Ett arbetshäfte för åk 8 i geografi

Klimat och miljö

Planering Klimat och miljö, åk 8 ht 2016 Österledskolan

Arbetsområdet Klimat och miljö – varför, vad och hur?

Vi ska nu ägna några veckor till att studera och analysera hur vi människor påverkar jorden vi bor på. Vi ska fundera på frågor som vilket ansvar vi människor har inför den jord vi lever på, vad kan vi påverka, och vad kan vi inte påverka?

Det talas mycket om klimatförändringar och vi ska undersöka vad detta är för något samt vad dessa kan bero på. Klimatförändringar påverkar också på olika sätt och olika mycket på olika ställen på jorden. Platser som är väldigt utsatta kallas för sårbara platser och vi ska studera vilka dessa är och på vilket sätt de är sårbara.

Anj vt 16

Vi ska även studera olika förnybara energitillgångar, vilka finns det och vad är deras styrkor och svagheter.

Hur vi ska arbeta och öva

Under arbetsområdet kommer vi använda oss av arbetshäftet Klimat och Miljö, detta finns i pappersform och på sosalen.wordpress.com. Där finns även annat material vi använder oss av i undervisningen. Vi kommer även ha föreläsningar, gruppdiskussioner och andra övningsmetoder för att ta till oss begrepp och innehåll och för att öva oss på att resonera om orsaker och konsekvenser. Vi arbetar formativt vilket innebär att vi anpassar material och övningar efter hur vi lär bäst.

Det här häftet innehåller tio artiklar som alla handlar om klimatet och de förändringar som pågår just nu. Alla artiklarna är hämtade från olika sajter på nätet våren 2013 och 2014. Vissa artiklar förklarar vad klimat är, vissa vilka klimatförändringarna är och vilka orsaker de har. Vissa handlar om hur förändringarna påverkar oss människor. Slutligen handlar vissa om vad vi kan göra åt saken för att hindra att klimatet förändras ännu mer.

Vad vi ska kunna1: Vi ska kunna förklara växthuseffekten, dess orsaker och konsekvenser

2: Vi ska kunna ge exempel på klimatförändringar, dess orsaker och konsekvenser

3: Vi ska kunna ge exempel på sårbara platser, dess orsaker och konsekvenser

4: Vi ska kunna ge exempel på förnybara energitillgångar, dess styrkor och svagheter

Hur ska vi visa vad vi kan? Vi kommer avsluta området med ett quizz där vi visar vilka begrepp vi har

förstått. Vi kommer även att göra en större inlämningsuppgift där vi resonerar om klimatförändringar, sårbara platser och förnybara energitillgångar.

Sidan 2 av 23

1. VäxthuseffektenVäxthuseffekten är en grundläggande egenskap hos jordens klimat - den

påverkar balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning. När vi talar om växthuseffekten i samband med klimatförändringar menar vi ofta en förstärkning av den för livet på jorden livsnödvändiga och naturliga växthuseffekten.

Största delen av den inkommande solstrålningen passerar genom atmosfären och värmer upp jordytan. Den uppvärmda jordytan sänder i sin tur ut värmestrålning vars passage till stor del effektivt hindras av växthusgaserna i atmosfären.

En del av den stoppade värmestrålningen strålas tillbaka mot jorden, vilket gör att temperaturen hos jordytan hålls både högre och jämnare jämfört med en planet utan en atmosfär. Det är detta vi kallar växthuseffekten.

Växthuseffekten är inte något unikt för vår planet, utan förekommer även på andra planeter exempelvis Venus.

En naturlig växthuseffekt har så gott som alltid funnits på jorden, tack vare förekomsten av vissa gaser - växthusgaserna - i atmosfären. Av dessa är vattenångan och koldioxiden de två viktigaste.

Den naturliga växthuseffekten har varierat en del på grund av variationer i klimatsystemets naturliga drivkrafter. Temperaturen och vattnets kretslopp är starkt kopplade. Koldioxiden ingår i kolets kretslopp och påverkas därmed även den av klimatet.

Utsläpp av växthusgaserStrålningsflödena genom jordatmosfären påverkas bland annat av atmosfärens

sammansättning, och denna har under en längre tid förändrats på grund av mänsklig aktivitet. De vanligaste ”mänskliga” växthusgaserna är koldioxid och metan. Förbränning av fossila bränslen; naturgas, kol och olja ger utsläpp av koldioxid. Koldioxiden som bildas hamnar i atmosfären och blir kvar där länge. Sedan 1800-talet har det skett en markant ökning av atmosfärens innehåll av koldioxid.

Metan bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material. Detta äger rum till exempel i våtmarker såsom risfält och torvmossar. Även boskap utsöndrar ansenliga mängder metan.

En förstärkt växthuseffektKlimatfrågan handlar om den förstärkta växthuseffekten - det vill säga en effekt

utöver den naturliga. Människans utsläpp av växthusgaser ändrar atmosfärens sammansättning utöver de naturliga förloppen.

Sidan 3 av 23

Detta bidrar till en störning i klimatsystemet. Klimatförändringen är systemets sätt att utjämna störningen. En mycket förenklad beskrivning av förloppet kan sammanfattas så här:

Med större andel växthusgaser i atmosfären hindras en större andel av den utgående värmestrålningen. Återstrålningen till jordytan ökar, vilket leder till att temperaturen stiger där. Ytans värmestrålning ökar och så vidare.

Förstärkningen av växthuseffekten innebär alltså en ökad värmemängd i havet, högre temperatur vid jordytan och en omfördelning av energiflödena inom klimatsystemet, tillsammans med många andra förändringar.

En del av dessa förändringar kommer att pågå under mycket lång tid, även efter att utsläppen har begränsats till en bråkdel av nuvarande nivåer.

Forskningen står sigI IPCC:s (FN:s klimatpanel) rapport som publicerades år 2007

drogs slutsatsen att människans utsläpp av växthusgaser mycket sannolikt förklarar huvuddelen av den uppvärmning vi haft under sista hälften av 1900-talet.

Man konstaterade i rapporten att om inte utsläppen av växthusgaser, och då främst koldioxid från fossila bränslen, mycket snabbt minskar kommer uppvärmningen att fortsätta och detta kan ge upphov till allvarliga framtida klimatförändringar.

Nedan följer några av de viktigaste observationerna.Växthusgashalterna ökar

Koncentrationen av koldioxid år 2008 är ca 37 % högre än när industrialismen inleddes i mitten av 1800-talet. Ökningstakten är dessutom högre än tidigare och det finns inga tecken på en vikande trend. Det finns även indikationer att koncentrationen av metan har börjat stiga igen efter att ha varit ganska konstant under de senaste åren.Medeltemperaturen stiger

Den globala medeltemperatur år 2008 låg cirka 0,1 grader Celsius lägre än under de närmast föregående åren. Året tillhör ändå de tio varmaste sedan 1850 och den senaste 10-årsperioden är varmare än den föregående 10-årsperioden. Temperaturtrenden är stigande.Havsnivån stiger

Höjningen av havsytans nivå sker i takt med temperaturökningen men med små svängningar från år till år. Höjningstakten har varit högre under de senaste decennierna än under större delen av 1900-talet. Data från de allra senaste åren visar en något lägre ökningstakt, som dock är högre än under 1900-talet.Arktis isar smälter

En markant minskning av den arktiska havsisen inträffade under sensommaren 2007 och 2008. Nya studier visar att uppvärmningstrenden i Arktis och över västra Antarktis inte går att förklara som enbart en naturlig temperaturvariation utan sannolikt är nära knuten till den globala uppvärmningen. Landisarna smälter

Sidan 4 av 23

Nya studier av landismassors känslighet för uppvärmning och därmed deras avsmältningshastighet pekar på att havsytan hos världshaven kan höjas mer än vad som angavs i senaste IPCC rapporten.

Det kan röra sig om en meters höjning mot slutet av innevarande århundrade. Studierna är dock osäkra.

Källa: www.smhi.se/kunskapsbanken/vaxthuseffekten-1.3844

Uppgifter:1. Vad menas med växthuseffekt?________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

2. Vilka är de ”mänskliga” växthusgaserna?_______________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

3. Var kommer all koldioxid ifrån?_________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

4. Vilka följder får växthuseffekten på jorden?_____________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

5. Varför kommer havsytan att stiga?_____________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

2. Klimat omfattar mer än väder

Sidan 5 av 23

Både väder och klimat handlar om variationer i atmosfären som beskrivs med hjälp av till exempel temperatur, nederbörd och molnighet. Klimatet omfattar dock mer än bara atmosfären, vilket innebär att även tidsskalorna för väder och klimat är olika.

Vädret handlar om atmosfärens egenskaper och dess förändringar vid en bestämd tidpunkt, under ett dygn eller under längre perioder.

Man kan exempelvis tala om hur vädret ska bli kl. 12 i morgon, under den kommande veckan eller hur vädret var den 26 maj 1912. Vädret beskrivs då som exempelvis att temperaturen blir cirka 22° i morgon kl. 12; under den kommande veckan väntas vinden nå stormstyrka då ett kraftigt lågtryck passerar under natten mot onsdag; den 26 maj 1912 var vädret soligt och temperaturen nådde hela 25°.

Klimatet däremot är ett mått på vädret på en viss plats för en viss tidsperiod. Inom meteorologin används ofta 30-årsperioder, till exempel åren 1961-1990. Klimatet beskrivs i termer av medeltemperatur, genomsnittlig årsnederbörd, frekvensen av frostnätter, högst uppmätta dygnsnederbörd etc.

Källa: www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimat-omfattar-mer-an-vader-1.639

Uppgifter1. Vad är väder? Ge exempel______________________________________________________

______________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

2. Vad är klimat?__________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

Sidan 6 av 23

3. Orsaker till klimatförändringDe globala klimatförändringar vi redan idag ser beror på att människan har

släppt ut alldeles för stora mängder växthusgaser. Bilism, köttproduktion, kolkraft, skogsavverkning och överkonsumtion är några av orsakerna till att vi idag befinner oss i en mycket allvarlig situation.

Även om vi skulle avbryta alla utsläpp idag, kommer temperaturen att fortsätta stiga under flera decennier framöver. Klimatet reagerar nämligen långsamt och vi ser inte effekterna av växthusgaserna omedelbart. Därför är det helt nödvändigt att vi förändrar sättet vi lever på, så att våra utsläpp minskar radikalt.

De tre stora källorna till mänskliga utsläpp är:a) Fossila bränslen

När man eldar kol, olja och gas, bildas koldioxid som är en stor orsak till de pågående klimatförändringarna. Fossila bränslen används bland annat för att producera el och för att värma upp hus, som drivmedel i bilar och flygplan eller för att producera olika sorters varor. Ungefär 60 procent av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från förbränning av fossila bränslen.

För att klara oss från en skenande klimatförändring behöver vi satsa stort på den förnybara energin samtidigt som vi på ett smart sätt effektiviserar vår energianvändning. Vi behöver helt enkelt skapa en energirevolution.

b) AvskogningSkogar tar upp och binder in stora mängder koldioxid från atmosfären. Men när

man hugger eller bränner ned träden släpps denna koldioxid ut igen. Idag avverkas enorma skogspartier runt om i världen i en mycket hög takt. Det har gjort att närmare en femtedel av alla utsläpp av växthusgaser kommer från avverkningen av framför allt de tropiska skogarna.

Därför behöver världens skogar skyddas och skövlade områden behöver få ny skog. De klimatviktiga skogarna ligger främst i fattiga länder och ofta är det de rika ländernas efterfrågan på virke och odlingsbart land till köttdjur som gör att skogarna fälls. Därför behöver de rika länderna betala de fattiga så att de kan skydda skogarna.

c) JordbrukJordbruket, alltså sätten vi producerar vår mat på, är

den tredje stora källan till människans utsläpp av växthusgaser. Utsläppen kommer bland annat från:

överanvändning av gödningsmedel metan som skapas då kossor och andra djur

smälter maten fossila bränslen som driver jordbruksmaskiner och värmer upp växthus

Sidan 7 av 23

För att avstyra en annalkande klimatkatastrof behöver jordbruket bli hållbart. Dessutom måste vi alla försöka ändra våra kostvanor. Framför allt handlar det om att minska vår köttkonsumtion.

Källa: www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/klimat/Orsaker/

Uppgifter1. Hur bidrar fossila bränslen till växthuseffekten?_________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

2. Hur påverkar avskogning växthuseffekten?_____________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

3. Hur påverkar jordbruket växthuseffekten?______________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

Sidan 8 av 23

Energi[r]evolutionen – så räddar vi klimatet Med en grön energiomställning kan pengar sparas, utsläppen minska radikalt och

kärnkraften avvecklas - utan att någon behöver oroa sig för att frysa i mörkret. Men vi måste kraftigt minska utsläppen på bara några år. Över 80 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från människans energianvändning - el, värme och transporter. Det gör att världen nu är i desperat behov av en energirevolution – en radikal förändring av hur vi producerar och konsumerar energi.

Världen kan ställa omVi har i samarbete med ett 30-tal internationella forskare och ingenjörer tagit

fram den omfattande, globala rapporten "Energy [r]evolution". Rapporten visar hur vi kan skapa en framtid som är både miljömässigt och ekonomiskt hållbar med hjälp av teknik som finns redan idag. Det är alltså inte de tekniska lösningarna som saknas - det är den politiska viljan.

Smartare energianvändningNyckeln till att lyckas gå från kolkraft och kärnkraft till enbart förnybar energi

heter energieffektiviseringar. Idag slösar vi på el på ett mycket onödigt sätt. Om vi blev bättre på att använda smart energiteknik kan de miljövänliga lösningarna utan problem ersätta de miljöfarliga.

Oändlig energiFördelen med förnybara energikällor är att de är många.

Här finns allt från vattenkraft, biomassa och biogas till vindenergi, solenergi och havsenergi. Många av dem är dessutom oändliga. Det gör att det alltid kommer att finnas energi till alla, även när världens befolkning växer.

Energi[r]evolutionen bygger på fem grundläggande principer:

1. Förbättring av människors välbefinnande utan fossila bränslen2. Rättvis tillgång till energi åt alla, inklusive de två miljarder människor som

inte har tillgång till elektricitet i dagens fossilberoende energisystem3. Respekt för naturens gränser: att inte använda mer resurser än vad

jorden klarar av att förse oss med och inte släppa ut mer än vad jorden och atmosfären kan ta tillbaka in i kretsloppet (speciellt koldioxidutsläpp)

4. Utfasning av smutsiga och farliga energikällor som kol och kärnkraft5. Användande av beprövad och befintlig förnybar energi. All teknik som

beskrivs i scenariot finns redan tillgänglig och är beprövad.Källa: www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/klimat/Energirevolutionen/

Sidan 9 av 23

Uppgifter:1. Vad är ”Energy [r]evolution”?___________________________________________________

___________________________________________________________________________________

2. Vad menas med förnybara energikällor? Ge exempel.___________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

3. Vad menas med ”Respekt för naturens gränser”?_______________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

Sidan 10 av 23

4. Varmare klimatKlimatet håller på att förändras, och det är med stor sannolikhet huvudsakligen

ett resultat av mänskliga aktiviteter, t.ex. förbränning av fossila bränslen. Allt färre menar att det handlar om naturliga variationer. 2000-talet var det varmaste årtionde som uppmätts, och de senaste hundra åren har jordens medeltemperatur ökat med ca 0,7 grader.

Naturliga växthusgaser ligger som ett täcke i jordens atmosfär. Täcket fångar upp jordytans värmestrålning och sänder tillbaka en del till jorden. Denna naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden.

I mitten av 1700-talet inleddes industrialismen, och sedan dess har flera växthusgaser, framför allt koldioxid, ökat dramatiskt i atmosfären. Fossila bränslen – kol, olja och naturgas – bildar koldioxid vid förbränning. Det är den största mänskliga källan till utsläpp av växthusgaser, och idag innehåller atmosfären närmare 40 procent mer koldioxid än före industrialismen.

Klimatsystemet är trögt. Det tar flera år innan det märks att klimatet förändrats – särskilt haven hjälper till att jämna ut förändringarna, gör att uppvärmningen tar tid. Än så länge märks bara en del effekter av de utsläpp som redan skett, men de påverkar klimatet flera hundra år framåt.

Vi släpper ut andra växthusgaser än koldioxid. Till exempel släpper jordbruket ut de kraftfulla växthusgaserna metan och dikväveoxid. För att minska den mänskliga klimatpåverkan på ett effektivt sätt måste utsläpp av alla växthusgaser beaktas.

Källa: www.miljoportalen.se/luft/klimat/varmare-klimat

Uppgifter1. Hur fungerar ”naturliga växthusgaser”?________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

2. Hur påverkar förbränning av ”fossila bränslen” atmosfären?____________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

3. ”Klimatsystemet är trögt” står det – vad betyder det?__________________________

___________________________________________________________________________________

Sidan 11 av 23

5. Klimatförändringarna märks redan idag

Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Genom att studera långa mätserier av både globala och regionala data kan vi se både temperatur- och nederbördsförändringar redan idag. Vi kan på detta sätt konstatera att klimatet håller på att förändras.

Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden (1906-2005) ökat med drygt 0,7 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.

Extrema väderhändelser och klimatförändringarÄr de rapporter vi får om översvämningar, torka, stormar, onormalt kalla eller

varma förhållanden tecken på en pågående klimatförändring? De extrema väderhändelser eller väderförlopp som sker idag skulle kunna vara tecken på klimatförändringar, men de kan också inträffa av helt naturliga skäl. De är därmed extremt svåra att direkt koppla till en pågående klimatförändring, men de talar inte heller emot en sådan.

I Europa är det framförallt de senaste årens översvämningar, värmeböljor och torka som väcker oro. Milda vintrar, skyfall och svåra stormar är andra exempel som omedelbart väcker frågor om hur klimatet kommer att vara de kommande åren.

Mänsklig påverkanKlimatets tidigare variationer, långt tillbaka i tiden, tyder på att klimatet är ett

känsligt system. Likaså vet vi att atmosfärens sammansättning är betydelsefull för klimatet. Idag påverkar människan atmosfärens sammansättning genom utsläpp av växthusgaser och svavel.

Historiska och nutida mänskligt orsakade utsläpp kommer att fortsätta påverka atmosfärens sammansättning och därmed klimatet även under lång tid framöver.

Källa: www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatforandringarna-marks-redan-idag-1.1510

Uppgifter1. Ge exempel på ”extrema väderhändelser” som beror på klimatförändringar.

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

Sidan 12 av 23

6. Att stoppa klimatförändringarna Enkla åtgärder i vardagslivet alla kan bidra med för att stoppa

klimatförändringarna:

TransporterBiltransporter står för en mycket stor del av människan påverkan på

växthusgaserna. När vi åker bil förbränns bensin till koldioxid. En liter bensin ger när den förbränns upphov till hela 2.4 kg koldioxid. Även en kortare sträcka om 5 kilometer till jobbet ger alltså upphov till över 2 kilo koldioxid om man väljer att ta bilen fram och tillbaka istället för att gå eller cykla.

För varje mil du cyklar eller går istället för att åka bil minskar du nybildningen av koldioxid från förbränning av bensin med 2.4 kilo.

När det inte är möjligt att ställa bilen för cykeln undersök möjligheten att åka kommunalt eller samåka i bil med flera.

En flygresa tur och retur mellan Göteborg och Stockholm släpper ut 160 kilo koldioxid utslaget per passagerare. Samma resa med tåg ger upphov till bara ett par kilo koldioxid.

Åk alltid tåg framför flyg när det är möjligt.

Det egna hemmetEn 60W glödlampa som är tänd 8 timmar om dagen året om förbrukar 175 kWh.

Produktionen av 1 kWh ger i genomsnitt upphov till ett utsläpp av koldioxid om 20 gram i Sverige (betydligt högre i andra länder). Enbart den glödlampan ger under ett år upphov till 3.5 kilo koldioxid.

Genom att välja lågenergilampor framför vanliga glödlampor kan elförbrukningen och utsläppen från belysning minska med 75 % i ett hem.

Tänk på att stänga av apparater helt när du inte använder dem istället för att sätta dem i viloläge, använd grenuttag. En apparat i stand-by-läge kan fortfarande dra upp till 50 % av energiförbrukning jämfört mot när den används.

För varje grad du sänker temperaturen i ditt hem kan din totala energiförbrukning minska med upp till 5 %.

Den som sänker sin inomhustemperatur från 22 grader till 20 grader kan spara upp till 10 % av husets energiförbrukning och utsläpp.

Tänk på att välja en elleverantör av grön energi. Utsläppen av koldioxid skiljer sig åt beroende på av vilken energikälla som använts för att producera elen. I Sverige, med rikligt med vattenkraft, ger en 1 kWh upphov till 20 gram koldioxid, medan samma produktion från kolkraft ger upphov till nästan ett kilo koldioxid!

Sidan 13 av 23

Välj ett elbolag med grön energiproduktion. Om du går från kolproducerad el till vindkraft sparas nästan ett kilo koldioxid per kWh.

Köket och matlagningDen genomsnittlige svensken äter 80 kilo kött om året. Kött är ett mycket energi-

krävande typ av mat, delvis beroende på att kor har stora utsläpp av metangas från deras matsmältning. För varje kilo nötkött bildas motsvarande 24 kg koldioxid. Kyckling och fisk bidrar till ett betydligt måttligare utsläpp av växthusgaser då dessa djur inte producerar metangas vid matsmältningen

Välj kyckling eller fisk framför nötkött, eller om du så har möjlighet och viljan välj bort allt kött helt och hållet.

Tänk på att försöka vara så energismart som möjligt vid tillagning och förvaring av mat. Koka upp vatten i en vattenkokare istället för att koka upp direkt på platan. Frosta av frysen regelbundet för att undvika isbildning.

Efter måltid se till att diskmaskinen fylls fullt ut innan du startar den.

Gör investeringar i ditt hemEn oljepanna för uppvärmning av huset kan på ett år släppa ut över 5.000 kilo

koldioxid. Utsläppen från en pelletspanna är försumbara då det handlar om bioenergi, och fjärrvärme är upp till 10 gånger utsläppsvänligare än en oljepanna, likaså energipannor.

Välj pelletspanna, elpanna eller fjärrvärme framför oljepannan. En värmepump hämtar energi ur marken och har en driftkostnad jämfört med en

energipanna på cirka en tredjedel, men utgör en stor investering.Källa: www.vaxthuseffekten.org/miljo.html

Uppgifter1. När det gäller transporter – vad bör man förändra?_____________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

2. Vad kan man göra i hemmet för att hjälpa klimatet?____________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

3. Till och med vad vi äter påverkar klimatet. Hur då?_____________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

Sidan 14 av 23

Uppgifter1. Skriv en bildtext som förklarar vad den vänstra bilden visar.____________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

2. Skriv en bildtext som förklarar vad den högra bilden visar.______________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

Sidan 15 av 23

7. Tio klimatsmarta tips!Med dessa klimatsmarta tips minskar du dina koldioxidutsläpp och hjälper till att

hejda klimatförändringarna.1. Minska temperaturen hemma med en grad. Du kan spara cirka 150 kg

koldioxid per år.

2. Installera snålspolande duschmunstycke. Du kan spara 90 kg koldioxid per år.

3. Släck lampor och undvik stand-by-läge på din TV, video eller DVD så kan du minska dina koldioxidutsläpp med cirka 80 kg per år.

4. Isolera dina ytterväggar. Ett väl isolerat hus håller jämnare och skönare värme när det är kallt. Du kan spara cirka 740 kg koldioxid per år.

5. Ersätt dina vanliga glödlampor med lågenergilampor. Du kan spara 40 kg koldioxid per år.

6. Åk mer kollektivt. Byter du bilen mot tunnelbana eller spårvagn kan du spara nästan 1000 kg koldioxid per år. Åk med andra eller gå med i en bilpool och spara runt 500 kg koldioxid per år.

7. Cykla till jobbet istället för att köra bil (om du har möjlighet). Om du cyklar 12 kilometer 5 dagar i veckan så sparar du 800 kilo koldioxid per år jämfört med bil.

8. Köp ekologisk och rättvisemärkt mat och välj naturbeteskött. Då minskar du både utsläppen av koldioxid och spridningen av farliga ämnen i naturen. Det kan minska dina årliga koldioxidutsläpp med upp till 70 kg.

9. Köp lokalproducerad mat.

10. Ät upp maten. Vi slänger i genomsnitt en femtedel av all mat vi köper. Bättre planering av inköp och matlagning gör att du kan spara pengar och minska koldioxidutsläppen med cirka 140 kg koldioxid per år. 

Källa: www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/lsningar/1124285-lsningar-klimat

Uppgifter1. Vilka är de tre enklaste förändringarna för dig?_________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

Sidan 16 av 23

8. KlimatförändringarKlimatförändringar hotar rätten till mat och

vattenRuntom i världen ser vi effekterna av den globala uppvärmningen på

skördar och tillgången till drickbart vatten. Situationen kommer att förvärras i framtiden och klimatförändringarna utgör ett akut hot mot rätten till mat och vatten. Det är staters uppgift att respektera och skydda de mänskliga rättigheterna både inom och utom statens egna gränser. Eftersom effekterna av utsläppen och klimatförändringarna är globala innebär det att stater med stora utsläpp – idag och historiskt – har ett särskilt ansvar.

2009 skrev FN:s MR-råd att klimatförändringen försvårar förverkligandet av mänskliga rättigheter och i World Economic Forums rapport listas ökande utsläpp av växthusgaser i toppen av riskerna för den globala ekonomin. Det är de fattigaste och mest sårbara regionerna som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna, menar Världsbanken i rapporten ”Turn down the heat”.

Oförutsägbara skördar och tillgång till vatten

Den globala uppvärmningen kommer att leda till instabilare väderförhållanden i många regioner. Detta hotar tillgången till dricksvatten och skapar osäkrare förutsättningar för jordbruket. Oförutsägbara skördar hotar småbrukarnas existens och kan också leda till brist på baslivsmedel på lokala och regionala marknader. Stigande lufttemperaturer och förändrade nederbördsmönster kan komma att ge större skördar i vissa områden medan skördar i andra områden kan minska drastiskt. Ökande lufttemperaturer påverkar också möjligheten att realisera rätten till vatten. Mer än en sjättedel av världens befolkning är beroende av avsmältning av snö och glaciärer för sin dricksvattenförsörjning (World water council). Ökande lufttemperaturer förväntas kortsiktigt att leda till större avrinning men långsiktigt till lägre volymer av färskvatten i floder och sjöar då glaciärerna smälter i allt snabbare takt. I regioner där människor är beroende av regn för jordbruk, boskapsskötsel och dricksvatten får förändringar i nederbörden stora konsekvenser. I torra områden kommer ökad torka kraftigt påverka tillgången till rent vatten och i de tropiska zonerna kommer ökade översvämningar att leda till mer föroreningar av dricksvattnet.

Både översvämningar och torka kan leda till stora förluster för bönder och boskapsuppfödare. På många håll är det svårt eller omöjligt att anpassa sig till de

Sidan 17 av 23

nya förutsättningarna då resurser såsom konstbevattningssystem eller möjlighet att byta till mer tåliga växt- eller boskapssorter saknas.

Möjligheterna till självförsörjning hotas också av att en höjning av havsnivån ger konsekvenser som översvämningar och att saltvattnet förstör bördiga lågliggande områden och dricksvattenkällor. Fler extrema väderhändelser såsom cykloner kommer att leda till större förluster av skördar, jorderosion och att korallrev där en stor del av världens fiskarter lever förstörs. Skador på infrastrukturen kommer att minska tillgången till marknader och möjligheter att nå ut med mat till hungrande.

Staters skyldighet att skydda rättigheterna till mat och vattenDen globala uppvärmningen är en av de största utmaningar mänskligheten stått

inför. Om gårdagens debatt handlade om huruvida människan orsakat den globala uppvärmningen så har stater nu ansvar för tre viktiga områden:

1) att bekämpa den globala uppvärmningen och klimatförändringarna bl.a. genom att minska utsläppen av växthusgaser och

2) att garantera att mänskliga rättigheter respekteras när klimatåtgärder genomförs samt

3) att möjliggöra för människor och miljö att anpassa sig till konsekvenser som inte längre kan undvikas.

Stater har förbundit sig att skydda, respektera och uppfylla de universella mänskliga rättigheterna – rättigheterna till mat och vatten är inga undantag. De tidigt industrialiserade staterna har skyldigheter mot de människor som drabbas av klimatförändringens negativa konsekvenser, bland annat genom principen om att förorenaren betalar. Det finns ett antal andra centrala principer i internationella miljööverenskommelser och MR-systemet som styr staters skyldigheter för att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter. Principernas växelverkan är avgörande för att säkerställa att individers rättigheter inte kränks av åtgärder som implementeras.

http://www.fian.se/klimatforandringar/

Uppgifter1. Klimatförändringarna kan leda till både översvämningar och torka. Vad får detta

för följder för jordbruket?____________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

2. Vilka tre områden är det särskilt viktiga att ”ta tag i”?_____________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

Sidan 18 av 23

9. De som bidragit minst drabbas hårdast

Effekterna av den globala uppvärmningen är många och följderna väntas bli mycket svåra i de regioner där majoriteten av världens fattiga återfinns. Samtidigt är det de industrialiserade länderna som har släppt ut majoriteten av växthusgaserna och är därmed historiskt ansvariga för den rådande situationen. Den globala uppvärmningen utgör en kränkning av principer om rättvisa inom och mellan generationer. De som bär minst ansvar för de klimatförändringar som människan orsakat kommer att bli de som drabbas hårdast. De saknar nödvändiga sociala, ekonomiska och teknologiska resurser för att anpassa sig till de förändringar som den globala uppvärmningen för med sig.

Särskilt utsatta för den globala uppvärmningens negativa effekter är de grupper och individer som redan är marginaliserade på grund av t.ex. kön, ålder, sjukdom, funktionsnedsättning eller minoritetsstatus. Majoriteten är småbrukare, jordlösa, dagarbetare eller nomader på landsbygden. Det slår särskilt hårt mot kvinnor och flickor som traditionellt bär ett större ansvar för matproduktionen samtidigt som de utgör omkring två tredjedelar av de 870 miljoner som lider av kronisk hunger i världen. I många samhällen är det kvinnor och flickor som hämtar vatten och ved. Den globala uppvärmningen kommer att leda till brist på bland annat dessa resurser vilket kommer att tvinga kvinnor och flickor att röra sig längre avstånd. Kvinnor och flickors roll i samhället innebär också att de inte har likvärdig tillgång till nödvändig information eller kunskap för att skydda sig vid till exempel naturkatastrofer. Kvinnors möjligheter att anpassa sig till klimatförändringarna begränsas också av det faktum att de inte har samma ekonomiska resurser och politiska inflytande som män har. Mark ägs exempelvis ofta av män.

Några exempel:Bangladesh: översvämningar och saltvatten som förstörBangladesh är ett av de länder som hotas mest av klimatförändringarna. I detta

lågt liggande land (stora regioner ligger inte högre än 1,5 meter över havsnivån) riskerar de regelbundna översvämningarna i stora delar av landet att förvärras samtidigt som en stigande havsnivå gör att saltvattnet i havet tar sig längre in landets floddeltan. Saltvattnet leder till en kraftig försämring av kvaliteten på den mark som används för odling och boskapsskötsel samt förstör färskvattenkällorna.

De känsliga mangroveskogarna skadas också av saltvattnet och översvämningarna vilket leder till mindre fångster av fisk och att det skydd som mangroveskogarna mot översvämningar och stormar försvinner. Hunger och fattigdom kommer kraftigt att öka. En ökning av sjukdomar som kolera och malaria bidrar också till en förvärring av de redan svåra levnadsförhållandena i fattiga samhällen.

För att skydda kustområden mot stormar behövs investeringar i dykes shelters och early-warning system. Men som ett av de fattigaste länderna i världen har Bangladesh små möjligheter att införa sådana åtgärder. Istället är landet beroende av internationellt finansiellt och teknologiskt stöd för att tackla utmaningen.

Sidan 19 av 23

Maldiverna: ställer krav på internationella samfundet Maldiverna är en ö-stat bestående av ca 1200 små öar som ligger endast några

meter över havsnivån. 2007 gick Maldiverna samman med 38 andra små östater i Male’ Declaration on the Human Dimension of Global Climate Change för att väcka uppmärksamhet i internationella klimatförhandlingar kring hur den globala uppvärmningen påverkar de mänskliga rättigheterna för människorna i östaterna.

2008 presenterade Maldiverna en omfattande rapport till Office of the High Commissioner for Human Rights of the United Nations. Rapporten varnade för att en stigande havsnivå riskerar att leda till permanenta översvämningar och jordförstöring i Maldiverna. Vattenreservoarer, hus och infrastruktur kommer att förstöras och sanitära faciliteter kan komma att översvämmas vilket förorenar grundvattnet. Diarrésjukdomar, tyfoid, denguefeber och malaria kan öka på grund av högre lufttemperaturer. Effekten av epidemier kan bli förödande då utrymmet på många av öarna är begränsat.

Den globala uppvärmningen kommer att ha stor inverkan på det marina ekosystemet. Då temperaturen i haven stiger bleks korallerna vilket kan leda till mer artfattiga ekosystem och i värsta fall koralldöd. Detta utgör ett särskilt hot för många fiskare i Maldiverna. Turismsektorn – som är en viktig inkomstkälla – påverkas också.

Maldiverna är mer eller mindre maktlöst att ensamt bekämpa klimatförändringens effekter i landet och ber i rapporten att det internationella samfundet att garantera en minskning eller stabilisering av globala växthusgasutsläpp och att garantera finansiellt stöd för de anpassningsåtgärder som behövs för att uppfylla internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter.

Arktis: inuiternas rättigheter kränks av den globala uppvärmningenÅr 2005 lämnade inuiter från USA och Kanada in en petition till den

Interamerikanska Kommissionen för mänskliga rättigheter där de krävde ett omedelbart stopp på kränkningarna mot de mänskliga rättigheterna som orsakats av den globala uppvärmningen. De menade att USA bär ett särskilt ansvar för de klimatförändringar som påverkar Inuiterna. Den ökande lufttemperaturen har lett till en försämring av iskvaliteten i Arktis. Instabiliteten i isen har gjort det svårare att jaga, förflytta sig och handla mellan samhällen. Kustnära områden är mer oskyddade mot stormar och översvämningar. En upptining av den permanent frusna marken innebär en ökad risk för jordskred och jorderosion. Dricksvattenkällorna hotas av förändrade nederbördsmönster. Den globala uppvärmningen utgör ett hot mot Inuiternas rätt att förverkliga sina kulturella rättigheter likväl som deras rätt till egendom, hälsa, liv, självhushållning och bostad.

Ett ökande antal klimatflyktingarAtt utvidga skyddet för internationella flyktingar att också omfatta de som

fördrivits från sina hemländer på grund av klimatförändringar är avgörande för en internationell klimatpolitik med ett MR-perspektiv. De vanligaste orsakerna är väderrelaterade katastrofer (översvämningar, stormar); att människors livsvillkor försämrats under en längre period; kraftigare katastrofer (ökenspridning; översvämmade kustområden; små ö-stater som försvinner under vatten); en

Sidan 20 av 23

stigande social oro och våld. Brist på resurser – vatten, fertil jord och mat – kommer att försvåra existerande konflikter och riskerar skapa nya.

http://www.fian.se/fordjupningklimat/

Uppgifter1. Hur kan det vara att fattiga länder och folkgrupper drabbas hårdas av

klimatförändringarna?_______________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

2. Beskriv Maldiverans problem. Kan man göra något åt saken?______________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

3. Nu börjar man prata om ”klimatflyktingar” – varför flyr folk?_______________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

4. Risken för väpnade konflikter ökar med klimatförändringarna – hur hänger det

ihop?________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

Sidan 21 av 23

10. IPCC varnar: Klimathotet förvärras

De allvarliga effekterna av klimatförändringen blir allt tydligare. Samhällen och ekosystem kommer att drabbas av fler extrema väderhändelser, enligt FN:s klimatpanel (IPCC). Men den senaste rapporten får också kritik.

31 mars 2014 kl 13:33, uppdaterad: 31 mars 2014 kl 13:59Rapporten, som presenteras i Yokohama i Japan, har författats av 309 ledande

forskare från 70 länder. Slutsatserna i rapporten är i hög grad desamma som i den förra stora utvärderingen från IPCC för sju år sedan.

- Skillnaden är att vi nu har mycket mer information, mycket mer data, som bekräftar tidigare hypoteser, säger Richard Klein, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI) och en av huvudförfattarna bakom den nya rapporten.

- Vi ser nu effekterna av klimatförändringen mycket tydligare. Det rör sig inte längre om ett avlägset hot.

I rapporten ingår också flera resonemang om vad som kan göras för att dämpa den nuvarande trenden. Viktigast är att förhindra ytterligare temperaturhöjningar, vilket kräver att utsläppen av växthusgaser dämpas kraftigt i en nära framtid.

- Vi kan inte undvika alla negativa följder av uppvärmningen. Framtiden är delvis intecknad. Men det är förstås oerhört viktigt att få ner utsläppen. Annars blir de kommande åren ohanterliga, säger Klein.

Det går att se tydliga effekter av klimatförändringarna även i Sverige, enligt Åsa Sjöström, forskare vid SMHI.

- Fästingarna rör sig norrut, trädgränsen rör sig uppåt. Vi ser också fler värmeböljor. Det gör att vi blir sårbara eftersom vårt samhälle inte är uppbyggt för detta. Vi ser också en ökad frekvens av kraftiga skyfall, säger hon.

För första gången har IPCC med ett avsnitt om risken för konflikter i klimatförändringarnas spår. Rapporten pekar tydligt på att klimatförändringarna riskerar att förvärra konflikter världen över, enligt Henrik Carlsen, forskare på SEI.

- Trots komplexiteten säger man tydligt i rapporten att klimatförändringar stärker redan etablerade drivkrafter till konflikt som fattigdom och ekonomiska chocker. IPCC säger att det indirekt kan förstärka konfliktdrivande orsaker.

Alla forskare delar dock inte slutsatserna i IPCC:s rapport. Ekonomen Richard Tol vid University of Sussex i England var utsedd att skriva en del av texterna i rapporten men hoppade av från arbetet på ett tidigt stadium.

”Utkasten var för alarmistiska”, säger Tol till nyhetsbyrån Reuters. Han säger också att rapporten tonar ned eventuella fördelar med ett varmare klimat.

”Det är väldigt uppenbart att det finns positiva effekter av klimatförändringen, även om vi inte alltid tillåts säga något om dem”, säger Tol.

Även förra gången IPCC presenterade sin utvärdering, 2007, hoppade en forskare av processen. Det var den amerikanske meteorologen Chris Landsea som ansåg att IPCC överdrev bevisen för sambandet mellan uppvärmningen och förekomsten av orkaner.

Sidan 22 av 23

Ytterligare en kritiker kan vara värd att omnämna: klimatforskaren James Lovelock, länge en guru inom den gröna rörelsen. Nu har han ändrat uppfattning och säger till The Guardian att miljöaktivismen har ”blivit en religion”.

Han anser att det är oerhört svårt att uttala sig med säkerhet om klimatet de kommande decennierna, och beklagar att han tidigare, i en bok som publicerades 2006, förutspådde en kommande klimatkatastrof. ”Jag var lite för säker i boken. Det är omöjligt att uttala sig med säkerhet om vad som kommer att hända.”http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ipcc-varnar-klimathotet-forvarras_3417126.svd

Uppgifter1. Vilka följder av klimatförändringarna kan vi se i Sverige idag?_____________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

2. IPCC:s rapport får även kritik från flera forskare. Vad är det de vänder sig emot?__

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

Sidan 23 av 23