Vad är ….. statsvetenskap?Vad är ….. statsvetenskap?

Bo RothsteinBo RothsteinThe Quality of Government The Quality of Government

Institute (QoG)Institute (QoG)Department of Political ScienceDepartment of Political Science

University of GothenburgUniversity of Gothenburg

Katarernas borgarKatarernas borgarChâteau de Quéribus (3 km väst om Château de Quéribus (3 km väst om Perpignan)Perpignan)

Varför finns staten?Varför finns staten?

• Säkerhetsproblemet – Modell 1Säkerhetsproblemet – Modell 1

• Den medborgerliga sammanslutningenDen medborgerliga sammanslutningen

• Arbetsfördelning mellan väktare och övrigaArbetsfördelning mellan väktare och övriga

• Skatter måste tas inSkatter måste tas in

• Ledning av försvarLedning av försvar

• Alltfler kollektiva uppgifterAlltfler kollektiva uppgifter

• Behov av ledning och legitima Behov av ledning och legitima beslutsfunktionerbeslutsfunktioner

• Kontrakt där frihet byts mot trygghet Kontrakt där frihet byts mot trygghet

Säkerhetsproblemet – modell 2Säkerhetsproblemet – modell 2

• De ”plundrande banditerna” blir De ”plundrande banditerna” blir stationärastationära

• Erbjuder beskydd mot betalningErbjuder beskydd mot betalning• Skatter måste tas inSkatter måste tas in• Alltfler kollektiva uppgifterAlltfler kollektiva uppgifter• Samtycke effektiviserar skatteindrivningSamtycke effektiviserar skatteindrivning• Behov av legitima beslutsfunktionerBehov av legitima beslutsfunktioner• Kontraktet – frihet byts mot trygghetKontraktet – frihet byts mot trygghet

Hur gick det för Katarerna?Hur gick det för Katarerna?

• ””Mot slutet av 1100-talet var katarernas Mot slutet av 1100-talet var katarernas utbredning så stor och den europeiska kulturen utbredning så stor och den europeiska kulturen så hotad, att kampen mot dem under flera så hotad, att kampen mot dem under flera årtionden blev katolska kyrkans viktigaste fråga. I årtionden blev katolska kyrkans viktigaste fråga. I denna kamp föddes inkvisitionen, och den denna kamp föddes inkvisitionen, och den kulminerade i albigenskorstågen, då katarernas kulminerade i albigenskorstågen, då katarernas makt dränktes i blod under grymheter, som söker makt dränktes i blod under grymheter, som söker sin like i historien” (Wikipedia)sin like i historien” (Wikipedia)

• ””Döda alla, ity Gud känner igen de sina” Döda alla, ity Gud känner igen de sina” (Påvestolen den 22 juli 1209 vid stormningen av (Påvestolen den 22 juli 1209 vid stormningen av Béziers)Béziers)

Exemplet EuropaExemplet Europa• År 1600 fanns det ca 300 stater i EuropaÅr 1600 fanns det ca 300 stater i Europa

• Finns drygt 35 kvar, nästan bara demokratierFinns drygt 35 kvar, nästan bara demokratier

• Stater överlever genom att inte förlora för Stater överlever genom att inte förlora för många krigmånga krig

• Men ….krig är dyrtMen ….krig är dyrt

• Stora skatter nödvändigaStora skatter nödvändiga

• Stater med de mest legitima Stater med de mest legitima beslutsfunktioner har gett störst beslutsfunktioner har gett störst skatteintäkterskatteintäkter

Några problem som Några problem som statsvetare är intresserade av?statsvetare är intresserade av?• Den politiska maktens legitimitetDen politiska maktens legitimitet• Folkstyrets möjligheter – politisk jämlikhet?Folkstyrets möjligheter – politisk jämlikhet?• Hur undvika förödande våldsamma konflikter Hur undvika förödande våldsamma konflikter • Makt och rätt i internationella relationerMakt och rätt i internationella relationer• Kollektivets nytta och individens rättigheterKollektivets nytta och individens rättigheter• Majoritetsdemokrati och minoriteters och Majoritetsdemokrati och minoriteters och

enskildas rättigheterenskildas rättigheter• Egennytta mot allmännyttaEgennytta mot allmännytta• Universalism eller kulturalismUniversalism eller kulturalism

Förhållande till andra ämnen…Förhållande till andra ämnen…• "The encounter between neo-classical economics

and developing societies served to reveal the institutional underpinnings of market economies. A clearly delineated system of property rights, a regulatory apparatus curbing the worst forms of fraud, anti-competitive behavior and moral hazard, a moderately cohesive society exhibiting trust and social cooperation, social and political institutions that mitigate risk and manage social conflicts, the rule of law and clean government--these are social arrangements that economists usually take for granted, but which are conspicuous by their absence in poor countries.”

• Dani Rodrik 2007.

010

2030

40

Rea

l GD

P p

er C

apita

2 4 6 8 10

Corruption Perceptions Index (TI)

R-squared=0.76

Source: Heston et al 2002, Transparency International 2002

GDP per Capita vs. Corruption

-50

050

100

150

Infa

nt M

orta

lity

Rat

e (p

er 1

000)

-2 -1 0 1 2

Government Effectiveness (World Bank)

R-squared=0.43

Source: World Development Indicators 2003, World Bank Governance Indicators 2002

Infant Mortality Rate vs. Government Effectiveness

Artistoteles Artistoteles (384-322 f.v.t)(384-322 f.v.t)

• Vilken slags Vilken slags konstitution skapar konstitution skapar de ”dygdiga” de ”dygdiga” människornamänniskorna

• Varför har olika Varför har olika samhällen olika samhällen olika konstitutionerkonstitutioner

Att tillämpa Aristoteles idag: Att tillämpa Aristoteles idag: Demokrati …. Men hur?Demokrati …. Men hur?1.1. Presidentmakt eller parlamentarismPresidentmakt eller parlamentarism2.2. Tvåpartisystem eller flerpartisystemTvåpartisystem eller flerpartisystem3.3. En- eller tvåkammarsystemEn- eller tvåkammarsystem4.4. Federalism eller enhetsstatFederalism eller enhetsstat5.5. Stark eller svag lagprövningStark eller svag lagprövning6.6. Starkt eller svagt lokalt självstyreStarkt eller svagt lokalt självstyre7.7. Folkomröstningar (beslutande, rådgivande eller Folkomröstningar (beslutande, rådgivande eller

alls)alls)8.8. Politisk eller opolitisk förvaltningPolitisk eller opolitisk förvaltning9.9. Starka eller svaga minoritetsrättigheterStarka eller svaga minoritetsrättigheter10.10.Kvotering eller inte kvoteringKvotering eller inte kvotering

Hur många möjligheter?Hur många möjligheter?

• Ingen av de tio dimensionerna är Ingen av de tio dimensionerna är ömsesidigt uteslutandeömsesidigt uteslutande

• Det innebär att vi har (minst) 2Det innebär att vi har (minst) 21010 = = 1024 teoretiska kända möjligheter att 1024 teoretiska kända möjligheter att utforma en demokratisk konstitution utforma en demokratisk konstitution påpå

• Vilken skulle då vara ”bäst” ?Vilken skulle då vara ”bäst” ?

• Välkomna till klubben!Välkomna till klubben!

Platon Platon (427-347 f.v.t)(427-347 f.v.t)

• Varför skall de många Varför skall de många och inte de kunniga och inte de kunniga styra?styra?

• Lenin som anti-Lenin som anti-demokratidemokrati

• ExpertväldeExpertvälde

• Internationella Internationella organisationer (EU)organisationer (EU)

• DomstolsmaktDomstolsmakt

• Byråkratins maktByråkratins makt

• TeokratiTeokrati

Thomas Hobbes Thomas Hobbes (1588-1679)(1588-1679)

• Hur undvika ett Hur undvika ett ”allas krig mot alla””allas krig mot alla”

• Egenintresset leder Egenintresset leder förr eller senare till förr eller senare till våldsamma våldsamma konflikterkonflikter

• Lösning – den Lösning – den enväldiga staten enväldiga staten (Leviathan)(Leviathan)

• Utan den enväldiga Utan den enväldiga staten blir livet staten blir livet ”solitary, poor, ”solitary, poor, short, nasty and short, nasty and brutish”brutish”

Hobbes tillämpad idag: Den Hobbes tillämpad idag: Den sociala fällans problemsociala fällans problem

1.1. Läget – alla vinner på om alla samarbetarLäget – alla vinner på om alla samarbetar2.2. Men – om man inte litar på att de andra Men – om man inte litar på att de andra

samarbetar kommer man inte själv samarbetasamarbetar kommer man inte själv samarbeta3.3. Så - Det kan vara rationellt att inte samarbeta Så - Det kan vara rationellt att inte samarbeta

om man tror att "de andra" inte ställer uppom man tror att "de andra" inte ställer upp4.4. Slutsats - effektivt samarbetet kan bara uppstå Slutsats - effektivt samarbetet kan bara uppstå

om man har förtroende för att "de andra" väljer om man har förtroende för att "de andra" väljer att samarbetaatt samarbeta

5.5. Utan detta förtroende slår den sociala fällan Utan detta förtroende slår den sociala fällan igen, dvs vi hamnar i en situation där alla får igen, dvs vi hamnar i en situation där alla får det sämredet sämre

James Madison James Madison (1755-1836)(1755-1836)

• Folkstyrets och Folkstyrets och republikens problemrepublikens problem

• Hur undvika att Hur undvika att majoritetens kör över majoritetens kör över minoritetenminoriteten

• Hur undvika Hur undvika fraktionernas makt fraktionernas makt och eliternas och eliternas korruptionkorruption

• Hur undvika Hur undvika ”återmonarkisering””återmonarkisering”

Legitimitet genom Legitimitet genom representativ demokratirepresentativ demokrati

• The ”will of the people” theoryThe ”will of the people” theory

• “ “across most of the globe today, the across most of the globe today, the ultimate claim of a political regime to ultimate claim of a political regime to be legitimate -- or at least acceptable -- be legitimate -- or at least acceptable -- rests on the kind of popular consent rests on the kind of popular consent that purportedly finds expression in the that purportedly finds expression in the act of free voting”act of free voting” ( (Guillermo O'Donnell Guillermo O'Donnell in in Journal of DemocracyJournal of Democracy 2007) 2007)

Mary Wollstonecraft Mary Wollstonecraft (1759-1797)(1759-1797)

• Politik inte bara ett Politik inte bara ett revir för mänrevir för män

• Lika rättigheter genom Lika rättigheter genom lika möjligheterlika möjligheter

• Vad förklarar variation i Vad förklarar variation i kvinnors politiska repr.kvinnors politiska repr.

• Direkt, indirekt, Direkt, indirekt, strukturell diskr.strukturell diskr.

• Prioriterar män och Prioriterar män och kvinnor lika eller olika?kvinnor lika eller olika?

Karl Marx Karl Marx (1818-1883)(1818-1883)

• Är politisk jämlikhet möjlig Är politisk jämlikhet möjlig utan ekonomisk och social utan ekonomisk och social jämlikhetjämlikhet

• Är ekonomisk demokrati Är ekonomisk demokrati möjligtmöjligt

• Bestämmer ekonomin Bestämmer ekonomin politikens förutsättningar?politikens förutsättningar?

• Är motsättningarna mellan Är motsättningarna mellan sociala klasser historiens sociala klasser historiens drivkraft?drivkraft?

• Förändring genom Förändring genom revolution eller reformismrevolution eller reformism

Max Weber (1864-1920)Max Weber (1864-1920)Vilken makt har Vilken makt har

byråkratinbyråkratinVarför behövs Varför behövs

byråkratinbyråkratinHur kan byråkratin Hur kan byråkratin

styrasstyrasHur kan byråkratins Hur kan byråkratins

makt kontrollerasmakt kontrollerasVad kan en byråkrati Vad kan en byråkrati

användas tillanvändas tillVad finns det för Vad finns det för

alternativ till alternativ till byråkratinbyråkratin

John Rawls John Rawls (1921-2002)(1921-2002)

• Anti-utilitarismAnti-utilitarism

• Vad är ett rättvist Vad är ett rättvist samhälle?samhälle?

• Kontrakt genom Kontrakt genom ”okunnighetens slöja””okunnighetens slöja”

• Ett rättvist samhälle Ett rättvist samhälle måste ha en måste ha en institutionell ordning institutionell ordning så att det ”genererar så att det ”genererar sitt eget stöd”sitt eget stöd”

Rawls principerRawls principer

• Första principen: alla ska ha samma Första principen: alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är av grundläggande friheter som är förenligt med att andra har ett förenligt med att andra har ett liknande system av för alla lika stora liknande system av för alla lika stora friheter friheter

Rawls….Rawls….

• Andra principen: sociala och ekonomiska Andra principen: sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de är både a) ojämlikheter ska ordnas så att de är både a) till största förväntade fördel för de minst till största förväntade fördel för de minst gynnade och b) knutna till ämbeten och gynnade och b) knutna till ämbeten och befattningar som står öppna för alla under befattningar som står öppna för alla under förhållanden som ger alla skäligt jämngoda förhållanden som ger alla skäligt jämngoda möjligheter möjligheter

• Betyder att samhälleliga institutioner vara Betyder att samhälleliga institutioner vara inrättade så att personer med samma inrättade så att personer med samma naturliga talang och ambition ska ha lika naturliga talang och ambition ska ha lika möjlighet till fördelaktiga positioner möjlighet till fördelaktiga positioner

Rawls varning ….Rawls varning ….• ““For although men know that they share a For although men know that they share a

common sense of justice and that each wants common sense of justice and that each wants to adhere to existing arrangements, they may to adhere to existing arrangements, they may nevertheless lack full confidence in one nevertheless lack full confidence in one another. They may suspect that some are not another. They may suspect that some are not doing their part, and so they may be tempted doing their part, and so they may be tempted not to do theirs. The general awareness of not to do theirs. The general awareness of these temptations may eventually cause the these temptations may eventually cause the scheme to break down. The suspicion that scheme to break down. The suspicion that others are not honoring their duties and others are not honoring their duties and obligations is increased by the fact that, in obligations is increased by the fact that, in absence of the authoritative interpretation absence of the authoritative interpretation and enforcement of the rules, it is particularly and enforcement of the rules, it is particularly easy to find excuses for breaking them” easy to find excuses for breaking them” (Rawls, 1971, p. 240)(Rawls, 1971, p. 240)

Summa summarum: Tre stora Summa summarum: Tre stora frågor frågor

• Hur bör samhället styras (vad är Hur bör samhället styras (vad är rättvist?) = rättvist?) = Politiskt teori, politisk filosofiPolitiskt teori, politisk filosofi

• Hur styrs faktiskt olika samhällen (vad Hur styrs faktiskt olika samhällen (vad sker) = sker) = empirisk statsvetenskap, empirisk statsvetenskap, empiriska teorierempiriska teorier

• Hur kan samhället styras (vad är Hur kan samhället styras (vad är möjligt?) = möjligt?) = policyforskning, konstruktiv policyforskning, konstruktiv teoriteori

Ett ämne med många Ett ämne med många ansiktenansikten

• Statsvetenskap är både ett Statsvetenskap är både ett humanistiskt ämne humanistiskt ämne

• och ett “scientistiskt” ämneoch ett “scientistiskt” ämne

• och en disciplin som har ambitionen och en disciplin som har ambitionen att vara policy-relevant att vara policy-relevant

• Vilket gör det hela mycket roligt!Vilket gör det hela mycket roligt!

AvslutningAvslutning

• Statsvetenskapen sysslar med ett antal ”eviga Statsvetenskapen sysslar med ett antal ”eviga frågor” om den politiska maktens natur och frågor” om den politiska maktens natur och egenskaperegenskaper

• Men, vi har allt bättre tillgång till data och allt Men, vi har allt bättre tillgång till data och allt mer avancerade teorier och metoder för att mer avancerade teorier och metoder för att ge svarge svar

• Statsvetenskapen sysslar både med Statsvetenskapen sysslar både med normativa (bör) frågor och med empiriska (är) normativa (bör) frågor och med empiriska (är) frågorfrågor

• En disciplin vars centrala variabler – de En disciplin vars centrala variabler – de politiska institutionernas kvalitet - blir allt mer politiska institutionernas kvalitet - blir allt mer uppmärksammade utanför statsvetenskapenuppmärksammade utanför statsvetenskapen

Tack för uppmärksamheten!Tack för uppmärksamheten!

• FrågorFrågor

• Synpunkter Synpunkter

• KritikKritik

• ………………