Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa

2-3 september 2014

Dagens program

08.30 Kaffe

09.00 Vad är VÅGA VISA ?

- Syfte och metod

- Hur går en observation till – organisation, tidplan mm

12.00 Lunch

13.00 På skolan - observationsprocessen

16.00 Avrundning av dag 1

16.15 Dagen avslutas

Kommuner i samverkan om ut-värdering

Danderyd

Ekerö

Nacka

Sollentuna

Upplands Väsby

Syfte med Våga Visa

Syftet är

att öka måluppfyllelsen i förskola och skola

genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i

respektive kommun.

VÅGA VISA:

• baseras på läroplaner

• utgår från ett barn- och elevperspektiv

• stödjer det systematiska kvalitetsarbetet

• jämför kommunernas förskolor och skolor

• sprider goda exempel och och bidrar till lärande och utveckling

Förskola/SkolaM

edar

beta

re Observatörer

Föräldrar och elever

Observationerna – en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet

”Genom observationerna kan vi få en bild som inte är tillrättalagd - till skillnad från när vi som politiker besöker skolan och går en snitslad bana.

Observatörerna ger liv åt siffrorna. Observationerna ger viktiga bitar för att skapa en helhetsbild.”

För vem gör vi detta?

• Förskola/Skola

• Kommunens skolförvaltning/ledning

• Politiker

• Föräldrar och elever i den kommun förskolan/skolan finns

Observationerna – en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet

• På förskolan/skolan för att utveckla verksamheten

• Rapporten tas upp i Utbildningsnämnd/motsvarande

• Följs upp efter ett år av förvaltning

• Rapporten publiceras på kommunen/skolans hemsida

En observatör . . .

• är väl insatt i gällande styrdokument

• är en erfaren och erkänt skicklig pedagog

• har god social kompetens

• har visat på intresse för skolutvecklingsfrågor

• har vana att uttrycka sig i tal och skrift

• har förmåga att se samband och dra slutsatser

• har kompetens att uttrycka vad han/hon ser

Observationen

• Kollegial observation

• Synliggör verksamheten enligt en given metod

• Visar både starka sidor och förbättringsområden ur ett barn- och elevperspektiv

• En del av den politiska nämndens systematiska kvalitetsarbete

• Inte inspektion eller tillsyn

• Inte lärarhandledning

Vad innebär det för observatörsrollen?

MÅLOMRÅDEN:

• Normer och värden.

• Utveckling och lärande/kunskaper.

• Ansvar och inflytande för barn/elever.

• Bedömning och betyg (gäller inte förskola).

• Rektors/förskolechefs ansvar

•

Lgr 2011: Skolans mål är att varje elev - successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och i det inre arbetet i skolan

Kundundersökning till föräldrar/elever

Självvärdering av medarbetare

Observation

Ta ställning till:

Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete

Jag är med och planerar mitt skolarbete

Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter

Reflektera över och ta ställning till om:

Jag ger eleverna goda möjligheter till ansvar och inflytande

Jag ser till att eleverna tar ansvar för det egna lärandet och är delaktiga i den individuella utvecklingsplanen

Beskrivning och bedömning av:

Barns/elevers ansvar för det egna lärandet

Hur barn/elever ges inflytande över verksamheten/utbildningen

Demokratiska arbetsformer

Metodboken:

Bedömning enligt skala

SKALA FRÅN 4 TILL 1:

• 4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen.

• 3.0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.

• 2.0 MINDRE GOD KVALITET – verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden.

• 1.0 STORA BRISTER I KVALITET – verksamheten har stora förbättringsbehov.

• Lägg till spindeldiagram med självvärdering

Organisation

• Observationer genomförs i huvudsak under februari-april och september- november

• Observation av hela enheter

• Lagen bemannas med olika kompetenser och ansvaret vilar på laget

• En observationsledare i varje grupp

• Samordnargruppen beslutar om tidsåtgång, vanligen 1-2 veckor, och observationslagets sammansättning.

Exempel:

•Förskola 40 barn: 2 observatörer, 6 dagar

•Gymnasieskola 400 elever: 2 observatörer, 10 dagar

•Förskola, 15 barn, Grundskola, 85 elever: 2 observatörer 10 dagar

•Gymnasieskola, 1500 elever: 4 observatörer, 12 dagar

OBSERVATIONSRAPPORT

Nyholmska skolan

Nacka kommun

Madeleine v. Strauss, Tyresö

Margareta Persson, Värmdö

Ann Gustafsson, Ekerö

13-17 mars 2006

Rapportskrivning

Faktagranskning

Metodgranskning

Skolans/ För-skolans styrdokument

Observationer på plats i verksamheten

Intervjuer med barn, elever, personal, ledning

Över-lämnings-

möte

Nämnd, skola, tjänstemän

Observatörerna

Observationsuppdraget

Kontakt med skolan/ förskolan

Viktigt material för dig som observatör

• Metodbok

• Frågebank vid intervju

• Bedömningsmatris

• Rapportmall, mall för faktaunderlag

• Brevmallar

• Hämta aktuell version på

http://www.ekero.se/vagavisa

Uppdragsbeskrivning

Observationsledare

Observatör

Observatör med begränsat uppdrag

http://www.ekero.se/vagavisa

Hur observerar vi?

• Vi är kollegor

• Observatör ej inspektör

• Professionella

• Vi letar goda exempel

Hur går det till?

Dag 1: möte med skolledning ellerförskolechefplanering i lagetpresentation för personalklasssrumsbesök

Dag 2-xklassrumsbesök, intervjuer, samtal, möten, avslutande mötemed skolledning

Dag x-x rapportskrivning: Var? Hur?

Två rapporter – diskussionsfrågor dag 1

• Gå igenom målområdet Normer och värden:

– Hur väl har observatörerna följt Våga Visa:s metodbok?

– Ger rapporten svar på hur väl enheten uppfyller de olika kriterierna i bedömningsmatrisen?

– Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text?

– Hur väl stämmer bedömning i text med bedömning enligt skala?

• Vilka goda kvaliteter har den här rapporten?

• Finns det något ni skulle vilja förbättra i rapporten?

Kort om intervjuteknikKort om intervjuteknik

• Skillnaden mellan samtal och intervju?

• Förslag på intervjufrågor finns på Våga Visa:s hemsida

• Att tänka på inför en intervju:

- Tänk igenom i förväg vad du vill få reda på

- Berätta att det inte kommer att framgå av rapporten vilka personer som har intervjuats eller vem som har sagt vad

- Ställ öppna frågor som ger utförliga svar, Hur? Vad? Varför?

- Undvik ledande frågor

- Ställ följdfrågor, Vad menar du? Kan du ge exempel?

VILKA SKA INTERVJUAS?

• LEDNING

• PEDAGOGER

• ELEVHÄLSOTEAM

• SYV

• ARBETSLAGSLEDARE

• BIBLIOTEKARIE

• ELEVRÅD

• ELEVER

ETIKETIK

• Sekretess

• Integritet

• Skvaller

• Bemötande

Kommuner i samverkan om ut-värdering

Våga Visa

Utbildning för observatörer

2-3 september 2014

Dag 2: Rapportskrivning

Monica Ernbo och Agneta Wessel

Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (1)Se rapportmall på Våga Visa:s hemsida

• Försättsblad

• Innehållsförteckning

• Våga Visa

• Faktadel

• Observationens metod

• Sammanfattning (mycket viktig!)- Sammanfattande slutsats- Starka sidor- Förbättringsområden

Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (2)

• Målområde 1 Normer och värden

• Målområde 2 Utveckling och lärande/Kunskaper

• Målområde 3 Ansvar och inflytande för barn/elever

• Målområde 4 Bedömning och betyg (gäller inte förskola)

• Målområde 5 Rektors/förskolechefs ansvar

• För varje målområde: beskrivning, bedömning i text, bedömning enligt skala

• Jämförelse med tidigare observation

• Referenser

Att diskutera

• Vad kännetecknar en bra rapport rent allmänt?

• Ni skriver rapporten för skolans/förskolans ledning och pedagoger, kommunens politiker och tjänstemän samt föräldrar och elever.

Hur skriver man så att hela denna målgrupp får behållning av rapporten?

Vad kännetecknar en bra Våga Visa-rapport? (1)

• Mottagarna känner igen sig i beskrivningen.

• Rapporten utgår från Våga Visa:s metodbok, bedömningsmatris och rapportmall.

• Rapporten utgår från ett barn- och elevperspektiv.

• Beskrivning och bedömning hänger ihop. Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen.

• Bedömningarna är väl underbyggda i beskrivningen och gjorda utifrån Våga Visas bedömningsmatris.

• Det finns en balans mellan starka sidor och förbättrings-områden – även i en kritisk rapport.

Vad kännetecknar en bra Våga Visa-rapport? (2)

• Rapporten är tydlig och lättläst (språk och disposition). Även den som inte är väl insatt i skolans verksamhet ska kunna förstå rapporten.

• Den är trovärdig och saklig.

• Det finns belysande exempel och generella citat.

• Oväsentligheter är bortskalade.

• Alla verksamheter är beskrivna, inkl fritidshemmet.

• Sammanfattningen ger en god bild av enheten.Slutsatserna är väl underbyggda.

Rapportskrivningsprocessen

• Samla in underlag på skolan. Gör en grovsortering av ditt underlag. (1)Vilket målområde hör det till? Är det positivt eller negativt?Skicka ditt underlag till observationsledaren.

• Diskutera, tolka och analysera underlaget gemensamt i gruppen. Gör ett urval. (2)

• Diskutera bedömningen i text och enligt skala. (3)

• Färdigställ rapporten i rapportmallen. (4)Detta kan göras gemensamt i gruppen eller av observationsledaren. Sammanfattning och bedömningar skrivs alltid gemensamt i gruppen.

Struktur – Hur gör man rapporten lättläst?

• Följ rapportmallen.

• Använd samma ordningsföljd som i metodboken.

• Använd samma ordningsföljd i beskrivning och i bedömning.

• Använd gärna underrubriker där det underlättar för läsaren.

Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning?

• Det ska vara samma ordningsföljd i beskrivning och bedömning.

• Det ska vara god överensstämmelse mellan beskrivning och bedömning i text.

– En positiv beskrivning leder till en positiv bedömning.

– Beskrivningen ger stöd för bedömningen. Sådana beskrivningar som inte påverkar bedömningen kan strykas.

– Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen.

• Det ska vara god överensstämmelse mellan bedömning i text och bedömning enligt skala.

Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning? Ex Normer och värden

• Värdegrundsarbetet

• Förhållningssätt mellan barn/elever och personal

• Arbetsklimat för barn och elever

• Beskriv:

– Vad har ni observerat?

– Vad har ni fått fram i intervjuer och spontana samtal?

– Vilken information ger skolans/förskolans styrdokument?

• Bedöm verksamhetens kvalitet i text utifrån vad ni har beskrivit. Ta hjälp av bedömningsmatrisen.

• Bedöm slutligen enligt skala med matrisen som måttstock.

Gruppdiskussion 1 – utdrag ur rapporter

• Vilka brister finner ni i dessa utdrag?

• Ge förslag till förbättringar.

Innehåll – Hur arbetar man med exempel och citat?

• Både exempel och citat hör hemma i beskrivningen och bidrar till att ge liv åt texten.

• Exemplen ska vara kopplade till metodboken och bedömningsmatrisen.

• Exemplen ska vara representativa och ge stöd till slutsatsen som görs i bedömningen.

• Var sparsam med citat. De citat som används ska vara generella och gärna innehålla en ”knorr”.

• Det ska inte gå att spåra vem som citeras (utom om det är rektorn/förskolechefen).

Hur uttrycker man kritiska synpunkter?

• Börja med det positiva.

• Balansera starka sidor och förbättringsområden.

• Lägg kraft på beskrivningen.

• Koppla noga ihop beskrivning och bedömning.

• Om kvaliteten är ojämn, ta upp det i rapporten.

• Använd triangulering. (Hur stöds er kritik av olika källor?)

• Använd ett neutralt språk (inte känsloladdat).

• Väj inte när det gäller tydligheten i budskapet.

• Tänk utifrån mottagarens perspektiv: Vad gagnar skolan bäst?Hur för man fram kritik så att den leder till förbättring?

Några språkliga tips

• Använd genomgående presens i beskrivningar och bedömningar.

• Använd inte ”man”. Skriv i stället vem som avses (skolan, elever, lärare, rektorn).

• Undvik förkortningar i texten.

• Var sparsam med citat.

• Hitta några bra synonymer till ”se” (t ex observera, lägga märke till, notera).

• Hitta några bra synonymer till ”bedöma” (t ex ”vi anser”, ”enligt vår uppfattning”).

• Tänk på att huvudsyftet med texten är att bli förstådd.

Svårigheter

• Skillnaden mellan beskrivning och bedömning?Värderande adjektiv hör inte hemma i beskrivningen.

• Omedveten partiskhet (bias) – diskutera!

• Hur gör man om observatörerna inte är överens om bedömningen? (Kan bero på olika kunskapssyn, olika bakgrund.)- Utgå skarpt från bedömningsmatrisen.- Använd triangulering.- Lyssna på varandra, fråga. Varför tycker du så? Varför tror du det?- Var beredd att ompröva din egen ståndpunkt.

Gruppdiskussion 2 – en rapport från en skola

Gå igenom målområdet Utveckling och lärande.

• Jämför bedömningarna med bedömningsmatrisen.Skulle ni ha gjort samma bedömning som observatörerna? Motivera!

• Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text?

• Hur väl stämmer bedömning i text med bedömning enligt skala?

• Hur har observatörerna använt sig av exempel? Är alla exempel relevanta?

• Hur har observatörerna använt sig av citat? Är citaten generella?

• Finns det något som skulle kunna strykas i rapporten?

• Finns det något som saknas?

• Det ni läst är en rapport av god kvalitet. Har ni ändå några förslag till förbättringar?

Gruppdiskussion 3 - en sammanfattning

• Vilken bild får ni av enheten i denna sammanfattning?

• Hur balanseras kritiska synpunkter med starka områden?

• Varför är sammanfattningen så viktig?

Vad händer när ni är klara med rapporten?

• Faktagranskning, rektor eller förskolechef

• Metodgranskning, samordnaren i den aktuella kommunen

• Överlämningsmöte (mycket viktigt!)

- Olika i olika kommuner

- Kommunicera med samordnaren i förväg så att det är klart hur mötet kommer att läggas upp och vad som förväntas av er.

- Bidra med att ge lagets muntliga bild av enheten.

- Delta i en dialog vars syfte är att observationen ska användas på enheten och bidra till utveckling.

www.ekero.se/vagavisa

Kompetensutveckling för observatörer

• Introduktionsutbildning

• Kick-off varje termin

• En observation per termin i tre terminer för den som är ny

• Observationer i förskola

Bredd

• Observationer i grund- och gymnasieskola

Två typer:

Bredd eller

Fördjupning

Observationen

• Kollegial observation

• Synliggör verksamheten enligt en given metod

• Visar både starka sidor och förbättringsområden ur ett barn- och elevperspektiv

• En del av politiska nämndens systematiska kvalitetsarbete

• Inte inspektion eller tillsyn

• Inte lärarhandledning

Vad innebär det för observatörsrollen?

”Att mäta kvalitet är dock först en fråga om elevernas rättigheter. De har rätt till det bästa som finns tillgängligt. Det får inte vara ett lotteri (..).”

Mervyn Benford