Världsklass

1

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad ANNONS

EN SKOLA I VÄRLDSKLASSMedföljer som bilaga i Dagens Nyheter december 2007

KINA– en dröm för många gymnasieelever sid 8

Lärarens engagemang avgörande menar professor Martin Ingvar sid 34

ELEVDEMOKRATI– ger ökad trivsel för alla sid 46

EN BILAGA FRÅN UTBILdNINGSFöRVALTNINGEN I STOckHOLMS STAd

EN SKOLA I

EN

BILAGA

ATT SPARA!

VÄRLDSKLASSVÄRVÄRV

FOTO

: BJÖ

RN

TE

SC

H

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

FOTO

MO

NTA

GE

: PÄ

RM

AR

TIN

JO

NS

SO

N

�


EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA:

Utbildningsförvaltningen Stockholms stad, Agnetha Styrwoldt-Alfheim eller Roger AdolfssonTel: 08-508 33 000 Epost: [email protected]

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic ABTEXTANSVARIG: Per-Åke HultbergFORMGIVNING: Magnusson MediaREPRO: Bildrepro Sthlm ABTRYCK: Bold/DNEX Tryckeriet AB, Akalla FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Anders Söderberg, Björn Arvidsson, tel 018-18 34 07, [email protected]

Lotta Edholm, skolborgarråd med ansvar för skolfrågor i Stockholms stad:

– Nej absolut inte. Skolan ska självklart vara så bra som den bara kan vara. Det är

oerhört betydelsefullt redan i dag och än viktigare i framtiden. Historiskt sett har skolan här i Sverige tagit oss vidare genom olika utvecklingsskeden. Glo-baliseringsprocessen är en stor utmaning på en rad områden, inte minst i fråga om utbildning. Här me-nar vi att ingenting mindre än en skola i världsklass är en självklarhet.

Hur ska det då gå till?– Nyckelordet är kunskap. Det är också därför vi lyf-ter fram betydelsen av utvärdering. Vi vill helt enkelt veta hur det går för våra barn i skolan. Och det är viktigt att veta det i ett tidigt skede. Det är viktigt både för eleven själv, för föräldrarna och för samhäl-let. Därför inför vi nu skriftliga omdömen som både tar upp kunskaper och social utveckling och vi har som mål att införa betyg från årskurs 6.

– Elever på grundskolan ska inte behöva fråga varför han eller hon fick veta så sent hur det egentli-gen låg till. Får man bara veta hur det går kan man snabbt sätta in extra stöd där det behövs. Därför inför vi nu läsutvecklingsscheman i samtliga grundskolor i Stockholm, från årskurs ett till sex. Just läs- och skriv-kunnighet är avgörande för all kunskapsinhämtning. Problem där leder oftast till problem även i övriga ämnen. Min uppfattning är att om man menar allvar med att vilja ge våra barn bästa möjliga utbildning, måste man ha ett starkt kunskapsfokus.

Hur ser du på frågan om huvudman, är det en väsentlig fråga vid val av skola?– Nej, det viktiga är inte om skolan är kommunal eller fristående, utan att man kan hitta rätt skola för sina barn. Däremot ser jag konkurrenssituationen, som vi har i dag på skolans område, som något oer-hört positivt. Det gör att alla parter måste skärpa sig för att hela tiden bli bättre och bättre. Det är en viktig motor i visionen om en skola i världsklass.

– I dag har vi en stor frihet i Stockholm för olika aktörer att ta fram olika utbildningskoncept. Det gör att vi kan erbjuda ett brett utbud av utbildning i både kommunala och fristående skolor. Elever och

föräldrar får därmed frihet att välja den skola och den utbildning man anser vara bäst i det enskilda fallet. Här i Stockholm har vi en tradition sedan tidigt 90-tal av stark valfrihet på skolans område. Det gör att vi i dag har en hög andel av föräldrar och elever som gör aktiva val av grundskola. Andelen som väljer fristående skolor har ökat för varje år. I dag väljer 30 procent en friskola.

Valfrihet och kunskap, är det något mer som krävs för att visionen ska gå i uppfyllelse?

– Ja, det är självklart många strängar vi måste spela på. Två nyckelord är trygghet och arbetsro. Inget skolbarn ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Goda studieresultat förutsätter att vi kan erbjuda en trygg och säker arbetsmiljö. Även om de flesta kän-ner trygghet i dag så vet vi att det inte gäller alla. Mobbning är ett problem i mer eller mindre omfatt-ning. Det är helt oacceptabelt. Ingen mår bra i en stökig och otrygg skola, varken elever eller lärare. Vi kommer därför att göra de insatser som krävs för att vända utvecklingen. Det finns många goda exempel ute i våra skolor där man lyckats och som andra kan ta lärdom av.

Hur ser du på lärarnas uppgift?– Jag skulle säga att lärarna är skolan. Deras uppgift är oerhört betydelsefull och kan knappast övervärderas. Skolan kan fungera utan lokaler men inte utan lärare. Vi gör nu därför en storskalig satsning på att lyfta lärarna i våra skolor. Satsningen heter också mycket riktigt Lärarlyftet. Det syftar bland annat till att de ska få möjlighet att vidareutveckla, förnya och för-djupa sina kunskaper inom sina respektive ämnen. Hittills har lärarna inte getts tillräckliga möjligheter att uppdatera sina kunskaper, trots samhällets snabba utveckling. Det vill vi ändra på.

–Vi har också beslutat att alla tillsvidareanställda lärare inom Stockholm stads skolor ska vara behö-riga. Grundskolans rektorer, som har en avgörande roll i skolans utvecklingsarbete, kommer nu att få 5-åriga förordnanden, precis som stadens förvaltnings-direktörer, vilket gymnasierektorerna redan har. Det här ger signaler om hur betydelsefull uppgift vi anser att skolledarna har. Det ger också signaler om hur viktig vi anser att skolan är.

Visionen är en skola i världsklassAllA är nog överens om att skolan är viktig. Ja så viktig att målet måste sättas riktigt högt. Och det kan man verkligen konstatera att Stockholms stads politiska ledning gjort, eller vad sägs om en skola i världsklass? Men är det inte att spänna bågen lite väl hårt?

Vision

LOTTA EDHOLM

SKOLBORGARRÅD (fp)

FOTO

: BJÖ

RN

TE

SC

H

�



Varför göra en tidning om skolan i Stockholm?

Agnetha Styrwoldt-Alfheim, kommunikationschef på ut-bildningsförvaltningen, varför har du tagit initiativ till en tidningsbilaga om skolan i Stockholm?

Varför inte? Barn och ungdomar är allas vårt framtidskapital och det är bland annat i skolans värld som de-ras framtid formas.

Inom Stockholms stad arbetar vi med målet att ge alla barn och ung-domar kunskaper och färdigheter men också andra förutsättningar för att de ska bli ansvarskännande sam-hällsmedborgare och bidra till vårt demokratiska samhälles utveckling.

Vi är därför angelägna att visa upp för alla stockholmare, både föräldrar, elever och övriga medbogare, vilken fantastisk skolmarknad som finns i Stockholm. Vi bjöd därför in såväl kommunala som fristående verksam-heter att delta respektive annonsera i denna speciella bilaga.

Vi vill visa på all den kompetens, idé-rikedom och initiativkraft som finns. Därför gör vi en tidning om skolan!

En skola i världsklass 120 000 elever170 skolor16 000 anställda12 miljarder i budget

Stockholm stads Utbildningsnämnd är skolstyrelse för stadens skolväsende och fristående förskolor. Nämnden ansvarar för drift av den kommunala verksamheten inom förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux), kommunal vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och sfi.

Nämnden ansvarar för att skolhälsovård anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och särskolan. Utbildningsnämnden ansvarar även för

mål, uppföljning, utvärdering och utveckling av skolbarns-omsorg, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och (svenska för invandrare) sfi.

Nämnden har hand om hela kommunens hantering av enskilt driven förskola och fristående skola och av bidrag till utomstående organisationer som bedriver verksam-heter inom skolans område.

Utbildningsnämnden ansvarar för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i skolan inklusive förskola. Utbildnings-nämnden har hand om det kommunala uppföljningsan-svaret för ungdomar 16-19 år.

För förskola ansvarar utbildningsnämnden för den stads-övergripande kvalitetsredovisningen och inspektörs-verksamheten. Kommunstyrelsen ska i nära samverkan med utbildningsnämnden bereda för stadsövergripande

samordning samt styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling inom den kommunala förskolan i staden.

Grundskolor kan bedriva förskoleverksamhet på upp-drag av stadsdelsnämnd.

Från och med 2008 har Utbildningsnämnden ansvaret för språkforskningsinstitutet som Rinkeby-Kista stads-delsnämnd tidigare ansvarat för.

Kraften finns att återta vårledande positionSvensk utbildning har på senare år dalat på den inter-nationella marknaden. Det kan vi inte acceptera, menar Thomas Persson, direktör för Stockholm stads utbildnings-förvaltning.

Svenska elever, både yngre och äld-re, står sig väl i alla internationella kunskapsmätningar och har så gjort i flera decennier. Men efter att ha brukat tillhöra de länder som ligger bäst till har vi i de senaste mätning-arna passerats av ett antal länder.

– Inte för att vi har blivit sämre, utan snarare att andra blivit bättre. Där-för är det nu dags att ta nya tag och se till att vi kan återta vår position i yttersta världsklass, säger Thomas Persson och förklarar varför det är så viktigt.

– Det är ju så, säger han, att skola och utbildning inte bara är ett indi-viduellt projekt utan i högsta grad även ett samhällsprojekt. Vill vi att Sverige ska kunna hävda sig på en världsmarknad krävs det att vi kan ge våra barn och ungdomar utbild-ning av högsta kvalitet.

Vägen som Thomas Persson sta-kar ut går, som alltid när det gäl-ler förbättringsarbete i skolan, via duktiga och engagerade lärare och skolledare. Det är alltså både en rekryteringsfråga och en fråga om fortbildning och kunskapsut-veckling. Utbildningsförvaltningen startar därför ett program för lärarfortbildning.

– Vi tror också på att sprida goda exempel genom att få igång olika mötesplatser där lärare kan träf-fas och dela erfarenheter. Det kan också minska de kvalitets-skillnader som finns mellan olika skolor i staden, även där förut-sättningarna är lika. Vissa lyckas bättre, det är viktigt att lära av dem, säger Thomas Persson och

betonar vikten av att rekrytera duktiga rektorer och att sedan ge dem rejält med stöd och goda möjligheter till utveckling.

Men utbildningsförvaltningen kom-mer också att satsa på forskning och utvecklingsarbete. Systema-tisk kunskap om hur undervisning fungerar och om vad som händer i klassrummet är en stor bristvara.– Det vill vi ändra på och kom-mer därför att uppmuntra och ge stöd till de lärare och skolledare som är intresserade att forska kring vilka verktyg och metoder som fungerar bäst. Ytterst handlar givetvis alla insatser om att sko-lorna i Stockholm ska kunna ge elever på alla nivåer bästa möjliga utbildning.

utbildningsförvaltningen

FOTO

: BJÖ

RN

TE

SC

H

�



ett musikAliskt elevsam-arbete över internet med en spansk skola gjorde att Elinsborgsskolans musik-profil knep eTwinningpri-set för september månad. Målet, att lära känna var-andras länder och kulturer genom ett gemensamt musikalisk projekt, har verkligen lyckats.

Hade det inte varit för sitt engagemang och brinnande intresse för musik och elevarbete,

hade inte Anders Enkvist, musik-profilansvarig vid Elinsborgsskolan i Tensta, suttit med den spanska jul-cd:n i sin hand.

Med digitala hjälpmedel spelade musiklärarna och elever i årskurs fyra och fem på Elinsborgsskolan in en kanon och en julsång förra hös-ten tillsammans med elever vid den spanska skolan, CEIP Luis Braille i Málaga utan att ha träffats.

Svensk-spanska sångerChristoffer Kvist och Lidia Mengstab går i femman på Elinsborgsskolan, Sara Jamal och Abbe Osman går i sexan. När de hör sina egna röster fylla högtalarna vrider de på sig och blir lite generade.

– Först fick vi öva. Sedan valde Anders ut två elever som skulle sjunga melodistämman när vi spe-lade in. Det blev Sara och Abbe. Det kändes pirrigt att göra en skiva men det var kul att lära sig använda mikrofon på rätt sätt och att sjunga, berättar, Christoffer, Sara, Abbe och Lidia med en mun.

Alla fyra barnen vill gärna träffa sina spanska sångkompisar antingen i Sverige eller i Spanien för att få sjunga tillsammans i verkligheten. De vill gärna fortsätta med musik i någon form i framtiden.

Ljudfiler via e-postAnders Enkvist var den som förra hös-ten tog initiativet till det musikaliska samarbetet inom programmet eTwin-ning och fick kontakt med den spanske musikläraren vid skolan i Málaga. De övriga musiklärarna vid musikprofilen har också aktivt medverkat.

De svenska eleverna övade in en ka-non och julsången Stilla natt på svens-ka som nu finns med på den spanska skolans jul-cd. Ackompanjemang och sångpålägg spelades in och mixades i respektive skolas musiksal. Sångerna som de svenska och de spanska eleverna sjunger tillsammans finns i en svensk och en spansk version och är publice-rade på skolornas webbsidor.

– Man kan ha en bra röst utan att veta om det. Det hände mig. Jag har alltid sjungit hemma, typ i duschen. Här i skolan har musiklärarna upp-muntrat mig att sjunga, säger Lidia.

Samarbete i framtidenJulsångerna gav både elever och musik-lärare blodad tand vilket gjorde att de i

våras producerade en dvd som skicka-des till skolan i Málaga. Den innehål-ler bland annat en musikvideo där alla elever som då gick i årskurs fem pre-senterar Elinsborgsskolan genom att sjunga skolsången, Plugget och jag.

Under vårterminen har alla elever på skolan arbetat med Pippi Lång-strump som tema och ett resultat av detta blev en sång ur Pippifilmen

som de svenska och spanska eleverna sjunger tillsammans på spanska och svenska och som också finns på sko-lans webbsida.

Nästa projekt blir att spela in en gemensam musikvideo, där eleverna från båda skolorna sjunger och visar sin närmiljö samt några av sin stads attraktioner. MARIE LINDELL

INTERNET öppnade för svensk-spanskt elevsamarbete

eTwinning är ett eLear-ningprogram inom EU. Må-let att gynna skolsamarbete i Europa med användning av informations- och kommuni-kationsteknik. Stöd, verktyg och tjänster finns för att göra det lätt att bilda kort- eller långsiktiga samarbeten inom alla ämnesområden.Ett eTwinningsamarbete kan vara mellan två eller flera klasser, lärare, skolor eller skolledare och kan påbörjas när som helst under läsåret.Deltagarna bestämmer hur långt projektet ska vara.

Läs mer på: www.etwinning.netLyssna på sångerna och se musikvideon på: www.elins-borgsskolan.stockholm.seResultaten av samarbetet presenteras på skolornas webbsidor.

eTwinning

VÅGA. – Lärarna har varit noga med att vi ska lära oss att våga sjunga och att inte skratta bakom ryggen på dem som gör det, säger Lidia Mengstab och Christoffer Kvist som båda spelar gitarr. Sara Jamal och Abbe Osman med trumpin-narna i högsta hugg tillägger att eleverna har fått mycket stöd från lärarna.

Visstedu att ...

INITIATIVTAGAREN. Anders Enkvist, musikprofilansvarig vid Elinsborgsskolan i Tensta, var den som förra hösten tog initiativet till det musikaliska samarbetet inom programmet eTwinning.

• IdROTT har varit en del av schemat ända sedan införandet av allmän folkskola.

• TExTILSLöJd hette tidigare flickslöjd och har varit ett skolämne sedan 1940-talet.

• STOckHOLM och Reykjavik har den renaste luften av alla huvudstäder i hela världen

FOTO

N: J

EA

NE

TTE

HÄ

GG

LUN

DFO

TON

: IS

TOC

KP

HO

TO

�



Med tretton års erfarenhet från förskoleverksamhet slog Olympen hösten 2007 upp dörrarna även för skolverk-samhet upp till femte klass. Redan nästa år erbjuder Olympen ytterligare försko-le- och skolverksamhet F-9 i Långbro slottspark Älvsjö. – Det känns fantastiskt att kunna erbjuda en genomtänkt pedagogik i en så unik och vacker miljö, säger Roland Johansson, vd för Olympen.

Redan 1994, långt innan sockerdebat-ten och diskussionen om vårt samhälles, och därmed våra barns, alltmer stillasit-tande livsstil, startades Olympens försko-lor. Profilen var enkel och konsekvent: rörelse och hälsa.

– Vi tog bort safter och krämer långt innan glykemiskt index, GI, blev ett mo-deord, berättar Roland Johansson.

Andras drömmar vår verklighetI dag arbetar Olympen med begreppet ”Pedagogik i rörelse”, som kommit att få dubbel innebörd i verksamheten: dels insikten att inlärning stimuleras av fysisk aktivitet och dels att verksamheten vilar

på en lyhörd och förändringsbenägen pedagogik.

– I skolan innebär detta att daglig fy-sisk aktivitet i många olika former finns på schemat i samtliga årskurser. Barnens och elevernas rörelsebehov sätts hela tiden i centrum. Rörelsens betydelse för barnets motoriska, sociala och intellektuella ut-veckling genomsyrar vår helhetssyn. Ute-vistelse och friluftsliv integreras som en del av den vardagliga pedagogiken.

Multipla intelligenserOlympens skola i Långbropark inspireras av Gardners teori om multipla intelligen-ser. Målet är att undervisningen ska träna

eleverna på olika sätt, för att uppmuntra ett kreativt och flexibelt tänkande, och för att de ska lära sig att uppskatta varandras olikheter. Alla elever skall kunna utmana utifrån sina egna förutsättningar.

kostprofil för bästa studieresultatAll forskning talar för att rätt kost har bety-delse för studieresultat och inlärning. Här är det självklart att maten tillagas i egna kök av egna kockar. Hemlagad mat gjord på bästa råvaror innebär hög näringsnivå och friska barn.

– På Olympen har vi diplomerade kost-rådgivare som lägger grunden för att kosten

är balanserad med rätt proportioner av kol-hydrater, fett och protein.

Vem som ligger bakom Olympens kost-profil är det inte svårt att förstå när Roland i lyriska ordalag beskriver det kommande storköket som byggs och anpassas för eko-logisk mat och hälsosam tillagning.

Friluftsliv inpå knutarnaInte nog med det...Utanför dörrarna till skolan finns en fan-tastisk park för lek och rörelse. På bak-sidan har barn och elever direkt tillgång till en av Stockholm mest kreativa och välbevarade äventyrsskogar.

kunskap som mål i vetenskaplig miljöI skolans nya NO-salar utgår arbetssät-tet från ett naturvetenskapligt perspektiv där eleven via experiment och utforskande arbetsmetod fördjupar sig i de naturveten-skapliga ämnesområdena. Att integrera alla ämnen i varandra är viktigt för att skapa en helhet och ett sammanhang. I elevens strävan att skapa en solid grund för fortsatta studier och ett livslång lärande har baskunskaperna i svenska, matematik och engelska sin givet prioriterade posi-tion. Förstärkt engelska finns från försko-lan upp genom hela grundskolan.

Lagom till skolstarten augusti 2008 ska Olympens nyrenoverade lokaler för grundsko-la F-9 och förskola stå klara. Lokalerna anpassas för Olympens verksamhetsprofil och den anrika och unika miljön ger skolan en pampig inramning.

Pedagogik i rörelse®

Främjar hälsa, inlärning och social förmåga

Olympen Långbro park – Skola och förskola i slottslik miljö.SN

AB

BFA

kTA

OLY

MPE

N

SkolorGärdet/Östermalm (F-5 )Långbro slottspark, Älvsjö (F-9)

FörskolorLångbro slottspark (Sv & Eng).Stickelbärsvägen, Östermalm.Gärdet/Östermalm (Sv & Eng).

Odysseus, Österåker.Skåvsjöholm, Österåker.

kostEgen kostpolicyEkologisk matEgna kök

känneteckenEgen simskolaPedagogik i rörelse®

Gardner/ Multipla intelligenser

HistorikGrundade 1994

www.olympen.se

FOTO

N: J

EA

NE

TTE

HÄ

GG

LUN

DFO

TON

: IS

TOC

KP

HO

TO

�



Det började för fem och ett halvt år sedan när en grupp lärare som alla delar ett gemensamt

intresse för globala frågor, träffades för att diskutera bildandet av en ny skola med en mer ”världsmedveten” profil. Efter ett års bollande med idéer kontaktades Stockholms Stad som genast fick upp ögonen för pro-jektet.

– De frågade ifall de kunde få vara med och starta skolan. Så i stället för att avknoppas, så inknoppades vi, sä-ger Lars Benon och ler.

Globala gymnasiet är en nyda-nande skola på många nivåer. Under-visningen sker inte på traditionellt ämnesinriktat vis. I stället planeras hälften av undervisningen som äm-nesövergripande projekt.

– Globala frågor är till sin karak-

tär tvärvetenskapliga och lämpar sig därför väldigt bra för projektarbeten, säger Lars Benon.

Han berättar att eleverna under ett läsår jobbar med mellan fyra och sex projekt. Man delas in i projekt-grupper där lärarna agerar handle-dare. Grupperna tar stort ansvar för det egna arbetet.

– Det betyder inte att vi är någon flumskola. Det handlar om styrda projekt som är tydliga. Däremot finns det stort utrymme för kreati-vitet och analytiskt tänkande i det här arbetet, påpekar Lars.

Engagerade eleverDet finns tre program på Globala gymnasiet, SP Global, SP Bild och NV Hälsa och miljö. De globala frågorna är centrala i alla program. Lärarna jobbar i lärarlag som är knutna till de olika utbildningarna. Varje lärarlag ser till att deras ämnen integreras i projekten.

Man är även mån om att alla ska få säga sitt och vara med i utveck-lingen av skolan. Att låta eleverna utvärdera sin undervisning är exem-pelvis en viktig del av verksamheten. Skolan har en tydlig struktur för elev-

demokrati och i skolkonferensen är elevrepresentanterna mycket aktiva.

Ekologiska fotavtryckI dag arbetar man med två stora samar-betspartners: Plan Sverige och Världs-naturfonden WWF. Globala gymnasiet är en av de tio skolor som utsetts till modellskola av Världsnaturfonden.

– Vi tänker mycket på det här med ekologiska fotavtryck, fortsätter Lars. Är det exempelvis hållbart att ofta ser-vera kött i skolan? Hur påverkar våra olika aktiviteter vår planet? Vi försöker tänka i nya banor.

Som exempel kan nämnas att man är i full gång med att anställa en egen köksmästare till skolan. En person som ska stå för planeringen av en ekologiskt medveten skolrestaurang. Dessutom satsar man stort på den digitala tekni-ken. Inga onödiga papper delas ut. Som hjälpmedel använder man Stockholms Stads undervisningsportal Fronter som en plattform för kommunikation. Här kan eleverna följa veckans schema, få information om material i pågående kurser och projekt samt lämna in upp-gifter och få feedback på dessa. Elev-erna får alla låna en bärbar dator under sin skoltid.

– Mycket av det vi undervisar om står inte i läroböckerna. Nätet är en vik-tig källa till information för eleverna, säger rektorn.

centrum för utvecklingTill våren flyttar Globala gymnasiet in i den totalrenoverade skolan på Horns-gatan 93. Då öppnas det ännu fler möj-ligheter till utveckling och förnyelse.

– Vi vill sprida våra idéer. På sikt tänker vi oss att Globala gymnasiet ock-så ska kunna axla en roll som ett sorts globalt institut, ett centrum för hållbar utveckling om man vill, dit andra kan komma och bli inspirerade.

Lars Benon tycker också att det är viktigt att locka till sig elever från alla samhällsgrupper.

– Risken finns när en skola bli för populär att det blir för svårt att komma in. Vi vill inte bli en skola för eliten, utan en skola som når ut till alla.

EDITH SÖDERSTRÖM

”Vi vill nå ut till alla”

I Stockholms stad finns 28 kommunala gymnasieskolor, varav ett antal har gymnasie-särskola. De kommunala gymnasiesko-lorna erbjuder hela 16 natio-nella program, dvs alla utom industriprogrammet. För den som behöver läsa in grundskoleämnen, eller inte kan söka ett nationellt gymna-sieprogram, finns det indivi-duella programmet.

STOckHOLMS GYMNASIER

Anders Lindell och Johanna Svanelind går tredje året SP Global och sitter båda med i skolkonferensen. Det är viktigt med elevdemokrati anser de. – Idealet vore en skola helt styrd av elever, det skapar mer ansvarstagande, säger Anders Lindell. Johanna Svanelind hål-ler med.

Teodor Poignant:– Det bästa med att gå i skolan är att man får möj-

lighet att lära känna människor som man aldrig skulle ha kom-mit i kontakt med annars, säger Teodor Poignant som går första året på SP Global.

Hanna Sundwall går första året NV. Hon valde Globala gymnasiet på grund av inrikt-

ningen Hälsa och miljö på NV-program-met. Hon trivs jättebra på skolan säger hon,

fast ibland är det jobbigt med alla hemuppgifter.

ELEVER PÅ GYMNASIET

FLYTTLASS. I den topprenoverade skolbyggnaden på Hornsgatan hoppas rektor Lars Benon att Globala gymnasiet ytterligare ska kunna förverkliga sina pedagogiska visioner. Inflyttningen är beräknad till januari 2008.

i en ideAl värld skulle Globala gymnasiet inte behövas, säger dess rektor och initia-tivtagare Lars Benon. Han menar att de frågor som behandlas på hans skola, idén om att lära elever om hållbar utveckling och globalt ansvar borde vara en självklar del i all undervisning i dag.

VÄRLdSMEdVETEN. Det finns tre program på Globala gymnasiet, SP Global, SP Bild och NV Hälsa och miljö. De globala frågorna är centrala i alla program.

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

FOTO

: NO

RD

IC P

HO

TOS

FOTO

N: L

UB

BE

GA

RE

LL

7



Helhet, ansvar och infl ytande är hörn-stenarna i Nytorpsskolans arbete där varje elev ska ges de bästa förutsätt-ningarna till att lyckas. Har du hört det förut? Visst, men här fi nns ett tydligt innehåll bakom de fi na orden.– Allt hänger ihop. Får vi mat som ger energi och närhet som ger trygghet tar vi lättare in kunskap som ger själv-förtroende - och då är mycket vunnet, det säger rektor Samuel Huhta som förtydligar med att ”helhetstanken” lika mycket handlar om lusten till lärandet som föds genom infl ytande och eget ansvar.

– Hos oss ska alla elever känna att de kan vara med och påverka, både vad de vill fördjupa sig i men även andra mer övergripande frågor. Det gäller förstås också föräldrarna som har en viktig roll att fylla på Nytorpsskolan.

Redan från förskoleklass startar trygghetsarbetet som handlar om att bygga upp en varaktig relation mellan sko-lan, barnen och föräldrarna. Med små arbetslag, som följer sexåringarna ända upp till fyran, skapas kontinuitet både på ett socialt men också kunskapsmässigt plan. Denna or-ganisation gör att Nytorpsskolan, till skillnad från många andra skolor, bara får två övergångar från förskoleklass till nian.

Tidig kontakt– Egentligen knyter vi kontakt med barnen redan som femåringar, när vi gör besök på förskolan för att förbe-reda dem inför skolstarten, berättar skolledaren Sabine Albertson. Vi har ett mycket gott samarbete med förskole-cheferna och förbereder noga varje övergång.

Nytorpsskolan erbjuder ett helhetskoncept där utbild-ningen står i fokus och där fi losofi n är att man lär sig mer om man har roligt och kan påverka sin skolsituation. I linje med detta pågår just nu ett utvecklingsarbete kring den pedagogiska resan som syftar till att hjälpa alla att hitta ett intresse som de brinner för och kan utvecklas i genom skolåren.

Skolan har klasser med idrottsprofi l sedan tre år tillbaka där eleverna kan välja mellan ishockey, handboll, friidrott eller dans från årskurs sex. Grundtanken är att stötta varje enskild individ till ett aktivt idrottande som man vet leder till ett hälsosammare liv och ett bättre studieresultat. För att ytterligare fokusera på kunskapsutveckling har skolan från och med i höst breddat med två nya profi ler, nämligen den ämnes- och estetiska profi len.

Profi lämne som skolämneVarje profilämne räknas som ett skolämne och även när det handlar om idrottsinriktningen är det dans-, hand-bolls-, ishockey- och friidrottsundervisning som bedrivs, där både praktiska och teoretiska moment ingår.

All undervisning utgår från individens utvecklingspo-tential. Trots att skolan vunnit fl era medaljer, både guld och silver, är det inte vår ambition att till exempel skapa Stockholms bästa hockey- eller handbollslag utan vi vill ge varje elev rätten att lyckas i sitt eget idrottsutövande.

Kost och hälsa ingår som ett viktigt ämne på idrotts-klassernas scheman, men är även en del av skolans hela profi lering. Med två välutbildade kockar, som vet hur en varierad nyttig matsedel ska se ut, blir varje skollunch en kulinarisk resa för stora och små. På skolrestaurangen serveras en kött, fi sk och vegetarisk rätt varje dag samt soppa. Salladsbuffé och nybakat bröd fi nns varje dag samt

mellanmålsbuffé som går att köpa för endast 10 kronor. Gratis frukost serveras också för att alla barn ska få en bra start på dagen.

Här är det ingen som skippar skollunchen och går hungrig, säger rektorn och klappar sig på magen.

Och, energi lär behövas när planen är full fart framåt!

Läs mer om Nytorpsskolan på: www.nytorpsskolan.stockholm.se

På Nytorpsskolan ska alla elever känna att de kan vara med och påverka, både vad de vill fördjupa sig i men även andra mer övergripande frågor.

Nytorpsskolan har:• Ca 450 elever• 80 personal varav 60 pedagoger• Samarbete med de lokala idrottsföreningarna • Elevforum och föräldraforum• Livskunskap för alla årskurser• Läxhjälp vid behov för alla elever• Två helt nybyggda skolgårdar, en för äldre elever och en för de yngre.• Tre år i rad har man ökat både andelen gymnasiebehöriga elever och meritvärdet på skolan.• Nominerats till Sveriges bästa skolmat på Arlas guldko • Nytt som händer: Fortsatt uppfräschning/ renovering av lokalerna så som nya möbler, målning mm.

Informationsmöte för nya elever till sexårsklasserna och till alla profi l-klasser (idrott-, estet- och ämnesprofi lerna):• Tisdag 22 januari kl. 19.00 • Tisdag 19 februari kl. 19.00 • ÖPPET HUS lördag den 2 februari mellan 10.00-13.30, prova gärna vår skolrestaurang

NYTORPSSKOLAN

”Det ska vara roligt med kunskap - det är då vi lär oss”

Skolan har nominerats till Sveriges bästa skolmat på Arlas guldko.

Vad tycker föräldrarna?

Eva Nygren mamma till Anna i årkurs 9:– Alla skolor har sina för- och nackdelar, men det jag är mest nöjd med är Nytorpsskolans sätt att arbeta med trygghet. Här finns en väl genomarbetat struktur för hur man tar hand om ett barn som hamnat i kläm.

Madeleine Norström, mamma till Hanna i årskurs 1 och Marcus i förskoleklass håller med och tillägger:– Det är en vaken skola som hänger med. Dessutom är det trivsamt och stämningen är familjär. Alla olika kultu-rer som finns representerade här gör att barnen får möta verkligheten som den ser ut. Det är viktigt.

Skolan har nominerats till Sveriges bästa skolmat på

FOTO

: IM

AG

EB

OX

.SE

Tre år i rad har man ökat andelen gymnasiebehöriga elever • Nominerats till Sveriges bästa skolmat på Arlas guldko

FOTO

N: L

UB

BE

GA

RE

LL

FOTO

: HE

LEN

A B

EV

EN

GÚ

T-LA

RS

SO

N

Välkommen tillVälkommen till

NytorpsskolanNytorpsskolanDen pedagogiska resan

8



sju gymnAsieskolor från Stockholms stad samarbetar i ett projekt där eleverna får arbeta med internationella frå-gor där kina står i fokus. Eleverna får kunskap om kulturmöten samt får en första inblick i vad en framtida internationell karriär kan innebära.

Stockholms stads gymnasie-skolor arbetar hela tiden med att utveckla och förbättra ut-bildningen - både för de mer

teoretiska och de yrkesförberedande programmen. Ett sätt att se till att eleverna får en bra utbildning är att skapa en koppling till omvärlden till exempel genom kontakter med före-tag.

– Nu har ytterligare ett steg tagits för att ge eleverna ett mervärde berät-

tar Lennart Kågestam, projektledare för Next China och rektor på Södra Latins gymnasium. Det innebär ett samarbete med Kina där elever från sju av Stockholms gymnasieskolor på olika sätt får ett internationellt fokus på utbildningen under gymnasieti-den.

Läsa kinesiskaEn del av utbildningen innebär att det finns möjlighet att läsa kinesiska som språk. Andra delar kan bestå av att aktuella frågor som har en koppling till Kina vävs in i de mer traditionella ämnena.

Globaliseringsfrågor, miljöfrågor och att Kina har en ekonomi som växer kan integreras och diskuteras i

undervisningen. På detta sätt får elev-erna en djupare kunskap om interna-tionella och kulturella frågor som kan hjälpa dem i ett framtida yrkesliv.

Utbyte mellan skolor– Utöver att frågor kopplade till Kina kan diskuteras i undervisningen sker även ett utbyte mellan skolor från Kina och Stockholm. 16 elever från Södra Latin besökte i våras Beijing och bodde hos värdfamiljer och un-der hösten har kinesiska elever be-sökt Stockholm, berättar Lennart Kågestam.

På de yrkesförberedande program-men fi nns möjlighet att göra praktik hos fl era svenska företag med verk-samhet i Kina. Allt detta ger ett mer-

värde och upplevelser för livet för de elever som deltar i projektet.

Spännande möjligheterNext China har gett många positiva effekter. Flera olika skolor samarbetar och man kan på det sättet lära av var-andra och skapa nya spännande möj-ligheter både för de enskilda eleverna och för de deltagande skolorna.

Det fi nns också ett samarbete med högskolor i Sverige och Kina som berikar projektet. Utöver det sker en kompetensutveckling av sko-lornas ledning och lärare. I slutände betyder det att skolornas elever får kunskap erfarenhet som de kan bära med sig resten av livet.

HENRIK DELLESTRAND

NEXT CHINA ger mervärde till gymnasieelever

Visstedu att ...

• SVERIGE var först med sexualkunskap i skolan.

• 17 % av världens befolkning är vänsterhänta.

UTBYTE. – 16 elever från Södra Latin besökte i våras Beijing och bod-de hos värdfamiljer och under hösten har kinesiska elever besökt Stock-holm berättar Lennart Kågestam, projektledare för Next China och rek-tor på Södra Latins gymnasium.

kINA I STOckHOLM. Globaliseringsfrågor, miljöfrågor och att Kina har en ekonomi som växer, kan integreras och diskuteras i undervisningen. På detta sätt får eleverna en djupare kunskap om internationella och kulturella frågor som kan hjälpa dem i ett framtida yrkesliv.

• 97 % av orangutangens arvsmassa är identisk med människans.

FAkTA

Deltagande gymnasieskolor från Stockholms stad• Blackebergs gymnasium• Enskede Gårds gymnasium• Frans Schartaus gymnasium• IB-skolan Syd• Kungsholmens gymnasium/ Stockholms Musik gymnasium• Södra Latins gymnasium• Tensta gymnasium

Next China:Lärande om olika kulturer och globalisering Kunskap om KinaKontakter med företag etablera-de i KinaMöjlighet till praktik och projektarbete i KinaSkolutbyte med KinaHögskolekontakter både i Sverige och i KinaSpråkkunskaper i mandarinErfarenhet och kunskap inför ett framtida yrkesliv

FOTO

N: I

STO

CK

PH

OTO

FOTO

MO

NTA

GE

: PÄ

RM

AR

TIN

JO

NS

SO

N

9



I moderna och rymliga lokalerna på Marcusplatsen i det expansiva Sicklaområdet går 200 elever. Skolan erbjuder två treåriga industriprogram, Textil & Mode och Industri-design. Båda ger behörighet till fortsatta högskolestudier. Verklighetsförankring är denna friskolas ledstjärna.

– Vi verkar i gränslandet mellan arbetsliv och skola, berättar Margret Näsström, rektor. Vår målsättning är att förse branschen med kunniga och kreativa aktörer. Hos oss får eleverna kunskap och erfarenhet av hela produk-tionskedjan – från att utveckla en idé till lansering av en färdig produkt.

Samarbete med näringslivetGenom sitt nära samarbete med näringslivet får eleverna stifta bekantskap med olika yrken inom området. Praktik utgör en stor och viktig del av utbildningen. Inspirerande gästföreläsare och externa aktiviteter står på schemat varje vecka och skolans egna lärare är yrkeskunniga och fungerar som coacher. Dessutom finns tillfälle att i årskurs tre testa sin entreprenörsanda i ett starta-eget-projekt.

– Vår uppgift är att vägleda och locka fram varje elevs potential, säger Margret Näsström. Engagemang och in-tresse för området har de redan. Under sin tid hos oss får de möjlighet att ta reda på var i designprocessen de vill arbeta.

DesignGymnasiet – lockar fram elevernas potential

För mer information: www.designgymnasiet.se

DesignGymnasiet

Så tycker elevernaPaula Zaitoun, 18 år, Textil & Mode:– Jag var trött på den traditionella skolvärlden. Dessutom ger utbildningen behörighet till högskolestudier. Andra året sydde vi mycket. Jag tänkte, vad har jag valt? Jag vill inte designa kläder! Så kom praktiken och öppnade mina ögon. Jag insåg att inköp var det jag vill arbeta med – jag valde rätt utbildning!

Alison Alvarado, 18 år, Textil & Mode:– Syokonsulenten tipsade om skolan, eftersom jag alltid varit intresserad av arkitektur och design. Skolan hade en professionell inställning. Skolans närhet till arbetslivet har gett mig en ny syn på design – att jag kan välja fl era inrikt-ningar. Mitt mål är att fortsätta studera till textilekonom.

Camilla Hassvik, 18 år, Textil & Mode: – Jag har alltid gillat syslöjd och bild och längtan efter att få arbeta praktiskt med något kreativt. Praktiken var en otroligt rik erfarenhet. Jag praktiserade hos en grossist för sydafrikansk inredning och accessoarer. För mig lock-ar egenföretagandet, även om jag först tänker skaffa mig arbetslivserfarenheter.

På designGymnasiet varvas studier med erfarenheter direkt från arbetslivet.– Genom vårt sätt att arbeta förser vi våra elever med både arbetsprover och

egna nätverk inom näringslivet, säger Margret Näsström, rektor.

Rektor Margret Näsström i textilverkstaden med Anna Nyman som går första året på industriprogrammet Textil & Mode.

FOTO

N: I

STO

CK

PH

OTO

10



Hit kommer de som vill ha personlig hjälp och studievägledning för att söka vuxenutbild-

ning på grundläggande eller gymna-sial nivå. Men också alla som söker till sfi – svenska för invandrare. Just den här dagen är årets sista ansöknings-

dag till gymnasial vuxenutbildning. Intagning sker fem gånger om året. Vi får senare av verksamhetschefen Lars Brandt veta att de flesta som söker vuxenutbildning numera gör det via webben och att det totalt är cirka 8 000 ansökningar som ska be-handlas inför första perioden 2008.

Hur många av dem som blir antagna går inte att säga i nuläget.

Från andra länder– Flertalet som söker vuxenutbildning kommer från andra länder. Det gäller både sfi och den vanliga vuxenutbild-

ningen. Många börjar på sfi, fortsätter på grundläggande vuxenutbildning för att sedan gå vidare till gymnasial vuxen-utbildning. Andra går direkt till något sfx-projekt och sedan ut i arbetslivet, förklarar Lars Brandt.

Trots att det som sagt är sista ansök-ningsdagen till gymnasial vuxenutbild-ning tycks det som att det är betydligt fler som är här för att söka till sfi, som har intagning när som helst under året. Sfi är till för den som är invandrad till Sverige och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. Det finns kurser på flera nivåer.

– Vilken nivå man börjar på avgörs

efter att vi testat den sökandes förkun-skaper.

Studietiden varierar beroende på ti-digare utbildningsbakgrund. Här finns hela skalan från högutbildade akademi-ker till analfabeter, säger Lars Brandt.

Ta vara på kompetensFör att ta tillvara på all den kompetens och yrkeserfarenhet som finns hos dem som kommit hit från andra länder har det i Stockholms län dragits igång ett antal projekt under samlingsnamnet sfx – Svenska för yrkesutbildningar. Exempelvis sfp – svenska för peda-goger som Utbildningsförvaltningen anordnar tillsammans med lärarhög-skolan. Ett annat är sff – svenska för företagare, ett tredje är sfh – svenska för hantverkare.

– Vuxenutbildningen är en investe-

”Många kommer direkt från krigshärdar, utan avslutade studier. För dem är utbildningarna som erbjuds en fantastisk möjlighet och kanske en förutsättning för att hitta sin plats och bli en del av det svenska samhället.”

• Antal sfi-studerande är cirka 12 200 personer.

• Grundläggande vuxenutbildning – grundskolan – cirka 4 400 personer.

• Gymnasial vuxenutbildning cirka 17 600 personer.

• 40 procent av vuxenutbildningen sker i egen regi, 60 är upphandlad.

VUxENUTBILdNING STOckHOLM I SIFFROR:

RÄTT kURS. Nora Suleiman läser kärnämnena på Komvux. Här får hon här hjälp av studieadministratören Maggi Lund att sök a kurser på webben.

STARTA EGET kURS. Rodrigo Ceciliano är här för första gången. Han har precis slutat läsa sfi och planerar nu att gå vidare. – Det finns några intressan-ta kurser, bland andra en starta eget-kurs. Jag har universitetsstudier från Mexico och funderar på att kanske starta ett eget företag.

kOMVUx. Silvija Comic arbetar inom hemtjänsten och på ett sjukhem sedan ett par år tillbaka. Hon har varit här för att få hjälp en gång tidigare. – Jag är här för att söka ett par kurser, svenska och engelska. Jag vill studera till socionom men behöver först beta av några ämnen på komvux.

SFI-kURS. Violetta Abdul Karim kommer från Irak och är född 1938. Hon får här hjälp av en tolk att söka en sfi-kurs.

Vuxenutbildning

MÖJLIGHETEN för många att hitta sin plats i tillvarondet är onsdAg och klockAn hAr pAsserAt 1�. Lokalen är redan om inte knök-full så åtminstone rejält välfylld av köande människor. Vi befinner oss i Utbild-ningsförvaltningens lokaler på Horngatan 124 på Södermalm där Vuxenutbild-ning Stockholm håller till.

FOTO

N: C

HA

RLO

TTE

VO

N F

RIE

DR

ICH

S

11



Runt bordet utanför rektor Barbro Eriks-sons rum sitter fyra elever och överträffar varandra i superlativer. MediaGymnasiet är mer eller mindre deras hem, här möter de förtroende från lärarna och får möjlig-het och verktyg att själva vara motorn i sin personliga utveckling. Eleverna uppmuntras helt enkelt att bli självständiga och kreativa personer.

– Jag bor en timme och en kvart från skolan, men det är inget problem. Jag är ändå motiverad att komma hit varje dag. Jag hade höga förväntningar på skolan och de har infriats, berättar Simon Westerlund, som går medieprogrammet med inriktning mot design.

djup i utbildningenAlla fyra elever understryker att skolan kän-netecknas av sammanhållning, kamratskap och trygghet. MediaGymnasiet har jobbat aktivt med antimobbningsorganisationen Friends och det har gett resultat.

– Ingen kan svära sig helt fri, men vi är vaksamma, säger Barbro Eriksson.

Elever på MediaGymnasiet får ett djup i

utbildningen som är unikt. På Medie- och Samhällsvetenskapsprogrammet ges inte bara kurser på A-, B-, och C-nivå, utan även på D-nivå, det vill säga 100 poäng utöver det som är brukligt. Kopplingen till omvärl-den är central för skolan. Praktik, som i dag kallas APU, arbetsplatsförlagd utbildning, är viktig för eleverna ska få anknytning till arbetslivet.

– Vi får ut ca 80 procent av våra elever på APU. Vi har ett stort

kontaktnätverk eftersom vi varit med så länge, säger Barbro Eriksson.

Atmosfären sjuder av möjligheter

För mer information: www.mediagymn.se

MediaGymnasiet är en av de första skolorna i landet med renodlad medieinriktning. Här finns behöriga pedagoger och lärare med professionell yrkesbakgrund. – Skolan har en vänlig och varm atmosfär som sjuder av möjligheter, säger Emilia Tuomela, som går medieprogram-met med inriktning mot film och tv.

FAkTA MediaGymnasiet startades 1993. Skolan har två program: detyrkesförberedande medieprogrammet med inritning mot design eller film/tv, samt samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning media. Här finns i dag 470 elever.

På MediaGymnasiet har eleverna en egen tv-studio.

Simon Westerlund, rektor Barbro Eriks-son, Emilia Tuoumela, Jimmy Rastbäck och Rasmus Silhammar.

De som är längst från arbetsmarknaden har högst prioritet.

1. Personer med enbart grundskola.2. Personer med 2-årigt gymnasium eller ofullbordat 3-årigt gymnasium.3. Personer med gymnasiebetyg med icke godkända kurser.4. Personer med högskoleutbildning.

För mer information om studieprogram, kurser, studietakt och så vidare, gå in på www.stockholm.se/utbildningsforvaltningen.

STöRST BEHOV, FöRST I kö

RÄTT kURS. Nora Suleiman läser kärnämnena på Komvux. Här får hon här hjälp av studieadministratören Maggi Lund att sök a kurser på webben.

ring för individen men också för sam-hället. För många är det en andra chans till utbildning, för vissa kanske den för-sta. Oavsett vilket är det viktigt att det blir rätt, säger Lars Brandt. Han beto-nar att det därför är klokt att utnyttja den studie- och yrkesvägledning som Vuxenutbildning Stockholm erbjuder. Något som väldigt många också gör.

Fantastiska möjligheter– Det är vanligt att den som kommer inte vet vad han eller hon vill, mer än att just studera. Många kommer direkt från krigshärdar, utan avslutade studier. För dem är utbildningarna som erbjuds en fantastisk möjlighet och kanske en förutsättning för att hitta sin plats och bli en del av det svenska samhället.

– För oss som arbetar här känns det oerhört inspirerande att få hjälpa till att skapa en plats i tillvaron för dessa människor, avslutar Lars Brandt.

PER-ÅKE HULTBERG

Vuxenutbildning

MÖJLIGHETEN för många att hitta sin plats i tillvaron

INVESTERING. – Vuxenutbildningen är en investe-ring för individen men också för samhället, säger Lars Brandt.

FOTO: JIMMY RASTBÄCK, MEDIAGYMNASIET

FOTO

: BJÖ

RN

TE

SC

H

1�



FOTO

: NIN

O S

IMIC

ungdomstiden kryper både nedåt och förkortar barndomen och uppåt, in i vuxen ålder. det är viktigt att förstå den för-längda ungdomstiden för att se skolans roll och möjligheter. det menar Mats Trondman, profes-sor i kultursociologi vid Växjö universitet.

En anledning är rent fysisk: dagens barn liknar vuxna, kroppen utvecklas tidi-gare och tonårstiden börjar

ofta redan i 12-årsåldern, säger Mats Trondman. För 100–150 år sedan var 16–17 år vanlig pubertetsålder. Fors-karna är inte eniga om det beror på bättre kostvanor eller om yttre sociala faktorer ligger bakom.

Samtidigt som ungdomstiden kry-per allt längre ner i åldrarna, befi nner sig allt fl er ungdomar allt längre från att bli vuxna, när man med ”vuxen” menar färdig utbildning, egen ekono-mi med arbete som man kan försörja sig på och eget boende i riktig lägen-het. I dag dröjer det till 25–28-årsål-dern innan ungdomarna har kommit till det stadiet.

– Alla ungdomar måste lära sig att hantera detta, säger Mats Trondman,

och de gör det på väldigt olika sätt och mår olika bra i sin situation.

TweeniesRedan i 10–12-årsåldern har barnen intressen och värderingar som tidigare var förbehållna tonårstiden. Utveck-lingen är så tydlig att det numera finns ett begrepp för dessa brådmogna barn: tweenies, mitt emellan barn och ton-åringar.

Bakom detta fi nns många faktorer. Den globala ekonomiska utveckling-en är säkert en. Antalet arbetstillfäl-len, där låg utbildningsnivå räcker, har blivit färre. Utbildningstiderna har förlängts, det är i praktiken skolorna som får ta hand om den förlängda ungdomstiden.

Skötsamheten brutenTill den förlängda ungdomstiden bi-drar även föreställningen att man ska må bra, att arbete inte är ett självän-damål. Ungdomarna själva vill gärna förlänga ungdomstiden med resor och annat som hör till det goda livet. Äldre generationers stränga skötsam-hetskultur är bruten.

Är detta bra?– Mitt generella svar är att det

är bra, svarar Mats Trondman. Det kan inte vara meningen med livet att jobba på fabrik hela livet. Frågar man ungdomarna själva, svarar mellan 60

och 90 procent i olika enkäter att det fungerar bra med familjen, de är nöjda med sina möjligheter att påverka sitt liv och framtiden. Framtidstron i Sverige är större än genomsnittet för andra EU-länder.

Osäker på framtidKommen så här långt, betonar Mats Trondman att den generella bilden inte gäller alla. Ungefär en femtedel av 18-åringarna skulle vilja börja jobba, de far illa av den förlängda ungdomstiden och hittar inte rätt i utbildningsdjungeln.

Även bland många privilegierade är ont i huvudet, magont, trötthet, stress och sömnsvårigheter vanliga problem.

– Min förklaring är att även om ungdomarna tror på sig själva och sin framtid, har framtiden blivit mer osä-ker, säger Mats Trondman. Allt större ansvar läggs på de unga, samhällets ökade individualisering framtvingar krav på att göra egen karriär. Det är mer spännande men också mer an-svarsfullt.

Större ansvarÄven barn längre ner i åldrarna till-skrivs större förmågor än tidigare. Barn, eller tweenies i den nya voka-bulären, ställs i centrum, ges stora möjligheter att påverka men avkrävs

därigenom också större ansvar.Genom utvecklingen har skolans

uppdrag blivit svårare. Auktoriteter ifrågasätts. Tidigare var auktoritet rå makt men är i dag mer kunskapsbero-ende, en situation som många vuxna har svårt att fi nna sig i. Ändå är aukto-riteter lika viktiga i dag som tidigare.

– Ett nyfött barn kan inte självt ta ansvar, säger Mats Trondman. Vi som vuxna måste försätta oss i en situation där vi kan påverka barn så att de kan bli fria individer när de växer upp.

Ständig oroMen auktoriteten byggs upp av hela samhället. De flesta tycker att skolor-na är bra men det finns ingen sam-hällelig konsensus om vad som ska

betraktas som bra. Därför är det inte så konstigt att det råder ständig oro kring skolverksamheten. Skolorna är tveksamma till vilken profil de ska ha och drar sig ibland för att erkänna problem.

– Jag tror på den generella välfär-den, säger Mats Trondman. För att bevara den, behövs en stor och stark medelklass som också tror på välfärds-staten och skolorna som en del av den. Då krävs det att klyftorna i samhället inte fortsätter att öka. Jag tror inte att det fi nns en enda pedagogik som är rätt men skolan måste våga stå upp för sitt uppdrag, stå upp för att den ställer andra frågor, bryter mönster och förmedlar kunskap.

NINO SIMIC

Mats Trondman:

UNGDOMSTIDEN blir allt längre

”Vi som vuxna måste försätta oss i en situation där vi kan påverka barn så att de kan bli fria individer när de växer upp.” ANSVARSkRAV. – Allt större ansvar läggs på de unga, samhällets ökade

individualisering framtvingar krav på att göra egen karriär. Det är mer spän-nande men också mer ansvarsfullt, säger Mats Trondman, professor i kultur-sociologi vid Växjö universitet.

FOTO

: BJÖ

RN

TE

SC

H

1�



Ordning-och-reda-gymnasiet.

Små skolor med stora möjligheteterDidaktus skolor är små, ingen har fl er än 500 elever. Vi har verksamhet för både gymnasieungdomar och vuxenelever på fyra platser i Stockholm och erbjuder en mängd olika utbildningsalternativ. Vi har fem gymnasieprogram, några med helt unika inriktningar och profi ler. Inriktningen ekonomi och försäkring på samhällsvetenskapsprogrammet är vi till ex-empel ensamma om i Stockholm. Våra ungdomsgymnasier ligger i Liljeholmen, på Norrmalm och i Jakobsberg. För vuxenstuderande ger vi omfattande kompetensutveckling främst inom områdena tandvård, hälsa, vård och omsorg.

Ordning och reda På Didaktus vet vi att inlärning fungerar olika för olika individer, därför anpassar vi utbildningen efter varje indi-vids enskilda behov, så långt det är möjligt. Vi vet också att det är viktigt med ordning och reda för att inlärningen ska fungera väl. Vi skriver därför kontrakt med alla som börjar hos oss. Detta kontrakt innehåller ordningsregler för att befrämja egna och andras studier samt den gemensamma miljön.

Våra utbildningarVi har både studie- och yrkesförberedande program med fl er olika inriktningar inom programmen. Exempelvis:

Naturvetenskapsprogrammet, inriktning medicin, IT, naturvetenskap, tandvård eller medicinsk forskning.

Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning juridik, ekonomi, försäkring eller entreprenörskap.

Barn- och fritidsprogrammet, inriktning pedagogisk och social verksamhet.

OmvårdnadsprogrammetHälsopedagogiskt program.

Didaktus satsar på tvärvetenskap, det innebär att olika ämnen samverkar för att sätta in kunskap i ett tydligare sammanhang.

KontaktDidaktus Liljeholmen, Lövholmsvägen 2, 08-545 78 613Didaktus Norrmalm, Crafoords väg 12, 08-545 78 646Didaktus Jakobsberg, Järfällavägen 106, 08-545 78 626Didaktus Utbildningar (vux), 08-545 78 618

www.didaktus.se

– Här kan man känna sig trygg oberoende av sin här-komst.

Rektor Mikael Hakola och bitr. rektor Johanna von Kraemer-Elmqvist påpekar att kulturmötet på Sverigefi n-ska skolan i Stockholm är ett kulturmöte som innebär att eleverna inte enbart får en trygg anknytning i den nordiska sfären utan också färdigheter att möta den multikulturella världen.

– Jag vill ändå understryka att vi är en svensk skola, säger rektorn. Vi följer den svenska läroplanen

Sverigefi nska skolan i Stockholm är en tvåspråkig fri-skola där blandningen av de två kulturerna hjälper eleverna att förstå hur man gör, talar och ser på saker i olika samhäl-len. Insikten är något som eleverna sedan kan bära med sig i alla situationer i en allt mer globaliserad värld. Eleverna kommer från hela Stockholms län och har i de fl esta fallen fi nskan hemma. Men observera att du inte behöver kunna fi nska när man börjar på skolan. Undervisningen bedrivs både på svenska och fi nska och alla lärare är behöriga.

VärderingarI mötet mellan språken uppstår en egen kultur på skolan

som ger den en särskild prägel och en trygg och bekant miljö för eleverna som gör att man känner sig hemma i det framtida Sverige.

– Vårt mål är att eleverna skall fi nna lusten att läsa och söka reda på kunskap. De färdigheterna skall vara drivkraf-ten bakom allt lärande säger rektor Mikael Hakola.

Grundpelare som demokrati och jämlikhet är centrala i skolans verksamhet. All personal fungerar som förebild genom sitt beteende och sin kunskap och när det kommer till att upprätthålla dessa värderingar.

– På så sätt bakar vi in respekten för andra människor och dess olikheter i elevernas vardag. Vi vill ge eleverna en meningsfylld skolgång.

Anna-Maija Ben-Kalifa är bildlärare på skolan. Hon menar att tvåspråkigheten stimulerar elevernas kreativitet

på ett positivt sätt.– Genom att

tolka två olika språk, eller fl era, så ifråga-sätter de saker och tings betydelse, nå-got som sedan kom-mer fram på väldigt intressanta sätt i de-ras bildspråk.

Anna Maja beskriver jobbet på skolan som att dirigera en orkester: – Ibland är det lugnt och ibland stormar det till, det är det som jag tycker om. Efter att ha jobbat här sedan 1993 kommer jag ändå till jobbet varje morgon och säger: Yes!

Undervisning med fi nska resultat

För mer information: sverigefi nskaskolan.eu

FAkTA: På Sverigefi nska skolan i Stockholm kan du gå från 1-åring tills du tar studenten. Om eleverna vill ges möjlighet till att avlägga fi nsk studentexamen också.

På Sverigefi nska skolan i Stockholm sker undervisningen på svenska och fi nska.

Skolan följer svensk läroplan, använ-der sig av sverigefi nska metoder och når mycket bra resultat.

FOTO

: NIN

O S

IMIC

Mats Trondman:

UNGDOMSTIDEN blir allt längre

FOTO

: ALF

ON

S L

IND

RO

OS

FOTO

: BJÖ

RN

TE

SC

H

SVERIGEFINSkA SkOLAN

1�



Bernadottegymnasiet, Blackebergs gymnasium, Bromma gymnasium, Brännkyrka gymnasium, Enskede Gårds gymnasium, ESS-gymnasiet, Farsta gymna-

sium, Frans Schartaus gymnasium, Globala gymnasiet, Hässelby gymnasium, Höglandsskolan, IB School South, IVIK-gymnasiet, Kista gymnasium, Kungs-

holmens gymnasium/Stockholms Musikgymnasium, Kärrtorps gymnasium, Norra Real, Riddarfjärdens gymnasium/Kungliga Svenska Balettskolan,

S:t Eriks gymnasium, Spånga gymnasium, Stockholms gymnasium för scenkonst, Stockholms Hotell- och Restaurangskola, Stockholms RH-gymnasium,

Stockholms Transport- och Fordonstekniska Gymnasium, Södra Latins gymnasium, Tensta gymnasium, Thorildsplans gymnasium, Östra Reals gymnasium

Valet av gymnasieutbildning är ett viktigt steg i livet.

Det gäller att välja en utbildning som intresserar och

känns rätt. I Stockholms stad finns 28 kommunala

gymnasieskolor med en mängd program, inriktningar

och spännande profiler. Ambitionen är att det ska

finnas alternativ för alla.

Vårt mål är att utbildningen ska ge kunskaper och

utveckla färdigheter som är till nytta genom hela

livet. Vi samarbetar med andra länder, företag,

högskolor och organisationer. Engagerad, kunnig

och erfaren personal ger stöd till den som behöver

och hittar individuella lösningar. Hos oss står eleven

och undervisningen i centrum.

Välkommen till Stockholm stads kommunala gymnasieskolor.

www.valetärditt.nu

Rätt val för framtiden

pm.se

1�



Både Stockholms stad och utbildningsförvaltningen gör omfattande satsningar på chefer och skolledare i

form av konkreta utbildningsinsatser och specialstöd för det breda arbets-område som de har ansvar över, säger Birgitta Elm, personalchef i Utbild-ningsförvaltningen.

– Men trots stora utbildningssats-ningar är naturligtvis grunden alltid en noggrann rekrytering, fortsätter hon.

Gunilla Söderström är ansvarig för utbildningsförvaltningens chefs-program: – Min mission och passion är att höja statusen på skolan genom att höja statusen på dem som jobbar där, förklarar hon. Ytterst handlar det om att ge våra elever bästa tänkbara utbildning. Om vi lyckas rekrytera de bästa cheferna, som kan attra-hera de bästa lärarna, kan vi också ge den bästa utbildningen. Men för att lyckas måste vi också vara en att-raktiv arbetsgivare, som kan locka bra chefsämnen och det vet vi att vi kan, säger Gunilla utan att darra på manschetten.

Bra på rekryteringFör det är ingen tvekan om saken, Stockholm stad är riktigt bra på re-

krytering och utbildning av skolche-fer. Exceptionellt bra till och med. Det tog fart på allvar för snart tio år sedan när utbildningsförvaltningens dåvarande direktör tog sig an frågan om rekrytering av skolledare. Gunilla

åtog sig då uppdraget att identifiera och utbilda blivande chefer, rekto-rer och biträdande rektorer, samt att kompetensutveckla befintlig skol-ledning.

Skräddarsydd utbildning– Oftast handlar det om att i dialog med dem som berörs skräddarsy lämp-

liga chefsutbildningar. För genomför-andet anlitar vi externa konsulter. Gunilla Söderström beskriver det hela som ett designjobb där hon och hen-nes medarbetare gör ytterst noggranna analyser av vad som behövs på varje enskild skola. Det kan också vara så att en rektor hör av sig med önskemål om utbildning för sin ledningsgrupp. Om flera skolor utryckt samma behov kan en kurs tas fram och genomföras samtidigt för dessa skolor.

Många kommuner har svårt att hitta rätt skolledare, men inte Stock-holm. Gunilla berättar att det är be-tydligt fler toppkandidater som söker de tjänster som lyses ut än vad det finns behov av. Visst, Stockholm är en stor stad och attraktiv i sig, men här finns också stora utvecklingsmöj-ligheter, självklart kompetensmässigt men också fördelen att kunna flytta runt i en stor organisation med många alternativ.

Organisationsmuskler– När exempelvis en rektor eller bi-trädande rektor känner att han eller hon gjort sitt på en skola hjälper vi till att hitta nya spännande uppgif-ter. Vår stora och starka organisation gör också att vi har muskler att anlita de bästa konsulterna samtidigt som

vi har en nära kontakt med forskar-världen, säger Gunilla.

För att säkra kvaliteten på skol-ledarsidan har Stockholm stad därför exempelvis kravet att samtliga rekto-rer på såväl grundskole- som gym-nasienivå ska genomgå den statliga rektorsutbildningen. Den är annars frivillig och det är upp till varje kom-mun att besluta hur man vill göra.

PER-ÅKE HULTBERG

RÄTT utbildning ger rätt rektorerchefer och skolledAre har avgörande betydelse för verksamhetens ut-veckling och medarbeta-rens respektive elevens trivsel.

MISSION. – Min mission och pas-sion är att höja statusen på skolan genom att höja statusen på dem som jobbar där, säger Gunilla Söder-ström.

”Vår stora och starka organisation gör också att vi har muskler att anlita de bästa konsulterna samtidigt som vi har en nära kontakt med forskarvärlden.”

kOMPETENSUTVEckLARE. Trots stora utbildningsinsatser är en noggrann rekrytering naturligtvis grunden.

REkRYTERING. – Trots stora utbildningssatsningar är naturligtvis grunden alltid en noggrann rekryte-ring, säger Birgitta Elm, personalchef inom Utbilningsförvaltningen.

”När exempelvis en rektor eller biträdande rektor känner att han eller hon gjort sitt på en skola hjälper vi till att hitta nya spännande uppgifter. ”

FOTO

N: P

M &

CO

FOTO

: MA

1�



Egentligen hade hon tänkt bli läkare. Men eftersom betygen inte riktigt räckte till började Liz jobba som

obehörig lärare för att samla arbets-livspoäng. Efter fyra år, när hon skra-pat ihop tillräckligt många, hade hon tänkt om.

– Jag hade trivts så otroligt bra som lärare så jag var inte längre in-tresserad att studera till läkare. I stället utbildade jag mig till gymnasielärare i biologi, kemi och naturkunskap. Det var verkligen ett överlagt val, betonar hon.

När Liz berättar om sin karriärväg inom skolvärlden slås man av vilken glädje och entusiasm hon utstrålar och hur mycket hon tycks gilla sitt arbete, först som lärare och nu som rektor. Det är nu drygt sju år sedan hon bestämde sig för att testa rektors-jobbet. Det var ett vikariat på ett år på

en grundskola.– Jag hade haft mycket tankar om

hur en skola skulle kunna ledas och kände mig sugen på att testa. Jag ville vara med och påverka. När vikariatet tog slut var jag uppriktigt ledsen. Jag trivdes så otroligt bra, jag älskade det, minns Liz, som nu hade fått smak för det här med att leda en skola.

UtmaningNästa utmaning var en tjänst som biträdande rektor i Tumba där hon hade ansvar för en del av skolan och alltså i princip fungerade som rektor över just den delen. Där blev hon kvar i tre år. Parallellt med arbetet gick hon den 3-åriga statliga rektors-utbildningen och blev lagom klar till att hon fick jobb som biträdande rek-tor på ESS-gymnasiet i Stockholm. Den skolan som vänder sig till elever

med särskilda behov, ofta med psy-kosocial problematik i botten.

– Jag såg en annons med en tydlig kravspecifi kation. Det var då jag kom i kontakt med Utbildningsförvaltning-ens ambitiösa baskunskapsutbildning för nya skolledare men också med den noggranna rekryteringsprocess som fi nns i Stockholm. Det var många intervjuer med fl era personer in-blandade, det var tester av olika slag, personlighetstest och intelligenstest. Ja, jag blev faktiskt överraskad att jag hade så höga poäng. Jag tänkte att jag kanske inte är så dum ändå.

SjälvkänslaLiz skrattar när hon berättar och er-känner att resultatet på intelligens-testet nog betydde en del för hennes självkänsla. Just självkänsla, tro på sig själv, tro på framtiden och tro på sin egen förmåga och möjlighet att påverka, är också något som hon ser som både sin och skolans viktigaste uppgift att förmedla till sina elever. Något som Liz också gärna vill för-medla är glädjen och tillfredsställel-sen att inhämta ny kunskap. Parallellt med alla sina jobb, även under tiden

efter sAmmAnlAgt 1� år som lärare och mitt i alltihop en tioårspaus som dagmamma, blev Liz Berg sugen på att pröva på att vara skolledare. Nu, efter ett antal år som först biträdande rektor och sedan rektor, konstaterar hon: – Jag har världens roligaste jobb och ett av de absolut viktigaste.

ARBETSGLAd. – Jag har världens roligaste jobb och ett av de absolut vikti-gaste, säger Liz Berg, rektor.

GLÄDJEN i ny kunskap

I Bandhagens skola lär man sig att labore-ra redan i förskolan. Sedan tre år tillbaka präglas undervisningen i skolans från för-skoleklass till och med årskurs 6 av pro-jektet NTA – Naturvetenskap och Teknik för Alla.

– det här handlar i grunden om en pe-dagogisk metod, berättar Gunilla Olsson rektor på skolan.

– Barnen lär sig att tänka hypotetiskt och att det aldrig är ”fel” att inte gissa rätt , säger hon.I klassrummet står 15 små sjuåringar och trängs runt sin lärarinna Ida. Hon har placerat en skål med vatten på ett runt bord. I skålen ligger en plastsked och guppar tillsam-mans med en pingisboll. Nu häller hon pizzakrydda över skålen. Barnen trängs för att se om örtflaken flyter eller ej. Vissa har gissat ja, andra nej.

– Vad händer om jag häller en droppe diskmedel i skå-len? frågar Ida Kravos.

– Det blir bubbligt och vitt, svarar en liten pojke.– Jag tror att kryddan kommer att sjunka, säger en

annan liten fl icka. Ida häller i en droppe och vips fl yger all pizzakrydda

ut i kanterna på skålen. Det går ett sus genom publiken.Ida frågar vad som kan ha hänt och tillslut är det någon som listar ut att diskmedlet har förstört ytspänningen i vattnet.

Senare får var och en ett papper på vilket de formulerar

en hypotes. Jag tror att… stavar de med hjälp av sin lära-rinna. De har tilldelats en skål med vatten och en lerklump. Kommer lerklumpen att sjunka eller inte? Det visar sig att den sjunker. Men, får barnen lära sig efter att ha provat olika knep, om man formar leran så att den blir som en liten balja, ja då fl yter den.

Unik skolaBandhagens skola är unik så till vida att det är den enda skolan i landet där all personal är utbildade i NTA-pro-grammet vilket även inkluderar fritidspersonalen. NTA drivs av Kungliga Vetenskapsakademin och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och syftar till att göra lä-randet tillgängligare och mer spännande för eleverna.

– Det här är en pedagogisk metod som lika mycket fungerar språk- och begreppsutvecklande, säger rektorn Gunilla Olsson.Man behöver inte vara NO-lärare för att utbildas i NTA, berättar hon vidare. Det är det som är själva poängen med programmet. Rent praktiskt går det till så att inför varje delmoment i NTA som spänner över allt från till exempel ”fl yta eller sjunka”, ”fjärilars liv”, ”balansera och väga” till ”mäta tid” måste varje lärare följa en dagslång kurs. Med sig tillbaka får de en låda full med experiment-utrustning som de sedan använder i sin undervisning. Bandhagens skola gör dessutom en gemensam fortbild-ningssatsning där all personal kommer att delta.

Bra uppläggMaria Winnberg och Mia Lagerhem som båda jobbar som lärare på Bandhagens skola känner sig väldigt nöjda med upplägget.

– Det bästa är att man lär sig nya saker själv, säger Maria.

Idén bakom NTA som ursprungligen kommer från USA har börjat få genomslagskraft i hela landet och på fl er och fl er ställen utbildas grundskolelärare i NTA.

– Projektet är väldigt uppskattat av både lärare och föräldrar. Och eleverna, de älskar det! Säger rektorn med ett leende.

Skolan där det aldrig är ”fel” att gissa

För mer information: www.bandhagensskola.stockholm.seBANDHAGENS SKOLA

På Bandhagens skola får barnen lära sig nya saker genom att prova sig fram metodiskt.

17



som dagmamma, har hon studerat i mer eller mindre omfattning. Bara för att det är så enormt roligt, som hon uttrycker saken.

Bottna i sig själv– Visst, det var tufft att läsa in rek-torsutbildningen samtidigt som jag jobbade, men det var på samma gång så otroligt stimulerande och personlighetsutvecklande. Vi fick i diskussioner testa oss i gruppen hur vi ställde oss till olika problem häm-tade från verkligen. Det gjorde att jag blev trygg i mig själv och mina värderingar.

– Det är viktigt att man som le-dare bottnar i sig själv, poängterar Liz, som också berättar om möjlig-heten hon fi ck att tillgodogöra sig 20 poäng från rektorsutbildningen och därmed kunde läsa vidare på lä-rarhögskolans Mastersutbildning på centrum för utbildningsledning. En som hon beskriver som oerhört bra, utvecklande och rolig utbildning. Fördjupad teoribildning kanske inte låter så kul men är faktiskt mycket användbar i det dagliga arbetet, för-säkrar Liz, inte minst när det gäller

att driva utvecklingsarbetet. Just det som hon menar är det allra roligaste med att vara rektor.

Tillsammans– Det är oerhört stimulerande att träffa eleverna, höra vad de tycker och känner, och tillsammans med dem och den här skolans engagerade och klarsynta personal utveckla och

förbättra verksamheten. ”Den här skolan” är Kärrtorps

gymnasium där Liz är rektor sedan i våras. Hon kände väl till skolan och visste att det skulle bli en ledig tjänst där, i den som hon beskriver som en av Stockholms allra trevligaste och bästa skolor.

– Men det var den långt innan jag kom dit, betonar hon och skrattar.

PER-ÅKE HULTBERG

Södermalmsskolan är något så unikt som en oas av trivsel, trygghet och ut-veckling, mitt i en storstad. Här kombi-neras starkt tilltro till både elever och personal med ett helhetsperspektiv där sociala kompetenser och god hälsa är lika viktigt som kunskaper. Av barn och ungdomar får man oftast höra den oför-ställda sanningen, så den som vill veta hur det står till på Södermalmsskolan gör därför klokt i att prata med några elever.

– Den här skolan är bra, den är lagom stor och alla känner till alla. Lärarna litar på eleverna och det känns som en trygg miljö, berättar Nina Fowler, 16 år.

Alva Jacobsson, har uttryckt sina känslor i skrift: ”Jag elsgar den her skolan”, skrev hon med en sexårings direkta och oförställda koppling mellan hand och hjärta. Ute på gården, två år senare, griper hon tag i två kompisar, kramar dem hårt och upprepar:

– Det här är världens bästa skola, det är bara så, det ser du väl själv!

Särskola och grundskola tillsammansElisabeth Ahrencrantz, tf rektor, säger att pulsen sti-ger lite extra när barn och ungdomar recenserar Sö-dermalmsskolan: – Det de säger är ett kvitto på att vi jobbar på rätt sätt, att vi skapar en bra och trygg

skola – för alla barn. Här arbetar grundskola och särskola tillsammans,

Södermalmsskolan är en av få skolor som har sär-skoleverksamhet från förskoleklass till klass 10. Hel-hetsperspektiv är ett ledord som driver verksamheten framåt. Kompetent, behörig personal med stark lust att utvecklas är ett centralt inslag. Höga förväntningar i kombination med tilltro är en del av skolans själ.

– Vi tror på allas möjligheter och förmågor. Prestatio-

”Jag elsgar den her skolan”

För mer information: www.sodermalmsskolan.stockholm.seSÖDERMALMSSKOLAN

Rebecca Lundberg, Alva Jacobsson och Julia Nyström på skolgården vid Gamla Maria.

SödERMALMSSkOLAN:• 650 elever.• 120 medarbetare.• Grundskola år F-9.• Små undervisningsgrupper.• Särskola år F-10.

Ur Skolverkets rapport 2006:

• Undervisning och arbetssätt är allsidiga och varierade.• Alla lärare har adekvat utbildning.• Eleverna har infl ytande över verksamheten.• Skolans ledning fungerar mycket bra.

FöRBÄTTRA. – Det är oerhört stimulerande att träffa eleverna, höra vad de tycker och känner, och tillsammans med dem, och den här skolans engagera-de och klarsynta personal, utveckla och förbättra verksamheten.

TILLSAMMANS. Liz Berg tillsammans med utgångseleverna vid Kärrtorps gymnasium.

GLÄDJEN i ny kunskap

En bra, trygg, lagom stor skola där ingen försvinner in i anonymi-tet och där lärarna litar på eleverna. Det tycker Axel Brännström, Mikaela Baum, Nina Fowler, Erland Edberg och Jonathan Nilsson.

ner, trivsel och välbefi nnande ökar genom att alla känner sig trodda om att klara arbetsuppgifter. Gott lärandeklimat skapar vi genom att bygga på elevens inneboende resurser och stärka självbilden, säger Elisabeth Ahrencrantz.

18



Gymnasiesärskolan har samma läroplan som vanliga gymnasieskolor, det är kursplanen som

ser lite annorlunda ut. I Pontus Lin-déns klass går fem elever och läser det individuella programmet ”verksam-hetsträning”, en utbildning på fyra år. Man kan även läsa inriktningen ”yr-kesträning” och det är ungdomarnas handikapp och kognitiva utveckling som avgör programval. Fem bas-ämnen ingår i kursplanen för verk-samhetsträning: estetisk verksamhet, idrott och hälsa, kommunikation och socialt samspel samt vardagliga aktivi-teter. Under ämnet ”vardagliga aktivi-teter” ingår till exempel upptäckt av

närmiljö, besök på museum och annat som stimulerar och ger ungdomarna nya erfarenheter.

Får hjälpNär vi kommer på besök klockan elva en måndag förmiddag har klassen lunchrast. Lukten av skolmat letar sig ut i korridoren. Pontus och hans vänner får hjälp med maten av varsin elevas-sistent, som finns vid deras sida större delen av dagen.

– Det får ta tid när vi äter, säger Monica Carlstedt, klasslärare i V3. Vi väntar utanför på att ungdomarna ska få avsluta lunchen i lugn och ro. I ett klassrum snett emot sitter en lä-

rare framför datorn, med ett par elever tätt intill sig. Tillsammans tittar de på bilder från fredagens dans, då elever och personal åkte till Fryshuset för att dansa. Varje fredag klockan tolv har de sällskapsdans, ett mycket populärt inslag i schemat.

Glad över skolanSå är lunchen avklarad och vi får en pratstund med Pontus och hans klass-lärare. Det är roligt att bli intervjuad, tycker Pontus, och nästan ännu roli-gare att bli fotograferad. Han är nitton år och går sitt fjärde år på skolan. Och varje år har han känt sig glad över att var här, berättar han.

– När du kom först hit var vi så försiktiga, säger Monica och ler mot Pontus. Det är så roligt att få följa elevernas utveckling, få etablera en kontakt med dem och bidra till att utveckla deras kapacitet. Att vara lä-rare på särskolan innebär utöver un-dervisningen att sköta kontakten med ungdomarnas habiliteringsteam. Det

eTwinning är ett eLearning-program inom EU. Målet att gynna skolsamarbete i Euro-pa med användning av infor-mations- och kommunikationsteknik. Stöd, verktyg och tjänster fi nns för att göra det lätt att bilda kort- eller långsiktiga samarbeten inom alla ämnesområden.Ett eTwinningsamarbete kan vara mellan två eller fl era klasser, lärare, skolor eller skolledare och kan påbörjas när som helst under läsåret.Deltagarna bestämmer hur långt projektet ska vara. Läs mer på: www.etwinning.netLyssna på sångerna och se musikvideon på: www.elins-borgsskolan.stockholm.seResultaten av samarbetet presenteras på skolornas webbsidor.

eTwinning

Pontus DRÖMMAR

om framtiden

gymnAsiesärskolAn är inrymd i St: Eriks gymna-sieskola och fungerar som vilken gymnasieskola som helst. På dagens schema står idrott och hälsa, data-kunskap och musik. Pontus Lindén är en av fem elever i klass V3. Hans favoritämne är musik och han dröm-mer om att bli programledare på tv.

LYSSNAR IN. Varje månad träffar Eva Jugas, biträdande rektor, eleverna för att höra vad de tycker om undervisningen. Många viljor och önskemål ska tillgodoses.

GLAd ELEV. Pontus Lindén är 19 år och går sitt fjärde år på S:t Eriks gymnasium. Och varje år har han känt sig glad över att var här, berättar han.

Visstedu att ...

• I SVERIGE har vi över 2 250 myggarter, men endast ett tretiotal är blodsugare.

• LEONARdO Da Vinci uppfann saxen.

• I VÄRLdEN talas just exakt nu 6 912 språk

19



Pontus DRÖMMAR

om framtiden

blir många samtal med arbetsterapeuter och sjukgymnaster, fortsätter hon.

FavoritämnenMusik och data hör till Pontus favoritämnen. Det här året har han skrivit ett arbete om dans-bandet Vikingarna och läst om olika musiksti-lar.

– Punk, hårdrock och opera räknar han upp.

Han har även gjort en egen fi lm, men det var svårt, tycker han. Helst av allt vill han göra musik och vara med i tv, kanske bli programledare…

Snart är det dags för eftermiddagslektionen med dataundervisning härnäst. Just nu arbetar man med temat Gustav Vasa. Man letar bilder, läser och fördjupar sig i ämnet. Nästa vecka be-söker man Vasamuseet, något som Pontus ser fram emot med spänning.

Vara lyhördEva Jugas är biträdande rektor och har många års erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med behov av särskilt stöd. Hon pratar om att utmana eleverna men samtidigt respektera deras

val, lyhördheten är oerhört viktig i deras arbete. Varje månad träffar därför Eva eleverna för att höra vad de tycker om undervisningen. Många viljor och önskemål ska efterlevas.

– De är ju tonåringar vi arbetar med, ton-åringar med sina egna förutsättningar, avslutar Eva Jugas.

EMILIE JOSEPHSON

• HYPERNERVAUkUSTISkAdIAFRAGMAVIBRATIONER är ett annat ord för vanlig hicka.

S:T ERIkS GYMNASIUM

S:t Eriks gymnasium erbjuder utbild-ning inom sex olika nationella program och har dessutom en gymnasiesärsko-la och yrkesinriktad vuxenutbildning.

Gymnasieprogram man kan söka på S:t Eriks gymnasium är El- Hantverks-, Estetiska-, Individuella-, Natur- och Tek-nikprogrammet.

Nytt är att hantverksprogrammet Skrädderi-Mode-Design och Florist fl yt-tar till S:t Eriks gymnasium HT-2008.

I dag fi nns det möjlighet att studera trä- och möbelteknik eller hudvård in-om ramen för yrkesinriktad vuxenut-bildning.

ÖPPET HUS 10/1 & 14/2 16.30-19.30

Långbro Park Hus 06, Älvsjö.VÄLKOMMEN!

www.nyabroskolan.se

öppn

a dö

rrar

s sk

olpo

litik

och

ett

rikt k

onta

ktnä

tNya Broskolan

-en skola för alla-

100% tal

100% teckenspråk

Ny teknik

FOTO

N: L

UB

BE

GA

RE

LL

FOTO

N: I

STO

CK

PH

OTO

�0



Vill du kunna studera på engelskta-lande universitet världen över? Tycker du att engelska och IT är viktigt? då kan International IT college of Swe-den vara något för dig.

Är du dessutom intresserad av en karriär i Sverige eller utomlands, ska du definitivt överväga att söka dig hit, säger läraren Alper Yilmaz.

– Vi vill erbjuda en utbildning som motsvarar samhällets behov, det vill säga högutbildade personer som behärskar IT och engelska väl. Vi är övertygade om att den kompetensen alltid kommer att efterfrå-gas inom många olika branscher - i Sverige men även utomlands.

Engelska och svenskaInnanför skolporten surras det både på engelska och svenska och konversationen går lekande lätt. Det beror på att International IT College of Sweden är en tvåsprå-kig skola där alla elever, oavsett vilket program de valt, har lektioner på båda språken. Rektor Parviz Kamjou förtydligar: – För att så många dörrar som möjligt ska stå öppna för våra elever när de är färdigutbildade är det viktigt att både svenska och engelska står på schemat. Och, att lärarna har kompetens att lära ut på hög nivå. Det gäller förstås för samtliga ämnen.

I början av höstterminen får alla förstaårselever ge-nomgå diagnostiska prov i engelska, svenska och mate-matik. Därefter blir de placerade i nivåindelade grupper. De som har mycket goda förkunskaper i engelska får läsa

både kurs A och B under första året medan de andra läser i normal studietakt, dvs kurs A första året och kurs B andra året. Detsamma gäller matematik.

Alla ska läsa engelska till och med C-nivå och dess-utom erbjuder skolan D-nivån som ger 50 poäng och möjlighet att certifiera sig inom Cambridge Advanced English. Med ett sådant diplom kan eleverna söka till hö-

gre studier på samma villkor som inhemska studenter i de flesta engelsktalande länder. Förra året var det dessutom ett antal elever som läste Engelska E, en 200-poängskurs som avslutades med examinationen Cambridge Profic-iency in English. Alla klarade provet. Flera av eleverna från tidigare års avgångsklasser har nu gått vidare till studier eller arbete i England och USA.

Praktik utomlands– Genom skolans stora kontaktnät finns även möjlighet till praktik och kurser i t ex Storbritannien eller på Malta, lägger Alper Yilmaz till.

Gruppindelningen första året innebär en social fördel, eftersom gränserna suddas ut och eleverna blandas och läser tillsammans oavsett vilket program de har valt.

– Det bryter upp den programindelning som är så

vanlig på många gymnasier, säger svensklärare Marie Ba-nebro.

Genomtänkt profilEleverna håller med och är rörande överens om att ut-bildningen på den lilla skolan med de många kontak-terna har en genomtänkt profil som kommer att ta dem långt. Oscar Hägglund inflikar:

– Det som också är suveränt med skolan är den flexibili-tet som erbjuds och som tillåter oss att välja kurser utanför vårt programval. Tack vare detta kan jag kombinera det tekniska programmet med intressanta kurser på medie-programmet och nå mitt drömmål - att bli speldesigner utomlands.

Den lilla skolan med det stora nätverket

Stockholm: Besöksadress: Crafoords väg 20, 113 24 Sthlm. Postadress: Box 12302, 102 28 Stockholm. Telefon 08-704 22 15

ÖPPET HUS: Onsdag 23 januari kl 17.30-19.30 Tisdag 5 februari kl 18-20

Göteborg: Besöksadress: Elof Lindälvs Gata 13, 414 55 Göteborg. Postadress: Box 5387, 402 28 Göteborg. Telefon 031-15 76 50

ÖPPET HUS: Tisdag 4 december kl 17.30-19.30 Tisdag 22 januari kl 17.30-19.30

International IT college of Sweden :är en fristående skola som finns i både Stockholm och Göteborg. Skolan har riksintagning och erbju-der följande nationella program:

• Elprogrammet• Specialutformat med inriktning datorteknik med profilering• Medieprogrammet• Specialutformat med inriktning medieproduktion med profilering• Webbdesign, musik, film studioproduktion• Naturvetenskapsprogrammet• Specialutformat med inriktning matematik och datavetenskap med profilering• Samhällsvetenskapsprogrammet• Specialutformat med inriktning internationell ekonomi med profilering• Teknikprogrammet• Specialutformat med inriktning datorteknik med profilering

”Genom skolans stora kontaktnät finns även möjlighet till praktik och kurser i t ex Storbritannien eller på Malta.”

E-post: [email protected]: www.initcollege.com

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

�1



FRANS SCHARTAUS HANDELSINSTITUT | Telefon 08-508 402 00 | www.schartau.se

alla utbildningar är avgiftsfria och berättigar till csn

Kvalificerade yrKesuTbildningar

7 januari 2008 är sista chansen att söka till vår nya utbildningbutiksledning 60p som startar 4 februari 2008.

kY-utbildningar med start höstterminen 2008, sök senast 5 maj

• Apotekstekniker 60p• Hotel MAnAgeMent 80p• Hotellreception & konferens 40p• redovisningskonsult 80p• resor & turisM 80p

NU pRESENTERAR vI 2008 åRS KY-UTbILDNINgAR.

Dags för en ny karriär!

I Gubbängshallen rusar spelare målmed-vetet i Hammarbys gröna och vita fär-ger fram över golvet. Tränare ropar. det dribblas och nickas både lustfyllt och koncentrerat. Fotbollsklassen i skolår sju i Gubbängsskolan har fotbollsträning.

För skolår sju till nio erbjuder Gubbängsskolan en fot-bollsprofil. Den leds genom ett samarbete mellan skolan och Hammarby Akademi. Dels finns fotbollsklasser att söka till genom intervjuformulär och provspelning, dels kan elever i vanliga klasser välja fotboll som elevens val.

Nivån på träningen i Gubbängsskolan är hög. Den

baseras på teknikövningar, spelförståelse, kost- och häl-sorådgivning samt domarutbildning. En av tränarna är Hammarbylegenden Kenta Ohlsson, som ju både har spe-lat länge i Hammarbys A-lag och varit tränare för dem. Tränare sedan lång tid är även Per Johansson, som tycker att träningarna också är en social plattform.

Enskild utveckling– Det ska vara ordning och reda men samtidigt glädje. Vi tränare får en nära relation med alla eftersom vi ut-vecklar varje enskild spelare. Och att träningen för tjejer och killar är gemensam fungerar hur bra som helst. Det enda man kan önska, är att fler tjejer söker hit, säger Per Johansson.

Grundtanken med fotbollsprofi len är inte att skära ned på den ordinarie undervisningen, utan snarare att den tidsmässigt ska kunna förenas med fotbollen.

– Skolan ger läxhjälp och mellis inför eftermiddags-träningarna, så att eleverna slipper åka hem emellan, säger Per Johansson.

– Man får mer vilja och presterar bättre i alla ämnen om man vet att man ska ha kul senare på dagen, säger Linnea Zallin, en av spelarna i Gubbängshallen.

Fotboll på hög nivå

För mer information: www.gubbangsskolan.stockholm.se

GUBBÄNGSSKOLAN

Fotbollsklassen i år 7 har träning. Bildtext: Linnea Zallin vid målet.

GUBBÄNGSSkOLAN:700 elever från förskoleklass till skolår 9.- Förutom fotbollsprofi l har skolan också en dra-maprofi l och en internationell profi l. - Skolan har Gubbänglar – kamratstödjare i år 6 och 9. - Skolbyggnaden är den ranchlika tidigare bond-gården Gubbängens gård. - Utomhusaktivitet lockar med det stora Gubb-ängsfältet intill.

FOTO

N: L

UB

BE

GA

RE

LL

��



The Tanto International School

A small, private school with a family atmosphere. We follow a 100% English/International Curriculum for

children between 4 and 12 years old.

Established for over 20 years and situated on Södermalm.High expectations both socially and academically.

www.tantoschool.org

AllA bArn hAr rätt att gå i skolan och att få den hjälp och det stöd de behöver, men en del får inte den möjligheten på grund av för stora klas-ser, för få lärare och för dåliga hjälpprogram.

Förändringar och hjälp för en elev behöver inte vara enor-ma mirakelmedel. Det kan vara så enkelt som att eleven

behöver en sax för vänsterhänta, ett speciellt tangentbord eller extra hjälp med rättstavning, läsförståelse och planering av studierna.

IT-stödet Elevskrivbordet fi nns till

just för att hjälpa elever som behöver lite extra hjälp med det sistnämnda, det vill säga planering, rättstavning och läsförståelse. Elevskrivbordet är ett helt koncept, som med hjälp av enskilda möten, utbildning av eventu-ella programvaror och uppföljning av studierna hjälper eleverna till en mer strukturerad studiemiljö och en bättre planerad vardag.

Olika programvarorDe programvaror som ingår i Elev-skrivbordet är bland annat rättstav-ning, ordlistor och uppläsning, som alla är samlade på en och samma ser-ver. Detta gör att eleven med hjälp av en dator med internetuppkoppling kan komma åt programvarorna i och

utanför skolan, vilket underlättar genomförandet av både lektionsupp-gifterna och läxläsningen. Genom att dessutom hålla uppsikt över antalet inloggningar hos varje elev på Elev-skrivbordets server kan personalen snabbt se hur studierna går och enkelt ringa upp eleven om studierna avtar eller problem uppstår.

Elevskrivbordet riktar sig främst till barn och unga med läs- och skriv-svårigheter samt problem med plane-ring och struktur. Till en början var det endast gymnasie- och komvux-elever i Stockholms stad som hade tillgång till programmen och hjälpen, men nu får även grundskolan och sär-skolan i detta område rätt att använda hjälpmedlet.

ANNIKA PETTERSSON

www.hjulstaskolan.se

ELEVSKRIVBORDET - ett hjälpmedelskoncept

HJÄLPMEdEL. Elevskrivbordet fi nns till just för att hjälpa elever som behö-ver lite extra hjälp med planering, rättstavning och läsförståelse.

VÄRLDENS MEST innovativa lärare fi nns i Stockholms stad

Birgitta Kajler undervisar i djursjukvård på Spånga gymnasium, där man har en egen djurpark med både

regnskogsrum och tropiskt terrarium. Med hjälp av webbkameror, projek-torer, interaktiva skrivtavlor och mo-biltelefoner har Birgitta och hennes elever en tät kontakt med vänskolan utanför Ambalavao på södra Mada-gaskar. Och utbytet handlar inte bara om djur och natur.

– Jag och mina kolleger ser fram emot att kunna ha ”världslektioner” i skolan. Vi kan till exempel ha kontakt med en webbkameraförsedd djurskö-

tare i Sydafrika eller en politiker på Sri Lanka som talar direkt med eleverna. Och när mina elever är ute på praktik får de en webbkamera med sig och kan redovisa för klasskompisarna via smartboard i stället för skriftligt ef-teråt. Det krävs inte så mycket utrust-ning som man skulle kunna tro.

Omvärld– För mig handlar alltsammans om att öka förståelsen för vår omvärld. Det är det vi ska använda tekniken till. Eleverna behöver få en inre medve-tenhet om hur de ska agera som sam-

hälls- och världsmed-borgare. Empati och medmänsk-lighet är lika viktigt som att kunna räkna upp artnamn på latin.

Inno-vative Teachers Forum är en del av Microsofts initiativ Partnerskap i lärande som syftar till att hjälpa lärare att ge sina elever kunskaper

om informations- och kommuni-kationsteknik. En del av initiativet är det Innovativa Lärarnätverket, en webbplats där lärare kan få tips

och information samt dela med sig av sin kunskap till kollegor runtom i världen.

WEBBASERAd ödLA. På Spånga gymnasium har man en egen djurpark med både regnskogsrum och tropiskt terrarium. Med hjälp av webbkameror, projektorer, interaktiva skrivtavlor och mobiltelefoner har Birgitta och hennes elever en tät kontakt med vänskolan utanför Ambalavao på södra Madagaskar.

nAturbrukslärAren birgittA kAjler vid Spånga gymnasium har utsetts till världens mest innovativa lärare. Vid Innovative Teachers Forum i Helsingfors vann hon med projektet ”Biodiversity”. det är ett samar-bete där elever i Sverige och Madagaskar med informationstekni-kens hjälp får lära sig mer om Madagaskars unika fl ora och fauna och om biologisk mångfald. Bakom det prestigefyllda priset står Microsoft och Unesco.

FOTO

: NO

RD

IC P

HO

TOS

��



VÄRLDENS MEST innovativa lärare fi nns i Stockholms stad

Stockholms stad har tillsammans med ett fl ertal aktörer i regionen under vå-ren 2006 - våren 2007 arbetat med att ta fram en långsiktig och samlad vision för Stockholms utveckling och för en håll-bar tillväxt i projektet ”Vision Stock-holm 2030”. I visionen som antogs av kommunfullmäktige i Stockholms stad den 11 juni 2007, presenteras tre sam-manhållande teman för stadens fram-tida utveckling och ett antal väsentliga karaktärsdrag som visar hur det är att bo, verka i och besöka Stockholm år 2030, Vision 2030.

Mångsidig & upplevelserikÅr 2030 ska Stockholm vara en mångsidig och upplevel-serik storstad i världsklass. I regionen ska det finnas ett stort och brett utbud av arbeten, utbildningar, service, kultur och nöjen med stark internationell karaktär, som ger alla människor möjlighet att förverkliga sina livsdröm-mar och tar tillvara allas potential. De unika stadsmiljöer som kombinerar storstadens puls med närheten till natur och vatten ska locka besökare från hela världen.

Visionen om ett StockholmI VÄRLDSKLASS

Stadsbiblioteket

Kista

Klara hotell

Kista Science Park

Klara hotell och konferensStadsbiblioteket

Innovativ & växande

År 2030 ska Stockholm vara navet i den växande Stock-holm-Mälarregionen. Den internationella konkurrens-kraften ska stärkas för att Stockholm ska bli den främsta tillväxtregionen i Europa. I regionen ska det finnas ett dynamiskt och innovativt näringsliv i världsklass, som framgångsrikt konkurrerar med varor och tjänster på den globala marknaden. Näringslivet ska präglas av starkt kunskapsbaserade verksamheter, hög innova-tionskraft och av unik samverkan med utbildning och forskning.

Medborgarnas StockholmÅr 2030 ska Stockholm vara navet i en tillgänglig och trygg region utan sociala och fysiska barriärer. I regionen ska det finnas obegränsade möjligheter för människor att resa, bo och mötas. Det ska också fin-nas en högklassig och kostnadseffektiv samhällsservice baserad på valfrihet och mångfald som ger stockhol-marna unika möjligheter att välja mellan olika vård- och omsorgsgivare och skolor.

För mer information: www.stockholm.se

ILLU

STR

ATI

ON

ER

: AN

DR

EA

S S

LÄTT

NE

R

��



Ingrid Carlsson Florin har lärar-bakgrund och lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdo-mar som har svårt att anpassa sig

i den vanliga skolan. Hon berättar med stort enga-

gemang om Gymnasieslussens nya uppdrag att med hjälp av Hanna, KIR och Walter leta rätt på de ungdomar mellan 16 och 20 år, som av en el-ler annan anledning inte pluggar och inte har slutbetyg. För att hitta dem samkörs några olika register. Först och främst Hanna, som är ett register med samtliga cirka 18 000 elever i Stock-holms gymnasieskolor. Det registret körs mot kommunens invånarregister KIR och mot VHS, det vill säga Ver-ket för Högskoleservice register. Där finns uppgifter om slutbetyg från gymnasiet.

– På det här sättet hittar vi ett an-

tal ungdomar som läggs in i vårt eget register Valter, där vi just nu har cirka 2 350 namn, ungdomar som alltså inte studerar på gymnasiet och inte har slut-betyg.

Registret Valter– Valter körs varje vecka och vi kan då konstatera att det hela tiden försvin-ner ett antal namn. Det är, förklarar hon, alla dem som under veckan blivit överåriga och de som studerar i an-dra kommuner. Så många som 2 500 Stockholmsungdomar studerar näm-ligen på andra håll runt om i landet, faktiskt i hela 90 kommuner, även om de flesta givetvis finns i kommunerna inom Stockholms län.

De ungdomar som finns registrerade i Valter får sedan brev några gånger per år, senast var det drygt 2 000 brev med svarskuvert som skickades ut. Självklart

handlar inte den här registreringen om att kontrollera och tvinga dessa ”studie-lösa” ungdomar, många med mer eller mindre skolproblematik i bagaget, till-baka till skolbänken.

– Nej, syftet är att ge service och information om möjligheterna att stu-dera, att ge studie- och yrkesvägledning och att förmedla utbildningsplatser till alla som vill. Det handlar om att ge hjälp. Det måste helt enkelt finnas vägar att ta sig fram för alla ungdomar.

Många svarMellan 25 och 30 procent svarar på utskicken och svaren är minst sagt skiftande. ”Jag pluggar visst, varför har ingen anmält det?” Det kan vara för-äldrar som svarar, ”Nej, hon studerar utomlands” eller ”Vad i hela världen, är han inte registrerad som studerande?” eller ”Vad bra att ni frågar. Det kanske kan hjälpa igång henne”.

Vid varje utskick är det också ett antal ungdomar eller deras föräldrar som hör av sig och vill boka tid för studievägledning och som vill hitta en utbildningsplats.

– Det här arbetet känns oerhört

spännande samtidigt som det är frus-trerande att vi inte kan hjälpa alla. Men vi har nu trots allt en chans att hjälpa fler ungdomar än tidigare.

Uppföljning– Hittills under hösten har vi hjälpt cirka 400 ungdomar, vilket är 200 fler än förra året. Det beror bland annat på att det nu finns en allmän medveten-het ute i skolorna att vi har ett upp-följningsansvar. Det gör att många fler nu vänder sig direkt till oss för att få hjälp att hitta studieplatser åt elever

som hoppat av. – Den som inte svarar på våra brev

lämnar vi uppgift om till den aktuella stadsdelen, som då kan följa upp det hela och som kanske redan har kon-takt med just den här personen ifråga. Självklart reagerar vissa och undrar vad vi har med det att göra, om de stu-derar eller inte, och det får vi givetvis acceptera. Samtidigt måste vi försöka förklara att hela det här förfarandet handlar om vårt uppföljningsansvar och vår uppgift att erbjuda utbild-ning till alla.

PER-ÅKE HULTBERG

– vi finns till för dem som inte har hittat en plats i gymnasieskolan, som kanske inte blivit placerade, varit obehöriga eller haft för dåliga betyg. Men vi är också till för dem som har hoppat av sina studier och är bered-da att börja om på nytt, förklarar Ingrid carlsson Florin, enhetschef på Gymnasieslussen i Stockholm.

ARBETAR med avhopp

Gärdesskolan tillsammans med Olaus Petri- skolan och Hjorthagens skola bil-dar tillsammans Gärdesskolorna. Här är man mån om att lyssna på den enskilde eleven. Goda studieresultat, moderna pedagogiska lösningar som satsningen på bland annat IT i undervisningen har bidragit till skolornas goda rykte.

– Vi får många studiebesök från andra skolor som vill lära av oss, säger rektor Jörgen Rüdeberg

På Östermalm ligger Gärdesskolorna, en grundskola som har skolgång från förskoleklass hela vägen upp till år 9. Närheten både till pulserande innerstad och den vidsträckta naturen i form av norra och södra Djurgår-den gör det här till en dynamisk mötesplats.

– Vår profil, Rörelse och Hälsa, är ett viktigt inslag på våra skolor, berättar rektor Jörgen Rüdeberg.

Det innebär att skolan satsar på utökad idrottsaktivitet men också på att våra elever får lära sig om hur kroppen fungerar och hur man ska äta för att må bra till exempel.

Tillgodoser elevers intressenPå Gärdesskolan kan eleverna välja mellan fyra inrikt-ningar då de kommer till år 7. Matte/No, internationell -eller praktisk /estetisk inriktning samt friluftsliv. Inrikt-ningen utgör grunden för hur elevens schema kommer att se ut. Den gamla klassföreståndaren har ersatts av en så kallad mentor som har hand om mindre grupper av elever. Även i år 4-6 kan man välja inriktningar, men då i lite mindre omfattning och inom klassens ram.

– För oss är det viktigt att skolan tillgodoser elevers intressen snarare än att stöpa alla i samma form, tillägger Jörgen Rüdeberg. Därför har vi också satsat mycket på vårt Resurscentrum för barn i behov av särskilt stöd. Här arbe-tar vi medvetet med att stödja varje elev men samtidigt att i mesta möjliga mån integrera dem i vanlig undervisning utifrån vars och ens förutsättningar. De studiebegåvade

eleverna läser redan i år 9 A-kurserna i matematik och engelska på Östra Real.

det moderna klassrummetGärdesskolan har också fått agera pilotskola i staden för en stor satsning på tekniska IT-lösningar i undervis-ningen och i kommunikationen med hemmen. Detta innebär mer precist att skolans klassrum i taket förses med storbildsprojektorer, som enkelt kan kopplas till en dator. Läraren kan på så sätt förbereda sin undervisning hemma på sin lap-top. Nästa dag är det bara att koppla upp datorn och köra.

– Klassen kan t ex kolla nyheterna via nätet på stor bildskärm, säger Johan Ekstrand som är drivande bakom projektet. Eleverna redovisar med hjälp av power-point-presentationer för kamraterna och så vidare.

LitteratursatsningPå Gärdesskolorna har man också gjort en medveten litteratursatsning med fokus på läsning. Flera års topp-noteringar i Stockholm Stad vad avser skolresultaten talar sitt tydliga språk.

– När Skolverkets inspektör vad här i våras fick vi väl-digt fin feed-back säger en stolt Jörgen Rüdeberg.

Inspektören avslutade sin muntliga dragning med att säga att om han hade haft barn i skolålder hade han gärna valt att sätta dem i Gärdesskolorna!

En skola I Tiden

För mer information: www.ostermalmsskolor.stockholm.se/gardesskolanVälkommen på Öppet Hus lördagen den 26 januari 10-14!

GÄRDESSKOLORNA

På Gärdesskolorna är man mån om att tillgodose varje elevs intresse och att hjälpa dem att nå målen i läroplanen.

��



INFORMATION. – Syftet är att ge service och information om möjligheterna att studera, att ge studie- och yrkesvägledning och att förmedla utbildningsplatser till alla som vill, betonar Ingrid Carlsson Florin, enhetschef på Gymnasieslussen.

Att hittA studieplAtser i början på läsåret är of-ta inte så svårt. Men vad gör man när en tjej eller kille hör av sig och vill börja plugga i novem-ber-december? det är här som Gymnasieslus-sens nya slussplatser kommer in i bilden.

Gymnasieslussen har givetvis kontakt med samtliga gymnasie-skolor i Stockholm.

Dessutom erbjuds nu kontinuerlig intagning under pågående termin. Just handlar det om 117 så kallade slussplatser som har bokats i sju olika skolor, fyra kommunala och tre fri-stående. Platserna är skräddarsydda för elever som vill göra en nystart.

Skolorna är Debut i Farsta, ESS-gym-nasiet på Söder, Flex på Fryshuset, Stadsmissionens skola i Liljeholmen, Hantverksakademin i Blåsut, Berna-dottegymnasiet på Söder och Salut på Tensta gymnasium.

Slussplatserna är en bra början men behoven är betydligt större än dessa 117 platser. Önskemålet från Gymnasieslussen är framförallt att få fler IV-platser men också att få mer att välja för de elever som vill ha en praktisk utbildning. Där råder en stor brist i dag.

Fotnot: IV – Individuella program - är till för elever som lämnat grundsko-lan utan godkänt i svenska/svenska som andraspråk, matematik eller engelska. IV utformas både som en ettårig PREP – preparandkursen som eleverna läser för grundläggan-de behörighet under ett år - eller som en PRIV – en programinriktad IV på 1 – 3 år.

-Jag skäms när jag tänker på det. Jag var inget problembarn och vet egentligen inte hur jag tänkte och hur det hela bör-

jade. Jag var väl sjuk och tyckte att det var skönt att vara hemma och sedan bara fortsatte det. Jag brydde mig inte. Jag var ung och dum, säger Patrik Nor-ström när han försöker förklara hur det kom sig att han började skolka i slutet på årskurs 6. Efter en uppryckning i sjuan blev det snart samma visa igen och i nian var Patrik knappt i skolan över huvud taget.

– Jag sov på dagarna och var uppe på nätterna. Gick och la mig klockan fem, hängde med kompisarna eller satt vid datorn.

Omotiverad– Jag var inte alls ute och krökade el-ler bråkade. Jag var bara omotiverad och lat.

– Morsan kämpade verkligen för att få igång mig och gjorde så gott hon kunde. Men hon var ju tvungen att gå till jobbet och hade jag nyss gått och lagt mig så gick det ju inte för henne att få upp mig.

– Lärarna försökte väl men up-penbarligen inte tillräckligt. De gav väl upp, men nu efteråt tycker jag att skolan kunde ha gjort mer. De skulle ha hämtat mig. Jag fick olika tillfällen och öppningar att skärpa mig. Jag hade

inga problem att hänga med i skolan, var jag bara där så gick det bra. Och de sa att om jag bara kom dit så skulle vi glömma det som varit och jag skulle få börja om på nytt. ”Är du bara här så får du godkänt”. Jag fick chanser men struntade i det.

Du fick väl inget slutbetyg, så vad gjorde du?

– Jag fortsatte som förut med lov varje dag. Jag tänkte att det är väl bara att ta ett skitjobb men lat som jag var så sökte jag inget. Jag fattade inte hel-ler hur arbetsmarknaden fungerar, att ingen vill ha en outbildad grabb utan betyg från grundskolan. Jag tänkte att jag behövde disciplin och lumpen får säkert igång mig. Men inte ville de ha mig. Utan betyg kallades jag inte ens till mönstring. Jag hade fyllt 17 år när Navigatorcenter här på Södermalm ringde.

Fick hjälp– Jag var då så jävla uttråkad på att inte göra någonting så när de frågade om jag var intresserad av att få hjälp att lösa min situation var jag beredd. Ja-visst, självklart! Efter bara ett utveck-lingssamtal sa de: ”Du verkar vara en Salutkille”. Samma vecka var jag där på studiebesök. Jag fastnade direkt.

– Det var så otroligt uppfriskande att komma dit. Det var världens grej. Jag var skitglad. Det var så otroligt fint,

så hemtrevligt och trivsamt, en liten grupp i en liten miljö. Ju längre tiden gick desto gladare blev jag. ”Äntligen”, tänkte jag, ”nu gör jag verkligen något av mitt liv”.

TillbakaSå skolkandet och slöandet var borta?

– Ja, när jag nu fick chansen att göra det jag borde ha gjort långt tidigare så pluggade jag, kom i tid och skötte mig. Jag tror att jag under halvåret på Salut bara var borta två dagar. Vi var en sam-mansvetsad grupp, alla var motiverade, alla ville plugga och gå vidare i livet.

Nu pluggar du på Tensta gymnasium. Inte på söder där du bor?

– Salut tillhör Tensta gymnasiet så jag lärde känna skolan och gillade hela området och människorna där. Det är många nationaliteter, flera kulturer och en skön mångfald. Det gillar jag. Klas-sen är kul som fan, man skämtar och har skoj på ett helt annat sätt än i stan. De är underbara.

Och studierna?– Jag är väldigt nöjd, visst det kan

vara ganska svåra uppgifter men jag är där för att lära mig. Och jag vet hur tråkigt det är att vara hemma. Jag har varit sjuk ett par dagar, det är allt. Det känns att jag är på rätt väg. Äntligen kan mamma vara stolt och nöjd med sin son.

PER-ÅKE HULTBERG

- ÄNTLIGEN kan mamma vara stolt över mig!

pAtrik norström bor på södermAlm. Han studerar på Tensta gymnasium där han går första året på det nationella programmet natur med forskarinriktning. Han gillar skolan, kompisarna och att studera. Ingen kan ana att den här väl-artade och studiemotiverade grabben, nu 18 år gammal och två år äldre än sina klasskamrater, varit en notorisk storskolkare.

kap 1 Allmänna föreskrifter Information om icke skol-pliktiga ungdomar§ 18 En hemkommun skall löpan-de hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som ännu inte fyllt 20 år är sysselsat-ta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.

kommentar: Uppföljningsansva-ret har funnits i många år men har fungerat otillfredsställande. Det som nu hänt är att Skolver-ket tagit över tillsynen att kom-munerna gör vad som åläggs dem. Det vill säga att erbjuda ungdomarna sysselsättning. Stockholms stad har tagit ett po-litiskt beslut att det innebär skol-gång. Det handlar alltså om en skärpning av en lag som redan finns.

UR SkOLLAGEN

kOM TILLBAkA. – Ja, när jag nu fick chansen att göra det jag borde ha gjort långt tidigare så pluggade jag, kom i tid och skötte mig. Jag tror att jag under halvåret på Salut bara var borta två dagar, säger Patrik Norström.

Gymnasieslussens NYA slussplatser

GYMNASIESLUSSEN VÄNdER SIG TILL dIG:

• Som är 16-19 år.• Som inte har hittat en plats i gymnasieskolan• Som inte funnit en utbildning du är intresserad av eller har avbrutit en pågående utbildning• Som är under 20 år som söker dispens för komvuxstudier.

FOTO

: JE

NN

Y H

ÖR

BE

RG

��



Det var för tre år sedan. Magnus Emilsson, som också är behörig lärare i fysik och matematik, ha-

de efter tio år som yrkesmilitär påbörjat en rektorskarriär med att som biträdan-de rektor prova på olika arbetsuppgifter på Tensta Gymnasium. Personal från IV-Slussen, nuvarande Gymnasieslus-sen, uttryckte vid ett besök behov av slussplatser.

Det blev startskottet till Salut, det som sedan dess är Magnus Emils-sons skötebarn. Salut är ett fristående projekt inom Tensta Gymnasium, där ungdomar från hela Stockholm i åldern 16-19 år och som inte klarat grundskolans kunskapskrav, under ett år får hjälp att komma tillbaka, antingen till en vanlig gymnasieplats eller ut i arbetslivet.

Stort engagemangMagnus berättar med stort engage-mang om arbetet med ungdomarna. Inspirationen hämtade han bland annat från filmen Tolv fördömda män, där en amerikansk major un-

der andra världskriget får i uppdrag att träna ett dussin straffångar för en svår uppgift.

– Det var framförallt tre saker som jag såg som avgörande för att vi skulle lyckas. Det första var avskildhet. Vi skaffade därför egna lokaler i ett nedlagt dagis någon kilometer från skolan. Det andra var att sätta upp tydliga mål, det tredje att lägga stort fokus på praktisk gruppdynamik, berättar han. Han be-skriver det hela som att leva i en u-båt, 20 ungdomar plus två lärare, hela tiden tätt inpå varandra, där det helt enkelt inte går att glida undan. De oundvik-liga konfl ikterna måste bara lösas.

Inget ”fritids”Ett annan viktig ingrediens var under-visningen. Det fick inte bli ett fritids. Nej, i den trygga, intima miljön fick ungdomarna hjälp och stöd av bästa tänkbara lärare, både vad gäller äm-neskompetens och ledaregenskaper. I dag är Salut inne på år två, har 40 elever fördelade på två olika ställen, i Tensta och i Vällingby.

Vad har du tagit med dig från militä-

ren? Disciplin och en tuff jargong?– Nej, inte alls. Höja rösten behöver

man aldrig göra. Däremot gripa in i när det behövs, ibland handgripligt. Det jag tagit med från det militära är snarare det situationsanpassade ledarskapet, förståelsen att alltid vara ledare hela tiden i alla situationer. Att som ledare gå före, att vara den som bär fanan först över muren, att alltid fi nnas där för att inspirera och bygga upp. Det räcker inte med att lyssna. Du måste också entusiasmera, få eleverna att lyfta, att tro på sig själva och sina möjligheter. ”Du har oanade möjligheter, himlen är gränsen”.

Negativ självbildMagnus berättar att de här eleverna i stort sett bara fått höra negativa om-dömen under sin skoltid. De har be-traktats som hopplösa fall, och många gånger helt felaktigt stämplats som ”ADHD- eller Damp-ungar”, i för-äldrars, skolans och myndigheters iver att hitta förklaringar till problemen. ”Det är skitprat, jag spelade med”, sa en av grabbarna när han kom till Salut. För honom och de övriga ungdomar har situationen fullständigt vänt. Den onda cirkeln har brutits.

– Skolket är det stora problemet. Många har också spel- och datormiss-bruk men skolket är klart värst. Får man bara eleven att komma till skolan är mycket löst. Vi åker och hämtar dem

om det krävs. I övrigt får varje elev vara som han eller hon är. ”Du har problem, okej! Det gör inget.” Magnus Emils-son betonar hur viktigt det är att se varje individs behov, att alla är unika och att villkoren inte behöver vara lika för alla.

Accepterade regler– Vi har delvis olika regler för elev-erna, det viktiga är att de är framtagna gemensamt och accepterade av alla. Självklart har vi vissa grundregler. Vi äter till exempel alltid lunch tillsam-mans. Elever och personal promene-rar då 1,3 kilometer till en förskola där vi äter samtidigt som förskolebarnen. In kommer stora coola Mohammed som sedan serverar 6-åriga lilla Lisa, efter att han först av respekt för de små barnen tagit av sig kepsen. Den som annars nästan alltid sitter på.

– Vi är gäster i matsalen och har ögonen på oss. Då gäller det att vi skö-ter oss så att vi får vara kvar. Just den här situationen, där våra elever visar res-pekt, dels för barnen på förskolan, dels för Salut och för kompisarna, åskådlig-gör det som är det mest fundamentala i vårt koncept.

Goda resultatHur har det då gått? Att det fungerar i u-båten är en sak, men hur har det fungerat när de mönstrat av?

en officer som sAdlAde om, headhuntad av Ut-bildningsförvaltningen, fi ck uppdraget att skapa ett mirakel inom ramen för skollagen. Ungdomar som inte klarade den vanliga skolan, de fl esta notoriska skolkare, behövde en alternativ skolmiljö. ”Se till att de blir fungerande samhällsmedborgare.”

SALUT

TÄTT INPÅ. Magnus Emilsson beskriver det hela som att leva i en u-båt, 20 ungdomar plus två lärare, hela tiden tätt inpå varandra, där det helt enkelt inte går att glida undan. De oundvikliga konfl ikterna måste bara lösas.

�7



Med två språk på Manillaskolan

Manillaskolan är en tvåspråkig grundskola för barn och ungdomar som är döva, hörsel-skadade eller har Cochleaimplantat. Skolan bedriver även fritidhemsverksamhet. Målet är att eleverna skall vara tvåspråkiga när de lämnar Manillaskolan. Våra två språk är teck-enspråk och svenska. Vägen till tvåspråkighe-ten ser olika ut för olika elever.

Manillaskolan vill ge eleverna en grund-skolekompetens som möjliggör en positiv gymnasietid och ett rikt vuxenliv. Hörnste-nar i arbetet för att uppnå detta är trygghet, identitet, arbetsglädje och kunskap. Alla – både elever och personal- skall tycka att det är roligt att komma till skolan varje dag.

Vi fi nns på Djurgården i Stockholm, värl-dens första nationalstadspark. Hos oss möts varje läsår 150 elever från förskoleklass till och med år 10.

Manillaskolans vision är att alla elever lämnar vår skola med en framtidstro.

www.ma.spm.se

SMEDSLÄTTSSKOLAN ÅR F-5 DEN LILLA UNIKA SKOLAN MITT I BYN.

Vi är en skola i en lugn och småskalig miljö där vi fokuserar på kunskap, trygghet, trivsel, hälsa och rörelseglädje. Professionella pedagoger följer alla

elevers kunskapsutveckling. Särskilt stor vikt lägger vi vid elevernas läs- och

matematikutveckling. Vi är en skola i tiden, som också värnar om

Smedsslättsskolans gamla traditioner. I den lilla skolan känner vi varandra och alla blir sedda.

Skolans fadderverksamhet, där äldre elever tar hand om de yngre, storsamlingar, Smedslättsskolans dag mm,

bidrar till samhörighet och skapar ”vi-känsla”. I vårt eget kök tillagas maten av ekologiska råvaror.

På Smedslättsskolan ska alla, barn och vuxna, känna att " jag kan, jag vill och jag vågar".

Smedslättsskolan Drömstigen 32 16761 Bromma 08-50807300

www.smedslattsskolan.stockholm.se

– skolan som är som en u-båt för elever när inget annat fi nns att ta till

SALUT 1) Hur gick det i skolan förut?”… Förut gick jag på Xskolan. Innan dess skolkade jag mycket, jag hade svårt att koncentrera mig. Men jag gillade inte Xskolan heller. Jag kände mig inte väl-kommen. Det var bara två – tre elever. Min kompis och mamma berättade om SALUT. Det var som en familj och vi lärde känna varandra snabbt…”

2) Nutid”… Jag tycker det går bra för mig här och eleverna hjälper mig. Här får man mer hjälp. För mig är också den sociala biten viktig, att vi umgås och är tillsammans. Jag tror SALUT skulle kunna bli ännu bättre på aktiviteter och den sociala bi-ten… att göra grejer tillsammans. Laser-dome var häftigt, sånt är bra för sammanhållningen och gör det lättare att klara skolan…”

3) Tankar om framtiden, personliga mål – just nu”… Mitt vikigaste mål är kunna komma in på gymnasium, t.ex. ekonomiprogram-met, på nått sätt ett framtidsyrke i affärs-branschen. Jag tror att jag driver en liten affär eller butik och kanske bygger affärs-

verksamheter. Jag vill bli bra på att fullföl-ja det jag påbörjar, använda min fantasi mer och ha bättre tålamod…”

1) Hur gick det i skolan förut?”… Under våren var jag på låst ungdoms-vårdsanstalt. Där var det mycket tjafs och bråk, och vi sket i undervisningen. Det var inte mycket som funkade. Jag är in-tresserad av ishockey och fotboll, jag trä-nade mycket när jag var yngre…”

2) Nutid”… Att det inte är så stor grupp är bra för mig. Det är lugnt och undervisningen är lätt att hänga med i. Det är även större frihet. Om jag inte kan koncentrera mig kan jag ta rast om jag behöver det. De som jobbar här är bra…”

3) Tankar om framtiden, personliga mål – just nu”… Jag vill inte ändra på någonting här på SALUT, det är bra som det är. Mitt mål är att få betyg i matte. Jag tror jag vill jobba som byggare, jag har släktingar som är det och det verkar bra. Jag har en kusin som är 29 år och gruppchef inom bygg. Och så vill jag ta körkort förstås…”

RöSTER FRÅN SALUT:

”Alla har fullföljt, ingen har hop-pat av. Och jag har fullständig koll på minst 80 procent av dem som lämnat oss. Antingen har de gått vidare till ett nationellt program eller till PRIV, program-inriktad IV.”

– Alla har fullföljt, ingen har hoppat av. Och jag har fullständig koll på minst 80 pro-cent av dem som lämnat oss. Antingen har de gått vidare till ett nationellt program eller till PRIV, programinriktad IV. Så det har gått över förväntan. Redan nu efter två år har min dröm gått i uppfyllelse.

– Nu vill jag bara gå vidare och utveckla arbe-tet ytterligare utifrån det jag lärt mig. Drömmen skulle vara att få inkludera både fritid och arbete i ett koncept för ungdomar från 16 kanske hela

vägen upp till 24 år. Det vill säga att koppla ihop praktik, arbete och fritid med skola i en enhet som leds av en och samma styrgrupp. Att vi även är med klockan 20 på kvällen, i princip 24 timmar om dygnet. Det skulle vara något helt unikt!”

PER-ÅKE HULTBERG

Fotnot: Salut står för Skola, Arbetsliv, Ledar-skap, Utveckling och Tillit. IV står för individuel-la program.

FOTO

N: J

EN

NY

HÖ

RB

ER

G

�8



Lässatsning ger GODA resultat

Oxhagsskolan har fått mycket uppmärksam-het för sitt arbete med läsutveckling, både från

andra skolor och kommuner i Sverige och Norge. För rektor Monica Gui-lotte är läsutveckling ett strategiskt verktyg. Läsutvecklingsscheman (lus) fungerar som ett hjälpmedel för att underlätta en gemensam bedöm-ning av elevers läsutveckling.

– Så fort vi ser att någon står och stampar på samma fläck i läsutveck-lingen styr vi om resurser och gör punktinsatser. Det kan handla om att eleverna får läsa böcker intensivt under en eller flera veckor, både i skolan och i hemmet.

Viktigt med riktiga böckerEn del i det arbete som Oxhagssko-lan gör med läsutvecklingsscheman handlar om böcker och läsning. Läs-ning genomsyrar hela Oxhagsskolan och redan under läsinlärningen läser eleverna bara skönlitteratur, dramati-

serar, återberättar, går på biblioteket med mera. Oxhagsskolan uppmunt-rar också föräldrarna att läsa mycket hemma, gärna också på eventuellt annat modersmål.

Syftet är att stimulera elevernas tidiga läsutveckling med stöd av läs-utvecklingsscheman.

Positiv synergiKlasslärare Ingegärd Wallman har jobbat med läsutveckling och ”bok-bad” sedan starten i slutet av 90-talet och berättar att man köper in nästan hur mycket böcker man vill.

Men också andra ämnen tjänar på att eleverna läser skönlitteratur. Matematik till exempel handlar ju mycket om att kunna läsa och för-stå problemlösning, säger Ingegärd Wallman. Även andra ämnen kan påverkas positivt, för vad det hand-lar om är att självkänslan ökar och då presterar man bättre.

– Har man hela tiden böckerna framme så att de är synliga och till-

gängliga, så underlättar det arbetet med läsutveckling, säger Ingegärd Wallman.

digitala läsutvecklingsschemanJust nu är det barnen i skolår 1–3 i Stockholms stad som får stöd via läs-utvecklingsscheman. I budgeten för 2008 avsätts pengar för att täcka in alla barn i skolår F–6. En ny digital version av läsutvecklingsscheman tas fram med koppling till Stockholm

Skolwebb. Elever, föräldrar, lärare, rektorer och förvaltning ska kunna gå in och studera resultaten på individ-, klass-, årskurs- och skolnivå. Oxhags-skolan är en av fyra pilotskolor.

På sikt kommer resultaten att kopplas till den skriftlig informatio-nen i ämnet svenska. Dessutom ska det utses en lokal läsutvecklare på varje skola med uppdrag att vara ett stöd för övriga lärare.

MIKAEL HÅKANSSON- POPPERMAIER

Visstedu att ...

• dEN ENdA BOkEN som tryckts i fler exemplar än bibeln är IKEA-katalogen.

• dET GÅR 31 536 000 sekunder på ett helt år.

• OM ALLA LÄMNAR in sina kapsyler till återvinning räcker stålet till 2200 nya personbilar, varje år.

PUNkTINSATSER. Så fort man ser att någon står och stampar på samma fläck i läsutvecklingen styrs resurserna om och det görs punktinsatser. Det kan handla om att eleverna får läsa böcker intensivt under en eller flera veckor, både i skolan och i hemmet.

oxhAgsskolAn i AkAllA har jobbat med läsutveck-ling sedan 1999. Fördelen är att man kan rikta om resurser och sätta in specialinsatser där det behövs.

Satsningen på läsning, skriv-ning och språkutveckling är ett om-råde som Stockholms stads kommunala skolor fortsätter också nästa år. Från och med 2008 kom-mer satsningen att gälla för alla elever i förskoleklass till och med skolår 6. Det handlar om allt från lo-kalt utvecklingsarbete till mer rikta-de utbildningsinsatser. Naturligtvis har stadens skolbibliotek här en central betydelse.

För att lättare kunna följa upp och sammanställa elevers läsut-veckling kommer en digital version av läsutvecklingsschemat att finnas i Stockholm Skolwebb, som beskri-

ver och visualiserar elevens läsut-veckling. Uppföljning kommer att kunna ske på elev-, klass-, skolår-, skol- och kommunnivå. Även vård-nadshavare kommer att ha möjlig-het att följa sitt barns läsutveckling i Stockholm Skolwebb. Redovisning av resultaten görs i skolenheternas kvalitetsredovisning och till vård-nadshavare i samband med den skriftliga informationen.

Elevskrivbordet, som utvecklats för gymnasieelever med fysiska och neuropsykiatriska funktionshin-der, ska prövas på ett par grundsko-lor för motsvarande elevgrupp.

kunskaperna om läs- och skriv-svårigheter ska öka inom gymnasie-skolan och då främst inom yrkesprogrammen och det individu-ella programmet. Elevskrivbordet, är även ett gott stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter eller inlär-ningssvårigheter.

Insatser i syfte att stimulera lässvaga elever har gjorts på ett an-tal gymnasieskolor. Det har handlat om utbildning av bibliotekarier och speciallärare/lärare, samt utrustning av biblioteken. Under 2008 kommer fler skolor att få detta stöd.

FAkTA OM STAdENS LÄSSATSNING

FOTO

N: P

M &

CO

FOTO

: IS

TOC

KP

HO

TO

�9



Vi lägger stor vikt vid elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Vi har en engagerad, behörig och erfaren personalstyrka.

Vi arbetar alltid för att eleverna ska känna sig trygga.

Kunskap – Struktur – Trygghet

Välkommen till oss i Farsta!

HÄSTHAGSSKOLANCentrala Farsta

Skolår F-3Fritidshem finns i skolans lokaler.

Hästhagsskolan är en lugn och trygg

skola för elever i de tidiga skolåren.

Stor vikt läggs på elevernas läs- och

språkutveckling.

Vi har en ny matematikverkstad.

Redan i förskoleklassen introducerar

vi ämnet Natur och Teknik

för Alla – NTA.

Vi erbjuder läxhjälp.

Vi har simundervisning i egen regi. I år 2 får alla lära sig spela blockflöjt.

HÄSTHAGSSKOLAN, Torsbygatan 31-37, 123 41 FarstaTelefon 08-508 474 60 Rektor Per Mård Telefon: 08-508 474 65www.hasthagsskolan.stockholm.se

MAGELUNGSSKOLANFarsta Strand

Skolår F-6Fritidshem finns i skolans lokaler.

Magelungsskolan är en liten och

familjär skola som ligger vackert vid

sjön Magelungen.

Stor vikt läggs på elevernas läs- och

språkutveckling.

Vi satsar på laborativ matematik.

Redan i förskoleklassen introducerar

vi ämnet Natur och Teknik för Alla –

NTA.

Vi erbjuder läxhjälp.

Skolans profil är idrott och rörelse. Vår egen kock lagar god och näringsrik mat.

MAGELUNGSSKOLAN, Ullerudsbacken 39, 123 73 FarstaTelefon 08-508 474 00 Rektor Per Mård Telefon: 08-508 474 04www.magelungsskolan.se

Aspdammsskolan är en grundskola för elever med diagnosen/erna As-pergers syndrom/AdHd, dyslexi och dyskalkuli med inlärningssvårighe-ter, årskurs 4-9. Skolan har plats för 14 elever med behov av en lugn arbets-miljö och att få arbeta i sin egen takt med specialpedagogisk inriktning. Undervisningen är noga anpassad till varje elevs unika förutsättningar. Det är föräldrarna som söker till skolan och man har elever från hela Stockholms län.

Tanken är att skolan, så långt som det är möjligt, ska vara som en vanlig skola. Man följer läroplanen och försö-ker ge varje elev de förutsättningar som krävs för att hitta

den bästa vägen till inlärning. Tydlighet genomsyrar hela skoldagen och är ett ledord för pedagogerna. Eleverna vet i förväg vad de ska göra, vilka uppgifter de ska lösa och vad som händer under dagen. Även rasterna har en struktur och ett schema för att skapa trygghet. Personalen är tillsammans med eleverna under hela dagen.

Aspdammsskolan samarbetar med en intilliggande skola, där man äter, har gymnastik, slöjd och hemkun-skap. Om en elev är särskilt duktig eller motiverad för ett visst ämne, kan man integreras i en stor klass.

Tydliggörande pedagogikPå ”svarta tavlan” som numera är vit, står dagens schema uppskrivet, och för varje moment som avslutas suddar läraren, så att eleverna själva ska kunna följa med. Det

hjälper eleverna att känna tiden. Ytterligare en del av den så kallade tydliggörande pedagogiken är att under-visningen ska ligga på en nivå som eleverna klarar.

Här ska eleverna lyckas och känna ”det här är en lagom nivå för mig”. Men det är också viktigt att få mäta sina kunskaper, man gör nationella prov och de betyg som sätts följer de betygskriterier som gäller för alla skolor.

Lärare och rektor märker hur stressnivån sjunker hos eleverna när de börjar på Aspdammsskolan. Många har en problematisk skoltid bakom sig och får nu en nystart.

Skolarbetet börjar plötsligt gå bättre och de kan lättare finna sin plats i den lilla klassen. Här känner man sig inte annorlunda, här känner man sig trygg. Skolan ligger nära Nackareservatet vilket de utnyttjar då det är utomhus-aktiviteter. Närmiljön är trivsam med både grönska och aktivitetsmöjligheter inpå knuten.

Aspdammsskolan

– lugnt och individanpassat för elever med inlärningssvårigheter

För mer information: www.aspdammsskolan.comeller ring Iréne Thunberg 08-39 49 01

ASPdAMMSSkOLAN

FOTO

N: P

M &

CO

FOTO

: IS

TOC

KP

HO

TO

�0



1786 De första flick-skolorna grundades i Sverige.

1842 Sveriges riksdag introducerar fyra årig utbildning kallad folkskola.

1807 Tyska och franska ersätter latin i undervisning på gymnasiet (Reformationen).

1868 Första folkhög-skolan i Sverige.

1882 Folkskolan blev obligatorisk och sex år lång.

1905 Läroverket delas i en lägre och en högre skola, realskola och gymnasium. Flickor får även tillträde till studier, dock endast på de lägre realskolorna. 1920 Flickor

får studera vid gymnasium.

1941 Engelskan börjar införas som första främ-mande språk i undervis-ningen i folkskolan. 1950 9 års

skolplikt och försök till vad som kallades enhetsskola.

1958 Aga förbjuds i skolorna.

1962-1966 Enhetsskolan döps om till grundskola. Flickskolorna börjar avvecklas. Betygen är i skala 1–5 med 5 som högsta betyg.

1964 Inrättar ett gymnasium med fem linjer: humanistisk, samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt, ekonomiskt och teknisk.

1968 Kommunal vuxenutbildning, särvux och SFI startar upp i Sverige.

1969-1970 Grund-skolan och gymnasiet får ny läroplan som stadgar att skolan bör verka för jämställdhet.

Vi visste väl att vivar lika mycket värda!

1968 Var sista året för den ”gamla” traditionella studentexamen.

1972 Obligatorisk skolgång från sju års ålder till och med 16 år.

1978 Läroplanen ändras och skolans viktigaste uppgift skulle bli att få elever att tänka kritiskt, stärka självkäns-lan och ge dem material att kunna uttrycka sig själva.

1980 Skolan delas upp i tre delar: låg-, mellan- och högstadiet. Grundskolan är obligatorisk för åldrarna 7–16 år.

1991 Ny gymnasieskola med 16 nationella och tre-åriga program (Några av de 16 nationella programmen är: Barn och fritidsprogrammet och Estetiska programmet.)

1996 Betygs-skalan ändras från 1–5 till G- MVG.

2000 Gymnasieskolan har nu 17 nationella program.

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

2008 Ny gymnasie-utredning på gång.

AllA hAr vi suckAt vid skolbänkArnA, gjort läxor en fredagskväll och frågat fröken om en penna. Oavsett om vi älskade skolan eller hatade den, är det fortfarande någonting som vi har gemensamt. Vi har alla gått där, lärt oss multiplikationstabellen och utvecklats till unika individer. Men på vilket sätt har skolan förändrats? Utvecklingen från husförhören i byarna till dagens globala datoriserade skolunder-visning är både intressant och lärorik. Här är några nedslag i skolans historia.

SVENSKA SKOLAN GENOM TIDERNA

Medaljen tilldelas nå-gon som har gjort särskilda insatser för att visa historiens be-

tydelse i dagens samhälle. Museiche-fen Lars Amréus var mycket positiv till att för första gången kunna ge medaljen till en skola.

– Tensta gymnasium har på ett framsynt sätt insett att historia är

betydelsefullt inte bara för att ge kunskap och bildning, utan även för förståelsen av dagens samhälle. Det är roligt att kunna uppmärksamma den viktiga lärargärningen på det här sättet.

Historisk tonviktPå Tensta gymnasium lägger man

under hösten hAr de kommunAlA skolornA i Stockholm fått en mängd priser, bland annat utmär-kelsen Historia Magistra Vitae och första priset i ro-bottävlingen First Lego League.

PRISREGN över kommunala skolor

PRISREGN. Medaljen Historia Magistra Vitæ har delats ut sedan 2003. På bilden syns rektorerena Per Engback (Norra Real) och Inger Nyrell (Tensta gymnasium) samt museichef Lars Amréus och biträdande rektor Kerstin Friborg (Tensta gymnasium).

FOTO

: HE

LéN

E G

RY

NFA

RB

�1



1786 De första flick-skolorna grundades i Sverige.

1842 Sveriges riksdag introducerar fyra årig utbildning kallad folkskola.

1807 Tyska och franska ersätter latin i undervisning på gymnasiet (Reformationen).

1868 Första folkhög-skolan i Sverige.

1882 Folkskolan blev obligatorisk och sex år lång.

1905 Läroverket delas i en lägre och en högre skola, realskola och gymnasium. Flickor får även tillträde till studier, dock endast på de lägre realskolorna. 1920 Flickor

får studera vid gymnasium.

1941 Engelskan börjar införas som första främ-mande språk i undervis-ningen i folkskolan. 1950 9 års

skolplikt och försök till vad som kallades enhetsskola.

1958 Aga förbjuds i skolorna.

1962-1966 Enhetsskolan döps om till grundskola. Flickskolorna börjar avvecklas. Betygen är i skala 1–5 med 5 som högsta betyg.

1964 Inrättar ett gymnasium med fem linjer: humanistisk, samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt, ekonomiskt och teknisk.

1968 Kommunal vuxenutbildning, särvux och SFI startar upp i Sverige.

1969-1970 Grund-skolan och gymnasiet får ny läroplan som stadgar att skolan bör verka för jämställdhet.

Vi visste väl att vivar lika mycket värda!

1968 Var sista året för den ”gamla” traditionella studentexamen.

1972 Obligatorisk skolgång från sju års ålder till och med 16 år.

1978 Läroplanen ändras och skolans viktigaste uppgift skulle bli att få elever att tänka kritiskt, stärka självkäns-lan och ge dem material att kunna uttrycka sig själva.

1980 Skolan delas upp i tre delar: låg-, mellan- och högstadiet. Grundskolan är obligatorisk för åldrarna 7–16 år.

1991 Ny gymnasieskola med 16 nationella och tre-åriga program (Några av de 16 nationella programmen är: Barn och fritidsprogrammet och Estetiska programmet.)

1996 Betygs-skalan ändras från 1–5 till G- MVG.

2000 Gymnasieskolan har nu 17 nationella program.

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

2008 Ny gymnasie-utredning på gång.

SVENSKA SKOLAN GENOM TIDERNA

PRISREGN över kommunala skolorstor tonvikt på historia. Det ge-nomsyrar alla program. Genom att blicka bakåt tar man avstamp inför framtiden.

Utmärkelsen är ett betyg på att arbetet vid Tensta gymnasium lig-ger helt rätt i tiden, arbetet med idé- och kulturhistoria i undervis-ningen har på ett positivt sätt syn-liggjort de erfarenheter som många av Tenstas elever bär med sig från andra länder. Alla elever stärks av att arbeta på det här sättet. De lär av sin egen och andras historia och får lättare att förstå både sin samtid och omvärld.

Medaljen Historia Magistra Vitæ har delats ut sedan 2003. Tidigare pristagare är bland an-dra Tore Frängsmyr, professor i vetenskapshistoria, och Karin Jo-hannisson, professor i idé och lär-domshistoria.

Vinnare i robottävlingElever från klass 5B på Stenhags-skolan tog en av fem förstaplatser i robottävlingen First Lego Lea-gue i november. First Lego Lea-gue (FLL) är en nordisk tävling i robotprogrammering för barn i

åldern 10-16 år. Bakom tävlingen står Institu-

tionen för tillämpad IT vid KTH, Tekniska museet och iQa, och syf-tet är att stimulera barnens intresse för naturvetenskap och teknik/ma-tematik.

Stenhagsskolans 11-åringar i laget ”Sten Robbi B” vann klassen ”Dagbok” i hård konkurrens med lag från bland annat Lidingö, Dan-deryd och Bromma.

LagarbetetI dagboksklassen skulle eleverna

beskriva sitt tävlingsprojekt och samarbetet i gruppen. I sin moti-vering skrev juryn bland annat ”… att tillsammans ger dagböckerna en mycket god bild av lagets arbete. Det är trevligt att läsa berättelserna. Texterna är livfulla. Lagarbetets dramatik kunde nästan ge under-lag till en film … ”

– Det är extra roligt med detta pris, eftersom det ofta sägs att elev-er här har svårigheter med svenska språket, säger Elisabet Mau, rektor vid Stenhagsskolan.

PER-ÅKE HULTBERG

”Det är extra roligt med detta pris, eftersom det ofta sägs att elever här har svårigheter med svenska språket, säger Elisabet Mau, rektor vid Stenhagsskolan.”

��



Innanför porten till den vackra skol-byggnaden från 1888, doftar det på-tagligt gott av nybakat bröd. Tillsam-mans med ljuden från lekande barn blir orden hemtrevnad och trygghet plötsligt levandegjorda. Och trygghet är just vad katarina Södra skola arbe-tar för att skapa.

Skolan är en grundskola för årskurserna F-6. Mottot på skolan lyder ”hela barnet hela dagen”. Det innebär att skolan vill arbeta med såväl barnens teoretiska tänkande som sociala utveckling och personliga trygghet.

¬– Barnen måste få utvecklas till lyckliga, uppfin-ningsrika och positiva människor. Goda resultat i skolan är otroligt viktigt, men minst lika betydande är att bygga en trygg grund. Fri lek är jätteviktigt. Vi delar inte upp ansvaret mellan skola och fritids. Vi tror på ett helhetstänk, säger rektor Margareta Scherman.

Fritids och skola ligger därför i rummen intill varandra, där lärare och fritidspedagoger arbetar i samma arbetslag. På så sätt kan de följa barnens utveckling tillsammans och planera för gemensam verksamhet.

– Till exempel ordnande vi en vattenfestival på skolgår-

den, med bland annat stora bassänger att både bada och pröva flytbarhet i, säger lärare Maya Ekman Lundberg och fritidspedagog Tommy Jansson.

Fritids och skolaDen täta samverkan mellan fritids och skola skapar också ett förtroende mellan föräldrar och lärare, eftersom lä-rarna ofta finns kvar på skolan när föräldrar kommer och hämtar.

– Föräldrar behöver inte boka tid för att träffa per-sonalen här. Det är viktigt att inte bara ses vid enstaka utvecklingssamtal, utan att ha en dialog som blir naturlig, fortsätter Maya Ekman Lundberg.

Skolan är ”Friendskola” och arbetar med kamratstöd-jare i varje klass från åk 3. På schemat finns också ämnet Livskunskap, som går ut på att öka barnens självkänsla och medmänsklighet. Sabina Novo, sjätteklassare i Kata-rina Södra skola, tycker att arbetet för trygghet verkligen märks.

– Jag tror att alla klasser står väldigt nära varandra. Håller ihop. Det känns faktiskt som om ingen är utanför på den här skolan, säger Sabina Novo.

Tryggare kan ingen vara

För mer information: www.katarinasodraskola.stockholm.se

KATARINA SÖDRA SKOLA

Sabina Novo och Axel Lundström kollar in spännande böcker.

FAkTA:• Skolan innefattar fritids, förskoleklass, årskurserna 1-6 samt förberedelseklass för icke svensktalande barn. Skolan har ca 440 elever. • Maten är ekologisk och lagas av kockar. Bröd bakas dagligen. • Unikt för en låg – och mellanstadieskola är ämnes lärare i bild och musik.• Uteverksamhet uppmuntras genom en stor skolgård och egen kolonilott.

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

��



Läs mer på: www.husbyskolan.stockholm.se

Husbygårdsskolan

Hon är märkbart stolt över sina 280 elever, rektor Anna Söderberg. Och man förstår henne. Husbygårdsskolan precis bakom Husby centrum ligger i ett område där många tänker: skadegö-relse, dålig svenska, segregation.

Men inget kunde vara mer fel. Skolan mitt i byn, pratade man om förr i tiden. Här är det skolan mitt i bostadsområdet. Alla elever har en bilfri väg till skolan. det är nästan ingen skadegörelse. de fina prydnadssakerna i skolhuset får stå där de står. Eleverna, till och med 8-åringarna, beställer tid hos sin rektor när de har något att prata om. Det är LUGNT i skolan, inget skrik och jag möter inte någon som har den där stöddiga attityden som annars ofta märks i förortsområden.

– Jag skulle önska att alla föräldrar i området kom och hälsade på här, så får de se att vi satsar oerhört mycket på språkutveckling, på lust att lära och på demokratiskt fostrande, säger rektor Anna. Jag skulle kunna prata hur länge som helst om vår holistiska pedagogik, om vår genomarbetade värdegrund och om vårt vackert inredda skolhus.

– Men jag har lärt mig vad det är som föräldrar upp-skattar: vi har nästan ingen personalomsättning. Vi har i princip ingen skadegörelse. Vi har tid och kompetens att uppskatta ungarna för vad de är.

det nya SverigeEn skola som Husbygårdsskolan representerar ju det nya Sverige. De satsar på att fostra eleverna i saker som de kommer att behöva när de blir vuxna. Praktiska kunska-per i demokrati sker bland annat genom att lära sig bli en bra publik till kabaréerna en gång i månaden – att kunna sitta still, uppskatta andras arbete, hålla tyst när någon pratar. Det gynnar respekten för kamrater hos stora och små

Husbygårdsskolan satsar också på svenska språket i allt de gör, från läsning till skapande. Här finns bland annat en inspelningsstudio som ger osökta tillfällen att prata, skratta och sjunga och på så sätt lära sig svenska.

– Som förortsskola möter vi förstås många fördomar, och en av dem är att eleverna inte lär sig riktig svenska. Den fördomen vill jag spricka hål på! säger rektor. Dels har stadsdelen Kista en rejäl satsning, dels har vi en sats-ning där svenska språket finns med som en del i varje ämne.

Active boardHär finns också – som en av de första skolorna i Sverige – den nya typen av ”svarta tavlan”. En ”active board”, en stor pekskärm som styrs med fingrarna och är kopplad till datorn. När man skriver något på tavlan, sparas det dessutom i datorn.

– Det har ökat lärarnas samarbete ännu mer genom

att vi enkelt kan ta del av varandras anteckningar, säger Anna Söderberg.

Skolans värdegrund handlar bland annat om demo-krati, trygghet och lust att lära. Alla barn och föräldrar har skrivit under på värdegrunden. Det gör att skolans personal verkligen kan säga ifrån när föräldrar till exem-pel kommer med intoleranta önskemål om vem deras barn ska få leka med.

Se sin egen utvecklingVarje elev har järnkoll på sin egen utveckling. Dels tack vare utvecklingssamtalen där det är eleven som styr samta-let, dels med hjälp av en individuell utvecklingsplan med egna mål där eleven kan se sin egen utveckling. Det ger en

tydlig bild av vilka mål man uppnått och vad man kan.De är också synnerligen bevandrade i demokrati, och

räds inte att säga till personalen när de någon gång beter sig på ett sätt som inte stämmer med skolans värdegrund. Det händer ibland, på fotbollsplanen till exempel.

Så är det då en riktig mönsterskola, det här? Anna Sö-derberg funderar en lång stund.

– Vi har inga större problem. Och de barn som gått vidare till högstadiet har mycket bra resultat och är om-tyckta.

Men hur har ni åstadkommit det?– All personal drar åt samma håll och är mycket kom-

petent. Vi har en bra struktur och en värdegrund som hjälper oss i vardagen. Dessutom har vi har stor tillit till våra elever och deras förmågor.

Skolan i det nya Sverige

satsar stenhårt på svenska språket

– Som förortsskola möter vi förstås många fördomar, och en av dem är att eleverna inte lär sig riktig svenska. Den fördomen vill jag spricka hål på! säger rektor Anna Söderberg.

Skolans värdegrund handlar bland annat om demokrati, trygghet och lust att lära. Alla barn och föräldrar har skrivit under på värdegrunden.

��



Vem kan svara på den frågan om inte Martin Ingvar, välkänd professor i neu-rofysiologi vid Karolinska

Institutet i Solna. Ett av hans främsta debattområden är just skolan och barns biologiska möjligheter.

– Skolan och vad som händer där är helt livsavgörande, i synnerhet de första skolåren. Det är då hjärnan utvecklas som snabbast, kodar in kunskap, för-hållningssätt och värderingar som man för med sig och som alltså påverkar hur vi kommer att agera senare i livet. Vi får värderingar som antingen begränsar eller leder till framgång. Liksom vi blir vad vi äter, blir hjärnan vad vi upplever. Det finns alltså anledning att ta sko-lan på största allvar, betonar Martin Ingvar.

Hjärnan i bildMed modern kamerateknik har han och hans medarbetare kunnat kartläg-ga den mänskliga hjärnan och i bild dokumenterat känslor, förmågor, för-ändringar och sjukdomar. De har bland annat kunnat konstatera att vissa saker hjälper det inte att kunna, utan måste övertränas för att sitta. Det är alltså en sak att kunna läsa och en annan att kunna läsa tillräckligt mycket, så bra att läsprocessen inte tar plats i tänkandet. Det är alltså nödvändigt att läsandet blir en helautomatisk process. Om inte räknesätten sitter får man exempelvis bekymmer med matematikens resone-mang. Sannolikt beror mycket av pro-blemen med inlärning på en lärmiljö som inte tillräckligt tar hänsyn till och beaktar dessa forskningsresultat.

Bra blir bättreVad som kanske är mer allvarligt är att problem med inlärning och kunskaps-inhämtande i högsta grad styr vår själv-bild. Den som är bra på en sak blir bra på nästa och så vidare och blir därför öppen för nya impulser och intryck. För den som upplever sig dålig blir ef-fekten givetvis den motsatta.

– Självbilden är oerhört bestäm-mande för hur det kommer att gå i livet. Det är därför väldigt viktigt att barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter så tidigt som möjligt får uppleva en engagerad skolmiljö, där de möts av lärare som uppmuntrar dem

att tro på deras egen förmåga att kunna göra någonting bra.

Olik behandlingI det här sammanhanget har Martin Ingvar under många år påpekat nöd-vändigheten av att skolan förstår sina egna belöningssystem och effekten av sitt eget arbetssätt. Gör man inte det är

de som drabbas hårdast just barn med läs- och skrivsvårigheter. I synnerhet pojkar som utvecklas senare än flickor. Om alla ska få lika chanser i skolan och senare i livet måste pojkar och flickor ibland behandlas olika och framför allt måste varje elev mötas på en individuell nivå och det från förskola och uppåt.

– Om man inte mäter inlärnings-svårigheter förrän i årskurs 8 finns det inga inlärningssvårigheter förrän då, och då är det mycket svårare att få effekter av sina hjälpåtgärder. Skolan har genom sin okunnighet på det här området svikit generationer av barn ge-nom att inte ha haft rätt verktyg och inte hjälpt dem i tid. Värst är det givetvis för

barn från icke-läsande familjer.

Ovetenskaplig attitydResonemanget kan uppfattas som snusförnuftighet, konstaterar Martin Ingvar. Icke desto mindre bekräftas det av den senaste hjärnforskningen. Fortfarande tror många inom skolans värld att enbart den sociala miljön är avgörande för inlärning, vilket får till följd att man har en uppgiven och ovetenskaplig attityd till många ”problembarn”. Ännu värre är det för dem med konstaterad dyslexi då man nu vet att det är en språkstörning med biologisk grund, och där man ge-nom att sätta in intensiv lästräning så snabbt som möjligt kan åstadkomma stora framsteg.

– Skolan är mycket bättre i dag på det här, på vissa skolor riktigt bra till och med. Det som är viktigt är att varje skola inser att man själva äger de verktyg som krävs för förändring. Vänta inte på att någon annan ska lösa problemen. Se vad man gör på andra skolor och lär av varandra, är Martin Ingvars recept.

Viktig visionPå tal om en skola i världsklass, påpe-kar Martin Ingvar att visioner ofta visat sig ha goda effekter på verksamheter av olika slag. En visionsfri skola är en medioker skola.

– Jag har inget att invända mot ett högt ställt mål, tvärtom. Men det gäller att man vågar sätta ut visionen i ljuset och att man genom kvantitativa mätningar verkligen kan se hur verk-samheten utvecklas över tiden. Högt ställda mål och en långsiktig hållning ger också signaler att man tycker att skolan är viktig.

Att tala om skolan utan att säga några ord om lärarens roll vore närmast tjänstefel. Martin Ingvar har kallat lä-raryrket ”världens viktigaste”.

– Det är ju i deras händer vi läm-nar våra barn och deras hjärnor. Då är det klart att jag både som forskare och förälder har en del kvalitetssynpunkter, påpekar han.

Skillnaden i klassrummetAlla mätningar visar samma sak, det är lärarens engagemang som är den

enskilt viktigaste faktorn och den som verkligen gör skillnad i klass-rummet.

– Lärarens engagemang är ex-tremt betydelsefullt och kan åstad-komma enorma resultat. Alla andra faktorer, pedagogiker av olika slag, tillgång till arbetsmaterial, skolans miljö etcetera, är klart underord-nade. Läraren har alltså oerhört stor

betydelse men därmed också ett stort ansvar.

Personligt engagemangAllra viktigast är den pedagogiska re-lationen. Signalen från läraren att ”det är viktigt för mig att du lyckas med det här”. Om man tar bort det personliga engagemanget försvinner drivkraften i

visionen är en skolA i världsklAss. det innebär givetvis en ständig kvali-tetsutveckling och förnyelse på en rad områden. Frågan är hur kunskapen om hjärnan kan bidra till att ge skolans elever bästa tänkbara utbildning?

MÄTNINGAR. – Jag har inget att invända mot ett högt ställt mål, tvärtom. Men det gäller att man vågar sätta ut visionen i ljuset och att man genom kvantitativa mätningar verkligen kan se hur verksamheten utvecklas över tiden.

FöRMÅGA. – Det är väldigt viktigt att barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter så tidigt som möjligt får uppleva en engagerad skolmiljö, där de möts av lärare som uppmunt-rar dem att tro på deras egen förmå-ga, säger Martin Ingvar, professor i neurofysiologi vid Karolinska Institu-tet i Solna.

Engagerade lärare stimulerar våra HJÄRNOR

FOTO

N: J

AN

CO

LEM

AN

��



Välkomna till Bagarmossens skola – bara 17 min från T-Centralen

Gör som Skolverkets inspektörer - besök Bagarmossens skola, inspektera och gläds

Ur Skolverkets rapport Bagarmossens skola juni 2007” god kvalitet…goda kunskapsresultat… lustfyllda lektioner...lektionerna präglas av arbetsro… ämneskompetenta lärare... engagerad personal... med trygg arbetsmiljö där eleverna trivs… ordning och lugn råder under raster och i matsalen.”

Vi erbjuder följande inriktningar år 6-9

Matematik/NaturvetenskapFotbollScenkonstKärnkunskaper

Boka ett personligt möte redan idag, träffa lärare och elever - kontakta Risto Viitanen 50815677

[email protected]

Fokus på framtiden! Kunskap och Kreativitet ger arbetsglädje Trygghet och Trivsel ger arbetsglädje

FOTO:REGINA ARBELUND FRÅN INRIKNINGEN SCENKONST

inlärningen, framförallt för yngre barn som är beroende av adekvat feedback. Här är vi tillbaka vid en av Martin Ingvars käpphästar, vikten av tydlighet i skolans signaler till barnet. Eftersom hjärnan har ett visst motstånd mot inlärning måste det vara lönsamt att anstränga den och att lära in saker, annars lär vi oss inte. Belöningen kan vara, ”vad duktig du är”, eller ” det var nästan rätt, försök igen”. Vilken belöning barnet behö-ver och hur beroende han eller hon är av yttre

belöning skiljer sig från individ till individ och avtar med åldern.

– Dogmen att alla ungar är lika har överlevt alltför länge och har gjort att vi inte tagit barns behov och i vissa fall deras problem på allvar. Att alla är lika värda innebär inte att alla är lika. Barn är individer och bör mötas individuellt för att de ska få bäst start i livet.

PER-ÅKE HULTBERG

MÄTNINGAR. – Jag har inget att invända mot ett högt ställt mål, tvärtom. Men det gäller att man vågar sätta ut visionen i ljuset och att man genom kvantitativa mätningar verkligen kan se hur verksamheten utvecklas över tiden.

”Lärarens engagemang är extremt betydelsefullt och kan åstadkomma enorma resultat. Alla andra faktorer, pedagogiker av olika slag, tillgång till arbetsmaterial, skolans miljö etcetera, är klart underordnade.”

��



Visstedu att ...

• ELEFANTER är det enda djuret som inte kan hoppa

• dET ÄR FYSISkT omöjligtatt slicka på sin egen arnbåge.

• dEN SVENSkA SJöMANNEN Carl Emil Pettersson (1875-1937) betraktas som förebilden till Pippi Långstrumps pappa Efraim Långstrump.

Våld, mobbning och kränk-ningar hör till vardagen – i alla fall om man ska tro medias larmrapporter. I

själva verket känner sig de flesta elever trygga och nöjda med sin skolmiljö. Det resultatet kan Sören Bernhardtz styrka efter en inspektion av ett tret-tiotal skolor i Stockholms län. Syftet med undersökningen var att hitta goda exempel på hur skolor utvecklat och förbättrat arbetsmetoderna för

att motverka mobbning och annan kränkande behandling. Man besökte skolor, intervjuade hundratals elever samt pedagoger och rektorer.

Vilka skolor klarar sig bäst?Utmärkande för de skolor som i stort sett var befriade från problemen var studiero, tydliga ordningsregler och genomgående god stämning. Sören Bernhardtz och hans kollegor funde-

rade inledningsvis över om det fanns en geografisk förklaring, att skolor i innerstaden hade färre problem, men kunde snart utesluta den teorin.

– Vi hittade skolor i utkanten av Stockholm som hade marginella pro-blem, samt skolor i områden med bättre förutsättningar, där mobb-ningen var mer omfattande.

Fler vuxna ser och agerarÄven pedagoger och rektorer upplever stämningen som god. Visst, proble-men finns där, men de är få och blir allt färre. Anledningen, menar Sören Bernhardtz, är att vuxna är mer obser-vanta än tidigare och att skolorna är duktiga på att utreda fall där mobb-ning eller kränkning föreligger. Elev-

erna själva säger ifrån och reagerar på ett mer medvetet sätt.

– Man finner sig inte i vad som helst, och kommunicerar med vuxna när något inte känns bra.

Många skolor är skickliga på att lösa problemen när de uppstår, och har i utarbetade strategier att falla tillbaka på.

E-mobbning - ny företeelseEn ny företeelse är den så kallade e-mobbningen, där mail, sms, chatt och så kallade communities utgör kana-lerna för trakasserier. Då fenomenet är så pass nytt och många vuxna inte är tillräckligt insatta, uttrycker inspek-tionen en viss oro för att problemen inte uppdagas i tid. E-mobbningen

bör, enligt Sören Bernhardtz tas på samma allvar som övriga trakasserier.

Mycket återstår att göraTrots att skolorna kommit en bra bit på väg återstår en hel del att göra, framför allt inom det förebyggande arbetet.

– Där behövs omfattande insat-ser. Man måste hitta en systematik och tillämpa övergripande funktio-ner som gemensamt kan tillämpas på skolorna, menar Sören Bernhardtz.

Ofta arbetar man i större utsträck-ning med värdegrundsskapande i lägre årskurser, medan det i högstadie- och gymnasieklasser finns ett tomrum och en uttalad efterfrågan.

EMILIE JOSEPHSON

FÅ FALL av mobbning på Stockholms skolorDet framkom av Skolverkets inspektion av grundskolan och gymnasieskolan i Stockholm

” Redan när man kliver över tröskeln på en skola märker man om det är en skola där man bryr sig om varandra.”

– redAn när mAn kliver över tröskeln på en skola märker man om det är en skola där man bryr sig om varandra, säger Sören Bernhardtz, grundskoleinspek-tör, som efter ett års kartläggning av skolors arbete mot mobbning, kan konstatera ett de flesta elever kän-ner sig helt trygga.

FOTO

: CH

AR

LOTT

E K

IM B

OE

D/S

CA

NP

IX

FOTO

: IS

TOC

KP

HO

TO

FOTO

: VIK

IPE

DIA

�7



”Nära samarbete och dialog med föräldrar”. Det är en av Folkhälso-institutets fyra hörnstenar för ett framgångsrikt förebyggande arbe-te i skolan. Den är också vad Guld-sitsen handlar om! Det kan tyckas självklart att föräldrar backar upp skolan och att skolan ser föräldrarna som självklara partners i en jämbördig relation med barnens bästa för ögonen. Men verkligheten ser ofta helt annorlunda ut. Föräld-rakontakten upplevs ofta som jobbig, många gånger för både lärare och föräldrar. Magnus Waller jobbar på Pre-ventionscentrum Stockholm PreCens – med uppdraget att som inspiratör och föreläsare sprida Guldsitsen. Ett erbjudande från socialtjänstförvaltningen till personal inom skola och förskola.

– Guldsitsen är känslan som läraren kan få om han eller hon har ett tillitsfullt förhållande till sina elevers föräldrar. Det är ett förhållningssätt snarare än en arbets-metod. Ett sätt att se på människor och relationer, som växt fram ur många års arbete i skolan och inom olika delar av socialtjänsten, förklarar Magnus Waller.

Dialog, tillit och samarbeteDet handlar, som han säger om att kroka arm med för-äldrarna, att få dem med på tåget. Det handlar om dialog, tillit och samarbete. Ja visst, Guldsitsen handlar mycket

om att återerövra självklarheter. Magnus Waller berättar om ett möte på en skola där en lärare ruskade på huvudet och sa ”Varför har ingen sagt det här förut för?”. Han hade jobbat som lärare i 20 år men aldrig haft tid att riktigt tänka efter.

– En del i Guldsitsen är just detta enkla, att lärare får tid och möjlighet att stanna upp och tänka efter. Fundera lite djupare på hur vi vill arbeta, hur vi ser på föräldrar och hur vi vill ha det.

I Guldsitsen finns ett antal grundantaganden. Ett så-dant är att vad vi i skolan tänker om elevernas föräldrar har en avgörande betydelse för hur barnen lyckas i skolan. Ett annat är att alla goda förändringsprocesser innehåller ett visst mått av tillit.

– Om relationerna mellan skola och föräldrar är till-litsfulla får det en rad positiva konsekvenser. Lärare och föräldrar känner och litar på varandra. Barnen ser den här tilliten, det gör att glappet mellan skola och familj minskar. Om problem ändå skulle uppstå finns en beredskap, en god relation som gör det mycket enklare att hitta vägar framåt, förklarar Magnus Waller.

Olika genomförandenHur Guldsitsen genomförs i praktiken varierar från skola till skola. Det kan börja med en inspirationsföreläsning då skolan ifråga vill få nya synvinklar på hur man kan tänka kring föräldraarbete. Det kan också vara ett arbetslag som vill veta mer och därför går en kurs för att sedan kunna

implementera Guldsitsen i sin skola. Det blir ett tillfälle att stanna upp, tänka och att starta tankeprocesser. Förhopp-ningsvis väcker det nyfikenhet och entusiasm att gå vidare och gör att jobbet bli både roligare och enklare.

– Guldsitsen är inte en färdig mall som man kan app-licera på skolan rakt upp och ned. Varje skola har sina förutsättningar. Arbetslagen som går kurserna gör det av egen vilja, inte av tvång. Det måste finnas en ömsesidig lust att jobba med de här frågorna. Ledningens stöd är jätteviktigt, men det fungerar inte att chefen bara säger åt personalen att ”nu ska vi jobba enligt Guldsitsen”.

Guldsitsen- ett sätt att kroka arm med föräldrarna

Swedenborgsgatan 20, 106 64 StockholmTel. 508 25 000

www.stockholm.se/socialtjanstforvaltningen

– Om relationerna mel-lan skola och föräldrar är tillitsfulla får det en rad positiva konsekven-ser. Lärare och föräldrar känner och litar på var-andra. Barnen ser den här tilliten, det gör att glappet mellan skola och familj minskar, säger Magnus Waller från Stockholm PreCens.

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN

FAKTA:Guldsitsen skapades 2002 som ett samarbete mellan socialtjänstförvaltningen och skolan med Magnus Waller, tidigare lärare och Tommy Jurdell, socionom tidiga-

Sedan första januari 2007 har landets samtliga kommuner skyldighet att verk-ställa straffpåföljden ungdomstjänst. Syf-tet är att ersätta böter och korta fäng-elsestraff med samhällstjänst. Detta för ungdomar från 15 till 21 år, med priori-tet upp till 18 år.

I Stockholm stad var det Bromma arbets- och studiecen-ter BAS som fick uppdraget att starta och administrera verksamheten under namnet Stockholms Ungdomstjänst. Hittills har man där hunnit påbörja verkställandet av 160 domar, varav 63 har avslutats. En förutsättning för att få ungdomstjänst är att man inte har ett särskilt vårdbehov till följd av grov kriminalitet eller tungt missbruk.

– Jag har arbetat med kriminella ungdomar i 20 år, det här är något helt annorlunda och jag är förundrad över hur bra det har gått, säger verksamhetschefen Inge Odstam.

Ungdomstjänsten ska vara oavlönad och utföras på fri-tiden, vid sidan om den dömdes dagliga verksamhet. Det kan vara praktikplatser ute på företag, i föreningar, frivillig

organisationer eller i offentliga verksamheter. Utöver själva arbetet, som kan vara påföljder från 20 till 150 timmar, går den dömde även igenom ett obligatoriskt så kallat påver-kansprogram. Det aktuella brottet diskuteras och samtal görs kring den enskildes livssituation och framtid. Syftet är givetvis att förhindra fortsatt kriminalitet.

– Det här är ungdomar som kanske gör ett brott men aldrig mer. Mycket är alkoholrelaterat, misshandel och stöld. Inge Odstam berättar att för det stora flertalet har ungdomstjänsten fungerat mycket bra. Och responsen från ungdomarna har varit klart positiv, vilket kan tyckas förvå-nansvärt eftersom de är dömda och inte har något val.

– Jag tycker själv att det här är ett mycket bra initiativ. Det är så här långt en framgångssaga klart över förväntan och som redan visat sig kunna vända en negativ utveckling för flera ungdomar. Kan vi rädda en ungdom är det värt det. Vi tackar de arbetsplatser vi använder men vårt stora behov nu är att hitta ännu fler arbetsplatser. Ring oss gärna, avslutar Inge Odstam

Ungdomstjänst i stället för böter och fängelse

En framgångssaga över förväntan

re verksam i Spånga/Tensta stf, som upphovsmän. Ingår nu som en del i Preventionscentrum Stockholm, PreCens, den enhet inom socialtjänstförvaltningen där utvecklingen

av det förebyggande arbetet i staden finns samlad. Precens samarbetar med skolor i Stockholms Stad utifrån ett skolutvecklingsperspektiv.

Det mesta av det direkta arbetet inom socialtjänstområ-det sker på de 14 stadsdelsförvaltningarna i Stockholm. De ansvarar bland annat för social service och omsorg, socialbi-drag, stöd och behand-ling till barn, ungdomar och vuxna, fa-miljerätt samt service till funktionshindrade.

Socialtjänstförvaltningen har verksamheter som komplette-rar och förstärker stadsdelsförvalt-ningarnas insatser inom socialtjänstområdet.

• Har öppet när staden i övrigt har stängt, bl a socialjour, kriscentrum för kvinnor och upp-sökande arbete• Säljer tjänster till stadsdelsnämnder och andra kommuner, bl a institutionsvård för

SÅ FUNGERAR SOCIALTJÄNSTEN I STOCKHOLM

barn, ungdomar och vuxna missbrukare

• Driver verksamhet för bl a hemlösa och våldsutsatta kvinnor

• Har olika specialistfunktioner, exempelvis familjerådgivning samt rådgivning för alkohol- och narkotikamissbrukare

• Samverkar med ca 100 frivilligorganisationer

• Utarbetar riktlinjer för socialtjänsten i Stockholms stad• Handlägger ansökningar om serveringstill- stånd samt utövar tillsyn enligt alkohollagen vid stadens restauranger

FOTO

: CH

AR

LOTT

E K

IM B

OE

D/S

CA

NP

IXFO

TO: V

IKIP

ED

IA

�8



Förutom grundläggande färdigheter satsar vi extra på språk, musik, idrott och hälsa och från år 2 får eleverna undervisning i natur och teknik med skolans No-lärare.

Skolan är känd för sina framgångar i robot-tävlingen First Lego League i samarbete med KTH.

Samarbetet med föräldrar är en viktig del i vardagen och skolans mycket aktiva föräldra-råd är en tillgång för skolan.

Skolverkets inspektion visar att Gullinge-skolan är en skola där elever och föräldrar trivs.Närheten till grönområden ger stora möjlighe-ter till naturstudier och friluftsliv. Både skogar och ängar finns på promenadavstånd och vi använder bl.a Järvafältet, Spånga by, Spånga IP och Tensta simhall i vår undervisning.

ANNE-CHARLOTTE BORGBRANT

REKTOR I GULLINGESKOLAN

Välkommen till Gullingeskolan!Gullingeskolan satsar särskilt på språkutveckling, hälsa och värde-grundsfrågor.

det gemensamma arbetet i Gul-lingeskolan syftar till att befrämja en god kunskapsutveckling samt att skapa trygghet och trivsel för alla elever och vuxna.

GULLINGESKOLANAdress:Gullingeplan 28163 63 SpångaTel: 08 508 03 940

Vill du veta mer kan du besöka skolans hemsida:www.gullingeskolan.stockholm.se

De flesta föräldrar, elever och studerande är nöjda med skolan/ut-bildningen. Och det

har inte varit några stora skillnader över tiden sedan vi började med un-dersökningarna, säger Inger Willner, som arbetar med Utbildningsför-valtningens brukarundersökningar. Man kan dock se att nöjdheten sjun-ker i de högre årskurserna. På gymna-sienivå svänger det sedan uppåt där eleverna åter är mer nöjda med sin skolsituation.

Syftet med undersökningarna, som görs på både kommunala och fristående skolor och vuxenutbild-ning, är att fungera som underlag för skolornas kvalitetsutveckling, från förskolenivå upp till komvux/sfi och

att ge information till medborgarna om de pedagogiska verksamheterna i staden. I förskolan görs undersök-ningar vart tredje år då föräldrar be-svarar frågorna.

Vartannat årI grundskolan, där undersökningarna görs vartannat år, är det föräldrar och elever i förskoleklass och skolår 3 och elever i skolår 6 och 9 som svarar på frågorna. Även på gymnasieskolorna är det vartannat år som gäller, då för alla elever i årskurs 2.

– Undersökningarna fungerar dels som underlag för utvecklingen av sko-lan generellt i Stockholms stad, dels internt i det egna kvalitetsarbetet på varje skola. Det är också ett underlag

för föräldrar och elever att bedöma kvalitet vid val av skola.

– Regelbundenheten och syste-matiken gör att vi kan jämföra verk-samheter över tid, förklarar Inger Willner.

Ett av frågeområdena handlar om trygghet och relationer, ett ständigt aktuellt område som engagerar alla inblandade, elever och föräldrar, lä-rare och övrig skolpersonal men även samhället i stort med media i spetsen. Har elevers vardag ute i skolorna blivit mer otrygg?

Nöjd med trygghetI undersökningarna finns frågor om elevers möjligheter att känna sig tryg-ga och om de är nöjda med situationen

när det gäller mobbning. De flesta för-äldrar och elever känner sig nöjda med tryggheten medan nöjdheten med mobbningssituationen är lägre.

– Vi kan dock konstatera att det inte har varit några dramatiska för-ändringar i elevernas upplevelse av sin skolsituation sedan undersökningar-na startades i den här formen, säger Inger Willner.

Generellt verkar det som föräld-

rar och elever /studerande överlag är nöjda med sin skola eller utbildning. Men självklart finns det variation mellan skolorna. Vissa har mycket goda resultat medan andra ligger sämre till och det är blandat mellan kommunala och fristående skolor, men med en viss fördel för de fristå-ende skolorna.

PER-ÅKE HULTBERG

Visstedu att ...

1. Utveckling och lärande2. Trygghet och relationer3. Yttre och inre miljö4. Inflytande och samverkanUndersökningarna finns tillgängliga på www.stockholm.se/utbildningsforvaltningen

BRUkARUNdERSökNINGEN FYRA FRÅGEOMRÅdEN

Elever och föräldrar NÖJDA med skolansedAn slutet på 90-tAlet har utbildningsförvalt-ningen gjort regelbundna och systematiska under-sökningar av Stockholms skolor, där elever och föräldrar svarar på frågor inom fyra områden. den senaste på grundskole- och gymnasienivå gjordes våren 2007.

• ANTALET ELEVER i Stockholms gymnasieskolor var 30 200 under läsåret 06/07! Av dessa gick 60 % i kommunalt drivna gymnasier.

• dET VANLIGASTE gymnasie- programmet är det samhälls- vetenskapliga.

• 15 FEBRUARI är sista ansökningsdag till gymnasieskolan.

FOTO

N: I

STO

CK

PH

OTO

FOTO

: BJÖ

RN

TE

SC

H

�9



Siffrorna från årets undersök-ning talar ett tydligt språk – de allra flesta elever är nöj-da med sin skola! I de allra

flesta avseenden får gymnasieskolorna mycket likartade omdömen av sina elever oavsett kön, språkbakgrund, skolornas storlek samt om de är kom-munala eller fristående.

Eftersom undersökningarna gjorts under flera år är det möjligt att jäm-föra resultatet. Det är glädjande att kunna konstatera att ungdomarna i dag är mer nöjda med sin skola i dag än de var för åtta år sedan!

• dE FöRHÅLLANdEN i gymnasieskolan som får de mest positiva omdömena av eleverna är möjligheten att känna sig trygg i skolan och lärarnas ämnes- kunskaper samt deras sätt att bemöta eleverna.

• 77 PROcENT av eleverna i Stockholms gymnasier är på det

hela taget ganska eller mycket nöjd med sin skola.

• HELA 87 PROcENT av eleverna känner sig trygga i skolan.

• 2/3 vill rekommendera sin skola till andra elever. • dE MINdRE POSITIVA

omdömena gäller information och inflytande, framförallt när det gäller en del aspekter av den fysiska skolmiljön – miljön i klassrummet, trivseln i matsalen och tillgången till allmänna uppehållslokaler.

• NÄSTAN VAR FEMTE elev (18 procent) ifrågasätter huruvida skolans betyg och omdömen är rättvisa.

Läs gärna undersökningen i sin hel-het på www.edu.stockholm.se/kvali-tetiskolan

Skolan är skit! INTE alls tycker eleverna

• Under åren 1999-2007 har Utbildningsför-valtningen genomfört årliga undersökningar där eleverna i årskurs 2 fått bedöma hur nöj-da de är med sin skola i en rad olika avseen-den.

• I år deltog fler fristående gymnasier än tidi-gare.• Totalt täcker undersökningen 91 procent av alla gymnasieelever i årskurs 2. Svarsfrek-vensen bland eleverna var 84 procent.

• Syftet med undersökningen är:1) Att mäta den upplevda kvaliteten av sta-dens pedagogiska verksamheter, 2) Att vara ett underlag för stadens och sko-lornas uppföljning av kvaliteten i verksamhe-

ten, där jämförelser kan göras mellan olika skolor, olika program och över tiden, samt 3) Att ge information till brukarna om de pe-dagogiska verksamheterna och vara ett un-derlag vid valet av skola.

GYMNASIEUNdERSökNINGEN I STOckHOLMS STAd 2006/2007

I Hökarängen/Skönstaholm finns plats för alla, både de som har lätt för sig och de som behöver mycket hjälp. Skolan består av Hökarängsskolan, Skönstaholmssko-lan, Hökarängens särskola och krydd-gårdsskolan. de fyra enheterna har elever med mycket olika förutsättningar, ändå råder en stark sammanhållning och hög trivsel bland både personal och elever.

– Vi har en mycket positiv och engagerad personalgrupp, förklarar en av skolans lärare, Charlotta Lindqvist. Många har jobbat här länge.

Det specifika för skolorna i Hökarängen är satsningen på gemensamma aktiviteter. En gång i månaden är det elevsamling. Elever framträder med sång och musik och elever som lyckats väl i studier eller idrottstävlingar upp-märksammas. En av många uppskattade traditioner är den årliga squaredanstävlingen på Valborg. Alla dansar, stora och små.

– Vi dansar mycket i den här skolan, berättar Char-lotta Lindqvist. På idrotten lär sig eleverna bugg, vals och mycket mer. I särskolan finns dansgrupper. Kryddgårds-skolan för elever med flerfunktionshinder har rullstolsdans en gång i veckan.

Hökarängsskolan har stark idrottsprofil och går in för att eleverna ska få pröva på många sporter. Skolan har flera

lag som med stor framgång deltar i Skol-DM och Skol-SM. Alla elever i särskolan har simundervisning.

Kulturen är också viktig. Det populära Kulturlotteriet ger elever möjlighet att besöka olika teater- och dansfö-reställningar. Hela Skönstaholmsskolan är musikprofile-rad och erbjuder stort utrymme för skapande i skolans temaarbete.

– Våra många aktiviteter binder oss samman och ger eleverna omväxling, men i allt vi gör fokuserar vi på läran-det, poängterar Charlotta Lindqvist. Våra elever presterar över det förväntade meritvärdet och klarar sig sedan bra på gymnasiet.

Hökarängen/Skönstaholm – både bredd och elit

För mer information: www.hokarangsskolan.stockholm.seHÖKARÄNGSSKOLAN

HökARÄNGEN/SköNSTAHOLM: består av fyra skolenheter, som sammanlagt har ca 700 elever.

• Hökarängsskolan, F-9: Musikprofil, idrottsprofil, basketprofil

• Skönstaholmsskolan, F-6: Musikprofil, orkester- klass, estetiska lärprocesser, Bifrostinspirerat temaarbete

• Hökarängens särskola F-10: Grundsärskola, träningsskola

• Kryddgårdsskolan, F-10: Flerfunktionshinder, teckenkommunikation, musik, rörelse

FOTO

: MA

RIA

WA

XIN

• EN LOPPA kan hoppa 350 gånger så långt som sin kroppslängd, det är som om en människa skulle hoppa lika långt som en fotbollsplan.

• ALLA NATIONELLA program består av 2500 gymnasiepoäng. 25 sådana motsvarar ungefär en veckas heltidsstudier.

• OM HÄLFTEN av alla hushåll har tre lågenergilampor i stället för glödlampor så sparar vi tillsammans drygt 100 miljoner kronor i energikostnader.

Att klAgA på lärArnA, skolmaten och läxbördan brukar vara vanligt bland skolungdomar, men hur stor del är jargong och hur upplever egentligen eleverna sin skola? Trivs de? känner de sig trygga och säkra i sin skola? kan de tänka sig att rekommendera den till andra elever?

FOTO

N: I

STO

CK

PH

OTO

FOTO

: BJÖ

RN

TE

SC

H

FOTON: ISTOCKPHOTO

�0



På Skanskvarnsskolan firas ”Astrid Lindgren 100 år” med sång och musik och glada upptåg.

– Självklart uppmärksammar vi den här dagen med en egen show, efter-som musik är vår profil, säger rektor karin Ekstrand.I publiken står Moa Ericson och Li Arlert, två elever i sexans musikklass som gärna berättar om sin skola.

– Vi trivs jättebra och vill gärna att fler får reda på hur roligt det är att gå här och vilken bra sammanhållning vi har – inte bara med musikklasserna utan med alla, förkla-rar Moa och Li nickar och tar vid: – Innan jag kom hit var jag jätterädd för att uppträda inför publik, men det har jag kommit över nu, tack vare att ingen någonsin buar utan alla istället uppmuntrar och stöttar varandra. Man växer på den här skolan, både socialt och kunskapsmässigt och det vill vi förmedla!

MusikprofilSkanskvarnsskolan ligger naturskönt nära Årstaviken och är en inkluderande grundskola med många verksamheter under samma tak. Här går förutom musikklasser elever från upptagningsområdet och barn med funktionshin-der. Musikprofilen genomsyrar hela skolan och binder

samman de olika grupperna. Särskilt de återkommande storsamlingarna är en samlingspunkt då alla elever träffas i ljushallen och sjunger ihop, men även andra evenemang som till exempel luciafirande, redovisning av temaarbeten och avslutningar anordnas gemensamt.

– Framträdandena håller alltid hög nivå och alla som vill får vara med efter egen förmåga, säger Karin Ekstrand och Moa tillägger: – Genom storsamlingarna och de andra aktiviteterna vi gör ihop lär vi känna hela skolan. Innan jag började här trodde jag inte att man kunde bli vän med någon som satt i rullstol. Nu vet jag bättre och har massor av olika kompisar. Det är kul!

Trygghet och trivselSkanskvarnsskolan lägger ned mycket arbete på att för-söka hitta gemensamma aktiviteter som känns utveck-lande för varje elev och som förenar. Den röda tråden är en lärande miljö där trygghet och trivsel råder. Det berättar Martin Hellstadius vars uppgift är att samordna skol- och omsorgsverksamheten i en riktning som kom-mer det enskilda barnet tillgodo.

– Om all skolpersonal samarbetar och delger varandra sin kunskap får vi en kvalitativ verksamhet som hänger ihop hela dagen. Det är väsentligt, säger han och tilläg-ger; minst lika viktigt är barnens lust och engagemang. Vi lyssnar på hur alla vill ha det och testar hela tiden nya roliga aktiviteter i och utanför klassrummet. Nu ska vi

till exempel prova rullstollsbasket och då kan alla delta – om de vill.

Karin Ekstrand menar att skolan ligger väl framme vad gäller IT och använder sig av teknik som hjälper och stödjer barnen. För elever med funktionshinder finns till exempel kommunikationsdatorer med Blissymboler eller konkreta bilder. Vissa datorer styrs med fotkontakt, an-dra med handkontakt eller ögonpekning, beroende på vad som lämpar sig bäst för eleven.

kunskapsutvecklingenÄven om Skanskvarnsskolan är en skola med mycket fart och fläkt där musik, sång och dans dominerar, är elevens kunskapsutveckling central. Att uppnå målen står alltid i fokus och oavsett vilken grupp man tillhör ska varje elev känna att just han eller hon får rätt stöd att lyckas med sina föresatser.

För att kunna tillmötesgå elevernas olika förutsättning-ar och behov behövs naturligtvis en kompetent lärarkår.

– Och det har vi verkligen, betonar Karin Ekstrand och får medhåll av både Moa och Li

– Här är till exempel ett väldigt lugn och arbetsro på lektionerna, mycket på grund av lärarna som är vana att ingripa snabbt, men också tack vare kamratstödjarna som ser till att alla trivs.

Låter det här för bra för att vara sant undrar Moa och Li: – Men det är ju så här det är, konstaterar båda glatt.

”En sådan här skola vill man vill gå i”

Läs mer på www.skanskvarnsskolan.stockholm.se

”Vi lyssnar på hur alla vill ha det och testar hela tiden nya roliga aktiviteter i och utanför klass-rummet.”

– Vi trivs jättebra och vill gärna att fler får reda på hur roligt det är att gå här, säger Moa och Li här tillsam-mans med rektorn Karin Ekstrand.

Skanskvarnsskolan har:• Ca 400 elever• Cirka 300 barn i åldrarna 6-16 år• Musikprofil f o m åk 4• Särskilda undervisningsgrupper för barn med funktionshinder• Habilitering i huset• Skolbarnomsorg från förskoleklass• Personaltäthet och kompetens inom många områden• Aktivt föräldraråd• Samarbete med Friends – i varje klass finns två kamratstödjare• Bra kommunikationer med T-bana och tvärbana till Gullmarsplan och därefter bussförbindelse. Fem minuters promenadväg från Gullmarsplan.

SKANSKVARNSSKOLAN

Musikprofilen genomsyrar hela skolan och binder samman de olika grupperna. Särskilt de återkommande stor-samlingarna är en samlingspunkt då alla elever träffas i aulan och sjunger ihop

�1



Vill du att ditt barn ska få en trygg och harmonisk skolgång i vacker, stimu-lerande och lärande miljö? Ta då en tur till Enbacksskolan och gå in!

Utanför är det ingenting särskilt som skvallrar om att nå-got uppseendeväckande skulle finnas bakom skolportarna. Därför blir förvåningen stor, när en värld av varma färger och spännande arkitektur öppnar sig innanför tröskeln.

− Vår målsättning är att det ska vara trevligt och tryggt för alla att gå på Enbacksskolan och det tror jag också att de flesta av våra elever och lärare tycker, säger rektor Malla Taipale som får medhåll av Bersin Akdeniz och Mohamed Abdi i årskurs 8.

Skön atmosfär− Miljön, med den osymmetriska arkitekturen och de stora rundformade fönstren, ger en ljus och hemtrevlig atmosfär som gör att det känns skönt här. Tofflorna som vi har på oss inomhus och den hemlagade skolmaten förstärker känslan, säger Bersin och tittar på sina skolkamrater som nickar och tillägger: – Lärarna här är ändå bäst! De tar sig alltid tid när vi har problem och ger oss motivation och vägledning när det är något vi undrar över.

Enbacksskolan är en liten F - 9 -skola som förutom att satsa på en stimulerande och vacker skolmiljö fokuserar på kunskapsutveckling i alla skolämnen. I kombination med profilämnena idrott, friluftsliv, språk och kultur, ska detta ge eleverna en lustfylld inställning till lärande, när teori och praktik varvas på ett spännande sätt.

− Skolan har skidor, skridskor, långfärdsskridskor till hela klasser och en stor utrustning för ett aktivt friluftsliv under alla årstider. Vi kan ha ett eget Vasalopp och en stor konsert med musik från alla världens hörn, berättar Malla Taipale.

Hon påpekar att alla, oavsett nationalitet och inkomst, ska ha samma förutsättningar att pröva på och hitta något som intresserar.

MediateketMed vetskapen om att ett rikt språk är A och O för att komma tillrätta i samhället, satsar skolan betydande resurser på elevernas språkutveckling. Under glasku-polen mitt i Enbacksskolan ryms Stockholms största grundskolebibliotek som är ett mediatek där eleverna förutom böcker kan använda många andra källor för sitt informationssökande.

Malla Taipale anser att det är en förmån, både kun-skapsmässigt och socialt, att vara elev på Enbackssko-lan. En mångkulturell enhet med flerspråkiga barn har större resurser vilket leder till mindre undervisnings-grupper med kompetenta, behöriga och engagerade lärare. Varje elev blir sedd och har större chans att nå sina kunskapsmål. De flesta lärare har arbetat länge på skolan. Sammanhållningen och trygghetskänslan som råder på skolan beror på många olika faktorer, men den

lilla enheten där alla känner alla och tar ett större ansvar är en bidragande orsak, tror hon.

På Enbacksskolan vet man att varje barn både kan och vill och just därför är kraven höga. Skolans regler är tydliga.

OrdningDet ska vara roligt på skolan, men inom ramarna. Miss-sköter sig någon elev: är dum och otrevlig mot andra eller förstör sina egna eller andras lektioner upprepade gånger, blir konsekvenserna märkbara.

− På Enbacksskolan har vi ”försitting” istället för kvar-sittning eftersom kvarsittning inte upplevs som något ne-gativt här - snarare tvärtom, avslutar Malla Taipale med ett skratt.

På Enbacksskolan blir alla sedda

− Vår målsättning är att det ska vara trevligt och tryggt för alla att gå på Enbacksskolan och det tror jag också att de flesta av våra elever och lärare tycker, säger rek-tor Malla Taipale

Läs mer om Enbacksskolan på www.enbacksskolan.stockholm.se

”Vår målsättning är att det ska vara trevligt och tryggt för alla att gå på Enbacksskolan”

Mohamed Abdi går i åttan på Enbacksolan. Här är en värld av varma färger och spännande arkitektur.

ENBAckSSkOLAN HAR:• Ca 400 elever• 80 medarbetare varav 50 lärare. • Tvåparallelligt från förskoleklass till skolår 6• En klass av varje i skolår 7, 8, 9• Förutom hemlagad lunch även frukost• Små undervisningsgrupper, behörig personal.• Stigande resultat i betygsstatistik och nationella prov.• Aktivt föräldraråd• Samarbete med Verdandi• Skoltidningsredaktion• Ett välfungerande elevhälsoteam

ENBACKSSKOLAN

��



Varje år börjar tio killar med vitt skilda bakgrund på det individuella pro-grammet servicemekani-

ker på S:t Eriks Gymnasium. En sak har de gemensamt, de har haft svårt att tillgodogöra sig kunskaperna i grundskolan. Många har dyslexi eller andra diagnoser, en del har endast bott

i Sverige en kort tid och har ännu inte svenskan på plats.

Det är alltså ett gäng ganska skol-trötta och omotiverade elever, som helst av allt vill slippa skolbänken. Inte sällan har de en problematisk skoltid bakom sig, med halvdana skolresultat och undervisning i spe-cialklasser. Flytten hit, till S:t Eriks

gymnasieskola blir ofta en lättnad och början på en ny etapp i livet.

Slussas ut – Här är alla på samma nivå, här är ingen sämst, säger Gustav Lundbäck, lärare. Det är viktigt för eleverna att känna att de inte tillhör något B-lag, bara för att de inte har en akademisk framtid.

Tanken med utbildningen är i första hand att slussa ut eleverna i ar-betslivet, inte nödvändigtvis läsa upp ämnena från grundskolan och söka de nationella programmen.

– Då är det inte hela världen om man inte klarar Svenska A eller Matte A, säger Kjell Lundberg, en annan lärare.

I verkstaden pågår undervisning. Killarna är klädda i blåställ och har samlats runt läraren. Det stojas och bu-sas, men när läraren börjar tala lyssnar de noga. Alla har ett uttalat intresse för bilar och är ivriga att lära och komma ut på arbetsmarknaden.

Ingen ro i kroppenServicemekaniker är ett nedbantat fordonsprogram, för ungdomar som vill ha praktisk erfarenhet, hellre än teoretisk undervisning.

– De gillar inte direkt teori, kil-larna. De har inte ro i kroppen att sitta stilla hela dagarna, säger Gustav. Men kärnämnena ska ändå med på något sätt, fast det får ta tid hos oss.

De meckar sig RAKT UT I arbetslivet – här är elevernA lika välkomna även om de bara dyker upp en dag i veckan.

På det individuella programmet servicemekaniker vet lärarna att eleverna är ordentligt skoltrötta när de börjar första ring. deras mål är i stället att åter-uppbygga elevernas självkänsla och slussa dem ut i arbetslivet.

”Flytten hit, till S:t Eriks gymna-sieskola blir ofta en lättnad och början på en ny etapp i livet.”

”Då är det inte hela världen om man inte blir godkänd i Matte A”

Källkritik som gymnasieämne en hemsidA på internet påstod sig tillhöra SÄPO och spred budskapet om hur organisationen skulle utrota ryska piroger, men denna sida var bara en bluff.

Det blir allt vanligare att hemsidor läggs upp enbart för att sprida fel-aktig information. I och med att allt fler elever använder sig av internet för att söka information anser ut-bildningsminister Jan Björklund att källkritik ska bli ett ämne för gym-nasieskolan. Dock är inte ämnet på scheman ännu, så tills vidare kan man använda hemsidan för att lära sig hur man ser kritiskt på informa-tion och hur man avgör en sida är sann eller falsk.

www.kollakallan.skolutveckling.se

Projektet Flicka ATT kONFLIkTER mellan flickor och deras föräldrar förekommer är ett faktum, men vad gör man om man som barn vill göra en sak och föräldrarna har andra planer? Rädda Barnens kriscentrum i Stockholm ansvarar över hemsidan flicka.nu. De flickor som behöver tala med någon kan enkelt höra av sig via ett mail eller telefon och personen de talar med har tystnadsplikt. Denna tystnadsplikt får endast brytas om det förekommer misshandel eller övergrepp, då anmäls detta till so-cialtjänsten.

Måndag – fredag kl. 8:30 – 17:00tel: 08 – 698 90 19

www.flicka.nu

Fair Play MÅNGA FöRÄLdRAR är oroliga över sina barns tv- och datorspelan-de och det är just därför som Fair Play finns. Detta är en organisation som arbetar med att informera om hur spelandet påverkar barn och ungas hälsa och beteende. Fair Play vill öka medvetenheten om spelan-dets effekter och anser att chansen till lugn och ökad förståelse hos föräldrarna ligger i hur mycket just föräldrarna själva engagerar sig i sina barns intressen.

www.fair-play.se

Pegi SOM FöRÄLdER kan det inte vara lätt att förstå alla symboler som sit-ter på datorspelsfodralen. Pegi.se har samlat alla symboler på en hemsida där de förklarar betydelsen på ett en-kelt sätt. Förutom detta finns tips till hur föräldrar med spelande barn kan bli mer delaktiga i barnets intresse.

www.pegi.se

INTRESSE. Här är alla elever på samma nivå och har ett gemensamt intresse för bilar och service.

��



Alla barn och ungdomar ska få gå i en bra skola. Det spelar ingen roll om det är en fristående eller en kommunal skola. Den valfrihet friskolor innebär driver kvalitetsutvecklingen både hos friskolor och hos kommunala skolor. Möjligheten att få välja sin skola gör att chansen ökar för att fler får gå i en skola de tycker om. Friskolornas riksförbund är branschorganisationen för Sveriges fristående förskolor och skolor. Vi arbetar med att sprida idén om ett skolväsende som utvecklas och förbättras då skolorna förtjänar sina elever till följd av hög kvalitet och efterfrågan. Det är Friskolornas riksförbunds uppgift att stimulera en fortsatt utveckling av mångfald och valfrihet inom skolan. Som medlem i Friskolornas riksförbund stödjer du vårt gemensamma arbete för att ge landets friskolor en rättvis och konkurrensneutral behandling. Medlemskap i Friskolornas riksförbund ger dig tillgång till juridisk och annan rådgivning, möjlighet att delta i kvalitetshöjande utbildningsinsatser samt olika typer av medlemsförmåner. Vi arrangerar nätverksträffar där erfarenheter och kunskaper delas mellan deltagarna. Du uppdateras om vad som händer inom friskoleområdet genom vårt nyhetsbrev.

Vem vill ha omtyckta skolor?

För m

er in

form

atio

n om

Fris

kolo

rnas

riks

förb

und

och

om fr

isko

lor i

Sve

rige

, bes

ök w

ww

.fris

kola

.se

Friskolornas riksförbund | www.friskola.se | [email protected] | 08-762 77 58

- Funderar du på att starta en fristående skola? Då är du välkommen som observatörsmedlem. Du är även inbjuden till vår Starta skola-kurs i januari. !

Skolans inriktningar är Språkutveckling, Matematik och NO samt Rörelse och fri-luftsliv.

Språkutvecklingen stärks med årliga författarbesök i alla årskurser och utmyn-nar i novellskrivningar på olika teman. Dessa används som tävlingsbidrag i vår novelltävling med prisutdelning varje år på Nobeldagen.

Matematik tränas i vår matteverkstad med konkreta material och hemma med hemliga ”mattepåsar” och familjemate-matik. NO undervisas i på ett nytt sätt med NTA, Natur och Teknik för Alla, där vi arbetar tematiskt. Några exempel är Från frö till frö.Vi vill också uppmuntra

elevernas teknikintresse. I åk 1-3 får alla barn tävla i uppfinningar till Nobelda-gen. Elever från åk 5 vann i år i en klass i den Nordiska tekniktävlingen First Lego League.

Rörelse och friluftsliv tränas med rörel-sepass och utomhuspedagogik. Vi besöker ofta Järvafältet där eleverna får lära sig om naturen och hur man vistas där.

För att stimulera musikintresset får alla elever musikundervisning och uppträda minst en gång per år. Ett populärt inslag bland både elever och föräldrar .

– Vi vill att vår skola ska vara en kreativ arbetsplats dit både elever och lärare går med glädje, säger Elisabet Mau, rektor.

StenhagsskolanSpråkutveckling Matematik

Stenhagsskolan är en F-5 skola som ligger i Akalla nordväst om Stockholm, nära Järvafältet och Akalla by. Våra värdeord är Trygghet, Ansvar och Respekt. Våra elever når goda resultat.

www.stenhagsskolan.stockholm.se

STENHAGSSKOLAN

Rörelse

De meckar sig RAKT UT I arbetslivet

PRAkTIk. Servicemekaniker är ett nedbantat fordonsprogram, för ungdomar som vill ha prak-tisk erfarenhet, hellre än teoretisk undervisning.

Varför läser du service mekaniker? Amer Hourie, 18 år: – Jag har alltid gillat att mecka.

Vad är det bästa med skolan? – Att få jobba i verkstan och att det är bra lärare.

Varför läser du service mekaniker? Philip Toor, 16 år: – För att jag tycker om att bygga och mecka. Har alltid gjort det.

Vad är det bästa med skolan? – Att man inte behöver plugga. Och att lära sig byta däck och framgaffel.

Varför läser du service mekaniker? Hakan Colak, 16 år:– För att jag är intresserad av bilar.

Vad är det bästa med skolan? Man lär sig bra om bilar och annat också.

ELEVER OM UTBILdNINGEN

Man ”kapar topparna” och ger eleverna ett annat spelrum än på nationella gymnasiepro-gram. Ett av ämnena på schemat är livskunskap, då pratar man om sådant som berör elevernas vardag och som står i dagstidningarna. Hur man beter sig mot tjejer till exempel, och varför våldet ökar i samhället.

– Socialt fyller vi en jätteviktig funktion, säger Gustav. Många av dem har aldrig tidigare haft den här typen av samtal med vuxna.

Positiv förvandlingDet händer mycket under gymnasietiden. Lä-rarna berättar om hur många av deras elever förvandlas under utbildningen. Framförallt minns de en solskenshistoria om en gammal elev med ett socialt handikapp. Han stod mest i ett hörn av lokalen de första veckorna, han gick

inte upp i matsalen och hade svårt att interagera med sina klasskompisar.

– Men så började han att öppna upp sig, fick kompisar och blev erbjuden arbete, innan han ens hunnit avsluta sin utbildning. Då blir man förstås glad och stolt, det är ju delvis vår förtjänst att han slussats in i det här, säger Gustav.

EMILIE JOSEPHSON

FOTO

N: U

LRIK

A A

BR

AH

AM

SS

ON

INTRESSE. Här är alla elever på samma nivå och har ett gemensamt intresse för bilar och service.

��



– Du skulle se skolan under FN-dagen, säger rektor Peter Lundström, när alla elever springer upp på skolans scen med sitt lands flagga – det är en riktig fest.

Skolan är hemvist åt elever från skolans närområde på Norrmalm, elever från hela Stockholm som sökt sig till den tvåspråkiga utbildningen och elever på den helt engelskspråkiga utbildningen.Intagningskriterier för den sistnämnda är att eleverna vistas i Sverige en begränsad tid, tidigare har gått i engelskspråkig skola samt är barn till gästforskare eller andra experter.

Goda studieresultatI skolverkets senaste mätning hamnar Rödabergsskolan på tredje plats bland de kommunala skolorna i Sverige.

Bengt Ekegärd som är matematik och NO-lärare på sko-lan förklarar de goda studieresultaten så här:

– Skolan har en kreativ miljö. Eftersom eleverna kom-mer ifrån hela världen har vi kompetens från en mängd olika kulturer. De elever som kommer hit tillfälligt kom-mer ofta från en akademisk bakgrund vilket självklart också smittar av sig. Eleverna tar intryck av varandra och på så sätt skapas ett bra klimat för deras inlärning.

Bengt berättar också att det är de intresserade eleverna och deras receptiva förmåga som får honom att pendla hit till Stockholm från Uppsala varje morgon.

– Alla som åker med de tågen vet hur krångligt det är, så jag tycker verkligen om eleverna vi har här.

Omsorg och omhändertagandeEftersom de internationella eleverna kommer och går i stor utsträckning är skolan väldigt mån om att alla skall känna sig välkomna och att relationerna mellan elever och lärare är bra. De elever som går på skolan är vana vid att det kommer nya klasskompisar.

– Vi ser till att de kommer in i gemenskapen direkt, säger niondeklassaren Filip som går på det engelsksprå-kiga programmet. Det är inget som är uttalat utan det bara sker, vi är så vana vid att det kommer nytt folk.

Han klasskompis Rosalyn, som bott i New York fram tills hon var tolv och går på skolan för att hon inte ville tappa engelskan, är inne på samma spår.

– Alla är snälla mot alla, det är skön stämning här.Vi tycker om våra elever och månar om att de ska

känna sig uppskattade och uppmärksammade säger rektorn.

– Våra fyra speciallärare ser till att elever som av olika skäl behöver extra stöd kan få hjälp både i klassrum, enskilt och i grupp. Att ha roligt tillsammans kan inte underskattas. Därför har vi många gemensamma eve-nemang och samlingar under läsåret. Några exempel är Talentshow, flygplanstävling, Science day, turneringar med lärare. Inte minst är FN-dagen en viktigt dag då alla våra 80 nationer är representerade och föräldrar bjuder på mat från hela världen.

Han talar vidare om att det finns ett nära samarbete mellan stadsdelen och skolorna på Norrmalm både när det gäller särskilda undervisningsgrupper och att ge elev-erna en trygg miljö på fritiden.

Skolan från hela världen

Här syns läraren Brid Keaveney-Sharp med sina elever.

Läs mer om Rödabergsskolan på www.rodabergsskolan.stockholm.se

Rödabergsskolseleverna Filip Claesson, Yihan Pei, Chanté Ball, Fatima Osman och Roslain Gautam

RÖDABERGSSKOLAN

Att kliva in genom entrén till Rödabergsskolan är en fascinerade upplevelse. I den stora ljushallen som öppnar upp sig sjuder det av liv. Några spelar pingis, andra spelar kort, på en bänk sitter några elever och fnissar – kort och gott som det brukar vara på en skola med ett stort undantag: Här finns elever från 80 olika länder.

SkOLA PÅ TRE OLIkA SÄTTPå skolan finns det tre olika möjligheter till utbildning: • Den helengelska utbildningen (från år 1 till år nio) • Den helsvenska utbildningen (från förskoleklass till år nio)• Den tvåspråkiga engelsksvenska utbildningen (från år sex till nio)

FörskoleklassenSkolan har nära kontakt med avlämnande förskolor och föräldrar för att barnen ska få en bra start i för-skoleklassen. Personalen arbetar med att väva sam-man lek och lärande både i praktik och teori. Skolverket var vid sitt senaste besök mycket nöjda med detta

FritidsverksamhetSkolan har tre olika fritidsverksamheter• Ett engelskt fritidshem(från år 1-3)• Ett svenskt fritidshem(från år f-3)• En fritidsklubb för både svensk-och engelsktalade elever(från år 4-6)

FOTO

N: J

EA

NE

TTE

HÄ

GG

LUN

D

��



En mångfald av skolor och förskolor, men i en gemensam organisation, det ger fördelar för barn, föräldrar och medarbetare. Pysslingen är mångfald, med ett sjuttiotal skolor och förskolor under samma paraply. de enheter som ingår skapar eller har kvar sin särprägel. Medarbetarna kan disku-tera sin arbetsplats och lära av andra verksamheter.

det kommer barn och föräldrar till del i varje vardag, varje möte.

– Ett gott bemötande är nog bland det viktigaste vi gör, anser Eva Husbom på Pysslingen. Det är i varje vardagligt möte man kan bevisa sin kvalitet. Att man menar allvar med de fina orden om respekt, tillit och föräldrarnas inflytande.

När nyblivna föräldrar ska välja förskola frågar de om vissa saker, berättar Eva och hennes kollegor. Men antal vuxna per barn eller gruppstorlek säger inte så mycket om hur barnen får det på förskolan. Istället är kvaliteten på organisationen viktig – tas det några beslut och händer det något? Kommer jag att kunna ha inflytande? Kom-mer mitt barn att märka något av de fina orden och lära sig något?

– Det är en konst att förmedla till föräldrarna det värde som deras barn får ut av verksamheten. Vi vill även att folk ska kunna hitta den verksamhet som är den rätta för dem. Om de ska kunna välja måste vi vara tydliga med vad vi erbjuder lokalt i förskola och skola.

Banade vägenDet var bland annat rätten till valfrihet som gjorde att Pyss-lingen startade sin första enhet 1986. Den minnesgode kommer kanske ihåg Lex Pysslingen, debatten som så små-ningom banade väg för friskolor och privata alternativ.

– Det är roligt varje gång en skola eller förskola med ambitioner väljer att styra sin egen verksamhet och bli friskola. Vi ser förstås gärna att de kommer till oss, vi kan erbjuda en bra framtid.

Det som förenar skolorna och förskolorna i Pyss-lingen är en gemensam syn på nödvändigheten – och glädjen! – i det livslånga lärandet. Varierande pedagogis-ka inriktningar blir som olika glasögon varigenom man

ser Pysslingens egen kultur av nära ledarskap, respekt, ansvar, och samverkan som grund för lärande. Man har ett gemensamt handlingsmönster även om varje enhet har sin lokala anknytning och sina metoder. Förskolor och skolor drar nytta av varandra och av det stora före-tagets möjligheter att låta personalen vidareutbildas och få stöd i sitt uppdrag.

Nära beslutenVarje skola och förskola har sin egen chef och besluten

ligger i den dagliga verksamheten. Mångfalden berikar till diskussion om lärande och pedagogik i företaget, och en medarbetare kan byta jobb utan att byta arbetsgivare. Studiebesök och utbyte främjar kvalitet och samman-hållning!

– Allt det här kanske är enkla ord. Men det tyder på att vi har manglat dem fram och tillbaka under flera års tid. I till exempel ordet bemötande, ligger mängder av olika alternativ. Vi vet vad varje enkelt ord betyder för oss, och lever därefter. Många säger, men vi gör, betonar Eva Husbom.

En mångfald av unika skolor

”Vi är inte bara fina dokument. Man har mycket av hjärta, hjärna och gympadojor.”

FAkTA OM PYSSLINGENPysslingen driver förskolor och skolor och vårt upp-drag är att skapa lärandemiljöer som berikar elever-nas erfarenheter och utgör grunden för en mångsidig talangutveckling. Kärnverksamheten är barn och elev-ers lärande. Varje skola och förskola har själva valt sin pedagogik och sina metoder.

Pysslingen har 57 förskolor och 19 skolor fördelat på Storstockholm, Mälardalen och Skåne.Det är ca 7000 barn och elever inskrivna i Pysslingens enheter. Antal anställda är 1343.Arbetsklimatet präglas av respekt, tillit och ansvar. Medarbetarna utvecklar kontinuerligt sin kompetens. Pedagogiska rådgivare finns knutna till varje enhet för kvalitetssäkring, stöd och inspiration.

Läs mer om Pysslingen på www.pysslingen.se

��



kAn elevdemokrAti och inflytAnde fungera konstruktivt utan att det bara blir en klagokultur eller frågor diskuteras fram och tillbaka utan att något beslutas och verkställs? Trivs elev-erna bättre på skolan när de får vara med och påverka?

På Åsö grundskola i Stock-holm är eleverna väldigt nöjda med sin skola. Där arbetar man aktivt med att

ge eleverna inflytande i verksamheten bland annat genom möjligheten att delta i fem olika råd.

Karin Fröderberg är 15 år och går i klass 9g. Hon trivs för det mesta i skolan och sitter med i kulturrådet för att kunna arrangera till exempel

skoldisco och liknande aktiviteter.– Elevdemokratin fungerar här

på Åsö grundskola genom råden eftersom det ofta är engagerade och drivna personer som sitter med. Men alla elever är inte intresserade. Vissa vågar inte riktigt säga vad de tycker och tänker utan kommer efter ett beslut eller något vi gjort och bara klagar. Det är tråkigt.

Vill ha med fler lärare Karin tycker att flera lärare och fram-för allt rektorn är engagerade i elev-demokratiarbetet. Vissa lärare är mer öppna än andra för elevinflytande i undervisningen. Eleverna kan få rös-ta mellan olika förslag på till exempel prov eller planering.

Evelina Bonardi, 15 år i klass 9c, håller med Karin om att fler lärare borde ge eleverna en chans att påver-ka undervisningen. För henne bety-der Åsöandan trygghet och att man bryr sig om varandra på skolan.

Evelina är intresserad av ekono-

mi generellt och sitter därför med i miljö- och ekonomirådet. Rådet har arbetat för att fräscha upp på skol-gården och ersätta torkfläktarna på toaletterna med pappershanddukar.

Skidresa lockar– Det vi jobbar nu med är att sänka kostnaderna för klottersanering och renovering vid skadegörelse genom att få eleverna intresserade av skol-miljön. Vårt förslag är att de pengar vi sparar åt skolan ska gå till en skid-resa.

Elevdemokrati i undervisningen här på Åsö innebär att vi får ha åsik-ter om hur vissa saker ska göras, till exempel hur proven i vissa ämnen ska genomföras. Det funkar bra. Men på min förra skola där jag gick mellan ettan och sexan fungerade det inte så bra.

Thorgny Arwidson i klass 8a är 14 år. För honom är det är viktigt att medverka i råden för att få inflytande över skolmiljön och hur saker och

ting sköts, till exempel hur skoltoa-letterna städas.

Mycket att säga till om– Just nu jobbar vi tillsammans med miljö- och ekonomirådet för att fixa till toaletterna. Många elever går inte på toan under hela skoldagen för att de är rädda att någon kan ta sig in och för att det är så ofräsch miljö där. Vi hjälper också rektorn med den årliga elevenkäten och fyller på med relevanta frågor.

Han konstaterar att de 20 – 30 elever som sitter i råden kan påverka mycket och har nästan lika mycket som lärarna att säga till om. Men som alltid finns elever som inte orkar engagera sig.. Att vissa elever klagar utan att komma med konkreta förslag är korkat.

– Men jag tycker att Åsö grundskola är jättebra. Vi kan alltid gå in till rek-torn som oftast är här och bara prata. Det känns lätt att nå personalen om man vill något.

MARIE LINDELL

Åsöandan är ett förhåll-ningssätt som innebär att alla på skolan anstränger sig litet extra för att andra ska ha det bra.

Åsöandan

NÄRVARANdE. Eleverna känner att de kan komma in och prata med rektor Bo Andersson.

Visstedu att ...

”Vi kan alltid gå in till rektorn som oftast är här och bara prata. Det känns lätt att nå personalen om man vill något.”

FOTO

N: J

EA

NE

TTE

HÄ

GG

LUN

D

• EN STRUTS öga är större än dess hjärna.

• ATT dET I sjöhästarnas värld är männen som föder ungarna.

• dE FLESTA människorna somnar inom 7 minuter.

Engagemang och öppenhet GER ökad trivsel

FOTO

N: I

STO

CK

PH

OTO

ENGAGERAdE. Karin Fröderberg, Evelina Bonardi och Thorgny Arwidson trivs bra på Åsö grundskola. De är engagerade i olika råd på skolan och kan genom sin medverkan påverka mycket i skolans verksamhet. Men de elever som bara klagar utan att själva göra något har de inte mycket till övers för

�7



Positiv konkurrens, ömsesidigt utbyte och en ständig strävan att bli ännu bättre. det är några kännetecken för Johan Skytteskolan, Herrängens sko-la, kämpetorpsskolan, Långbrodals-skolan och Ekängens skola i Älvsjö. Med fem skolor som samverkar blir resultatet bättre. Det anser Christer Oja, rektor. Det uppstår en ”positiv konkurrens” mellan skolorna.

– Skolorna delar på bra initiativ och goda utveckling-sidéer, förklarar han. Varje skola vill vara bäst, men de är också ömsesidigt beroende av varandra.

Detta borgar för hög kvalitet och goda resultat. Med resultat menar Christer Ojas både ekonomiska resultat och elevernas resultat.

– Det finns en konsekvens och en trygghet i att skolorna samverkar, vilket bland annat syns på föräldraengagemang-et. Cirka 200 föräldrar kommer till vårt föräldraråd. Vi har en föräldrastyrelse med beslutsbefogenhet.

Rent konkret innebär samverkan också att det går att hålla ner overheadkostnaderna och använda pengarna till kärnverksamheten – eleverna.

– Vi har en tydlighet i den pedagogiska planeringen år F-9, som är ett direkt resultat av att skolorna samverkar, säger Christer Oja.

Ekängens skola F - 5

Arbetar med integrerad förskola, skola och fritidshem. Här finns cirka 150 elever i en liten, gripbar skola. En klass i varje årskurs. Ambitionen är att se barnets utveck-ling i helhetsperspektiv. Jobbar med devisen att ”alla barn är allas barn” och lägger stor vikt vid att stärka barnens självkänsla. Har även en väl utvecklad och uppskattad fadderverksamhet.

www.ekangensskola.stockholm.se

Herrängens skola F-5Är belägen i ett naturskönt villaområde nära Långsjön och Älvsjöskogen. Här går ca 450 elever i år F-5.Skolan har hög kunskapsnivå på nationella tester. Hela skolan arbetar med livsviktigt som metod i livskunskap. Vi arbetar förebyggande mot mobbning och samverkar med FRIENDS och kulturskolan. Vi har ett väl fung-erande skolbibliotek samt eget kök.

www.herrangensskola.stockholm.se

kämpetorpsskolan F-5Kämpetorpsskolan är en liten skola med 270 elever från förskoleklass till år 5. Skolgården gränsar till ett omväx-lande naturområde och en fotbollsplan. Kämpetorps-skolans främsta resurs är personalen, som är välutbildad och arbetar med starkt engagemang och stor arbetsglädje. Skolan har, enligt utrednings- och statistikkontoret i Stockholms stad, den bästa fritidsverksamheten i Stock-holm.

www.kampetorpsskolan.stockholm.se

Långbrodalsskolan F-5Här finns cirka 340 elever. Barnen går i små klasser I samma hus under sina tre första skolår. Skolan har en egen arbetsmodell för läsinlärning, läsning på talets och upplevelsens grund, LTUG, detta påbörjas redan i förskoleklasserna. LTUG introducerar läsningen på ett lustfyllt och utmanande sätt. Samtliga klasser jobbar även med Livskunskap varje vecka, det vill säga social utveck-ling. Våra elever når höga resultat och är väl rustade för framtiden.

www.langbrodalsskolan.stockholm.se

Johan Skytteskolan 6-9Här finns drygt 700 elever uppdelade i små klasser om 20 elever. Skolan har en särskild inriktning mot matematik och engelska och eleverna gör bra ifrån sig på nationella matematiktävlingar. I årskurs 9 erbjuds eleverna att läsa gymnasiekurser i engelska och matematik. Skolan anses av elever och föräldrar vara en mycket bra gymnasieför-beredande skola, präglad av trivsel, trygghet och en hög kunskapsnivå.

www.johanskytteskolan.stockholm.se

I områdets förskoleklasser får man leka mycket och det är bra, tycker Adam Bratt. Erik Andersson, som går i F - 5 skolornas gemensamma högstadium, tycker att det är bra nivå på lärarna i skolan, att de har eleverna med sig och vill att var och en ska komma vidare. Bakre raden: Anna Synnerdahl, Erik Andersson, Sofie Andreasson. Främre raden: Adam Bratt, Filip Lindskog, Thea Abramsson.

”Skolorna delar på bra initiativ och goda utvecklingsidéer,”

Samverkan ger södra Älvsjö bättre skolor

SÖDRA ÄLVSJÖ SKOLOR

FOTO

N: I

STO

CK

PH

OTO

�8



stockholms trAnsport och fordonstekniska gymnasium, också kall-lat STFG är mer än bara en skola där man lär sig om bilar. Här finns en engagerad ledning med en tydlig vision kring sitt lärande.

– Vi vill att eleverna som utexamineras från oss ska kunna möta verk-ligheten. därför anpassar vi våra utbildningar efter hur det ser ut därute, säger biträdande rektorn Pär Emteryd.

På STFG är siktet inställt på att ge eleverna en så bred bas så möjligt inom transport- och fordonsteknik. Utbildningen

siktar alltså inte på att göra eleverna till fullfjädrade specialister inom det ena eller andra området, utan på att skapa de bästa förutsättningarna för eventu-ella framtida val.

– Jag bytte till den här skolan från en annan. Det är kul när det är mer prak-tiskt, säger Zandra Andersén som går första året på transportprogrammet.

Zandra gillar bilar, något som ligger i släkten. Hennes mamma är nämligen lastbilschaufför.

– Jag tycker att gymnasiet är mycket roligare än högstadiet för det känns som om det man gör här är viktigt, säger hon.

Nära till näringslivetDet finns fyra utbildningar på STFG. Maskin- och lastbilsteknik Transport, Mc, Småmotorer och ATV samt Per-sonbilsteknik. I gamla Skärholmens gymnasium går förstaårseleverna sitt så kallade basår i fordon. Därefter flyt-

tas utbildningen till de splitter nya lo-kalerna i Kungens Kurva där elevernas inriktning tar vid. Läget är idealt. Mitt emot byggnaden ligger Scania och Volvo och i huset intill ligger tyska lastbilstillverkaren MAN. Närings-livskontakterna finns med andra ord bokstavligen runt hörnet.

De nya lokalerna stod klara i våras och nu råder det full aktivitet i den sto-ra verkstadshallen. För en besökande kan det vara svårt att veta ifall man har kommit till en skola eller en modern bilverkstad. Eleverna är så upptagna att de knappt lägger märke till vad som

händer runt omkring dem. – Det bästa med att gå i skolan är

att tiden går så snabbt. När man är hemma känns det som om tiden går jättesakta, säger Serdar Ucar som går tredje året på Personbilsteknik.

drömmarLinus Johansson går första året på personbilsprogrammet. Han har varit intresserad av bilar så länge han kan minnas. Dessutom kör han Go-cart på fritiden. En av Linus kusiner är rallyförare.

– Drömmen är så klart att bli rallyfö-rare en dag, säger han. Men det är också kul med tekniken runt omkring.

Linus trivs på skolan, han reser hela vägen från Bromma för att få gå här.

– Lärarna är schyssta, de pratar med alla och de känner alla, säger han.

RacetUnder hela det första året arbetar elev-erna med ett projektarbete som kallas för Racet. Det är ett uppdrag som går ut på att bygga ett fordon och genom-föra ett race på en bana som sätts upp i ett närliggande parkeringshus (med fordon räknas allt från lådkonstruk-

tioner till mer avancerat). I arbetet integreras ämnena svenska, engelska, fordonsteknik och estetisk verksam-het. Genom att sätta undervisningen i ett verkligt sammanhang, vill man göra lärandet mer tillgängligt. Ett exempel på skolans medvetna peda-gogiska profil.

– Vi är måna om att ha en tydlig organisation med tydliga värderingar och tydlig ledning. Vi lär våra elever gott uppförande bland annat. Det är oerhört viktigt, exempelvis i kontak-ten med framtida kunder, säger rektor i huset intill ligger tyska lastbilstillver-karen MAN.

EDITH SÖDERSTRÖM

Visstedu att ...

FOTO

N: I

MA

GE

BO

X.S

E

SAMVERKAN näringsliv ochskola ger framgång

ROLIGARE. Zandra Andersén går första året på Transport. Hon tycker att det är roligare på gymnasiet än på högstadiet. – Det känns som om man gör något viktigt nu, säger hon.

SköNT. Det är skönt att få jobba praktiskt, säger Shavez Malik som går andra året på Personbilsteknik.

VÄRdEGRUNd. Pär Emteryd biträdande rektor på STFG betonar vikten av en tydlig värdegrund i skolan. – Det handlar om något så enkelt som att lära eleverna gott uppförande, säger han.

dE 17 NATIONELLA GYMNASIEPROGRAMMEN

• VÄRLdENS SöMNIGASTE djur är sengångaren som sover bort 80 % av sitt liv.

• EN JORdNöT INNEHÅLLER lika mycket fett som en kilometer gurka.

• MAN NYSER i en hastighet av 160km/tim.

SP: Samhällsvetenskapsprogrammet

ES: Estetiskt program

NV: Naturvetenskapsprogrammet

BF: Barn- och fritidsprogrammet

BP: Byggprogrammet

EC: Elprogrammet

EN: Energiprogrammet

FP: Fordonsprogrammet

HP: Handelsprogrammet

HV: Hantverksprogrammet

HR: Hotell- och restaurang- programmet

IP: Industriprogrammet

LP: Livsmedelsprogrammet

MP: Medieprogrammet

NP: Naturbruksprogrammet

OP: Omvårdnadsprogrammet

TE: Teknikprogrammet

FOTO

N: I

STO

CK

PH

OTO

�9



Lärarna är kunniga inom respektive ämnen och (för det mesta) jättetrevliga. De flesta lärare engagerar sig i varje elev och försöker få oss att prestera så bra som möjligt. Det finns bra kursplaner och betygskriterier i alla olika ämnen som gör att alla har en chans till högre betyg än G.

Lokalerna är många, stora och fräscha. Miljön är hemtrevlig. Man kan känna sig avslappnad. Maten är jättebra, nyttig och god! Mattanterna är jättetrevliga.

På skolan finns kompisstödjare, elevråd och matråd. Trygghetsgruppen och alla an-dra vuxna jobbar tillsammans för att ingen mobbning ska förekomma. Man trivs! På skolgården kan man leka så bra. Den är stor

och där finns mycket att göra. Elevernas föräldrar lyfter fram det de

tycker är viktigt: – Det är ett skönt klimat – en trygg miljö för eleverna. Särskolan är integrerad på skolan, vilket berikar! ”Mångfald” är ett honnörsord. Skolan har fina byggnader och ligger i naturmiljö. Närhet till det mesta har man och bra kom-munikationer. Lärarna är kompetenta och undervisningen är bra. Elever som behöver extra hjälp kan få det. Läxhjälp erbjuds två eftermiddagar i veckan. På skolrestaurang-en serveras hemlagad mat! Nystartat skol-råd finns, ett för F-6, ett annat för 7-10.

Fruängens skola har förskoleklasser, år 1 – 9, förberedelseklass för 7-9 samt sär-skoleklasser 1-10. Skolbarnsomsorg er-bjuds på fritidshemmen Borgen, Slottet, Flaggskeppet och Skolbaggarna samt på fritidsklubben och Delfinen.

Fruängens skola

Vi som är elever på Fruäng-ens skola vill gärna berätta om hur vi har det!

Gunnel Oldbring, rektor 08-508 23 703

Annika Nilsson, biträdande rektor08-508 23 704

FRUÄNGENS SKOLA

när stockholms stAds kvali-tetsutmärkelse delades ut den 23 oktober utsågs Nya Elemen-tar i Bromma till vinnare i klas-sen Skola – för andra gången. det har aldrig tidigare hänt i kvalitetsutmärkelsens tolvåri-ga historia.

Rektor Lars Gustavson ger sin för-klaring till varför man vann igen.

– Det handlar om vår tilltro till eleverna. Och att vi organiserar oss

på ett sätt som placerar eleven i fokus.För eleverna märks Nya Elementars arbets-

sätt främst genom personalens tillgänglighet, menar Lars Gustavson.

– De vet att vi alltid finns där för dem om det behövs. Vi hittar lösningar och vi kan specialanpassa dem för varje elev. Hos oss är alla i personalen med i arbetet med eleverna på något sätt. Som exempel: en intendent hos oss är ute och löptränar med en elev två gånger i veckan. Vi går lite utanför ramarna.

MotiveringenJust engagemanget, allas delaktighet och till-varatagandet av varje medarbetares kompe-tens fanns med i motiveringen till vinsten,

förutom kontinuer-liga analyser och ett tydligt ledarskap.

Nya Elementar jobbar hårt på att för-ankra sin vision och sina tydligt uttalade hörnstenar hos alla medarbetare. I prak-tiken innebär det till exempel att persona-len ofta möts i tvär-

grupper, blandade till profession, ålder och kön. Därutöver träffas de 3–4 gånger per år vid längre sammankomster.

HörnstenarArbetssättet på Nya Elementar känneteck-nas av trygghet, trivsel och delaktighet. Små undervisningsgrupper, mentorskap och äm-nesintegrering är några av de hörnstenar som skolans arbete vilar på. För skolans personal är kvalitet synonymt med att allt görs för att varje elev ska ges bästa tänkbara start i livet. En förutsättning är att alla arbetar tillsam-mans, har god föräldrakontakt och att alla kompetenser tas tillvara.

Nu röstar eleverna om hur de kan ha mest glädje av den ena halvan av prissumman på 200 000 kronor. Den andra halvan går till kompetensutveckling för lärarna, antagligen i form av en studieresa.

Fler sökandeNya Elementar har drygt 700 elever i årskur-serna F–9 och särskola. Antalet sökande till skolan ökar, trots att två friskolor har etablerats i samma stadsdel. Första gången skolan vann var år 2005.

Stockholms stads kvalitetsutmärkelse delas ut varje år för att uppmärksamma och belöna framgångsrik verksamhetsutveckling på olika områden i staden. I år var 24 enheter nomi-nerade.

– Kvalitetsutmärkelsen är ett nav i stadens lärprocess, sade stadsdirektör Irene Lundqvist Svenonius vid prisceremonin i Blå hallen. Jag hoppas att den kan tjäna som inspiration för alla kommunala verksamheter som finansieras av staden.

– Utmärkelsen ska lyfta fram bra exempel och sporra andra. Alla kan lära av vinnarna. Det brukar inte vara fint att stjäla, men i detta sammanhang är det fint.

FOTO

N: I

MA

GE

BO

X.S

E

SAMVERKAN näringsliv ochskola ger framgång

ENGAGEMANG, delaktighet och tydligt ledarskap

ENGAGEMANG. En rundvandring på skolan ger en inblick i den dagliga verksamheten. När direktören för utbildningsförvaltningen Thomas Persson, besökte skolan överraskades han av Pippi Långstrump. Det var läraren Anna Lundberg som på detta sätt i sin klass uppmärksam-made att Astrid Lindgren just denna dag, den 14 november, skulle ha blivit 100 år.

Rektor Lars Gustavson

Vill Du gå en gymnasieutbildning som innebär att Du:

• får större delen av Din utbildning på en riktig arbetsplats

• får behörighet till högskolan • får en lärlingsliknande utbildning inom

El, VVS, Fordon eller Låssmed? • får en kokutbildning.

Då är Stockholms Praktiska Gymnasium ett bra

val för Dig.

Vår slogan är tre dagar i plugget och två dagar på jobbet.

Vi har öppet hus den 24/1 kl.18-20 i Liljeholmen

och 30/1 kl. 18 00-20 00 i Ulvsunda

Fruängens skolaStockholms Praktiska Gymnasium

Du når oss på telefon 08-7923870 eller 08-6437400

Stockholms Praktiska Gymnasium Mejerivägen 2117 43 STOCKHOLMFör mer information besök vår hemsida www.praktiska.se

Välkommen att ta kontakt!

�0



My way – is the only way Tänk själv. Och välj den utbildning som passar just dig. På Utbildningsinfo.se hittardu allt du behöver.

Här finns alla program och skolor i Sverige,info om yrken, arbetsmarknad, fortsatta studier och stöd för att välja.

Utbildningsinfo.se väljer inte åt dig, utanhjälper dig att gå din egen väg.

Efter åtskilliga möten med Annas dåvarande rektor, Ingela Fondin, Annas föräldrar och Anna, samt ett brutet avtal där hon hade förbundit sig att inte skolka mer, startade

diskussioner om andra lösningar, som till exempel att byta skola.

Då föreslog Ingela Fondin Tjejforum, en av de 34 enheter, inom S:t Örjans verksamhet som skulle passa Anna bra.

Underliga typer– Men jag var inte så intresserad eftersom det bara var tjejer som gick där. Var det tjejer med tungt missbruk, vad hade de bakom sig?

Men efter att jag hälsat på kändes allt mycket bättre. De tjejer som jag då träffade verkade schysta och skolmiljön var lugn. Det här var i våras och när jag bestämde mig för att börja på Tjejforum fi ck jag skriva på ett nytt antiskolkkontrakt och börja på studs, berättar Anna.

Nu går Anna i nian på Tjejforum och trivs bra i skolan. Om hon får för låga betyg i vår vill hon gå om sista året på Tjejforum för att höja betyget.

Lugnt med bara tjejer– Det är verkligen en fördel med bara tjejer, kil-

Visstedu att ...

”Här kan jag sitta ensam med en lärare eftersom de har mer tid med varje elev än på en vanlig skola”

när AnnA thoor gick i sexAn började hon och en kompis att skolka och som en följd halkade Anna efter i skolarbetet. I åttan hade Anna tappat så mycket kun-skapsmässigt på grund av hög frånvaro att hon inte alls hängde med och läget var nu akut.

Från trasig skolgångtill stabil tillvaro

TRIVS. Nu går Anna Thoor i nian på Tjejforum och trivs bra i skolan. Om hon får för låga betyg i vår vill hon gå om sista året på Tjejforum för att höja betyget.

• FJÄRILAR smakar med fötterna.

• EN kÄNGURUUNGE får plats i en tesked när den är nyfödd.

FOTO

N: J

EA

NE

TTE

HÄ

GG

LUN

D

• dU BLINkAR över 10 miljoner gånger per år.

�1



lar ska alltid skrika högst och hävda sig. Här kan jag sitta ensam med en lärare eftersom de har mer tid med varje elev än på en vanlig skola och de jobbar på ett sätt som känns bra. Nu är skolan rolig och lärarna känns mer som kompisar fast jag har såklart favvolärare. Det går också att prata med dem om mer privata saker. Vi sitter inte i skolbänken hela tiden utan går till exempel på museum och på utflykter. Det tycker jag den vanliga skolan skulle göra mer.

Nödvändig resurs Förut var Annas Thoors mål att komma upp

på morgonen och ta sig till skolan och hon mådde mycket dåligt av att skolka. I dag är målet att bli bättre på att passa tider på mor-gonen och att komma in på byggprogrammet på gymnasiet.

– Vi har haft många elever som har gått klart nian på S:t Örjan och fortsatt på gymnasiet vilket de klarat av kunskapsmässigt och socialt. Vi hade inte kunnat hantera dessa i den vanliga skolan och våra erfarenheter är att det har blivit väldigt bra för dem, konstaterar Ingela Fondin, rektor vid Björkhagens skola.

Föräldrarna brukar känna tilltro och trygg-het när barnen får gå på S:t Örjan.

MARIE LINDELL

Lära om, lära nytt eller lära mer?

Lernia i samarbete med:

Utbildningsförvaltningen

På Lernias vuxenutbildningar får du en konkurrenskraftig yrkesutbildning inom om-råden där det finns jobb.

Genom vårt samarbete med företag i olika branscher kom-mer du snabbt ut på arbets-marknaden.

NYHET!

NYHET!

De elever som kommer till Tjejforum är fl ickor i åldrarna 12-16 år som går i grund-skolan men med stor skolfrånvaro och skoltrötthet. Målsättningen för skolgången är att ge fl ickorna en ordentlig grund att

stå på med undervisning enligt läroplanen. Genom att stötta och hjälpa eleverna kan de nå en social mognad och förbättra sin självkänsla för att kunna klara av fortsatta studier.

ELEVENS BEHOV. – St: Örjans skolor består av 34 olika enheter i anslutning till de kommu-nala grundskolorna eller i egna lokaler. Fyra till 20 elever går i enheterna och undervisningen utgår från elevens behov. Det viktigaste är att den egna skolan har prövat egna åtgärder för att möta elevens behov innan de börjar här, säger Birgitta Elmdahl, rektor vid S:t Örjans skolor Stockholm, här tillsammans med Ingela Fondin, rektor vid Björkhagens skola.

Från trasig skolgångtill stabil tillvaro

TJEJFORUM

Har i uppdrag att erbjuda grundskolor inom utbildningsförvaltningen plats i sär-skilda undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten in-om S:t Örjans skolor är intäktsfi nansierad,

vilket innebär att skolorna får köpa en plats. Även kommuner utanför Stock-holms stad erbjuds resursen i mån av plats.På nätet: www.orjan.stockholm.se

S:T öRJANS SkOLOR

• kROPPENS STARkASTE muskel är tungan.

FOTO

N: I

STO

CK

PH

OTO

��



Att bli uppfinnare står högt på listan hos många barn. På Hagsätraskolan i Stockholm finns det strålande möj-ligheter att prova på den kreativa pro-cessen av att konstruera något eget.

Under de senaste åren på Hagsätra- och Ormkärrssko-lorna har eleverna i årskurs fyra och fem haft temaarbe-ten under elevens val-tid med det svenska snillet Alfred Nobel som en röd tråd genom projekten. Tanken är att eleverna själva skall konstruera en uppfinning med olika förutsättningar från år till år.

– I år har eleverna fått i uppgift att konstruera uppfin-ningar som består av återvunnet skräp, något som både ligger rätt i tiden och som verkligen får dem att arbeta med sin fantasi, säger skolans rektor Monica Söderberg.

UppfiningarnaNär uppfinningarna är klara ställs de ut på skolan så att alla elever kan få se sina skolkamraters arbete. En jury bestående av skolans elevråd och lärare tilldelar sedan uppfinningarna pris i olika kategorier. Projektet avslutas med en stor fest för fyrorna och femmorna. De kommer till skolan på kvällen, finklädda, för att äta en trerät-

tersmiddag, ha prisutdelning för sina uppfinningar och till sist dansa en obligatorisk vals som de fått träna in på idrotten.

– Eleverna tycker själva att det är jätteroligt. De får utlopp för sin kreativitet och sin nyfikenhet samtidigt som de tidigt lär sig att ta ansvar för sitt eget arbete.

Positiv processKlasslärare Anna-Lena Rönnberg jobbar nära eleverna i uppfinnarprojektet. Hon menar att det uppstår en posi-tiv process som får eleverna att reflektera över saker och tings funktioner i samhället.

– Dessa reflektioner leder till en förståelse för orsak och verkan genom en process som kan vara svår att få liv i genom enbart teori. För mig som lärare är det också nyttigt att få se hur elevernas begreppsuppfattning fungerar för att anpassa mina metoder därefter.

Hagsätra- och Omkärrsskolorna satsar en del på te-maundervisning där lärare och elever väver samman olika ämnen. Det finns också möjligheter till fördjupning i en rad olika ämnen under högstadiet när det kommer till elevens val. Skolan erbjuder bland annat fördjupningar i språk, NO och något så ovanligt som fotbollsträning – kanske kommer framtidens Zlatan eller Ljungberg att ha gått på Hagsätraskolan

Hagsätraskolan

I Alfred Nobels fotspår

För mer information: www.hagsatraskolan.stockholm.se

HAGSÄTRA- & ORMKÄRRSSKOLORNA

När uppfinningarna är klara ställs de ut på skolan så att alla elever kan få se sina skolkamraters arbete.

På Bredbyskolan i Rinkeby har många av eleverna ett annat språk än svenska som modersmål. det innebär speciella utmaningar.En elev på Bredbyskolan började lära sig svenska i 7:an. Innan dess hade han inte gått i skolan sedan 4:e klass. Nu går han i 9:an och ska söka till gymnasiet. Situationen är inte ovanlig på Bredbyskolan i Rinkeby.

Att ännu inte ha språket men ändå försöka hänga med i den vanliga ämnesundervisningen, kan innebära stress och frustration. Det är lätt att komma efter.

På Bredbyskolan arbetar man på ett flertal fronter för att stötta eleverna, både för att nå bättre skolresultat och för att stärka självkänslan.

En av dem är läxläsning tillsammans med högskole-studenter.

– Vi har just nu 14 elever i 8:an och 9:an som får

individuell läxhjälp efter skolan två gånger i veckan. Läxhjälpen sker i biblioteket och våra ämneskunniga studenter fungerar som en engagerad storebror eller syster. Vi har prioriterat kär-nämnena matematik, svenska som andra-

språk/svenska och engelska och arbetar med kontrakt och studieplaner med tydliga mål och delmål, berättar Maria Arneng, projektledare för Läxhjälpen vid studentportalen Lycknis.

Projektet sponsras av olika goodwillföretag och studen-terna får ett arvode.

Pedagogik från AustralienVad är det som gör att ämnesundervisningen ofta går de som har svenska som andraspråk förbi? Mariana Sellgren som är lärare och även språkforskningsassistent har tittat närmare på frågan och delvis funnit svar i den genrepe-dagogik som utvecklats i Australien, genom samarbete mellan språkforskare och lärare. Förenklat bygger den på teorin att det i skolan finns ett antal textgenrer som eleverna bör få en uttalad undervisning i för att lyckas.

Det finns särskilda språkmönster som används i olika situationer. Ett visst mönster används vid återberättande, ett annat när en instruktion ges, ett tredje när man ar-gumenterar.

Bygga upp förståelse– Men i stället för att låta eleverna famla arbetar vi efter en modell där man bygger upp en förförståelse, stude-rar texterna tillsammans och gemensamt skriver en text som förberedelse för det enskilda skrivandet. Då kan alla elever få tillgång till språket i varje ämne och därmed lyckas med ämnesstudierna. På ett sätt handlar det om att återta stoltheten i att undervisa. Vi är alla språklärare på skolan, oavsett vilket ämne vi har, säger Mariana Sellgren.

Arbetssättet utvecklas nu vidare på skolan genom stu-diecirklar och kurser.

Vid Bredbyskolan finns även ett elevhälsoteam som sammanträder varje vecka. Här finns ett batteri av specia-lister, vars uppgift är att snabbt komma tillrätta med saker som lärare eller föräldrar inte tycker fungerar bra.Victoria Edman är kurator.

– Fördelen är att vi tillsammans kan se på eleverna ur ett helhetsperspektiv. Vi finns på plats hela veckan och är välkända personer för alla på skolan, säger hon.

Rektorn Peter Lilliu tycker att skolan nu har hittat en väg för framtiden.

– För fjärde året i rad har Bredbyskolan ökat antalet elever som går vidare till gymnasiet, säger han.

För mer information: www.bredbyskolan.nuBREDBYSKOLAN

Bredbyskolan hittar nya vägar

– Vi är alla språklärare på skolan, oavsett vilket ämne vi har, säger Mariana Sellgren som använder genrepedagogik i sin undervisning. Här tillsammans med Selver och Najibi år 4.

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

��



Han möter oss på kunskapstorget, ett atrium med över sju meter högt i tak som ger en härlig känsla av rymd. Vi tar oss upp för trapporna till det nyinvigda elevfiket för högstadiet där man kan spela ishockeyspel, füssball, eller bara sitta och snacka. På våningen under ligger 6-årsverksamheten. Det luktar nybakat i klassrummet och lärarinnan förklarar att de precis bakats kakor där. Klassrummet ligger på markplan och utanför ligger skol-gården som endast är avsedd för lågstadiet.

I skolans musikrum träffar vi 7e klassarna Linnea och Ranja som tränar sina ackord på gitarr och piano. De tycker att tack vare den nya stora skolan så får de mer tid att lära sig saker

− Vi får mer tid eftersom det t.ex. fi nns fl er gitarrer, datorer och mer plats till att ta del av de saker vi har. Det är nästan lite roligare att gå till skolan nu, säger Linnea och från medhåll av Ranja.

Laptop datorerKjell Sjöberg poängterar att de har en bärbar dator på

var tredje elev och dessutom så har skolan ett trådlöst nätverk som gör det möjligt för eleverna att sätta sig lite varstans med datorerna och jobba.

− På så sätt kan de uppsöka en plats där det är lugnt att jobba och kan du jobba avspänt så höjs produktivi-teten, säger rektorn.

Finns det något annat som gör er skola speciell? − Maten, säger Linnea och Ranja i mun på varandra.

Vi har tre kockar på skolan som lagar maten här. Det är verkligen jättegott det är alltid fräscha grönsaker och roliga rätter, till och med fi sken är god!

klockan nio varje dagLinnea påpekar också att det är skönt att de börjar klock-an nio varje dag.

− Vi orkar mer nu efter som man kan sova lite längre på morgonen.

Vi fortsätter vidare på vår rundvandring via ett fräscht kemilabb till elevernas hemvist – ett av tio klassrum som är dubbelt så stort som är normalt. Dessutom fi nns det

fl era grupprum, en soffhörna och till sist ligger klass-föreståndaren kontor i direkt anslutning. Tanken är att det alltid skall fi nnas tre lärare i dessa stora klassrum så eleverna alltid har någon att vända sig till.

Lugnande miljö7ornas klassföreståndare, Maria Keymer, förklarar att en av de största skillnaderna är att miljön är mycket lugnare för eleverna: – Det förekommer väldigt lite skadegörelse eftersom eleverna tycker att det är så fi nt här nu. Att det fi nns så stora ytor inomhus gör att de inte behöver gå ut varje rast. Det leder till en trygghet och ett lugn eftersom det mesta buset förekommer utomhus.

Det har blivit dags för matrast. På menyn står ko-kos, lime och chilikryddad kycklinggryta. På vägen dit morsar alla på sin rektor, både de små och de lite större eleverna.

− Tjena rektorn Du, varför får vi inte kasta snöboll? Kjell förklarar varför, och eleverna verkar nöja sig med

svaret. Nästan lika nöjda som de är med sin nya skola.

Läs mer på www.smedshagsskolan.se

Smedshagsskolan har tre kockar som lagar maten här. Man håller alltid med fräscha grönsaker och roliga rätter, till och med fi sken är god, tycker eleverna.

SMEdSHAGSSkOLAN HAR:

HandikappanpassadSkolan är byggt helt enligt 2007 års normer angå-ende handikappanpassning. Det betyder att det in-te fi nns några som helst problem för elever som exempelvis är synskadade eller sitter i rullstol att kunna gå på skolan.

LjudnivånAlla bord har ett bullerdämpande material som gör att ljudnivån i klassrum, matsal och andra utrym-men minskar radikalt

Särskilt stödPå skolan har de en specialverksamhet för Asber-gers syndrom och autism – hela vägen från sexårs-verksamheten upp till skolår 9. För de elever som behöver mycket språkstöd fi nns det också en särskild klass.

SMEDSHAGSSKOLAN

Från koja till slott

Från att fram till i augusti ha huserat i vad rektor kjell Sjöberg kallar skrut-tiga baracker är Smedshagsskolan i Hässelby numera en luftig, modern och sällsynt trivsam grundskola.

Linnea och Ranja tycker att tack vare den nya stora skolan så får de mer tid att lära sig saker.

I sexårsverksamhetsn luktar det nybakat, för här har lärarinnan precis bakat kakor

Den nya miljön gör det lugnare för eleverna i högsta-diet.

För mer information: www.hagsatraskolan.stockholm.se

��



��



för tredje året i rAd ar-rangerade Stockholms stads utbildningsförvalt-ning Ungdomsparlamen-tet. I år deltog över 700 elever från 17 skolor, vil-ket är mer än dubbelt så många ungdomar som förra året.

Under hösten har lärare och elever arbetat med fem övergripande fråge-ställningar i olika ämnen.

Dessa har sedan lett fram till fem mo-tioner, som behandlades vid den av-slutande sessionen i riksdagens andra kammare i slutet av oktober.

– Både lärare och elever har enga-gerat sig över all förväntan. Tack vare att Ungdomsparlamentet nu är en per-manent verksamhet kan vi dra nytta av tidigare års erfarenheter. I år har vi arbetat väldigt metodiskt, med dels teambuildning i de olika utskotten, och dels med plenarsessioner på lokal nivå, där motionerna antagits, säger Helena Barrett, projektsamordnare på utbild-ningsförvaltningen.

FrågeställningenÅrets frågeställningar, som eleverna ar-betat fram motioner utifrån, har varit:

• Vad kan vi göra åt arbetslösheten bland 18-24 åringar?

• På vilka sätt kan vi bekämpa rasis-men i samhället?

• Hur kan vi få en bättre och bil-ligare kollektivtrafik i Stockholm?

• Hur kan vi bidra till ett miljö-vänligt beteende bland Stockholms invånare?

• Hur kan unga som studerar vidare efter gymnasiet få en bättre ekonomisk situation?

Vid den avslutande omröstningen i riksdagen gick debatten stundtals hett till. Många ville komma till tals, och frågorna vändes och vreds på. Vid omröstningarna fick eleverna markera

ja eller nej med gröna, respektive röda kort. Få valde att inte ta ställning i de olika frågorna som debatterades under dagen.

deltar för andra åretWendy Francis, åk 3 på Riddarfjärdens gymnasium, var en av många elever som arbetat med frågan om hur man kan bekämpa rasism i samhället:

– Tack vare Ungdomsparlamentet tränas man i att ta ställning och göra sin röst hörd. Det är väldigt bra. Jag deltog förra året, men det är lika spännande i år igen. För mig har det rent personli-gen inneburit mycket att delta. Jag har

blivit modigare och insett vad viktigt det är att försöka påverka. Efter förra årets Ungdomsparlament har jag gått med i ett politiskt ungdomsförbund, och i ”Ungdomar mot Rasism”, säger Wendy Francis.

– Vi träffar ungdomar som vi aldrig skulle få kontakt med annars. Jag hop-pas verkligen att Ungdomsparlamentet fortsätter många år till. Det kan inte finnas ett bättre sätt att lära sig om poli-tik på, än att få prova hur det är själv.

Roligt att deltaDet håller även Konstantin Gatsoios med om. Han går i ettan på Thorilds-plan och tycker det varit lärorikt och roligt att delta:

– Jag blev nog förvånad när jag fat-tade hur lång tid det kan ta innan en motion blir klar. Att det ligger så myck-et arbete bakom. Det har varit väldigt bra att få träna på att argumentera för sin sak. Dessutom tränar man sig i att samarbeta, även med personer man inte kände sedan tidigare. Det har va-rit nyttigt och kul, säger han med stort eftertryck och poängterar att det fak-tum att den avslutande omröstningen äger runt i riksdagen, ger lite extra glans och allvar.

Lärare ser eleverna växaOch lärarna Maria Näsström och Peter

Lantz, från Thorildsplans gymnasium, tycker att Ungdomsparlamentet är bra både ur ett lärar- och ett elevperspek-tiv: – Jag har varit lärare ganska länge, men sällan sett ett sådant engagemang från eleverna. De växer verkligen med uppgiften, säger Maria Näsström lä-rare i samhällskunskap och psykologi. Och Peter Lantz, svensklärare fyller i: – Som lärare är det väldigt spännande att få arbeta med en så verklighetstro-gen uppgift. Dessutom lämpar sig det här projektet utmärkt för ämnesöver-gripande arbete. Idel fördelar, konsta-terar han.

diskussion i stadshusetSkolborgarrådet Lotta Edholm avslu-tade årets omgång av Ungdomspar-lamentet genom att bjuda in några elevrepresentanter för fortsatta diskus-sioner i stadshuset.

– Det ger självfallet ytterligare tyngd åt Ungdomsparlamentet. För eleverna har det stor betydelse att deras förslag tas på allvar. Det viktigaste med höstens arbete är, att eleverna verkligen fått lära sig i praktiken vad demokrati handlar om.

De har upptäckt att det är viktigt att göra sin röst hörd och att det går att påverka i olika frågor. Det är kunskap som de bär med sig vidare i livet, säger Helena Barrett.

AGNETA BERGHAMRE HEINZ

Ungdomsparlamentet låter eleverna VÄXA

Läs mer på www.infokomp.se

På Infokomps Vuxenutbildning vill man inte göra undervisningen onödigt kom-plicerad. Idén är att låta eleverna själva bestämma upplägget i så stor utsträck-ning det är möjligt. Här kan man läsa in gymnasiekurser antingen på plats i Hammarby sjöstad, eller på distans. Och kommunerna som ansluter sig blir bara fler och fler. Från kiruna i norr till Laholm i söder.

– Vi har i dag nästan 30 kommuner och flera företag som jobbar med våra gymnasiekurser på distans, berättar Janne Bruce, kundansvarig, på Infokomp. Klassrumsun-dervisning sker förutom på huvudkontoret i Stockholm också på flera platser runt om i landet.

Närundervisning och distanskurser!Infokomp är speciellt, berättar Janne vidare, eftersom elever kan studera både på distans och i klassrum, eller välja något mittemellan. Exempelvis har man en så kallad studiestuga i lokalerna i Hammarby sjöstad, dit elever som studerar på distans kan komma två gånger i veckan och ställa frågor.

I distanskurser har InfoKomp ett eget kurssystem på nätet precis som man har på vissa högskolor och uni-versitet. Eleverna får inloggningsuppgifter till hemsidan utifrån vilken de kan navigera sig fram i sitt lärande. Här finner man allt från kursbeskrivningar, information, delresultat på moment i kursen eller diskussionsforum, för att nämna några saker.

– Det är ett smidigt system. Alla kommandon går

på ett ögonblick, och det är enkelt att hitta vägen, säger Daniel Kimgren elev på skolan.

Alla elever (i klassrum eller på distans) har stor valfri-het, och kan inom ramen för kursens start- och slutdatum välja att lämna in hemuppgifter allt efter förutsättning. Friheten är stor och därmed också ansvaret.

– Men ingen elev släpps vind för våg. Varje vecka måste de visa studieaktivitet, och ifall de sackar efter, skickar våra lärare ut ett påminnelsemail. Det är som en närvarokoll, säger Janne.

Positiv kritikNågot som är unikt för Infokomp är att distanseleverna har tillgång till alla kurser de har anmält sig till via web-ben oavsett startdatum för kursen. På så sätt kan man beta av uppgifter långt innan sista datumet.

På Infokomp är man dessutom noga med att ge po-sitiv och konstruktiv feedback på elevernas inlämnings-uppgifter. Som elev har man alltid möjlighet att bättra

sig. Den som underkänns på en kurs har dessutom chan-sen att inom en rimlig tidsram höja sitt betyg.

Semester i ThailandKurserna på Infokomp är CSN-berättigade och den enda kostnad som tillkommer är kurslitteraturen.

– Som elev kan man ringa hit och få hjälp av lärare, alla dagar under kontorstid, säger Janne.

Och visst finns det utrymme för improvisation på In-fokomp.

– Vill man åka till Thailand i två veckor är det bara att göra det, om man tar igen vad man missat sedan så klart och informerar sin lärare, avslutar han.

Ett enkelt sätt att studera – på egna villkor

FOTO

: BJÖ

RN

TE

SC

H

��



Som en del av arbetet med miljö- och klimatfrågor driver Miljöförvaltningen projektet klimatAkuten tillsammans med skolor i Stockholms stad. klimat-Akuten hjälper skolor att komma igång med sitt miljöarbete både i undervis-ningen och genom praktiska råd hur skolan kan använda energi förståndi-gare. KlimatAkuten består av flera delar och allt är gratis för skolorna berättar Örjan Lönngren som är projektledare för KlimatAkuten. En del av projektet består av att hjälpa skolor att ta reda på och bättre förstå hur energin används. Sedan kan skolorna genom enkla grepp minska energi-användningen och en minskad energianvändning leder både till att skolorna kan spara pengar men även till att utsläppen av växthusgaser minskar.

En annan del av arbetet innebär att åka ut till skolorna och prata med lärare om hur de kan arbeta med klimat-, miljö- och energifrågor i undervisningen. Det fi nns även hjälp att få för att komma igång och arbeta med miljö- och klimatprojekt. Som ett stöd fi nns dessutom en lärarhand-ledning. KlimatAkuten åker också ut till skolklasser och håller lektioner där eleverna får lära sig fakta om hur vi alla kan bedriva ett miljö- och klimatarbete, detta varvas sedan med olika praktiska övningar berättar Örjan Lönngren.

MiljöprojektKlass 5A på Rödabergsskolan har precis genomfört ett miljöprojekt tillsammans med sin lärare Anita Louca och Örjan Lönngren har hjälpt till i arbetet med det projektet.

Klassen berättar att Örjan har varit hos dem och berättat om olika slags energikällor samt om skolans energiför-brukning. De har också fått lära sig hur de kan minska skolans energianvändning och kunnat ge råd till sin rektor om hur det går att konsumera energi förståndigare.

Örjan Lönngren berättar att KlimatAkuten är något som är uppskattat hos skolorna och av eleverna. Genom att arbeta tillsammans med KlimatAkuten får skolorna tillgång till experter på energifrågor samt på klimat- och miljöarbete. Genom KlimatAkuten kan både skolor, lärare och elever aktivt bli involverade i klimat- och miljöarbetet på många olika sätt anpassat efter varje skolas behov.

KlimatAkuten – Miljöförvaltningens lyckade skolprojekt

För mer information: www.miljo.stockholm.se

MILJÖFÖRVALTNINGEN

Klass 5A på Rödabergsskolan har precis genomfört ett miljöprojekt tillsammans med sin lärare Anita Louca

Anita Louca och Örjan Lönngren, projektledare för Kli-matAkuten har hjälpt till i arbetet med det projektet.

I en stor sekelskiftesbyggnad vid Roslags-tull huserar den kommunala Johannes sko-la. Barn från förskoleklass upp till årskurs 5 får här tvåspråkig undervisning av erkänt hög kvalitet. Resultaten i årets nationella prov i årskurs 5 talar sitt tydliga språk. Alla elever blev godkända i svenska och nästan alla i matematik och engelska.

Johannes skola ligger vid Roslagstull, och även om det egentliga upptagningsområdet är det så kallade Sibirien, söker sig föräldrar och barn hit från hela Stockholms kom-mun och även från angränsande kommuner. En av anled-ningarna är att man på Johannes skola har tvåspråkig profil. I varje årskurs finns en tvåspråkig klass, där eleverna får undervisning både på svenska och engelska. Övriga klasser är svenskspråkiga, men får utökad undervisning i engelska redan från första klass.

På skolan är man mån om att endast anställa behöriga lä-rare, och enbart personer med engelska som modersmål kan komma i fråga som engelsklärare. För att på ett naturligt sätt

integrera språket har man gjort en poäng av att dessa lärare talar engelska på skolgården och i skolans korridorer.

Internationell karaktärDen tvåspråkiga inriktningen har gett Johannes skola en mycket internationell karaktär med hela 50 nationalite-ter representerade! Catrin Hyllander Nyqwist, rektor på skolan, betonar att detta är något positivt. – I och med elevernas skiftande bakgrund blir det naturligt att jobba med ömsesidig förståelse och värdegrund, vilket i sin tur leder till en öppen, stimulerande atmosfär.

Skolans fritidsverksamhet är integrerad med den övriga verksamheten, både vad gäller lokaler och verksamhet. Ofta pågår gemensamma temaarbeten eller projekt som genom-syrar hela dagen för barnen. Fritidspersonalen fi nns också med på skolgården, i matsalen och under en stor del av dagens lektioner i klassrummet.

Vad tycker då eleverna själva om den skola de går i? Jesper, Vera och Sam tycker att både skola och fritids är jättebra. Liza, åtta år, tillägger att

– Det är som en vanlig skola, men den är bra!

Positiv lärandemiljö på skola med tvåspråkig inriktning

För mer information: www.johannesskola.se

JOHANNES SKOLA

JOHANNES SkOLA:

*Är en kommunal skola med plats för 400 elever.*Har tvåspråkig inriktning (svenska/engelska).*Har integrerad fritidsverksamhet i skolans lokaler. *Har en stimulerande internationell miljö.*Har uteslutande behöriga lärare.

Hit till Johannes skola vid Roslagstull söker sig föräldrar och barn från hela Stockholm

Ingrid Sahl, biträdande rektor

Catrin Hyllander Nyqwist, rektor

�7



Karin Franzén, som är chef för affärsområdena förskola och grundskola, berättar att Träning för verkligheten ge-nomsyrar hela verksamheten. Eleverna får träna olika fär-digheter som leder till framgång i livet efter utbildningen. Varje individ sätter sina egna mål och tar vara på sin egen potential för att nå målen. Det ger livskvalitet! Åsa Byst-röm, kvalitetschef på JENSEN, fyller i att det ständigt pågår ett arbete med att utvärdera och förbättra kvaliteten i verksamheten tillsammans med eleverna, dels genom att eleverna får utvärdera hur nöjda de är med skolan, dels genom att eleverna är delaktiga i att utveckla sin skola och sin inlärningsmiljö. Utvärderingarna visar att 98 procent av eleverna är nöjda med skolan och JENSEN har fått Stockholms stads kvalitetspris två år i rad.

FörskolaPå förskolan sätts barnet själv i centrum bland annat genom att de får förutsättningar att känna ”jag vill, jag kan, jag vågar och jag duger”. Karin Fran-zén berättar att häl-soaspekter är mycket viktiga för JENSEN och i förskolan är man

utomhus mycket med barnen samtidigt som de får en näringsriktig, osötad kost. Det ger friska och sunda barn och skapar en bra och trygg grund för en inlärningsmiljö bestående av friluftsliv, skapande, rörelse och Träning för verkligheten. Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad har inspekterat JENSEN förskola och skriver: ”Vi upp-levde öppna och respektfulla relationer mellan barn och

personal samt nöjda föräldrar, vilket skapar en trygghet och en god grund för pedagogisk verksamhet.”

GrundskolaJENSEN grundsko-la, som startar hösten 2008, kommer att ar-beta på många olika sätt för att träna sina

elever för verkligheten. Med syfte att nå målen kommer eleverna bland annat att få träna på olika inlärningsstilar, samarbeta över åldersgränserna, delta i social och emo-tionell träning, äta näringsriktig osötad kost samt delta i fysisk och mental träning varje dag. Eleverna kommer att träna sig på att omvandla information till kunskap. Genom att tillämpa dessa kunskaper och träna på dem, kommer eleverna på JENSEN grundskola att bli ansvars-tagande individer med kompetenser de kan bära med sig och ha nytta av resten av livet.

GymnasiumJENSEN gymna-sium är utformat för att individen ska nå sina egna mål i livet och det uppnås ge-nom att tänkandet bakom utbildnings-filosofin Träning för verkligheten också

genomsyrar gymna-sieutbildningen hos JENSEN. Staffan Mörner, som är chef för affärsområdet gymnasium, berät-tar att det finns en verklighetsanknyt-ning i skolarbetet genom till exem-pel projektarbeten, verklighetsnära pro-blemlösning, gäst-

föreläsningar och studiebesök. På gymnasiet fortsätter eleverna med daglig fysisk och mental träning för att både öka livskvaliteten och förmågan att nå de person-liga och nationella målen. Elevernas utvecklingsmöj-ligheter lyfts fram genom regelbundna samtal med en coach. Den personliga utvecklingen är också central, dels genom de nationella målen, dels genom de per-sonliga mål som eleven sätter upp.

VuxenutbildningJENSEN vuxenutbildning erbjuder både yrkesinrik-tade utbildningspaket, fristående kärnämneskurser samt kompetenshöjande kurser. Det gör det enkelt att hitta något som passar för alla, särskilt med tanke på

att man fritt kan välja att studera på dis-tans, i klassrum eller i en kombination av dessa berättar Karin Hallendal, chef för JENSEN vuxenut-bildning. Kurserna ger deltagarna de verktyg och kunska-per som behövs för att senare lyckas med högre studier eller i yrkeslivet.

JENSEN education

– Träning för verkligheten i alla åldrar

Inlärningsmiljön på JENSEN grundskola skapar goda förutsättningar för eleverna att nå målen.

Från förskolan genom grundskolan och upp till gymnasiet samt på vuxenut-bildningen arbetar man med att skapa förutsättningar för eleverna att träna för verkligheten på JENSEN education. Elevernas egna och de nationella målen är viktiga och JENSENs elever får verktyg för att kunna uppnå dessa mål.

Förskolan – träning för verklig-heten

Grundskolan – träna sig på att omvandla information till kun-skap.

Gymnasium – elevernas utvecklingsmöjligheter lyfts fram.

På JENSEN vuxenutbildning kan man fritt välja att studera på dis-tans, i klassrum eller i en kombi-nation av dessa.

www.jenseneducation.se

Gymnasieelev tränar sitt ledar-skap genom att delta i undervis-ningen på Grundskolan.

�8



Trots att Gustav Vasa/Vasa Real är en stor skola med 1 220 elever är trygg-het och lugn utmärkande för skolmil-jön. Samma lärare upp till årskurs tre, lärartäthet och ett program mot mobbning och kränkande beteende är några lösningar.

Gustav Vasa/Vasa Real är en sammanslagen grundskola och består av två pampiga skolhus byggda 1926 res-pektive 1886, på Norrmalm i Stockholm. I skolhusen känns miljön genuin och många detaljer är bevarade. På Gustav Vasa börjar man i förskoleklass och går till år fem medan man i Vasa Real går i årskurserna fyra till nio.

För att göra övergången så mjuk som möjligt finns årkurserna fyra och fem på både Gustav Vasa och Vasa Real.

– För att få en stabil start för barnen har vi börjat med

att ha skolan och fritids integrerade i samma lokaler, med samma personal och barn de första tre åren. Barnen byter alltså inte lärare mellan förskoleklassen och ettan som är vanligt. Nu är vi inne på tredje året med den här arbetsmetoden och det fungerar bra, säger Christina Matell Nordin, lärare vid Gustav Vasa.

Uppskattat av föräldrarnaHon konstaterar att eftersom barn och personal slipper byta miljö skapar det mindre stress. Föräldrarna är väl-digt positiva, speciellt de som upplevt lärar/pedagogby-ten. Barnen är trygga och det finns ett lugn kring dem, både i undervisningssituationer och på fritids.

– Som klasslärare är det väldigt skönt att samma barn omkring sig under hela dagen. Det är lättare att lära känna dem och dessutom har vi fler ögon som kan se barnen eftersom vi har mer personal, tre på 25 barn.

George Ringström, 15 år i klass 9D, har gått på Gustav Vasa och Vasa Real under hela grundskolan

och tycker att övergången till årskurs fem gick väldigt smärtfritt trots att skolan är så stor.

– Men jag är en stadsmänniska i allmänhet och med det följer ju stort, konstaterar han.

Engagerad personalTrots många anställda på Gustav Vasa/Vasa Real, 150 stycken, anser George att avståndet till rektorn känns nära eftersom många av hans lärare har nära kontakt med skolledningen. Uppstår det några problem brukar de lösas.

Det gemensamma uppehållsrummet på Vasa Real är en populär samlingsplats för årskurs 6 – 9. Där finns också två fritidsledare till vilka många elever vänder sig till med förslag och frågor.

– De fixar mycket, till exempel hjälpte de oss med logi när vi var på fotbollsturnering i Lund. Efter att vår före detta klasslärare pensionerade sig i våras har vi varit hemma hos honom och tittat på fotboll, säger George.

Mer information finns på: www.vasareal.stockholm.se

– Som klasslärare är det väldigt skönt att ha samma barn omkring sig under hela dagen. Det är lättare att lära kän-na dem och dessutom har vi fler ögon som kan se barnen, tre på 25 barn, säger Christina Matell Nordin, lärare vid Gustav Vasa.

GUSTAV VASA/VASA REAL:• 1 220 elever från förskoleklass – årskurs 9• 150 anställda, varav cirka 120 är pedagoger• skolans elevhälsoteam består av skolsköterska, ku-rator, skolpsykolog, studie - och yrkesvägledare, spe-ciallärare samt skolledning

• Vårterminen 2007 var 98,2 procent av de avgående eleverna behöriga till nationellt program, skolans sär-skilda undervisningsgrupper är ej inräknade • Skolans övergripande profil är rörelse, vilket bland annat innebär utökad tid för idrott

• skolan har påbörjat ett forskningsbaserat mobb-ningsförebyggande arbete, Olweus-modellen

GUSTAV VASA/VASA REAL

En stor skola där alla elever syns

– Fritidsledarna fixar mycket, till exempel hjälpte de oss med logi när vi var på fotbollsturnering i Lund, säger George Ringström som går i nian.

FOTO

N: J

EA

NE

TTE

HÄ

GG

LUN

D

�9



Ö

s

Tensta gymnasium

Ö

s

Tensta gymnasium

Ö

s

Tensta gymnasium

Ö

s

Tensta gymnasium

Stockholms Musik gymnasium

�0



Uppdrag: en bättre skola för alla– Alla elever har rätt att känna att de lyckas i skolan utifrån sina för-utsättningar. Även de som behöver stöd i skolarbetet ska kunna nå de uppsatta kunskapsmålen och känna sig delaktiga i verksamheten.

Det säger Carina Nilsson, chef för uppdragsavdelningen, som erbjuder stadens skolor specialistkompetens och kompletterande stöd inom en lång rad områden – alltifrån neuro-psykiatrisk expertis till modersmåls-lärare i kinesiska och datoriserade elevskrivbord.

– Vår uppgift är att underlätta läran-det och undanröja eventuella hinder för lärandet, säger Carina Nilsson. Varje enskild elev i Stockholms skolor ska ges så goda förutsättningar som möjligt till hälsa, lärande och utveckling.

Utbildningsförvaltningens uppdrags-avdelning ligger i Liljeholmen, har när-mare 700 medarbetare och omsätter runt 300 miljoner kronor per år. Verk-samheten är intäktsfinansierad – det vill säga man säljer sina tjänster till stadens skolor – men har inget vinst-intresse. Här arbetar modersmålslä-rare, skolläkare, psykologer, kuratorer, skolsköterskor och arbetsterapeuter, specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare, bibliotekarier, medie- och nätverkstekniker och pedagog-konsulter – alla med eleven och hen-nes villkor i centrum.

Samlat grepp om kropp och själInom Psykologenheten arbetar ett 50-tal psykologer med särskild kompetens för skolans värld. De utreder, ställer diagnos och ger stöd och behandling

till elever som har svårigheter i sin skol-situation. Lärare och annan personal kan få handledning och konsultation i sitt arbete med elever. Vid kriser och olyckor ger psykologen stöd till elever, föräldrar och personal för att bear-beta svåra upplevelser och händel-ser. Metoderna är självklart kvalitets-säkrade enligt Socialstyrelsens krav.

Elever som på grund av funktionsned-sättning behöver stöd i sitt skolarbete kan få hjälp via kompensatoriska hjälp-medel och programvaror som dikta-foner, elevskrivbordet och läspennor. Elevskrivbordet är ett nyutvecklat verktyg som används av 300–400 elever runtom i staden.

– Det innehåller en uppsättning dator-program, individuellt utprovade, som underlättar för eleverna att läsa, få uppläst eller översätta olika doku-ment. Elever med dyslexi eller nedsatt syn kan till exempel få en text eller ett dokument uppläst för sig. Elevskriv-bordet kan nås från elevens hemdator så föräldrarna tycker att det är ett fan-tastiskt stöd, inte minst i läxarbetet.

– Vi har en unik position i staden genom att vi träffar samtliga sexår-ingar. Det gör att vi tidigt kan identi-fiera barn som är i behov av särskilt stöd och också erbjuda dem lämpliga insatser. Vi tar ett samlat grepp om den själsliga och kroppsliga elevhälsan och arbetar mycket med förebyggande åtgärder.

14 000 barn och 60 språkAvdelningen har ett Språkcentrum, som riktar sig till barn och elever i Stockholms stad med annat moders-

mål än svenska. Varje vecka möter Språkcentrums medarbetare cirka 14 000 barn och ungdomar i 60 olika språk.

– Vi arbetar inte bara med språket utan även med kulturfrågor – varför vi gör som vi gör och tänker som vi tänker, säger Carina Nilsson. Vi arbe-tar för att öka förståelsen för hur det är att leva i två kulturer och med två språk. Modersmålsundervisningen gör det lättare för barn och ungdomar att utvecklas till flerspråkiga människor med en flerkulturell identitet.

IT-stöd och biblioteksserviceMen uppdragsavdelningens verksam-het riktar sig inte bara till elever som behöver särskilt stöd i skolarbetet. Medioteket erbjuder ett varierat ut-bud av kurser, seminarier, föreläs-ningar, utvecklingsprojekt, biblioteks-service, video och film samt IT-stöd i undervisningen.

Medioteket har ett pedagogiskt upp-drag med utgångspunkt i att alla barn ska få sina behov tillgodosedda. Det finns många olika lärstilar, och vi har någonting för alla när det gäller bild och text, filmer och böcker. Vi är en pedagogisk resurs för både elever, lärare och annan personal.

– Det är viktigt att poängtera att alla barn och ungdomar i Stockholm har rätt till en bra arbetsmiljö i skolan och att de har rätt att få det stöd de är i behov av för sin utveckling och sitt lärande utifrån sina förutsättningar, säger uppdragsavdelningens chef Carina Nilsson.

utbildningsförvaltningen uppdragsavdelningen

Världsklass

Documents

Transcript of Världsklass