Vems identitet speglar historieämnets läroböcker?

En diskursanalys över genusrepresentation av två läroböcker ur ett

identitetsteoretiskt perspektiv

Whose identity reflects in the historical teaching materials?

A discourse analysis of two teaching materials from an identity theory

perspective.

Lina Dahlquist

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Ämneslärarprogrammet: Gymnasieskolan: Historia 300 hp

Examensarbete, 15 hp

Handledare: Stefan Backius

Examinator: Mikael Svanberg

2016-06-15

Abstract

The purpose of this study was to investigate how the teaching materials in the history subject

reflects men and women. With discourse analysis as a tool, to study the language, the result

intends to see the structures and categories that men and women are assigned. The idea is also

that the result will be seen in a identity theoretical perspective to see how it can affect students

in their identity formation. The result showed how men are the norm in the teaching material,

and that women often end up in the margins of the text . The text shows that the portrayal of

men and women shows a separated relation, where women are what men are not. Women are

reflected to have the main responsibilaties for the household and children while the men are

reflected as war heroes and scientists. The result also shows that men are more often called by

names and that women often aren´t. This study´s outcome is similar to the previous research

that showed that women are marginalised in the teaching materials in the history subjects.

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur läroböcker i historia speglar män och

kvinnor. Med diskursanalys som verktyg ämnar uppsatsen att se till de strukturer och

kategorier som män och kvinnor tilldelas. Tanken är också att resultatet ska sättas in i ett

identitetsteoretiskt perspektiv för att se hur det kan påverka eleverna i deras identitetsbildning.

Resultatet visade på hur män utgör normen i läroböckerna och att kvinnor ofta hamnar i

textens marginaler. Texten visar att skildringen av män och kvinnor visar ett isärhållande, där

kvinnor är vad männen inte är. Kvinnor återges att ha huvudansvar för hushåll och barn

medan männen speglas som krigshjältar och filosofer. Resultatet visar också att män har det

största utrymmet vid namngivna personer medan kvinnor inte namngivs i stor utsträckning.

Vid en jämförelse med den tidigare forskningen så visar strukturerna på samma resultat, att

kvinnor är marginaliserade i historieämnets läroböcker.

Innehåll

1. Problemformulering ............................................................................................................... 5

1.1 Bakgrund ....................................................................................................................... 5

1.2. Syfte .................................................................................................................................... 7

1.3. Forskningsfrågor ................................................................................................................. 7

1.4. Tidigare forskning ............................................................................................................... 7

1.5. Teoretiskt ramverk .............................................................................................................. 9

1.5.1 Narrativ identitetskonstruktion ................................................................................ 10

1.5.2 Identitetskonstruktion – dikotomier och genussystem ............................................. 11

1.6. Metod ................................................................................................................................ 13

1.6.1. Diskursanalys .......................................................................................................... 13

1.6.2. Kritisk diskursanalys ............................................................................................... 15

1.6.3 Metodkritiska resonemang ....................................................................................... 16

1.7. Urval, material och avgränsningar .................................................................................... 17

2. Undersökning ....................................................................................................................... 19

2.1 Perspektiv på historien Plus ............................................................................................ 19

2.1.2 Mannen som norm och kvinnan som undantag ...................................................... 19

2.1.3 Benämningar och egenskaper .................................................................................. 22

2.1.5 Läroboken förklaringar om skillnader mellan män och kvinnor ............................. 26

2.2 Den lilla människan och de stora sanningarna ............................................................... 27

2.2.1 Mannen som norm och kvinnan som parantes ......................................................... 27

2.2.3 Benämningar och egenskaper .................................................................................. 28

2.2.4 Namngivna personer ................................................................................................ 31

2.2.5 Lärobokens förklaringar om skillnader mellan män och kvinnor ............................ 32

3. Slutsatser och diskussion ...................................................................................................... 34

Käll- och litteraturförteckning .................................................................................................. 38

Bilaga 1 ................................................................................................................................. 41

Bilaga 2 ................................................................................................................................. 45

5

1. Problemformulering

Skolan har ett stort ansvar och en viktig uppgift, att vara med och forma morgondagens

samhällsmedborgare. Skolan är ständigt aktuell i den samtida debatten då den är en av de

sociala arenorna i elevernas liv. Ett av skälen till debatt är att skolan är en av de viktigaste

platser där kommande generationer och deras identiteter formas. Innan världskrigen hade

historieämnet en fostrande roll där vissa berättelser eller händelser ur det förflutna valdes ut

för att på bästa sätt skapa morgondagens goda, medvetna och patriotiska medborgare.

I takt med världen förändrats så har även historieämnet gjort det. Vi lever i en globaliserad

värld som är ständigt föränderlig och som påverkar oss som individer. Skolans värdegrund har

genom 2011 års läroplan tydligare beskrivit hur den globaliserade världens individer ska få

plats i skolans verksamhet och beskriver hur elever ska få likvärdig utbildning, oberoende på

exempelvis etnicitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Ämnet historia står också inför en

utmaning som handlar om ett ifrågasättande av de perspektiv som tidigare inte fått lika

mycket utrymme i historieskrivningen som andra. Ett av de dem handlar om kvinnan.

Samtidigt som dessa undersökningar pågår har även det didaktiska fältet inom historia växt

och börjat fokusera på hur återgivandet av det förflutna kan påverka de sociala

sammanhangen vi människor tillskriver oss själva och hur historia påverkar oss som individer.

För denna undersökning är det de identitetskategorier läroböcker i historia ger oss som är

intressant och utmaningen för denna uppsats ligger i hur läroböcker kan tolkas ur ett

genusperspektiv. Frågan är hur läroböckernas genusrepresentationer kan påverka elevens

identitet utifrån ett historiemedvetandeperspektiv. Spelar det någon roll för vår identitet att

män porträtteras som krigsherrar, upptäcktsresare och vetenskapsmän medan kvinnor

porträtteras som mammor och ansvarig för hemmet?

1.1 Bakgrund

Det var först under 1960- och 1970-talen som det kvinnliga perspektivet lyftes fram i historie-

forskningen och 1980-talet hade det blivit en etablerad del av forskningsdiskursen. Det var

genusforskaren Yvonne Hirdman som först introducerade begreppet med motiveringen att det

är ett mer användbart begrepp än kvinnoforskning. Medan kvinnohistoria handlar om hur

kvinnor beskrivs så handlar genushistoria istället om flera vinklar som kulturella och

6

sociologiska.1 Genusperspektivet har vuxit fram genom åren och genushistoria kan beskrivas

som analyserande och kritiserande om historiska framställningar om kvinnligt eller manligt.

Forskningen i genushistoria har visat, likt tidigare forskningen, att det manliga beskrivits som

norm medan det kvinnliga är avvikande. Dessa på förhand konstruerade sociala mönster kan

vara osynliga för läsaren vilket kan bidra till en förstärkning av dessa sociala skillnader.2

Debatten om genusrepresentation inom läromedel i historia är alltså inte ny men har på senare

tid tagits på större allvar än innan. Dagens Nyheter uppmärksammade i januari 2015 att endast

13 % av personerna i läromedlen för var kvinnor.3 Debatten lät inte sig vänta utan blossade

upp och frågan som ställdes var om historien behöver revideras så kvinnor inte hamnar i

skymundan. Undersökningen från DN kan inte på något sätt ses som representativ för hela

läromedelsbranschen då endast fyra läromedel undersöktes. Staffan Selanders beskrivning av

läromedel i historia handlar om kritiken kring det traditionella urvalet som läromedel fortsatt

arbetar efter när de producerar nya läromedel och att ny kunskap därmed sällan produceras.4

Nyheten om läromedlen fick än större spridning när utbildningsministern Gustav Fridolin gav

en förfrågan om ett möte med förlagen för att få en förklaring på varför läromedlen inte följde

läroplanerna. En annan skribent för Dagens Nyheter menade i en ledarartikel att den manliga

normen i historieböckerna kan förklaras med att de reflekterar verklighetens händelser och

personer. Tankarna handlade om att skevheten gällande jämställdhet genom tiderna är något

som inte går att påverka och många tyckte att undersökningar och kritik av genusperspektivet

skulle innebära att forskare försökte förändra historien till att passa dagens ideal.5

Dick Harrisson skrev en essäartikel där han diskuterade frågan vidare. Hans beskrivning av

problemet var inte att kvinnorna inte finns i historien utan att det finns en politisk vinkling i

beskrivningen. Han gav exempel kring kvinnliga personer som borde få plats men också en

bild av hur den politiska och ideologiska historien reducerade kvinnors historia på grund av

den manliga offensiven inom den politiken på 1800-talet.6

1 Alnebratt, Kerstin, Meningen med genusforskning så som den framträder i forskningspolitiska texter 1970-

2000, 2009 Göteborg, s.72 2 Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och

ämnesdidaktik, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2004 sid. 173-174 3 Dagens Nyheter artikel av Mikael Delin: http://www.dn.se, hämtad 2016-04-19 4 Staffan Selander, Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia 1841-1985,

Studentlitteratur, Lund, 1988, s. 17 5 Dagens Nyheter ledarartikel av Amanda Björkman: http://www.dn.se, hämtad 2016-04-19 6 Magasinet Neo essäartikel av Dick Harrisson: http://magasinetneo.se/artiklar/ett-historiskt-misstag/, hämtad

2016-04-19

7

Vidare menar Harrisson att läroböcker i historia domineras av män på grund av kulturen som

bildats och för att läromedlen inte bedöms av forskare, utan av lärare som behandlar

kvaliteten utifrån dess hanterbarhet. Harrisson diskussion är intressant, inte bara ur ett nutida

perspektiv på läromedelsdebatten, utan också ur denna undersöknings ansats. Tesen om en

norm inom läroböckerna i historia är det som uppsatsen ämnar att undersöka närmare. Den

tidigare forskningen visade tydliga resultat kring kvinnors underrepresentation i läromedlen

och visar på en manligt dominerad norm och kommande undersökning kommer fokusera

kring vilka dessa diskurser är inom de valda läromedlen, utformade efter 2011 års läroplan.

1.2. Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka två läroböcker för gymnasieskolans Historia 1b och

dess genusfördelning; vilket utrymme de får och vilka strukturer texten visar på för att

diskutera hur detta kan påverka elevernas identitetskonstruktion.

1.3. Forskningsfrågor

Hur ser fördelningen mellan män och kvinnor ut i de två läroböckerna?

Vilka kategorier kan urskiljas kring män och kvinnor samt vilka benämningar ges män

och kvinnor?

1.4. Tidigare forskning

Läroboksanalyser är ett brett forskningsfält, både för att läromedel representerar en stor del av

innehållet i relation till kursplaner men också för att den representerar det innehåll som lärare

troligen använder i sin undervisning. Staffan Selander har undersökt läromedel i historia och

beskriver att syftet med läroboken är att vidarebefordra kunskap, inte producera ny kunskap.7

För skolverksamheten är det riktlinjer som styrdokument som avgränsar vilket innehåll ett

läromedel ska ha och läromedelsanalyser kan därför ge en inblick i historieämnets

verksamhet. Selanders tolkning om historiska läromedel är värdefull då debatten kring dessa

böcker till stor del handlat om vilka historiska gestalter som ska vara med i läromedlen.

Denna diskussion är del av det som tidigare benämndes i problemformuleringen och kommer

vidare att redogöras i uppsatsens bakgrundsbeskrivning av den samtida debatten som ämnet

7 Selander (1988) s. 17

8

ingår i. Selander påpekar också att läromedelstexterna är en del där gammal och ny kunskap

blandas. Läroböckerna ska dessutom innehålla en mängd perspektiv som ska redigeras till

pedagogisk text som betyder att böckerna ofta får förenklade förklaringsmodeller.8 Nedan

följer den forskning som uppsatsen kommer användas som jämförelse kring resultatet och

som berör uppsatsens syfte på något sätt.

Under 2006, på uppdrag från regeringen kom rapporten En granskning hur kön framställs i ett

urval av läroböcker ut, skriven av Britt-Marie Berge och Göran Widding där bland annat

läroböcker i historia undersöktes. Rapporten visar att de undersökta läroböckerna ofta har

manliga benämningar och att det inte förekommer ett kvinnligt perspektiv kring yrkestitlar

eller andra benämningar. En indikator på detta var att läroböckerna hade könsneutrala

benämningar men vid konkreta exempel så var personen en man. Rapporten visar också att

kvinnors liv inte är synliga i läroböcker utan att de benämns i relation till mannen.9 Kvinnorna

hamnade i stor utsträckning vid bildtexter eller faktarutor. Forskarna gör en koppling till hur

elever kan relatera till de genusrepresentationer som läromedlen visar och slår fast att det

finns chans att bilderna av män och kvinnor påverkar elevers bilder av könsroller. Författarna

beskriver hur den manliga normen kan skapa en svårighet för elever som inte är pojkar att

känna delaktighet. De skriver att böcker som har en problematiserande syn på

könsframställningen bidrar till elevens kritiska förmåga inom ämnet.10 Författarna ställer sig

frågande till genusfrågan som isolerade öar i relation till övriga huvudtexten och tror att de

därför kan uppfattas som isolerade frågor utanför kontexten.

Någon annan som forskat kring genusrepresentationerna i läromedlen i historieämnet är Ann-

Sofie Ohlander. På uppdrag från Delegationen för jämställdhet i skolan har Ohlander gjort en

undersökning över vilken bild elever får av kvinnor och män i historieämnets läromedel och

ställt sig frågan hur eleverna påverkas av den bilden i rapporten Kvinnor, män och

jämställdhet i läromedel i historia. I stora drag visar undersökningen att mannens perspektiv

är normen i texterna och det som ges mest utrymme. Detta medan texter som behandlar

kvinnan verkar vara en pålagd efterkonstruktion.11 Ohlander har valt, i likhet med denna

undersökningens disposition, att redogöra för sina resultat genom kategoriseringar.

8 Selander (1988) sid. 121 9 I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion

och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, Skolverket, Stockholm, 2006, sid. 29 10 Ibid. sid. 32 11 Ohlander, Ann-Sofie, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av

Delegationen för jämställdhet i skolan, Fritze, Stockholm, 2010, sid. 7

9

Ohlander undersökte fyra historiska läromedel och gav tyngdpunkt åt läromedlet Människan

genom tiderna från 2003. Resultatet visar att kvinnor nämns i betydligt mindre utsträckning

än män. En tydlig indikator för det är exempelvis när konstnärer och författare undersöks, att

de alla är män. Detsamma gäller tidslinjer och andra delar av läromedlet som benämner

enskilda individer, den absoluta majoriteten består av män.12 Vidare beskriver Ohlander att

det manliga perspektivet även finns när kvinnor behandlas eller vid områden där även kvinnor

var vitala och att kvinnor oftast porträtterades som fruar. Ohlander fann exempel där kvinnor

endast beskrevs utifrån sitt utseende, något som inte beskrevs om männen. Ohlander beskriver

hur kvinnor kan tolkas som pendanger till männen för att de inte beskrivs utifrån sin egen

person utan utifrån något förhållande till mannen. Även när kvinnor fick egen makt, genom

exempelvis rösträtten så benämns inte politiker som kvinnor i de undersökta läromedlen.13

Någon diskussion kring varför historiebeskrivningen är manscentrerad hittade Ohlander inte

och genus var en icke-fråga. Ohlander för i sitt arbete en intressant diskussion kring hur elever

påverkas av denna bild. Då läromedlen generellt koncentrerades kring krig och dess gestalter

så skapar detta en mansroll som begränsar, medan avsaknaden av kvinnliga förebilder inte ger

chans för igenkänning för många.14 En diskussion förs även om att litteratur på universitets-

nivå, integrerar kvinnors historia på ett bättre sätt än läromedel för gymnasieskolan.15 För

denna uppsats är Ohlanders resultat intressant ur två hänseenden. Dels finns det siffror och

kategorier som är direkt jämförbara och ur ett identitetsperspektiv visar rapporten en tanke om

hur genusföreställningar kan skapa skeva ideal och självbilder. Ohlanders tankar kan också

jämföras med de kategorier som resultatet visar och se om det visar på en mer långtgående

struktur än endast denna undersökning.

1.5. Teoretiskt ramverk

Identitetsbildningen är ett relativt nytt begrepp som ingår i den historiedidaktiska forskningen.

Den anses vara del av en pågående process som berättelsen och historien har del i. Människan

tolkar världen och sin omgivning genom att berätta om den. Det är på samma vis människan

tolkar sig själv.16 Nordgren förklarar att identiteten byggs på berättelser från den samhälleliga

12 Ohlander (2010) sid. 17-26 13 Ibid. sid. 72-75 14 Ibid. sid. 73 15 Karlsson, David & Andersson, Carina, 84 % män: kvinnor och män i kurslitteraturen, 1. uppl.,

Förvaltningshögskolan, Göteborg, 2004 16 Nordgren, Kenneth, Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella

Sverige, Karlstads universitet, 2006,[Umeå, 2006], sid. 49

10

kontexten där vi knyter an och relaterar till exempelvis register om genus.17 Det är genom

sociologen Margaret Somers som identitetsbegreppet som teori kommer utredas. Somers

använder sig av begreppet narrationer som kan översättas med berättelser. Syftet med det

teoretiska ramverket är att kunna koppla vilka berättelser vi kan utläsa från läroböckerna och

sedan applicera identitetsbegreppet på dessa för att se hur det kan påverka elever i skolan.

1.5.1 Narrativ identitetskonstruktion

Studier av narrationer är ett sätt att analysera den sociala produktionen och att göra den

begriplig. Det är genom berättandet som dessa reproduceras vilket enkelt kan överföras till

historieämnet som utgör ett urval av berättelser som ska säga eller lära elever något. Enligt

Somers är det i detta berättande som vi lär känna, som vi förstår och begriper den sociala

världen samt att dessa berättelser utgör våra sociala identiteter.18 Den sociala identiteten är en

pågående konstruktion och berättelsen kan ses som grund för att förstå den egna identiteten

men också omvärlden. Enligt Somers är narrationer historiska, kontextuella och specifika

berättelser som de sociala relationerna reproduceras i. De sociala relationerna utgör praktiker

och institutioner (skolan) eller metanarrativ. Metanarrativen kan handla om ekonomiska,

politiska strukturer eller repertoarer som behandlar etnicitet eller genus.19 Narrationer är ett

sätt för människor att klassificera och konstituera sina identiteter som skapar ett sammanhang.

Berättelserna utgör ett sätt att sätta in individen i ett sammanhang och plocka bort delar som

inte passar normerna.20 Vissa sociala identiteter tvingas människan förhålla sig till då de utgör

en grund för konstruktionen av identiteten. Forskaren Maureen Whitebrook beskriver

förhållandet mellan berättelsen och identiteten med: ”Jag påstår att identiteten i första hand är

en fråga om de berättelser om sig själva som personer återger samt berättelser som andra

återger om dessa personer och/eller andra berättelser där dessa personer ingår”.21 Samma

tankebana har Somers som beskriver att konstruktionen sker i relation till andra individer men

också omvärlden då tidens gång förändrar narrationen.

Varken metanarrativen eller narrativen mellan människor är neutrala ur en moralisk aspekt.

Identiteter formas på flera grundvalar som platsen eller tiden och ett problem med att studera

17 Ibid. sid. 29 18 Somers, Margaret R., “The narrative constitution of identity: A relational and network approach”, Theory and

Society, vol. 23, no. 5 (oct), 1994, sid. 606 19 Ibid. sid. 625 20 Ibid. sid. 616 21 Whitebrook, Maureen, Identity, Narrative and Politics [Elektronisk resurs], Routledge, Taylor and Francis,

2014, sid. 4

11

identiteter är därför essentialisering. Begreppet betyder att identiteter läggs i statiska

kategorier med motiveringen att objekten skulle ha väsentliga egenskaper kopplat till dem. Ett

exempel skulle vara att kvinnor har vårdande egenskaper som därmed skulle förklara varför

yrken inom vården är kvinnodominerande. Sådana kategoriseringar är något som denna

undersökning kommer se kritiskt på. Som Somers forskning visat så konstruerar människor

sina identiteter utifrån en repertoar av berättelser eller erfarenheter som återberättas för dem

och är ett sätt att vägleda dem i livet och ge dem sammanhang. För denna uppsats är detta en

viktig parameter eftersom fördelningen mellan män och kvinnor skapar ett återberättande för

eleverna vilka individer som spelat roll och hamnat i våra historieböcker.

Därmed kommer diskursanalys att användas som metod främst på grund av dess möjligheter

till att se mönster och på grund av teorin att personer låter sig kategoriseras för att skapa sig

en identitet, istället för att inte kunna identifiera sig med något alls. Kritisk diskursanalys kan

även förklaras med att diskursen är medlet som identiteten formas genom och den

formationen inte kan möjliggöras om identiteter inte står i någon slags maktopposition.22

1.5.2 Identitetskonstruktion – dikotomier och genussystem

Undersökningens inriktning ligger på hur de historiska läroböckerna kategoriserar och

fördelar män och kvinnor och hur detta kan kopplas till identitetsbegreppet. För att förstå

varför eller hur denna uppdelning kan påverka identiteten så måste bakgrunden till

uppdelningen utredas. Inom genusforskningen har fokus ofta legat på dikotomin (uppdelning i

två kategorier) och behandlar maktaspekter som lagts på denna uppdelning. Raewyn Connell

är en ledande genusforskare som beskriver att tidigare undersökningar på området har

fokuserat på biologiska skillnader mellan könen men att samhällsvetenskaplig forskning

senare kommit att fokusera på de sociala skillnaderna.23 I likhet med identitetsbegreppets

definition så innebär genus ”de sociala relationerna inom vilka individer och grupper agerar”

enligt Connell.24

Det tidigare biologiska begreppet kön har alltså ersatts med det socialt konstruerade; genus.

Genus växer fram genom sociala processer och reproduktioner av uppfattningar och som

identitetsbegreppet så kategoriseras individer utifrån dessa uppfattningar och tillskrivs

22 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-

och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund, Studentlitteratur, 2005, sid. 55 23 Connell, Raewyn, Om genus, 2., utvidgade och omarb. uppl., Daidalos, Göteborg, 2009, sid. 25 24 Ibid. sid. 20

12

därefter egenskaper som passar gruppens. Det är när dessa genusföreställningar blir

normbildande som det uppstår ytterligare en dikotomi: det som representerar normen och det

som avviker från den. Det som anses vara norm tillskrivs därefter också makt och tvärtom för

de som inte definieras av normen.

Genusforskaren Yvonne Hirdman förklarar en sådan uppdelning som ett genussystem där

ordningen mellan könen är en förutsättning för sociala ordningar som behandlar makt.25 Dessa

redogör främst en dikotomi mellan könen, en isärhållning i både arbetsfördelning,

föreställningar kring manligt och kvinnligt, men också fördelning inom exempelvis

arbetsmarknaden. Hirdman kallar isärhållandena för genuskontrakt och visar på hur samhället

genom tiderna haft olika versioner av detta. Kontraktet är ett förhållningssätt där det ena könet

definierar det andra. Inom dessa genuskontrakt skapas en maktfaktor då det ena könet

avgränsar det andra. I samhällen finns ofta en föreställning över hur kvinnor och män ska

agera samt att olika nivåer av handlingsutrymme finns för respektive föreställning. Hirdman

beskriver att detta förhållningssätt också involverar relationen mellan män och kvinnor.26

En sådan dikotomi skapar en skarp gräns mellan män och kvinnor och involverar allt från

yrkesval och påstådda personliga egenskaper. Här återkommer Hirdman till att genussystemet

även har en maktaspekt likt det Connell beskriver: att dikotomin är en uppdelning i legitimitet

där en hierarki uppstår. Mannen ses som norm och kvinnan som sekundär, speciellt inom

historieämnet. Denna maktopposition som fördelningen skapar, skapar också en större

benägenhet att identifiera sig med genus-tillhörigheten som samhället gett dig. Hirdmans

slutsats är således att ju starkare denna uppdelning är ju mer självklar uppfattas hierarkin.27

Sammanfattningsvis visar teoriavsnittet att elever påverkas av innehållet som presenteras för

dem, inte minst i historieämnet. Historieämnet baseras på berättelser som Somers menar

skapar sammanhang för människors identitet. Hirdman visar att genus skapas via sociala

processer och individer kategoriseras och tillskrivs egenskaper som passar gruppens. För

uppsatsen betyder det att en uppdelning mellan män och kvinnors sociala sammanhang eller

egenskaper i böckerna kan påverka elevers identitetsbildning, medvetet som omedvetet, och

att läroböckerna potentiellt kan ha en negativ effekt på elevers identitetsbildning.

25 Hirdman, Yvonne, Genussystemet – reflektioner kring kvinnors sociala underordning, i Genus historia: En

historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund, 2004, sid 113 26 Ibid. sid. 118-120 27 Ibid. sid. 118

13

1.6. Metod

Avsnittet kommer till en första del att behandla hur diskursanalys fungerar som metod i

textanalyser för att sedan behandla hur metoden kan kopplas till just lärobokssanalyser.

Diskursanalysen som metod är ute efter att synliggöra vad som uttrycks. I det här fallet

handlar det om text och bild i utvalda läroböcker. Till skillnad från andra metoder, som till

exempel narrativ metod, så behandlar inte den här metoden exempelvis vad en berättelse

betyder eller vad den har för mening.28 Det finns alltså här ett aktivt ställningstagande kring

metodvalet och det baseras på att undersökningen inte syftar att se till vilket innehåll

läroboken har eller hur framställningen av materialet skett.

Somers beskrev att narrationsstudier är ett sätt att analysera den sociala produktionen och ett

sätt för människor att begripa den sociala världen. Tidigare forskning har ofta behandlat

historieämnet som svårt att rekonstruera och göra jämställd på grund av de narrativ som

förekommer. I denna undersökning ska inte speciella berättelser/narrativ redogöras utifrån ett

genusperspektiv. Fokus ligger på den struktur, det språk och de begrepp som används inom

lärobokens historiebeskrivning. Det är dessa mönster och dessa maktaspekter inom strukturen

som diskursanalysen som metod ska försöka fånga. Intentionen är alltså att se på om

fackspråket, utan inblandning av berättarintentioner, producerar föreställningar kring genus.

Intentionen är vidare att koppla detta till identitetsbegreppet inom narrationer för att

undersöka om även den ”språkkultur” som används i läroböckerna kan ses som kategoriska

eller stereotypiska i förhållande till identitetsbegreppet.

1.6.1. Diskursanalys

Begreppet diskurs har flera betydelser och används idag som ett uttryck för att förklara sociala

mönster. Människor agerar och verkar inom dessa mönster och det går att utläsa diskurserna

genom språket. Människors uppfattningar om världen delas in i kategorier genom att diskurser

skapas. Diskursanalysen är inte menad som ett verktyg för att reda ut universella sanningar,

utan som ett verktyg för att undersöka utvalda diskurser som på något sätt kan förklara delar

av sociala mönster.29 Det finns alltså inget sanningsanspråk vid diskursmetoden utan den är,

för denna undersökning, menad för att se om det finns potentiella mönster eller kategorier

28 Johansson, A, Narrativ teori och metod, med berättelsen i fokus. Studentlitteratur, Lund, 2005, sid. 27 29 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund,

2000, sid 13

14

gällande genusrepresentationen och dess fördelning i läroböckerna. Foucault beskrev

undersökningar av diskurser som ett sätt att kartlägga händelser och formationer samt som ett

sätt att undersöka relationen mellan makt och kunskap.30

Diskursanalysen grundar sig i att verkligheten är en konstruktion och att enda sättet att studera

hur, är genom språket. Förenklat går det att förklara metoden genom Foucaults ord om att det

skrivna från en viss diskurs har egna sätt att återberätta vad som inom just den diskursen anses

vara verklighet. Som tidigare beskrivet så finns det alltså inga sanningar inom diskursen utan

det som diskursanalysen kan undersöka är återgivelsen av diskursen, hur ett visst material

presenteras eller representeras. Likt Hirdmans genussystem så behandlar även Foucault makt

som en central aspekt inom diskursanalysen. Språket är sättet makt kommuniceras på, ju

mindre språket ifrågasätts, desto mindre ifrågasätts maktförhållandet inom diskursen.

Winther Jørgensen och Phillips förtydligar genom följande ord: ”Det märkliga är ju, att även

om vi i princip har oändligt många möjligheter att skapa utsagor, så är de utsagor som

framkommer inom en bestämd domän ganska likalydande och repetitiva”.31 Fenomenet som

författarna presenterar brukar benämnas med termen hegemoni som kan beskrivas som ett

tillstånd inom vilket rådande uppfattningar inte utmanas, även om eller trots att en

samhällsklass är underordnad en annan. Den kritiska diskursanalysen, som utförligare

kommer beskrivas nedan, tolkar inte hegemoni som ett låst tillstånd då möjligheter finns att

formulera text eller praktiker på andra sätt som kan skapa samhällsförändringar.32

Inför denna uppgift handlar diskursanalysen alltså om språkbruket, om hur något uttalas. Det

handlar alltså inte om att upptäcka några nya sanningar eller att syna intentionerna bakom

texten. En fara med diskursanalysen är därmed objektiviteten som får stå undan på grund av

det faktum att alla är formade av det språk vilket genom vi tolkar världen och är konstruerat

av människan. Diskurser och forskning av diskurser kan dock vara ett sätt att strukturera upp

världen. En sådan strukturering innebär också att kategoriseringarna och språkbruket innehar

värderingar.33 Språket är inte neutralt uppbyggt utan innehåller synsätt och värderingar som

inte behöver vara önskvärda men de finns där. Diskursanalysen är sålunda ett sätt att försöka

fånga dessa kategorier och även försöka se bakomliggande strukturer kring det som inte sägs.

30 Winther Jørgensen & Phillips (2000) sid 18 31 Ibid. sid 19 32 Bergström och Boréus (2005) sid. 321-325 33 Winther Jørgensen & Phillips (2000) sid. 15

15

1.6.2. Kritisk diskursanalys

Forskaren Mats Börjesson framställer en tolkning av diskursmetoden som han kallar för

reglerad samhällsordning där analysen vill synliggöra vad texten uttrycker. Vad Börjesson

skriver är att metoden ämnar att klä av normen och se bortom det som anses vanligt eller

normalt.34 Winther Jørgensen och Philips beskriver att kritisk diskursanalys är utformad för

att kartlägga rollen kring upprätthållandet av de sociala relationer som innebär ojämlika

maktförhållanden.35 Den kritiska diskursanalysen beskriver hur sociala identiteter och dess

diskurser är upprätthållare av rådande maktstrukturer. Metoden ses ofta som svårförklarligt

som instrument och med teoretiska konsekvenser. Argumentet för denna undersökning är att

kritisk diskursanalys kan jämföras med närläsning av texter och kan läggas på som

analogikedjor som Bergström och Boréus beskriver: ”..genom analogikedjorna framträder

dels de tecken som är diskursens kärna och där ett speciellt tecken är mer centralt än andra,

den så kallade koden, dels tillskriver analogikedjorna sociala identiteter.”36

Att kritiskt analysera text ur denna metod ska förhoppningsvis lösgöra sådana liknelser som

citatet ovan förklarar och användas för att kunna besvara frågan om hur representationen och

kategoriseringen av män och kvinnor ser ut i läroböckerna. Dessa kategoriseringar kan

därmed fritt läggas över på identitetsbegreppet, utan kontextuella tankar, för att se hur

skolelever kan tänkas känna tillhörighet eller inte med de representationer som läroböckerna

förmedlar. En kritisk läsning av läroböckerna innebär också att undersöka vad som inte skrivs.

Denna tanke uppkom genom teoretikern Fairclough som menade att språkbruket har en tydlig

kommunikativ egenskap där texten också har en praktik där den konsumeras och därefter

används inom sociala arenor.37 Denna undersökning kommer fokusera på texternas innehåll

och Fairclough använder sig av en analysmodell som fungerar för att upptäcka strukturer. Den

består av tre begrepp och den första handlar om vad han kallar för Aktion där en social

relation innefattas där någon agerar. Den andra kallas för Representation och ska visa på ett

förhållande mellan olika objekt medan den tredje kallas för Identifikation som är ett yttrande

som förbinder läsaren till att saker är på ett visst sätt.38

34 Börjesson, Mats, Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok, Studentlitteratur, Lund, 2003, sid. 19 35 Winther Jørgensen & Phillips (2000) sid 69 36 Bergström och Boréus (2005) sid. 337 37 Winther Jørgensen & Phillips (2000) sid. 74 38 Ibid. sid. 75

16

Faircloughs analysmodell som är beskriven ovan kommer användas som hjälpmedel för att

analysera textmaterialet för att hitta underliggande meningar eller strukturer. Ohlanders

forskning kommer istället vara till stor hjälp under kommande disposition av undersökningens

resultat. Ohlanders kategorier och strukturer kommer användas som direkt jämförande resultat

för att koppla och knyta an till vad den tidigare forskningen kommit fram till. Slutligen kan

det sägas att Ohlanders forskning har kanske främst en jämförande tonvikt med denna uppsats

resultat och ge inspiration när det kommer till att hitta och se kategorier medan Faircloughs

forskning kan ge uppsatsens metod en viss validitet vid en jämförelse och istället användas

som ett slags analysverktyg vid undersökning av texterna. Även om Ohlanders kategorier

kommer vara till stor hjälp för att strukturera upp resultatet så har även ett par andra val gjorts

för analysen. Uppsatsen består till allra största del av kvalitativ forskning där exempel från

texten kommer att ges för transparens medan vissa delar kommer få en kvantitativ prägel.

Dessa delar handlar om namngivna personer och benämningar som kommer behandlar med

tabeller och diagram. Detta på grund av den läsarvänlighet som enklare tabeller och diagram

skapar istället för utdrag med procentuella fakta eller liknande.

1.6.3 Metodkritiska resonemang

Att analysera två läroböcker i historieämnet för att hitta vilka föreställningar och kategorier

som kvinnor och män tilldelas, visar inte på hur alla läroböcker framställer män och kvinnor

genom historien. Det finns många sätt att utföra textanalyser och valet på diskursanalys är ett

försök att se bortom det självklara och även se det som inte skrivs. Diskursanalysen anser att

språket är sättet som människor kommunicerar omvärlden med. Inom diskurser pågår det

maktkamper om vilken diskurs som ska råda och instrumentet försöker därmed se bortom

denna hierarki. Detsamma gäller dikotomin mellan män och kvinnor, hur de beskrivs och

maktrelationen som forskningen visar kring genusperspektivet.

Språket innehåller en maktaspekt som handlar om hur ord kan ägas för att beskriva sig själv.

Det finns en kritik kring maktaspekten inom den kritiska diskursanalysen och det är frågan

var gränsen går kring bedömandet av makt. Kritiken består i att om verkligheten reduceras till

endast begrepp om verkligheten så är slutligen all verklighet endast en konstruktion.39

Eftersom en textanalys alltid är en tolkning, oberoende med vilken metod, så måste resultatet

vara transparant och så nära källan som möjligt. Förhoppningsvis kan en jämförelse med

39 Bergstam och Boréus (2005) sid. 349

17

tidigare forskning visa på liknande resultat som skulle ge uppsatsen ett högre värde gällande

tolkningen. Forskare har alltid en egen förståelsehorisont och egna intressen, vilket betyder att

argumentationen kring ämnet måste vara väl belagd och etiskt korrekt.

1.7. Urval, material och avgränsningar

Vid processen att välja läroböcker att undersöka i denna uppsats, har ett par aspekter tagits i

beaktande. Den första handlar om vilken kurs läroböckerna är ämnade för. Valet föll på att

undersöka böcker för kursen Historia 1b som är till för de teoretiska programmen. För det

första så är de kurserna dubbelt så långa och mer fördjupande än kurserna för yrkes-

programmen och för det andra så innebär mer material en större chans att visa på strukturer

och kategorier än genom läroböckerna för de mindre kurserna. Den andra aspekten är att det

centrala innehållet i kursplanen för Historia 1b visar ett tydligt genusperspektiv. Där står

tydliga riktlinjer som visar att undervisningen ska behandla:

• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen […] jämställdhet […]

Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska

förklaringar till dem.

• Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska föränd-

ringsprocesser […] olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.

• Historiskt källmaterial som speglar […] kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller

andras situation. Olika perspektiv utifrån […] kön och sexualitet.40

Det finns även ett centralt innehåll för historieämnet som beskriver hur eleven genom

undervisningen ska få kunskaper om hur historia har betydelse i formandet av identiteter som

passar syftet för denna undersökning. Kursen Historia 1b ger ett stort utrymme inom

läroböckerna men också inom kursplanen. Den andra parametern som är viktig kring urvalet

är spridningen av läroböckerna. Det är nästintill omöjligt att veta hur läroböckerna används

ute i skolorna eller hur ofta de används så det som får styra urvalet är läromedelföretagens

spridning och storlek. Utifrån de variablerna har nedanstående böcker valts ut.

40 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm,

2011, sid. 73

18

Perspektiv på historien Plus

Förlag: Gleerups

Författare: Hans Nyström, Örjan Nyström och Lars Nyström

Antal sidor: 552

Enligt hemsidan är läroboken utformat för Historia 1b och Lgy11 och är den mer omfattande

boken av två för kursen.41 I sina exempel över hur elever ska få färdigheter i att arbeta med

källfördjupning och historiska metoder och vid sådana övningar tar hemsidan upp exempelvis

Elise Ottesen-Jensens arbete med sexualupplysning. Boken är vald då den är den mest fylliga

varianten som förlaget har tillgänglig för kursen och för att den tryckts om flera gånger sedan

2001.

Den lilla människan och de stora sammanhangen

Förlag: Studentlitteratur

Författare: Sture Långström, Weronica Ader, Ingvar Ededal och Susanna Hedenborg

Antal sidor: 459

Enligt hemsidan beskriver de hur läroboken utmanar eleverna med historiska metoder och

processer. Förlaget beskriver hur tyngdpunkten ligger på modern historia och att boken även

har en utomeuropeisk synvinkel. Hemsidan beskriver hur historien kan missbrukas och boken

har därför ett starkt källkritiskt perspektiv med övningar för att elevernas källkritiska

tänkande. Boken vald på grund av detta och att den är utvecklad efter Lgy11 och kursen

Historia 1b, men även på grund att den är prisbelönad med årets läromedelsförfattarpris

Lärkan.42 Förlagen Studentlitteratur och Gleerups är båda med när Litteraturutredningen

undersökte den svenska bokmarknaden, som del av topp fem inom läromedelsförsäljning och

utgivning.43 Läroböckerna representerar 2/5 av den svenska läromedelsmarknaden när det

kommer till försäljning och har valts för att det kan vara en indikator på att de används inom

dagens gymnasieskola. En avgränsning som finns i uppsatsen handlar om bilderna. Eftersom

diskursanalysen fokuserar på det skrivna språket och inte det visuella vid en sådan här

undersökning så kommer istället bildtexterna analyseras medan bilderna lämnas.

41 Gleerups hemsida: https://www.gleerups.se, hämtad 2016-04-18 42 Studentlitteraturs hemsida: https://www.studentlitteratur.se, hämtad 2016-04-19 43 Sundin, Staffan, Ökad integration och koncentration – Den svenska bokmarknaden i förändring, i Carlsson,

Ulla & Johannisson, Jenny (red.), Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi utarbetad för

Litteraturutredningen, Nordicom, Göteborg, 2012, sid. 296

19

2. Undersökning

Syftet är att visa de strukturer eller kategorier som läroböckerna visar gällande genus. Inför

arbetet har vissa val gjorts, ett av dem är att separera läroböckerna för en enklare läsning samt

för att kunna synliggöra likheter och skillnader. Vissa parametrar kommer undersökas i båda

läroböckerna som är vilka benämningar män och kvinnor beskrivs med, antal och fördelning

av namngivna personer och beskrivningar av skillnader mellan kvinnor och män.

2.1 Perspektiv på historien Plus

Analysen har klargjort vems perspektiv som förmedlas. Huvudpersonerna är, med få

undantag, män. Därmed har analysen kommit att centreras kring hur kvinnor porträtteras och

vilka kategorier de kan tilldelas och slutligen visa liknande för männen.

2.1.2 Mannen som norm och kvinnan som undantag

Bokens text baseras nästan uteslutande utifrån det manliga perspektivet och hur männen

agerat genom historien. Att berättandet är ur ett manligt perspektiv är enkelt att se då texten

till exempel beskriver en bondes arbete på gården med en bild på en manlig bonde eller att

det står kungen och hans soldater. Andra sätt att se normen är när kvinnor nämns göra något

annat än huvudtexten, ett isärhållande, att den ena är vad den andra inte är. Bortsett från

epokindelningen finns det fler exempel på normen. I avsnitten som behandlar historiska

metoder och historieskapande finns en manlig norm. På 8 ställen beskrivs allt från historiker

till regissörer och privatpersoner med pronomenet han istället för den, hon eller hen.44 Nedan

kommer de vanligaste formerna av hur den manliga normen återges genom olika kategorier.

Rösträttsfrågan – männen i brödtext och kvinnor i bildtext

Frågan om rösträtt är något som genomsyrar läroboken. Rösträttsfrågan har valts för att dessa

avsnitt enkelt förmedlar hur textens normer kan se ut i läroboken. I de allra flesta fall som

rösträttsfrågan utreds så beskrivs det hur mannens rösträtt ändrats genom historien men

väldigt få tar upp kvinnans rösträtt och än mindre som problematiserar den. De första

exemplen är när kvinnorna inte nämns alls:

44 Nyström, Hans, Perspektiv på historien. Plus/Hans Nyström, Lars Nyström, Örjan Nyström, 1. uppl, Gleerups,

Malmö, 2011, sidorna 9, 11, 19, 22, 24, 25, 26 och 32

20

Brödtext: I romarriket fick män som var medborgare och över 17 år rösta.

Brödtext: Under nordisk medeltid valdes kungen på tinget där alla fria män deltog.

Brödtext: Självständighetsförklaringen fastställde de flesta vita männens rösträtt.45

Ju längre fram i historien läroboken kommer, desto mer nämns kvinnan kring rösträttsfrågan.

Exemplen nedan är från den svenska politiken där kvinnorna nämns i slutet av stycket:

Brödtext: 1865 års riksdagsreform i Sverige gav 25 % av alla vuxna män rösträtt

medan resten var uteslutna från politiskt inflytande, ”liksom alla kvinnor”.

Brödtext: Innan det demokratiska genombrottet i Sverige så fick endast 21 % rösta.

Kvinnorna utestängdes helt.

Brödtext: Under 1918 började en ny rösträttsreform växa fram i Sverige med allmän

rösträtt. Även kvinnorna skulle få rösträtt.46

Det är när kvinnornas rösträtt på allvar diskuteras i samhället eller när texten närmar sig

modern tid som frågan får större utrymme men fortfarande inte i samma utsträckning som

männen. Det är mer regel än undantag att mannens situation i frågan beskrivs först i

brödtexten och att kvinnornas situation hamnar vid sidan av om detta.

Brödtext: Franska revolutionen gjorde att ¾ av männen fick rösträtt men även

kvinnorna spelade en roll i revolutionen.

Faktaruta: ”Till försvar för kvinnans rättigheter” där kvinnliga åsikter om dåtidens

skillnader i rättigheter diskuteras.47

Brödtext: Under tidigt 1800-tal i Storbritannien så var det mestadels män med bra

inkomster som nu fick rätt att rösta.

Bildtext: John Stuart Mill förespråkar kvinnlig rösträtt där hans tankar illustreras av

en satirteckning där kvinnorna får gå före männen till valurnorna, målad av hans

motståndare.48

Brödtext: Rösträttsreformen 1909 innebar allmän rösträtt för män.

Övning: Källmaterial från en tidning kring 1900 i Sverige där för- och nackdelar

med kvinnlig rösträtt diskuteras. En av frågorna till eleven består i att fundera om

det finns egenskaper som är typiska kvinnliga respektive manliga.49

45 Nyström (2011) sid. 61, 107 och 197 46 Ibid. sid. 275, 343 och 351 47 Ibid. sid. 203 och 204 48 Ibid. sid. 248 och 246 49 Ibid. sid. 347 och 358

21

Faktarutan, bildtexterna och övningarna

Utdragen visade att kvinnan ofta beskrivs i faktarutor eller bildtexter istället för i huvudtexten.

När historia struktureras upp så innebär strukturen och kategorierna värderingar och att

kvinnan beskrivs i ”marginalerna” kan vara ett tecken på värdering. Den kritiska diskurs-

analysen menar att dessa sociala relationer som kategorierna visar på kan innebära ojämlika

maktförhållanden. Rösträttsfrågan är inte enda frågan där kvinnans utrymme är begränsat.

Ytterligare ett exempel är att de ofta hamnar i faktarutor istället för i övrig text. Den heliga

Birgittas liv återfinns i en faktaruta medan kapitlets slutliga frågor till elever beskriver: ”Den

heliga Birgitta var det mest kända kvinnliga helgonet i Norden under medeltiden. De mest

kända manliga helgonen var St. Olof, St. Knut och St. Erik. Ta reda på mer om dem och

jämför!”50 Läroboken uttrycker att det som motvikt fanns tre lika viktiga män som Birgitta

och tydliggör skillnaden mellan könen genom att sätta ordet manlig i kursiv stil. Sett till

procentuellt utrymme med exempelvis namns så är de manliga helgonen mer betonade än den

kvinnliga.

Som tidigare sagt ligger fokus på de manliga ledarna genom historien men det finns undantag.

Här återfinns exempelvis Drottning Kristina som nämns kort i brödtexten men hennes liv går

istället att läsa om i en faktaruta.51 Men det finns en mer facetterad bild av drottningarna.

Drottning Margareta benämns till exempel som stark, men att det var endast yttre

omständigheter som gjorde henne till drottning. Ulrika Eleonora beskrivs genom att hon

”lämnade” över kronan till sin make. Drottning Elisabeth beskrivs som handlingskraftig med

sitt starka styre medan tronföljaren Maria Teresia beskrivs som from och gravid.52 Det finns

ingen enhetlig bild av historiens drottningar, men det som kan urskiljas är att en kung aldrig

beskrivs ”lämna” över kronan eller som from vilket är en stor skillnad i personskildringar.

En av de mest framstående strukturerna kring norm och undantag handlar om bildtexterna.

Som rösträttsfrågan visade så hamnar kvinnans perspektiv ofta i utkanten, utanför brödtexten.

Förutom rösträttsfrågans skillnader så finns det ytterligare ett tema som behandlas på samma

sätt; krigens arbetare. Där beskrivs ofta kvinnor som krigens produktionsupphållare. Vid ett

tillfälle nämns detta i brödtexten medan det vid övriga tillfällen nämns i bilder och bildtext.53

50 Nyström (2011) sid. 110 och 113 51 Ibid. sid. 170 52 Ibid. sid. 111, 147, 188 och 221 53 Ibid. sid. 167 och 321, 425, 469

22

Detta kan i hög grad tolkas som undantagstillstånd även fast det under 1900-talets krig fanns

arbetande kvinnor. Kvinnorna beskrivs inte bara som uppehållare medan männen är borta utan

de beskrivs i bildtexternas marginaler. Fairclough beskrev att texter ofta är uppbyggda på

detta sätt där förhållandet mellan olika objekt beskrivs och att identifikationen förbinder

läsaren till att vissa saker är på ett visst sätt, i detta fall vem som utfört förvärvsarbete under

historien. Ett exempel är vid industriella revolutionen där texten visar att arbetet är uppdelat

efter genus när det står ”..det krävdes 12 spinnerskor (detta var kvinnoarbete)..”54 På samma

sida tydliggörs det att männen hade en arbetsledande position i textilindustrin. Samma gäller

exempelvis när Jeanne d´Arc nämns i en bildtext bredvid texten om Frankrikes hundraårskrig

med England eller att Marie Antoinette beskrivs i en bildtext med: ”..hon kom att personifiera

det slös- och lösaktiga hovlivet i Versailles.”55

2.1.3 Benämningar och egenskaper

Då den manliga normen är tydlig i läroboken så kommer detta avsnitt att behandla hur

kvinnan beskrivs. Det handlar om med vilka ord läsaren kan utmärka att det är en kvinna det

handlar om eller med vilka ord en kvinna benämns. För att göra skillnaderna tydliga kommer

männens motsvariga benämningar att visas; om de finns. Det finns ett bortfall i denna del och

det är benämningarna man eller kvinna. Det säger varken något om normer, värdering eller

status på samma sätt som piga eller hustru säger. Bortfallet innefattar även beskrivningar som

inte säger något om individen som exempelvis läsande kvinna, damen i sängen eller

förbipasserande dam. De tre översta kvinnliga benämningarna förekom flest gånger och

hustru var den vanligaste benämningen på en kvinna som återkom 8 gånger medan drottning

återkom 5 gånger. Dessa benämningar var de som kunde överföras till en manlig motsats.

54 Nyström (2011) sid. 215 55 Ibid. sid. 103 och 200

23

Tabell 1: Benämningar: Perspektiv på historien Plus

Förekommande benämningar av kvinnor och män i Nyström, Hans m.fl., Perspektiv på historien Plus.56

Här finns det utrymme att ställa sig frågan varför männen inte benämns utifrån vissa av dessa

termer. Analysen visar strukturerna och kategoriseringarna av kvinnan men här går det att

utläsa mer om mannen. Ett exempel är att mannen inte beskrivs som varken pappa, pojke,

barn, bror eller husfader. Mannen utmålas nästan som helt utan sociala familjetillhörigheter,

såvida han inte är kung eller kejsare, men beskrivs då troligtvis som tronföljare eller arvinge.

Analysen visade också att män utmålas som krigiska och tyranniska. Män porträtteras utifrån

deras agerande, stordåd och erövringar i hög utsträckning och i mindre utsträckning som

medmänniska eller ”god” förebild. En motbild är John Stuart Mill som beskrivs i vissa mått

som medmänsklig och som ”kvinnokämpe”, dock nämns han i marginalen i en bildtext.

Skönhet och utseende

Det finns exempel från läroboken som visar ytterligare en uppdelning mellan män och

kvinnor och det handlar om de fysiska attributen. Medan män ofta beskrivs som starka eller

stora så finns det exempel när kvinnor beskrivs som det motsatta. Det tydligaste exemplet är

56 Nyström (2011) sid. 7-545

Kvinnor Män

Hustru Make

Drottning Kung (härskare osv.)

Flicka

Mamma

Otrogen maka

Piga Dräng

Spåkvinna

Prostituerad

Dotter

Trollkonstutövare

Student

Husmoder

Syster

Mannekäng

Tronföljare Tronföljare

24

en bildtext där det uttryckligen står ”Den späda FNL-soldaten har tagit en stor tung amerikan

till fånga. Hennes blick är målmedveten och klar, medan han besegras böjer huvudet.”57

Ett annat isärhållande handlar om utseende och mode. Dessa saker är kvinnliga förankrade

genom flera exempel. En bild från en bunker under andra världskriget förklarar att kvinnorna

får tiden att gå genom att lägga nya frisyrer eller läsa dagböcker.58 En annan visar kvinnliga

mannekänger där brödtexterna förklarar att klädmodets växlingar på 20-talet upprörde med

dess korta kjolar och klänningar. Modet beskrivs även när varuhus och NK diskuteras där

skyltdockorna ska vara en idealiserad bild av hur den moderna kvinnan drömmer om att se

ut.59 Även adelskvinnorna under medeltiden beskrivs bära det senaste modet i en bildtext.60

Det mest slående exempel att utseende är en egenskap som är kvinnligt förankrad är om det

antika Greklands, Aspasia där det uttryckligen står: ”Hon var berömd för sin skönhet, men

ännu mera för sin intelligens och bildning.”61 Om Aspasia var mest berömd för sin intelligens

så är det intressant att hennes skönhet är det första som beskrivs. Inte heller männen går helt

förbi beskrivningar utifrån utseendet men det finns en viss skillnad. Filosofen Sokrates

beskrivs främst ur sina intellektuella framgångar och hans utseende förklaras i en bildtext

som: ”Sokrates påstås ha varit ovanligt ful.”62

Sexualitet, hemmet och föräldraskapet

Som benämningarna visade så står mannen helt utanför de sociala relationerna i läroboken

och mannens plats i familjen utmålas nästan uteslutande som försörjare. Däremot återfinns det

mesta av kvinnans representation just inom dessa förhållanden. Mannen och kvinnan ges ett

tydligt isärhållande här med några få undantag; giftermål och sexuella relationer. Boken ger

små ”funderare” emellanåt men som är otillräckliga. Ett exempel är från den industriella

revolutionen i England där de nya fabrikssamhällena skapade nya köns- och familjemönster

men hur dessa mönster ser ut eller vad förändringen var skrivs aldrig ut.63 Kvinnan får genom

läroboken ensam representera familjen, allt från bilder som visar nazitysklands kvinnoideal

57 Ibid. sid. 482 58 Ibid. sid. 393 59 Nyström (2011) sid. 364 och 350 60 Ibid. sid. 91 61 Ibid. sid. 56 62 Ibid. sid. 57 63 Ibid. sid. 220

25

med den trygga modern till mödrar som letade efter sina förvunna barn i den argentinska

militärdiktaturen och kallades ”de galna mödrarna”.64

Den mest uppenbara skillnaden mellan män och kvinnor inom denna kategori handlar om att

skapa nytt liv. När frågan dyker upp så beskrivs den utifrån samhällets syn och ofta

samhällets syn på kvinnan. En enda gång nämns våldtäkt i samband med krig fastän några

exempel visar på sexuella brott. Det mest iögonfallande stycket återfinns när boken skriver

om andra världskriget. Bildtexten lyder: ”Plötsligt upptäcker några förbipasserande två

”tyskerpiger” på gatan i Esbjerg strax efter krigsslutet. De förföljer kvinnorna och sliter av

dem kläderna. Att kvinnor i Danmark och Norge umgicks med tyska soldater väckte mycket

starka känslor. Efter krigsslutet tyckte många att det var fritt fram att trakassera dem.”65 En

enkel omformulering visar ännu tydligare varför kan finnas värderingar kring kvinnor i denna

bildtext som står oförklarad till övriga text: Att kvinnorna hade umgänge med tyska soldater

väckte mycket starka känslor så de förföljde dem och slet av dem kläderna.

Kvinnan står även för den sexuella frigörelsen där tonårsflickor skriker efter Elvis Presley och

föräldrarna förfasade sig samtidigt som det på samma sida beskrivs hur preventivmedel

väckte vuxenvärldens förskräckelse.66 Boken förmedlar flera bilder av kvinnans rädsla för den

sociala katastrofen med att bli med barn och hur abort samt preventivmedel som till exempel

p-pillret ändrade historien. Kondomen nämns inte som del av preventivmedlets historia.

2.1.4 Namngivna personer

Det återfinns 251 namn i läroboken och alla återfinns som bilaga 1 i denna uppsats. För

enkelhetens skull visas skillnaderna här nedan i ett cirkeldiagram. Analysen visar att det finns

233 namngivna män i boken och 18 namngivna kvinnor. Resultatet är att av bokens

namngivna personer är 7 % kvinnor. Ett resultat som talar för sig självt.

64 Ibid. sid.379 och 490 65 Nyström (2011) sid. 422 66 Ibid. sid. 458

26

Tabell 2: Namngivna personer: Perspektiv på historien

Cirkeldiagram över namngivna män och kvinnor i Nyström, Hans m.fl. Perspektiv på historien Plus.67

2.1.5 Läroboken förklaringar om skillnader mellan män och kvinnor

Det finns få förklaringar i läroboken om varför det genom historien gjorts skillnad mellan

män och kvinnor. Den första handlar om när människor blir bofasta. Boken förklarar att dessa

samhällen krävde försvar från hot utifrån vilket skapade en fördelning baserad på styrka.68

Därefter dröjer det till modern tid innan läroboken tar upp någon förklaring igen men inte utan

att det finns utrymme. När antika Grekland diskuteras så beskrivs det hur kvinnorna i Aten led

av systematiskt förtryck och att de var utan medborgerliga rättigheter men det finns ingen

förklaring varför.69 Istället ges en motbild där kvinnorna i Sparta beskrivs som friare för att

deras goda levnadsvillkor var på grund av att de skulle vara ”starka mödrar” och ”föda

dugliga soldater”. Kvinnan definieras här endast genom sin reproduktiva förmåga.70

När läroboken behandlar 1800-talet så gås skillnader mellan män och kvinnor igenom för

första gången i boken. Detta i ett kapitel om 8 sidor där kvinnans rättigheter ligger som

huvudfokus. Det mest markanta med texten är dess utformning och fokus. Texten berättar att

de patriarkala strukturerna varit anledningen till kvinnans underläge. Rubrikerna är:

omyndighet, giftermål, det patriarkala samhället, samhällets normer, kärlek och sexualitet

samt steg mot jämställdhet. Kvinnan definieras av mycket förutom sin egen person, först

67 Ibid. sid. 7-545 68 Nyström (2011) sid. 34-36 69 Ibid. sid. 51-52 70 Ibid. sid. 53

Män Kvinnor

27

genom sin fader eller make, till det samhället förordade inom sociala och sexuella situationer

för att slutligen definieras i en faktaruta och bild. Faktarutan tar upp en kvinna som stod emot

samhällets normer och bilden tar upp en akademiskt aktiv kvinna.71 Likt rösträttsfrågan och

arbetarfrågan, likt benämningarna och utseendet så beskrivs kvinnan utifrån det som mannen

inte är och beskrivs dessutom utifrån parametrar som nödvändigtvis inte är hennes egna.

Vid lärobokens behandling av kalla kriget så utreds frågan om Kvinnans ekonomiska

frigörelse som sista punkt. Boken tar upp att kvinnor blev myndiga på de flesta ställen i

världen och att de fick rösträtt, inte betydde att de fick samma möjligheter som männen.

Boken tar upp att kvinnan var i beroendeställning gentemot mannen i historien och att arbetet

var dubbelt, arbetsplatsen och hemmet. Detta skapade förändringar kring familjestruktur

menar boken som avslutar kapitlet med: ”Också mansrollen befinner sig i omvandling.”72 Det

dröjer till de sista sidorna innan boken beskriver historieämnets roll inom

genusrekonstruktioner. Genom 70-talets radikala samhällsförändringar skrivs det att nya

frågor dök upp, som till exempel mannens majoritet i maktens korridorer och ”var fanns

kvinnorna i historieböckerna?”73

2.2 Den lilla människan och de stora sanningarna

Läroboken beskriver att den ska ta upp perspektiv från till exempel kvinnan och olika

minoriteter och gör det, med vissa förbehåll. Undersökningen kommer att visa mer exempel

över hur kvinnan kategoriseras och benämns då männens kategorier och benämningar har en

större repertoar än kvinnan. Dock kommer aspekter att tas upp som berör mannen.

Anledningen är dels det ovanstående, att männen förekommer mer, men också för att

männens beskrivningar har färre värderingar än kvinnans.

2.2.1 Mannen som norm och kvinnan som parantes

Även om boken inledningsvis är väldigt klar över att kvinnorna blivit försummade och rentav

osynliga i historieskrivningen på grund av att det är döda vita män som till stor del skrivit

historien så baseras boken i huvudsak på dessa döda vita män.74 Trots detta blir ofta mannen i

71 Ibid. sid. 276-283 72 Ibid. sid. 459-460 73 Nyström (2011) sid. 518 74 Långström, Sture, Historia. 1b, Den lilla människan och de stora sammanhangen (inklusive Historia 1a2), 1.

uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012, sid 20

28

fokus, ett enkelt exempel på detta är när romarrikets kulturliv beskrivs så står det att det fanns

viktiga kvinnliga författare trots manssamhället. Dock är det endast den manliga författaren

som beskriver det som är namngiven, och ingen av de påstådda kvinnliga författarna.75

Ett annat exempel på den manliga normen finns även när läroboken är kritisk mot att det är

vetenskapsmän som förekommer kring upplysningstidens idéer (det står uttryckligen

”vetenskapsMÄN” i texten) och ställer frågan varför det är så. En av frågorna till eleverna är

sedan ”Ta reda på mer om någon upplysnings-författare eller filosof. Vad har hans idéer betytt

tror du?”76 Även om till exempel Mary Wollstonecrafts benämns i en bildtext i samma kapitel

som författare och filosof så efterfrågas en manlig författare eller filosof.

Paranteserna

Det finns några exempel som tydligt redogör för hur lärobokens text visar på den manliga

normen på andra sätt. Dessa består av att kvinnans ställning eller förhållandet till kvinnorna

dyker upp inom en parantes till den övriga texten. Nedan visas några av dem:

”Den man (det var bara män) som gjorde rusttjänst…”

”Den typiska renässansmänniskan… man (i några enstaka fall kvinnor)…”

”Det gällde för de män som åkte (i regel fanns det inga kvinnor med)…”

”Av tradition skulle ledaren.. Lagarna gällde också honom (det var nästan alltid en

man)…”77

En tolkning är att läroboken försökt få med kvinnorna och skrivit att det inte gällde båda

könen i efterhand. Det förekommer inte att kvinnornas situation beskrivs först och mannens

sedan. Även om boken försöker skriva med kvinnan så finns långa stycken med manligt

fokus.

2.2.3 Benämningar och egenskaper

Läroboken visar tydliga tendenser gällande hur kvinnor och män porträtteras. Det finns en

väldigt mycket större repertoar av benämningar och beskrivningar gällande männen och deras

egenskaper än vad det finns om kvinnan. För denna lärobok kommer en variation av de mest

förekommande benämningarna att visas nedan i en lista så att den som läser enkelt kan få en

75 Ibid. sid. 67 76 Ibid. sid. 108 77 Långström (2012) sid. 74, 101, 117 och 119

29

överblick över skillnaderna och likheterna. Det finns ett bortfall i denna del och det är man

eller kvinna. Det säger varken något om normer, värdering eller status som gladiator kontra

fästmö säger. Det fanns även beskrivningar som inte säger något om individen och som därför

inte finns med i sammanställningen.

Tabell 3: Benämningar: Den lilla människan och de stora sammanhangen

Förekommande benämningar av kvinnor och män i Långström, Sture, Historia 1b, Den lilla människan och de

stora sammanhangen.78

Undersökningen visar att männen är mer varierande än kvinnor, både på ett positivt och

negativt sätt. Män beskrivs ofta som utbildade och aktiva på ett sätt som kvinnor inte beskrivs

i samma utsträckning. Den allra sista benämningen, mördare, visar på en struktur där män kan

tolkas som kopplade till våld och dåd som varit skadliga. Männen porträtteras ofta som kalla

och hänsynslösa kring detta faktum.

78 Långström (2012) sid. 11-456

Kvinnor Män

Hustru/Fästmö/Fru Make

Drottning Kung (härskare osv.)

Flicka Pojke

Mamma Pappa

Änka

Piga Dräng

Feminist

Prostituerad

Dotter Son

Nunna Munk

Barnmorska

Syster Bror

Författare Författare

Skaldinna Skald

Elev Elev

Filosof Filosof

Vetenskapsman

Forskare/Akademiker/Lärare

Politiker Politiker

Entreprenör Entreprenör

Mördare

30

”God moder, trogen hustru…”

I en faktaruta tas det intersektionella perspektivet upp där läroboken beskriver att en

människas värde och position i samhället, genom tiderna och även idag, består av olika

identitetskomponenter. De ger ett exempel där en dansk, funktionshindrad kvinna utövar en

då mansdominerad sport blir beskriven av journalister som fru och mamma. Boken beskriver

att det betonades för att det var ”normalt” trots allt det ”onormala”.79

Boken är kritisk till att det är naturligt med moderskap och visar perioder där detsamma sades

och faderskapet. Dessutom tas historia genus upp som en del av arbetet med att historia ofta

porträtterar kvinnor på ett visst sätt, med vissa egenskaper.80 Men ändå finns det fler exempel

över kvinnor som definieras utifrån dessa variabler än vad det finns exempel över männen. I

en tematisk inblick i den latinamerikanska historian med titeln ”God moder, trogen hustru…”

så beskrivs det att kvinnors ärbarhet definierades utifrån klass, giftermål och moderskap på ett

helt annat sätt än männen, efter att texten innan endast benämnt kvinnorna som mål för

äktenskap.81 Heliga Birgitta skildras i boken först som mamma till åtta barn, sedan att hon var

gift. Efter det kommer historien om hur hon efter sin död blev ett skyddshelgon på grund av

sitt livsverk.82 Den mest talande beskrivningen som visar på strukturen är om Anna Lindh. I

en bildtext som summerar hennes dödsfall står det: ”När hon mördades var hon mitt uppe i ett

intensivt skede som maka, mor och representant för Sverige.”83 Anna Lindh definieras med

den texten utifrån giftermålet, moderskapet och sen hennes arbetsinsatser.

Faderskapet har en ställning i läroboken, inte endast som den med formell makt i samhället

och hemmet utan samma kapitel diskuterar varför män inte skulle vara lika bra föräldrar som

kvinnor. Det finns dock en tydlig skillnad boken. Diskussionen om mäns föräldraskap tas upp

i ett tematiskt kapitel, utanför den kronologiska och det ges inga exempel. De gånger som de

nämns i de kronologiska tidsepokerna är bilderna inte nyanserade. Det beskrivs att pappan

inte hade rätt till sina barn i Sparta och i romarriket beskrivs pappan som avgörare om det

nyfödda barnet skulle dö eller inte.84 Läroboken problematiserar papparollen i slutet av boken,

utan att ha gett några exempel på pappors uppfostran eller omhändertagande av barn.

79 Ibid. sid. 291 80 Ibid. sid. 385-387 81 Långström (2012) sid. 328-330 och 325 82 Ibid. sid. 94 83 Ibid. sid. 286 84 Ibid. sid. 60 och 67

31

Skillnad mellan arbetskraft och arbetskraft

Texten visar tendenser att skilja på arbetskraft beroende på kön. Ett tydligt exempel är när

Sveriges arbetskraftsinvandring skedde på 1900-talet där folk från olika länder kastades in i

arbete på fabrikerna. Efter att boken beskrivit situationen så följer: ”Under samma tid kom

också en del kvinnor till Sverige. Många av dem började arbeta inom vårdyrken.”85 Texten

förmedlar ett starkt isärhållande där männens arbete beskrivs först fast kvinnor beskrivs

anlända som arbetskraft under samma tidsperiod.

Det finns andra exempel när kvinnans arbete sätts vid sidan av det manliga. När den grekiska

kvinnan och vikingarnas ”makor” tas upp så beskriver texten hur kvinnan fick större ansvar

inom jordbruket eller gården. Boken beskriver hur sådana förändringar alltid skett när mannen

varit borta men tar inte upp saken igen.86 Det finns få beskrivningar av vilket arbete kvinnor

utfört genom tiderna. Det beskrivs ofta hur män arbetade med yrken och hur de utbildades

medan kvinnor inte fick. Det finns en beskrivning där kvinnor dominerade yrkesområden.87

2.2.4 Namngivna personer

Tabell 4: Namngivna personer: Den lilla människan och de stora sammanhangen

Cirkeldiagram över namngivna män och kvinnor i Långström, Sture, Historia 1b, Den lilla människan och de

stora sammanhangen.88

85 Ibid. sid. 197 86 Långström (2012) sid. 60 och 72 87 Ibid. sid. 91 88 Ibid. sid. 11-456

Män Kvinnor

32

Sammanfattningen av de namngivna personerna är att 189 av dem är män och 58 av dem är

kvinnor vilket skapar ett förhållande på 77 respektive 23 %. Den lilla människan och de stora

sammanhangen beskriver i början av sin lärobok hur andra perspektiv än de ”vita döda

männens” ska finnas med i texten. En fullständig lista över namngivna personer återfinns som

bilaga 2 i denna uppsats. Även om läroboken visar tydliga tendenser till att ha med många

namngivna kvinnor så finns det ett intressant faktum. 30 av de 58 namngivna kvinnorna

återfinns i en faktaruta som tar upp kvinnor som suttit eller sitter på politisk makt genom

tiderna i världen.89 Det finns ett fåtal av dessa som nämns i övrig text men ett exempel är

Indira Gandhi som i brödtexten endast benämns som Mahatma Gandhis hustru.

För det är inte ovanligt att kvinnorna benämns utifrån sina manliga släktingar. Ett annat

exempel är ett kapitel om första världskriget. Efter att händelseförloppet gåtts igenom så

beskrivs det att kriget även drabbade kvinnor. Deras män eller söner kunde vara försvunna

eller döda och ”många kvinnor hade dessutom… förnedrats och våldtagits.90

2.2.5 Lärobokens förklaringar om skillnader mellan män och kvinnor

I början av kapitlet redogörs det för lärobokens ambitioner att vara genuskritisk och att ta med

kvinnans berättelse. Den första beskrivningen av skillnader mellan män och kvinnor i den

kronologiska historien börjar vid bofastheten. Det beskrivs att arbetsuppgifterna då delades

upp mellan könen men det återfinns ingen förklaring till varför det gjorde det.91 Det dröjer

sedan till nutid i den kronologiska beskrivningen innan boken tar upp förklaringar till varför

det finns skillnader. Bokens teorier består då av att motståndet mot jämställdhet är både

tradition och att män som har makt, inte vill ge ifrån sig den. De beskriver också att en svår

faktor när det gäller att utläsa jämställdhet är de ekonomiska skillnaderna som troligtvis är

mindre jämställda än vad de politiska skillnaderna är.92

Det är igen inom de tematiska kapitlen som förklaringar på ett mer utvecklat sätt tas upp. Där

understryks det att genus är ett sätt att konstruera manligt och kvinnligt och läroboken tar ett

exempel från skolgymnastiken. Där skulle pojkarna formas till starka män medan flickor

skulle utveckla graciösa rörelsemönster. Genom detta tas även uteslutandet av kvinnor upp i

ett exempel kring sport, där genussystemet med dess hierarki skapar en manlig norm och att

89 Ibid. sid. 303-304 90 Långström (2012) sid. 170 91 Ibid. sid. 38 92 Ibid. sid. 302-304

33

det är en av anledningarna till varför det till exempel heter fotboll kontra damfotboll. Temat är

enkla förslag på hur människan skapat separata egenskaper till könen och boken tar kvinnans

uteslutande på vissa arenor som exempel. Men männens uteslutande inom kvinnligt

dominerade arenor tas knappt upp. Den enda texten som närmar sig detta faktum handlar om

att det anses vara mer positivt att vara pojkflicka än flickpojke.93

93 Ibid. sid. 405-407

34

3. Slutsatser och diskussion

Undersökningen visade vissa tendenser som följde med båda läroböckerna men den visade

också skillnader mellan de båda böckerna. I detta kapitel kommer slutsatserna av böckernas

resultat att redovisas och kopplas till vad forskningen tidigare kommit fram till och hur

resultatet kan relateras till identitetskonstruktion.

Läroböckernas text hade en manlig norm. Berge och Widdings förklarade i sin forskning att

även om böckerna har könsneutrala benämningar, som till exempel bönder, så är det manliga

personer som är bönder vid konkreta exempel. Perspektiv på historien var den lärobok som

allra tydligast visade på just den tendensen och överensstämmer helt med den tidigare

forskningen. Den lilla människan och de stora sammanhangen var mer problematiserande

kring att mannen är norm inom historiebeskrivningen men hade även den en mer

mansdominerad berättarstil. Det förekom inte texter eller beskrivningar i någon av

läroböckerna som istället hade kvinnlig norm. Istället visade undersökningen att kvinnan är

marginaliserad i texterna, i varierande grad.

I Perspektiv på historien hamnade kvinnan i bildtexten och faktarutor vilket även Berge och

Widding drog som slutsats i sin forskning. I Den lilla människan och de stora sammanhangen

så fanns det inte en lika tydlig struktur på att männen hamnade i huvudtexten men visade ändå

tendenser att kvinnan är tillagd och inte integrerad, för att använda Ohlanders ord om hennes

resultat. I boken finns flera exempel på att det manliga perspektivet tas upp först och flera

exempel visade kvinnan som en parantes. Forskningen kring identitetskonstruktion visar att

berättelser är ett sätt att placera individen i ett sammanhang och vissa sociala identiteter

tvingas eleverna förhålla sig till då de utgör en grund för identitetskonstruktionen.

Berge och Widding beskriver i sina slutsatser att kvinnor kan ha svårt att relatera till ämnet

eftersom de måste förhålla sig till att kvinnan inte representeras på samma sätt som männen.

Identitetskonstruktionen som teori menas det att människor konstruerar sina identiteter utifrån

vad som berättas för dem och som ger dem sammanhang.

Men det går inte att dra likhetstecken mellan de två läroböckerna. Perspektiv på historien var

den lärobok som allra tydligaste visade på manlig norm samt delade samma tendenser som

den tidigare forskningen. I denna undersökning togs rösträttsfrågan upp som indikator för

35

detta faktum och Ohlanders undersökning visar att inga kvinnliga politiker benämns efter att

kvinnor fått rösträtt i Sverige. Samma exempel gäller även läroboken i denna undersökning.

Det går inte heller att dra likhetstecken mellan läroböckernas benämningar på män och

kvinnor. Kvinnorna i Perspektiv på historien benämndes mest som hustrur eller drottningar

vilket också Ohlander såg i de läroböcker som hon forskade på. Ohlander beskrev kvinnorna

som pendanger, avhängiga till männen och inte egna individer. Den lilla människan och de

stora sammanhangen hade en större variation på benämningarna men visade istället på andra

strukturer som går att jämföra med Ohlanders resultat. Männen är i högre grad kopplade till

vetenskap och författarskap än vad kvinnorna är.

Det som båda läroböckerna delar med den tidigare forskningen är att våld kopplas till

männen. Männens beskrivningar utgår nästan uteslutande från vad de åstadkommit inom

ekonomi, politik eller andra maktfaktorer och beskrivs som ansvariga för mord och krig.

Somers beskriver detta som essentialisering. Begreppet betyder här att mannens identitet

läggs i en statisk kategori om våld med en motivering att de har sådana egenskaper och att det

är därför som män fortsättningsvis är de som är benägna att bruka våld. Hirdman beskriver att

sådana påstådda egenskaper som dikotomin mellan genus skapar, kan ges en maktaspekt och

är därför svårare att bryta sig från eftersom det är tillskrivet den sociala tillhörigheten. Elever

som identifierar sig med de historiska männen får alltså en våldsam och stereotypisk bild av

hur en man ska vara.

Även kvinnorna ges en stereotypisk bild. Det finns ett flertal exempel, främst från Perspektiv

på historien, att kvinnan beskrivs genom giftermålet, moderskapet och utseendet. Även här

kan det vara reproduceringar av påstådda egenskaper som kvinnan tillskrivs som involverar

den privata sfären i allt högre grad än vad mannen gör. Den tidigare forskningen tog inte upp

sådana tendenser förutom Ohlander som problematiserade att det fanns en kvinna som

beskrevs utifrån sitt utseende, på samma sätt som det fanns ett exempel på det i denna

undersökning. Män beskrivs varken här eller i tidigare forskningen som föräldrar.

Denna punkt är den punkt där den tidigare forskningen och denna analys skiljer sig som mest

åt. Det är viktigt att vara konsekvent med att uppsatsen inte innehåller något sanningsanspråk.

För det första så visar resultatet endast vad två läroböcker i historia skriver medan det i flera

andra kanske inte finns några sådana tendenser eller kategoriseringar. För det andra så är det

viktigt att komma ihåg att texttolkning alltid är just en tolkning där någon annan skulle kunna

36

göra en annan bedömning. Dock så visar resultatet att det finns en stor skiljelinje mellan hur

kvinnor och män benämns, men det finns olika sätt att värdera olikheterna på.

För män och kvinnor beskrivs inte endast olika, de är även olika i frågan om utrymme. Den

första läroboken visade på ett förhållande på 7 % namngivna kvinnor och 93 % namngivna

män medan den andra visade på 23 % namngivna kvinnor och 77 % namngivna män. Här

handlar det inte längre om en tolkningsfråga då siffror talar sitt eget språk. Samma slutsatser

drar Ohlander som fastslår att läroböcker i historia överlag har få kvinnor, både i absoluta tal

och procentuellt. Berge och Widding beskriver att kvinnor är underrepresenterade och ibland

osynliggjorda. Läroböckerna har därefter haft olika sätt att beskriva varför utrymmet fördelas

olika.

Den sista delen i undersökningen fokuserade därför på att se om läroböckerna gav några

förklaringar till skillnaderna mellan män och kvinnor. Perspektiv på historien tog kort upp att

det genom tiderna gjorts skillnad men gör det inte förrän i slutet. Det kan tolkas som att

frågan inte var tillräckligt viktig för att ha med tidigare under de historiska epokerna.

Ohlanders översikt över läroböcker i denna fråga var att de generellt inte tog upp någon

problematisering gällande könen. Det är på denna punkt som läroböckerna i denna analys

skiljer sig mest åt. I Den lilla människan och de stora sammanhangen så finns det ett flertal

exempel på där texten är kritiskt lagd till hur historia traditionellt har återberättats och

problematiserar vilka egenskaper och karaktärsdrag som män och kvinnor ofta tilldelas i

läroböcker och historieskrivning.

Det finns en tanke och en tolkning trots det stora utrymmet för frågan i läroböckerna och det

går i samma banor som Berge och Widdings. Deras tolkning är att om genusfrågor behandlas

separat utanför den historiska epokindelningen så kan de uppfattas som isolerade, som öar. De

menar att sådana problematiseringar oftast inte följs upp i huvudtexterna och kan därför gå

eleverna förbi. Samma tanke finns alltså i denna undersökning där Den lilla människan och de

stora sammanhangen gav frågan störst utrymme vid bokens inledningskapitel och vid ett

tematiskt kapitel gällande familjerelationer och hälsans historia som återfanns i slutet av

boken.

Denna sammanfattning visar att undersökningen knappast har kommit med någon ny kunskap

på området. Dock så har den visat att tidigare forskning, både Berge och Widdings

undersökning för Skolverket från 2006 och Ohlanders undersökning för Delegationen för

37

jämställdhet i skolan från 2010, är inne på samma spår. Undersökningen kanske således inte

lägger till något nytt inom fältet men visar ändå på att samma strukturer och samma

kategoriseringar görs på män och kvinnor i historieläroböckerna som för den tidigare

forskningen. Här finns ett stort utrymme för forskare eller uppsatsskrivare att komma med nya

infallsvinklar. En av dem kan vara att genom samarbete komma på nya sätt att skriva

läroböcker i historia på, som inte skapar stereotypiska genusrekonstruktioner. Ett annat kan

vara att undersöka hur eleverna själva relaterar till de beskrivningar som läroboken ger,

förutsatt att eleverna använt sig av den. Likheterna mellan den tidigare forskningen och

möjligheterna till vidare forskningen visar på att frågan om genus i skolans läroböcker inte är

ett avslutat kapitel.

38

Käll- och litteraturförteckning

Källor

Långström, Sture, Historia. 1b, Den lilla människan och de stora sammanhangen (inklusive

Historia 1a2), 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012

Nyström, Hans, Perspektiv på historien. Plus/Hans Nyström, Lars Nyström, Örjan Nyström,

1. uppl, Gleerups, Malmö, 2011

Litteratur

Alnebratt, Kerstin, Meningen med genusforskning så som den framträder i forskningspolitiska

texter 1970-2000, 2009 Göteborg

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund,

Studentlitteratur, 2005

Björkman, Amanda, Låt inte Fridolin skriva om historien, Dagens Nyheter 2015-02-05

http://www.dn.se/ledare/signerat/amanda-bjorkman-lat-inte-fridolin-skriva-om

-historien/ (Hämtad 2016-04-19)

Börjesson, Mats, Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok, Studentlitteratur, Lund,

2003

Carlsson, Ulla & Johannisson, Jenny (red.), Läsarnas marknad, marknadens läsare: en

forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen, Nordicom, Göteborg,

2012

Connell, Raewyn, Om genus, 2., utvidgade och omarb. uppl., Daidalos, Göteborg, 2009

Delin, Mikael, Kvinnorna saknas i skolans historieböcker, Dagens Nyheter 2015-01-15

http://www.dn.se/nyheter/sverige/kvinnorna-saknas-i-skolans-historiebocker/

(Hämtad 2016-04-19)

39

Gleerups. Produktbeskrivning,

https://www.gleerups.se/40674449-product?category=laromedel/gymnasium-

och-vuxenutbildning/historia (Hämtad 2016-04-18)

Harrison, Dick, Ett historiskt misstag, Magasinet Neo, 2015-04-10.

http://magasinetneo.se/artiklar/ett-historiskt-misstag/ (Hämtad 2016-04-19)

Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande

pedagogik och ämnesdidaktik, Liber, Stockholm, 2004

Hirdman, Yvonne, Genussystemet – reflektioner kring kvinnors sociala underordning, i

Genus historia: En historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund, 2004

I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet,

funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av

läroböcker, Skolverket, Stockholm, 2006,

Johansson, A, Narrativ teori och metod, med berättelsen i fokus. Studentlitteratur, Lund, 2005

Karlsson, David & Andersson, Carina, 84 % män: kvinnor och män i kurslitteraturen, 1.

uppl., Förvaltningshögskolan, Göteborg, 2004

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011,

Skolverket, Stockholm, 2011

Nordgren, Kenneth, Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det

mångkulturella Sverige, Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå

universitet], Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2006,[Umeå, 2006]

Ohlander, Ann-Sofie, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på

uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan, Fritze, Stockholm, 2010

Selander, Staffan, Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i

historia 1841-1985, Studentlitteratur, Lund, 1988

40

Somers, Margaret R., “The narrative constitution of identity: A relational and network

approach”, Theory and Society, vol. 23, no. 5 (oct), 1994

Studentlitteraturs hemsida:

https://www.studentlitteratur.se/#9789144037912/Historia+1b+100p+-

+Elevpaket+(Bok+++digital+produkt) (Hämtad 2016-04-18)

Whitebrook, Maureen, Identity, Narrative and Politics [Elektronisk resurs], Routledge,

Taylor and Francis, 2014

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod,

Studentlitteratur, Lund, 2000

41

Bilaga 1

Namngivna personer i Perspektiv på historien Plus:

Män Kvinnor

Adam Smith Adolf Hitler

Albrecht Dürer

Alexander II Alexander den store

Alexander Dubcek

Alfred Nobel Amerigo Vespucci

Anders Zorn

André Oscar Wallenberg Ansgar

Apollenarios

Aristoteles Arvid Horn

Arvid Lindman

August Palm August Strindberg

Augusto Pinochet

Augustus Axel von Fersen

Barack Obama

Bartolomé de Las Casas Bartolomeo Diaz

Benito Mussolini

Birger jarl Birger Jarl

Boris Jeltsin

Bror Rexed Camillo di Cavour

Carl Jonas Love Almqvist

Carl Michael Bellman Carl Bildt

Carl Grimberg

Carl Larsson Carl von Linné

Chiang Kai-shek Charlie Chaplin

Charles Darwin

Charles de Gaulles Charles-Louis de Montesqieu

Christian Krogh

Christoffer Columbus Dag Hammarsköld

David von Krafft

Djingis khan Dwight D Eisenhower

Edmund Burke

Elias Martin Elvis Presley

Erich Honecker

Erik av Pommern Erik Dahlberg

Erik XIV

Ernest Meissonier Fidel Castro

Filip II

Francisco Franco Francisco Goya

Franklin D. Roosevelt

Frederik Winslow Taylor Fredrik den store

Fredrik Reinfeldt

Friedrich Engels Galileo Galilei

Alva Myrdal Aspasia

Astrid Lindgren

Birgitta den heliga Drottning Kristina

Drottning Margareta

Elfrida André Elisabeth Vigée-Lebrun

Elise Ottosen-Jensen

Jean d´Arc Katarina II

Maria Teresia

Marie Antoinette Marie Gouze

Margaret Thatcher

Mary Wollstonecraft Sonja Kovalecsky

Simone de Beauvoir

42

Gamal Adber Nasser

Gavrilo Princip

Georg Adlersparre George W. Bush

George Washington

Georges Clemenceau Gerard Dou

Giuseppe Garabaldi

Gunnar Myrdal Gustav de Lavas

Gustav II Adolf

Gustav III Gustav V

Gustav Retzius Gustav Vasa

Haile Selassie

Hannibal Harry S Truman

Henry IV

Henry VIII Henry Bessemer

Henry Ford

Herbert Tingsten Hjalmar Branting

Ho Chi Minh

Homeros Imre Nagy

Ingvar Kamprad

Isaac Newton Ivar Krueger

Jakob Fugger

James Dean James Watt

Jan Bruegel

Jan Hus Janos Kadar

Jawaharlal Nehru

Jean Baptiste Bernadotte Jean Baptiste Colbert

Jean-Jacques Rousseau

Jean-Paul Sartre Jesse Owens

Johann Gutenberg

John Foster Dulles John F Kennedy

John Meynard Keynes

John Locke John Stuart Mill

John D Rockefeller

John Wycliff Jonas Alströmer

Josef Stalin

Joseph Goebbels Joseph McCarthy

Josip Broz Tito

Juan de Sepúlveda Juhu Kusti Paasikivi

Jules Verne

Julius Ceasar Jurij Gagarin

Karl den Store

Karl Johan Karl V

Karl IX Karl X Gustav

Karl XI

Karl XII Karl Marx

Karl Wiklund

Knut den Store Konrad Adenauer

Konstantin

Kristian II Lamartine

43

Lars Magnus Ericsson

Lavrentiy Beria

Lech Walesa Leon Blum

Leonardo di Vinci

Lloyd George Lorens Pasch

Louis Armstrong

Louis Philippe Ludvig XIV

Ludvig XVI

Ludvig XVIII Lukas Cranach

Lyndon B Johnson Magellan

Magnus Gabriel De la Gardie

Magnus Ladulås Mao Zedong

Marco Polo

Marcus Wallenberg Martin Luther

Martin Luther King

Matthew Boulton Metternich

Michelangelo

Michail Gorbatjov Mobutu

Mohandas Gandhi

Muhammed Napoleon

Napoleon III

Neil Armstrong Nelson Mandela

Neville Chamberlain

Niccoló Machiavelli Nicolae Ceausescu

Nicolaus Copernicus

Nikita Chrustjev Nikolaj II

Nils Dacke

Olaus Magnus Olaus Petri

Oliver Cromwell

Olof Skötkonung Olof Palme

Oscar II

Oscar Lamm Osman I

Otto von Bismarck

Otto Hesselbom Patrice Lumumba

Pehr Hilleström

Per Albin Hansson Per Wästberg

Peter den Store

Petter Johansson Platon

Ragnar Sachs

Raoul Wallenberg Rembrandt

Richard Nixon

Robespierre Ronald Reagan

Rudyard Kipling Salvador Allende

Saddam Hussein

Sebastian Vrancx Sébastien Bourdon

Sergel

Sigismund Sigismund Freud

Sokrates

Sten Sture den yngre Sten Sture den äldre

44

Sven Wingqvist

Tage Erlander

Thomas A Edison Thorbjörn Fälldin

Torgny Segerstedt

Tycho Brahe Uhro Kekkonen

Usama bin Ladin

Václav Havel Vasco da Gama

Vidkun Quisling

Vilhelm erövraren Vilhelm Moberg

Vladimir Lenin Vladimir Putin

Voltaire

Willy Brandt Wilhelm II

Winston Churchill

Wladyslav Gomulka Woodrow Wilson

Totalt: 233 namngivna män

Totalt: 18 namngivna kvinnor

45

Bilaga 2

Namngivna personer i Den lilla människan och de stora sammanhangen:

Män Kvinnor

Adolf Hitler Al Gore

Albin Johansson

Alex Haley Alexander den store

Alexander Dubcek

Amerigo Vespucci Aristoteles

Arkimedes

Atahualpa Augusto Pinochet

Axel Oxenstierna

Barack Obama Benazir Butto

Benito Mussolini

Bill Clinton Birger Jarl

Bonaparte Napoleon

Bosco Björn Borg

Björn Gillberg

Bror Rexed Bruce Springsteen

C.G. Ekman

Cabral Carl Jonas Love Almqvist

Carl Michael Bellman

Carl Bildt Cato den äldre

Cecil Rhodes

Charles Darwin Che Guevara

Christoffer Columbus

Christopher Polhem Dag Hammarsköld

Deng Xiaoping Desmund Tutu

Dwight D. Eisenhower

Elvis Presley Emiliano Zapata

Eramus av Rotterdam

Erwin Rommel Eyvind Johnson

F.W. Klerk

Fidel Castro Francisco Franco

Francisco Pizarro

Frank Sinatra Franklin D. Roosevelt

Frans Hals

Franz Ferdinand Fredrik II

Fredrik Bünsow

Fredrik Reinfeldt Gavrilo Princip

George Bush

George W. Bush Gerald Ford

Giuseppe Garibaldi

Gunnar Hedlund Gustaf Dalén

Gustav II Adolf

Gustav III Gustav IV Adolf

Admira Angela Merkel

Ann Wibble

Anna Margaretha Donner Anna Lindh

Anna-Greta Lejon

Anneli Jäätteenmäki Aung San Su Kyi

Begum Khaleda Zia

Brigette Bardot Carola

Christina Piper

Christine de Pisan Corazon Aquino

Dilma Rouseff

Drottning Kristina Ella Fitzgerald

Ellen Johnson-Sirleaf

Eucamacion Ezcura Gloria Macapagal-Arroyo

Golda Meir

Greta Garbo Gro Harlem Brundtland

Helen Clark

Heliga Birgitta Indira Gandhi

Isabel Person

Isabella I av Kastilien Jeanne d´Arc

Johanna Sigurdardottir

Julia Tymosjenko Julia Kristina Viklund

Jungfru Maria

Karin Kock Karin Söder

Katarina II Luisa Dias Diogo

Madonna

Margaret Thatcher Mari Kiviniemi

Maria do Camo Trovoada Silveira

Mary McAleese Mary Robinsson

Mary Wollstonecraft

Megawati Sukamoputri Michelle Bachelet Jeria

Moa Martinsson

Moder Teresa Policarpa Salavarrieta

Rachel Carson

Sapfo Sirimavo Bandanarike

Tansu Ciller

Tarja Halonen Ulla Lindström

Ulrika Knape

Vaira Vjke Freiberga Vidgis Finnbodadottir

46

Gustav Vasa

Göran Persson

Gösta Bohman Hakon Swenson

Harry Martinsson

Henrik sjöfararen Herman Göring

Hernan Córtes

Hippokrates Hjalmar Branting

Hjalmar Lundbom

Ho Chi Minh Homeros

Hua Goafeng Imre Nagy

Ingvar Carlsson

Ingvar Kamprad Ingvar Stenmark

Ivar Kreuger

Ivar Lo-Johansson Jakob Johan Anckarström

Jan Fridegård

Jean Baptiste Bernadotte Jean Charles Henry Garibaldi

Jean Calvin

Johan Meynard Keynes Johann Gutenberg

John F. Kennedy

John Locke Josef II

Josef Stalin

Josip Broz Tito Julius Ceasar

Jussi Björling

Karl den Store Karl X Gustav

Karl XI

Karl XII Karl XIII

Karl XIV Johan

Karl XVI Gustav Khublai khan

Konrad Adenauer

Konstantin den Store Kopernicus

Kristian II

Kroisos Leonardo da Vinci

Leonid Brezjnev

Lewi Pethrus Louis Armstrong

Louise de Geer

Ludvig XIV Machiavelli

Magellan

Mahatma Gandhi Mao Zedong

Marlon Brando

Martin Luther Martin Luther King

Maximilian

Menocchio Michael Jackson

Michaelangelo Michail Gorbatjov

Miguel Hidalgo

Montesquieu Motecuhzoma

Muammar al-Gaddafi

Muhammed Napoleon III

Neil Armstrong

Nelson Mandela Niktia Crusjtjov

47

Nils Dacke

Oliver Tambo

Olof Palme Paavo Nurmi

Pancho Villa

Per Ander Fogelström Per Albin Hansson

Per Henrik Ling

Peter den Store Platon

Pol Pot

Porfirio Diaz Rabelais

Rembrandt Remus

Richelieu

Richard Nixon Robert Kennedy

Robert McNamara

Romulus Ronald Reagan

Rousseau

Rutger MacLean Saddam Hussein

Samuel Owen

San Martin Shakespear

Simon Bolivar

Sixten Jernberg Slobodan Milosevic

Sokrates

Sun Yat-se Sven Lindqvist

Tage Erlander

Thomas Malthus Thorbjörn Fälldin

Tirandes

Tommy Steele Trajanus

Tutankhamun

Usama bin Ladin Vasco da Gama

Vilhelm II

Vilhelm erövraren Vilhelm Moberg

Vladimir Lenin

Voltaire Walter Ulbricht

Willem de Besche

Winston Churchill Woodrow Wilson

Totalt: 189 namngivna män

Totalt: 58 namngivna kvinnor