FlodkulturerÖsterledskolan

Hur gick det till när människan började bygga civiliserade samhällen, större städer och fantastiska byggnader? Vilka var orsakerna till att man började samarbeta och hur påverkade det människors liv?

Detta är ett första arbetshäfte av två som vi kommer jobba med. Till de olika kapitlen finns det som filmer du kan titta på – logga in på Studi.se, titta på klippen och gör quizen!

Nol

Sosalen.wordpress.com

Här hittar du allt material!

Från jägare till civiliserade samhällen

Flodkulturerna uppstår En flodkultur är ett samhälle där man har lärt sig att utnyttja floderna på olika

sätt. Tidigare hade människan levt som jägare och aldrig varit bofasta på ett och samma ställe på ett, utan följt djurens långa vandringar efter mat. För cirka 7000 år sedan lärde sig människan att odla och kontrollera olika växtslag, framför allt vildhavren.

Människan blev allt bättre på att odla och en konsekvens av detta blev därför att människan blev bofast för att kunna sköta om sina odlingar. Det fanns många fördelar med att bli jordbrukare, maten räckte längre och kunde mätta fler. Man kunde också börja planera och lägga undan för sämre tider. Ju bättre människan blev på att bruka jorden desto mer effektivt blev jordbruket.

MesopotamienFör att få grödorna att växa ännu bättre

behövde man vatten. Det blev då naturligt att man bosatte sig nära sötvatten som floder och sjöar. Området mellan floderna Eufrat och Tigris, som ligger i dagens Iran och Irak, kallas för Mesopotamien. I detta område lärde man sig tidigt att samarbeta för att kunna bevattna sina odlingar. Jordbruket hade redan blivit så effektivt att man kunde ägna sig åt andra saker än att bara odla och jaga. Människor kunde nu hjälpa varandra med det tunga arbetet att bära vatten.

Förmågan att samarbeta i kombination med att man nu kunde ägna sig åt andra saker ledde till att man började gräva vattenkanaler. Kanalerna gjorde att man kunde föra vatten från floden ut på åkrarna utan att behöva bära på det själv. För att kunna genomföra det omfattande arbetet som krävdes för att gräva dessa kanaler var man tvungna att samarbeta. I början kanske man bara samarbetade inom familjen, men allt eftersom man började göra större byggen började man även att samarbeta med andra byar. På detta vis kunde man göra större och mer avancerade byggen.

Frågor:1: Varför blev människan bofast? 2: Vad behövde man lära sig för att kunna gräva vattenkanaler?

Sidan 2 av 10

Ett civiliserat samhälle växer fram

Allt eftersom man gjorde mer avancerade byggnader, exempelvis större hus och tempel, behövde man folk som var specialister på det man gjorde. Fler och fler fick andra yrken än bara jakt och jordbruk. Murare, snickare och andra yrken började dyka upp och i takt att städerna började växa fram började också andra typer av yrken dyka upp, exempelvis krukmakare.

I städer som Uruk var det männen som kunde dra mest fördel av specialiseringen. Smeden och skrivaren var troligen de första som kunde leva hyggligt utan att arbeta med jorden. För kvinnorna var vården av barnen svår att kombinera med en skrivare yrke, som krävde år av dagligt arbete för att lära in. Men en del yrken stod tidigt öppna för kvinnor. I Mesopotamien kunde kvinnor bli präster i templen, danserskor och musikanter.

Ju mer avancerat samhället blev desto noggrannare måste man planera och organisera arbetet. Det gjorde kungarna och deras närmaste män – ämbetsmän och präster. De styrande måste hålla ordning på hur mycket säd bönderna lämnade. För det krävdes att man med hjälp av olika tecken kunde föra anteckningar om böndernas produkter. Så utvecklades konsten att skriva och räkna.

För cirka 5 500 år sedan uppfanns kilskriften i Mesopotamien. Den kallas så därför att tecknen ser ut som kilar. De trycktes in i mjuka lertavlor som sedan fick torka i solen.

För att lära sig att skriva fanns det skrivarskolor. Utbildningen tog många år och var mycket krävande. Vi kan få en inblick i hur eleverna hade det genom de privata anteckningarna de tryckt in i den mjuka leran på sina skrivtavlor. En pojke skriver att han samma dag fått stryk med spö nio gånger! Han hade pratat utan lov och han hade skolkat och gått och drivit på gatorna. Men eleverna fick lön för sin möda. Skrivaren var en viktig person med hög status i samhället.

3: Varför utvecklades det olika specialister och vad gjorde dessa? 4: Hade alla människor samma möjligheter? 5: Hur kom det sig att man utvecklade konsten att skriva och räkna?

Sidan 3 av 10

Sociala strukturer i MesopotamienI Mesopotamien var kungen till en början också överstepräst. Prästerna var

kungens rådgivare och hade stor makt. Det var ju de som hade kunskap om gudarna och kunde försöka se till att de inte straffade människorna med fruktansvärda sjukdomar och hemska naturkatastrofer. Denna kunskap gav dem också makt. I templet i Uruk fanns lager av säd. Prästerna kontrollerade att bönderna lämnade säd som skatt till templet.

Varför prästerna hade sådan makt berodde på att människorna trodde att allt, jorden, floden, himlen – hela världen, tillhörde gudarna. Människorna fanns till för att tjäna gudarna och den ordning som de hade upprättat i världen. Religionen spelade en viktig roll i människornas liv.

I samband med att det uppstod olika yrken skapades även uppfattningen att vissa yrken hade högre status än andra. Förutom hantverkare som gjorde krukor och smidde redskap behövdes det folk som försvarade staden som officerare och soldater. Det behövdes också folk som sysslade med handel. En specialisering i olika yrken hade växt fram.

I och med denna specialisering växte det fram olika samhällsklasser. I Uruk kan man tänka sig att människorna var indelade i en symbolisk samhällspyramid.

Överst befann sig kungen och hans närmaste medhjälpare, de utgjorde samhällets överklass och hade nästan all makt. Under dem fanns en medelklass som bestod av köpmän, hantverkare och soldater. De hade råd att äta god mat och kanske köpa vackra spännen i brons.

Den stora massan arbetade med jord och djur. Dessa människor, underklassen, fick betala en god del av det de producerade i skatt. Längst ner i pyramiden befann sig slavarna. De första slavarna var troligen fiender som man tagit till fånga. Längre tillbaka då människorna levde som nomader hade man knappt några slavar. I en stad kunde ägarna hålla reda på slavarna och sätta dem i arbete.

6: Vem kontrollerade att bönderna lämnade säd till templet? 7: Vad fanns det för olika yrken i Mesopotamien, nämn minst fyra! 8: Förklara vad samhällsklasser är och varför dessa uppstod.

Sidan 4 av 10

Babels torn har avbildats på många sätt, här symboliserar molnen hur tornet sträckte sig ända upp i himlen.

Uppfinningar och framsteg

Mesopotamierna var ett uppfinningsrikt folk som bidrog med ett stort antal historiskt viktiga uppfinningar och upptäckter. Det är till exempel högst troligt att hjulet och därmed även kärran uppfanns i Mesopotamien, beläget i nuvarande Irak. Det äldsta hjul som hittats är nämligen ett mesopotamiskt hjul som är över 5 500 år gammalt. Mesopotamierna var också bland de första att tämja vindens kraft med hjälp av segel och segelbåtar. Andra betydelsefulla mesopota-miska uppfinningar är plogen, konstbevattning, glas, tvål, det första skriftspråket i form av kilskrift och arkitektoniska nyheter som valvet. De gjorde även stora framsteg inom matematiken och var bland annat först med att använda en nolla.

I staden Babylon använde man det högsta tempeltornet för att kunna studera solen, månen och planeterna. Tornet kallas i Bibeln för Babels torn, men dessa höga tempeltorn var fanns i olika storlekar i städerna och kallades för zigurater. Det var prästerna som studerade de olika himlakropparna och ansåg att dessa var gudar som styrde över människornas liv. Planeternas rörelse på himlen visade gudarnas vilja, enligt babylonierna.

Prästerna förde noggranna anteckningar om planeternas rörelser och mätte stjärnornas avstånd till varandra. Därigenom blev de skickliga matematiker och kunde göra komplicerade matematiska beräkningar. De räknade tiden efter solen och månen och upprättade en kalender. Månens omloppstid blev månad, och solens omloppstid blev år. Efter solen, månen och de fem kända

planeterna fick veckan sina sju dagar. Vårt sätt att mäta tid kommer alltså från

babylonierna och de la också grunden för astronomin.

Sidan 5 av 10

8: Varför tror man att hjulet uppfanns i Mesopotamien? 9: Vad använde man det höga tornet i Babylon till?

Källövning!Kung Kyros textcylinderStrax efter att kung Kyros hade erövrat

staden Babylon i Mesopotamien år 538 f.Kr. beskrevs hans handlingar i en berömd text som har bevarats på en cylinder av bränd lera. En kopia av cylindern finns i FN-högkvarteret i New York. En del forskare menar att det är ett exempel på ett fredsdokument som går att jämföra med exempelvis FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Men alla historiker håller inte med om det. På cylindern kan man bland annat läsa följande:

”Jag är Kyros, universums kung, den store kungen, den mäktige kungen, kungen av världens fyra väderstreck. Jag kom som fredens budbärare till Babylon. Med stora arméer marscherade fredligt in i Babylon och hela det sumeriska och akkadiska folket hade inget att frukta. Jag skapade säkerhet för staden Babylon och dess tempel. Jag skapade säkerhet för staden; jag befriade invånarna från deras bojor.”

Uppgifter:A: Med vilka ord beskrivs kung Kyros och hans erövring av Babylon?B: När skrevs texten och ur vems perspektiv skildras händelserna? C: Vad talar för att kung Kyros textcylinder är ett ”fredsdokument” som

en del nutida forskare vill se det som, och vad talar emot?

Sidan 6 av 10

1. Egypten Nilens flodkultur

Nilen är jordens längsta flod och väldshistoriens mest berömda. Precis som i Mesopotamien lärde sig folket längst med floden hur man kan utnyttja den på olika sätt. Nilen svämmar över en gång varje år och lämnar efter sig ett näringsrikt slam. För att kunna dra nytta av översvämningarna byggde de kanaler och dammar. På så sätt hamnade allt större landområden under vatten och fick bättre skördar.

Skördarna från de näringsrika åkermarkerna gav ofta mycket mer än bönderna kunde äta upp själva. Därför kunde en del av egyptierna ägna sig åt andra saker än att odla jorden. Så uppstod nya yrken, exempelvis präster, skrivare, hantverkare, köpmän, militärer och arkitekter.

Överskottet från jordbruket räckte dessutom till en omfattande handel med andra folk runt Medelhavet. Men odlingsarbetet krävde att de egyptiska bönderna samarbetade. Precis som i Mesopotamien behövde man samarbeta för att kunna gräva dammar och kanaler. Arbetet behövde ledas och organiseras, så har många historiker försökt förklara varför Egypten och Mesopotamien utvecklades till samhällen som styrdes av präster och faraoner (kungar).

Riket bildasFör 5300 år sedan låg en rad stora byar och små

riken längs Nilen. Smårikena slogs samman med varandra och två större kungariken bildades: Övre Egypten och nedre Egypten i Nilens delta. För omkring 5000 år sedan förenades de under en enda kung, i Egypten kallades kungen farao.

Detta rike var mycket större än de stadsstater som fanns i Mesopotamien vid samma tid. Tack vare Nilen kunde man ena hela det egyptiska riket till skillnad från i Mesopotamien där det var flera mindre stadsstater som ofta var i krig med varandra.

Ungefär samtidigt som riket enades skapade egypterna en bildskrift som vi idag kallar för hieroglyfer, vilket betyder heliga

Sidan 7 av 10

Tutanchamons begravningsmask som hittades i hans gravkammare i konungarnas dal 1922.

tecken. Liksom i Mesopotamien använde man skriften för att anteckna hur mycket säd och annat bönderna producerade. Och med skriftens hjälp kunde farao sända meddelanden till alla ämbetsmän i det långa riket.

10: Vilka skillnader finns det mellan Mesopotamiens floder och Nilen? 11: Vad kallades Egyptens konungar? 12: Vad kallas den egyptiska bildskriften?

Religion i Egypten Religionen i Egypten var något

alldeles speciellt. I centrum stod Farao, han var kungen över hela riket samtidigt som han var gud. Man brukar säga att var guds son eller son till guden Ra. Genom detta var Farao en länk mellan gud och människor. Just därför skulle också Farao behandlas som en gud. Lyx, överflöd, överdådiga miljöer och slott var väldigt viktigt.

Man hade också en ganska komplicerad syn på liver efter detta. Det avspeglar sig på alla de gravar man har hittat i det gamla Egypten. Mumier är något man förknippas med pyramider och det gamla Egypten. Mumierna är ett sätt att bevara kroppen efter döden. Egyptierna menade att annars kunde man inte leva vidare i liver efter detta om inte kroppen var bevarad. Viktiga dödsgudar är de kända Isis och Osiris, ytterligare en känd gud är Anubis. Alla dessa gudar finns ofta avbildade i gravar som man har hittat.

Religionen i det gamla Egypten baserar sig på floden. Gudarna i Egypten ville väl, de var välvilliga med då gällde det at offra och att förse Farao med lyx och det överflöd hans ställning krävde. Floden var den som gav människorna livet och maten och på samma sätt trodde man om gudarna. De gav livet och möjligheten att leva ett liv efter döden.

Populärt att vara tempelslav

Sidan 8 av 10

De gamla egyptierna skrev kontrakt som gjorde dem till slavar på livstid – de till och med betalade för det. Den slutsatsen drar Kim Ryholt, egyptolog vid Köpenhamns universitet, efter att ha analyserat resterna av över hundra papyrusar som alla innehåller slavkontrakt nedtecknade mellan åren 190 f Kr och 130 f Kr. På ett papyrus kan man läsa:

"Jag är din tjänare från och med denna dag och skall betala 2,5 kopparstycken i slavavgift varje månad till den stora guden Soknebtunis ära"

Livet som tempelslav måste ha varit populärt, och flera av egyptierna även såg till att värva sina släktingar som slavar.

"Jag är din tjänare med mina barn och mina barns barn", lyder till exempel texten på en annan papyrus.

Enligt Kim Ryholt tyder mycket på att fattiga egyptier såg till att skrapa ihop pengar till slavavgiften. Då slapp de tvångsarbete, som de annars kunde dömas till. Tvångsarbetet bestod ofta i att gräva stora kanaler eller andra farliga projekt, medan tempelslavarna vanligtvis arbetade inom jordbruket – ett något lindrigare slit.

Bruket stoppades år 130 f Kr, förmodligen för att det blivit alltför populärt.

13: Förklara varför det var populärt att vara tempelslav. 14: Varför skulle Farao leva ett liv i lyx och överflöd?

Pyramiderna – stora gravkammare

Sidan 9 av 10

Den grekiske historieskrivaren Herodotos, som besökte Egypten på 400-talet f.Kr., skriver att 100 000 människor arbetade i tio år för att bygga farao Cheops pyramid färdig. Den blev den största av de stora pyramiderna och blev färdig för cirka 4 500 år sedan. Pyramiden består av 2,3 miljoner stenblock som väger cirka 2 500 kg styck och är byggd med en imponerande precision.

Cheops ville att de väldiga stenväggarna skulle skydda hans grav för evig tid. För säkerhets skull bevakade också soldater pyramiden – dag och natt. Men när det blev krig och oro i Egypten blev det ingen ordning på vakthållningen. Tjuvligor bröt sig in i pyramiderna och tömde gravrummet på dyrbarheter.

Sidan 10 av 10