Välkomna till presentationen av Arbetshälsorapport...

Välkomna till presentationen av

Arbetshälsorapport 2016

Inledning

Gun Johansson

Epidemiolog, Med dr

Centrum för arbets- och miljömedicin

Vårt uppdrag Att i arbetslivet och miljön identifiera och bedöma risker samt förebygga ohälsa till följd av • Kemiska och biologiska faktorer • Fysikaliska faktorer • Psykosociala faktorer • Ergonomiska faktorer


• är ett bidrag till SLL:s mål om en god och jämlik hälsa genom att beskriva hur hälsorisker i arbetet är fördelade bland befolkningen i länet

Syftet med Arbetshälsorapporten är att

• kartlägga ogynnsamma förhållanden i arbetet bland den arbetande befolkningen i länet

• kartlägga hur ohälsa kommer till uttryck i arbetsoförmåga och sjukskrivningar samt hur anställningsförhållanden och arbetslöshet fördelar sig i befolkningen

Arbetshälsorapporten vart fjärde år sedan 1990

Rapporten baseras på SLL:s Folkhälsoenkät

• Enkäten skickas ut vart fjärde år sedan 1990

• 2014 skickades enkäten till 53 037 personer mellan

16 och 66 år i Stockholms län

• 42 % besvarade enkäten (22 250 personer)

Vi studerar ogynnsamma arbetsförhållanden i 25 kommuner och 14 stadsdelar i Stockholms stad

Varför uppmärksamma boenderegioner?

Varierande medellivslängd i länet

Män Kvinnor

83,5 år (Danderyd) 86,7 år (Danderyd)

78,9 år (Sundbyberg) 81,9 år (Nynäshamn)

Olika förekomst av sjukdomar

Vanligare i socialt utsatta boenderegioner med till exempel:

• diabetes (bland kvinnor)

• tidigare insjuknande i akut hjärtinfarkt, stroke, diabetes och KOL

Vi gör separata analyser för män och kvinnor i dessa boenderegioner

Vi studerar också arbetsförhållandena i relation till utbildning

• Uppgifter hämtade från utbildningsregistret

• Tre kategorier:

– Förgymnasial utbildning

– Förgymnasial och eftergymnasial utbildning kortare än 3 år

– Eftergymnasial utbildning minst 3 år

Dessutom studerar vi arbetsförhållanden i relation till födelseland

• Uppgifter är hämtade från folkbokföringen

• Fyra kategorier: – Födda i Sverige

– Födda i Norden utom Sverige

– Födda i Europa utom Norden

– Födda utanför Europa

Ibland beskriver vi de mest utsatta yrkesgrupperna

• Vi frågade i enkäten om yrke och arbetsuppgifter

• Svaren klassificerades enligt Standard för Svensk YrkesKlassificering (SSYK)


• Utgår från var människor bor, inte var de arbetar

Så här är rapportens upplägg

Bakgrund Befolkningen i Stockholms län

Arbetsvillkor Arbetstider och anställningsform

Arbetshälsa Sjukfrånvaro och sjuknärvaro

Arbetsförmåga

Arbetsförhållanden Psykosociala arbetsvillkor

(Exponeringar) Fysiskt tungt arbete

Vibrationer a) Hand- och armvibrationer b) Helkropp

Våtarbete

Buller

Luftföroreningar

Befolkningen i Stockholms län Arbetstider och anställningsform

Sjukfrånvaro

Anette Linnersjö

Statistiker/epidemiolog, Med lic

Befolkningen i Stockholms län

• Regionala skillnader avseende:

– Ålder – Utbildningsnivå – Andel utrikes födda – Andel arbetslösa

kan delvis förklara de skillnader i arbetsvillkor och arbetsförhållanden som presenteras i arbetshälsorapport 2016. Därför kommer här en redovisning av hur detta ser ut i länet.

Medelålder

•Lägst i länet 37 år (Huddinge)

•Högst i länet 45 år (Norrtälje)

•Medel i länet 39 år

•Medel i riket 41 år

Utrikes födda

40

23

16

10

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Botkyrka

Stockholms län

Riket

Vaxholm

Andel med minst 3-årig eftergymnasial utbildning

Män Kvinnor

56

29

21

10

0 10 20 30 40 50 60

Danderyd

Stockholms län

Riket

Norrtälje

56

37

31

19

0 10 20 30 40 50 60

Danderyd

Stockholms län

Riket

Nynäshamn

Total arbetslöshet (andel i % av arbetskraften)

Män Kvinnor

13,6

8,3

6,3

2,3

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Södertälje

Riket

Stockholms län

Danderyd

17,1

7,2

6,3

2,4

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Södertälje

Riket

Stockholms län

Danderyd

Arbetstider och anställningsform

• Hur mycket man arbetar och hur trygg man är i sitt arbete kan påverka hälsan och vara relaterat till arbetsvillkor

• Vi redovisar:

–Övertidsarbete

–Deltidsarbete

– Tidbegränsad anställning

Andel med övertid

Män Kvinnor

42

27

15

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Norrmalm

Stockholms län

Farsta

27

15

6

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Södermalm

Stockholms län

Upplands-Bro

Andel med deltid

Män Kvinnor

19

10

4

0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40

Hägersten-Liljeholmen

Stockholms län

Sundbyberg

37

21

14

0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40

Skärholmen

Stockholms län

Södermalm

Tidsbegränsad anställning, ålder och födelseland

• Att ha en tidsbegränsad anställning har visat sig öka risken för en sämre fysisk och psykisk hälsa.

• Andelen tidsbegränsat anställda är 4 gånger större i åldersgruppen 18-34 år än i övriga åldrar.

• Tidsbegränsad anställning är vanligare hos dem som är födda utanför Norden.

Tidsbegränsad anställning, utbildning

14

7 7

27

10 9

0

5

10

15

20

25

30

Förgymnasialutbildning

Gymnasial ocheftergymnasial

utbildning mindre än3 år

Eftergymnasialutbildning minst 3 år

Män

Kvinnor

Tidsbegränsad anställning, andel (%)

Män Kvinnor

17

8

4

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Enskede-Årsta-Vantör

Stockholms län

Norrtälje

19

12

6

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Skärholmen

Stockholms län

Kungsholmen

Sjukfrånvaro

• Sjukfrånvaro kan spegla skillnader i hälsotillstånd, som i sin tur kan vara orsakade av arbetet. Det kan också spegla skillnader i möjlighet att arbeta trots ohälsa.

• Därför presenterar vi:

– Sjukfrånvaro (fler än 14 dagar i följd)

–Korttidssjukfrånvaro (färre än 14 dagar i följd minst 2 gånger de senaste 12 månaderna)

Antal sjukpenningdagar år 2015

Män Kvinnor

10

7

6

3

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Norrtälje

Riket

Stockholms län

Danderyd

19

14

12

7

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Norrtälje

Riket

Stockholms län

Danderyd

Dagar

Korttidssjukfrånvaro, andel (%)

Män Kvinnor

32

19

7

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Rinkeby-Kista

Stockholms län

Danderyd

38

27

12

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Järfälla

Stockholms län

Danderyd

Arbetsförmåga

Katarina Kjellberg

Ergonom, Med dr

Individens förmåga

Kraven i arbetet

Arbetsförmåga

Vad är arbetsförmåga?

Individens olika förmågor i relation till de krav som ställs i arbetet

• Fysiska • Psykisk/kognitiva • Sociala krav

Varför studera arbetsförmåga?

• En nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom utgör grunden för sjukpenning och sjukersättning (tidigare kallat förtidspension)

• Sjukfrånvaron i Sverige har präglats av höga nivåer (i jämförelse med andra jämförbara länder) och kraftiga svängningar

• Kraftig nedgång av sjukfrånvaron 2004-2010, nu på uppgång

Självskattad arbetsförmåga i Folkhälsoenkät 2014 (frågor från Work Ability Index)

• Hur bedömer du att din nuvarande arbetsförmåga är i förhållande till de fysiska krav arbetet ställer?

1. Mycket god 2. Ganska god 3. Någorlunda 4. Ganska dålig 5. Mycket dålig

• Hur bedömer du att din nuvarande arbetsförmåga är i förhållande till de mentala och psykiska krav arbetet ställer?

1. Mycket god 2. Ganska god 3. Någorlunda 4. Ganska dålig 5. Mycket dålig

• Med tanke på din hälsa – tror du att du kan arbeta i ditt nuvarande arbete även om två år?

1. Nej, knappast 2. Kanske 3. Ja, troligtvis

Nedsatt fysisk arbetsförmåga

Nedsatt framtida arbetsförmåga

Nedsatt psykisk arbetsförmåga

Kvinnor och män med nedsatt arbetsförmåga i olika åldersgrupper (andel %)

Nedsatt arbetsförmåga 18-34 år 35-49 år 50-64 år Totalt

Kvinnor

Fysisk 12 11 16 13

Psykisk 19 16 15 16

Framtida 21 14 20 18

Män

Fysisk 6 8 13 9

Psykisk 11 9 10 10

Framtida 12 10 16 12

Nedsatt arbetsförmåga män

Fysisk

26

9

2

0 5 10 15 20 25 30

Skärholmen

Stockholms län

Danderyd

28

10

3

0 5 10 15 20 25 30

Skärholmen

Stockholms län

Solna

Psykisk

Nedsatt arbetsförmåga kvinnor

Fysisk Psykisk

25

13

7

0 5 10 15 20 25 30

Nynäshamn

Stockholms län

Lidingö

27

16

8

0 5 10 15 20 25 30

Nynäshamn

Stockholms län

Österåker

Nedsatt fysisk arbetsförmåga fördelat på utbildningsnivå

20

11

3

18 16

8

0

5

10

15

20

25





Män

Kvinnor

Nedsatt psykisk arbetsförmåga fördelat på utbildningsnivå

16

10 8

19 16 16

0

5

10

15

20

25





Män

Kvinnor

Exempel på yrkesgrupper med en hög andel nedsatt arbetsförmåga

Fysisk

Psykisk

Fysisk Psykisk

Städare 27% Städare 27% Städare 34% Städare 26%

Fordonsförare 25% Lagerarbetare 24% Köks- & restaurang- biträden 43%

Köks- och restaurang-biträden 31%

Byggnads- arbetare 19%

Maskinförare 21% Vård- och omsorgs-personal 21%

Vård- & omsorgs-personal 21%

Kassapersonal 23% Lärare 19-23% Sjuksköterskor 20%

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0CAcQjRxqFQoTCJTGx5egiMgCFYSHLAod164C6w&url=https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D1%83%D0%B6%D1%98%D0%B0%D0%BA&bvm=bv.103073922,d.bGg&psig=AFQjCNHn3wgrLMxMDN_fs1anEHa5sLFZVg&ust=1442929168986939

https://en.wikipedia.org/wiki/Female

Diskussion • I regioner med hög andel nedsatt arbetsförmåga ofta även

låg andel högutbildade.

• Personer med kort utbildning skattar i högre grad nedsatt fysisk och psykisk arbetsförmåga.

• Skattning av nedsatt arbetsförmåga kan både spegla

– Nedsatt förmåga (besvär/sjukdom, funktionsnedsättning)

– För höga krav i arbetet

• Låg utbildningsnivå - fysiskt tunga arbeten - högre andelar nedsatt arbetsförmåga

– Risk för skador, besvär, nedsatt fysisk kapacitet

– Höga fysiska krav

– Låg kontroll

Psykosociala arbetsvillkor

Gunnar Bergström. Beteendevetare, docent

Annika Lindahl Norberg. Leg psykolog, docent

Psykosociala arbetsvillkor finns i alla arbetsmiljöer

Varför är psykosociala arbetsvillkor viktiga?

Psykosociala arbetsvillkor kan

• Öka risk för ohälsa - Psykisk ohälsa

- Nack-/ryggbesvär

- Hjärtsjukdom

• Skydda mot ohälsa

http://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&ved=0ahUKEwirlunQhafLAhWEJZoKHZNPDWsQjRwIBw&url=http://www.sbu.se/&bvm=bv.115339255,d.bGs&psig=AFQjCNE2mf3F_GkPqmwPCEsDf2jLZVyAZQ&ust=1457181330961895

• Stress eller annan psykisk belastning är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär bland kvinnor

• Psykisk ohälsa är den vanligaste anledningen till registrerade sjukfall hos Försäkringskassan

Psykosociala arbetsvillkor

• Krav i arbetet

– Tillräckligt med tid för att hinna med arbetet

– Motstridiga krav i arbetet

• Kontroll över arbetet

– Kan bestämma vad som ska göras eller hur det ska göras

– Möjligheter att lära nya saker i arbetet

Balans mellan krav och kontroll

• Aktivt arbete – Höga krav kombinerat med hög kontroll

• Spänt arbete – Höga krav kombinerat med låg kontroll

Spänt arbete

Män Kvinnor

39

17

7

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Rinkeby-Kista

Stockholms län

Kungsholmen

32

21

12

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Järfälla

Stockholms län

Östermalm

Aktivt arbete

Män Kvinnor

62

50

24

0 10 20 30 40 50 60 70

Östermalm

Stockholms län

Rinkeby-Kista

58

46

33

0 10 20 30 40 50 60 70

Danderyd

Stockholms län

Södertälje

Spänt arbete, utbildning

26

20

11

25 23

19

0

5

10

15

20

25

30





Män

Kvinnor

Spänt arbete, födelseland

15

21 18

26

21

13

27 28

0

5

10

15

20

25

30

Födda i Sverige Födda i Nordenutom Sverige

Födda i Europautom Norden

Födda utanförEuropa

Män

Kvinnor

Fysiskt tungt arbete

Katarina Kjellberg

Ergonom, Med dr


• Ökar risken för besvär från rygg, nacke, axlar, armar, höfter och knän

• Vanlig orsak till besvär i arbetet

• Besvär i rörelseorganen är den näst vanligaste orsaken till sjukpenning och sjukersättning

– 22 % av kvinnors, 27 % av mäns pågående sjukpenning (dec 2014)

– 24% av kvinnors, 26% av mäns nybeviljade sjukersättningar (2014)

• Exponeringen har minskat över tid.

Enkätfrågan om fysiskt tungt arbete

Personer som svarat att de

• har tungt kroppsarbete

• går mest, lyfter och bär mycket

Kvinnor och män med fysiskt tungt arbete i olika åldersgrupper

18-34 år 35-49 år 50-64 år Totalt

Kvinnor 13 10 9 11

Män 20 14 14 16

Yrken med fysiskt tungt arbete

Snickare, murare, anläggningsarbetare, takmontörer, golvläggare, VVS-montörer, målare och lackerare Restaurangpersonal, städare och undersköterskor

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0CAcQjRxqFQoTCJTGx5egiMgCFYSHLAod164C6w&url=https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D1%83%D0%B6%D1%98%D0%B0%D0%BA&bvm=bv.103073922,d.bGg&psig=AFQjCNHn3wgrLMxMDN_fs1anEHa5sLFZVg&ust=1442929168986939

https://en.wikipedia.org/wiki/Female


Män Kvinnor

32

16

3,6

0 5 10 15 20 25 30 35

Norrtälje

Stockholms län

Norrmalm

22

11

3,3

0 5 10 15 20 25 30 35

Nynäshamn

Stockholms län

Danderyd

Fysiskt tungt arbete uppdelat på utbildningsnivå

29

21

3

28

14

4

0

5

10

15

20

25

30





Män

Kvinnor

Fysiskt tungt arbete uppdelat på födelseland

14

19

22

18

9 7

17 19

0

5

10

15

20

25

Sverige Norden utomSverige

Europa utomNorden

Utanför Europa

Män

Kvinnor

Vibrationer

Sara Gunnare

Yrkeshygieniker, Med dr

Hand- och armvibrationer

• från handhållna maskiner, t ex borrmaskiner, mejselhammare och slipmaskiner

• kärl- och nervskador samt besvär i rörelseorganen

Helkroppsvibrationer

• från olika fordon (t ex lastbil, traktor, tåg) och vibrerande maskiner (t ex stenkrossar)

• ryggbesvär

Så här ställdes frågorna

• Använder du i ditt arbete vibrerande, handhållna maskiner eller redskap (till exempel slipmaskin, borrmaskin, mutterdragare, motorsåg eller bilningsmaskin) i ditt arbete?

• Utsätts du i ditt arbete för vibrationer eller stötar som får hela kroppen att skaka eller vibrera (till exempel vid arbete som förare av arbetsmaskiner, vissa lastbilar eller bussar eller vid arbete på vibrerande golv)?

Mer än 4 timmar/vecka = exponerad för vibrationer

Män % exponerade

Snickare, murare och anläggningsarbetare 92

Ytbehandlare, trä och möbelsnickare med flera 91

Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer med flera 87

Installations- och industrielektriker med flera 82

Fordonsmekaniker och reparatörer med flera 78

Yrken mest exponerade för hand- och armvibrationer

Kvinnor % exponerade

Skönhets- och kroppsterapeuter 15

Kockar och kallskänkor 12

Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden med flera 7

Städare och hemservicepersonal med flera 5

Vårdbiträden 5

Yrken mest exponerade för hand- och armvibrationer


Män

0

34,0

12,2

2,7

0 5 10 15 20 25 30 35

Norrtälje

Stockholms län

Kungsholmen

5,2

1,9

0 5 10 15 20 25 30 35

Botkyrka

Stockholms län

Farsta


11 9,4

19,6

15,3

1,4 0

2,6

5,7

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Sverige Norden utom iSverige

Europa utomNorden

Utanför Europa

Män

Kvinnor

Män % exponerade

Lastbils- och bussförare 59



Piloter, fartygs- och maskinbefäl med flera 30

Bil-, motorcykel- och cykelförare 27

Yrken mest exponerade för helkroppsvibrationer



Skatte- och socialförsäkringshandläggare med flera 4


Undersköterskor 3

Konstnärer, musiker och skådespelare med flera 2

Yrken mest exponerade för helkroppsvibrationer

25,3

7,9

1,3

0 5 10 15 20 25 30

Rinkeby-Kista

Stockholms län

Norrmalm

6,0

1,4

0 5 10 15 20 25 30


Stockholms län

Värmdö

Kvinnor


Män 0


6,2

13

14,4 13,6

1,2 0

2,1 3,2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

Sverige Norden utom iSverige

Europa utomNorden

Utanför Europa

Män

Kvinnor

• 4,6 % av männen och 0,4 % av kvinnorna rapporterar att de är utsatta både för helkroppsvibrationer och hand- och armvibrationer

Våtarbete

Carola Lidén

Överläkare, professor

Handeksem

• Den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen

• Skadlig hudexponering

– Våtarbete

– Allergiframkallande ämnen

• Vanligare hos kvinnor än män

• Kan förebyggas

– Minimera skadlig exponering

Högriskyrken för handeksem

• Vård

• Tillverkning och maskinskötsel

• Service

Frågan om våtarbete

• Folkhälsoenkäten

– Kommer dina händer genom ditt arbete i kontakt med vatten?

• Arbetshälsorapporten

– Kontakt med vatten mer än 2 timmar per dag = exponerad för skadligt våtarbete

20

5,0

0 5 10 15 20


Stockholms län

Danderyd

19

8,7

2,7

0 5 10 15 20

Skärholmen

Stockholms län

Danderyd

Kvinnor

Våtarbete

Män

0

Våtarbete och utbildningsnivå

11,5

6,4

1,2

20,5

11,5

2,7

0

5

10

15

20

25



Eftergymnasialminst 3 år

Män

Kvinnor

Våtarbete och födelseland

2,4

10,9

17,3

5,9

18,8

22,8

0

5

10

15

20

25

Norden Europa utomNorden

Utanför Europa

Män

Kvinnor

Högriskyrken för handeksem

3,2

11,4

6,5

15,6

1,2

8,4

0

5

10

15

20

Vård Tillverkning ochmaskinskötsel

Service

Män

Kvinnor

Stora skillnader – goda möjligheter

Handeksem kan förebyggas

• Minimera skadlig exponering

• Hudvårdsprogram

Utmaningar för vården

• Handeksem ofta kroniskt, nedsatt arbetsförmåga

• Diagnostik, behandling och rådgivning

• Identifiera patienter som bör remitteras till hudspecialist

• Tidig diagnos ger bättre prognos

Buller

Mattias Sjöström

Yrkeshygieniker, Med dr

Buller definieras ofta som oönskat ljud

AV.se hemochskola.fi

Bullerexponering

• Kan leda till stresspåslag, stroke, hjärt-kärlsjukdom, hörselnedsättning och tinnitus

• Kan ha skadlig inverkan på foster

• Förknippas ofta med industriella maskiner, större transporter såsom flyg och tåg, och folksamlingar som barngrupper och i restaurang- och nöjesmiljöer

Enkätfrågan om buller

• Personer som svarat de måste använda hög röst eller skrika när de samtalar på 1 meters avstånd på sin arbetsplats

Män % exponerade

Installations- och industrielektriker med flera 61

Piloter, fartygs- och maskinbefäl med flera 58


Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker med flera 47

Ytbehandlare, trä och möbelsnickare med flera 42

Yrken mest exponerade för buller


Hovmästare, servitörer och bartendrar 40

Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 24

Barnskötare och elevassistenter med flera 20

Gymnasielärare 20


Yrken mest exponerade för buller

Buller

30,6

13,2

5,3

0 5 10 15 20 25 30 35

Norrtälje

Stockholms län

Spånga-Tensta

19,2

9,5

2,7

0 5 10 15 20 25 30 35

Sigtuna

Stockholms län

Spånga-Tensta

Kvinnor

Samvariation

• Utsatthet för buller varierar främst med avseende på utbildning.

• Män med förgymnasial utbildning är nästan fyra gånger mer bullerexponerade (21 %) än män med minst tre års eftergymnasial utbildning (6 %).

• Kvinnor med förgymnasial utbildning rapporterar nästan dubbelt så ofta bullerexponering (12 %) jämfört med de med minst tre års eftergymnasial utbildning (7 %).

Skillnader i svar

• Bland närliggande yrkesgrupper kan man notera att manliga kockar och kallskänkor anser sig mer exponerade (27 %) än kvinnliga kockar och kallskänkor (18 %).

Luftföroreningar

Pernilla Wiebert Yrkeshygieniker, Med Dr

Luftföroreningar

• Slipning, sågning, svetsning, förbränning

– damm

– ångor

– rök

– avgaser

• Skadeverkan

– Irriterande

– Allergi

– Lungskador

– KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)

– Hjärt-kärlsjukdom

– Cancer

Sjukdomar och yrke

• Astma – snickare, bagare, sprutmålare, djurskötare

• KOL – byggarbetare, svetsare, lantbrukare

• Hjärtsjukdom – sotare, svetsare, bygg- och gruvarbetare

• Cancer – gruvarbetare, metallindustrin, rörmokare, elektriker, isolerare, sotare

Antalet fall kan förebyggas om exponeringen sänks

• Kvinnor

– 245 fall av KOL

– 6 fall av lungcancer

• Män

– 209 fall av KOL

– 109 fall av ischemisk hjärtsjukdom

– 37 fall av lungcancer

• Tung industri, bygg- och anläggningsarbeten

• Andelen som exponeras oförändrad

• Halterna sjunker

• Utsätts för luftföroreningar under minst en fjärdedel av arbetstiden

– 26 procent av männen

– 17 procent av kvinnorna

exponerade

oexponerade

exponerade

oexponerade

Män

Kvinnor

Arbetsmiljöarbetet på företagen viktigt

• Större företag - bättre arbetsmiljö

• Underentreprenörer anlitas för specialuppdrag

– Lägre riskmedvetenhet

– Sämre arbetsförhållanden

– Utländsk arbetskraft

Luftföroreningar

47

25

7

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Sigtuna

Stockholms län

Kungsholmen

Män

21

12

6

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Upplands-Bro

Stockholms län

Solna

Kvinnor

Män % exponerade

Ytbehandlare, trä- och möbelsnickare med flera 98

Målare, lackerare och skorstensfejare med flera 97

Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer med flera 96



Yrken mest exponerade för luftföroreningar



Andra specialister inom hälso- och sjukvård 31

Poliser 22

Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister med flera 22

Butikspersonal 21

Yrken mest exponerade för luftföroreningar

Luftföroreningar, ålder

25

21

28

15

12 12

0

5

10

15

20

25

30

35

18-34 år 35-49 år 50-64 år

Män

Kvinnor

Luftföroreningar, födelseland

23

27 27

31

11 11

18 20

0

5

10

15

20

25

30

35

Födda i Sverige Födda i Nordenutom Sverige

Födda i Europautom Norden

Födda utanförEuropa

Män

Kvinnor

Sammanfattning och diskussion

Maria Albin

Verksamhetschef, professor

Resultat från Arbetshälsorapport 2016

• Stora regionala skillnader i Stockholms län i andelar i kommuner och stadsdelar som är utsatta för ogynnsamma arbetsförhållanden

• Länet präglas även av regionala skillnader i förekomst av arbetslöshet, tidsbegränsade anställningar, över- och deltidsarbete, sjukfrånvaro, och sjuknärvaro

• Ogynnsamma arbetsförhållanden varierar med kön, födelseland, utbildning och ålder

Exponeringarna sammanhänger med boenderegioner

Spänt arbete


Hand- vibrationer

Helkroppsvibrationer Våtarbete Buller

Luftföro- reningar

Spänt arbete


Hand- vibrationer

Helkropps-vibrationer Våtarbete Buller

Luftföro-reningar

Nynäshamn

Upplands-Bro

Sigtuna

Haninge

Botkyrka

Farsta

Norrtälje

Södertälje

Rinkeby-Kista

Skärholmen

Enskede, Årsta-Vantör

Hässelby-Vällingby

Nykvarn

Värmdö

Vallentuna

Upplands-Väsby

Österåker

Sundbyberg

Solna

Salem

Tyresö

Vaxholm

Spånga-Tensta

Järfälla

Huddinge

Älvsjö

Ekerö

Sollentuna

Täby

Skarpnäck

Nacka

Hägersten-Liljeholmen

Bromma

Östermalm

Södermalm

Lidingö

Norrmalm

Danderyd

Kungsholmen

Var ligger kommuner med högst respektive lägst andel exponerade?

Stockholms län

Var ligger stadsdelar med högst respektive lägst andel exponerade?

Stockholms stad

Medelålder Andel utlandsfödda Andel med hög utbildning

Nynäshamn hög liten liten

Upplands-Bro hög medel liten

Sigtuna hög stor liten

Haninge hög medel liten

Botkyrka hög stor liten Farsta (Sth) - - -

Norrtälje hög liten liten

Södertälje medel stor liten Rinkeby-Kista (Sth) - - -

Skärholmen (Sth) - - -

Medelålder, utlandsfödda och utbildningsnivå i de mest exponerade regionerna

Har födda utanför Norden lägre utbildning än övriga?

0

10

20

30

40

50

60

Norden Europautom

Norden

UtanförEuropa

Norden Europautom

Norden

UtanförEuropa

Norden Europautom

Norden

UtanförEuropa

Förgymnasial Gymnasial och eftergymnasialmindre än 3 år

Eftergymnasial minst 3 år

MÄN

KVINNOR

Fångar enkätsvaren den faktiska förekomsten av ogynnsamma arbetsvillkor i länet?

• Kvinnor, äldre och svenskfödda har högre svarsfrekvens än män, yngre och utlandsfödda

• Kan ha missat ”kvinnliga” exponeringar

• Ökad andel med osäkra (prekära) anställningar som inte nås av enkäten eller inte kan svara

Underlag för SLL:s prioriteringar

• En hälso- och sjukvård som är dimensionerad och har kompetens för att möta ohälsa som följer av exponeringar i arbetet

• Primär- och sjukvård i boenderegioner med ogynnsamma arbetsförhållanden bör uppmärksammas på detta för att på bästa sätt utreda, behandla och ge råd om förebyggande åtgärder

Underlag för SLL:s prioriteringar

• Sjukvårdpersonal i de ”utsatta” boenderegionerna kan behöva utbildas om

- hur sjukdomar och besvär orsakas och påverkas av ogynnsamma arbetsförhållanden

- hur patienter kan agera för att förbättra sin hälsa

- hur arbetet kan anpassas till individen så att de med hälsobesvär kan vara kvar i arbetet

Tack för att ni lyssnat!

Rapporten kan laddas ner från vår hemsida:

http://camm.sll.se/

Välkomna till presentationen av Arbetshälsorapport...

Documents

Transcript of Välkomna till presentationen av Arbetshälsorapport...