ' : ~ _. ' ~~§;2X- . . Bevisupptagning vid svensk domstol

.I.. :.-'"...~."";..•

..,::':i~~::::~~iokanam hevisupptagning vid svensk domstol genom forhor, skriftlig" 'han4li~g eller syn handlaggs av tingsratt (4 kap. 2 §).

._ .. ;

r~.\..

6~\ien ansokande staten har framstallt onskemal om det far en s ve ns k ti kl a-

ga re 'd e lta v id b e vi supp ta gni ng e n for att bevaka den ansokande statens intressen

(4 kap. 5 §). Hur oeh pa vad satt den svenska aklagaren ska ta till vara denutlandska myndighetens intressen far klaras ut genom kontakter meIlan den

utlandska myndigheten oeh den svenska aklagaren i samhand med art den ut-

landska myndigheten begar att den ska foretradas vid bevisupptagningen.

2.6.3 Telefonforhor med nagon iSverige

En utlandsk myndighet fir halla telefonforhor med en person sam befinner sig

iSverige och som samtyeker till forhoret (4 kap, 8 §). Sverige tillater aUtsa att

utlandska rattsliga rnyndigheter haIler telefonforhor med en person sorn befin-

ner sig i Sverige utan nagra formaliteter oeh utan inblandning av svenska

myndigheter, om den som ska horas samtycker till forhoret."

Om en utlandsk myndighet behover bistand av en svensk aklagare eller dorn-

stol vid forhoret kan myndigheten ansoka om rattslig hjalp med detta. En an-

sokan om rattslig hjalp i riittegting handlaggs av tingsratt, En ansokan om ratts-

lig'hjalp med telefonforhor unde r forundersokn ing handlaggs av II.klagare. Av

ansokan ska frarngf att den som ska horas samtyeker till telefonforhor. Frsgan

om personen samtyeker eller inte ar al1tsa nagot som den ansokande staten far

kIara ut genom underhandskontakter, innan en formell ansokan gors. Proto-

kollet.som upprattas i samband med forhoret ska oversandas tin den utlandska

rnyndigheten."

L ~l' t1.;;r ; : i ~ ' ·

2,6A~ ,:.Vldeokonferensforhor med nagon iSverige:,~:i-r: ,1.

,Etr~~ok9n om rattslig hjalp med forher genom videokon/erens iriittegdng medi i ' a g d p s cm befinner sig iSverige ska handlaggas av en tingsratt som har de

t~Jg1jslta I1jalpmedel som kravs for ett sil.dant forhor.28 Forhor med en tilltalad

f a r ske endast om han eller han samtyeker till forhoret.·l{~)~~ ; ~ - ; r · ~ :~~ :. : : .f : . : - ~} ~ , :~ : . . ~ , :: - , : 2 i ·~;;:~.1.'.'~':.

is;S §:fcirordningen~~'ffppU999nOOO:61 s. 113 "Sveriges hl1lning har sedan I~ng tid tillbaka varit att det inte an-

.ses vara rnyndighetsutovning att en stat hailer telefonforhor med en person pi viet territorium."

I ~7:,~:~§ lo~rdningen: ~,~,Pro.P: J 9991Z000:61 s. 89 och 117 f "Det bor ocksa vara mojligt for en ioch for sig behong

', < aId~g~'eUer domstol att, efter samrAd med annan aklagare respektive tingsrlitt som a r Jampli-i g~~~~ hanclli igga ansokan, overlamna ansokan liven iandra fail." "Saknas de tekniska f6rutslitt-

; ~g l Ir .nav i d den tingsrlitt som normalt ska hendlagga arendet kan ansokan efter sarnrsd over-

': t~~~Jill en domstol som har de tekniska h;lilpmedel som behovs for forhoret."

: . ~·--:\·'?:~:~~C~~.'!.,".

~ ••~-.l~ 1 ·h'~:~.,:



48

." :~~.!"

. ; . " " . i . : ' ' ' : : { L ~ ~ ' \ _ ' ~ - ~ ' i >..

..:--.. ·T:&m~~s~kan:·om rattslig hjalp med forhor genom v id eokonierens under /Onmder-

: : c ' : · : . - ! J ·~ % ~ ~ : ~ - ~ ~handlaggas av aklagare (4 kap. ] I § J-

: " ' ; - . - : . J ' . . . . . . , . ". I f~6t?k:~II~t som upprattas isamband med forhoret ska oversandas till den

:utl}iridska myndigheten.". - " , : , ~ · J :L ~ ' ~ ~ : : '.. ····2.6;5·-. ., : . Kvarstad

. ' :' : : ·- : - : _ . ~ ~ · : r .

.::Eri'?~~sokan om kvarstad iSverige handIaggs av aJdagare. Denne ska genast

.: prQv*~'om det finns forutsattningar for atgarden oeh isad ant fall overlamna

. : .~ .~r~~~ettill ratten for beslut (4 kap. 15 §) .

. . . : ' ' . ' : ' . X ~ : : ; ( ; « : . , . ..,_ Eri~Jo.rittsattning for kvarstad ar att det ut landska forverkandebeslutet ka n

... v er ~fiilla s h iir. Av 4 kap. 23 § framgar att kvarstad far heslutas under forut-

. 'sattning att forverkande som beslutats i annan stat kan verkstallas har oeh det

skiiHgen kan befaras att verkstalligheten j Sverige av det utlandska forverkan-

debeslutet annars skulle forsvaras; kvarstad beslutas pa sa myeket av den be-

rordes tillgangar som motsvarar vardet av vad som har forverkats el1er skaligenkan antas vara forverkat,

..~.., .'

Det innebar i sin tur att det ska finnas en overenskommelse om verkstiillighet av

utlsndska domar med den aktuella staten for au forevarande paragraf ska bli

tillarnplig.

Det innebar ocksa ett oinskrankt krav p a dubbel s traf fba rhe t vid tillampning av

paragraferna, For att verkstallighet ska kunna ske i Sverige av en utlandsk dom

kravs namligen att den aktuella garningen motsvarar brott enligt svensk lag.

Fragan om verkstallighet av en dom eller ett beslut om forverkande regleras i

lagen (1972:260) om internationellt samarbete rorande verkstallighet avbrottmalsdom (internationella verkstallighetslagen). Till lagen hor forord-

ningen (1977:] 78) med vissa bestarnmelser om internationellt samarbete

rorande verkstallighet av brottmalsdom; iforordningen redovisas ockss vilka

stater. som tilltratt respektive konvention eller overenskommelse oeh vilka

b~~tainmelser som darvid ar tillampliga.t?" '_.. ,I ,~~. •

V~tl<Stallighet av utlandska forverkanden far enligt denna reglering ske

~ ' v e i i g emed stod av. I .: -" '_ .; .J \. _: "; ;- ,, .' "

;:~:.E~roparadets konvention om brottmalsdoms intemationella rattsverk-

".·~\ft.ii1gar(brottmaIsdomskonventionen) fran ]970 (1-8 §§ forordningen]

.~·'·iOverenskommelse med Storbritannien oeh Nordirland om tvingsatgarder

, . ;-:rL~dt:f6rverkande.avseende vinning av brott fran 1989 (21 a § forordningen]·f-~t~?:...; .,

; ~ : " f! : J :5 narkotikabrottskonvention ~an ]988 (21 b § forordningen). .

~ji;iEuroparadets forverkandekonvention fran 1990 (21 e § forordningen). . : ! · · : : ~ \ : r { ~ : t · i · - · .;t ',:}:'!. ~~'.~

.~, ~' - : ~ : ; : ~ - - : : ,.

- ; :: ; L : ; ) ; ,; : ; .;~ ( ; : : ; ; ' ; . : :.. '

t : { r U ~ · { ~ ' · : ' : '.

,','.

" ' l ! I ' s '~ ffOrordningen:·?~.s'i\ri~a1e R1ittsPM 2007:20 lnternationell straffverkstallighet.. ~' \} :~~' .~~·~ ~L, ' . ' :' '-

~ ~ 1 i ' ·



..........

, { (\.-

'; ~.

. . .. . . . , _ _. . _ : . : : " c , ; , . ~ , ; . ~ ; * : " " , . _

.,)i~;~(?~~f~t·;,".- :~ · r > / :· F ; N ; s : ' konvention mot gransoverskridande organiserad brottslighet

':i'.·,i:·',(p,:alennokonventionen) fran 2000 samt dess tillaggsprotokoll am fore-

:,··,>.l.:,.byggande,bekampande och bestraffande av handel med rnanniskor oeh

·.,~,,;.~·:;ti11agg$protokollom manniskosmuggling Iand-, luft- och sjovagen (21 g §

.""\forordningen rI

- · · ' F : : : ~ : ~ g k · · ·.. . Nar:_-:ratten beslutar am kvarstad, ska ratten bestamrna hur lange atgarden

. '.:." liiJ:)gstfar besta [jfr. foreskriften i4 kap. 14 § am aU ansokan ska innehal la

, ,uppg~ftersom underlag for detta]. Den bestarnda tiden far forlangas om det

,- flniis':;mledning till det (4 kap. 24 §).· ~ : . : : . : " . ) : . ' : ' } ) ~ :-, ; - ' : .

fNi~~~~n om verkstallighet av kvarstad gors av aklagare.J2...... - , ..",_ .. :"

49

,:'bhl~:"det inte langre finns skat for kvarstad, ska ratten hava atgarden. Innan

. kvarstaden hays, ska ratten ge den ansokande staten tillfalle att yttra sig, am

det inte ar uppenbart att det inte behovs. I annat fall ska atgarden besta till

dess att ansokan am verkstallighet provas (4 kap. 24 §). Av bestarnmelsenframgar art det ar domstolen som har bevakningsansvaret for att egendomen

inte forbIir kvarstadsbelagd ionodan, I det forfarande sam foljer efter rattens

provning har aklagaren alltsa inte nagon av lagstiftaren direkt utpekad uppgift,

Det faller sig emellertid naturligt att aklagaren har en roll aven har. Ut-vecklingen de senaste aren betraffande det intemationella straffrattsliga samar-

betet, dar aklagaren getts en alltrner central roll, har i praktiken lett till att

aklagaren liven iett arende om kvarstad bor sta for kontakterna med anso-

kande stat och darrned bista ratten med att inforskaffa nodvandig information

omhur det utlandska arendet fortskrider. Detta innebar sven att aklagaren

rnaste MIla arendet oppet.

Vid kvarstad forblir alltsd egendomen alltid iSverige, Kvarstadsbelagd egen-dam kan inte overlarnnas till annan stat,

2.6~t,", Beslag

En -ansokan om beslag iSverige handlaggs av aklagare (4 kap. 16 § forsta

styeket). Ett beslag sam har verkstallts ska skyndsamt anmalas has ratten for

proyningoeh ratten ska sa snart det kan ske MIla forhandling ifragan (4 kap.

16:§~andrastycket).. : : . . ~ . : ~ .. :< : : : ;: -; .; .~ : ' . .

'"\nd: forhandJingen tillampas bestarnmelserna i 24 kap. 17 § andra stycket

iatt:egangsbalken. Harav foljer att forhandling ivissa fall kan aga rum, trots att

:"deifsom har drabbats av beslaget inte ar nsrvarande.P

,...~··~-;·~·~~~/~~I/ ':....'.Ov~rlamnande av beslagtagen egendom tillannan stat. . ) . : ; ~ ' 4 ~ - . ~' . : . . . .,':::n~~:~fag',~agenegendom far, enligt 4 kap. 19 §, overliimnas till den ansokande

, ' '.~~~~'~Ill egendomen skaligen kan antas

. , : ~ , ' 2 f ; ~ : : ; ~ ; " ' -. ',~.'::fp~'hetydelse for utredningen av brottet,

' ; : ~ ·· :· ,i~ . ; _. .; : ~ ~ ~ .; -. . c

,~Ui;:vara fninhand nagon genom brott, eIler

, ' : ~ ' > ~ \ ~ : ' ~ ; ; : ',- ,.., J" ,: ~~. , • ~." •••

.~(SFS~o04:2]8, SFS 2005:530 och SFS 2006: I ] 29

3,2.~koh:iotismyndigheten har tagit fram en blankett for ansokan om verkstallighet av kvarstad.

Av'd~n fnung5r vilka uppgifter som bor Bnnas med, Blanketten kan anvandas som mall och nis~Rlilet/EBM-natetIBrottsutbyte/Blanketter.

_P:,J.lfQP~~l999/2000:61 s. ]99 n och NJA 111975 s. 638 f' .. - : . r ; - . . .

· ~ ~ ~ ~ . ~ ; : - : ~ t~ ~ ~ ~ ' :· .._. ~ ~., .

.f"H~?'~~?;.<:,..· 1 ~ _ f ~ , : ~ ~ . : . ; . t , ~ ~~..

l'... '•.'



.•:..

.:.:...

/

,~.

50

· .', ,i,;-'yara forverkad pa grund av brott, om egendomen hade kunnat forverkas

•.,·::7,:E&~~B!i~)yensk rag ien rattegsng i Sverige oeh det finns sarskilda skal att

'. ::·.::\\;i~i¥~EY~rlamna egendomen till den ansokande staten [angaende dubbe1

·''):<:r;s:tra,fibarhet, se avsnitt 2.5.2).· < ·,:!.~ S~ :~ ',> . '.~

. _. .i : ; ~ . · : · : / I ~ ~ ~ : ~ > · ; ·.;'[:I~;;'.~~svensk aklagare gjort en frarnstallning om overforande av Iagforing till

· : ettrannat land hanteras fragan om overlarnnande av bes1agtagen egendom sa-

. ...,.so.m~1:(arende om rattslig hjalp .. : ': '· ;Y .~·>!/ )' ,· ' .

, . 'Rijtteri ska prova om beslaget a r lagligen grundat oeh om egendomen ska

:0: . QV:~~Iam~astill den ansokande staten (4 kap. 21 §).· .~ -_ , '~; : t ~ ~ ~ c ~ ~ ~ · ~ . : ~ ...Domstolen kan sarntidigt pa akJagarens begaran eller annars besluta om olika

.villkor eller forbehall, t.ex. att egendomen ska iiterlamnas nar det utlandska

.forfafandet avslutats, att affarshemligheter ska bevaras, att material harrorande

fran hemliga tvangsmedel ska forstoras efter lagakraftvunnen dorn (se vidare

avsnitt 2.B).

Beslut att overlarnna beslagtagen egendom till annan stat verkstalls av iiklaga-

ren,(4 kap. 22 §). Enstaka handlingar som tagits ibeslag kan skickas med

ovriga handlingar i arendet nar detta redovisas fran handlaggande aklagare. Be-

slagav. t.ex. skryrnmande foremal bor daremot skickas tin det ansokande lan-

det genom polismyndighetens forsorg. Inkom arendet fran Justitiedepartemen-

tet (BIRS) eller internationella enheten vid riksaklagarens kansli maste det av

aklagarens redovisning frarnga att beslagtagen egendoro skiekats direkt till det

andra landet oeh vad som skickats.

Riitte~s beslut ska ha vunnit laga kraft innan overlamnande av egendom verk-

stalls. ..

Observera att rattens provning endast avser fragan om beslaget ar lagligen

grundat . .Aven efter rsttens beslut galler att grunden for ornhandertagandet av

egendomen utgors av ;lklagarens beslut om beslag.

Beslaget ska inte havas nar egendomen overlarnnas till den ansokande staten; i

S tlille t .antecknas overlamnandet ibes1agsliggaren oeh arendet kan darefter

~~~~s" ..'!..''--;....."..~.'~.~ "

d~i{}itten daremot har stallt som villkor att egendomen ska aterlamnas till

~y,~rige. innebar det att beslaget '1:1nas ut" till ansokningslandet, Ett sadant

'~~h~~' , a I : . saIedes .inte avslutat vid aklagarkammaren forran beslaget aterkom-m . i( o c t i havts av aklagaren. Det ar iklagaren som ska bevaka att egendomen

... ·~t~S.34 Inkom arendet fran Justitiedepartementet (BIRS) eller intematio-

· Q¢II~·~;~6.~ten vid riksaklagarens kansli ska, nar egendomen har aterstiilIts,

·.~~garen'underratla Justitiedepartementet (BlRS) respektive internationella

.: ~~!~~yid riksaklagarens kansli darom .. ' . . · ; ? : ; ; ' ; ' r ~ _ ' r ~ : · ~ : ~. , . -

8 e s J ~ ' g 'fo r aU sakra verkstallighet ; Svetige av utlandskt f6rverkandebeslut

. '6~f6rV~kande som beslutas i en annan stat kan verkstiillas hiir oeh det skali-

' g e r i L k a n befaras att verkstalligheten iSverige av det utlandska forverkandebe-

.slutetannars skuUe forsvaras, fir egendom som har forverkats eller skaligen

. ' l c ll 'i { : a n t a s vara forverkad pi grund av brott tas i beslag enligt 4 kap. 23 §. I

. . ' .: ~ ) ~ ~ ~ : : . ~ ': 1 ' ". - ;- , . . <....... "): ...

~:M~idc'anutga fran att tingsratten inte bevakar den fragan utan har stangt sitt arende.. .~.:.....

; , : i l L . · , · c

: ~ ~ · ~ } a : : ! . · · j ' · '



51

.:> > _ : ' - .

.. ,.;t{:;.~~~:[;~';..;'

..., --:·~:\·::~'#~rfaWblir eg en dome n k va r iSverige iavvaktan pa att det utlandska forver-

. . . ; )~ . ; < , . , ·'.peslutet ellerdomen kan verkstallas iSverige,(,:;,~ ••~: .; ~ J.-.

:::.SjliIY~.~erkstaI1igheten sker i sadant fall enligt Intemationella verkstallighetsla-

. .. . g e : I E O f r :; 'avsnrtt 2.6.5). Kravet pa att det utlandska forverkandebeslutet ska

.•.k~~~~verkstallas iSverige innebar - liksom vid kvarstad - att det stalls krav pa

·~t(de·i flnns en overenskornmelse om verkstallighet av utlandska domar med

.~.·a~Q/;!Ududla staten for att forevarande paragraf ska bli tillarnplig. Kravet in-

. .h"e~¥focksaett oinskrankt krav pa dubbel straffbarhet vid tillampning av para-

g i . ~ f ~ r ~ a :Se harem vidare i avsnitt 2.6_5.

" , ; ;' : ~ : ~ ~ } : : : ; r ; ;~ 1 ; ~ :: ' .-;Nai';;:i'iitten faststaller ett verkstallt beslag enligt 4 kap. 23 §, ska ratten be-

. .·~~~#1i:Oahur Hinge ihgarden Iangst far bests. Den bestamda tiden far forlangas

,..~~:d·et firms anledning till det (4 kap. 24 § ) _ Om det inte langre Bnns skal for

beslag, ska ratten hava atgarden. Innan beslaget havs, ska ratten ge den an-

sokande staten tillfalle att yttra sig, om det inte ar uppenbart obehovligt, I an-

nat fall ska atgarden besta till dess ansokan om verkstallighet provas (4 kap,24 §). Bestammelserna overensstarnmer med dem som galler for kvarstad; se

omdetta och om aklagarens bevakningsskyldighet iavsnitt 2.6.5.

.. .

,-.:~._,',

,~~.. .' .

2.6.7 Husrannsakan och andra atgarder enligt 28 kap. rattegangsbalken

En ansokan om husrannsakan iSverige for att soka efter egendom sorn ar un-

derkastadbeslag, liksom en ansokan om att kroppsvisitation eller kroppsbe-

siktning ska verkstallas, hand1iiggs av iiklagare (4 kap. 16 och 18 §§).

2.6.8 Hemlig teleavlyssning och hemlig teleovervakning

En ansokan om hemlig teleavlyssning eller hemlig teleovervakning av nagon

soinbefinner sig iSvenge handlaggs av aklagare. Aklagaren ska genast prova om

det finns forutsattningar for atgarden och i sadant fall ansoka om rattens

till stand till atgarden. Av ansokan om hemlig teleavlyssning eJler hemlig tele-

Bve~akning ska framga under vilken tid atgarden onskas samt sadana uppgif-

ter som behovs for att atgarden ska kunna genomforas (4 kap. 25 § ) _. ~ . . . . ' , L "

. :Den .sorn ar eller har varit rnisstankt for brott ska underrdttas om den hemliga

teleavlyssningen eller hemliga teleovervakningen som han eller hon utsatts for_

Bestammelser om detta finns i 27 kap. 31-33 §§ rattegangsbalken. Av

4 l c . ~ p . .25. § tredje stycket LIRB foljer att underrattelseskyldigheten vid

i~t~~ationell rattslig hjalp skiljer sig nagot at fran nationella forhallanden.

· ~ i i J . i ~ .bestsmmelsen i LIRB galler foljande. Underrattelsen ska larnnas s a snart

·(Ieikail' ske efter det att atgarden har avslutats. Underrattelsen ska, utover vadsop:(fqljer ·av 27 kap. 33 § forsta stycket rattegangsbalken, skjutas upp om

s~~te.ss . galler enligt 5 kap. 7 § sekretesslagen. Sadan sekretess torde som

r e g C t kunna konstateras utan att den arunodande staten forst kontaktas, sarskilt

ril~d;hiinsyn till deri atgard som det ar Fraga om. Om det pa grund av sekretess

. . 4lt~:.harkunnat lamnas nagon underrattelse inom ett ar fran det att atgarden

. a.Ysl~tadest far underrattelsen underlatas. Eftersom sekretessprovningen ska

g6nciUtifran forhallandena vid ansokan, behover nagon kontakt med den

·anm:bdaride staten nonnalt inte tas heller darefter. Underriitte1se ska inte

·i~~~'om utredningen galler brott som motsvarar brott som anges i27 kap,

~~.:§(tredje stycket rattegangsbalken [t.ex, sabotage eller terroristbrott).

V!1~~rrattelseskyldigheten ska som utgangspunkt fullgoras av den aklagare som

.. hm4J~pg~r eller har handlagt arendet om rattslig hjalp. AkIagaren ska aven-.":-'.::i· ··H:.~., .

·r~~p;tl~~..~,~ ,.~



52

-:;,",-.'~ ; · : l ; j ; ' { ~ ~ ; I ; F. . : " ' :. . .·\i#ge.tratta Sakerhets- oeh integritetsskyddsnarnnden nar underrattelse har

tind~latits enligt 4 kap. 25 § tredje styeket LIRB pi grund av sekretess.P

~~;:':;(~~:~~~i~- '

Sedanden 1 juli 2005 galler att i forhallande till stater inom EU samt Norge

<>.chJsland far rattens beslut att tillata hemlig teleavlyssning eller hemlig tele-.Bv.ervakning verkstallas genom omedelbar overforing av telemeddelanden eller

uppgifter om telemeddelanden till den ansokande staten om det kan ske under

.betryggande former. Aklagaren provar om det finns forutsattningar for orne-

.. delbar: 6verforing (4 kap. 25 a §). Eftersom den rattsliga hjalpen verkstalls

ge~oiri omedelbar overforing till den ansokande staten anses avlyssningen eller

oV:~rV~kningen ske dar.36 Aklagaren ska darfor inte lamna nagon underrduelse

. tnt' ,·enskild enligt 27 kap. 31-33 §§ rattegangsbalken (4 kap. 25 a § sista

. iJ1.eJ~lqgenLlRB).

Te~,!iskl bistfmd med hemlig teleavlyssning och hemlig teleovetvekning

Sedan den 1 juli 2005 kan, i forhallande till Elf-lander samt Norge oeh Island,

rattslig hjalp lamnas avseende tekniskt bistand med hernlig teleavlyssning eller

teleovervakning av nagon som inte befinner sig i Sverige (4 kap. 25 b §). Den

nya samarbetsformen bygger pa att telemeddelanden kan overforas omedelbart

till den ansokande staten sarnt att meddelandena ska avlyssnas oeh tas upp dar

oeh inte iSverige. Sveriges insats begransas till att tekniskt hjalpa till med att

. overfora te1emeddelandena till den ansokande statens myndigheter. Bistandet

: gar alltsa ut pa att mojliggora verkstallighet av det utlandska beslutet.:"

• For att tekniskt bistand ska lamnas kravs att ansokan avser nagon som befinner

sig iden ansokande staten eller nagon annan stat inom EU eller Island elIer

Norge, att beslut om hemlig te1eavlyssning eller teleovervakning har meddelats

iden ansokande staten oeh att overforingen kan ske under betryggande former

till den ansokande staten.

: Ansokan provas av aklagare. Den provning som sker i Sverige ar mer begran-

! sadan ide fall da personen befinner sig i Sverige. Provningen bar omfatta de

: forrnella forutsattningarna, inklusive haven pi ansokans innehall, samt en be-

: domning om overforing kan ske under betryggande former. Dubbe! straffbar-

. het hays e j _ 3 B

."- :.\.,:",

yid:~enna form av rattslig hjalp fattas det inte nagot svenskt tvangsmedels-

..~e~l#~'enligt rattegdngsbalken. Dessutom ager avlyssningen eller aver-

y~tngeri rum utomlands. Nagon skyldighet att Iamna underriiuelse t i n. ~~Jdld.oet:tligt 27 kap. 31-33 §§ rattegangsbalken finns darfar inte."

• • L ' ~ " . ':_~I'; <'.. • • .

. . .;)./;,.-;. 1 ptr,i"pmedelbar overforing inte kan ske ska aklagaren ge den ansokande staten

. : . # } l f a p ~ :att fa ansokan behandlad enligt 4 kap. 25 §, dvs. en traditionell anso-

'~J?m.rattslig hjalp med hemlig teleavlyssning oeh teleovervakning. Den na-

. :. .g o t . 1 . i a d a situationen uppstar darmed att provningen kommer att avse nagon

, . $ Q . m : · ; . ( tt t~ befinner sig i Sverige. Upptagning eller uppteekning ska dock ske pa

, , ~ f f u , ~ ~ t t . .

. ' I · · l ~ .s c §' f6rordningen

: : J t r rp lH ~OO6/07:133 s. 92

. . ~ ; · P . r Q R . 2004/05:]44 s. ]58

, ~n·rop:20q4/0S;]44s. ]6] f1·1Pp~Op.2006/07:133 s, 58

; i ~- )~ : ;i l '- ~~ " .

j "r:~i;..~.. '.



{"

53

T il/sta nd till g ra nso ve rsk rid an de h em lig te le av ly ssn in g o ch h em lig teleovervsk-

, . . , : . . · · , . .~ ; , - g { ; 2 ~ : . i ! r : ; - " 7 : '.. ··';-.f)i.:::~~qili;:.gen) juli 2005 har en ny form av bistdnd inforts i LIRB. Svensk dom-

.. ' ;. 'l~tqt;!,t~rriiedge tillstand till utlandsk hemlig teleavlyssning eller teleovervak-

..; riirlg~~utansvenskt bistand, av nagon som befinner sig iSverige (4 kap. 26 a §).'.E~:.s~dant tillstand far lamnas om forutsattningarna for hemlig teleavlyssning

.. , eller-teleovervakning ar uppfyllda enligt svensk ratt, Bestammelserna galler

'~endaSj: iforhallande till EU-liinder samt Island oeh Norge. En forutsattning ar

.. " atf:etlbeslut om hemlig teleavlyssning eller teleovervakning har medde1ats i

4~~:·i·~ris.okandestaten. Av ansokan ska &amga under vilken tid atgarden be-

r l i k f l . a S paga. Ansokan handlaggs av akJagare, som genast ska prova om det

.' firiri$..foJ1.ltsattningar for atgarden oeh isa fall ansoka om tingsrattens tillstand ..: .. · : ; : ~ · ~ : · - : · ; < ? : ) 2 ; · -:

;:Tingsrattens beslut ska medde1as inom 96 timmar fran det att ansokan inkom

.e ller; om det firms sarskilda skal, inom hogst tolv dagar fran ansokan. I det se-

nare faIlet ska akJagaren begara forlangning med hogst atta dagar fran den an-

sokande staten. Av en sadan begaran ska det framga vilka omstsndigheter sommotiverar en forlangd frist.40

Tingsrattens beslut far inte overklagas. Aklagaren ska genast skriftligen un-

derratta den ansokande staten om beslutet. Om atgarden inte tillats ska akJa-

garenange att en redan paborjad avlyssning eller overvakning omede1bart ska

upphora, samt att det upptagna eller inharntade materialet inte far anvandas

eller ~nvandas endast pa de villkor som aklagaren staller upp. Utgangspunkten

ar att materialet inte far anvandas, Ett exempel pa nar undantag kan rnedges ar

om det foreligger en overhangande oeh allvarlig fara for allman sakerhet."

Vid denna form av rattslig hjalp fattas det inte nagot svenskt tvangsrnedels-

beslut enligt rattegangsbalken. Dessutorn sker avlyssningen eller over-

vakningen utomlands. Nagon skyldighet att larnna underrdttelse till enskild

enligt27 kap. 3]-33 §§ rattegangsbalken finns darfor inte.42!'. . ~. .

2:6~~:i' Hemlig karneraovervakning

En ansokan om hemlig kameraovervakning av nagon som befinner sig i Sverige

handlaggs av aklagare. Aklagaren ska genast prova om det finns forutsattningar

forditgarden oeh i siidant fall ansoka om rattens tillstand till atgarden

(~1~ap.:27 §).··x.~.~~.;h·~~".

I, .£raga' om underriit telse till enskild enligt 8 § lagen om hemlig kamera-

qV~rV3kning ska bestammelserna i4 kap, 25 § tredje stycket LIRB tillampas

t~e'aY80itt 2.6.8)..~'-' ,~ :.':.!.~.::~;~~~'i~.:

~·:.6;1(L. Hemlig rumsavlyssning

~~>M;6kan om hernlig rumsavlyssning av nagon som befinner sig iSverige

hanqIiiggs av aklagare. Aklagaren ska genast prova om det finns forutsattningar

fQr(~~ru-den och isadant fall ansoka om rattens tillstand till atgarden (4 kap .. 2~·~'§)...

: ~ ¥ W § f 6 r o r d n in g e n.~Ip.n;lp'.2004/05:144 s. 208 0

1 · 2 P r o p , 2006/07:133 s. 58

. ~ ' , r i . ~ '; : ~ .~ ~ ' .~ ' ~ :

h;~i::>~j~...>',-

. '~I::.



",'

......

:;.

54

. ' ' ' : 7 · c ~ · ; · * ~ J f f ~ H / ; ' ' ' ·" . ' : .f ~ V , ~ ~ ~ · :· o .T · u n d e r r a tt e ~ etill enskild enli~ 15 § lagen om hemlig rumsavlyssning

. . ,:~~~:'.J:i~~~mmelserna 1 4 kap. 25 § tredje stycket LlRB tillampas (se avsnitt

' . ..;}i:~~~;~)f,·:·:.~ :

:..::'?,~~:il;t·Ov erfo ra nd e a v frih ets be ro va d p ers on till e lle r fra n S ve rig e

. . < ~ f i ) J h ~ 5 b n om overforande till eller fran Sverige pa begaran a v annan stat

.' ..... p[~~as.avregeringen. En ansokan fran stat sorn ar medlem iEuropeiska unio-

' . .;": "lle)rtUer fran Norge eller Island provas dock av aklagare (4 kap. 30 §) .

. ./r~~ [ande .11annanS&j

, E~p~rson som ar frihetsberovad iSverige far, efter ansokan, foras over till en

~n~an stat for farhor eller konfrontatioo isamband med forundersokning eller

Yid.rattegang dar om atgarden inte avser den frihetsberovades egen brottslighet

. (4.'J<ap.2~ § punkten 1). J den sistnarnnda situationen ska i stallet utlarn-

nlngsfcrfarandet tillampas.

For sadana fall galler foljande:

• Det ska av ansokan framga hur lang tid den frihetsberovade behover

.vistas iden andra staten.

· • : Ansokan far viigras om ett overforande medfcr att tiden for frihetsberovan-

det forlangs eller om den [rihetsberovades narvaro behovs iett brottmal

.. som handlaggs har ilander.

• Om ansokan bifalls, ska det av beslutet framga nar den frihetsberovade

senast ska aterfi::iras till Sverige, eller i forekommande fall, forsiittas p a fri

fot.

Innan ansokan om overforande av en frihetsbercvad fran Sverige provas ska

yttrande inharntas fran den myndighet som ansvarar for verkstalligheten av

frihetsberovandet om det inte iir uppenbart att det inte behovs (4 kap. 32 §).:: .~ ~'. I

Ove,rforande till Sverige

· Sv.eMkkan aven bistf en annan stat med att overfora en person som iir fri-

h e t s b _ e : ; r o v a d dar till Sverige for forhor eller konfrontation isamband med en

, ucl~naskJorundersokning eller rattegang (4 kap. 29 § punkten 2). For denna

. . .- .s it :u~tionSnns det alltsa inte nagon begransning oar det galler den frihetsbero-

. . '~ad .~ i~egenbrottslighet, Det lir al1ts! mojligt att vid behov overfora en person

:,som.iir frihetsberovad iden stat dar det straffrattsliga forfarandet pagar till

$ , , ; e t 4 g e . Myndighetema iden stat dar brottet utreds kan ha behov av att fora. . a v e r: e t t vittne eller en misstankt eller tilltalad som ar frihetsberovad till en 30-

·.n:~;:kat. for att dar t.ex. narvara vid forhor, valla personen p a en brottsplats

eller'genomfora en konfrontation.

· : . : .; . ~ ~ ; ; j ; : ~ ; j : ~. j ..E n . : person som fors over till Sverige ska tas forvar av polismyndighet

. : ( t ~ * _ : . ~ ~§). .

· b r i t : ' : a e t .har avtalats i en tillamplig intemationell overenskomrnelse galler

bestiimmelsema om immunitet [se avsnitt 3.5) en frihetsberovad som har forts

over,tillSverige .

. t W ~ : : ~ ; ' ; ;l : . · '....... '.. :..',.'.:~-,

}~::~\~~~~'(:,'.-:':'.

·::~~:~:j;~,:..'':.. , : ~ : : : ~ . , . ~ : ~ . ~ ~ - : t j j ; ' "~:'.

, : ' . : _ ' : / d ' ~ ~ ; ~ ! , ~ - _ ' ; ' j



.' »r-,.

'. ",

. ;. ,

55

',' O.~' ••. " : : ' ~ ' ~ # . l 8 f ; ; ; : , 7 " ', .<..· '0.:·;>r4':ii}·o~varande satt kan en person sam ar frihetsberovad i Sverige eller i an-

· ":')~a~;';~ta( overforas till eller fran Sverige pa begaran av svenska myndigheter [se

· · · · : i i : ~ t f ~ i r : 3 ; 3 . 9 ).

....·Ovcif'oral).de av frihetsberovade till el1er fran Sverige kan alltsa ske ifyra olika,.....sit~i~~oner (se 4 kap. 29 oeh 31 §§), En frihetsberovad person kan foras over, . . ~ ' : : : ·_ : { · - ~ ~ : : > : X ; ~ } c. ' ,

· ' . . _ : ': :? # i I Sverige pci begaran av annan stat

···/,;;_':';Bil'S~~rigepa begaran av svensk ciklagare eller domstol

: , . ' ~ ) . : : - o \ ~ ~Sverige pa begaran av annan stat

·.'~;;':\fr£~Sverige pa begaran av svensk aklagare elIer domstol.: .' .: .. - ' . - : '

. lngef.krav pd dubbel straffbarhet stalls upp ibestarnrnelserna. lnte heller finns

' n : a g o t krav p a samtycke fran den frihetsberovade person en, Aven om samtycke

inte iir ett generellt krav hindrar detta inte att bristande samtycke fran den fri-hetsberovade far betydelse nar framstallningen provas. En ansokan kan avslas

av regeringen om omstandigheterna ar sadana att ansokan inte bar bifallas,

Den omstandigheten att den frihetsberovades samtycke saknas kan, eventuellt

ikombination med andra omstandigheter, iett sarskilt fall utgora grund for av-

slag (avsnitt 2.7.2).

2.6.12 Rattsmedicinsk undersokning av avliden person

En ansokan om rattsmedicinsk undersokning iSverige av en avliden person

handlaggs enligt bestarnmelserna i lagen (1995:832) om obduktion m.m.

(4 kap. 35 §). Beslut om rattsrnedicinsk undersokning som asyftas har far

meddelas av polismyndighet, aklagare eller allrnan domstol. Om det ar fraga

omgravoppning ska beslutet meddelas av allman domstol (15, 16 oeh 18 §§denlagenj.f

.._ :; .

Domare vid den utlandska domstolen oeh foretradare for parterna far enligt en

uttrycklig foreskrift i4 kap. 35 § narvara vid undersokningen.. ~...'

2]; Avslag'!,'.;.. :. I ..

.i)J' .0·Avslag p a grund av formella eller materiella hinder,,;..0".'1"/"0'"."

.. :D~t:~r den aklagare (resp. domare) som handlagger iirendet som prover om de

.' fi;ruisattningar som galler enligt lagen, t.ex. ansokans innehaJl, krav pa dubhe!

· '. ~a:fJl?arhC!t eller viss strafftroskel, ar uppfyllda oeh som ocksa ska avsIa anso-

'. ,kju{om',dessa inte ar uppfyllda (2 kap. IS § andra styeket). Angaende villkor';·tiCh·;fQrutsattningar fOr att vidta beglird atgiird, se avsnitt 2.5 oeh 2.6.

: · _ - : ~ ~ : ; ~ ~ ~ < ~ : t '· ,~ , · ;. . ~ ..MMeP.debeslut om avslag pa den grunden att Sverige inte kan tillampa ett

- . V i S " S t f .H e g i i r t forfarande, se avsnitt 2.4.3.; : - : ~ \ ~ : ~ ; ! ' ~ : i < ~ ~ ; ~ :< . .: . .· .Ett~J~~luiart avsla en ansokan ska mnehalla de skal som bestamt utgangen

.ti'~iri6§).

· ~ ; ~ i ~ i ' <. .-/~;.'

.:.'·4:i.jJ~iimmdserna tillkom isamband med den nya lagstiftningen om Sveriges samarbete med

· .' int.ell1ation¢Ua brottmslsdornstolen; stadgan for den domstolen fcireskriver bI.a. att anslutna sta-

· "'lffi~:~tptJla bist! med undersokmng av gravplatser (prop. 2001/02:88 s, 70 fJ .

. : . : ' > . ~ ; , : ; : - ' :

. ) \~~{, '



56

., .. ',

,2 ,.(,.7" A vslag p ii g rund av hansyn till Sveriges suveran itet, rikets sakerhet

, " :~ ; 't i1 1 : \~ t ~ ' : d C hsv en ska allrn an na in tressen och likn an de. .. . : - .l_- '· :· I. {: :- j~-; .-x.~/ '~": ' . .~

, , ; ~ :' : : , TE ~ i i g r i kap_ 14 § och IS § forsta stycket ska regeringen ensam i vissa fall

' .. : j ,rt;yi9men ansokan ska avslas.

" d ~ f j ~ n . aklagare finner att en ansokan bor avslas pa nagon sadan grund, ska

, '" an.,sokan overlamnas till Justitiedepartementet (BIRS). Aklagarmyndigheten

'. ,har;:·foreskrivit att aklagaren ska sarnrada med rattsavdelningen vid riksaklaga-

',' ,re~s kansli idessa fall. Om ansokan ska overlarnnas till regeringen far provning

, ' ( lY ~ l T a g a n om avslag ska denna, tillsammans med aklagarens yttrande, skickas

, ',~,.till;rattsavdelningen som overlamnar arendet till regeringen tillsammans med

,::'f~~3k1agarens yttrande (2 kap. 4 § AFS 2007: 12).

·-,··. ···r: -··

Enligt, 2 kap. 14 § forsta stycket ska regeringen avsla en ansokan om rattslig

hjalpom ett bifall till ansokan skulle

kranka Sveriges suveranitet,

medfora fara for rikets sakerhet, eller

- :strida mot svenska allmanna rattsprinciper eller andra vasentliga intressen.

Regeringen J a r vidare, enligt 2 kap. 14 § andra stycket, om det inte strider mot

en internationell overenskommelse sam galler mellan Sverige och den anso-

kande staten, avsIa en ansokan om rattslig hjalp am

gamingen har karaktar av ett politiskt brott,

garningen utgor ett militart brett, am inte garningen motsvarar aven annat

brott enligt svensk lag vilket inte ar ett militart brott,

- ,det iSverige har meddelats dam eller beslut am atalsunderlatelse betraf-

Jande garningen, eller

-.: .cmstandigheterna annars ar sadana att ansokan inte bO T bifallas.:.~.:'; ._: .:

Enansokan fran en stat som ar medlem iEuropeiska unionen el1er fran Norge

eller.Island far dock inte avsIas pa den grunden att garningen har karaktar av

ettpolitiskt brott [forsta strecksatsen).."'. .

. ' . : .':t. i\ ' .

En.ansokan om rattslig hjalp iett arende vid ne h is in idem [tredje strecksatsen)

,av~las"n6rmalt om den atgard sam begars innebar anvandning av tvangsatgar-

: de{;,tf~rhal1ande till en EU-stat - sam ju ar bunden av Sehengenkonventio-

, nens.regler am ne his in idem - har en mer restriktiv tillampning inforts som

irine,b~r att ansokan bor beviljas endast iden man den avser befintligt oeh

~f{~digtmaterial; inga aktiva nya atgarder sasom farhor e. dyl. vidtas alltsa.f:·~·.::~;~f: / ii-:1', ";

Sbrit·eieinpel pa omstandigheter, sam gor att en ansokan inte bor bifallas

en1i~ f)~rde punkten kan namnas att gamingen dr preskriberad enligt svensk

ratt?,;Preskription ar ingen sarskild grund far avslag men kan vara en

om~~ndighet som gor att regeringen bor prova framstallningen.44 Ett annat

· e X e t P p e l a r fall dar det ioch far sig inte k riiv s d ub be l str af/b arh et m en giimingen

inftf:iir s.trafJbar i Sverige. Trots att dubhe! straffbarhet inte kravs kan

s''tf~~:eten iSverige idet enstaka fallet framstd sam en omstandighet sam

, , , . ~ · . ' , . · ~ : ~ 1 ~ ~ . : ( : : : - ·:

~.( ......:~I.!i " : ~ •



:': /; .:."

.: .

.....

57

::'.,:'i·::~t?Nt~~'JtainstaIlningen bor avslas." Ett annat exempel ar nar samtycke till

, ";,,,:,'\:~;~J&!~*nande av en frihelsberovad till friimmande stat saknas. Aven om

l,,:,s~mt;Ycke,inte ar ett generellt krav hindrar inte detta att bristande samtycke

" fi::~~;Yden, frihetsberovade far betydelse nar framstallningen provas. Den

"/'qrnStaridigheten att den frihetsberovades samtycke saknas kan, eventuel1ti

, kqilll?ination med andra omstandigheter, idet enskilda fa11etutgora grund for

" , C : { X ~ , I ~ j : ~ t ~: , :, ' ,'_.Q.~~,#geringen beslutar att inte avsla ansokan kommer arendet att atergii till

" -', ~J<J~t,ar~ammaren for fortsatt handlsggning ....:.',·/:.r)~:~;~(~~:~;'_.'~:.·-:..

2;8'>~,:,~ Villkor om begransningar i ratten att anvanda bevismaterial som

, ' : , : J - : : , < / overlarnnats f ran Sverige

i8~i','Au toma tis ka , k on v en tio ns re gle ra d e v illk or

Ide konventioner, som Sverige har att f61ja, finns ibland automatiskt verkande

villkor forknippade med anvandandet av overlarnnat material. Ett exempel arartikel 7.13 iFN:s narkotikabrottskonvention som foreskriver att den anso-

kande staten inte utan samtycke fran den anmodade staten far vidarebefordra

eller anvanda information eller bevismaterial sorn den fau for andra utred-

ningar eller rattegangar an de som angetts i frarnstallningen. Siidana villkor

galler.all tsa automatiskt utan sarskilt beslut.

~,~iaende undantag fran sadana villkor, se avsnitt 2.8.3.

2;8~2 , B eslu t av aklag are j del e n sk ild a fa lle t

Den aklagare (eller domstol) som Iarnnar rattslig hjalp till en annan stat far

ocksa sjalv idet enskilda fallet stalla de villkor som ar pakal1ade av hansyn nll

enskilds ratt eller som ar nodvandiga fran allman synpunkt. Villkor far dockinte stallas upp som strider mot en internationell overenskommelse som ar

bindande for Sverige (5 kap. 2 §).

Bestammelsen bor tillarnpas restriktivt. Utgangspunkten for svensk aklagare

ellerdomstol nar de lamnar rattslig hjalp bor enligt forarbetena vara att det

material sorn overlamnas till den andra staten far anvandas frrtt och iandra

sammanhang an vad den ursprungliga ansokan avsig eller utnyttjas pa det satt

so#i'roljer av den statens regler, I vissa sarskilda fall kan det emellertid finnas

ettbehov att kunna stan a upp villkor. De villkor sam stalls upp ska vara nod-

Y a ; f d ig a . " '.~.,.~~:.~-.:~~(_~. . . . ~. "

Som'exe'mpel p a fall dar vilIkor kan vara nodvandiga som narnns i forarbe-~~~~7, iir'-villkor sam stalls upp for an

' : ~ : : t : ~ ~ ~ ~ a I .som overlamnas inte ska anvandas p a ett satt som kan skada den

, ;:'-\;~;'i{e~~aendesvenska Utredningen,

, '-;;:;}~~pgifter om affarshemligheter, som finns idet overlamnade materialet,

" < ' ~ ' : m t eskaspridas, elIerf ; K . 7 : · < ~ · · ~ ~ :. : . _. . .~':"'"sakerstiilla att material som inhamtats genom hemlig teleavlysning eller

",'~'~:~' j iemlig: kameraovervakning, kommer att forstoras nar det rattsliga

. ~":":f6riar3ridet ar avslutat iden ansokande staten.~ . ~. :~ n . :~ ~ _ . '. . : . ' .~ .~' .

~{~~~~:,i99912000:6] s. 1060 4 6 , Pi-pp.199912000:6] s. 130"#Proil:- 199912000:6] s. 14 7~. ;r~~\ j- - ··. : . :;. '

[ : i : J i t : ~ ' ; : , ;; : . ~ · ~ ; i ~ i i < J ~ > ·. :

. o : · · ·~ r i _ : : ·~ · ~ i - ; " . ~ ~ r '-



. .~:.-_ '.,

",: .

-. .'

58

. . . , : , a ~ ~ t 1 " ! ~ ; ; "· :pm.~;¢Pskilds ratt berors bor villkor kunna stallas upp mer frikostigt. Det kan

.. t~~:?c'<~andlaom att ett beslagtaget forernal ska aterstillas till en rnalsagande.eller annan .

. 0 . 1 i { ~ 1 ~ · :.kan ockss stall as ide fall material overlamnas pa aklagarens eget

· . . i i # t i ~ t : i v : ,dvs. utan samband med ett arende om rattslig hjalp.

: . : ~ . : ; ~ . ~\ ' ; ; ' ~ }( - . ' ..

~)~~L}:i·'·Andring avvillkor.~;:,;!:':";;."?{~:;-.: .

.:.[)e~Mdagare eUer domstol som lamnat rattslig hjalp till en annan stat och dar-

_vh:l·siilllt villkor far poi begaran av en myndighet i den andra staten medge un-· · : > c : I ~ ~ ! ~ g f r a nvillkoret (5 kap. 3 §).

.. .' ., .':.:.:

D~~.~~ma galler iFraga om villkor som foljer direkt av bestamrnelser ien in-

ternationell overenskomrnelse som ar bindande for Sverige. Om en utlandsk

myndighet :herkommer till Sverige oeh med stod av foreskrifterna ien kon-

vention som innehsller automatiskt gallande villkor om anvandningsbegrans-ning oeh begar att fa anvanda visst material eller information for andra anda-

mal eller begar att ett av Sverige uppstallt vi1lkor ska andras sa ar det den

instans som har larnnat informationen eller materialet som ar behorig att

medge att uppgifter eller bevismaterial far anvandas aven for annat andamal an

den ursprungliga framstallningen avsag (5 kap. 3 § andra meningen).

2.9 Oelning av forverkad egendom mellan stater

Regeringen far besluta att egendom, eller dess varde, sorn har forverkats ge-

nom, ett svenskt avgorande som har vunnit laga kraft, helt eller delvis ska

overlarnnas till en annan stat som under forundersokning eller rattegang har

lamnat Sverige sadan rattslig hjalp sorn avses ilagen eller pa nagot annat satt

har lamnat information eller bistsnd sam har haft betydelse for utredningen

om brottet (5 kap. 11 §),r . .. •. 1 _ · :

Regeringen kan ocksa besluta att till annan stat overlarnna egendom som har

/iiroerkats genom ett utliindskt avgorande; 36 § lagen (1972:260) om internatio-

· nellt samarbete rorande verkstallighet av brottmalsdom, intemationella verk-

Stallighetslagen. Den bestammelsen blir alltsa tillamplig i de fall Sverige verk-

stallt.enutlandsk dam.'J ',~,:: : ; i ' ~ '1 : ~.

· · · · 2 d t Q , · j > , Aterredovisning efter avslutad handlaggning. " ' , . ~ . ~: -p . : : ~ ~ . .

. . :~~:' ~i;ndlaggningen av arendet har avslutats, ska arendet redovisas tillbaka

,...~;~!nllv~g som det kom in. Om ansokan har skickats direkt till akJagaren, ska~~d~ allts! redovisas direkt till den ansokande myndigheten. I annat faU

~Iq~.~ redovisningen till Justitiedepartementet (BIRS) respektive interna-

. U 6 n e , 1 k enheten vid riksiiklagarens kansli for vidarebefordran till den anso-

. . ··.~d~:staten (2 kap, 17 §). Undantagsvis kan redovisningen skickas direkt till

Justitiedepartementet (BIRS), trots att arendet kom in via riksiiklagaren. I sa-

. aatia'~fall ska 'internationella enheten vid riksaklagarens kansli dock alltid forst'.:kontaktas,

'. . ~.. c' t ';;: l!;WiY_, '

'Detmaterial som aterredovisas oversatts inte utan skickas over pa svenska .

. Oversiitlningskostnaden far den ansokande staten sjalv bara.. ' ~ -: ~i .: ~· :' ;. -i;~~.~:,:



59

.:'". "

.... "c"~'l~l·l'::::___,Nemsom star for kostnaderna~• . . . . . , :: { { } · ~ ; v ~ ~ : : ~ ~ ~ _ . -

····::~·r;lAi~:~;·byggerpa den huvudregel som galler for alIt internationellt samarbete

··ri.~mUgen att ordinarie kostnader for rattslig hjalp ibrottmal ska betalas av den

:"a#'9dade staten." Ersattning till den som har fulIgjort nagot till fo]jd av en

, ans(jlqm,. eller i ovriga kostnader for atgarder sam vidtagits till foljd av ansokan,

·.·sk3·da.rfor normalt betalas av den svenska staten. Detta fo]jer av den generella

· •4.~liVis.ningentill att atgarder ska vidtas under samma f6rutsattningar som i eo

: ~ : V ~ r i ~ . ] {forundersokning eller rattegang.: : ~ ~ ~ ~ · . : f f L ~ · ~ : ~ ~ · ; ; :L ..

. I , y { S s . a . fall far kostnader aterkravas. Regeringen har i7 oeh 8 §§ forordningen

. ·.">.iriedddat foreskrifter am vilka kostnader som ska eller far aterkravas fnin den

. '~~9hnde staten. Om det inte fions forordningsstod for ett aterkrav och

.' kostnaden for att lamna den begarda hjalpen blir orimligt star bar aklagaren

kontaktarlen ansokande staten underhand oeh diskutera om ansokan kan

.b~gtansas eller om kostnaderna kan debs. Det kan t.ex. bli aktuellt nar den

ansokande staten begar att fa del av historiska trafikdata (telefonlistor) fran

teleoperator,

Angaende kostnad for oversattningar, se avsnitt 2.1.3 oeh 2.10.

3 " Rattslig hja lp fran annat land - utgaende ansokan

3.1' '. Allmant om rattslig hjalp fran annat land

Angaende tillampliga bestarnmelser, forarbeten oeh litteratur oeh hur de

svenska reglerna f6rhaller sig till Sveriges internationella iitagande, se avsnitt 1.

Ifii \

} .' ' j,.. ~,

I avsnitt 1.3 anges de konventioner oeh overenskornrnelser som ar mojliga att

iberopa beroende pa vilken typ av mal oeh vilket land [ramstallningen ar av-

sedd for. Vid utredning om overtradelse av tullbestammelse kan mojligheten

!ltt.aberopa Neapel II-konventionen overvagas, Kontakt bor isa fall tas med

Internationell beredning (den nationelia samordningsenheten inom Tullverket

fijr:qC!ss intemationella brottsbekampande samarbete, telefonnummer tin

vaxeln 0771-520 520) for att undersoka vilka befogenheter som tullmyndighe-

ten.idet anmodade Iandet har.

,"J'

r..

' !, . :. <. . . .. ,~ - ;~: .

· k g ~ ~ f 1 d elagens tillampningsomrade, se avsnitt 1.5.

~::_~~:tN,~~\::,',~.Svenska aJdagares rnojlighet att begara rattslig hjalp utomlands ar iprincip

'.p,egJ.era4. Lagen innehaller endast ett fat a] bestiimmelser. I ovrigt far alltsa en

sverislt McIagare begara rattslig hjalp utomlands iden utstrackning den andrastateh·tilliter det. Om och ivilken utstrackning svenska iiklagare kan parakna

~~d fi:~ utlandet ar alltsa en fraga som styrs av lagstiftningen i det aktuella

laD:~e(och de intemationella ataganden som landet har gjort iforhallande tin

$Y:dige.Ltveksamma fall bor intemationella enheten vid riksaklagarens kansli

•.eIJ~:}~tledepartementet (BIRS) kontaktas eller det Europeiska rattsliga nat-

~ ¥ . ~ ¥ . f ( E J N ) 4 9utnyttjas. Det f6rhallandet att annan paf6]jd an boter inte kan

jiAi:aknas bor inte avh311aaklagaren fran att begara rattslig hjalp; den begarda

' . . ~ ~ g a . i 4 ~bor dock sta i proportion till brottslighetens art eller straffvarde, En

.be'd6mning utifran ornstandigheterna idet enskilda fallet rnaste goras.·::,;~·,.;::~r~:J;:'·::,.

, ·~<~~J~ i ·~~. : ;~.~. ..

1~6·§'t6rotdningen~'.;Infonnation om EJN finns p a Ranet under Brott & Straffnnternationellt samarbetel

EUrop~ska riittsJiga natverket,



;.

~.:

. ' .'. ~

{'()

f·.ti

60

. . : ; " ~ : : ~ j J ! ~ ~ & ' ~ ~ : " ; " . '":"::.::l~:,~g~~i.na:llagen som tar sikte pa ansokningar om rattslig hjalp utomlands be-

. ; ' , ~ : ' " · & ~ ~ ~ ~ : f r ; · · }.· •.. ~~:;~!~&:~~·enansokan ska innehalla oeh vart den ska skickas (avsnitt 3.2),

··::X.ir~§~~rforande av en frihetsberovad person till Sverige, eller till annat land,

. . '..:.·::£P;;l~rfarhor eller konfrontation (avsnitt 3.3.8),

. ' . : : :, :){~;:~1J~d'~omgaller nar rattslig hjalp som larnnas till Sverige ar forenad med

. . - . ' . " i ' 1 l ~ ~ ! t ~ : : n ~ : r 3 ~ ! : : ~ som r e s t t i l l S v e r i g ef o r a t t m e d v e r k a e n.'.<.::,::?tr&.·~·l;rotts~tredning(avsnitt 3.5).

' ; ' : ; ' ) J : < R f r t : : :D~tJlnns ocksa sarskilda regler om att akJagare kan utverka provning oeh

··be·slut av svensk dornstol om att bevisupptagning, hemlig teleavlyssning, hem-

lig teleovervakning, hemlig kameraovervakning oeh hemlig rumsavlyssning ska

aga rum utomlands (se avsnitt 3.3.2 oeh 3.3.6-3.3.8). Dessa bestammelser har

tillkommit far att tillmotesgf lander som inte godtar en ansokan fran en svensk

aklagare med mindre denne kan visa att svensk domstol forst har provat

.£ragan.

En bestammelse i 4 kap. 10 § om att akJagare far halla telefonforhor under

forundersokning med nagon sam befinner sig utomlands har ingen sjalvstandig

betydelse utan har enbart lagts till iklargorande syfte, fa r att undvika felaktiga

m0t:satsslut, nar fragan reglerades fa r domstolarnas del."

Ibland ar de uppgifter som behovs till farundersokningen sildana att de lattast

kan Jas inom ramen for det internationella polissamarbetet. I dessa fall begars

hjalpen av polisen genom enheten far internationellt polissarnarbete (IPO) vid

Rikspolisstyrelsen." Polisen har tillgang till en sarskild blankett - Begaran am

atgarcl iutlandet - sam kan anvandas .. '.' -,

3 .2 i, ; ..· Ansokan om rattslig hjalp utomlands

3.2.1 Vart ansokan ska skickas. ~...

: : E r i . · ' a n , s o k a n fran en svensk iklagare (eller domstol) om rattslig hjalp utomlands

! · ~ ~ : ~ 2 ~ i g t · ·huvudregeln skiekas till lustitiedepartementet (BIRS) for vidare-

.~:b~Q~~antill den utlandska staten (3 kap. 2 § forsta stycket). I manga fall kan

. . . . . . : ! ' ~ ~ u . ~ ( _ lansokan skiekas direkt tin behorig myndighet iden andra staten

. ·::,(#.l.wajtrcket). S a a T fallet nar det galler en ansokan om rattslig hjalp sorn ska.'..'.i s l d d C ; S till .

: . : ~ ~ _ '. . ~ · I . ;~ ~ ~ . r + H~ . - . - .. :• 1.- ~.

. , : . .: ;I ;. .;~/R~ark, Finland, Island eller Norge,; i i i k ; u m ~ r i stat som har medgivit detta f6rfarande ien intemationell overens-

.:·L;;~*~mm.else som ar bindande for Sverige, eller

: : ; · ; ~ 1 ~ } T ~ j M a r istat som tillater detta [aven utan en overenskornmelse].

r E N H ; t . i d ' ~ ~ ,. :

I·B,etiiiffande ansokan till en EU-stat galler enligt artikel 6 i2000 !irs EU-

. . k . . 9 # Y ~ n t i o n om omsesidig rattslig hjalp i brottmal aU en ansokan ska skickas1 ,I'e.' •

i ' { \ : j · ~ t r · : · '"



« (

..;

" . : ' . : ' , : .

61

....~..' ··dii~~t\ill· behorig rattslig myndighet i det andra landet.f Konventionen har

: . : , i ti H t H i it S . : , i i v flertalet medlernsstater.P For de Hinder som inte har tilltratt

kg~*~ti~nen finns en motsvarande bestarnmelse i artikel 53 i Schengen-

k(:)]'lYeptio,:len. Noteras bor att Storbritannien oeh Irland inte tillater att

aflSo.k.rtingar skickas direkt till lokal aklagare. Istalletskickas

ansokan av den

'. ',svenska aklagaren till eentralmyndigheten i Iandet.". _. ' : : r . , : ~ ; · : \ \~ : ' i ~ ~ i J ; ~ ' , : : : ," ,- " .' .'. ';Qm>ansokan ska skickas till en EU-stat kan EJN utnyttjas for att ta reda p a,·:.<·:y.~t!-;:~,~sokanska skickas, om atgaTden ar mojlig att vidta oeh de narrnare for-

. ,. u,.ts~~ngama for ansokan.F': : · · . ': : : : ~ : ? : ,: '· ~ ~ t ~ r : B~ : ' . := ,:;'MClt:a:overenskommelser av det slag som avses i andra streeksatsen finns iar-

·.·;·t:1k~L15;2-15.5 i1959 ars rattshjalpskonvention (som bI.a. handlar om rattslig

..·hjalpjbradskande fall) oeh artikeI 24.2-24.4 i1990 ars forverkandekonven-tion, .•Kontakt bor tas med Justitiedepartementet (BIRS) om det ar tveksamt

omen stat godtar direktkontakter.

Naren ansokan om rattslig hjalp skiekas utomlands ska en kopia av ansokan

samtidigt skiekas for kannedorn till enheten for internationeI1t polissamarbete

(IPO) vid Rikspolisstyrelsen'" (2 kap. 5 § AFS 2007:12), faxnummer 08-651'4203 .

. 3.2.2 Vad ansokan ska innehalla

: En blankett som kan anvandas vid ansokan om rattslig hjalp finns i Wans

under Internat. samarbete/Rattslig hjalp. Blanketten nas ocksa direkt fran

Cabra.

En ansokan om rattslig hjalp utomlands bar, om inte annat foljer av en till-

lamplig internationell overenskomrnelse eller av krav fran den mottagande sta-ten, innehaIla

uppgifter om den domstol eUer aklagarmyndighet som handlagger arendet

och hur derma kan nas t.ex. genom telefon- eller faxnummer,

~..':.';~~l:- eller arendenummer,

,::.;·:o~.: direktkommunikation ar tillaten bOT den person som ansvarat for

. , ; ! " : .: ~utarbetandet av ansokningen eller en kontaktperson anges,

. . : o : ' . " i ~ ; : ' ~beskrivning av det rattsliga forfarande som pagar,

: ~ { ; ~ : ~ ; : ; ~ ~ ~ g i f t e rom den aktuella garningen med tid och plats for denna samt de

•::.nT-;.l>~melset som ar tillarnpliga iden ansokande staten,.. _~.:',':"'~~'=-:"~:': :-,

. , . . ' ~ ) · : , t u p P g l f tom vilken atgiird som begars och, iforekommande fall, ivilken

'...•. ".,/~g~~kap en person ska horas,"-..~~",)! ..{. .... .

,~;··;.·~~·pa oeh adress till de personer som ar aktuella iarendet, oeh; · ~ : : i ~ - ; · . J i ) ~ ~ - !' ,- . ~ ' " _

~ : ; f ; ~ J r ~ / : : - ' " j, : . _ . ~"

I ;~'F~litderina huvudregel finns nagra undantag, se artikel6 ikonventionen.~ .UPRJysningar om vilka stater som har tiJltriitt konventionen finns pA Ranet under Brott &

: ~trafl?1nternationellt samarbetelKonventioner och overenskommelser/Rsnhg hjalp.~:lStOrbritannien finns flera centralmyndigheter. En ansokan kan dock alltid skickas till UK.centra l Authority. Se vidare Brott & Straffllntemationellt samarbete!Andra lander. Jagstiftning'.m.mMutual Legal Assistance Guidelines for the UK.

. .~5··Pt.~:s hemsida - som niis via Ranet under Brott & StrafflIntemationellt samarbetelE~op'~ lqa rattsliga niitverket - finns ett siirskiltsokverktyg ("Atlas·).

5 6 . SeJ6tnot'Sl.': .t '0

r ::',-



. . ;~:62

.... . . . . , · : , { > . i } £ 1 ! ~ ; > : ~, : .·'::··:;;t:;N~j:Jorekommandefan varfor ett arende bradskar eller varfor en viss tidsfrist

._ ,~ ' ..t . ; . - ~ , . , > . . . ' . C I-' • D

. ·<·;'l.~mastehanas.. ~ . :~ : '{ - = : : : ~ ~ ' : . ~..

< ' , - .- . ~ , : _ ~ · : - · i · / ~ :

P e t : iir0ftast en fordel om aklagaren isin ansokan aberopar en tillarnplig kon-

vention (se avsnitt 1.3 oeh 3.1).. :... : ; " : : ~ - ~ , "

.~~:'~~··~~sokan om rattslig hjalp med telefon- eller videofdrhor ska framga att

d~n'~pm ska horas samtycker till forhoret (se avsnitt 3.3.3 oeh 3.3.4).

· . " : ' f ~ ~ ; i i d3.3.6 anges vad en ansokan om hemlig teleavlyssning oeh hernlig tele-

::·co,v~cir,akning ytterligare ska innehalla.

::J~";~;okan avser overforande till Sverige av en person som ar berovad frihe-

, teni.en annan stat, ska det av ansokan framga hur lang tid den frihetsberovade

behover vistas iSverige [se avsnitt 3.3.9).

3.2.3 Oversattning av ansokan

O~ direktkornrnunikation ar tillaten (se avsnitt 3.2.1) ska som utgangspunkt

akIagaren anvanda sig av denna rnojlighet oeh skicka ansokan direkt till

rnyndigheten i det andra Iandet. Det ar da. aklagaren som ser till att

handling am a blir oversatta. Oversiittning bor lampligen gores av de

auktoriserade translatorer som finns upptagna iKammarkollegiets forteck-

ning." Ien bilaga till denna handbok finns en forteckning over vissa staters

krav pa vilket sprak en ansokan ska vara oversatt till. Alternativt bor kostnaden

kunna ersattas genom polisen eller tullen som en forundersokningskostnad,

Om ansokan ska skickas via Justitiedepartementet (BIRS) svarar departernen-

tet for att handlingarna oversatts, liksom for oversattningskostnaden.

Det resultat som aterredovisas fdin den andra staten skickas normalt tin

Sverige iooversatt skick. Oversattningen till svenska blir darmed en farunder-

sokningskostnad.

, 3;2A ' Aterredovisning

, ,Xt~itdet ska redovisas tillbaka samma vag som det korn in. Det hander dock

" it~'d~t .andra landet skickar redovisningen direkt till aklagaren trots att ansokan

" s . k i ~ ; i ~ , via Justitiedepartementet (BIRS) eller riksaklagaren. I sadana faU ar

:d¢t>viktigt att underratta lustitiedepartementet (BIRS) eller intemationella

, , , .; ~¢tenvid riksaklagarens kansli darom, sa att arendet dar ka n avslutas.'. I ~.:

\{~i.i;jr~~:...'. ._,3.3)u:· Vissa sarskilda bestammelser om rattslig hjalp utomlands

; J-i3'~~>Forhor utomlands under forundersokningen, , ~ ' r ~ . , : _. . i;'~..- r , ~ . ~ ~

;'i.ai~ ipnehaller inga sarskilda regler om forhor utornlands under forunder-

: , s B k n i n g e n 1se avsnitt 3.1).; . k ~ : ~ ~ ~ ~ · ~ · : ~ · h · ; · :. ;

Del. bor dock papekas att ett forhor utomlands, som utgangspunkt, kraver en

, formell ansokan om rattslig hjalp. Aven om den som ska horas ar svensk

. " medborgare, ar det alltsa inte mojligt att Mila forhoret pa svensk ambassad

, dIet, konsulat och av svenska tjiinsteman utan foregaende kontakt med det

" iuldni'laildets myndigheter.

. c ~ : \ : ~ ~ · ~ l ~ . ~~ .. , "1 .' , "_ . ' ,. , './',.,

57 Ftirteckrurigen finns p a Ranet under Brott & Straffnnternationellt samarbete/Oversattare,



C~:: I

~."-'/. . . . . . . . . _ .

63

_ - . . . ~ .- ,~ -; :; : :: ~ ·: · : ~ :t . ; ~_ _ ; _ -. ,' .

. ',.:: -:'A~l;:f;:L>,J~evisupptagning vid utlandsk domstol. .: - . : : .. : ' ._ : ~ . - _ .: : ~ ! ' , ~ : ~ : : : : = - f ¥ ~ ! V ~ ' : ~ \.. ;

. : "";F~tf:mal eller arende vid en svensk domstol far domstolen besluta att bevis ska

. ':4¥PPp,'vid en utlandsk domstol. Sadan bevisupptagning far avse syn, skriftligt

, be.:vJ~.dler forhor med vittne, sakkunnig, part, malsagande eller nagon som

,.~v.s~s:)36kap. 1 § andra oeh tredje styekena rattegangsbalken (4 kap, 6 §).

' . · ~ : · ~ · ~ ~ · ~ ~ i } t : · ; ,.~Ycii-:'~k1agare kan ansoka om bevisupptagning utomlands. Om bevisupptag-

.. ningen ska goras vid utlandsk domstol oeh den andra staten kraver att en sadan

··:a.ri,~~k~n. ska harrora fran domstol (se avsnitt 3.1), far en tingsratt pa begaran av

:.:. ~~g\lfe besluta att atgarder sam avses i23 kap. 13-] 5 § § rattegangsbalken,·'.:4~~;X0:ttnesforhor, yttrande av sakkunnig ellerbevisupptagning ivissa fall, ska

', ,,v~~~~s':~tomlands (4 kap. 7 §).

: ' . ~ ~ ~ ~ { j : \ :. . Telefonforhor med nagon i utlandet

·tei~fonf6rh6r [sarskilt under rattegang] har varit relativt unikt far Sverige oeh

manga lander har darfor haft svart att aceeptera att svenska aklagare oeh dom-stolar haller sadana forhor. Fier oeh fler lander ar dock numera beredda att ac-

ceptera detta." En del stater ar beredda att aeeeptera telefonforhor under

forutsattning att dess myndigheter involveras oeh medverkar vid forhoret.

Andra stater aecepterar sadana forhor utan sarskilda villkor. Pa Justitiedepar-

tementet (BIRS):s hemsida" Bnns en Iista som uppdateras fortlopande oeh

somredovisar hur olika stater staller sig till att det halls telefonforhor, under

forundersakning oeh vid huvudforhandling, pa deras territorier. Om det i

Justitiedepartementets lista anges "tillstet" innebar detta att staten oinskrankt

tillater att svensk rnyndighet hailer telefonforhor utan yare sig en ansokan om

rattslig hjalp eller annan inblandning fran dess sida. AlIa inskrankningar anges

uttryckligen .

. ".':

Att iiklagare fa r Mila telefonforhor under forundersokning med en person som

befinner sig ien annan stat om den staten tillater framgar av 4 kap. 10 § ...... - .

Bestarnmelserna i46 kap, 7 § andra stycket rattegangsbalken om farhor per

telefon viti huvudforhandling far tillampas nar den som ska horas befinner sig i

en annan stat. En forutsattning ar att den andra staten tillater det (4 kap. 9 §).: '. : : .. .~.

,Omaldagaren vill att ett forhor vid huvudforhandlingen sk a MIlas per te1efon

,:·h~(:~khigaren ange detta i stamningsansokan; det ankommer diirefter pa

: d 9 ~ Q l e p . att ta stallning till fragan oeh vid behov utverka tillstsnd fran det

.: : '~Ptk~}~n?et genom en ansokan om rattslig hjalp." " ~ . ~ -: ; .P . i~ :·;r:;.;~',.

·.-(.·ij~~hun~1sema om rattslig hjalp kan aven anvandas om svensk domstol eller

. l e K ~ ~ n s ~aldagare behover hjalp av utlandsk myndighet med att fa till stand

: ie.l~rQJif.orhoret (4 kap. 9 § tredje stycket)., L ' • • , . . . . . l J, ! - . ." ~ . . .. .

' ·f :: ,> - · :· ;· ·- ;- " .

: A : ': ~ ' ? ; f fi : ~ i O k a nom rattslig hjalp med telefonforhor ska det framga att den som

isk3;}lai3s' samtycker till telefonforhor (4 kap. 9 § tredje och fJarde styckena).;~ (~~~~~!~.r!:_',~.~~.:;

: ~ ~; :~ - ! :!~:~h . ' " : ; ,: .', .i . S $ ' ~ : E t ; J : ~ · : .konventlon om omsesidig rattslig h;alp ibrottmal fran 2000 och ett protokoll som

.. utMbetats inom Europarsdet Innehsller t.ex. bestammelser om telefcnforher och om

'.•.·~4~ok~nfererlsf6rhor. Konventionen har til ltratts av f1ertalet EU-lander; se Rinet under Brott &

· Sq'~~rernationellt samarbeteIKonventioner och overenskommelser/Ratthg hjalp. Protokollet

(det'jr(dratillaggsprotokoUet till 1959 ars konvention om riittslig hjalp] har annu inte triitt i

kraft..', ~,)uStiti~departementet (BIRS):s hernsida kan m is via Ranet under Brott & Straffllntemationellt

:.s~~etCentralmyndighetenlBIRS.

· · > · ~ : / ~ ~ : : : i \" .! ._ :

. :.~'/~t~~·!/\:..·.~~~~~~<~' . '. ~ ; 1 ; . ..: .,:.. '



~ : '- .. . ' :.. 64

,.". ,:

• L '.:.

. . > l " ! - , :~ . '~ ~ ~ .< _ , ~

":':'Sii'qityckesfragan far saIedes kIaras ut under hand innan den formella ansokan

· . · / ; · : ~ ~ ~ ; ~ · T ' · : ' ~ : :'.:',l~{~~;\:..Videokonferensforhor med nagon i utlandet

· :·P~m~tol kan - forutsatt att videokonferens ar tillaten idet aktuella fallet enligt. . svensk ratt - ansoka om rattslig hjalp med fa rh ar u nd er h uv ud fo rh an dlin g g en om

·.:Vide()~onferens vid utlsndsk myndighet med en person som befinner sig ien

. : " a - n n a n : stat; Bestamrnelserna forutsatter att det har avtalats om sMan rattslig

.hr~lpj· en internationell overenskommelse med den andra staten eller den

.·'.an,ar~·~taten ar beredd att ge sadan hjalp aven utan ett konventionsatagande.

' . . · > r ~ : } w r . : f r ) : ·· . .::.Q11l::i;klagaren viII att ett farhor vid huvudforhandlingen ska hallas genom

y~deokbnferens bor aklagaren ange detta i stamningsansokan: det ankommer

darefter pa domstolen att ta stallning till fragan oeh vid behov utverka tillstand

fniJ"l det andra landet genom en ansokan am rattslig hjalp.

..'••~ .: :I

Om ansokan avser forhor med en tilltalad ska det framga av ansokan att densam ska horas samtyeker till forhoret. Sarntyckesfragan far saledes kIaras ut

under hand innan den formeIIa ansokan gors.

AkIagarens mojlighet att hiiIla fo rh or g en om v id eo ko nfe re ns u nd er jo nm de rso k·

ningen ar oreglerad isvensk ratt. Aklagaren kan ansoka om rattslig hjalp vid

utlandsk myndighet med farhor genom videokonferens under forundersokning

med en person som befinner sig ien annan stat am det har avtalats om sadan

rattslig hjalp ien internationell overenskommelse med den andra staten eller

om den staten ar beredd att ge sadan hjalp aven utan konventionsatagande.P"

Akiagaren kan kontakta Justitiedepartementet (BIRS) eller EJN i fragan am

vilka Stater som godtar forhor genom videokonferens.

3.3.5 Kvarstad, husrannsakan och beslag

Lagen innehaller inga sarskilda regler om kvarstad, husrannsakan oeh beslag i

uti andet (se avsni tt 3. ]).

.'~.:-..

33.6 '. ' Hemlig teleavlyssning och hemlig teleovervakning samt tekniskt

i;' bistand med hemlig teleavlyssning och hemlig teleovervakning

.Aki~~are fir ansoka hos en utlandsk myndighet am rattslig hjalp eller tekniskt

· , 1>~lPd med hemlig teIeavlyssning eller hemlig teleovervakning av nagon som

...p~~~. S ig ien annan stat eller iSverige (4 kap. 26 §). Av ansokan ska framga

: : , ~ n 4 e t ' ; V i 1 k e n tid atgarden onskas samt s:idana uppgifter som behovs for att

'.'~tg¥4epska kunna genomforas, Den andra staten kan krava aU ansokan ska···Pf9yi~~;..ilXdomstoJ iSverige. Det ankommer da pa aklagaren att begara att

. ' . . :J ·~~ 's .k .a prova fragan am att tillata den hemliga teleavlyssningen eller tele-

. . ..> ;~~~{~gen. .

· : " ' Q M ; ( f ~ 1 1 ~ l~nar tillstand till atgarden ska bestammelserna om underrdnelse

. . t iU ; '~ ' e . h s k i . 1 d i 27 kap. 31-33 §§ rsttegangsbalken tillampas endast nar upp-

:~ i "~g~: eller uppteekningen av avlyssningen eller overvakningen ager rum i

~ Y c i f i 8 e J 4kap. 26 § iJarde stycket LIRB)..,. \."~.. .. ~.,...., .

Ullder forutsattning att svensk domstol beslutat att tillata atgarden innebar

J~it~:ati: den enskilde ska underrattas i de fall da utlandsk rattslig hjalp

· i - ~ · : : ~ i ;'.~\\j~:.::...

.......

·r .. ;

~'S~!f~~ot' iavsnitt 3.3.3 angaende EU-konventionen och tilliiggsprotokollet .

.• :'••;.:. !.•

r I • ~ ~ • .'~ ~"



65

;.,"' . __

_ ,. ,' ., ,_ .c .

. _'

.'.--,··:'·ii~~fo;s·genom oinedelbar overforing till Sverige av telemeddelanden eller

". ":,: ~yppgif!¢iorp telemeddelanden eller da hjalp Iamnas i form av tekniskt bistand

. . m ~ 4 · : ~ i isMan atgard.61 I bada dessa fall sker upptagningen eller uppteckningen

3v/·:iavlyssningen eller overvakningen rent faktiskt har i landet och

b~~meIserna am underrattelse irattegangsbalken galler da fullt ut.62 I Fraga

.oin..i1nderrattelser flnns foreskrifter i14 b § forundersokningskungorelsen.P.:};~~i'/ j(:~:;;.' -

i . \ . y . . ; ~ J a p . 26 § fjarde stycket LIRB foljer att underrattelse inte ska larnnas

, : , : ~ : . t ; J \ ( ' - · . '. · < ·. . . ::.~~OI1lavlyssningen eller overvakningen sker utomlands, oavsett am det finns

.. j::~L~ri.svenskt domstolsbeslut eller inte, eller

<}';/~th'det inte finns nagot svenskt domstolsbeslut, oavsett var avlyssningen

. , ~ : ; : : : ; t ~ : ~ i n ~ r6vervakningen ager rum.". . . . • :-:. ";:.

. . . . . . . " ... -.c. : ••••• -.

-. " :',";.. '

TiII~'tandtill gransoverskridande hemlig teleeviyssning och hemlig teleovervek-

ning .

Om svensk domstol beslutat am hemlig teleavlyssning eller teleovervakning

ochden person sam atgarden avser befinner sig iett annat EU-Iand eller 1 5 1and

eller Norge oeh Sverige har rnojlighet att vidta atgarden utan bistand av det

andra landet ska aklagaren ansoka am tillstand till atgarden fran det andra

lan~(!t(4 kap, 26 c §). Ett sadant tillstand bor am mojligt sokas inn an atgarden

har p&borjats eller annars omedelbart sedan det framkommit att den person

sorn .~tgarden avser befinner sig idet andra landet. Ansokan am tillstand til1

. atg~rden gors av aklagare_ Av ansokan ska det framga under vilken tid atgarden

,beraknas paga. Ansokan ska ocksa innehalla uppgift am det svenska

dornstolsbeslutet am hemlig teleavlyssning eller teleovervakning.

Vid forfarandet ar bestarnmelserna i27 kap. rattegangsbalken tillarnpliga.dessa fall sker ocksa avlyssningen eller overvakningen i Sverige. Bestarn-

melsema om underrdttelse till enskild i27 kap. 31-33 § § rattegangsbalken ska

dw.0~tiUampas direkt."..,,~-l ~

! 3.3.7.'.'; Hemlig karneraovervakningl . ..

, Det flnns inga sarskilda regler iLlRB om att en svensk aklagare far begara att

~n;~an stat bistar med hemlig karneraovervakning nar den misstankte befin-

. .Q~.{~igutomlands (se avsnitt 3.1).: :::.1 I e " '

- .'" ;.

. :..

. ".:'

'·:i?~:·:enda.£raga som reglerats iLIRB ar foljande, For det fall den anmodade

;St3i~ integodkanner en ansokan fran en svensk aklagare utan krsver art anso-..~: kiU)i"foregb av domstolsprovning far en svensk domstol pa begaran av den

.:: i'sY~~k~,Wagaren besluta att tilIata kameraovervakningen (4 kap. 28 §).

. , ~ i ~ : \ \ : i : l~ ; r i-: . ~ , ~ '. '

. . 1 Enu~i)4ka:p. 28 § andra stycket LIRB ska underriittelse enligt 8 § lagen om. ', .~~ l ig : , kameraovervakning inte lamnas,

; ~ :: - · S f ~ ~ : : i i : ~ ~ ! : ~ ~ ~ .~. : - :~ : '~" ~.~;<:}/..!~~..' .

.: :



~~.... , . . . :

,.;;"

, ':'.

- r . . "?

,..'

'. :'

. '.:.'

:. i":

66

·'- ', ;,:~-.;;~~~;;,,';'-',; . ,

. ,.., ".. ":':'·r3.~~~:··:~·8emligrumsavlyssning.:'... ~,·r~-'~>\{'~:~~·.."'. ..'

, . J?~vr.n·~:inga sarskilda regler i LIRB om att en svensk akJagare far begara att

:c;i.i;:~ri.nanstat bistar med hemlig rumsavlyssning nar den misstankte befinner

.. :~ig~~t9mlands [se avsnitt 3,1).

' , :_ : / : h : ~ : ' : \r " . . .- '

j)~~"~~da fraga som reglerats j LIRB ar foljande. For det fall den anrnodade

.~ia.~~' inte godkanner. en ansokan fran en svensk aJdagare utan kraver att anso-

. . ,~ .~ :IQ regasav domstolsprovning far en svensk domstol pa begaran av den

.s,Y~P's,I<.~.aklagaren besluta att tillata rumsavlyssningen (4 kap. 28 b §).' , . ' , · : < ; , 3 { ~ j~ · , : -~ ~ , : ·",~.;,,:~.i~:4 kap, 28 b § andra styeket LJRB ska underrdttelse enligt IS § lagen om

· . J l e r o H g : rumsavlyssning inte lamnas.i" ' : : ~ ~ ; : \ ~ F ~ · . f : ; ~ · : -. ' ' .

; 'J .~.:~;<Overforande av en frihetsberovad person till eller fran Sverige

. . OJ ~rforande till Sverige

Svensk akJagare [eller domstol) kan begara att en person som ar fr ih etsb ero vad iannan stat ska overforas till Sverige for forhor eller motsvarande (4 kap. 31 §punkten 2). Detta galler dock inte om utredningen galler den frihetsberovades

egen brottslighet [jfr. 4 kap. 29 § punkten I); for sadana situationer ska

utlamningsforfarandet tillampas .

. En person.som for over till Sverige ska tas iforvar av polisrnyndighet (4 kap.·34 §).

Om det har avtalats ien tillamplig internationel1 overenskommelse galler

bestarnmelserna om immunitet (se avsnitt 3.5) en frihetsberovad som har forts

over till Sverige.

Overiorende till annan stat: , • t . . " ~ , ; . •

j Svensk aklagare (eller domstol) kan hos annan stat ansoka om att en person

: som ar /r ihetsberovad i Sverige ska fa foras over till den staten for forhor eller

! konfrontation isamband rued forundersokning eller vid rattegang. En person

som t.ex. ar haktad iSverige i en forundersoknlng kan salunda foras over tin, en annan stat for aU t.ex. narvara vid forhor, vallas pa en brottsplats eller for

· en konfrontation angaende den brottslighet som personen ar haktad for (4 kap.

: 3i '§ punkten 1).

... Innan.en ansokan om att en frihetsberovad person ska foras over till annan stat

.. ; gorsi,,;slci 'yttrande inhamtas fran deri myndighet som ansvarar for verk-

, ~l1gheten av frihetsberovandet om det inte ar uppenbart att det inte behovs· (4Jl~.~p;:32 §).

· :: ;Jj~lende den motsatta situationen - overforande till eller fran Sverige pa be-

· . giiraii"av annan stat - se avsnitt 2.6.11." .-~-}~." :. :

; . · 3 \ 4 L · · : : ! Villkor om anvandningsbegransningar m.m.~. .... " ..-._ -I~ - ~'"

: Q~·.~ri'svensk myndighet iett arende om rattslig hjalp har fau uppgifter eller

. . b ev isn ing fran en annan stat for att anvandas vid utredning av brott el1er iett

'·r~$.ligtforfarande med anledning av brott oeh galler pa grund av en interna-

tioii~1I5verenskommelse som ar bindande for Sverige villkor som begransar

. mBjligheten att anvanda uppgifterna eller bevisningen ska svenska myndighe-

ter'fOlja· villkoren oavsett vad som annars ar foreskrivet ilag eller annan for-:!:~)/I)... ,

· ~:::I)i'~'J ' ~:.~ :

r:,,,:,::~~~,~,= . . : . .



67

.~."

. ' - ", ;. .: - ~ . r :

.·:.J~1@!i·~.b~tsamma galler om rattslig hjalp iform av uppgifter och bevisning

) : < I ~ P i · h M '. .utan samband med en ansokan fran Sverige, dvs , pa den andra statens;.' .,:'egetiJutia~iv (5 kap. 1 §).

- : : : - : : ; ' : ' :,~~~:.. ~'~' .

M.~fi·ntemationell overenskommelse forstas j forsta hand en konvention eller'~nahoverenskommelse som Sverige har traffat med den andra staten. Men

'~9<:s~:'ett accepterande av villlwr som en annan stat stdller U P P idet enskilda

fa/kt· utgor en sadan internationell overenskomrnelse som avses i paragrafen.

D~f.hander inte sallan att andra stater ensidigt vill stalla upp villkor som

b~gransar mojligheten att anvanda materialet och att man inte ar beredd att

.11i~'ti:~-;__.overmaterialet till Sverige savida inte detta villkor uttryekligen

.' ·ac2enteras. Riksdklagaren har ett generellt bemyndigande i19 § forordningen

~tt:<:a<::eeptera sadana villkor som darmed blir en far Sverige bindande

·overeriskommelse. Om ett sadant vilIkor aktualiseras av den andra staten ska

·fr~g~'averlamnas till rattsavdelningen tillsarnmans med erforderlig utredning

·(ikap. 6 § AFS 2007:12).

3 . 5 Immunitet

Om en person reser till Sverige far att delta i en forundersokning eller ratte-

ging oeh detta har arrangerats med bistdnd av en annan stat i enlighet med en

internationell overenskommelse iitnjuter personen ofta immunitet mot att

lagforas for brott som harror fran tiden fore inresan, mot att frihetsberovas

osv, Internationella konventionerpii det straffrattsliga omriidet innehiiller

.namligen regelmassigt bestarnmelser om sadan immunitet.

Immunitet galler ocksa for en frihetsberovad som har forts aver till Sverige

enligt bestammelserna i4 kap. 29 eller 3) §.

Bestammelser om immunitet finns i 5 kap. 5-8 §§.

Immunitet vid rattslig hjalp ibrottmal behandlas aven i handboken Immunitet

m.rn., under avsnitt 4.2.

. .'~.

t~'t < ,· ,· ~ .

. : r / ~ t~ - . ; \ ~ '/~. ' .

,";. -:;



. .".

. _ :~

- > . : .. . .

.r.

,~."

:':::_"; .:.

68

.~~~:.-;~~·.~:'~.: '·:-_·.t~~:. ,~'_. .

B i t l : g ~ 5 ; · ' : ' :S ta te rs k ra v p a vilket sprak en ansokan ska vara",;,/~.,;"oversatt till

: ~ _- " i ':"i/o .~ ' ".~... . _ - : - c : ..: :. . ' .~..-' .

Albanieil:' engelska eller franska

Armenien armeniska, engelska eller franska

Australien - engelska

Azerbaidzian . azerbajdzj_anska eller engelskaBelgien: ,._;-., •.Bosnieo'oth Hercegovina •Bulg_~rien:;.. bulgariska engelska eller franska

Cypern:' i engelska eller grekiska

. Danmark ' svenska'"

Estlend'<.' engelska

Finland svenska'"

Prankrike •

GeOl"gien engelska eller ryska

Grekland •lrland iriska eller engelska

Island svenska'"

Israel hebreiska engelska eller franska

Italien franska eller engelska

Kanada engelska eller franska

Kroatien kroatiska eller engelska

Lettland engelska

Liechtenstein tyska

Litauen litauiska, engelska eller franska

Luxemburg franska, tyska eller engelska

Makedonien *

Malta engelska

Moldavien moldaviska engelska eJler franska

Nederlanderna *

Nederlandska Antillerna och Aruba engelska

Norge:' svenska'"

Polen polska, engelska eller franska

Portugal portugisiska eller franska

Rumanien engelska eller franska

Ryisland' . ryska

Schwdi1( , franska, tyska eller italienska

Sib-bien"-' '. *S1ovaki¢n: slovakiska, engelska eller franska

· .SlciVeIrlem... slovenska· ': S J i an fe n -: ,: -. ,. " . spanska

StQr1)rltannien och Nordirland .engdska

SverHie:'):;";". svenska danska eller norska

' .. ' T j eC k i 'e . n ; : ; ' ._ . . .'Tw-lc let~C: : . . .

. : T V s k l~ H l d : , ' tyska, engelskaeller franska

.Uki~iiiif~<-';'. ukrainska engelska eller franska

· . U J : ig e r i f : ' : . " ungerska engelska eller franska

. . . Osterr ik~f::- tyska franska eller engelska'. - ,~.v. . . . . . . . .-~

~-L;maet·hai:':inte ilvgivit nagon forklanng till 1959 ars konvention om rattslig hjaJp, varfor an-

~o~ :· ehl lg t . h~vuc Jregelniartikel 1 6 i nt e behover van oversatt. Utgangspunkten bor anda vara, t t ; ~ ok a ~\ :o ye rs il tt s t il l landets $prak. Mojlighetema att fa begard hjalp, atminstone inom

Witness statement of Mark Stephens-5

Documents

Transcript of Witness statement of Mark Stephens-5