Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga...
Transcript of Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga...
Familjesamverkan
Delaktighet
Samarbete
Bemötande
Kvalitet
Arbetsrapport 2014:12
Föräldrastödssamverkan Ett utvecklingsarbete inom Socialtjänst Gävle i syfte att förbättra
samverkan mellan biståndsenheten och familjeenheten
Roger Larsson
Föräldrastödssamverkan Ett utvecklingsarbete inom Socialtjänst Gävle i syfte att förbättra
samverkan mellan biståndsenheten och familjeenheten
Roger Larsson
Arbetsrapport 2014:12
FoU Välfärd – Region Gävleborg
Layout: Gunilla Bloom Lundqvist
Innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ......................................................................................................... 3
SAMMANFATTNING .................................................................................................................. 5
BAKGRUND ............................................................................................................................. 6
Regeringens ANDT-strategi ............................................................................................. 6
ANDT-arbetet i Gävleborgs län ........................................................................................ 6
Sveriges kommuner och Landstings (SKL) uppdrag ........................................................ 7
En nationell överblick ....................................................................................................... 8
UTVECKLINGSARBETET I GÄVLEBORG ....................................................................................... 9
Utvecklingsarbetets start .................................................................................................. 9
Socialtjänst Gävle ............................................................................................................ 9
Målsättning ...................................................................................................................... 9
Arbetssätt .......................................................................................................................10
Organisation ...................................................................................................................10
KARTLÄGGNINGEN .................................................................................................................12
Utdrag från kartläggningen ..............................................................................................12
UTBILDNINGSSATSNINGEN ......................................................................................................14
Deltagarnas kommentarer och önskemål ........................................................................15
Utvärdering av utbildningen ............................................................................................15
ARBETSGRUPPEN ...................................................................................................................16
Arbetsgruppens tankar om den interna samverkan, som den såg ut innan arbetet påbörjats .........................................................................................................................16
Inspiration till förslaget ....................................................................................................16
RFHL:s deltagande i arbetet ...........................................................................................17
KORT SAMMANFATTNING AV AKTUELL PROBLEMBILD .................................................................18
ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRAD SAMVERKAN ....................................................20
Vid anmälan/ansökan .....................................................................................................20
Vid hembesök .................................................................................................................20
Vid ett planerat första besök ...........................................................................................21
Om en individ/familj redan är aktuell inom någon arbetsgrupp ........................................21
SAMORDNAD FAMILJEPLAN (SFP) ...........................................................................................22
SFP-modellens flöde .......................................................................................................22
ARBETSGRUPPENS ÖVRIGA FÖRSLAG TILL UTVECKLAD SAMVERKAN ..........................................25
Föräldra- barncoacher ....................................................................................................25
Samverkan inom familjebehandlingen/beroendevården ..................................................25
Andra utvecklingsområden inom Socialtjänst Gävle ........................................................26
FÖRVÄNTADE VINSTER MED EN FÖRBÄTTRAD SAMVERKAN MELLAN
ARBETSGRUPPERNA/ENHETERNA ............................................................................................27
Vinster ur ett familjeperspektiv ........................................................................................27
Vinster ur ett socialarbetarperspektiv ..............................................................................27
Värdegrunden som utgångspunkt ...................................................................................27
IMPLEMENTERING AV MODELL FÖR UTVECKLAD SAMVERKAN .....................................................28
UPPFÖLJNING AV ARBETET .....................................................................................................31
Vad händer nu? ..............................................................................................................31
4
REFERENSER .........................................................................................................................32
BILAGA 1. SAMORDNAD FAMILJEPLAN ................................................................................33
5
Sammanfattning
Under perioden augusti 2013 till maj 2014 pågick ett utvecklingsarbete inom Gävles social-
tjänst. Detta arbete, som kommer att beskrivas i denna arbetsrapport, ledde fram till ett förslag
till en utvecklad samverkan mellan socialtjänstens enheter och hur socialtjänstens medar-
betare kan använda sig av varandras kompetens under ärendegången från att en familj aktu-
aliseras inom socialtjänsten till att ärendet avslutas.
En del i detta förslag till utvecklad samverkan kom att bestå i en rekommendation att an-
vända sig av det nyskapade dokument/arbetsmodellen ”Samordnad Familjeplan” (SFP), där
hela familjen tillsammans med aktuella representanter från olika arbetsgrupper inom social-
tjänsten, sammanställer en gemensam plan för hur de tillsammans ska stödja familjen på bästa
möjliga sätt under den tid de är aktuella inom socialtjänsten.
6
Bakgrund
Barn som lever i familjer med missbruk har ofta en utsatt vardag och löper risk att själva ut-
veckla ohälsa och missbruk. Dessa barn upptäcks ofta för sent och får sällan den hjälp de
skulle behöva i tid. Ett väl fungerande samspel i familjen är den viktigaste skyddsfaktorn som
kan förebygga utvecklingen av problem för barnen senare i livet, oavsett förälderns eventuella
egna missbruk (Socialstyrelsen 2012b, SKL 2012).
I Socialtjänstlagen betonas även att stöd och skydd till barn ska ges i nära samarbete med
hemmet. Såväl barn som föräldrar ska göras delaktiga i utredningen. Ett bra samarbete med
barnet och föräldrarna, är dessutom avgörande för om insatser över huvud taget kan komma
till stånd, tas emot och få avsedd effekt (Socialstyrelsen 2012b, Widerlöv 2014).
Regeringens ANDT-strategi
År 2010 antog regeringen för första gången en samlad strategi för Alkohol- Narkotika- Dop-
nings- och Tobakspolitiken (prop. 2010/11:47). Riksdagen antog därefter en samlad nationell
ANDT-strategi, som sträcker sig under åren 2011–2015 där samverkan är prioriterad på alla
nivåer, både inom EU, nationellt, regionalt och lokalt. Med denna femåriga strategi ville
regeringen öka förutsättningarna till långsiktighet, ökad samordning och samverkan mellan
myndigheter och andra aktörer. Det är regeringens uppfattning att samverkan mellan det
hälsofrämjande, förebyggande, brottsbekämpande, behandlande och rehabiliterande områdena
bör förstärkas.
Ett prioriterat mål under strategiperioden är att barn i familjer med missbruk, psykisk sjuk-
dom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd. Stödet ska utgå från
barnets egna förutsättningar och behov. En viktig ingång för att nå dessa barn, är genom deras
föräldrar, som ofta är kända inom missbruks- och beroendevården.
För att stödja barnen behöver barn- och föräldraperspektivet förstärkas i den vård som
kommuner och landsting erbjuder. Syftet är att föräldrarna, oavsett om de har vårdnad om
barnen eller ej, får möjlighet att stärka sitt föräldraskap och att barnens behov uppmärksam-
mas.
ANDT-arbetet i Gävleborgs län
Under 2014 antogs i Gävleborg även en regional ANDT-strategi, som gäller till 2015. Syftet
med denna strategi är att bygga en gemensam plattform för ett samlat agerande på länsnivå,
tydliggöra rollerna i det förebyggande ANDT-arbetet, samt konkretisera och stärka samverkan
och effekterna av genomförda insatser.
Det arbete som beskrivs i denna arbetsrapport ingår i Gävleborgs ANDT-arbete mål 2, där
målet är att skydda barn mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller
tobak. Bland de insatser som beskrivs under detta mål ingår stöd till föräldrar med missbruks-
problematik (Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg, Landstinget Gävleborg & Polis-
myndigheten i Gävleborgs län 2014).
7
Sveriges kommuner och Landstings (SKL) uppdrag
SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och
regioner.
Med utgångspunkt från huvudmännens efterfrågan av nationellt stöd för att utveckla sitt ar-
bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-
tika-, dopnings- och tobakspolitiken, har staten och SKL sedan 2008 ingått årliga överens-
kommelser om stöd till utveckling av en mer evidensbaserad missbruks- och beroendevård
och uppbyggnad av en långsiktig struktur för kunskapsförsörjning inom både socialtjänst och
hälso- och sjukvård. Utvecklingsarbetet har fått namnet Kunskap till Praktik och ingår sedan
2011 i en bredare överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik, vilken omfattar
flera av socialtjänstens områden, bl.a. i syfte att stärka barn- och föräldraperspektivet i miss-
bruks- och beroendevården. Tanken med det nationella stödet är att ge huvudmännen förut-
sättningar att, efter projekttidens slut, själva ansvara för sitt fortsatta utvecklingsarbete inom
området.
Med utgångspunkt från detta genomförde SKL en nationell kartläggning under en vecka i
september 2012. Vuxna som var inskrivna i någon form av beroendevård tillfrågades. Genom
denna kartläggning nåddes 2446 föräldrar med minderåriga barn, som var 3851 till antalet.
Som exempel framgick att bara 40 % av föräldrarna fått prata om sitt föräldraskap, 32 % var
oroliga för sina barn och att endast 26 % av barnen fick stöd (SKL 2013).
Resultatet från kartläggningen ledde till att en nationell fördjupningsutbildning togs fram, i
syfte att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks och beroendevården. En
grundtanke med utbildningen är att se över och utarbeta rutiner för vården, både inom hälso-
och sjukvården och inom kommunerna. Här upptäcktes ett tydligt utvecklingsområde, att ut-
veckla samverkan inom socialtjänsten mellan de som arbetar med barn respektive deras för-
äldrar, som inte sällan har en missbruksproblematik.
Som ett led i överenskommelsen mellan staten och SKL från 2011, om stöd till utveckling
av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården, som utgår från
den samlade ANDT-strategin, beslutade SKL under 2013 att även ge stimulansmedel till ut-
vecklingen av samverkan inom socialtjänsten, mellan de som arbetar med placerade barn och
de som arbetar med deras (ofta missbrukande) föräldrar. Socialstyrelsen, som också de har ett
uppdrag från staten att arbeta med frågan, valde att arbeta med fem pilotkommuner för ut-
veckling av den interna samverkan, varav Sandvikens kommun är en. SKL valde att gå ut
med en inbjudan brett i landet, i alla län som anser arbetet vara angeläget. I slutändan kom 46
kommuner och 3 stadsdelar att ingå i arbetet.
SKL avsåg att använda sig av redan etablerade stödstrukturer i länen, för att hjälpa pilot-
kommunerna i processen med att förbättra sin interna samverkan. Därav stimulerades samver-
kan mellan länens processledare för Kunskap till praktik, som har till uppgift att stödja ut-
vecklingen av missbruks- och beroendevården och/eller stödja utvecklingen av ett förstärkt
barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården, samt utvecklingsledarna för
barn och unga, med uppgift att stödja utvecklingen inom kommunerna runt placerade barn.
Båda dessa uppdrag är kopplade till var sin styrgrupp i länet.
8
En nationell överblick
I syfte skapa en överblick över alla de utvecklingsarbeten som tangerar området önskade SKL
att alla län som tänkte arbeta med frågan skulle beskriva det egna länets utvecklingsarbete. De
beskrivningar som inkom sammanställdes i en pedagogisk karta över Sverige, både av SKL
och av Nationellt Kunskapscenter Anhöriga (NKA). På dessa kartor kan besökaren klicka sig
in på olika län och olika kommuner, för att ta del av beskrivningar av de utvecklingsarbeten
som pågår, när det gäller insatser för barn i familjer med missbruk inom de olika projekten
som stöds av Socialstyrelsen, SKL och Folkhälsoinstitutet (FHI) (se referens, webb-länkar).
9
Utvecklingsarbetet i Gävleborg
Utvecklingsarbetets start
Under våren 2013 tillfrågades socialcheferna i Gävleborgs kommuner, om de önskade delta i
ett utvecklingsarbete i syfte att utveckla samverkan mellan anställda inom socialtjänsten som
arbetar med barn som är föremål för placering och/eller andra omfattande insatser, och de som
arbetar med barnens ofta missbrukande föräldrar. Gävle kommun anmälde sitt intresse att
delta.
Socialtjänst Gävle
Socialtjänst Gävle är uppdelad i två fristående enheter med var sin enhetschef; Biståndsen-
heten och Familjeenheten. Båda har reception/mottagning i centrala Gävle, ca 300 meter ifrån
varandra. Båda enheterna har såväl myndighetsutövning som stöd och behandlingsinsatser,
inklusive viss dygnetruntvård.
Inom Familjeenheten är målgruppen barn/ungdomar och deras familjer. Enheten har tretton
specialiserade fristående verksamheter som leds av nio förstalinjechefer (några chefer ansva-
rar för två verksamheter.)
Inom Biståndsenheten är målgruppen vuxna personer över 18 år. Enheten erbjuder hjälp
bland annat inom områdena missbruks- beroendeproblematik, försörjningsstöd, bostadspro-
blem, behov av socialt stöd samt mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Biståndsen-
heten har nio specialiserade verksamheter som leds av sex förstalinjechefer. Även här före-
kommer att en chef ansvarar för två verksamheter. En relativt ung verksamhet, som startade i
januari 2013, är Unga Vuxna. Denna arbetsgrupp vänder sig till personer mellan 18–25 år och
hanterar såväl försörjningsstöd som utredning i fråga om vård och behandling. Unga Vuxna
har även en behandlingsdel är kopplad till sig, ”Kompassen”, som förutom sin ordinarie mål-
grupp även erbjuder samtal och beroendevård till ungdomar 15–17 år, men som då är kopplat
till Familjeenhetens uppdrag. Sammantaget gör detta verksamheten unik i den för övrigt spe-
cialiserade socialtjänsten.
Målsättning
Socialtjänst Gävle gav följande beskrivning av det tänkta utvecklingsarbetets målsättning:
Att socialtjänstens interna samverkan för att stödja föräldraskapet för barn och
ungdomar som är aktuella för omfattande öppenvårdsinsatser eller placeringar ut-
vecklas.
Att genom utarbetande av gemensamma mål och rutiner skapa en långsiktig struktur
i arbetet med målgruppen.
Att bygga upp ett fungerande nätverk för barn och föräldrastöd inom kommunen.
Att kvalitetssäkra stödet till föräldrar och barn.
10
Arbetssätt
För att nå denna målsättning önskade enhetscheferna att en kartläggning och analys av pro-
blembilden gjordes, samt att en arbetsgrupp bestående av representanter från socialtjänsten
med bl.a. kartläggningen som underlag ska presentera ett förslag till handlingsplan för arbetet,
innehållande gemensamma målformuleringar, rutiner och varaktiga strukturer hur arbetet kan
bibehållas och utvecklas.
Tidsramen för arbetet var att förslaget från arbetsgruppen ska presenteras inför sommaren
2014, samt att en ledningsdiskusison gällande en utvecklad samverkan inom socialtjänsten
ska ske under hösten 2014.
Figur 1. Utvecklingsarbetets process i kronologisk ordning.
Organisation
Vid det första mötet med enhetscheferna beslutades att dessa två, tillsammans med processle-
daren för KtP (föräldrastöd/missbruk o beroende) och utvecklingsledaren för placerade barn,
skulle utgöra styrgrupp för utvecklingsarbetet, som fick arbetsnamnet ”Föräldrastödssamver-
kan”.
En arbetsgrupp bestående av 10 personer (alla kvinnor), fem från vardera enhet, tillsattes.
När enhetscheferna gick ut med en förfrågan till respektive enhet om deltagande i arbetsgrup-
pen, kunde de konstatera att det fanns ett stort intresse, vilket medförde att det inte förelåg
några problem att få ett brett deltagande i arbetsgruppen.
Biståndsenheten representerades av: Vuxenteamet (utredning vuxna missbrukare),
Hemstagården (HVB för vuxna med missbruksproblematik), Hemsta öppenvård,
Försörjningsstöd, Unga Vuxna (18–25 år).
Familjeenheten representerades av: Familjebehandlingen (två deltagare), Utrednings-
grupp barn, Familjehemsgruppen, Grinden (Barnstödsgrupp).
Då utvecklingsarbetet redan inledningsvis tänkt inkludera brukarperspektivet i arbetet kon-
taktades RFHL (inkl. Quinnoqulan), vilka sedan bistod arbetet med sina erfarenheter, som re-
ferensgrupp.
SKL som samordnar utvecklingsarbetet på nationell nivå önskade en fortlöpande rapporte-
ring från Processledaren och Utvecklingsledaren.
11
Figur 2. Utvecklingsarbetets organisation.
12
Kartläggningen
En kartläggning av socialtjänstens interna samverkan, samt dess arbete med målgruppen, ge-
nomfördes under början på 2014 som inledning av utvecklingsarbetet, vilken kom att få nam-
net ”Vilket stöd får föräldrar med missbruks-/beroendeproblematik?”
Kartläggningen var tänkt att omfatta 20 intervjuer, men kom i slutändan att bestå av 16 in-
tervjuer, fördelat lika mellan chefer och personal.
Figur 3. Fördelning av intervjuerna i kartläggningen.
Utdrag från kartläggningen
Kartläggningen, som sammanställdes till arbetsrapporten ”Vilket stöd får föräldrar med miss-
bruks/beroendeproblematik?” (Markstedt 2014), lyfter bland annat fram:
I en specialiserad verksamhet (vilket Gävles socialtjänst är) krävs en hög grad av
samarbete för att möta upp klienterna/familjernas komplexa behov av hjälp och stöd.
I Gävle finns tendenser att ingen handläggare tar ansvar för helheten. Detta p.g.a.
otydliga och rigida gränsdragningar mellan verksamheter, samt bristande struktur i
samarbetet.
Det finns (minst) två ingångar till socialtjänsten. Båda enheternas ingångar arbetar
med vuxna, vilka ofta är föräldrar, vilket gör att det kan vara svårt för den enskilde
att hamna rätt i systemet.
Det finns rutiner för det vardagliga arbetet i alla verksamheter, men de är inte alltid
skriftliga och inte heller helt samstämmiga. Det pågår ett arbete med en förvalt-
ningshandbok, vilket troligt kommer att förbättra detta.
De rutiner som finns kan upplevas som hinder för samverkan, då den anställde ofta
”bara” gör det som står i rutinen i stället för att se helheten.
Personalen känner inte hela sin organisation, utan oftast bara sin egen enhet. Nyan-
ställd personal bör därför få introduktion över enhetsgränserna.
Samverkan är ofta individbunden. En utarbetad rutin saknas för detta och. Persona-
len önskar en mer öppen socialtjänst, samt att arbetet runt familjer sker i team.
Biståndsenheten behöver mer kunskap om familjearbete och Familjeenheten be-
höver mer kunskap om missbruks- och beroendefrågor.
13
Föräldrar som har kontakt med socialtjänsten har ett behov att få prata om sitt
föräldraskap och få stöd i sin föräldraroll.
Socialtjänsten missar ofta papporna till barnen som blir aktuella inom socialtjänsten,
framförallt om de ej är vårdnadshavare till barnen.
14
Utbildningssatsningen
Den utbildning som man i Gävle beslutade att genomföra, var
SKL:s nationella fördjupningsutbildning ”Att stärka barn- och
föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården”. Den ut-
bildningen består av 13 föreläsningsfilmer, samt ett komplette-
rande arbetsmaterial med olika diskussionsfrågor utifrån det
ämne som filmen handlar om. (SKL 2012). De teman utbild-
ningen hanterar är:
Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och
skydd.
Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks-
och beroendevården.
Psykologiska behov för utveckling och hälsa hos
mindre barn och tonåringar.
Att som barn växa upp med missbrukande föräldrar.
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk.
Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga.
Motiverande samtal – MI i samtalet med föräldrar med missbruk och beroende.
Att ta upp frågan med föräldrar
Checklista för kartläggning av barns situation i familjer med missbruk eller bero-
ende.
Hur kan föräldrar tillgodose barns behov?
Föräldrar på distans.
Samlade erfarenheter av att vara förälder i missbruk.
Anmälningsskyldigheten och socialtjänstens utredning om barns behov.
Utbildningen genomfördes under februari – april 2014 och avsnitten fördelades till 3 hel-
dagar, en heldag per månad. Den tillgängliga lokal som enhetscheferna bedömde som lämp-
lig, kunde ta emot ca 30 personer.
Enhetscheferna beslutade att 80 personer skulle gå utbildningen, vilket innebar tre utbild-
ningsomgångar med 25–30 personer i varje. Ett tydligt önskemål från enhetscheferna var att
utbildningen skulle prioriteras av både personal och chefer, då syftet är vidare än att bara för-
kovra sig. Att även cheferna uppmanades att prioritera utbildningen var tänkt att sända en
tydlig signal till övriga deltagare att detta är en prioriterad fråga. 76 personer kom att påbörja
utbildningen och 60 personer fullföljde den (var med på alla dagar). Av de som deltog fanns
bl.a. utredare, behandlare, stödpersonal, gruppchefer samt en av enhetscheferna. De chefer
som deltog, kom alla från Familjeenheten.
15
Det var deltagarna i utvecklingsarbetets arbetsgrupp som fick till uppgift att agera kursle-
dare, vilket innebar att se till att kursdeltagarna fick se rätt filmer, samt att rätt frågor diskute-
rades. Ett initialt stöd gavs av processledaren, som även hjälpte till med det administrativa ar-
betet runt utbildningen, som mottagande av anmälningar, uppdelande av diskussionsgrupper,
sammanställande av deltagarnas kommentarer i diskussionsgruppernas arbetshäften, kursut-
värdering, samt utfärdande av kursintyg till de som genomgått hela utbildningen.
Deltagarnas kommentarer och önskemål
Under utbildningen fick deltagarna gemensamma arbetshäften för att skriva det som kom
fram i gruppdiskussionerna, som sedan skulle lämnas in till kursledaren. Det som bl.a.
framkom var:
Det måste finnas tydliga rutiner för samverkan.
Gemensamma (biståndsenhetens personal och familjeenhetens personal) hembesök
och besök i gemensamma ärenden.
Samplanering av utredningar och insatser i gemensamma ärenden.
I syfte att lära känna sin organisation önskas en ökad möjlighet till auskultation på
varandras enheter, arbetsplatser.
Det måste finnas ett utvecklat familje- och föräldraperspektiv i hela socialtjänsten,
även hos dem som arbetar med olika typer av insatser.
En tydlig styrning från ledningen önskas, med fokus på samverkan.
Fler gemensamma utbildningar, för att ge möjlighet till dialog med kollegor från
andra arbetsplatser.
Stödet till missbrukande föräldrar, med fokus på just föräldraskapet, måste utveck-
las.
Ett ökat brukarinflytande önskas inom socialtjänsten.
Utvärdering av utbildningen
Efter avslutad utbildning genomfördes en utvärdering, vilken i stort visade att flertalet delta-
gare (av de 45 personer som svarat) ansåg att utbildningen i sig höll en relativt låg kunskaps-
nivå. En anledning till detta kan vara att de flesta deltagare var erfarna socialarbetare.
Det deltagarna lyfte fram som den stora nyttan med utbildningen, var den gav möjlighet att
träffa kollegor från organisationen och diskutera gemensamma frågor utifrån olika perspektiv.
Detta var något som lyftes fram på olika sätt genom hela utvecklingsarbetet, och som även
efterfrågats framåt.
De som av olika anledningar inte fullföljde utbildningsomgången har informerats om möj-
ligheten att ta del av filmerna i efterhand. De som inte fick möjlighet att delta i utbildningen
denna gång har möjlighet till detta i efterhand då Socialtjänst Gävle nu har flera möjliga
kursledare att använda sig av.
16
Arbetsgruppen
Arbetsgruppen träffades en gång i månaden, totalt 6 tillfällen, mellan november 2013 – maj
2014. Uppdraget från styrgruppen var:
Processa fram ett förslag till utvecklad samverkan och presentera detta för styrgrup-
pen inför sommaren 2014.
Agera kursledare i fördjupningsutbildningen ”Förstärkt barn- och föräldraperspektiv
i missbruks- och beroendevården”.
Arbetsgruppens sammankomster ägde rum i FoU Välfärds lokaler och sammankallande var
processledaren för KtP, som även iordninggjorde en dagordning och dokumenterade alla mö-
ten.
Arbetsgruppens tankar om den interna samverkan, som den såg ut innan arbetet påbörjats
Hela socialtjänsten är specialiserad, vilket gör de anställda duktiga på sina uppgifter.
Men samtidigt finns det ett tydligt ”stuprörstänk” inom organisationen, vilket gör det
svårt att komma åt varandras kompetens samt samordna utredningar och insatser.
I de fall samverkan sker är den oftast ”individbunden”, d.v.s. att man arbetar med
den som man arbetat med tidigare, vilket missgynnar nyanställda och ger en ojämn
socialtjänst.
Det finns ett behov av att utveckla alla arbetsgrupper inom socialtjänsten till att ha
ett familjeperspektiv.
Samverkan kan bl.a. hindras av tidsbrist, personalomsättning, omorganisationer, att
personalen inte känner till vad ”den andra” enheten gör, eller att klienten motsätter
sig samverkan.
Inspiration till förslaget
Fyra grundpelare som inspirerat arbetsgruppen till detta förslag till utvecklad samverkan har
varit:
Arbetsgruppen diskussioner runt egna erfarenheter av samverkan, bl.a. via fallbe-
skrivningar.
Kursdeltagarnas anteckningar från SKLs fördjupningsutbildning.
Den kartläggning som genomfördes, samt
Referensgruppens deltagande och feedback.
En tidig tanke arbetsgruppen hade var att göra ett studiebesök i Tyresö kommun, vars social-
tjänsts struktur påminner om Gävles och där de har en väl utvecklad samverkan mellan enhet-
erna. Men detta lyckades man inte få till stånd inom ramen för detta arbete, då den tillfrågade
kommunen inte hade möjlighet att ta emot besök innan sommaren. Under arbetets gång fram-
kom dock att flera från Gävle redan varit i Tyresö på studiebesök, erfarenheter som lades till
de diskussioner som fördes i detta forum. En annan kommuns inspirerande utvecklingsarbete
17
är Sandvikens kommuns socialtjänst, som tidigare nämnts är en av Socialstyrelsens pilot-
kommuner, som utvecklat en arbetsmodell som de kallar för ”tillfälliga team”, men som med
anledning av tidsbrist inte heller besöktes. Information om detta utvecklingsarbete finns att
finna på den tidigare nämnda pedagogiska kartan, NKAs hemsida (se referens, Webb-länkar).
Arbetsgruppens deltagare tilldelades två skrifter av processledaren, utgivna av Socialstyrel-
sen:
”Föräldraskap och missbruk”, som belyser ämnet i syfte att underlätta för läsaren att
ta upp föräldraskap och samtala med föräldern om barnens situation i utredning eller
behandling.
”Om Implementering”, vilken som titeln antyder, handlar om vad användaren måste
tänka på och vilka steg som måste tas, för att en metod ska implementeras i arbetet.
Processledaren och utvecklingsledaren deltog även vid flertalet sammankomster på SKL, till-
sammans med kollegor från övriga landet, vilka arbetade med liknande utvecklingsarbeten.
Syftet med sammankomsterna var att ge möjlighet att dela med sig av andras arbeten, samt få
input i form av olika föreläsare. Vid ett tillfälle var även enhetscheferna medbjudna, vilket
uppskattades av dessa.
RFHL:s deltagande i arbetet
För att få ett brukarperspektiv på arbetet bjöds två representanter från RFHL in till ett arbets-
gruppsmöte, en man och en kvinna (som även är engagerad i Quinnoqulan i Gävle), vilka be-
rättade om sina egna erfarenheter av socialtjänsten och som även fick del av en kortfattad re-
dovisning av den kartläggning som gjorts, samt beskrivning av hur arbetsgruppen tänkt runt
en utvecklad samverkan.
Precis som både SKL (2012), Socialstyrelsen (2012b) och Widerlöv (2014) konstaterat,
önskar referensgruppen att personal inom socialtjänsten måste börja våga fråga om missbruk,
då de annars inte kan erbjuda den hjälp, som föräldern faktiskt behöver. De bekräftar även det
som kartläggningen (Markstedt 2014) visat, att pappa-perspektivet måste lyftas fram mer än
idag. För mycket ansvar läggs idag på mamman, trots egna stora svårigheter, och för mycket
”hänsyn” tas till pappans svårigheter, trots att dessa två kan ha samma problemtyngd Som ett
exempel kontaktas aldrig pappan om barnet är placerat, om pappan inte har delad vårdnad.
Men oftast kontaktas mamman om situationen är den omvända med frågan ”varför fungerar
inte umgänget?”, vilket kan upplevas som att socialarbetaren skuldbelägger mamman. Repre-
sentanterna, som ville betona att samverkan måste förbättras för att ge familjerna bättre stöd
och vård, var nöjda med hur det presenterade förslaget var tänkt.
I slutet av processen, innan det färdiga förslaget var tänkt att skickas till enhetscheferna,
önskades även en genomläsning och feedback på förslaget av representanterna från RFHL.
Men vid detta tillfälle hade de tyvärr ingen möjlighet att hinna ge några synpunkter.
18
Kort sammanfattning av aktuell problembild
Med utgångspunkt från enhetschefernas projektbeskrivning, projektarbetsgruppens resone-
mang, resultatet från den kartläggning som gjorts, samt kommentarer från den dokumentation
som fördes under den utbildningssatsning som gjordes i samband med detta utvecklingsar-
bete, ges här en kortfattad beskrivning av problembilden.
Socialtjänst Gävles uppdelning i två enheter, med dess specialiserade arbetsgrupper har bi-
dragit till att personalen generellt sett är mycket kompetenta i det de gör, men det har även in-
neburit tydliga ”stuprör” i organisationen, stuprör som gör det svårt att förstå varandras orga-
nisation, svårt att komma åt varandras kompetens och svårt att samordna utredningar och
eventuella insatser. I de fall det finns skriftliga rutiner kan dessa ibland upplevas som hinder
för samverkan, då de tydliggör gränsdragningarna mellan arbetsgrupperna, vad som ska göras
och vad som inte måste göras. Denna ”gräns” kan upplevas vara svår att kliva över, framför
allt i en slimmad organisation där tid är en hårdvara. I de fall samverkan sker, upplevs den
som individbunden, d.v.s. att man gärna samarbetar med de som man brukar samarbeta med.
Då blir det ofta bra för familjen/individen, men det skapar samtidigt en svårighet för de som
inte har dessa upparbetade samverkanskontakter, bl.a. för nyanställda, vilket ger en ojämn
kvalité på det som socialtjänsten kan erbjuda. Bekymmer med samverkan är inte bara något
som personalen på ”golvet” upplever, då även mellanchefer saknar ett strukturerat teamarbete
och efterlyser ett utökat chefssamarbete.
Några tydliga utvecklingsområden som framträder är:
Det saknas rutiner för samverkan mellan enheterna, mellan olika handläggare/
utredare, chefer, men även mellan de som arbetar med insatser, t.ex. behandlare.
Uppdelningen i två enheter och bristen på samverkan dem emellan gör att många
saknar känslan av att det är en socialtjänst.
Hela socialtjänsten behöver tänka i ett familjeperspektiv, snarare än ett
individperspektiv.
Det sker en ständig personalomsättning och omorganisationer inom respektive
enhet.
Personalen har inte tillräckliga kunskaper om varandras arbetsområden och ansvar,
vilket gör det svårt att främja en nödvändig kunskapsöverförning mellan arbetsgrup-
perna/enheterna.
Klienter som motsätter sig kontakt med handläggare, arbetsgrupper, enheter innebär
tydliga utmaningar för arbetet och samverkan.
Personalens tidsbrist.
Arbetsformer i syfte att stödja föräldrar, vars barn blivit placerade, saknas.
Brister i kunskap om missbruk/beroendefrågor inom familjeenheten.
Brister i kunskap om föräldraskap och barnperspektivet inom Biståndsenheten.
En ideologisk samsyn kring missbruk/beroende och föräldraskap saknas.
Brister i kunskapen om ”Hur stödja missbrukande föräldrar”.
19
Vad som ändock upplevs positivt i denna sammanställning är personalens medvetenhet, att
problem beskrivs som problem, samt att en stark önskan om förändring och förbättring
präglar hela förvaltningen, på alla nivåer.
20
Arbetsgruppens förslag till förbättrad samverkan
Här kommer nu en beskrivning av det förslag till rutin för förbättrad samverkan inom Social-
tjänst Gävle, som arbetsgruppen för utvecklingsarbetet processat fram.
Vid anmälan/ansökan
När en familj blir aktuell inom biståndsenhetens eller familjeenhetens mottagningsgrupper,
via ansökan eller anmälan, ska den handläggare som tar emot informationen göra en för-
handsbedömning. I denna förhandsbedömning ska:
handläggaren som arbetar på familjeenheten, förutom de frågor som vanligtvis ställs,
undersöka om det förekommer missbruk/beroende i familjebilden. Detta kan för-
slagsvis ske via screeninginstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorders Identifica-
tion Test), vilket då ”kvalitetssäkrat” vilka frågor som ställts;
handläggaren som arbetar på biståndsenheten, förutom de frågor som vanligtvis
ställs, ställa frågor om föräldraskap, inklusive eventuellt umgänge med barn som
föräldern inte har vårdnad om, eventuella ”bonusbarn”, kontakt med den andre för-
äldern, förslagsvis använda sig av en nätverkskarta för att kartlägga nätverket;
Vid ev. hänvisning bör den handläggare som tagit emot informationen aktivt försöka
följa den det gäller, till den arbetsgrupp som kan hantera ärendet. På detta sätt fångar
socialtjänsten upp de som är hjälpsökande, men inte har förmåga att själv söka hjälp.
Om beröringspunkter finns, alternativt att familjen redan är aktuell på den ”andra” enheten,
ska handläggaren omedelbart kontakta den andra enhetens mottagningsgrupp, alternativt
eventuell handläggare, för inledande av samverkan.
Vid hembesök
Om den som anmälan gäller inte är hjälpsökande och ovillig att komma till socialtjänstens lo-
kaler, diskuteras om ett hembesök istället kan genomföras. Om ett hembesök ska genomföras,
och det finns beröringspunkter inom båda enheterna, planeras detta tillsammans av mottag-
ningsgrupperna på båda enheterna.
Vid hembesöket ska handläggare från båda enheterna alltid finnas med, för att ge möjlighet
att informera familjen om vilken hjälp som går att erhållas på frivillig väg. Hur ärendet hante-
ras efter detta beslutas därefter enligt familjernas behov och gängse lagstiftning, men här kan
alltså familjen bli aktuell för utredning inom båda enheterna.
Om familjen är hjälpsökande kan ett gemensamt besök på socialtjänstens lokaler planeras.
Familjen erbjuds då en ”Samordnad Familjeplan”. Samordnad Familjeplan, eller SFP som den
även kallas, kommer att beskrivas närmare lite längre fram i texten.
21
Vid ett planerat första besök
Om det vid aktualiseringstillfället framkommer att familjen kan vara i behov av insatser från
flera arbetsgrupper inom socialtjänst Gävle, ska representant från de andra arbetsgrupperna
bjudas in till ett gemensamt första besök med familjen.
Under besöket ska handläggarna från båda enheterna ges möjlighet att informera familjen
om vilken hjälp som går att erhålla inom socialtjänsten. Om familjen önskar hjälp från minst
två arbetsgrupper, erbjuds de en Samordnad Familjeplan.
Om en individ/familj redan är aktuell inom någon arbetsgrupp
Om behov av insatser från flera arbetsgrupper uppstår under ett redan pågående ärende, ska
individen/familjen informeras om möjligheten till en Samordnad Familjeplan. Om ett intresse
för detta uppstår, sker arbetet ske enligt en ”SFP- rutin”.
Figur 4. Illustrerar flödet i den utvecklade samverkan.
22
Samordnad Familjeplan (SFP)
Framtagandet av denna modell är tydligt inspirerad av Samordnad Individuell Plan (SIP), vil-
ket är en lagstyrd modell för samverkan mellan kommun och Landsting, i de fall ett vårdbe-
hov bedöms sträcka sig över myndighetsgränserna. Till skillnad från SIP är ”SFP” tänkt att
användas inom socialtjänsten (kommunen), med syftet att förflytta det vanligtvis rådande in-
dividperspektivet, till ett familjeperspektiv.
En SFP ersätter inte ordinarie utredningsdokument eller vårdplaner, utan ska ses som ett
kompletterande dokument, där familjen och representanter från olika arbetsgrupper sitter ned
vid samma tillfälle och kommer överens om en samordning av socialtjänstens utredningar och
insatser.
En samordning av insatser behövs då hela eller delar av familjen, har eller är i behov av in-
satser från flera enheter inom socialtjänsten. En SFP kan även innefatta andra viktiga myndig-
heter, till exempel försäkringskassan, skolan, omvårdnadsförvaltningen o.s.v. Andra handläg-
gare, från övriga delar av kommunen, kan alltså med fördel bjudas in att delta in och kom-
plettera den samordnade planen.
Om familjens behov av hjälp/stöd/vård även innefattar insatser från Landstinget, ska en SIP
initieras istället för en SFP.
Målsättningen med SFP, förutom familjens ökade delaktighet i sin egen planering, är att ut-
redningar och erbjudna insatser ska samordnas till en vårdkedja och komplettera varandra, för
att på bästa möjliga sätt ge hela familjen det stöd och den hjälp de behöver, när de behöver
det.
SFP-modellens flöde
Om familjen accepterar att en samordning av insatserna ska göras, sker detta efter följande
SFP-flöde.
1. Identifiering: Ett behov om samordning av insatser identifieras av någon handläggare
inom organisationen, som informerar den/de vuxna om SFP, samt vad detta skulle
kunna innebära för familjen. Om samtycke till att inleda ett SFP-arbete ges, invente-
rar de tillsammans (socialarbetaren och familjen) vilka personer/funktioner som är
viktiga för familjen och som därför bör vara delaktiga i planen.
2. Sammankallande av deltagare: Den som identifierat familjens behov av SFP ansva-
rar även för initierandet och sammankallandet av deltagare och samordning av det
första SFP-mötet. I samråd med vårdnadshavare sammankallas familjen, tillsammans
med aktuella handläggare och ev. utförare inom socialtjänsten, samt övriga i kom-
munen.
Om någon i familjen bedöms vara i behov av en kontakt med en specifik arbets-
grupp inom socialtjänsten, riktas en ansökan om detta med hjälp av SFP-samordna-
ren, för att möjliggöra att även representant från denna grupp kan närvara.
Den arbetsgrupp som bjuds in till en SFP ska delta, så långt det är möjligt. Det är
viktigt här att inte begränsa deltagandet till att endast gälla handläggare på enheterna,
utan att det även bör inkludera andra, för familjen viktiga utförare.
23
3. SFP-mötet: Målsättningen ska vara att en samordnad plan för familjen, ska samman-
ställas skyndsamt, men senast inom en månad efter det att behovet upptäckts.
En ansvarig handläggare för SFP utses av deltagarna. Planering av stöd och hjälp
för alla familjemedlemmar ska dokumenteras i ett gemensamt dokument. I dokumen-
tet ska beskrivas:
– Var inom socialtjänsten/kommunen, familjemedlemmarna är aktuella idag.
– Familjens beskrivning av aktuell situation/problem och resurser.
– Familjens beskrivning av vad de anser sig behöva för typ av hjälp.
– Respektive arbetsgrupp ska beskriva vad de redan vet om familjen, samt på vilket
sätt familjen kan få del av de insatser de önskar (var ska de ansöka om detta, be-
skrivning av vad som behöver utredas innan eventuell insats kan erbjudas, samt ut-
redningstid).
– En tydlig planering för barnen och de vuxna görs, med mål, tänkta insatser, när
planen ska följas upp samt vem som är ansvarig för vilken insats.
– Det ska även framgå om eventuella frågeställningar ska lyftas till övergripande
chefer, och när i så fall detta ska ske.
– Vilka som deltagit i SFP-arbetet.
– När en SFP-uppföljning ska göras.
Det är ett gemensamt ansvar för alla deltagarna i SFP-arbetet att meddela eventuella
avvikelser från planen. Detta ska skyndsamt meddelas ansvarig SFP-samordnare, som
vid behov sammankallar till nytt SFP-möte.
4. Insatser alt utredning initieras: De behov av utredning alt insatser som framkommit
under SFP-mötet ska initieras skyndsamt. I detta steg påbörjas insatser och ev. ytter-
ligare utredningar från de olika arbetsgrupperna, enligt vad som överenskommits på
SFP-mötet.
Det är viktigt att poängtera att utredningsprocesserna vid de olika arbetsgrupperna
kan vara olika långa, samt att beslut om eventuella insatser sker enligt en delega-
tionsordning, vilket kan innebära att det tar olika lång tid för socialtjänstens arbets-
grupper att nå de gemensamma målen i planeringen.
Vid avvikelser från planen, meddelas detta den som utsetts som SFP-samordnare.
I vissa fall kan det vara av vikt att denna avvikelse meddelas berörd chef, som får ta
med sig eventuella problem i samverkan till nästa chefsmöte.
5. Uppföljning: I detta steg är det tänkt att följa upp de insatser som familjen erbjudits.
En uppdatering av aktuell situation ges, vad som skett sedan senaste mötet. Om
individen det gäller godkänt det, kan kopior av viktig dokumentation delas med an-
nan utredningsgrupp, till exempel resultat från eventuella insatser och utredningar
m.m. Annars delas detta muntligen. Vid behov revideras planeringen, vilket doku-
menteras i SFP-formulär.
Om familjens behov av ytterligare stöd och hjälp inte längre behöver samordnas,
alternativt att de inte har behov av något ytterligare stöd alls, kan kontakten avslutas.
Minst en uppföljning av SFP1 skall genomföras.
6. Avslut: Ett avslut av SFP kan göras, då behov av samordning av insatser inte längre
behövs. Oplanerade avslut av ärendet måste meddelas ansvarig för SFP-planeringen
och lyftas på nästa SFP-möte för ny planering.
1 SFP-dokumentet finns som bilaga till denna arbetsrapport.
24
Figur 4. Bild på flödet.
Identifiering
Ett behov om samordning av insatser identifieras.
Sammankallande av deltagare
Den som identifierat familjens behov av SFP, ansvarar för
initierandet och sammankallandet av deltagare och samordning av det
första SFP-mötet.
I samråd med vårdnadshavare sammankallas familjen,
tillsammans med aktuella handläggare och ev utförare inom
socialtjänsten, samt övriga kommunen.
Om någon i familjen bedöms vara i behov av en kontakt med en specifik arbetsgrupp inom
socialtjänsten, riktas en ansökan om detta med hjälp av
samordnaren/sammankallaren.
SFP-mötet
Ansvarig handläggare för SFP utses.
Alla familjemedlemmars
planering av av stöd/hjälp ska
dokumenteras i ett gemensamt dokument
Målsättningen ska vara att en samordnad plan för familjen, ska sammanställas inom en månad från det att behovet upptäckts.
Insatser eller utredningar
påbörjas.
I detta steg påbörjas insatser
och ev. ytterligare
utredningar från de olika
arbetsgrupperna, enligt vad som
överenskommits på SFP-mötet.
Uppföljning
Uppföljning av SFP skall göras enligt planering.
Eventuella avvikelser från
planen ska lyftas, i första hand till samordnaren för
planen.
Avslut
Ett avslut av SFP kan göras, då
behov av samordning av
insatser inte längre behövs.
25
Arbetsgruppens övriga förslag till utvecklad samverkan
Förutom den rutin för ökad samverkan mellan enheterna och SFP kom arbetsgruppen även
fram till andra förslag, utifrån de olika problemområden som enhetscheferna, kartläggningen
och utbildningssatsningen berörde, vilket beskrivs nedan.
Föräldra- barncoacher
Tillsättandet av ”Föräldra- barncoacher” var något som arbetsgruppen bedömde som viktigt i
implementeringsprocessen och för att sätta samverkan och familjeperspektivet i fokus. Inspi-
rationen till detta är de ”våldscoacher” socialtjänsten har, samt den framgångsrika satsning
som gjorts på det området.
En föräldra- barncoach bör förslagsvis utses i varje arbetsgrupp, med uppgift att se till att
det förstärkta barn- och föräldraperspektivet kvarstår inom den gruppen, samt att påminna sin
grupp om att en rutin för samverkan finns och ska användas inom hela socialtjänsten. Inom
Familjeenheten bör denna coach även ha ett fokus på att frågor om alkohol och narkotika
ställs till föräldrar och vårdnadshavare.
Förslagsvis ges coacherna möjlighet till egen utveckling i frågorna genom att skapa ett in-
ternt nätverk med övriga coacher, där de kan dela sina erfarenheter och ges möjlighet till fort-
satt utveckling och utbildning.
Samverkan inom familjebehandlingen/beroendevården
Något som framkom i både kartläggningens intervjuer med chefer och anställda, samt i fler-
talet av de gruppanteckningar som fördes under utbildningen – ”Att stärka barn och föräldra-
perspektivet…” är att stöd till missbrukande föräldrar, vars barn blivit omhändertagna, helt
saknas i förvaltningen. Hemsta öppenvårds föräldragrupper och familjeenhetens resurs som
tidigare coachat och matchat föräldrar till behandling, har dragits in.
Det finns en generell önskan om, samt förmodade vinster i att samköra delar av familjebe-
handlingen med den traditionella beroendevården i gemensamma ärenden. På detta sätt bred-
das behandlingen och förståelsen för individens hela problematik och den enskilde behöver
inte berätta samma saker flera gånger. Två förslag som lyftes fram för diskussion var:
Behandlarna i respektive verksamhet bjuds in till vissa tematillfällen i respektive be-
handlingsgrupp.
En samlokalisering av delar av personalen, med fokus på familjeärenden.
26
Andra utvecklingsområden inom Socialtjänst Gävle
Andra förbättringsförslag som framkommit i detta arbete, varav några bedöms vara extra vik-
tiga, är:
Användandet av screeningsinstrument AUDIT (Alkohol Use Disorders Identificat-
ion Test) bör utvecklas i de arbetsgrupper som inte arbetar direkt med missbrukspro-
blematik, och därigenom inte ställer frågor om detta rutinmässigt.
Om ett screeninginstrument används rutinmässigt, kommer det att leda till att
ingen kan känna sig direkt utpekad eller kränkt av frågorna. Förfarandet kommer
istället fånga upp fler föräldrar som är i behov av stöd och hjälp för att bryta sitt
riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol, vilket direkt skulle underlätta bedöm-
ningen av individen/familjens behov av hjälp och stöd. Även hos den som inte
svarar på frågorna helt ärligt, kan ett ”frö” väckas, så denne förhoppningsvis berättar
om sina bekymmer och söker hjälp vid ett senare tillfälle.
Rutinerna att kartlägga våld, missbruk, psykisk ohälsa i familjen är inte samstäm-
miga mellan enheterna eller arbetsgrupperna, och i vissa fall inte heller skriftliga.
Detta bör tydliggöras i den framtida förvaltningshandboken.
I kartläggningen framkom att ett chefsforum för mellanchefer önskas, där de kan
diskutera förändringar i sin egen verksamhet samt samordna gemensamma utbild-
ningsinsatser.
Generellt finns bristande kunskap om varandras verksamheter! För att förbättra detta fram-
över, ges följande förslag:
En del utbildningssatsningar bör även fortsättningsvis vara gemensamma för att
bygga upp en gemensam utbildningsgrund, samt för att fortsätta främja samarbetet
mellan enheterna/verksamheterna.
Både chefer och medarbetare bör använda auskultation som ett sätt att lära känna sin
organisation.
Förbättra intranätets information om verksamheterna! Det finns ett starkt önskemål
att allas verksamheter och olika projekt ska beskrivas på intranätet.
Kommunens offentliga webbplats bör göras mer brukarvänlig, så brukaren lätt kan
söka fram den information som önskas. Informationen bör vara anpassad även uti-
från ett barnperspektiv.
Det finns ett generellt önskemål att en brukarvänlig folder skapas, innehållande vilka
verksamheter som kan erbjuda vilka insatser, samt kontaktuppgifter. Informationen
bör vara anpassad även utifrån ett barnperspektiv.
Familjeenhetens personal behöver och önskar mer kunskap i missbruks- och
beroendefrågor och biståndsenhetens personal behöver och önskar mer kunskap i
föräldrafrågor och att utveckla sitt barnperspektiv.
Förmodligen kommer en förbättrad samverkan mellan arbetsgrupperna att avhjälpa
delar av denna kunskapsbrist, men kan även skapa en starkare önskan om att för-
djupa sina kunskaper.
Utveckla ett gemensamt introduktionsprogram för nyanställda inom båda enheterna,
som ger kunskap om hela socialtjänstens organisation.
27
Förväntade vinster med en förbättrad samverkan mellan arbetsgrupperna/enheterna
Det är svårt att spekulera i eventuella vinster med ett förändrat arbetssätt, innan det ens har ta-
gits i bruk, men här kommer i alla fall ett försök.
Vinster ur ett familjeperspektiv
En ökad grad av samverkan kommer troligen på kort sikt att leda till att familjerna minskar
sin faktiska tid inom socialtjänsten, vilket innebär att de upplever sig få rätt hjälp snabbare.
Viktigt är även att en sammantagen handlingsplan, här kallad SFP, gör alla inblandade del-
aktiga och medveten hur situationen ser ut. Skriften ”Havererat föräldraskap” gör även gäl-
lande att tydliga syften från alla inblandade, delmål och mål kan fungera som en motivations-
kompass för föräldrarna (Widerlöv 2014). Denna samverkan mellan enheterna/arbets-
grupperna kommer även ge en känsla av att det finns en ingång till socialtjänsten, trots att det
i praktiken finns flera, samt att korrigeringar i vårdkedjad kan göras snabbare, i de fall det
behövs. Kontentan av detta borde bli att den totala kvalitén på de utredningar och de insatser
socialtjänsten erbjuder, generellt blir bättre.
Vinster ur ett socialarbetarperspektiv
Utifrån socialarbetarens perspektiv kommer en ökad grad av samverkan initialt innebära ett
merarbete, då fler möten med kollegor runt klienter som man kanske inte varit involverad i tar
tid. Men i förlängningen, då familjen förhoppningsvis får rätt hjälp snabbare, bör trycket på
socialtjänstens mottagnings- och utredningsenheter att minska, vilket bör generera ett lugn
och en större tillfredställelse i arbetet.
Andra vinster för socialarbetaren bör även vara att man kommer närmare upplevelsen att
alla arbetar mot samma mål, närmare sina kollegor och därmed närmare upplevelsen att vara
en socialtjänst. Därutöver är även annan vinst en både kort och långsiktig kompetenshöjning
genom lärande möten med kollegor som besitter annan kompetens och erfarenhet.
Värdegrunden som utgångspunkt
Sammantaget är detta förslag ett försök att utgå ifrån
Gävle kommuns värdegrund, det vill säga de värde-
ringar som uttrycker kommunens väg för att på bästa
sätt tillgodose medborgarnas och kundernas gemen-
samma intressen: Ett bra bemötande, gott samarbete
och kvalité.
I detta förslag har även delaktighet lagts till, för att
poängtera den kanske viktigaste pusselbiten; Brukar-
medverkan!
28
Implementering av modell för utvecklad samverkan
I Socialstyrelsens skrift (2012a)”Om implementering” förklaras implementering som en pro-
cedur, vilken används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerstäl-
ler att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet.
Figur 5. Implementeringsprocessen ses som ett flöde.
Sett utifrån denna modell ligger förslaget till utvecklad samverkan i den första delen av pro-
cessen. Men så småningom bör socialtjänsten kunna se vilken förändring som metoden fak-
tiskt innebär.
Vad som kan nämnas som framgångsfaktorer, som enligt Socialstyrelsen visat sig särskilt
viktiga vid implementeringen av metoder är:
Kompetens: För att en metod ska få avsedd effekt måste den användas på rätt sätt.
För att uppnå detta krävs ett urval av vilka som ska använda sig av metoden, utbild-
ning/information om metoden och dess syfte, samt handledning i metoden, dvs. nå-
gon som kan ge stöd i användandet.
Alla medarbetare måste alltså informeras om syftet med metoden och vilken för-
väntad nytta den kommer att göra. Om de första försöken att använda sig av meto-
den inte blir 100 procentiga, finns det en risk att erfarna socialarbetarna faller till-
baka i gamla ”icke-rutiner” istället för att fortsätta arbeta in det nya arbetssättet trots
att det ”nya” i längden skulle vara bättre för alla parter, inte minst familjerna. Sedan
är tiden ett problem, då det ofta är arbetsbelastningen som styr vardagen. Detta för-
slag kommer inte innebära att arbetsbelastningen minskar, i alla fall inte till en bör-
jan. Det kommer däremot innebära att familjerna kommer få ett bättre
stöd/omhändertagande, samt att det kommer att påskynda vårdtiderna om insatserna
sker i en vårdkedja, istället för som lösrykta insatser.
Organisation: En stödjande och långsiktig organisation som vid behov omfördelar
tid, personal och ekonomi för att underlätta en god samordning. Det bör även finnas
en positiv inställning till nytänkande, kompetensutveckling, samt en god beredskap
till förändring.
Behovsinventering
Vilket förändringsbehov som finns och utifrån det försöka komma på hur tillfredställa
behovet.
Installation av metoden
Säkra nödvändiga resurser, d.v.s. lokaler, tid, nytt material,
rekrytering och utbildning.
Användning av metoden
Viktigt att använda sig av metodens "kärnkomponenter"
istället för att göra om och anpassa den efter eget huvud.
Vidmakthållande av metoden
Följ arbetet. Skilj på problem och förbättringsbehov som beror på metoden i sig, alt. kompetens, organisation eller ledarskap
29
För att denna Arbetsmodell ska bli en del av vardagen måste den beslutas att vara
en rutin, ett gemensamt arbetssätt med en tydlig målgrupp samt generera nytta, för
en eller flera parter. Sedan tar det ibland flera år innan en metod har satt sig och bli-
vit en del av det ordinarie arbetet, vilket ställer krav på själva organisationen.
Ledarskap: Ett effektivt ledarskap som kan tydliggöra roller, ansvara för medarbe-
tare, tilldela uppgifter och hantera motstånd. Den som leder ett implementeringsar-
bete bör utöva ett adaptivt ledarskap, dvs. vara lyhörd.
Det är oklart hur sanktionerat arbetet är bland övriga chefer i förvaltningen. För
att implementeringen ska fungera måste chefer på alla nivåer inom organisationen
vara delaktiga. Gruppcheferna måste driva processen i sina arbetsgrupper,
tillsammans med den eventuella Föräldra- barncoachen, och efterfråga aktiv
samverkan och resultat. Viktigt är att även informera socialnämnden om det arbete
som görs.
Figur 6. Bild ur ”Om Implementering” – översikt över
implementeringsarbetets framgångsfaktorer.
Enhetscheferna har informerats om det faktum, att en tydlig implementeringsplan måste göras
för att de ska lyckas genomföra önskad förändring i enheternas arbetsstruktur.
Det finns dock flera framgångsfaktorer som varit tydliga under detta utvecklingsarbete, som
kommer vara viktiga även i fortsättningen:
Att enhetscheferna fortsätter vara engagerade i frågan och tar sitt ansvar att infor-
mera både socialchefen och socialnämnden om arbetet, samt efterfråga resultat från
sina gruppchefer.
Att det varit flera processer igång samtidigt, vilka alla pekat på samma behov av för-
ändring samt i stort sett samma ”lösning” på problemet.
Att de flesta medarbetarna inom socialtjänst Gävle är rutinerade socialarbetare med
mycket kunskap och engagemang, vilka även har en tydlig önskan om att utveckla
samverkan.
Att alla chefer är tydliga med viljan att utveckla samverkan, både internt och externt.
30
Att alla chefer efterfrågar uppföljning och resultat.
Men viktigast av allt är att det skapas en tydlig implementeringsplan.
Fem vanliga missförstånd om förändringsarbete är att:
Effektiva metoder sprider sig själva.
Information räcker till att åstadkomma en förändring.
Utbildning leder till användning.
Förändring sker snabbt.
Det räcker med att tro på det man gör för att det ska bli bra.
Vad som kan konstateras är att en metod dör, oavsett hur bra den är, om den inte aktivt
arbetas med, efterfrågas och får näring.
31
Uppföljning av arbetet
Nyttan med metoden, om utvecklingsarbetet bidragit till någon typ av förändring för mål-
gruppen, eller för socialarbetarnas arbetssituation, är omöjligt att få veta med någon säkerhet,
om inte arbetet följ upp.
I enhetschefernas projektbeskrivning nämns att måluppfyllelsen ska utvärderas, om pro-
jektet genererat bättre samarbete och rutinerna har förbättrats.
I arbetsgruppens diskussioner uppkom förslag om att göra en enkätundersökning riktad till
de familjer som får prova modellen, som ett sätt att se om familjerna märkt någon föränd-
ring/förbättring av socialtjänstens arbete. Ett annat förslag var att samforska med represen-
tanter från familjerna. Hur en utvärdering ska utföras, av vem och när, ligger på berörda che-
fer att resonera och komma överens om. Enhetscheferna är rekommenderade att vara tydlig
med målgruppen för arbetet, att till en början försöka begränsa antalet familjer, samt besluta
om på vilket sätt denna utvecklade samverkan ska utvärderas, innan det påbörjas.
En uppföljning av arbetet bör ske sex och tolv månader efter att arbetet inletts, för eventuell
korrigering av rutinen när arbetssättet hunnit provas. En viktig del i denna uppföljning bör
vara brukarnas synpunkter på arbetet. Viktiga funktioner som ska delta i uppföljningen bör
vara enhetscheferna, berörda gruppchefer, samt representanter från arbetsgrupperna, förslags-
vis föräldra- barncoacherna om denna funktion tillsatts.
Vad händer nu?
Som nämndes i början på denna rapport startade detta utvecklingsarbete med tanken att ut-
veckla samverkan mellan olika arbetsgrupper inom socialtjänstens Biståndsenhet och Famil-
jeenhet, bland annat för att kvalitetssäkra stödet till föräldrar och barn som på olika sätt är
aktuella för insatser inom socialtjänsten. Enhetscheferna har nu tagit del av arbetsgruppens
arbete och kommer att syna förslaget under sensommaren 2014. Det är sedan upp till dem och
övriga chefer inom förvaltningen att fatta beslut om vad som är genomförbart och vilka för-
ändringar som måste göras, för att Socialtjänst Gävle ska nå sin målsättning.
32
Referenser
Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg, Landstinget Gävleborg & Polismyndigheten i
Gävleborgs län (2014). Strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet i Gävleborgs län
t.o.m. 2015. Gävle: Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg, Landstinget Gävleborg &
Polismyndigheten i Gävleborgs län.
Markstedt, C. (2014). Vilket stöd får föräldrar med missbruks/beroendeproblematik?
Arbetsrapport 2014:5. Gävle: FoU Välfärd, Region Gävleborg.
Prop. 2010/11:47. En samlad strategi för Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobakspolitiken.
http://www.regeringen.se/sb/d/13344/a/158436.
Socialstyrelsen (2012a). Om implementering. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2012b). Föräldraskap och missbruk. Stockholm: Socialstyrelsen.
SKL (2012). Nationell fördjupning – Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks-
och beroendevården – ett arbetsmaterial för att komma vidare. Stockholm: Sveriges
kommuner och Landsting.
SKL (2013). Föräldrar i missbruks- och beroendevården - En kartläggning för att stärka
barn- och Föräldraperspektivet. Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting.
Widerlöv, M. (2014). Från insidan av ett havererat föräldraskap. Stockholm: Rainbow
Sweden.
Webb-länkar
Pedagogisk karta över länens utvecklingsarbete Sverige via Nationellt Kunskapscenter
Anhöriga (NKA). http://www.anhoriga.se/anhorigomraden/barn-som-anhoriga/karta-
missbruk/.
"Arbete i samverkan kan lösa många
problem som överstiger den enskildes förmåga".
33
Bilaga 1. Samordnad familjeplan
SFP
Barn
Barn-handläggare
Vuxen-handläggare
Föräldrar eller
vårdnads-havare
34
35
36
37
38
39
40
Föräldrastödssamverkan Ett utvecklingsarbete inom Socialtjänst Gävle i syfte att förbättra
samverkan mellan biståndsenheten och familjeenheten
Beställ arbetsrapporten från:
FoU Välfärd – Region Gävleborg
Box 834
801 30 Gävle
Tel: 026-65 02 68
Hemsida: www.regiongavleborg.se/fou-valfard
Arbetsrapport 2014:12