Voice Onset Time hos svensktalande barn med avvikande ...534311/FULLTEXT01.pdf · Voice Onset Time...
56
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Examensarbete/magisteruppsats i logopedi, 30 hp Vårterminen 2012 ISRN LIU-IKE/SLP-A--12/008--SE Voice Onset Time hos svensktalande barn med avvikande språkljudsutveckling Marie Andersson Elin Nordin
Transcript of Voice Onset Time hos svensktalande barn med avvikande ...534311/FULLTEXT01.pdf · Voice Onset Time...
!
!
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Examensarbete/magisteruppsats i logopedi, 30 hp
Vårterminen 2012 ISRN LIU-IKE/SLP-A--12/008--SE
Voice Onset Time hos svensktalande barn med avvikande språkljudsutveckling
Marie Andersson Elin Nordin
!
!
Denna sida är avsiktligt lämnad tom.
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Examensarbete/magisteruppsats i logopedi, 30 hp
Vårterminen 2012 ISRN LIU-IKE/SLP-A--12/008--SE
Voice Onset Time hos svensktalande barn med
avvikande språkljudsutveckling
Marie Andersson Elin Nordin
Handledare:
Inger Lundeborg Hammarström
!
!
Denna sida är avsiktligt lämnad tom.
!
!
! I
Voice Onset Time among Children with Phonological Impairment.
Abstract
Speech production requires cooperation between cognitive, linguistic and motor processes. It
also requires spatial and temporal control of muscles, as well as simultaneous and coordinated
activity of respiration, phonation and articulation (Cheng, Murdoch, Goozée & Scott, 2007;
Yorkston, Beukelman, Strand & Bell, 1999; Raphael, Borden & Harris, 2011). Voice Onset
Time (VOT) reflects the timing between phonation and articulation (Hoit-Dalgaard, Murry &
Kopp, 1983). VOT is the most reliable acoustic cue for distinguishing between voiceless or
voiced plosives (Auzou et al. 2000). Studies of English-speaking children with phonological
impairment have shown atypical VOT-patterns (Bond & Wilson, 1980). The aim of the
present study was to investigate Voice Onset Time (VOT) among Swedish children with
phonological impairment and to examine if their VOT-values differ from typically developed
Swedish children. Participants were 38 children aged 4;2−11;6 distributed over eight age-
groups and five developmental stages of phonology. Audio recordings of minimal pairs were
made at preschools, schools or at speech pathology clinics. The results indicated that children
with phonological impairment produced VOT with deviant values and with a great variability.
A marked acoustic difference between voiceless and voiced stop consonants was present, but
not in all cases. Since the VOT-values were distributed over the group of children with
phonological impairment, no developmental trend toward adult-like values that could be
related to increasing age was found for either the acquisition of producing VOT or the
acquisition of producing voicing lead. No differences in VOT were seen between the children
in different phonological developmental stages or ages. No correlation between the degree of
deviance of VOT and the proportion of Procent Phonemes Correct (PPC), age or phonological
processes were found. From the results the conclusion can be drawn that children with
phonological impairment have deviant VOT-values that could be caused by lack of
phonological knowledge, but in particular since the variability did not decrease with increased
age, have difficulties with motor execution.
Key words: Voice Onset Time, Swedish-speaking children, phonological impairment.
!
!
!
! II
Sammanfattning
Tal kräver ett samarbete mellan kognitiva, språkliga och motoriska processer. Det kräver även
spatial och temporal kontroll av muskler samt samtidig och koordinerad aktivitet av andning,
fonation och artikulation (Cheng, Murdoch, Goozée & Scott, 2007; Yorkston, Beukelman,
Strand & Bell, 1999; Raphael, Borden & Harris, 2011). Voice Onset Time (VOT) ger en bild
av koordinationen mellan fonation och artikulation (Hoit-Dalgaard, Murry & Kopp, 1983).
VOT är den mest pålitliga akustiska referensen för att kunna skilja mellan tonande och
tonlösa klusiler (Auzou et al., 2000). Engelsktalande barn med fonologisk språkstörning har
visat atypiska VOT-mönster (Bond & Wilson, 1980). Syftet med föreliggande studie är att
undersöka Voice Onset Time (VOT) hos svensktalande barn med fonologisk språkstörning
och utröna huruvida deras VOT-värden skiljer sig från VOT-värden hos barn med typisk
språkutveckling. I studien deltog 38 barn i åldrarna 4;2−11;6 fördelade på åtta åldersgrupper
och fem fonologiska utvecklingsstadier. Inspelningar av bildbenämning av minimala par
skedde på barnens förskola, skola eller logopedmottagning. Resultatet visade att barn med
fonologisk språkstörning hade avvikande VOT-värden med stor variation. Det förekom både
att grupper kunde och inte kunde producera akustiska skillnader mellan tonlösa och tonande
klusiler. Resultaten var så spridda i barngruppen att ingen direkt utveckling mot vuxenlika
värden kunde relateras till ökad ålder för varken utveckling av VOT produktion eller vuxenlik
förekomst av förton. Ingen skillnad vad gäller VOT sågs mellan barn i olika fonologiska
utvecklingsstadier eller åldrar. Hur mycket ett VOT-värde avvek kunde inte förklaras av
ålder, språkliga processer eller hur många korrekta fonem (PPC) som producerades. Av
resultaten dras slutsatsen att barn med språkstörning har avvikande VOT-värden som delvis
kan hänföras till bristande fonologisk kunskap men framförallt, eftersom variabiliteten i
barnens värden inte minskade med ökad ålder kan hänföras till svårigheter med det motoriska
genomförandet.
Nyckelord: Voice Onset Time, svensktalande barn, fonologisk språkstörning.
Linköping University Electronic Press !
!
! III
Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/
Copyright The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement –from the date of publication barring exceptional circumstances.
The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page: http://www.ep.liu.se/.
© Marie Andersson & Elin Nordin.
!
IV
!
Förord
Tack till alla barn som deltagit i studien.
Tack till enhetschefer, verksamhetschefer, logopedchefer, logopeder och föräldrar som gett
sitt godkännande så att vi kunnat genomföra studien.
Tack till Inger Lundeborg Hammarström för gott handledarskap och stöd genom uppsatsen.
Tack till Örjan Dahlström för tillgänglighet vid statistisk rådgivning.
Tack till nära och kära för stöd under arbetets gång.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Linköping Maj 2012
Marie Andersson och Elin Nordin
!
V
!
Innehållsförteckning
Bakgrund ................................................................................................................................... 1!
Inledning ................................................................................................................................. 1!
Talproduktion ......................................................................................................................... 1!
Från tanke till tal ................................................................................................................. 1!
Typisk utveckling ................................................................................................................ 2!
Voice Onset Time ................................................................................................................... 3!
Klusiler ................................................................................................................................ 3!
Voice Onset Time-värden ................................................................................................... 4!
Utveckling av Voice Onset Time ........................................................................................ 5!
Att mäta och tolka Voice Onset Time ................................................................................. 6!
Avvikande tal- och språkutveckling ....................................................................................... 7!
Analys av fonologisk språkstörning ....................................................................................... 9!
Avvikelser avseende Voice Onset Time ............................................................................... 10!
Syfte ......................................................................................................................................... 11!
Metod ....................................................................................................................................... 12!
Kontaktförfarande ................................................................................................................. 12!
Deltagare ............................................................................................................................... 12!
Bortfall .................................................................................................................................. 13!
Undersökningsmaterial ......................................................................................................... 13!
Testförfarande ....................................................................................................................... 14!
Analysmetod ......................................................................................................................... 14!
Akustiska mätningar ......................................................................................................... 14!
Fonologisk analys ............................................................................................................. 14!
Bedömarreliabilitet ............................................................................................................ 14!
Statistisk beräkning ........................................................................................................... 15!
Etiska överväganden ............................................................................................................. 15
!
!
VI
!
Resultat .................................................................................................................................... 16!
Värden av Voice Onset Time hos barn med fonologisk språkstörning ................................ 16!
Tonlösa klusiler ................................................................................................................. 16!
Tonande klusiler ................................................................................................................ 16!
Förekomst av förton .......................................................................................................... 17!
Skillnader mellan tonlösa och tonande klusiler ................................................................ 18!
Samband mellan ålder och avvikande VOT ..................................................................... 18!
Fonologisk förmåga och VOT .............................................................................................. 19!
Förekomst av förton ...................................................................................................... 21!
Skillnader mellan tonlös och tonande klusiler .............................................................. 22!
Diskussion ............................................................................................................................... 22!
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 22!
Variation av VOT .............................................................................................................. 22!
Skillnader för VOT ........................................................................................................... 23!
Förekomst av förton .......................................................................................................... 25!
Skillnaden mellan tonlösa och tonande klusiler ................................................................ 26!
Samband för VOT ............................................................................................................. 27!
Metoddiskussion ................................................................................................................... 28!
Kontaktförfarande ............................................................................................................. 28!
Deltagare ........................................................................................................................... 28!
Undersökningsmaterial ..................................................................................................... 29!
Testförfarande ................................................................................................................... 29!
Analyser ............................................................................................................................ 30!
Kliniska implikationer .......................................................................................................... 31!
Framtida studier .................................................................................................................... 32!
Slutsatser ............................................................................................................................... 32!
Referenser ............................................................................................................................... 33
!!
!
VII
!
Bilagor ..................................................................................................................................... 39!
Bilaga 1 Till verksamhetschef Bilaga 2 Till enhetschef/rektor Bilaga 3 Till logoped Bilaga 4 Till förälder Bilaga 5 Svarsblankett Bilaga 6 Bildmaterial till VOT- testning
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
VIII
!
!
1
!
Bakgrund
Inledning
Talet är människans naturliga kanal för att förmedla tankar och känslor, och är en komplex
motoraktivitet som kräver även språkliga och kognitiva förmågor (Duffy, 2005; Yorkston,
Beukelman, Strand & Bell, 1999). Nervsystemet skickar impulser som styr muskler och
samordnar andning, fonation och artikulation (Raphael et al., 2011). Hos alla barn sker
emellertid inte tal- och språkutvecklingen som förväntat. Den avvikande tal- och
språkutvecklingen har i många fall en tydlig orsaksgrund såsom avvikande anatomi eller
funktion (Norbury, Tomblin & Bishop, 2008), men det finns också barn som har tal- och
språksvårigheter utan någon uppenbar orsak (Bishop, 1997). Avvikelser avseende
språkljudsorganisation är det vanligaste språkliga problemet i förskoleålder (Leonard, 2000).
Barn med fonologiska problem kan ha svårt att göra fonematiska distinktioner men det som
auditivt kan tolkas som avvikande produktion kan vara missvisande. Akustiska mätningar har
visat att barn kan producera akustiskt uppmätbara skillnader mellan tonlösa och tonande
klusiler som inte kan uppfattas perceptuellt (Bernthal & Bankson, 2004; Gibbon, 1999;
Maxwell & Weismer, 1982). För att kunna producera språkljud som klusiler krävs
koordination av flera involverade strukturer (Raphael et al., 2011). Voice Onset Time (VOT),
som är tiden mellan explosionsfas hos klusiler och periodicitet (Lisker & Abramson, 1964),
ger en bild av koordinationen mellan fonation och artikulation (Hoit-Dalgaard, Murry &
Kopp, 1983). VOT är en av de komponenter som krävs för att kunna uppfatta skillnaden
mellan tonlösa och tonande klusiler perceptuellt (Forrest & Rockman, 1988) och är även den
mest pålitliga akustiska referensen för detta (Auzou et al., 2000). I studier av engelsktalande
barn med fonologisk språkstörning har atypiska VOT-mönster påvisats (Bond & Wilson,
1980). Det föreligger behov av att undersöka hur svenska barn med fonologisk språkstörning
presterar vad gäller VOT, vilket motiverar föreliggande uppsatsarbete.
Talproduktion
Tal kräver ett samarbete mellan kognitiva, språkliga och motoriska processer (Yorkston et al.,
1999), spatial och temporal kontroll av muskler samt samtidig och koordinerad aktivitet av
andning, fonation och artikulation (Raphael et al., 2011). Tillägnandet av tal är den mest
komplicerade motoriska förmåga som en människa utvecklar (Cheng, Murdoch, Goozée &
Scott, 2007) och tar många år att utveckla. Inte förens under tonåren uppnår barnets tal en
vuxenlik precision (Lundeborg Hammarström, 2010).
!
2
!
Från tanke till tal
Enligt Caruso och Strand (1999) antas talproduktionen bestå av tre nivåer: kognition, språk
och tal. Först uppstår en idé hos talaren om vad denne vill kommunicera, sedan kopplas
budskapet till symboler och språk. Efter det planeras talets fonations- och
artikulationsrörelser, följt av programmering av den tidsmässiga samordningen,
positioneringen och styrkan hos de involverade musklerna innan utförandet genomförs
(Caruso & Strand, 1999). Ett välkoordinerat tal kräver kontinuerlig återkoppling som sker
genom auditiv information, taktil information, proprioception och hjärnans system för inre
återkoppling för att veta om rätt produktion skett eller om justering behövs (Raphael et al.,
2011).
Tal är en produkt av att luftströmmen från lungorna modifieras av orala organ (Raphael et al.,
2011). De kroppstrukturer som aktiveras vid tal är strukturer i andningssystemet, larynx,
velofarynx samt den orala kaviteten (Bernthal & Bankson, 2004). Rörelserna hos talorganen
är ett resultat av muskelarbete som i sin tur orsakas av nervimpulser och kontrolleras av
nervsystemet. Genom en samtidig och koordinerad aktivitet av dessa strukturer uppstår
andning, fonation och artikulation på ett sådant sätt att tal bildas (Raphael et al., 2011). För att
fonation ska kunna uppkomma måste stämbanden sättas i vibrationsrörelse med hjälp av
luftströmmen från lungorna genom den så kallade Bernoulli-effekten (Raphael et al., 2011),
samt av muskelarbetet av flera olika muskler som ger rätt elasticitet och tonus i stämbanden
(Hirose, 2010; Raphael et al., 2011). Artikulation avser de muskelrörelser som strukturerna i
de övre luftvägarna utför och ger upphov till de olika språkljudens specifika karaktär
(Lundeborg Hammarström, 2010; Raphael et al., 2011). De olika språkljuden bildas genom
olika kombinationer av artikulationssätt och artikulationsställe (Bauman-Waengler, 2011).
Respektive ljud behandlas inte som en enskild enhet utan de påverkar och anpassas till
förekommande och efterkommande ljud, vilket kallas koartikulation (Kent, 2004). Denna
anpassning innebär att rörelsen för ett fonem kan bli reducerad vilket underlättar de
artikulatoriska rörelserna (Guenther & Perkell, 2007).
Typisk utveckling
De allra flesta barn utvecklar tal och språk efter likartade mönster (Bishop, 1997; Terband &
Maassen, 2010). Det kan vara svårt att skilja talförmåga från fonologisk förmåga särskilt
under den tidiga utvecklingen då de integrerar och påverkar varandra (Bartolotta & Shulman,
!
3
!
2010; Grigos, 2009). Utveckling av talmotoriken gör det möjligt för den fonologiska och
expressiva språkliga förmågan att utvecklas (Green, Moore & Reilly, 2002), samtidigt som
utveckling av talets finmotorik kräver kognitiv, socio-emotionell och lingvistisk utveckling
(Bartolotta & Shulman, 2010).
För att kunna producera meningsfullt tal behöver barn lära sig att bemästra artikulatoriska
rörelser (Stoel-Gammon, 2011). Talutvecklingen påverkas av att anatomin förändras vad
gäller storlek, form och positioner (Kent, 1999). Koordinationen av artikulatoriska rörelser
utvecklas under förskoleåldern (Grigos, Saxman & Gordon, 2005) och blir alltmer lik ett
vuxet mönster efter 14 års ålder (Smith & Zelaznik, 2004).
Utveckling av språkets olika nivåer fonologi, grammatik, semantik och pragmatik sker
parallellt med varandra (Bauman-Waengler, 2012; Mogford & Bishop, 1993). Ett barns
språkljudsutveckling går från joller till en fullständig behärskning av språkets
fonemuppsättning (Bauman-Waengler, 2011), men det finns stora individuella skillnader
mellan barn avseende i vilken takt det fonologiska systemet utvecklas (Nettelbladt, 2007).
Ljuden inom en och samma ljudgrupp etableras inte samtidigt (Ingram, 1989), främre klusiler
tillägnas tidigare än de bakre (Stoel-Gammon, 1985) och färdigställande av fonemförrådet
avslutas mellan fyra och sju år (Ingram, 1976).
Voice Onset Time
Voice Onset Time (VOT) är ett mått som återspeglar koordinationen mellan artikulation och
fonation vid uttalet av klusiler (Hoit-Dalgaard et al., 1983). Lisker och Abramson (1964) har
definierat VOT som tiden från explosionsfasen hos klusilen till början av periodicitet hos
klusilen eller efterkommande vokal. VOT är den mest pålitliga akustiska referensen för att
kunna skilja mellan tonande och tonlösa klusiler (Auzou et al., 2000) och är perceptuellt en av
flera dimensioner som gör att skillnaden mellan tonlösa och tonande klusiler kan uppfattas
(Forrest & Rockman, 1988).
Klusiler
En klusil har tre olika faser, den första fasen är tillstängningsfasen då artikulatorerna stänger
in luftflödet med hjälp av velofarynx samt läppar eller tunga. Under ocklusionsfasen, som är
den andra fasen, är artikulatorerna fortfarande tillstängda under det att luften strömmar genom
talapparaten, vilket ökar det intraorala trycket. I den sistkommande explosionsfasen öppnas
!
4
!
blockeringen, vilket gör att luften kommer ut genom munnen och brusljud uppstår (Raphael et
al., 2011). I svenska språket finns sex stycken klusiler, /p, t, k/ är de tonlösa klusilerna och /b,
d, g/ är deras tonande motsvarigheter (Engstrand, 2004; Raphael et al., 2011). De tonande
klusilerna är lättare att producera för att de inte kräver lika hög grad av tidsmässig samordning
som de tonlösa klusilerna (Whiteside & Marshall, 2001). I svenskan etableras emellertid de
tonlösa klusilerna /p, t, k/ innan fyra års ålder och de tonande klusilerna /b, d, g/ kommer efter
fyra års ålder (Nettelbladt, 2007).
Voice Onset Time-värden
VOT är ett artikulatoriskt och fysiologiskt kontinuum som anges i millisekunder (ms). Det
finns tre mönster för VOT: dels förton (voicing lead), dels kort försening av ton (short voicing
lag) samt lång försening av ton (long voicing lag). En förton innebär att tonen startar före
klusilens explosion (voicing lead) och ger ett negativt VOT-värde mellan −40 ms och −80 ms.
När tonen startar efter explosionen (voicing lag) får VOT ett positivt värde (Abramson, 1977;
Lisker & Abramson, 1964). Vid kort försening av ton startar tonen cirka 0−40 ms efter
explosionen, vilket är ett lågt positivt VOT-värde (Duffy, 2005; Fant, 1973). En lång
försening av ton innebär ett VOT-värde mellan +40 ms och +80 ms (Lisker & Abramson
1964). Enligt Theodore, Miller och DeSteno (2009), kan VOT-värden variera mellan
individer. VOT kan också skilja sig mellan olika språk, och även mellan enspråkiga och
flerspråkiga talare inom ett språk (Fabiano-Smith & Bunta, 2012). Även dialekter påverkar
akustiska parametrar (Byrd, 1992) och inverkar på VOT (Lyle, 2008).
De olika klusilerna har olika VOT-värden (Itoh et al., 1982). De tonande klusilerna /b, d, g/
har antingen en förton eller en kort försening av ton medan de tonlösa klusilerna /p, t, k/ har
lång försening av ton (Duffy, 2005; Lisker & Abramson 1964). Gränsen för när ett ljud
övergår till att uppfattas som tonande respektive tonlös ligger mellan +20 ms och +40 ms
(Zlatin & Koenigsknecht, 1976); se Figur 1. VOT-värdet är också beroende av
artikulationsställe, där den tonlösa velara klusilen /k/ har längre försening av ton, vilket ger ett
högre VOT-värde än den dentala klusilen /t/ som i sin tur har högre värde än /p/. Den tonande
velara klusilen /g/ har däremot kortare förton och därmed ett högre VOT-värde än den dentala
klusilen /d/ som i sin tur har ett högre värde än /b/ vid förekomst av förton (Lundeborg,
Larsson, Wiman & McAllister, in press).
!
5
!
Figur 1. Tidsaxel för svenska klusilers start av ton (förton respektive försening av
ton) angett i millisekunder (ms). 0 är tidpunkten för klusilens explosion (baserad
på VOT-värden från Lundeborg et al., in press; Beckman, Helgason, McMurray &
Ringen, 2011).
Utveckling av Voice Onset Time
Studier av engelsktalande barn har visat att barn utvecklar kontroll av VOT successivt i
stadier. I det första stadiumet, under barnets första 18 månader, skiljer barnet inte mellan
tonande och tonlösa klusiler utan producerar alla klusiler med en kort försening av ton, 0−30
ms (Bond & Wilson, 1980; Whiteside & Marshall, 2001). I stadium två, när barnet är mellan
18 och 28 månader påbörjas utvecklingen av förmågan att göra åtskillnad mellan tonlösa och
tonande klusiler, men skillnaden är för liten för att uppmärksammas av lyssnaren. Det tredje
stadiumet innebär en fortsatt utveckling av distinktionen mellan tonlös och tonande klusil. I
början av stadium tre produceras tonlösa klusiler med en VOT som överstiger +100 ms, vilket
är väsentligt längre än vuxnas värden. VOT-värdet formas sedan mot mer vuxenlika värden
till fyra års ålder. Stadium fyra har nåtts vid sex års ålder då distinktionen mellan tonlösa och
tonande klusiler används med en viss överlappning, vilket exempelvis innebär att en tonlös
klusil kan ha värden som ligger inom spannet för en tonande klusil. Från sex års ålder inträder
vanligtvis stadium fem som innebär att klusilerna produceras alltmer vuxenlikt utan
överlappning (Whiteside & Marshall, 2001). Stabiliteten i den talmotoriska kontrollen har
visats öka med stigande ålder genom att variabiliteten i VOT minskar med stigande ålder
(Whiteside, Dobblin & Henry, 2003). Normativa data för svenska barn med typisk tal- och
språkutveckling i åldrarna tre till fem och åtta till elva år visar att medelvärden för VOT
minskade genomgående med stigande ålder och andelen barn som använde förton ökade med
stigande ålder (Lundeborg et al., in press).
!
−80!ms! 0!ms! +40!ms! +80!ms!
Tid!
Förton!!
/b,!d,!g/!!
Kort!försening!av!ton!
!
/b,!d,!g/!!
Lång!försening!av!ton!
!
/p,!t,!k/!
!
6
!
Det vuxenlika VOT-mönstret har i olika studier visat uppnås kring elva års ålder (Whiteside,
Dobbin & Henry, 2003; Whiteside & Marshall, 2001). Svensktalande barn producerar de
tonlösa klusilerna med vuxenlika VOT-värden vid nio års ålder och de tonande klusilerna från
tio års ålder (Lundeborg et al., in press).
Att mäta och tolka Voice Onset Time
Genom att göra VOT-mätningar på produktion av minimala par med klusiler erhålls en bild
av förmågan att producera distinktionen tonlös-tonande vid klusiler (Tyler, Figurski &
Langsdale, 1993). VOT mäts i initial position av ord för att undvika att VOT påverkas av en
föreliggande vokal (Bond & Wilson, 1980). Det är även enklare att segmentera ljudet i
spektrogrammet vid initial position. Om mätning görs på klusiler i meningar är det mindre
risk att VOT blir påverkat ju tidigare i meningen ljudet förekommer
(Lisker & Abramson, 1967).
VOT kan mätas i ett bredbandspektrogram eller i en ljudvåg genom att markera intervallet
mellan klusilens explosion och start av ton (Baken & Orlikoff, 2000; Lisker & Abramson,
1964; Volaitis & Miller, 1992). En kombination av användandet av spektrogram och ljudvåg
kan göra mätningen av VOT säkrare (Auzou et al., 2000). Explosionen ses på spektrogrammet
som en punkt där en tydlig spektral förändring sker vilken visar att brus uppstår och starten av
ton, periodisk energi, ses som de första regelbundna vertikala skiftningarna (Auzou et al.,
2000; Lisker & Abramson, 1964). När VOT mäts i en ljudvåg görs mätningen även här från
början av explosionen men till dess periodicitet för första gången korsar nollinjen i ljudvågen
(Auzou et al., 2000); se Figur 2.
!
7
!
Figur 2. Markeringen visar Voice Onset Time mätt i bredbandsspektrogram och ljudvåg. Till vänster tonlös
klusil /p/ med försening av ton. Till höger tonande klusil /b/ med förton.
Kritik mot mätning av VOT har framförts eftersom förutsättningarna för mätning av VOT på
mänskligt tal i stället för syntetiskt tal inte alltid är tydliga då övergången från tonlös
aspiration till tonande tal är en gradvis process (Rothenberg, 2009). Svårigheter med att
avgöra var explosionen eller tonen börjar i spektrogrammet kan bero på att talaren inte
lyckades åstadkomma full tillslutning av klusilen (Auzou et al., 2000).
Avvikande tal- och språkutveckling
De flesta barn tillägnar sig tal och språk med framgång (Bishop, 1997; Terband & Maassen,
2010). Om rörelserna för talet inte sker vid exakt rätt tillfälle, med rätt styrka, hastighet,
omfång och muskeltonus eller om förvärvandet av språk inte sker i samma takt som övrig
utveckling kan följden bli att talaren inte blir förstådd av lyssnaren (Bishop, 1997; Caruso &
Strand, 1999).
En talstörning definieras i relation till hur talförmågan skiljer sig från typisk utveckling. Barn
med talstörning kan exempelvis ha diagnosen verbal dyspraxi (Wren, Eoulstone & Miller,
2011). Verbal dyspraxi påverkar det fonologiska systemet och det kan då vara svårt att skilja
på vad av problematiken som beror på brister i den fonologiska organisationen respektive på
svårigheter med motorisk planering av talrörelser (Yorkston et al., 1999). Dock skiljer sig ofta
talljudssvårigheter hos barn med verbal dyspraxi från de svårigheter som barn med fonologisk
problematik uppvisar (Bauman-Waengler, 2011).
När språkutvecklingen inte sker efter omgivningens förväntningar jämfört med typiskt
utvecklade barn kan diagnosen språkstörning sättas. Språkstörning innebär att språkförmågan
!!
Klusilens!explosion! !!!!!!!!!!!!!!!!!Start!av!ton! Start!av!ton!! !!!!!!!!!!!!!!!!!Klusilens!explosion!
!!!!!
!
8
!
är begränsad men att övriga färdigheter är relativt opåverkade (Leonard, 2000). Barn med
språkstörning skiljer sig från varandra och kan ha varierande språkliga svårigheter (Miller &
Klee, 1995) såväl avseende vilka språkliga domäner som är drabbade som i vilken grad de
olika domänerna är påverkade (Seiger-Gardner, 2010). Svårigheter att använda och förstå
språkljudssystemet benämns som fonologisk språkstörning (Bauman-Waengler, 2011). Barn
med fonologisk språkstörning liknar yngre typiskt utvecklade barn språkligt, men det finns
också skillnader från den typiska utvecklingen (Leonard, 1995). Även om barn med
fonologisk språkstörning inte klarar av att tillägna sig och producera skillnaden mellan
tonlösa och tonande klusiler i samma utsträckning som jämnåriga är barn med fonologisk
språkstörning duktigare på att producera detta än yngre typiskt utvecklade barn (Leonard,
1995; Tyler & Saxman, 1991). Det kan finnas tydliga orsaker till varför svårigheter med att
tillägna sig språkljud uppstår, men det är också vanligt att någon orsaksförklaring inte står att
finna (Bishop, 1997; Leonard, 1995). I de fall orsaken inte är uppenbar kan exempelvis
svårigheter med auditiv perception, omogen perceptuell strategi vid inlärning av språk
(Bishop, 1997) eller nedsatt korttidsminne föreligga (Gathercole & Baddeley, 1990). Vissa
forskare hävdar också att en del barn med språkstörning har en nedsatt talmotorisk
koordination (Dean, Howell, Waters & Reid, 1995).
Det finns olika teorier om hur det fonologiska systemet är uppbyggt avseende struktur och
funktion. Enligt teorin den naturliga fonologin (Donegan & Stampe, 1979) gör barn med
fonologisk språkstörning förenklingsprocesser som kan delas upp i syntagmatiska och
paradigmatiska processer. Ett barn med fonologisk språkstörning kan också ha svårigheter
beträffande förmågan att auditivt särskilja mellan olika språkljud (Bauman-Waengler, 2011;
Tallal & Stark, 1981), även om det finns barn som auditivt kan diskriminera mellan språkljud
som de inte klarar att producera skillnad mellan (Bernthal & Bankson, 2004). Akustiska
(instrumentella) mätningar har visat att det finns skillnader även vid de tillfällen som det
perceptuellt inte hörs någon skillnad i produktionen mellan kontrasten tonlös och tonande
klusil (Gibbon, 1999; Maxwell & Weismer, 1982). Att det finns akustiskt uppmätbara
skillnader som inte uppfattas perceptuellt kan tyda på att en nedsättning finns på
produktionsnivån och inte beror på bristande fonologisk kunskap (Dean et al., 1995). Det är
flera akustiska komponenter som ska produceras för att ett ljud ska uppfattas som tonlöst eller
tonande. En talare med fonologiska svårigheter kan ha svårt att bemästra alla komponenterna.
Om akustiska skillnader mellan tonlös och tonande ljud kan uppmätas i ett barns produktion
!
9
!
samtidigt som det inte perceptuellt går att särskilja ljuden kan det bero på att de övriga
komponenterna inte produceras korrekt (Forrest & Rockman, 1988).
Analys av fonologisk språkstörning
Utifrån de olika teorierna om hur fonologin är uppbyggd kan analyser av språkets ljudmönster
skilja sig åt (Ingram, 1989). Analys kan göras med hjälp av processbeskrivning som har sin
teoretiska grund i den naturliga fonologin (Bauman-Waengler, 2011; Nettelbladt, 1983).
Analys utifrån fonologiska processer har använts för att bedöma avvikande fonologisk
utveckling och är den analys som används i svensk klinisk praktik (Lundeborg, McAllister,
Samuelsson, Ericsson & Hultcrantz, 2009; Samuelsson, 2004). Nettelbladt (1983) har
utvecklat en beskrivningsmodell i form av utvecklingsstadier över den fonologiska
utvecklingen. Med utgångspunkt från transkriptioner av barns tal, kan barns produktion
kategoriseras till olika utvecklingsstadier i enlighet med Ulrika Nettelbladts modell som
senare vidareutvecklats av Sahlén, Reuterskiöld-Wagner, Nettelbladt & Radeborg (1999); se
Tabell 1. För att ett barns produktion skall kategoriseras som tillhörande ett visst
utvecklingsstadium krävs att merparten av dess produktion skall kunna hänföras till det
(Nettelbladt, 1983).
Tabell 1. Stadier över fonologisk utveckling enligt Sahlén et al. (1999, s 344, i svensk översättning av författarna).
Stadium Fonologiska processer
0 Påtagliga syntagmatiska begränsningar. Assimilationer i såväl en- som tvåstaviga ord. Begränsat vokalsystem.
1 Påtagliga svårigheter med konsonantförbindelser. Syntagmatiska processer såsom assimilationer och metateser förekommer på flerstaviga ord. Systematisk utelämning av initial eller final konsonant. Även dummystavelser kan förekomma.
2 Förenklingar på mer än en typ av konsonantförbindelse. Rester av assimilation och/eller utelämning av pretonisk stavelse förekommer.
3 Förenkling av en typ av konsonantförbindelse, ex /s/-förbindelser. Andra konsonantförbindelser produceras korrekt. Rester av syntagmatiska processer som metateser i flerstaviga ord kan förekomma. Paradigmatiska processer.
4 Rester av paradigmatiska processer och/eller dyslali. 5 Typisk fonologi och artikulation.
Svårigheterna i språket hos ett barn med fonologisk språkstörning visar sig i en reduktion av
andel korrekt artikulerade språkljud. Ett sätt att beskriva förekomst av talavvikelser är att
!
10
!
beräkna andel korrekt artikulerade fonem genom Percent of Phonemes Correct (PPC).
Metoden är en vidareutveckling av metoden Percentage of Consonants Correct (PCC) som
beräknas enligt Figur 3 (Shriberg, Austin, Lewis, McSweeny & Wilson, 1997; Shriberg &
Kwiatkowski, 1982). Respektive fonem jämförs med det avsedda fonemet och bedöms som
korrekt eller inkorrekt. Substitutioner, utelämningar och tillägg bedöms som inkorrekt
produktion (Dollaghan, Biber & Campbell, 1993). Enligt Dollaghan et al. (1993) skall
förvrängningar av ett fonem bedömas korrekt men enligt Shriberg et al., (1997) skall
förvrängningar bedömas som inkorrekta.
Ett problem med PCC-beräkning är att måttet inte tar hänsyn till typ av avvikelse. Exempelvis
kan två barn med samma procentandel ha olika typ av svårigheter (Shriberg, 1993).
Avvikelser avseende Voice Onset Time
Avvikande VOT har studerats hos såväl personer med talavvikelser som personer med
språkliga problem (Bond & Wilson, 1980; Catts & Jensen, 1983; Forrest & Rockman, 1988;
Itoh et al., 1982; Tyler, Edwards & Saxman, 1990; Tyler & Saxman, 1991). Orsaker till att ett
barn producerar avvikande ljud kan enligt Velleman (1988) vara att barnet inte hör skillnad
mellan kontrasterna, har för lite kunskap om fonem och bristande organisation eller har svårt
att översätta den underliggande representationen till motoriska rörelser. Yngre barn
producerar alla klusiler med kort försening av ton, vilket antas betyda att kort försening av ton
är fysiologiskt enklare att producera jämfört med lång försening och förton. Att det är enklare
att producera kort försening leder till slutsatsen att svårigheter med att producera skillnad
mellan VOT-värden är beroende på bristande neuromuskulär kontroll (Catts & Jensen, 1983).
Det har gjorts studier av VOT hos engelsktalande barn med fonologisk språkstörning i
åldrarna 3;0−5;7. Resultaten från dessa studier är inte entydiga. Enligt Bond och Wilson
(1980) uppvisar barn med språkförsening en mindre mogen kontroll vad gäller akustisk-
fonetiska detaljer än barn med typisk språkutveckling. VOT-värden från barn med fonologisk
Antal korrekta konsonanter !PCC = × 100 Antal korrekta + icke korrekta konsonanter!
Figur 3. Formel för uträkning av Percentage of Consonants Correct (PCC) (Shriberg & Kwiatkowski, 1982, s 267).!
!
11
!
språkstörning varierar mycket för både tonlösa och tonande klusiler och visar på överlappande
värden (Bond & Wilson, 1980; Tyler & Saxman, 1991). Hos barn med fonologisk
språkstörning finns det både barn som kan och barn som inte kan producera akustiskt
uppmätbara skillnader mellan tonlösa och tonande klusiler (Catts & Jensen, 1983; Forrest &
Rockman, 1988; Gierut & Dinnsen, 1986; Maxwell & Weismer, 1982). Beträffande
produktion av tonlösa klusiler har gruppen barn med fonologisk språkstörning delat sig i två
grupper. En grupp som producerar de tonlösa klusilerna med kort försening av ton medan den
andra gruppen uppvisar lång försening av ton (Catts & Jensen, 1983). Beträffande tonande
klusiler producerar barn med fonologisk språkstörning liknande värden som barn med typisk
språkutveckling enligt Catts och Jensen (1983) medan Bond och Wilson (1980) funnit att barn
med fonologisk språkstörning i tidigare utvecklingsstadier använder förton i högre grad. Barn
med fonologisk språkstörning uppmättes använda förton även vid produktion av tonlösa
klusiler (Bond & Wilson, 1980). För tonande klusiler har /b/ ett lägre VOT-värde än /d/ som i
sin tur har lägre VOT-värde än /g/ hos barn med fonologisk språkstörning men även andra
mönster kan förekomma hos dessa barn (Giert & Dinnsen, 1986).
Syfte
Hittills finns inga studier som redovisar VOT-värden för svenska barn med fonologisk
språkstörning, vilket motiverar föreliggande studie. Syftet med studien är att undersöka Voice
Onset Time (VOT) hos svensktalande barn med fonologisk språkstörning och utröna huruvida
deras VOT-värden skiljer sig från VOT-värden hos barn med typisk språkutveckling. Syftet är
vidare att kunna bidra till kunskap om vad i svårigheterna hos barn med fonologisk
språkstörning som härstammar från problem med tal respektive språk.
Frågeställningar:
1. Vilka värden för Voice Onset Time har barn med fonologisk språkstörning vad gäller
initiala klusiler?
2. Föreligger det några skillnader mellan Voice Onset Time hos barn med fonologisk
språkstörning jämfört hos barn med typisk utveckling?
3. Finns det något samband mellan art och grad av fonologisk språkstörning och avvikande
Voice Onset Time?
!
12
!
Metod
Kontaktförfarande
För att komma i kontakt med barn som ville delta i studien kontaktades verksamhetschefer
och enhetschefer för logopedmottagningar och språkförskolor/skolor via mail eller telefon i
Svealand och norra Götaland; se Bilaga 1 och 2. Där verksamhets- och enhetschefer godkände
vidare kontakt kontaktades logopeder vid sju enheter; se Bilaga 3. Logopederna lämnade ut
skriftlig information om studien och samtyckesbrev till aktuella familjer; se Bilaga 4 och 5.
De föräldrar som lämnat samtycke kontaktades sedan av författarna via telefon för att
bestämma tid för testning, eller fick en tid av logoped för att bli testad i samband med ett
mottagningsbesök. Urvalet skedde genom att de barn som deltog i studien skulle uppfylla
följande kriterier;
Barnen skulle:
- vara mellan 4:0 till 11:12 år gamla.
- ha diagnosen F.80.0A (fonologisk språkstörning), men kunna producera initiala klusiler.
- ha svenska som första språk.
- i andra avseenden än talet ha utvecklats som sina jämnåriga.
- ha en fullgod hörsel.
Kriterierna valdes utifrån att barnen skulle utgöra normalvariationen för barn med fonologisk
språkstörning.
Deltagare
Deltagarna bestod av 38 barn varav tio flickor och 28 pojkar i åtta åldersgrupper mellan
4;2−11;6 år; se Tabell 2.
Tabell 2. Ålders- och könsfördelning av studiens deltagare.!
Åldersgrupp Kön 4;2−4;8 4;9−5;8 5;9−6;8 6;9−7;8 7;9−8;8 8;9−9;8 9;9−10;8 10;9−11;6
Pojke 3 9 4 2 4 1 3 2 Flicka 1 4 1 1 1 2 0 0
Samtliga 4 13 5 3 5 3 3 2
!
13
!
Bortfall
Nio barn bortföll ur studien av olika anledningar; se Figur 4. Två barn föll bort på grund av
sjukdom. Ett barns svarsblankett inkom efter tillfället då testning på den orten skett. Ett barn
hade vid testtillfället överskridit ålderskriteriet. Testledarna valde att inte testa fyra barn på
grund av bostadsortens geografiska läge. Ett barn testades inte på grund av att testledarna inte
fick kontakt med målsman för att boka testtillfälle.
!
Figur 4. Flödesschema över utskickade informationsbrev från logopeder till
aktuella familjer samt deltagare och bortfall.
Undersökningsmaterial
Undersökningsmaterialet bestod av:
• Ett kort förtest framtaget av Larsson och Wiman (2011) bestående av benämning av
sex bilder med initiala klusiler.
• VOT-testning framtaget av Larsson och Wiman (2010) bestående av sex ord med
illustrationer från bildprogrammet Boardmaker version 6 (Mayer-Johnson, 2011);
se Bilaga 6.
• Kortversionen av Hellquists fonemtest (Hellquist, 1995).
• Auditiv diskrimination av minimala par med klusilerna. Tre minimala par per
artikulationsställe. Illustrationer från bildprogrammet Boardmaker version 6 (Mayer-
Johnson, 2011).
Antal utskickade svarsblanketter & informationsbrev:
54
Inkomna positiva svarsblanketter: 47
Deltagare: 38
Bortfall: 9
Uteblivna svarsblanketter: 7
!
14
!
Testförfarande
Testningen av respektive barn skedde enskilt på logopedmottagning, förskola eller skola och
tog mellan 7 och 15 minuter. Först genomfördes förtestning, sedan VOT-testning följt av
kortversionen av Hellquist fonemtest och prövning av auditiv diskrimination mellan de
aktuella klusilerna. Bildmaterialet till VOT-mätningen visades för barnen tre gånger för att
respektive ljud skulle produceras vid tre tillfällen totalt. Det eftersträvades att barnen skulle
benämna bilderna, vid behov användes eliciteringsstrategierna: ifyllnadsstrategi, frågestrategi
och repetition. Vid prövning av den auditiva diskriminationsförmågan svarade barnen genom
att peka på benämnd bild. Testningen ljudinspelades med en bandspelare av märket Marantz
PMD660, samplingsfrekvensen var 44,1 kHz. Mikrofonen som var av typ MB 3k var fäst på
ett stativ som placerades cirka 30 cm ifrån deltagarens mun.
Analysmetod
Akustiska mätningar
Data utgjordes av ljudfiler och registreringen skedde både på blanketter och i Excel.
Klusilerna i ljudfilerna mättes akustiskt med hjälp av dataprogrammet Praat version 5.3.04
(http://www.fon.hum.uva.nl/praat/) och VOT-värdena mättes manuellt i spektrogrammen
samt i ljudvågen där VOT beräknades som tiden i millisekunder mellan explosionsfasen för
klusilerna och det första tecknet på ton (Lisker & Abramson, 1964). De akustiska mätningarna
genomfördes av de två författarna tillsammans.
Fonologisk analys
Inspelningarna av de fonologiska testningarna transkriberades fonetiskt enligt de
transkriptionskonventioner som utvecklats av The International Phonetic Association (1999).
Den fonologiska analysen genomfördes av de två författarna tillsammans. Utifrån de fonetiska
transkriptionerna beräknades PPC (Dollaghan et al., 1993). Analys i termer av fonologiska
processer gjordes och kategoriserades sedan i fonologiska utvecklingsstadier från 0−5
(Nettelbladt, 1983; Sahlén et al., 1999).
Bedömarreliabilitet
Intra- och interbedömarreliabilitet beräknades med hjälp av Cronbach’s Alpha. Fyra ljudfiler
(10,5 %) slumpades för en upprepad mätning. Intrabedömarreliabilitet för de fyra ljudfilerna
mellan två tillfällen för författarna beträffande VOT mättes till 97,3 %, PPC till 100 %,
!
15
!
fonologiskt stadium till 97,6 %. Interbedömarreliabiliteten mellan författarna och en erfaren
transkriberare för VOT-mätningarna var 99,9 %, för PPC 99,8 % och för fonologiska
stadier 90,4 %.
Statistisk beräkning
De erhållna VOT-värdena bearbetades med deskriptiv och analytisk statistik. Beräkning av
VOT för de tonande klusilerna gjordes på sammanlagda värden av förton och kort försening
av ton tillsammans och presenteras som sammanlagda värden. Därefter gjordes en separat
beräkning av förton och försening av ton, vilket presenteras som enbart förton respektive
enbart försening. Andelen barn med fonologisk språkstörning som uppvisade förton för de
tonande klusilerna beräknades. Analytisk statistik har använts vid jämförande beräkningar av
VOT mellan olika åldersgrupper samt mellan fonologiska stadier med hjälp av Kruskal-Wallis
test. För att beräkna eventuella skillnader mellan olika åldersgrupper samt mellan olika
fonologiska utvecklingsstadier angående förekomst av förton användes Fisher’s exact test.
Wilcoxon’s tecken-rangtest användes för att beräkna eventuella skillnader mellan tonande och
tonlösa klusiler. Beräkning av huruvida avvikande VOT-värden samvarierade med PPC
beräknades med Spearman’s rangkorrelationskoefficient. För att beräkna eventuella samband
mellan fonologiskt stadium samt åldersgrupper och avvikande VOT användes Kendall’s tau-b
test. Andelen förklarad varians mellan avvikande VOT och PPC, åldersgrupp och fonologiskt
utvecklingsstadium beräknades med kvadraten på Spearman’s rangkorrelation eller Kendall’s
tau-b test. Samtliga beräkningar gjordes i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS©),
Windows version 19. Beräkningar gjordes på gruppen i sin helhet, efter åldersindelning och
fonologiskt utvecklingsstadium. Signifikansnivån för samtliga beräkningar sattes till p < 0,05.
Vid beräkning av hur mycket ett VOT-värde avvek har det räknats utifrån medelnormvärden
för typiskt utvecklade barn. Vid urskiljning av hur många som hade avvikande VOT-värden,
har värdet räknats som avvikande om det befunnit sig utanför standardavvikelsespannet vid
medelvärden hos normdata. Jämförelser har kunnat genomföras i åldrarna fyra, fem, åtta, nio,
tio och elva år (Larsson & Wiman, 2010, 2011).
Etiska överväganden
Skriftligt medgivande från barnens målsmän inhämtades för deltagande i studien. De barn
som deltog i studien var fria att avbryta testningen när barnen ville. Varje barn garanterades
konfidentialitet och inga andra uppgifter än ålder och kön registrerades. Alla resultat
!
16
!
presenteras på gruppnivå och inget enskilt barn kan identifieras. Data kommer att arkiveras av
logopedprogrammet, Linköpings universitet och sparas i minst fem år samt kan komma att
nyttjas för analys i framtida forskning.
Resultat
Nedan följer resultatredovisning, värden för hela gruppen barn med fonologisk språkstörning
redovisas men även för åldersgrupper. Till sist beskrivs fonologisk förmåga och VOT.
Värden av Voice Onset Time hos barn med fonologisk språkstörning
Tonlösa klusiler
VOT-medelvärdet för hela gruppen var för /p/ +71,71 (standardavvikelse ±43,51) ms, /t/
+64,36 (sd ±48,40) ms och /k/ +94,25 (sd ±40,20) ms; se Tabell 3. Ordningen av de tonlösa
ljudens värden var för hela gruppen t<p<k.
De tonlösa klusilernas värden för respektive åldersgrupp återfinns i Tabell 3. Skillnaderna
mellan de olika åldersgrupperna vad gäller de tonlösa klusilernas VOT-värden var inte
statistiskt signifikanta.
Tabell 3. Medelvärden och standardavvikelser för VOT, uttryckt i ms, för de tonlösa klusilerna hos samtliga
åldersgrupper och hela gruppen.
! 4- åringar (♀1 ♂3)
n=4
5- åringar
(♀3 ♂10) n=13!
6- åringar (♀1 ♂4)
n= 5!
7- åringar (♀1 ♂2)
n=3!
8- åringar (♀2 ♂3)
n=5!
9- åringar (♀2 ♂1)
n=3!
10- åringar
(♂3) n=3!
11- åringar
(♂2) n=2
Hela gruppen
(♀10 ♂28) n=38
/p/ Medelvärde
SD!
+59,95 ±37,13!
+89,90 ±41,87!
+56,63 ± 9,55!
+109,52 ±86,99!
+41,56 ±29,70!
+57,47 ±40,48!
+60,02 ±18,95!
+72,34 ±10,83!
+71,71 ±43,51
/t/ Medelvärde
SD!
+51,52 ±29,64!
+61,36* ±64,50!
+51,99 ±32,25!
+73,51 ±11,49!
+87,46 ±71,38!
+62,25 ±4,12!
+72,89 ±37,35!
+59,47 ±41,76!
+64,36**
±48,40 /k/
Medelvärde SD!
+51,52 ±29,64!
+104,43 ±50,69!
+80,31 ±42,34!
+90,81 ±16,00!
+88,49 ±33,03!
+99,55 ±35,96!
+73,82 ±17,59!
+124,26 ±60,70!
+94,25 ±40,20
*förekomst av förton 7,69 % ** förekomst av förton 0,87 %
Tonande klusiler
Medelvärden för de tonande klusilerna för hela gruppen var för /b/ −11,71 (sd ±58,88) ms, /d/
+5,72 (sd ±66,27) ms och /g/ +12,20 (sd ±54,69) ms. Ordningen av de tonande klusilernas
värden var b<d<g för hela gruppen.
!
17
!
För sammanlagda medelvärden och standardavvikelser av VOT samt vid enbart förton
respektive enbart försening av ton för respektive åldersgrupp; se Tabell 4. Inga
åldersskillnader var statistiskt signifikanta.
Tabell 4. Medelvärden och standardavvikelser för VOT vid sammanlagda värden, enbart förton respektive enbart försening, uttryckt i ms, för de tonande klusilerna hos samtliga åldersgrupper och hos hela gruppen.
Förekomst av förton
För VOT-värden hos hela gruppen barn med fonologisk språkstörning förekom förton vid ett
tillfälle (0,87 %, 1/114) vid produktion av tonlösa klusilerna. För hela barngruppen förekom
förton i 27/113 (23,89 %) produktioner av tonande klusilers VOT-värden. Se Figur 5 för
förekomst av förton vid tonande klusiler för respektive åldersgrupp. Inga signifikanta
skillnader mellan åldersgrupperna kunde påvisas gällande förekomst av förton vid /b, d, g/.
4- åringar (♀1 ♂3)
5- åringar
(♀3 ♂10)
6- åringar (♀1 ♂4)
7- åringar (♀1 ♂2)
8- åringar (♀2 ♂3)
9- åringar
10- åringar
(♂3)
11- åringar
(♂2)
Hela gruppen
(♀10 ♂28)
Sam
man
lagd
a vä
rden
/b/
Medelvärde SD
Förton!
n=4
+27,68 ±36,06
0 %!
n=13
−0,53 ±41,89
15,38 %
n=5
+28,02 ±31,88
0 %
n=3
−45,22 ±99,55
33,33 %!
n=5
−64,12 ±76,46 60 %!
n=3 (♀2 ♂1) +12,46 ±4,31 0 %!
n=3
−65,82 ±64,62
66,67 %!
n=2
−36,01 ±55,94
50,00 %!
n=38
−11,71 ±58,88
23,68 % /d/
Medelvärde
SD Förton!
n=4
+23,58 ±114,05 25,00 %!
n=13
+3,42 ±65,59
23,08 %!
n=5
+25,87 ±57,12
20,00 %!
n=3
+33,17 ±15,85
0 %!
n=5
−5,40 ±68,14 40 %!
n=3 (♀2 ♂1)
+9,44 ±34,94
33,33 %!
n=3
−66,85 ±84,96
66,67 %!
n=2
+24,50 ±5,64 0 %!
n=38
+5,72 ±66,27 26,32 %
/g/
Medelvärde SD
Förton!
n=4
+3,79 ±41,32 50 %!
n=13
+24,36 ±40,78 7,69 %
n=5
+25,57 ±47,19 20 %
n=3
+19,89 ±68,04
33,33 %!
n=5
−38,25 ±95,14 40 %!
n=2 (♀1 ♂1) +24,99 ±18,50
0 %!
n=3
+35,92 ±18,43
0 %!
n=2
−17,28 ±86,39 50 %!
n=37
+12,20 ±54,69 21,62 %
Enb
art f
örto
n
/b/
Medelvärde SD
n=0 - -
n=2
−87,25 ±7,28
n=0 - -
n=1
−160,12 -
n=3
−113,07 ±51,93
n=0 - -
n=2
−102,56 ±15,89
n=1
−75,57 -
n=9
−106,06 ±36,11
/d/
Medelvärde SD
n=1
−137,23 -
n=3
−102,77 ±36,62
n=1
−49,92 -
n=0 - -
n=2
−73,19 ±23,93
n=1 (♀1)
+30,00 -
n=2
−110,30 ±55,76
n=0 - -
N=10
−89,24 ±41,73
/g/
Medelvärde SD
n=2
−29,38 ±26,64
n=1
−103,55 -
n=1
−30,48 -
n=1
−57,22 -
n=2
−132,50 ±80,71
n=0 - -
n=0 - -
n=1
−78,36 -
n=8
−74,17 ±54,92
Enb
art f
örse
ning
av
ton
/b/
Medelvärde SD
n=4
+27,68 ±36,06
n=11
+15,24 ±17,97
n=5
+20,02 ±31,88
n=2
+12,23 ±4,20
n=2
+9,31 ±4,08
n=3 (♀2 ♂1) +12,46 ±4,31
n=1
+7,65 -
n=1
+3,54 -
n=29
+17,59 ±21,42
/d/
Medelvärde SD
n=3
+77,18 ±47,65
n=10
+35,27 ±23,48
n= 4
+44,81 ±44,23
n= 3
+33,17 ±15,85
n= 3
+39,79 ±36,60
n= 2 (♀1 ♂1) +29,16 ±10,39
n= 1
+20,05 -
n= 2
+24,50 ±5,64
n=28
+39,63 ±30,07
/g/
Medelvärde SD
n=2
+36,97 ±3,28
n=12
+35,02 ±14,25
n=4
+39,59 ±40,74
n=2
+58,44 ±18,47
n= 3
+24,57 ± 6,55
n=2 (♀1 ♂1) +24,99 ±18,50
n=3
+35,92 ±18,43
n=1
+43,80 -
n=29
+36,02 ±19,31
!
18
!
Det fanns ett svagt positivt samband mellan förekomst av förton och ålder för /b/ (r = 0,316)
som var statistiskt signifikant (p < 0,05). Variansen var 9,99 %.
Figur 5. Andel förekomst av förton för respektive åldersgrupp och hela gruppen.
Skillnader mellan tonlösa och tonande klusiler
Det fanns en uppmätt skillnad i VOT-värdena hos hela gruppen barn med fonologisk
språkstörning mellan produktion av alla tonlösa ljud tillsammans respektive alla tonande ljud
tillsammans som var statistisk signifikant (p < 0,01). Även en statistisk signifikant skillnad
mellan tonlös och tonande klusiler återfanns vid respektive artikulationsställe (p < 0,01).
Respektive åldersgrupps VOT-värden uppvisade en skillnad mellan alla tonlösa och alla
tonande klusiler som var statistisk signifikant (p < 0,01). Sex- och åttaåringars VOT-värden
uppmätte skillnader som var signifikanta vid samtliga artikulationsställen (p < 0,01). Fyra-,
fem-, sju-, nio- och tioåringar uppvisade signifikanta skillnader mellan tonlösa och tonande
klusiler på samtliga artikulationsställen (p < 0,05). Elvaåringarna uppvisade inga signifikanta
skillnader vid något artikulationsställe.
Samband mellan ålder och avvikande VOT
Inga signifikanta samband fanns mellan hur mycket VOT-värden avvek från typiska VOT-
värden och ålder förutom för /b/ och /g/ där svaga positiva samband sågs. För /b/ var
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
100
Förton
/b/
/d/
/g/
%
!
19
!
sambandet r = 0,320 (p < 0,05) med variansen 10,24 % och för /g/ r = 0,365 (p < 0,05) med
variansen 13,32 %. För antal barn som hade avvikande VOT-värden; se Figur 6.
Figur 6. Antal barn med uppmätta avvikande VOT-värden i jämförelse med typiskt utvecklade barn vid respektive klusil. Sex- och sjuåringar är inte medräknade.
Fonologisk förmåga och VOT
Inga signifikanta skillnader mellan barn i olika fonologiska utvecklingsstadier beträffande
VOT-värden för de tonlösa eller tonande klusilerna erhölls. Det uppmättes heller inga
signifikanta samband mellan grad av avvikelse från typiska VOT-värden och fonologiska
utvecklingsstadier eller PPC. Fördelningen av PPC över åldersgrupperna synliggörs i Figur 7
och fördelningen av antal barn i de fonologiska utvecklingsstadierna redovisas i Figur 8.
0
5
10
15
20
25
p b t d k g
Avvikande VOT-väden
Antal barn
!
20
!
Det var ingen fonologisk process som systematiskt förekom hos de barn i föreliggande studie
som uppvisade avvikande VOT. Antalet barn med respektive fonologisk process synliggörs i
Figur 9. Inget barn hade genomgående svårigheter med att auditivt diskriminera mellan tonlös
och tonande klusil.
Figur 7. Medelvärden för PPC för de olika åldersgrupperna.
Figur 8. Antal barn i respektive fonologiskt utvecklingsstadium.
0
20
40
60
80
100
4årin
gar
5årin
gar
6årin
gar
7årin
gar
8årin
gar
9årin
gar
10år
inga
r 11
årin
gar
PPC
PPC
%
0 2 4 6 8
10 12 14 16
Stad
ie 0
St
adie
1
Stad
ie 2
St
adie
3
Stad
ie 4
St
adie
5
Fonologiska utvecklingsstadier
Antal barn
Fonologiska!stadier!
!
21
!
Förekomst av förton
Beträffande förekomst av förton uppmättes det inga signifikanta skillnader mellan de
fonologiska stadierna för någon av de tonande klusilerna. Ett svagt negativt samband sågs för
/d/ mellan fonologisk stadium och förekomst av förton (r = −0,288, p < 0,05). Variansen
beräknades till 8,29 %. Se Figur 10 för respektive fonologisk stadiums förekomst av förton.!!
0
5
10
15
20
25
30
35 Fö
renk
ling
av k
onso
nant
förb
inde
lser
D
enta
liser
ing
Ute
läm
ning
av
final
kon
sona
nt
Voka
l sub
stitu
tion
Förs
vagn
ing
Subs
titut
ion
av k
onso
nant
förb
inde
lser
Av
- /på
toni
ng
Tillä
gg a
v du
mm
ykon
sona
nt
Late
ralis
erin
g K
lusi
lerin
g A
ssim
ilerin
g La
bial
iser
ing
Ute
läm
ning
av
obet
onad
stav
else
Fr
ikat
ivis
erin
g Pa
lata
liser
ing
Voka
lepe
ntes
Ve
laris
erin
g H
-ser
ing
När
met
ates
N
asal
erin
g U
telä
mni
ng a
v m
edia
l kon
sona
nt
Ute
läm
ning
av
initi
al k
onso
nant
Su
bstit
utio
n m
ed d
umm
ysta
vels
e/vo
kal
Ute
läm
ning
av
voka
l Tr
emul
ante
ring
Ute
läm
ning
av
beto
nad
stav
else
Fj
ärrm
etat
es
Neu
tralis
erin
g av
vok
al
Ute
läm
ning
av
kons
onan
tförb
inde
lser
U
telä
mni
ng a
v fin
al v
okal
R
edup
likat
ion
Glo
ttalis
erin
g
Fonologiska processer
Antal barn
Figur 9. Fördelning över antal barn som har respektive fonologisk process.
!
22
!
Figur 10 Förekomst av förton för respektive fonologiskt stadium.
!Skillnader mellan tonlös och tonande klusiler
Hos de barn som befann sig i de fonologiska utvecklingsstadierna två och tre uppmättes
signifikanta skillnader mellan tonande och tonlösa klusiler både som grupper och vid samtliga
artikulationsställen (p < 0,01). Vid övriga grader observerades inga signifikanta skillnader.
Diskussion
Barn med fonologisk språkstörning i föreliggande studie uppvisade avvikande VOT-värden
som grupp men variabiliteten var mycket stor. Varken kronologisk ålder eller omfattningen av
språkstörningen kunde relateras till VOT-värdet i sig, eller till förekomst av förton. Hur
mycket ett VOT-värde avvek kunde inte förklaras av ålder, typ av språkliga processer eller
andelen korrekt producerade fonem. Barnen i fonologiskt utvecklingsstadium två och tre samt
samtliga åldersgrupper utom elvaåringarna hade signifikanta skilda VOT-värden för tonlösa
och tonande klusiler.
Resultatdiskussion
Variation av VOT
Variabiliteten var störst för de tonande klusilerna, men även VOT för de tonlösa klusilerna var
mer varierande än VOT-värdena för de typiskt utvecklade barnen i Larsson och Wimans
(2010, 2011) studier. VOT-värden hos barn med fonologisk språkstörning varierade mer, detta
är i överensstämmelse med resultat i tidigare studier (Tyler & Saxman, 1991). Yngre typiskt
utvecklade barn har visats ha större variation av VOT-värdet än äldre barn (Lundeborg et al.,
in press). Enligt Whiteside, Dobblin och Henry (2003) pekar minskad variation med stigande
0 20 40 60 80
100
Förton
/b/
/d/
/g/
%
!
23
!
ålder mot att stabiliteten i den tal-motoriska kontrollen ökar med stigande ålder. Eftersom
variabiliteten i värdena hos barnen i föreliggande studie inte minskade med ökad ålder kan det
tolkas som att barnen i denna studie har seglivade problem med den talmotoriska kontrollen
och att de avseende variation av VOT-värdet liknar yngre typiskt utvecklade barn. Antagandet
att barn med fonologisk språkstörning har en mindre mogen tal-motorisk kontroll styrks av att
signifikanta skillnader i produktionen av VOT mellan åldrarna inte återfanns i föreliggande
studie (Bond & Wilson, 1980). Trots att VOT varierade för barnen i föreliggande studie hade
gruppen som helhet en produktion av tonlösa klusiler med lång försening av ton. Medelvärdet
var över +40 ms, vilket är inom ramarna för tonlösa klusiler. VOT-medelvärdet för /k/ i hela
gruppen var emellertid högre än +80 ms, vilket överstiger vad som uppmätts vid produktion
av tonlösa klusiler (Beckman et al., 2011; Lisker & Abramson 1964). Varför det just var /k/
som uppvisar den långa förseningen kan bero på att /k/ är det ljud som även i den typiska
utvecklingen har högst VOT-värde (Lundeborg et al., in press). Beträffande tonande klusiler
förekom en del klusiler med förton och andra med kort försening av ton vid sammanlagda
medelvärden för hela gruppen. Hos typiskt producerade tonande klusiler återfinns detta också
där klusilerna antingen produceras med förton eller kort försening av ton (Duffy, 2005). Dock
låg hela gruppens medelvärde för /b/ på −11,71 ms, vilket ligger utanför det typiska spannet
mellan −40 ms och −80 ms för en förton (Beckman et al., 2011; Lisker & Abramson, 1964).
Även om de sammanlagda VOT-värdena var avvikande, ligger värderna inom de gränser för
VOT som krävs för att ett ljud ska uppfattas perceptuellt som tonande (Zlatin &
Koenigsknecht, 1976).
Skillnader för VOT
Utfallet för statistiska beräkningarna kan ha påverkats av att föreliggande studie har så olika
och få antal deltagare i respektive åldersgrupp och i de fonologiska utvecklingsstadierna,
vilket bör tas i beaktande. En åldersuppdelning på liknande sätt som Wiman och Larsson
(2010, 2011) gjordes för att möjliggöra jämförelser, men barngruppens storlek medgjorde att
åldersgrupperna inte blev tillräckligt stora för att signifikanta åldersskillnader skulle kunna
återfinnas. Hos typiskt utvecklade barn återfanns signifikanta skillnader i VOT mellan
flertalet åldersgrupper (Larsson & Wiman, 2010, 2011). I gruppen barn med språkstörning
återfanns vissa VOT-mönster som rapporterats för väsentligt yngre barn med typisk
utveckling. Respektive åldersgrupp uppvisade vid de tonlösa klusilerna lång försening av ton
med en del värden över +80 ms. Att barnen med fonologisk språkstörning i föreliggande
!
24
!
studie uppvisade höga VOT-värden tyder på att de utvecklingsmässigt avseende VOT-
mönster är som typiskt utvecklade barn i treårsåldern för vilka det är vanligt med VOT-värden
som överstiger +100 ms (Whiteside & Marshall, 2001; Larsson & Wiman, 2010). De tonande
klusilerna i föreliggande studie producerades både med VOT-värden över, under och inom
VOT-spannen för de typiskt utvecklade barnens medelvärden. Det är inte i linje med Catts
och Jensen (1983) som kom fram till att barn med fonologisk språkstörning uppvisar tonande
klusiler med liknande värden som barn med typisk språkutveckling.
Hos hela gruppen förekom VOT-värdena för de olika tonlösa klusilerna enligt ordningen
t<p<k i föreliggande studie, vilket inte är en vuxenlik ordning (Lundeborg et al., in press).
Sett till de olika åldersgruppernas ordning av klusilernas VOT-värden framkommer det att de
yngre barnens ordning är som yngre typiskt utvecklade barns samt att de äldre barnen med
fonologisk språkstörning uppvisade samma mönster som typiskt utvecklade barn i samma
ålder (Larsson & Wiman, 2010; Lundeborg et al., in press). Det skulle kunna tyda på att
samma VOT-utveckling som sker hos barn med typisk utveckling också sker hos barn med
fonologisk språkstörning för tonlösa klusiler. Ordningen för de tonande klusilernas VOT var
b<d<g för hela gruppen av barn med språkstörning, vilket överensstämmer både med
mönstret för typiskt utvecklade barn (Larsson & Wiman, 2010, 2011) och med mönstret för
en del barn med fonologisk språkstörning (Giert & Dinnsen, 1986).
För både tonlösa och tonande klusiler kan det sägas att barn med fonologisk språkstörning
inte uppvisade vuxenlika VOT-värden vid den ålder då barn med typisk utveckling har
vuxenlika värden. Svensktalande barn med typisk utveckling har påvisats kunna producera
vuxenlika VOT-värden för tonlösa klusiler från nio års ålder och tonande klusiler från tio års
ålder (Lundeborg et al., in press). Även andra studier visar att vuxenlika mönster uppträder
någon gång kring elva års ålder hos typiskt utvecklade barn (Whiteside & Marshall, 2001;
Whiteside et al., 2003).
Att inga skillnader mellan barn i olika fonologiska utvecklingsstadier uppmättes avseende
VOT-värdet som var statistiskt signifikanta skulle kunna tyda på att det inte fanns någon
utveckling av tonlösa och tonande klusiler som är beroende på de fonologiska processer som
de barn som befann sig i de olika utvecklingsstadierna hade. Beaktande bör tas till att de olika
fonologiska utvecklingsstadierna innehöll deltagare från olika åldersgrupper, då olika
åldersgrupper har visats ha olika VOT-värden (Larsson & Wiman, 2010, 2011).
!
25
!
Förekomst av förton
Förton förekom oftare vid /d/ än vid /b/ följt av /g/, vilket är avvikande jämfört med typiskt
utvecklade barn där förton förekommer vid /b/ oftare än för /d/ och /g/ (Lundeborg et al., in
press). Tillägnandet av förton verkar inte förekomma i samma mönster för barn med
fonologisk språkstörning som hos typiskt utvecklade barn. Då det inte observerades
signifikanta åldersskillnader beträffande förekomst av förton mellan de studerade
åldersgrupperna kan det visa på att en utveckling i förekomst av förton ej har skett. Hos
typiskt utvecklade barn kan en vuxenlik förekomst av förton ses kring tio års ålder
(Lunderborg et al., in press.). Hos barnen med fonologisk språkstörning i de äldre
åldersgrupperna förekommer förton i mindre utsträckning än hos de typiskt utvecklade barnen
i samma ålder. Då det enligt Catts och Jensen (1983) är enklare att producera kort försening
av ton och att de äldre barnen i föreliggande studie inte använder förton i samma utsträckning
som typiskt utvecklade barn kan detta tyda på att de har mindre grad av neuromuskulär
kontroll. I de yngre åldersgrupperna förekom förton däremot i större utstäckning hos barnen
med fonologisk språkstörning än hos typiskt utvecklade barn (Larsson & Wiman, 2010,
2011). Stor förekomst av förton skulle kunna tyda på att de yngre barnen i föreliggande studie
är i tidigare VOT-utvecklingsstadier där mer förton används än hos jämnåriga typiskt
utvecklade barn (Bond & Wilson, 1980). Ett signifikant positivt svagt samband för /b/ mellan
åldersgrupper och förekomst av förton kan tyda på att användandet av förton är under
etablerande. Att det just var för /b/ är i enlighet med att klusilerna tillägnas från främre
artikulationsställe till bakre (Stoel-Gammon, 1985). Användandet av förton vid /d, g/ började
inte utvecklas för barn med fonologisk språkstörning mellan åldrarna fyra till elva år. I de
åldersgrupper då ingen förton förekom producerades de tonande klusilerna oftast med kort
försening, vilket är i enlighet med hur tonande klusiler kan produceras (Duffy, 2005). Kort
försening förekom oftare hos barn med fonologisk språkstörning än hos typiskt utvecklade
barn (Larsson & Wiman, 2010, 2011). Återigen tyder användandet av kort försening på att
barn med fonologisk språkstörning har minskad neuromuskulär kontroll (Catts & Jensen,
1983). En annan orsak till att barn med fonologisk språkstörning i föreliggande studie inte
producerar förton skulle också kunna vara att dessa barn inte nyttjar möjligheten att använda
förton även om de har förutsättningarna. Då det enligt Catts och Jensen (1983) är enklare att
producera kort försening än lång försening av ton borde föreliggande studie även uppvisa
medelvärden för kort försening vid de tonlösa ljuden, vilket föreliggande studie dock inte gör.
!
26
!
Det fanns inga signifikanta skillnader gällande förekomst av förton mellan barn i de olika
fonologiskt utvecklingsstadierna för de tonande ljuden, vilket antyder att utvecklingen inte är
beroende av de språkliga förmågorna i respektive stadium. Trots det hade de barn som befann
sig i utvecklingsstadium noll inte någon förekomst av förton alls medan förton förekom vid
fyra av elva tillfällen (36,36 %) hos de barn som befann sig i utvecklingsstadium fyra. Ingen
perceptuell skillnad mellan tonlösa och tonande ljud noterades hos de två barn som befann sig
i stadium noll. Om det innebär att de barn som befann sig i stadium två kan producera färre
fonem tyder detta på att förekomst av förton ökar med stigande fonologisk förmåga eftersom
de typiskt utvecklade barnen som har tillägnat sig fler fonem också har hög förekomst av
förton (Ingram, 1976; Larsson & Wiman, 2010, 2011).
Skillnaden mellan tonlösa och tonande klusiler
Det fanns en signifikant skillnad mellan alla tonande och alla tonlösa klusilers värden hos hela
gruppen av barn med fonologisk språkstörning likaså vid respektive artikulationsställe. Även
alla åldersgrupper förutom elvaåringarna producerade skillnader som var signifikanta mellan
alla tonande och alla tonlösa klusiler samt vid respektive artikulationsställe, vilket stämmer
överens med tidigare gjorda studier på barn med fonologisk språkstörning (Catts & Jensen,
1983; Forrest & Rockman, 1988, Gierut & Dinnsen, 1986; Maxwell & Weismer 1982). Hos
hela gruppen som kunde producera akustiska uppmätbara skillnader mellan tonlösa och
tonande klusiler uppfattades det uppmätta ljuden perceptuellt både som fel och rätt, vilket
visar på att det inte är enbart VOT som avgör om skillnad mellan tonlösa och tonande klusiler
kan produceras. För att ett ljud ska uppfattas som tonlöst respektive tonande krävs det att flera
akustiska komponenter finns (Forrest & Rockman, 1988). De fonologiska processer som
förekom hos denna studies deltagare kanske påverkar andra akustiska komponenter som skall
vara med i bildandet av klusiler. Dessa komponenter är inte kontrollerade i föreliggande
studie. Det finns inte heller normdata för typiskt utvecklade fyra- till elvaåringar att tillgå för
jämförelse beträffande att kunna särskilja produktionen av tonande och tonlös klusil. Däremot
har distinktionen mellan tonlösa och tonande klusiler uppvisats förekomma utan överlappning
från sex års ålder för engelsktalande barn (Whiteside & Marshall, 2001). Eftersom barnen i
föreliggande studie kunde producera skillnaden mellan tonlös och tonande klusil för samtliga
artikulationsställen från fyra års ålder förutom hos elvaåringarna verkar det som att barn med
fonologisk språkstörning som kan producera klusiler har förmågan att producera distinktionen
mellan tonlös och tonande klusil i samma utsträckning som typiskt utvecklade barn.
!
27
!
Hos de barn i de fonologiska utvecklingsstadierna två och tre uppmättes signifikanta
skillnader mellan tonlösa och tonande klusilers värden som helhet och vid beräkning av de
enskilda minimala paren (p < 0,01). De signifikanta skillnaderna i dessa fonologiska stadier
kan bero på att det var högre antal deltagare i dessa grupper till skillnad från övriga
fonologiska stadier där antalet barn var mellan två och fyra. Föreliggande studie stödjer andra
studiers resultat där det visat sig att en del barn med fonologisk språkstörning kan producera
VOT-konstrasten tonlös tonande klusil medan en del barn med fonologisk språkstörning inte
kan det (Catts & Jensen, 1983; Forrest & Rockman, 1988; Gierut & Dinnsen, 1986;
Maxwell & Weismer, 1982).
Många klusiler uppfattades perceptuellt som rätt trots att VOT-värdena avvek från barn med
typiskt utveckling i samma ålder, men det förekom även att klusiler uppfattades som fel
klusil. Den vanligaste perceptuella feltolkningen vid avvikande VOT-värden var en av- eller
påtoning av det tänkta ljudet, men tolkning med förändrat artikulationsställe fanns också
(velarisering respektive dentalisering). I de fall där författarna perceptuellt inte hörde någon
skillnad i kontrasten mellan tonlös och tonande klusil uppvisades heller ingen akustisk
skillnad gällande produktion av förton eller kort försening av ton jämfört med lång försening
av ton. Då det perceptuellt uppfattades skillnad mellan tonlös och tonande klusil förekom det
att distinktionen både fanns och inte fanns akustiskt. I de fall akustisk skillnad uppmättes
mellan produktion av förton eller kortförsening av ton jämfört med lång försening av ton
tolkades klusilerna alltid perceptuellt som korrekta. De barn som varken uppvisade akustiskt
eller perceptuellt hörbara skillnader mellan tonlösa och tonande klusiler kan antas ha
svårigheter som beror på bristande fonologisk förmåga, vilket står i konstrast till tidigare
studier där det visats att i de fall inga perceptuella skillnader hörs kan akustiskt mätbara
skillnader påvisas hos barn med språkstörning (Gibbon, 1999; Maxwell & Weismer, 1982).
Svårigheterna hos barnen i föreliggande studie berodde inte på att de inte auditivt kunde
diskriminera mellan tonlös och tonande klusil då det inte var något barn som hade
genomgående svårigheter med detta.
Samband för VOT
Hur mycket VOT-värdet avvek från normdatan kunde enbart förklaras av ålder vid /b/ och /g/,
men de samband som sågs var inte starka. Inga signifikanta samband sågs mellan fonologiskt
stadium och avvikande VOT eller PPC och avvikande VOT-värden för någon av klusilerna.
Att inga signifikanta samband kunde ses innebär att det inte är stadier av fonologiska
!
28
!
svårigheter, PPC eller ålder som avgör vilket VOT-värde barn med fonologisk språkstörning
har. Barnen i föreliggande studie hade avvikande VOT-värden, vilket kan tyda på att om
fonologiska svårigheter existerar så finns det även svårigheter med att producera rätt VOT. De
avvikande VOT-värdena tycks inte ha något samband med fonologiska processer utan beror
mer sannolikt på svårigheter med att översätta den underliggande representationen till
motoriska rörelser (Velleman, 1988).
Sammanfattningsvis hade gruppen barn med fonologisk språkstörning väsentligt större
variabilitet i sina VOT-värden än typiskt utvecklade barn (Lundeborg et al., in press). De
avvikande VOT-värdena som noterades antas såväl kunna bero på bristande fonologisk
kunskap som på en nedsatt neuromuskulär koordination.
Metoddiskussion
Kontaktförfarande
Rekrytering av deltagare skedde i Svealand och norra Götaland. De olika dialekterna hos
deltagarna kan ha påverkat mätningarna av VOT, men eftersom rekryteringen är gjord inom
samma områden som för studierna med normdata påverkar det inte jämförelsen av VOT-
värden mellan typiskt utvecklade barn och barn med fonologisk språkstörning negativt.
Deltagare
Ett inklusionskriterium var att deltagarna skulle ha svenska som första språk, dock deltog fyra
barn som behärskade mer än ett språk, där arabiska, persiska och kurdiska fanns
representerade. Det skulle, även om deras svenska var flytande, ha kunnat påverka studiens
resultat då VOT skiljer sig signifikant mellan barn som är enspråkiga och flerspråkiga
(Fabiano-Smith & Bunta, 2012). Trots det inkluderades de flerspråkiga barnen i föreliggande
studie eftersom flerspråkiga barn utgör en del av gruppen barn med fonologisk språkstörning i
Sverige (Salameh, Nettelbladt, Håkansson & Gullberg, 2002).
Ett problem med föreliggande studie var att författarna inte exkluderade de barn som inte
hade kvarstående svårigheter med fonologi. Det visade sig att fem barn befann sig i
fonologiskt utvecklingsstadium fem, vilket innebär att dessa barn har typisk fonologi och
alltså inte ingår i gruppen barn med fonologisk språkstörning, fast de i dagsläget har den
diagnosen.
!
29
!
De olika åldersgrupperna hade skilda antal deltagare, från två till 13 stycken. Då alla barn
mellan 4:0−11:12 år välkomnades styrdes inte hur många deltagare som fyllde varje
åldersgrupp. Den lägsta åldern 4:0 år valdes då många barn får kontakt med
logopedmottagningar efter 4−årskontrollen på BVC. Den högsta åldern valdes utifrån att
vuxenlika VOT-värden har visats uppnås kring den åldern (Whiteside, Dobbin & Henry,
2003; Whiteside & Marshall, 2001), samt utifrån att det fanns normdata i detta åldersspann.
Den åldersindelning som sedan valdes att presenteras i studien har gjorts med hänsyn till
tidigare normering av VOT-värden hos typiskt utvecklade barn för att jämförelser skulle
kunna göras med största möjligast tillförlitlighet. Det bör dock beaktas att det var olika antal
barn i föreliggande studie i jämförelse med Larsson och Wimans (2010, 2011) studier.
Undersökningsmaterial
De få antal fel som förekom vid testning av auditiv diskrimination mellan klusilerna kan ha
berott på urvalet av de bilder som användes. Ett fåtal bilder var svårare än andra, såsom
puckla−buckla och kal−gal. Dessa ord kanske inte är vanligt förekommande hos barn, vilket
kan ha gjort det svårare att diskriminera mellan de bildparen.
Testförfarande
Flera tester genomfördes vid testtillfället och kan ha påverkat deltagarnas koncentration och
prestation. Detta torde inte ha påverkat VOT-testningen då produktionen av de ord som
mätningen baserades på utfördes i början av testtillfället samt att paus med lekaktivitet erbjöds
vid behov. VOT mäts på klusiler, vilket gjorde att det var av vikt att barnen inte substituerade
klusiler till ljud med annat artikulationssätt. Att barnen skulle kunna producera klusiler ingick
därför i inklusionskriterierna och testades i förtestningen. Samtliga deltagare producerade
klusiler även om det inte alltid var målklusilen som perceptuellt hördes. En orsak till att barn
inte kan producera kontrasten mellan tonlös och tonande klusil kan vara att barn inte hör
skillnaden dem emellan (Velleman, 1988). För att utesluta att barnen inte kunde höra skillnad
på tonlös och tonande klusil genomfördes testning av auditiv diskrimination mellan minimala
par för de aktuella klusilerna. Kortversionen av Hellquists fonemtest (Hellquist, 1995) gjordes
för att få en aktuell bedömning av de fonologiska svårigheterna som i beräkningar sedan
relaterades till VOT-värdena. Både förtestningen, VOT-testningen och bedömningen av de
fonologiska förmågorna genomfördes med samma testmaterial som i de studier där normdata
för svenska barn med typisk utveckling togs fram (Larsson & Wiman, 2010, 2011).
!
30
!
Analyser
Alla analyser och beräkningar genomfördes av de båda studieförfattarna tillsammans för att
bedömningen skulle bli samstämmig och säker. Inga stora svårigheter framkom vid
mätningarna av VOT. Kritik som framförts mot VOT-mätningar på mänskligt tal i stället för
syntetiskt tal menar att övergången från tonlös aspiration till tonande tal ibland är för otydlig
(Rothenberg, 2009). Det har vid enstaka mättillfällen även upplevts av studieförfattarna, men
både intrabedömarreabilitet (97,3 %) och interbedömarreabiliteten (99,9 %) var mycket goda,
vilket stärker mätningarnas resultat. VOT-mätningarna genomfördes på den andra omgångens
första produktion, även om målordet ändrades eller böjdes annorlunda. I de fall där det inte
gått att mäta eller deltagarna sagt ett helt annat ord mättes VOT på omgång tre. I vissa fall har
deltagarna producerat ordet flera gånger i omgång två, men då har mätningen ändå skett på
omgång tre om det första tillfället i omgång två ej gått att mäta, detta för att det skulle ske på
samma produktion för alla deltagare. En produktion av /g/ fick uteslutas då omständigheterna
i ljudfilen inte var tillräckligt goda för att VOT-mätningen skulle kunna genomföras på varken
omgång två eller tre. Ofta sa barnen [en bil] i stället för [bil], [kulor] i stället för [kula],
[tennisrack] i stället för [tennis]. Om ordet fått ett annat avslut eller en annan böjning borde
det inte ha påverkat mätningen av den initiala klusilen eftersom VOT påverkas av
förekommande ljud (Bond & Wilson, 1980). Däremot kan det ha haft en negativ inverkan om
VOT-ordet kom efter obestämd artikel eftersom det då blivit svårare att urskilja övergången i
spektrogrammet och ljudvågen från tonen i [en] till förtonen i /b/. Det är enklare att urskilja
ljudet vid mätning om ljudet är i initial position, men ju tidigare i en mening mätningen
förekommer desto mindre risk att VOT blir påverkat (Lisker & Abramson, 1967). Då
mätningen ändå gjordes på en klusil som producerades direkt efter obestämd artikel borde det
inte påverkat VOT-värdet avsevärt. Om det däremot medförde svårigheter att urskilja var
tonen började valdes istället att mäta på omgång tre och innan dess hade då barnen fått en
instruktion om att det räckte med att bara säga [bil]. VOT-mätningarna har gjorts vid
exempelvis /p/ om /p/ var målljudet även om det perceptuellt lät som att barnen sa något
annat. Det gjordes då utgångspunkten var att barnen försökte producera målljudet rätt.
De fonologiska analyserna genomfördes med transkription, uträkning av PPC, fonologisk
processanalys och indelning efter fonologiska stadier. Vid beräkning av PPC användes den
formel som Shriberg och Kwiatkowski (1982) utformat. Substitutioner, utelämningar och
tillägg räknades som inkorrekt och förvrängningar av fonem som korrekt i enlighet med
!
31
!
Dollaghan et al. (1993). Dialektal variation och förvrängning av fonem har räknats som
allofon och därmed som korrekt uttal, även talspråk i form av plocka för plockar har räknats
som korrekt. Om barnen benämnde bilden annorlunda jämfört med det tänkta målordet
gjordes beräkningen på barnens målord istället. Beräkningen gjordes utifrån ordets stam om
barnen benämnde ordet med annan böjning. Vid kontaktmetateser har ett av de två ljuden
räknats som korrekt. Vid enstaka tillfällen har benämning skett vid eftersägning, vilket kan ha
underlättat för barnen och medfört en högre PCC procent. En del barn erhöll en PPC ända upp
till 99,7 %, men befann sig ändå i ett relativt tidigt fonologiskt utvecklingsstadium. Det
behöver inte ses som underligt då det har tidigare diskuterats att PPC kan ge samma
procentenhet fast olika språkliga avvikelser kan förekomma (Shriberg, 1993). Vid
föreliggande studie berodde skillnaderna på att vissa barn hade enstaka syntagmatiska
processer, vilket medförde att de hänfördes till ett tidigt fonologiskt utvecklingsstadium, men
samtidigt hade låg andel avvikande ljud. När processanalys och indelning i fonologiska
utvecklingsstadier genomfördes togs ingen hänsyn till barnens ålder och vad de förväntades
producera.
Beräkningar för de tonande klusilerna genomfördes med uppdelning i grupperna förton,
försening av ton samt sammanlagt värde. Det gjordes eftersom uppdelningen ger en bättre
bild av de tonande klusilernas produktion och ett enbart sammanlagt värde skulle vara
missvisande för respektive grupp (Lisker & Abramson, 1964). Det medför även möjlighet till
jämförelser med normdata för svensktalande barn då uppdelningen gjorts även i de studierna
(Larsson & Wiman, 2010, 2011). Dock har åldersgrupperna sex- och sjuåringar i föreliggande
studie inte kunnat jämföras med normdata då det inte finns värden för barn i dessa åldrar. Att
föreliggande studie har olika och få antal deltagare i respektive åldersgrupp och i de
fonologiska stadierna kan ha påverkat utfallet för de statistiska beräkningar som gjorts.
Kliniska implikationer
Samtliga barn i föreliggande studie hade diagnosen F.80.0A (fonologisk språkstörning).
Resultaten ger en bild av och större kunskap om koordinationen av artikulation och fonation
hos dessa barn då VOT speglar just detta (Hoit-Dalgaard et al., 1983). Resultaten skulle
eventuellt i framtiden kunna bidra till differentialdiagnosticering mellan barn med mer
artikulatoriskt betingade talljudssvårigheter och barn med svårigheter beroende på problem
med fonologisk organisation.
!
32
!
Framtida studier
Det kunde vara intressant att mäta VOT utifrån kategorisering av ljuden efter den perceptuella
tolkningen av barnens produktion för att se om VOT-värdena då blir mer lika normvärdena.
Eftersom det akustiska värdet kan falla in i omfånget för en annan klusil, men ändå låta
perceptuellt rätt vore det även intressant att hos svenska barn med fonologisk språkstörning
undersöka andra akustiska komponenter som behövs för att ljudet ska uppfattas rätt
perceptuellt. Det har gjorts få studier av VOT-värden hos barn med verbal dyspraxi, för vidare
forskning vore det intressant att undersöka om och i så fall hur VOT-värden och
överlappningar skiljer sig åt mellan barn med verbal dyspraxi och barn med fonologisk
språkstörning.
Slutsatser
I föreliggande studie har Voice Onset Time (VOT) studerats hos 38 svensktalande barn med
diagnosen F.80.0A fonologisk språkstörning. Syftet med studien och de frågeställningar som
ställdes har besvarats på följande sätt:
1. Barn med fonologisk språkstörning uppvisar värden vad gäller VOT som är inom ramen för
hur tonlösa och tonande klusiler bör produceras. Varken kronologisk ålder eller
omfattningen av språkstörningen kunde relateras till VOT värdet i sig, eller till förekomst
av förton. Det förekom både att grupper kunde och inte kunde producera akustisk skillnad
mellan tonlös och tonande klusiler.
2. Det föreligger skillnader mellan barn med fonologisk språkstörning och typiskt utvecklade
barn vad gäller VOT där barn med fonologisk språkstörning uppvisade avvikande VOT-
värden med mycket stor variation.
3. Hur mycket VOT avvek från typiska VOT-värden kunde inte förklaras av ålder, typ av
språkliga processer eller andel korrekt producerade fonem.
Resultaten visade att barn med språkstörning hade avvikande VOT-värden som kunde
hänföras till svårigheter med bristande fonologisk kunskap, men framförallt svårigheter med
det motoriska genomförandet. Detta är viktig kunskap kring om de svårigheter barn med
språkljudavvikelser uppvisar kan hänföras till svårigheter med tal eller språk. Föreliggande
studie skulle kunna bidra till diagnostik mellan tal- och språksvårigheter i framtiden.
!
33
!
Referenser
Abramson, A. S. (1977). Laryngeal timing in consonant distinctions. Phonetica, 34, 295–303.
Auzou, P., Özsancak, C., Morris, R. J., Jan, M., Eustache, F. & Hannequin, D. (2000). Voice onset time in aphasia, apraxia of speech and dysarthria: A review. Clinical Linguistics & Phonetics, 14(2), 131−150.
Baken, R. J. & Orlikoff, R. F. (2000). Clinical measurement of speech and voice (2nd. ed.). San Diego: Singular Publishing Group.
Bartolotta, T. E. & Shulman, B. B. (2010). Child development. In B. B. Shulman & N. C. Capone (Eds.), Language development: foundations, processes, and clinical applications (pp. 35−53). Sudbury, MA: Jones and Bartlett Publishers.
Bauman-Waengler, J. (2011). Articulatory and phonological impairments: A clinical focus. (4th. ed.). Boston: Pearson Education, Inc.
Beckman, J., Helgason, P., McMurray, B. & Ringen, C. (2011). Rate Effects on Swedish VOT: Evidence for Phonological Overspecification. Journal of Phonetics, 39(1), 39−49.
Bernthal, J. E. & Bankson, N. W. (2004). Etiology/Factors related to phonologic disorders. In J. E. Bernthal & N. W. Bankson (Eds.), Articulation and phonological disorders (5th. ed., p. 434). Boston: Allyn & Bacon.
Bishop, D. V. M. (1997). Uncommon understanding: Development and disorders of language comprehension in children. Hove: Psychology Press.
Bond, Z. S. & Wilson, H. F. (1980). Acquisition of the voicing contrast language-delayed and normal-speaking children. Journal of Speech and Hearing Research, 23(1), 152−161.
Byrd, D. (1992). Preliminary results on speaker-dependent variation in the TIMIT database. Journal of Acoustical Society of America, 92(1), 593−596.
Caruso, A. & Strand, E. (1999). Motor speech disorders in children: Definitions, background, and a theoretical framework. In A. Caruso & E. T. Strand (Eds.), Clinical management of motor speech disorders in children (pp. 1−27). New York: Thieme.
Catts, H. W. & Jensen, P. J. (1983). Speech timing of phonologically disordered children: Voicing contrast of initial and final stop consonants. Journal of Speech and Hearing Research, 26(4), 501−510.
Cheng, H. Y., Murdoch, B. E., Goozee, J. V. & Scott, D. (2007). Physiologic development of tongue-jaw coordination from childhood to adulthood. Journal of Speech, Language, and Hearing Research: JSLHR, 50(2), 352−360.
!
34
!
Dean, E. C., Howell, J., Waters, D. M. & Reid, J. (1995). Metaphon: A metalinguistic approach to the treatment of phonological disorder in children. Clinical Linguistics & Phonetics, 9(1), 1−58.
Dollaghan, C., Biber, M. & Campbell, T. (1993). Constituent syllable effects in a nonsense-word repetition task. Journal of Speech and Hearing Research, 36, 1051−1054.
Donegan, P. J. & Stampe, D. (1979). The study of natural phonology. In D. A. Dinnsen (Ed.), Current approaches to phonological theory (pp. 126−173). Bloomington: Indiana University Press.
Duffy, J. R. (Ed.). (2005). Motor speech disorders: Substrates, differential diagnosis, and management (2nd. ed.). Missouri: Elsevier Mosby.
Engstrand, O. (2004). Fonetikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Fabiano-Smith, L. & Bunta, F. (2012). Voice onset time of voiceless bilabial and velar stops in 3-year-old bilingual children and their age-matched monolingual peers. Clinical Linguistics & Phonetics, 26(2), 148−163.
Fant, G. (1973). Speech sounds and features. Cambridge, MA: The MIT Press.
Forrest, K. & Rockman, B. K. (1988). Acoustic and perceptual analysis of word-initial stop consonants in phonologically disordered children. Journal of Speech and Hearing Research, 31(3), 449−459.
Gathercole, S. E. & Baddeley, A. D. (1990). Phonological memory deficits in language disordered children: Is there a casual connection? Journal of Memory and Language, 29, 336−360.
Gibbon, F. E. (1999). Undifferentiated lingual gestures in children with articulation/phonological disorders. Journal of Speech, Language, and Hearing Research: JSLHR, 42(2), 382−397.
Gierut, J. A. & Dinnsen, D. A. (1986). On word-initial voicing: Converging sources of evidence in phonologically disordered speech. Language and Speech, 29 (2), 97−114.
Green, J. R., Moore, C. A. & Reilly, K. J. (2002). The sequential development of jaw and lip control for speech. Journal of Speech, Language, and Hearing Research: JSLHR, 45(1), 66−79.
Grigos, M. I. (2009). Changes in articulator movement variability during phonemic development: A longitudinal study. Journal of Speech, Language, and Hearing Research: JSLHR, 52(1), 164−177.
Grigos, M. I., Saxman, J. H. & Gordon, A. M. (2005). Speech motor development during acquisition of the voicing contrast. Journal of Speech, Language, and Hearing Research: JSLHR, 48(4), 739−752.
!
35
!
Guenther, F. H. & Perkell, J. S. (2007). A neural model of speech production and its application to studies of the role of auditory feedback in speech. In B. Massen, R. Kent, H. Peters, P. Van Lieshout & W. Hulstijn (Eds.), Speech motor control in normal and disordered speech (pp. 29−49). Oxford: Oxford University Press.
Hellquist, B. (1995). Fonemtest: Kortversionen. (3. uppl.). Löddeköpinge: Pedagogisk design.
Hirose, H. (2010). Investigating laryngeal structures. In W. J. Hardcastle, J. Laver & F. E. Gibbon (Eds.), The handbook of phonetic sciences (2nd. ed., pp. 130−152). Oxford: Wiley-Blackwell.
Hoit-Dalgaard, J., Murry, T. & Kopp, H. G. (1983). Voice onset time production and perception in apraxic subjects. Brain and Language, 20(2), 329−339.
Ingram, D. (1976). Phonological disability in children. London: Edward Arnold Ltd.
Ingram, D. (1989). Phonological disability in children: Studies in disorders of communication. (2nd. ed.). London: Whurr publishers.
Itoh, M., Sasanuma, S., Tatsumi, I. F., Murakami, S., Fukusako, Y. & Suzuki, T. (1982). Voice onset time characteristics in apraxia of speech. Brain and Language, 17(2), 193−210.
Kent, R. D. (1999). Motor Control: Neurophysiology and functional development. In A. Caruso & E. T. Strand (Eds.), Clinical management of motor speech disorders in children (pp. 29−71). New York: Thieme.
Kent, R. (2004). Normal aspects of articulation. In J. E. Bernthal &. N. W. Bankson (Eds.), Articulation and phonological disorders. (5th. ed., pp. 1−62). Boston: Allyn & Bacon.
Larsson, M. & Wiman, S. (2010). Voice onset time hos svenska förskolebarn: Ett utvecklingsperspektiv. C-uppsats. Linköpings Universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
Larsson, M. & Wiman, S. (2011). Voice onset time hos svenska barn och vuxna: Ett utvecklingsperspektiv. D-uppsats. Linköpings Universitet, Institutionen för kliniska och experimentell medicin.
Leonard, L. B. (1995). Phonological impairment. In P. Fletcher & B. MacWhinney (Eds.), The handbook of child language (pp. 573−602). Oxford: Blackwell Publishing.
Leonard, L. B. (2000). Children with specific language impairment (1st MIT Press pbk. ed.). Cambridge, Mass.: MIT Press.
Lisker, L. & Abramson, A. S. (1967). Some effects of context on voice onset time in english stops. Language Speech, 10(1), 1−28.
!
36
!
Lisker, L. & Abramson, A. S. (1964). A cross-language study of voicing in initial stops: Acoustical measurements. Word, 20(3), 384−422.
Lundeborg Hammarström, I. (2010). Oral motor function, voice, speech and language in children with tonsillar hypertrophy in relation to surgical outcome. Doctoral dissertation, Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine.
Lundeborg, I., Larsson, M., Wiman, S. & McAllister, A. M. (in press). Voice onset time in Swedish children and adults. Logopedics Phoniatrics Vocology.
Lundeborg, I., McAllister, A., Samuelsson, C., Ericsson, E. & Hultcrantz, E. (2009). Phonological development in children with obstructive sleep-disordered breathing. Clinical Linguistics & Phonetics, 23(10), 751−761.
Lyle, S. A. (2008). Dialect variation in stop consonant voicing. A Senior Honor Thesis. The Ohio State University, Ohio.
Mayer-Johnson. (2011). Boardmaker: version 6. Pittsburgh: Mayer- Johnson.
Maxwell, E. M. & Weismer, G. (1982). The contribution of phonological, acoustic, and perceptual techniques to the characterization of a misarticulating child's voice contrast for stops. Applied Psycholinguistics, 3, 29−43.
Miller, J. F. & Klee, T. (1995). Computational approaches to the analysis of language impairment. In P. Fletcher & B. MacWhinney (Eds.), The handbook of child language (pp. 545−572). Oxford: Blackwell Publishing.
Mogford, K. & Bishop, D. (1993). Language development in exceptional circumstances. In D. Bishop & K. Mogford (Eds.), Language development in exceptional circumstances (pp. 11−15). East Sussex: Psychology Press Ltd, Publishers.
Nettelbladt, U. (2007). Fonologisk utveckling. I U. Nettelbladt & E. K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn (s. 57−94). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. (1983). Developmental studies of dysphonology in children. Dissertation, Lund University, Department of linguistics.
Raphael, L. J., Borden, G. J. & Harris, K. S. (2011). Speech science primer: Physiology, acoustics, and perception of speech (6th. ed.). Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins.
Rothenberg, M. (2009). Voice Onset Time vs. Articulatory Modeling for Stop Consonants. Logopedics Phoniatrics Vocology, 34, 171−180.
Sahlén, B., Reuterskiöld-Wagner, C., Nettelbladt, U. & Radeborg, K. (1999). Non-word repetition in children with language impairment-pitfalls and possibilities. International Journal of Language & Communication Disorders/Royal College of Speech & Language Therapists, 34(3), 337−352.
!
37
!
Salameh, E. K., Nettelbladt, U., Håkansson, G. & Gullberg, B. (2002). Language impairment in swedish bilingual children: A comparison between bilingual and monolingual children in malmo. Acta Paediatrica, 91(2), 229−234.
Samuelsson, C. (2004). Prosody in Swedish children with language impairment: perceptual, acoustic and interactional aspects. Dissertation, Lund University, Department of Logopedics, Phoniatrics and audiology.
Seiger-Gardner, L. (2010). Children with language impairment. In B. Shulman & N. Capone (Eds.), Language development: Foundations, processes and clinical applications (pp. 379−412). Sudbury, Mass.: Jones and Bartlett Publishers.
Shriberg, L. (1993). Four new speech and prosody-voice measures for genetics research and other studies in developmental phonological disorders. Journal of Speech and Hearing Research, 36, 105−140.
Shriberg, L., Austin, D., Lewis, B., McSweeny, J. & Wilson, D. (1997). The percentage of consonants correct (PCC) metric: Extensions and reliability data. Journal of Speech, Language and Hearing Research: JSLHR, 40(4), 708−722.
Shriberg, L. & Kwiatkowski, J. (1982). Phonological disorders III: A procedure for assessing severity of involvement. Journal of Speech and Hearing Disorders, 47, 256−270.
Smith, A. & Zelaznik, H. N. (2004). Development of functional synergies for speech motor coordination in childhood and adolescence. Developmental Psychobiology, 45(1), 22−33.
Stoel-Gammon, C. (1985). Phonetic inventories, 15-24 months: A longitudinal study. Journal of Speech and Hearing Research, 28(4), 505−512.
Stoel-Gammon, C. (2011). Relationships between lexical and phonological development in young children. Journal of Child Language, 38(1), 1−34.
Tallal, P. & Stark, R. E. (1981). Speech acoustic-cue discrimination abilities of normally developing and language-impaired children. The Journal of the Acoustical Society of America, 69(2), 568−574.
Terband, H. & Maassen, B. (2010). Speech motor development in childhood apraxia of speech: Generating testable hypotheses by neurocomputational modeling. Folia Phoniatrica Et Logopaedica: Official Organ of the International Association of Logopedics and Phoniatrics (IALP), 62(3), 134−142.
The International Phonetic Association. (1999). A guide to the use of the international phonetic alphabet. Cambridge: Cambridge University Press.
Theodore, R. M., Miller, J. L. & DeSteno, D. (2009). Individual talker differences in voice-onset-time: Contextual influences. The Journal of the Acoustical Society of America, 125(6), 3974−3982.
!
38
!
Tyler, A. A. & Saxman, J. H. (1991). Initial voicing contrast acquisition in normal and phonologically disordered children. Applied Psycholinguistics, 12, 453−479.
Tyler, A. A., Edwards, M. L. & Saxman, J. H. (1990). Acoustic validation of phonological knowledge and its relationship to treatment. The Journal of Speech and Hearing Disorders, 55(2), 251−261.
Tyler, A. A., Figurski, G. R. & Langsdale, T. (1993). Relationships between acoustically determined knowledge of stop place and voicing contrasts and phonological treatment progress. Journal of Speech and Hearing Research, 36(4), 746−759.
Norbury C., Tomblin J. B. & Bishop D. V. M. (2008). A note on terminology. In C. Norbury, J. B. Tomblin & D. V. M. Bishop (Eds.), Understanding developmental language disorders: From theory to practice. Hove, East Sussex: Psychology Press.
Velleman, S. L. (1988). The role of linguistic perception in later phonological development. Applied Psycholinguistics, 9, 221−236.
Volaitis, L. E. & Miller, J. L. (1992). Phonetic prototypes: Influence of place of articulation and speaking rate on the internal structure of voicing categories. The Journal of the Acoustical Society of America, 92(2), 723−735.
Whiteside, S. P., Dobbin, R. & Henry, L. (2003). Patterns of variability in voice onset time: A developmental study of motor speech skills in humans. Neuroscience Letters, 347, 29−32.
Whiteside, S. P. & Marshall, J. (2001). Developmental trends in voice onset time: Some evidence for sex differences. Phonetica, 58(3), 196−210.
Wren, Y. E., Roulstone, S. E. & Miller, L. L. (2011). Distinguishing groups of children with persistent speech disorder: Findings from a prospective population study. Logopedics Phoniatrics Vocology, Early Online: 1−10.
Yorkston K. M., Beukelman D. R., Strand E. A. & Bell, K. R. (1999). Management of motor speech disorders in children and adults (2nd. ed.). Austin, TX: Pro-Ed.
Zlatin, M. A. & Koenigsknecht, R. A. (1976). Development of the voicing contrast: A comparision of voice onset time in stop perception and production. Journal of Speech and Hearing Research, 19, 93−111. !
! Logopedprogrammet
!
!
!
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!
39
!
Bilagor
Till dig som är verksamhetschef Bilaga 1
Hej!
Vi är två studenter på termin sju på logopedutbildningen vid Linköpings Universitet. Under vår åttonde termin i vår kommer vi att skriva en magisteruppsats och det är därför vi kontaktar dig. Uppsatsen har till syfte att undersöka voice onset time (VOT) hos barn med språkstörning. VOT är ett mått på koordinationen mellan rösten och munnens rörelser vid tal. Det finns behov av ökad kunskap om vilka VOT-värden barn med språkljudsproblem har, vilket behövs för vidare kunskap om hur man kan skilja mellan svårigheter som beror på språkljudsorganisation från mer motoriska svårigheter.
För vårt arbete vill vi komma i kontakt med barn med språkljudsavvikelser mellan 4-11 års ålder. Vi behöver vårnadshavares tillstånd för att få genomföra testningen på deras barn. Vi undrar nu i detta första skede om vi får tillstånd att kontakta enhetschefer och vidare logopederna på din mottagning/skola.
Vi är tacksamma för din hjälp, vilken gör det möjligt för oss att genomföra vår studie. Om du har några frågor är du välkommen att ta kontakt med oss eller vår handledare.
Med vänliga hälsningar
Marie Andersson Elin Nordin Logopedstudent Logopedstudent E-post: XXX E-post: XXX Telefonnummer: XXX Telefonnummer: XXX
Handledare:
Inger Lundeborg
Universitetslektor E-post: XXX Telefonnummer: XXX
! Logopedprogrammet
!
!
!
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!
40
!
Till dig som är enhetschef/rektor Bilaga 2 Hej!
Vi är två studenter på termin sju på logopedutbildningen vid Linköpings Universitet. Under vår åttonde termin i vår kommer vi att skriva en magisteruppsats och det är därför vi kontaktar dig. Uppsatsen har till syfte att undersöka voice onset time (VOT) hos barn med språkstörning. VOT är ett mått på koordinationen mellan rösten och munnens rörelser vid tal. Det finns behov av ökad kunskap om vilka VOT-värden barn med språkljudsproblem har, vilket behövs för vidare kunskap om hur man kan skilja mellan svårigheter som beror på språkljudsorganisation från mer motoriskt artikulatoriskt betingade svårigheter.
För vårt arbete vill vi komma i kontakt med barn med språkljudsavvikelser mellan 4-11 års ålder. Vi behöver vårnadshavares tillstånd för att få genomföra testningen på deras barn. Vi undrar nu i detta första skede om vi får tillstånd att kontakta logopederna på din mottagning/skola.
Vi är tacksamma för din hjälp, vilken gör det möjligt för oss att genomföra vår studie. Om du har några frågor är du välkommen att ta kontakt med oss eller vår handledare.
Med vänliga hälsningar
Marie Andersson Elin Nordin Logopedstudent Logopedstudent E-post: XXX E-post: XXX Telefonnummer: XXX Telefonnummer: XXX
Handledare:
Inger Lundeborg Universitetslektor E-post: XXX Telefonnummer: XXX
! Logopedprogrammet
!
!
!
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!
41
!
Till dig som är logoped Bilaga 3
Hej!
Vi är två studenter på termin sju på logopedutbildningen vid Linköpings Universitet. Under vår åttonde termin i vår kommer vi att skriva en magisteruppsats och det är därför vi kontaktar dig. Uppsatsen har till syfte att undersöka voice onset time (VOT) hos barn med språkstörning. VOT är ett mått på koordinationen mellan rösten och munnens rörelser vid tal. Det behövs ökad kunskap om hur barn med avvikande språkutveckling presterar vad gäller VOT, vilket behövs för att kunna säga om det är något motoriskt involverat.
Testningen innebär att barnet, vars föräldrar godkänt deltagande, får benämna minimala par samt göra ett fonologiskt test. Denna kommer att spelas in auditivt för att akustiska mätningar senare ska kunna genomföras. Barnets uppgifter kommer vara konfidentiella och uppgifterna kommer enbart hanteras inom logopedprogrammet. Tidsåtgången beräknas till 15 minuter per barn. Testningen genomförs i januari-februari, antingen i skolmiljö, på logopedmottagning eller annan uppgjord plats.
För att få den data som fyller syftet med studien ska barnet:
- är mellan 4:0 -11:12 år gamla. - ha diagnos F.80.0A, men kunna producera initiala klusiler. - ha svenska som första språk. - i andra anseenden än talet utvecklats som sina jämnåriga. - ha en fullgod hörsel.
Vi undrar nu om ni vill hjälpa oss att komma i kontakt med barn samt deras föräldrar? För att genomföra studien behöver vi hjälp med:
1. Dela ut information och svarsblanketter till föräldrar vars barn har diagnos F.80.0A men kan producera initiala klusiler och är mellan 4-11 år.
2. Om möjligt låta oss komma för att testa barnen vid ett tillfälle som passar er och verksamheten.
Vi har redan varit i kontakt med er enhetschef och fått godkännande för att få komma och träffa barn på er enhet. Vi hoppas att denna studie intresserar er. Om du har några frågor är du välkommen att ta kontakt med oss eller vår handledare. Bekräfta gärna att du tagit emot detta mail samt hur du ställer dig till deltagande.
Med vänliga hälsningar
Marie Andersson Elin Nordin Handledare: Logopedstudent Logopedstudent Inger Lundeborg E-post: XXX E-post: XXX Universitetslektor Telefonnummer: XXX Telefonnummer: XXX E-post: XXX Telefonnummer: XXX
! Logopedprogrammet
!
!
!
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!
42
!
Till dig som är förälder Bilaga 4
Hej!
Vi är två studenter på termin sju på logopedutbildningen vid Linköpings Universitet. Under vår åttonde termin i vår kommer vi att skriva en magisteruppsats och det är därför vi kontaktar dig. Uppsatsen har till syfte att undersöka voice onset time (VOT) hos barn som har problem med språkljuden. VOT är ett mått på koordinationen mellan röstens och munnens rörelser vid tal. Det finns behov av ökad kunskap om vilka VOT-värden barn med språkljudsproblem har, vilket behövs för vidare kunskap om hur man kan skilja mellan svårigheter som beror på språkljudsorganisation från mer motoriska svårigheter.
För att få underlag för en bredare kunskap om VOT behöver vi träffa barn som är mellan 4 till och med 11 år gamla.
Vi undrar nu om vi har er tillåtelse att träffa ert barn under januari – februari månad för att genomföra en testning?
Testet består av sex bilder som barnet kommer att få benämna. Detta kommer att ljudinspelas. Tidsåtgången beräknas till 15 minuter och kommer att ske på skolan, logopedmottagningen eller annan uppgjord plats. Testningen kommer ske lekfullt och barnet är fritt att avbryta deltagandet när denne vill, utan att det kommer att påverka kontakten med ordinarie logoped.
Endast uppgifter om ålder, språksvårigheter samt resultat vid testningen kommer finnas med i uppsatsen. Resultaten redovisas i en magisteruppsats som finns tillgänglig via e-press på Linköpings universitets hemsida. Barnets uppgifter kommer enbart hanteras inom logopedprogrammet, och barnets uppgifter kommer att avidentiferas.
För att kunna genomföra studien önskar vi att ni, som barnets vårdnadshavare, skriver på svarsblanketten och sänder den med det förfrankerade kuvertet. Om du har några frågor är du välkommen att ta kontakt med oss eller vår handledare.
Med vänliga hälsningar
Marie Andersson Elin Nordin Handledare: Logopedstudent Logopedstudent Inger Lundeborg E-post: XXX E-post: XXX Universitetslektor Telefonnummer: XXX Telefonnummer: XXX E-post: XXX
Telefonnummer: XXX
! Logopedprogrammet
!
!
!
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!
43
!
Bilaga 5
Svarsblankett Voice Onset Time hos barn med avvikande språkljudsutveckling
Som vårdnadshavare ger jag mitt godkännande till att
______________________________________(namn),
som är ______år och ______månader, får delta i studien.
Datum och ort: ____________________________________________________
Vårdnadshavares underskrift: _________________________________________
Namnförtydligande:_________________________________________________
Telefon dagtid: _____________________________________________________
!
!
44
!
Bilaga 6
!
Bildmaterial till VOT-testning.!
!
!
!
