Den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap på gymnasieskolan

En kvalitativ innehållsanalys av 4 läroböcker i samhällskunskap 1a1 och 1b

Christina Tudeka

Självständigt arbete – Samhällskunskap GR (C) Huvudområde: Samhällskunskap Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Ht 2019 Handledare: Calle Hansson Examinator: Göran Bostedt Kurskod/registreringsnummer: SH010A

 

 

Förord Det har varit väldigt lärorikt att skriva denna uppsats. Kunskaper från tidigare kurser har varit värdefulla i denna skrivprocess. Jag vill tacka alla lärare som jag har haft under denna kurs samt min handledare för allt stöd.

Härnösand, januari 2020

Christina Tudeka

 

Abstrakt Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den demokratiska medborgaren framställs i läroböcker för samhällskunskap på gymnasieskolan och jämföra läroböckerna för att belysa eventuella likheter och skillnader. I denna uppsats är samhällskunskap 1a1 och 1b i fokus. Skolan har i uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Den demokratiska medborgaren är en person som har vissa värderingar, förmågor och kunskaper. I samhällskunskap är detta fostrande uppdrag extra tydligt. Problematiken är att både samhällskunskap 1a1 och samhällskunskap 1b har samma demokratiska uppdrag, trots att samhällskunskap 1a1 är kortare än samhällskunskap 1b. Totalt är det fyra läroböcker för samhällskunskap som valts. Två läroböcker inom respektive kurs. För att undersöka läroböckerna i Samhällskunskap används en kvalitativ innehållsanalys, sedan jämförs läroböckerna från båda kurserna. Resultatet av analysen visar både likheter och skillnader. En likhet är att den demokratiska medborgaren framställs som en person som ser alla människors lika värde, har respekt och är lyhörd inför olika åsikter, tar ansvar och är solidarisk. Den demokratiska medborgaren framställs som en aktiv medborgare som deltar i val och är delaktig i olika samhällsfrågor. Medborgaren är med och påverkar genom att ta vara på sina demokratiska rättigheter i samhället. Jämförelsen visar att läroböckerna för samhällskunskap 1b innehåller fler övningar som utvecklar flera förmågor hos eleverna, exempelvis att diskutera, argumentera, analysera, debattera medan det framgår färre övningar i läroböckerna för samhällskunskap 1a1. I läroböckerna för samhällskunskap 1b diskuteras samhället och politik mer utförligt och oftast med en historisk bakgrund. I läroböckerna för samhällskunskap 1a1 beskrivs samhället och politik mer grundläggande. Skillnaderna mellan förmågor och kunskaper i läroböckerna för kurserna kan dock påverka elevernas framtida deltagande i samhället. Nyckelord: demokrati, demokratisk medborgare, didaktik, gymnasieskolan, kvalitativ innehållsanalys, läromedelsanalys,medborgare, Samhällskunskap

3  

Innehållsförteckning 1 Inledning 5

1.2 Disposition 6 1.3 Begreppsdefinitioner 6 Demokrati 6-7 Medborgarskap 7 Didaktik 7 Samhällskunskap 1a1 och 1b 7

2 Syfte 7-8 2.1 Frågeställningar 8

3 Bakgrund 8 3.1 Samhällskunskap på gymnasieskolan 8-9 3.2 Läromedel i samhällskunskapsundervisningen 9-10 3.3 Skolans demokratiuppdrag 10-11 3. 4 Den demokratiska medborgaren 11 3. 5 Politiskt deltagande 11-12

4 Metod 12 4.1 Kvalitativ forskningsmetod 12 4.2 Dokumentär forskning 13 4.3 Urval 13

Tabell 1: Läroböcker för samhällskunskap 1 13-14 Tabell 2: Valda kapitel 14-15

4.3.1 Material 15-16 4.4 kvalitativ innehållsanalys 16 4.4.1 Analysmetod 16-17

Tabell 3: Värderingar, förmågor och kunskaper 17 4.5 Etiskt ställningstagande 17 4.6 Metoddiskussion 17-18

5 Resultat 18 5. 1 Den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b 19

5.1.1 Kompass till samhällskunskap 50 - Samhällskunskap 1a1 19 5.1.2 Mittpunkt 1a1 - Samhällskunskap 1a1 21 5.1.3 Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet - Samhällskunskap 1b 24-26 5.1.4 Stringent 1b - Samhällskunskap 1b 26-28

5.2 Likheter och skillnader som framkommer i beskrivningen av den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b 29

5.2.1 Demokratiska värderingar - Samhällskunskap 1a1 och 1b 29 5.2.2 Medborgerliga förmågor och praktiska färdigheter - Samhällskunskap 1a1 och 1b 29-30 5.2.3 Kunskaper om samhälle och politik - Samhällskunskap 1a1 och 1b 30

6 Diskussion 30 6.1 Den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap på gymnasieskolan 30-31

4  

1 Inledning Skolan har i uppdrag att fostra elever till demokratiska medborgare. I skollagen 4 § formuleras syftet med utbildning inom skolväsendet med betoning på det demokratiska uppdraget:

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Skollag, 2010:800).

Eleverna ska utveckla värderingar, förmågor och kunskaper som ska förbereda dem för ett aktivt deltagande i samhället. Det handlar inte endast om att lära ut demokrati, utan undervisningen i skolan ska även bedrivas i demokratiska arbetsformer. “Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja till ett personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet” (Skolverket, 2011:6). I läroplanen för gymnasieskolan 2011 beskrivs en medborgare med vissa kunskaper och förmågor. Samtidigt som det sker förändringar i samhället, ställs nya krav på skolan som har i uppgift att fostra de framtida medborgarna. Teknisk utveckling, ökad digitalisering, globalisering och andra förändringar påverkar vilka förmågor som eleverna behöver utveckla för att fungera i samhället. När samhället förändras, påverkar det vilka förmågor och kunskaper som är önskvärda hos medborgarna. Därmed är medborgaridealt inte statiskt utan ser olika ut under olika perioder i samhället. Läroplanerna revideras, ställer nya krav på skolorna och ibland tillskrivs den demokratiska medborgaren fler kompetenser. Utifrån läroplanen för gymnasieskolan 2011 är det exempelvis viktigt att eleverna utvecklar digital kompetens, kunskaper som gynnar entreprenörskap och företagande (Skolverket, 2011). Dessa är endast några exempel på några förmågor som framkommer i läroplanen för gymnasieskolan 2011. När det berör demokratiuppdraget gäller det för hela skolan, men i ämnet samhällskunskap är demokratifostran extra tydligt. Enligt ämnesplanen för samhällskunskap ska undervisning i samhällskunskap fördjupa och utveckla kunskaper om människors livsvillkor, politiska, sociala och ekonomiska relationer.Eleverna ska utveckla kunskaper som berör bland annat demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. Vidare ska undervisningen i samhällskunskap skapa förutsättningar för ett aktivt samhällsdeltagande, kunskaper om demokrati, de mänskliga rättigheterna, källkritiskt tänkande och förmåga att uttrycka sig på olika sätt. Med hjälp av olika metoder ska eleverna kunna samla in information (Skolverket, 2011:143). Det är främst i undervisningen som eleverna kan inhämta kunskaper och utveckla förmågor för att bli demokratiska medborgare. Samtidigt är skolan och undervisningen inte de enda kontext som påverkar elevernas värderingar, förmågor och kunskaper. I kunskapsöversikten Skolan och medborgarskapandet (2011) framgår det att skolan inte är den enda platsen som påverkar och formar elevernas värderingar, kunskaper eller förmågor, men skolan är ändå en speciell plats då den har ett uttryckligt uppdrag att fostra demokratiska och goda medborgare (Skolverket, 2011:17). Eftersom det delvis är i undervisningen som eleverna tillämpar sig förmågor, värderingar och kunskaper, behöver lärarna reflektera över olika aspekter för att forma undervisningen så att eleverna utvecklar kunskaper och förmågor som de behöver för att bli demokratiska medborgare. Lärarna behöver exempelvis reflektera över vad eleverna behöver lära sig och därefter välja relevant innehåll. Andra viktiga delar som läraren behöver fundera över är varför eleverna ska lära sig och hur kunskap kan förmedlas, vilka hjälpmedel och arbetssätt som kan tillämpas i undervisningen. Dessa aspekter handlar om didaktik. Didaktik kan tolkas som läran om undervisning medan ämnesdidaktik fokuserar på hur ämnet ska undervisas. Det finns tre centrala frågor inom didaktiken, dessa frågor är vad, hur och varför? (Lindström & Pennlert, 2016: 18, 27). I denna uppsats är den didaktiska frågan

5  

vad? i fokus. Den didaktiska frågan vad? handlar om vad eleverna ska lära sig. Utifrån skolans demokratiska uppdrag är det vissa kunskaper som eleverna behöver lära sig (Skolverket, 2011:5-11). I denna uppsats undersöks innehållet i läroböcker för samhällskunskap. Innehållet i läroböcker påverkas av skolans styrdokument och ska förmedla demokratiska värden och bidra till att eleverna utvecklar demokratiska förmågor (Ammert, 2011: 69). För att sammanfatta inledningen, handlar denna uppsats om att undersöka hur den demokratiska medborgaren framställs i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b. Den demokratiska medborgaren har vissa värderingar, förmågor och kunskaper. Problematiken är att båda kurserna i samhällskunskap på gymnasieskolan har samma demokratiska uppdrag, trots att samhällskunskap 1a1 är kortare än samhällskunskap 1b.

1.2 Disposition Uppsatsen är uppdelad i fyra kapitel. Dessa fyra kapitel är, inledning, metod, resultat och diskussion. Först kommer en inledning som handlar om uppsatsens forskningsområde. Sedan kommer begreppsdefinitioner, där de mest centrala begreppen i uppsatsen definieras. Uppsatsen innefattar flera begrepp och genom att definiera de mest centrala begreppen är målet att förtydliga innebörden. Inledningen fortsätter sedan med uppsatsens syfte och två frågeställningar. Sedan följer en bakgrund där teorier, tidigare forskning och litteratur presenteras utifrån uppsatsens syfte. Efter inledningen kommer metodkapitlet. I metodkapitlet presenteras kvalitativ forskningsmetod, dokumentär forskning, urval, material, analysmetod, etiskt ställningstagande och avslutas med en metoddiskussion. I resultatkapitlet redovisas resultatet av analysen tillsammans med tolkning. Resultaten presenteras i två kategorier (rubriker) utifrån uppsatsens syfte. I den sista delen, diskussionsdelen, diskuteras resultaten i relation till syfte och bakgrunden. Diskussionen avslutas sedan med slutsatser. Uppsatsen avslutas med en referensförteckning. 

1.3 Begreppsdefinitioner I detta avsnitt definieras begrepp som förekommer i uppsatsen. Endast begrepp som har störst betydelse utifrån uppsatsens syfte definieras.

Demokrati Demokrati är ett begrepp som kan tolkas på flera olika sätt. Enligt Ekman (2012) kan demokrati betyda olika saker beroende på sammanhang och kan få olika innehåll utifrån olika ideologiska perspektiv. Begreppet demokrati kan definieras som folkstyre eller folkmakt (Riksdagen, 2018). Tanken med demokrati är att ge så många som möjligt i ett samhälle möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, genom exempelvis val. Demokrati kan ses som ett mål i sig självt, men kan även betraktas som en objektiv beteckning på ett verkligt styrelseskick (Ekman, 2012). Den första meningen i regeringsformen uttrycker tydligt var makten i en demokrati ska vara, “All makt utgår från folket”(Riksdagen, 2018). Besulten i en demokrati ska fattas av en majoritet av befolkningen och ska ligga inom majoritetens intresse (Långström & Virta, 2016: 50 - 51). Demokrati är inte endast ett sätt att styra ett land, det handlar även om värderingar som exempelvis människors lika värde och samma rättigheter (Riksdagen, 2018). För att en demokrati ska fungera är det viktigt med medborgare som har demokratiska värderingar, vissa förmågor och kunskaper. Det är människorna i samhället som kan få demokratin att fungera eller inte. I denna uppsats används begreppet, demokrati, med fokus på värderingar, förmågor och kunskaper som är önskvärda i en demokratisk medborgare.

Medborgarskap När det berör begreppet medborgarskap definierar den brittiske sociologen T.H. Marshall medborgarskap som ett fullvärdigt medlemskap i samhällsgemenskapen . Medborgarskap är som ett

6  

kontrakt mellan individ och stat som ger medlemmen av gemenskapen rättigheter och skyldigheter. Det finns tre medborgerliga rättigheter enligt Marshall. Dessa är civila, politiska och sociala. De civila rättigheterna utvecklades först och består av åsikts-, yttrande - och religionsfrihet, äganderätt, likhet inför lagen. Senare kom de politiska rättigheterna som gav folket rätt till politiskt inflytande genom rösträtt. Slutligen utvecklades de sociala rättigheterna. De sociala rättigheterna gav folket tillgång till grundläggande välfärd och trygghet, socialt och ekonomiskt, rätt till arbete och utbildning (Dahlstedt & Olson, 2013:13-14). Detta är endast en definition av medborgarskap. I denna uppsats används begreppet, medborgarskap, med fokus på subjektet, medborgaren och hur den framställs i läroböcker för samhällskunskap.

Didaktik Ordet didaktik har en lång historia och kommer från det grekiska ordet didaskein som betyder att undervisa, kan läras ut (Lundgren, 2017:267). Didaktik förekommer i olika kontext. Det finns exempelvis, allmändidaktik och ämnesdidaktik. Inom allmändidaktik behandlas övergripande frågor om undervisning och lärande. Allmändidaktik kan exempelvis handla om att försöka förstå vilka faktorer som främjar lärande generellt (Ekendahl, Nohagen, Sandahl, 2015: 26). Ämnesdidaktik är mer avgränsat till ett specifikt ämne, till exempel samhällskunskapsdidaktik. Ämnesdidaktik handlar om lärares övervägande och reflektioner kring undervisningens innehåll samt om hur undervisningen kring detta innehåll kan planeras och utföras för att eleverna ska utvecklas (Ekendahl, Nohagen, Sandahl, 2015:28). Långström och Virta (2016) menar att det finns några grundläggande frågor inom didaktiken, dessa är vad?, hur?, varför?, när?, med vilka resultat?, var?, till vem?, av vem?. För samhällskunskapsdidaktik är de tre första frågorna, vad, hur och varför mest centrala (Långström & Virta,2016:20). I denna studie är den didaktiska frågorna vad? i fokus. Denna fråga handlar om vad undervisningen ska handla om, alltså innehållet. I denna uppsats analyseras innehållet i läroböcker för samhällskunskap.

Samhällskunskap 1a1 och 1b På gymnasieskolan finns samhällskunskap i olika kurser för både studie och yrkesförberedande program. Det finns samhällskunskap 1, 2, 3, internationell ekonomi och internationella relationer . Samhällskunskap 1 är uppdelad i tre olika delar, 1a1, 1a2 och 1b. Samhällskunskap 1a1 är en 50 poängskurs som bygger på kunskaper från grundskolan eller motsvarande. Samhällskunskap 1a2 är också en 50 poängskurs och bygger vidare på samhällskunskap 1a1. 1a kurserna är riktade mot yrkesförberedande gymnasieprogram. Samhällskunskap 1b är dock en 100 poängskurs och bygger på kunskaper från grundskolan eller motsvarande. 1b kursen är för studieförberedande gymnasieprogram (Skolverket, 2011:144-150). Denna uppsats fokuserar på samhällskunskap 1a1 och samhällskunskap 1b.

2 Syfte Utifrån skolans uppdrag att fostra demokratiska medborgare genom bland annat ämnet samhällskunskap, undersöker denna uppsats hur den demokratiska medborgaren framställs i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b. Sedan jämförs läroböckerna från de två kurserna för att belysa likheter och skillnader. Forskning om läroböcker visar att framställningar som görs i läroböcker har betydelse och påverkar elevernas världsbild (Bronäs,2000);(Karlsson, 2004). Vad som förmedlas genom läroböcker kan påverka vilka kunskaper eleverna inhämtar samt vilka förmågor de utvecklar som framtida samhällsmedborgare. Eftersom samhällskunskap 1a1 och 1b har liknande mål, att

7  

utveckla demokratiska medborgare, trots att samhällskunskap 1a1 är kortare än samhällskunskap 1b, är det intressant att undersöka hur den demokratiska medborgaren framställs i läroböcker för respektive kurs. Långström och Vrita (2016) menar att det finns en risk att eleverna som läser samhällskunskap 1a1 får mindre medborgarkompetens och att detta sedan har negativa konsekvenser för samhället. Utifrån detta är det viktigt att undersöka likheter och skillnader mellan läroböckerna för dessa två kurser.

2.1 Frågeställningar 1. Hur framställs den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b?

2. Vilka likheter och skillnader framkommer i beskrivningen av den demokratiska medborgaren

i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b?

3 Bakgrund I detta avsnitt presenteras tidigare forskning, teori och litteratur som är relevant utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar under fyra kategorier. Den första kategorin är, 3.1 Samhällskunskap på gymnasieskola som handlar om ämnesplanen, kursplanen för samhällskunskap 1a1 och 1b, och tre bildningsideal av idéhistorikern Liedman som legitimerar samhällskunskap. De tre bildningsidealen svarar på den didaktiska frågan varför? och nämns i bakgrunden endast för att visa hur samhällskunskapsämnet kan legitimiseras. Den andra kategorin, 3.2 läromedel i samhällskunskapsundervisningen, handlar om hur läroböcker definieras samt vilken roll de har i samhällskunskapsundervisningen. Under denna rubrik presenteras även några kända studier inom läromedelsanalys som relaterar till uppsatsens syfte. Den tredje kategorin är, 3.3 Skolans demokratiska uppdrag, som handlar om Ekmans (2012) indelning av skolans demokratiuppdrag i tre aspekter. Läroplanen för gymnasieskolan nämns också för att tydliggöra vad som ingår i de tre aspekterna. Den fjärde kategorin handlar om den demokratiska medborgaren. Avsnittet börjar med en historisk bakgrund om det demokratiska samhället i Sverige, och fortsätter sedan med att diskutera skolan och skolämnet samhällskunskap med en kort historisk bakgrund. Avsnittet handlar även om medborgaren och medborgarfostran. I det sista avsnittet presenteras två variationer av politiskt deltagande som sedan diskuteras i samband med den demokratiska medborgaren som framställs i läroböckerna.

3.1 Samhällskunskap på gymnasieskolan Ämnet samhällskunskap har en tvärvetenskaplig karaktär. Flera discipliner som exempelvis statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi ingår i samhällskunskap (Skolverket, 2011:143). Eftersom samhällskunskap inte är förankrad i en enda disciplin leder det till att samhällskunskap skiljer sig mot de flesta andra ämnen (Långström & Virta, 2016:24). I samhällskunskap används olika teorier, begrepp och modeller från bland annat de nämnda disciplinera för att förstå komplexa samhällsfrågor (Skolverket, 2011:143). I samhällskunskap 1a1 ska undervisningen, enligt kursplanen, främst handla om demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå. Kursen ska även behandla de mänskliga rättigheterna, medborgarnas möjligheter att påverka politiska besult på olika nivåer, källkritik och eleverna ska få möjlighet att uttrycka sig genom exempel debatter. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller ingår även. I samhällskunskap 1b nämns samma punkter i det centrala innehållet som i samhällskunskap 1a1. I samhällskunskap 1b tillkommer dock samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och samhällsekonomi (Skolverket, 2011:145, 150). Likheterna som finns mellan det centrala innehållet i respektive kursplan visar att båda kurserna har samma mål att uppfylla, att skapa demokratiska medborgare, trots att samhällskunskap 1a1 är en 50 poängskurs medan samhällskunskap 1b är en 100 poängskurs. Långström och Virta (2016) diskuterar dessa två kurser utifrån medbrogarforstra. Enligt författarna ger dessa två kurser olika mycket medborgerlig kompetens. Eleverna som läser 100 poäng får dubbelt så lång utbildning i samhällskunskap och denna

8  

ojämna fördelning leder till att några elever inte utvecklar lika mycket medborgarkompetens. Det centrala syftet med samhällskunskap är att socialisera den nya generationen till medborgarskap och ge kunskaper, färdigheter, förhållningssätt som en medborgare behöver. Medborgarfostran och demokratifostran är större än ämnet samhällskunskap, det är hela skolans uppgift men ändå kan samhällskunskap betraktas som kärnan i medborgar och demokratifostran (Långström & Virta, 2016: 23). När det handlar om den didaktiska frågan varför? Varför ska eleverna läsa samhällskunskap? diskuterar Ekendahl, Nohagen & Sandahl (2015) tre bildningsideal av idéhistorikern, Liedman. Samhällskunskap kan utifrån bildningsidealen legitimeras på tre sätt. Det första bildningsidealet är, humanistisk bildning som innebär att samhällskunskap är till för att utveckla eleverna och göra dem till självständiga individer. Det andra är, demokratisk bildning som handlar om att samhällskunskap ska bidra till att bygga demokrati och ge möjligheter till eleverna att delta i det offentliga samtalet. Det tredje bildningsidealet är, ekonomisk bildning som fokuserar på att förbereda eleverna för ett yrkesliv, för att eleverna ska vara medveten om sina rättigheter, kunna samarbeta och gör sin röst hörd. Egentligen finns alla dessa tre bildnindideal inbyggda i samhällskunskap (Ekendahl, Nohagen & Sandahl, 2015:47).

3.2 Läromedel i samhällskunskapsundervisningen Begreppet läromedel är brett och innefattar bland annat läroböcker, övningsböcker, ordböcker och digitala resurser enligt Nationalencyklopedin (Läromedel, u.å). Läromedel kan definieras som sådant som lärare och elever använder för att uppnå uppställda mål i undervisningen. Läromedel kan därmed betraktas som hjälpmedel för lärande och undervisning. Historiskt sett har läromedel varit ett styrmedel som staten använt för att uppnå en enhetlig skola. Tidigare bestämde staten över vilka läromedel som skulle väljas och hur läromedel skulle användas, men nu betonas lärares professionella ansvar och frihet (Skolverket, 2006). Ammert (2011) menar att läroböcker kan betraktas som en speciell typ av text eftersom de är tillverkade för specifika syften, exempelvis lärsituationer, olika ämnen och skolformer. Läroböcker påverkas dels av läroplan och skollag. I läroböcker förmedlas även olika kunskapstraditioner och uppfattningar om hur lärande kan främjas. Läroboken kan betraktas som ett uttryck för vad någon vill förmedla och hur detta förmedlas, samtidigt som läroboken speglar samhället. Innehållet som överförs genom läroboken är ett urval som ska svara mot styrdokumentens krav och behov hos elever och lärare. Läroböcker representerar en auktoriserad bild av hur det är eller var i samhället. Vidare diskuterar Ammert (2011) makt i relation till läroboken. Enligt författaren handlar det om den grundläggande makten över människors föreställningar om verkligheten.

I läroboken talar ett samhälle eller en statsmakt om vilken kunskap och vilka värderingar som är värda att förmedla vidare till och inympa i ett uppväxande släkte. Outtalat skvallrar samma lärobok då även om vad som inte anses angeläget att lära ut (Ammert, 2011:50).

Utifrån detta intresserar sig denna studie att studera läroböcker, då det är tydligt att läroböcker förmedlar vissa kunskaper, värderingar och förmågor som kan påverka elevernas uppfattningar. Läroböcker används dock på olika sätt beroende på skolämnet. I undersökningen, läromedlens roll i undervisningen (2006), av Skolverket visar det sig att läroböcker har mindre inflytande i ämnen som samhällskunskap där ämnes strukturen inte är lika given, i jämförelse med matematik eller språk. Undervisningen i samhällskunskap kompletteras oftas med flera andra läromedel än läroböcker, som exempelvis källor från internet. Samtidigt visar forskning att läroböcker fortfarande har en mycket stark ställning i skolundervisningen och få lärare arbetar helt utan läroböcker. Läroböcker används fortfarande av lärare i deras planerings- och undervisningsarbete, framför allt som källa till stoff att presentera i undervisningen. Läroboken verkar även ha en legitimerande funktion för lärare, om man följer läroboken så följer man även läroplanen (Skolverket, 2006,14:25). Ammert (2011)

9  

menar att läroboken dominerar undervisningen i flera ämnen och att den spelar en central roll i skolans undervisning. Flera forskare har studerat läroböcker i samhällskunskap med syfte att undersöka hur demokratin och medborgaren framställs. Bronäs (2000) har i sin avhandling utfört en jämförande studie av tyska och svenska läroböcker för samhällskunskap från 1950-1999 för gymnasieskolan. Bronäs har undersökt hur demokrati framställs i läroböckerna. Enligt resultaten finns det en otydlighet i texterna och oftast har bilderna av demokrati varit motsägelsefulla och vaga, men de betonar harmoni och samförstånd. Sammanfattningsvis menar Bronäs att den demokrati bild som framträder i de svenska läroböckerna för samhällskunskap har ett "paternalistiskt drag som för med sig att medborgarna och framförallt eleverna betraktas som okunniga, ansvarslösa och oengagerade” (Bronäs, 2000: 249). Däremot framställs politiker som kunniga och aktiva. Därmed är det värdefullt att studera läroböcker då de alltid förmedlar något budskap som kan påverka de som kommer i kontakt med texten. Om undervisningen i samhällskunskap ska kunna utveckla demokratiska medborgare, är det viktigt att undersöka de metoder eller hjälpmedel som används i undervisningen, som exempelvis läroböcker. Ytterligare en studie är genomförd av Karlsson (2004) som har undersökt innehållet i 63 läroböcker för SO. Syftet med undersökningen var att undersöka hur samer och deras kultur framställs i svenska läromedel. Resultatet visar att 30 av de 63 läroböckerna saknar information om samer och samiska frågor. Samer syns inte mycket i läroböckerna, men när samer har nämnts i läroböckerna har de nämnts på ett ensidigt sätt som inte visar någon variation i den samiska kulturen. Både denna studie och undersökningen av Bronäs (2000) visar att det finns flera komplexiteter och problem när det berör innehållet i läroböcker som är viktiga att belysa.

3.3 Skolans demokratiuppdrag Enligt Ekman (2012) kan skolans demokratiuppdrag delas in i tre olika aspekter. Det handlar om vad skolan har i uppgift att förmedla till eleverna, de blivande medborgarna. Samtliga tre aspekter som Ekman diskuterar finns även uttrycka i ämnesplanen för samhällskunskap på gymnasieskolan (Skolverket, 2011) vilket visar att samhällskunskap har en viktig roll i demokratifostran. Dessa tre aspekter är demokratiska värderingar, medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter, kunskaper om samhälle och politik. Den första delen handlar om grundläggande demokratiska värderingar som respekt för de mänskliga rättigheter, solidaritet, jämlikhet, tolerans, respekt för medmänniskor och vår gemensamma miljö. Detta formuleras tydligt i läroplanen för gymnasieskolan.

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla (Skolverket, 2011:1).

Den andra delen handlar om medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter. De medborgerliga förmågorna är läskunnighet, förmåga att kunna söka information, källkritiskt tänkande och kommunikationsförmåga (Ekman, 2012). I läroplanen för gymnasieskolan betonas medborgerliga förmågor, “Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta” (Skolverket, 2011:7). Vidare menar Ekman (2012) att det är

10  

viktigt att eleverna får praktiska erfarenheter av ansvarstagande, delaktighet och inflytande via exempelvis klassråd eller elevråd. Praktiska färdigheter handlar om att vara med i demokratiskt beslutsfattande och kunna hantera konflikter. I läroplanen för gymnasieskolan uttrycks det att skolans mål är att varje elev aktivt utövar inflytande över sin utbildning, “och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor” (Skolverket, 2011:13). Den tredje delen av skolans demokratiuppdrag, kunskaper om samhälle och politik, handlar om teoretiska kunskaper om hur den svenska demokratin fungerar. Det kan exempelvis handla om vad olika politiska partier står för, hur demokratiska val går till, hur regeringar bildas, vad parlamentet gör och hur staten styrs, kunskap om de nationella minoriteterna, europeisk och globala frågor (Ekman, 2012: 58 -62). I läroplanen för gymnasieskolan framgår detta

Det är skolans ansvar att varje elev har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia. Har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv. Har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv (Skolverket, 2011:9-10).

3. 4 Den demokratiska medborgaren Önskan att fostra eleverna i skolan till demokratiska medborgare växte fram ur en svår tid av krig och diktatur. Andra världskriget var en vändpunkt på flera sätt. Efter andra världskriget skedde stora reformer i det svenska samhället. Politiker kom överens om att det svenska skolsystemet under denna tid skulle reformeras och ersättas av något mer demokratiskt. Samhällskunskap blev ett eget ämne i början av 1960- talet i både grund och gymnasieskolan. År 1992 blev samhällskunskap ett av gymnasieskolans och den gymnasiala vuxenutbildningens kärnämne (Långström & Virta, 2016: 42). Samhällskunskap skulle tillsammans med hela förändringen av skolsystemet i Sverige “vaccinera” befolkningen mot olika former av diktatur (Långström & Virta, 2016:37). Skolan fick ett uttalat mål, att skapa demokratiska medborgare. Utbildning handlar inte enbart om kunskaper och färdigheter utan handlar även om fostran, att skapa morgondagens medborgare (Dahlsted & Olson, 2013:9). Medborgaren har inte alltid varit samma utan återspeglar en bestämd tid och dess bestämda ideal. Dahlstedt och Olson (2013) vidareutvecklar Marshalls teori om medborgarskap och diskuterar istället medborgarskapets subjekt, medborgaren. Författarna menar att medborgarskap inte enbart handlar om relationen mellan individ och stat. Medborgaren är en skapelse och den demokratiska medborgaren kan betraktas som ett resultat av ett stort föränderligt fostransprojekt som inte har något slut. Skolan kan och ska återskapa och förändra samhället genom medborgarfostran, “Inom utbildningsväsendet formas på så sätt både gårdagens och morgondagens samhälle och medborgare” (Dahlstedt & Olson, 2013: 17). Medborgarfostran påverkas av vår tids rådande ideal. Genom förhandling på olika nivåer i samhället bestäms vilka förmågor och egenskaper som anses vara önskvärda eller som behöver förändras. Medborgarfostran handlar om att överföra demokratiska värderingar och att få medborgarna att göra dessa principer till sina egna. Författarna menar att utbildningsväsendet bidrar till att forma de identiteter som är önskvärda i samhället (Dahlstedt & Olson, 2013: 17,137).

3. 5 Politiskt deltagande Den andra aspekten av skolans demokratiska uppdrag handlar om att eleverna ska utveckla medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter, som exempelvis att delta i samhällslivet. Det finns dock flera olika sätt att delta i samhället. I detta avsnitt presenteras två variationer av politiskt deltagande som Långström och Vrita (2016) kallar, konventionellt och okonventionellt deltagande. När det gäller de konventionella formerna för att delta handlar det exempelvis om att rösta, kandidera, bli medlem i ett parti, kontakta myndigheter eller beslutsdattare. Det kan även handla om

11  

att vara aktiv i folkrörelser eller frivillig verksamhet, som är exempel på sådan verksamhet som är accepterad och som inte ifrågasätter samhällets allmänna värderingar. Samtidigt finns en annan variation av medborgardeltagande, den okonventionella formen, som är mer direkt. De okonventionella formerna handlar om att delta i verksamheter för att förändra samhället. Det kan exempelvis handla om ett politiskt protestbeteende, delta i demonstrationer, skicka brev till politiker, delta i delegationer, blockera trafik. Sådana verksamheter fokuserar oftast på enskilda frågor i samhället, exempelvis motstånd mot kärnkraftverk (Långström & Virta, 2016: 31 -32). 

4 Metod I detta avsnitt presenteras forskningsmetod, urval, material, analysmetod, etisk ställningstagande samt metoddiskussion. Validitet, tillförlitlighet och överförbarhet nämns i metoddiskussionen för att diskutera begreppen i samband med den kvalitativa metoden som valts i uppsatsen. Trots att kvalitativ metod används i denna uppsats, nämns även kvantitativ forskningsmetod under rubriken, 4. 1 Kvalitativ forskningsmetod för att tydliggöra vad kvalitativ forskning innebär.

4.1 Kvalitativ forskningsmetod Denna studie är kvalitativ då det är texter som analyseras och tolkas. Kvalitativ data har formen av ord, talade eller skrivna, och visuella bilder (Denscombe,2016:383). De förknippas oftast med forskningsmetoder som intervjuer, dokument och observation. Med kvalitativa metoder menar Ahrne och Svensson (2015) alla typer av metoder som bygger på intervjuer, observationer eller analys av texter. Denna studie utgår inte ifrån att det finns en absolut sanning av verkligheten, utan studien utgår ifrån att det finns flera sätt att tolka verkligheten som i detta fall är texter. Inom kvantitativ forskning har den naturvetenskapliga modellen en central roll, särskilt när det gäller positivismen. Inom kvantitativ forskning betraktas den sociala verkligheten som en yttre och objektiv verklighet. Kvalitativ forskning däremot utgår inte från den naturvetenskapliga modellen eller positivismen, utan fokuserar på hur individerna uppfattar och tolkar sin sociala verklighet . Inom kvalitativ forskning betraktas den sociala verkligheten som ständigt föränderlig och tillhörande individernas skapande och konstruerande förmåga (Bryman, 2018). Denscombe (2016) menar att kvalitativ forskning oftast lägger betoning på forskarens roll i konstruktionen av data. Inom kvalitativ forskning betraktas forskaren själv som den viktigaste "mätutrustningen" och forskarens bakgrund, värderingar, identitet har en viktig betydelse för insamlingen och analys. Skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ forskning handlar om att kvantitativ forskning tenderar att förknippas med forskarens opartiskhet, medan kvalitativ forskning tenderar att förknippas med forskarens inblandning. En ytterligare skillnad mellan kvantitativ och kvalitativ forskning är storleken. Kvantitativ forskning tenderar att vara storskaligare forskning. Kvalitativ forskning å andra sidan tenderar att innefatta få människor eller händelser (Denscombe, 2016: 344- 345). I denna uppsats studeras endast 4 läroböcker med fokus på vissa delar i innehållet för att få en mer djupgående analys. Ahrne och Svensson (2015) menar att kvalitativa metoder har vuxit fram som en motsats till kvantitativa metoder. En kvantitet handlar om en beräkning, det kan exempelvis vara antal, vikt, längd medan kvalitativ data kan vara en händelse, ett yttrande, en bild. Kvalitativa data mäts inte, utan det räcker att konstatera att de finns, hur de fungerar och i vilka situationer de förekommer (Ahrne & Svensson, 2015). I likhet med Bryman (2018) menar Denscombe (2016) att kvantitativ forskning oftast “associeras med numeriska data som är objektiva i bemärkelse att de finns oberoende forskaren och inte är ett resultat av forskarens otillbörliga inflytande” (Denscombe, 2016:344). Slutligen är det tydligt att kvantitativa och kvalitativa studier inbegriper olika forskningsstrategier och har olika inriktningar när det berör vilken roll teorin spelar och vilken kunskapssyn de utgår från. Trots att det finns tydliga skillnader kan en del forskning innehålla inslag från båda. Många forskare menar även att man kan kombinera dessa forskningsstrategier (Bryman, 2018).

12  

4.2 Dokumentär forskning I denna uppsats har läroböcker används som primär datakälla. Skrivna texter, böcker, artiklar, rapporter, digital kommunikation och visuella källor kan tillsammans kallas för Dokument. Dokumentär forskning handlar inte enbart om att samla in fakta från dokument, utan innefattar oftast en tolkning av dokumentet och söker efter dolda innebörder (Denscombe, 2016:319). Begreppet dokument kan betraktas som en permanent handling, “Dokument utgör vissa handlingar vars existens består i en stabil form, om inte för evigt så i alla fall en lång tid efter det ögonblick då de producerades” (Denscombe, 2016: 320). Bouréus (2015) menar att det finns flera anledningar att studera en text inom samhällsvetenskap. Texter kan forma våra föreställningar om hur samhället är och borde vara. Genom att analysera texter så undersöker vi det som bidrar till att skapa människors föreställning om samhället, det som påverkar relationer mellan grupper och som skapar vissa identiteter (Boréus, 2015: 157-159). Vidare menar Bouréus (2015) att texter kan studeras som uttryck för vissa rådande föreställningar i ett samhälle. I samhällsvetenskap studeras texter för att förstå något i samhället som texten är ett uttryck för eller påverkar. Texter relaterar på olika sätt till människor och grupper av människor. Människor har skapat texterna och människor är också mottagarna. Texter reflekterar medvetna och omedvetna idéer. De kan reproducera, stärka eller ifrågasätta värderingar och föreställningar (Bouréus, 2015).

4.3 Urval

Fyra läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan har analyserats i denna uppsats. Läroböcker publicerade efter 2011 valdes för att innehållet i läroböckerna ska vara aktuellt och relatera till den senaste läroplanen som gäller för gymnasieskolan. Denna studie fokuserar endast på två kurser inom samhällskunskap. Samhällskunskap 1a1 och 1b berör demokrati och medborgarskap i stor utsträckning och därmed valdes dessa kurser. Exempelvis i kursplanen för samhällskunskap 1a1 och 1b nämns demokrati första stycket i det centrala innehållet (Skolverket, 2011:144,150). Två läroböcker i samhällskunskap 1a1 och två läroböcker i samhällskunskap 1b har valts. För att få variation bland läroböckerna valdes två olika förlag. Gleerups och Studentlitteratur är ett par bokförlag som erbjuder läromedel för skolan. Trots att det finns flera bokförlag att välja bland, begränsades valet till dessa två förlag på grund av deras stora utbud av läroböcker och för att det inte finns utrymme i denna uppsats att inkludera hur stort antal läroböcker som helst. Två läroböcker för samhällskunskap 1a1 och två för samhällskunskap 1b valdes utifrån uppsatsens syfte att jämföra. Respektive förlag erbjuder även läroböcker i serier, exempelvis Arena 123 och Arena 50p. Läroböcker från samma serie valdes inte eftersom det kan finnas en risk att innehållet är väldigt lika. För att kunna jämföra och minska risken för att resultatet blir väldigt lika, valdes läroböcker från olika serier dock från samma förlag. ( se Tabell 1).         

13  

Tabell 1: Läroböcker för samhällskunskap 1

Bokförlag Läroböcker & kurs i samhällskunskap

Gleerups

Kompass till samhällskunskap 50 (Samhällskunskap 1a1) Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet (Samhällskunskap 1b)

Studentlitteratur

Mittpunkt Samhällskunskap 1 50 p   (Samhällskunskap 1a1) Stringent 1b (Samhällskunskap 1b)

För att få en så rättvis jämförelse som möjligt har liknande kapitel berörts i respektive bok. Fokus har varit på att hitta de kapitel i de olika läroböckerna som berör samma område. En svårighet med att välja ut kapitel är att kapitel kan ha olika benämningar, dvs. olika rubriker, i olika läroböcker trots att de berör liknande innehåll. För att välja kapitel har utgångspunkten varit det centrala innehållet i kursplanen för respektive kurs. Båda kurserna har liknande punkter i det centrala innehållet. I samhällskunskap 1b tillkommer dock politiska ideologier och samhällsekonomi (Skolverket, 2011). De delarna av det centrala innehållet som inte kommer vara i fokus i denna uppsats är, arbetsmarknad, arbetsrätt, arbetsmiljö, samhälls och privatekonomi, samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller (Skolverket, 2011). Dessa delar är även viktiga för att utvecklas till demokratiska medborgare i samhället, men utifrån syftet för denna uppsats och med hänsyn till uppsatsens omfång kommer dessa delar inte att inkluderas i denna uppsats. Dessutom finns några av de nämnda delarna endast med i en av kurserna. För att tydliggöra vilka kapitel som valts (se Tabell 2).

Tabell 2: Valda kapitel

Bokförlag Läroböcker & kurser Kapitel & sidnummer

Gleerups Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet

(Samhällskunskap 1b)

Kap 1. Vad är ett samhälle? s.9-11 Kap. 2 Individen i samhället s.14-33 Kap. 3 demokrati och diktatur s.36- 59 Kap.4 Styrelseskick s. 66- 91 Kap.13 Massmedia s. 301-308 Kap. 17 internationell politik s.412 -416 Kap. 18 Källor och källkritik s. 455- 4565

14  

Gleerups

Kompass till samhällskunskap 50

(Samhällskunskap 1a1)

Kap 2. Demokrati och diktatur s.26-36 Kap 3. Mänskliga rättigheter s. 40- 46 Kap 5. Media s. 80 Kap 6. Sveriges statsskick s.84-89 Kap 8.Riksdag och regering s. 100-105 Kap. 9 Europeiska Unionen s.112-116 Kap 15. Kön, genus och sexualitet s.186-192

Studentlitteratur Mittpunkt Samhällskunskap 1 50p  (Samhällskunskap 1a1)

Kap. 1 Du och jag och samhället s.6-21 Kap. 2 Kommunikation och påverkan s. 24,29,44 Kap. 5 Makt och politik s. 90- 115 Kap. 6 Omvärlden och vi s. 118,120,131 Kap. 7 Hur Sverige och några andra länder styrs s.134-164

Studentlitteratur Stringent 1b  (Samhällskunskap 1b)

Kap 1. Demokrati s. 9 -32 Kap 2. Politik s.39- 73 Kap 3. Stater s.81-105 Kap 4. Mänskliga rättigheter s.111-131 Kap 9 Media och Källkritik s.237, 247 Kap 8 Identitet och normer s. 211, 212,216-22

4.3.1 Material I detta stycke presenteras valda läroböcker kortfattat.   Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet Läroboken är författad av Karlsson (2014) och är anpassad för elever som läser studieförberedande program. Innehållet i läroboken är aktuellt och anpassat utifrån läroplanen för gymnasieskolan 2011. Läroboken ger en grund för elever på gymnasieskolan som ska studera vidare. Kompass till samhällskunskap 50 Kompass till samhällskunskap 50 är författad av Eliasson och Nolervik (2018). Detta är den andra upplagan av läroboken. Läroboken är anpassad efter det centrala innehållet i Samhällskunskap 1a1 och passar för elever som läser yrkesförberedande program. Innehållet är tydligt och kompletteras med uppgifter som syftar till att utveckla olika förmågor hos eleverna. Mittpunkt Samhällskunskap 1 50 p Mittpunkt Samhällskunskap 1 50 p, är skriven av Nilzon, Roslund och Öberg (2011) för elever som läser yrkesförberedande och introduktionsprogram. Innehållet i läroboken är koncentrerat till det viktigaste

15  

och mest grundläggande inom samhällskunskap. Läroboken är anpassad utifrån läroplanen för gymnasieskolan 2011 och det centrala innehållet för Samhällskunskap 1. Stringent 1b Denna lärobok är författad av Holmstedt och Hydén (2017) och riktar sig främst mot Samhällskunskap 1b för studieförberedande gymnasieprogram. Läroboken berör samtliga delar av det centrala innehållet för Samhällskunskap 1, men fokus är främst på samhällsvetenskapliga modeller och begrepp.

4.4 kvalitativ innehållsanalys Bryman (2018) menar att det finns olika sätt att analysera dokument, bland annat genom kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys handlar om ett sökande efter bakomliggande teman i materialet som analyseras. Innehållsanalys är en metod som handlar om att analysera dokument och texter, det är en mycket flexibel metod som kan användas i kombination med många olika typer av medier (Bryman, 2018:358). Enligt Bryman kan innehållsanalys betraktas på olika sätt, "I en viss mening handlar det inte om en forskningsmetod, eftersom innehållsanalys mer utgör ett angreppssätt vid studiet av dokument och texter än ett verktyg för att generera data. Innehållsanalysen brukar dock betraktas som en forskningsmetod genom dess distinkta synsätt på analysen" (Bryman, 2018: 358). Innehållsanalysen har möjlighet att avslöja många dolda sidor av det som kommuniceras genom den skrivna texten, "Tanken är att texten - helt oberoende av vad som har varit författarens medvetna avsikt - innehåller vissa ledtrådar till ett djupare rotat och eventuellt oavsiktligt budskap som faktiskt kommuniceras" (Denscombe, 2016:393). Inom kvalitativ innehållsanalys är målet att tolka data genom att systematiskt kategorisera innehållet i olika teman (Schreier, 2014: 170). Enligt Schreier (2014) finns det tre egenskaper som utmärker kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys reducerar data, det är systematiskt och flexibelt. Det finns inte någon tydlig linje mellan kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys, utan båda metoderna har flera likheter . I kvantitativ innehållsanalys är fokus på det som är uttalat i texten, det manifesta innehållet. Kvalitativ innehållsanalys fokuserar även på latent och mer kontextbunden mening. Att analysera det latenta innehållet innebär att forskaren tolkar textens innebörd (Schreier, 2014:173).

4.4.1 Analysmetod Syftet med att analysera något är att få en bättre förståelse av det. Syftet med analysen är att beskriva dess beståndsdelar eller förklara hur det fungerar eller tolka vad det betyder (Denscombe, 2016:44). I denna uppsats har kvalitativ innehållsanalys använts för att analysera kvalitativ data (text). För innehållsanalys finns en procedur att följa, oavsett dess specifika tillämpning. (Denscombe, 2016:392). Det första steget är att välja lämplig textavsnitt. Utifrån valda kapitel har textavsnitt valts som relaterar till syftet. Fokus har varit att hitta textavsnitt i de utvalda kapitlena som uttrycker demokratiska värderingar, förmågor eller färdigheter, samt kunskaper. Den demokratiska medborgaren har vissa värderingar, förmågor och kunskaper, därmed har dessa tre aspekter varit utgångspunkt i analysen. Det andra steget är att bryta ner texten i mindre delar. Analysenheten kan vara ord, hela meningar, hela stycken. För att göra detta har fokus varit på att hitta meningar, ord och stycken från textavsnittet. Det tredje steget är att utarbeta relevanta kategorier för analysen av data. Forskaren måste ha en klar föreställning om vilka typer av kategorier, frågor som intresserar honom eller henne och hur dessa framträder i texten (Denscombe, 2016: 392). Om forskaren till exempel letar efter könsbundna drag i barns berättelser, kan forskaren söka efter pojknamn och flicknamn- med namnen som indikatorer på innehållets natur. Det insamlade materialet från läroböckerna har indelats i kategorier för att analyseras. Uppsatsens frågeställningar och de tre aspekterna av skolans demokratiska uppdrag har använts som utgångspunkt i konstruktionen av kategorier. Rubriken på den första kategorien i resultatdelen är, 5.1 Den demokratiska medborgaren. Under denna rubrik presenteras den demokratiska medborgaren som den framställs i läroböckerna. Varje lärobok

16  

presenteras för sig med tre underrubriker. De tre underrubrikerna är, demokratiska värderingar, medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter, kunskaper om samhälle och politik. Den andra kategorin är, 5.2 Likheter och skillnader som framkommer i beskrivningen av den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b. Under denna kategori jämförs resultatet från läroböckerna, för att komma fram till likheter och skillnader. I denna kategori finns liknande underrubriker som används i första kategorin, för att tydliggöra vilken del som jämförs. Denna jämförelse utfördes efter tolkning av hur den demokratiska medborgaren framställs i läroböckerna. Det fjärde steget är att koda enheterna i överensstämmelse med kategorierna. Det är viktigt att vara extra uppmärksam på texten för att koda de relevanta orden, meningarna och liknande. Relevanta ord, meningar och stycken kodades i överensstämmelse med demokratiska värderingar, förmågor eller färdigheter, samt kunskaper. För att tydliggöra vad som ingår i dessa tre aspekter sammanställs de i tabellen nedan:

Tabell 3: Den demokratiska medborgaren - Värderingar, förmågor och kunskaper

Demokratiska värderingar Tolerans, jämlikhet mellan kvinnor och män, de mänskliga rättigheter, solidaritet, respekt för medmänniskor och vår gemensamma miljö,

Medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter

Informationssökningskompetens, källkritiskt tänkande, kommunikationsförmåga, ansvarstagande, delaktighet och inflytande.

Kunskaper om Samhälle och politik

Hur den svenska demokratin fungerar, hur demokratiska val går till, hur riksdag, regering, politiska partier arbetar, kunskap om de nationella minoriteterna, europeisk politik och globala frågor.

 

4.5 Etiskt ställningstagande I detta avsnitt presenteras de fyra etiska kraven enligt Vetenskapsrådet samt hur denna studien                           förhåller sig till dessa principer. Det finns fyra huvudkrav för forskning enligt Vetenskapsrådet (2002),                           informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet           handlar om att forskaren ska informera de som är berörda, om forskningens syftet. Samtyckeskravet                           handlar om att deltagaren själv har rätt att bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet                         handlar om att deltagarna som är med i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och                               personuppgifter ska förvaras på ett sätt som förhindrar obehöriga att ta del av det. Det sista kravet,                                 nyttjandekravet, handlar om att insamlade uppgifter om exempelvis enskilda personer endast får                       användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet,2002:14). Utifrån syftet i denna studie har inga                     deltagare inkluderats. Om uppsatsen hade undersökt dokument som är privata hade det varit extra                           viktigt att tala om vad syftet med studien är samt få samtycke till att använda dokumenten.                               Läroböcker är dock offentliga dokument som är publicerade och tillgängliga för allmänheten. Trots att                           läroböcker är offentliga har det varit viktigt i studien att presentera läroböckerna på ett respektfullt                             och rättvist sätt. Jag har exempelvis utgått från liknande kapitel i varje lärobok samt fokuserat på                               samma områden (demokratiska värderingar, förmågor/färdigheter och kunskaper) för att analysera,                   tolka och jämföra resultaten.

4.6 Metoddiskussion I detta avsnitt diskuteras den valda metoden i samband med trovärdighet (validitet), pålitlighet (tillförlitlighet), och överförbarhet. Kvalitativ innehållsanalys har fungerat väl i denna studie utifrån syftet att analysera läroböcker. Bryman (2018) menar att en fördel med innehållsanalys är att det är en transparent forskningsmetod. Det är lätt att beskriva hur man gjort sitt urval och utformat

17  

kodningsschema, vilket gör att replikationer enkelt kan göras (Bryma, 2018: 377). Ahrne och Svensson (2015) betonar att transparens i en forsknings text, som även kallas för genomskinlighet, påverkar en studies trovärdighet. En egenskap hos bra forskning är att den är möjlig att diskutera och kritisera. Det är därmed viktigt att tydligt redogöra för forskningsprocessen för läsaren så att läsaren kan ta del av hur författaren har tänkt kring sina metodval (Ahrne & Svensson, 2015: 25). I denna uppsats har metoden presenteras samt analysen steg för steg för att tydliggöra genomförandet av undersökningen, för att därmed skapa transparens i texten och stärka uppsatsens trovärdighet. När det berör kvalitativ forskning finns det inte något absolut sätt att visa att man har fått det rätt i sin studie (Guba & Lincoln återgiven i Denscombe, 2016). Därmed föredrar några forskare att använda termen trovärdighet istället för validitet (Denscombe, 2016). Den kvalitativa forskningens trovärdighet är inte lätt att bedöma utifrån de kriterier som vanligtvis används för kvantitativ forskning. En orsak är att forskaren har en tendens att bli nära insamlingen och analysen av data. vilket försvårar möjligheten för andra forskare att göra samma forskning och komma fram till liknande slutsatser (Denscombe, 2016: 410). Kvalitativ data oavsett om det gäller ord eller bilder är alltid en produkt av en tolkningsprocess, därmed påverkar detta möjligheten till objektivitet i forskningen. Däremot är detta en tydlig del av kvalitativ forskning, att den tillåter mer än en giltig förklaring eftersom den bygger på forskarens tolkningsskicklighet. Istället för att förutsätta att det i teori måste finnas en rätt förklaring accepterar den kvalitativa forskningen att olika forskare kan komma fram till olika resultat, trots att de använder samma metoder (Denscombe, 2016: 417). I uppsatsen framgår det att man kan tolka texter på olika sätt vilket innebär att tillförlitligheten kan påverkas. Om någon annan utför samma undersökning kan personen komma fram till andra resultat, eftersom vi kan tolka verkligheten på olika sätt som är tydligt inom kvalitativ forskning. Därmed påverkas tillförlitligheten i denna studie som försöker lösas genom att beskriva hela forskningsprocessen så noggrant som möjligt. En nackdel Inom kvalitativ forskning är att det exempelvis är svårare att vara säker på i vilken utsträckning som resultaten går att generalisera till andra liknande fall, eftersom kvalitativ forskning bygger på detaljerade djupstudier av få enheter (Denscombe, 2016:417). Lincoln och Guba menar dock att forskning som undersöker ett mindre antal enheter och kvalitativ data behöver ett annat sätt att hantera generaliserbarheten (Lincoln & Guba återgiven i Denscombe, 2016:413). Lincoln och Guba kallar det för överförbarhet istället för generaliserbarhet. I detta fall blir frågan, “I vilken utsträckning skulle fynden kunna överföras till andra fall?” istället för “ I vilken utsträckning är det sannolikt att fynden återfinns i andra fall?” (Lincoln & Guba återgiven i Denscombe, 2016:413). I denna studie har ett mindre antal läroböcker valts som därmed försvårar möjligheten att generalisera.  

5 Resultat I detta avsnitt redovisas resultaten samt tolkning av analysen i två huvudkategorier. Först presenteras                           båda läroböckerna för samhällskunskap 1a1. Seda presenteras läroböckerna för samhällskunskap 1b.                     Sedan jämförs båda läroböckerna från samhällskunskap 1a1 med de två läroböckerna från                       samhällskunskap 1b. En demokratisk medborgare har vissa värderingar, förmågor och kunskaper                     därmed fokuserar jämförelsen på att belysa likheter och skillnader mellan de demokratiska                       värderingarna, medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter, samt kunskaper om politik och                     samhälle, det som formar en demokratisk medborgare.    

18  

5. 1 Den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b  

5.1.1 Kompass till samhällskunskap 50 - Samhällskunskap 1a1  Demokratiska värderingar I läroboken uttrycks flera demokratiska värderingar i olika sammanhang. Demokrati beskrivs som                       både ett styrelsesätt och ett sätt att se och behandla andra människor (Eliasson & Nolervik, 2018:26).                               Det handlar om att respektera varandras olikheter och lyssna på vad andra tycker. Alla människor har                               lika värde och ska samma chans att påverka det som händer i samhället.   

I en demokrati finns spelregler för hur samhället ska styras som utgår ifrån att alla människor har lika värde och ska ha samma möjligheter att påverka samhället. Det är folkets vilja som avgör hur landet ska styras (Eliasson & Nolervik, 2018:26).

För att ett demokratiskt samhälle ska fungera, behövs vissa värderingar. Flera värderingar uttrycks i detta avsnitt, som framställer den demokratiska medborgaren som en individ som respekterar och behandlar andra väl. Den demokratiska medborgaren ser alla människors lika värde. Genom att    Sveriges grundlagar beskrivs i kapitel 6 uttrycks grundläggande värderingar, som yttrandefrihet.                     Yttrandefriheten handlar om både rättigheter och skyldigheter som medborgare i det Svenska                       samhället har. Genom att yttrandefriheten nämns förmedlas demokratiska rättigheter och                   skyldigheter.  

Vi har också skyldigheter mot det demokratiska samhället. Vi får inte använda våra fri- och                             rättigheter på ett sådant sätt att vi kränker andra människors fri- och rättigheter. De beslut                             som fattas i demokratisk ordning måste vi acceptera och följa (Eliasson & Nolervik, 2018: 26). 

 Det kan tolkas som att medborgaren i det demokratiska samhället använder sina rättigheter på ett                             hänsynsfullt sätt. Det är viktigt att inte missbruka rättigheterna eller använda dem för att göra illa                               andra människor. Medborgaren behöver vara medveten om att frihet även innebär ansvar. Därmed                         framställs den demokratiska medborgaren som fri och samtidigt ansvarsfull. Vidare diskuteras                     mångkultur i Sverige där fokus är på etnicitet, integration och respekt för olikheter (Eliasson &                             Nolervik, 2018:200). Fortsättningsvis diskuteras även mångkultur och olika levnadsvillkor i kapitel                     16 med betoning på alla människors lika värde. Sveriges utvandring till Amerika tas även upp som ett                                 exempel i sammanhanget:  

När vissa grupper idag protesterar mot invandringen till Sverige kan det vara bra att                           veta att för drygt hundra år sedan protesterade många mot utvandringen. Över en miljon                           svenskar lämnade landet på grund av fattigdom och förtryck (Eliasson & Nolervik,                       2018:197).  

 Faktum att utvandringen till Amerika nämns verkar förmedla till eleverna att alla människor och                           länder kan hamna i kriser och att det därmed är viktigt att hjälpa varandra. Den demokratiska                               medborgaren framställs som empatisk och solidarisk. Fortsättningsvis uttrycks demokratiska                 värderingar genom att de mänskliga rättigheterna nämns. Exempelvis kapitel 3 handlar till största del                           om hur de mänskliga rättigheterna bildades, vilka rättigheterna som är med, vilka organisationer som                           

19  

arbetar för att rättigheterna ska efterlevas (Eliasson & Nolervik, 2018: 29). De mänskliga rättigheterna                           är en grund för att demokratin ska fungera. Vidare diskuteras sexualitet, kön och genus med fokus på                                 jämlikhet mellan män och kvinnor. Oavsett vilket kön man tillhör ska man ha samma rättigheter,                             skyldigheter och möjligheter i samhället, men det är inte alltid så. Skillnader mellan kvinnor och män                               har med samhällets normer och traditioner att göra. Vi socialiseras in i olika roller och har oftast svårt                                   att tänka på ett annat sätt (Eliasson & Nolervik, 20181:86).  I läroboken framställs Sverige som ett ojämlikt land, då män fortfarande anses vara den överordnade                             gruppen. “Generellt kan man säga att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp i dagens                               Sverige” (Eliasson & Nolervik, 2018: 188). Genom att detta tas upp i läroboken kan det vara ett sätt att                                     förmedla till eleverna att jämställdheten inte är helt uppnådd i samhället, och behöver medborgare                           som kan utveckla samhället till ett mer jämställt.   Medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter Utifrån de valda kapitlena uttrycks flera demokratiska förmågor som exempelvis källkritik,  olika möjligheter att påverka samhället och politiken. Media beskrivs i läroboken som ett viktigt                           hjälpmedel för att uttrycka sig,”Via media kan vi också själva kommunicera, diskutera och framföra                           våra åsikter. Genom media påverkas vår bild av omvärlden och samhället” (Eliasson & Nolervik,                           2018: 62). Media är en viktig del av demokratin men kräver också en viktig förmåga hos medborgarna,                                 källkritiskt tänkande. I samband med varje kapitel finns övningar som ger eleverna möjlighet att öva                             på olika förmågor som exempelvis att uttrycka sina åsikter både skriftligt och muntligt. I en del                               övningar ska eleverna diskutera olika samhällsfrågor. På flera sätt uppmuntras eleverna i läroboken                         att öva och utveckla flera demokratiska förmågor (Eliasson & Nolervik, 2018: 38,47,61). Genom att det                             finns övningar i hela läroboken förmedlas vissa förmågor och färdigheter till eleverna som mer eller                             mindre viktiga. Sammanfattningsvis framställs den demokratiska medborgaren som en person som                     deltar och påverkar politiken. En medborgare som inte är rädd för att våga uttrycka sig, och har                                 förmågan att uttrycka sig på olika sätt och kan granska olika källor. Medborgaren framställs som en                               modig, ansvarsfull och en kritisk person.   Vidare i boken nämns Sveriges valsystem och varför rösträtten är så värdefull,   

I Sverige har vi något som människor i vissa andra länder är beredda att dö för. Tänk efter en                                     stund vad det kan vara. Det skulle kunna vara olika saker, men här handlar det om rätten att                                   vara med och bestämma hur landet ska styras – rösträtten (Eliasson & Nolervik, 2018: 90).  

Genom att textavsnittet tar upp att människor i vissa länder skulle kunna dö för rösträtten, betonas                               värdet av rösträtten. Den demokratiska medborgaren framställs som en person som bryr sig och                           deltar i samhället och politiken. En medborgare som tar vara på sina fri och rättigheter i samhället ,                                   som vill vara med och påverka i samhället.  Kunskaper om samhälle och politik  Eleverna får kunskaper om samhälle och politik genom flera kapitel i läroboken som handlar om olika                               styrelsesätt och hur valsystemet är uppbyggt. I läroboken beskrivs demokratin i Sverige med en                           historisk bakgrund, hur demokratiska beslut påverkar medborgarna, vilka styrkor och svagheter som                       finns med demokratin, och att demokrati främst handlar om makt (Eliasson & Nolervik, 2018:26-29). I                             läroboken står det om svenska politiska partier, hur riksdag, regering, kommuner och landsting                         arbetar framkommer också. Rättigheter och skyldigheter som finns i en demokrati framgår klart "                           Ingen människa får använda en rättighet som ursäkt för att inkräkta mot någon annans fri- och                               rättigheter" Eliasson & Nolervik, 2018: 29). Medborgare behöver ha kunskaper om hur samhälle och                           politik fungerar. Genom citatet tolkas medborgare som en person som är ansvarsfull. I läroboken nämns FN i samband med de mänskliga rättigheterna De mänskliga rättigheterna är                           demokratins grund och måste respekteras för att demokratin ska fungera. Samtidigt krävs en                         

20  

fungerande demokrati för att de mänskliga rättigheterna ska bli respekterade. EU har ett eget kapitel i                               läroboken som tar upp EU:s utveckling, institutioner och samarbeten. Det kan tolkas som att                           medborgaren behöver ha bred kunskap om samhälle och politik. Urfolkens rättigheter presenteras                       endast i ett kort avsnitt. Urfolket i denna lärobok syftar på samerna(Eliasson & Nolervik, 2018:42). 

5.1.2 Mittpunkt 1a1 - Samhällskunskap 1a1

Demokratiska värderingar Rättvisa, respekt, alla människors rätt till lika värde, solidaritet är några bland flera demokratiska värderingar som nämns i läroboken. I läroboken nämns Barnkonventionen endast kortfattat med hänvisning till Unicef:s hemsida. De mänskliga rättigheterna nämns kortfattat i kapitel 1 för att sedan fortsätta mer utförligt i kapitel 6. I läroboken delas de mänskliga rättigheterna in i två huvudgrupper. Den första handlar om att alla ska ha samma medborgerliga och politiska rättigheter. Den andra delen uttrycker att alla människor ska ha samma sociala och ekonomiska rättigheter. Detta handlar exempelvis om att alla ska ha rätt till undervisning och rätt till rimliga levnadsförhållanden (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:120). Genom de mänskliga rättigheterna uttrycks demokratiska värderingar som alla människors lika mycket värde.

Alla du ser på torget har lika värde. Ingen ska behandlas bättre eller sämre på grund av av att man är flicka eller pojke, har svenska föräldrar eller utrikes födda, är rik eller fattig (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:15).

Genom att de mänskliga rättigheterna nämns, framställs den demokratiska medborgaren som en person som behandlar alla lika oavsett utseende eller bakgrund. I kapitel 1, "Att hålla samman" (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011: 8) nämns samarbete och ett gemensamt ansvar som viktigt. Det framställs som viktigt att hjälpas åt och hålla ihop i samhället vilket kan tolkas som att den demokratiska medborgaren behöver vara solidarisk.

Ett samhälle kännetecknas av att människor lever tillsammans , hjälps åt med försörjningen, håller ihop mot faror och följer samma regler (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:8)

I läroboken uttrycks flera medborgerliga rättigheter men även skyldigheter, “Med friheten att tänka och säga vad man vill följer ett ansvar, ett ansvar för hur det kan uppfattas och utnyttjas av andra” (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:19). Faktum att frihet och ansvar nämns i samma stycke förmedlar att den demokratiska medborgaren behöver vara medveten om att rättigheter följs av skyldigheter. Citatet kan även tolkas som att den demokratiska medborgaren egentligen är begränsad. Det kan tolkas som att medborgaren egentligen inte får säga precis vad som helst. Det finns en risk att någon i omgivningen uppfattar det negativt eller blir kränkt, därmed kan det uppfattas som att den demokratiska medborgaren behöver vara försiktig när hen uttrycker sig vilket i sin tur kan leda till att medborgaren blir begränsad till en viss del. Genom att Sveriges grundlagar diskuteras förmedlas grundläggande demokratiska värderingar som samhället vilar på. Regeringsformen anses vara den viktigaste grundlagen och talar om vilka fri - och rättigheter som finns i Sverige. Tryckfrihetsförordningen handlar till största del om yttrandefrihet och vad som inte är tillåtet att publicera i tryckt skrift. Yttrandefrihetsgrundlagen liknar tryckfrihetsförordningen men berör istället moderna medier (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011: 136-138).Genom att Sveriges grundlagar nämns kan det tolkas som att medborgarna behöver känna till och förstå dessa grundlagarna för att förstå vad det innebär att vara en demokratisk medborgare.

21  

Vidare nämns jämlikhet mellan könen särskilt i kapitel 4 i samband med jämställdhetslagen som handlar om rättigheter som män och kvinnor har i samhället (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:87-88). Jämlikhetslagen diskuteras med fokus på svårigheter som fortfarande finns mellan män och kvinnor till exempel när det berör arbetsmarknaden.

Kvinnor och män ska enligt jämställdhetslagen ha samma möjligheter och rättigheter, vilket bland annat innebär att lika lön för lika arbete ska gälla. Trots detta är fortfarande många typiska kvinnoyrken låglöneyrken” (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:87)

Ett kort textavsnitt som handlar om det mångkulturella Sverige förklara hur Sveriges samhälle är mångkulturellt och en kort bakgrund om utvandringen till Amerika, “Egentligen är vi alla invandrare eller ättlingar till invandrare i vårt land” (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:12)  Medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter  

Du är en alldeles egen person, en unik människa med ditt genetiska och sociala arv - en                                 individ. Men vi människor tycker om att hålla ihop i grupper och vi har behov av tillhörighet                                 (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011: 9).  

 Detta framställer medborgaren som en unik och självständig individ som klarar mycket själv men som                             samtidigt behöver andra människor. I läroboken blir det tydligt att den demokratiska medborgaren                         inte klarar sig helt ensam, utan behöver andra. På ett mer indirekt sätt kan citatet förmedla att den                                   demokratiska medborgaren behöver ha god social kompetens och samarbetsförmåga för att kunna                       fungera optimalt i samhället.   I mittpunkt 50 finns frågor efter varje textavsnitt, därmed får eleverna öva vid flera tillfällen vilket                               gör att de kan vara aktiva i sitt lärande. I slutet av varje kapitel finns övningar. Övningarna består av                                     frågor som är uppdelade i två delar. Frågorna har samma struktur i varje kapitel, men skiljer sig i                                   antalet. Att frågorna har samma struktur innebär att de består av två delar. Den första delen består av                                   faktafrågor och den andra delen handlar om att undersöka och diskutera. Svaren till faktafrågorna                           kan enkelt hittas i kapitlet. Dessa typer av frågor, faktafrågor, kan tolkas som att eleverna endast ska                                 repetera det som de har läst. Ett exempel på en fråga från kapitel 1 är, "a) Vad menas med begreppet                                       individ, grupp och etnisk grupp?"(Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:11). Diskussionsfrågorna kräver                     mer av eleverna då eleverna exempelvis ska uttrycka sina åsikter om olika samhällsfrågor, eller                           reflektera över deras roll i samhället ") vad kan du göra för att bidra till det hållbara samhället?"                                   (Nilzon, Roslund & Öberg,2011:11). Uppgifterna som finns i läroboken kan tolkas som ett sätt att                             förmedla vilka förmågor och färdigheter som är önskvärda.   I läroboken nämns flera demokratiska förmågor. I kapitel 1 nämns språket som en viktig förmåga.                             Språket framställs som en viktig demokratisk förmåga då den öppnar möjlighet för kommunikation                         som sedan kan öka förståelse och respekt för nya människor (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:10). I                               läroboken nämns media och hur det påverkar människor i samhället. Media påverkar den bild vi har                               av samhället, och därmed är det är viktigt att kunna granska olika källor. Förmågan att kunna söka,                                 granska, tolka och värdera information från olika källor nämns i läroboken som en viktig demokratisk                             förmåga. Eleverna får dessutom redskap för att kunna granska olika källor genom fem kriterier. Dessa                             fem kriterier är, äkthetskriteriet, tidskriteriet, beroendekriteriet, tendenskriteriet. Den demokratiska                 medborgaren framställs som en individ som behöver vara medveten om hur media påverkar                         samhället och inte tro på vad som helst. Utifrån detta blir det tydligt att den demokratiska                               medborgaren behöver vara en person som ifrågasätter samhället, inte tar någon information för givet                           och vågar uttrycka sina åsikter. I kapitel 2 presenteras olika hjälpmedel för att analysera                           samhällsfrågor i exempelvis debattartiklar och insändare. I läroboken ges även instruktioner för hur                         

22  

en debattartikel kan skrivas och vad som är viktigt att tänka på vid en muntlig presentation (Nilzon,                                Roslund & Öberg ,2011:29-33). I läroboken står det mycket om hur medborgaren kan vara med och                          påverka samhället på olika nivåer. I kapitel 5 finns ett långt avsnitt som handlar om att påverka                                 (Nilzon, Roslund & Öberg, 108-113). Gemenskap och samarbete anses vara viktigt för att kunna vara                             med och påverka i samhället. 

"Man brukar säga att "ensam är stark" . Det kan nog stämma i många situationer. Men vill du                                   vara med och påverka det samhälle du lever i blir det svårt att göra det på egen hand”                                   (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:108). 

 Det viktigaste sättet att vara med och påverka anses vara att rösta. Eleverna uppmuntras också att gå                                 med i ett politiskt parti för att vara med och påverka. På flera sätt framställs den demokratiska                                 medborgaren som en aktiv medborgare som har flera möjligheter att vara med och påverka i                             samhället. Medborgaren framställs som en person som kan påverka väldigt mycket i samhället.                         Exempelvis i kapitel 5 uttrycks det på flera sätt att medborgaren har möjlighet att påverka beslut,"Du                               kanske tycker att du inte har någon större möjlighet att påverka de beslut som fattas i riksdagen. Men                                   det har du. Det finns alltid möjlighet att påverka" (Nilzon, Roslund & Öberg, 2011:12). Medborgaren                             framställs som delaktig i beslutsfattande.   Kunskaper om samhälle och politik  Kunskap om samhälle och politik uttrycks på flera områden i läroboken. I läroboken finns dock inget                               om samerna. I läroboken förmedlas mycket kunskap om demokrati och diktatur. Olika medier i                           samhället och hur det påverkar oss, styrelseskick och internationell politik är några fler områden som                             behandlas i läroboken. Mellanstatliga organisationer som Förenta Nationerna (FN) och Europeiska                     Unionen (EU) tas upp i läroboken. FN:s uppkomst efter andra världskriget, utveckling samt                         problematik beskrivs kortfattat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheter(Nilzon, Roslund &                Öberg ,2011:118-120). När EU beskrivs står det inget om vilka möjlighet svenska medborgare har i                            andra Europeiska länder (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:131). Det kan tolkas som att medborgaren                   behöver känna till FN och EU, men får inte riktigt veta vilka rättigheter hen har att exempelvis                                 studera, bosätta sig eller arbeta i ett annat EU land. Det saknar beskrivning av vilka möjligheter                               medborgaren har i andra Europeiska länder.  Vidare, diskuteras demokrati på flera olika sätt och problematiserar även vilket kan vara ett sätt att                               betona att det är viktigt att kunna se saker från olika perspektiv och inse att demokratin inte är                                   problemfri. Den demokratiska medborgaren behöver utifrån detta kunna reflektera över demokratin                     och se saker från olika perspektiv.   

Även solen har sina fläckar, brukar man säga. Detsamma gäller demokratin; det  finns problem i demokratis utövande (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:95).

I Läroboken förklaras ordet demokrati med en historisk bakgrund. Demokrati betraktas som ett                         styrelseskick samt ett sätt att leva. I kapitel 5 nämns några regler som gäller i en demokrati. Val ska                                     vara regelbundet och återkommande, rösträtten ska vara allmän och lika för alla. Alla ska få uttrycka                               sig, majoritetsprincipen ska gälla och rättssäkerhet ska råda. Under rubriken " hur går det till när folk                                 bestämmer" (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011:93) beskrivs det hur ett beslut fattas i en demokrati,                             direkt eller indirekt. Läroboken tar även upp hur val går till i Sverige samt vilka olika valsystem som                                   finns (Nilzon, Roslund & Öberg ,2011: 139).    

23  

5.1.3 Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet - Samhällskunskap 1b Demokratiska värderingar I Arena 123 (Karlsson, 2014) uttrycks flera demokratiska värderingar. Medborgaren framställs som en                         individ som lyssnar på sina medmänniskor, kan tänka självständigt och kritiskt. Utifrån grundlagarna                         som nämns i kapitel 4 uttrycks flera grundläggande demokratiska värderingar. I regeringsformen                       behandlas de mänskliga rättigheterna, bland annat rätten till arbete, bostad, utbildning, lika                       rättigheter för män och kvinnor, “Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors                             lika värde" (Karlsson, 2014, 68).   I ett senare kapitel som handlar om internationell politik nämns Förenta Nationerna och de mänskliga                             rättigheterna (Karlsson, 2014: 17). De mänskliga rättigheterna betraktas som ett mål att sträva efter                           snarare än en konvention. De mänskliga rättigheterna uttrycks på flera ställen i läroboken genom att                             exempelvis diskutera respekt mot olika kulturer och jämlikhet mellan könen. En utförlig genomgång                         om kultur ges i kapitel 2 som tar upp mångkultur, subkultur, normer och nationella minoriteter som                               exempelvis samerna. I läroboken diskuteras även normer och kön. Kapitel 2 handlar om hur mannen                             och kvinnans roll har sett ut i samhället förut och hur det har förändrats.   

I vårt land har mycket hänt under de senaste hundra åren. Kvinnor har i mångt och mycket                                 nått samma positioner som män i det offentliga livet och många män engagerar sig i hemmet                               och barnens uppfostran nästan lika mycket som kvinnor (Karlsson, 2014:25)  

Sverige framställs som ett jämlikt land där män och kvinnor har samma möjligheter, men det finns                               fortfarande en del problem när det berör jämställdheten.  

Företeelser som prostitution, sexuellt våld och annan misshandel mot kvinnor visar att ett                         jämställt förhållande mellan könen ännu är långt borta (Karlsson, 2014:25).   

 Vidare diskuteras även homosexualitet och transpersoner. Homosexuella har enligt lag samma                     rättigheter som hetrosexuella i Sverige. Men det finns fortfarande flera svårigheter och problem som                           homosexuella möter (Karlsson, 2014:27-28). Utifrån genomgången av de mänskliga rättigheterna,                   mångkultur och jämställdhet mellan könen kan det tolkas som att den demokratiska medborgaren är                           en person som ser alla människors lika värde oavsett bakgrund eller kön. Den demokratiska                           medborgaren framställs som en individ som respekterar andra människor från olika kulturer och                         förstår att normer är sociala konstruktioner som kan förändras. Genom att ta upp exemplet om                             pappor som numera tar pappaledigt i jämförelse med förut, uttrycker texten att normer kan förändras.                             Därmed kan det tolkas som att den demokratiska medborgare behöver våga vara öppen för                           förändringar. 

 Medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter Till varje kapitel finns uppgifter i olika svårighetsgrader. Flera frågor kräver endast enkla svar som                             enkelt kan hittas i texten, medans andra kräver mer utförlig. Eleverna får därmed öva och utveckla                               flera demokratiska förmågor som att uttrycka sina åsikter, diskutera och söka information. I läroboken                           framställs det som att demokratin alltid kommer ha problem, men att det handlar om att hela tiden                                 sträva mot att utveckla demokratin, exempelvis genom att så många som möjligt tar del i den politiska                                 debatten och röstar i de politiska valen.   

I en perfekt demokrati ska alla människor ha lika mycket inflytande brukar man säga. Så är                               det förstås aldrig och kommer aldrig att bli. Människor har olika förmåga och intresse att göra                               sin röst hörd. Många nöjer sig med att rösta var fjärde år, andra skriver insändare, diskuterar                               på internet, demonstrerar och engagerar sig i partier och organisationer (Karlsson, 2014: 38) 

24  

 

Det kan tolkas som att den demokratiska medborgaren behöver ha förmågan att diskutera och                           reflektera över demokratin från olika synvinklar. Utifrån citatet kan det dessutom tolkas som att den                             demokratiska medborgaren kan vara med och påverka i samhället på flera olika sätt, det finns inte                               bara ett sätt att påverka utan alla har friheten att välja bland flera alternativ. Alla människor oavsett                                 om de är demokratier eller diktaturer är beroende av att människor kan kommunicera via media. I                               demokratiska samhällen är kommunikationen mellan människor dessutom nödvändig för att                   demokratin ska fungera. Utan kommunikation förloras vår insyn i samhället och därmed våra                         möjligheter att diskutera, kritisera och påverka I demokratier är vår rätt att använda medier                           garanterad i lagstiftning (Karlsson, 2014:302). Därmed är det nödvändigt att medborgarna i samhället                         förstår hur medier påverkar och hur de själva kan vara med och påverka genom att använda media.  I kapitel 17 beskrivs olika demokratiska förmågor mer ingående. Praktiska förmågor som exempelvis                         att analysera texter och granska olika källor. I läroboken står det vad källkritik är och olika kriterier                                 för att kontrollera källas trovärdighet (Karlsson, 2014). Eftersom ett helt kapitel ägnas åt att ta upp och                                 förklara olika förmågor, tolkas medborgaren som en person som kan uttrycka sig på fler olika sätt,                               samt analysera och granska olika källor.   Kunskaper om samhälle och politik  I läroboken innefattar flera områden av samhället och politik, exempelvis val och olika valsystem,                           svenska politiska partier (Karlsson, 2014:57). I kapitel 1 ges en utförlig beskrivning av samhället.                           Samhället beskrivs som ett nätverk. Nätverket kan bestå av en gemensam kultur eller något annat som                               binder ihop individerna.   

Ett samhälle består av ett antal individer som ingår i samma nätverk. Nätverket kan bestå av                               en gemensam kultur, en gemensam lagstiftning eller något annat som binder ihop                       individerna” Karlsson, 2014:10).   

Samhället är även geografiskt begränsat. Alla stater kan betraktas som samhällen, men det finns även                             stater som inte kan betraktas som samhällen eftersom det inte finns något gemensamt nätverk. Det                             finns även stater som innehåller flera samhällen. Sverige ingår exempelvis i EU och kan därmed sägas                               ingå i ett EU samhälle. Sedan beskrivs även två modeller som använts genom historien för att försöka                                 förstå samhället, naturrätten och samhällskontraktet (Karlsson, 2014: 10-12). Utifrån denna utförliga                     beskrivning av samhället är det tydligt att den demokratiska medborgaren bör ha mycket kunskaper                           om samhället, hur olika aktörer arbetar samt vilken roll medborgare har i samhället. Medborgaren bör                             alltså ha mycket kunskap om hur samhället fungerar.   Läroboken handlar även om hur strukturen i samhället påverkar medborgarna.   

Vi har svårt att se bortom strukturerna och leva annorlunda Strukturerna begränsar oss men                           är samtidigt nödvändiga för att samhället ska fungera och kunna lösa aktörernas problem                         (Karlsson, 2014:15).  

Utifrån citatet betraktas strukturen i samhället från olika perspektiv. Det kan tolkas som att                           medborgaren behöver vara medveten om hur hen begränsas av strukturen men samtidigt se värdet av                             att strukturen finns. I kapitel 4 behandlas Sveriges statsskick, riksdagen, regeringen, kommun och                         landsting behövs utförlig med en historisk bakgrund (Karlsson, 2014: 86-87). Läroboken berör även                         internationell politik genom att nämna globalisering, FN och EU. Kapitel 17 handlar om Förenta                           nationerna, hur FN grundades, vilket mål FN har och hur de arbetar runt omkring i världen. Andra                                 internationella organisationer tas även upp, som exempelvis IMF, världsbanken och den                     internationella lagstiftningen, folkrätten. Samtidigt nämns flera internationella konflikter från olika                   

25  

perspektiv som exempelvis terrorism. Europeiska Unionen har en framträdande roll i läroboken och                         har fått ett eget kapitel i läroboken (Karlsson, 2014:122-141). Det finns även finns ett litet textstycke                               som handlar om Samerna och deras kollektiva mänskliga rättigheter (Karlsson, 2014:20). Utifrån de                         utförliga genomgångarna av samhället och politik kan det tolkas som att den demokratiska                         medborgaren har mycket kunskap om flera aspekter av samhället och politik både inom Sverige och                             internationellt. Den demokratiska medborgaren kan även reflektera över olika delar av samhället och                         politik. Vidare står det mycket om demokrati och diktatur. Läroboken handlar dock inte enbart om skillnader                             när det berör styrelsesätt. I kapitel 3 ges flera exempel på vad det innebär att faktiskt leva i en                                     diktatur.   

"Kanske för denne det jag sagt vidare, kanske råkar jag illa ut? Tänk om det kommer fram att                                   jag kände till min väns kritiska åsikter, då kommer man att undra varför jag inte kontaktade                               polisen. Då råkar kanske jag också råkar illa ut!"(Karlsson, 2014:37) 

 Utifrån citatet är det tydligt att det finns flera svårigheter i en diktatur. I kapitel 3 diskuteras diktatur                                   från olika synvinklar. Vidare diskuteras diktatur med fokus på metoder för att lösa problem i                             samhället. I en diktatur finns inga metoder för att ändra om det inte längre fungerar. Samhället körs i                                   botten för att slutligen kollapsa i en revolution eller militärkupp som ofta leder till en ny diktatur                                 (Karlsson, 2014:43-45). Denna utförliga beskrivning och diskussion om diktatur kan tolkas som att den                           demokratiska medborgaren behöver känna till olika styrelsesätt, samt kunna betrakta andra                     styrelsesätt ur olika synvinklar inte endast som dåligt eller bra, det handlar därmed om att kunna se                                 saker från olika perspektiv.   I läroboken ges även en utförlig genomgång om demokrati som anses vara det bästa sättet att lösa                                 samhällsproblem och garantera mänskliga rättigheter, "Demokrati är överlägset när det gäller att lösa                         samhällsproblem och garantera mänskliga rättigheter"(Karlsson, 2014: 37). Olika typer av demokrati,                     till exempel representativ och direkt demokrati tas även upp. Den representativa demokratin                       framställs som bättre  

Dels är politikerna ofta bättre insatta i de olika samhällsproblemen som ska läsas än den                             genomsnittlige medborgaren. Direktdemokrati tenderar att bli väldigt nyckfull. Endast                 medborgare med starkt intresse i en fråga orkar engagera sig och rösta. (Karlsson, 2014:50-51)  

Tidigare har flera uttalanden i läroboken tolkats som att den demokratiska medborgare ska kunna se                             saker från olika perspektiv, men utifrå båda citaten verkar det ändå som att det ena sättet att styra ett                                     land är bättre än det andra. I ett tidigare avsnitt har dock demokratin också problematiserats. 

5.1.4 Stringent 1b - Samhällskunskap 1b Demokratiska värderingar Flera demokratiska värderingar uttrycks i läroboken, till exempel genom att Sveriges grundlagar beskrivs utförligt i läroboken (Holmstedt & Hydén, 2017:60). I läroboken beskrivs demokrati som ett samhälle där man får tycka och säga vad man vill, så länge det inte kränker någon annan . Man får leva med den man vill, demonstrera och rösta i fria val. Demokratin ska dock inte tas för givet, " I Sverige och i många andra länder finns det krafter som verkar mot demokratin, många lockas av starka ledare med enkla svar. Därför måste demokratin alltid försvaras. Och aldrig tas för given"(Holmstedt & Hydén, 2017: 9). Den demokratiska medborgaren framställs som en fri individ som samtidigt är också medveten om skyldigheter. Det kan tolkas som att medborgaren behöver vara medveten om att demokratin inte överlever av sig själv och att de demokratiska värderingarna inte är självklara för alla, utan medborgarna behöver vara engagerade i samhället och se till att de demokratiska värderingarna lever vidare. I läroboken betraktas demokrati som mer än ett sätt att styra ett land, det handlar även om hur vi är mot varandra, vår livsstil behöver också vara demokratisk. Det är viktigt att demokratin genomsyrar alla sammanhang, tex. i familjen, i skolan på

26  

jobbet (Holmstedt & Hydén, 2017). Därmed framställs medborgaren som en person som lever i demokrati i alla sammanhang.Ett helt kapitel i läroboken berör de mänskliga rättigheterna och barns rättigheter. Det är en utförlig beskrivning där alla artiklar som ingår i de mänskliga rättigheterna presenteras (Holmstedt & Hydén, 2017). De mänskliga rättigheterna kan delas in i olika grupper. De politiska, ekonomiska och sociala rättigheterna. Kapitlet inleds med:

Idén om att all människor har samma rätt till ett tryggt och gott liv är säkert självklart för dig - det är de för de flesta. Men tittar vi närmare så ser vi att långt ifrån alla människor lever i trygghet och frihet, kan äta sig mätta eller får utbildning och sjukvård (Holmstedt & Hydén, 2017:118) .

Den demokratiska medborgaren framställs som en person som förstår hur de mänskliga rättigheterna är grunden för att demokratin ska fungera. Samtidigt är det viktigt att medborgaren förstår att alla människor har olika livsvillkor. Det som är självklart här i Sverige behöver inte vara det i ett annat land. I läroboken står det att mänskliga rättigheterna inte gäller alla, trots att de flesta länderna är överens om att de är viktiga. De mänskliga rättigheterna kan även betraktas som kollektiva rättigheter, det kan exempelvis handla om en folkgrupps rätt att utöva sin religion och traditioner. Vid olika tillfällen i läroboken nämns kön och genus. Jämlikhet mellan könen uttrycks i samband med att de mänskliga rättigheterna diskuteras (Holmstedt & Hydén, 2017,119-120). Medborgerliga förmågor eller praktiska färdigheter I början av varje kapitel finns ett textstycke i en ruta som sammanfattar målet med kapitlet, i rutan framgår det centrala innehållet från ämnesplanen i samhällskunskap. Eleverna får därmed veta redan i början av varje kapitel vad kapitlet kommer handla om och vad som förväntas av dem, vilket gör det tydligt för eleverna vilka förmågor som står i fokus. I slutet av varje avsnitt finns ett antal diskussionsfrågor. I slutet av varje kapitel finns även en självvärdering, "Följande självvärderingsruta kan fungera som en guide under arbetets gång. Du kan använda den för att få exempel på vad som behövs för de olika betygsnivåerna” (Holmstedt & Hydén, 2017:36). Uppgifterna handlar främst om att argumentera och diskutera i grupper (Holmstedt & Hydén, 2017: 64). Genom diskussionsfrågorna får eleverna öva på att uttrycka sina åsikter, lyssna på andra åsikter. “Självvärderingen” kan leda till att eleverna lär sig att reflektera över egna kunskaper och förmågor och därmed öva mer på det som behövs. Det kan tolka som att medborgaren kan ta ansvar för sitt lärande och kan reflektera över sig själv. ”Självvärderingen” kan även vara ett sätt att få eleverna att bli mer delaktiga.För att ett demokratisk samhälle ska fungera behöver medborgarna känna att de är en del av samhället. Demokratin kommer inte att fungera om folk inte är engagerade i vad som händer i samhället. Om medborgarna är insatta och engagerade i olika samhällsfrågor så fylls demokratin med innehåll och får mening. Det kan exempelvis handla om att eleverna engagerar sig i undervisningen eller i skolmaten och påverkar sin skolmiljö (Holmstedt & Hydén, 2017). I läroboken diskuteras elevdemokrati, ett bra sätt att förstå demokratbegreppet är at ttitta på din egen situation som elev i skolan “Har du inflytande över undervisningen? Får och vågar du göra din röst hörs? Känner du dig trygg och accepterad i skolan? “ (Holmstedt & Hydén, 2017:25). Genom att elevdemokrati diskuteras i läroboken, kommer demokratin närmare eleverna och kan därmed leda till att eleverna skapar en bättre förståelse för vad demokrati är. Vidare diskuteras källkritik i läroboken, “Yttrandefriheten och rätten att sprida och ta emot information är inte mycket värd om medborgarna inte ha kunskap om hur medier fungerar och hur de kritiskt ska granska och värdera information”(Holmstedt & Hydén, 2017:256). I läroboken nämns om källkritik och varför det är viktigt att granska och värdera information. De källkritiska metoden beskrivs som består av , äkthet, beroende, tendens, och tid (Holmstedt & Hydén, 2017: 263). I samband med källkritik diskuteras även sociala medier och dess roll i samhället. Sociala medier kan vara ett effektiv sätt att nå människor och dela sina åsikter eller ta del av andras, men det finns också stor risk för att det missbrukas och att folk delar falsk information, därmed är källkritik en viktig förmåga.

De sociala medierna missbrukas ibland för att sprida vilseledande eller falsk information (Holmstedt & Hydén, 2017: 244)

27  

Problemet med sociala medier är att vi ofta följer de som har samma åsikter som vi, det finns därmed en risk att samhällsdebatten blir mer polariserad, och att vi aldrig lyssnar på de som har en annan åsikt än våran. Det finns därmed en risk att det demokratiska samtalet försvinner och då kommer det demokratiska systemet inte att fungera som det är tänkt(Holmstedt & Hydén, 2017: 245). Internet har gjort det möjligt för medborgarna att själva söka information och ta reda på fakta. Den tekniska utveckling har gjort det möjligt att ta direkt kontakt med politiker och andra som fattar beslut.

Tack vare internet har möjligheterna ökat för medborgarna att själva ta reda på fakta och informera sig om aktuella händelser (Holmstedt & Hydén, 2017:247)

I samband med att kommuner, riksdag, EU och FN diskuteras står det även om hur medborgaren kan påverka respektive organ samt hur medborgarna blir påverkade av besluten från dessa politiska organ. För att påverka riksdag kan medborgaren exempelvis, skriva debattinlägg. Eleverna kan också ta kontakt med riksdagsledamöterna från sin valkrets och framföra åsikter direkt till dem (Holmstedt & Hydén, 2017:67). Men det absolut vanligaste sättet att påverka är att delta i val. I läroboken betonas medborgarnas deltagande som väldigt viktig, att medborgana kan påverka beslutsfattana, är viktig del i ett fungernae politisk system (Holmstedt & Hydén, 2017: 41). Kunskaper om samhälle och politik I läroboken får eleverna mycket kunskap om samhälle och politik från olika perspektiv. Läroboken nämner olika politiska partier, hur riksdag, regering, kommun arbetar och kort om Sveriges valsystem(Holmstedt & Hydén: 62-64). Läroboken inleds med ett kapitel om demokrati. Textstycket börjar med att beskriva att samhällen kan organiseras på olika sätt och förklarar även vad diktatur är. Grundtanken med demokrati är att makten ska delas lika mellan alla, men egentligen är det endast några som fattar besluten. I läroboken uttrycks vad som kännetecknar en demokrati genom att presentera RFR- modellen. Dessa består av rösträtt ,frihet och rättigheter (Holmstedt & Hydén, 2017: 10-12). Samma modell används för att beskriva vad som utmärker en diktatur. I en diktatur saknar medborgarna rättigheter i samtliga delar av modellen. I läroboken ges en historisk bakgrund om demokratins ursprung. Författarna skriver att det funnits tre olika stadier av demokratin, den klassiska atenska, den moderna industriella och en nutida digitala demokratin.En utförlig beskrivning av varje stadier beskrivs i kapitlet och fortsätter sedan med att beskriva två demokratimodeller, direkt och indirekt demokrati. I läroboken problematiseras Demokratin och diskuteras från olika synvinklar (Holmstedt & Hydén, 2017). Det ges flera exempel på problem och brister som finns inbyggda i det demokratiska system:

Vad händer när medborgarna röstar fram ett parti som har antidemokratiska åsikter? I Tyskland kunde nazipartiet ta makten genom att först bli inröstat i parlamentet, det vill säga folkförsamlingen, och sedan begära undantagstillstånd och inför diktatur i landet (Holmstedt & Hydén, 2017:28).

Demokrati diskuteras brett och utförligt i läroboken. Medborgaren framställs som en person som kan reflektera över demokratin, se demokratin från olika synvinklar och har en god förståelse för vad demokrati innebär. Olika politiska system diskuteras på global, europeisk, nationell och lokal nivå. Författarna skriver även om EU , hur de arbetar och vilka som är dessa organ, hur beslut fattas och hur medborgaren kan påverka besluten och blir påverkade (Holmstedt & Hydén, 2017: ). Ett litet avsnitt i läroboken berör minoriteter i samhället med fokus på samerna.  

5.2 Jämförelse mellan läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b I detta avsnitt jämförs läroböckerna från respektive kurs utifrån demokratiska värderingar, förmågor och kunskaper för att belysa likheter och skillnader.

28  

5.2.1 Demokratiska värderingar - Samhällskunskap 1a1 och 1b Det finns flera likheter mellan läroböckerna som har undersökts i denna uppsats, men även en del skillnader. När det berör demokratiska värderingar, så är det tydligt att de mänskliga rättigheterna genomsyrar alla 4 läroböcker. Läroböckerna i samhällskunskap 1a1 ger dock en kortare beskrivning av de mänskliga rättigheterna, medan läroböckerna för samhällskunskap 1b inkluderar en utförlig historisk bakgrund. Den demokratiska medborgaren framställs därmed som en person som ser alla människors lika värde oavsett bakgrund eller kön. Demokratiska värderingar som respekt för olikheter, alla människors lika värde, jämlikhet mellan olika kön betonas i samtliga läroböcker. Medborgaren framställs som en individ som kan uttrycka sig och handla på ett hänsynsfullt sätt. Det innebär att medborgaren ska uttrycka sig på ett sätt som inte kränker andra. Medborgaren behöver vara medveten om att frihet även innebär ansvar. Endast några enstaka skillnader framkommer när det berör demokratiska värderingar. Skillnaderna handlar om att en del läroböcker betonar vissa delar mer än andra, men ändå uttrycker alla 4 läroböcker samma demokratiska värderingar. Till exempel i Stinget 1b uttrycks det tydligt att demokratin bör vara närvarande i alla förhållanden och sammanhang. Det handlar om att en individ inte enbart ska vara demokratisk i ett sammanhang, exempelvis i skolan, utan demokratin behöver finnas med i alla sammanhang. Sammanfattningsvis framställs den demokratiska medborgaren som en person som ser alla människors lika värde, respekterar olika kulturer, ser män och kvinnor som jämlika, lyssnar på andra människor, är fri i samhället men känner samtidigt ett gemensamt ansvar. Den demokratiska medborgaren som framställs i samhällskunskap 1a1 är därmed lika den som framställs i samhällskunskap 1b.  

5.2.2 Medborgerliga förmågor och praktiska färdigheter - Samhällskunskap 1a1 och 1b Med utgångspunkt i medborgerliga förmågor och praktiska färdigheter, finns däremot en del skillnader. I läroböckerna för samhällskunskap 1b är det tydligt att övningarna och frågorna som är kopplade till varje kapitel handlar om att diskutera, argumentera och undersöka. Samtidigt finns ett stort antal frågor i I Arena 123 som är faktafrågor som svaren enkelt går att hitta i texten. I läroböckerna för samhällskunskap 1a1 finns det något färre diskussion och argument frågor i jämförelse läroböckerna för samhällskunskap 1b. Ändå är skillnaden inte så stor. till exempel i Mittpunkt 1a1 finns flera djupgående diskussionsfrågor i några kapitel, men i några andra kapitel finns det endast någon enstaka. I läroboken Kompass för samhällskunskap, finns det förutom frågor till texten även analysfrågor. Även läroböckerna för samhällskunskap 1a1 har alltså flera djupgående frågor och övningar som läroböckerna för andra kursen. Alla läroböcker erbjuder övningar som kan utveckla flera demokratiska förmågor hos eleverna som att uttrycka åsikter, lyssna på andra åsikter genom diskussioner, analysera, tänka kritiskt. Uppgifterna som finns med i 1b läroböckerna framställer den demokratiska medborgaren som duktig på att uttrycka sina åsikter, god förmåga att diskutera och argumentera, och söka kunskap på egen hand och förmåga att påverka samhället och politiken på flera olika sätt. Gemensamt för alla 4 läroböcker är att de demokratiska medborgaren framställs som en delaktig person som främst röstar i val. Det är dock tydligt utifrån analysen att läroböckerna för samhällskunskap 1b uttrycker fler demokratiska förmågor. Det är endast i Arena 123 som demokratiska förmågor har ett eget kapitel. Det är endast i Stringent 1b som det finns en “självvärdering” som eleverna kan använda för att reflektera över sitt eget lärande och därmed ta ansvar och bli delaktiga i sin utbildning. Vidare är det endast i Stringent 1b som det utförligt står hur eleverna kan påverka kommun, riksdag, regering, EU och FN. I Arena 123 presenteras flera olika sätt att påverka utöver att rösta i val. Utifrån detta uttrycks flera medborgerliga förmågor och färdigheter i läromedel för samhällskunskap 1b i jämförelse med 1a1. Avslutigsvis framställs den demokratiska meborgaren som framställs i samhällskunskap 1a1 som en perso som är källkritisk, bra på att diskutera, undersöka olika samhällsområden, kan påverka samhället och politiken främst genom att rösta i de politiska valen. Den demokratiska medborgaren som framställs i samhällskunskap 1b är också källkritisk, bra på att diskutera, argumentera, undersöka, kan uttrycka sig på och påverka

29  

politiken på flera olika sätt. Trots att både läroböckerna uttrycker liknande förmågor, är det dock tydligt att läroböckerna för samhällskunskap 1b uttrycker fler medborgerliga förmågor.

5.2.3 Kunskaper om samhälle och politik - Samhällskunskap 1a1 och 1b När det kommer till kunskaper om samhälle och politik är det tydligt att alla 4 läroböcker uttrycker kunskaper om hur samhället och politiken ser ut i både Sverige och andra länder. I läroböckerna för samhällskunskap 1b finns utförliga beskrivningar av samhälle och politik. I läroböckerna för samhällskunskap beskrivs oftast samhället och politik med en historisk bakgrund. Dessutom ges flera exempel i form av argument från olika perspektiv i läroböckerna för 1b. Demokratin problematiseras dessutom mer ingående i läroböckerna för samhällskunskap 1b. I läroböckerna för samhällskunskap 1a1 beskrivs mest grundläggande kunskaper om samhälle och politik. Det är kortare beskrivningar som endast tar upp det mest centrala. Detta visar att den demokratiska medborgaren som framställs i läroböckerna för samhällskunskap 1b framställs som en individ som behöver kunna mycket om samhälle och politik. Den demokratiska medborgaren framställs som en individ som inte bara behöver känna till olika områden i samhället utan även förstå historien bakom samhället och politiken, och kunna reflektera över olika samhällsfrågor från olika perspektiv. I läroböckerna för samhällskunskap 1a1 framställs den demokratiska medborgaren som en individ som känner till olika samhällsområden på en mer grundläggande nivå. I Mittpunkt 1a1 nämns inte Samerna, i de övriga läroböckerna nämns samerna men i väldigt liten uträckning. Samerna nämns i samband med kollektiva rättigheter, men inte mer än detta. Eleverna får därmed inte mycket kunskaper om samerna och andra minoritetsgrupper. Avslutningsvis framställs den demokratiska medborgaren i samhällskunskap 1a1 som en person känner till mycket om hur samhället fungerar och känner till olika samhällsområden och problem. Medan den demokratiska medborgaren som framställs i samhällskunskap 1b är en person som kan väldigt mycket om samhälle och politik, vilket innebär att medborgaren inte enbart känner till olika samhällsområden på ytan utan förstår på djupet och kan även något om historien.

6 Diskussion

6.1 Den demokratiska medborgaren i läroböcker för samhällskunskap på gymnasieskolan Syftet i denna uppsats var att undersöka hur den demokratiska medborgaren framställs i läroböcker för samhällskunskap 1a1 och 1b och sedan jämföra resultaten för att se likheter och skillnader. Demokratifostran är ett övergripande mål för hela skolan. Om vi tittar närmare på skolämnet samhällskunskap är det tydligt att demokratifostran har en central plats i ämnet. I ämnesplanen för samhällskunskap står det vilka värderingar, förmågor och kunskaper som eleverna ska utveckla i samhällskunskap (Skolverket, 2011). Allt detta visar att samhällskunskap spelar en viktig roll i demokratifostran. Även Ekendahl, Nohage & Sandahl (2015) diskuterar Liedmans tre bildningsideal och menar att samhällskunskap kan legitimeras utifrån demokratisk bildning. Problematiken i uppsatsen har handlat om att samhällskunskap 1a1 och 1b har samma demokratiska uppdrag, att fostra demokratiska medborgare, trots att den ena kursen är kortaren än den andra. Därmed har innehållet i läroböckerna undersökts och seda jämförts. Den demokratiska medborgaren har vissa värderingar, förmågor och kunskaper. Det är därmed dessa tre aspekter som analyserats för att få en bild av hur den demokratiska medborgaren framställs i läroböckerna. Den didaktiska fråga vad? har varit i fokus i denna studie, då uppsatsen har undersökt innehållet i läroböcker för samhällskunskap. Efter att innehållet har analyserat och tolkats visar resultaten att den demokratiska medborgaren (såsom den framställs i läroböckerna) skiljer sig lite mellan

30  

samhällskunskap 1a1 och 1b. Likheter för båda kurser är dock att den demokratiska medborgaren framställs som en person som ser alla människors lika värde, behandlar andra rättvist och bemöter olikheter med respekt, en medborgare som lyssnar på sina medmänniskor och ser alla människor som jämlika oavsett kön, etnicitet eller annan bakgrund, en medborgare som är medveten om sina demokratiska rättigheter men också medveten om ansvaret som följer friheten. Den demokratiska medborgaren kan granska källor, analysera, argumentera, diskutera och uttrycka sina åsikter både skriftligt och muntligt. Det finns en del likheter och skillnader mellan de tre aspekterna. Som det framkommer i jämförelsen mellan demokratiska värderingar i läroböckerna för samhällskunskap 1a1 och 1b, är det tydligt att det finns flera likheter. Läroböckerna är skrivna utifrån bland annat läroplanen, och i läroplanen för gymnasieskolan uttrycks de grundläggande demokratiska värderingarna som gäller för alla program på gymnasieskolan, därmed kan detta förklara varför liknande demokratiska värderingar uttrycks i alla 4 läroböcker. Om skolan ska kunna utföra sitt demokratiska uppdrag behöver läroböckerna som används av lärare och elever spegla det som står i läroplanen. Det finns en del likheter och skillnader när det berör medborgerliga förmågor och praktiska färdigheter. Övningarna i läroböckerna är olika i omfång och svårighetsgrad. I läromedel för samhällskunskap 1b finns något fler diskussion och argument övningar, dock är skillnaden inte så stor. Även i läroböcker för samhällskunskap 1a1 finns flera svårare frågor. Alla 4 läroböcker uppmuntra eleverna att rösta och på så sätt vara med och påverka i samhället. Det politiska deltagandet som uppmuntras är alltså både konventionellt och okonventionellt ( Långström & Virta, 2016). Källkritik är också framträdande i alla 4 läroböcker. Dock är det ändå tydligt att läroböckerna i samhällskunskap 1b uttrycker flera demokratiska förmågor. Det är tydligt att kunskap om samhälle och politik utifrån det Ekman (2012) diskuterar framgår i alla 4 läroböckerna. Den största skillnaden handlar om nationella minoriteter där Samerna endast diskuteras väldigt kort i läroböckerna. I läroböckerna för samhällskunskap 1b diskuteras även demokrati mer utförligt med en historisk bakgrund i jämförelse med läroböckerna för samhällskunskap 1a1. I läroböckerna för samhällskunskap 1a1 diskuteras för och nackdelar med demokratin men kortfattat. Detta kan beror på att kursen samhällskunskap 1b är studieförberedande, vilket innebär att den ska förbereda eleverna till fortsatta studier på exempelvis högskola eller universitet därmed kan det förklara varför eleverna får mer kunskap om samhälle och politik, för att eleverna ska vara förberedda inför studier på högskolan eller universitet. Ett annat skäl kan vara att samhällskunskap 1b är 100p vilket innebär att den är längre än samhällskunskap 50 p, därmed kan det vara en förklaring till varför eleverna får mer kunskap om samhälle och politik i den första kursen. Samtidigt kan detta leda till att elever som läser samhällskunskap 1a1 får färre kunskaper i samhällskunskap som i sin tur kan påverka elevernas framtida deltagande, precis som Långström och Virta(2016) menar.

31  

Referensförteckning Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber Ammert, N. (2011). Att spegla världen : läromedelsstudier i teori och praktik . Lund:

Studentlitteratur. Boréus, K.(2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber Bronäs, A. (2000). Demokratins ansikte : en jämförande studie av demokratibilder i tyska och svenska

samhällskunskapsböcker för gymnasiet. Stockholm :HLS förlag. Bronäs, A., & Runebou, N. (2015). Ämnesdidaktik - en undervisningskonst. Lund:

Studentlitteratur AB Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.).Stockholm: Liber. Dahlstedt, M., & Olson, M. (2013).Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö:

Gleerup. Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Ekendahl, I., Nohagen, L., & Sandahl, J. (2015). Undervisa i samhällskunskap.

Stockholm: Liber. Eliasson, M., & Nolervik, G. (2018). Kompass till samhällskunskap 50 p. Malmö: Gleerup. Ekman, J., & Pila, L. (2012). Skolan, demokratin och de unga medborgarna. Stockholm:Liber. Holmstedt, M., & Hydén, J. (2017). Stringent 1b – Samhällskunskap för gymnasieskolan.

Lund: Studentlitteratur. Karlsson, L.O. (2014). Arena 123 Samhällskunskap för gymnasiet. (2:a uppl.). Malmö: Gleerup. Karlsson, T. (2004). Exotiska renskötare och trolltrummans magi. Samer och samiska frågor i

grundskolans läromedel för de samhällsorienterande ämnena. Umeå universitet: Institutionen för barn- och ungdomspedagogik.

Lindström,G., & Pennlert,L.Å. (2016). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. Fundo Förlag

Lundgren, U.P. (2017). Lärande, skola, bildning - grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Långström, S., & Virta, A. (2012). Samhällskunskapsdidaktik : utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.

Läromedel. (u.å) I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-01-01 från http://www.ne.se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedel Nilzon, M., Roslund, M., & Öberg, I. (2011). Mittpunkt – Samhällskunskap 1 50p. Lund:

Studentlitteratur Riksdagen. (2018). Så funkar riksdagen- demokrati. Hämtad 2019-12-15 från

https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/

Schreier, M. (2012). Qualitative content analysis in practice. Los Angeles, Calif.: SAGE. Skollag (SFS 2010:800).Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.

Stockholm: Skolverket. Skolverket.(2011). Skolan och medborgarskapandet. Hämtad den 10 december 2019, från

www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-publikation Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

32  

33  

34