Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland ... · döms få räkna med en ökad...

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020

HUVUDRAPPORT

Rapport 2011:4 Tillväxt och utveckling KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND

Preliminär version

3

Förord

I december 2009 fick alla regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan eller Länsstyrelsen (där dessa organ inte finns) i uppdrag av regeringen att eta-blera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och ut-bildningsplanering på kort och lång sikt. En viktig del i det uppdraget handlar om att ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser då de flesta regioner och många västländer står inför stora utmaningar på arbetsmarknaden; många läm-nar arbetslivet samtidigt som det har skett en betydande förskjutning från indu-stri- till tjänstesektor.

Eftersom storstadsregionerna har liknande förutsättningar och utmaningar när det gäller den framtida kompetensförsörjningen, gav Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Stockholms län och Region Skåne uppdrag till SCB att utveckla en modell för att göra regionala prognoser på tillgång och efterfrågan på utbil-dad arbetskraft fram till 2020. Prognosen syftar till att bidra till ökad matchning på arbetsmarknaden genom ett bättre kunskapsunderlag inför planering av ut-bildning och arbetsmarknadsinsatser. Vår förhoppning är att den regionala pro-gnosmodellen i framtiden även kan tillämpas och användas av övriga svenska regioner.

Utbildningsprognosen har tagits fram av Stefan Vikenmark, Ingrid Bergström-Levander, Russell Schmieder och Annika Gerner på Prognosinstitutet vid SCB. Näringsgrensprognosen och sammanställningen av rapporten har gjorts av Christer Anderstig (uppdragsledare), Martin Lagnerö, Jonas Börjesson, Erik Rosenqvist, Anders Wigren och Sirje Pädam vid WSP Analys & Strategi. Stort tack riktas även till Tillväxtverket och Tillväxtanalys som bidragit med finansi-ering och värdefulla synpunkter. Keili Jögeva Saluveer har varit Västra Göta-landsregionens projektledare.

Göteborg i november 2011

Bertil Törsäter

5

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING............................................................................... 7

1 INLEDNING................................................................................... 11

2 STORSTADSREGIONERNAS ROLL ........................................... 13 2.1 Utvecklingen sedan 1993.............................................................. 13 2.2 Ett scenario till år 2030.................................................................. 14 2.3 Drivkrafterna bakom storstädernas tillväxt .................................... 15 2.4 Slutsatser ...................................................................................... 17

3 STRUKTUROMVANDLINGEN 2000-2008 ................................... 19 3.1 Branschgrupper............................................................................. 20 3.2 Utbildningsnivå.............................................................................. 24 3.3 Yrken............................................................................................. 30 3.4 Prognos strukturomvandling 2008-2020 ....................................... 31 3.5 Slutsatser ...................................................................................... 33

4 ARBETSMARKNADENS UTVECKLING ...................................... 35 4.1 Översikt av storstadslänens arbetsmarknad ................................. 35 4.2 De demografiska förutsättningarna ............................................... 42 4.3 Arbetskraftens utbildningsbakgrund.............................................. 46 4.4 Slutsatser ...................................................................................... 48

5 UTBILDNINGSSYSTEMET........................................................... 49 5.1 Grund- och gymnasieskola ........................................................... 49 5.2 Övergång till högskola................................................................... 53 5.3 Studiedeltagande .......................................................................... 55 5.4 Utbildningsnivån............................................................................ 57 5.5 Slutsatser ...................................................................................... 60

6 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS.............. 61 6.1 Utsikterna för olika utbildningsgrupper i Västra Götaland ............. 69 Allmän utbildning ................................................................................... 69 Pedagogik och lärarutbildning ............................................................... 72 Humaniora och konst ............................................................................ 76 Samhällsvetenskap, juridik, handel etc. ................................................ 78 Naturvetenskap ..................................................................................... 81 Teknik och tillverkning ........................................................................... 83 Lant- och skogsbruk .............................................................................. 87 Hälso- och sjukvård samt social omsorg ............................................... 89 Tjänster ................................................................................................. 92 6.2 Utsiktena för olika utbildningsgrupperna i de fyra delregionerna .. 94 Göteborgsregionen................................................................................ 94

6

Fyrbodal.................................................................................................98 Skaraborg ............................................................................................ 101 Sjuhärad .............................................................................................. 105 Likheter och skillnader mellan delregionerna ...................................... 107

BILAGOR............................................................................................. 109 Bilaga 1 - Nationella förutsättningar för prognosen ............................. 109 Bilaga 2 - Modell och metodbeskrivning .............................................. 110

7

Sammanfattning De flesta regioner i Sverige står inför stora utmaningar på arbetsmarknaden; många lämnar arbetslivet samtidigt som det har skett en betydande förskjutning från industri- till tjänstesektor. Den föreliggande rapporten är ett resultat av ett gemensamt utvecklingsarbete mellan Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Länsstyrelsen i Stockholms län samt SCB med syfte att ta fram ett kunskapsun-derlag som kan bidra till ökad matchning på arbetsmarknaden. Utvecklingspro-jektet är på flera sätt unikt då det är första gången den här typen av prognoser på regional nivå har tagits fram.

Framtida obalanser mellan tillgång och efterfrågan inom de olika utbildnings-grupper som redovisas i denna rapport ska ses som resultaten om utvecklingen fortsätter på samma sätt som idag. Bedömningen tar alltså ingen hänsyn till vil-ken effekt eventuella obalanser har på människors val av utbildning, styrningen av utbildningsresurserna och arbetsmarknadens efterfrågan på olika utbild-ningsgrupper. Detta innebär att obalanserna inte nödvändigtvis speglar den för-väntade utvecklingen, utan en trolig utveckling om utbildningssystemet och ut-bildningsbeteendet inte anpassas till arbetsmarknadens efterfrågan. Ett syfte med denna rapport är att bidra till att uppmärksamma behovet och ange rikt-ningen för en sådan anpassning.

Denna rapport som utgör en huvudrapport beskriver de olika förutsättningar som föreligger Västra Götaland avseende kompetensförsörjning. I en separat bilagerapport redovisas prognos på tillgång och efterfrågan för 50 olika utbild-ningsgrupper i Västra Götaland och dess fyra delregioner fram till 2020 samt allt siffermaterial i tabellform. Nedan presenteras en sammanfattning av rappor-tens viktigaste resultat.

Förskjutningen från varu- till tjänstebranscher går snabbare i Västra Gö-taland än i Skåne och Stockholm

Strukturomvandlingen från varu- till tjänsteproducerande branscher har det se-naste decenniet varit snabbare i Västra Götaland och Skåne än i Stockholms län. Under det kommande decenniet beräknas denna omfördelning av sysselsatta vara större i Västra Götaland än i Skåne och Stockholm. Ett viktigt skäl till detta är att industrins andel i Västra Götaland fortfarande är förhållandevis stor och att allt större del av tjänsteverksamheterna inom industrin outsourcas till tjänste-sektorn. Inom Västra Götaland har förskjutningen från varu- till tjänstebran-schen varit snabbare i Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad än i Göteborgsregio-nen det senaste decenniet. Samtidigt har strukturomvandlingen inneburit att alla branscher blivit mer kunskapsintensiva i Göteborgsregionen än i de tre övriga delregionerna. Den snabba strukturomvandlingen ställer nya krav på kompe-tensförsörjningen. Prognosen visar att efterfrågan kommer att öka mycket på

8

personer med både kortare och längre högskoleutbildning samt personer med yrkesinriktad gymnasieutbildning. Samtidigt minskar efterfrågan på personer med enbart grundskoleutbildning. Denna förskjutning ger en indikation på att många yrken kommer att kräva mer kvalificerad utbildning i framtiden.

Efterfrågeökning på 70 000 sysselsatta med något minskad koncentration till Göteborgsregionen

Fram till år 2020 beräknas efterfrågan på arbetskraft öka med 70 000 personer i Västra Götaland. Cirka 80 procent av efterfrågeökningen kommer att ske i Gö-teborgsregionen vilket kan jämföras med 90 procent under föregående decenni-um. Med andra ord beräknas en något jämnare fördelning av sysselsättningstill-växt i länet under det kommande decenniet.

Stor ökning på efterfrågan på personer med yrkesinriktad gymnasieut-bildning

Efterfrågan på arbetskraft med gymnasial utbildning bedöms öka med drygt 33 000 personer, motsvarande 9 procent. Ökningen är särskilt stor på arbetskraft med yrkesinriktad gymnasieutbildning – 19 000 personer i Västra Götaland. Detta beror delvis på att det ställs högre kvalifikationskrav på de yrken som ti-digare krävt enbart grundskoleutbildning. Den ökande efterfrågan i kombination med minskande tillgång medför en stor risk för brist inom många utbildningsin-riktningar. Bland dagens förvärvsarbetande med yrkesinriktad gymnasieutbild-ning väntas stora pensionsavgångar under det kommande decenniet samtidigt som intresset för många av dessa utbildningar är ganska svagt hos ungdomar.

Störst brist inom hälso- o sjukvård

Både i absoluta och relativa tal kan bristen bli riktigt stor inom hälso- och sjuk-vård. Detta beror både på att vårdbehovet i samhället ökar, och på den höga medelåldern inom vårdyrken. Förutsatt att utbildningssystemet och utbildnings-beteende hos individerna kommer att vara oförändrat i förhållande till dagens situation, utbildas det för få inom denna utbildningsinriktning för att fylla ut arbetsmarknadens efterfrågan. Störst, antalsmässigt, väntas bristen bli på gym-nasialt omvårdnadsutbildade. Stor brist beräknas även för bl.a. tandsköterskor, biomedicinska analytiker och barnskötare.

Efterfrågeökningen på högutbildade fortsätter men i något mindre takt än under föregående decennium

I absoluta tal beräknas efterfrågeökningen bli störst på personer med eftergym-nasial utbildning (+ 60 000 personer). Tillväxten är dock något långsammare än den varit under föregående decennium. Tillgången på arbetskraft med efter-gymnasial utbildning bedöms öka ännu mer än efterfrågan. Därför finns det en viss risk att inom vissa utbildningsinriktningar kan det bli konkurrens om lediga jobb år 2020. Å andra sidan är yrkesspridningen stor i många av de eftergymna-

9

siala utbildningsgrupperna, vilket innebär att högutbildade har lättare att anpas-sa sig till arbetsmarknadens ändrade efterfrågan.

Brist på pedagogiskt utbildade

Pedagogik är ett annat område där det beräknas uppkomma brist under det kommande decenniet. Detta beror delvis på den ökade efterfrågan (många årskullar inom grundskoleåldern), delvis på de omfattande pensionsavgångarna som kommer att ske bland personer med lärarutbildning. Relativt sett kommer bristen vara störst på yrkeslärare.

Störst överskott på utbildade inom humaniora, konst och media

De som väljer att utbilda sig inom områden humaniora, konst och media be-döms få räkna med en ökad konkurrens om tillgängliga jobb i Västra Götaland. Detta gäller för personer med såväl gymnasial som eftergymnasial utbildning. Även om efterfrågan på sysselsatta med denna utbildningsinriktning ökar, är dagens och senaste årens utbildningsvolym inom denna inriktning alldeles för stor för att matcha efterfrågan.

11

1 Inledning I denna rapport presenteras en prognos över storstadsregionernas kompetensförsörj-ning fram till år 2020. Materialet baseras på en framskrivning av tillgången och en prognos av efterfrågan på olika utbildningsgrupper som har tagits fram av Prognos-institutet vid Statistiska centralbyrån (SCB), med visst underlagsdata från respektive region och WSP. Rapporten är framställd av WSP Analys & Strategi.

Framtida obalanser mellan tillgång och efterfrågan inom de olika utbildningsgrup-per som redovisas i denna rapport ska ses som resultaten om utvecklingen fortsätter på samma sätt som idag. Bedömningen tar alltså ingen hänsyn till vilken effekt eventuella obalanser har på människors val av utbildning, styrningen av utbildnings-resurserna och arbetsmarknadens efterfrågan på olika utbildningsgrupper. Detta in-nebär att obalanserna inte nödvändigtvis speglar den förväntade utvecklingen, utan en trolig utveckling om utbildningssystemet och utbildningsbeteendet inte anpassas till arbetsmarknadens efterfrågan. Ett syfte med denna rapport är att bidra till att uppmärksamma behovet och ange riktningen för en sådan anpassning.

Rapportens upplägg har formen av fyra bakgrundskapitel som är avsedda att sätta prognoserna i ett sammanhang och ge en djupare förståelse för de olika förutsätt-ningar som föreligger storstadsregionerna avseende kompetensförsörjningen.

Det första kapitlet redogör för storstadsregionernas roll i svensk ekonomi. Nya krav kommer att ställas på kompetensförsörjningen när tjänstesektorn i storstadsregio-nerna växer allt mer. Storstadsregionerna har en speciell roll genom möjligheter till agglomerativa fördelar som förstärks när de växer snabbare och efterfrågar allt mer utbildad arbetskraft. De tillväxtbefrämjande mekanismerna ”sharing”, ”matching” och ”learning” gör att både behovet och möjligheten för mer specialiserad arbets-kraft ökar.

Därefter följer en redogörelse för strukturomvandlingen i svenskt näringsliv under åren 2000-2008. Förändringen från varu- till tjänsteproduktion innebär att skillna-derna i näringslivets struktur minskar, främst genom att övriga regioner i allt högre grad kommer ikapp Stockholm. Strukturomvandlingen innebär även att utbildnings-längden hos de förvärvsarbetande successivt ökar. Allra längst i detta avseende har Stockholmsregionen kommit. Tydligast sker omvandlingen i de kunskapsintensiva branscherna. Dessa snabbt växande branscher har dessutom en högre andel syssel-satta inom yrken som kräver teoretisk specialistkompetens. Enligt prognosen väntas utvecklingen med omvandling från varu- till tjänsteproduktion fortsätta, vilket stäl-ler tydliga krav på kompetensförsörjningen.

I kapitel 4 redogörs för arbetsmarknadens utveckling historiskt och enligt progno-sen. Bland de viktigaste slutsatser där är att de demografiska förutsättningarna är avgörande för den framtida kompetensförsörjningen. Pensionsavgångarna kommer inte fullt ut kunna matchas av nyinträdda på arbetsmarknaden. Prognosen förutsätter

12

därför att fler än idag arbetar efter 65 år ålder. Samtidigt stiger etableringsåldern för unga på arbetsmarknaden, främst på grund av längre utbildningstid. Även inflytt-ningen – i synnerhet bland åldrarna 25-34 år – är en viktig förutsättning för en bred demografisk bas för kompetensförsörjning.

I det sista bakgrundskapitlet görs en genomgång av utbildningssystemets produktion av potentiell arbetskraft. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv dras där slutsatsen att det är tydligt att Stockholm särskiljer sig genom en polarisering där många inte avslutar gymnasiestudierna eller avslutar dem utan högskolebehörighet, men de som avslutar sina gymnasiestudier med behörighet har betydligt högre övergångsfre-kvenser än övriga storstadsregioner, i Västra Götaland i synnerhet. Skåne har delvis samma tendenser men i lägre grad. Stockholm rekryterar också i högre grad sin ar-betskraft från övriga landet och övriga storstadsregioner, vilket tydliggörs genom en högre utbildningsnivå, men en måttlig andel högskolestuderande.

Därefter följer rapportens centrala kapitel, med framskrivning och prognos på ut-vecklingen av tillgång och efterfrågan. Kapitlet inleds med en allmän genomgång av utvecklingen på övergripande nivå. Här finns även en läsanvisning om hur resulta-ten ska tolkas. Sedan följer en genomgång av var och en av de olika utbildnings-grupperna, en beskrivning av gruppen och den förväntade balanssituationen fram till år 2020.

Dessutom finns till rapporten en bilaga med nationella förutsättningar för progno-sen, en bilaga med en mer detaljerad beskrivning av prognosmodellen samt en ta-bellbilaga med allt underlagsmaterial i sifferform.

13

2 Storstadsregionernas roll

2.1 Utvecklingen sedan 1993 Storstadsregionerna, här definierade som Stockholms län, FA-regionerna1 Göteborg och Malmö, har under de senaste tjugo åren fått en allt större roll i svensk ekonomi. Dessa tre regioners andel av rikets folkmängd har ökat från 40 till 45 procent mellan 1993 och 2010, och mellan 1993 och 2009 har regionernas andel av rikets syssel-sättning (förvärvsarbetande dagbefolkning) ökat från 42 procent till 47 procent. Re-gionernas andel av Sveriges BNP mäts med bruttoregionprodukten (BRP). Mellan 1993 och 2008 ökade denna andel från 48 till 51 procent.

Figur 1 Storstadsregionernas andel av rikets befolkning 1993 och 2010, syssel-

sättning 1993 och 2009, samt BRP 1993 och 2008

40%42%

48%45%

47%

51%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Befolkning Sysselsättning BRP

1993 Bef 2010, Syss 2009, BRP 2008

Att andelen av rikets sysselsatta är större än andelen av befolkningen kan ha tre or-saker: större andel av befolkningen i förvärvsarbetande åldrar, högre förvärvsfre-kvens och nettoinpendling. Andelen i förvärvsarbetande åldrar och nettoinpendling är de två viktigaste orsakerna.

Av figuren kan även utläsas att den genomsnittliga produktiviteten (BRP per syssel-satt) är högre i storstadsregionerna än i övriga riket, vilket följer av att andelen av BRP är större än andelen av sysselsättningen. Storstadsregionernas rumsliga skal-fördelar är en viktig orsak till detta förhållande.

1 FA, förkortning för funktionella arbetsmarknadsregion. Sverige är indelat i 72 FA-regioner.

14

2.2 Ett scenario till år 2030 I en rapport från ITPS2 beskrivs två scenarier, ett basscenario och ett alternativsce-nario för den framtida regionala utvecklingen fram till 2030. I detta avsnitt refereras till basscenariot som utgår från Långtidsutredningen 2008. Där antas bland annat en över tiden oförändrad sysselsättningsgrad med avseende på ålder, kön och etnicitet. Det totala antalet arbetade timmar styrs därmed främst av de relativa befolknings-förändringarna. Produktivitetstillväxten inom näringslivet antas vara snabb med en genomsnittlig årlig ökning med 2,3 procent fram till 2030. Exporten antas öka med 4,2 procent per år fram till 2030 beroende på att handelshindren antas fortsätta att minska och att den tekniska utvecklingen fortgår vilken gynnar svensk export. Givet bland annat dessa antaganden beräknas BNP öka med 2,3 procent per år fram till 2030.

Givet detta basscenario på nationell nivå görs en modellbaserad framskrivning av folkmängden, sysselsättningen och produktionen (BNP) på regional nivå. Vid denna framskrivning tas hänsyn till storstadsregionernas agglomerationsfördelar3.

Figur 2 Omfördelning mellan regionfamiljer av befolkning, sysselsättning och BRP

2005-2030. Källa: ITPS rapport A2009:004

I Figur 2 visas den procentuella omfördelningen mellan fyra regionfamiljer. Enligt basscenariot ökar koncentrationen till storstadsregionerna. Storstadsregionernas an-del av rikets befolkning beräknas öka med fyra procentenheter mellan 2005 och 2030, andelen av sysselsättningen med nästan fem procentenheter och andelen av BRP med tre procentenheter.

2 Anderstig, C och Sundberg M, ”Regional utveckling i Sverige – flerregional integration mellan modellerna STRAGO och rAps”. ITPS rapport A2009:004. ITPS ersattes 2009 av den nya myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys. 3 Ekonomiska fördelar som uppnås genom att produktion och konsumtion koncentreras till stora regioner.

15

I storstadsregionerna beräknas alltså andelen av rikets BNP4 öka långsammare än andelen av rikets sysselsättning. I övriga regionfamiljer är förhållandet omvänt, att andelen av BNP minskar långsammare än andelen av sysselsättningen. Det beror på att storstadsregionernas industrisektor är relativt liten samtidigt som tjänstesektorn är stor och snabbt växande. Tjänstesektorns förädlingsvärde ökar långsammare som en följd av en relativt låg produktivitetstillväxt. I övriga regionfamiljer har tillverk-ningsindustrin, med hög produktivitetstillväxt, en förhållandevis större roll.

I nästa avsnitt ska drivkrafterna bakom den fortsatta koncentrationen till storstads-regionerna av rikets befolkning, sysselsättning och produktion översiktligt beskri-vas.

2.3 Drivkrafterna bakom storstädernas tillväxt Rumsliga skalfördelar eller mera precist agglomerationsfördelar har pekats ut som den viktigaste enskilda orsaken till att storstadsregionernas ekonomier växer snab-bare än övriga regioners ekonomier. Regionstorlek brukar i modern forskning defi-nieras i termer av marknadspotential. En regions marknadspotential kan exempelvis mätas med hur många arbetsplatser eller invånare som kan nås inom ett restidsav-stånd på mellan 45 och 60 minuter.

Anledningen till att stora regioner blir mera produktiva är att skalfördelarna skapar tre tillväxtfrämjande mekanismer: ”Sharing” (lägre styckkostnader för att utnyttja fasta kostnader för fysiskt kapital), ”Matching” (effektivare matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden) och ”Learning” (snabbare spridning av kun-skap).

Sharing innebär att företagsinterna fasta kostnader kan slås ut på många producera-de enheter vilket gör att styckkostnaderna i produktionen faller med växande mark-nadspotential. Sharing innebär också att företag och personer kan driva specialise-ringen längre i takt med att marknadspotentialen ökar. Denna specialisering ökar produktiviteten och gör att även företag som inte har stora interna fasta kostnader kan se en lönsamhet i att vara lokaliserad i en storstadsregion. Regionförstoring in-nebär att de agglomerativa fördelarna stärks.

Sharing mekanismen gör att många företag i helt olika branscher ligger sida vid sida i storstadsregionerna. Det gör att arbetsmarknaden blir diversifierad samtidigt som den är specialiserad. Detta gör att matchningsprocesserna på arbetsmarknaden fun-gerar effektivare i stora regionen än i små. Dels ökar sannolikheten att matchnings-processerna överhuvudtaget äger rum, vilket speglas av att arbetskraftsrörligheten mellan arbetsgivare är större i storstadsregioner än i små regioner. Dels ökar sanno-likheten för att de matchningsprocesser som äger rum blir effektiva (”rätt man på rätt plats”). Sharing och matching mekanismerna leder till en annan viktig meka-nism, learning. När företagen byter leverantörer och arbetskraften byter jobb så

4 BNP och BRP är mått på produktionens förädlingsvärde.

16

sprids kunskaper mellan företag och personer. Detta snabbar på kunskapsspridning-en och utnyttjandet av ny och mera produktiv teknik5.

Samspelet mellan de tre mekanismerna sharing, matching och learning är således de drivande krafterna bakom att storstadsregionerna kan växa så snabbt som de gör och ändå fortsätta att vara så produktiva som de är. De tre mekanismerna gör företagen mera produktiva vilket gör att de tar marknadsandelar. Detta leder i sin tur till att de kan efterfråga mera arbetskraft till så pass höga löner att arbetskraften tycker att det är värt att flytta till storstadsregionerna. När allt fler personer flyttar till storstadsre-gionerna ökar både efterfrågan på varor och tjänster och utbudet av arbetskraft. Av detta följer att investeringar i bostäder, service och transportinfrastruktur blir en vik-tig förutsättning för storstadsregionernas tillväxt.

Storstadsregionernas tillväxt närs också av att både konsumtion och produktion i växande grad kräver personliga kontakter. Därför är det specialiserad handel, kon-taktintensiv service och innovativa företag som svarar för den största tillväxten i storstadsregionerna. Produktion och konsumtion av mera standardiserad karaktär trycks ut till mera perifera regioner. Därmed leder tillväxten i storstäderna till en ökad funktionell integration med övriga regioner.

När de agglomerativa fördelarna förstärks, t ex genom regionförstoring, ökar förut-sättningarna för att högskolornas verksamhet sätter avtryck i regionen genom ett indirekt bidrag till regionens BRP. Högskolornas roll i den regionala ekonomin kan beskrivas som de tre uppgifterna: utbilda studenter, bedriva akademisk forskning och att tillföra det omgivande samhället kunskaper.

Högskolorna påverkar både efterfrågan och produktionskapacitet i den regionala ekonomin. Efterfrågan påverkas genom inflödet av lärare och studenter och deras konsumtion, som bidrar till ett mera diversifierat utbud av restauranger, fritids- och kulturaktiviteter i regionen. Produktionskapaciteten och näringslivets struktur kan påverkas genom tillgången på högutbildade som ger förutsättningar för ett allt mer kunskapsintensivt näringsliv.

Men för att denna påverkan på näringslivet ska uppstå krävs att en stor andel av stu-denterna blir kvar i regionen efter avslutad utbildning. Små regioner med ett när-ingsliv som inte efterfrågar arbetskraft med akademisk högskoleutbildning i någon större omfattning har svårigheter att behålla tillräckligt många studenter för att den-na påverkan ska uppstå. Stora och kunskapsintensiva regioner drar till sig studenter från mindre regioner.

Den betydelse högskoleregionernas storlek har i detta avseende kan illustreras av skillnaden i andel högutbildade av regionens dag- och nattbefolkning6. Vi avgränsar

5 Teknik används här i vid mening där även metoder och processer innefattas. 6 Dagbefolkning definieras som personer som arbetar i regionen (oavsett vilken region de bor i). Nattbefolkningen avser personer som är folkbokförda i regionen (oavsett vilken regi-on de arbetar i).

17

här den förvärvsarbetande dagbefolkningen till näringslivets tjänstesektorer. I de tre storstadsregionerna är andelen högutbildade av dagbefolkningen omkring 21 till 26 procent och andelen är ungefär densamma som andelen högutbildade av storstads-regionernas befolkning. För övriga 20 högskoleregioner är andelen högutbildade av befolkningen i medeltal 16 procent, medan andelen högutbildade av dagbefolkning-en i medeltal är 13 procent, dvs. klart lägre7.

2.4 Slutsatser Nya krav kommer att ställas på kompetensförsörjningen när tjänstesektorn i stor-stadsregionerna växer allt mer. Storstadsregionerna har en speciell roll genom möj-ligheter till agglomerativa fördelar som förstärks när de växer snabbare och efter-frågar allt mer utbildad arbetskraft. De tillväxtbefrämjande mekanismerna ”sha-ring”, ”matching” och ”learning” gör att både behovet och möjligheten för mer specialiserad arbetskraft ökar.

7 Källa SCB, rAps RIS. Uppgifterna avser år 2009, befolkning 16-64 år och förvärvsarbe-tande dagbefolkning 16-64 år, där privata tjänstesektorer definieras av SNI2007 kod 23-44, 50, 51. Högutbildade definieras som minst 3 års eftergymnasial utbildning.

19

3 Strukturomvandlingen 2000-2008 I detta kapitel beskrivs och analyseras strukturomvandlingen mellan åren 2000 och 2008, där de tre storstadslänen jämförs med varandra och med övriga riket8. Vidare analyseras omvandlingen för de fyra delregionerna inom Västra Götaland. Inled-ningsvis några korta ord om strukturomvandlingens drivkrafter. Dessa kan sägas vara i huvudsak tre: 1) Asymmetriska förändringar av produktionsteknologin som ger olika tillväxttakter i arbetsproduktiviteten i olika branscher, 2) Förändringar i konsumenternas efterfrågemönster, samt 3) Förändringar i utrikeshandeln. Varupro-duktionen har historiskt haft en snabbare tillväxttakt i arbetsproduktiviteten än tjäns-teproduktionen. Detta har inneburit en successiv förskjutning av sysselsättningen från varuproduktion till tjänsteproduktion. I takt att hushållens realinkomster höjs ökar efterfrågan på tjänster vilket skyndar på överflyttningen av arbetskraft till tjänstesektorn. Vidare sker en överflyttning av tjänster från industri- till tjänstesek-torer genom outsourcing av icke kärnverksamheter. Slutligen, den ökade internatio-nella handeln innebär en global omstrukturering av främst standardiserad varupro-duktion, vilket medför utflyttning av tillverkning till låglöneländer. Så långt om drivkrafterna.

Strukturomvandlingen 2000-2008 beskrivs och analyseras m.a.p. sysselsättningens fördelning i tre dimensioner: bransch, utbildningsnivå och yrke. Sysselsättning defi-nieras som förvärvsarbetande dagbefolkning och beskrivningen avser branscher en-ligt SCB:s indelning i rAps-RIS databasen (enligt SNI2002). Dessa branscher har grupperats efter kunskapsintensitet och typ av produktion (areella näringar, industri och tjänster) i följande aggregat, eller sektorer9:

• Kunskapsintensiv industri: Kemisk industri, Maskinindustri, Industri för kontors-maskiner och datorer, Annan elektro- och teleproduktindustri, Industri för precisionsin-strument och Transportmedelsindustri [SNI2002: 24, 29, 30-35]

• KIBS,Kunskapsintensiva producenttjänster: Banker och andra kreditinstitut inkl. stödtjänster, Datakonsulter o dataservice, FoU-institutioner, Andra företagstjänster, [SNI2002: 65, 67.1, 72, 73, 74]

• KIS, Övriga kunskapsintensiva tjänster: Flygbolag, Telekommunikationer, För-säkringsbolag inkl. stödtjänster, Offentlig förvaltning, Utbildning, Hälso- och sjukvård, sociala tjänster; Veterinärverksamhet, Intresseorganisationer; religiös verksamhet, Re-kreations-, kultur och sportverk samhet, Internationella organisationer, utländska ambas-sader o.d. [SNI2002: 62, 64.2, 66+ 67.2, 75-85, 91, 92, 99]

• Övrig industri (inkl. Byggindustri) • Övriga tjänster (bl. a Hushållstjänster, Handel och Transporter exkl. Flygbolag) • Areella näringar (Jord- och skogsbruk samt Fiske)

8 Beskrivningen och analysen har 2008 som slutår, vilket beror på att data med sysselsatta fördelade på bransch och utbildning inte finns redovisad för senare år. 9 På denna relativt grova SNI-nivå, i huvudsak 2 siffernivå, går det inte att entydigt dra grän-serna mellan KIBS, KIS, och Övriga tjänster. Exempelvis ingår i Andra företagstjänster (74) även ej kunskapsintensiva verksamheter, t ex Lokalvård.

20

I kapitlets första avsnitt ingår ”kunskapsdimensionen” såtillvida att branscher är klassificerade efter kunskapsintensitet, och på nationell nivå har de sysselsatta i kunskapsintensiva branscher i regel en högre utbildningsnivå än i övriga branscher.

I de följande avsnitten, som analyserar sysselsättningens fördelning på utbildnings-nivå och yrken, belyses bland annat hur utbildningsnivån inom kunskapsintensiva branscher varierar mellan regioner.

3.1 Branschgrupper Storstadslänen och övriga riket Av figur 3 framgår att KIS, övriga kunskapsintensiva tjänster, var den största sek-torn i övriga riket år 2008, och att Övriga tjänster den näst största. En jämförelse mellan de tre storstadslänens avvikelse mot övriga riket visar att Stockholms län kommit längst i omvandlingen från varu- till tjänsteproduktion.

Figur 3 Sysselsättningens fördelning på branschaggregat år 2008 i storstadslä-

nen och övriga riket, procent.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Stockholmslän

Skåne län

VästraGötaland

Övrigariket

Kunskapsintensiv industri

KIBS

KIS

Övrig industri

Övriga tjänster

Areella näringar

År 2008 var tjänstebranschernas andel av sysselsättningen 14 procentenheter högre i Stockholms län än i övriga riket, och KIBS, kunskapsintensiva producenttjänster, svarar för huvuddelen, 12 procentenheter av denna avvikelse. En jämförelse längs ”kunskapsdimensionen”, dvs. summa sysselsatta i de tre sektorer som klassificerats som kunskapsintensiva, visar att Stockholms andel var 7 procentenheter högre än i övriga riket. Andelen sysselsatta i kunskapsintensiv industri var drygt 2 procenten-heter lägre i Stockholm än i övriga riket, och andelen sysselsatta i Övrig industri drygt 9 procentenheter lägre.

21

I Skåne var år 2008 tjänstebranschernas andel av sysselsättningen drygt 5 procentenheter högre, och i Västra Götaland drygt 2 procentenheter högre, än i övriga riket. Man kan därför säga att Västra Götaland var det storstadslän som avviker minst från övriga riket med avseende på fördelningen mellan tjänstebranscher och varuproducenande branscher. I ”kunskapsdimensionen” var dock Västra Götalands andel nästan 3 procentenheter högre, och Skånes andel en halv procentenheter lägre, än i övriga riket. Detta förklaras främst av den kunskaps-intensiva industrin, där Västra Götalands hade 3,4 procentenheter högre andel och Skåne 1,7 procentenheter lägre andel än i övriga riket.

Strukturomvandlingen 2000-2008 illustreras i figur 4. Först om utvecklingen i övriga riket. Där fortsatte omvandlingen mot en större andel sysselsatta i tjänstebranscher; andelen sysselsatta i KIBS ökade med 1,5 procentenheter och andelen sysselsatta i Övriga tjänster ökade med en procentenhet. Andelen sysselsatta i KIS, övriga kunskapsintensiva tjänster, förändrades inte under perioden. I ”kunskapsdimensionen” blev netttoförändringen mellan kunskapsintensiva och icke kunskapsintensiva sektorer noll, eftersom andelen för den kunskapsintensiva industrin minskade med två procentenheter.

Figur 4 Sysselsättningens fördelning på branschaggregat i storstadslänen och övriga riket, förändring mellan år 2000 och år 2008, procentenheter.

Omvandlingen 2000-2008 har inneburit att skillnaderna i näringslivets struktur har minskat, åtminstone i termer av de grova branschaggregat som används här. I Stockholms län ökade andelen för tjänstebranscherna totalt med 1 procentenhet, jämfört med 3 procentenheter i övriga riket, 4 procentenheter i Skåne och drygt 3 procentenheter i Västra Götaland.

22

Men, en analys av strukturomvandlingen enbart i termer av verksamheters bransch-tillhörighet är av flera skäl otillräcklig. Ett viktigt skäl är att en allt större del av de verksamheter som bedrivs inom industriföretagen är tjänsterelaterade medan ande-len varuhanterande verksamheter krymper.

Västra Götalands delregioner För Västra Götaland totalt, dess fyra delregioner och Övriga riket visas i figur 5 sys-selsättningens fördelning på de sex branschaggregaten för år 2008. Observera att ”Övriga riket” här avser riket exklusive de tre storstadslänen, på samma sätt som ovan.

Figur 5 Sysselsättningens fördelning på branschaggregat år 2008 i Västra Göta-lands delregioner och övriga riket, procent.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Fyrbodal

Göteborgsreg

Sjuhärad

Skaraborg

VästraGötaland

Övr riket

Kunskapsintensiv industri

KIBS

Övr KIS

Övr industri

Övr tjänster

Areella näringar

Tjänstesektorerna svarade år 2008 för totalt 73 procent av länets sysselsättning, me-dan andelen i Göteborgsregionen var drygt 77 procent. För övriga delregioner varie-rar denna andel mellan 64 och 70 procent. Som nämndes ovan är tjänstesektorernas andel i länet något större än andelen i övriga riket, och denna skillnad förklaras helt av den höga andelen i Göteborgsregionen. I jämförelse med länsgenomsnittet har Göteborgsregionen höga andelar i den övriga (icke kunskapsintensiva) tjänstesek-torn, plus drygt 2 procentenheter, samt en högre andel i KIBS, plus 3,4 procentenhe-ter.

I ”kunskapsdimensionen”, såsom den mäts här, var skillnaderna mellan delregioner-na mindre. Andelen sysselsatta i kunskapsintensiva branscher varierade mellan 54 procent i Sjuhärad och 60 procent i Göteborgsregionen. Skaraborg och Fyrbodal

23

hade år 2008 en större andel sysselsatta inom kunskapsintensiv industri än läns- och riksgenomsnittet.

Även när det gäller sysselsättningen inom den icke-kunskapsintensiva industrin hade Skaraborg en betydligt större andel än de övriga delregioner och riksgensom-nittet.

Strukturomvandlingen inom Västra Götaland under perioden 2000-2008 illustreras i figur 6. Omvandlingen uppvisar samma generella mönster, med ökade andelar i tjänstesektorerna, som vi kunde observera för övriga storstadslän i figur 4.

Figur 6 Sysselsättningens fördelning på branschaggregat i Västra Götalands del-regioner och övriga riket, förändring mellan år 2000 och år 2008, procent-enheter.

För hela länet ökar tjänstesektorernas andel med 3,5 procentenheter, vilket är något mer än i övriga riket. Den största omvandlingen har ägt rum i Fyrbodal, där tjänstesektorernas andel ökat med 6 procentenheter. Det betyder förstås att de varuproducerande sektorernas andel minskat lika mycket, och det är här främst fråga om en minskad andel i kunskapsintensiv industri, vars andel minskat med 5,5 procentenheter.

Även i Sjuhärad och Skaraborg har tjänstesektorernas andel ökat relativt kraftigt, med omkring 4 procentenheter. I dessa delregioner är det fråga om minskade andelar för både kunskapsintensiv och övrig industri.

I ”kunskapsdimensionen” ökar andelen sysselsatta i kunskapsintensiva branscher med knappt 1 procentenhet i länet. Andelen sysselsatta i kunskapsintensiv industri minskar mer eller mindre i alla delregioner. Denna minskning uppvägs dock av ökade andelar för KIBS och KIS. Dessa sektorers andelar av sysselsättningen ökar i

24

alla delregioner, mest i Sjuhärad. I alla delregioner utom Fyrbodal ökar andelen för dessa kunskapsintensiva tjänstebranscher mer än andelen för Övriga tjänster.

3.2 Utbildningsnivå I det föregående avsnittet användes en gruppering av branscher efter deras kun-skapsintensitet. Denna klassning baseras på Eurostats definition som använder ar-betskraftens genomsnittliga kunskapsintensitet på nationell nivå i ett stort antal eu-ropeiska regioner. Det finns dock regionala skillnader inom varje bransch i arbets-kraftens kunskapsintensitet som uppkommer då företag lokaliserar olika delar av produktionskedjan i olika regioner. Att en bransch på europeisk eller nationell nivå klassas som kunskapsintensiv behöver därför inte betyda att branschens verksamhet i alla regioner är kunskapsintensiv. Detta är ett skäl att komplettera analysen med uppgifter om utbildningsstrukturen.

Sysselsättningen har delats in i fyra utbildningsnivåer: Förgymnasialt utbildade, gymnasialt utbildade, kort eftergymnasial utbildning (kortare än tre år) och lång ef-tergymnasial utbildning (3 år eller längre).

Storstadslänen och övriga riket Stockholms län har den största andelen sysselsatta med lång högskoleutbildning, 23 procent av den totala sysselsättningen år 2000. Motsvarande andelar i Skåne och Västra Götaland var 17 procent respektive 16 procent. I övriga riket var andelen 14 procent år 2000.

Figur 7 Sysselsättningen totalt fördelad på utbildningsgrupper i storstadslänen

och övriga riket 2000-2008

2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008

Stockholms län Skåne länVästra

Götalands län Övriga riket

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Förgymnasialutbildning

Gymnasialutbildning

Lång efter‐gymnasialutbildningKort efter‐gymnasialutbildning

25

Mellan 2000 och 2008 ökade andelen med lång högskoleutbildning i övriga riket med 5 procentenheter till 19 procent. I alla storstadslän ökade andelen med 6 pro-centenheter.

Andelen sysselsatta med kort högskoleutbildning har legat konstant mellan 2000 och 2008. Andelen med gymnasieutbildning har ökat med 6 procentenheter i Övriga riket och 5 procentenheter i Skåne och Västra Götaland. Ökningen har varit mindre i Stockholm (2 procentenheter). Andelen sysselsatta med förgymnasial utbildning har minskat med 11 procentenheter i övriga riket, Skåne och Västra Götaland och 8 procentenheter i Stockholm.

Vid en indelning i två kategorier, sysselsatta med respektive utan eftergymnasial utbildning, blir det tydligt att i båda grupperna ökar andelarna med den längsta ut-bildningen mer än grupperna med kort utbildning. Strukturomvandlingen innebär att utbildningslängden successivt ökar.

KIBS-branscherna har genomgående en större andel sysselsatta med lång högskole-utbildning och en mindre andel sysselsatta med förgymnasial utbildning än genom-snittet för alla branscher. Tydligast är denna struktur i Stockholms län. Västra Göta-land har en något lägre andel sysselsatta med lång högskoleutbildning än Skåne och var och en av de tre storstadsregionerna har en högre andel sysselsatta med lång högskoleutbildning än övriga riket.

Figur 8 Sysselsättningen i KIBS fördelad på utbildningsgrupper i storstadslänen och övriga riket 2000-2008

20082000200820002008200020082000

Övriga riketVästra

Götalands länSkåne länStockholms län

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%


Gymnasialutbildning

Lång efter‐gymnasialutbildning

Kort efter‐gymnasialutbildning

Av föregående avsnitt framgick att skillnaderna i branschstruktur mellan de tre stor-stadslänen tenderar att ha utjämnats något under perioden 2000-2008. Med avseende

26

på andelen med lång högskoleutbildning i branschaggregatet KIBS tyder dock figur 8 på att skillnaden mellan Stockholm och de övriga storstadslänen har minskat nå-got under perioden.

Det i antal sysselsatta räknat största branschaggregatet övrig kunskapsintensiv tjäns-tesektor (KIS) har den största andelen sysselsatta med lång högskoleutbildning, fi-gur 9. Skåne hade år 2000 en högre andel sysselsatta med lång högskoleutbildning än Västra Götaland (29 procent jämfört med 27 procent) och var och en av stor-stadslänen hade en högre andel än övriga riket.

Figur 9 Sysselsättningen i KIS fördelad på utbildningsgrupper i storstadslänen och övriga riket 2000-2008

20082000200820002008200020082000

Övriga riketVästra

Götalands länSkåne länStockholms län

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%


Gymnasialutbildning



Bland de kunskapsintensiva branschaggregaten har den kunskapsintensiva industrin, figur 10, den lägsta andelen sysselsatta med lång högskoleutbildning. I Stockholm var andelen sysselsatta med lång högskoleutbildning 26 procent år 2000, marginellt lägre än andelen i KIBS. Skåne och Västra Götaland hade år 2000 en betydligt lägre andel sysselsatta med lång högskoleutbildning än Stockholm, Skåne med en något högre andel än Västra Götaland. Andelen i samtliga storstadslän var större än i övri-ga riket. Under perioden 2000-2008 ökade andelen i Stockholm med 10 procenten-heter, i Västra Götaland med 8 procentenheter och i Skåne med 3 procentenheter. I övriga riket ökade andelen med 6 procentenheter.

27

Figur 10 Sysselsättningen i Kunskapsintensiv industri fördelad på utbildningsgrup-per i storstadslänen och övriga riket 2000-2008

2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008

Stockholms län Skåne länVästra

Götalands län Övriga riket

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%


Gymnasialutbildning


Västra Götalands delregioner Genomgående gäller att strukturomvandlingen under perioden 2000-2008 följer den nationella trenden med en minskande andel förgymnasialt utbildade och en ökande andel sysselsatta som har minst gymnasieutbildning. Oavsett branschaggregat är andelen med lång högskoleutbildning högre i Göteborgsregionen än i övriga delre-gioner, och ett allmänt mönster är att det bara är Göteborgsregionen som har en hög-re andel högutbildade än övriga riket. I figur 11 visas andelen högutbildade av total sysselsättning. Under perioden 2000-2008 ökade denna andel med 7 procentenheter i Göteborgsregionen. I övriga delregioner ökade andelen med 5 procentenheter, vil-ket också var ökningen i övriga riket. I figur 12 visas denna andel för KIBS. År 2000 var andelen i Göteborgsregionen dubbelt så hög som i övriga delregioner, och andelen ökade med 7 procentenheter i Göteborgsregionen mot 5 procentenheter i övriga delregioner.

Oavsett bransch har strukturomvandlingen inneburit att Göteborgsregionens blir mer kunskapsintensiv i snabbare takt än övriga delregioner. Ett tydligt exempel på utbildningens geografi i Västra Götaland är den kunskapsintensiva industrin i figur 14. Fyrbodal har en hög andel sysselsatta i kunskapsintensiv industri. Men andelen högutbildade i den kunskapsintensiva industrin är betydligt lägre i Fyrbodal än i Göteborgsregionen. Detta tyder på en funktionsuppdelning där den kunskapsinten-siva verksamheten alltmer koncentreras till Göteborgsregionen.

28

Figur 11 Sysselsättningen totalt fördelad på utbildningsgrupper i Västra Götalands delregioner 2000-2008

2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008

FyrbodalGöteborgs‐regionen Sjuhärad Skaraborg

Västra Götalands län Övriga riket

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%


Gymnasialutbildning


Figur 12 Sysselsättningen i KIBS fördelad på utbildningsgrupper i Västra Götalands

delregioner 2000-2008

2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008



0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%


Gymnasialutbildning



29

Figur 13 Sysselsättningen i KIS fördelad på utbildningsgrupper i Västra Götalands delregioner 2000-2008

2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008



0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%


Gymnasialutbildning



Figur 14 Sysselsättningen i kunskapsintensiv industri fördelad på utbildningsgrup-per i Västra Götalands delregioner 2000-2008

2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008



0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%


Gymnasialutbildning


30

3.3 Yrken Den tredje dimension som ska tillföras analysen av strukturomvandlingen handlar om sysselsättningens fördelning på yrken. Denna statistik från SCB redovisas enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) och ger uppgifter om typ av arbete och de kvalifikationskrav som ställs på den person som ska utföra arbetet. I detta sammanhang görs en begränsning till de yrken som kräver teoretisk specialistkom-petens. (En förteckning av vilka yrken som ingår i gruppen finns Tabellbilaga).

Publicerade yrkesdata finns inte fördelade på samma detaljerade branschnivå som statistiken för de sysselsattas utbildningsnivå. Därför har två stora branschaggregat definierats. Det ena är kunskapsintensiva tjänstebranscher, som består av aggregaten KIBS och KIS. Det andra aggregatet innehåller alla övriga branscher. I figur 15 an-ges andelen av sysselsättningen i yrken som kräver teoretisk specialistkompetens.

Figur 15 Andel av sysselsättningen i yrken som kräver teoretisk specialistkompe-tens i storstadslänen och övriga riket 2001 och 2009

20092001200920012009200120092001

Övriga riketSkåne län Västra GötalandStockholms län

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Kunskaps‐intensivatjänste‐branscher

Övrigabranscher

Totalt

Mönstret är tydligt. De snabbt växande kunskapsintensiva tjänstebranscherna har en betydligt högre andel sysselsatta i yrken som kräver teoretisk specialistkompetens än övriga branscher. Högst andel har Stockholms län följd av Skåne och Västra Gö-taland. Stockholms län har generellt en högre andel sysselsatta i yrken som kräver teoretisk specialistkompetens. Det har att göra med Stockholmsregionenens funk-tion. I allmänhet gäller för alla branscher att de mest kvalificerade funktionerna finns i Stockholmsregionen.

31

I figur 16 visas samma mönster och strukturomvandling i Västra Götalands delregi-oner. Skillnaden mellan Göteborgsregionen och övriga delregioner har ungefär sam-ma mönster som för andelen med lång högskoleutbildning, se figur 11. Figur 16 Andel av sysselsättningen i yrken som kräver teoretisk specialistkompe-

tens i Västra Götalands delregioner och övriga riket 2001 och 2009

200920012009200120092001200920012009200120092001

SkaraborgSjuhäradFyrbodalÖvriga riket

Västra Götalands

länGöteborgsregionen

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Kunskaps‐intensivatjänste‐branscher

Övrigabranscher

Totalt

3.4 Prognos strukturomvandling 2008-2020 Den sysselsättningsprognosen som ligger till grund för beräkningarna av den fram-tida efterfrågan på olika utbildningsgrupper innebär också en prognos över struktur-omvandlingen de kommande ca tio åren10.

Enligt denna prognos sker en fortsatt koncentration av sysselsättningen till Stock-holms län fram till år 2020. Den genomsnittliga årliga tillväxten i Stockholms län beräknas bli 1,2 procent per år. I Västra Götalands län och i Skåne län bedöms till-växttakten bli omkring 0,5 procent årligen. Figur 17 visar hur branschgruppernas andelar av total sysselsättning i storstadslänen kommer att förändras mellan 2008 och 2020, enligt prognosen.

10 Beskrivningar av metod och förutsättningar för sysselsättningsprognosen redovisas i Bila-ga 1 och 2.

32

Figur 17 Prognos över branschstrukturens förändring i storstadslänen. Skillnad i procentenheter mellan 2008 och 2020. Källa: WSP

Andelarna beräknas öka för branschgrupperna Övriga tjänster och Kunskapsintensi-va producenttjänster (KIBS), och minska för både kunskapsintensiv industri och övrig industri, liksom för Areella näringar. I sysselsättningstermer väntas därmed omvandlingen från varu- till tjänsteproducerande sektorer fortsätta. Andelen syssel-satta i Övriga tjänster ökar betydligt mer än andelen i KIBS. Det beräknas bl a vara följden av att produktivitetstillväxten antas vara snabbare i KIBS än i Övriga tjäns-ter. Omfördelningen av sysselsatta från industrisektorer till tjänstesektorer beräknas bli större i Västra Götaland än i Stockholm och Skåne.

I Västra Götalands delregioner beräknas sysselsättningen växa snabbast i Göte-borgsregionen, 0,8 procent per år, medan sysselsättningen i övriga delregioner be-räknas öka med runt 0,1 till 0,2 procent per år.

I Västra Götalands delregioner förväntas strukturomvandlingen följa den allmänna trenden (Figur 18). Sysselsättningen minskar i varuproduktionen och ökar i tjänste-produktionen, särskilt i övriga tjänster (där även övriga kunskapsintensiva tjänster, KIS, ingår). Strukturomvandlingen väntas bli något större i de tre delregionerna utanför Göteborgsregionen, vilket innebär en viss utjämning av skillnaderna i ande-len sysselsatta i tjänstesektorer. I Göteborgsregionen ökar andelen sysselsatta i kun-skapsintensiva producenttjänster (KIBS) något snabbare än i de övriga regiondelar-na. Däremot beräknas andelen inom övriga kunskapsintensiva tjänstebranscher minska i Göteborgsregionen, medan andelen ökar i de övriga regiondelarna.

33

Figur 18 Prognos över branschstrukturens förändring i Västra Götalands delregio-ner. Skillnad i procentenheter mellan 2008 och 2020. Källa: WSP

3.5 Slutsatser Strukturomvandlingen från varu- till tjänsteproducerande branscher innebär att skillnaderna i sysselsättningens näringslivsstruktur minskar, främst genom att övri-ga regioner i allt högre grad kommer ikapp Stockholm. Strukturomvandlingen inne-bär även att utbildningslängden hos de förvärvsarbetande successivt ökar. Allra längst i detta avseende har Stockholmsregionen kommit. Tydligast sker omvand-lingen i de kunskapsintensiva branscherna. Dessa snabbt växande branscher har dessutom en högre andel sysselsatta inom yrken som kräver teoretisk specialistkom-petens. Enligt prognosen väntas utvecklingen med omvandling från varu- till tjäns-teproduktion fortsätta, vilket ställer tydliga krav på kompetensförsörjningen.

35

4 Arbetsmarknadens utveckling Detta kapitel behandlar arbetsmarknadens utveckling i Västra Götaland11 och de övriga storstadslänen samt i Västra Götalands delregioner. Kapitlet inleds med en beskrivning av den övergripande utvecklingen historiskt och redovisar prognosen för total sysselsättning, sysselsättningsgrad, arbetslöshet och pendling till 2020. Därefter följer ett avsnitt om de demografiska förutsättningarna för prognosen – ar-betskraftsutbudet efter ålder och etnisk bakgrund (och förutsättningarna för ett ökat arbetskraftsdeltagande bland äldre och utlandsfödda) samt inflyttningens betydelse. I det tredje avsnittet behandlas arbetsmarknadens utveckling med avseende på ar-betskraftens utbildningsbakgrund och förutsättningarna för en balanserad utveckling givet storstädernas specifika krav på kompetensförsörjning.

4.1 Översikt av storstadslänens arbetsmarknad Antalet sysselsatta var cirka 4,3 miljoner i Sverige under 2009. Tillsammans utgör de tre storstadslänens samlade arbetsmarknad ungefär hälften av rikets, vilket bety-der att storstadslänen svarar för drygt 2 miljoner arbetstillfällen. Den förvärvsarbe-tande nattbefolkningen är cirka 1 miljon i Stockholms län, 763 000 i Västra Göta-land och 530 000 personer i Skåne län. Inkluderas även Öresundspendlarna till-kommer för Skånes del ytterligare 20 000 personer.

I Västra Götaland utgör Göteborgsregionens arbetsmarknad med 434 000 sysselsatta den största. Övriga delregioner har en sysselsättning på omkring 100 000 personer. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen i Fyrbodal uppgår till cirka 114 000, i Sju-härad till cirka 97 000 och i Skaraborg till 118 000.

Figur 19 Förvärvsarbetande nattbefolkning (16+) per storstadslän och i övriga ri-

ket, 1985-2009 Källa: rAps-RIS

11 I detta kapitel ingår Kungsbacka (som ingår i Göteborgsregionen) i de redovisningar som avser Västra Götaland.

36

Ser man tillbaka på den historiska utvecklingen framkommer att storstädernas ar-betsmarknader varit mer dynamiska än riket som helhet. Även under perioder då sysselsättningen backat, har utvecklingen i storstäderna varit bättre än i riket i öv-rigt. Under 1990-talskrisen tappade både storstäderna och övriga riket i sysselsätt-ning. Återhämtningen var emellertid betydligt snabbare i storstadslänen.

Den årliga tillväxttakten sedan 1993 som var lågkonjunkturens bottenår har i ge-nomsnitt varit 1,2 procent i storstadslänen, 0,8 procent i riket som helhet och 0,5 procent i riket exklusive storstadslänen. 12 Eftersom storstädernas sysselsättning vuxit snabbare har betydelsen av storstadslänens arbetsmarknad ökat, från att i mit-ten 1980-talet svarat för 50 procent av rikets till att år 2009 svara för 53 procent av den förvärvsarbetande nattbefolkningen.

Figur 20 Tillväxt av förvärvsarbetande nattbefolkning i Stockholms län, Skåne län,

Västra Götaland och övriga riket (exkl.pendlare till utlandet), 1985-2009, 1985=Index 100, Källa: rAps-RIS.

Den snabbare tillväxten som storstadslänen uppvisar gäller i synnerhet Stockholms län som efter 1990-talskrisen vuxit snabbare än både övriga storstadslän och riket i helhet. Tillväxten i Stockholms län har sedan 1993 varit i genomsnitt 1,5 procent per år, medan den legat på cirka 1 procent i Skåne respektive Västra Götaland.

12 I underlaget ingår inte Öresundspendlingen.

37

Figur 21 Tillväxt av förvärvsarbetande nattbefolkning i Västra Götalands delregio-ner, 1985-2009, 1985=Index 100, Källa: rAps-RIS

I Västra Götalands delregioner var den årliga tillväxttakten i Göteborgsregionen under samma tidsperiod 1,5 procent, i Fyrbodal 0,5 procent, i Sjuhärad 0,6 procent och i Skaraborg 0,3 procent. Detta innebär att endast Göteborgsregionens tillväxt-takt legat över riksnivå.

Storstädernas starkare utveckling innebär för Stockholms del att sysselsättningsgra-den legat över den för riket.13 Uppdelning på kön visar att Stockholm historiskt sett haft en betydligt högre sysselsättningsgrad för kvinnor än övriga storstadsregioner. Under den andra halvan av förra årtiondet började dock skillnaden att utjämnas. En förklaring verkar vara en sjunkande sysselsättningsgrad bland kvinnor med låg ut-bildningsnivå. I Stockholms län har sysselsättningsgraden för lågutbildade kvinnor gått ner från en nivå på 68-70 procent under 1990-talet till cirka 65 procent i slutet av 2000-talet. Sjunkande sysselsättningsgrad bland kvinnor gäller även i Skåne, men inte Västra Götaland. När det gäller sysselsättningsgraden för män finns inga tydliga skillnader mellan storstadsregionerna och riket. År 2000 var sysselsättnings-graden för båda könen 20-64 år 77 procent i Stockholms län, 75 procent i Västra Götaland, 71 procent i Skåne (exklusive Öresundspendlingen) och 75 procent i riket som helhet. Om pendlingen över Öresund inkluderas ökar Skånes sysselsättnings-grad. År 2000 då Öresundsförbindelsen öppnades var Skånes sysselsättningsgrad 72 procent om hänsyn även tas till pendlarna. Fram till år 2007 har Skånes sysselsätt-ningsgrad ökat och närmat sig övriga storstadsregioner. De senaste åren har syssel-sättningsgraden sjunkit, liksom i övriga regioner. Under prognosperioden väntas sysselsättningsgraden i Stockholm och Västra Götaland öka från ca 76 procent år 2009 till drygt 78 procent år 2020. För Skåne väntas en måttligare ökning, från ca 72 procent till omkring 73 procent år 2020. I denna prognos tas hänsyn till Öre-

13 Sysselsättningsgraden (Sysselsättningsgraden) får man fram genom att dividera antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen med total befolkning i arbetsför ålder.

38

sundspendlingen, som enligt progosen ökar med ca 8 000 personer under prognos-perioden.

Figur 22 Sysselsättningsgrad (20-64 år) Stockholms län, Västra Götaland och Skåne med och utan Öresundspendling, 2000-2020

66%

68%

70%

72%

74%

76%

78%

80%

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Skåne exkl Öresundspendling Skåne inkl Öresundspendling

Skåne inkl Öresundspendling prongos Stockholms län

Stockholms län prognos Västra Götaland*

Västra Götaland* prognos

PROGNOS

I Västra Götaland förekommer utrikes utpendling i Fyrbodal, men på länsnivå på-verkas inte förvärvssiffrorna.

Figur 23 Sysselsättningsgrad (20-64 år) Västra Götalands delregioner, 2000-2009, prognos 2010-2020

68%

70%

72%

74%

76%

78%

80%

82%

84%

86%

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Fyrbodal, inkl. Norgependling Fyrbodal, inkl. Norgependling prognosGöteborgsregionen Göteborgsregionen prognos

Sjuhärad Sjuhärad prognosSkaraborg Skaraborg prognos

39

I Göteborgsregionen ligger sysselsättningsgraden lägre än i övriga delregioner. Ska-raborg och Sjuhärad har historiskt sett haft en sysselsättningsgrad nära 80 procent, det vill säga i nivå med Stockholms län. Det är svårt att hitta någon specifik förklar-ing till varför Göteborgsregionen ligger lägre än övriga delregioner. Möjliga förklar-ingar kan vara en större andel studerande och många utlandsfödda.

Under finanskrisen har dock samtliga delregioner tappat i sysselsättningsgrad. I slu-tet av prognosperioden väntas alla delregioner ha en högre sysselsättningsgrad än år 2000.

Den sysselsatta nattbefolkningen (20-64 år) i storstadslänen väntas fortsätta att öka och det med i genomsnitt 0,9 procent per år under perioden 2009- 2020, totalt för alla storstadslänen. Enligt prognosen ökar Stockholm med i genomsnitt 1,3 procent, Västra Götaland med 0,7 och Skåne län, inklusive Öresunds-pendlarna med 0,7 pro-cent per år, och 0,6 procent per år exklusive Öresunds-pendlarna. Figur 24 Utveckling av förvärvsarbetande nattbefolkning (20-64 år) i storstadslänen

1994-2009 och prognos 2010-2020

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000

900 000

1 000 000

1 100 000

1 200 000

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

Skåne exkl Öresundspendlare prognos Skåne exkl Öresundspendlare

Skåne inkl Öresundspendlare prognos' Skåne inkl Öresundspendlare

Stockholm prognos Stockholm

Västra Götaland* prognos Västra Götaland*

PROGNOS

I Västra Götaland råder det nära nog balans mellan dagbefolkningen och den för-värvsarbetande nattbefolkningen, vilket innebär att pendlingsströmmarna mellan Västra Götaland och omgivande regioner tar ut varandra. I början av prognosperio-den väntas en något snabbare ökning av nattbefolkningen, se figur.

40

Figur 25 Utveckling av sysselsatt dagbefolkning och förvärvsarbetande nattbefolk-ning (16+ år) Västra Götalands län 1994-2009, prognos 2010-2020

600 000

650 000

700 000

750 000

800 000

850 000

900 000

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

Dagbefolkning Prognos dagbef

Nattbefolkning Prognos nattbef

När det gäller pendlingsströmmarna mellan delregionerna har Göteborgsregionen en större inpendling än utpendling, medan övriga tre delregioner har en större utpend-ling än inpendling. Pendlingsnettot är störst i Göteborgsregionen som 2007 hade ett positivt pendlingsnetto på cirka 10 000 personer. Sjuhärad och Skaraborg hade ne-gativa pendlingsnetton på nära 6 000 respektive cirka 2 500. Även Fyrbodal hade ett negativt pendlingsnetto. I statistiken uppgår det till cirka 3 000, men då ingår inte pendlingen till Norge. Om även Norgependlarna räknas med, ökar det negativa pendlingsnettot till det dubbla. Antalet pendlare till Norge från Fyrbodal väntas även ligga på samma nivå fram till 2020. Delregionernas roller som utpendlings- respektive inpendlingsregioner bedöms bestå under prognosperioden. Under prognosperioden väntas den förvärvsarbetande nattbefolkningen (20-64 år) öka med drygt 50 000 i Göteborgsregionen, öka med knappt 5 000 i Sjuhärad och Skaraborg, och med mindre än 2 000 i Fyrbodal, se figur.

41

Figur 26 Utveckling av förvärvsarbetande nattbefolkning i Västra Götalands delre-gioner 1994-2009, prognos 2010-2020

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

450 000

500 000

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Fyrbodal, inkl. Norgependling Fyrbodal, inkl. Norgependling prognos

Göteborgsregionen Göteborgsregionen prognosSjuhärad Sjuhärad prognos

Skaraborg Skaraborg prognos Genom storstadslänens relativt sett starka utveckling av arbetsmarknaden är det lät-tare för arbetslösa att hitta ett arbete. Arbetsförmedlingens statistik visar att arbets-lösheten i storstadslänen minskade fram till 2001 och låg kvar på en relativt låg nivå fram till finanskrisen 2008 då den började stiga. Västra Götaland ligger ungefär på riksgenomsnittet och Skåne som tidigare legat något högre har under 2000-talet kommit ikapp Västra Götaland och riket. Av storstadslänen är det bara Stockholms län som under hela tidsperioden haft en lägre arbetslöshet än genomsnittet för riket.

Figur 27 Arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd (16-64 år) som an-del av befolkningen i procent, Storstadslän och riket 1996-2010, Källa: Arbetsförmedlingen och SCB

42

Delregionernas utveckling över tiden följder den för riket och länet, se figur nedan. Figur 28 Arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd (16-64 år) som an-

del av befolkningen i procent, Västra Götaland och dess delregioner 1996-2010, Källa: Arbetsförmedlingen och SCB

Av delregionerna noteras den lägsta arbetslösheten i Sjuhärad. Under perioden 1996-2010 har Göteborgsregionens position förbättrats genom att regionen bytt plats med Skaraborg och är nu den delregion som har Västra Götalands näst lägsta arbetslöshet. Fyrbodal har den högsta arbetslösheten.

4.2 De demografiska förutsättningarna Under prognosperioden väntas stora pensionsavgångar. De som går i pension, i syn-nerhet fram till 2015 då 40-talisterna förmodas lämna arbetsmarknaden, kommer att behöva ersättas av fler än vad som motsvaras av de unga som kommer upp i den ålder när de vanligtvis träder in på arbetsmarknaden. Prognosen förutsätter därför att fler än idag arbetar efter 65 år ålder. Samtidigt stiger etableringsåldern för unga på arbetsmarknaden, främst på grund av längre utbildningstid.

43

Figur 29 Arbetskraftsutbud efter ålder i Västra Götaland, 2008-2020 (prognos)

‐08 ‐14 ‐20 ‐08 ‐14 ‐20 ‐08 ‐14 ‐20 ‐08 ‐14 ‐20 ‐08 ‐14 ‐20 ‐08 ‐14 ‐20 ‐08 ‐14 ‐20 ‐08 ‐14 ‐20

16‐19 år 20‐24 år 25‐34 år 35‐44 år 44‐54 år 55‐59 år 60‐64 år 65‐ år

0

25 000

50 000

75 000

100 000

125 000

150 000

175 000

200 000

225 000

De ändrade incitamenten i pensionssystemet innebär en större utdelning för dem som fortsätter att arbeta efter det att de formellt har uppnått pensionsålder. Efterfrå-gan på arbetskraft (sysselsättning) beräknas öka med 0,8 procent per år mellan 2008 och 2020. Under samma tidsperiod prognostiseras arbetskraftsutbudet (förvärvsar-betande nattbefolkning och arbetssökande) öka med 0,7 procent per år. För att ba-lansera den ökade efterfrågan behöver fler än idag börja förvärvsarbeta.

Geografiskt sett sker den största tillväxten i Göteborgsregionen där både efterfrågan och utbud förväntas stiga med i genomsnitt 1,1 procent per år. I Sjuhärad väntas efterfrågan öka med 0,4 procent och utbudet med 0,3 procent. Skaraborgs tillväxt prognosticeras vara 0,3 procents ökning av efterfrågan och 0,1 av utbudet. I Fyrbo-dal förväntas efterfrågan öka med 0,2 procent och utbudet vara oförändrat under tidsperioden.

De ökade kompetenskraven i näringslivet innebär att ökat arbetskraftsdeltagande främst berör åldersgrupper från 25 år och uppåt. Statistiska centralbyrån konstaterar i en undersökning om ungdomars ekonomiska välfärd14 att etableringsåldern på ar-betsmarknaden steg från 23 till 29 år för kvinnor och från 22 till 27 år för män mel-lan 1990 och 2000.15 Denna förskjutning mot senare etableringsålder kommer att kvarstå. Gymnasiereformen i mitten av 1990-talet och starkare kompetenskrav gör

14 Statistiska centralbyrån (2005) Ungdomars ekonomiska välfärd – inkomster sysselsättning och förmögenhet, Örebro. 15 Etableringsålder definieras som den ålder då åtminstone 75 procent av åldersgruppen är sysselsatt, enligt arbetskraftsundersökningens definition.

44

att nästan alla ungdomar sedan mitten av 1990-talet går vidare till treåriga gymna-sielinjer. Dessutom ökar andelen ungdomar som går vidare till högskola.

Inflyttningen av personer i arbetsför ålder är en viktig källa för kompetensförsörj-ning. Fler än hälften av inflyttarna flyttar till Göteborgsregionen. De flesta som flyt-tar till Västra Götaland är mellan 20 och 24 år. Inflyttarna i denna åldersgrupp är särskilt viktig för kompetensförsörjningen.

Figur 30 Västra Götalands inrikes nettoflyttning efter ålder, 1994-2009

Inflyttningen till Västra Götaland sker både från riket i övrigt och från utlandet. Hi-storiskt sett har den inrikes inflyttningen av personer i arbetsför ålder varit större än inflyttningen från utlandet. I slutet av 1990-talet härrörde en av fyra inflyttare från utlandet, men närmar sig i slutet av 2000-talet 40 procent av inflyttarna. År 2010 var antalet inrikes inflyttare cirka 22 000 medan de som flyttade från utlandet var cirka 13 000 i åldersgruppen 15-64 år. Jämfört med övriga storstadsregioner har Västra Götaland en större andel inrikes inflyttare än Stockholms län och Skåne. Under pro-gnosperioden väntas befolkningen som är född antingen i Sverige eller utanför Nor-den att öka, medan personer födda i övriga nordiska länder minskar, se Figur. Ut-vecklingen gäller alla delregioner utom Fyrbodal där befolkningen med födelseland i övriga Norden väntas öka.

45

Figur 31 Befolkningen 16 år och uppåt i Västra Götaland efter födelseland, 1994-2009 och prognos 2010-2020

Arbetskraftsdeltagandet (summan av förvärvsarbetande och arbetssökande) i be-folkningen 20-64 år har historiskt sett legat nära 80 procent i Västra Götalands län. För utlandsfödda har motsvarande andel legat betydligt lägre – cirka 60 procent. Av delregionerna har Sjuhärad den högsta andelen utlandsfödda i arbetskraften, nära 65 procent. Skaraborg kommer därnäst med cirka 62 och Fyrbodal cirka 61 procent. Göteborgsregionen har den lägsta med knappt 60 procent. Fördelat efter ålder fram-kommer att arbetskraftsdeltagande för utlandsfödda ligger högst i grupperna 35-44 år och 45-54 år, men inte ens dessa grupper kommer upp i genomsnittet för hela befolkningen 20-64 år. De två grupper som har lägst arbetskraftsdeltagande är 20-24 år och 60-64 år. Sedan 1994 har emellertid sysselsättningsgraden bland utlandsföd-da i åldersgruppen 60-64 år ökat betydligt, se Figur. En liknande struktur gäller även på delregional nivå. Vad som kan noteras är att Skaraborg har ett relativt högt ar-betskraftsdeltagande för utlandsfödda i åldersgruppen 20-24 år, cirka 67 procent år 2007. Motsvarande andel är cirka 52 procent i Skaraborg och 53 procent i Fyrbodal medan Göteborgsregionens andel endast ligger på cirka 44 procent.

46

Figur 32 Arbetskraftsdeltagande i Västra Götaland för utlandsfödda efter ålder och genomsnittet för samtliga 20-64 år 1994-2009 och prognos 2010-2020

Bland de utlandsfödda är andelen lågutbildade cirka 49 procent medan den är cirka 42 i befolkningen 25-64 år i Västra Götalands län. Andelen med minst treårig hög-skoleutbildning är nästan lika i de två grupperna, 21 respektive 23 procent. Av stor-stadslänen har Stockholms län en högre genomsnittlig utbildningsnivå, 35 procent respektive 45 procent lågutbildade av samtliga respektive av de utlandsfödda. Skåne och Västra Götaland har liknande nivåer och i samtliga storstadslän finns en liknan-de skillnad mellan utlandsfödda och hela befolkningen när det gäller den lägsta och minst 3-årig högskoleutbildning. En orsak till att arbetskraftsdeltagandet är lägre hos utlandsfödda kan således bero på att lågutbildade inte deltar på arbetsmarknaden i lika stor utsträckning. Detta verkar i synnerhet gälla lågutbildade kvinnor, se nästa avsnitt. Prognosen förutsätter att arbetskraftsdeltagandet för utlandsfödda ökar och det särskilt för dem mellan 25 och 55 år. För att prognosförutsättningarna ska inför-livas behöver integrationen på arbetsmarknaden förbättras för utlandsfödda. Utbild-ning är en viktig del, men det kan även behövas andra åtgärder.

4.3 Arbetskraftens utbildningsbakgrund De lågutbildade (kortare utbildning än 3-årigt gymnasium) har en betydligt lägre sysselsättningsgrad än personer med längre utbildning. Kvinnornas sysselsättnings-grad är lägre än männens. Detta gäller särskilt för personer med låg utbildningsnivå, men skillnaden mellan könen minskar med utbildningsnivån, se Figur.

47

Figur 33 Sysselsättningsgrad för män och kvinnor (20-64 år) efter utbildningsnivå och inriktning, i Västra Götaland 2007

Mönstret som framträder för Västra Götaland när det gäller kvinnors och mäns sys-selsättningsgrad i den lägsta utbildningsnivån liknar den som finns i övriga stor-stadsregioner. Inom Västra Götaland är däremot skillnaderna större. I Skaraborg och Sjuhärad är både de lågutbildade kvinnornas och männens sysselsättningsgrad rela-tivt höga.

En viktig förutsättning för en balanserad utveckling är att kompetensnivån stiger. I detta sammanhang utgör de betydande matchningsproblemen för unga utan gymna-sieutbildning en särskild utmaning. Arbetslösheten för ungdomar med gymnasie-kompetens tenderar att vara mer än 35 procent lägre än för ungdomar som saknar gymnasiekompetens i riket som helhet. I storstadsregionerna är skillnaden i genom-snitt 50 procent och Västra Götaland ligger nära genomsnittet för storstadsregioner-na med cirka 48 procent, se Figur. Figur 34 Relativ arbetslöshet för ungdomar (<25 år) med grundskola respektive

gymnasium som högsta utbildning, genomsnitt 1996-2008, kommuner i de tre storstadslänen (vänster) och i Västra Götaland (höger). Källa: SCB RAMS

y = 0.5094x + 0.0093R² = 0.7901

0%

5%

10%

15%

20%

25%

0% 5% 10% 15% 20% 25%

Gym

nasium

Grundskola

y = 0.4801x + 0.0114R² = 0.758

0%

5%

10%

15%

20%

25%

0% 5% 10% 15% 20% 25%

Gym

nasium

Grundskola

48

4.4 Slutsatser De demografiska förutsättningarna är avgörande för den framtida kompetensför-sörjningen. Pensionsavgångarna kommer inte fullt ut kunna matchas av nyinträdda på arbetsmarknaden. Prognosen förutsätter därför att fler än idag arbetar efter 65 år ålder. Samtidigt stiger etableringsåldern för unga på arbetsmarknaden, främst på grund av längre utbildningstid. Även inflyttningen – i synnerhet bland åldrarna 25-34 år – är en viktig förutsättning för en bred demografisk bas för kompetensför-sörjning.

49

5 Utbildningssystemet Kapitlet syftar till att ge en överblick av regionernas produktion av olika utbild-ningskategorier med avseende på studieresultat, studiedeltagande, genomströmning och utbildningsnivå. Översikten baseras på statistik från Skolverket som beskriver utbildningsproduktionen i grundskolan och gymnasieskolan, den regionala statisti-ken från Skolverket anges främst i andelar. Statistik från SCB beskriver studiedelta-gandet för individer i åldern 20-24 år och befolkningens (25-64 år) utbildningsnivå. Kapitlet ämnar ge en bakgrund till tidigare nämnda balans- och matchningsproble-men som finns i storstadsregionerna, exempelvis är arbetslösheten för ungdomar utan gymnasiekompetens i förhållande till ungdomar med gymnasiekompetens be-tydligt högre i storstadsregionerna och i Stockholms län i synnerhet.

5.1 Grund- och gymnasieskola Andelen elever som avslutar grundskolan med behörighet till gymnasieskolan har sjunkit i storstadsregionerna och i riket mellan 2004 och 2010. För att vara behörig till gymnasieskolan måste eleven ha godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk samt engelska och matematik. År 2010 hade drygt 88 procent av de elever som avslutat grundskolan i Stockholms och Västra Götalands län behörighet till gymnasiestudier. I Skåne län hade drygt 86 procent av elevrna gymnasiebehö-righet när de avslutat grundskolan.

Figur 35 Andel elever som avslutar grundskolan med gymnasiebehörighet. Källa: Skolverket

84

85

86

87

88

89

90

91

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Stockholmslän

Skåne län

VästraGötalandslän

Samtliga län

50

Alla Västra Götalands delregioner följer trenden med en minskande andel16 som avslutar grundskolan med gymnasiebehörighet. År 2010 fanns det skillnader på upp-till fyra procentenheter mellan de olika delregionerna. I Skaraborg avslutade 90 pro-cent av eleverna grundskolan med gymnasiebehörighet, motsvarande andel för Sju-härad var 86 procent. I Fyrbodal sjönk andelen elever med gymnasiebehörighet mel-lan 2009 och 2010 från 89 till 87 procent. I Göteborgsregionen avslutade 89 procent av eleverna grundskolan med gymnasiebehörighet.

Det totala antalet elever i riket som avslutade grundskolan utan gymnasiebehörighet år 2010 var cirka 13 500. Detta motsvarar 12 procent. Det var något fler pojkar än flickor bland de som saknar gymnasiebehörighet. Av eleverna med utländsk bak-grund som avslutade grundskolan 2010 saknade cirka 4 700 elever gymnasiebehö-righet vilket motsvarar 25 procent.

Elever som avslutat grundskolan utan gymnasiebehörighet kan studera på ett indivi-duellt gymnasieprogram. De höga övergångsfrekvenserna från grundskola till gym-nasieskolan inklusive de individuella programmen beror på att de flesta elever utan behörighet till gymnasieskolan börjar studera på ett individuellt program. År 2010 var denna övergångsfrekvens 99 procent i Skåne och Västra Götalands län, och 98 procent i Stockholms län. Det finns inga större skillnader mellan övergångsfrekven-sen till gymnasieskolan för flickor och pojkar i riket.

Andelen 20-åringar som har ett slutbetyg eller avgångsbetyg17 från gymnasiet har legat relativt konstant de senaste åren. I Stockholms län ökade andelen relativt mycket mellan år 2004 och 2006 men ligger fortfarande lägre än riksgenomsnittet och de andra storstadsregionerna. I Västra Götalands län var andelen 20-åringar med ett slutbetyg från gymnasiet 74 procent år 2010, vilket är högre än riksgenom-snittet och de andra storstadsregionerna. Bland Västra Götalands delregioner utmär-ker sig Skaraborg med högst andel. År 2010 hade nästan 76 procent av alla 20 år-ingar i Skaraborg fullföljt sina gymnasiestudier. De övriga delregionernas andelar är relativt lika varandra. År 2010 hade mellan 73,5 och 74,5 procent av 20-åringarna fullföljt sina gymnasiestudier i de tre delregionenrna.

16 Statistiken från Skolverket levereras som andelar på kommunalnivå. När sammanställ-ningar för varje delregion gjorts har andelarna viktats efter befolkningens storlek i kommu-nerna i förhållande till befolkningens storlek i varje delregion. 17 För slutbetyg från ett nationellt/ specialutformat program krävs minst godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett fullständigt program.

51

Figur 36 Andel 20-åringar med slutbetyg från gymnasiet. Källa:Skolverket

62

64

66

68

70

72

74

76

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Stockholmslän

Skåne län

VästraGötalandslänSamtligalän

Andelen 20-åringar med grundläggande högskolebehörighet18 har ökat för storstads-regionerna och riket. Ökningen har varit störst i Stockholms län, från 57 procent år 2004 till 61 procent år 2010. Trots denna ökningen har Stockholms län fortfarande en lägre andel än de andra storstadsregionerna och riket. I Skåne län hade 62 pro-cent av alla 20-åringar grundläggande högskolebehörighet år 2010, motsvarande siffra för Västra Götaland var 66 procent.

Figur 37 Andel 20-åringar med grundläggande högskolebehörighet. Källa: Skolverket

56

58

60

62

64

66

68

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Stockholmslän

Skåne län

VästraGötalandslänSamtliga län

18 För grundläggande behörighet krävs minst godkänt på kurser som omfattar minst 90 pro-cent av vad som krävs för ett fullständigt program samt minst godkänt i kurserna Svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), Matematik A samt Eng-elska A.

52

Den delregionala variationen är högre för andelen 20-åringar med högskolebehörig-het än för andelen med slutbetyg från gymnasiet. Skaraborg hade högst andel, 68 procent år 2010. Fyrbodal hade fram till 2007 en lägre andel än de andra delregio-nerna men hämtade in en stor del av skillnaden mellan 2007 och 2010. Sjuhärad och Göteborgsregionen hade år 2010 en andel på cirka 66 procent.

Figur 38 Andelen 20- åringar med grundläggande högskolebehörighet, Västra

Götaland. Källa: Skolverket

58

60

62

64

66

68

70

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Göteborgsregionen

Sjuhärad

Skaraborg

Fyrbodal

Västra Götalandslän

Vid tolkningen av 20-åringars högskolebehörighet och avslutade gymnasiestudier i storstadsregionerna bör det vägas in att fler än var tionde elev byter gymnasiepro-gram vilket i hög grad förlänger deras gymnasiestudier19. Detta kan delvis förklara den tillsynes låga genomströmningen på gymnasieutbildningarna. På riksnivå finns ett alternativt mått; andelen elever som fullföljt en gymnasieutbildning och erhållit slutbetyg eller motsvarande inom 5 år. Cirka 93 000 av dem som hade börjat en gymnasieutbildning år 2005, fullföljde gymnasieutbildningen inom 5 år. Detta mot-svarar 77 procent av alla nybörjare år 2005. Denna andel var något högre för kvin-nor (80 procent) än för män (75 procent). Av eleverna med utländsk bakgrund full-följde cirka 11 200 sina gymnasiestudier inom 5 år, vilket motsvarar 63 procent.

19 Gymnasieelevers byten av program och skolor (2011). Rapporten finns tillgänglig på www.skolverket.se

53

Figur 39 Andel elever som år 2010 fullföljt gymnasieutbildningen inom 5 år för ri-ket, med avseende på kön och svensk/utländsk bakgrund. Källa: Skolverket

5.2 Övergång till högskola I Stockholms län ligger övergångsfrekvensen från gymnasium till högskola inom 3 år efter att eleven fått ett avgångsbetyg runt 50 procent. I Skåne län var motsvarande andel år 2010 44 procent och i Västra Götalands län 41 procent. Även om en lägre andel har högskolebehörighet i Stockholms län när de är 20 år så går en stor andel av dessa vidare till högskolestudier. Västra Götaland som hade en avsevärt högre andel 20-åringar med högskolebehörighet har en relativt låg övergångsfrekvens till högskolan.

Figur 40 Övergångsfrekvens från gymnasium till högskola inom 3 år efter avslu-tade gymnasiestudier. Källa: Skolverket

35

37

39

41

43

45

47

49

51

53

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Stockholms län

Skåne län

VästraGötalands län

Samtliga län

Göteborgsregionen har en betydligt högre övergångsfrekvens till högskolan än de övriga delregionerna. År 2010 var övregångsfrekvensen i Skaraborg 36 procent och

54

i Sjuhärad 38 procent. I Fyrbodal var övergångsfrekvensen till högskola drygt 39 procent.

Figur 41 Övergångsfrekvens till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbild-

ning. Källa: Skolverket

30

32

34

36

38

40

42

44

46

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Göteborgsregionen

Sjuhärad

Skaraborg

Fyrbodal


På riksnivå gick cirka 38 100 av eleverna som fullföljt sina gymnasiestudier vidare till högskola inom 3 år vilket motsvarar 42 procent. De regionala och delregionala skillnaderna kan delvis förklaras av de skillnader i arbetsmarknadernas och närings-livets strukturer som nämns i föregående kapitel, exempelvis kan höga kompetens-krav från näringslivet främja övergångsfrekvensen till högskolan.

Det är fler kvinnor än män som går vidare till högskola. År 2010 gick 48 procent av alla kvinnor med slutbetyg eller motsvarande vidare till högskola inom tre år. Mot-svarande andel för män var 37 procent. Utav alla elever med utländsk bakgrund som fullföljt gymnasiestudierna gick 5 800 vidare till högskolestudier inom 3 år vilket motsvarar 51,9 procent. Även om en lägre andel av eleverna med utländsk bakgrund har högskolebehörighet så går följaktligen en större andel av dem vidare till högsko-lestudier än elever med svensk bakgrund.

55

Figur 42 Övergångsfrekvens (andel elever) från gymnasium till högskola inom 3 år efter avslutade gymnasiestudier 2010 för riket, med avseende på kön och svensk/utländsk bakgrund. Källa Skolverket

47

35

58

46

0

10

20

30

40

50

60

70

Kvinnor Män Kvinnor Män

Elever med svensk bakgrund Elever med utländsk bakgrund

5.3 Studiedeltagande Skillnaderna mellan storstadsregioner har blivit mindre när det gäller andelen hög-skolestuderande i åldrarna 20-24. År 2000 hade både Stockholms och Västra Göta-lands län en lägre andel högskolestuderande än riksgenomsnittet men år 2009 var de i nivå med riket. Skåne län har legat över riksgenomsnittet under hela 2000-talet. Mellan 2008 och 2009 ökade andelen högskolestuderande i alla storstadsregioner med 1-2 procentenheter vilket till stor del kan förklaras av den ekonomiska krisen. År 2009 var antalet högskolestuderande 20-24 åringar i Stockholms län cirka 30 000, i Skåne län var antalet cirka 22 000 och i Västra Götalands län drygt 25 000. Figur 43 Andel 20-24 åringar som studerar på högskola. Källa: SCB

20%

22%

24%

26%

28%

30%

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Stockholmslän

Skåne län

VästraGötalandslänRiket

56

Andelen högskolestuderande kvinnor i åldern 20-24 har ökat kraftigt i Västra Göta-lands och Stockholms län. Även andelen högskolestuderande män har ökat men inte i samma utsträckning.

Figur 44 Andel 20-24 åringar som studerade på högskola med avseende på kön.

Källa: SCB

22%

19%

27%

21% 23

%

18%

27%

21%

28%

22%

30%

23%

26%

20%

28%

21%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Kvinno

r

Män

Kvinno

r

Män

Kvinno

r

Män

Kvinno

r

Män

Kvinno

r

Män

Kvinno

r

Män

Kvinno

r

Män

Kvinno

r

Män

2000 2009 2000 2009 2000 2009 2000 2009

Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Riket Andelen högskolestuderande 20-24 åringar skiljer sig åt mer mellan de olika delre-gionerna i Västra Götaland än mellan storstadslänen. Skillnaderna har dessutom ökat över tid. År 2009 studerade nästan 30 procent av 20-24 åringarna på högskola i Göteborgsregionen. Motsvarande siffra för Fyrbodal var drygt 15 procent. I Sjuhä-rad studerade 19 procent och i Skaraborg 17 procent av alla 20-24 åringar på hög-skola. Figur 45 Andel 20-24 åringar som studerar på högskola. Källa: SCB

10%

15%

20%

25%

30%

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Göteborgsregionen

Sjuhärad

Skaraborg

Fyrbodal


Borttaget: ¶

57

5.4 Utbildningsnivån Den ovan nämnda statistiken visar hur utbildningsmönstren ser ut och hur de har förändrats i de olika storstadsregionerna och i Västra Götalands delregioner. Nedan följer en beskrivning av befolkningens utbildningsnivå i de olika storstadsregioner-na och Västra Götalands delregioner i åldersgruppen 25-64 år.

Befolkningens utbildningsnivå har stigit mycket under de senaste decennierna. An-delen befolkningen med minst 3-årig eftergymnasial utbildning har mer än fördubb-lats mellan år 1990 och 2010. Samtidigt har andelen personer med förgymnasial utbildning minskat med nästan 60 procent.

Figur 46 Befolkningens (25-64 år) utbildningsnivå i Västra Götalands län år 1990

och 2010. Källa: SCB

35%

15%

42%

45%

11%

15%

11%

23%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

1990

2010

Förgymnasial GymnasialEftergymnasial kortare än 3 år Minst 3-årig eftergymnasialUppgift saknas

Andelen med förgymnasial utbildning som högsta uppnådda utbildningsnivå är läg-re för kvinnor än för män, och lägre i storstadsregionerna än i övriga riket. I Stock-holms län har 11 procent av alla kvinnor i åldersgruppen 25-64 år förgymnasial ut-bildning som högsta utbildningsnivå. Motsvarande siffra för Skåne och Västra Göta-lands län är 13 procent. Även andelen män med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå är lägre i Stockholms län (14 procent) än i Skåne och Västra Göta-lands län (17 procent). Andelen män med förgymnasial utbildning är betydligt lägre i Göteborgsregionen än i övriga delregioner. Motsvarande andel är högst i Sjuhärad. I alla delregioner är andelen med förgymnasial utbildning högre för män än för kvinnor.

Andelen befolkningen med gymnasial utbildning som högsta uppnådda utbildnings-nivå är också några procentenheter lägre för kvinnor än för män. I Stockholms län är skillnaderna mellan män och kvinnor minst. 37 procent av kvinnorna och 39 procent av männen i Stockholms län har en gymnasial utbildning som högsta utbildningsni-vå, motsvarande siffror för riket är 44 procent för kvinnor och 48 procent för män.

58

Stockholms län har en betydligt lägre andel av befolkningen med denna utbild-ningsnivå än riket och de övriga storstadsregionerna. Västra Götaland och Skåne har något lägre andelar än riksgenomsnittet för denna utbildningskategori.

Figur 47 Andel av befolkningen (25-64 år) med gymnasieutbildning som högsta uppnådda utbildningsnivå, år 2010. Källa: SCB

37% 39%43%

47%42%

45% 44%48%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Stockholms län VästraGötalands län

Skåne län Riket

För personer med gymnasiestudier som högsta uppnådda utbildning är männen överrepresenterade i alla Västra Götalands delregioner. Andelen för män varierar mellan 42 procent i Göteborgsregionen och 55 procent i Skaraborg. Andelen för kvinnor varierar från 39 procent i Göteborgsregionen till 50 procent i Skaraborg.

Andelen med högskoleutbildning kortare än tre år skiljer sig inte mycket åt mellan storstadsregionerna och riket. I Skåne, Västra Götalands län och riket har 14 procent av männen och 15 procent av kvinnorna högskoleutbildning kortare än tre år som högsta utbildningsnivå. I Stockholms län är motsvarande siffror 17 procent för kvinnor och 16 procent för män. När det gäller befolkningen med högskoleutbild-ning som är tre år eller längre, har Skåne något högre andel än Västra Götalands län och riksgenomsnittet. Stockholms län har en högre andel än de övriga storstadsregi-onerna och riksgenomsnittet, 33 procent av kvinnorna och 28 procent av männen har en högskoleutbildning på tre år eller längre.

59

Figur 48 Andel av befolkningen (25-64 år) med minst 3-årig högskoleutbildning år 2010. Källa: SCB

33%

28% 27%

20%

28%

21%

27%

20%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Stockholms län VästraGötalands län

Skåne län Riket

Det finns stora skillnader i andelen med minst 3-årig högskoleutbildning mellan del-regionerna i Västra Götaland. Kvinnor är i större grad högutbildade i alla delregio-ner, 32 procent av kvinnorna i Göteborgsregionen hade minst 3-årig högskoleut-bildning. I de andra delregionerna är motsvarande siffra 21 procent. Andelen män med minst 3-årig eftergymnasial utbildning varierar mellan 26 procent i Göteborgs-regionen och 12 procent i de övriga delregionerna.

Figur 49 Andel av befolkningen (25-64 år) med minst 3-årig högskoleutbildning år

2010. Källa: SCB

26%

31%

12%

21%

12%

21%

12%

21%20%

27%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götalandslän

60

5.5 Slutsatser Under de senaste 20 åren har andelen i den vuxna befolkningen (25-64 år) med eftergymnasial utbildning i Västra Götaland ökat från ca 22 till 38 procent. Andelen högskoleutbildade är i nivå med Skåne men betydligt lägre än i Stockholms län. Att andelen högskoleutbildade ökar är positivt med tanke på ökade kompetenskrav inom näringsliv och offentlig sektor. Samtidigt finns det en risk för överutbildning inom vissa utbildningsinriktningar.

Samtidigt som andelen högskoleutbildade ökar så ökar andelen elever i storstadsre-gionerna som avslutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Detta med-för en ökad polarisering. I kommande kapitel framkommer att efterfrågan på ar-betskraft utan gymnasieutbildning kommer att fortsätta att minska de kommnde tio åren. Det är därför av stor vikt att fler elever avslutar grundskolan med gymnasie-behörighet.

61

6 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Mellan 2009 och 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Västra Göta-land20 öka med drygt 70 000 personer eller motsvarande 9 procent. Efterfrågan ökar på både gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Däremot fortsätter efterfrågan att minska på personer med enbart folk- eller grundskoleutbildning. Fram till 2020 be-räknas efterfrågan för denna grupp minska med över 21 000 personer eller ca 21 procent. Utvecklingen mot allt färre förvärvsarbetande med enbart obligatorisk skolutbildning (folk- och grundskola) har pågått under de senaste decennierna sam-tidigt som utbildningskraven har ökat på arbetsmarknaden.

Figur 50 Förvärvsarbetande 2000-2009 samt beräknad efterfrågan på arbetskraft 2010-2020, Fördelning efter utbildningsnivå, 16-74 år

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

450 000

2000 2005 2010 2015 2020

Gymnasieutbildning

Folk- och grundskola

Eftergymnasial utbildning

Efterfrågan på arbetskraft med gymnasial utbildning bedöms öka med drygt 33 000 personer motsvarande 9 procent. Ökningen är särskilt stor på arbetskraft med yrkes-inriktad gymnasieutbildning – 19 000 personer. Detta beror delvis på att det ställs högre kvalifikationskrav på de yrkena som tidigare krävt enbart grundskoleutbild-ning. Den största efterfrågetillväxten i Västra Götaland bedöms bli på eftergymnasi-alt utbildade, 59 000 personer, eller cirka 21 procent. Tillväxten är dock något lång-sammare än den varit under föregående decennium. Dock finns det väldigt stora skillnader mellan olika utbildningsinriktningar inom den eftergymnasiala utbild-ningen.

20 I detta kapitel ingår Kungsbacka (som ingår i Göteborgsregionen) i de redovisningar som avser Västra Götaland.

62

Stark efterfrågetillväxt på tekniker, samhällsvetare, lärare samt inom hälso- och sjukvård

Fram till år 2020 bedöms efterfrågan på arbetskraft öka för de flesta utbildningsin-riktningar. Starkast efterfrågetillväxt fram till 2020 bedöms det bli på personal med utbildning inom teknik och tillverkning. För denna utbildningsinriktning bedöms efterfrågan öka med nästan 25 000 personer motsvarande 13 procent. Efterfrågan väntas öka kraftigt inom de flesta utbildningsgrupper inom teknik och tillverkning. För civilingenjörer bedöms efterfrågan öka med i genomsnitt 23 procent och för högskoleingenjörer 11 procent. Det innebär att ytterligare 5 000 civilingenjörer kommer att efterfrågas i Västra Götaland år 2020 jämfört med år 2009. Även efter-frågan på arkitekter väntas öka kraftigt, med en tillväxt på 26 procent, liksom efter-frågan på livsmedelsutbildade, med en ökning på 24 procent.

Figur 51 Förvärvsarbetande 2000 och 2009 samt beräknad efterfrågan på arbets-

kraft 2020, Fördelning efter utbildningsinriktning, 16-74 år (se avsnitt 6.1 för en förteckning över vilka utbildningar som ingår i inriktningarna)

Även inom områdena samhällsvetenskap, juridik, handel och administration bedöms efterfrågan på personal öka relativt kraftigt fram till år 2020. Skiftet från gymnasialt till eftergymnasialt utbildade bedöms fortgå till följd av fortsatt höjda kompetens-krav inom arbetslivet. Medan efterfrågan på gymnasieutbildade inom området vän-tas minska kommer efterfrågan på eftergymnasialt utbildade sannolikt att öka. Efter-frågan på samtliga eftergymnasialt utbildade beräknas öka inom området. Störst ef-terfrågetillväxt i antal personer räknat väntas bli på ekonomer, där efterfrågan vän-tas öka med närmare 5 000 personer motsvarande 33 procent. Inom hälso- och sjukvård samt social omsorg väntas efterfrågan inom samtliga ut-bildningsgrupper öka. Det gäller såväl gymnasieutbildade som eftergymnasialt ut-

63

bildade. Fram till 2020 förväntas efterfrågan öka med över 11 000 personer motsva-rande 11 procent En av förklaringarna till den kraftiga efterfrågeökningen för detta område är att befolkningen i Västra Götaland beräknas fortsätta öka kraftigt samti-digt som andelen äldre ökar, vilket medför ökat vård- och omsorgsbehov.

Efterfrågan på eftergymnasialt utbildade inom naturvetenskap, matematik och data väntas öka. Den största efterfrågetillväxten beräknas det bli på systemvetare. Efter-frågan på denna utbildningsgrupp väntas öka med närmare 2 000 personer motsva-rande 33 procent.

Personer med pedagogisk utbildning kommer att efterfrågas i ökad utsträckning i Västra Götaland fram till år 2020. Efterfrågan beräknas öka för samtliga lärargrup-per utom yrkeslärare för vilken efterfrågan år 2020 väntas minska med 8 procent. Grundskolelärare för de tidiga åren är den lärarkategori som förväntas möta den största efterfrågeökningen.

Brist inom lärar- och vårdområdet samt inom tjänster

I Västra Götaland beräknas efterfrågan på utbildad arbetskraft år 2020 överstiga till-gången för de med utbildning inom framför allt hälso- och sjukvård samt social om-sorg, men även inom pedagogik och lärarutbildning samt inom tjänstesektorn (främst gymnasiala utbildningar inom hotell och restaurang samt transport).

År 2020 väntas ett relativt kraftigt underskott på utbildade inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Efterfrågan beräknas överstiga tillgången med mer än 5 000 personer. Inom hälso- och sjukvård finns dock grupper med ett betydande under-skott, även om nettobristen på personal inte är så stor. För samtliga utbildnings-grupper inom området utom för läkare och socionomer beräknas efterfrågan vara högre än tillgången fram till år 2020 och gapet ökar under prognosperioden.

Inom utbildningsområdet pedagogik och lärarutbildning förväntas också en viss bristsituation i Västra Götaland år 2020. Efterfrågan bedöms år 2020 vara nästan 60 000 personer medan tillgången beräknas uppgå till ca 58 000, dvs. en brist på utbildad arbetskraft på drygt 2 000 personer. Störst, antalsmässigt, väntas bristen bli på yrkeslärare och lärare i grundskolans tidiga år.

Även inom tjänsteområdet beräknas en bristsituation uppstå. Främst gäller det gym-nasialt utbildade inom transport samt hotell- och restaurang.

64

Figur 52 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft år 2020, Fördelning efter utbild-ningsinriktning summerat över alla utbildningsnivåer

Överskott främst inom området teknik och tillverkning, samhällsvetenskap mm samt humaniora och konst

Trots ökad efterfrågan på utbildade inom teknik och tillverkning beräknas det upp-stå överskott år 2020. Tillgången på utbildad personal inom teknik och tillverkning beräknas uppgå till 219 000 personer medan efterfrågan beräknas till knappt 207 000. Därmed väntas en situation med ett överutbud av utbildad arbetskraft inom detta område under prognosperioden. För gymnasial utbildade inom främst bygg och elektro- och datateknik beräknas tillgången vara betydligt högre än efterfrågan fram till år 2020.

Inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration väntas också ett relativt stort överskott uppstå fram till år 2020. Främst gäller det ekonomer, medan gymna-sialt utbildade inom handel och administration kommer att vara en bristgrupp.

Även inom området humaniora och konst beräknas det bli ett tilltagande överskott på arbetskraft fram till år 2020. Framförallt gäller detta utbildningsgruppen media eftergymnasialt. De som väljer att utbilda sig inom media får räkna med att möta en kärv arbetsmarknad det närmsta decenniet.

Övriga utbildningsområden kännetecknas av att tillgången på utbildad arbetskraft kommer att vara i nivå eller endast något högre än efterfrågan år 2020. Brist respek-tive överskott förväntas dock förekomma inom enskilda utbildningsgrupper vilket visas nedan.

65

Jämförelse med andra regioner

I en jämförelse av den prognosticerade efterfrågeutvecklingen mellan de tre stor-stadsregionerna (Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län), framgår att trenderna är likartade inom nästan alla utbildningskategorier. Stockholm – i kraft av sin storlek – bedöms ha den största ökningen av efterfrågan. Det gäller både i abso-luta tal och procentuellt. Till skillnad mot både Skåne och Västra Götaland väntas det dessutom i Stockholm även vara en ökad efterfrågan inom allmänna utbildningar fram till år 2020. De största skillnaderna mellan regionerna (förutom den allmänna utbildningen) åter-finns inom pedagogiska utbildningar. I Stockholm beräknas efterfrågan öka med 25 procent från dagens läge fram till år 2020, medan motsvarande ökning i Skåne och Västra Götaland endast ligger omkring 12 procent. Även inom utbildningar inrikta-de mot hälso- och sjukvård samt social omsorg är skillnaderna stora. I Stockholm väntas ökningen av efterfrågan vara över 22 procent, medan det i Västra Götaland och Skåne beräknas till ca 11 procent. Det är i huvudsak inom samma inriktningar som brist väntas uppstå i alla tre stor-stadsregionerna. Såväl pedagogik och lärarutbildning som hälso- och sjukvård samt social omsorg och tjänster väntas uppvisa en bristsituation fram till år 2020 i både Stockholm, Västra Götaland och Skåne. I Stockholm förväntas dessutom en brist uppstå på utbildade inom teknik och tillverkning, vilket inte är fallet för de båda andra regionerna.

Figur 53 Förvärvsarbetande 2000 och 2009 samt beräknad efterfrågan på arbets-kraft 2020, Fördelning efter utbildningsinriktning, 16-74 år

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

Stockholm Västra Götaland Skåne

Allmän Pedagogisk Humaniora Samhällsv. Naturvet. Teknik o ind. Lant/skog Hälso/sjukv. Tjänster Övrigt

‐00 ‐09 ‐20 ‐00 ‐09 ‐20 ‐00 ‐09 ‐20 ‐00 ‐09 ‐20 ‐00 ‐09 ‐20 ‐00 ‐09 ‐20 ‐00 ‐09 ‐20 ‐00 ‐09 ‐20 ‐00 ‐09 ‐20 ‐00 ‐09 ‐20

66

Att tolka resultaten

Kalkylerna av tillgång och efterfrågan grundar sig i en framskrivning av tillgången på arbetskraft per utbildningsgrupp och en prognos av efterfrågan av förvärvsarbetande inom respektive utbildningsgrupp.

Framskrivningen av den framtida tillgången till arbetskraft per utbildningsgrupp ska ses som konsekvensen av ett i princip oförändrat utbildningsbeteende och oförändrat utbild-ningssystem. Detta innebär att framskrivningen inte nödvändigtvis speglar den förvän-tade utvecklingen, utan en trolig utveckling om utbildningssystemet och utbildningsbete-endet inte anpassas till arbetsmarknadens efterfrågan.

Efterfrågekalkylen kan ses som en blandning mellan dels konsekvensen av antaganden om människors framtida förvärvsdeltagande, dels kraven på en balanserad ekonomisk utveckling och utvecklingen av utbildningskraven per yrke. En viktig förutsättning för prognosen är att sysselsättningsutvecklingen per näringsgren följer Konjunkturintitutets kortsiktiga prognos samt Långtidsutredningens prognos av den långsiktiga strukturom-vandlingen.

Är tillgången större än efterfrågan (dvs. den blåa kurvan i diagrammen är högre än den röda) indikerar det att det finns ett överskott av personer med en viss utbildning. Om istället efterfrågan är större än tillgången (den röda kurvan ligger högre än den blå) ty-der det på en brist på personer med denna utbildning på arbetsmarknaden.

Analysen uttalar sig dock inte om balansen i nuläget eller bakåt. De historiska uppgifter-na fram till år 2009 kan inte heller jämföras med prognosens förväntade brist eller ba-lans. Före år 2009 avser den röda linjen faktiskt antal förvärvsarbetande och inte beräk-nad efterfrågan. Detta gör att linjen i de flesta fall följer linjen för tillgång nära och aldrig kan överstiga den.

Obalanserna mellan tillgång och efterfrågan inom de olika utbildningsgrupperna ska ses som resultaten om utvecklingen fortsätter på samma sätt som idag. Bedömningen tar alltså ingen hänsyn till vilken effekt eventuella obalanser har på människors val av ut-bildning, styrningen av utbildningsresurserna och arbetsmarknadens efterfrågan på oli-ka utbildningsgrupper.

Ett stort överskott eller en stor brist betyder alltså inte med nödvändighet att arbetslös-heten inom utbildningsgruppen blir stor eller att ett visst antal vakanser inte kommer att besättas. Snarare indikerar det att kraven på anpassning kommer att bli stora. Inom många yrken råder dessutom utbytbarhet mellan utbildningarna, det vill säga personer med annan utbildning än den som i första hand är inriktad på yrket kan bli aktuella. De enda undantagen är de yrken där det råder strikta krav på formell utbildning, till exempel legitimationskrav inom vården eller rättsväsendet.

Se bilaga 2 för en detaljerad beskrivning av hur tillgång och efterfrågan beräknas.

67

Modell för prognos över tillgång och efterfrågan på utbildningsgrupper

69

6.1 Utsikterna för olika utbildningsgrupper i Västra Götaland

I detta avsnitt ges för varje utbildningsinriktning en mer utförlig beskrivning av någ-ra utbildningsgrupper som bedömts som särskilt intressanta, exempelvis på grund av dess storlek eller för att det väntas uppstå en särskilt stor brist eller stort överskott. Redovisningen avser genomgående hela Västra Götaland.

Allmän utbildning

Förvärvsarbetande med allmän utbildning (folk- och grundskola respektive högsko-leförberedande gymnasieutbildning) utgör en av de största inriktningarna totalt sett. Över 205 000 förvärvsarbetande i Västra Götaland har denna inriktning, vilket gör den större än såväl teknik- och tillverkningsutbildade som antalet utbildade inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Totalt sett väntas det uppstå ett överskott av arbetskraft med allmän utbildning till år 2020 på ca 25 000 perso-ner.

Figur 54 Allmän utbildning, förvärvsarbetande 2000-2009 samt beräknad tillgång och efterfrågan på arbetskraft 2010-2020, Fördelning efter utbildningsni-vå, 16-74 år.

Överskott ger svår arbetsmarknad för folk- och grundskoleutbildade

Tillgången på arbetskraft med folk- och grundskola som högsta utbildning väntas minska stadigt i Västra Götaland fram till år 2020. Samtidigt minskar även efterfrå-gan ungefär lika mycket, vilket leder till överskott inom denna kategori.

70

Figur 55 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med folk- och grundskoleutbildning till 2020

Vanliga yrken för denna grupp är arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, som t.ex. städare, köks- och restaurangbiträden, tidningsdistributörer och vaktmästare. Även i framtiden kommer det naturligtvis att finnas arbetsuppgifter som inte kräver mer än folk- eller grundskoleutbildning, men det beräknade överskottet för denna grupp fram till år 2020 innebär att det även fortsättningsvis kan bli relativt svårt för dem att få arbete.

Utvecklingen inom gruppen liknar den i Skåne, med en stadig minskning av både tillgång och efterfrågan, dock med ett förväntat överskott i slutet av perioden. Väst-ra Götaland skiljer sig däremot mot Stockholm, eftersom tillgången på personer med folk- och grundskoleutbildning där istället väntas bli konstant med ett betydligt större överskott som resultat.

Fortsatt stor tillgång på högskoleförberedande gymnasieutbildade

Huvuddelen av dem som läser högskoleförberedande gymnasieutbildningar (sam-hällsvetenskapliga, naturvetenskapliga, estetiska och medieprogrammen samt mot-svarande äldre utbildningar, exempelvis ekonomisk, humanistisk och social linje) går vidare till högskolan inom tre år efter examen. Utbildningen leder alltså inte di-rekt till något specifikt yrke och yrkesspridningen är därför stor.

Tillgången på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning väntas öka relativt mycket fram till år 2020. Samtidigt ökar totalt sett efterfrågan, vilket väntas leda till att dagens överskott kommer att kvarstå, med endast mindre ökningar. Ut-vecklingen ser dock lite olika ut i olika regioner.

71

Figur 56 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med högskole-förberedande gym-nasieutbildning till 2020

Situationen i Västra Götaland väntas se något annorlunda ut jämfört med de andra storstadsregionerna. I både Stockholm och Skåne beräknas visserligen ett överskott uppstå, men detta förväntas bli allt större fram till år 2020, medan det i Västra Göta-land ser ut att vara mer eller mindre konstant under hela prognosperioden.

72

Pedagogik och lärarutbildning

Över 53 000 förvärvsarbetande i Västra Götaland har idag någon form av pedago-gisk eller lärarutbildning. Efterfrågan väntas växa till närmare 60 000 personer år 2020, medan tillgången beräknas uppgå till endast 58 000. Detta ger en påtaglig risk för brist inom området. Den väntade bristen är dock olika stor inom olika grupper. Störst brist beräknas uppstå bland grundskollärare för de tidiga åren samt för speci-al- och yrkeslärare. Bland såväl förskollärare som grundskollärare för de senare åren samt gymnasielärare väntas arbetsmarknadssituationen år 2020 befinna sig i balans. Figur 57 Pedagogik och lärarutbildning, förvärvsarbetande 2000-2009 samt beräk-

nad tillgång och efterfrågan på arbetskraft 2010-2020, Fördelning efter utbildningsnivå, 16-74 år

Brist på grundskollärare för tidigare år

Behovet av grundskollärare för de tidiga åren ökar i Västra Götaland i takt med allt större barnkullar. Detta innebär en gradvis större efterfrågan fram till år 2020. Sam-tidigt ökar även tillgången på utbildade grundskollärare, dock inte i tillräcklig om-fattning för att fullt ut matcha den ökande efterfrågan.

73

Figur 58 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med grundskollärarutbildning (tidi-gare år) till 2020

En brist på ca tusen personer förväntas år 2020, vilket sett i relation till de andra storstadsregionerna är förhållandevis måttligt. I Stockholm väntas en brist på närma-re 3 000 personer och i Skåne ca 1 600. Skillnaden mot Stockholm är främst att ef-terfrågan där väntas öka i högre utsträckning, medan skillnaden mot Skåne snarare kan förklaras av att tillgången där väntas minska.

Ökad efterfrågan på speciallärare ger brist

De större barnkullarna gör att efterfrågan på speciallärare och specialpedagoger vän-tas öka i Västra Götaland. Idag finns det ca 2 400 förvärvsarbetande med speciallä-rar- eller specialpedagogutbildning. Efterfrågan år 2020 väntas vara dryga hundrata-let fler. Totalt sett beräknas dock tillgången minska fram till år 2016, varefter minskningen planar ut. Effekten blir en brist på över 400 speciallärare och special-pedagoger vid periodens slut. Totalt sett är det ganska lite, men i förhållande till gruppens storlek är det en betydande brist.

74

Figur 59 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med speciallärar- eller specialpe-dagogutbildning till 2020

Situationen för speciallärare och specialpedagoger är likartad i Skåne, där en unge-fär lika stor brist väntas vid periodens slut. Den förväntade situationen i Västra Gö-taland är dock långt ifrån lika allvarlig som i Stockholm, där tillgången till special-lärare och specialpedagoger år 2020 väntas vara mindre än hälften av efterfrågan.

Stor brist på yrkeslärare

Efterfrågan på yrkeslärare i Västra Götaland väntas vara i stort sett oförändrad fram till år 2020. Medelåldern är dock hög i yrkeskåren, vilket gör att de stora pensions-avgångarna beräknas få tillgången att minska kraftigt de närmaste tio åren. Detta innebär en påtaglig risk för en stor brist på utbildade yrkeslärare. Liksom för speci-allärarna är det en förhållandevis liten grupp, men relativt sett är den beräknade bristen stor – tillgången väntas bara kunna täcka upp två tredjedelar av behovet år 2020.

Figur 60 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med yrkeslärarutbildning till 2020

75

Åldersstrukturen bland förvärvsarbetande yrkeslärare är likartad i alla storstadsregi-oner, vilket gör att tillgången väntas minska på samma sätt i såväl Skåne som Stockholm. Liksom i Västra Götaland väntas också efterfrågan vara oförändrad eller svagt minskande. Detta gör att samma bristsituation väntas uppstå i både de andra storstadsregionerna.

76

Humaniora och konst

Utbildade inom humaniora och konst utgör en liten grupp på arbetsmarknaden i Västra Götaland. Totalt är det bara drygt 16 000 förvärvsarbetande med denna in-riktning. Fram till år 2020 väntas det dessutom uppstå ett betydande överskott. Ef-terfrågan beräknas öka till ca 21 000 personer, medan tillgången växer till närmare 26 000. Figur 61 Humaniora och konst, förvärvsarbetande 2000-2009 samt beräknad till-

gång och efterfrågan på arbetskraft 2010-2020, Fördelning efter utbild-ningsnivå, 16-74 år

Mer överskott på konstnärligt utbildade i Västra Götaland än i Stockholm

Efterfrågan på konstnärligt utbildade i Västra Götaland väntas öka stadigt fram till år 2020. Samtidigt bedöms tillgången öka i ännu högre grad. Ett betydande över-skott är därför att vänta. Glappet beräknas uppgå till närmare 800 personer, vilket är förhållandevis stort för denna relativt lilla utbildningsgrupp. Figur 62 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med konstnärlig utbildning till 2020

77

Det innebär att det väntas finnas en överkapacitet på konstnärligt utbildade på 20 procent i Västra Götaland. Överskottet är därmed av betydligt större dimension i Västra Götaland än i Stockholm, där efterfrågan och tillgången under hela prognos-perioden följer varandra relativt väl.

78

Samhällsvetenskap, juridik, handel etc.

Utbildade inom samhällsvetenskap, juridik, handel och liknande utgör en av de största grupperna i Västra Götaland med över 104 000 förvärvsarbetande. Efterfrå-gan väntas öka till omkring 122 000, men tillgången beräknas öka i ännu högre grad till 128 000. Detta ger ett förväntat överskott på 6 000 personer år 2020 totalt sett inom inriktningen. Den väntade situationen ser dock ganska olika ut inom olika grupper.

Figur 63 Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration, förvärvsarbetande 2000-2009 samt beräknad tillgång och efterfrågan på arbetskraft 2010-2020, Fördelning efter utbildningsnivå, 16-74 år

Överskott på ekonomer trots ökad efterfrågan

Ekonomutbildade, med dess breda inriktning, återfinns inom de flesta branscher och är en av de största grupperna totalt sett i Västra Götaland. En låg medelålder och därmed följande fåtaliga pensionsavgångar i kombination med fortsatt stor populari-tet som utbildning, gör att tillgången till ekonomer väntas vara stor och växande även i framtiden. Efterfrågan väntas också växa, men inte i samma omfattning. Det finns därför risk för ett visst överskott på ekonomer fram till år 2020.

79

Figur 64 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med ekonomutbildning till 2020

Tillgången och efterfrågan på ekonomer ser i stort sett likartad ut i de andra stor-stadsregionerna. I Skåne väntas överskottet bli ännu större än i Västra Götaland och Stockholm, men utvecklingen följer huvudsakligen samma trend även där.

Journalistöverskott i alla storstadsregioner

Antalet förvärvsarbetande i Västra Götaland med eftergymnasial journalistutbild-ning är idag ca 1 600. Efterfrågan väntas öka endast i relativt begränsad omfattning under prognosperioden. Stigande krav på formell utbildning inom yrkesområdet vägs till stor del upp av rationaliseringar inom arbetet som den tekniska utveckling-en och nya produktionsmetoder innebär. Samtidigt fortsätter tillgången på journa-listutbildade öka i samma höga takt som tidigare. Totalt sett innebär detta att det i hela regionen kan förväntas ett betydande överskott fram till år 2020, där tillgången överstiger efterfrågan med 30 procent. Figur 65 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med journalistutbildning till 2020

80

Det väntade överskottet på journalister är på inget sätt unikt för Västra Götaland. I såväl Stockholmsregionen som i Skåne beräknas utvecklingen se likadan ut. År 2020 väntas tillgången till journalistutbildade i Skåne överstiga efterfrågan med 41 procent, medan motsvarande andel i Stockholm är 28 procent.

Brist på psykologer endast i Västra Götaland

Figur 66 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med psykologutbildning till 2020

Efterfrågan på utbildade psykologer väntas öka stadigt i Västra Götaland. Det finns idag ca 1 700 förvärvsarbetande med psykologutbildning i regionen. År 2020 väntas efterfrågan uppgå till närmare 2 000. Samtidigt gör den relativt höga medelåldern med därvid följande pensionsavgångar i kombination med ett måttligt inflöde av nybörjare att tillgången blir oförändrad eller till och med minskande. I Västra Göta-land som helhet beräknas därför en brist uppstå. Bristen beräknas uppgå till ca 300 personer. Detta är ganska små tal totalt sett, men innebär ändå att endast 82 procent av efterfrågan kan tillgodoses. Västra Götaland utmärker sig gentemot de andra storstadsregionerna genom den väntade bristsituationen bland psykologutbildade. I Stockholm beräknas ett litet överskott uppstå fram till år 2020 och i Skåne förväntas arbetsmarknadssituationen vara i balans.

81

Naturvetenskap

Utbildningsinriktningen naturvetenskap är en relativt specialiserad gren och därmed inte särskilt stor. Antalet förvärvsarbetande i Västra Götaland är idag knappt 19 000, vilket gör den endast obetydligt större än humaniora och konst. Ett visst överskott väntas ha uppstått fram till år 2020, då tillgången växer något snabbare än efterfrå-gan. Totalt sett är det dock en relativt liten överkapacitet, även sett i relativa tal. Figur 67 Naturvetenskap, matematik och data, förvärvsarbetande 2000-2009 samt

beräknad tillgång och efterfrågan på arbetskraft 2010-2020, Fördelning efter utbildningsnivå, 16-74 år

Brist på systemvetare trots ökad tillgång

De IT-utbildade förvärvsarbetande karaktäriseras av sin stora bredd (t.ex. informa-tik, data och systemvetenskap) och sin låga ålder. Efter en viss avplaning väntas tillgången till utbildade systemvetare i Västra Götaland öka stadigt fram till 2020. Efterfrågan beräknas dock öka ännu mer. Detta gör att dagens läge med ett visst överskott kan komma att vändas till en måttlig bristsituation i framtiden.

82

Figur 68 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med systemvetarutbildning till 2020

Situationen i Västra Götaland liknar den i Stockholm vad gäller systemvetarutbilda-de. Även i Stockholm väntas en viss brist uppstå fram till år 2020, även om den an-talsmässigt är större på grund av regionens större storlek. I Skåne väntas situationen bli mer balanserad, med risk för ett visst överskott.

Betydande överskott på biologer

Figur 69 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med biologutbildning till 2020

Ett betydande överskott på biologer väntas uppstå i Västra Götaland fram till år 2020. Efterfrågan beräknas öka endast i måttlig omfattning under prognosperioden. Istället drivs det väntade överskottet av att tillgången fortsätter att öka i betydligt högre takt, delvis på grund av den låga medelåldern med ett fåtal pensionsavgångar. I Skåne är det väntade läget likartat, med en i princip oförändrad efterfrågan kombi-nerat med en kraftig ökning av tillgången. Tillsammans resulterar det även här i ett relativt sett betydande överskott.

83

Teknik och tillverkning

Förutom allmän utbildning är teknik och tillverkning den största enskilda inrikt-ningen på arbetsmarknaden i Västra Götaland. Den omfattar idag 183 000 förvärvs-arbetande, spridda på en lång rad olika utbildningsgrupper. Efterfrågan väntas öka till ca 207 000 personer år 2020, medan tillgången beräknas uppgå till 219 000. Ett betydande överskott är därmed att vänta. Dock skiljer sig den förväntade arbets-marknadssituationen åt relativt mycket mellan olika utbildningsgrupper inom tek-nik- och tillverkningsinriktningen. Figur 70 Teknik och tillverkning, förvärvsarbetande 2000-2009 samt beräknad till-

gång och efterfrågan på arbetskraft 2010-2020, Fördelning efter utbild-ningsnivå, 16-74 år

Minskad tillgång kan ge brist på tekniskt gymnasialt utbildade

Efterfrågan på personer med teknisk gymnasial utbildning i Västra Götaland väntas fortsätta minska något under prognosperioden. Idag är mer än hälften över 55 år och många pensionsavgångar väntas. Detta, i kombination med det ringa inflödet, gör att tillgången beräknas minska i ännu större omfattning än efterfrågan. Antalet personer med denna utbildning väntas bli halverat fram till år 2020, vilket gör att det förelig-ger risk för en betydande brist på arbetsmarknaden. Den förväntade strukturen för personer med teknisk gymnasial utbildning ser lika-dan ut i alla storstadsregioner. En relativt hög medelålder och lågt inflöde till ut-bildningarna får tillgångskurvorna att peka nedåt i såväl Stockholm som Skåne. Med oförändrad eller bara svagt minskad efterfrågan väntas liknande bristsituationer uppstå även där.

84

Figur 71 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med teknisk gymnasial utbildning till 2020

Svag efterfrågeutveckling kan ger överskott på byggutbildade

Medelåldern bland de 20 000 förvärvsarbetande med gymnasial byggutbildning i Västra Götaland är låg. Detta gör att tillgången fortsätter att öka i betydande omfatt-ning, främst på grund av de fåtaliga pensionsavgångar som därmed följer. Efterfrå-gan på byggutbildade är kraftigt beroende av byggbranschens utveckling. I Västra Götaland väntas bostadsbyggandet och ombyggnationer fortsätta i måttlig omfatt-ning, så att efterfrågan ökar stadigt men begränsat. Ett överskott på närmare 5 000 personer med gymnasial byggutbildning är därför att vänta fram till år 2020. Figur 72 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med byggutbildning till 2020

En liknande överkapacitet på byggutbildad arbetskraft beräknas återfinnas i Skåne, där utvecklingen av tillgång och efterfrågan ser likadan ut. Västra Götaland skiljer

85

sig däremot från Stockholmsregionen, där efterfrågan i stort sett väntas matchas av tillgången under prognosperioden, med risk för bara ett mindre överskott.

Balans väntas bland civilingenjörer

I Västra Götaland finns det idag nära 21 000 förvärvsarbetande med civilingenjörs-utbildning. Utbildningen är bred och spänner över ett flertal olika inriktningar, ex-empelvis bygg-, kemi-, data-, elektro- och maskinteknik samt teknisk fysik. Ar-betsmarknaden för civilingenjörer i Västra Götaland varierar både mellan olika in-riktningar och olika regioner. Det råder enligt många arbetsgivare brist på yrkeser-farna civilingenjörer, men med de måttliga pensionsavgångarna och fortsatt stora utexamineringarna, beräknas ändå tillgången matcha den ökande efterfrågan under hela prognosperioden så att balans väntas uppnås fram till år 2020. Figur 73 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med civilingenjörsutbildning till 2020

Jämfört med de andra storstadsregionerna intar Västra Götaland en mellanposition. I såväl Stockholm som Skåne väntas både tillgången och efterfrågan öka under hela prognosperioden. Det beräknade resultatet i Stockholm är ett visst överskott (drygt tusen personer), medan Skåne väntas uppvisa en brist i samma storleksordning.

Balanserad arbetsmarknadssituation bland högskoleingenjörer

Högskoleingenjör är en treårig (tidigare tvåårig) utbildning med examen inom något av ett antal tekniska ämnen, t.ex. väg och vatten, byggnad, lantmäteri, maskin, in-dustriell ekonomi, teknisk fysik, data, elektroteknik, kemi-, bio-, material och bergs-teknik. Utbildningen är mer praktiskt inriktad än civilingenjörsutbildningen. När många gymnasieingenjörer pensioneras väntas de behövas ersättas med mer kvalifi-cerade högskoleingenjörer. I Västra Götaland beräknas därför efterfrågan stiga un-der hela prognosperioden. Tillgången väntas också stiga i ungefär samma takt, vil-ket gör att dagens balanserade läge beräknas kvarstå även fram till år 2020.

86

Figur 74 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med högskoleingenjörsutbildning till

2020

Västra Götaland är dock ensam bland storstadsregionerna med att kunna matcha den ökade efterfrågan med växande tillgång till högskoleingenjörer. Efterfrågan väntas öka på samma sätt och av samma orsak i både Skåne och Stockholm, men tillgången beräknas i dessa regioner förbli oförändrad eller till och med svagt minskande. Detta väntas ge upphov till en bristsituation, vilket inte blir fallet i Västra Götaland.

87

Lant- och skogsbruk

Lant- och skogsbruksutbildning är den minsta inriktningen på arbetsmarknaden i Västra Götaland, med endast 12 000 förvärvsarbetande. Efterfrågan under prognos-perioden väntas endast öka marginellt, medan tillgången växer med ca 3 000 perso-ner, vilket beräknas ge upphov till ett överskott totalt sett inom utbildningsinrikt-ningen. Figur 75 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård, förvärvsarbetande 2000-2009

samt beräknad tillgång och efterfrågan på arbetskraft 2010-2020, Fördel-ning efter utbildningsnivå, 16-74 år

Risk för överskott på naturbruksutbildade i alla storstadsregioner

Naturbruk är en treårig gymnasieutbildning som omfattar inriktningar mot djur, skog och trädgård. År 2009 fanns det ca 9 000 förvärvsarbetande med naturbruksut-bildning i Västra Götaland. Tillgången förväntas öka fram till år 2020 med nästan 2 000 personer, samtidigt som efterfrågan endast bedöms öka marginellt. Ett över-skott på naturbruksutbildade väntas därför uppstå vid prognosperiodens slut.

88

Figur 76 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med gymnasial naturbruksutbild-ning till 2020

Risk för överskott av naturbruksutbildade föreligger även i Stockholmsregionen och Skåne. Efterfrågan väntas i båda regionerna vara endast svagt ökande (något större ökning i Stockholm) medan tillgången beräknas växa i betydligt högre grad.

89

Hälso- och sjukvård samt social omsorg

Hälso- och sjukvård samt social omsorg är den enskilda utbildningsinriktning som väntas uppvisa den största bristen på arbetskraft i Västra Götaland fram till år 2020. Efterfrågan totalt beräknas till 112 000 personer vid periodens slut, medan tillgång-en endast väntas uppgå till 107 000, vilket ger risk för en brist på omkring 5 000 personer. Främst är det inom gymnasialt utbildade grupper som barn och ungdom samt omvårdnad som bristerna väntas uppstå, medan exempelvis läkare och socio-nomer beräknas uppvisa överskott. Figur 77 Hälso- och sjukvård samt social omsorg, förvärvsarbetande 2000-2009

samt beräknad tillgång och efterfrågan på arbetskraft 2010-2020, Fördel-ning efter utbildningsnivå, 16-74 år

Stora barnkullar ger stark efterfrågan på barn- och fritidsutbildade

Gruppen med barn- och fritidsutbildning har en låg medelålder och omfattar nästan 14 000 förvärvsarbetande i Västra Götaland. Med större barnkullar ökar behovet av barn- och fritidsutbildade. Tillgången till utbildad personal är god, men då många med barn- och fritidsutbildning idag arbetar inom vård och omsorg, bidrar det istäl-let till en ökad efterfrågan inom denna utbildningsgrupp. Den ökade efterfrågan kan därför i viss mån ses som en effekt av brist på personal i andra branscher snarare än en stor efterfrågeökning på personal med barn- och fritidsutbildning. Med oföränd-rad tillgång väntas därmed en relativt stor brist uppstå fram till år 2020.

90

Figur 78 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med gymnasial barn- och fritidsut-bildning till 2020

Västra Götaland och Stockholm uppvisar likartade mönster i den förväntade utveck-lingen av tillgång och efterfrågan på barn- och ungdomsutbildade. Även i Stock-holm väntas en stor brist uppstå under prognosperioden, genom att tillgången be-döms vara oförändrad. I Skåne beräknas däremot tillgången stiga något, vilket gör att den hotande bristen på utbildad arbetskraft dämpas något och inte alls förväntad uppnå samma omfattning som i de andra storstadsregionerna.

Minskad tillgång kan medföra brist på omvårdnadsutbildade

Idag finns det ca 30 000 förvärvsarbetande med gymnasial omvårdnadsutbildning i Västra Götaland. Utbildningen leder bland annat till arbete som undersköterska, vårdare och personlig assistent.

Figur 79 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med gymnasial omvårdnadsutbild-ning till 2020

91

Tillgången förväntas fortsätta att minska då intresset för utbildningarna är lågt. Samtidigt gör den åldrande befolkningen att efterfrågan väntas öka något fram till år 2020. Detta leder till en risk för arbetskraftsbrist på över 5 000 personer. Även i de övriga storstadsregionerna väntas tillgången till omvårdnadsutbildade minska. Västra Götaland och Skåne beräknas dessutom ha en likartad utveckling av efterfrågan. Stockholm skiljer sig däremot från de andra genom att förväntas få en betydligt större ökning av efterfrågan, vilket kan leda till en avsevärt mycket större brist fram till år 2020.

Balans förväntas bland sjuksköterskor

Med närmare 21 000 förvärvsarbetande utgör sjuksköterskorna en av de största ut-bildningsgrupperna inom vård- och omsorgsinriktningen. Den åldrande befolkning-en bidrar till det ökade behovet av sjuksköterskor inom äldreomsorgen, men till-gången växer i samma takt så att den ökade efterfrågan väntas matchas. Både till-gången och efterfrågan beräknas därmed öka med nästan tio procent fram till år 2020 i Västra Götaland. Totalt sett väntas arbetsmarknadssituationen befinna sig i balans, med bara ett marginellt överskott. Figur 80 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med sjuksköterskeutbildning till

2020

Den förväntade balanssituationen på arbetsmarknaden för sjuksköterskor återfinns även i Skåne, där den ökade efterfrågan också matchas av en ökande tillgång. Stockholm skiljer sig däremot från Västra Götaland genom en något kraftigare efter-frågeökning. Tillgången bedöms där inte vara tillräcklig för att svara upp mot beho-vet, med resultat att en viss brist därmed kan förväntas.

92

Tjänster

Tjänsteutbildningar innehåller ett brett spektrum av inriktningar, med företrädesvis gymnasial nivå. I Västra Götaland finns det idag ca 46 000 förvärvsarbetande med tjänsteutbildning. En förhållandevis stor ökning av både tillgång och efterfrågan förväntas under prognosperioden. Efterfrågan beräknas dock öka mer än tillgången, varvid risk uppstår för en bristsituation vid periodens slut. Figur 81 Tjänster, förvärvsarbetande 2000-2009 samt beräknad tillgång och efter-

frågan på arbetskraft 2010-2020, Fördelning efter utbildningsnivå, 16-74 år

Stark efterfrågeökning på hotell- och restaurangutbildade

Det finns idag ca 14 000 förvärvsarbetande med hotell- och restaurangutbildning och ett överskott på utbildade i Västra Götaland. Både tillgång och efterfrågan för-väntas öka till år 2020, men tillgången bedöms öka mindre än efterfrågan. År 2020 bedöms det därför ha uppstått ett underskott på utbildade inom hotell och restau-rang. Figur 82 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med gymnasial hotell- och restau-

rangutbildning till 2020

93

En bristsituation på arbetsmarknaden för hotell- och restaurangutbildade väntas uppstå även i Stockholm, där dagens överskott försvinner när efterfrågan ökar mer än tillgången. I Skåne beräknas däremot inte efterfrågan öka i samma utsträckning, med effekten att situationen bedöms hamna i balans vid slutet av prognosperioden.

Stor risk för brist på transportutbildade

Tillgången på gymnasialt transportutbildade väntas förbli oförändrad under hela prognosperioden. Efterfrågan beräknas däremot öka kraftigt, från dagens 8 000 till över 11 000 år 2020. En betydande brist förväntas därmed uppstå i Västra Götaland.

Figur 83 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft med gymnasial transportutbildning till 2020

Västra Götaland delar den förväntade arbetsmarknadssituationen med de andra stor-stadsregionerna. I Skåne ser utvecklingen helt likartad ut, medan Stockholm – för-utom en kraftigt ökad efterfrågan på transportutbildade – även beräknas få en bety-dande minskning av tillgången fram till år 2020. Den väntade bristen blir därmed av ännu större dignitet än i Västra Götaland och Skåne.

94

6.2 Utsiktena för olika utbildningsgrupperna i de fyra delregionerna

Göteborgsregionen

Göteborgsregionen kännetecknas av ett förväntat betydande överskott av personer med allmän utbildning och i viss mån ett överskott av utbildade inom samhällsve-tenskap, juridik, handel och administration, samt även humaniora och konst. Samti-digt väntas en viss brist på personer utbildade inom pedagogik och lärarutbildning. Inom övriga utbildningsinriktningar väntas mer eller mindre balans uppstå fram till år 2020. Det finns dock betydande skillnader inom olika inriktningar. Även om ba-lans uppnås totalt sett, kan enskilda grupper uppvisa stora såväl överskott som bris-ter.

Figur 84 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft år 2020 i Göteborgsregionen, För-delning efter utbildningsinriktning summerat över alla utbildningsnivåer

Stort överskott på allmänt utbildade

Förvärvsarbetande med allmän utbildningsinriktning är idag den största gruppen i Göteborgsregionen. Efterfrågan väntas öka under prognosperioden, men avta fram mot år 2020. Med en ännu större ökning av tillgången beräknas ett betydande över-skott (över 16 000 personer) uppstå vid prognosperiodens slut. Det är uteslutande gruppen högskoleförberedande gymnasieutbildningar som driver efterfrågan uppåt, medan såväl tillgång som efterfrågan på personer med enbart folk- eller grundskole-utbildning stadigt väntas sjunka fram till år 2020.

95

Brist på yrkes- och speciallärare

Det finns idag över 30 000 förvärvsarbetande med någon form av pedagogisk- eller lärarutbildning i Göteborgsregionen. Efterfrågan väntas öka stadigt under hela pro-gnosperioden och den ökande tillgången beräknas inte kunna matcha det större be-hov som uppstår. Totalt sett väntas en brist på närmare 2 500 personer uppstå. Den förväntade bristen är spridd över alla olika utbildningsgrupper inom inriktning-en. Allra störst brist beräknas uppstå bland yrkeslärare. Efterfrågan väntas bli i stort sett oförändrad, men en hög medelålder och därmed stora kommande pensionsav-gångar gör att tillgången minskar i snabb takt. Fram till år 2020 väntas efterfrågan vara dubbelt så stor som tillgången. Även bland speciallärare väntas efterfrågan överstiga tillgången i betydande omfatt-ning. Liksom för yrkeslärare gör en hög medelålder att tillgången i snabb takt be-räknas minska. Samtidigt gör de större barngrupperna att efterfrågan ökar, vilket väntas resultera i att endast två tredjedelar av behovet i Göteborgsregionen kan täckas år 2020.

Stor ökning av tillgången på utbildade inom humaniora och konst

Utbildade inom humaniora och konst utgör i Göteborgsregionen en av de minsta utbildningsinriktningarna. Drygt 12 000 förvärvsarbetande har idag denna utbild-ning och efterfrågan väntas öka svagt under hela prognosperioden. Dock väntas till-gången – främst vad avser konstnärliga utbildningar – öka i betydligt högre omfatt-ning. Det förväntade resultatet blir därför ett förhållandevis stort överskott, över 3 000 personer, fram till år 2020.

Överskott på journalister

Inom de flesta utbildningsgrupper under inriktningen samhällsvetenskap, juridik, handel och administration väntas ett visst överskott uppstå fram till år 2020. Bland såväl psykologer som gymnasialt utbildade inom handel och administration beräk-nas dock en viss brist göra sig gällande vid periodens slut. Allra störst överskott väntas uppstå bland journalistutbildade. Efterfrågan väntas uppgå till knappt 1 400 personer, medan tillgången beräknas bli närmare 500 perso-ner fler. Såväl efterfrågan som tillgången väntas dock öka totalt sett under perioden. Efterfrågeökningens minskande takt kan i hög grad härledas till ökade rationaliser-ingar och förändrade tekniska förutsättningar inom yrket, samtidigt som tillgången väntas öka i samma höga takt som tidigare år. Bland psykologutbildade – som är den minsta gruppen inom denna inriktning – vän-tas istället en viss brist uppstå. Idag finns det drygt 1 100 förvärvsarbetande med

96

psykologutbildning i Göteborgsregionen. Efterfrågan väntas öka till närmare 1 400 vid periodens slut, medan tillgången endast beräknas öka i ringa mängd. En brist på drygt 100 personer riskerar därmed att uppstå, vilket är ganska små tal jämfört med andra utbildningsgrupper men en relativt stor andel bland de psykologutbildade.

Brist på naturvetare förutom biologer

Med endast 14 000 förvärvsarbetande är naturvetenskap, matematik och data en av de minsta utbildningsinriktningarna i Göteborgsregionen. Relativt stora brister vän-tas uppstå bland de flesta utbildningsgrupperna inom inriktningen. Undantaget är biologer, där en kraftigt ökad tillgång och en endast måttligt ökande efterfrågan väntas ge upphov till ett visst överskott år 2020. Det finns idag 1 700 förvärvsarbetande med biologutbildning i Göteborgsregionen. Överskottet år 2020 väntas uppgå till över 700 personer, vilket motsvarar mer än var fjärde person i den beräknade tillgången vid prognosperiodens slut. Systemvetarutbildade, vilka utgör större delen av utbildningsinriktningen, väntas uppvisa en viss brist vid prognosperiodens slut. Efterfrågan beräknas öka konstant under hela perioden och uppgå till över 5 000 personer, medan tillgången inte för-väntas öka i tillräcklig omfattning för att kunna matcha behoven. Även andra grup-pen inom utbildningsinriktningen – fysiker och kemister - väntas uppvisa viss brist år 2020.

Både brister och överskott inom teknik och tillverkning

Ett visst överskott väntas totalt sett inom den stora utbildningsinriktningen teknik och tillverkning. Idag finns det 108 000 förvärvsarbetande med någon form av tek-nik- eller tillverkningsutbildning i Göteborgsregionen. Efterfrågan väntas stiga till närmare 128 000 fram till år 2020 och tillgången beräknas öka minst lika mycket, med viss risk för ett litet överskott totalt sett. Det ser dock mycket olika ut för utbildningsgrupperna inom teknik- och tillverk-ningsinriktningen. Brist väntas uppstå bland tekniskt gymnasialt utbildade, liksom bland arkitekter, högskoleingenjörer och gymnasialt industriutbildade. Samtidigt beräknas överskott uppstå bland andra gymnasieutbildade, främst byggutbildade samt elektro- och datainriktning. Grupperna inom gymnasial utbildning där brist väntas uppstå står tillsammans för ett underskott på över 7 000 personer. Parallellt med detta beräknas det samlade överskottet inom de gymnasiala utbildningarna där tillgången överstiger efterfrågan uppgå till över 4 000 personer.

97

Bakom en ganska måttlig bristsituation bland gymnasialt utbildade inom teknik och tillverkning döljer sig alltså risker för såväl stora överskott som stora brister inom specifika inriktningar. Utöver detta kommer även de stora variationerna i brist och överskott mellan de olika mer kvalificerade utbildningsgrupperna, som totalt sett gör att utvecklingen inom teknik- och tillverkningsinriktningen spretar betänkligt åt olika håll i prognoshänseende.

Brist på gymnasieutbildade inom hälso- och sjukvård samt social omsorg

Totalt sett väntas balans uppstå inom utbildningsinriktningen mot hälso- och sjuk-vård samt social omsorg i Göteborgsregionen. År 2020 väntas såväl tillgången som efterfrågan uppgå till omkring 60 000 personer, vilket är en ökning med ca 5 000 från dagens nivå. Dock förväntas brist uppstå inom vissa specifika grupper, medan överskott väntas uppstå i andra. Brister riskerar enligt prognosen att uppstå främst bland de gymnasialt utbildade med inriktning mot barn- och ungdom samt omvårdnad. För barn- och ungdomsut-bildade väntas efterfrågan öka i allt högre grad i takt med större barnkullar, medan tillgången däremot beräknas bli oförändrad under hela prognosperioden. Bland om-vårdnadsutbildade är det istället tillgången som väntas sjunka betydligt, medan ef-terfrågan förblir oförändrad. Sammantaget väntas därmed brister på totalt över 3 000 personer uppstå. Ett visst överskott väntas samtidigt uppstå bland de mer kvalificerade utbildnings-grupperna sjuksköterskor, sjukgymnaster, läkare och inte minst socionomer. I de flest fall är de beräknade överskotten små. De är endast bland socionomer som till-gången markant väntas överstiga efterfrågan, med ett beräknat överskott på över 900 personer.

Balans bland tjänsteutbildade

Bland tjänsteutbildade i Göteborgsregionen väntas i huvudsak balans uppstå. Det skiljer sig dock en del åt mellan olika grupper inom inriktningen. Hotell- och restau-rangutbildade väntas uppvisa en viss brist på arbetskraft, liksom transportutbildade.

98

Fyrbodal

Fyrbodal kännetecknas av förväntade överskott inom allmänt utbildade, teknik och tillverkning samt i viss mån samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Brist beräknas uppstå inom inriktningen mot hälso- och sjukvård samt social om-sorg. I övriga inriktningar väntas balans uppstå eller skillnaderna vara relativt små. Det finns dock betydande skillnader inom olika inriktningar. Även om balans upp-nås totalt sett, kan enskilda grupper uppvisa stora såväl överskott som brister.

Figur 85 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft år 2020 i Fyrbodal, Fördelning efter utbildningsinriktning summerat över alla utbildningsnivåer

Balans väntas inom de flesta lärarutbildningar

Idag finns det ca 8 200 förvärvsarbetande med utbildning inom pedagogik- eller lärarinriktningen i Fyrbodal. Totalt sett väntas balans bibehållas fram till år 2020, då såväl efterfrågan som tillgången beräknas till drygt 9 000 personer. Den förväntade balansen är spridd över de flesta utbildningsgrupper, med risk för bara marginell brist i huvuddelen. Det som skiljer sig något är yrkeslärare, där en hög medelålder och därmed stora pensionsavgångar får tillgången att gradvis mins-ka under prognosperioden. I kombination med en oförändrad efterfrågan riskerar en förhållandevis stor brist att uppstå inom denna grupp.

99

Speciallärare utgör ett undantag, där ett visst överskott väntas uppstå till år 2020. Dock är det en i sammanhanget mycket liten grupp, varför prognosen med nödvän-dighet blir mer osäker.

Endast hälften av psykologbehovet täcks av tillgången

Ett visst överskott väntas uppstå totalt sett bland utbildade med inriktning mot sam-hällsvetenskap, juridik, handel och administration i Fyrbodal. År 2020 beräknas till-gången uppgå till närmare 14 000, medan efterfrågan väntas bli ca 600 personer fär-re. Detta är en ökning med omkring 1 200 personer från dagens situation. Överskottet utgörs i första hand av ekonomer, journalister och jurister. Ekonomut-bildningen väntas även fortsättningsvis vara en attraktiv utbildning, vilket ger en fortsatt stor ökning av tillgången. Även efterfrågan ökar, men inte i samma omfatt-ning. Resultatet väntas bli ett överskott på drygt 200 personer, vilket i förhållande till utbildningsgruppens storlek är betydande. Samtidigt väntas en betydande brist uppstå bland psykologutbildade i Fyrbodal. En fortsatt svagt stigande efterfrågan väntas inte kunna matchas av tillgången, som istället beräknas sjunka kraftigt under prognosperioden. Knappt hälften av behovet väntas kunna täckas av utbildad arbetskraft år 2020.

Överskott på biologer

Med knappt 1 700 förvärvsarbetande utgör utbildning inom naturvetenskap, mate-matik och data en av de minsta inriktningar i Fyrbodal. Ett knappt överskott väntas uppstå till år 2020, men endast i storleksordningen 400 personer. Biologer är den utbildningsgrupp som väntas uppvisa det största överskottet. Efter-frågan beräknas vara konstant hela perioden. Istället är det en förhållandevis kraftigt ökande tillgång som driver fram överkapaciteten. År 2020 väntas det finnas 120 fler biologutbildade än vad det finns behov av i Fyrbodal.

Stort överskott bland utbildade inom teknik och tillverkning

Ett betydande överskott väntas inom inriktningen teknik och tillverkning. Idag finns det ca 28 000 förvärvsarbetande med denna utbildning. År 2020 väntas efterfrågan ha ökat med knappt tusen personer, medan tillgången ökar betydligt kraftigare. Överskottet väntas uppgå till närmare 5 000 personer och är spritt över de flesta ut-bildningsgrupper. De största obalanserna väntas bland olika gymnasiala utbildningsgrupper. Bland gymnasialt byggutbildade beräknas ett överskott på 1 600 personer uppstå i Fyrbo-

100

dal till år 2020. Efterfrågan på byggutbildad arbetskraft väntas förbli oförändrad under hela prognosperioden, medan tillgången fortsätter att öka kraftigt. Överskottet innebär att kapaciteten är mer än 40 procent större än behovet. Samtidigt väntas en betydande brist på utbildade inom tekniskt gymnasium. Efter-frågan väntas visserligen minska från dagens nivå på 1 900 personer till knappa 1 600, men tillgången sjunker i ännu snabbare takt och beräknas år 2020 ligga på endast 1 000 personer. Endast två tredjedelar av behovet väntas därmed kunna täck-as upp av utbildad arbetskraft.

Brist på gymnasieutbildade inom hälso- och sjukvård samt social omsorg

En påtaglig bristsituation väntas uppstå i Fyrbodal inom hälso-, sjukvårds- samt so-ciala omsorgssektorn fram till år 2020. Efterfrågan beräknas uppgå till mer än 19 000 personer, medan tillgången endast förväntas bli knappt 17 000 personer. Bristen är spridd över de flesta utbildningsgrupper utan att någon sticker ut särskilt åt något håll. Den enda grupp som vänts uppvisa ett överskott är socionomer, där tillgången nätt och jämnt väntas överstiga efterfrågan. Antalsmässigt är det gymnasialt omvårdnadsutbildade som står för den största delen av bristen inom hälso- och sjukvårdsinriktningen. Efterfrågan väntas år 2020 uppgå till 5 900 personer, medan tillgången endast beräknas till 4 400. En brist på omkring 1 500 personer väntas därmed uppstå vid prognosperiodens slut. Bristen beräknas uppstå i lika hög grad genom ett ökat behov i samband med den åldrande befolk-ningen, som en minskande tillgång med ett allt mindre inflöde till utbildningen. Även gymnasialt utbildade med inriktning mot barn och ungdom uppvisar en påtag-lig brist på över 500 personer fram till år 2020. Tillgången är oförändrad under peri-oden, men de allt större barnkullarna gör att behovet väntas öka konstant. Bland öv-riga grupper är det endast mindre brister som väntas uppstå.

Balans bland tjänsteutbildade

Bland tjänsteutbildade väntas i huvudsak balans uppstå, med en viss risk för en liten brist totalt sett. Det skiljer sig dock en del åt mellan olika grupper inom inriktning-en. Hotell- och restaurangutbildade väntas uppvisa en viss brist på arbetskraft, me-dan transportutbildade beräknas ha ett visst överskott. Obalanserna är dock relativt små även för de mer specifika inriktningarna.

101

Skaraborg

Skaraborg kännetecknas av förväntade överskott inom främst inriktningarna allmän utbildning samt teknik och tillverkning. Brist väntas uppstå inom hälso- och sjuk-vård samt social omsorg och i någon mån inom tjänster. I övrigt beräknas balans uppstå år 2020 eller de väntade obalanserna vara små. Även om balans uppnås totalt sett, kan dock enskilda grupper uppvisa stora såväl överskott som brister.

Figur 86 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft år 2020 i Skaraborg, Fördelning ef-ter utbildningsinriktning summerat över alla utbildningsnivåer

Brist på speciallärare

Det finns idag ca 8 200 förvärvsarbetande i Skaraborg med pedagogisk eller lärarut-bildning. Efterfrågan väntas öka till 9 100 fram till år 2020 och tillgången beräknas öka bara marginellt mer. Vid prognosperiodens slut väntas därmed ett i huvudsak balanserat läge uppstå. Balansen är relativt väl spridd mellan olika utbildningsgrupper, med endast mindre överskott eller brister i de flesta fall. Bland speciallärare väntas den relativt sett största bristen uppstå, medan förskollärare väntas uppvisa ett litet överskott. Speciallärare är en i sammanhanget liten utbildningsgrupp, men den väntade bristen innebär ändå att endast 80 procent av behovet täcks upp av tillgänglig arbetskraft. Det är både en svag men stadig ökning av efterfrågan (styrd av större barnkullar) och en konstant minskande tillgång som ger upphov till den förväntade bristen.

102

Balans för samhällsvetenskapligt utbildade

En i det närmaste totalt balanserad situation väntas uppstå i Fyrbodal bland utbilda-de inriktade mot samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Såväl efter-frågan som tillgång beräknas uppgå till ca 13 400 personer år 2020, vilket är en uppgång med omkring 900 personer från dagens nivåer. Även inom utbildningsinriktningen är det ganska liten spridning mellan grupperna. De största obalanserna återfinns bland gymnasialt utbildade inom handel och admi-nistration, där en brist på närmare 400 personer väntas uppstå. Såväl efterfrågan som tillgången inom denna grupp minskar konstant under prognosperioden, men tillgången väntas minska i ännu högre grad än efterfrågan. Ett överskott på dryga hundratalet personer förväntas uppstå bland ekonomer i Ska-raborg. Det är en av få grupper inom inriktningen där ingen brist förväntas. Både efterfrågan och tillgången till ekonomer pekar stadigt uppåt fram till år 2020, men med det stora utflödet av nyutexaminerade väntas en viss överkapacitet uppstå.

Tillgången på biologer dubbelt så stor som efterfrågan

Utbildningsinriktningen mot naturvetenskap, matematik och data är visserligen en av de minsta i Skaraborg, men fram till år 2020 väntas ett i förhållande till storleken betydande överskott uppstå. En överkapacitet på 400 personer, motsvarande över 20 procent beräknas uppkomma. I synnerhet är det bland biologer som det stora överskottet genereras. Efterfrågan på biologutbildade väntas förbli i stort sett oförändrad, medan tillgången beräknas växa kraftigt under hela prognosperioden. År 2020 förväntas därmed tillgången bli dub-belt så stor som behovet i Skaraborg.

Viss brist på civilingenjörer

Ett betydande överskott väntas uppstå inom teknik- och tillverkningsinriktningen i Skaraborg fram till år 2020. Idag finns det ca 27 000 förvärvsarbetande med denna utbildning och efterfrågan väntas öka till över 29 000 till prognosperiodens slut. Samtidigt beräknas dock tillgången öka till 33 000 personer, vilket riskerar att ge ett överskott på 4 000 personer. Det finns dock avsevärda skillnader mellan olika grupper inom utbildningsinrikt-ningen. De största överskotten väntas uppstå bland gymnasialt utbildade med inrikt-ning mot bygg, elektro- och datateknik, fordons- och farkostutbildning samt tekniskt gymnasium. Viss brist beräknas däremot uppstå bland civilingenjörer.

103

Gymnasialt utbildade inom elektro- och datateknik väntas uppvisa det största över-skottet. Efterfrågan på denna utbildningsgrupp beräknas visserligen öka stadigt un-der hela prognosperioden, från dagens 4 400 personer till närmare över 4 900, men tillgången – som redan i utgångsläget ligger över efterfrågan – väntas öka i ännu högre grad, från dagen 4 900 personer till närmare 6 300. Ett överskott på omkring 1 300 personer, motsvarande mer än en fjärdedel av efterfrågan, riskerar därmed att uppstå i Skaraborg år 2020. Civilingenjörer i Skaraborg är den enda större kategori som väntas uppvisa en brist till år 2020. Efterfrågan beräknas fortsätta öka svagt hela perioden, men tillgången till utbildade civilingenjörer väntas minska, i synnerhet efter år 2015. Vid periodens slut finns det risk för en brist på totalt närmare 200 personer. Dock ser det lite olika ut för olika inriktningar. De flesta uppvisar en brist, men för civilingenjörer med inriktning mot teknisk fysik, elektro- och datateknik väntas ett visst överskott upp-stå.

Överskott på läkare, brist på sjuksköterskor

År 2020 väntas en viss brist uppstå inom inriktningen mot hälso- och sjukvård samt social omsorg i Skaraborg. Även om såväl efterfrågan som tillgång beräknas öka, finns det ändå risk för ett överskott på ca 1 200 personer vid prognosperiodens slut. Huvuddelen av bristen kommer från ett betydande underskott av gymnasialt om-vårdnadsutbildade. Dock väntas det även uppstå brister som i förhållande till de en-skilda utbildningsgruppernas storlek kan vara betydande. Inom några enstaka ut-bildningar kan det även finnas risk för visst överskott. Behovet av gymnasialt omvårdnadsutbildade väntas öka svagt under hela perioden, till stor del på grund av en åldrande och allt mer vårdkrävande befolkning. Tillgång-en beräknas dock gå stadigt nedåt, vilket snabbt ger upphov till en allt större under-kapacitet. Bristen inom gruppen år 2020 väntas uppgå till mer än 1 600 personer. Inom de mer utpräglade vårdutbildningarna spretar trenderna något åt olika håll. Ett överskott på läkare väntas uppstå, i storleksordningen ett par hundra personer. Sam-tidigt beräknas en brist på sjuksköterskeutbildade uppkomma, av ungefär samma storlek. Även biomedicinska analytiker, som visserligen är en liten grupp totalt sett, väntas uppvisa en bristsituation år 2020. Tillgången väntas bara kunna täcka hälften av behovet.

Brist på transportutbildade

Inom tjänstesektorn väntas en relativt stor brist uppstå bland transportutbildade. Ef-terfrågan beräknas öka kraftigt, från dagens nivå på drygt 1 400 personer till närma-

104

re 2 000. Tillgången väntas dock förbli oförändrad, vilket leder till en risk för en brist på närmare 600 transportutbildade i Skaraborg.

105

Sjuhärad

Sjuhärad karaktäriseras av en förväntad brist inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Samtidigt väntas överskott uppstå bland allmänt utbildade samt inom in-riktningen mot teknik och tillverkning. Inom övriga utbildningsinriktningar beräk-nas mer eller mindre balans uppkomma, med endast marginella överskott eller bris-ter. Även om balans uppnås totalt sett, kan dock enskilda grupper uppvisa stora så-väl överskott som brister.

Figur 87 Tillgång och efterfrågan på arbetskraft år 2020 i Sjuhärad, Fördelning efter utbildningsinriktning summerat över alla utbildningsnivåer

Balans bland lärarutbildade

Totalt sett väntas balans uppnås bland pedagogik- och lärarutbildade i Sjuhärad, med endast ett marginellt överskott. Det är heller inga större variationer mellan oli-ka utbildningsgrupper. I någon mån väntas ett relativt stort överskott uppstå bland speciallärare och en viss brist förväntas bland yrkeslärare, men de totala antalen är i sammanhanget små. Efterfrågan på speciallärare väntas öka måttligt under prognosperioden, men till-gången stiger i betydligt högre grad, varvid dagens bristsituation kan vändas till ett överskott redan om ett par år. Till år 2020 beräknas det ha uppkommit en överkapa-citet på 70 personer, vilket motsvarar 24 procent mer än efterfrågan. Yrkeslärare är en annan ganska liten utbildningsgrupp, där även små förändringar kan ge stora brister relativt sett. Fram till år 2020 väntas tillgången minska betydligt, som en effekt av stora pensionsavgångar. I kombination med den i huvudsak oför-

106

ändrade efterfrågan beräknas detta innebära att endast tre fjärdedelar av efterfrågan kan täckas av tillgång.

Överskott på ekonomer

I huvudsak väntas balans uppnås bland utbildade inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration i Sjuhärad fram till år 2020. Idag finns det ca 11 000 för-värvsarbetande med denna utbildningsinriktning. Efterfrågan väntas öka med om-kring 1 500 personer och tillgången med ungefär lika mycket. Inom inriktningen skiljer sig dock utveckling åt för olika grupper. Antalsmässigt är det främst ekonomer och gymnasialt utbildade inom handel och administration som står för de stora obalanserna. Efterfrågan på arbetskraft med en gymnasieutbildning inom handel och administration minskar något under perioden, men tillgången väntas sjunka i ännu högre grad. Vid år 2020 beräknas en brist på drygt 400 personer ha uppstått. Ett motsvarande överskott väntas uppstå bland ekonomutbildade. Behovet av eko-nomer beräknas öka betydligt fram till år 2020, men tillgången bedöms öka i ännu högre takt. Vid prognosperiodens slut finns det risk för ett överskott på drygt 400 personer i Sjuhärad.

Brist på systemvetare

Ett visst överskott väntas uppstå bland utbildade inom naturvetenskap, matematik och data. Dock är det stora skillnader mellan olika grupper. Främst är det utbildade inom programmerar- och systemerarområdet som beräknas stå inför en bristsitua-tion. Tillgången väntas förbli oförändrad under hela perioden, men efterfrågan för-väntas stiga kraftigt. År 2020 beräknas endast 70 procent av efterfrågan kunna täck-as av utbildad arbetskraft.

Överskott bland de flesta utbildade inom teknik och tillverkning

Utbildade inom teknik och tillverkning som helhet väntas stå inför en överskottssi-tuation år 2020, då tillgången beräknas överstiga efterfrågan med ca 2 300 personer. Överskottet är förhållandevis jämnt spritt över de olika utbildningsgrupperna, med några enstaka undantag. Gymnasialt utbildade inom elektro- och datateknik väntas uppvisa det största över-skottet totalt sett. Efterfrågan på denna utbildningsgrupp beräknas visserligen stiga något, men tillgången väntas öka ännu mer, med resultatet att ett överskott på när-mare 1 100 personer riskerar att uppstå.

107

Tekniskt gymnasium är en av få utbildningsgrupper där man kan förvänta sig en bristsituation. Tillgången sjunker stadigt, i takt med stora pensionsavgångar. Även efterfrågan sjunker något, men inte tillräckligt för att tillgången ska kunna täcka upp behovet. En brist på närmare 400 personer väntas därför uppstå fram till år 2020 i Sjuhärad.

Brist på läkare och biomedicinska analytiker

Idag finns det ca 12 000 förvärvsarbetande med utbildning inom hälso- och sjukvård samt social omsorg i Sjuhärad. Efterfrågan väntas öka till närmare 14 000 personer under prognosperioden, medan tillgången beräknas minska något. Total sett väntas därför en brist på nära 2 000 personer uppkomma. De största bristerna väntas uppstå bland de gymnasialt utbildade, både inriktningen mot barn och ungdom och mot omvårdnad. Tillsammans väntas dessa båda grupper ha en brist på över 1 400 personer år 2020. Även för högkvalificerade grupper, som läkare och biomedicinska analytiker, beräknas en bristsituation uppstå. Socionomer är den enda utbildningsgrupp där ett visst överskott väntas uppstå. Ef-terfrågan beräknas enda öka marginellt, medan tillgången under hela prognosperio-den ökar stadigt. År 2020 väntas överskottet ha uppgått till drygt hundra personer, vilket motsvarar 16 procent av efterfrågan.

Brist på transportutbildade

Inom tjänstesektorn väntas en viss brist uppstå bland transportutbildade. Efterfrågan beräknas öka kraftigt, från dagens nivå på drygt 1 300 personer till närmare 1 700. Tillgången väntas dock öka i betydligt mindre grad, vilket leder till en risk för en brist på drygt 200 transportutbildade i Sjuhärad.

Likheter och skillnader mellan delregionerna

Västra Götaland är relativt homogen vad gäller prognosen för allmän utbildning. I samtliga delregioner väntas överskott uppstå och utvecklingen av tillgång och efter-frågan ser i huvudsak likadan ut överallt. Störst brist bland lärarutbildade väntas uppstå i Göteborgsregionen. Främst är det special- och yrkeslärare som står för de stora underskotten. I Sjuhärad är det istället i huvudsak överskott på utbildade inom pedagogik- och lärarområdet, medan en mer balanserad situation förväntas i Skaraborg och Fyrbodal. Bristen på yrkeslärare är dock genomgående i alla delregioner. Bland utbildade inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration väntas det mest uppstå överskott. Undantagen i samtliga regioner är dels gymnasialt utbil-

108

dade med inriktning mot handel och administration samt psykologer, där betydande brister riskerar att uppstå. I övrigt skiljer sig inte delregionerna åt i något avgörande avseende. Skillnaderna är stora mellan regionerna vad gäller utbildade inom naturvetenskap, data och matematik. Inom Skaraborg väntas relativt stora överskott inom samtliga grupper, medan det i Göteborgsregionen beräknas uppstå nästan uteslutande brister. I såväl Fyrbodal som Sjuhärad varierar den förväntade utvecklingen mycket mellan olika utbildningsgrupper. Inom inriktningen mot teknik och tillverkning förväntas stora brister i alla delregio-ner bland utbildade vid tekniskt gymnasium. I de flesta fall väntas tillgången bara kunna täcka upp mellan hälften och två tredjedelar av den beräknade efterfrågan. Bland övriga utbildningsgrupper inom teknik och tillverkning förväntas mest över-skott uppstå i Sjuhärad och Fyrbodal, medan skillnaderna mellan grupperna är be-tydligt större i Göteborgsregionen och Skaraborg. Skaraborg kännetecknas också tydligare än de övriga regionerna av en förväntad brist på civilingenjörer. Den förväntade utvecklingen för utbildade inriktade mot hälso- och sjukvård samt social omsorg ser relativt likartad ut för alla delregioner i Västra Götaland. Antals-mässigt väntas de största bristerna uppstå bland de gymnasialt utbildade inom barn och ungdom samt omvårdnad. Relativt stora brister beräknas också uppstå bland biomedicinska analytiker och tandsköterskeutbildade. I samtliga regioner förväntas också överskott uppstå bland socionomutbildade.

109

Bilagor

Bilaga 1 - Nationella förutsättningar för prognosen

Befolkning

Indata för respektive region utgörs av befolkning per ettårsklass och kön 2009-2020. Regionernas egna befolkningsprognoser ligger till grund för befolkningsuppgifterna för åren 2011-2020. Ekonomi och arbetsmarknad, nationella förutsättningar I tabellen nedan visas nationella förutsättningar för makroekonomi och arbetsmark-nad enligt Konjunkturinstitutets prognos (KI, Konjunkturläget december 2010), fas-ta priser referensår 2009. För att göra tabellen överskådlig har vissa år efter 2012 utelämnats. För perioden 2009- 2012 hämtas ytterligare förutsättningar från KI:s prognoser för produktion, sysselsättning och produktivitet per MIG-bransch (17 branscher). Förutom konjunkturinstitutets bedömningar, fram till och med 2014, används de bedömningar som gjorts i långtidsutredningen (LU08).

2009 2010 2011 2012 2015 2020 Årlig förändring 2009‐2020

BNP MSEK 3 089 181 3 261 951 3 386 491 3 486 341 3 759 076 4 147 750 2.7%

Hushållens konsumtionsutgifter MSEK 1 526 678 1 582 085 1 632 856 1 683 415 1 838 354 2 126 204 3.1%

Offentliga konsumtionsutgifter MSEK 857 935 875 289 890 302 896 189 905 890 947 393 0.9%

Fasta bruttoinvesteringar MSEK 549 869 575 937 637 239 689 204 808 431 932 621 4.9%

Lagerinvesteringar MSEK ‐46 745 22 639 13 004 5 554 0 0

Export av varor och tjänster MSEK 1 495 225 1 661 902 1 798 137 1 904 879 2 254 806 2 809 564 5.9%

Import av varor och tjänster MSEK 1 293 781 1 455 903 1 585 046 1 692 901 2 048 410 2 667 894 6.8%

BNP Förändring % ‐5.3 5.6 3.8 3.0 2.4 2.1

Hushållens konsumtionsutgifter Förändring % ‐0.4 3.6 3.2 3.1 2.7 3.0

Offentliga konsumtionsutgifter Förändring % 1.7 2.0 1.7 0.7 0.5 0.8

Fasta bruttoinvesteringar (inkl. lager) Förändring % ‐24.3 19.0 8.6 6.9 4.5 2.5

Export av varor och tjänster Förändring % ‐13.4 11.2 8.2 5.9 5.8 3.7

Import av varor och tjänster Förändring % ‐13.7 12.5 8.9 6.8 6.3 4.3

Arbetskraft (ILO) 16‐64 år Tusental 4 782 4 839 4 890 4 912 4 996 5 014 0.4%

Arbetskraft (ILO) 16‐64 år Förändring % 0.1 1.2 1.0 0.5 0.4 0.1

Arbetslöshet (ILO), relativ Årsmedelvärde % 8.4 8.5 7.9 7.6 6.6 6.7

Sysselsättning 16‐64 år Tusental 4 381 4 429 4 501 4 538 4 666 4 678 0.6%

Sysselsättning 16‐64 år Förändring % ‐2.3 1.1 1.6 0.8 0.8 0.0

Arbetade timmar Miljoner timmar 7 165 7 348 7 467 7 478 7 643 7 670 0.6%

Arbetade timmar Förändring % ‐2.9 2.6 1.6 0.2 0.9 0.1

110

Bilaga 2 - Modell och metodbeskrivning Modellen för att beräkna efterfrågan och tillgång på utbildade är i grunden samma som Statistiska centralbyrån använder på nationell nivå för rapporten Trender och Prognoser. För att kunna beskriva den regionala utvecklingen har dock vissa juster-ingar fått göras. I första hand avser detta att regionala befolkningsprognoser an-vänds istället för nationella, samt att statistik över regional in- och utpendling till-kommer. För att bedöma utvecklingen av näringsgrenar och arbetsmarknader har rAps (regionalt analys- och prognossystem) använts av WSP. Prognossystemet i rAps är uppbyggt kring fem delmodeller som länkar samman be-folkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal ef-termodell. Delmodellerna bygger på kontinuerligt uppdaterad statistik, SCB:s de-mografiantagande och långtidsutredningens antaganden om produktivitetsutveckling per bransch. Tillsammans med ett antal justerbara parametrar kan rAps skapa pro-gnoser och alternativa scenarion på regional nivå. Dessa kan ge en förståelse för olika regioners förutsättningar och för vilka effekter olika scenarier kan komma att få. I nuvarande version av rAps sträcker sig tidshorisonten fram till år 2030.

Efterfrågan på utbildade

Beräkningsmodellen

Beräkningarna av den framtida efterfrågan på olika utbildningsgrupper startar med en befolknings- och sysselsättningsprognos och en bedömning av den framtida eko-nomiska utvecklingen. Detta tillsammans ger den totala efterfrågan på arbetskraft i olika näringsgrenar. Därefter görs först antaganden om hur yrkesstrukturen per när-ingsgren och sedan utbildningsstrukturen per yrke kommer att utvecklas. (se även figur på nästa sida). Uppgifter från regionens egen befolkningsprognos sammanställs med ett antagande om förvärvsfrekvensens förändring i olika åldrar för inrikes respektive utrikes födda män respektive kvinnor, vilket tillsammans ger en prognos över det totala antalet förvärvsarbetande. Därefter görs kalkyler över den ekonomiska utvecklingen, som baseras på konjunk-turinstitutets bedömningar fram till och med 2014 och för åren därefter på bedöm-ningar som gjorts i långtidsutredningen (LU08). Det totala antalet förvärvsarbetan-de, som räknades fram ovan, utgör en av förutsättningarna i dessa beräkningar. Re-sultatet av dessa beräkningar och sammanställningar ger ett beräknat antal förvärvs-arbetande i 48 olika näringsgrenar fram till år 2020.

111

Antaganden görs per näringsgren om de förvärvsarbetandes framtida fördelning på yrken, grundade på de förändringar som skedde under perioden 2005-2009. Där en tydlig utvecklingstrend, över den totala regionala arbetsmarknaden, har kunnat iakt-tas för ett yrke åren 2005 till 2009 har, med vissa undantag, andelarna fått utvecklas i varje näringsgren enligt den för näringsgrenen aktuella trenden. Yrkesandel som skattas enligt en trend antas utvecklas enligt halva den observerade årstakten. Övri-ga yrken behåller 2009 års andel i samtliga näringsgrenar. I Skåne utvecklades 53 yrkesgrupper enligt trend. Beräkningarna resulterar i efterfrågat antal förvärvsarbe-tande per yrke. I nästa steg görs antaganden per yrke om de förvärvsarbetandes framtida fördelning på utbildning. Dessa antaganden grundas på vad SCB i riksprognosen bedömer vara en adekvat utbildningsstruktur för yrket. Med adekvat utbildning avses en utbild-ning som inte bara matchar arbetets krav på kompetensnivå utan även inriktnings-mässigt matchar yrkesområdet. För yrken som inte ställer tvingande utbildningskrav accepteras en viss grad av över- och underutbildning i modellen inom ramen för vad som klassificerats som lämplig utbildning. Först har samtliga utbildningar som ansetts vara adekvata för yrket/yrkesgruppen selekterats fram. Dessa har därefter delats upp i två grupper, varav den ena omfattar utbildningar med stark anknytning till yrket, den andra med svagare anknytning. För utbildningar med stark anknytning till yrket har utbildningens andel i den framtida efterfrågan antagits vara större än vad som nu iakttagits (år 2009), medan utbild-ningar med svagare anknytning antagits behålla sin andel. Den adekvata utbild-ningsstrukturen per yrke har antagits vara uppnådd först år 2050. Ett år då de allra flesta som idag finns på arbetsmarknaden har gått i pension. Dessa beräkningar re-sulterar i efterfrågat antal förvärvsarbetande per utbildning. Observera, att sysselsättningsutvecklingen totalt inte är ett resultat av bedömningar av efterfrågan på arbetskraft i olika näringsgrenar och verksamheter. Fördelning av de förvärvsarbetande på näringsgrenar är i stället en, med ett antal givna förutsätt-ningar som grund, optimal fördelning av ett givet totalt antal förvärvsarbetande.

Beräkningarnas omfattning

Prognosen sträcker sig till år 2020. Beräkningarna av antalet förvärvsarbetande görs med uppdelning på kön, in- och utrikes födda och ålder i ettårsklasser för åldrarna 16–74 år. Det totala antalet förvärvsarbetande fördelas på 48 näringsgrenar. För var-je näringsgren görs antaganden om de förvärvsarbetandes fördelning på 144 yrkes-kategorier. För varje yrkeskategori görs antaganden om de förvärvsarbetandes för-delning efter utbildning i 113 utbildningsgrupper.

112

Modell för beräkning av efterfrågan på utbildade

1. Befolknings‐ och sysselsättningsprognos

2. Ekonomisk utveckling enligt Långtidsutredningen (LU 08/KIdec10)

3. Arbetskraftsefterfrågan per näringsgren

4. Antaganden om yrkesstruktur per näringsgren

5. Arbetskraftsefterfrågan per yrke

6. Antaganden om utbildnings‐struktur per yrke

7. Arbetskraftsefterfrågan per utbildning

Det statistiska underlaget

Prognosen över det totala antalet förvärvsarbetande grundar sig på regionens be-folkningsprognos från år 2010 och studier av olika årgångar av SCB:s sysselsätt-ningsregister. Fördelningen av de förvärvsarbetande på näringsgrenar i utgångsläget år 2009 hämtas också från SCB:s sysselsättningsregister, som är en totalräknad sta-tistik där arbetsgivarnas kontrolluppgifter utgör den viktigaste källan. Antagandena om den framtida yrkesfördelningen per näringsgren grundar sig på statistik från SCB:s yrkesregister för år 2005-2009 och SCB:s sysselsättningsregis-ter för åren 2005-2009. Antagandena om vilken utbildning de förvärvsarbetande i olika yrken förväntas ha i framtiden grundar sig på statistik från en sambearbetning av SCB:s register över befolkningens utbildning samt SCB:s yrkesregister och sysselsättningsregister för år 2009.

Tillgången på utbildade

Beräkningsmodellen

Beräkningen av den för regionen tillgängliga arbetskraftens framtida utbildnings-struktur utgår från uppgifter ur SCB:s register över befolkningens utbildning år 2009 och från de regionala befolkningsprognoserna. Den inom regionen folkbok-förda befolkningen i åldern 16-74 år skrivs fram stegvis ett år i taget till och med 2020. Beräkningarna görs genomgående med fördelning på kön och ålder i ettårs-klasser. För att kunna jämföra med resultaten av den beräknade efterfrågan på utbil-

113

dade beräknas också antalet inom de olika utbildningsgrupperna som ingår i arbets-kraften. Genom att multiplicera befolkningen fördelad efter utbildning år T med överlev-nadssannolikheter får man antalet överlevande till år T+1, fördelade efter den ut-bildning de hade år T. Till detta antal läggs antalet examinerade under det komman-de året, med fördelning på de utbildningar de genomgått, samtidigt som man drar bort dem från den utbildning de hade år T. Hänsyn tas även till effekten av in- och utflyttning, såväl inrikes som utrikes flyttningar. Resultatet av detta blir den inom regionen folkbokförda befolkningens utbildning år T+1. Genom multiplikation med relativa arbetskraftstal (andelen i befolkningen per kön, ålder (ettårsklass) och ut-bildningsgrupp som tillhör arbetskraften21) och därefter att hänsyn tas till in- och utpendling erhålls tillgången för arbetsmark-naden inom regionen år T+1. Beräkningen upprepas sedan för ett år i taget fram till år 2020. Antaganden om överlevnadssannolikheter, in- och utflyttning samt antalet 16-åringar varje år är hämtade från de regionala befolkningsprognoserna. Resultatet av beräkningarna stäms också av mot denna prognos. Det första prognosåret i tillgångsberäkningarna är 2010. Faktiska uppgifter om anta-let nybörjare och antalet examinerade inom högskolan, gymnasieskolan och yrkes-högskolan sträcker sig dock fram till och med vårterminen 2010.

21 Arbetskraften utgörs av förvärvsarbetande (i november) enligt den registerbaserade syssel-sättningsstatistiken (SCB), arbetslösa och de i arbetsmarknadspolitisk åtgärd (november må-nads utgång) enligt AF:s register över arbetssökande.

114

Modell för beräkning av tillgång på utbildade

Tillgång på utbildade

(X)

(+)

(‐)

(+)

(X)

1. Befolkning år 2009 ‐ utbildning

2. Överlevnadssannolikhet

3. Befolkningen år 2009, framskriven till 2010

4. Examinerade 2010, utbildning 2010

5. Examinerades tidigare utbildning utbildning år 2009

6. In‐ och utflyttning, utbildning 2010

7. Befolkningen 2010, utbildning 2010

8. Relativa AK‐tal, utbildning

10. Arbetskraften 2010, utbildning 2010

Proceduren upprepas

(+)9. In‐ och utpendling, utbildning 2010

Beräkningarnas omfattning

Beräkningarna över den framtida examinationen omfattar i princip alla former av utbildning, med undantag av personalutbildning och studiecirkelverksamhet. Un-dantagna är också sådana utbildningar i privat regi som inte berättigar de studerande till studiemedel. Skälet till att dessa är undantagna är att statistik saknas, eftersom sådana utbildningsanordnare inte har skyldighet att rapportera om sin verksamhet till SCB. Det finns också ett relativt litet antal utbildningar där studiemedel utgår, men där anordnaren inte heller är skyldig att lämna statistik till SCB. I dessa fall kan statistikens täckningsgrad vara bristfällig, men den underskattning detta innebär har mycket marginell effekt på slutresultatet av beräkningarna.

Det statistiska underlaget

Underlaget för beräkningarna utgörs av ett antal specialbearbetningar av olika regis-ter som ligger till grund för den officiella utbildningsstatistiken. En sambearbetning av SCB:s register över befolkningens utbildning respektive sysselsättning ger bland annat uppgifter om befolkningens utbildning startåret, om andelen som ingår i ar-betskraften och om hur många män respektive kvinnor som vidareutbildar sig från ett år till nästa. Det sistnämnda behövs för att dra bort de nyexaminerade från den utbildningsgrupp de tidigare tillhörde.

115

Registret över befolkningens utbildning ger dessutom för vissa former av utbildning grund för uppskattningar av det årliga antalet examinerade samt av in- och utvand-rares utbildning. För att bedöma in- och utvandrarnas utbildningsstatus använder vi en specialversion av utbildningsregistret. I denna version är in- och utvandrarnas utbildningsstatus vid flyttillfället uppdaterad när sådan information inkommit efter slutdatum för den officiella versionen av det aktuella utbildningsregistret. Bearbetningar av högskoleregistret (innehållande nybörjare, registrerade och exa-minerade i högskolan) ger bland annat uppgifter som behövs för att räkna fram det framtida antalet examinerade personer. Bearbetningar av gymnasieskolans årskurs 1-register och avgångnas register ger bland annat uppgifter som behövs för att räkna fram det framtida antalet avgångna från gymnasieskolan. För Skånes del har även hänsyn tagits till gränspendlingen till Danmark. Utifrån Öresundsbrons pendlingsprognos har Region Skåne justerat denna till att omfatta total gränspendling mellan Skåne och Själland. I steg två har sedan utbildningsnivå och utbildningsinriktning skattats med fördelning på kön och ålder i ettårsklasser, utifrån statistik från Örestat/transregionala registret.

Metod för nedbrytning av arbetsmarknadsvariabler

Modellberäkningarna i rAps genomförs med arbetsmarknadsvariabler definierade med avseende på 8 åldersklasser (A) och kön, medan SCB:s beräkningar genomförs med avseende på ettårsklasser (a) och kön. För att generera prognosdata på ettårs-klasser har följande beräkningsmetodik använts:

Steg 1

Komplettering av data med uppgifter för senaste år (basår = 2008) om Sysselsatt dagbefolkning (SYS), Arbetslösa (AKA), Arbetskraftsutbud (AKU), Inpendlare (IPND) och Utpendlare (UPND), per ettårsklass (a) och kön.

Steg 2

För basår t-1 beräknas andelen av åldersklass A i ålder a (kön implicit) sys (a, t-1) = SYS (a, t-1) / SYS (A, t-1) och på samma sätt för övriga variabler; aka, aku, ipnd och upnd. För basår t-1 beräknas även motsvarande andel av befolkningen, bef (a, t-1) = BEF (a, t-1) / BEF (A, t-1).

116

Steg 3

För år t finns prognosdata för befolkning, BEF (a, t). Beräkna andelen bef (a, t) = BEF (a, t) / BEF (A, t). Förändrad andel av åldersklass A i ålder a mellan basår och första prognosår är dbef (a, t) = bef (a, t) - bef (a, t-1). Denna förändring tillämpas på andelarna aka, aku och upnd som alla är direkt rela-terade till regionens befolkning. Andelen ipnd fixeras till basårets värde. Därefter beräknas AKU (a, t) = aku (a, t) * AKU (A, t) och på samma sätt för övriga variabler AKA, IPND och UPND. Antalet sysselsatt dagbefolkning löses ut slutligen ut SYS (a, t) = AKU (a, t) - AKA (a, t) + IPND (a, t) - UPND (a, t)

Steg 4

I detta sista steg sker två justeringar av resultaten från beräkningarna enligt ovan. Den första justeringen tar hänsyn till avvikelser i befolkningens åldersfördelning mellan rAps modellberäkning och givna indata. Den andra justeringen avser en utjämnad åldersfördelning för att eliminera orealis-tiska kohorteffekter. (Ett exempel på orealistisk kohorteffekt är, t ex, att AKU (65,2015) > AKU (64,2014).)

117

Metod för fördelning av sysselsatta per näringsgren

I rAps modellberäkning genereras sysselsatta per näringsgren för 49 branscher. För SCB:s beräkningar fordras en mer detaljerad indelning av näringsgrenar. En metodik för att byta ned sysselsättningsdata från rAps 49 branscher till en mer detaljerad näringsgrensindelning har tidigare tillämpats i samband med ett uppdrag 2009-2010 att ta fram indata till trafikverken, se ”Indata till de nationella svenska person- och godstrafikmodellerna Sampers och Samgods för prognosår 2030”, PM 2010:1, Trafikanalys. Med en liknande metodik kan vi fördela prognostiserad sysselsättning på de när-ingsgrenar som SCB efterfrågar. Huvudprincipen för en sådan nedbrytning från 49 branscher till mer detaljerade när-ingsgrenar är följande:

• För verksamheter vars produktmarknad saknar anknytning till befolkning‐ens åldersfördelning (t ex tillverkningsindustri och företagstjänster) genomförs nedbrytningen med fixa (basårets) andelar av motsvarande rAps‐bransch.

• För verksamheter vars produktmarknad har anknytning till befolkningens åldersfördelning (t ex barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreom‐sorg) genomförs nedbrytningen med varierande andelar som tar hänsyn till förändringar i befolkningens åldersfördelning, se tabell.

Bransch SNI Utveckling enligt

Grundskoleutbildning 80102, 80103 6-15 åringar Gymnasieutbildning 802, 80421 16-18 åringar Eftergymnasial utbildning 803 19-29 åringar

Övrig utbildning 80410, 80422-80429

19-64 åringar

Hälso- och sjukvård 851, 852 totalbefolkning Barnomsorg 80101, 85322 0-5 åringar Äldreomsorg 85311, 85327 80-w åringar

Övrig vård och omsorg 85312-85316, 85323-85326, 85328, 85329

80-w åringar

Intresseorganisationer och religiösa samfund

91 totalbefolkning

Rekreation, kultur och sport 92 totalbefolkning Annan serviceverksamhet 93, 95 totalbefolkning Offentlig förvaltning m.m. 75, 99 totalbefolkning

120

Regionutvecklingssekretariatet, Box 1091, 405 23 Göteborg Fler exemplar kan laddas ned på www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter. Tryckta rapporter kan beställas av Västra Götalandsregionen, Adress & DistributionsCentrum. E-post: [email protected].

Regionutvecklingssekretariatets rapportserie november 2011

Nedan angivna rapporter samt information om innehåll återfinns på www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter. Där återfinns även andra publika-

tioner från regionutvecklingssekretariatet. Rapportserie

2011:4 2011:3 2011:2 2011:1 2010:1 2009:2 2009:1 2008:6 2008:5 2008:4

Útbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020 Skaraborg och Attraktivitet – en utredning av regionens utvecklingsförutsättningar Life Science i Västra Götaland – möjligheter och utmaningar Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Till och från Västra Götaland – En rapport om flyttströmmar Befolkningsprognos Västra Götaland 2009-2020 Regionförstoring – en jämförelse mellan Västra Götaland och Skåne Quality of life as a location factor for highly qualified people Kultur- och upplevelsesektorn i Västra Götaland - en studie av sysselsättning, företag, entreprenörskap och utbildningar 2000-2005 Företagare i Västra Götaland

2008:3 2008:2 2008:1 2007:6 2007:5 2007:4 2007:3 2007:1

Omvärld 2008 Innovationssystemet i Västra Götaland - en analys av utbud och efterfrågan Landsbygd och stad i Västra Götaland - kartläggning och analys av befolkning och näringsliv per tätort Forskning och utveckling inom Västra Götalands näringsliv Skaraborg och kunskapsekonomin- en utredning av regionens utvecklingsförutsättningar Jämindex 2006 - rangordning av kommuner efter skillnad mellan kvinnor och män samt tidsserier för 15 variabler På väg mot ett hållbart tillväxtarbete? – en helhetsuppföljning av Västra Götalandsregionens och delregionernas arbete med tillväxtprogram 2004-2005 Hållbar utveckling i Västra Götaland - utveckling – utvecklingsarbete – framtid

http://www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter�

mailto:[email protected]�

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland ... · döms få räkna med en ökad...

Documents

Transcript of Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland ... · döms få räkna med en ökad...